Pauträsk vindkraftpark
Pauträsk vindkraftpark Produktion: Enetjärn Natur AB 2011/2012 Miljökonsekvensbeskrivning 2013-06-28 Om dokumentet Hemberget Energi AB Pauträsk vindkraftpark – miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden februari 2011 till juni 2013. Detta dokument är en inlaga i Hemberget Energi AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftpark med upp till 120 vindkraftverk vid Pauträsk i Storuman och Vilhelmina kommuner. De delar i denna MKB som beskriver projektet har Hembergets Energi AB ansvarat för, medan Enetjärn Natur AB på ett objektivt sätt ansvarat för nulägesbeskrivningar och bedömningar. Hemberget Energi AB står även för de åtaganden som finns beskrivna i MKB:n. Följande personer har medverkat i utredningen: Johan Lindberg – uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar (Enetjärn Natur AB) Patrik Blomberg - beskrivningar, bedömningar och kartframställning (Enetjärn Natur AB) Åsa Granberg –beskrivningar av naturmiljö (Enetjärn Natur AB) Rickard Viklund –GIS och Kartframställning (Enetjärn Natur AB) Anders Enetjärn – kvalitetsgranskning (Enetjärn Natur AB) Omslagets framsida: Byn Bergnäs väster om Pauträsk, med Murberget i bakgrunden. Foto: Mattias Åkerstedt, Miljötjänst Nord AB. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB eller Miljötjänst Nord AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller © Lantmäteriet Dnr 2013/0058. 2 Innehåll Om dokumentet........................................................................................................................................................... 2 Icke-teknisk sammanfattning..................................................................................................................................5 1 Inledning................................................................................................................................................................... 10 1.1 Sökanden................................................................................................................................................10 1.2 Syfte med MKB..................................................................................................................................... 11 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning.................................................................................... 11 1.4 Om samrådsprocessen.................................................................................................................... 12 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar.............................................................. 13 2 Lokalisering och alternativbeskrivning.......................................................................................................... 15 2.1 Lokaliseringsalternativ......................................................................................................................15 2.2 Utformningsprocessen................................................................................................................... 23 2.3 Huvudutformningen i korthet.......................................................................................................26 2.4 Nollalternativ......................................................................................................................................30 3 Verksamhetsbeskrivning.................................................................................................................................... 31 3.1 Inledning................................................................................................................................................. 31 3.2 Huvudutformning av Pauträsk vindkraftpark.......................................................................... 32 3.3 Teknisk beskrivning av vindkraftverk..........................................................................................36 3.4 Vägar.....................................................................................................................................................43 3.5 Markanspråk....................................................................................................................................... 47 3.6 Material/massor............................................................................................................................... 48 3.7 Transporter......................................................................................................................................... 50 3.8 Elnätsanslutning............................................................................................................................... 53 3.9 Avveckling av verksamheten........................................................................................................56 3.10 Tidplan................................................................................................................................................ 57 3.11 Arbetstillfällen................................................................................................................................... 57 4 Landskapets värden och förutsättningar................................................................................................... 59 4.1 Analys av det omgivande landskapet........................................................................................59 4.2 Omgivande områden av riksintresse........................................................................................ 60 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdena.............................................. 66 4.4 Turism och friluftsliv ...................................................................................................................... 80 4.5 Kulturmiljö........................................................................................................................................... 87 4.6 Skogs- och jordbruk.........................................................................................................................91 4.7 Berg, grus och mineral.....................................................................................................................92 4.8 Vattentillgångar................................................................................................................................92 5 Samhällsförutsättningar..................................................................................................................................94 5.1 Storumans kommun.........................................................................................................................94 5.2 Vilhelmina kommun........................................................................................................................95 5.3 Strategidokument från länsstyrelsen i Västerbotten......................................................... 96 5.4 Bygden kring utredningsområdet............................................................................................... 97 5.5 Planerad eller uppförd vindkraft i närområdet..................................................................... 98 5.6 Luftfartens intressen...................................................................................................................... 98 5.7 Försvaret.............................................................................................................................................. 99 5.8 Länkstråk i området.......................................................................................................................100 6 Rennäringens förutsättningar........................................................................................................................ 101 6.1 Vapsten sameby.............................................................................................................................. 103 6.2 Vilhelmina norra sameby.............................................................................................................. 119 7 Bedömda konsekvenser...................................................................................................................................126 7.1 Metodik................................................................................................................................................. 126 7.2 Klimat- och miljöeffekter............................................................................................................... 127 7.3 Miljökvalitetsmålen........................................................................................................................ 128 7.4 Miljökvalitetsnormer...................................................................................................................... 130 7.5 Landskapsbilden............................................................................................................................. 130 7.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna...................................................... 144 7.7 Konsekvenser för turism och friluftsliv......................................................................................167 7.8 Konsekvenser för kulturmiljön......................................................................................................171 7.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser...............................................................173 7.10 Konsekvenser för luftfartens och försvarets intressen......................................................174 7.11 Konsekvenser för rennäringen.....................................................................................................176 3 7.12 Konsekvenser genom ljudutbredning..................................................................................... 192 7.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer..........................................................................196 7.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält......................................................................197 7.15 Konsekvenser till följd av transporter.....................................................................................199 7.16 Risker.................................................................................................................................................. 201 8 Kontroll av verksamheten............................................................................................................................. 206 Källor........................................................................................................................................................................... 208 Bilagor.......................................................................................................................................................................... 213 4 Icke-teknisk sammanfattning Hemberget Energi AB planerar att etablera en vindkraftpark om upp till 120 vindkraftverk där vart och ett av vindkraftverken har en totalhöjd av högst 200 meter. Anläggningen är fördelad på fyra projektområden inom Storuman och Vilhelmina kommuner, Västerbottens län. Anläggningen beräknas producera ca 1 200 GWh, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 240 000 villor med en utgångspunkt att villorna har en genomsnittlig förbrukning av 5 000 kWh per år och villa. Området Projektområdena är belägna inom höglänta skogsmarker med karaktären av förfjäll, platåer och större bergsmassiv. Landskapet är omväxlande höglänt med bergstoppar på över 700 m ö h och dalgångar med stora myrkomplex. I landskapet finns några större byar med bofast befolkning. Nordväst om projektområdena ligger Skarvsjöby, mellan projektområdena finns byn Pauträsk och det sydöstra projektområdena berör byarna Risträsk och Norrliden. Projektet berör det i Västerbotten väl kända Stöttingfjället som utgör riksintresse för naturvården och som varit föremål för bildandet av ett flertal naturreservat. Projektområdena har anpassats så att endast en liten del av dessa nationella intressen berörs. Valet av lokalisering Den valda lokaliseringen och den valda utformningen har föregåtts av en process som påbörjades långt innan samråden inleddes och som avslutades med att samrådssynpunkterna inkommit. Inledningsvis studerades teoretiska beräkningar av vindtillgång och olika planförutsättningar. Detta i kombination med projektledarens lokalkännedom utmynnade i att nuvarande projektområde tidigt utgjorde ett alternativ för vindkraftsetableringen. Vindförhållandena är goda till mycket goda. MIUU (Metrologiska institutet i Uppsala) har visat att medelvindhastigheten varierar från 6,5 till 8 m/s på 103 m höjd inom projektområdena. Den planerade etableringen ligger delvis inom riksintresse för vindbruk och har bedöms ha stöd i respektive kommuns översiktsplan. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda och markavtal är tecknade med berörda markägare. Området har relativt begränsad bebyggelse vilket ger goda möjligheter för en storskalig vindkraftetablering på ett betryggande avstånd från bebyggelse (bl.a. med avseende på buller). Projektområdena har slutligen få utpekade konkurrerande intressen och utredningarna som har genomförts i samband med denna MKB visar att vindbruk och t.ex. områdets naturvärden i stor utsträckning kan förenas. Samråd Samrådet kring projektet påbörjades under maj 2010, men förnyade samrådskontakter har hållits under hela samrådstiden fram till maj 2013. Samrådet har inneburit möten med berörda i bygden, Vilhelmina norra sameby, Vapsten sameby, länsstyrelsen i Västerbotten, Storuman och Vilhelmina kommuner m.fl. Vid sidan av detta så har skriftliga samråd hållits med många olika organisationer, företag 5 och myndigheter. Det har kommit in förhållandevis få synpunkter med beaktande av projektets storlek och omfattning. Ett trettiotal yttranden har inkommit med varierande synpunkter som spänner från önskemål om att få vindkraftverk på sin egen mark till att projektområden bör tas bort, eller synpunkter på viktiga saker att beakta. Flera av synpunkter har legat till grund för den utformning som idag utgör huvudalternativet. Synpunkter som har inkommit är sammanställda i en samrådsredogörelse. Anläggningen Anläggningen består i huvudsak av vindkraftverk med kranplatser, samt ett vägnät som möjliggör åtkomst till respektive vindkraftverk. Mellan vindkraftverken inom vart och ett av projektområdena krävs ett internt elnät, som kommer att markförläggas i huvudsak längs med vägar. Mellan de olika projektområdena samt till anslutningspunkt i Grundfors kommer en ca 50 km lång luftledning att etableras. Projektområdena har en sammanlagd areal av 39,3 km2. Det direkta markanspråket för infrastruktur inom dessa samt för luftledning uppgår till ca 2,5 km2, varav en stor del härrör till kraftledningen, ca 1,4 km2. Riksintressen Delar av projektområdena utgör riksintresse för vindbruk. Området söder om Risträsk by utgör, vid sidan av riksintresse för vindbruk, även riksintresse för naturvården och mellan projektområdena sträcker sig flyttleder som är av riksintresse för rennäringen. Biflöden som innefattas av skydd enligt Natura 2000 återfinns också inom ett par projektområden. Risträsk by utgör riksintresse för kulturmiljövården. Den sammantaga bedömningen är att verksamheten inte påtagligt skadar något av dessa riksintressen. Vindkraftsetableringen påverkan på riksintressen för kulturmiljövård, naturvård, Natura 2000 och rennäring är begränsad. Utredningar Omfattande inventeringar och utredningar har utförts för att inhämta kunskaper om värden och förutsättningar i landskapet. Detta innefattar allt ifrån kulturmiljöanalys och luftrumsanalys till specifika inventeringar av t.ex. skog, våtmarker, vattendrag och fåglar. Bolaget har utifrån denna kunskap och inkomna samrådssynpunkter successivt ändrat utformningen och åtagit sig olika åtgärder för att reducera verksamhetens påverkan. Rennäringen Projektområdena vid Pauträsk berör Vilhelmina norra sameby och Vapsten sameby. Vilhelmina norra sameby nyttjar inte dessa marker idag och och potentiell påverkan är framförallt förknippad med risken för sammanblandning om fritt strövande renar under våren vandrar från Vapstens sameby till Vilhelmina Norra samebys marker. Markerna nyttjas av Vapstens sameby och det är deras verksamhet som direkt påverkas av vindkraftprojektet. Samebyns värdefulla kärnområden för bete norr om projektområdena i anslutning till Umeälven bedöms inte påverkas. Själva projektområdena är en betesmark som nyttjas mer oregelbundet, 6 bl.a. på grund av skogsbrukets intrång, beteskvaliteten, gruvverksamheten, hög rovdjurstäthet och ett stort snödjup. Samebyn poängterar dock att markerna hyser betesförutsättningar och att de nyttjas under år när det är fördelaktigt för renarna att beta där. Vapstens sameby har redan idag stora intrång i sina vinterbetesmarker och denna verksamhet adderar till dessa, vilket vägts in i konsekvensbedömningen. De främsta konsekvenserna består av att samebyn riskerar att bli mer låst till dagens markanvändning vilket medför en ökad sårbarhet, samt risken för att en del av de fritt strövande renarna på sin väg västerut viker av ned mot Vilhelmina Norra samebys marker. Slutligen kommer det att krävas mer resurser om en samlad fotflytt längs flyttlederna genom området ska utföras. Kulturmiljön kring Risträsk Kulturmiljöområdet Risträsk-Stöttingfjället ligger i nära anslutning till ett av projektområdena och är en av de mest välbevarade lidbyarna kring Stöttingfjället. Anledningen till att byn Risträsk utsetts till riksintresse är att dess ålderdomliga karaktär med byggnader fortfarande har ett traditionellt utseende och att en mängd lador som visar på det en gång så viktiga jordbruket har bibehållits. Bebyggelsen är lokaliserad uppe på höjden Risberget och slåttermyrmarkerna sträcker sig ner i dalgången i ett sydvänt läge. Projektet medför ingen fysisk påverkan på Risträsk by, men påverkar genom en visuellt förändrad landskapsbild. Stor hänsyn har visats mot byns utblickar genom att inte projektera för vindkraft inom en stor del av det utpekade riksintresseområdet för vindbruk söder om Risträsk. Detta riksintresseområde sammanfaller med byns huvudsakliga utblickar mot söder och sydväst. Bedömningen är att synligheten främst påverkas från byns högst belägna delar och utmed siktstråket vid landsvägen. Vindkraftverken kommer dock inte att fragmentera kulturmiljön, utan de kommer att upplevas relativt sammanhållna. Bedömningen är att vindkraftverkens avstånd, lokalisering och förhållandevis korta livslängd i ett kulturhistoriskt perspektiv inte medför någon påtaglig skada på riksintresseområdet. Läsbarheten, uppfattningen och förståelsen för kulturmiljön bedöms inte påverkas av att vindkraftverk blir synliga från bykärnan och längs vägens siktstråk. Övriga projektområden ligger på ett sådant avstånd att synligenheten inte kommer att dra fokus från kulturmiljön. Landskapsbilden Från Alsbergets naturreservat och i riktning mot sydost till Åttonträsk återfinns den del av Stöttingfjället som får anses vara kärnområdet både för naturmiljöer och upplevelsen av den vildmarkskaraktär som dessa skapar. Grunden för denna bedömning är länsstyrelsens skogliga värdetrakt, den reservatsbildning som skett inom denna, riksintresset för naturvård och den speciella karaktär som detta lågfjällsområde skapar. Inga projektområden är belägna inom denna skogliga värdetrakt och endast en marginell del av riksintresset för naturvård berörs. Verksamheten bedöms inte påverka förutsättningarna för de naturvärden som finns eller sambanden mellan värdekärnorna och värdetrakterna. Däremot påverkas upplevelsen då delar eller hela vindkraftsetableringen blir synlig från vissa utblickar, bl.a. top- 7 pen av Alsberget. Området har idag en relativt låg besöksfrekvens, men i framtiden bedöms det finnas en större potential för besökande som söker denna typ av naturmiljöer. Avståndet är dock stort och den till stora delar naturskyddade vegetationen kommer att kraftigt reducera synbarheten. Vindkraftparken är lokaliserad i ett landskap med förhållandevis få bosatta, men för delar av boende och fritidhusägare i området kommer förändringen att bli stor. Byn Pauträsk är vänd mot sjön Pauträsket och kommer att få etableringen söder om sjön mitt i utblicken. Även andra byar såsom Skarvsjöby kommer att få fri utsikt mot delar av vindkraftparken, men på ett längre avstånd än Pauträsk. Naturvärden i och i anslutning till projektområdena Inom projektområdena finns fyra nyckelbiotoper, varav en omfattas av biotopskydd. Förutom detta biotopskyddsområde och tidigare nämnda Natura 2000-vattendrag så finns inget naturskyddat objekt inom projektområdena. Det finns dock flera närliggande naturskyddade områden, bl.a. Bubergets naturreservat, Alsbergets naturreservat och det planerade naturreservatet vid Skarvsjömyran. Naturmiljöerna i de närliggande reservaten bedöms inte påverkas av etableringen, men däremot är de så pass närbelägna att upplevelsen vid vissa utblickspunkter påverkas och vindkraftverken kommer även att kunna höras inom Buberget och Skarvsjömyran. Stora delar av projektområdena är påverkade av det moderna skogsbruket och naturvärdena är framförallt knutna till de i hög grad opåverkade våtmarkerna. De skogliga naturvärdena förekommer framförallt i projektområdet söder om Risträsk, där skogarna ännu inte avverkats i så stor utsträckning. Med bolagets egna åtaganden om vad som ska undantas vid utbyggnad så är bedömningen att de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen kommer att påverkas i en mycket liten utsträckning. Livslängd och efterbehandling Ett vindkraftverk har en begränsad livslängd och även tillståndet brukar tidsbegränsas. Man brukar räkna med att ett vindkraftverk har en livslängd på ca 25 år och tillståndet brukar gälla i ca 35 år. Efter detta monteras vindkraftverken ner och marken efterbehandlas. Det finns även en möjlighet att på nytt söka tillstånd för verksamheten utifrån de förutsättningar som då råder. En efterbehandling innebär att vindkraftverken nedmonteras och att markområdet kring respektive fundament återställs. Elledningar som inte längre fyller en funktion avlägsnas troligen. Skogsbilvägarna kommer dock inte att återställas, eftersom de fyller en funktion för skogsbruket även i framtiden. 8 Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.), måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen och några andra aspekter. Samhälls- eller bevarandeintresse Bedömda konsekvenser Klimat- och miljöeffekter Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Förändring av landskapsbilden Måttlig förändring, på gränsen till liten. Stor anläggning, men i förhållande till anläggningens storlek kommer relativt få människor att ha utblickar mot den. Delar av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från ett flertal mindre byar. Hela anläggningen kommer dock bara att synas från höga utsiktspunkter längre ifrån anläggningen. Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Små konsekvenser. Området dominerat av skogsbruk, med undantag från området söder om Risträsk. Våtmarker och skogsbestånd med högre naturvärden undviks i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur Konsekvenser för friluftsliv Måttliga konsekvenser, på gränsen till små. Möjligheterna att utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras något. Konsekvenser för turism Små konsekvenser. Litet antal besökande idag, men för en del besökare är upplevesevärdena sannolikt viktiga. Konsekvenser för kulturmiljön Små konsekvenser. Inget kulturvärde skadas på ett permanent sätt. De huvudsakliga utblickarna från Risträsk har undantagits och endast en liten påverkan kvarstår som berör få besökare. Konsekvenser för användningen av naturresurser Obetydliga konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten. Skogsbruk påverkas främst genom anläggning av kraftledningsgator men etableringen bidrar även till att underlätta för skogsbruk inom projektområdena. Nyttjande av undersökningstillstånd eller grundvatten påverkas ej Konsekvenser för luftfartens och försvarets intressen Obetydliga konsekvenser. Bolagets åtaganden säkerställer att deras intressen inte berörs. Konsekvenser genom ljudutbredning Måttliga konsekvenser. Trots att få personer berörs och det har lämnats en marginal till gällande riktvärdena så bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom miljön idag är är mycket tyst, med undantag för Svartlidengruvan.. Konsekvenser genom skuggor och reflexer Obetydliga konsekvenser. De normalt sett tillämpade riktvärdena uppfylls Stora Måttliga Små Obetydliga 9 Positiva 1 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Pauträsk projektområden för vindkraft ligger i Storuman och Vilhelmina kommuner i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Hemberget Energi AB har därför för avsikt att etablera en större gruppstation för vindkraft i området. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med upp till 120 vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Hemberget Energi AB, med kontaktuppgifter enligt nedan. Sökande: Hemberget Energi AB Adress: Risträsk 51, 921 99 Lycksele Kontaktperson: Joakim Risberg, VD Telefon: 070-686 48 68 E-post: info@hembergetenergi.se Hemberget Energi AB Hemberget Energi AB bildades våren 2008 och har som affärsidé att projektera för vindkraft i Pauträsk området i Västerbottens län. Hemberget Energi AB bildades 2008 och har som affärsidé att projektera för vindkraft i Pauträskområdet i Västerbottens län. Hemberget Energi AB är ett dotterbolag till Ownpower Projects AB. Bolaget leds av VD Joakim Risberg och har sitt säte i Risträsk, Vilhelmina kommun. Ownpower Projects AB Ownpower Projects AB (OPP) bildades 2005 och ägs av Ownpower Sweden AB och privata investerare. OPP:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk. OPP har byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor genom att anställa några av landets mest erfarna personer inom området. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpower-bolag. 10 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är – enligt 6 kap Miljöbalken – att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med 1 mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet – en läsanvisning MKB:n är dels ett huvuddokument som med text, bild och kartor redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar som i vissa fall redovisas som bilagor. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av hur olika lokaliseringsalternativ studerats innan projektet gick in i samråds- och utredningsfas samt hur projektet därefter har anpassats efter synpunkter och utredningar. Detta avsnitt har tagits fram utifrån underlag från Hemberget Energi AB. Kapitel 3 beskriver huvudutformningen. Det är en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftparken, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Även detta avsnitt har tagits fram utifrån underlag från Hemberget Energi AB. Kapitlen 4 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftparken. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom projektområdena för vindkraftparken. För att kunna beskriva förutsättningarna och utföra själva konsekvensanalysen har ett fleratal separata undersökningar gjorts, vilka medföljer MKB:n som bilagor. Kapitel 4 – det första av de fyra förutsättningskapitlen – beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdenas livsmiljöer och arter. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftparken, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. I kapitlet beskrivs även hur projektet förhåller sig till den kommunala planeringen, bl.a. vindkraftsplanerna, länsstyrelsens strategidokument och till övrig markanvändning i landskapet. Kapitel 6 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis berörda samebyars årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Pauträsk. Kapitel 7 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Pauträsk. Konsekvenserna är de som bedöms 11 1 kvarstå efter bolagets åtaganden om skadeförebyggande åtgärder, vilka presenteras under respektive kapitel och samlat i bilaga 15. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 8 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen (bilaga 1 och 2). Samrådsprocessen kring vindkraftparken vid Pauträsk påbörjades under maj 2010 med att Hemberget Energi AB hade ett första informationsmöte med Storuman kommun, Vilhelmina kommun samt länsstyrelsen i Västerbotten. I augusti 2010 höll bolaget ett samrådsmöte med Vilhellmina norra sameby och Vapsten sameby, Den 16 december 2010 höll Hemberget Energi AB ytterligare ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Västerbotten. I början på 2011 skedde vissa förändringar i projektplanerna och ett omtag i samrådprocessen. Ett nytt samrådsunderlag togs då fram. I mars 2011 bjöd Hemberget in till ett öppet samråd kring Pauträsk vindpark via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare inom 1 km från samt mellan de olika delområdena i den planerade vindkraftparken. Mötet hölls i samlingslokalen Holken i Pauträsk den 30 mars 2011. Samtidigt skickade Hemberget Energi AB ut en samrådsinbjudan till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsinbjudan bestod av en beskrivning av projektet och på Hemberget Energi ABs hemsida fanns ytterligare samrådsunderlag i form av ett utkast till MKB att tillgå. MKButkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Efter mötet har även minnesanteckningar från mötet funnits tilgängliga på hemsidan. I början på 2013 skedde förändringar i projektplanerna och ett omtag i samrådprocessen. Ett nytt samrådsunderlag togs då fram. Förnyade kontakter har tagits mellan Vapstens sameby och Enetjärn Natur AB under vintern 2013 i samband med att de slutliga projektområdena lagts fast, bland annat genom ett samrådsmöte den 27 mars 2013. Samrådet syftade till att uppdatera beskrivningarna om projektets påverkan på renskötseln. Den 25 april 2013 hölls ytterligare ett samrådsmöte för allmänheten i Pauträsk. Samrådsmötet var annonserat i Vilhelminaaktuellt, Storumanbladet, VK och VF. I möteslokalen hade skärmar med information om projektet ställts upp, bland annat med information om de aktuella projektområdena, buller, skuggning och ett troligt utbyggnadsscenario. På väggarna hade nya representativa fotomontage satts upp. Samrådet hölls i form av ett öppet hus och lockade ett 50-tal besökare, där god tid lämnades för besökarna att ställa frågor, lämna synpunkter och diskutera projektet med Joakim Risberg (Hemberget Energi), Håkan Hansson (Ownpower) och Johan Lindberg (Enetjärn Natur). Ett uppföljande samrådsmöte med länsstyrelsen hölls den 6 maj 2013. 12 Samrådet avslutas i och med att bolaget lämnar in sin tillståndsansökan. När länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta så kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1 1.5 Vindkraft – bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk” (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: ”Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar enUnder 2012 producerades 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. ergikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftanlägg- 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, 2010. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 ningar uppfyller dessa krav.” 13 1 Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 14 2 Lokalisering och alternativbeskrivning 2 Kapitlet beskriver inledningsvis vilka lokaliseringsalternativ som studerats inför samrådspro- cessen. Därefter beskrivs vilka anpassningar som genomförts som ett resultat av samråds- och utredningsprocessen, vilket utmynnar i den valda utformningen. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför måste utbyggnaden ske på många olika platser samtidigt. Som alternativbeskrivningen visar, handlar det om olika lokaliseringar inom ett ur nationellt perspektiv begränsat landområde. Det är dock en mycket stort landareal som utretts inom vilken flera olika lokaliseringsalternativ är möjliga. I detta projekt har flera aktörer med intressen i området gått samman. Dessa är Kraftö Vind AB, Ownpower Projects AB (OPP) och Hemberget Energi AB (HEAB). Inom samtliga bolag finns flera olika vindkraftsprojekt som skulle kunna utgöra alternativ till detta projekt. Lokaliseringsprincipen syftar dock till att en verksamhet ska etableras på bästa möjliga plats med hänsyn tagen till människors hälsa och miljön. Det mycket stora landskapsavsnitt som studerats i detta fall inrymmer många olika lokaliseringsalternativ och därför är bolagets bedömning att det både är tillräckligt och mest relevant att fokusera denna alternativbeskrivning till de olika lokaliseringar som ställts mot varandra i detta landskapsavsnitt. Intresset för området i sin helhet skapades utifrån resultat från den modellering av vindresurser som genomförts av Uppsala Universitet (MIUU-modellen). Flera bolag hade då intresserat sig för dessa trakter kring Pauträsk med omnejd. Som tidigare nämnts gick då flera bolag ihop och fortsatte projekteringen gemensamt. Förfinad vinddata utarbetades med hjälp av data från vindmätmast och programvaran WindPro. Detta visade på mycket goda vindvärden inom flera olika områden. Övergripande faktorer Nedan anges några övergripande faktorer som haft betydelse för lokaliseringsprocessen/avvägningar gällande Pauträskprojektet: 15 2 Vindförhållanden Detta är grunden för att börja studera ett alternativ. Finns tillräckliga vindförhållanden är det intressant att studera vidare utifrån andra parametrar. Vindförhållandena är mycket goda i dessa trakter och därmed fanns stora områden att initialt börja studera utifrån andra aspekter. Översiktsplaner Under hela processen har bolaget löpande följt utvecklingen i berörda kommuners översiktsplanearbete. Utpekade konkurrerande intressen Andra markanvändningsintressen, främst i form av riksintressen, har studerats vid val av alternativ. Det har varit såväl riksintressen för vindbruk samt konkurrerande riksintressen Markägarfrågor Tillgång till mark har i vissa delar även haft betydelse för val av alternativ. Särskilda intressen Särskilda intressen som ej är utpekade i offentligt material har i viss mån styrt vilka områden bolaget valt att gå vidare med, t.ex. hänsyn till kungsörn. Under samrådsprocessen har dock detta haft än större betydelse, se avsnitt 2.2 om utformningsprocessen. Lokaliseringsprocessen Lokaliseringsprocessen kan för detta projekt sägas vara indelad i fyra faser (A-D), vilka följer en kronologisk ordning och därmed beskriver hur huvudalternativet har vuxit fram och dess utformning därefter utkristalliserats. Fas A Den inledande fasen i lokaliseringsprocessen innebar en kartläggning av vindresurser inom ett mycket stort landskapsområde från väg E45 i nordväst till områdena kring Fäbodliden och Vinliden i sydost, i huvudsak längs delar av Stöttingfjället och dess utlöpare. Beräkningarna visade att områdena runt Risträsk och mot sydost efter Stöttingfjället har exceptionellt goda vindresurser, liksom höjdryggen nordost om Pauträsket. Även flera andra höjder i landskapet visade på mycket goda vindresurser. Denna analys hade gjorts av samtliga bolag som nu samarbetar i detta projekt. När bolagen började samarbeta så noterades flera olika lokaliseringsalternativ i landskapet. Man såg tidigt att det skulle krävas ett relativt stort projekt för att kunna skapa en stamnätsanslutning och att vindresurserna i detta område gav förutsättningar för detta. Fas B Tidigt i lokaliseringsprocessen och innan lokaliseringsalternativen började konkretiseras på karta började möjliga lokaliseringar ställas mot de beskrivna övergripande faktorerna. Redan i detta skede kunde man se att de rikaste vindresurserna delvis stod i konflikt med kulturmiljön runt Risträsk. Söder om Risträsk finns mycket goda vindresurser vilka föranlett utpekandet av riksintresse för vindbruk. I ett tidigt skede beslutades, trots markåtkomst, att avstå från vidare projektering i de främsta utblickarna från byn Risträsk inom riksintresset för vindbruk. Förutom Risträsks utblickar pekade 16 2 1 1 Vindtillgången i landskapet och det stora område av riksintresse för vindbruk som avskrevs med hänsyn till dess påverkan på utblickarna från Risträsk by. De projektområden som utgör huvudutformningen av vindparken visas också. 17 2 preliminära bedömningar även på att en etablering skulle medföra omfattande intrång i den sjö - och våtmarksmosaik som återfinns inom denna del av riksintresset för vindbruk. Utblicken mot söder från Risträsk har också senare utpekats som en ”viktig landskapsvy” inom ramen för länsstyrelsens projekt Vindbruk i Västerbottens län . Inom detta projekt ingår Stöttingfjällets fjällnära skogsbygder, med inslag av kulturhistoriskt intressanta lidbyar som Risträsk, som ett fallstudieområde där syftet varit att bedöma landskapets tålighet för vindkraft (Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011). Eftersom vindresurserna inom detta område är mycket goda var det ett stort och inte enkelt beslut att avstå dessa områden. Mot bakgrund av de goda vindresurserna behölls en del av riksintresseområdet. Den del av området som inte berör centrala utblickar och med ett längre avstånd från Risträsk skulle i detta skede utredas närmare. I denna fas exkluderades även områden som bedömdes ligga för nära bebyggelse. Trots att rådighet fanns på flera marker togs beslutet att avstå från vidare projektering, Fas C Efter ovanstående avvägningar så definierades fyra större områden, som möjliga lokaliseringalternativ, kallade Vinliden (1), Norrbäck (2), Hemberget (3) och Araliden (4) (figur 2). Vinliden (1) Detta utredningsområde avskrevs efter vissa förundersökningar. Örån, norr om utredningsalternativet, är av riksintresse för friluftslivet och är skyddad genom nätverket Natura 2000. Bjurträsk, söder om utredningsområdet, är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Stora delar av utredningsområdet är dessutom av riksintresse för naturvården. Även om delar av utredningsområdet är utpekat som riksintresse för vindbruk och vindförutsättningarna är goda, bedömdes området som allt för konfliktfyllt. Dessutom prospekterade ett annat bolag efter vindbruk i delar av detta område. Tabell 2. Vindförhållanden, konkurrerande intressen och riksintresse vindbruk för de fyra områden som gemensamt benämns utredningsområde. Alternativ Pauträsk Område Vindförhållande Konkurrerande intressen Riksintresse vindbruk 1. Vinliden 6,5 – 8,5 Riksintresse friluftsliv, riksintresse kulturmiljövård, Natura 2000, Riksintresse naturvård Delvis 2. Norrbäck 6,6 – 7,7 Kungsörnsrevir, bebyggelse, Natura 2000 Nej 3. Pauträsk 6,6 – 7,7 Naturreservat, Ekopark, kungsörnsrevir, Riksintresse Naturvård, Natura 2000 Delvis 4. Araliden 7,2 – 7,7 Naturreservat samt planerade naturreservat, Riksintresse naturvård, Natura 2000 Delvis 18 2 2 2 I Fas C av lokaliseringsprocessen undersökte Hemberget Energi fyra alternativa områden för lokalisering av vind- kraftparken: Vinliden (1), Norrbäck (2), Pauträsk (3) och Araliden (4). 19 2 Norrbäck (2) Detta utredningsområde avskrevs efter vissa förundersökningar. Uppgifter från Västerbottens kungsörngrupp visade på ett värdefullt kungsörnsrevir i områdets norra del. De planerade vindkraftverken ansågs även komma för nära befintlig bebyggelse i områdets södra del, vilket skulle kvarstå om norra delen föll bort. De västra delarna av detta område bedömdes i det läget ha tveksamma vindförhållanden. Området genomkorsades också av bäckar som är Natura 2000-klassade. Någon stor energi lades därför inte ner för att teckna arrendeavtal och istället kom ett annat bolag och börja teckna avtal i området. En fördel med området är dock dess närhet till ett redan exploaterat område i form av gruvdrift. Pauträsk (3) Detta utredningsområde ansågs utgöra bättre alternativ för lokalisering av vindkraft än ovanstående områden. Inom området identifierades bevarandeintressen i form av Bubergets naturreservat och Jovans ekopark samt kungsörnsrevir i områdets norra delar, vilka det har tagits hänsyn till efter det att kartan i figur 2 togs fram. Stora delar av området är fortfarande aktuell för vindkraft, men har delats upp i mindre projektområden som utformats efter bra vindförutsättningar samt med hänsyn till bebyggelse och natur. Araliden (4) Detta utredningsområde har mycket goda vindförutsättningar, men i detta skede identifierades även ett flertal motstående intressen, vilket föranledde omfattande omarbetning efter det att kartan i figur 2 togs fram. Riksintresse för naturvården täckte stora delar av utredningsområdet och det fanns en pågående naturreservatsbildning i områdets södra delar. Delar av området är också Natura 2000-klassat. Det togs i detta skede fram ny layout med stort hänsynsavstånd till planerat reservatsförslag. När samtliga alternativ utvärderats så stod det klart att inget utredningsområde enskilt kunde utgöra ett lokaliseringsalternativ som svarade upp mot den projektstorlek som krävs och som utgör målbilden för vindkraftparken. Utredningsområdena Vinliden (1) och Norrbäck (2) kunde i sin helhet avskrivas då dessa lokaliseringsalternativ var betydligt sämre än en etablering vid Pauträsk (3) eller Araliden (4). I de båda sistnämnda områdena krävdes dock omfattande justeringar för att på ett bra sätt ta hänsyn till bevarandeintressena. Detta föranledde att en kombination av de två bästa alternativen, där utredningsområdena utformas med hänsyn till bevarandeintressena, framstod som det bästa alternativet. Kartan i figur 3 visar en möjlig utformning av vindkraftparken som togs fram av bolaget i detta skede av lokaliseringsprocessen. Fas D Avvägningarna i slutskedet av lokaliseringsprocessen, där två alternativ förkastades och kombinationen av de två kvarstående alternativen kraftigt reducerats, föranledde en diskussion om ytterligare lämpliga områden för att hålla projektets storlek. Detta resulterade i två ytterligare områden som vid denna tidpunkt benämndes Räftberget (numera Per-Ollesbrännan) och Ekorrliden. Ekorrliden tillkom då samebyn ansåg att detta redan är kraftigt påverkat av gruvdrift (vindförhållandena är dock osäkra) och Räftberget (numera Per-Ollesbrännan) tillkom efter mer detaljerade GIS-studier och analyser av 20 2 3 vinddata. Studier av vindförhållande och detaljerade GIS-data visade i detta skede att områdena skulle kunna rymma 6 respektive 9 vindkraftverk. De sex delområden som kvarstod efter lokaliseringsprocessen benämndes projektområden och redovisas i figur 4. Det är kring dessa områden som samrådsprocessen 2010 påbörjades och utformningen av Pauträsk vindkraftpark arbetas fram. 3 Efter att ha exkluderat delområdena Vinliden och Norrbäck i slutskedet av Fas C av lojkaliseringspro- cessen togs detta alternativ fram som en möjlig layout av vindkraftparken. I detta förslag består vindkraftparken av 232 vindkraftverk. 21 2 4 4 Lokaliseringsprocessen utmynnade i situationsplan bestående av sex delområden, kal�lade projektområ- den. Det är i kring dessa områden som utformningen av Pauträsks vindkraftpark arbetas fram under 2011. 22 2 2.2 Utformningsprocessen I och med att lokaliseringsprocessen avslutades, där en situationsplan med sex projektområden (fig 4) togs fram, påbörjades nästa steg i projektets historia - utformningsprocessen. Denna process har som syfte att arbeta fram ett alternativ på utformningen av vindkraftparken med fokus på de ingående pro- jektområdenas yttre gränser. I denna process ingår också att presentera vilka avvägningar och hänsynstaganden som gjorts och lett fram till den slutgiltiga utformningen. Denna process ska inte förväxlas med de anpassningar som görs inom projektområdenas gränser, t.ex. med avseende på optimering av vindkraftverkens placering, vägdragningar och hänsynstaganden till naturvärden m.m. Dessa anpassniongar beskrivs under verksamhetsbeskrivningen i kapitel 3. Som tidigare beskrivits skedde betydande anpassningar/lokaliseringsöverväganden redan innan samrådsprocessen påbörjades 2010. Antalet vindkraftverk var 215 st när samrådsprocessen påbörjades, men olika anpassningar medförde att 56 vindkraftverk från tidigare principskisser exkluderades, dvs. 159 vindkraftverk kvarstod. Reviderade situationsplaner har emellertid tagits fram utifrån dessa förändrade förutsättningar samt nya vindanalyser. Projektet har efter att samrådsprocessen påbörjades under 2010 varit föremål för två omtag av väsentlig betydelse för projektets utveckling, där olika avvägningar och anpassningar renderat i stora förändringar i vindkraftsparkens utformning. Dessa förändringar i projektplanerna och omtag i samrådsprocessen inträffade under 2011 och 2013. Dessa händelser beskrivs mer ingående i följande avsnitt. Anpassningar i utformningen 2011 De anpassningar i utformningen av vindkraftparken som gjordes 2011 var främst relaterade till rennäringens och försvarets intressen samt identifierade naturvärden. Även mer ingående vindanalyser påverkade utformningen av vindkraftparken. Rennäring Anpassningar till rennäringens intressen har skett vid Bräntberget (området längst till nordväst i fig 4) där 4 vindkraftverk exkluderats samt vid Brånaberget där 21 vindkraftverk har exkluderats. Vissa anpassningar i situationsplanen har dock genomförts för att kompensera detta bortfall. Försvaret Delar av Hästliden samt Nymyrliden, delar av Risliden och Middagsberget har exkluderats efter samråd med försvaret. Det innebar att 23 vindkraftverk föll bort från den tidigare situationsplanen men anpassningar har därefter genomförts för att kompensera detta bortfall. Naturmiljö Projektet har anpassats efter naturinventeringar genomförda av Enetjärn Natur samt skogsstyrelsen. Det har bl.a. berört 3 vindkraftverk på Börtingliden (varav 1 kunde omplaceras) samt 3 vindkraftverk på Gardisjöliden (varav 2 kunde omplaceras). Det två vindkraftverken som stod på Norra Middagsberget togs helt bort från projektplanerna då det krävdes betydande våtmarkspassager för att nå dit. Alternativet var att förstärka en skogsbilväg österifrån men det bedömdes inte vara ekonomiskt rimligt för endast två vindkraftverk. Därutöver har en buffertzon om 50 m införts till alla våtmarker, vilket har 23 2 5 5 Utformningen av vindkraftparken som den såg ut efter förändringarna i projektplanerna och omtaget i samråds- processen under 2011. I detta skede av utformningsprocessen bestod parken av 189 vindkraftverk fördelade på 10 projektområden. 24 2 påverkat placeringen av många vindkraftverk, men inte i så stor utsträckning medfört en reducering i anläggningens storlek. Brånaberg avskrevs av hänsyn till kungsörn men också på grund av risken för ljudspridning från vindkraftverken mot närliggande bostäder. Vindförhållanden Ovan nämnda anpassningar till konkurrerande intressen samt nya vindanalyser renderade i nya situationsplaner för respektive projektområde. Denna optimering kompenserade för en del av bortfallet och 30 av de 56 borttagna vindkraftverken kunde omplaceras, t.ex. placerades 7 extra vindkraftverk vid Simiskilä. Det innebär att vindkraftparken fortfarande är av betydande storlek och att en anslutning till stamnätet kan realiseras. En mycket stor mängd förnybar energi kan därmed genereras. De kvarvarande områdena har efter genomgången utredningsprocess tydligare avgränsats och definierats om till 10 olika projektområden med totalt 189 vindkraftverk (figur 5). Anpassningar i utformningen 2013 Under 2013 gjordes ännu ett omtag i utformningsprocessen. Målet var att få ett mer sammanhållet projekt som koncentreras till de bästa vindresurserna och som tar stor hänsyn till inkomna samrådssynpunkter. De anpassningar som gjordes i utformningen av vindkraftparken är: •• Rislidens norra gräns har flyttats söderut vilket minskar ljud- och synintrycket mot Finnäs och Pauträsk. Det innebär att avståndet från Rislidens projektområde till Pauträsk by är mer än 4 km. Exponeringen av och synintrycket i från vindkraftparken minskar ytterligare genom att utbredningen av Rislidens projektområde minskat i öst-västlig riktning. •• Murberget och Ekorrliden har tagits bort vilket innebär en reducering av antalet vindkraftverk runt Pauträsk by. Tillsammans med de anpassningar som gjorts för Risliden kommer ett omgärdande av Pauträsk by att undvikas. •• Brånaberg och Murberget har tagits bort vilket minskar ljudet mot kringliggande bostäder. •• Paulidens västra och södra utbredning har minskat för att öka avståndet mot hus vid Hästliden (vid Pauliden) och Pauträsk by. Bolaget vill försäkra sig om att hålla en god marginal till gränsvärdet 40 dB för ljud mot bebyggelse Bolaget har även valt att ta hänsyn till elljusspårets utbredning och hålla 40 dB mot detta. Detta ansågs viktigt med tanke på att området för vindkraftparken ligger i en tyst miljö. •• Vindkraftsetableringarna på Börtingberg, Nymyrliden, Brånaberg, Hästliden och Bergsäter har tagits bort. Detta innebär att vindkraftparken kommer att ligga på ett betydande avstånd från rennäringens kärnområden och riksintressen, Med denna åtgärd kommer också rennäringen att påverkas i mindre omfattning. •• Genom att ta bort Brånaberg och Murberget och minska projektområdet på Simiskilä kommer bolaget att ta hänsyn till alla kända och förmodade örnbon i landska- 25 2 pet runt vindkraftparken. Flera års inventeringar och ett bra kunskapsläge om örnrevir i området ligger till grund för denna anpassning. •• Av hänsyn till vadarfåglar kommer en buffert mot Alsträskmyran belägen strax utanför Gardisjöliden i den södra delen av projektområdet Risliden att lämnas. Den slutliga utformningen av vindkraftparken renderade i en hududutformning om upp till 120 vindkraftverk fördelade på fyra projektområden PO 1 - Risliden, med delområdena Risliden, Middagsberget och Gardisjöliden; PO 2 - Per-Ollesbrännan; PO 3 - Pauliden; och PO 4 - Simiskilä (se figur 6 och tabell 3). Urvalet av dessa projektområden innebär inte att övriga områden är olämpliga att etablera vindkraft i men i nuläget bedöms de valda projektområdena vara de mest lämpade. De avvägningar som gjorts vid placeringen av projektområdena i förhållande till motstående intressen, höjd- och vindläge, infrastruktur och möjlig elanslutning är väl anpassade. Anpassningarna har inneburit att vindkraftparken under samrådsprocessen har minskat betydligt från i början närmare 240 vindkraftverk till idag ca 120. För att det ska vara möjligt att ansluta den färdigbyggda vindkraftparken på elnätet kan, ur ett ekonomiskt perspektiv, vindkraftparken inte minska ytterligare. Det är bolagets bedömning att den huvudutformning som är föremål för tillståndsansökan och MKB representerar en god avvägning mellan å ena sidan ekonomi och genomförbarhet och å andra sidan påverkan på hälsa och miljön 2.3 Huvudutformningen i korthet Nedan beskrivs vindkraftparkens valda huvudutformning i korthet. Här redovisas också vilka hänsynsåtaganden bolaget tagit vid arbetet med att optimera placeringen av vindkraftverk inom projektområdena. I kapitel 3 följer en mer noggrann beskrivning av verksamheten. Tabell 3. Areal och antal planerade vindkraftverk, per projektområde. Lokalisering och omfattning Pauträsk vindkraftpark kommer att bestå av upp till 120 Projektområde Areal (ha) Antal vindkraftverk giproduktionen beräknas till ca 1 200 GWh, beroende PO 1 - Risliden 2227 64 på vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas - Risliden vindkraftverk .Vindkraftparkens förväntade årliga ener- och hur höga de kommer att bli. Vindkraftparken är idag uppdelad på fyra olika projektområden som totalt utgör 39,3 km². Dessa är belägna inom höglänta skogsmarker som kännetecknas av förfjäll, höjdplatåer och bergkullar. 44 - Middagsberget 6 - Gardisjöliden 14 PO 2 - Per-Ollesbrännan 246 10 Landskapet är omväxlande höglänt med bergstoppar på över 700 m ö h och dalgångar med stora myrkomplex. PO 3 - Pauliden 783 25 PO - 4 Simiskilä 669 21 TOTALT 3925 120 Skogarna domineras av gran. Inslaget av björk ökar med höjden över havet och högst upp på höjderna har skogen karaktären av fjällbjörkskog. 26 2 6 6 Huvudutformning som visar antal vindkraftverk inom respektive projektområde. 27 2 Utformningen av projektområdena har, enligt tidigare beskrivning, utförts utifrån de utredningar, mätningar och beräkningar som genomförts med avseende på vindförhållanden, ljud- och skuggberäkningar, hänsynsavstånd till bebyggelse samt att området till stor del är utpekat som riksintresse för vindbruk. Vidare har hänsyn tagits till natur- och kulturvärden, rennäring samt försvarets intressen. Bolaget ansöker om fri rörlighet, d.v.s. att vindkraftverk och tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom projektområdena, förutsatt att verksamheten bedrivs i huvudsak i överensstämmande med vad som angivits i ansökan samt att villkor i beslut efterlevs. Möjligheten att göra vissa anpassningar i ett sent skede skapar förutsättningar för lokal anpassning för att minska påverkan och samtidigt effektivisera tillvaratagandet av vindresursen. Vindkraftverken planeras ha en effekt av ca 3 MW vardera och en totalhöjd av maximalt 200 meter. Av de 120 vindkraftverken är, i föreslagen huvudutformning, 75 vindkraftverk lokaliserade inom Storumans kommun och 45 vindkraftverk inom Vilhelmina kommun. Vindkraftsparkens huvudutformning framgår av figur 6. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår sedan under hela projekteringstiden. Flexibilitet är viktigt eftersom den slutliga utformningen styrs av detaljerade vindmätningar och detaljprojektering. Verksamheten kommer i huvudsak att ske inom de angivna projektområdena. Vindkraftverk, internt elnät och internt vägnät kommer att anläggas inom projektområdena. Inom projektområdena kan även krossning bli aktuellt, liksom betongframställning. Den verksamhet som är aktuell utanför de angivna projektområdena består i huvudsak av väganslutning till respektive projektområde, en extern elanslutning till Grundfors kraftstation och omfattande transporter under anläggningsskedet. Omfattningen och utformningen av dessa verksamheter beskrivs närmare i kapitel 3. Tabell 4. Avstånd till framtagna hänsynsområden. Hänsynsområde Avstånd Hänsynsområden Bostadshus 1500 m Förutom arbetet med att optimera place- Länsstråk 350 m från centrum Kraftledning 250 m vindresursen och tekniskt möjliga place- Allmän väg 200 m ringar (se ovan), måste placeringen av Fäbod (riskavstånd) 300 m Buberget naturreservat 60 m (arbeten sker ej närmare) Våtmarker bedömda till klass 1 (mycket höga naturvärden) i länsstyrelsens våtmarksinventering och Enetjärn Naturs våtmarksinventering 50 m Arkeologiska värden, nyckelbiotoper, biotopskyddsområden, tjäderspelslokaler, naturvärden identifierade vid skogsstyrelsens naturmiljöinventering. Generell hänsyn, inga vindkraftverk placeras i dem ringen av de enskilda vindkraftverken med avseende på ett optimalt utnyttjande av vindkraftverken också vägas mot påverkan på känsliga områden. Inom ramen för detta arbete definieras s.k. hänsynsområden till 28 2 vilka hänsynsavstånd ska vidtas. En grundförutsättning vid planeringen av vindkraftverkens placering är att hänsynsavstånden beaktats. De hänsynsområden som Pauträsk vindkraftpark omfattas av är fornlämningar som stenröse och fäbodar, naturreservat, nyckelbiotoper, biotopskyddsområden och våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts hysa mycket höga naturvärden (VMI klass 1). Vidare kommer områden som i skogsstyrelsens inventering av skogsmiljöer och Enetjärn Naturs inventeringar av våtmarksmiljöer bedömts ha högsta naturvärde att undantas från anläggning. Förutom hänsyn till natur- och kulturvärden kommer hänsyn också beaktas för bostadshus, allmän väg, länkstråk och kraftledningar. Se tabell 4 för vilka hänsynsavstånd bolaget ämnar ta till definierade hänsynsområden. Områdets lämplighet för vindkraft Topografi Landskapet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning. Höjderna i det omgivande landskapet ligger på ca 500-600 m ö h vilket ger bra vindförutsättningar. Enstaka toppar når 700 m ö h medan t.ex. sjön Pauträsket ligger på 420 m ö h. De högst belägna topparna inom en mil från projektområdena utgörs av Alsberget (717 m ö.h.) följt av Orrviksberget och Oxberget. Råberget, Risträskberget, Hernberget och Araberget ligger på motsvarande höjd som de högst belägna topparna inom projektområdena för vindkraft. Bergen är relativt flacka och framstår snarare som böljande höjder än som avgränsade berg, vilket är en fördel för vindbruk då risken för turbulenta vindar minskar. Vind och riksintresse för vindbruk De planerade vindbruksområdena vid Pauträsk har teoretiskt goda förutsättningar för vindbruk, med en medelvindhastighet av 6,5 – 8 m/s på 103 m höjd enligt Meterologiska Institutionen Uppsala Universitet (MIUU). Faktiska vindmätningar pågår sedan maj 2008 med en mast vid Risträskberget. Under 2010 installerades även två s.k. SODAR- vindmätare som har mätt vindhastighet i flera av projektområdena. De vindmätningar som gjorts fram till nu visar att de mycket goda vindresurserna som MIUU prognostiserat med stor sannolikhet bekräftas eller överträffas. Under 2013 planeras resning av en 140 meter hög mast på Risliden öster om Risträsk och eventuellt kan fler master behövas i området. SODAR- mätningarna kommer att ske genom att SODAR- utrustningen förflyttas runt i området. SODARmätningar kompletterar mastmätningarna. Vindmätningarna kommer att fortlöpa under hela planeringsfasen med olika lokaliseringar av mätutrustningen. Stora delar av projektområdena är utpekade som riksintresse för vindbruk. Bebyggelse och konkurrerande intressen Området har relativt begränsad bebyggelse vilket ger goda möjligheter för en storskalig vindkraftetablering på ett betryggande avstånd från bebyggelse (bl.a. med avseende på buller). Pauträsk och Risträsk by är de byar som ligger närmast vindkraftparken med ett avstånd på ca 2-3 km. Den största av dessa är Pauträsk by med ca 70 invånare. Ljudberäkningar för dessa mest närliggande områden visar att inga bostäder kommer att utsättas för ljudnivåer över gränsvärdet 40 dB(A) under driftfas. 29 2 Området har även få utpekade konkurrerande intressen och utredningarna som har genomförts i samband med denna MKB visar att vindbruk och t.ex. områdets naturvärden kan förenas. Riksintressen i området framgår av kapitel 4.2 och samhällsförutsättningar såsom planförhållanden beskrivs i kapitel 5. Infrastruktur Infrastrukturen är relativt väl utbyggd. Svartlidens gruva har bidragit med tillfartsvägar som klarar tung trafik och skogsbruket har lett till ett vägnät av skogsbilvägar som löper genom respektive projektområde. Det är dock ett längre avstånd till samhällsservice. Närmaste tätort för denna typ av funktion är Storuman 43 km bort. Den planerade etableringen bedöms ha goda möjligheter att kunna anslutas till befintligt elnät genom en anslutning till stamnätet. Planen är att anlägga en ny 130 kV-ledning för att ansluta vindkraftparken till elnätet i Grundfors. En sådan anslutning möjliggörs genom projektets storlek. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett nollalternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i stor omfattning. Området har inga särskilda, unika, förutsättningar för turismutvecklig eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Det är dock möjligt att rennäringen skulle kunna börja använda markerna mer än i dagsläget, till följd av ökade markkonflikter på annat håll inom vinterbetesmarkerna. Projektområdena omfattas i delar av riksintresse för vindbruk samt är utpekat i respektive kommuns översiktsplan som lämpligt område för vindkraft. Detta innebär en viss begränsning för vilka typer av ingrepp som i framtiden kan komma att ske. Delar av nu planerat vindbruksområdet kan t.ex. inte tas i bruk för annan typ av bebyggelse eller industrilokaler, som skulle stå i konflikt med riksintresseområdet för vindbruk. Pauträsk vindpark är en mycket stor planerad anläggning. Det är inte sannolikt att någon annan motsvarande vindkraftparken skulle komma till stånd som en följd av att Pauträsk Vindpark inte byggs, och samtidigt vara lika lämplig utifrån tekniska -, miljö- och hälsoskyddsaspekter. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med det nationella miljömålet, att öka andelen vindkraft till 30TWh till år 2020. El motsvarande den tänkta produktionen tillförs idag till det nordiska elsystemet genom energiproduktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömål där det har beslutats om att öka andelen förnyelsebar energi kommer att påverkas negativt. Ett nollalternativ innebär samtidigt att projektets injektion i det lokala näringslivet och därmed en ökad ekonomisk aktivitet uteblir. 30 3 Verksamhetsbeskrivning 3 En vindkraftpark består i huvudsak av vindkraftverk med tillhörande vägar och elnät, men fram- förallt i anläggningsfasen finns det många kringverksamheter. I detta kapitel beskrivs var och hur verksamheten ska bedrivas. 3.1 Inledning Efter ett omfattande samråd med myndigheter, Vapsten sameby och Vilhelmina Norra sameby, organisationer och allmänhet har Hemberget Energi AB beslutat att söka tillstånd för Pauträsk vindkraftpark enligt den huvudutformning som redovisas i figur 6, dvs. med fyra olika projektområden. Totalt omfattar vindkraftparken upp till 120 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. För att beskriva en trolig konfiguration av vindkraftverk inom respektive projektområde (se figur 7-10) har Vestas 112 använts som typverk. Konfigurationen kan dock förändras under projektets gång. Verksamheten kommer att medföra anläggande av vindkraftverk och fundament, vägar fram till vindkraftverken samt förstärkning och breddning av vissa befintliga vägar. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation. Elnätet mellan projektområdena kan antingen utgöras av luftledning eller markledning. Följande verksamheter kommer att lokaliseras till de fyra projektområdena: •• anläggning och byggnation av vindkraftverk och fundament •• anläggning av kranplatser •• anläggning av internt vägnät •• anläggning av kopplingsstationer och internt kabelnät Övriga verksamheter inom projektområdena eller i vindkraftparkens närområde kommer att utgöras av: •• anläggning av nya vägar •• förbättringsarbeten på befintliga vägar •• anläggning av upplagsplatser med olika inrättningar såsom tillfälliga arbetsbodar, uppställningsplats för fordon, sorteringskärl etc. Exakt utformning och placering för ovanstående verksamheter kommer att granskas och fastställas i dialog med tillsynsmyndighet. Under drifttiden kan ett antal övriga byggnader i eller i nära anslutning till vindkraftparken komma att behövas så som personalbyggnad för service- och underhållspersonal, förråd med verkstad för förva- 31 3 ring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. För dessa byggnader kommer bygglov sökas separat. 3.2 Huvudutformning av Pauträsk vindkraftpark Nedan beskrivs vindkraftparkens huvudutformning där de fyra projektområdena översiktligt beskrivs med avseende på de naturgivna förutsättningarna för vindkraft, naturmiljöer, naturvärden och konfigurationen av planerade vindkraftverk och vägnät. Projektområde 1 - Risliden Projektområde 1 - Risliden, består av tre delområden, Risliden, Middagsberget och Gadisjöliden inom vilka 64 vindkraftverk planeras att anläggas. Detta projektområde har de bästa vindförhållandena inom Pauträsk vindkraftpark. Risliden och Middagsberget De norra delarna av Projektområdet med delområdena Risliden och Middagsberget utgör en en höjdsträckning som sträcker sig från 490 möh till 630 möh med fyra toppar, Brattmyrkullen, Tallberget och söder om landvägen Middagsberget och Storsvankullen. Den består av hårt brukad skog där stora ytor utgörs av hyggen och ungskog. Inom detta projektområde finns tre nyckelbiotoper varav en också omfattas av biotopskydd (se figur 56-57 i kap 7.6). Inom dessa delområden planeras totalt 50 vindkraftverk. Bolaget åtar sig att undanta de områden som i skogsstyrelsens inventering bedömts ha högsta naturvärde. I och med detta kommer livsmiljön för arten långskägg att i sin helhet undantas. I projektområdet kommer befintliga skogsbilvägar om 6,3 km att förstärkas och en sträcka om 5,9 km att förstärkas och breddas (figur 7). Dessutom kommer nya vägar om 23,5 km att anläggas inom projektområdet. Ny väg utanför projektområdet om 290 meter kommer att anläggas. Tillfart till området kommer att ordnas både från väg 360 söderifrån och från Finnäsvägen norrifrån via den befintlig skogsbilvägen. Gardisjöliden Gardisjöliden, beläget i den södra delen av projektområdet, är en höjdplatå på 570 möh till 610 möh utan tydlig topp med mycket goda vindförhållanden. I området planeras 14 vindkraftverk med tillhörande vägar. Gardisjöliden består av stora våtmarker omväxlande med fastare mark med skog på. Skogen är till stora delar plock- eller dimensionshuggen och saknar därför död ved och lågor. Idag är skogen sammanhängande i 100-150 års ålder och är inte fragmenterad av skogsbruk eller vägar. Områdets karaktär innebär att det endast är möjligt att göra mindre förändringar av placeringarna på verken jämfört med huvudutformningen. Nya vägar till en längd av 8,4 km kommer att anläggas i området och även en helt ny väg om 780 meter planeras för tillfart till området nordost ifrån (figur 7). 32 3 Nya vägar och vissa vindkraftverk kommer att placeras i nära anslutning till våtmarkerna. I en våtmark utpekad som klass 2 i Enetjärn Naturs inventering kommer det att anläggas en väg . Enstaka vindkraftverk är placerade i våtmarker som i länsstyrelsen våtmarksinventering bedömts till klass 2, dvs. hysa höga naturvärden (VMI klass 2) (se figur 55 i kap 7.6). Bolagets utförda inventeringar visar att verk kan placeras där utan någon påtaglig påverkan. 7 7 8 Projektområde 1 - Risliden, med planerad utformning av vinkraftverk och internt vägnät. Projektområde 2 Per-Ollesbrännan, med planerad huvudutformning av vinkraftverk och internt vägnät 33 3 Projektområde 2 - Per-Ollesbrännan Per-Ollesbrännan består av en höjd som sträcker sig från 520 möh till 570 möh. Där planeras 10 vindkraftverk med tillhörande vägar. Både projektområdets östra och västra kant gränsar delvis mot våtmarker bedömda till klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI klass 2) (se figur 58 i kap 7.6). Några områden med höga naturvärden kommer inte att direkt beröras och de påverkas därmed i liten omfattning. Inga våtmarker kommer att beröras av vägar eller byggnationer. Även inom detta område är skogen väl brukad. Det är endast centralt i området som skog finns kvar. De övriga delarna av projektområdet består av planteringar i varierande åldrar där naturhänsyn i form av smala kantzoner och enstaka högstubbar har tagits vid tidigare avverkningar. I området kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 500 meter att förstärkas och en sträcka av ytterligare 500 meter att förstärkas och breddas (figur 8). Dessutom kommer nya vägar till en längd av 5 km att anläggas inom området. Ny väg utanför projektområdet är ca 400 meter. Tillfart till områ- 8 34 3 det kommer att ordnas både från befintlig skogsbilväg söderifrån (Striekmyrvägen) och norrifrån via Finnäsvägen och den befintliga skogsbilvägen. Projektområde 3 - Pauliden Pauliden består av en lid i söderläge som sträcker sig från 470 möh till 625 möh med flera mindre bergstoppar. Högsta topparna är Björnbruden i områdets östra del och Granhobben i områdets västra del. Båda är över 620 möh. 9 9 Projektområde 3 Pauliden, med planerad huvudutformning av vinkraftverk och internt vägnät 35 3 På Pauliden är skogarna varierade men relativt hårt påverkade av skogsbruk. I norr gränsar projektområdet till naturreservatet och Natura 2000-området Buberget. Vissa delar med äldre skog finns dock kvar, varav vissa mindre delar har höga naturvärden, framförallt värden knutna till gamla tallar, men även till gran. I områdets centrala delar finns en nyckelbiotop (oregistrerad) som består av äldre tallskog (se figur 59 i kap 7.6). I områdets norra del vid Björkbäcken finns ett område bestående av en liten tallskog med högt naturvärde. I delområde Pauliden kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 1,7 km att förstärkas och en sträcka av 2,7 km att förstärkas och breddas (figur 9). Dessutom kommer nya vägar till en längd av 14 km att anläggas i området. Tillfart till området kommer att ordnas från två ställen från allmänväg (Pauträskvägen) via befintlig skogsbilväg söderifrån och sydost ifrån via befintlig skogsbilväg (Björnabäcksvägen). Projektområde 4 - Simiskilä Simiskilä planeras för 21 vindkraftverk med tillhörande vägar. Simiskilä består av en skogsklädd höjd som sträcker sig från 480 möh till 620 möh med mindre insprängda våtmarker. I områdets norra del finns en fäbodmiljö som inte kommer att beröras av vägar eller byggnationer. projektområdet består till stor del av planterade ungskogar. Några områden utgörs av triviala granskogar som fläckvis är genomhuggna och någon genomhuggen lövbränna. Enstaka mindre blötare område med äldre granskog finns också. De våtmarker som finns i området är inte av den högsta naturvärdesklassen. Mindre delar av en våtmark som bedömts hysa höga naturvärden i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI klass 2) berör dock de östra delarna av projektområdet (se fig 60 i kap 7.6). I projektområdet kommer befintliga skogsbilvägar av en sträcka på 3,3 km att förstärkas och breddas (figur 10). Nya vägar om ca 10,5 km kommer att anläggas i området. Ny väg utanför projektområdet om 160 meter kommer också att byggas för att säkra tillfart till området. Tillfart till området kommer att ordnas både från befintlig skogsbilväg (Streikmyrvägen) söderifrån och norrifrån från (Finnäsvägen) via befintlig skogsbilväg. Ingen våtmark kommer att behöva passeras av nyanlagda vägar. Projektområdet ligger i närheten av den riksintressanta våtmarken Skarvsjömyran. Varken dess naturmiljöer eller hydrologi bedöms dock påverkas av den planerade vindkraftsetableringen på Simiskilä. 3.3 Teknisk beskrivning av vindkraftverk Vindresursens variation över området avgör vindkraftparkens utformning. I områden med hög vindenergi finns det en möjlighet att välja verk med högre effekt. Valet av lämplig utformning, dvs. hur vindkraftverken ställs i förhållande till varandra samt valet av lämplig navhöjd handlar om att finna balansen mellan miljörelaterade hänsynstaganden och tekniska/ ekonomiska krav. 36 3 10 Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk ligger generellt omkring 1-3 hektar. Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande, anläggning av inrättningar samt elarbeten kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs. Uppskattning av den totala exploateringsytan framgår av tabell 7. I tabellen redovisas en översiktlig sammanställning av markanspråket för att anlägga erforderlig infrastruktur för vindkraftparken. 10 Projektområde 4 - Simiskilä, med planerad utformning av vinkraftverk och internt vägnät. 37 3 11 Vindresurs i Pauträsk Vindkraftpark Den i särklass viktigaste parametern för ett vindkraftverks effektivitet är vindhastigheten, då ett vindkraftverks effekt är proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Detta samband åskådliggörs tydligt då ett vindkraftverks prestanda illustreras grafiskt med hjälp av en effektkurva, vilket är verkets angivna effekt som funktion av vindhastigheten. Kurvan stiger mycket brant. En typisk effektkurva visas i figuren nedan. Turbulens är en form av oordnad rörelse där luftens jämna strömning bryts ned via oregelbundna virvelbildningar. Vindskjuvning handlar om att vindar på olika höjder rör sig i olika i hastigheter. Ju större vindskjuvningen är desto större incitament för att investera i högre torn. Utöver vindskjuvningens betydelse relaterat till möjligheterna att med ökad höjd nå ett högre energiinnehåll och därmed ett högre utbyte är vindskjuvningens storlek även av stor betydelse för de utmattningspåkänningar som vindkraftverk med stor rotordisk utsätts för. För att minimera de tider som vindkraftverken kommer i ”lä” av varandra är det att föredra att ställa verken orienterade mer eller mindre tvärs den dominerande vindriktningen. Detta medför ett inbördes 11 Effektkurva för ett 3 MW vindkraftverk. En liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. 38 3 avstånd på 5 rotordiametrar i huvudvindriktningen och 4 rotordiametrar vinkelrätt mot huvudvindriktning. Det motsvarar ca 450- 560 m mellan verken. Vindkraftverken Beskrivning av vindkraftverken är en allmän beskrivning av vindkraftverk som kan tänkas vara lämpliga att uppföra inom projektet. Vindkraftverken kommer ha en maximal totalhöjd om 200 meter (navhöjden plus halva rotordiametern). Maxhöjden medför att de flesta tillgängliga vindkraftverk kan bli aktuella vid upphandling. Ny teknik utvecklas ständigt och verken tenderar till att bli större och högre. Bolaget vill vara flexibelt och inte i ett tidigt skede låsa sig till någon särskild leverantör. Nedan anges exempel på olika storlekar och effekter som ryms inom totalhöjden. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller 12 betong/stål, rotorn blir 3-bladig och tornen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan 10-15 varv per minut. Verken startar vid ca 4 m/s och stoppar vid 25 m/s, full effekt nås vid ungefär 12 m/s. Rotor och maskinhus vrider sig efter vinden med hjälp av girmotorer. Giranordningen består generellt av ett glidlagersystem med inbyggd friktion. Tabell 5. Fakta om ansökta vindkraftverk Ansökta vindkraftverk Vestas V112 ca 2-7 MW 3 MW -200 m 175-200 m Navhöjd ca 100-150 m 119/140 m Rotordiameter ca 90-130 m 112 m Effekt Totalhöjd 12 13 Principskiss av ett vindkraftverk. Upplagsplats med mobilkran som lyfter upp en tornsektion. 39 3 Rotorbladen samlar upp vindens rörelseenergi och produktionen överförs via en transformator, belägen inom området, till högspänningsnätet. Beroende på typ av konstruktion av vindkraftverken sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till ca 1 500 varv (4 polig generator, 50Hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el med spänningsnivån 400- 690 V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i direkt anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät. Vindkraftverken är typgodkännda enligt regelverk vilket innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar bedömas vara mellan 13 20-30 år för hela vindkraftverket. Styr- och övervakningsfunktioner är datoriserade för respektive vindkraftverk. Styrsystemet övervakar vindhastighet, vindriktning, generator, växellåda och bromssystem. Resningen sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Först efter slutbesiktning kan vindkraftverken kopplas till elnätet och tas i drift. Hinderbelysning Vindkraftverken ska enligt lag ha hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik. Om vindkraftverkens totalhöjd understiger 150 m ska vindkraftverkens torn vara markerade med ett medelintensivt, rött, blinkande ljus som lyser under gryning, nattetid och skymning. Föreliggande etableringar kan komma att ha en totalhöjd som överstiger 150 m, i sådant fall ska hindermarkering ske med ett högintensivt, vitt blinkande ljus som lyser under dygnets alla timmar. Ljuset ska skärmas av nedåt inom 5 km radie från vindkraftverket. För att minska påverkan på landskapsbilden har Transportstyrelsen bestämt att det endast är de yttre vindkraftverken, i en vindkraftsetablering med verk överstigande 150 m, som behöver ha högintensivt ljus. Vindkraftverken i parkens mitt kan förses med lågintensivt ljus, fast rött ljus, så länge navhöjden på vindkraftverken i parkens mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I 40 3 sådant fall måste även de anges med vitt, högintensivt, blinkande ljus ifall vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m (TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten). För att ytterligare minska påverkan på landskapsbilden kan bolaget använda sig av så kallad händelsestyrd hinderbelysning d.v.s. att hinderbelysning endast är påslagen då ett luftfartyg närmar sig. Ett så- dant system kräver dock dispens från Transportstyrelsen. Hemberget Energi är positiv till användningen av denna typ av system. Tekniken varierar dock beroende på valet av leverantör. En typ av teknik som idag har fått dispens för användning i Sverige är ett radar-baserat system som kan varna piloten både visuellt och audiellt att flygplanet/helikoptern närmar sig en vindkraftpark. Tekniken bygger på att utvalda vindkraftverk inom parken förses med en 3D radar-enhet. När luftfarkosten närmar sig parken, upptäcks den av radar systemet som därefter skickar en signal till vindkraftverkens hinderbelysning som tänds. Fundament På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att genomföras en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet. Denna redovisar platsens grundvattennivå samt de geofysiska förhållandena på platsen. Utifrån undersökningen fastläggs det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. För vindkraft på land finns det två olika typer av fundament, gravitations- eller bergsförankrat fundament. Gravitationsfundament är den vanligaste tekniken och används när det finns en tillräcklig jordmån. Precis som namnet antyder så bygger tekniken på att det gjutna fundamentet, tillsammans med fyllnadsmassorna, utgör en tillräcklig motvikt som står fast för de sidokrafter som vindkraftverket utsätts för. Fundamentet förankrar tornet i marken genom en armerad betongplatta som gjuts ner några 14 15 14 15 Gravitationsfundament till vänster och bergsfundament till höger. Byggande av gravitationsfundament. 41 3 meter i marken och en betongstolpe med ingjuten metallfläns där tornet skruvas fast. Ett gravitationsfundament består av ca 650 m3 betong och upptar en yta av ca 20x20 meter, men djupet och ytan kan variera något beroende av vilket verk som är aktuellt samt hur markförhållandena ser ut. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig och har rätt förutsättningar. Det kan krävas en plansprängning för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. En klack gjuts på berget i vilken dragstag borras ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras och därefter fästs tornet i fundamentsdelen. Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Kranplatser och upplagsplatser Invid vart och ett av vindkraftverken kommer kranplats för den mobilkran som krävs för montaget att anläggas. Utformningen av dessa platser är individuell och beror på aktuell topografi samt kranplatsens lokalisering relaterat tillfartsvägen. Något förenklat kan kranplatserna dock kategoriseras i två grupper (se figur 16). Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Kranplatsernas utformning är ca 60x30 meter och genomsnittlig krävs hårdgjord yta som är mellan 1000-1500 m2. 16 17 16 17 Principskiss för kranplats. Exempel på utformning av kranplats. 42 3 Utöver detta kommer upplagsplatser att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer att efterbehandlas efter byggtidens slut. 3.4 Vägar Inom det planerade vindbruksområdet finns redan idag befintliga vägar som i de flesta fall kan nytt- jas för projektet. På vissa sträckor kommer det att bli aktuellt med breddning och förstärkning för att de ska tåla de tunga transporterna och för att svängradien skall vara tillräcklig då vissa komponenter såsom vingar kräver större radier än vad vägarna har i dagsläget. För att upprätthålla ett ändamålsenligt transportflöde vid anläggning av vindkraftparken krävs flera mötesplatser inom området. Utöver detta kommer flera upplagsplatser att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer att efterbehandlas. Den översiktliga planeringen av vägar har utgått ifrån följande: •• Ny väg bör inte vara brantare än 10 % •• Körbanan på befintlig väg kräver ca 4-5 meters bredd och därtill krävs diken •• Avverkningsytan för ny väg blir ca 16-25 meter bred •• Kranplats ca 60x30 meter och krävs i anslutning till varje vindkraftverk •• Hänsyn tas till att svängradie i kurvor kräver bredare väg och större avverkningsyta. •• I möjligaste mån undviks sankmark/våtmark/vattendrag •• Genomförda inventeringar vad gäller natur och kultur har beaktats. •• Våtmarker med klass 1 enligt VMI och Enetjärn Naturs högsta naturvärde, har helt undvikits. •• Våtmarker med klass 2 enligt VMI, har undvikits med undantag för några enstaka platser. Planeringen och uträkningen visar att ca 63 km ny väg behöver anläggas. Detaljplaneringen av vägar kan dock komma att justera denna siffra något, men stora avvikelser förväntas inte. Vid nybyggnationoch förstärkningar av väg kommer det att vara vägledande att beakta att vägen tål hög belastning då den kommer att nyttjas av många och tunga transporter. Vägen måste tåla dessa transporter året om, varför den kommer att vara väl dränerad och tjälsäkrad. Vägen är indelad i fyra huvudsakliga element; terrass, förstärkningslager, bärlager och slitlager. I figur 19 illustreras överbyggnaden på en typisk väg för en vindkraftpark. Vindkraftverk och fundament kommer inte att anläggas i våtmark. Våtmarker utgör i grunden områden som undantas vägdragningen men ett antal passager kommer dock att vara nödvändiga. Vid passage över blötare våtmark med mäktigt torvlager kommer en permeabel bank eller konstruktion med geotextil, s.k. ”flytande väg” att användas för att fortsättningsvis tillåta vattengenomströmning i myren och därmed inte förändra hydrologin i nedanförliggande myrmark. 43 3 18 Det finns normer och krav på transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från myndigheter. Leverantörer av vindkraftverk tillhandahåller styrdokument av min- och maxkrav för transporter av de olika delarna av ett vindkraftverk. Kraven på transportvägar innefattar bland annat längsgående maxlutning, minsta radie för ytterkurvor och fri höjd till ovanliggande hinder. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt, inklusive last, väga max 165 ton, vilket medför att vägar ska klara ett erforderligt axeltryck om 16 ton. 19 18 19 Principskiss för uppbyggnad av vägar i vindkraftpark. Anläggning av flytande väg över våtmarksområde. 44 3 20 Transporter av detta slag kräver dispens från Transportstyrelsen eller berörd kommun för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos den privata ägaren av vägen. Krav på dispens för transporter på allmän väg regleras i Trafikförordningen (1998:1276). Vid transporter på allmänna vägar genom två eller fler kommuner, söks dispens i den region där färden påbörjas. Dispensen gäller för transporter på de statliga och kommunala vägar som berörs. Befintliga vägar Befintlig skogsbilväg som avses nyttjas är 54 km inom och utom projektområdet. Förbättringsåtgärder på befintliga vägar Förstärkning av väg avser åtgärder med tillförsel av material. Av befintliga skogsbilvägar kräver dessa antingen förstärkning eller förstärkning/breddning. Befintlig väg som bedöms hålla tillfredsställande standard inom och utom projektområdet är 36 kilometer med förstärkning och 18 kilometer av befintlig väg bedöms kunna erhålla nöjaktig standard med breddning och förstärkning. Breddning och förstärkning av väg avser åtgärder för justering av plan och profil. Detta kan innebära skärningar i terrängen, kurvrätning och utjämning av höjder (hyvling av väg). 20 21 Principiell uppbyggnad av flytande väg på våtmark. Pauträsk vindkraftpark med utbredning av det planerade vägnätet. 45 3 21 Nya vägar Till varje vindkraftverk krävs anläggande av tillfartsvägar. Totala behovet av ny väg för vindkraftprojektet beräknas till ca 63 km varav 1,7 km kommer att anläggas utanför projektområdenas gränser. Vägdragningen har förlagts enligt principen att i första hand styra anläggningen av ny väg till områden med fast mark och att undvika våtmarker, se figur 21 och Bilaga 1. Genom sticksondering kan markförhållanden och markstabilitet bedömas, vilket medför att rätt metod kan användas vid byggandet av väg. Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med massbalans, avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur för vindkraftparken. Bolaget strävar efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt för övrigt tillfört material för t.ex. överbyggnad av vägar och betongframställning. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Befintligt schaktmaterial, spräng och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. 46 3 Tabell 6. Uppskattad omfattning för anläggning av ny väg samt behov av förbättringsåtgärder på befintliga vägar. Typ Ny väg inom projektområdet (PO) Ny väg utom PO Summa ny väg Längd km Åtgärd 61,3 Anläggning av ny väg 1,7 Anläggning av ny väg 63 Befintlig väg inom PO - Förstärkning 8,5 Förbättringsarbeten Befintlig väg inom PO - Förstärkning/breddning 12,4 Förbättringsarbeten Befintlig väg utom PO - Förstärkning 27,5 Förbättringsarbeten Befintlig väg utom PO - Förstärkning/breddning 5,6 Förbättringsarbeten 54 Förbättringsarbeten Summa befintlig väg Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. Eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar nyttjas som efterbehandlingsmassor inom projektområdet. För överbyggnad av vägar samt för framställning av betong krävs tillförsel av material. Detta material tas från täkter i närområdet. I Figur 18 visas en generell typsektion för byggande av väg i skogsmiljö som är anpassad till transport av vindkraftverk. Ett förstärkningslager (0 - 100 mm material) om ca 50 centimeter läggs på den iordningsställda terrassen. Tjockleken på för detta lager beror på markens beskaffenhet i området samt vilket överbyggnadsmaterial som nyttjas. Sedan följer ett bärlager (0 - 40 mm material) om ca 10 centimeter. Vid behov läggs slutligen ett slitlager (0 – 20 mm) på vägkroppen. 3.5 Markanspråk Pauträsk Vindkraftpark tar i anspråk ca 2,46 km2 (246 hektar). I bolagets huvudutformning har det arbetats fram en planläggning av vägar och placering av vindkraftverk. Detta motsvarar ca 2 hektar per installerat vindkraftverk. Själva vindkraftverket upptar en förhållandevis liten yta för uppställning, där markanspråket utgörs av fundamentet och kranplatsen. Vidare åtgår även mark för vägar mellan vindkraftverken, kranplatser, mötesplatser, internt kabelnät, etableringsyta, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vid anläggningsarbeten kommer marken att schaktas och sprängas i viss utsträckning. Schaktning av mark krävs vid lednings- och kabeldragning, vägdragning samt andra installationer som t.ex. etableringsytor och anläggning av transformatorstation. 47 3 Tabell 7. Beräknade markanspråk för Pauträsk Vindkraftpark. Direkt berörd yta Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Area (ha2) Nyanlagda interna vägar 63 000 10 1 63 Breddning/förstärkning av vägar 54 000 2 1 10,8 Nyanlagda mötesplatser 60 5 5 0,15 Upplagsplatser 100 30 5 1,5 Kranplatser 60 30 120 21,6 Plats för fundament 20 20 120 4,8 Internt kabelnät 63 000 0,60 1 3,8 Ledningsgata kraftledning 50 000 40/20 1 140 Transformatorstation 50 50 2 0,5 Servicebyggnader 50 25 2 0,25 Totalt 246 Kraftledningsgatan som krävs för anslutningen av vindkraftparken har en synnerligen stor påverkan på det totala markanspråket. Det kan tänkas att det uppkommer andra alternativ för elnätsanslutning som medför ett mindre markanspråk genom kortare dragning eller markförlagd kabel. Bolaget avser att anlägga upp till fem uppställningsplatser om ca 85x65 meter inom eller i anslutning till projektområdet. Vid uppställningsplatserna ska det finnas tillfälliga arbetsbodar och ett platskontor. Uppställningsplatserna ska innefatta iordningställda platser för uppställning av fordon och förvaring och hantering av material, avfall och kemikalier. Placering av transformatorstation kan ske i områdets norra eller södra del. Transformatorstationen placeras troligen i närheten av den befintliga stamledningen. Markförlagd kabel nyttjas för att ansluta det interna elnätet till transformatorstationen. 3.6 Material/massor Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med massbalans, avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur för vindkraftparken. Bolaget strävar efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt för övrigt tillfört material för t.ex. överbyggnad av vägar och betongframställning. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Befintligt schaktmaterial, spräng- och jordmassor kommer att återanvändas vid byggnation av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckning- 48 3 arna. Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. Eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar kan nyttjas som efterbehandlingsmassor inom projektområdena. För överbyggnad av vägar samt för framställning av betong krävs tillförsel av material. Detta material tas från täkter i närområdet. Ett gravitationsfundament kräver cirka 600-700 m3 betong. För fundament används 450 m3 som ballast för massaberäkning. Ett nyckeltal är att det går åt 1 ton nytt grus per m2 (detta motsvarar ca 60 cm) vid nybyggnad av väg. Vid nybyggnad av större planer brukar det vara tillräckligt med 0,5 ton nytt grus per m2. Skyddsfyllning för kabel rör sig troligen om ett schakt på cirka 60 cm bredd och 0,8-1,0 meters djup, där man först lägger en ledningsbädd på cirka 10-15 cm (sand/0-8 grus). Sedan läggs kabeln/kablarna och sedan fyller med ytterligare cirka 30 cm (sand/0-8 grus). Resterande fyllning upp till marknivå görs med befintliga massor. Den totala kabelschaktningen bedöms vara i storleksordningen 10,5 mil. Anläggande av erforderlig infrastruktur inom vindkraftparken, med nya vägar, förstärkning av befintliga, kranplatser, upplagsplatser, transformatorstation m.m. bedöms erfordra 433 700 m3 grus, sten och sand, se tabell 8. Tabell 8. Materialbehov. Typ Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Area (m2) ton/ m2 m3/m2 Åtgång (m3) Material nya vägar 63 000 5 1 345 000 1 0,63 196 875 Material bef. vägar 54 000 2 1 108 000 1 0,63 67 500 Material kranplatser 60 30 120 216 000 0,5 0,31 67 500 Övriga ytor; mötesplats 60 5 5 1 500 1 0,63 938 Upplagsplatser 100 30 5 15 000 0,3 0,19 2 813 Transformatorstation/servicebyggnad 4 7 500 0,5 0,31 2 344 Betongfundament (650 m3/st) 120 Skyddsfyllning markkabel 63 000 0,6 1 Totalt 78 000 37 800 0,75 0,47 17 719 433 689 49 3 3.7 Transporter Transporter till och från vindkraftparken kommer att vara omfattande under själva byggtiden. Vid vägtransporterna krävs det insatser med ett antal specialtransporter per utfört montage av vindkraftverk. Det finns normer och krav på transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från myndigheter. Leverantörer av vindkraftverk tillhandahåller styrdokument av min- och maxkrav för transporter av de olika delarna av ett vindkraftverk. Kraven på transportvägar innefattar t.ex. längsgående maxlutning, minsta radie för ytterkurvor, fri höjd till ovanliggande hinder etc. Leverantörerna ställer olika fysiska krav vad gäller förutsättningar för transportvägar. Vindkraftverken kommer att skeppas till någon hamn vid Västerbottenskusten, troligtvis till Umeå hamn som har tidigare erfarenhet med att hantera transporter av vindkraftverk. Även Skellefteå hamn skulle kunna vara ett alternativ men medför en något längre färdväg, och bedöms vara mindre lämpligt pga. sämre vägstandard. Därefter sker frakten med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Från Umeå finns det några alternativa transportvägar (se figur 22). Det är främst två alternativ som övervägs i detta avseende. Det första innebär transport från Umeå hamn läng E12 mot Storuman där omlastning och mellanlagring sker. Därefter nyttjas väg E45 mot Skarvsjöby varifrån projektområdena nås via vägen mot Pauträsk. Det andra alternativet innebär transport från Umeå hamn längs E12 till Lycksele. Härifrån nyttjas väg 360 till projektområdena i höjd med Norrbäck och Risträsk. För att undvika tung trafik genom Pauträsk och de andra byarna på den norra delen av Pauträsket kommer bolaget nyttja vägen söder om Pauträsket, Finnäsvägen för att nå projektområdena Risliden, Per-Ollesbrännan och Simiskilä. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transportleden in till vindkraftparken. Transportvägarna kommer att utredas vidare för att finna den lämpligaste färdvägen. Efter genomförd framkomlighetsanalys upprättas en transportplan för transporterna. Krav på dispens för transporter på allmän väg regleras i trafikförordningen (1998:1276). Vid transporter på allmänna vägar genom två eller flera kommuner, söks dispens hos den region i Trafikverket där färden påbörjas. Dispensen gäller för transporter på de statliga och kommunala vägar som berörs. •• Transportbehov inom, till och från vindkraftparken genereras från följande trafik: •• Anläggningstransporter - vägbyggande, fundament, internt kabelnät, avverkning, berg-/grusmaterial för betongframställning etc. •• Transport av vindkraftverken och tillhörande utrustning •• Personaltransport •• Service och underhåll Anläggningstransporter Ett omfattande transportbehov föreligger för att etablera ny och förbättra befintlig infrastruktur inom området. Transporterna för detta ändamål utgörs till betydande del av kortare transporter med arbetsmaskiner inom och i anslutning till projektområdet. Genom att eftersträva att upparbetade massor i största möjliga utsträckning nyttjas inom området, minskar transporterna för tillförsel av material under anläggningstiden. Överbyggnadsmaterial såsom förstärkningslager och bärlager för vägar framställs 50 3 av berg som genom krossning och sortering/siktning når önskad storlek. Planer finns på att anlägga en bergtäkt i anslutning till projektområdena. Material till vägar kan i så fall tas från denna täkt. Anläggningstransporterna utgörs till stor del av lastbilar som fraktar berg-/grusmaterial för anläggande av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar. Vid brytning av ny väg och uppbyggnad av terras- ser kommer förmodligen traktordumprar och lastmaskiner att användas för att flytta och omfördela befintliga massor så att allt material i väglinjen omhändertas. 22 22 Alternativa transportvägar för vindkraftverk från Umeå kommun. 51 3 Ytterligare transporter kommer behövas för elnätsmaterial, där kabeltrummor dominerar samt arbetsmaskiner för anläggning av infrastruktur och avverkning i området. För gjutning av fundament kommer mobila betongstationer att ställas upp inom projektområdet. Betongframställningen innebär inblandning av ballast (sten och grusmaterial i olika fraktioner). För detta ändamål undersöks möjligheterna att öppna en täkt i eller i nära anslutning till projektområdet. För eventuell täktverksamhet söks tillstånd separat. I fall kapaciteten från de mobila betongstationerna inte räcker kommer betong transporteras från fasta betongstationer, antingen från Vilhemina via väg 360 söderifrån förbi Risträsk by, eller från Storuman längs väg E45 till Skarvsjöby. I fall denna åtgärd kommer att behövas kommer beräkningarna av transportbehov att justeras. Totalt krävs 78 000 m3 cement för att gjuta samtliga fundament. Beroende på vilka egenskaper som eftersträvas hos betongen blandas olika mycket material in med cementen. Här antas det att 1,5 delar material tillsätts till 1 del cement. Således krävs 46 800 m3 material för att framställa betong till samtliga fundament. Behovet av cement uppgår till 31 200 m3. En sedvanlig lastbil som kör cement/material tar cirka 10 m3. Det genereras därmed 7 800 transporter för att frakta material och cement för blandning av betong till samtliga fundament. För att köra ut betong för gjutning av fundament krävs betonglastbilar. En betonglastbil beräknas normalt ta cirka 7 m3 vilket ger ca 11 200 transporter med betong för samtliga 120 fundament. Tillförsel av material för framställning av betong bedöms ske genom kortare transporter från täkt i området. Betonglastbilarna hämtar betong från den mobila betongstationen och kör ut till fundamentsplatser. Dessa transporter sker till stor del inom projektområdet. Material för nya och förbättringsarbeten på befintliga vägar uppskattas till totalt 264 375 m3. Trans- porterna av material kommer förmodligen köras med lastbil utan extra släp pga. utrymmesskäl. Dessa lastbilar tar sedvanligt 10 m3 grus. Således erfordras cirka 26 437 transporter för material till förstärk- Tabell 9. Sammanställning av uppskattat transportbehov. Typ Antal transportrörelser Omfattning (enkel väg) Material för betongblandning 7 800 Inom projektområdet eller i närområdet Transport av betong 11 143 Inom projektområdet Ny väg/förbättrande åtgärder 26 437 Inom eller i anslutning till projektområdet Skyddsfyllning vid kabeldiken 1 772 Huvudsakligen inom projektområdet Övrig infrastruktur 7 160 Inom projektområdet Transport av vindkraftverk 1 440 Från hamn till vindkraftparken Mobilkran för montage 15 Från hamn/förvaring till projektområdet Personal. service och underhåll - Ringa behov med servicebuss/personbil 52 3 ning och nybyggnation av vägar, samt mindre åtgärder för breddning av kurvor och dylikt på befintlig väg med god standard. Transporterna sker till övervägande del inom projektområdet. För skyddsfyllning bedöms drygt1 772 transporter erfordras. Övrig infrastruktur såsom möteplatser, upplagsplatser, kranplatser och transformator/byggnader bedöms erfordra drygt 7 160 transporter med material. Transporter av vindkraftverk Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Nedan görs en uppskattning av transportbehovet för att frakta vindkraftverken till fundamentsplats. Beroende på vilken typ av vindkraft som byggs, så varierar transporterna något. I denna redovisning antas följande transportbehov för ett vindkraftverk föreligga: •• Maskinhus/generator - 2 lastbilar •• Torn - 4 (3-5) lastbilar •• Blad - 3 lastbilar •• Kontroll- och monteringsutrustning - 1 lastbil •• Anläggning/ingjutning - 2 lastbilar Transportbehov för 120 vindkraftverk ligger således omkring 1 440 lastbilar för att frakta vindkraftverken och kringutrustning till vindkraftparken. Transport för den kran som nyttjas vid resning av vindkraftverken antas kräva 15 lastbilar för att komma på plats i området. Transporter vid service och underhåll När väl anläggningen är färdigställd reduceras transportbehovet avsevärt. Behovet av service avgör hur frekventa transporterna blir. Transporter som kan härledas till service och underhåll sker i allt väsentligt inom området, och med personbil eller mindre servicebuss. Omfattningen av transporterna bedöms bli ringa i sammanhanget. Vidare bedöms personaltransporterna till övervägande del vara inom området och av ringa omfattning. Transporterna sker medelst personbilar/minibussar. Längre transporter under anläggningstiden är främst kopplade till frakten av vindraftverken från avlastning i hamn och vidare in till vindkraftparken. Detta kommer att ske på det allmänna vägnätet, efter samråd av Trafikverket. Omfattande transporter kommer att ske inom och i anslutning till projektområdet. Det är väsentligt att informera och samråda med boende och företagare i området så att eventuella olägenheter med transporter kan undvikas. 3.8 Elnätsanslutning Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Ansökan om linjekoncession ska alltså inte prövas av Länsstyrelsen i det tillståndsärende som denna MKB är knuten 53 3 23 till. Nedan redovisas dock principerna för anläggning av nytt elnät. Anslutningen till överliggande elnätet utreds för närvarande. För att få bygga och använda en elledning krävs tillstånd enligt el-lagen, en så kallad koncession. En ansökan om koncession prövas av Energimarknadsinspektionen. Ansökan om anslutning mot nätet ska hanteras av det nätföretag som innehar koncession i området. Då projektet omfattar ett effektbehov om minst 300 MW är det inte möjligt att ansluta till lokalnät eller regionnät, utan anslutning måste ske 23 Principskiss för anslutning till överliggande elnät i Grundfors. 54 3 24 25 mot det nationella stamnätet. Stamnätet ägs och drivs av Svenska Kraftnät (SVK). Bolaget har startat en dialog med SVK och även med Vattenfall Elnät som innehar koncessionen för området. Anslutningspunkten för ett vindkraftprojekt av denna storlek sker företrädesvis till en större vattenkraftsstation och dess ställverk. I förekommande fall är ingen annan anslutningspunkt än till Grundfors kraftstation vid Umeälven aktuell. De olika projektområdena förbinds då med en 130 kV ledning som sedan går vidare till Grundfors. Bedömningen i dagsläget är att det kommer att krävas ca 50 km ny luftledning. Stäckningen från Pauträsk till Grundfors bedöms kunna anläggas genom breddning av befintlig kraftledningsgata. Internt elnät Detaljutformningen av det interna elnätet är ännu inte klar, men från varje vindkraftverk kommer en markförlagd kabel att dras till en kopplingsstation (se figur 24). Kablar i det interna elnätet kommer huvudsakligen att förläggas i vägdragningen (se figur 25). Förläggningsmetod och djup utförs enligt elsäkerhetsverkets krav. Spänningen i det interna nätet kommer sannolikt att vara 36 kV. Regeringen har beslutat att möjlighet finns att anlägga interna nät i vindkraftparker utan krav på koncession, vilket skulle kunna öppna för möjligheten att internnätet byggs, ägs och drivs av Hemberget Energi AB såsom en del av produktionsanläggningen. 24 25 Kopplingsstationen. Nyupptagen väg med markförlagd elkabel i anslutning till en vindkraftpark. 55 3 Det kan bli aktuellt med viss sprängning för både kabelförläggning och vägsystem. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Kabelnätet sammanförs via kompletterande samlingspunkter för att slutligen nå fram till transformatorstationen 400/130 kV. 3.9 Avveckling av verksamheten Vindkraftverken kommer att monteras ned och bortforslas efter avslutad drift och därefter kommer marken att efterbehandlas. Alternativt kan tillståndet förnyas och vindkraftverken kan bytas ut för att fortsätta producera energi. Fundamenten tas bort eller täcks med ett jordlager. På anläggningsytorna planteras skog. Om vindkraftverkens fundament avlägsnas eller ej kommer spåren från vindkraftverken att läka och påverkan på t.ex. landskapsbilden kommer inte längre att föreligga. Vid en avveckling av vindkraftparken kommer material från vindkraftverken att återvinnas. Fundament För vindkraftverken i Pauträsk vindkraftpark kan två typer av fundament komma att användas, gravitationsfundament och bergsfundament. Efter nedmontering av vindkraftverken bilas fundamenten ned till marknivå om så är nödvändigt. Fundament som är nedgrävda kan lämnas kvar om det inte anses påverka markförhållandena negativt. I annat fall kommer betongen grävas upp, krossas och bortföras. Den avlägsnade betongen kan användas som fyllnadsmaterial vid t.ex. vägbyggen och andra infrastrukturprojekt. Vindkraftverk Torn och delar av maskinhuset kommer att återvinnas som metallskrot. Elektroniska komponenter lämnas till återvinning. Rotorbladen som består av fiberglas kommer att fraktas bort för förbränning. Den olja som finns i maskinhuset tas om hand och bortforslas på ett säkert sätt efter rådande bestämmelser. Vägar, kranplatser och upplagsplatser Vägar inom området kan nyttjas av skogsbruket om markägaren så önskar efter att verksamheten avvecklats. Kranplatser och upplagsplatser efterbehandlas enligt samråd med markägare och tillsynsmyndigheten. Byggnader Transformatorstation och andra byggnader kommer att nedmonteras och återvinnas. Tillfälliga arbetsbodar och inrättningar kommer att tas ned när vindkraftparken är etablerad. Efter att efterbehandlade åtgärder är avslutade, anmäls detta till tillsynsmyndigheten. Elledningar Nedgrävda elkablar kommer att hanteras i enlighet med tillståndet. 56 Efterbehandling av mark 3 Efterbehandling av mark kommer att göras genom att spår i marken jämnas ut och där så behövs kommer håligheter att fyllas igen med för platsen lämpligt material. På tillfälliga upplagsområden kommer marken att återplanteras med för platsen lämplig vegetation. 3.10 Tidplan Nedan redovisas en preliminär tidplan för vindkraftsprojeket vid Pauträsk. Tidplanen kan komma att ändras, t.ex. beroende på handläggningstider för tillståndsansökan. Tabell 10. Beräknad tidplan för projektet. Moment Tidpunkt för påbörjan av moment Inlämning av tillståndsansökan Våren-sommaren 2013 Tillståndsgivning 1:a kvartalet 2015 Byggprojektering 2-3:e kvartalet 2015 Elnät - detaljplanering 2-3:e kvartalet 2015 Elnät - byggnation 4:e kvartalet 2015 Vägbyggnation 4:e kvartalet 2015 Upphandling vindkraftverk 2015 Byggstart vindkraftverk 2015/2016 Första drifttagning 2:a kvartalet 2016 3.11 Arbetstillfällen Strömsunds kommun har tagit fram rapporten ”Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskalig vindkraft”. I rapporten ingår en fallstudie över hur många arbetstillfällen som har genererats under projektutvecklingsfas respektive byggfas för Nordisk Vindkrafts vindkraftpark i Havsnäs som består av 48 vindkraftverk. Fallstudien visar att 728 årsarbeten krävdes i de två faserna. Enligt den svenska branschorganisationen för vindkraft, Svensk Vindenergi, generar byggnation av en vindkraftpark även en multiplikatoreffekt, d.v.s. positiva effekter som uppstår i samhället i stort p.g.a. utbyggnad av vindkraftskapaciteten. Denna uppgår till ca 3 årsarbeten per MW (Svensk Vindenergi, 2009). För Havsnäs blir således sysselsättningseffekterna: 728 + (95,4 MW* 3 ) = 1014 årsarbeten. Det motsvarar ca 11 årsarbeten per installerad MW. Beräkning enligt ovan för detta projekt visar att projektutvecklingsfas och byggfas skapar ca 4 000 57 3 årsarbeten. Se beräkning nedan. Projektutveckling och byggfas: 120 vindkraftverk * 3 MW * 11 årsarbeten = 3 960 årsarbeten Arbetstillfällen under drift- och underhållsfas ingår inte i fallstudien för Havsnäs. Däremot har den amerikanska energimyndigheten utarbetat en modell för att beräkna sysselsättningseffekterna vid utbyggnad av vindkraft (United States Department of Energy, 2008). Den svenska branschorganisationen för vindkraft, Svensk Vindenergi, har bedömt att modellen även kan ge relativt tillförlitliga prognoser om vindkraftens sysselsättningseffekter i Sverige (Svensk Vindenergi, 2009). Enligt modellen åtgick det 2008 ungefär en halvtidstjänst per år och installerad MW för drift och underhåll. Siffran inkluderar även multiplikatoreffekter. Löpande drift och underhåll: 120 vindkraftverk * 3 MW * 0,5 arbeten per år = 180 heltidsarbeten per år under vindkraftparkens drifttid. Beräkningar enligt ovan bygger på studier vid andra anläggningar, men ger ändå en indikation på den betydade sysselsättningseffekt som uppstår. Dock innefattar dessa bedömningar även arbetstillfällen på annan ort, t.ex. hos vindkraftstillverkarna. Bolaget bedömer att de behövs 15-25 personer för löpande underhåll och drift av vindkraftparken. Bolaget ser också gärna ett lokalt och regionalt deltagande samt ägande i projektet, både av markägare och privatpersoner, företag och kommuner. Till avsättning av bygdepeng är bolaget positivt inställt. 58 4 Landskapets värden och förutsättningar 4 Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder kring Pauträsk med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdenas naturmiljöer och arter. Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sammanfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt. 4.1 Analys av det omgivande landskapet Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i projektområdena relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Denna ”Analys av det omgivande landskapet” ska ses som en introduktion till och referens vid beskrivningen av projektområdenas förutsättningar. De skogsklädda höjder som är aktuella för etablering av vindkraft är belägna i Storuman och Vilhelmina kommuner i Västerbottens län, i den västra delen av Stöttingfjället. Etableringen gränsar även mot Lycksele kommun. Pauträsk ligger ca 43 km sydost om samhället Storuman. Området är uppdelat i tio olika projektområden som alla ligger samlade på höjdryggarna runt sjön Pauträsket. Naturgeografiskt perspektiv Landskapet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning. Höjderna i det omgivande landskapet ligger på ca 500-600 m ö h. Enstaka toppar når 700 m ö h. Nere vid Pauträsket ligger höjden över havet på 420 m. De högst belägna topparna inom en mil från projektområdena utgörs av Alsberget (717 m ö.h.) följt av Norrviksberget och Oxberget. Råberget, Risträskberget, Hemberget och Araberget ligger på motsvarande höjd som de högst belägna topparna inom projektområdena för vindkraft. Bergen är relativt flacka och framstår snarare som böljande höjder än som avgränsade berg. Det lägst belägna området inom en mil från utredningsområdet är Mejvanåns dalgång, söder om Grundfors, som ligger på ca 300 m ö.h. Även Joranbäckens dalgång i norr tillhör de lägre delarna av omgivningen på ca 350 m ö.h. Projektområdet vid Pauträsk ligger i ett stort förfjällsområde som kallas Stöttingfjället. Stöttingfjället är inget definierat område. I väster sägs det ibland börja vid Gardfjället och ibland vid Fianberg (strax öster om inlandsvägen). Den sydöstra delen anses ibland ligga vid Mårdsjöberg, ibland vid Börtingberget vid Lillögda och det förekommer också att Balberget i Bjurholms kommun betraktas som Stöttingfjällets 59 4 yttersta utlöpare. Stöttingfjället domineras av långsträckta berg och lider med mellanliggande stora våtmarker och vattendrag i dalgångarna. Gran dominerar skogsmarken och på högre höjder uppe på platåområdena dominerar glasbjörk av fjällbjörkskogsliknande karaktär. Stora näringsfattiga våtmarker utgör en lika stor del av landskapet som skogsmarken. Området är mycket nederbördsrikt. Inom Stöttingfjället finns stora områden med mycket höga naturvärden. Landskapet är speciellt i sin omgivning, det höga läget utgör en förfjällsregion med många toppar som ligger nära trädgränsen eller just över densamma. Generellt finns de skogliga naturvärdena koncentrerade till de västra delarna av Stöttingfjället medan värdefulla våtmarker finns spridda i hela landskapet. Även höjderna inom och kring utredningsområdet för vindkraft är skogsklädda och i omgivningarna finns stora arealer med höga naturvärden, skyddad natur och däremellan finns skogar som är starkt påverkade av ett aktivt skogsbruk. Unga skogar och hyggen utgör en betydande andel av skogsmarken och även stora delar av den äldre skogen är påverkad av skogsbruk. Området är även rikt på större och mindre våtmarker som nästan uteslutande har höga naturvärden och är opåverkade av diknining. Umeälven rinner genom landskapet, Grundforsdammen är belägen ca 14 kilometer från det närmsta projektområdet Pauliden (PO 3). Älven och dess biflöden ger landskapet en viss nordväst - sydostlig riktning. Umeälven är reglerad för vattenkraft. Flera sjöar ligger i närheten av projektområdena, t.ex. Pauträsket (422 m.ö.h) och Skarvsjön (425 m.ö.h.). Projektområdena ligger inom den mellanboreala vegetationszonen och i den naturgeografiska region som kallas förfjällsregion med huvudsakligen nordligt boreal vegetation, inre Lappland. 4.2 Omgivande områden av riksintresse Projektområdena vid Pauträsk ligger i ett landskap som är rikt på riksintressen och andra områden med höga värden. I omgivningarna inom ca 10 km radie från projektområdena finns sju olika typer av riksintressen (se figur 26 och tabell 11). •• riksintresse för naturvård •• riksintresse för kulturmiljövård •• riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8 §, d.v.s. Natura 2000-områden •• riksintresse för rennäring •• riksintresse för vindbruk •• riksintresse för värdefulla ämnen •• riksintresse för väg 60 4 26 26 Karta över omgivande områden av riksintresse. 61 4 Två av projektområdena, Risliden (PO 1) och Pauliden (PO 3), ligger inom områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk. Projektområde 1 berör också ett område som är utpekat som riksintresse för naturvården - Stöttingfjället, och Natura 2000 ormrådet Öreälven. Mellan projektområdena löper en flyttled som är av riksintresse för rennäringen. Fyttleden är främst lokaliserad till dalgångarna/låglänt terräng och över sjön Pauträsket, medan projektområdena är lokaliserade till höjdområdena kring Pauträsket. Tabell 11. Områden av riksintresse inom 10 km från projektområdet. ID hänvisar till markering på karta i figur 26. Med ”avstånd” avses avstånd till gräns för närmast belägna projektområde. ID Namn Skydd eller status Bevarandevärde Avstånd (km) 1 Öreälven Natura 2000 Meandrande skogsälv med ursprungliga bestånd av lax och havsöring. 0 (mindre biflöden inom området) 2 Stöttingfjället Riksintresse för vindbruk Område som är utpekat som riksintresse för vindbruk. 0 (även inom området) 3 Stöttingfjället Riksintresse för naturvård Ett stort förfjällsområde med flera, endast lite kulturpåverkade, granskogsklädda berg. 0 (även inom området) 4 Hästliden Riksintresse för vindbruk Område som är utpekat som riksintresse för vindbruk. 0 (även inom området) 5 Rostberget Riksintresse för vindbruk Område som är utpekat som riksintresse för vindbruk. 5 6 Svartliden Riksintresse för värdefulla ämnen och material. Område som är utpektat som riksintresse för det värdefulla materialet guld. 3 7 Norra delen av 10 km buffertzonen. Riksintresse för rennäringen Flera flyttleder går i dalgångarna/på sjöarna i närheten av projektområdena. Även rastbeten finns 5 km från närmsta projektområde. 0-10 8 Buberget Natura 2000, Riksintresse för naturvård Skogs- och myrmosaik med förekomst av varglav med flera rödlistade arter knutna till gammal skog. 0 9 Skarvsjömyrarna Riksintresse för naturvård. Område av riksintresse med höga naturvärden och med rikt fågelliv bland annat med häckande dvärgbeckasin och blå kärrhök. 0 10 Risträskskogen N 2000, Riksintresse för naturvård Gammal granskog med mycket död ved. Området bär spår efter istiden i form av drumliner, veikimorän, åsar och torrdalar. 1 11 Paubäcken Natura 2000 Vattendrag med landets största kända bestånd av flodpärlmussla. 1 62 4 ID Namn Skydd eller status Bevarandevärde Avstånd (km) 12 Risträsk, Stöttingfjället Riksintresse för kulturmiljövård En av landets högst belägna byar. Stort antal välbevarade lador. 1 13 Inre Joranträsket Riksintresse för naturvård Istidslämningar i form av skvalrännor. 11 14 Alsberget Natura 2000 Högvuxen granurskog, fjällbjörkskog och sluttande myrar. 2 15 Kullmyrbäcken Natura 2000 Starrdominerade kärr med en mycket riklig förekomst av myrbräcka, tusentals runt varje källa. 3 16 Öreälven Riksintresse för naturvården Meandrande skogsälv med ursprungliga bestånd av lax och havsöring. 3 17 Pausele, Pauliden Riksintresse för kulturmiljövård Slåtterängar med flera km långa handgrävda bevattningskanaler, fångstgropsystem samt flottledsrester. 6 18 Mejvanheden, Mejvanbäcken Riksintresse för naturvården Istidslämningar i form av dödisgropar, torrfåra och slukrännor. 6 19 Gransjömyrarna Natura 2000 Vidsträckt myrområde med myrbräcka samt häckande dvärgbeckasin, myrsnäppa, smalnäbbad simsnäppa, svartsnäppa och sädgås. 6 20 Gubbheden Riksintresse för naturvården Istidslämningar i form av älutvecklade moräner och korsande drumliner. 9 21 Arasjö Natura 2000 Landskapsavsnitt med urskogsartad skog, myr, sjö och lågfjäll. 7 22 E45 Riksintresse för väg Vägen ingår i det nationella stamvägnätet. 9 23 Jan-Larsbodarna Riksintresse för naturvården Gammal fäbodvall som domineras av kruståtel och rödven. 10 I landskapet kring Pauträsk och den aktuella vindkraftsprojektet finns det flera höga naturvärden (se figur 27, tabell 12). I omgivningarna inom ca 10 km radie från projektområdena finns exempelvis naturreservat och våtmarker med höga naturvärden. Norr om Pauliden (PO 3) ligger t.ex. Bubergets naturreservat och sydost om Risliden (PO 1) ligger Alsbergets naturreservat. Projektområdena Risliden (PO 1) och Pauliden (PO 3) berörs också av s.k. värdetrakter, vilka utgör områden som länsstyrelsen pekat ut som särskilt prioriterade i sin strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer. Pauliden (PO 3), norr om Pauträsk, ligger inom en värdetrakt inom vilken det finns en stor andel gammal granskog. Den södra delen av Risliden (PO 1) berör också en värdetrakt i Stöttingfjällsområdet, vilken karakteriseras av utbredda dalar och flacka platåberg. På höjdområdena är skog av höjdlägestyp vanlig. En betydande del av denna utgörs av äldre grandominerade bestånd som uppvisar få spår av modernt skogsbruk. Detta projektområde berörs även av en större våtmark som i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). 63 4 27 27 Karta över naturvärden inom en 10 km radie. 64 4 Tabell 12. Områden av nationellt naturvärde inom 10 km från projektområdet. ID hänvisar till markering på karta naturvärden inom 10 km radie i figur 27. Med ”avstånd” avses avstånd till gräns för närmast belägna projektområde. ID Namn Skydd eller status Bevarandevärde Avstånd (km) 1 Jovan II Värdetrakt Granskogstrakt med mycket stor andel gammal skog, framförallt grandominerad, men även barrblandskog förekommer. 0 (även inom området) 2 Stöttingfjället Värdetrakt Granskogstrakt i skog–myrmosaiklandskap med stora dalar och flacka platåberg. Skogen är av höglägestyp och andelen gammal skog är stor. 0 (även inom området) 3 Risträsket, Svanmyran, Tjärnlidstormyran VMI klass 1 Myrkomplex med spår efter myrslåtter. Flertal hölador finns kvar. 0 (även inom området) 4 Buberget Naturreservat Skogs- och myrmosaik med förekomst av varglav med flera rödlistade arter knutna till gammal skog. 0 5 Skarvsjömyrarna Myrskyddsplan, VMI klass 1 Myrkomplex med häckande dvärgbeckasin och blå kärrhök. 0 6 Nordgrenmyran VMI klass 1 Myrkomplex som har slåtterhävdats. Främsta värden är orördhet, stora lösbottenytor, kulturhistoriska lämningar samt botaniskt värdefulla källor med bl.a. myrbräcka. 1 7 Drevjemyran VMI klass 1 Myrkomplex med rikt fågelliv. 1 8 Risträskskogen Naturreservat Gammal granskog med mycket död ved. Området bär spår efter istiden i form av drumliner, veikimorän, åsar och torrdalar. 1 9 Baksjömyran VMI klass 1 Myrområde av varierat utseende och flera olika våtmarkstyper representerade. 1 10 Joavan I Värdetrakt Tallskogstrakt med mycket stor andel gammal skog, framförallt tall, men även barrblandskog förekommer. 2 11 Alsberget Naturreservat Högvuxen granurskog, fjällbjörkskog och sluttande myrar. 2 12 Svanamyran, Bäckmyran VMI klass 1 Myrkomplex med flertalet olika myrtyper med vegetationstyper som är representativa för regionen. 8 13 Mejvankilen Naturreservat 130-årig grov granskog med stor mängd lågor och förekomst av den sällsynta dofttickan. 6 14 Gransjömyrarna Myrskyddsplan, VMI klass 1 Vidsträckt myrområde med myrbräcka samt häckande dvärgbeckasin, myrsnäppa, smalnäbbad simsnäppa, svartsnäppa och sädgås. 6 15 Tallmyran VMI klass 1 Myrkomplex vars främsta värden är orördheten, de stora risdominerade ytorna och dess mångformighet. 8 65 4 ID Namn Skydd eller status Bevarandevärde Avstånd (km) 16 Arasjö Naturreservat Landskapsavsnitt med urskogsartad skog, myr, sjö och lågfjäll. 7 17 Flakan, Sandbackmyran VMI klass 1 Myrområde av varierat utseende och flera olika våtmarkstyper representerade. Rikt fågelliv. 7 18 Nyängena, Hundsjöarna VMI klass 1 Myrkomplex vars främsta värden är den förhållandevis rika floran, stora ytor lösbottenkärr och en mångformighet vad gäller myrtyper. 7 19 Öster-Stormyran, Sör-Stormyran VMI klass 1 Kärr och sumpskog vars främsta värde är orördheten. 9 Inom 10 km radie från projektområdena finns också områden som tas upp i den nationella myrskyddsplanen, våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts som klass 1 samt områden som länsstyrelsen pekat ut som värdetrakter d.v.s. områden som hyser höga naturvärden och där framtida reservatsbildning kan bli aktuellt. 4.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdena Naturmiljöerna, samt djur- och fågellivet har utretts i ett flertal särskilt riktade inventeringar och utredningar. Skogsmiljöerna inom de områden som är aktuella för vindkraft har beskrivits i samband med en särskild naturinventering som genomfördes av Skogsstyrelsen under sommaren 2010. Våtmarksmiljöerna har beskrivits i samband med en särskild inventering av våtmarker som utförts av Enetjärn Natur AB sommaren 2011. Avrinningen och vattendragen som berörs av de olika projektområdena har utretts av Aqua Nord 2011. Ett flertal inventeringar av kungsörn, både under säsongen för spelflykt på senvintern och under sommaren för att söka eventuella boplatser, har utförts av Enetjärn Natur, och i ett fall av lokala ornitologer. En inventering av troliga spelplatser för tjäder i och i anslutning till projektområdena har gjorts av Miljötjänst Nord under maj 2011. Övrig kunskap om området har inhämtats från Skogsstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbotten, ArtDatabanken och Artportalen. Inventeringarna har sammanställts i fristående rapporter som är bilagda ansökan (bilaga 4-8). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av inventeringarna. De områden med höga naturvärden som identifierats i skogsmiljö- och våtmarksinventeringarna, eller som varit kända sedan tidigare inom projektområdena presenteras på kartor i figurerna 55-60 i kapitel 7.6. Det område där Hemberget Energi planerar en etablering av vindkraft är uppdelat i fyra projektområden som ligger spridda på höjderna runt sjön Pauträsket. De olika projektområdena och deras naturvärden beskrivs närmare längre ner. 66 Skyddade områden och tidigare kända naturvärden 4 Landskapet omkring de fyra projektområdena är rikt på sedan tidigare kända naturvärden, framförallt knutna till våtmarksområdena som är talrika i regionen, men här finns även skogar och vattendrag med höga naturvärden. Nordväst om det nordligaste projektområdet, Simiskilä (PO 4), ligger det stora våtmarksområdet Skarvsjömyrarna, vilket bedömts ha mycket höga naturvärden i den nationella våt- marksinventeringen och ingår i myrskyddsplanen. På den nordvästra gränsen till Pauliden (PO 3) ligger Bubergets Natura 2000-område och naturreservat. Två km sydöst om Gardisjöliden (inom PO 1), ligger Alsbergets Natura 2000-område och naturreservat. I de östra delarna av det omgivande landskapet finns två vattendrag som är skyddade som Natura 2000-områden, dels Paubäcken mellan Pauträsket och Umeälven, vilken även planeras att skyddas som naturreservat, dels Öreälven och dess biflöden, varav de yttre biflödena Brattmyrbäcken och Öråbäcken sträcker sig in i Risliden (PO 1). Övriga sedan tidigare kända naturvärden som berörs av något av projektområdena är fyra nyckelbiotoper inom Risliden (PO 1), två på Risliden, varav en innehar biotopskydd samt två inom delområdet Middagsberget. Både Gardisjöliden och Middagsberget (inom PO 1), berörs av det stora våtmarkskomplexet (Risträsket, Svanmyran och Tjärnlidstormyran) som bedömts hysa mycket höga naturvärden i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI klass 1). Risliden (inom PO 1) berörs marginellt av en klass 2 våtmark, medan Gardisjöliden till stora delar inrymmer en klass 2 våtmark. Pauliden (PO 3) och Simiskilä (PO 4) berörs i mindre delar av våtmarker som bedömts till klass 2 i våtmarksinventeringen. Pauliden (PO 3) ligger helt inom en av de skogliga värdetrakter - Jovan II - och som länsstyrelsen pekat ut som särskilt prioriterade i sin strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer. Den södra delen av Gardisjöliden inom projektområdet Risliden (PO 1) berörs också av en sådan skoglig värdetrakt - Stöttingfjället. Skog Projektområdena domineras av skogsmark, med inslag av våtmarker. Skogsmarken nyttjas för skogsproduktion. Området domineras av granskog med inslag av björk. Framför allt i höjdlägena är björkinslaget stort. I mindre områden växer även en del tall. En stor del av projektområdena utgörs av hyggen, ungskog och yngre gallringsskog. Många hyggen har planterats med contortatall. Andelen äldre gallringsskog och avverkningsmogen skog är låg, bara runt 30 % av skogsmarken. Skogen är i de flesta fall gles och gamla granar, stående döda granar eller lågor förekommer endast i ringa omfattning. Hänglav förekommer i varierande omfattning i bestånden. I bilaga 4 redovisas resultatet från den inventering som utförts av Skogsstyrelsen. Våtmarker Ungefär en fjärdedel av de planerade projektområdena för vindkraft utgörs av våtmarker. Flera av våtmarkerna är stora och blöta. Myrinslaget är störst i det sydligaste projektområdet Risliden (PO 1), där främst delområdet Gardisjöliden till stora delar täcks av våtmarker. i den norra delen av Gardisjö- 67 4 liden och den södra delen av Middagsberget flikar en del av det stora våtmarksområdet - Risträsket, Svanmyran och Tjärnlidstormyran - in. Detta komplex har bedömts hydsa mycket höga naturvärden i länsstyrelsens våtmarksinventering. Flera av våtmarkerna inom projektområdena ligger i sluttningar och har därmed rörligt markvatten. Här finns även mindre områden med sumpskog. Vegetationen i de inventerade myrarna är mestadels av fattigtyp som tyder på mineral- och näringsfattiga förhållanden. I Stöttingfjällsregionen finns det på flera ställen områden med rikare vegetation och stora förekomster av järnrika källor som ger upphov till en särpräglad vegetation med sällsynta arter som myrbräcka och käppkrokmossa. Våtmarker har inventerats i en särskild naturinventering i augusti 2011 och rapporten redovisas i sin helhet i bilaga 5. Inventeringen visar att projektområdena för vindkraft hyser ett stort antal våtmarker som nästan uteslutande är opåverkade av dikning och annan mänsklig aktivitet. Några mindre våtmarker och utkanten av några större är dock påverkade genom skogs- och våtmarksdikning, torvtäkter för husbehov och markavvattning i samband med vägar. Mindre arealer dikad myr som använts som odlingsmark finns också. Andelen hydrologiskt påverkad myr är sammantaget mycket liten. Enetjärn Natur har bedömt fem våtmarker vara av klass 1 (mycket högt naturvärde) enligt egen inventeringsmetodik (Alträskmyren, Baksjömyran, Namnlösmyran, Revelmyran och Brattmyran). Dessa ligger inom projektområdet Risliden (PO 1), där de fyra först nämnda ligger inom delområdet Gardis- 28 28 Utsikt från fjällbjörkskogen på toppen av Alsberget över de stora myrmarkerna i södra delen av Gardisjöliden i PO 1. 68 4 Tabell 13. Inventeringar har utförts i olika utredningsskeden och de olika projektområdena har därför olika benämningar i de olika bilagorna. Detta är en översättningstabell. Projektområde MKB Bilaga 4. Naturvärdesinventering SkS Bilaga 5. Våtmarksinventering Enetjärn Natur Bilaga 6. Kulturutredning Bilaga 7. Vattendragsutredning 1 Risliden - delområde Risliden 9 Risliden 6 1 1 Risliden - delområde Middagsberget 10 Middagsberget 7 1 1 Risliden - delområde Gardisjöliden 10 Gardisjöliden 7 1 2 Per-Ollesbrännan 8 Räftberget 8 2 3 Pauliden 5 Pauliden 5 3 4 Simiskilä 6&8 Simiskilä 3 4 jöliden, och den sistnämnda ligger inom delområdet Risliden. Samtliga utgörs av stora våtmarker med blöta partier. De av myrarna som ligger inom Gardisjöliden ingår i ett myrkomplex som i länsstyrelsens våtmarksinventering benämnts ”Gardismyran” och bedömts som klass två. Brattmyran ligger högt upp på Risliden och avvattnas både åt öster och väster. I väster mynnar den via ett smalt, sluttande myrstråk och övergår sedan i ett sumpskogsparti som getts klass 1 i samma inventering. Sumpskogen är grandominerad och rik på både stående död ved och rötade lågor. Övriga våtmarker inom projektområdena har bedömts till klass 2, höga naturvärden, enligt Enetjärn Natur AB:s inventeringsmetodik. Dessa är i stort sett opåverkade av mänsklig aktivitet men är mycket likartade och många till antalet. De innefattar inga större öppna vattenspeglar som är särskilt gynnande för våtmarksfåglar. Våtmarkerna beskrivs i detalj i inventeringsrapporten i bilaga 5. Sjöar och vattendrag Projektområdena ligger till allra största delen i Umeälvens avrinningsområde. Ett mindre område, i de östra delarna av Middagsberget och Risliden (inom PO 1), har sin avrinning mot Öre älv. Det sydvästra hörnet av Gardisjöliden (inom PO 1) avrinner via Baksjön till Ångermanälven. Eftersom projektområdena ligger högt i terrängen är de få vattendragen som berörs av projektet små till storleken. På Simiskilä (PO 4) rinner Långmarksbäcken mot nordväst via Storbäcken till Umeälven. Mårtensbäcken rinner mot nordost via Joransträsket mot Umeälven. Från Hemberget vid Pauliden (PO 3) rinner Rålidbäcken, Kåtabäcken, Granhubbäcken och Björkbäcken mot Pauträsk och Paubäcken. Från Risliden rinner vattnet via Risträskbäcken och Risbäcken mot Pauträsket samt Grythålsbäcken, Söltenmyrbäcken och Öråbäcken via Norrbäcken mot Öre älv. Det har genomförts en ingående utredning av de vattendrag som främst kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Denna utredning redovisas i bilaga 7. 69 4 Sjöar saknas inom projektområdena. Centralt mellan de olika områdena ligger dock Kalvsjön och Pauträsket. Strandskydd Kring vattendrag och sjöar råder strandskydd 100 m från strandlinjen. Detta bedöms inte vara någon stor fråga i detta projekt. Områdenas höjdlägen innebär att sjöar inte berörs och endast ett begränsat antal vattendrag återfinns inom projektområdena. Om något vindkraftverk planeras att lokaliseras inom strandskyddsområde kommer Hemberget Energi att söka dispens för detta. Ume älv och Paubäcken Ume älv är en av de stora Norrlandsälvarna, ca 47 mil lång och med ett avrinningsområde på 27 000 km2. Paubäcken är ett av de större biflödena till Umeälven. Paubäcken är ca 33 km lång och har sitt ursprung på Stöttingfjället. Paubäcken är utpekad som Natura 2000 område (SE0810487) och är under reservatsbildning, detta till stor del grundat på att bäcken håller ett av Europas största kända bestånd av flodpärlmussla. Flodpärlmusslan är fridlyst och upptagen som starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan. Utöver denna art finns även stensimpa i bäcken. Det är en art som ska värnas om enligt Artoch habitatdirektivet. Vare sig Umeälven eller Paubäcken berörs direkt av projektet. Det finns några biflöden som på ett stort avstånd från dessa huvudflöden återfinns inom områden som berörs. Öre älv Öre älv är ca 19 mil lång och har ett avrinningsområde på 3000 km2. Öre älv och dess biflöden är utpekat som Natura 2000-område (SE0810434). Utpekandet har gjorts med stöd av Art- och habitatdirektivet. 29 30 29 30 Sluttande sumpskog på Rislidens västra sluttning, PO 1 Högörtsskog på Rislidens västra sluttning, PO 1. 70 4 Källområdena ligger drygt 50 km nordväst om Lycksele i Stöttingfjällsområdet. Idag har Öre älv med käll- och biflöden ett lagstiftat skydd mot framtida vattenkraftsutbyggnad enligt nationalälvsparagrafen, 4 kap. 6 § Miljöbalken. Öreälven är ett av landets bästa exempel på ett meandrande vattendrag. Öreälven och flera av dess biflöden har under lång tid på 1900-talet utsatts för flottningsverksamhet vilket medfört att rensningar och dämningar påverkat biologin. I övrigt är Öreälven tämligen opåverkad. Älvens bestånd av lax och 31 havsöring är ursprungliga och har mycket stort skyddsvärde med få motsvarigheter i landet. Öreälven berörs inte direkt av projektet, däremot återfinns några biflöden till Öreälven inom Risliden (PO 1). Fåglar Fågellivet har översiktligt bedömts genom kontakter med ornitologer och inrapporterade uppgifter i Artportalen. Därtill har dokumentation skett i samband med naturvärdesinventeringen och 32 våtmarksinventeringen, även om inventeringarnas huvudsyfte inte varit att inventera fågellivet. Riktade inventeringar har skett efter tjäderspelsplatser och kungsörn. Utifrån de ansträngningar som gjorts så bedöms fågellivet i huvudsak utgöras av relativt vanliga skogsfåglar såsom sidensvans, grå flugsnappare, rödstjärt, dubbeltrast, talltita, bergfink, domherre, mindre korsnäbb och korp. Skogshönsen orre, järpe, tjäder och till viss del dalripa finns spridda i alla projektområden.Såväl större hackspett som 33 31 32 33 Myr på östra delen av Risliden, PO 1, med utsikt över Dammkullen. Den högt belägna Revelmyran på Gardisjöliden, PO 1. Alträskmyran i den sydligaste delen på Gardisjöliden, PO 1. 71 4 spillkråka och tretåig hackspett finns representerade, liksom lavskrika. Lavskrikan är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT). Även om arten fortfarande är ganska vanlig i denna del av landet så uppvisar arten en stark tillbakagång. Orsaken är i första hand skogsbrukets påverkan på inlandets och de fjällnära skogarnas strukturer. Även tretåig hackspett är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT). Bland rovfåglarna kan duvhök, fjällvråk och kungsörn nämnas. Fjällvråk häckar i området och arten är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT). Av försiktighetsskäl anges inte i MKB:n inom vilket av projektområdena det finns en känd boplats, detta framgår istället av de sekretessbelagda Kungsörnsrapporterna (som således även behandlar andra rovfågelarter). Under samrådsmöten lyftes frågan om tjäderspel och i samband med mötena pekades även troliga tjäderspelsplatser ut. Detta föranledde den riktade inventeringen efter tjäderspel vid två platser, se bilaga 8. Inventeringen bekräftade en spelplats vid den norra delen av Pauliden (PO 3). Inget spel kunde bekräftas vid den andra undersökta platsen. Inga större flyttleder för fåglar är kända i utredningsområdet. Ett visst fågelsträck längs med älvdalarna kan förväntas. Älvdalarnas lopp i nordostlig till sydvästlig riktning gör dem till lämpliga ledlinjer i landskapet för flyttande fåglar. Projektområdenas läge på höjderna mellan älvdalar gör dock att inga tätare fågelsträck på väg mellan kusten och inlandet förväntas passera genom dem. De fåglar som utnyttjar termiken, t.ex. havsörn, kungsörn och trana kan dock passera över höjderna. Kungsörn Kungsörn är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning på häckplatser och minskad tillgång till 34 34 Tretåig hackspett är klassad som nära hotad i den nationella rödlistan och både hackspår och fågeln sågs vid inventeringarna. 72 4 jaktmark. Kungsörn är upptagen på den nationella rödlistan som nära hotad (NT) och det finns både nationella och regionala bevarandemål för arten. I gränstrakterna mellan Västerbotten och Västernorrlands län finns områden som har ett ur riksper- spektiv mycket tätt bestånd av kungsörn. Särskilt påtagligt är detta i området mellan Åsele och Sol- berg. Det är bara Gotland som hyser en tätare kungsörnspopulation. Utredningsområdet vid Pauträsk ligger ca tre mil norr om detta område. Riktade inventeringar efter kungsörn i området inom vilket de fyra projektområdena ligger, genomfördes både under vårvintern 2010 och 2011, dvs. den tid som örnarna spelflyger och markerar sina revirgränser. Uppföljande inventeringar för att lokalisera eventuella boplatser för kungsörnar gjordes sommaren 2010 och 2011. En ytterligare spelflyktsinventering genomfördes under vårvintern 2013. Slutsatserna från inventeringarna är följande: 1. Åtminstone ett projektområde, Pauliden (PO 3), berör delar av ett etablerat kungsörnsrevir. Ingen boplats har hittats, men utifrån resultaten av riktade inventeringar är det troligt att eventuella bon i reviret ligger utanför projektområdet på ett avstånd av ca 3-4 km. 2. Inventeringarna tyder på att det finns ett revir norr om projektområdena, men inget av projektområdena berör de centrala delarna av detta revir. 3. Söder om Simiskilä (PO 4) finns det ett aktivt örnrevir med ett känt bo. Boet ligger drygt 2 km från projektområdets gräns . Vid de inventeringar som gjordes under vårvintern 2011 sågs inte örnarna nyttja själva projektområdet i större utsträckning, utan rörde sig mestadels i riktning mot syd och sydväst. 4. Ytterligare ett örnrevir finns ett stycke sydost om Pauliden (PO 3). Revirets centrum finns med stor sannolikhet drygt 5 km från gränsen till projektområdet. 5. Vid de inventeringar som gjordes under vårvintern 2010 gjordes iakttagelser som gjorde att man misstänkte att ett örnpar häckade kring Middagsberget. Vid de efterföljande inventeringarna kunde detta avfärdas och det konstaterades att de observerade örnarna sannolikt kommer från ett revir som har sina centrala delar kring Alsberget, ca 4 km sydöst om Gardisjöliden (inom PO 1). Av sekretesskäl bifogas inte rapporterna från kungsörnsinventeringarna till MKB:n utan inlämnas vid önskemål separat till länsstyrelsen så att resultaten kan behandlas konfidentiellt. Däggdjur Vad gäller övrigt djurliv i projektområdena så finns här vanliga arter såsom älg, skogshare, räv, mård och ekorre. Samtliga arter av de stora rovdjuren finns representerade i området. Björn är enligt länsstyrelsen vanligt förekommande i området och i samband med naturvärdesinventeringen påträffades ett övergivet 73 4 björnide. Projektområdena ligger inom den del av länet som har en fast reproducerande stam av lodjur. Lodjur är upptaget på den svenska rödlistan som nära hotat (NT). I detta område finns det även järv i skogslandet. Järv är upptagen på den svenska rödlistan som sårbar (VU) och skogslevande järvar är relativt sällsynta även om de har en uppåtgående trend i skogslandet. Varg passerar genom området då och då men reproducerar sig inte i länet. Varg är upptagen på den svenska rödlistan som starkt hotad (EN). Fladdermöss En förstudie och bedömning angående fladdermusförekomst vid Pauträsk och vindkraftens påverkan på 35 fladdermöss i samband med en vindkraftsetablering har genomförts av Vindvision Norr AB. Förstudien redovisas i sin helhet i bilaga 9. Förstudien visar att främst två arter har sin utbredning i dessa trakter, nordisk fladdermus (Eptesicus Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades 2010. nilssoni) och brandts fladdermus (Myotis brandtii). Nordisk fladdermus är Sveriges vanligaste fladdermusart och en av de vanligaste däggdjursarterna i landet. Utbredningen är omfattande och sträcker sig över hela landet, undantag fjällkedjan. Arten förekommer i flertalet olika biotoper, allt från rena skogsmiljöer till jordbrukslandskap och samlad bebyggelse. De jagar ofta på mindre, öppna ytor såsom gläntor i skogen eller mindre hyggen, men undviker dtörre öppna områden t.ex. kalhyggen där risk för predation är överhängande. Brandts fladdermus är också en relativt vanlig fladdermusart med utbredning upp till södra Norrbotten. Brandts fladdermus är en utpräglad skogsart som sällan ses jaga på öppna marker som t.ex. i jordbrukslandskap. Jakten förekommer istället på 35 En av Rislidens ståtliga älgoxar. 74 4 2 – 5 m höjd i gläntor och bryn, i barr- och lövskog. Brandts fladdermus, precis som nordisk fladdermus, undviker också större öppna områden såsom kalhyggen. Båda arterna bildar nästan alltid sina yngelkolonier inne i hus då klimatet i norra Sverige vintertid är ganska kärvt. Gemensamt för arterna är också att ingen av dem vanligtvis jagar ovanför trädtopparna. Nordisk fladdermus och brandts fladdermus är inte upptagna som sårbara på rödlistan eller i IUCNs globala rödlista, dock är de fridlysta i Sverige enligt artskyddsförordningen § 4 och är även skyddade av den europeiska konventionen EUROBAT som i viss mån skyddar viktiga jaktrevir och habitatområden. I EUROBAT nämns det att man bör vara särskilt uppmärksam på de allra mest hotade fladdermusar- terna samt att man bör identifiera viktiga föryngringsplatser och födosöksområden samt skydda dessa efter att ekonomiska och sociala frågor tagits i beaktande. Detta medför att förekomst av värdefull och skyddsvärd fladdermusfauna måste beaktas inför beslut om ingrepp och förändringar i viktiga miljöer. Kunskapsläge gällande fladdermöss och vindkraft Fladdermöss har överlag en lång livslängd och en låg reproduktionstakt, högst en unge per hona och år, vilket gör att en population blir betydligt känsligare för bortfall än många andra arter. Fladdermuspopulationer brukar samlas kring lämpliga födosöksområden, istället för att vara spridda över en större yta, då de normalt lever på insekter som uppträder i svärmar. Insekter dras generellt till värmen kring vindkraftsverken, vilket leder till att insekter och därmed fladdermöss uppehåller sig kring verken i större utsträckning. Detta sker framförallt då svaga vindar är rådande, vilket också är perioden som flest antal fladdermöss förolyckas. När vindstyrkan tilltar, över 5 m/s brukar fladdermössen jaga kring skogsbryn och trädridåer där insekterna söker skydd för de tilltagande vindarna och inte vid öppna ytor. Studier från USA har visat att sträckande fladdermöss brukar vara mer benägna att krocka med vindkraftverk och flyttande arter har drabbats hårdare av vindkraftsetableringar än stationära arter. Det har dock visat sig att sträckande fladdermöss, som passerar enstaka vindkraftverk, flyger på så låg höjd att risk för kollision bör vara liten. Risk för utarmning av en population uppstår istället när vindkraftparker placeras mitt i ett flyttstråk. Detta gör att vindkraftparker som antingen placeras i flyttstråk eller i lämpliga födoområden kan påverka en population negativt. Skyddade arter enligt Artskyddsförordningen Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 och bedöms kräva skydd finns, förutom fåglar och eventuellt enstaka fladdermöss, få förekomster i inventeringsområdet eller i dess närhet (enligt egna observationer och uppgifter från Artportalen). Björn förekommer inom projektområdena liksom sannolikt även lodjur och järv. Av de reptiler och groddjur som tas upp i bilaga 1 och som bedöms kräva skydd var det endast vanlig groda som sågs vid inventeringarna men det är även mycket troligt att åkergroda förekommer. Åkergrodan lever i såväl öppna marker som barrskogsmiljöer och är i stora delar av landet den vanligaste grodarten. Inventeringsområdet ligger troligen utanför utbredningsområdet för de flesta övriga arterna som bedöms kräva skydd och är upptagna i Artskyddsförordningens bilaga 75 4 1. I inventeringsområdet och dess nära omgivningar saknas det lämpliga livsmiljöer för de flesta av de övriga listade arterna. Av växterna som finns listade i Artskyddsförordningens bilaga 2 påträffades rev- och plattlummer samt jungfru marie nycklar i inventeringsområdet. Troligt är att även andra lummerarter som lopplummer kan finnas inom inventeringsområdet, liksom andra mindre krävande orkidéer som korallrot och spindelblomster. Av de djurarter som listas i bilaga 2 skulle huggorm, kopparödla, skogsödla, åkergroda och vanlig padda kunna finnas i omgivningarna. Av lavar och mossor listade i bilaga 2 är det endast laven långskägg (Usnea longissima) som har hittats i något av projektområdena. Bland svamparna har doftticka hittats på ett flertal ställen inom projektområdena. Naturvärden inom respektive projektområde Nedan följer en översiktlig beskrivning av de enskilda projektområdena och deras respektive naturvärden. För mer detaljerad information hänvisas läsaren till de bilagor som behandlar naturvärden (bilaga 4, 5, 7 och 8). Kartor med de utpekade naturvärden för respektive projektområde presenteras i figur 55-60 i kapitel 7.6. Risliden (PO 1) Risliden är ett stort projektområde med skiftande karaktär. I nedanstående beskrivning delar vi upp projektområdet i tre delområden: Risliden, Middagsberget och Gardisjöliden. Risliden Risliden utgörs av en större höjd med två toppar, Risliden och Tallberget, och det något flackare och lägre liggande området söder om dessa. Skogen är hårt brukad och stora ytor utgörs av hyggen och 36 37 36 37 Den fridlysta laven långskägg hittades vid naturvärdesinventeringarna på Risliden, PO 1. Vanlig groda är vanlig i området.. 76 4 ungskog. På Risliden finns dock en del äldre grandominerade bestånd som högst upp på topparna har karaktär av gles höjdlägesskog. Vissa av de äldre bestånden har höga naturvärden med stor mängd död ved och vid skogsinventeringen påträffades den sällsynta laven långskägg i ett av områdena. Höga naturvärden finns även i västra sluttningen av Risliden där skogen är av sumpskogskaraktär med kraftiga järnockrautfällningar samt vid Gammelbrännholmen i den nordöstra delen, där en gammal lövbränna finns. Inom Risliden finns två nyckelbiotoper varav en omfattas av biotopskydd. Dessa utgörs av grandominerade skogar av naturskogskaraktär med mer eller mindre stort inslag av löv. I området finns även ett antal större våtmarker varav en har bedömts ha näst högsta klass (högt naturvärde) i den nationella våtmarksinventeringen och berör området i sydväst. Huvuddelen av våtmarkerna är av det fattiga slaget, men i den lägre delen av Rislidens sydvästsluttning strömmar mer mineralhaltigt vatten ut och här finns intermediära till rika växtsamhällen, vilket är tämligen ovanligt i trakten. Den våtmark som bedömdes hysa högst naturvärden i den inventering som utfördes inför detta projekt är den centralt belägna, stora, öppna och blöta Brattmyran. Norra och västra delen av området avvattnas mot Risbäcken som är ett biflöde till Paubäcken, vilken är skyddad som Natura 2000-område för sin höga förekomst av flodpärlmussla. Övriga delar av området avvattnas via bl.a. Brattmyrbäcken och Öråbäcken mot Öreälven. Dessa bäckar ingår i Öreälvens Natura 2000-område. Middagsberget Delområdet Middagsberget utgörs av Stor-Svankullens och Middagsbergets toppar och det lägre området däremellan samt våtmarksområdet söderut mot Gardisjöliden. Området består till största delen av skogsmark, vilken till största delen utgörs av av kalhyggen och ungskog. Ett bestånd med äldre skog utgörs av ett långsmalt skifte mellan de två topparna. Detta skifte har höga naturvärden knutna till gammal granskog med en hel del död ved och rikligt med hänglavar. Inom området finns också två nyckelbiotoper. En av dessa ligger på toppen av Middagsberget med höga naturvärden knutna till områdets karaktär av höjdlägesgranskog. Den andra ligger i den södra delen av området med naturvärden knutna till granskogar med rikligt inslag av död ved. I den södra delen av Middagsberget och på gränsen till delområdet Gardisjöliden löper ett stråk in med myrmark tillhörande myrkomplexet Risträsket, Svanmyran och Tjärnlidstormyran som bedömts hysa mycket höga naturvärden i den nationella våtmarksinventeringen (VMI klass 1). I övrigt hyser Middagsberget ett fåtal mindre våtmarker, till karaktären lika varandra och med fattig vegetation och något 77 4 lutande. Myrarna är till största delen opåverkade av dikningsingrepp. I sluttningen ner mot nordväst finns dock spår av småskalig torvbrytning och en lada. På andra myrar kunde svag påverkan av terrängkörning i samband med skogsbruk ses. I en av myrarna finns även en kallkälla. Området ligger på en vattendelare och avvattnas åt sydväst via Risträskbäcken och Risbäcken ner i Pauträsket. Åt sydöst avvattnas det via Sörbäcken vidare ner i Örån, som i sin tur senare byter namn till Öreälven. Öreälven och dess biflöden är skyddade som Natura 2000-område med utpekade arter så som lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter och bred gulbrämad dykare. Gardisjöliden Gardisjöliden utgör den södra delen av projektområdet Risliden (PO 1). Området utgörs av den flacka höjden Granmorens sydvästsluttning och består omväxlande av stora våtmarker och fastare mark med skog på. Gränsen mellan myr och fastmark är oftast väl definierad men i svackor och dråg eller utströmningsområden är den mer diffus. Gränserna mellan myr och fastmark är ofta flikiga och skogsbevuxna myrholmar är vanliga. Till skillnad från övriga projektområden finns det inga hyggen eller ungskogar inom projektområdet, utan all skogsmark består av grandominerad äldre skog med stort inslag av fjällbjörkliknande björkar. Däremot finns såväl hyggen som ungskogar i nära anslutning till projektområdet. Den äldre skogen är till stora delar hårt plock- eller dimensionshuggen, med talrika stubbar som visar att området tidigare var glest bevuxet med grova granar. Idag är majoriteten av granarna 100-150 år, med inslag av betydligt äldre träd. Mängden död ved är oftast sparsam till måttlig, men i de delar av skogen som har högre beståndsålder, grövre och högre träd finns även rikligt med grova lågor i olika nedbrytningsstadier. Bedömningen av de skogliga naturvärdena i projektområdet går isär mellan de särskilda inventeringar som utförts inför detta projekt, samt den bedömning som länsstyrelsen gjort av området i en tidigare inventering. I den inventering av skogliga naturvärden som utfördes av Skogsstyrelsen bedömdes inga delar av skogsmarken i projektområdet hysa några höga naturvärden, medan skogsmarken i den särskilda våtmarksinventering som utfördes av Enetjärn Natur översiktligt bedömdes vara av naturskogskaraktär, d.v.s. hysa höga naturvärden. Även länsstyrelsen, som inventerade området i samband med SNUS-inventeringen 2003-2004, gjorde bedömningen att skogen var av naturskogskaraktär, med inslag av mindre delar urskogsartad skog i norra delen. Utifrån försiktighetsprincipen och de beskrivningar de olika inventeringarna ger av området är utgångspunkten att skogarna i området hyser höga naturvärden. I övrigt ligger ett par nyckelbiotoper i nära anslutning till Gardisjöliden. Våtmarker utgör en dominerande marktyp i området och dessa är enhetliga med likartad fattig vegetation. Myrarna är generellt sett helt opåverkade av dikning eller andra förändringar i hydrologin. Inte heller skogsavverkningar eller terrängkörning har påverkat myrarna i området. Alla större myrar i området har i den nationella våtmarksinventeringen bedömts som klass 1 eller 2, mycket höga respektive höga naturvärden. Den högst klassade våtmarken bildar en smal passage i den norra delen av Gardisjöliden på gränsen till Middagsberget och utgörs av myrkomplexet, Risträsket, Svanmyran och Tjärnlidstormyran. Gardismyran (VMI klass 2) täcker stora delar av Gardisjöliden. I den våtmarksinventering som utfördes inför detta projekt enligt egen metodik för Enetjärn Natur bedömdes flera av myrarna dessutom 78 4 uppnå naturvärdesklass 1, mycket höga naturvärden, framförallt knutna till våtmarkernas orördhet, variation och storlek. Denna del av Risliden (PO 1) ligger inom ett större område utpekat som riksintresse för naturvård, Stöttingfjället. Längst i söder berör projektområdet även en av länsstyrelsen särskilt prioriterad skoglig värdetrakt, även den benämnd Stöttingfjället. Gardisjöliden avvattnas i huvudsak via våtmarkerna i området ner mot Norra och Södra Gardisjön. Dessa sjöar avvattnas i sin tur via Risbäcken som rinner ut i Pauträsket. Sydligaste delen av området avvattnas dock ner i Baksjön som tillhör Ångermanälvens avrinningsområde. Per-Ollesbrännan (PO 2) Projektområdet utgörs av en skogsklädd höjd. Skogen är hårt brukad och utgörs till allra största delen av hyggen och ungskog. Ett mindre bestånd med äldre skog finns centralt i området. Den utgörs av en genomhuggen lövbränna där relativt få naturvärden identifierats. Naturvärdena utgörs av gamla sälgar med den rödlistade dofttickan. Våtmarkerna i området är mestadels plana och näringsfattiga, till största delen hydrologiskt opåverkade, men vissa mindre delar är påverkade av dikning. Per-Ollesbrännan avvattnas i huvudsak via Streikbäcken åt nordväst, vidare via Storbäcken ut i Umeälven vid Stensele. Inom området finns Inga sedan tidigare utpekade höga naturvärden. Pauliden (PO 3) Projektområdet sträcker sig mellan berget Pauliden i sydöst och Lövberget i nordväst och innefattar de högsta delarna av bergen samt sydvästsluttningen ner mot byn Pauträsk. Skogarna i området är varierade men relativt hårt påverkade av skogsbruk. Vissa delar med äldre skog finns dock kvar, varav vissa mindre delar har höga naturvärden, framförallt värden knutna till gamla tallar, men även till gran. I anslutning till ett av de områden där höga naturvärden identifierats finns även en tjäderspelsplats. Våtmarkerna i området är ofta smala och sluttande. I de övre delarna är de framförallt av fattigmyrstyp, medan de längre ner i sluttningen har större inslag av mer rikkärrsindikerande arter. De flesta av myrarna är relativt opåverkade, men Stormyren, precis norr om byn, är starkt påverkad av dikning. Området avvattnas av ett flertal bäckar som antingen rinner ut i Pauträsket eller till Paubäcken precis nedströms sjöns utlopp. Simiskilä (PO 4) Projektområdet utgörs av berget Simiskilä som helt omgärdas av våtmarker och sjön Kalvsjön. Även detta område är starkt påverkat av moderna tiders skogsbruk och ungskogar och hyggen täcker stora delar. Äldre skog finns framförallt på bergets nordöstra sida. Här är skogarna grandominerade med stort inslag av löv, bl.a. sälgar med dofttickor. I projektområdets nordvästra del finns ett fäbodområde med två boställen. Kring boställena är skogen lövrik och miljön påverkad av fäbodbruket. De höga skogliga naturvärdena i området är framförallt knutna till fäbodmiljön och till ett sumpigt område med järnockrautfällningar. 79 4 Inom delområdet finns en rad mindre till medelstora våtmarker som alla är till synes naturliga och hydrologiskt opåverkade. Här ingår också mindre delar av våtmarker som till största delen inte ligger inom projektområdet, varav Drevjemyran har bedömts ha höga naturvärden (klass 2) i den nationella våtmarksinventeringen. Våtmarkerna är av fattigmyrtyp av varierande fuktighet och lutning. Nordvästra delen av området avvattnas via ett antal bäckar, bl.a. Edvaldsbäcken, som rinner samman med Kalvbäcken, antingen uppströms eller nedströms Kalvsjön. Södra och västra delarna avvattnas åt nordväst via Steikbäcken och vidare via Storbäcken ut i Umeälven vid Stensele. 4.4 Turism och friluftsliv Utredning om områdets användning för turism och rekreation har främst genomförts utifrån genomgång av skriftliga källor via Internet, uppgifter från länsstyrelsen samt genom diskussion med lokalbefolkning. De marker som ingår i projektområdet har främst en betydelse för lokalbefolkningen och fritidshusägare, som i huvudsak innebär jakt under höst och vinter, bär- och svampplockning under sommaren/hösten och skoteråkning under vintern. Det finns även ett begränsat antal besöksmål av varierande karaktär. Nedan beskrivs respektive aktivitet mer ingående. Riksintresse friluftsliv Den planerade vindkraftsetableringen vid Pauträsk berör inga områden av riksintresse för friluftslivet eller det rörliga friluftslivet. Inte heller berörs några områden som idag har särskilt stor regional betydelse för turism och friluftsliv. På ett avstånd av 14 km från närmaste projektområde finns ett riksintresseområde för friluftslivet, Örån i Lycksele kommun. Örån är egentligen den översta delen av Öreälv och är ett viktigt vattendrag för fisket i området och är därmed även viktig för friluftslivet. Som tidigare nämnts så är Öreälv en 190 km lång meandrande skogsälv som påbörjar sitt flöde vid Stöttingfjället i Vilhelmina kommun och sträcker sig genom Lycksele, Bjurholm och Nordmalings kommuner. Överlag finns det sparsamt med utpekade friluftsområden i denna del av Västerbotten. Större sammanhängande områden av riksintresse återfinns först längre upp mot fjällregionen. Fritidsbebyggelse Fritidsbebyggelse finns i begränsad mängd och främst lokaliserad till Risträsk och Pauträsk med omgivande byar, bl.a. Bergnäs, Friheten och Finnäs. Det finns också enskilda fritidshus spridda i landskapet. Fritidsaktiviteter I Projektområdena vid Pauträsk finns ett tiotal olika licensområden för älgjakt, vilka i större eller mindre omfattning kommer att beröras av vindkraftutbyggnaden, dvs genom att vindkraftverk och vägar planeras inom jaktområdena. Dessa marker nyttjas framförallt för älgjakt, men också för småviltjakt efter t.ex. skogsfågel och hare. Kommersiell verksamhet med fokus på jakt bedrivs inom ett licensområde - Lyckan Hund och friluftsliv, beläget i och runt Bubergets naturreservat. Bubergskojan med tillhörande byggnader utgör knutpunkten för den verksamheten. Jakten är i övrigt ett mycket viktigt intresse för en 80 4 38 38 Jaktlag vid projektområdena. 81 4 39 39 Kända fritidsaktiviteters lokalisering. 82 4 del av befolkningen i eller med anknytning till bygden. Detta licensområde ligger norr om Pauliden (PO 3) och kommer inte fysiskt att beröras av etableringen. De licensområden som främst berörs av etableringen är Risträsk jaktklubb (Risliden (PO 1)), Bergsnäs Jaktklubb (Per-Ollesbrännan (PO 2) och Simiskilä (PO 4)), Pauträsk Jaktklubb (Risliden (PO 1) och Pauliden (PO 3)). Ett licensområde som betecknas 2101-012 ligger inom Simiskilä (PO 4) och ett annat, 6203-096 ligger inom Risliden (PO 1) och kommer att beröras av den planerade etableringen. I övrigt kan man tänka sig att licensområdena Björnbäck och 2101-077 kommer att beröras genom nyanläggning av vägar i nordvästra delen av Simiskilä (PO 4). Pauträsk fiskevårdsområde ligger centralt i vindkraftparkens utbredningsområde och omfattar bl.a. Pauträsk och Paubäcken. I Pauträsk sker fiske främst sommartid. Man fiskar då efter abborre, sik, gädda och i viss mån öring. Paubäcken är ett fint fiskevatten med bl.a. harr och öring. Längs med bäcken finns det även fina strövstigar och rastplatser samt övernattningsmöjlighet. Det är i huvudsak lokala personer som fiskar och antalet lösta kort uppgår årligen till ca 60-70 stycken inom fiskevårdsområdet. Ett separat kort säljs för Bergtjärn, där röding har planterats in. Fisket är där öppet under påskhelgen och under sommaren, och antalet lösta kort uppgår även där till ca 60-70 stycken per år. Övriga fiskevårdsområden i trakten är Skarvsjöby FVO och Stöttingfjällets FVO. Det finns flertalet vattendrag i området där paddling och kanotturer kan ske, men detta är ingen omfattande verksamhet. Mejvanbäcken är ett vattendrag, längs med Jovan Ekoparks östra gräns, som Storuman kommun annonserar om som ett lättillgängligt och vackert vattendrag för paddling och paddling kan även ske i Storbäcken som rinner väster om vindkraftparken nära väg E 45. Bär- och svampplockning sker i området och då dels av lokalbefolkningen för eget bruk och dels av utländska bärplockare som plockar för kommersiella ändamål. Det har inte framkommit någon information om att bär- och svampplockning skulle vara knuten till någon turistverksamhet i området. I området finns en skoterled som går över Skarvmyrarna och vidare mot Pauträsk där den delar sig i en led som går vidare österut mot Lycksele kommun och en led som går vidare söderut mot Vilhelmina kommun. Vid Alsträsket passerar Stöttingfjällsleden som går mellan Vilhelmina och Lycksele. Det finns inga allmänna skidspår inom projektområdet, men i Pauträsk finns ett elljusspår. Elljusspåret är ca 2,5 km och slingrar sig utmed Hembergets fot, strax norr om byn. Besöksmål Jovan ekopark Jovan ekopark är belägen norr om Pauträsk och är ett större sammanhängande skogslandskap där Sveaskog har bildat en ekopark. Naturområdet är ca 13 900 ha, varav 11 100 ha är skogsmark. Ekoparken marknadsförs som ett område med höga natur- och kulturvärden, där möjligheten till att vandra, fiska och plocka hjortron är stor. Parken har anläggningar som eldstäder, vindskydd, utsiktstorn och uppmärkta platser för bra fiske. Tillgängligheten är god för besökare som vill uppleva områdets möjligheter till fiske, vandring och sevärdheter. 83 4 40 40 Kända besöksmål. 84 4 Bubergets naturreservat Bubergets naturreservat redovisas här särskilt som ett besöksmål då tillgängligheten är relativt god för de som vill besöka området. Det finns även informationsskyltar som ökar förståelsen för reservatets tillkomst och en rad lättillgängliga aktiviteter såsom kommersiell jakt, fiske samt vandring i omkringliggande marker. Tillgängligheten är dock koncentrerad till den väg som löper öst-västlig riktning genom reservatets mitt. Det finns inga uppmärkta stigar i reservatets södra delar som ligger närmast det planerade vindbruksområdet. Bubergets naturreservat är ett av länets största urskogsområden öster om fjällkedjan med sina 2 270 ha skyddad skog. Risträsk by Risträsk by utgör ett riksintresse för kulturmiljövården och både länsstyrelsen i Västerbotten samt Väs- terbottens museum rekommenderar byn som besöksmål. Risträsk är en av de mest välbevarade lidbyarna (lidby: en by belägen på en bergssluttning, oftast mot söder) kring Stöttingfjället och är ett av de 41 41 Skylt vid Bubergets naturreservat. 85 4 högst belägna områden i Sverige där jordbruk har bedrivits. Risträsk by uppfördes som krononybygge under 1700-talet och har sedan dess haft ett varierat antal invånare. Byn hade sitt högsta invånarantal under 1920-talet, ca 60 personer, som livnärde sig på jord- och skogsbruk och en skola lät uppföras. Under 1960-talet fanns både affär och televäxel samt en stugby för turister som i huvudsak besökte område för att fiska. Anledningar till att besöka byn är dess ålderdomliga karaktär med byggnader som fortfarande har ett traditionellt utseende och en mängd lador som visar på det en gång så viktiga jordbruket. Många av byggnaderna är dessutom restaurerade för att kunna behålla deras traditionella utseende. Risträsk har även ett museum som efter tidsbokning kan besökas sommartid. Museet innehåller en mängd föremål från trakten, dock är besöksantalet mycket lågt med bara 0-10 personer per säsong. Pauträsk Pauträsk, precis som många andra lidbyar kring Stöttingfjället, uppfördes i mitten på 1700-talet. Från början bestod byn bara av två gårdar, men allt fler nybyggare kom till trakten i försök att förbättra sina livsutsikter, vilket bidrog till en rad mindre byar kring Pauträsk såsom Björnabäck, Finnäs, Bergnäs, 42 42 Välbevarad timmerbyggnad. 86 4 Norråker och Friheten. I slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet blomstrade Pauträsk, då var det en av Stensele sockens största byar med två affärer, café, post, biograf och skola. Pauträsk skola, som lades ner 1964 och idag fungerar som ett museum, rekommenderas av Västerbottens museum som ett besöksmål. Här kan man bland annat uppleva en välbevarad skolsal från 1930-talet och en mängd gamla fotografier samt en lanthandelsutställning. Lidbyar Belägenheten och karaktären av lidbyar gör att både Risträsk by och Pauträsk by är av länsstyrelsen utpekade platser från vilka viktiga landskapsvyer kan upplevas (Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011). Det är utblickarna mot söder som anses viktiga med Stöttingfjällets fjällnära skogsbygder karaktäriserade av en siluett med skogsklädda bergkullar och utbredda våtmarker. Norrbäck I Norrbäck finns flertalet olika besöksmål. Bland annat kan man besöka Valdemars tallskog, ca 5 km norr om Norrbäck, där det finns 15 ha orörd tallskog med naturstigar och skyltning som underlättar besöket. Uttermangården är en stuga i Norrbäck som fungerar som ett café både sommartid. Huset fungerar även som en bagarstuga samt kursgård med övernattningsmöjligheter. 4.5 Kulturmiljö Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts under sommaren 2010 genom en kulturhistorisk förstudie, utförd av Arkeologicentrum AB. Förstudien omfattar en skrivbordsutredning och en översiktlig fältbesiktning, dock har ingen regelrätt fältinventering genomförts. Förstudien har sammanställts i en fristående rapport och ingår som bilagd delutredning (bilaga 6). Nedanstående beskrivning grundar sig på resultat och bedömningar från skrivbordsutredning samt information från offentligt tillgängliga källor. Historiskt nyttjande av utredningsområdet Undersökningsområdet är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar naturgeografiska förutsättningar för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som brukar återfinnas vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller på stränder till sjösystem i inlandet. Ortnamn, i ett historiskt perspektiv, kan ge en bra indikation om ett områdes egenskaper, markanvändning och gränsdragning. De ortsnamn som påträffats i området kan bland annat förknippas med myrslåtter (Farfarhässjan, Tjuvslåtten), fäboddrift (Fäbodmyran, Fäbodtjärn), administrativa gränser (ortsnamn på -rå), tillfälliga bostäder (Erik-Larskojan, Kåtabäcken, Kåtamyran), samt såg- och mjölkvarnar (Kvarnbäcken, Kvarnmyran). Det ska dock noteras att ortsnamn i dessa trakter vanligtvis härstammar från jordbrukskolonisationen och endast ett fåtal namn som vittnar om gamla tiders markanvändning finns kvar. I utredningsområdet förekommer dock ett exempel på ett namn som levt kvar från det äldre, samiska ortnamnskicket, och det är höjden Simiskilä. Simiskilä är ett samiskt namn på en höjd och namnets betydelse har inte med säkerhet kunnat spåras, men icke bekräftade källor antyder om be- 87 4 43 43 Riksintresse för kulturmiljövården inom 10 km radie från projektområdena. 88 4 tydelsen Harhuvud. Betydelsen indikerar än en gång om att ett område namngavs efter dess karaktär. Simiskilä – Harhuvud skulle i sådant fall kunna visa på den morfologiska karaktären av berget. Riksintresse för kulturmiljövården Det finns inget riksintresseområde för kulturmiljövård inom projektområdena, inte heller finns det några byggnadsminnen eller antikvariskt intressanta objekt. Inom en 10 km radie runt projektområdena finns dock två kulturmiljöer av riksintresse, Risträsk-Stöt- tingfjället samt Pausele - Pauliden. Risträsk-Stöttingfjället är lokaliserat 1,7 km sydväst om Risliden (PO 1) och Pausele - Pauliden är lokaliserad 6,5 km öster Pauliden (PO 3). Risträsk- Stöttingfjället Kulturmiljöområdet Risträsk-Stöttingfjället är lokaliserat 1,7 km sydväst om Risliden (PO 1) och är en av de mest välbevarade lidbyarna kring Stöttingfjället. Risträsk utgörs av en bymiljö i skogsbygd och uppfördes som krononybygge under 1700-talet. Idag finns en mängd antikvariskt intressanta byggnader inne i byn som har restaurerats. Anledningen till att byn Risträsk utsetts till riksintresse är att dess ål- derdomliga karaktär med byggnader som fortfarande har ett traditionellt utseende och en mängd lador visar på det en gång så viktiga jordbruket. Bebyggelsen är lokaliserad uppe på höjden Hemberget eller Risträskberget och slåttermyrmarkerna sträcker sig ner i dalgången i ett sydvänt läge. Byn är omgiven av myrmark och öster om byn finns silängar som uppvisar system av handgrävda diken och dämningar för att öka höskörden. En sänkning av sjön Risträsket i början av 1800-talet innebar en betydande ökning av mängden skördat hö, vilket i sin tur betydde mycket för byns fortsatta utveckling och expandering. Därmed är även området som en gång har omfattats av sjön Risträsket, av betydelse för förståelse av denna kulturmiljö, trots att den inte ingår i riksintresset. Pausele-Pauliden Pausele-Pauliden är ett riksintresseområde för kulturmiljövården och är beläget ca 6,5 km öster om PO 3. Riksintresseområdet sträcker sig bland annat efter Paubäckens nedre huvudflöde samt ett antal biflöden, innan bäcken når Umeälven. Motiveringen till att Pausele-Pauliden är utsett som riksintresse för kulturmiljövården är de övervattnade våtslåttermarker med ett handgrävt, omfattande kanal- och dikessystem som grävdes under 1840-talet. Denna typ av verksamhet hade stor betydelse för att öka avkastningen av den betydelsefulla slåttern som skedde på myrmarker och strandängar innan jordbrukets rationalisering under 1800-talet. Inom riksintresseområdet finns även spår efter skogsbrukets markanvändning och den tidiga jakt- och fångstkulturen. Här finns bland annat grävda flottningsleder och en koja avsedd för skogsarbetare samt fångstgropssystem. Det förekommer även en viss fisketurism i Paubäcken som sträcker sig genom hela riksintresset samt att lokalbefolkning nyttjar bäcken. Lämningar inom utredningsområdet Fornminnesobjekt Inga kända fasta fornminneslämningar förekommer inom projektområdena och de gränsar ej heller till några kända fasta fornminnen. De närmast belägna fasta fornminnena ligger vid Kalvbäcken, mellan Hästliden och Simiskilä och består av två fångstgropar (RAÄ-nr Stensele 564:1 & Stensele 565:1). 89 4 44 44 Kulturlämningar inom och i närheten av projektområdena. 90 Övriga kulturhistoriska lämningar Inga kända övriga kulturhistoriska lämningar finns registrerade inom projektområdena. 4 Tabell 14. Potentiella kulturlämningar och intressepunkter i de olika projektområdena. IP-nr. refererar till den numrering som använts i kulturhistorisk förstudie över området, se bilaga 6. IP-nr Projektområde/koordinat (Möjlig) lämningstyp Ortsnamn Beskrivning Anmärkning 08 Projektområde 4 Husgrund, historisk tid Erik-Larskojan Skogskoja Sämre skick Husgrund, historisk tid Fäbodlämning, alt. gårdstomt En befintlig byggnad, belägen precis utanför PO 4. Husgrund, historisk tid Fäbodlämning, alt. gårdstomt En befintlig byggnad Samfällighet Täkt, kvarnplats m.m., belägen precis utanför PO 4. X 7195335 Y 1566180 11 Projektområde 4 X 7196805 Y 1567290 12 Projektområde 4 X 7196470 Y 1567420 13 Projektområde 4 7196320 Y 1566960 30 Projektområde 1 Husgrund, historisk tid koja/lada på ek. karta X 7177235 Y 1580560 Potentiella lämningar - intressepunkter Den kulturhistoriska analysen bedömde även områdenas potential att hålla, sedan tigare okända lämningar. Analysen visar på en stor spridning av intressepunkter, se figur 44 och tabell 14. Bakgrunden till områdets potential att hålla kulturlämningar grundar sig på inventeringar i samband med utarbetande av den ekonomiska kartan, utgiven under 1970-talet, områdets topografi samt jordartsförhållande. 4.6 Skogs- och jordbruk Markanvändningen inom projektområdena utgörs främst av skogsbruk och rennäring. Rennäringens förutsättningar beskrivs i kapitel 6. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs och brukas uteslutande av privata skogsägare. I nära anslutning till projektet finns även en befintlig gruva, Svartlidengruvan, belägen ca 3 km sydost om Pauliden (PO 3). Ett företag bedriver kommersiell jakt i närområdet (se kap 4.4) och under hösten förekommer kommersiell bärplockning. Trots höjdlägena är projektområdena väl nyttjade för skogsbruk och merparten av bestånden bär tydliga spår av tidigare avverkningar. Som en följd av det moderna skogsbruket finns det ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar i området. Vägar leder fram till och in i de olika projektområdena, med undantag 91 4 för delområde Gardisjöliden inom PO 1. De flesta av projektområdena är således tillgängliga för fortsatt, kontinuerligt brukande av skogen. Inom projektområdena finns ingen odlad mark utan endast någon enstaka gammal myr som använts för odling men som idag tagits ut bruk och håller på att växa igen. Inom projektområde 4, Simiskilä, finns rester av en fäbodmiljö. Viss areal kring fäboden var uppodlad när den var i bruk. Idag är delar av den förr uppodlade marken igenväxt med björkskog, medan andra delar fortfarande är öppna. Närmaste aktivt brukade odlingsmark finns annars i anslutning till bebyggelse i byarna t.ex. i Pauträsk. 4.7 Berg, grus och mineral Berggrunden i projektområdena består till stor del av revsundsgranit med inslag av gabbro och diorit. Ett par kilometer sydväst om Pauliden (PO 3) finns även malmförande bergarter och det är vid denna förekomst som den aktiva Svartlidengruvan ligger. Även nordväst om Simiskilä (PO 4) finns ett mindre område med liknande bergart. Projektområdena ligger generellt högt i landskapet och är dominerade av morän, med inslag av mer eller mindre kalt berg på topparna. I landskapet finns några stora sammanhängande för mineralutvinning intressanta områden. Dessa består av ett flertal beviljade undersökningstillstånd. Svartlidengruvan ligger inom ett av dessa. Ett av projektområdena, Risliden (PO 1) överlappar med tre undersökningstillstånd; två för guld och ett för koppar. Undersökningstillstånden presenteras i tabell 15. 4.8 Vattentillgångar De norra projektområdena för vindkraft ligger inom ett område med en grundvattenkapacitet i berggrunden på 2000-6000 l/h. I de södra projektområdena uppgår kapaciteten till under 600 l/h. I Kvarnbäckens dalgång, väster om Pauliden (PO 3) finns en isälvsavlagring som är klassad som en stor grundvattentillgång, med en vattentillgång på 1-5 l/s och en möjlighet att ta ut 0,2-1 l/s. Denna fortsätter åt sydöst, ända ner till Pauträsket. I övrigt förekommer inga kända grundvattenförekomster inom något av projektområdena. Inga brunnar förekommer inom något projektområde, men på Simiskilä finns en brunn i projektområdets omedelbara närhet. Tabell 15. Undersökningtillstånd som berörs av något av projektområdena. Projektområde Namn Mineral Ägare 1 Pauträsk nr 5 Guld Viking Gold & Prospecting AB Koppar Dragon Mining Sweden AB Bredberget nr 2 1 Pauträsk nr 3 92 4 45 45 Mark- och vattenresurser inom och i närheten av projektområdena. 93 5 5 Samhällsförutsättningar Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftparken, d.v.s. kommunal planering, befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. I kapitlet beskrivs även hur verksamheten förhåller sig till länsstyrelsen i Västerbottens strategidokument avseende vindkraft samt luftfartens intressen. Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk ligger på gränsen mellan två kommuner, Vilhelmina och Storuman, nära gränsen till en tredje kommun, Lycksele. Större delen av den planerade vindkraftetableringen kommer att vara belägen inom Storumans kommun, där ca 75 vindkraftverk kommer att placeras medan ca 45 vindkraftverk kommer att placeras inom Vilhelmina kommun. Ingen del av etableringen kommer att anläggas inom Lycksele kommun. 5.1 Storumans kommun Den planerade vindkraftparken ligger i sydöstra delen av Storuman kommun, ca tre mil från tätorten Storuman. Storuman kommun är en av landets till ytan största kommuner men en ca 7 300 km2 stor landareal. Befolkningen uppgår till ca 6 026 invånare, vilket innebär en befolkningstäthet på ca 0,83 invånare per kvadratkilometer. Befolkningen bor framförallt i tätorten Storuman, men ett stort antal byar finns spridda längs vägarna E12 och E45. Befolkningstrenden har under flera år varit nedåtgående, men det finns stora utvecklingsmöjligheter. Gruvsatsningar, vindkraft och den växande turismen i Tärnaby och Hemavan är några exempel på detta. Inom Storumans kommun finns ca 870 aktiva företag och organisationer. Den huvudsakliga sysselsättningen i kommunen är inom vård och omsorg, som efterföljs av utbildning, tillverkning och utvinning samt handel. Storumans vindkraftsplan Storumans kommun har en vindkraftsplan som antogs 2010-06-22. I denna plan anses nyttan med vindbruk överstiga de motstående intressena i området, dock ska naturreservatet Buberget undantas exploatering. I övrigt har kommunen gjort bedömningen att hänsyn ska tas till rennäring och geologiska värden i området och avtalet angående Jovan ekopark ska studeras närmare. Pauträsk Vindpark kommer inte att fysiskt påverka naturreservatet Buberget och Jovan ekopark. Anpassningar har skett med hänsyn till rennäring, se avsnitt 2.2 om utformningsprocessen samt avsnitt 7 om skadeförebyggande åtgärder. Projektet bedöms inte heller påverka geologiska värden vare sig i form av särskilda formationer eller vad gäller förutsättningar för tillvaratagande av mineral från berggrunden. Särskild kontakt har hållits med bl.a. Dragon Mining Sverige AB. Därmed bedöms den planerade 94 5 anläggningen vara förenlig med de övergripande förutsättningarna som anges i Storuman kommuns översiktsplan. Storuman kommun har utöver sina bedömningar om olika utredningsområden/lokaliseringar angett specifika riktlinjer för vindkraftsetableringar. I bilaga 3 redovisas dessa riktlinjer och för varje punkt beskrivs det hur Pauträsk Vindpark förhåller sig till detta. Projektområdena omfattas inte av några detaljplaner eller områdesbestämmelser. 5.2 Vilhelmina kommun Den planerade vindkraftparken kommer även att beröra Vilhelmina kommuns nordöstra del och vara belägen ca 4 mil från tätorten Vilhelmina. Vilhelmina kommun är även den en av landets till ytan största kommuner och upptar en yta på ca 8 120 km2. Antalet invånare är ca 7 130, vilket innebär en befolkningstäthet på ca 0,88 invånare per kvadratkilometer. Det största antalet människor bor i tätorten Vilhelmina, men precis som i Storuman kommun finns det många mindre byar spridda runt om i kommunen. Sysselsättningen finns främst inom vård och omsorg, följt av utbildning och handel. Vilhelmina vindkraftsplan Vilhelmina kommun antog sin vindkraftsplan 2010-06-14. Ett antal utredningsområden har pekats ut där lämpligheten för vindkraft har bedömts. Västra Stöttingfjällets utredningsområde omfattar 85 km2 och de södra delarna av Pauträsk Vindpark ingår här. Utredningsområdet ”Västra Stöttingfjället” hyser riksintresse för naturvård, våtmarker av klass 1 och 2 (VMI) och bevarandeprogram för odlingslandskapet. Vid projektering i dessa utredningsområden har kommunen påpekat att detaljstudie ska genomföras av berörda skyddsområden och att hänsyn ska tas vid exploatering, så att dess värden inte kommer till skada. Vindkraftsplanen rekommenderar också att ett tidigt samråd med försvaret bör hållas, då detta har intressen i området. Ingående utredningar har genomförts över natur- och kulturmiljöer som kan bli berörda av Pauträsk Vindpark, och hänsynstaganden har genomförts (bilaga 15). Samråd med försvaret har även medfört förändringar i projektplanerna. Trots hänsynstaganden kommer dock vindkraftparken att medföra konsekvenser för naturvärdena vid Gardisjöliden inom projektområde 1. Bedömningen är dock att projektet inte bedrivs inom områden av sådant särskilt intresse som beskrivs. Gardisjöliden berör en liten del av värdetrakten Stöttingfjället, men den påverkan som det medför kan inte anses stå i strid med denna riktlinje. Vilhelmina kommun har utöver sina bedömningar om olika utredningsområden/lokaliseringar angett specifika riktlinjer för vindkraftsetableringar. I bilaga 3 redovisas dessa riktlinjer och för varje punkt beskrivs det hur Pauträsk Vindpark förhåller sig till detta. Projektområdena omfattas inte av några detaljplaner eller områdesbestämmelser. 95 5 5.3 Strategidokument från länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen har gett ut tre olika strategidokument inför etablering av vindkraft i Västerbotten: •• Strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer, Meddelande 11, 2011. •• Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län, Meddelande 9, 2011 •• Förslag till strategi för vindbruk och örn i Västerbottens län, Meddelande 8, 2010. Samtliga strategier har legat till grund för bolagets avvägningar vid utformningen av de projektområden som idag utgör huvudalternativet. Förutom dessa strategidokument har även övriga rapporter från länsstyrelsens projekt ”Vindbruk i Västerbottens län” beaktats i MKB-arbetet (bl.a. rapporterna om landskapskaraktärisering och landskapsanalys, samt vindbruk och rennäring). I de berörda kapitlen redovisas tydligt konsekvenserna utifrån dessa aspekter. Nedan återges endast korta reflektioner av vad som utgör centrala förutsättningar utifrån länsstyrelsens strategier. Den fullständiga analysen återfinns under respektive avsnitt i MKB. Vindbruk och känsliga naturmiljöer Länsstyrelsen har i sin strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer pekat ut ett antal områden inom vilka man anser att inga vindkraftparker bör anläggas. Dessa s.k. värdetrakter utgör särskilt prioriterade områden och är utvalda för att de hyser en hög andel värdekärnor och delar som besitter vildmarkskaraktär, uppvisar en generellt sätt liten påverkan av skogsbruk, och har få spår av moderna kulturinslag som t.ex. bebyggelse, odling och industrianläggningar, samt besitter en hög och tydlig potential för naturupplevelser, friluftsliv och turism. Två av Pauträsk vindkraftparks projektområden, Risliden (PO 1) och Pauliden (PO 3), berör utkanter av några av de särskilt prioriterade värdetrakterna eller deras skyddszoner. Gardisjöliden inom projektområde 1 gränsar i söder mot Stöttingfjällets värdetrakt. I denna del av projektområdet finns inga vägar och skogen är av naturskogskaraktär, d.v.s. skogens bär spår av äldre tiders dimensionshuggning men hyser höga naturvärden. Detta område sitter ihop med de stora sammanhängande skogar som karaktäriserar Stöttingfjällets värdetrakt. Projektområdet Pauliden (PO 3) stäcker sig inom den prioriterade värdetrakten Jovan II. På Pauliden är skogarna varierade men relativt hårt påverkade av skogsbruk. Vissa delar med äldre skog finns kvar men endast mindre delar av dessa hyser höga naturvärden. Varken några vindkraftverk eller vägar kommer att etableras inom områden med utpekat höga naturvärden, men vägar och vindkraftverk kommer att anläggas i den äldre skogen utanför dessa. Vindbruk och kulturmiljövård En del av den planerade vindkraftsetableringen ligger i närheten av ett riksintresse för kulturmiljö, ”Risträsk” i Vilhelmina kommun. I dokumentet beskrivs en modell för värdering av kulturmiljöer utifrån dokumentvärde, upplevelsevärde och pedagogiskt värde. Värderingen har skett efter en tregradig skala, lågt värde, måttligt värde och högt värde. Risträsk har bedömts hysa högt dokumentvärde, högt upplevelsevärde och högt pedagogiskt värde i länsstyrelsens strategidokument. Vindkraftsetableringen vid 96 5 Pauträsk kommer inte fysiskt påverka riksintresset, utan den påverkan som kan ske är av upplevelse- mässig karaktär. Länsstyrelsen har angett ett generellt hänsynsavstånd om 15 km till värdekärnan hos en kulturmiljö. I förekommande fall är avståndet ca 2 km, vilket därmed inte kan sägas vara i linje med rekommendationen i strategidokumentet. Bedömningen som görs i denna MKB är emellertid att upplevelsen av kulturmiljön inte kommer att förtas av den närliggande vindkraftsetableringen, för de personer som önskar besöka miljön. I dagsläget är intresset mycket svagt och det bör poängteras att värdet bibehålls genom att det bor människor kvar i byn, hävdar slåtter och underhåller byggnader. Detta sker bäst genom att människorna har utkomst på orten och kan bo kvar, vilket detta projekt kraftigt kan bidra till. Vindkraft är även ett reversibelt ingrepp som i ett kulturmiljöperspektiv kommer att finnas under en kort tidsepok. Vindbruk och örn Den strategi för örnar och vindbruk som länsstyrelsen i Västerbotten har tagit fram bygger på olika nivåer av kunskap om örnar i det område som en vindkraftsetablering planeras. Dels har de kända örnreviren klassats utifrån bl.a. häckningsframgång, där revir inom vilka örnparet ofta lyckats med sin häckning har högre klassning än revir där häckning ofta misslyckas eller uteblir. Man har även gjort en form av klassning utifrån hur god kännedom det finns om revir som berörs av den planerade vindkraftparken. För de revir som klassats allra högst ska vindkraftparken utformas så att ingen risk finns för negativ påverkan på örnarna. För övriga dokumenterat viktiga revir rekommenderas en schablonmässigt minsta avstånd av 3-4 km mellan boplats och närmaste vindkraftverk och för övriga revir rekomenderar man en skyddszon på 1-2 km mellan boplats och närmaste vindkraftverk. Om tillräcklig kunskap finns bör skyddszonerna anpassas efter terrängen och örnarnas aktivitet så att låg risk för negativ påverkan på örnarna kan påvisas. Riktade örninventeringar har genomförts, (se kap 4.3). Inventeringarna visar att projektet inte påverkar arten på ett sådant sätt som skulle stå i konflikt med Länsstyrelsens strategi. 5.4 Bygden kring utredningsområdet Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet och dess visuella påverkan beskrivs i avsnitt 8. I avsnitt 8 beskrivs också den omkringliggande bebyggelsen mer ingående i samband med redogörelsen för konsekvenser. I detta avsnitt ges endast en överblick. Vindkraftparken är i sin helhet lokaliserad på höjder och höjdryggar runtom sjön Pauträsket. Området är glest befolkat med flera små byar, varav de flesta av byarna i direkt anslutning till projektområdena är belägna med närhet till Pauträsket. Även om det finns glest utspridda byar så är bebyggelsen mellan och i omedelbar anslutning till projektområdena koncentrerad till Pauträsk och lidbyn Risträsk. Sammantaget befolkas dessa byar av 68 invånare, där övervägande delen är bosatta i Pauträsk. 97 5 Pauträsk Pauträsk, beläget i Storumans kommun, anlades av nybyggare i mitten på 1700-talet och precis som många andra lidbyar bland annat Bergnäs och Friheten, kring Stöttingfjället var den huvudsakliga sysselsättningen jordbruk. Byn hade sin blomstring kring skiftet mellan 1940- och 50-talet och räknades då som en av Stensele sockens största byar med ca 240 invånare. Idag har byn blomstrat upp igen med anledning av den närbelägna gruvan Svartliden som sysselsätter många invånare i och kring Pauträsk. Risträsk Risträsk by i Vilhelmina kommun är idag en av de bäst bevarade lidbyarna på Stöttingfjället. Byn anlades under slutet av 1700-talet och gårdarna som ligger uppe på höjden för att minska frostrisken är i stora delar välbevarade. Precis som för byn Pauträsk var huvudsakliga sysselsättningen för nybyggarna i byn Risträsk kopplat till jordbruk och då främst naturslåtter. Nedanför byn finns myrslåttermarkerna och strax öster om byn den sänkta sjön Risträsket med sin restaurerade sjödamm. Risträsk är idag mest känt för att vara en av landets högst belägna jordbruksbyar och att vara erkänt snösäkert. Även släktforskaren John Lindgrens samlingar som finns i byns museum är kända. 5.5 Planerad eller uppförd vindkraft i närområdet Flera vindkraftparkar planeras inom Stöttingfjället och några vindkraftverk är redan i drift. •• På höjden Västerberget, väster om Skarvsjöby står ett 2 MW vindkraftverk sedan 2008, uppsatt av Vindgruppen Sverige AB. Vindkraftverket är 119 m högt och ligger ca 8,5 km från den planerade anläggningen i Pauträsk. Vindkraftverket syns och hörs från Skarvsjöby. •• På Yttre Verkanliden, 13 km från Pauträsk vindkraftpark, har Fred Olsen Renewables fått en anmälan godkänd, att uppföra 8 vindkraftverk med en totalhöjd om 135 m. •• På Gråtanliden, ca 18 km från Pauträsk Vindpark har samråd skett 2010 för en vindkraftpark med upp till 14 vindkraftverk, med maximal höjd av 180 m. •• På Laitikberg har Svevind AB uppfört ett vindkraftverk med en totalhöjd om 100 m och på ett avstånd av 19 km från den planerade anläggningen vid Pauträsk. •• I Risträsk har Risträsk Vind AB byggt ett vindkraftverk som är 99 m högt. •• Det har nyligen framkommit att Vattenfall börjat samrådsprocessen för en större vindkraftetablering vid Norrbäck. •• Vid Vinliden har länsstyrelsen i Västerbotten givit Nordisk Vindkraft AB tillstånd för en vindkraftetablering. 5.6 Luftfartens intressen I detta avsnitt beskrivs luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftpark. 98 Generellt om luftfartens hinderytor 5 När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Specifikt om luftfartens intressen kring Pauträsk Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk ligger inom ett område som har en relativt hög täthet av flygplatser i förhållande till befolkningsmängd. Storuman flygplats är lokaliserad 14 km norr om det nordligaste projektområdet. Denna flygplats är i dagsläget dock vilande och ingen flygtrafik förekommer här. Framtiden kan dock förändra detta och därför måste denna flygplats tas i beaktande. Vilhelmina flygplats är belägen 33 km sydväst om det sydligaste projektområdet och Lycksele flygplats är belägen 55 km öster om det östligaste projektområdet. Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk hamnar således inom MSA-ytorna för Storuman, Vilhelmina och Lycksele flygplatser. På uppdrag av Hemberget Energi AB har Ramböll utfört en särskild luftrumsanalys, se bilaga 10. Analysen visar att den planerade vindkraftparken vid Pauträsk hamnar inom MSA-ytorna för Storuman, Vilhelmina och Lycksele flygplatser, men med små justeringar kan konflikter undvikas. Hemberget Energi har haft samråd med samtliga flygplatser och har även en pågående dialog. Vindkraftparkens utformning har inte justerats till följd av den information som framkommit då det finns mycket goda förutsättningar att justera dessa MSA-ytor. Räddningstjänstens ambulanshelikopter som är stationerad vid Lycksele har 24 timmars beredskap. De flyger frekvent genom Pauträskområdet på sin väg till eller från Vilhelmina eller fjälldalarna längre västerut. 5.7 Försvaret Samråd har även hållits med Försvarsmakten angående eventuella militära intressen i området. Det har under dessa samråd framkommit att det finns försvarsintressen i området. Intressena består inte av på marken fysiska anläggningar och det påverkar således inte möjligheten att anlägga vägar eller kraftledningar i området. Däremot kan inte vindkraftverk utplaceras på alla platser som bolaget inledningsvis utredde. Betydande anpassningar har skett i projektet för att tillgodose försvarsintressena. Nuvarande utformning, inklusive principskisserna över vindkraftverk och vägar, tillgodoser enligt bolagets mening samtliga synpunkter som försvaret ställt upp under samrådet. 99 5 5.8 Länkstråk i området De länkstråk som finns i området utgörs av Teracom, försvarets länkstråk och kraftledningar. Vad gäller försvarets länkstråk och befintliga kraftledningar har full hänsyn tagits och det finns inga motsättningar. Vad gäller Teracoms länkstråk så diskuteras fortfarande en avtalslösning. 100 6 Rennäringens förutsättningar Kapitlet redovisar rennäringens förutsättningar 6 för de berörda samebyarna var och en för sig. Information till kap 6 har inhämtats från: Kapitlet berör inledningsvis respektive samebys •• samråd med samebyarna, årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Pauträsk. Rennäringen är att betrakta som mycket are- •• underlagsrapporten ”MKB – över sex olika angivna områden enligt karta inom Vapstens samebys vinterbetesområde - Beskrivning över områden samt kumulativa effekter vid eventuella vindkraftsetableringar inom samebyns vinterbetesområde”, bilaga 11 •• Sametingets beskrivning över Vapstens respektive Vilhelmina Norra samebys markanvändning. alkrävande, vilket bl.a. grundar sig på djurens rörelsemönster från Norge i väster till Bottenviken •• Tidigare rapporter vid ENAB som berört Vilhelmina norra sameby. i öster, vilket är en anpassning till den naturliga årstidsvariationen och de betesförhållanden som erbjuds. Rennäringen är en av de verksamheter som teoretiskt sett kan påverkas mycket av en förändrad markanvändning. Anledningen är helt enkelt att en vindkraftparkens projektområden, Vapsten och Vilhelmina norra sameby har granskat texten i kap. 6 och kommit med synpunkter, som arbetats in i texten. med tillhörande väg- och kraftledningssystem, påverkar stora arealer. Den direkt ianspråktagna ytan är förhållandevis liten. Detta skapar sannolikt ändrade förutsättningar för renskötselns bedrivande och omfattningen varierar från fall till fall. För att kunna förstå och belysa hur ett projekt påverkar förutsättningarna för renskötseln är därför en viktig utgångspunkt att se hur området nyttjas idag och vilka förutsättningar som finns innan vindkraft etablerats. Renskötselns förutsättningar beskrivs Vapstens sameby poängterar dock att förutsättningar snabbt kan ändras och att beskrivningen därför ska ses som en ögonblicksbild som inte är ”huggen i sten”. Därtill är kunskaperna om vindkraftens påverkan alltför små för att säkerställa att man kan tänka på allt och förutsäga allt. Därför vill samebyn se dokumentet som ett levande dokument. Ytterligare synpunkter kan inkomma i samband med yttrande inför prövningen eller i ännu senare skede. Varken bolaget eller Enetjärn Natur AB är av avvikande uppfattning. för Vapsten sameby och Vilhelmina norra sameby var för sig. Den planerade vindkraftsetableringen vid Pauträsk ligger nästan uteslutande inom Vapstens samebys vinterbetesmarker, men berör även Vilhelmina Vapsten samebys marker redovisas på karta i figur 47. Norra sameby (se figur 49). Vapsten samebys samlade intrång redovisas på karta i figur 48 och tabell 16. Under olika årstider använder renarna olika delar Rennäringens markanvändning i närområdet kring Pauträsk redovisas på karta i figur 49. av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor som används under olika årstider kallas årstids- 101 6 46 land. Varje årstidsland har sin egen betydelse i samebyns och renskötselns årscykel. Den praktiska renskötseln bedrivs mellan vinterbetesland via vår- och höstland till sommarlanden. Renskötarna driver djuren mellan olika betesområden, men renen har också en inneboende drift att under året flytta mellan de olika delarna av renskötselområdet. Alla betesmarker är viktiga. Renen styrs av faktorer som betestillgänglighet och väderlek. Renskötseln är beroende av att det finns alternativa betesmarker, eftersom nyttjandet sker cykliskt och betesmarkerna måste få vila mellan olika tider. Om markerna inte får vila så sker ett överutnyttjande som slutligen medför en trasig betesmark som inte kan bära de renar som finns i samebyn. Flexibiliteten i betesområden är därför viktig för att undvika överbete, men även 46 Schematisk skiss över rennäringens årscykel. 102 6 för att kunna anpassa sig utifrån bl.a. väder och den mellanårsvariation som de olika årstiderna har. En långsiktig förvaltning av betesresurserna är avgörande för en hållbar renskötsel. 6.1 Vapsten sameby Vapsten sameby har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Storuman och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober – 30 april, finns i kommunerna Storuman, Lycksele, Vindeln, Bjurholm, Vännäs, Umeå och Nordmaling. I samebyn finns åtta renskötselföretag och det högsta tillåtna renantalet är 6500 djur i vinterhjorden (exkl. årskalvar). Samebyns ordförande är Lars Anders Ågren. Allmänt om renen Sarv = hanren Vaja = honren Tillgång till sammanhängande betesmarker är en förutsättning för att det ska vara möjligt att bedriva en ekonomiskt, ekologiskt och långsiktigt hållbar rennäring. Renens näringstillgång och miljöförhållanden varierar mycket under olika årstider. På sommaren måste renen maximera sitt näringsupptag och på vintern måste den klara sig med lite föda. Tack vare renens särpräglade beteende och fysiologi har renen anpassat sig till de stora olikheterna. Renen har en årlig rytm enligt vilken tillväxten och näringsbehovet ökar under våren och försommaren. På vintern, då födan minskar, lever renen på sparlåga och då sjunker också näringsbehovet och matlusten. Renen betar i olika områden under olika årstider. Den gradvisa förändringen i årstiderna gör att renen långsamt kan vänja sig vid de olika typerna av föda. På våren börjar renen äta färska, gröna växtdelar. Viktiga växter är olika sorters gräs och starr. Mot slutet av sommaren minskar protein- och näringshalten i växterna och de börjar bli träaktiga. På höstarna äter renarna framför allt svamp. På vintern är marklaven och trädlavar ett livsviktigt basfoder för renen, då den innehåller rikligt med energi och lättsmälta kolhydrater. Proteinhalten är däremot låg. Förutom laven är renens viktigaste näringsväxter olika slags risväxter samt vintergröna delar av gräs, som renen gräver fram under snön. 103 6 47 47 Karta över Vapsten samebys marker. 104 6 Markanvändning och årscykel Rennäringens årscykel beskrivs schematiskt i figur 46. Vapsten samebys årscykel beskrivs närmare i detta kapitel. Vår (april-maj) Renskötaråret inleds med kalvningen, vilken sker omkring 25 april - 30 maj. Vapsten samebys kalv- ningsområde sträcker sig från odlingsgränsen upp till norska gränsen. Inför kalvningen söker sig vajorna till platser där det finns barfläckar med bete och uppsikt mot faror, dessutom helst till samma platser år efter år. Under denna tid är renarna mycket stationära, men det krävs bevakning mot störningar som kan förorsaka spridning och tar på renarnas krafter. Det här är en mycket känslig period för renarna då minsta störning kan medföra stora konsekvenser. Vår och försommar (maj-juni) Under våren rör sig renen gärna längre västerut mot Södra Storfjället, Virifjäll och Arefjäll. Renarna borde under denna tid få beta i lugn och ro i området under senvåren och försommaren. Vapstens sameby uppger dock att framförallt skoterkörning och rovdjur förorsakar störningar under denna tid. Sommar (juli-augusti) Under högsommaren återfinns renarna inom fjällområdet från norska gränsen och österut till Gardfjällsområdet. Sommarbetet är bra med mycket gräsmarker. Samlingarna inför kalvmärkningen påbörjas normalt under juli månad. Kalvmärkningen sker på olika platser beroende på var renen befinner sig, under juli och augusti. Sensommar (augusti) Vanligtvis har kalvmärkningen avslutats och renarna är gruppvis spridda för att äta upp sig inför vintern. Under den här perioden är det viktigt att renarna får beta ostört för att kunna lägga på sig energi- och fettreserver inför slakten, brunstperioden och vinterhalvåret. Renarna tycker om svamp och finns därför spridda i områden med god svamptillgång. Höst (september) Samlingarna inför höstslakten påbörjas i början av september och pågår till omkring 20 september då brunsten börjar. Slakten sker i Abelvattnet och vid Atostugan, nära norska gränsen, med mobilt slakteri. Under brunsten samt tiden därefter är det viktigt att renarna inte störs, för att kalvarna ska födas vid rätt tidpunkt. Om brunsten blir störd kan vajan brunsta om med senare födsel som följd. Kalvar som föds sent på året får svårt att överleva kommande vinter eftersom de är mindre än kalvar födda vid normal tidpunkt. Renhjorden behöver även betesro för att inte göra av med energireserverna som behövs under vintern. Efter slakten har samebymedlemmarna tid till älgjakt och fiske, vilka är viktiga inkomstkällor inom rennäringen samt ovärderliga för hushållet. Samebyns älgjakt pågår i två perioder under september och oktober, med ett uppehåll för brunsten. Kalvjakt får bedrivas till och med 31 december. 105 6 Senhöst, förvinter (oktober-december) Efter brunsten, i slutet av oktober, samlas renarna till någon av anläggningarna Atostugan, Bodefors (Dikanäs) och Björkvik för skiljning, slakt och flytt till vinterbeteslandet. Vinterbetet är en flaskhals och renarna flyttas därför inte ner till vintermarkerna tidigare än nödvändigt. Det är viktigt att spara på vinterbetet så att det räcker både för den aktuella vintern och kommande vintrar. Under de senaste 25 åren har samebyn tvingats flytta med hjälp av lastbilar. Fotflytten har försvårats och vid många vintrar omöjliggjorts bl.a. på grund av risken med svaga isar, svårigheter att flytta över väg E45 och Storbäcken, samt bristen på bra betesmarker och naturliga samlingsområden närmast väster om odlingsgränsen. Vid lastbilsflytt så lossas renarna vid olika anläggningar nedan odlingsgränsen. Dessa platser varierar lite mellan olika vinterbetesgrupper och mellan olika år, framförallt är det tillgängligheten på bete som är styrande. Samebyn berättar att trots de problem som skapats och tvingat dem till lastbilsflytt så är det långsiktiga målet att kunna återuppta flytt till fots i framtiden. Detta är det traditionella sättet för att flytta renar och i takt med att transportkostnaderna ökar så förklarar samebyn att det i framtiden kan vara det enda möjliga. Samebyn uppger att lastbilstransporten redan idag kostar 450 kr/mil exkl. moms och att en lastbil rymmer ca 200 renar. Detta innebär att renflyttning med hjälp av lastbil (en väg) med dagens bränslepriser kostar ca 400 000 kronor. Vinter (december-mars) Under vintern delar samebyn in sig i 3-6 vinterbetesgrupper, antalet beroende på rådande betesförhållanden; under goda förhållanden är det möjligt att hålla ett större antal renar inom samma betesområde. I regel nyttjas området från Hedmark (sydväst om Blåviksjön) och österut mot kusten för vinterbete. Samebyn förklarar att vinterbetesmarken i sin helhet var ett bra sammanhängande vinterbetesområde innan det intensiva storskogsbruket fragmenterade markerna. Under en period av ca 10-15 år, räknat från mitten av -80-talet, så betades i första hand ömse sidor om Öreälven, nedanför Bjurholm, samt betesområden i Nordmalings kommun. Där fanns rester av det sammanhängande betesområdet fortfarande kvar. Idag har samebyn tvingats dela upp sig i 4-5 olika vinterbetegrupper som förvisso vistas inom samma geografiska vinterbetesmark, men markerna är inte sammanhängande. Samebyn berättar även att markerna inte är lika brukbara som förr i och med att ytterligare yttre omständigheter gjort renbetesmarkerna mycket mera känsliga och faktiskt obrukbara i större omfattning. Detta i kombination med de exploateringar som sker och har skett (med dess störningszoner) skapar sammantaget (kumulativt) väldigt splittrade och trasiga marker som förhindrar och delvis omintetgör ett givande vinterbete. En av vinterbetesgrupperna brukar normalt sett nyttja området väster om Lycksele. Dessa marker har tidigare varit hårt brukade av skogsnäringen, men har under de senaste åren börjat hämta sig. Det planerade vindkraftområdet ligger inom ett område som nyttjas av denna vinterbetesgrupp, även om de viktigaste betesmarkerna för vinterbetesgruppen återfinns närmare Umeälven. Vapstens sameby framhåller också att det planerade vindkraftområdet fyller en viktig funktion för hela samebyns renar med avseende på den fria strövningen. Med fri strövning avses de renar som blir kvar på vinterbetesmarkerna och själva vandrar tillbaka mot åretruntmarkerna. Samebyn berättar att den fria strövningen redan i dagsläget är så påverkad att den nästan är omöjlig. Samtidigt så anger samebyn att denna del av vinterbetesmarken är extra betydelsefull eftersom den ligger närmast åretruntmarkerna. Under vintern betar renarna i regel med fri strövning och renskötarna bevakar kanterna. 106 6 Vårvinter (mars-april) I slutet av mars eller början av april samlas renarna från respektive vinterbetesgrupp i någon av samebyns anläggningar för flytt tillbaka till åretruntmarkerna. Av samma anledningar som redovisats för höstflytten så sker även vårflytten i stor utsträckning med hjälp av lastbil. Avlastningen sker vanligen i Bodefors samt Björkvik. De renar som inte kunnat samlas ihop till flytten följer det nedärvda rörelse- mönstret och börjar ströva västerut. På grund av svårigheterna med att passera vägar, vattendrag eller annan konkurrerande markanvändning så hittar inte alla renar passager tillbaka till fjällen, utan de blir kvar i skogslandskapet eller blir styrda söderut till Vilhelmina Norra samebys marker. Renskötarnas ambition är att få med sig alla renar vid flytten, men under vintrar med svåra förhållanden med återsamling så kan det vara väldigt många renar som ska utföra den fria strövningen västerut. Det är därför viktigt att bibehålla de vandringsstråk som använts under den tidigare fotflytten och inte skapa nya barriärer. De gamla flyttlederna har uppkommit efter att renskötarna följt renen, som i sin tur styrts av terrängen. I många avseenden är stråken därför fortfarande aktuella för de renar som strövar fritt. Samebyn uppskattar att det årligen rör sig om ca 500 renar (ca 8 % av högsta djurantalet) som rör sig efter dessa flyttleder (kvarvarande renar från samebyns samtliga vinterbetesgrupper). Samebyns ambition är att samlat flytta så stor andel renar som möjligt, men av olika anledningar går det inte att samla alla. Bland annat så försvåras detta av konkurrerande markanvändning och störningar. I förlängningen så ökar konflikterna med den fasta befolkningen när det blir kvar renar nere på vinterbetesmarkerna. Anledningen till de ökade konflikterna är att de kvarvarande renarna kan komma att t.ex. trampa ner åkrar eller störa ortsbefolkningens jakt. När renarna återvänt till åretruntmarkerna i fjällen börjar ett nytt renbetesår med kalvning. Särskilda svårigheter i Vapsten samebys marknyttjande idag Allt eftersom samhället har utvecklats så har människan även intensifierat nyttjandet av markerna för såväl råvaruförsörjning som infrastruktur, boende och rekreation. Inom renskötselområdet är därför konkurrensen om marken större än någonsin och det intensiva nyttjandet är i många avseenden mycket problematiskt för renskötseln. Även om vissa enskilda projekt har medfört långtgående konsekvenser och den lokala påverkan absolut inte ska förringas så är hotet mot samebyns markanvändning framförallt förknippat med den sammantagna effekten som uppstår när alla intrång adderas. Detta kallas vanligen för kumulativ påverkan och ingen ny verksamhet kan idag bedömas enbart i ljuset av den enskilda verksamhetens påverkan. Konsekvenserna måste bedömas utifrån renskötselns förutsättningar, och i förutsättningarna ingår de markförluster eller andra svårigheter som redan uppstått. Inom samebyn finns en fruktan för att de samlade intrången kommer att innebära en sådan försämring att markerna inte längre kan bära ett tillräckligt antal renar för att försörja renskötarna. Följden kan bli att någon måste sluta. Ännu har inga såda effekter konstaterats i statistiken, eftersom renantalet historiskt sett varit stabilt. Däremot berättar Vapsten sameby att den konkurrerande markanvändningen gjort att de idag inte kan ha samma renantal på ett vinterbetesområde under lika lång tid som förr. Det är således uppenbart att samebyns farhågor är befogade, speciellt med beaktande av det intensiva skogsbruket som utan konkurrens är den markanvändning som medför störst påverkan på lavbete och 107 6 djurhållning. Dock är det så att övrig markanvändning adderar till den på något vis självklara rätten att bedriva intensivt skogsbruk och i takt med att samhället utvecklas så blir intrången (bl.a. gruvor, täktverksamhet, infrastrukturutbyggnad och vindkraftsprojekt) större i renskötselmarkerna. Jon Moen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har under 2013 påbörjat ett forskningsprojekt med syftet att fördjupa sig i paradoxen att renantalet trots den konkurrerande markanvändningen inte har minskat. Moen förklarar preliminärt denna paradox med teknikutveckling och alternativa skötselmetoder. Effektiviseringen har kompenserat för betesförlusterna. I forskningen ska Moen dels utveckla detta, men även studera om det kan förekomma tröskelvärden för när renantalet sjunker och hur dessa trösklar kan komma att se ut. Renskötarna menar att det är viktigt att betesområdena får vila mellan betesåren, en form av växelbruk. Det idealiska vore om de fick nyttja ett område vart tredje år så att markerna hinner återhämta sig. Detta är nog i många fall omöjligt redan idag och belastningen på de bästa markerna kan nog förväntas bli ännu högre i framtiden i takt med att flexibiliteten och möjligheten till växelbruk reduceras. Kort sagt så innebär det att även de mindre använda markernas värde ökar i takt med att den tillgängliga marken minskar. Av skälen ovan är det motiverat att redovisa några av de större svårigheter som finns inom Vapsten sameby. Det måste betonas att redovisningen av konkurrerande markanvändningsintressen ska ses som en översikt då det kommer till nya verksamheter på olika platser (se tabell 16 och karta i figur 48). Rovdjur Det finns ambitiösa förvaltningsmål för rovdjuren i Sverige, vilket har en direkt koppling till art- och habitatdirektivet. Till skillnad från övrig djurhållning, som sker i inhägnader, så är renskötseln en utsatt grupp. Djuren är lösgående, vilket innebär att de är utsatta och svårskyddade för rovdjursangrepp. Rovdjuren påverkar renskötseln på fler sätt än genom att de dödar renar. De skingrar även renflocken som flyr undan attacken, med ett stort merarbete för renskötarna och energiförluster hos renen som konsekvens. Energiförbrukningen kan både leda till minskade slaktvikter och nedsatt reproduktion. Det kan även vara en bidragande orsak till indirekta förluster av vinterbetesland. I området runt Pauträsk så ser Vapstens sameby rovdjuren som ett stort problem. Bland annat förklarar samebyn att det förekommer mycket lo i dessa trakter och att rovdjurstrycket är en av flera sammanvägande anledningar till att området är svårnyttjat idag. Samebyn berättar även att Länsstyrelsen i sitt licensjaktsbeslut för 2012 skrivit att området på sätt och vis utgör navet i den västerbottniska lodjursstammen, samt att myndigheten konstaterar att antalet lodjur i området måste minskas med hänsyn till rennäringen och att fördelningen måste bli jämnare över länets samebyar. Samebyn berättar att de över tid, generellt sett, har haft ett mycket högt rovdjurstryck. Vid sidan av lodjuren som tidigare nämnts så pekar samebyn på att järvstammen har sitt nav inom Gardfjällsområdet och förser resten av länet med järvar allteftersom de till följd av inbördes konkurrens lämnar Gardfjällsområdet. Samebyn berättar att deras situation är påfrestande med anledning av rovdjurssituationen. Skogsbruk Skogsbruket har stor påverkan på rennäringen, både genom försämrat bete, störningar och ökad spridning av renarna längs skogsbilvägar. Kvarliggande gallrings- och avverkningsrester försvårar fram- 108 6 48 48 Karta över intrång på Vapsten samebys marker. Siffrorna i kartan motsvarar de i tabell 16 109 6 Tabell 16. Intrång inom Vapsten samebyns marker. Nr i figur 44 Namn Verksamhet Status Beskrivning 1 Abelvattnet Kraftdamm I drift Förstärkning av kraftdamm som enligt samebyn orsakade mycket störning under byggtiden. 2 Svartliden Gruva I drift Guldgruva 3 Fäbodliden Gruva Planerad Guldgruva, bearbetningskoncession och miljötillstånd klara 4 Rönnbäcken Gruva Planerad Nickelgruva, innehar bearbetningskoncession men miljötillstånd ej klara 5 Stortjärnhobben Gruva Planerad Innehar bearbetningskoncession men miljötillstånd ej klara 6 Stor-Rotliden Vindkraft I drift Ligger inom Vilhelmina norra samebys betesmarker. Kan ske indirekt påverkan genom att Vilhelmina norra samebys renar strövar in på Vapstens område. 7 Gabrielsberget Vindkraft I drift Ligger inom mark som främst nyttjas av Vilhelmina Norra sameby. Även Vapstens sameby nyttjar anslutande områden och har en närbelägen renskötselanläggning. 8 Gabrielsberget Väst Vindkraft Planerad Utökning av vindkraftanläggningen Gabrielsberget. Ansökan inlämad för prövning. 9 Inre och Yttre Verkanliden Vindkraft Planerad Samråd 10 Långsjöby Vundkraft Planerad Samråd 11 Åttonträsk Vindkraft Planerad Samråd 12 Stensvattnet Vindkraft Planerad Ansökan inlämnad för prövning 13 Fäbodberget Vindkraft Planerad Ansökan inlämnad för prövning 14 Hornmyran Vindkraft Planerad Ansökan inlämnad för prövning 15 Pauträsk Vindkraft Planerad Nu aktuell verksamhet 16 Storfall - Stenberg Vindkraft Planerad Ansökan inlämnad för prövning 17 Vargträsk Vindkraft Tillstånd 18 Vinliden Vindkraft Tillstånd Den planerade anläggningen innefattar flera berg, men större delen av anläggningen har fått avslag från Lycksele kommun. 19 Åliden Vindkraft Planerad Samråd 20 Norrheden Torvtäkt I drift Förstärker problemen vid passage över väg E45 och Storbäcken. 21 Lokmyran Torvtäkt Planerad Ansökan inlämnad för prövning 22 Beatamyran Torvtäkt Planerad Ansökan inlämnad för prövning 23 Tallåsmyran Torvtäkt Planerad Ansökan inlämnad för prövning 24 Botniabanan Järnväg I drift 25 Inlandsbanan Järnväg I drift 26 Stambanan Järnväg I drift 110 6 Nr i figur 44 Namn Verksamhet Status Beskrivning 27 E45 Väg I drift Orskar problem vid flytt, kan stängas av vid samlad flytt. 28 Ava Vindkraft Planerad Ansökan inlämnad för prövning. 29 Mejvankilen Konventionsområde Planerad Förslag om nytt konventionsområde, d.v.s. betesområde för norsk renbetesdistrikt. 30 Gråtanliden Vindkraft Planerad Samråd 31 Strömsjöliden Tillväxtpark Planerad Parken omfattar 29 000 ha 32 Norrbäck Vindkraft Planerad Samråd 33 E4 Väg I drift komligheten för både renar och renskötare. Skogsbruket genererar också betesmarksbortfall genom skogsbilvägar, gödsling och contortaplantering. Samebyn upplever att gödslingen medför att renlaven försvinner till förmån för annan växtlighet, framförallt gräsväxter. En annan upplevelse är att contortaplanteringar inte bara får effekten av att vara svårgenomträngliga vid skötseln utan undervegetationen (betet) försvinner också. Inom Vapsten sameby har påverkan från skogsbruket varit extra stor i området kring odlingsgränsen där det finns få hänglavskogar kvar vilket är en av anledningarna till att flytt till fots till vinterbeteslandet inte har kunnat bedrivas sedan 1980-talet. Däremot har vårflyttningar till fots skett så sent som 1993, 1998, 2006 och 2008. Numera är skogsbrukets påverkan påtaglig inom hela samebyns område. Väg, järnväg och övrig samhällsutbyggnad Stora delar av Västerbottens inland är glesbygd och med relativt liten utbyggd infrastruktur, dvs. om man bortser från det mycket välutbyggda nätet av skogsbilvägar. Inom Vapstens marker finns en svår passage i anslutning till väg E45. Den medför barriäreffekter eftersom infrastrukturen där är byggd i nord-sydlig riktning, i motsats till renskötselns öst-västliga rörelse. Vid flytt till fots så måste renarna och renskötarna ta sig förbi denna svåra passage. Parallellt med E45 sträcker sig även inlandsbanan (järnväg) och infrastrukturen går även parallellt med Storbäcken som passeras av väg E45 vid flera tillfällen söder om Storuman. Vägen och järnvägen försvårar passagen över Storbäcken. Även stambanan och Botniabanan ligger inom vinterbeteslandet, men då i de mer östligt belägna delarna. Även övrig samhällsutbyggnad har lett till konkurrerande markanvändning. Gruvor och täkter I dagsläget finns en aktiv gruva (Svartlidengruvan) inom Vapstens marker, som ligger i nära anslutning till byn Pauträsk. Fäbodlidengruvan några mil sydväst om Lycksele har alla tillstånd klara, men brytning har ännu inte påbörjats. Båda är belägna inom vinterbetesmarkerna. Vid sidan av detta så finns ett pågående arbete för ytterligare två gruvetableringar. Det är dels en nickelgruva vid byn Rönnbäcken och dels ett projekt som kallas för Stortjärnhobben öster om Pauträskområdet. Byn Rönnbäcken är belägen 111 6 i Björkvattsdalen och således i fjällområdet, ca 3 mil sydost om Tärnaby. Utöver detta finns drygt Trivselland 40 undersökningstillstånd inom Vapsten samebys marker. Undersökningstillstånd innebär ett tidigt stadium i undersökningen av en eventuell mineralfyndighet och merparten av befintliga undersökningstillstånd kommer inte att resultera i gruvor. Det finns en aktiv torvtäkt, Norrheden, som ligger mellan Storuman och Vilhelmina intill väg E45 och vattendraget Storbäcken. Vid sidan av denna aktiva torvtäkt så finns ytterligare tre torvtäkter i olika skeden av tillståndsprövning. Lokmyran (Nordmalings kommun) och Tallåsmyran (nära Örträsk) är under prövning och där har tillståndsansökan Med trivselland avses ett naturligt samlingsställe dit renarna tar sig om de själva får välja. Det är områden som har en utformning som gör att renarna naturligt söker sig dit. Ofta finns bra förutsättningar för bete och renarna stannar där. Trivsellanden är viktiga för att kunna hantera en större renhjord. Idag finns inte så många naturliga samlingsplatser kvar eftersom skogsbruk och annan markanvändning fragmenterat (delat upp) markerna. Kärnområde Kärnområden är områden som tillfredställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden nyttjas för att hålla renen stationär de tider detta är nödvändigt. Även områden som hör till renhjordens reproduktion – brunstland och kalvningsland – hör hit. inlämnats. Tillståndsansökan är även inlämnad för Beatamyran (Bjurholms kommun). Fårmyran (Nordmalings kommun) hade undersökningskoncession, men den har gått ut och enligt uppgift från Länsstyrelsen i Västerbotten så har bolaget meddelat att man inte kommer att gå vidare med ansökan eftersom bedömningen är att det inte är tillräckligt lönsamt. Naturgrustäkter blir av naturmiljöskäl alltmer sällsynt förekommande, eftersom det är miljömässigt bättre med bergtäkter. Enligt uppgifter från samebyn så finns dock ännu sådana täkter på ett flertal platser inom samebyns betesmarker. Grusåsar är ofta lavrika och hyser därför bra förutsättningar för vinterbete, vilket då ianspråktas för täktverksamhet. Vattenkraftsutbyggnad Från fjällområdet och ned till ungefär Lycksele så utgör Umeälven Vapsten samebys nordliga gräns. Vattenkraftutbyggnaden har påverkat renskötseln genom att det inte längre går att flytta på älven. Även dess biflöden som exempelvis Storbäcken har påverkats av utbyggnaden och försvårat möjligheterna för samebyn att flytta till fots. Dessutom innebär regleringen ett betydande betesbortfall. Vattenkraftsutbyggnaden medför även kraftledningar vilka sambyn har upplevt orsakar störning för renen både genom ljud och skapandet av öppna ledningsgator. Ombyggnationen av dammen vid Abelvattnet påbörjades 2008 och pågick till 2011, men vissa arbeten utfördes även 2012. Samebyn förklarar att störningarna från denna arbetsplats har varit mycket påtagliga eftersom arbetena genomfördes inom ett centralt område för samebyn. Den sprängda kanalen har skapat en permanent barriär som försvårar renarnas vandring och därmed samebyns markanvändning. Trots att vattenkraftsbolaget anlagt en smal bro över detta hinder så uppger samebyn att det idag krävs arbetsinsatser för att slussa renarna över kanalen. 112 6 49 49 Karta över Vapsten och Vilhelmina norra samebyars markanvändning i området kring Pauträsk. Siffror refererar till projektområdesnummer, bokstäver till hänvisningar i texten. Område av riksintresse för rennäringen förkortas RI. 113 6 Vindkraft I dagsläget finns ingen drifttagen vindkraftpark inom de marker som Vapstens sameby vanligtvis nyttjar. Vindkraftparken vid Gabrielsberget (Nordmalings kommun) ligger inom ej gränsbestämda marker som Vapstens sameby har rätt till, men marken där vindkraftparken är belägen nyttjas främst av annan sameby. Enligt renskötarna i Vapsten sameby påverkas de även indirekt av vindkraftparken vid StorRotliden (inom Vilhelmina norra samebys maker), eftersom Vilhelmina norras renar sprids in på Vapstens marker. I dagsläget har samebyn kännedom om ytterligare 17 planerade vindkraftanläggningar, varav 13 inom och 4 i närheten av samebyns marker (tabell 16). Samtliga ligger nedan odlingsgränsen (figur 48). Det är inte troligt att samtliga planerade vindkraftparker byggs, men det står nog utom allt tvivel att vindkraft kommer att byggas och därmed utgöra en konkurrerande markanvändningsform inom samebyns marker. Dessutom tar planeringsskedet tid av samebyn för samråd m.m., både för de vindkraftparker som kommer till stånd och de som inte gör det. Vapsten samebys marker upptar knappt 8 % av Sveriges yta och drygt 2 % av den yta som nationellt pekats ut som riksintresse för vindbruk ligger inom Vapsten samebys marker. Många kommuner har också pekat ut marker både inom och utom områden av riksintresse för vindbruk som lämpliga för vindkraft i sina översiktsplaner. Stora delar av de områden som är av riksintresse för vindbruk och som ligger inom året runt-markerna har dock exkluderats från Storuman och Vilhelmina kommuners översiktsplaner för vindkraft av hänsyn till bland annat rennäringen. Turism Vissa former av turism är en annan markanvändning som stör renen. Detta kan ske dels genom nyttjande av stora områden genom småviltsjakt på fjället, skotertrafik, hundspannskörning, Heliski, kiteskidåkning och turskidåkning, men också genom utbyggnad av stugbyar och alpinanläggningar. Skotertrafiken är ett stort problem inom både vinterbetesmarken och åretruntmarkerna. På åretruntmarkerna ligger samebyn mellan två permanenta skoterregleringsområden, vilket gör det attraktivt för friåkning utanför skoterlederna. Problemen uppstår framförallt under våren när renarna kommer tillbaka till fjällen. Varje år införs tillfälliga skoterförbudsområden, men samebyn upplever inte att de respekteras på samma sätt som ett permanent förbudsområde. På vinterbeteslandet skapar skoteråkningen stres�situationer för renen och de betande djuren störs och sätts i rörelse. Tjernobyl Vapsten samebys renar påverkas fortfarande av förhöjda cesiumhalter till följd av Tjernobylolyckan 1986. Det innebär att renarna testas vid slakten och individer som inte uppfyller kraven om högst 1500 Bq/kg måste utfodras i 45-60 dagar innan de kan slaktas. Utfodringen innebär en merkostnad och ett merarbete för samebyns medlemmar. Konventionsområde Renskötsel har bedrivits i gränstrakterna mellan Sverige och Norge långt innan det fanns någon riksgräns mellan länderna. Det gränsöverskridande betet har sedan 1972 reglerats av den svensk-norska renbeteskonventionen, vilken upphörde att gälla 30 april 2005. Nu regleras rätten till renbete över na- 114 6 tionsgränsen av den så kallade lappkodicillen, som är en del av den gränstraktat som träffades mellan Sverige och Danmark-Norge år 1751. Nu finns ett förslag om en ny renskötselkonvention mellan Sverige och Norge. Av förslaget framgår att Mejvankilen, inom Vapsten samebys vinterbetesland, föreslås utgöra ett vinterbetesområde för norska Ildgrubens renbetesdistrikt (se figur 50), I Mejvankilen (35 000 ha) ingår de för Vapsten sameby så värdefulla betesområdena mellan Stöttingfjället och Umeälven. Om konventionsförslaget blir verklighet innebär det att ett norskt renbetesdistrikt får betesrätt i området och Vapsten sameby tappar synnerligen viktiga vinterbetesmarker för en hel vinterbetesgrupp. 50 50 Karta över Vapstens samebys markanvändning i området kring Pauträsk. Siffror refererar till projektområdes- nummer, bokstäver till hänvisningar i texten. Område av riksintresse för rennäringen förkortas RI. 115 6 Vapsten samebys markanvändning i Pauträskområdet Området kring Pauträsk ingår i Vapsten samebys vinterbetesmarker och kan nyttjas för bete främst under oktober-december och mars-april. Samebyn förklarar att området är det närmaste vintebetet till åretruntmarkerna. Under januari-februari är det i regel för mycket snö i dessa trakter. Området sydväst om projektområdena kan nyttjas av både Vilhelmina norra sameby och Vapsten sameby då området inte är gränsbestämt. För Vapstens sameby finns det finns fem kärnområden belägna som ett pärlband parallellt med Umeälven, i huvudsak nordost om den planerade vindkraftparke (se figur 48). Dessa beskrivs nedan, liksom i området förekommande anläggningar. •• Simiskilä är ett mindre område i västra delen av PO 4. Höjden har förr i tiden nyttjats som insamlings- och drivningsområde kring en arbetshage, främst vid höst- och vårflyttningarna. Eftersom höstflytt inte har skett under väldigt många år och försök till vårflytt har skett mycket sällan så nyttjas detta riksintresseområde i mycket liten omfattning idag och arbetshagen planeras att rivas. Det ungefärliga området har bokstaven B i figur 48. •• Området mellan Barsele, Storberget och Grundträsket utgör vinterbetesområde för den västligaste av samebyns vinterbetesgrupper. •• Noansberget och Myrträsket ligger strax norr om föregående kärnområde. Området nyttjas för vinterbete av samma vinterbetesgrupp, men är påverkat av skogsbruk. •• Tjeresten, Blomsterdal och Jåvanberget utgör ett större kärnområde av riksintresse. Området nyttjas för rastbete och utgör ett naturligt samlingsställe. Ibland nyttjas området även som vinterbetesområde av den mest västliga vinterbetesgruppen. Området har bokstaven D i figur 48. •• Hedmark, Toskberget (bokstaven E i figur 48) är ytterligare ett större kärnområde av riksintresse. Området utgör vinterbetesområde och är ett naturligt samlingsställe. Området är lavbärande, men påverkat av skogsbruk, bl.a gödsling. Arbetshagen vid Örnträsk (bokstaven A i figur 48) ligger i anslutning till kärnområdet. Höstflytten genom området Som tidigare har nämnts så är det ca 25 år sedan en samlad höstflytt gick genom Pauträskområdet och det innebär i praktiken att lastbilar transporterar renarna förbi området till en plats där renarna lossas och släpps ut för vinterbete. Den västligaste lossningsplatsen inom vinterbetesmarkerna finns vid Åskilje, men vanligen sker lossning i Örnträsk Det bör i detta sammanhang påpekas att för rennäringen är inte en lastbilsflytt eftersträvansvärt, utan tvärtom är det en lösning på de problem som olika intrång gemensamt skapat och som tillsammans (kumulativt) medfört att fotflytt inte längre är praktiskt eller rationellt. På samma sätt som förutsättningarna ändrats när lastbilsflytten påbörjades så kan även fotflytt åter bli möjligt. Passagen genom området är därför viktig att bibehålla även om flytten idag till stor del sker med hjälp av lastbil. Renens behov av fri strövning utvecklas tydligare under vårflytten, eftersom betydelsen av den fria passagen och rastbetena då kan vara av ännu större betydelse. 116 6 Vinterbete i området Projektområdena är till stor del huggna, men i vissa rester av äldre skog förekommer hänglav. Samebyn har förklarat att det hårda skogsbruket har medfört att projektområdena inte kunnat nyttjas i stor skala för renbete sedan 80-talet och att det även finns ett stort rovdjurstryck som försvårar renskötsel i om- rådet. Ett exempel på detta är vinterbetet under vintern 2010/11 då en av vinterbetesgrupperna lossade renar vid anläggningen i Örnträsk och sedan lät renarna ströva mot nordväst. På grund av hög före- komst av järv och lo i Pauträskområdet och kringliggande marker så beslutade vinterbetesgruppen att vända dem österut igen. Trots vetskapen om det tillgängliga lavbetet så bedömdes förlusterna kunna bli stora vid ett fortsatt bete mot nordväst. Även varg uppges av samebyn ha förekommit i området. I de östra delarna så påverkar också gruvan förutsättningarna för vinterbete. Under många år sammanfaller även problemen med skogsbruket och rovdjuren med ett alltför stort snödjup och svåråtkomligt bete. Detta är huvudanledningarna till att andra marker använts i större utsträckning och ansetts ha bättre vinterbetesförutsättningar. Trots områdets många problem är det viktigt att framhålla att området idag fyller en funktion för flexibiliteten vid vid svåra betesförhållanden. Som ett exempel på detta kan nämnas att när det senast var beteskris, säsongen 2007/2008, så klarade sig den betesgrupp som höll till i Pauträskområdet mycket bra. Marklavsbetet var låst, men på höjderna norr om Pauliden fanns ett tillgängligt hänglavsbete som medförde att stödutfodring kunde undvikas. Ur ett rennäringsperspektiv så kan dock inte en mark uteslutande värderas och beskrivas utifrån dagens förhållande, utan cyklisiteten i skogsbruket och flexibiliteten utifrån intrång på andra platser måste också vägas in. Markerna som berörs av vindkraftprojektet tillhör inte idag de vinterbetesmarker som har störst nyttjande, men samebyns bedömning är att dessa områden kommer att få ännu bättre förutsättningar om några år. Vårflytt i området I likhet med höstflytten så finns stora svårigheter med en rationell vårflytt genom Pauträskområdet. Försök med en samlad vårflytt har dock gjorts, senast under våren 2008. En mycket svår passage är då väster om projektområdena där hindren Storbäcken, Norrhedens torvtäkt, E45 och inlandsbanan sammanfaller. Storbäcken är ett naturligt, djupt och långsamt flytande vattendrag och det finns inte någon stor flexibilitet i valet av passage. Öster om projektområdena så upplever samebyn att gruvan haft stor påverkan på möjligheten till att genomföra en samlad flytt i såväl östlig som västlig riktning. En vanligt förekommande uppfattning är även att vårflytten uteslutande sker samlat. Det är en förenkling av verkligheten, eftersom ett varierande antal renar som inte kunnat insamlas på vintermarkerna fritt strövar västerut mot kalvningsmarkerna, sommarbetet och brunstmarkerna i fjällen. Flyttlederna med tillgängligt bete och lämpliga passager förbi de stora hindren är därför viktiga även om den samlade flytten många år sker med hjälp av lastbil. Kombinationen av hinder vid Storbäcken gör att renar som inte lyckats samlas till vårflytten kan misslyckas med att passera och därmed stanna kvar öster om Storbäcken hela sommaren. Detta kan medföra konflikter med markägarna i området då dessa upplever att kvarvarande renar stör jakten, markslitaget ökar och skogsplanteringar förstörs. Vapsten sameby har beskrivit att detta medförde att markägarna fick tillstånd att skjuta renarna som blivit kvar år 1989. 117 6 Beskrivning av Pauträskområdet ur ett rennäringsperspektiv Nedan beskrivs planerade projektområden för vindkraft i Pauträskområdet. Beskrivningen är dels hämtad från naturinventeringen som gjorts och dels från underlagsrapporten ”MKB – över sex olika angivna områden enligt karta inom Vapstens samebys vinterbetesområde - Beskrivning över områden samt kumulativa effekter vid eventuella vindkraftsetableringar inom samebyns vinterbetesområde” (bilaga 11). Risliden och Middagsbergen Området är omväxlande höglänt med delar över 700 m.ö.h. och lägre partier med stora, sammanhängande våtmarker, vilket är bra ur ett renskötarperspektiv. På höjderna finns mindre bestånd med äldre granskog med tillgång på hänglavar och på myrområdena växer örter, gräs, halvgräs och vattenklöver. Områdena är grandominerade, men det har bedrivits ett modernt skogsbruk som inneburit att möjligheten till hänglavsbete är begränsat. Yngre hyggen ger plats åt rikliga mängder med kruståtel och de äldre hyggena ger successivt plats för risvegetation, vide, tuvtåtel, björk och hänglaven kommer att återetableras. Omkring höjderna finns omväxlande skogspartier med begränsad sikt och öppna myrlandskap som tillsammans ger förutsättningar för förflyttning, bete och uppsamlingar. Risträsk med kringliggande områden beskrivs av samebyn som ett naturligt ströv- och betesområde för renar, samt att flyttning i samlad renhjord kan ske i området. Det stora snödjupet, rovdjurstätheten och skogsbruket har dock inneburit att andra områden hyst bättre förutsättningar för vinterbete. Området ligger också nära Vilhelmina norra samebys marker, vilket gör det känsligt för störningar som kan styra renen dit. Om renarna väl vandrat in på dessa marker är det en stor risk för en ändrad strövningsriktning och renarna riskerar då att hamna i Vilhelmina norra och Vilhelmina södra samebyars fjällområden. Räftberget (numera Per-Ollesbrännan) Projektområdet inkluderar Räftbergets topp. Skogen är hårt brukad och består i huvudsak av hyggen och ungskog som är under återväxt. Marken ses som ett möjligt kommande område för aktiv renskötsel. Här finns också en mindre, höglänt våtmark, med örter och gräs. Området ligger mellan två flyttleder, den ena passerar omedelbart söder om området och den norra som är av riksintresse löper längs Pauträsket, 2 km nordost om projektområdet för vindkraft. Flyttleder på en karta är ett relativt begrepp och i förekommande fall uppger samebyn att de både är bredare och har en högre innebörd än vad som anges på kartan. Kringliggande område ger förutsättningar för renskötseldrift med skogspartier med begränsad sikt och avlösande öppna myrlandskap. Pauliden Området ingår i ett band av höjder upp till drygt 600 m.ö.h. samt där emellan liggande våtmarker. Även här är skogen hårt brukad med hyggen och ungskogar. Det förekommer dock även bestånd med äldre skog, både hällmarkstallskog, granskog och gles höjdlägesskog med gran och björk. Projektområdet uppges av samebyn vara påverkat av Svartliden Guld AB:s etablering och områdets brukbarhet är därför begränsat ur ett renskötselperspektiv. Samebyn har dock förhoppningar att området kan börja brukas för renskötsel igen efter att Svartlidengruvan tagits ur drift. 118 6 Simiskilä Projektområdet utgörs av den väl markerade höjden Simiskilä som når över 600 m ö h. Skogen är grandominerad, hårt brukad och stora ytor utgörs av hyggen och ungskog. Det förekommer något enstaka bestånd av äldre granskog och ett äldre bestånd av hällmarktallskog. Mellan de skogsklädda höjderna finns myrområden med tillgång till örter och gräs. Samebyn berättar att Simiskilä ingår i ett område som är ett naturligt samlingsområde för ren. Det kommer sig bl.a. av att flyttlederna löper strax norr om området och därmed utgör en naturlig pas- sage till fjällen. Väster om området finns även Storbäcken, väg E45 och inlandsbanan som utgör svåra passager och därmed stoppar upp vandringen. Kringliggande skogspartier har begränsad sikt och ger i kombination med de öppna myrmarkerna väster om området förutsättningar för förflyttning, bete och uppsamlingar. 6.2 Vilhelmina norra sameby Vilhelmina norra sameby är den femte fjällsamebyn norrifrån räknat inom Västerbottens län och den har sina åretruntmarker, d.v.s. mark där renskötsel får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Vilhelmina kommun. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober - 30 april, finns i kommunerna Åsele, Bjurholm, Nordmaling och Örnsköldsvik. Samebyns areal är 14 287 km2 och gränsar i nordost mot Vapsten sameby och i sydväst mot Vilhelmina södra sameby. Inom Vilhelmina norra sameby finns två betesgrupper; Marsfjällsgruppen och Vardofjällsgruppen. De två grupperna håller renarna åtskilda året om. Tidigare fanns det inom de båda grupperna ytterligare mindre grupperingar men så är det inte i dagsläget. I Marsfjällsgruppen finns cirka sju renskötselföretag och motsvarande siffra för Vardofjällsgruppen är cirka tre. Inom båda grupperna finns en yngre generation som startat renskötselföretag eller vill göra det i framtiden. Samebyns högsta tillåtna renantal är 8 400 renar exklusive årskalvar. Markanvändning och årscykler En översiktlig beskrivning av rennäringens årscykel återges i figur 46. Nedan följer en beskrivning som gäller specifikt för Vilhelmina norra sameby. Vår (april-maj) Vårflytten sker huvudsakligen till fots inom Vilhelmina norra sameby. Vårlandet nyttjas under flyttningen västerut då bete och vila sker under vägen. Under flyttningen nyttjas övernattnings- och samlingsställen där renen naturligt stannar till och kan hitta bete. Även utfodring kan ske efter varje dagsetapp. Flyttningen planeras så att renarna skall befinna sig väster om odlingsgränsen vid månadsskiftet april – maj. I början av maj har renskötarna bevakning så att renarna håller sig i vårlandet. Förutom flyttning till fots så kan den ske med lastbil. Lastbilstransport används när det bedöms uppstå problem vid flyttningen till fots. Hänglavskogarna kring den östra fjällkedjan är under denna tid viktiga tillskotts- och nödbeten särskilt då snön fortfarande är djup och markbetet svårt att nå. Marsfjällsgrup- 119 6 pens renar släpps efter avslutad vårflyttning väster om Vilhelmina för att själva vandra upp till kalvningslandet i Marsfjällen. Intensiv bevakning sker främst mot rovdjur. Vardofjällsgruppens renar flyttas till Södra Gardfjället där de släpps för att beta sig västerut mot Valfjället. Under denna period ansöker samebyn om skoterförbud inom området. Inom naturreservaten råder redan förbud mot skoterkörning under denna tid. Under våren håller Vardofjällsgruppen en s.k. bevakningslinje för att hålla renarna betande inom området öster om Valfjället. Bevakning sker också så att sammanblandning inte skall ske med Marsfjällsgruppens- och Vapstens samebys renar. Kalvningstiden sträcker sig från början av maj till början av juni månad. Då är det av stor vikt att renarna får vara ostörda. Försommar (juni) Under försommaren betar renarna i fjällens nedre delar. Marsfjällsgruppens renar befinner sig inom Marsfjället fram till dess att kalvmärkningen startar i början av juli vid Buoitelesjauretje (Fetsjön), Daunofjäll och Ransarviken. Renarna får sedan beta sig vidare västerut mot Remdalen och norska gränsen. Vardofjällsgruppen kan påbörja kalvmärkningarna vid Båtsjön då stängslet mellan vår/höst- och sommarlandet passeras för sommarbete på Vardofjällen. Sommar (juli-augusti) Under sommaren betar renarna på kalfjället och i slutet av juni och början av juli samlas de ihop för kalvmärkning. Samebyns sommarland är delat mellan Vardofjällgruppen på norra delen och Marsfjällgruppen i söder. Avgränsningen går söder om Vardofjällen där ett renstängsel går längs med Vojmån från norska gränsen och riksgränsstängslet österut via Åtneke, norra sidan av Aujojaure till västra änden av sjön Gottern, för att fortsätta från den östra änden via Fiansjön till Fättjaur. I samband med Renbeteskonventionen förlorade samebyn stora sommarbetesområden på norsk sida och detta gör att sommarlandet idag är trångt för samebyns båda grupper. För Marsfjällsgruppen kan kalvmärkningarna avslutas kring Remdalen i början av augusti, så även för Vardofjällgruppen som utför sina kalvmärkningar vid de kalvmärkningshagar som finns inom sommarlandet. Kalvmärkningen är således slut för båda grupperna i mitten av augusti. Sensommar (augusti) När kalvmärkningen avslutats börjar renarna sprida ut sig i mindre grupper över större områden. Då krävs stora arbetsinsatser från samebyn för att hålla renarna borta från otillåtet område, både öster om odlingsgränsen och på norska sidan av nationsgränsen. Under den här perioden är det viktigt att renarna får beta ostört för att kunna lägga på sig energi- och fettreserver inför slakten, brunstperioden och vinterhalvåret. Betet är bra med mycket gräs- och svampmarker. Höst (september) I början av september kan grupperna påbörja de första samlingarna inför höstslakten. Vardofjällgruppen samlar renarna i hagen på Rastatjakke och skiljer ut slaktrenarna. Dessa flyttas över till Marsfjällsgruppen i Remdalen. Marsfjällsgruppen samlar renarna till Tjokkola för uttag till sarvslakt. Slaktrenarna flyttas sedan till Froskon i Vilhelmina södra sameby där samebyarna har ett gemensamt EU-godkänt 120 6 slakteri. Om ytterligare slaktrenar ska tas ut från Marsfjälls- och Vardofjällsområdet kan de samlas till sarvslakt i Gielas och slaktas i samebyns mobila slakteri där. På grund av den störning som uppstår i och med småviltsjakten får Marsfjällsgruppens renar vara kvar i sommarlandet tills flyttningen sker till vinterbeteslandet. Samebyns renar får vandra österut till Grönfjällsområdet efter brunsten då den intensivaste småviltsjakten avtagit. Sommarlanden avlyses för småviltsjakt. Under hösten bevakar renskötarna området från Ransaren och söderut för att undvika sammanblandning med Vilhelmina södra samebys renar. Medlemmarna i samebyn jagar även älg under september månad, vilket är en viktig inkomstkälla samt ovärderlig för hushållet. Senhöst, förvinter (oktober-december) Förvintern har en stor mellanårsvariation beroende på väder, vind och betesförhållande. När snön kommer börjar skiljningarna och flyttningen till vinterbeteslandet. Nu görs också ett slaktuttag av kalvar och äldre vajor. När snön kommer börjar renarna vandra österut det brukar vanligtvis vara brukar vara någon gång i slutet av oktober eller i november. Marsfjällsgruppen samlar från norska gränsen och österut genom stängslet vid Ransarviken till Marsfjällsområdet, via Korssjön till Mörrösjölidens skiljningsanläggning. Vardofjällsgruppen samlar till Södra Gardfjället. Skiljning sker i Klitvallen. Dessutom skiljer båda grupperna i Gielas vid de eftersamlingar som görs i de västra fjällområdena. Flyttning kan ske på traditionellt vis till fots men vanligen sker det med lastbil. Pålastning sker på tre platser i fjällen. Renarna flyttas sedan direkt till vinterbetesområdet väster om Fredrika. För Vardofjällsgruppen släpps renarna vid Tallmon, på gränsen mellan Vilhelmina och Åsele kommuner. Från Tallmon får renarna sakta beta sig vidare österut och så småningom komma till vårvinterns betesområde vid Locksta. Eftersom Vojmsjön är reglerad och därmed mycket opålitlig måste Marsfjällsgruppen transportera renarna med lastbil förbi Vojmån öster om Vilhelmina till Tallmon. Vojmåns flöde brukar vara som störst under vintern – d.v.s. i motsats till det naturliga flödet. För samebyn och renarnas förflyttning inom markerna kring Vilhelmina Vojmån som en mur, d.v.s. ett tvärt stopp för renarnas vandring. Med anledning av Vojmån blir det svårare att nyttja området mellan Vojmån och fjällen på höst och förvinter. Vinter (december-mars) Vinterbetesmarkerna är flaskhalsar för överlevnaden till kommande sommar. Små ingrepp i samebyns vinterbetesområde kan få betydande konsekvenser för samebyns fortsatta verksamhet. Avgörande är att det finns sammanhängande betesmarker att tillgå och att dessa är lättillgängliga och tillräckligt stora för att ge betesro. Eftersom vinterlandets betesområden oftast inte är sammanhängande utan sönderstyckade av diverse ingrepp (främst skogsbruk och vägar) måste vintergrupperna röra sig inom ett relativt stort betesområde. De vinterbetesområden som används mest frekvent under tiden december - april av grupperna är följande: 121 6 •• Båda sidorna av Lögdån från Lögdaberg till Nedre Nyland mot Bjärten och Norrfors. •• Från Tallmon, förbi Åsele och österut. •• Området öster om Tallsjö samt söder om väg 92 på båda sidorna av Gigån och ner efter Gideälven. •• Området söder om Tallsjö till Tegelträsket och öster därom mot Gideälven. Området öster om Svedjan söder mot Mesjön, på båda sidor om Utterån och öster mot Björna by. Vintergrupperna kan även flytta öster om dessa områden under vintrar då betet är mer svåråtkomligt p.g.a. svåra snöförhållanden eller liknande. Även avverkningar inom samebyns vinterbetesområden har motiverat att andra områden längre österut-söderut har börjat användas mer än tidigare. Utfodring av renar kan ske vid dåliga betesvintrar. Efter det att renarna släppts vid Tallmon väster om Åsele så betar de fritt österut. För Marsfjällsgruppen sprider sig renarna naturligt i de fyra-fem dalgångar som finns inom gruppens område mellan Lögdeälven och Gideälven. Det finns naturliga avgränsningar både mot Vardofjällsgruppen och mot Vilhelmina södra sameby men kanterna bevakas ändå. Mot Vardofjällsgruppen som finns norr om Marsfjällsgruppen går den naturliga gränsen mellan Gide och Lögdeälv, längst med Lavsjöån. Det förekommer även att en del renar vänder tillbaka från vinterlandet och västerut mot Vilhelmina men de stoppas då upp vid Vojmån. Varje år eftersamlar renskötarna dessa renar och flyttar dem österut. Renarna inom Marsfjällsgruppen drar sig mot ett område vid Locksta (hedmarker utmed Gideälven) som renskötarna inom samebyn betraktar som ”hjärtat” i vinterbeteslandet. Lockstaområdet fungerar som ett naturligt samlingsställe och är därför viktigt att spara till slutet av säsongen (mars/april). Om renarna anländer dit för tidigt brukar man vända dem. Senare under vintersäsongen tillåts dock renarna vara här och då sker en intensiv kontroll och bevakning av renhjorden. Locksta är dessutom ett område som är relativt lätt att bevaka och ta sig till för renskötarna. Vårvinter (mars-april) På grund av att det är mycket snö kvar på fjällen i början av maj och få barmarksfläckar strävar samebyn efter att hålla renarna nere i vinterlandet så länge som möjligt. Till fjälls är det ännu långt till vår och att komma för tidigt kan innebära svårigheter med att finna föda för renarna. Utfodring är då nödvändig för att kompensera för de av skogsbruket sargade hänglavsskogarna som tidigare alltid varit mycket viktiga under vårvintern. Under slutet av april månad påbörjas flyttningen till vårlandet. Vårvädret med tö på dagarna och skare på natten är startsignalen. Flytten tillbaka mot sommarlandet sker i huvudsak till fots för Marsfjällsgruppen och med lastbil för Vardofjällsgruppen. Vid flyttning till fots nyttjas övernattnings- och samlingsställen där renen naturligt stannar till och lätt kan hitta bete eller i hagar där utfodring sker efter varje dagsetapp. Marsfjällsgruppens renar måste passera flera svåra passager vid vårflytten västerut, bl.a. 122 Vilhelmina flygplats, Vojmån och själva Vilhelmina samhälle. Renarna vandrar själva upp till fjälls efter man släppt dem västom Vilhelmina. Vid flyttning till fots finnas även en viss risk med att dröja sig kvar alltför länge i vinterbetesmarkerna. Värmen kan komma snabbt och göra bäckar och älvar vattenfyllda vilket försvårar eller omöjliggör flyttningen. Särskilda svårigheter i Vilhelmina norra samebys marknyttjande idag 6 För att ge en bra förståelse för hur en vindkraftpark kan komma att påverka samebyn vid sidan av de förändringar som sker inom renskötselområdet i övrigt görs nedan en redogörelse för de svårighe- ter som finns inom samebyns nuvarande marknyttjande inom hela dess betesområde. Förutom de olika markanspråken från olika verksamheter är det viktigt att också ta i beaktande att de konkurrerande markanvändningsintressena medför att samebyn måste lägga tid på möten, inte minst i form av samrådsmöten, i syfte att få till stånd lösningar för renskötselns fortsatta verksamhet. Det finns en fruktan inom samebyn att någon ska behöva sluta som renskötare på grund av alla intrången. Renskötarna menar att det är viktigt att betesområdena får vila mellan betesåren. Det idealiska vore om man fick nyttja ett område vart tredje år. Rovdjur Rovdjurtryck inom Vilhelmina norra sameby är högt enligt renbruksplanen. På vinterbetsmarkerna är det främst järv och lodjur. I åretruntmarkerna förekommer lo, järv, björn och örn. Till och från även varg. Skogsbruk Skogsbruket är den omgivningsfaktor som har störst påverkan på renskötseln inom samebyns marker. Påverkan består av både försämrat bete, störningar av betesron och ökad spridning av renarna längs skogsbilvägarna. Skogsbruket genererar betesmarksbortfall genom anläggning av skogsbilvägar, markberedning, gödsling och plantering av contorta-tall. Dessutom menar renskötarna att kvarliggande gallrings- och avverkningsrester försvårar framkomligheten för både renar och renskötare. Inom Vilhelmina norra sameby bedrivs skogsbruk i hela området ända upp till fjällen. I såväl vinterbetesmarkerna som i fjällskogen har omfattande avverkningar skett genom åren. En av de påtagliga konsekvenserna är att hänglavskogarna minskat avsevärt. Ett nytt störningsmoment för renskötseln som samebyn ser har blivit allt vanligare i kustlandet är att skogsbilvägarna plogas hela vintern för att GROT-uttag ska kunna plockas hem från avverkningsplatserna. Turismen har hittills varit på en sådan nivå att den inte inneburit alltför omfattande störningar. De anläggningar som finns har haft en begränsad verksamhet som inte brett ut sig i fjällområdet. Alpina anläggningar som Kittelfjäll koncentrerar turismen till en mindre yta och är därför inte så störande för rennäringen. Renskötarna upplever dock att utvecklingen idag går mot en alltmer allomfattande turism som innebär aktiviteter som tar fjällen i anspråk året om. Skoteråkning och i viss mån hundspann har ökat de se- 123 6 naste åren, särskilt under våren då renarna kommer flyttande till vårbeteslandet. För att skydda renarna från störning av småviltjakten stängs renarna in på sommarlandet till dess den värsta jaktruschen avtagit. Detta är dock inte en lågsiktig lösning eftersom den tär på betet och på renarna när de samlas bakom stängslet, till trots mot sin naturliga strävan för årstiden att vandra österut och ner i dalgångarna. De renar som blivit kvar på marker som är upplåtna för jakt marker störs i den viktiga betesron. Den ökande och, från samebyns horisont, okontrollerade verksamheten kring småviltjakten medför ett intensivt helikopterflygande och jägare som är utspridda över samebyns marker. Särskilt märkbart blir det när det sker ansamlingar av jägare till vissa områden eller när jägarna kontinuerligt besöker ett fjällområde under en längre tidsperiod under hösten. Detta gör att renarna flyr området. Vägar, järnvägar och övrig samhällsutbyggnad Allmänt sett är byggnads- och anläggningsarbeten störande för renskötseln när de förläggs vid eller på områden som renskötseln har ett kontinuerligt behov av. Den här typen av intrång ser samebyn ständigt eftersom detta är en del av samhällsutvecklingen. Området Lövåsen strax söder om Vilhelmina är utpekat som riksintresse för rennäringen med anledning av att det är samebyns svåraste passage. Skälen är närheten till Vilhelmina med samhällsutbyggnad i form av flygplats, vägar, bostadsbebyggelse, jordbruk, hästhagar samt Vojmåns reglering. Hur området utvecklas framgent kommer att ha stor betydelse för rennäringen. Området har successivt byggts igen och det blir allt svårare för renarna att passera både i form av en samlad renhjord och genom renarnas fria vandring. Riksväg 92 mellan Umeå och Åsele är farlig för renarna och här sker varje år flertalet renpåkörningar. Vattenkraft Vattenkraftsutbyggnad har skett i stor omfattning inom samebyns hela sträckning från Ransaren i väster till Hemling i söder. De vattendrag och sjöar som berörs av utbyggnaden är Ransaren, Kultsjön, Malgomaj, Vojmsjön, Vojmån, Ångermanälven samt Gideälven. Dessa omfattande utbyggnader har, förutom förluster av betesmark, även inneburit förstörda och riskfyllda flyttningsvägar eftersom regleringar i allmänhet innebär osäkra isar. Lögdeälven är dock orörd av vattenkraftutbyggnad. Vindkraft Ett stort antal vindkraftsprojekt planeras inom samebyns marker. I dagsläget har samebyn kännedom om hela 17 planerade vindkraftanläggningar i olika faser från planering till drift. Samtliga ligger nedan odlingsgränsen. Det är inte troligt att samtliga planerade vindkraftanläggningar byggs, men samebyn befarar att flertalet anläggs. Det skulle innebära att vindkraften utgör en ökande och betydande konkurrerande markanvändningsform inom samebyns marker. Dessutom tar planeringsskedet - både för de anläggningar som kommer till stånd och de som inte gör det - tid av samebyn i form av samråd, yttranden, inläsning av handlingar, interna strategier m.m. Gruvor och täktverksamhet Inom hela Västerbottens län är gruvnäringen under expansion. Det finns idag ett trettiotal beviljade bearbetningskoncession för gruvor i länet. En beviljad bearbetningskoncession innebär provbrytning 124 6 eller att en gruva är igång. Gruvverksamhet medför i allmänhet att stora naturområden tas i anspråk för anläggningsytor, dagbrott, klarningsmagasin, sandmagasin, vägar, diken och stängsel. Sammantaget kan gruvingrepp medföra att betesområden, strategiska platser och flyttleder försvinner eller blir obrukbara under en lång tid framöver. Föroreningar kan orsaka att marken blir obrukbar med avseende på betet. Det kan alltså vara svårt att helt återställa ett område ur renskötselsynpunkt efter avslutad gruvverksamhet. Aktiviteten i och omkring gruvan (sprängningar etc.) kan också medföra att renarna skyr områden som ligger i direkt eller nära anslutning till gruvan. Förutom själva markbortfallet ökar också ofta trafiken på vägarna i området i och med transporter till och från gruvan, vilket kan medföra att påkörningsolyckor ökar. För närvarnade finns inga gruvor inom Vilhelmina norra samebys marker, men ett antal prospekteringar pågår på såväl åretruntmarker som i vinterbetesland. Täktverksamhet innebär precis som gruvor både betesförluster och försämrad framkomlighet. Lavrika grusåsar som hyser bra förutsättningar för vinterbete tas ofta i anspråk som grustäkter. Jordbruk En del jordbruksmarker ligger i sådana områden som är viktiga för renskötseln. Det är inte ovanligt att jordbruket då återkommande uttrycker klagomål över renar som befinner sig på odlingsmark eller skadar elstängsel. Renskötarna vidtar åtgärder när det kommer klagomål på att renar har gått in på odlingar eller andra otillåtna områden. Störst är problemet ur den här aspekten vid Lövåsen under vårflyttningen då renarna bromas upp här p.g.a. svårigheten att passera Vojmån. Tjernobyl På grund av Tjernobylolyckan som orsakade ett cesiumnedfall över betesmarkerna utfodras fortfarande 25 år efter olyckan de renar som tas ut till slakt vintertid. Kontroll av cesium sker av alla renar innan de går till slakt. Utfodring av renar kan även ske vid dåliga betesvintrar. Villhelmina norra samebys markanvändning i närområdet Området är inte gränsbestämt och Vilhelmina norra sameby har rätt att nyttja södra delen av det område som planeras för vindkraft, men nyttjar inte den möjligheten idag. Det finns inget område utpekat som riksintresse för Vilhelmina norra sameby i närheten av den planerade vindkraftparken. Närmsta område av riksintresse är en flyttled som passerar som närmast 13 km sydväst om den planerade anläggningen. 125 7 7 Bedömda konsekvenser Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet. Bedömningarna utgår ifrån en utbyggnad enligt beskriven huvudutformning och de konsekvenser som redovisas är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. 7.1 Metodik Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka konsekvenser som uppstår till följd uppförande, drift och underhåll av vindkraftparken. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden från Hemberget Energi. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Den samlade bedömningen utgår ifrån de bedömningsgrunder som redovisas. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens innebär egentligen en redovisning av vad effekten får för innebörd, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar eller att merarbete uppstår för renskötare. Konsekvensens omfattning är en värdering Tabell 17. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisa, rennäringen redovisas inte på detta sätt. Stora Måttliga Små Obetydliga 126 Positiva 7 av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn tagen till vad effekten har för betydelse för olika intressen. Detta innebär att redan små intrång i värden av stor betydelse kan få stora konsekvenser. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Bedömning Efter redovisningen av konsekvenserna så sker en sammantagen bedömning, i huvudsak enligt en femgradig skala (se tabell 17). Denna bedömning sker utifrån särskilda bedömningsgrunder som preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en sammanfattande tabell. Rennäringen har dock en särskild han- tering mot bakgrund av problemen med att finna en rättvisande och alltigenom heltäckande bedömningsgrund. Varje exploaterings konsekvenser är unika och kräver ett resonemang utifrån de specifika förhållanden som finns på den platsen och den näringsidkarens förutsättningar. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftparken. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 7.2 Klimat- och miljöeffekter Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftparkerna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, t.ex. utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljöoch hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. De vindmätningar som utförts vid Pauträsk visar att en vindkraftpark med upp till 120 vindkraftverk, i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion av ca 1200 GWh per år. Detta 127 7 motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 240 000 villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kWh per år och villa). Livscykelanalys En etablerad metod för att utvärdera miljöpåverkan från en produkt under dess hela livscykel är en s.k. livscykelanalys (LCA). Med en LCA studeras påverkan från råvarans utvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshantering, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Miljöpåverkan vid etablering av vindkraft kan i stort härledas till konstruktion av själva vindkraftverken och anläggande med tillhörande infrastruktur. Den miljöpåverkan som sker är i allt väsentligt lokal. Drift och avveckling av verksamheten medför betydlig lägre miljöpåverkan än anläggningstiden. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar drygt 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 %. Livslängden för ett vindkraftverk är ca 25 år och när det är uttjänt kan det nedmonteras och miljön på platsen återställas. En livscykelanalys för havs- och landbaserade vindkraftparker har genomförts i Danmark (Elsam Engineering, 2004). Den största delen av miljöbelastningen kom från vindkraftverken och till mindre del från elnätet. Miljöbelastningen under drift är mycket liten och består i underhållstransporter till och från vindkraftverken samt lite förbrukningsmaterial t.ex. olja och lite elförbrukning. Den övervägande delen av miljöbelastningen uppkommer vid framställning och byggande samt till viss del vid rivning av vindkraftverken. Energibalansen beräknades som förhållandet mellan energiförbrukningen för framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande och den förväntade genomsnittliga energiproduktionen. Beräkningen gav att anläggningen skulle vara ”återbetald” efter 7,7 månader. 7.3 Miljökvalitetsmålen Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därmed ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. I tabell 18 görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftsprojektet påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. 128 7 Tabell 18. Analys av hur vindkraftparken påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen. Bedömningen är att den planerade vindkraftparken inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar till måluppfyllelsen för sju av miljömålen. Miljömål Måluppfyllelse Analys 1 Begränsad klimatpåverkan Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen skapar förutsättningar för minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet av att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar 2 Frisk luft Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen skapar förutsättningar för minskade utsläpp av luftförorenande ämnen då behovet av att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar 3 Bara naturlig försurning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen skapar förutsättningar för minskade utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då behovet av att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar 4 Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen skapar förutsättningar för minskade utsläpp av sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft 5 Skyddande ozonskikt Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 6 Säker strålmiljö Bidrar till måluppfyllelse En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras 7 Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften 9 Grundvatten av god kvalitet Förhindrar inte måluppfyllelse Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 11 Myllrande våtmarker Förhindrar inte måluppfyllelse Vid utformningen av verksamheten tas mycket stor hänsyn till värdefulla våtmarksmiljöer så att dessa inte skadas 12 Levande skogar Förhindrar inte måluppfyllelse Vid utformningen av verksamheten tas mycket stor hänsyn till värdefulla skogliga naturmiljöer, framförallt de skyddade (som inte alls påverkas), men även höga värden i oskyddade bestånd. 13 Ett rikt odlingslandskap Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 14 Storslagen fjällmiljö Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 15 God bebyggd miljö Förhindrar inte måluppfyllelse Lokalisering och utformning är utförd så att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning 16 Ett rikt djur- och växtliv Förhindrar inte måluppfyllelse Lokalisering och utformning kan göras så att habitat och skyddsvärda arter inte tar skada 129 7 7.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: •• Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) •• Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) •• Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) •• Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vindkraftsetableringen vid Pauträsk bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska, sett ur ett samhällsperspektiv. Vindkraftsetableringen ger en stor förutsättning för att ersätta kolkondenskraft och andra fossila bränslen, vilket innebär att fossila bränslens belastning på framförallt luften har en potential att minska. Eftersom dessa luftburna utsläpp i förlängningen når naturmiljön och vattendragen så har det även en positiv potential ur denna aspekt. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftparken kommer att alstra lägre än gällande riktvärden för omgivningsbuller (se bilaga 17). Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god. 7.5 Landskapsbilden Generellt om uppfattningen av landskapsbilden Vindkraftverk innebär en förändring av landskapet, främst genom att vindkraftverken är höga, att de placeras på landskapets höjdpunkter, rotorbladen rör sig och att de nattetid är försedda med belysning. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt håll. Den planerade vindkraftparken vid Pautrask kommer att kunna ses från många platser i omgivningarna. Landskapsbilden och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår ifrån ett antropocentriskt synsätt och människans upplevelse av landskapet. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer att uppfatta en ny vindkraftpark. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och accepterar därför den förändrade landskapsbilden. En del uppfattar vindkraft som vackert och något som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftparken, t.ex. genom inkomst från markupplåtelse eller delägarskap, och i de fallen präglas uppfattningen om landskapsbilden sannolikt av denna nytta. Av dessa anledningar väljer vi att 130 inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna for landskapsbilden. I stället redogörs framförallt för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. 7 Hur en ny vindkraftpark tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som bl.a. vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anlägg- ningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskaps- element, t.ex. med småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Därför har även mängden människor som bor i eller använder landskapet också en betydelse for konsekvensbedömningen Landskapets tålighet för förändring Landskapets tålighet för förändringar beror generellt på vilken karaktär landskapet har. En analys av ett landskap kan ta hänsyn till en mängd olika egenskaper. Gemensamt för dessa är dock människors förhållningssätt till det omgivande landskapet. I denna landskapsbeskrivning är följande utgångspunkter relevanta i samband med den planerade vindkraftsetableringen: • Är landskapet av typisk eller unik karaktär? • Är landskapet är orört eller påverkat av människan? Dessa tillskrivna egenskaper ger sedan en utgångspunkt för om landskapet är tåligt för den förändring som en vindkraftsetablering medför. Typiskt eller unikt landskap Begreppet värde har en skiftande betydelse som kan omfatta konkreta ting såsom kulturlämningar eller mer abstrakta värden såsom tystnad eller ett opåverkat landskap. Vilket värde ett landskap har i ett större sammanhang avgörs bland annat av hur det förhåller sig till andra omkringliggande landskap. Är landskapet unikt i jämförelse med sin omgivning så ökar denna särprägel landskapets värde och är därmed mer skyddsvärd än mer typiska landskap. Projektområdena spänner över ett stort landskapsavsnitt. Landskapet är storskaligt med framförallt granskogsområden men även stora delar öppna myrmarker. Vissa områden i anslutning till etableringen har unika särdrag. Ett sådant exempel är Alsberget som utgör ett distinkt berg som reser sig i landskapet med fjällbjörksvegetation på toppen. Alsberget har länets östligaste fjällbjörkskogar och berget skiljer sig från de lägre kringliggande granbeklädda höjderna. Delar av landskapet har trots relativt långt avstånd till ”rena” fjäll en typisk förfjällskaraktär vilket kommer sig av dess höjdläge. Delar av Stöttingfjället är för Västerbottens län att betrakta som ett unikt landskap. Området har tidigare beskrivits ingående, men kärnvärdena utgörs av stora sammanhållna skogs- och våtmarksområden där naturen och naturvärdena utformats efter höjdlägets förutsättningar. Dessa kärnvärden påverkas inte fysiskt av denna vindkraftpark. Vindkraftparken är i sin helhet placerad i höjdlägen som 131 7 är typisk för norrlands inland där det finns skogsbeklädda höjder som nyttjas för skogsbruk. Sydost om Risträsk bedöms kärnvärdena för Stöttingfjällsområdet breda ut sig, vilket även avspeglas i det pärlband av naturskyddade områden som sträcker sig längs höjdryggen, avsatta med syfte att bevara områdets natur och karaktär. En unik miljö i området är Risträsk som även utgör riksintresse för kulturmiljön. Utblickarna mot söder från den kulturhistoriskt intressanta lidbyn Risträsk, mot det unika landskapsrum Stöttingfjället utgör, har sedan tidigare lyfts fram som en viktig landskapsvy inom ramen för länsstyrelsens projekt Vindbruk i Västerbottens län (Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011). Inom detta projekt ingår Stöttingfjällets fjällnära skogsbygder med inslag av historiska lidbyar som Risträsk som ett fallstudieområde där syftet varit att bedöma landskapets tålighet för vindkraft. Genom att avstå från utbyggnad inom riksintresset för vindbruk söder om Risträsk kommer de centrala utblickarna inte att förändras. Vindkraft i delområdena Gardisjöliden och Middagsberget inom PO 1 kommer dock att i en mindre omfattning förändra utblickarna från byn. Övriga projektområden omkring Pauträsket, dvs. Per-Ollesbrännan (PO 2), Pauliden (PO 3) och Simiskilä (PO 4) (se fig 6, 53) ligger inom ett typiskt landskap för norrlands inland. Dessa områden påverkar inte upplevelsen av Stöttingfjällets kärnvärden. Pauträsk har ett mindre och väl avgränsat landskapsrum där framförallt vindkraft inom Risliden (PO 1) och Per-Ollesbrännan (PO 2) kommer förändra karaktären på ett betydande sätt. Berget Risliden inom PO 1 utgör horisontlinje för byn Pauträsk. Även om det i sig inte har något karaktäristiskt utseende så kan detta berg därigenom sägas ha en väsentlig betydelse för utblickarna i ett lokalt perspektiv. Påverkat eller orört landskap En annan viktig faktor för den visuella upplevelsen av en grupp med vindkraftverk är landskapets befintliga påverkansgrad. Generellt sett är det lättare att acceptera förändringar i ett landskap som redan har en synlig påverkan från mänsklig aktivitet. Projektområdena har i stora delar, på ett tydligt sätt, brukats av människor. Dessa ingrepp gör sig påminda genom skogsbilvägar, avverkningar, ungskogar och breda kraftledningsgator. Denna påverkan kan ändå sägas utgöra en del av det svenska skogslandskapet som idag till största delen består av produktionsskog. Som en följd av att människor i allt mindre utsträckning bor nära naturen, och att det brukade skogslandskapet utgör ett normaltillstånd, så kan förbipasserande uppfatta delar av landskapet som mycket orört. Ett viktigt undantag är emellertid Svartlidengruvan som passeras vid färd mellan t.ex. Norrbäck och Pauträsk. Gruvan syns inte alla gånger så väl eftersom den ligger lågt i landskapet, men buller från verksamheten påverkar upplevelsen av landskapets orördhet. Buller från gruvan hörs väl från de östra delarna av Pauliden (PO 3) och östra delen av Risliden (PO 1). Under vissa väderbetingelser hörs sannolikt gruvan även till Pauträsk, trots långt avstånd, då det i princip saknas större bergsformation mellan gruvan och byn. Det finns mycket sparsamt med byggelse i landskapsavsnittet vilket ger en känsla av vildmark som även förstärks av de större naturområden som finns i nära anslutning till etableringen, bl.a. Buber- 132 7 gets naturreservat, Alsberget och Arasjö naturreservat. Det senare ligger inom ett större område med skyddsvärd natur och förmedlar med sina 4 700 ha en påtaglig känsla av vildmark. Detta gör att delar av landskapet är mer känsligt för förändringar. Främst vindkraftsetablering i Pro- jektområde 1, med delområdena Risliden, Middagsberget och Gardisjöliden, kommer att påverka den känsla av att befinna sig i ett stort orört landskap som idag kan upplevas. Det moderna skogsbrukets påverkan med trakthyggesbruk ger emellertid också ett tydligt avtryck som måste beaktas. Visuell påverkan I landskapsbegreppet ingår många av de värden som beskrivs under egna rubriker i denna MKB, t.ex. så kan natur- och kulturvärden utgöra viktiga grunder för landskapets värde. Eftersom dessa värden hanteras särskilt under egna kapitel ligger fokus i detta avsnitt på den visuellt förändrade landskapsbilden och då ingår dessa värden mer sammantaget som en grund för hur upplevelsen kan förändras. Som tidigare har nämnts görs en form av antropocentrisk ansats i den meningen att vindkraftverkens påverkan på landskapet belyses ur ett mänskligt perspektiv. Nedan ges en beskrivning av den påverkan som uppstår till följd av en visuellt förändrad landskapsbild. Landskapszoner Avståndet från betraktaren till vindkraftverken är av stor betydelse, eftersom vindkraftverken kommer att upplevas större ju närmare dessa betraktaren befinner sig. Vindkraftens visuella påverkan är ofta besvärlig då objektiva sakförhållanden kan vara svåra att skilja från subjektiva åsikter. För att skapa en förståelse för såväl synligheten som avståndets betydelse för påverkansbedömningen har en siktanalys genomförts och landskapet indelas i fyra olika zoner (tabell 19). Tabellen beskriver hur vindkraftverk av denna storlek kan uppfattas på olika avstånd. Den tar inte hänsyn till topografi, vegetation eller andra skymmande faktorer. Synligheten för landskapszonerna förutsätter alltså ett flackt område utan skymmande element. Det bör påpekas att ovan beskrivna tabell beskriver vindkraftverken och dess synlighet dagtid. För hinderbelysning nattetid, se nedan, kan vindkraftverk dominera på längre avstånd i landskap med få ljuskällor och tvärt om i landskap som redan har mycket ljuspåverkan från t.ex. bebyggelse eller industrier. Siktanalys Siktanalys, även kallad ZVI-analys (Zone of Visual Influence) visar hur många av parkens turbiner som teoretiskt kan ses från olika platser i omgivningen. I denna analys kan det tas hänsyn till olika data. Exempelvis kan ZVI analyseras endast med hänsyn till topografin och utgår ifrån ett helt kalt landskap, men analysen kan även ta hänsyn till omgivande vegetation om lämpligt kartunderlag finns att tillgå. En beräkning av området för visuell påverkan har gjorts med beräkningsprogrammet WindPRO. Beräkningen utgår från användningen av Vestas V112 med navhöjd 144 meter och totalhöjd om 200 meter. I bilaga 12 presenteras en siktanalys som inte tar hänsyn till skogens skymmande effekt medan siktanalysen i bilaga 13 har utgått ifrån en skoglig höjd på 15 m (se även figur 51). 133 7 Tabell 19. Landskapszoner Landskapszon Synlighet Närzon 0 - 3 km Vindkraftverken dominerar Mellanzon 3 – 7 km Väl synliga i landskapet, höjden är svår att bedöma. Fjärrzon 7 – 12 km Minskad synighet och dominans, men höjden är svår att bedöma. Yttre fjärrzon över 12 km Vindkraftverken syns fortfarande vid goda sikt- och väderleksförhållanden Det finns ytterligare några begränsningar med analysen, den tar t.ex. inte hänsyn till hur stor del av vindkraftverket som är synligt från betraktelsepunkten d.v.s. även om bara toppen av rotorbladen är synlig så betraktas fortfarande vindkraftverket som synligt. Analysen inkluderar inte heller att vindkraftverkens synlighet är beroende av väderlek och avstånd. Vid sämre väder och långa avstånd är synligheten begränsad, detta gäller även vid klart väder då horisonten kan förvandla vindkraftverken till ett dis i fjärran. Det är därför nödvändigt att komplettera ZVI med andra visuella hjälpmedel, t.ex. fotomontage. Tolkningen av siktanalysen är att etableringen främst kommer att vara synlig i landskapets riktning, dvs. nordvästlig och sydostlig riktning, samt centralt vid Pauträsket. Det som främst medför synlighet i dessa riktningar är dalgångar med vattensystem, myrmarker och sjöar. I nordostlig riktning avgränsas synligheten av såväl skog som topografi, t.ex. Buberget och Björnberget och mot sydost avskärmar bland annat Alsberget de mer centrala delarna av Stöttingfjället. I tabell 20 sammanfattas synbarheten utifrån viktiga punkter i landskapet. Rörelse Vid sidan av själva synbarheten ska det beaktas att vindkraftverken inte är en stillastående konstruktion. Det mänskliga ögats periferiseende är utvecklat för att uppfatta rörelser vilket leder till att rotorbladens rotation kommer att vara synliga i hela det mänskliga synfältet. På långa avstånd kan vindkraftverkens rotorblad upplevas som ett böljande inslag vid horisonten, medan rörelsen på nära håll bidrar till en än mer påtaglig upplevelse av vindkraftverken och en ständig påminnelse om deras närvaro. Om man dessutom är så nära att vindkraftverken hörs, så förstärks synintrycket ytterligare. Rotordiametern har betydelse för den visuella påverkan på omgivningen. En större rotordiameter innebär en långsammare rotation vilket vanligtvis upplevs mer positivt än en mindre rotordiameter med snabbare rotation. Studier har även visat att rotorbladens rörelser upplevs mer störande än höjden . Exempelvis ger ett högre vindkraftverk med stor rotordiameter och långsammare rotation ett mer harmoniskt intryck än ett lägre vindkraftverk med mindre rotordiameter och snabbare rotation. Ett större vindkraftverk innebär dock samtidigt att det syns från fler platser. I detta fall planeras stora vindkraftverk som i normalfallet upplevs rotera relativt långsamt, men som reser sig högt över den omgivande skogen. 134 7 51 51 Siktanalys för Pauträsk vindpark baserat på beräkningar med en generell skogshöjd på 15 m. 135 7 Fotomontage Fotomontage konstrueras för att ge läsaren en uppfattning om de landskapsförändringar som sker i samband med anläggandet av vindkraft. Fotomontage ger en bra/faktisk bild av hur vindkraftverken förändrar landskapet från vissa platser i omgivningen till skillnad från synlighetsanalysen, vilken endast indikerar var en landskapsförändring kan ske, men inte hur denna förändring framträder. Fotomontage ger tillsammans med synlighetsanalysen på så vis en relativt täckande bild över visuell påverkan på landskapsbilden. Ett fotomontage visar emellertid endast den rådande verkligheten vid det fototillfället. I bilaga 14 återfinns alla framtagna fotomontage. Bebyggelse och omgivande landskap I tabell 20 sammanställs kortfattat anläggningens synbarhet från de olika byarna i landskapet samt med vilket avstånd till närmaste projektområde bebyggelsen är belägen. I nedanstående text fördjupas analysen för några av byarna samt för upplevelsen av landskapets skyddade naturområden. Pauträsk Vindkraftetableringen är i sin helhet lokaliserad på höjder och höjdryggar runtom Pauträsket. En stor del av den bebyggelse som berörs av vindkraftprojektet är samlad i byarna Pauträsk, Friheten och Bergnäs vid den norra sidan av Pauträsket. Från Pauträskets norra sida kommer delområdena vid Risliden och Per-Ollesbrännan i söder att ge en tydligt förändrad utblick både från bostadshus och vid vistelse på och i anslutning till sjön (bilaga 14, figur 53). Avståndet mellan Pauträsk och etableringarna vid Risliden och Per-Ollesbrännan varierar mellan 4 och 6 km, mätt från närmaste bebyggelse till den närmaste delen av vindkraftparken. Det innebär att anläggningen kommer att vara väl synlig (mellanzon) och utgöra nya landmärken, vilket jämfört med dagsläget är en stor förändring. På norra sidan av Pauträsket är vindkraftområdet vid Pauliden lokaliserat närmare bebyggelsen. Detta område påverkar i princip inte utblickarna från byarna, men bidrar till förändringen i landskapet och upplevelsen av landskapet, t.ex. vid nyttjandet av sjön Pauträsket. Under vissa förhållanden kommer vindkraftverken att höras från söder och vara synliga i norr. Forskning har visat att ljud förstärker det visuella intrycket, men detta är studerat när ljud och synintryck kommer från samma källa. Människans hörsel och syn kan då samverka. Detta är tveksamt om dessa studier är applicerbara i detta fall. Det ljud som främst kan uppfattas från Pauträsk kommer från Pauliden och bekräftas inte visuellt. Risträsk Lidbyn Risträsk är lokaliserad ca 620 möh i sydvästra sluttningen av Risträskberget. En stor del av de närmast belägna vindkraftverken vid Risliden inom PO 1 är inte synliga från byn på grund av det skogsbevuxna Risträskberget. Några av vindkraftverken är dock placerade i anslutning till väg 360 och kommer därmed inte att vara skymda av berget eller skogen utan blir väl synliga (närzon) (se fotomontage i bilaga 14). Däremot kommer etableringen av vindkraftverk på Gardisjöliden och Middagsberget inom PO 1 vara väl synliga från delar av Risträsk. Avståndet till dessa projektområden är dock ca 6 km, vilket innebär att de inte dominerar landskapsbilden (mellanzon). Byns läge och landskapets topografi gör att byns viktigaste utblickar är mot söder och sydost i riktning mot det område bolaget tidigare avstått trots att det utgör riksintresse för vindbruk. Just denna utblick är som nämnts tidigare också utpekad som en ”viktig landskapsvy” inom ramen för länsstyrelsens projekt Vindbruk i Västerbottens län (Läns- 136 Tabell 20. Sammanställning - synlighet från viktiga betraktelsepunkter 7 By/ Betraktelsepunkt Antal boende (där uppgift kunnat lämnas av kommunen) Höjd (möh) Riktning och avstånd och till närmaste planerade vindkraftverk Synlighet Pauträsk 52 430 Närmaste vindkraftverk ligger drygt 2 km norr om byn men de vindkraftverk som främst kommer att vara synliga ligger ca 4-5 km söderut från byn, inom mellanzon. Byn Pautrask har etablerats och utvecklats intill sjöns norra strand. Den närmaste vindkraftetableringen norr om byn kommer därför inte att påverka utblickarna ifrån byn i någon större utsträckning. Hembergets sydsluttning bakom byn kommer att skymma verken. Vid utblickar mot söder, i riktning över sjön, kommer många vindkraftverk att vara väl synliga inom ett relativt kort avstånd. Även vid vistelse på sjön sommartid och vintertid kommer man att kunna se flera projektområden i landskapet kring sjön (PO!, PO 2 och PO 4). 450 Sydostlig riktning, 10 km (fjärrzon) Byn vänder sig i huvudsak mot Skarvsjön i sydost. Vid utblickar från byn över sjön och vid vistelse på sjön kommer projektområdet vid Simiskilä (PO 4) att vara väl synligt. Vindkraftverken är synliga över horisontlinjen och det finns i princip ingen skymmande vegetation. Skarvsjöby Ulvoberg 44 520 Nordlig och östlig riktning, ca 6-7 km (mellanzon) Bebyggelsen ligger i den sydvästliga sluttningen av Ulvoberg och med Råberget strax nord-nordost om. Byns orientering i förhållande till bergen innebär att den närmaste delen av vindkraftprojektet, PO 2 och PO 4, inte är synlig. Utblickarna, som i huvudsak är riktade mot sydväst berörs inte heller av den del av projektet som ligger på ett längre avstånd österut. Fianberg 22 450 Nordost, 6 km (mellanzon) Bebyggelsen ligger lite utdragen söder om S. Fiansjön och väster om Fianberget. Fianberget och den kuperade skogsterrängen kommer att skymma vindkraftverken. Inga utblickar från bebyggelsen kommer att påverkas. Risträsk 16 620 Nordostlig riktning, 2 km (närzon). En lidby belägen i sydsluttningen av Risträskberget. Byn och bebyggelsen har sina främsta utblickar mot söder, med berget i ryggen. Den del av vindkraftparken som ligger på södra sidan av väg 360, dvs. delområdena Middagsberget och Gardisjöliden inom PO 1, kommer att påverka utblicken från byn. Den del av vindkraftparken som ligger närmast byn i nordost, dvs delområde Risliden inom PO 1, ligger till stora delar dolda. Norrbäck 12 460 Nordostlig riktning 6 km (mellanzon) Byn ligger i sydsluttning, med utblickar mot sydväst. Den del av vindkraftparken som ligger på södra sidan av väg 360, dvs. delområdena Middagsberget och Gardisjöliden inom PO 1, kan påverka utblicken från byn. 137 7 By/ Betraktelsepunkt Antal boende (där uppgift kunnat lämnas av kommunen) Höjd (möh) Riktning och avstånd och till närmaste planerade vindkraftverk Synlighet Bergnäs 450 Sydvästlig riktning, ca 2 km (närzon) Byn har sina främsta utblickar mot Pauträsket och på andra sidan sjön kommer många vindkraftverk att vara synliga från främst projektområdena vid Risliden, Per-Ollesbrännan och Simiskilä (PO 1, PO 2 och PO 4). De närmast belägna vindkraftverken vid Pauliden (PO 3) utgör inte den främsta utblicken, men där skogen inte skymmer utsikten finns möjlighet att även delar av detta projektområde blir synligt. Friheten 430 Sydvästlig riktning, ca 3,5 km (yttre närzon) Byn har sina främsta utblickar mot Pauträsket och på andra sidan sjön kommer många vindkraftverk att vara synliga från främst projektområdena vid Risliden (PO 1) och Per-Ollesbrännan (PO 2). De närbelägna vindkraftverken vid Pauliden (PO 3) ligger inte i den främsta utblicken, men där skogen inte skymmer utsikten finns möjlighet att även delar av detta projektområde blir synliga. Finnäs / Sjöliden 450480 Nordlig riktning, ca 3-4 km (yttre närzon) Byarna är riktade mot norr. Projektområdet vid Pauliden (PO 3) kommer vara väl synligt från i första hand Finnäs. Björkås 430 Nordlig riktning, ca 2 km (inre närzon) Byggnaderna vid Björkås har de närmast belägna verken i norr med utblick mot projektområdet Pauliden (PO 3) som ligger ca 2 km från bebyggelsen. Norråker 500 Nordvästlig riktning, ca 2 km (inre närzon) Byn ligger längs vägen mellan Pauträsk och Skarvsjöby. Byn ligger i sydostsluttning med utblick mot sydost till sydväst, där de närmast belägna vindkraftverken på Simiskilä (PO 4) kommer att vara synliga. Långnäs 460 Östsydöstlig riktning, 5 km (yttre närzon) Den bebyggelse som finns i Långnäs har idag skymmande vegetation i riktning mot vindkraftparken varför synligheten är begränsad. Bebyggelsen är i huvudsak riktad i andra vädersträck än mot vindkraftparken. Vid vistelse ute på Skarvsjön eller de närliggande Skarvsjömyrarna kommer emellertid projektområdet Simiskilä vara väl synligt. Bergsäter, Jåvan 540 Sydlig riktning 6,5 km (mellanzon) Byarna har några fast boende. Bebyggelsen saknar utblickar mot vindkraftparken. Bergen Hästliden, Råliden, Nymyrliden och Börtingliden skärmar av utblickarna mot vindkraftparken. Brånaberg 510 Sydlig riktning 5-6 km (mellanzon) De närmast liggande projektområdena med vindkraftverk, PO 2 och PO 3, kommer inte att vara synliga p.g.a. skymmande berg och vegetation. Dock kommer vindkraftverken på Simiskilä (PO 4), ca 6 km västerut, vara synlig från byn. 138 7 52 53 styrelsen i Västerbotten, 2011). Det långa avståndet och det faktum att etableringen endast i begränsad omfattning inskränker på byns viktigaste vy, medför att kontrasten mot kulturmiljön inte blir betydande och bedömningen är att det fortsättningsvis kommer att gå att uppleva och förstå kulturmiljön utan att vindkraftsetableringen tar överhand. Norrvik Söder om den planerade anläggningen finns även en annan lidby, Norrvik. Byn är riktad i söder mot Stor-Arasjön samt har Norrviksberget i norr, vilket innebär att vindkraftparken aldrig kan bli synlig därifrån. 52 53 Fotomontage från Alsberget med vy mot hela vindkraftparken i nordost. Fotomontage från Pauträsk med vy söderut över Pauträsket mot projektområdet Risliden. 139 7 Skarvsjöby Skarvsjöby ligger nordväst om samtliga projektområden och har sina främsta utblickar mot sydost i riktning över sjön. Från byn och vid vistelse ute på Skarvsjön kommer vindkraftetableringen vid Simiskilä (PO 4) att vara synliga på ett avstånd av ca 10 km (fjärrzon) och medföra en kontrast mot den sjö- och bergutsikt som i dagsläget utgör vyn. Skarvsjömyrarna Delar av Skarvsjömyrarna har en tydlig vildmarkskarkär och stor känsla av orördhet. Det stora sammanhängande myrområdet är beläget mellan Skarvsjöby och projektområdet vid Simiskilä PO 4. Härifrån kommer etableringen på Simiskilä vara väl synlig. Vindparken kommer härifrån kunna upplevas från närzon. Därmed kommer vistelse i delar av myrområdet domineras av vindkraftparken. Tillgängligheten till detta område är emellertid ytterst begränsad sommartid. Vintertid är området mer tillgängligt med skidor eller skoter, men besöksfrekvensen är även då begränsad till framförallt ett fåtal toppfågeljägare. Stöttingfjällets kärnområde I den sydostliga delen finns riksintresset för naturvård ”Stöttingfjället” med sina kärnområden Alsberget, Arasjö och Gransjömyrans naturreservat. I och kring dessa områden finns en påtaglig känsla av orördhet då den mänskliga påverkan är ytterst begränsad. Synbarheten söderut och mot sydost, sett från Risliden inom PO 1, är begränsad till ett tydligt mindre landskapsrum som bildas av bergen Araliden, Alsberget och Norrviksberget. I det landskapsrummet kommer Risliden (PO 1) vara synligt från de sydliga delarna av sjöarna Alsträsket, Grundsjön och Baksjön samt från delar av de kringliggande våtmarkerna. I övrigt sluter sig skogen väl och begränsar synbarheten mot den planerade vindkraftparken. Siktanalysen i bilaga 13, som tagit skog i beaktade, bedöms på ett adekvat sätt spegla den verkliga bilden eftersom det inte bedrivs skogsbruk i området. Därigenom blir synbarheten i stora delar begränsad även inom detta landskapsrum, p.g.a. skymmande vegetation. Alsbergets topp är emellertid ett väsentligt undantag eftersom alla projektområden blir synliga från denna punkt (se figur 52). Även om syftet med att bevara naturmiljöerna inom dessa skyddade områden inte påverkas annat än i mycket begränsad omfattning kommer landskapets storslagenhet sett främst från höga punkter inom de skyddade områdena att påverkas avsevärt då hela anläggningen dominerar landskapsbilden mot norr från höjder som t.ex. Oxberget, Alsberget och Norra Spettliden. Buberget Från Buberget med kringliggande skogliga värdetrakt kommer synbarheten att vara begränsad då terräng och rumsavgränsande landsformationer minskar synbarheten i denna riktning. Vid arbetet med fotomontagen noterades att det var mycket svårt att hitta en fotopunkt som möjliggör visualisering av vindkraftverk från naturreservatet. För besökare till detta område är bedömningen att de inte annat än i mycket begränsad omfattning kommer uppleva de närliggande vindkraftverken. Hinderbelysning Vindkraftverken ska enligt föreskrifter, utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9), förses med hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik. Föreliggande etableringar kan komma att anta en totalhöjd som överstiger 150 m. I sådant fall ska hindermarkering ske med ett högintensivt vitt 140 7 blinkande ljus av 100 00 cd (candela). Under dagtid kommer själva vindkraftverken att vara fullt synliga inom ett visst avstånd från etableringen och både rörelse från rotorbladen och ljud från parken kommer att göra betraktaren påmind om vindkraftparken. Av den anledningen kommer hinderbelysningen mest troligt inte att vara utmärkande under dagtid och därför inte ha någon större påverkan på landskapsbilden. Under nattetid och vintertid med dess korta tid med solljus kommer dock påverkan från hinder- belysning vara mer påtaglig. Detta då betraktaren mest sannolikt inte skulle uppfatta vindkraftverken nattetid, på grund av mörker om det inte vore för hinderbelysningen. Hinderbelysningens ljusstyrka kommer med dagens bestämmelser att avsevärt minskas nattetid Vid skymning och gryning möjliggörs sänkning till 20 000 cd. Under natt eller andra specifika förhållande kan sänkning till 2 000 cd accepteras. För att minska påverkan på landskapsbilden utan att kompromissa med säkerheten har transport- styrelsen bestämt att endast vindkraftparkens yttre vindkraftverk behöver ha högintensivt ljus. För att minska störningar för omgivande bebyggelse ska ljuset riktas uppåt. Vindkraftverken i parkens mitt kan förses med lågintensivt ljus, fast rött ljus, så länge navhöjden på vindkraftverken i parkens mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I sådant fall måste även de anges med vitt, högintensivt, blinkande ljus ifall vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m . Samtliga byar vid Pauträskprojektet har idag begränsad belysning nattetid och själva projektområdena med dess närområde är idag ett ”orört” landskap vad gäller ljuspåverkan nattetid. Vindkraftverkens hinderbelysning kommer därför att medföra en stor landskapsbildsmässig förändring. Landskapet kommer att få ett mer industrialiserat intryck för betraktaren. Konsekvensanalysen måste utgå ifrån att vindkraftverken förses med hinderbelysning enligt gällande regler, men om det är praktiskt möjligt att förse anläggningen med en teknik som innebär att hinderbelysningen endast tänds när det är motiverat i enlighet med bolagets skadeförebyggande åtgärd skulle det reducera konsekvenserna. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets förändring av landskapsupplevelsen: •• Vindkraftverken kommer att ha en vit färg som gör att kontrasterna blir mindre och att synbarheten reduceras. Utformningen blir enhetlig och vid sidan av tillverkarens samt eventuellt ägarens namn och logotype kommer inte andra logotyper eller reklam att placeras på vindkraftverkens torn eller maskinhus. •• För att ytterligare minska påverkan på landskapsbilden kan bolaget använda sig av så kallad händelsestyrd hinderbelysning d.v.s. att hinderbelysning endast är påslagen då ett luftfartyg närmar sig. Ett sådant system kräver dock dispens från Transportstyrelsen. Hemberget Energi är positiv till användningen av denna typ av system. Bedömning Landskapet vid och kring Pauträsk vindkraftpark är storskaligt och i stora delar likt det omgivande landskapet, ett sjö- och berglandskap med stora våtmarksområden insprängda i barrskogen. I det avseendet är landskapet mindre känsligt för vindkraftsetablering. Etableringen är emellertid att betrakta som 141 7 storskalig och spänner över ett stort landskapsavsitt varför förändringen kommer att bli stor, särskilt för vissa betraktelsepunkter, där byn Pauträsk särskilt kan nämnas. Både siktanalyser och fotomontage visar att utblickarna från byarna utmed Pauträsket kommer att förändras. Delar av etableringen är placerad i ett sydvänt länge med utblickar över sjön, där vindkraftverken kommer att framträda tydligt mot horisonten på ett avstånd av drygt 4 km. I landskapsavsnittet men utanför projektområdena finns ett viktigt landmärke, Alsberget. Det ligger emellertid sydost om hela etableringen varför det berörs i mindre omfattning, och även fortsättningsvis kommer att bidra till orienterbarheten i landskapet. Sett från Risträsk kommer det emellertid att hamna vindkraftverk mellan berget och byn, varför byn i den riktningen kommer att få nya landmärken. Det finns områden med en orörd prägel ur natur- och kulturmiljösynpunkt där det är mer känsligt hur vindkraften placeras. Ur kulturmiljösynpunkt är det främst riksintresseområdet Risträsk som har sin främsta utblick mot söder och sydväst. Vindkraftsetableringen ligger inte i det främsta utsiktsläget och det område som främst är synligt ligger på ett längre avstånd, ca 6 km. Därigenom bedöms inte syftet med riksintresseområdet påverkas och det finns fortsatt goda möjligheter att uppleva och förstå miljön. Trots att landskapet till stor del präglas av ett aktivt skogsbruk kan det ändå sägas ha en vildmarkskaraktär, eftersom de planerade etableringarna ligger i ett område som, vid sidan av Svartlidengruvans aktivitet och transporter, är fritt från större tätorter och större industriell verksamhet. Det finns i landskapet även ”orörda” områden av vildmarkskaraktär, främst Araliden och Alsberget söder om Risliden (PO 1), Buberget norr om Pauliden (PO 3) och Skarvsjömyarna nordväst om PO 4. Landskapmässig förändring kommer främst att ske vid Skarvsjömyarna och från bergen i de stora reservaten söder om anläggningen, men inget av dessa områden eller kringliggade mark hyser idag någora större besöksmål och användandet av landskapet är lågt, till delar beroende på att tillgängligheten är begränsad och till delar beroende på avståndet till större tätorter. Vill man uppleva vildmarksprägel och/eller studera ovanliga arter finns absolut den möjligheten i stor utsträckning även fortsättningsvis, inom såväl naturreservaten som i värdetrakter i det omgivande landskapet. Ifall etableringen förses med en hinderbelysning som är tänd enligt gällande bestämmelser och alternativ teknik inte kan användas så kommer hinderbelysningen i stor omfattning påverka upplevelsen från byarna och vid vistelse i den kringliggande marken under morgon, skymning och natt vilket blir särskilt tydligt under vinterhalvåret. Detta eftersom landskapet idag är nästan fritt från ljuskällor och tydlig inverkan av industriell aktivet. Vid en samlad bedömning, utifrån de bedömningsgrunder som används, blir konsekvenserna för landskapsbilden måttliga, på gränsen till små. Detta trots att det är förhållandevis få människor som berörs av ingreppet. Bedömningen grundar sig på att vindkraftparken, i kraft av sin storlek, kommer medföra stora förändringarna av landskapsbilden, speciellt lokalt avseende utblickarna från byarna runt Pauträsket. Om den nya tekniken kring hinderbelysningen kunnat säkerställas hade förändringen betraktats som liten. 142 Säkerhet i bedömningen Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftsetableringar i landet. Fotomontagen är valda med omsorg och i samråd med bl.a. myndigheterna. De är tagna på representativa platser som på ett så tydligt sätt som möjligt visar landskapets förändring. De har dock 7 vissa begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftparken. Hemberget Energi bedömer ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Av ovanstående skäl kan bedömningarna av påverkan på landskapsbilden göras med stor säkerhet. Tabell 21. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir måttlig på gränsen till liten. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. 143 7 7.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna En utbyggnad av vindkraft vid Pauträsk kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för olika typer av naturvärden. Skyddade områden och riksintresse för naturvården Inom projektområdena Inom projektområdena för vindkraft finns i dagsläget endast ett formellt skyddat skogsområde. Detta utgörs av ett biotopskyddat område i den sydöstra delen av delområdet Risliden inom projektområde 1 (se figur 57). Varken vindkraftverk eller väg kommer att anläggas i detta område och de skogliga värden för vilket området är skyddat bedöms inte påverkas av de vindkraftverk och vägar som anläggs i dess närhet. Inom delområdet Risliden rinner även några biflöden till Öreälven, Grythålsbäcken och Söltenmyrbäcken (figur 57). Hela Öreälven, inklusive dess biflöden, är skyddat som Natura 2000-område utifrån bl.a. förekomsten av eller förutsättningarna för arterna lax, stensimpa, flodpärlmussla, utter och bred gulbrämad dykare. Dessa ska i området värnas så att deras utbredning och antal inte ska minska och deras livsmiljö ska vara tillräckligt stor för att arterna ska kunna fortleva. För de naturtyper som ska värnas inom Natura 2000- området, vilka alla är någon typ av vattendrag eller sjöar, är bevarandemålen att de ska behållas oreglerade med naturlig flödesdynamik. De ska även hålla eller få förbättrad vattenkvalitet och de typiska arterna för naturtyperna ska bibehållas. De Natura 2000-klassade bäckarna på Risliden kan komma att beröras av vägförstärkningar i samband med byggandet av vindkraftparken. Även Sörbäcken, vilken avvattnar delar av Middagsberget och Gardisjöliden österut och som också tillhör Öreälvens Natura 2000-område, kan komma att beröras av en förstärkning av den befintliga vägen som planeras användas för infart till Gardisjöliden (se figur 7). I Pauliden (PO 3) kommer Björkbäcken eller dess biflöden behöva passeras av nya vägar ett antal gånger (se figur 9 och 59). Björkbäcken rinner söder om projektområdet ut i Natura 2000-vattendraget Paubäcken vilket är utpekat för sitt starka bestånd av flodpärlmussla samt förekomst av reproducerande Stensimpa. Området är även utpekat för att värna naturtyperna Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ samt Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Både dessa arter och naturtyper är även utpekade i Natura 2000-området Öreälven och bevarandemålen för de gemensamma arterna och naturtyperna är lika i båda områdena, se ovan i texten. Vid arbeten i anslutning till vattendrag har Hemberget Energi åtagit sig att vidta åtgärder för att minimera grumling i vattendraget, liksom att säkerställa att trummor som läggs i samband med byggandet av nya eller förstärkning av gamla vägar inte utgör vandringshinder för vattenlevande organismer. Mot bakgrund av detta bedöms påverkan på de utpekade naturtyperna och arterna i Natura 2000-områdena Öreälven och Paubäcken bli mycket liten och obetydlig för de utpekade värdena. 144 Inom projektområde 1 ligger Gardisjöliden och den södra delen av Middagsberget inom ett riksintresse för naturvård, Stöttingfjället (se figur 54-56). Riksintresseområdet är ett stort våtmarksrikt förfjällsområde med flera granskogsklädda berg, vars skogar är relativt opåverkade av mänskliga aktiviteter. Riksintresseutpekandet skedde mot bakgrund av att Stöttingfjället i sin helhet hyser höga värden knutna till geovetenskap, dess stora myrkomplex, områdets skogslandskap, odlingslandskap och fauna. Gardisjöliden utgör 425 ha av riksintressets totalt 32 728 ha (1,3 %). Eftersom riksintresset bl.a. bygger på landskapsekologiska värden avseende Huvudutformning 7 Huvudutformningen visar förutsättningarna för att etablera det tänkta antalet vindkraftverk och vägar i de utvalda projektområdena, med beaktande av de naturvärden som bolaget genom eget åtagande kommer att undvika. Detaljutformningen fastställs dock efter samråd med tillstynsmyndigheten. skog och våtmarker så kommer fragmenteringen av landskapet att innebära en påverkan på det som riksintresset är utpekat för. Med beaktande av den areal som Gardisjöliden utgör relaterat till riksintresseområdets storlek samt att det i princip ligger utanför den värdetrakt som överlappar riksintresseområdet (se figur 54) så bedöms inte verksamheten medföra påtaglig skada på riksintresset. Utanför projektområdena i det omgivande landskapet Den skyddade natur som finns i det omgivande landskapet i form av riksintressen, naturreservat, Natura 2000-områden och biotopskydd bedöms inte påverkas av en vindkraftsetablering i det föreslagna området. Bubergets naturreservat och Natura 2000-område gränsar mot Pauliden (PO 3) och skulle således kunna bli påverkat av eventuella distanseffekter av vindkraftparken. De höga naturvärden som Bubergets naturreservat är bildat för att skydda är dock skogliga värden. Dessa värden bedöms inte påverkas av vindkraftverk som anläggs utanför reservatet. I direkt anslutning till Simiskilä (PO 4) ligger Skarvsjömyran, ett stort våtmarksområde och blivande naturreservat. Våtmarkerna har en mycket rik fågelfauna med allt från olika arter av gäss, rovfåglar och ugglor, sjöfåglar, vadare, hackspettar och ett flertal andra fågelarter. Skarvsjömyrans habitat eller hydrologi riskerar inte att påverkas vare sig direkt eller indirekt av en vindkraftetablewring inom Simiskilä (PO 4). Avståndet är stort och vattentillförseln kommer inte att påverkas. Risken för konsekvenser på fågellivet genom bl.a. kollisioner hanteras under ett eget avsnitt. Strandskydd Som beskrivits under avsnitt 4.3 så finns det inga sjöar inom projektområdena och endast ett begränsat antal vattendrag. Kring de vattendrag som finns inom projektområdena råder strandskydd 100 m från strandlinjen. Om något vindkraftverk måste lokaliseras inom strandskyddsområdet kommer Hemberget Energi att söka dispens för detta. Den allemansrättsliga tillgången till strandområdena kommer att kvarstå. Bedömningen är att goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten kommer att bibehållas, se vidare under rubriken ”Vattendrag” nedan. 145 7 54 54 Projektområden, riksintressen för naturvård samt de särskilt prioriterade skogliga värdetrakterna. 146 Skogliga naturvärden och våtmarker Övergripande om projektområdena Som inventeringsrapporterna (Bilaga 4 och 5) visar så är skogen i projektområdena, generellt sett, i 7 hög grad påverkad av modernt produktionsskogsbruk med de konsekvenser för naturmiljöerna som det innebär. En stor del av skogsmarken utgörs av hyggen och ungskogar, men här finns också en hel del medelålders skog. I de flesta projektområdena finns enbart mindre skogsbestånd med äldre skog. Ett undantag är dock delområdet Gardisjöliden inom PO 1, där skogen är sammanhängande och äldre. Även inom detta område saknas död ved och de äldsta åldersklasserna till följd av äldre tiders dimensionsavverkningar. Eftersom skogen ännu inte är fragmenterad av skogsbruk eller vägar så hyser den dock höga naturvärden. Ungefär en fjärdedel av den sammanlagda ytan av projektområdena för vindkraft utgörs av våtmarker. Bland annat ingår en våtmark som i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden) och fyra våtmarker som bedömts till klass 2 (höga naturvärden). I nära anslutning till de inventerade områdena finns även ytterligare fyra klass 2- våtmarker och en våtmark som bedömts till klass 1. Inventeringsområdenas våtmarker är till stor del opåverkade av mänskliga aktiviteter. Smärre påverkan av skogsdikningar, utdikning av våtmarker, husbehovstorvtäkt och markavvattning i samband med vägar finns, men det påverkar bara en ytterst marginell andel av våtmarksarealen. Mindre arealer med dikad myr som använts som odlingsmark finns också. Som framgår av kapitel 7 så utgår konsekvensbedömningen från vad som kvarstår efter de skadeförebyggande åtgärder som bolaget har åtagits sig. Bland annat så kommer ingen del av vindkraftetableringen att medföra fysiska ingrepp i klass 1 områden enligt Enetjärn Naturs inventering av våtmarker och eller högsta naturvärde enligt skogsstyrelsens naturmiljöinventering. Områden som bedömts vara av klass 2 i Enetjärn Naturs våtmarksinventering eller högt naturvärde i Skogsstyrelsens naturinventering utgör hänsynsområden som i så stor utsträckning som möjligt kommer att undvikas. Våtmarkerna utgör även överlag områden som kommer att undvikas, men som framgår nedan så kan inte enstaka passager av våtmarker att undvikas. Sådana passager är då förlagda över våtmarker som i Enetjärn Naturs våtmarksinventering bedömdes hysa höga naturvärden, klass 2 och där teknik som säkerställer att det inte blir nedströms effekter i myren kommer att användas. Nedan preciseras konsekvenserna för den oskyddade naturen, med utgångspunkt från utförda inventeringar. Varje projektområde presenteras även med en karta där sedan tidigare kända och vid inventeringarna identifierade områden med höga naturvärden visas, liksom en principskiss över huvudutformningen av vindkraftverksplaceringar och vägdragningar. Projektområde 1 - Risliden Projektområde 1 (PO 1) utgör ett stort landskapsparti av delvis skiftande karaktär. Av denna anledning görs en uppdelning i tre delområden: Gardisjöliden, Middagsberget och Risliden. 147 7 Gardisjöliden Utöver det riksintresse för naturvård som berör detta delområde, gränsar det i söder mot de nordligaste delarna av en av de särskilt prioriterade skogliga värdetrakter som pekats ut inom länsstyrelsens strategi för vindbruk och känsliga miljöer i Västerbottens län. Denna värdetrakt, även den benämnd Stöttingfjället, är Västerbottens största sammanhängande område av natur- och urskogslik skog nedan den fjällnära skogen och den sträcker sig söderut ner mot de norra delarna av Åsele kommun. Inom värdetrakten har länsstyrelsen bildat flera naturreservat. Det område som berörs av projektområdet ligger till allra största delen utanför värdetrakten, men berör också direkt dess nordligaste del (figur 55). Trots att länsstyrelsen i samband med SNUS-inventeringen 2003-2004 bedömde att området hyser höga naturvärden så togs detta område inte med när de skogliga värdetrakterna utformades under 2005. En vindkraftsetablering inom detta projektområde påverkar således inte vare sig de skogliga värdena inom värdetrakten, förutsättningarna för att i framtiden skydda dessa värden eller de arter som kan förväntas gynnas av ett bevarande av denna värdetrakt. Som framgår av figur 27 och 54 så kan man se ett samband mellan värdetrakten Stöttingfjället och den angränsande värdetrakten Jovan II som sträcker sig från Norrbäck och vidare upp norr om Pauträsk i riktning mot Barsele. Projektområdet ligger tydligt väster om den punkt där dessa två värdetrakter närmar sig varandra och bedöms inte påverka sambanden dem emellan. Mot bakgrund av värdetrakternas storlek och avgränsning så kan det inte antas finnas någon ekologisk betydelse för att tillämpa särskilda skyddsavstånd i detta fall, åtminstone inte sett utifrån begreppet värdetrakt. Nedan övergår beskrivningen till de faktiska konsekvenserna för de naturvärden som finns i området. För åtkomst till delområdets alla delar, utan att mer än nödvändigt behöva anlägga vägar över våtmarker, kommer de nya vägarna att främst placeras i de skogsklädda delarna (figur 7 och 55). En vindkraftetablering med 14 vindkraftverk innebär, till följd av avverkningar och de kanteffekter som uppstår vid sådana avverkningar, en påverkan på de livsmiljöer som finns där, bl.a. för ett flertal rödlistade lav- och svamparter. I delområdet kommer, i den östra delen, en ny väg att behöva anläggas över en myr utpekad som klass 2 i Enetjärn Naturs inventering av våtmarker och vissa naturmiljöer (figur 55). Denna myr är även bedömd att hysa höga naturvärden (klass 2) i den länsstyrelsens våtmarksinventering. Utifrån att Hemberget Energi har åtagit sig att bygga de vägar som kommer passera över våtmarker med teknik som minimerar påverkan på våtmarken bedöms konsekvenserna för våtmarkerna i området bli små. Bedömningen är att påverkan på de skogliga naturvärdena kommer att bli måttliga, sett utifrån ett lokalt perspektiv eftersom anläggningen kommer att innebära en fragmentering av ett idag i stort sett orört område. En indirekt effekt av etableringen är dessutom att området görs än mer tillgängligt för skogsbruk. Det ska dock poängteras att det i de södra delarna av området finns ett giltigt avverkningstillstånd som indikerar att åtminstone delar av denna skog ändå kommer att avverkas och då med ännu större påverkan på naturvärdena. Dessutom visar detta tillstånd att det är troligt att tillstånd även kan komma att ges tillstånd för att avverka de övriga delarna, trots skogens höga naturvärden. Påverkan på nationell och regional nivå måste bedömas som liten. 148 7 55 55 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden inom PO 1, delområde Gardis- jöliden. 149 7 56 56 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden inom PO 1, delområde Mid- dagsberget. 150 Middagsberget 7 Delområdet Middagsberget består till största delarna av rationellt brukad skogsmark. Ett äldre, smalt skogsbestånd med höga naturvärden, enligt skogsstyrelsens naturmiljöinventering finns längs områdets nordvästra kant (figur 56). Det kan utifrån bolagets åtagande inte uteslutas att vägar eller vindkraftverk anläggs i detta område, vilket i så fall innebär en viss förlust av höga naturvärden. Inom delområdet finns vidare två utpekade nyckelbiotoper, en på Middagsbergets övre del och en i den södra delen i ett område som också berörs av en våtmark som i länstyrelsens våtmarksinventering bedömts hysa mycket höga naturvärden (VMI klass 1) (se nedan). Dessa nyckelbiotoper kommer dock inte att tas i anspråk varken för vindkraftverk eller vägbyggnation, varför de naturvärden som finns där inte bedöms påverkas nämnvärt av vindkraftetableringen. Gränsen mellan Middagsberget och Gardisjöliden utgörs av en våtmark som är utpekad som klass 1 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Men varken denna VMI-våtmark eller någon av de mindre våtmarkerna i delområdet bedöms komma att påverkas nämnvärt av en vindkraftsetablering i projektområdet (figur 56). Den samlade bedömningen är att en vindkraftsetablering i området kommer att få små konsekvenser för de skogliga naturvärdena och våtmarkerna. Risliden Vid delområdet Risliden är skogen hårt brukad och stora ytor utgörs av hyggen och ungskog. Inom området finns dock två nyckelbiotoper, varav en även omfattas av biotopskydd (figur 56). Den andra nyckelbiotopen, belägen i den sydvästra delen av området, är delvis avverkad. Avvekningen är gjord i den sydvästra delen av nyckelbiotopen, dvs. i samma område som det placerats ett vindkraftverk enligt huvudutformningen (se figur 57). Ytterligare några mindre områden med äldre skog med höga naturvärden hittades vid inventeringarna och i ett av dessa hittades den sällsynta laven långskägg. Långskägg är en hotad och fridlyst lav, vilken har hittats på endast sju lokaler i Västerbotten och totalt finns den endast på ca 200 lokaler i Sverige. Laven är starkt hotad av slutavverkning eftersom den kräver gamla granbestånd. Den är dessutom mycket känslig för uttorkning och vindpåverkan och missgynnas i kanten mot avverkningar. Hemberget Energi har åtagit sig att undanta de områden som i skogsstyrelsens naturmiljöinventering bedömts ha högsta naturvärde. I och med detta kommer livsmiljön för arten långskägg att i sin helhet att undantas. Nya vägar och vissa vindkraftverk kommer att placeras i nära anslutning till våtmarkerna. Ingen våtmark kommer dock behöva passeras med en ny väg (se figur 7 och 57). Utifrån de åtagande som Hemberget Energi gjort gällade våtmarker kommer påverkan på våtmarkerna bli liten. I detta område är bedömningen att konsekvenserna på de skogliga naturvärdena och våtmarkerna i området blir små. Projektområde 2 - Per-Ollesbrännan Inom projektområdet är det inte troligt att några områden med höga naturvärden kommer att påverkas, varken av vindkraftverksplaceringar eller nya vägar (figur 8 och 58). Konsekvenserna för de skogliga naturvärdena och våtmarkerna i området bedöms bli små. 151 7 57 57 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden i delområdet Risliden inom PO 1. 152 7 58 58 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden inom Per-Ollesbrännan (PO 2). 153 7 59 59 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden inom Pauliden (PO 3). 154 7 60 60 Huvudutformning för verksplaceringar och vägdragningar, samt lokala naturvärden inom Simiskilä (PO 4). 155 7 Projektområde 3 - Pauliden I Pauliden är skogarna varierade men relativt hårt påverkade av skogsbruk. Vissa delar med äldre skog finns dock kvar, varav vissa mindre delar har höga naturvärden, framförallt värden knutna till gamla tallar, men även till gran. Praktiskt taget hela projektområdet ligger inom en av länsstyrelsen särskilt prioriterad skoglig värdetrakt, Jovan II inom vilken länsstyrelsen bl.a. menar att inga etableringar av vindkraft bör ske. I norr gränsar projektområdet till naturreservatet och Natura 2000-området Buberget. Det kan utifrån bolagets åtagande inte uteslutas att vägar eller vindkraftverk anläggs i vissa av områdena med höga skogliga naturvärden, vilket i så fall skulle innebära en viss förlust av höga naturvärden. Denna förlust sker då på en lokal nivå och bedöms inte påverka regionala eller nationella intressen, trots att projektområdet ligger inom en prioriterad värdetrakt. Bedömningen motiveras av att projektområdet endast berör utkanten av värdetrakten i ett område där skogarna är relativt hårt påverkade av skogsbruk. Av denna anledning uppfyller inte denna del de värdekriterier som kännetecknar en värdetrakt, dvs. att området ska innehålla stora delar värdekärnor, områdets ska generellt sett ha en liten påverkan av skogsbruk, uppvisa en vildmarksprägel och få moderna kulturinslag samt hysa en hög och tydlig potential för naturupplevelser, friluftsliv och turism. Inom projektområdet finns även ett område i vilket en tjäderspelsplats har bekräftats. Detta område kommer att undantas från anläggning av nya vägar och placering av vindkraftverk. Slutligen är det troligt att en ny väg kommer att behöva passera en våtmark belägen i den västra delen av projektområdet (se figur 9 och 59). Den samlade bedömningen utifrån detta är att konsekvenserna för de skogliga naturvärdena och våtmarkerna blir små till följd av den planerade vindkraftsetableringen i projektområdet. Projektområde 4 - Simiskilä Även Simiskilä är starkt påverkat av moderna tiders skogsbruk och ungskogar och hyggen täcker stora delar (se figur 60). Äldre skog finns framförallt på bergets nordöstra sida. De områden som identifierats hysa höga skogliga naturvärden är framförallt knutna till fäbodmiljön nordväst om bergets topp och till ett sumpigt område med järnockrautfällningar. Det kan utifrån bolagets åtagande inte uteslutas att vägar eller vindkraftverk anläggs i dessa områden, vilket i så fall skulle innebära en viss förlust av höga naturvärden. Denna påverkan på skogliga naturvärden måste dock ses som lokal. Projektområdet gränsar mot den riksintresssanta våtmarken och Natura 2000-området Skarvsjömyran. Varken dess habitat eller hydrologi bedöms dock påverkas av den planerade vindkraftsetableringen på Simiskilä. Ingen våtmark kommer att behöva passeras av nyanlagda vägar (se figur 10 och 60). Bedömningen är således att konsekvenserna på de skogliga naturvärdena och våtmarkerna blir små av den planerade vindkraftsetableringen i detta projektområde. 156 Sammantagen bedömning 7 Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftsetableringen innebära små till måttliga konse- kvenser för våtmarkerna och de skogliga naturvärdena. Den högre bedömningen avser området Gardisjöliden inom PO 1 med dess sammanhållna äldre skogsbestånd. Vattendrag Eftersom projektområdena är så utspridda berör de flera olika avrinningsområden. Bland de större vattendragen finns Öreälven och Paubäcken, som båda är skyddade som Natura 2000-områden. För Öreälven gäller att både älven och alla dess biflöden är skyddade, medan för Paubäcken att endast själva Paubäcken är skyddad. Inga vindkraftverk kommer anläggas så att de påverkar något vattendrag. Däremot kommer vattendrag att beröras av både nya vägar och av att befintliga vägar måste förstärkas, vilket även kommer att behöva göras utanför projektområdena. Vägarbeten riskerar att medföra en temporär grumling av vattendrag under själva vägarbetena samt eventuellt under en period efter slutfört arbete. Detta kan, om det pågår en längre tid, leda till att fiskar och musslors andningsorgan slammar igen eller att deras lekområden/yngelplatser blir övertäckta av fint sediment vilket kan leda till att fiskarnas rom och de unga musslorna kvävs. Grumling kan även på längre sikt leda till födobrist för fisk eftersom driften/flykten av de bottenlevande insekterna ökar vid grumling. Eftersom projektområdena ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns inom projektområdena ganska små och utgör de yttre delarna av de avrinningsområden som de tillhör. Ett fåtal nya vägar kommer att behöva byggas över vattendrag. I Pauliden (PO 3) kommer Björkbäcken eller dess biflöden behöva passeras av nya vägar ett antal gånger. Björkbäcken rinner söder om Pauliden (PO 3) ut i Natura 2000-vattendraget Paubäcken där ett av Europas största bestånd av flodpärlmussla finns. Ett större antal bäckar kommer dessutom att beröras av förstärkningar av befintliga vägar. Förstärkning av den befintliga vägen som planeras användas för infart till delområdet Gardisjöliden inom PO 1 passerar Sörbäcken, vilket är ett av biflödena till Öreälven och även Grythålsbäcken och Söltenmyrbäcken som båda så småningom rinner samman till Norrbäcken (Öreälvens Natura 2000-område) kan komma att påverkas av vägförstärkningar. Andra bäckar som kan komma att påverkas av vägförstärkningar är Björkbäcken inom och i anslutning till Pauliden (PO 3) vilken rinner ut i Paubäcken och Kalvbäcken belägen norr om Simiskilä (PO 4). Beroende på var de befintliga vägarna kan behöva förstärkas, kan ytterligare några bäckar komma att påverkas, se bilaga 7 för mer detaljer. Mot bakgrund av bolagets åtaganden om att minimera grumling i samband med byggnation eller förstärkning av vägarna så är bedömningen att verksamheten kan ske utan att vattenmiljön behöver påverkas och någon risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms som små. 157 7 Fåglar Generellt om påverkan på fågelfaunan Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. De typer av påverkan som kan vara aktuella med anledning av Pauträsk vindkraftpark kan delas in i: •• Förluster av livsmiljöer till följd av vindkraftparkens markanspråk och störningseffekter (drift samt bygg- och underhållsarbete) •• Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar •• Förluster till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Lokaliseringen av en vindkraftetablering är sannolikt den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo 2007). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggnadens konsekvenser för naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock antas vara fortsatt i fokus. Två arter som finns iprojektområdenas närhet bör särskilt lyftas fram och diskuteras under egna rubriker. Dessa arter är kungsörn och smålom, vilka både är rödlistade och kan påverkas av vindkraft. Störningar och förluster av livsmiljöer En lokalisering av vägar och vindkraftverk i utredningsområdet kommer sannolikt att ha liten påverkan på miljöer med höga värden för fågellivet. I områdets bedrivs ett rationellt skogsbruk och vindkraftverken kommer att placeras i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att förekomster av sällsynta skogslevande fåglar ska påverkas. Biotopförluster och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men främst är det vanliga skogslevande fågelarter som lokalt kan påverkas negativt av markanspråken för vägar och vindkraftverk. Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet p.g.a. buller och andra aktiviteter, men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. Projektområdena ligger inom den del av Sverige där fjällvråk och duvhök häckar. Fjällvråk är rödlistad, men det finns inga rekommenderade skyddsavstånd uttalade för arten. Fjällvråk är en flyttfågel som bara häckar periodvis i skogslandskapet. Den hävdar inte heller stationära revir och häckar sällan flera år i samma bo. Under år med god födotillgång sker häckning ganska allmänt, medan arten under år med dålig födotillgång har mycket få häckningar. Om fjällvråkar häckar inom eller i närheten av vind- 158 7 kraftparken under byggtiden finns risk att dessa kommer att störas. Däremot finns inget som visat att fjällvråkar skulle undvika att häcka i närheten av vindkraftverk när de väl är byggda. Duvhök är en mer stationär fågelart som kan häcka i samma bo flera år i rad. Duvhöken är inte hotad i Sverige och inga skyddsavstånd kring boplatser finns heller uttalade. Ingen boplats finns heller konstaderad inom eller i närheten av projektområdena. Om duvhökarna skulle häcka i närheten av något av projektområdena finns risk att de störs under byggnationsfasen av vindkraftparken. I driftfasen bedöms störningen bli minimal. Typiska arter knutna till äldre skog, t.ex. de rödlistade arterna lavskrika, göktyta och tretåig hackspett finns i flera projektområden, trots att produktionsskogsbruk förekommer. Inom de flesta projektområdena kommer såväl vägar som vindkraftverk att placeras inom fragmenterade och brukade skogar, men Gardisjöliden har dock mer sammanhängande äldre skogsbestånd. Dessa kommer till följd av vindkraftsetableringen att störas under byggtiden och med en permanent förlust av livsmiljö. Ingreppen bedöms dock inte påverka populationerna av dessa fåglar på landskapsnivå. Tjäder finns inom alla projektområden och en tjäderspelsplats kunde bekräftas inom Pauliden (PO 3), vid den särskilda tjäderspelsinventeringen. Kärnområdet för spelplatsen kommer undantas från etablering av vägar och vindkraftverk. Orrspel förekommer på flera myrar inom och i anslutning till projektområdena. Hur skogshöns som orre och tjäder påverkas av vindkraftutbyggnad är hittills lite studerat. Inga uppställningsytor för vindkraftverk kommer att anläggas på myrmarker. Vägdragning över myrmark kommer endast ske på ett fåtal platser inom projektområdena och i form av korta passager. Därigenom undviks att spelplatser för orre försvinner på grund av ianspråktagande av mark. En störning kan förekomma, främst under anläggningens byggnation, men orrar är väldigt flexibla när det gäller spelplatser och det finns rikligt med lämpliga och jämförbara spelplatser såväl inom som utanför projektområdena. Störningen bedöms bli kortvarig och inte påverka populationen av orre i området. Störningar från en utbyggnad bedöms därmed på såväl kort som lång sikt få mycket liten påverkan på bestånden av skogshöns. Forskningsstudier visar att fåglar knutna till våtmarker som vadare, änder och gäss är särskilt känsliga för störningar från vindkraft och visar ofta minskade tätheter nära vindkraftverk. I synnerhet vadare visar undvikelseeffekter på längre håll, i medeltal 200-250 m från vindkraftverk (Dahlén 2010). En stor skotsk studie visade t.ex. på störningsavstånd på 500-800 m för arter som enkelbeckasin och storspov (Pearce-Higgins m.fl. 2009). Våtmarkerna i projektområdena kommer att undantas från exploatering, förutom vid ett fåtal vägpassager. Därmed kommer våtmarksfåglarnas livsmiljö inte förstöras, men det kan antas att den planerade vindkraftparken kan göra våtmarker inom projektområdena mer fågelfattiga. Detta bedöms däremot inte påverka populationen av våtmarksfåglar på en landskapsnivå, eftersom liknande våtmarker förekommer även utanför projektområdena. Simiskilä gränsar mot det stora våtmarksområdet Skarvsjömyrarna, vilket är rikt på fåglar. Med ett störningsavstånd på maximalt 800 meter från vindkraftverken kommer dock endast en smal remsa av Skarvsjömyrarna att påverkas av störningseffekter från vindkraftparken. Med utgångspunkt från resonemanget ovan och med beaktande 159 7 av att de rikaste fågelmiljöerna är belägna relativt centralt på Skarvsjömyran så bedöms konsekvenserna för våtmarksfåglar bli små. Kollisioner med vindkraftverk Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. Generellt sett är risken mycket liten och antalet dödsfall per vindkraftverk och år är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga data. Färska beräkningar visar på i medeltal 7,6 kollisioner per vindkraftverk och år (Dahlén 2010), men inverkan av några extremfall gör att medianvärdet är betydligt lägre (två kollisioner per vindkraftverk och år). Det sistnämnda bedöms vara mer representativt om områden med rik förekomst av utsatta arter undviks vid etableringar. Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med vindkraftverkens rotorblad (se bl.a. Madders & Whitfield 2006). Orsakerna är oklara men flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Inga rovfåglar bedöms ha högre koncentrationer inom ett par kilometer från projektområdena. Inga känsligare rovfåglar förutom kungsörn finns inom ca 5 km från projektområdena, dock finns ett känt fjällvråksbo i närheten av ett av områdena. Förutom kungsörn bedöms inga andra rovfågelarter förekomma på ett sådant sätt att riktade inventeringar eller omfattande hänsyn är motiverad. Skogshöns kan också dödas i kollisioner med vindkraftverk (se t.ex. Dahlén 2010). Trots att skogshöns sällan flyger högt över trädtoppshöjd, annat än när de skrämts, så är det troligt att kuperad terräng ökar risken att fåglarna når upp på de höjder där de kan exponeras för kollisioner. Eftersom alla arterna har goda stammar i regionen och visar stora fluktuationer mellan år av naturliga orsaker bedöms inte eventuella kollisioner påverka populationerna i stort. Pauträskprojektet bedöms inte ligga i något koncentrerat flyttfågelstråk. Läget mitt i norra Norrlands skogsland samt avsaknaden av tydliga ledlinjer genom området gör troligen att koncentrationer av flyttande fåglar inte bildas. Större sträckleder går ofta längs större dalgångar, närmaste flyttled i förhållande till projektområdena torde därför vara Umeälvens dalgång i norr. Vissa sträckande fåglar kan trots detta förväntas i området, t.ex. i flygstråk till och från de större våtmarksområdena i landskapet, bl.a. Skarvsjömyran. Studier visar dock att flyttande fåglar lätt undviker vindkraftverk om det inte är t.ex. en smal passage som måste passeras. Häckande våtmarksfåglar som svanar, änder och vadare finns troligen endast i begränsad utsträckning i nära anslutning till vindkraftverken. Många av dessa arter är knutna direkt till våtmarkerna och rör sig lite i landskapet under häckningen. Dessa bedöms inte påverkas av vindkraftverk som anläggs utanför våtmarksområdet. Eventuellt skulle de kunna nyttja Pauträsket och då behöva flyga till och från sjön, men normalt sett flyger de då inte över höjder utan föredrar att runda dem och löper därför liten risk för att kollidera med vindkraftverken som är placerade högt i landskapet. 160 Övriga känsligare arter som t.ex. lavskrika, tretåig hackspett och göktyta rör sig sällan på de höjder 7 som gör att de utsätts för en kollisionsrisk. Sannolikheten för att mer än enstaka individer ska kollidera bedöms som mycket liten. Elledningar och fåglar Genom att välja rätt utformning på stolpar, ledningar och transformatorer och genom att markförlägga ledningarna inom projektområdena bedöms inte den planerade vindkraftparken påverka fågelfaunan i området i någon nämnvärd grad. Smålom Smålom är en rödlistad art som är mycket störningskänslig under häckningsperioden. Den häckar i fisklösa småtjärnar och flyger för att födosöka i större sjöar med fisk i. Under sina ibland långa förflyttningar mellan häckplats och födosöksplats kan finnas risk för kollisioner med vindkraftverk. Inom och i närheten av projektområdena vid Pauträsk finns endast ett mycket fåtal lämpliga häckningstjärnar för smålom och inga större sjöar vilka skulle kunna vara aktuella för födosök. Under de senaste tio åren finns endast nio rapporteringar om smålom på rapportdatabasen Svalan inom ett stort område kring projektområdena. Den enda häckning som finns rapporterad skedde för tio år sedan i Mejvansjön, Skarvsjöby. Vindkraftparken ligger visserligen inom smålommens utbredningsområde, men de största tätheterna av arten återfinns längs kusten och i fjällvärden, medan det är glesare mellan häckningarna i den region som vindkraftparken ligger inom. Utifrån detta bedöms det som mycket liten risk att smålommar skulle påverkas av vindkraftparken. Kungsörn Det är känt att kungsörn är en art som löper risk att påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad, främst genom att örnarna kan dödas i kollisioner med vindkraftverkens vingar men också genom ökad störning på häckplatser och minskad tillgång till jaktmark genom habitatförluster och barriäreffekter. Det har därför utförts omfattande inventeringsansträngningar för att kartlägga kungsörnsförekomsten i och omkring projektområdena, vilket redogjorts för under avsnitt 4.3. I korthet visar inventeringsresultaten att ingen boplats återfinns inom projektområdena och att den närmaste kända boplatsen återfinns omkring 2 km söder om Simiskilä. Vid denna boplats indikerade inventeringarna som gjordes under vårvintern 2011 på att örnarna inte verkade nyttja själva projektområdet i större utsträckning, utan rörde sig mer åt syd och sydväst. Vid sidan av denna kända boplats finns osäkerheter kring örnförekomst i anslutning till Pauliden. De västra och centrala delarna av Pauliden (PO 3) nyttjas enligt inventeringsresultaten av ett örnpar som bedöms ha sitt revircentrum väster eller möjligen nordväst om projektområdet. Trots omfattande (13 fältdagar 2011) och relativt heltäckande inventeringar under häckningstid av det område där man sett mest aktivitet under spelflykttiden i mars har ingen häckning eller något bo kunnat hittas. Inventeringarna visade att det åtminstone under 2011 inte fanns någon häckning av kungsörn inom eller strax utanför projektområdet. 2013 års spelflyktsinventering resulterade i att örnarna nu visade en koncentration av aktivitet i ett område omkring 4 km 161 7 väster om utredningsområdet. Området bedöms kunna vara en häckningslokal och kommer att undersökas närmare enligt det nedan beskrivna åtagandet. Kunskapen om hur viktiga samtliga identifierade revir (se avsnitt 4.3) är för kungsörnspopulationen i Västerbotten saknas och inget av reviren i närheten av något av projektområdena är klassade som Nivå-1 revir eller värdefullt revir av länsstyrelsen och kungsörnsgruppen i Västerbotten. Enligt länsstyrelsens förslag på strategi för vindbruk och örn i Västerbottens län rekommenderas då en schablonmässig skyddszon på 1-2 km mellan boplats och vindkraftverk. Bolaget har åtagit sig att inte bygga närmare än 2 km från kända boplatser. Revircentrum för alla omkringliggande reviren, utom det vid Simiskilä, ligger på betydligt längre avstånd än så från projektområdena. Kunskapsläget gällande kungsörnarna kring Pauliden får nu anses vara gott även om boplatsen inte är med säkerhet lokaliserad. Med stor sannolikhet är boplatsområdet dock lokaliserat och är beläget på ett sådant avstånd från närmsta vindkraftverk att det ligger utanför de hänsynszoner som rekommenderas av länsstyrelsens strategi för örnar och vindbruk (Länsstyrelsen Västerbotten, 2010). Mot denna bakgrund bedöms risken för negativa konsekvenser på kungsörnsparen i de närliggande reviren som liten. Däggdjur Projektet bedöms inte under driftsfasen påverka några däggdjur av särskilt skyddsvärde under driftsfasen. Av de stora rovdjuren är det möjligen järv som kan påverkas av störning, eftersom den är mer störningskänslig i anslutning till föryngrIngsplatsen. Det finns dock inga uppgifter om föryngringar av järv för det aktuella området. Övriga större rovdjur är mindre störningskänsliga. Under anläggningsfasen kommer det naturligt att bli en generell störning för samtliga däggdjur i området. Fladdermöss Vindkraftverket som konstruktion kan attrahera insekter som i sin tur attraherar fladdermöss. Vindkraftverken kommer att placeras på höjdlägen och i biotoper som vanligtvis inte föredras av fladdermöss. Biotoperna inom projektområdena får anses sakna många av de element som är viktiga för arterna, t.ex. närheten till födosökslokaler och föryngringslokaler samt ett varierat trädskikt och grova lövträd. Detta leder till att förutsättningarna överlag är relativt dåliga för stora populationer av fladdermöss inom projektområdena. Det kan dock förekomma enstaka individer i nära anslutning till vindkraftverken, då främst nordisk fladdermus och brandts fladdermus som har utbredning i denna del av landet. Vanligtvis jagar de bådarna arterna i gläntor, bryn och inne i skogen, vilket minskar risken för kollision med ett vindkraftverk. Dock löper individer av arten nordisk fladdermus en något större risk att kollidera med vindkraftverken eftersom deras jakt kan förekomma i öppna landskap till skillnad från brandts fladdermus. Kollision skulle då främst kunna ske vid relativt svaga vindar, under ca 5 m/s, då fladdermössen jagar de svärmar av insekter som kan ansamlas vid vindkraftverken. Det finns dock idag inga kända 162 observationer av vindkraftsförolyckade fladdermöss i den typ av miljö som vindkraftsetableringen i Pauträsk representerar. 7 Bedömningen är att etableringen ej kommer att påverka föryngringsplatser eller födosöksområden som är särskilt viktiga, inte ens för nordisk fladdermus. Bedömningen är även att det föreligger en mycket liten risk för kollisioner med vindkraftverk och om så skulle ske bedöms dessa enstaka förlusterna vara försumbara med hänsyn till de berörda fladdermusarternas populationsutveckling. 163 7 Skadeförebyggande åtgärder En rad åtgärder har vidtagits och kommer att vidtas för att begränsa anläggningens påverkan på omgivningarna. Åtgärderna presenteras samlat i bilaga 15. De åtgärder som är av relevans för naturmiljöerna är följande: •• Ingen del av vindkraftetableringen kommer att medföra fysiska ingrepp i högsta naturvärde enligt Skogsstyrelsens naturinventering (se bilaga 4) eller någon av de sedan tidigare utpekade nyckelbiotoperna, naturvärdesområdena eller biotopskydden. •• Ingen del av vindkraftetableringen kommer att medföra fysiska ingrepp i klass 1 område enligt Enetjärn Naturs inventering av våtmarker och vissa skogsområden (se bilaga 5). •• Områden som bedömts vara av klass 2 i Enetjärn Naturs inventering av våtmarker och vissa skogsområden eller högt naturvärde i Skogsstyrelsens naturinventering utgör hänsynsområden som i så stor utsträckning som möjligt undviks. •• Den slutgiltiga utformningen av vägar, vindkraftverkens exakta positioner och placering av upplagsplatser ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. •• Arbetsområden kommer att fastställas. Entreprenören får inte bedriva verksamhet utanför detta område. För väg och vindkraftverk kommer dessa arbetsområden i huvudsak att utgöras av den avverkade ytan. På så sätt säkerställs det att inga avvikelser sker mellan planering och genomförande. Vid behov och vid särskilt känsliga områden kan arbetsområdet markeras i fält. •• Vindkraftverk och fundament kommer inte att anläggas i våtmark. •• Våtmarker utgör i grunden områden som undantas från anläggande av vägar. Enstaka passager är dock nödvändiga för åtkomst till områden vid några platser. Dessa utgörs av en trolig passage i östra delen av delområdet Gardisjöliden inom PO 1, och en passage i västra delen av Pauliden (PO 3). Om någon passage måste ändras kommer det endast att ske i samråd med tillsynsmyndigheten och enligt förutsättningen att den nya passagen medför likvärdig eller mindre påverkan på naturvärden och hydrologi. •• För vägpassage över våtmark kommer anläggningen att ske med teknik som säkerställer att det inte blir nedströms effekter i myren. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställs att vatten kan passera under vägbanken. Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. •• Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma, halvtrumma eller bro och åtgärden är anmälningspliktig enligt miljöbalken 11 kap 9 § så sker en anmälan till länsstyrelsen. Ytterligare försiktighetsmått kan då föreskrivas vid denna prövning. 164 •• För ej anmälningspliktig vattenverksamhet och vid markarbeten som sker i anslutning till vattendrag kommer åtgärder att vidtas för att undvika och minimera grumling. t.ex. att avsluta vägdiken med marginal till vattendraget (avståndet varierar beroende av terrängförhållanden) och anlägga sedimentfälla vid risk för sedimenttransport till vattendraget. •• Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. •• Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka 7 miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. •• Elnätet inom vindkraftparkens delområden kommer att markförläggas och därigenom undvika att skogshöns, rovfåglar m.fl. kolliderar. •• Vindkraftparkens anslutning till luftledning och luftledningarna mellan projektområdena kommer att utformas så att risk för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. •• Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer kontakt att tas med länsstyrelsen för samråd. •• Inga vindkraftverk eller vägar kommer att anläggas i eller genom kärnområdet för den tjäderspelplats som finns inom Pauliden (PO 3). •• Inga vindkraftverk kommer att placeras närmare än 2 km från idag kända örnbon. Tabell 22. Bedömningsgrunder för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för naturvärdena. Måttlig påverkan på starkt hotad art eller stor påverkan på sårbar art. Obetydlig påverkan på sårbar art eller liten påverkan på missgynnad art. Förbättrade förutsättningar för rödlistad art. Stor påverkan på starkt hotad art. Liten påverkan på sårbar art eller måttlig påverkan på missgynnad art. 165 7 Bedömning inom PO 1 ligger delområdet Gardisjöliden och delar av delområdet Middagsberget inom Stöttingfjällets riksintresse för naturvård. Utöver riksintresset berör projektområdena endast ett formellt skyddat skogsområde, vilket utgörs av ett biotopskyddat område. Utifrån Hemberget Energis åtagande kommer detta område inte att påverkas av varken vindkraftverksplaceringar eller vägar. Två av projektområdena (Risliden (PO 1) och Pauliden (PO 3)) berör särskilt prioriterade skogliga värdetrakter. För Risliden (PO 1) har praktiskt taget hela delområdet Gardisjöliden bedömts hysa höga skogliga naturvärden. Endast en marginell del av detta område överlappar dock värdetrakten. Trots den förlust av höga naturvärden som oundvikligen sker vid en vindkraftsetablering i Gardisjöliden bedöms inte detta påverka varken konnektiviteten inom Stöttingfjällets skogliga värdetrakt, mellan Stöttingfjällets värdetrakt och värdetrakten Jovan II eller möjligheterna att skydda områden inom någon av värdetrakterna. För Pauliden (PO 3), som helt ligger inom en av de prioriterade värdetrakterna, har bedömningen gjorts att en vindkraftetablering i området får små konsekvenser på värdetrakten. Detta eftersom projektområdet ligger i utkanten av den prioriterade värdetrakten och få av de värden som kännetecknar de prioriterade trakterna uppfylls inom projektområdet. Majoriteten av projektområdena är till stor del påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns emellertid i några delar, både i form av myrmarker, äldre skogsbestånd och enskilda arter. I de flesta projektområden har påverkan på naturmiljöerna bedömts bli liten. Det är endast i ett av projektområdena som påverkan på naturmiljöerna har bedömts bli måttlig - Gardisjöliden inom PO 1. Mot bakgrund av bolagets egna åtaganden som säkerställer att även våtmarker och de mest värdefulla oskyddade skogsbestånden undantas i sin helhet eller att stor hänsyn visas, samt att det inte är någon större konflikt med fåglar och djur i området så bedöms påverkan sammantaget bli små enligt den bedömningsgrund som tillämpas. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är stor. Områdets förutsättningar är väl kända genom de olika utredningar och speciellt riktade inventeringar som genomförts; skoglig naturinventering, våtmarksinventering, vattendragsutredning, tjäderspelsinventering och återkommande kungsörnsinventeringar. Någon regelrätt inventering av fladdermusfaunan har inte genomförts, utan här grundar sig bedömningen på kunskap om fladdermusförekomster i regionen och i den aktuella naturmiljön. I det fall där kunskapsbrist finns har bolaget åtagit sig att utföra ytterligare inventeringar och agera utifrån dessa resultat 166 7 7.7 Konsekvenser för turism och friluftsliv Tidigare studier och erfarenheter Det finns lite vetenskaplig litteratur kring vindkraft som redovisar faktiskt påverkan på turism och re- kreation. De undersökningar som är gjorda bygger ofta på hypotetiska studier och attitydundersökningar från olika intressegrupper och har sällan anknytning till befintliga etableringar, vilket gör resultaten svårtolkade. En omfattande genomgång av studier från såväl Sverige som Norge, Skottland, Spanien och Portugal visar att erfarenheterna från faktiska utbyggnader ger ett mycket litet stöd till uppfattningen om att vindkraft skulle kunna ge en negativ effekt på besöksnäringen, snarare det omvända. Studierna handlar emellertid inte om ett område med den vildmarksprägel som karaktäriserar Stöt- tingfjället eller kulturmiljön runt Risträsk. Det går därför inte att direkt överföra resultat från någon av de identifierade studierna eller från de erfarenheter som finns, till de förhållanden som råder vid Pauträsk. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets påverkan på friluftslivet: •• En dialog ska hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar. Dialogen syftar till att under byggskedet hitta praktiska lösningar som begränsar konsekvenserna för de som jagar inom projektområdena. •• I det fall det anses var nödvändigt kommer bolaget att, i dialog med berörda skoterföreningar, dra om skoterleder som går inom projektområdena. Bedömning friluftsliv Påverkan på friluftslivet kommer framförallt att ske genom att upplevelsen påverkas. Anläggningen kommer inte att begränsa förutsättningarna för rörligt friluftsliv, men vindkraftverkens visuella intryck och dess ljud kommer att påverka upplevelsen. Landskapet vid den planerade etableringen nyttjas i huvudsak av lokalbefolkningen för jakt, skoteråkning, svamp- och bärplockning samt fiske. Jakten är viktig för lokalbefolkningen och en del av rekreationsvärdet utgörs av den natur man jagar inom. Jakten sker både samordnat i jaktlag och enskilt. Eftersom projektet är av stor omfattning kommer ett flertal jaktområden och därmed ett stort antal människor att påverkas. Under anläggningsskedet kommer det att anläggas vägar och pågå anläggningstrafik som kan påverka både upplevelsen och jakten, men under drift är det endast upplevelsen som påverkas. Vissa kommer troligen att uppleva vindkraftparken som positiv då nyanlagda vägar förbättrar åtkomsten inom jaktområdena. Tabell 23. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga, på gränsen till små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för friluftslivets intressen. Stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Måttlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. 167 7 Fisket kommer inte att påverkas fysiskt av etableringen och inte heller under anläggningsskedet kommer det att uppstå situationer som påverkar möjligheten till fiske. Från Örån kommer man ha begränsad utsikt mot vindkraftverken på grund av avstånd, topografi och avskärmande vegetation. Från Pauträsket kommer dock synligheten att vara påtaglig då vindkraftverk kommer att vara synliga i alla riktningar. Vid Pauträsket vistas lokalbefolkningen såväl sommartid som vintertid. Även vid Bergtjärn kommer vindkraftverken har en stor påverkan på upplevelsen. Rekreationsupplevelsen kommer därför att förändras för fiskare i området, framförallt i anslutning till dessa sjöar. Övriga aktiviteter såsom skoter- och skidåkning, paddling, bär- och svampplockning kommer alla att påverkas genom en visuellt och audiellt förändrad omgivning, såväl som för jakt och fiske kommer påverkan av detta förändras beroende på var i landskapet man befinner sig. Sammantaget kan det konstateras att projektet inte berör något riksintressant område för friluftsliv eller något stort besöksmål, där landskapsupplevelsen är en viktig faktor. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för lokalbefolkningens friluftsliv kommer att vara måttliga, på gränsen till små, under driftfasen, främst på grund av den förändrande landskapsbilden. Bedömningen grundar sig på att friluftslivsvärdena är mycket viktiga för lokalbefolkningen, det är endast upplevelsen som påverkas samt att antalet personer som berörs är förhållandevis begränsat. Bedömning turism Turismen i området är starkt förknippad med de friluftslivsvärden som beskrivits i föregående avsnitt. Stöttingfjället som besöksmål med dess fjällnära miljö, ålderdomliga lidbyar samt orörda natur kommer att påverkas visuellt, dock är besöksintresset idag mycket begränsat. Det finns ett mindre antal besöksmål, bl.a. de närliggande naturreservaten och riksintresset Risträsk. Besöksfrekvensen inom naturreservaten är troligen låg. Det finns ingen statistik över besöksfrekvens, men antagandet grundar sig på ortsbors observationer och att reservaten inte varit föremål för några större tillgänglighetsåtgärder. I Risträsk finns ett museum som för statistik över antalet besökare. Av statistiken framgår att 0-10 personer årligen besöker muséet. Även den kommersiella verksamheten är begränsad, men den förekommer i mindre omfattning och är då främst inriktad mot jakt. Bland annat bedrivs jaktturism inom Bubergets naturreservat och det är möjligt att lösa jaktkort (utan guide) inom några av de jaktområden som berörs av projektet. Området kan inte sägas vara av någon större betydelse för turismen idag. I framtiden kan detta emellertid förändras då det blir allt ovanligare med den här typen av miljöer och efterfrågan på besöksmöjligheter ökar. Tabell 24. Bedömningsgrunder för den lokala turismen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet i området. Måttlig påverkan på förutsättningarna för att med bedriva kommersiell naturturismverksamhet i området. Liten påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet i området. Obetydlig påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet i området. Förbättrade förutsättningar för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet i området. 168 7 Tabell 25. Konsekvenser för turism och friluftsliv under driftfas. Tabellen är främst kopplad till förändringen i landskapsbilden, eftersom möjligheterna till turism och friluftsliv i huvudsak ej kommer att förändras under driftfasen. Verksamhet/aktivitet Fysisk påverkan Visuell och audiell påverkan Konsekvens Skoter En skoterled går i anslutning till PO 1 i den södra delen av Gardisjöliden. Lokaliseringen på denna kan möjligen behöva ses över. Vindkraftparken kommer att vara väl synlig från många ställen efter skoterlederna, bl.a. de öppna områdena vid Pauträsket och vid Skarvmyran. Skoteråkare har högre acceptans för ingrepp och kan som regel vara positiva till vindkraft. Etableringen kommer inte att medföra några inskränkningar i möjligheterna till skoteråkning, det är snarare sannolikt att skoteråkare kommer att åka enkom för att besöka vindkraftsetableringen. Konsekvensen för skoteråkning bedöms därför som obetydliga. Skidåkning Ingen påverkan Delvis visuell påverkan på elljusspår i Pauträsk. I övrigt beroende på var skidåkning sker. Skidåkare kan uppleva vindkraft mer negativt. Det finns dock ingen skidled (förutom elljusspåret) och utövandet är begränsat. Konsekvensen bedöms därför som liten. Jakt Jaktområdena får en fysisk påverkan genom vägar etc. men etableringen kommer inte direkt att påverka möjligheterna till jaktutövning. Tillgängligheten kommer att öka. Både ljud och synintryck kommer att vara påtagligt inom projektområdena, men begränsat i kringliggande marker pga. skogens skymmande effekt. I denna del av landet är jakt i en viktig social och kulturell friluftsaktivitet. Jakt bedrivs idag i områden som inte bär spår av industriell prägel. Etableringen kommer främst förändra upplevelsen av jakt i området och det är även sannolikt att antalet utövare minskar i detta område. Lokal påverkan för ett projekt av denna storlek bedöms därför som måttlig. Fiske Ingen påverkan God synlighet från delar av Paubäcken och från Pauträsket. Fiskare är en grupp som kan uppleva vindkraft som negativt. Effekten måste ändå betraktas som ringa då det är frågan om relativt få fiskare samt att etableringen inte påverkar möjligheten att utöva fiske. Bär- och svampplockning Obetydlig påverkan Beroende på var aktivitet sker. Möjligheten att plocka bär och svamp inom projektområdena kommer inte att förändras. Aktiviteten är ej heller lika platsspecifik som t.ex. jakt inom älgjaktslag eller fiske, så vill man inte plocka inom projektområdena, då finns det många ställen i det omgivande landskapet med liknade förutsättningar. Konsekvensen bedöms om obetydlig. Paddling Ingen påverkan Långt avstånd till närmaste projektområde från paddelvattnet Mejvanbäcken och ingen eller obetydlig synlighet Ingen konsekvens Jovan ekopark Ingen påverkan Ekoparken ligger delvis inom PO 3, Pauliden och ett begränsat antal verk kommer att vara synliga. Konsekvens beror på besöksanledningen. En ekopark symboliserar dock ett mångbruk och i det sammanhanget står inte en närliggande vindkraftpark i konflikt med ekoparken. 169 7 Bubergets naturreservat Ingen påverkan I stora delar begränsad pga. skymmande skog men från vissa myrområden, höjder etc. kommer synligheten vara god. I anslutning till Pauliden (PO 3) kommer även vindkraftverken att kunna höras. Personer som kommer till naturreservatet för att enbart uppleva naturmiljön i området är begränsat. Befinner man sig i skogen kommer ej heller vindkraftverk att påverka upplevelsen. I området bedrivs dock kommersiell jakt etc. då det även kan vara viktigt att kringliggande mark inte ger ett industriellt intryck. Vissa påverkan på upplevelsen kan därmed ske. Inga vindkraftverk kommer emellertid att placeras inom reservatet. Fritidsbebyggelse Transporter kan ge viss påverkan för fritidshus som ligger nära större väg. Idag sker emellertid mycket transporter till följd av Svartlidengruvan. Visuell påverkan, främst från Pauträsk. Fritidshusägare har som regel en mer negativ syn på förändringar i omgivningen jämfört med fast boende. Många av fritidshusägarna, men god synlighet mot vindkraftsprojektet, kommer sannolikt att uppleva förändringen som negativ, åtminstone inledningsvis. Det är emellertid inte sannolikt att etableringen i stor omfattning påverkar antalet besökare i reella tal Arasjö naturreservat Ingen påverkan Som närmast ca 8 km från Gardisjöliden inom PO 1. Mycket begränsad synlighet om man inte står vid stranden till Stor-Arasjön eller på toppen av Oxberget. Besöksantalet är troligen lågt, men en del av landskapets storslagenhet sett från toppen av Oxberget kommer att påverkas då vindkraftparken kommer att vara en del av landskapsbilden mot norr. Befinner man sig i skogen kommer inte vindkraftverk att påverka upplevelsen. Alsbergets naturreservat Ingen påverkan Toppen av Alsberget är belägen ca 4,5 km från PO 1. Skogen kommer att skymma inom stora delar av reservatet, men från toppen av Alsberget bedöms vindkraftverk från flera olika projektområden vara synliga. Besöksantalet är troligen lågt, men landskapets storslagenhet sett från toppen av Alsberget kommer att påverkas avsevärt då vindkraftparken kommer att dominera landskapsbilden mot norr. Befinner man sig i skogen kommer inte vindkraftverk att påverka upplevelsen. Av de besökare som ändå söker sig till de närliggande naturreservaten och som kommer till området för att uppleva landskapets vildmarkskaraktär är sannolikt en del negativa till vindkraftverkens visuella påverkan. Bedömningen är dock att vindkraftsetableringen inte visuellt kommer att ha någon större inverkan på varken dagens besöksantal eller den framtida potentialen för turism, även med beaktande av att vindkraftens visuella påverkan är reversibel och begränsad till en viss period. Bedömningen är att konsekvenserna för turism är små. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen är stor vad gäller påverkan på turism och friluftsliv. Antalet besöksmål och friluftsaktiviteter är begränsat och omfattningen kan bedömas. 170 7.8 Konsekvenser för kulturmiljön 7 Området är ett höglänt utmarksområde som i huvudsak saknar de naturgeografiska förutsättningarna för en hög frekvens av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer. Få, sedan tidigare kända läm- ningar finns i området och ingen övrig kulturlämning har påträffats inom projektområdena. Konsekvensanalysen för kulturmiljön i samband med denna vindkraftsetablering kommer därmed främst att härröra från den visuellt förändrade landskapsbilden för riksintresset vid byn Risträsk. Den påverkan som vindkraftsetableringen kommer att medföra på kulturlämningar samt kulturmiljöer är nämligen främst visuell då ingen fysisk påverkan kommer att ske på någon idag känd kulturlämning eller kulturmiljö. Lämningar inom projektområdena Konsekvensen för kulturlämningar i området bedöms som obetydliga då inga idag, kända fornminnen eller övriga kulturhistoriska lämningar kommer att påverkas fysiskt av vindkraftsetableringen. Gällande okända kulturlämningar är bedömningen att en fördjupad studie över området skulle kunna resultera i en smärre ökning av antalet kända kulturhistoriska lämningar som i första hand bör härröra från äldre tiders jakt- och fångstverksamheter, traditionell renskötsel, fäboddrift och jordbruk samt nyare tiders skogsbruk. För att undvika att dessa eventuellt, okända kulturlämningar kommer till skada så kan en fältinventering ske vid detaljprojekteringen samt att länsstyrelsen ska kontaktas som rådgörande part innan detaljprojektering. Skulle eventuella kulturlämningar påträffas så kommer dessa att undantas allt anläggningsarbetet där det är möjligt. Är det inte möjligt kommer en utgrävning att ske för att undvika skada på eventuella föremål. Dessa åtagande leder till bedömningen att vindkraftsetableringen kommer medföra en obetydlig konsekvens på kulturlämningar. Riksintresse för kulturmiljövården Risträsk-Stöttingfjället Risträsk med dess kulturhistoriska karaktär och byggnader som bibehållit ett ursprungligt utseende kommer uteslutande att påverkas genom en visuellt förändrad landskapsbild. Synbarhet mot den vindkraftparken kommer främst att råda från byns högst belägna delar och utmed siktstråket vid landsvägen. Landskapsutblickarna i riksintressets högst belägna delar är riktade mot öster, dvs. landskapet öppnar upp sig mot den planerade etableringen vid Projektområde 1 med delområdena Gardisjöliden, Middagsberget och Risliden, där vindkraftverken kommer att vara synliga i horisonten. Delområdena Gardisjöliden och Middagsberget kommer att vara synliga i sin helhet, medan bara vissa delar av delområde Risliden kommer att vara synliga. Även om inte hela Rislidens projektområde är synligt så kommer de synliga vindkraftverken att upplevas betydligt mer än Gardisjöliden och Middagsberget på grund av de olika avstånden. Vindkraftverken kommer dock inte att fragmentera kulturmiljön utan upplevas relativt sammanhållna. Bedömningen är att vindkraftverkens avstånd, lokalisering och förhållandevis korta livslängd i ett kulturhistoriskt perspektiv inte kommer medföra någon påtaglig skada på riksintresseområdet och uppfattningen av samt förståelsen för kulturmiljön bedöms inte påverkas. Övriga projektområden ligger på ett sådant avstånd att synligheten inte kommer att dra fokus från kulturmiljön. Därtill kan nämnas att 171 7 det idag är få personer som kommer till bygden för att uppleva kulturmiljön. Museet i Risträsk har t.ex. endast 0-10 besökare per år, vilket visar att intresset är lågt. Pausele-Pauliden Riksintresset Pausele-Pauliden kommer inte att beröras. Det ligger på långt avstånd från projektområdena och dessutom visar siktanalysen att synbarheten kommer att var högst begränsad/obetydlig. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets påverkan på kulturmiljöer: •• Länsstyrelsen ska kontaktas inför detaljprojekteringen. •• Påträffas eventuella kulturlämningar inom arbetsområdet kontaktas Länsstyrelsen i första hand för att finna en lösning som undviker påverkan och i andra hand för en eventuell utgrävning. Bedömning Bedömningen är att inga kulturhistoriska objekt kommer att gå förlorade och att helheten/sambandet kring kulturhistoriska miljöer ej kommer att brytas på grund av den planerade anläggningen. Det bör även nämnas att det kan uppkomma positiva konsekvenser som är knutna till arbetstillfällen och därmed möjligheten att bo i Risträsk. Boende i byn skapar möjligheter att underhålla byggnader, hävda slåtter och därmed underhålla kulturmiljön. Det kommer att uppstå en visuellt förändrad landskapsbild från Risträsk vilket kan ändra uppfattning av kulturmiljön. Bedömningen är dock att syftet med riksintresset i Risträsk även fortsättningsvis kommer att kunna upplevas som avsett, även efter det att vindkraftparken är uppförd. Vindkraftverkens avstånd, lokalisering och förhållandevis korta livslängd i ett kulturhistoriskt perspektiv bedöms inte medföra någon påtaglig skada på riksintresseområdet och uppfattningen av samt förståelsen för kulturmiljön bedöms inte påverkas. Säkerhet i bedömning Genom de skadeförebyggande åtgärderna är säkerheten i bedömningen god. Tabell 26. Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i högt värderade kulturmiljöer. Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhållna kulturmiljöer. Enstaka objekt, vilka inte är betydelsebärande för miljöns helhet, påverkas. Helhet, strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis. Helhet, strukturer och samband kan uppfattas, samtidigt som inga eller enstaka objekt riskerar gå förlorade. Förbättrade förutsättningar för kulturmiljövärdena (t.ex. pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, vidmakthållande). Höga värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas genom att strukturer och samband bryts. Miljön fragmenteras så att dess helhet blir svår att uppfatta. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. 172 7.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser 7 Pågående kommersiell markanvändning inom projektområdena för vindkraft utgörs av skogsbruk och rennäring. Konsekvenser för rennäringen behandlas i avsnitt 8.11. Den planerade vindkraftparken kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal på fem procent av projektområdena som sker till följd av an- läggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kommer i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftparken. Projektområdena berör inget riksintesse för värdefulla ämnen men väl tre olika undersökningstillstånd för mineraler. Idag finns inga planer på bearbetningskoncession som skulle kunna leda till gruva och undersökningsarbeten såsom borrning kan utan hinder utföras även om där finns vindkraftverk i området. Väldigt få undersökningstillstånd leder till gruvor så sannolikheten för att ett företag skulle vilja etablera en gruva inom något av vindkraftparkens projektområden är liten. Skulle detta ändå ske bör verksamheterna gå att kombinera, åtminstone till en viss del. Mellan projektområde 3 och Murberget väster där om finns en isälvsavlagring som är klassad som en stor grundvattentillgång (figur 45). Denna fortsätter ner mot Pauträsket och passeras av en väg som troligtvis kommer att få en ökad trafikering under uppföradet av vindkraftparken, med ökad risk för t.ex. utsläpp av olja eller bränsle. Det finns dock ingen anledning för fordonen att stanna på denna plats varför risken för utsläpp betraktas som mycket liten. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna för nyttjandet av naturresurser sammantaget kommer att vara obetydliga. Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och området kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk. Vindkraft och gruvdrift bör gå att kombinera och risken för utsläpp i utpekat område med grundvattentillgångar bedöms som liten Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Tabell 27. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse. Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse. Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse. Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen. Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt. Stor påverkan på areell näring. Liten påverkan på areell näring. Måttlig påverkan på areell näring. Obetydlig påverkan på areell näring. 173 7 7.10 Konsekvenser för luftfartens och försvarets intressen Luftfarten Som tidigare beskrivits och som framgår av bilaga 10 så har Ramböll utfört en särskild luftrumsanalys. Av den framgår att vindkraftetableringen utgör ett väldigt litet problem sett utifrån luftfartens intresse. Pauträsk vindkraftpark kommer att påverka luftfartens MSA-ytor för två sektorer med 30 m för bana 14 i Lycksele, en sektor med 60 m för bana 28 i Vilhelmina samt två sektorer med 30-60 m för banorna 15/33 i Storuman. Idag pågår en dialog mellan bolaget och de berörda flygplatserna, men parterna har ännu inte enats om hur lösningen ska se ut mer exakt. Hemberget Energi åtar sig dock att inte anlägga vindkraftverk på ett sådant sätt att intrång sker i MSA-ytor. Samrådet med räddningsjänsten och baschefen för ambulanshelikoptern visar att Pauträskområdet är ett område som man flyger genom relativt frekvent vid passage mot länets södra fjäll och mot Vilhelminaområdet. Det har framkommit att en vindkraftetablering skulle medföra vissa begränsningar när helikoptern måste flyga lågt till följd av låga molnbaser och dålig sikt. Detta skulle då innebära att ambulanshelikoptern tvingas flyga runt vindkraftparken, vilket medför konskevenser i form av ökad tidsåtgång för transporterna. Försvaret Under samrådet har försvaret yttrat sig och det har framkommit att myndigheten önskar vissa mindre anpassningar inom ett par projektområden. Eftersom detta inte får beskrivas ingående i text så är det inte möjligt att utveckla mer exakt vad försvarsintressena består av och vilka områden som berörs. Bolaget har dock i sin helhet anpassat projektområdena efter inkomna synpunkter. Samtliga områden som försvaret i sitt yttrande påtalat svårigheter för är idag bortvalda eller ingår i stoppområden inom respektive projektområde där vindkraftverk inte kommer att byggas. Försvarsintresset finns i luftrummet varför både vägar och elledningar kan anläggas även inom det område som utgör stoppområde för etablering av vindkraftverk. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder begränsar påverkan på luftfartens intressen: •• Vindkraftparken kommer att förses med en hinderbelysning som uppfyller fastställda krav •• Inga vindkraftverk kommer att placeras på ett sådant sätt att intrång sker i någon av de berörda flygplatsernas MSA-ytor. Detta innebär att för en full utbyggnad så måste MSA-ytorna för samtliga flygplatser genomgå smärre justeringar. Följande åtgärder begränsar påverkan på försvarets intressen: •• Vindkraftparken har utformats och begränsats i enlighet med försvarsmaktens yttrande. 174 Bedömning I enlighet med luftrumsanalysen så är bedömningen, mot bakgrund av bolagets åtagande, att de 7 planerade vindkraftverken kan byggas utan inverkan på Lycksele, Vilhelmina och Storuman flygplatsers flygoperativa verksamhet. Bedömningen är att vindkraftetableringen får små till måttliga konsekvenser för Räddningstjänstens ambulanshelikopter. Mot bakgrund av att alla försvarsintressen tillgodosetts i enlighet med inkomna samrådssynpunkter så bedöms inga konsekvenser uppstå. Säkerhet i bedömningen Det är en mycket stor säkerhet i dessa bedömningar. 175 7 7.11 Konsekvenser för rennäringen Inledningsvis så beskrivs vilken kunskap som finns idag vad gäller störning på ren i allmänhet och semidomesticerad ren i synnerhet. Här vägs denna kunskap samman med föreliggande rättsläge och själva ansatsen för konsekvensbedömningen läggs fast. Förhållningssättet, vars intention är att det ska vara så objektivt som möjligt, är följaktligen baserat på forskning, erfarenheter och domstolars tillämpning/avgöranden. Därefter beskrivs vindkraftsprojektets effekter på möjligheten att bedriva renskötsel i området. Här tas ingen hänsyn till områdets värde för renskötseln. Värdet vägs däre- Vapsten sameby och Vilhelmina norra sameby har i tidigt skede granskat texten i kapitel 7.11 och kommit med synpunkter som arbetats in i texten. Antalet projektområden inom Vapstens sameby har reducerats efter samebyns granskning och därmed också delar av bedömningarna. Den slutliga texten skickade till samebyn den 24 april 2013 och med påminnelse 14 maj 2013. Den 19 juni 2013 hade fortfarande inte slutliga synpunkter inkommit. Bedömningen av konsekvensernas omfattning för rennäringens markanvändning har gjorts av Enetjärn Natur AB. Vapstens sameby har tydligt uttalat att samebyn är emot etableringen eftersom samebyn anser att konsekvenserna är för stora. Att samebyn diskuterat skadebegränsande åtgärder förändrar inte det ställningstagandet. Denna diskussion har enbart förts utifall projektet blir verklighet mot samebyns vilja. Möjliga skadeförebyggande åtgärder har diskuterats mellan Hemberget Energi, Vapsten sameby och Enetjärn Natur AB. De skadeförebyggande åtgärder som anges i MKB:n är de åtgärder som Hemberget Energi AB åtar sig att vidta. mot in i den efterföljande redogörelsen över vilka konsekvenser som uppstår. I redogörelsen över konsekvenserna så beaktas samebyns situation i kapitel 6 och de intrång som de redan idag upplever. Konsekvensbeskrivningen tar därmed hänsyn till den kumulativa (sammantagna) påverkan. Genom hela analysarbetet har samebyn och bolaget haft aktiva roller. Under arbetets gång har samråd utförts, projektets utformning har ändrats och viss förståelse har uppnåtts mellan parterna. Därför skiljer sig detta kapitel något från övriga kapitel i MKB:n. Med anledning av detta så görs följande förtydliganden för att undvika missförstånd och missuppfattningar. 1. De analyser och slutsatser som framgår av kapitlet är gjorda av Enetjärn Natur AB. Såväl samebyn som bolaget har kommit med synpunkter på dessa, eftersom ifrågasättanden och diskussioner gör analyserna bättre. Det är dock alltjämt Enetjärn Natur AB som gjort bedömningarna över projektets konsekvenser. I de flesta fallen så framgår meningsskiljaktigheter om sådana finns, men eftersom detta är en omfattande analys så kan det finnas påståenden eller slutsatser som samebyn inte delar. 2. Samebyns deltagande genom att förse Enetjärn Natur AB och bolaget med information får inte uppfattas som ett godkännande av projektet. Nuvarande kunskapsläge I likhet med så gott som all annan verksamhet inom renskötselområdet kan vindkraft leda till förlust och störning på betesmarker och på så vis vara negativ för renskötseln. Precis som för fåglar och vilda däggdjur sker en habitatförlust som beror av såväl direkt markanspråk och bortfall av födösöksområden som av indirekt förlust av habitat genom störningseffekter. Detta ska i sin tur relateras till ha- 176 bitatets betydelse, eftersom konsekvenserna av störningen är avhängig markanvändningen. Störd 7 betesro kan också medföra att renen lägger mer tid på flykt och rörelser och mindre tid på bete, med energiförluster som följd. För renskötseln som verksamhet tillkommer andra negativa effekter som inte alltid är kopplade direkt till störning av renarna. Ett utbyggt vägnät gör det t.ex. både mer tidskrävande och dyrare att driva och samla renarna. I och i närheten av en vindkraftanläggning omöjliggörs också metoden att samla och driva renar med hjälp av helikopter. Även risken för iskast utgör ett orosmoment för renskötarna. Vetenskapliga studier om renar och vindkraft Kunskapen om hur semidomesticerade renar (d.v.s. renar som är avlade genom selektivt urval) påverkas av vindkraft och samhälleliga verksamheter är fortfarande under uppbyggnad. Det finns ett mindre antal forskningsstudier som belyser hur olika typer verksamheter i samhället kan inverka störande på renen och därmed möjligheten att bedriva renskötsel. I denna forskning finns dock ingen entydighet eftersom vissa studier påvisar mycket begränsade störningseffekter medan andra studier påvisar mycket större störningsområden. Detta beskrivs utförligare längre ner i texten. Därtill finns flera studier gjorda med avseende på vildren, men semidomesticerade renar bör till följd av att människan regelbundet hanterat och avlat dem vara mindre störningskänsliga i jämförelse med vilda renar. Det finns inget stöd för att överföra resultaten från vildrensforskningen till domesticerad ren och de kan därför inte utgöra grund för bedömning av konsekvenserna på renskötseln. Denna uppfattning styrks i Mark- och miljödomstolens (Umeå tingsrätt) domskäl i mål M32-11 den 25 september 2012. ”Tamhetsgraden” kan dock antas variera mellan olika samebyar, både beroende på avel och hur mycket renarna hanteras och vänjs vid människor. I en nyligen framtagen sammanställning konstateras, som tidigare nämnts, att antalet studier på semidomesticerad ren fortfarande är få till antalet (Skarin 2012). Vid sidan av den forskning som framgår av denna sammanställning kan det tilläggas att två nya forskningsrapporter publicerats från det norska forskningsprogrammet Vindrein. Vad gäller forskning på vindkraft och semidomesticerad ren så har en lokal beteendestudie visat att renarna inte störs av vindkraftverkens rörelser eller ljud (Flydal et al 2004). Två andra färska studier i Norge visade dock att djuren stördes och blev oroliga under byggfasen, men att de inte visade tecken på oro under driften. Efter det att vindkraftverken anlagts så vistades renarna i området i samma utsträckning som före utbyggnaden och inte heller mindre än i ett ostört referensområde (Coleman et al. 2012). Skarin redovisar i sin kunskapssammanställning 2012 preliminära resultat från studierna av vindkraftetableringen vid Jokkmokksliden och Storliden. Denna studie jämför renarnas användning av området före och under byggnation. Skarin skriver i sin sammanställning att resultaten klart visar att renarnas markanvändning har påverkats negativt av konstruktionsfasen. Rapporten förväntas komma under 2013, men kommer inte att beskriva situationen efter anläggningsfasen. Studierna som refereras ovan är bedrivna på olika sätt, med olika syften och med olika förhållanden. Flydals studie är bedriven i hägn och på enstaka individer. Forskarna har här konstaterat att renar i ett hägn nära vindkraftverk inte ägnar mindre tid åt att beta eller idissla jämfört med i ett ostört kontroll- 177 7 hägn. Renarna kunde dock inte välja ett alternativt betesområde och resultaten ger därmed ingen vägledning i hur renarna prefererar olika områden när de får välja fritt. Skarins studier som är bedrivna med fritt betande renar har inte den tidsrymd som gör att det går att bedöma hur den aktuella säsongens förhållanden styr betesutnyttjandet och därmed störningen. Det finns nästan alltid en viss mellanårsvariation och rotation i betesutnyttjandet som försvårar den exakta analysen, även om Skarin antyder att en trend förefaller tydlig. När det gäller Colmans studier så finns det ingen signifikant skillnad i betesutnyttjandet jämfört med referensområdet när anläggningen tagits i drift, men här ska det beaktas att studierna är bedrivna på ett sommarbete. En sammanfattande slutsats är att det nog knappast kommer att kunna genomföras en forskningsstudie som heltäckande kan ge svar på alla frågor kring hur vindkraft påverkar renarnas beteende eller renskötseln, applicerbart på vilket vindkraftprojekt som helst. Därtill finns för många olika variabler att ta hänsyn till och för stor variation mellan de olika vindkraftprojekten. Däremot kan de olika studierna delvis ge stöd för vissa slutsatser i utredningarna. Många av de studier som drar slutsatsen att renar kan habituera sig eller få en ökad tolerans mot en störning, har gjorts på lokal nivå genom störningsexperiment (Reimers et al. 2010 och 2012). Det visar att 80-90 % av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter drar slutsatsen att effekten på renar är liten och kortvarig, medan resultatet blir ett helt annat när man betraktar effekter av störning på en större skala (Vistnes och Nellemann 2008) Av de totalt 85 studier som gicks igenom av Vistnes och Nellemann (2008) var 49 gjorda på en regional skala och i 83 % av dessa hade man funnit en negativ effekt av störningen. För semidomesticerad renar är avståndet som de undviker kring infrastruktur och olika typer av samhällsutbyggnader 1-12 km (Helle & Särkelä 1993, Vistnes and Nellemann 2001, Lundqvist 2007b, Anttonen et al. 2011, Helle et al. 2012). Samtidigt finns en studie som visar ett positivt samband mellan kraftledning och rennäring när man mätt antalet spillningshögar inom 5 kilometer från en kraftledning (Bergmo 2011). Resultaten är beroende av en mängd faktorer som t.ex. typ av ingrepp, placering i terrängen, insektsstörningar, rovdjur, årstid, och alternativa betesområden (Skarin 2006, Lundqvist 2007a, Vistnes et al. 2008). Uppföljningsprogram Inom en del vindkraftanläggningar har det upprättats uppföljningsprogram med avseende på konsekvenserna för rennäringen. Det visar sig dock inte enkelt att dra slutsatser om hur en vindkraftanläggning inverkar på renskötseln. Huvudanledningen är att det är så många olika faktorer som var och en kan vara av avgörande betydelse för renarnas vinterbete, inte minst beteskvaliteten och betestillgängligheten (snöförhållanden och snöstruktur). Många faktorer varierar också mellan åren. På vinterbeteslandet har i flera fall anläggningsfasen haft uppehåll på vintern, dvs. under den tid som renarna är i området. Vattenfalls vindkraftanläggning Stor-Rotliden är ett sådant exempel. I några fall har dock anläggningsarbeten skett parallellt med eller delvis parallellt med att renskötsel bedrivs i området, t.ex. vid Svevinds vindkraftanläggning Gabrielsberget. Erfarenheterna från uppföljningsprogrammet vid bl.a. Gabrielsberget förstärker ovan redovisad forskning (Colman 2012 och Skarin opubl., men delvis beskriven i Skarin 2012) så till vida att en störning uppstår i anläggningsskedet. På Gabrielsberget finns ett marklavsbete med hög kvalitet och uppföljningen har visat att renarna, trots goda vinterbetesförhål- 178 7 landen, inte funnit samma betesro inom projektområdet under anläggningstiden. Detta har inneburit merarbete för samebyn. Erfarenheterna från drifttiden är ännu mindre studerad inom ramen för uppföljningsprogram och ännu bara i mycket korta tidsserier. Det är därmed svårt att dra långtgående slutsatser på grund av mellan- årsvariationer. Tidiga resultat varierar dock från att samebyn inte upplever störning till att samebyar har sett att renarna uppehåller sig på avstånd från vindkraftverken eller kan spridas i oönskade riktningar p.g.a. de barriäreffekter som uppstår av anläggningen. Markens funktion Något som uppmärksammats i samband med uppföljningsprogram (bl.a. Gabrielsberget) och i vissa forskningsstudier (bl.a. Colman 2012) är betydelsen av markens funktion och egenskaper. Colman skriver i sin rapport att studieområdets olika habitat med varierande beteskvalitet förefaller mycket mer viktigt än infrastrukturens lokalisering när man ska försöka hitta en förklaring till hur renarna nyttjar ett undersökt område. Förenklat kan man säga att Colmans studie visar att renarna har varit där det funnits bra bete. Erfarenheterna är liknande vid den uppföljning som Enetjärn Natur har gjort vid Gabrielsberget. Innan uppföljningen startade så markerades de viktigaste lavmarkerna i området.Uppföljningen har visat en mycket god korrelation mellan renens fördelning i området och var lavmarkerna återfinns. Dock har det under utbyggnadsfasen funnits en tydlig störning inom de lavmarker som påverkas av vindkraftutbyggnaden. Traditionell kunskap visar också att betet har en avgörande betydelse för renarnas marknyttjande. Som exempel kan nämnas det marklavsbete som sker längs tallhedarna utmed Vindelälven (längs väg 363) inom Rans sameby, samt tallhedarna utmed väg 92 (Vilhelmina Norra sameby). Vid bedömningen av hur stora effekterna blir för betesutnyttjandet är konsulternas slutsats att beteskvaliteten måste vara en tungt vägande parameter. Därtill måste en stor vikt läggas vid markens funktion och hur den passar i samebyns helhetsbild. Val av utformning Den fortsatta beskrivningen av vindkraftprojektets effekter, skadebegränsande åtgärder och konsekvenser bygger på de områden som planeras att tas i anspråk. Det är därför viktigt att inledningsvis belysa att bolaget efter samråd med Vapstens sameby ändrat projektets utformning. Inledningsvis så togs Bräntberget och delar av Brånaberget bort från den fortsatta planeringen mot bakgrunden av att bolaget ansett att de medför för stort intrång i de viktiga lavbetena i norr. Därefter har i ett sent skede även Börtingliden, Hästliden, Ekorrliden och Murberget tagits bort. Anledningen till bortvalet av områden i sent skede har inte uteslutande varit med beaktande av Vapstens sameby, men det faktum att man får ett mer sammanhållet projekt som 179 Vapstens sameby har noterat att de ursprungliga planerna ändrats med syfte att lindra skadeverkningen från vindkraftsetableringen. Samebyn har dock hela tiden framhållit att bolagets justeringar varit alltför marginella i förhållande till projektets utformning och omfattning. Samebyn anser att stora viktiga områden för bete, en samlad renflytt och renarnas fria strövning kommer att gå helt förlorade. Mot bakgrund av detta anser samebyn att konsekvenserna, trots den anpassade parken, kommer att vara alltför påtagliga och långtgående för att samebyn ska kunna anse parken vara förenlig med dagens renskötsel. 7 tar mindre areal i anspråk, samt att det ligger längre ifrån utmarkerade flyttleder och kärnområdena längs Umeälven har av bolaget ansetts mildra påverkan på rennäringen. Effekter och värden Som det har beskrivits i bedömningsgrunderna så tar konsekvenserna sin ansats i den påverkan och effekt som vindkraftparken genererar, samt den betydelse som markerna har för samebyns verksamhet. Vindkraftprojektet är mycket stort och vid sidan av de många vindkraftverken så krävs även ett omfattande vägsystem och nyanläggning av luftledning för att ansluta vindkraftparken. De påverkansfaktorer som kommer som en följd av verksamheten är framförallt ianspråktagande av mark, nya fysiska installationer (t.ex. vägar), buller, visuell påverkan, samt ökad mänsklig aktivitet och närvaro. Dessa påverkansfaktorer adderar till den påverkan som redan finns i närområdet, t.ex. Svartlidengruvan, den trånga passagen i anslutning till väg 45, rovdjurstryck, svåra snöförhållanden och det aktiva skogsbruket. Vad det gäller effektbeskrivningen så grundläggs den i parametrar som uppkommit i Vindren-projektet, de farhågor som samebyn uttryckt under samrådet och de erfarenheter som Enetjärn Natur AB samlat på sig under tidigare arbete med samhällsbyggnadsprojekt i renskötselområdet. Vad det gäller värdet (nyttjandet) så är det synnerligen svårbedömt för en utomstående. Det grundläggs i stor utsträckning på samebyns beskrivning av hur de använder markerna. Värdet är dock även svårbedömt för samebyn i ett samhälle som är under så stor förändring. Flexibiliteten och motståndskraften för att kunna anpassa sig till nya intrång och förutsättningar minskar i takt med att även idag lägre utnyttjade områden exploateras. I detta sammanhang måste därför bedömningen även ta hänsyn till samebyns tydliga påpekande om att områdets potential i framtiden är betydligt större än vad det faktiska nyttjandet idag ger uttryck för. För att ytterligare komplicera en sådan bild bör påpekas att lägre nyttjade områden kan vara ovärderliga under vissa specifika betesförhållanden, dvs. även om de inte nyttjas årligen så utgör de är en central bit i det pussel som utgör ett motståndskraftigt renbetesland. De effekter som riskerar att uppstå bedöms vara de nedanstående och de utvecklas var och en för sig, med en koppling mot nulägesbeskrivningen (värdet) och därmed också en konsekvensbedömning. •• Betesbortfall •• Barriäreffekt •• Ökad spridning •• Säkerhetsrisker Direkt betesbortfall Den planerade vindkraftparken vid Pauträsk är stor och kräver därmed ett omfattande vägnät, nya ledningsgator avverkas och uppställningsytor för vindkraftverken avverkas och grusas. Dessa åtgärder kommer att leda till ett betesbortfall på ca 246 ha under vindkraftparkens drifttid. Av dessa ytor så kan man utgå ifrån att vägarna blir kvar efter avslutad verksamhet, vilket innebär att ca 17 ha blir ett permanent bortfall (se tabell 7). 180 Skillnaden mellan direkt betesbortfall under bygg- respektive drifttid är obetydlig. Av de ytor som i anspråktas under byggtiden är det få som läggs igen under drift. Det direkta betesbortfallet berör inte betesmarker utpekade som riksintresse. Några kilometer norr om Pauliden återfinns de närmast belägna riksintresseområdena. I samtal med renskötare har det 7 framkommit att det är just vinterbetet som är den begränsande faktorn i Vapstens sameby. Höjdlägesgranskogarna som berörs av projektområdena för vindkraft nyttjas inte för bete i stor skala idag. De har i jämförelse med andra trakter inom samebyns marker inte samma marklavsbete, är starkt påverkade av bl.a. skogsbruk och har ett stort rovdjurstryck. Dessutom råder ofta ett stort snödjup som både är kostsamt energimässigt för renarna och inte underlättar flykt från rovdjuren. Under år med extra svåra snöförhållanden uppger dock samebyn att resterna av den hänglavsbärande skogen på höjderna inom vindkraftområdena kan fylla en viktig funktion för de fritt strövande renarna. Rastbeten i anslutning till flyttlederna är även en förutsättning för att kunna bedriva en samlad fotflytt. Trots områdets Samebyn påpekar att områdena är viktiga trots de problem som finns. betydelse för hänglavsbete vid framförallt den fria strövningen och vid svåra vinterbetesförhållanden så är bedömningen att markernas betydelse för samebyn idag inte är lika stor som betydelsen skulle kunna bli i framtiden. Anledningen till detta är att det idag finns omständigheter som gör att andra vinterbetesområden föredras och att flytten sker med lastbil. Båda dessa omständigheter kan i framtiden komma att förändras. Barriäreffekt Med en barriäreffekt menas att renarna skyggar för den typ av nya företeelser i terrängen som en vindkraftpark utgör med tillhörande mänsklig aktivitet eller ändrar sitt beteende så att de vandrar genom området utan att tillgodogöra sig betet i området. Ett sådant undvikande innebär flera problem, varav det indirekta betesbortfallet, svårigheterna vid fotflytt och påverkan på renens fria strövning bedöms vara de främsta. Inledningsvis så måste området för denna effekt försöka avgränsas. I enlighet med försiktighetsprincipen bör det antas att såväl vägnät som projektområdena i stor utsträckning undviks av renarna i samband med att anläggningsarbeten pågår. Som tidigare nämnts så har både forskning och uppföljning visat att det under anläggningstiden finns mer oförutsägbara störningar som påverkat förutsättningarna att bedriva renskötsel. Där tillkommer alltså även en zon utanför projektområdena som alla renar inte kommer att nyttja fullt ut. Forskning, erfarenheter och uppföljning ger dock olika signaler om hur stort område som kan påverkas, både under anläggning och under drift. Det finns väldigt många parametrar som spelar in på om det uppstår en störning och det är omöjligt att på förhand (knappast ens i efterhand) göra en exakt beskrivning av den zon inom vilken en störning kan uppstå. Det är dock viktigt att försöka avgränsa/definera detta så att resonemanget fördjupas kring just denna zon. 181 7 Effektzon Projektområdena och det närområde där, med beaktande av försiktighetsprincipen, det inte kan uteslutas en påverkan benämns fortsättningsvis som effektzon. Det är inom denna zon som det inte kan uteslutas att anläggningsarbeten och drift/skötsel av vindkraftverk skulle kunna störa renarna. Med detta menas alltså inte att ingen ren under några omständigheter kan vistas där. Däremot kan renarna antas föredra andra områden på grund av störning och/eller renskötarna föredra att inte nyttja området på grund av risken för ändrat beteende hos renarna. Effektzonen är upprättad utifrån landskapets förutsättningar och verksamhetens störningsfaktorer, främst med beaktande av byggskedet då störningen Effektzonen redovisas utifrån landskapets topografi och förutsättningar. Syftet är att avgränsa diskussionerna kring inom vilket landskapsavsnitt som effekter möjligen kan uppstå. bedöms vara som störst. Utifrån denna avgränsning är det därefter möjligt att analysera hur renskötseln kan komma att påverkas utifrån de funktioner som finns därinom (betesförhållanden, flyttstråk osv). Projektets påverkan kommer i själva verket att variera lite bl.a. beroende på i vilka etapper som vindkraften byggs ut, när på året byggnationerna sker, skötselåtgärder/intervall under drift, möjligheten till habituering/tillvänjning. Zonen beskrivs dock utifrån värsta tänkbara utbyggnadsscenariot, nämligen en utbyggnad av hela anläggningen samtidigt och under vintertid. I ett sådant scenario blir effekten sannolikt att varken renar eller renskötarna (mot bedömning av var de vill ha renarna) kommer att preferera betesmöjligheterna inom eller mellan de olika projektområdena. Den bedömda effektzon inom vilken störning inte kan uteslutas redovisas i särskild kartbilaga 16 och beskrivs nedan. Norr om Pauliden: I nord-nordost finns på södra sidan Umeälven flera viktiga kärnområden, se fig. 49, som tidigare har belysts. Dessa ligger som närmast på ett avstånd av ca 7 km från närmaste vindkraftverk i Paulidens projektområde. Både den starka kuperingen i landskapet och avståndet leder fram till bedömningen att dessa inte ska ingå i effektzonen. Inte heller tillgängligheten till dessa områden bedöms påverkas, med utgångspunkt från en lossning vid Örnträsk och vandring mot nordväst. Norr om Pauliden finns dels Lövberget inom Bubergets naturreservat och höjderna Mellanliden och Hemberget. Dessa höjder är lika höga som Pauliden och sträcker sig 1-2 km norr om själva vindkraftområdet. Norr om höjderna blir terrängen lägre liggande innan man når höjden Björnberget. De närliggande höjderna norr om Pauliden bedöms ingå i effektzonen, men sluttningarna ca 2 kilometer från projektområdet och landskapet norr därom bedöms inte ingå i effektzonen eftersom topografin effektivt avskärmar aktiviteten knuten till Pauliden. Norr om Simiskilä och Per-Ollesbrännan: Sjöarna Pauträsket och Kalvsjön är sammanbundna och utgör en tydlig gräns mellan de planerade projektområdena på höjderna Simiskilä och Räftberget i söder och höjderna Murberget, Tallberget, Brånaberget, Hästliden mfl. i norr. Toppen på Simiskilä sträcker sig ca 629 möh och det något lägre 182 7 Räftberget har toppen ca 600 möh. Sjösystemet ligger ca 420 möh och på ett avstånd av ca 1-2 km från de båda projektområdena. De båda bergens norra sluttningar, liksom sjöns öppna yta (isbelagd vintertid) bedöms ingå i effektzonen. De skogsbeklädda sydsluttningarna norr om sjösystemet tillhör det skogsbeklädda bergkullelandskapet norr om sjösystemet och bedöms inte ingå i effektzonen. Anledningen till denna bedömning är en kombination av avståndet och att sydsluttningarna är så tydligt frånskilda vindkraftområdet genom sjösystemet. Den avskärmande topografin bestående av Murber- get, Tallberget, Brånaberget, Svartliden, Nymyrliden och Hästliden återfinns dock på ett längre avstånd från de båda projektområdena. Väster om Simiskilä: Området väster om Simiskilä utgörs av ett stort våtmarksområde med Mejvansjön i centrum. Avstån- det till Storbäcken är ca 5 km och ytterligare ca 3 km västerut går väg E45 och inlandsbanan, med Norrhedens torväkt mellan vattendraget och infrastrukturen. Inom detta område finns ingen avskärmande topografi. Våtmarksområdets östra delar bedöms ingå i effektzonen, men i den västra delen av myrområdet i anslutning till Storbäcken bedöms dock avståndet vara långt och med hänsyn tagen till både myrvegetation och inslaget av skogsbevuxna myrholmar så kan inte dessa delar antas ingå. Söder om Simiskilä, Per-Ollesbrännan och Risliden: I söder bedöms zonen som mest sträcka sig ungefär längs kommungränsen, eftersom det finns bergkullar (t.ex. Bräntberget, Jeppmakullarna, Lappkullen, Dammbrännan, Risträskberget) som reser sig upp i landskapet. De är i de flesta fallen inte högre än projektområdena, men eftersom de är belägna ca 2 km från vindkraftverken och landskapet söder om dessa bergkullar ligger betydligt lägre så blir de ändå en effektiv avskärmning mot söder. Söder om Gardisjöliden finns dock ingen avskärmande topografi och det flacka sjö- och våtmarkslandskapet inkluderas därför i effektzonen trots att avståndet är långt. Öster om Risliden och Pauliden: Öster om Gardisjöliden finns Alsberget med det omkringliggande naturreservatet där skogsbruk inte får bedrivas. Öster om Risliden och i riktning mot Pauliden så avskärmar de markerade kullarna Dammkullen, N. Middagsberget, Tallberget och Ekorrliden av projektområdena mot öster. Barriäreffekt utifrån redovisad effektzon 1. Betesbortfall Till skillnad från den relativt enkla uppgiften att beräkna det direkta betesbortfallet så är utrymmet för spekulationer väsentligt större när det gäller det indirekta betesbortfallet som uppstår om renen föredrar andra områden till följd av störningen. Renarna är individer som kan reagera på skilda sätt. En del av dem kommer sannolikt inte alls att störas medan andra är mer störningskänsliga och skyggar för nya företeelser i terrängen. Studier har visat att vajor med kalv generellt sett är mer skygga än sarvar och ungdjur. Om en barriäreffekt uppstår eller inte och hur stor den är kan därmed bero av vilka individer som studeras. Vinterbetesmarken inom effektzonen används idag inte för varaktigt vinterbete och har inte heller de förutsättningar som krävs. Det används däremot som betesmark för genomströvande renar och under 183 7 år med låst marklavsbete kan de mer höglänta projektområdena utgöra alternativ. Framförallt skulle projektområdet Pauliden kunna nyttjas då detta område ligger närmare de normalt nyttjade kärnområdena i anslutning till Umeälven. Landskapet på norra sidan om Pauträskets sjösystem har inte riktigt samma karaktär som det höglänta och svårnyttjade Stöttingfjällsområdet söder om sjösystemet. Om områdena inom effektzonen skulle nyttjas för ett mer sammanhållet vinterbete så bedöms renarna, utan tillvänjning, inte kunna tillgodogöra sig betet på samma sätt som tidigare. Erfarenheter från bl.a. Gabrielsberget visar att renarna vandrar genom och förbi vindkraftområdet i samband med bete. En skillnad som dock bör uppmärksammas är att det i fallet med Gabrielsberget då finns tillgängligt alternativt marklavsbete med samma kvalitet utanför vindkraftområdet och situationen självklart kan bli annorlunda om betet skulle vara låst nedanför höjderna. Detta förändrar dock inte bedömningen. Förutom att renarna vid ett nyttjande av effektzonen inte kan förutsättas tillgodogöra sig betet på samma sätt som tidigare bedöms även spridning uppkomma, vilket redogörs för som särskild effekt. 2. Sammanhållen fotflytt Barriäreffekten för flytt och fri strövning bedöms inte vara riktigt densamma som när renarna söker lugn för vinterbete. Under vinterbetet så är renarna i energisparläge och väljer lugna områden där de känner sig trygga. De ska gärna under en längre period beta inom ett område utan att förlora energi genom förflyttning. Under flytt så sker en styrning och precis som vid andra trånga passager i vinterbetesområdet så kan renar flyttas, men med konsekvensen av ett merarbete. Detta har även visat sig som en erfarenhet från uppföljningen vid vindkraftanläggningen på Gabrielsberget. Där är en erfarenhet att renarna har passerat genom vindkraftområdet både fritt och under flytt, men renskötarna har noterat att endast få renar har stannat upp och haft betesro. Som framgår av kartan, bilaga 16, så finns flera utmarkerade flyttleder från Umeälven i norr till kommungränsen i söder, vilket belyser den vikt som området har haft för såväl flytt som fri strövning. De norra flyttlederna, dvs de flyttleder som i sin helhet ligger norr om effektzonen och i anslutning till kärnområdena bedöms bibehålla samma funktion och flyttmöjligheter som idag, både under anläggning och drift. Avstånden är stora till de närmaste vindkraftverken. Däremot blir det effekter på de flyttleder som går norr respektive söder om Paulidens projektområde. Dessa flyttleder går ihop vid Simiskilä och där uppstår en ny trång passage. Renarna kömmer i svackan mellan Simiskilä och Hästliden att ha projektområdet vid Simiskilä på relativt nära avstånd samtidigt som de ska passera den skogsbilväg som kommer att förstärkas och utgöra transportväg för vindkraftparken. Vid en utbyggnad bedöms passagen norr om Simiskilä bli svårare att passera, både under anläggningsskede och drift. De södra flyttlederna som efter att ha passerat på ömse sidor om Risliden bildar en gemensam flyttled västerut mot Storbäcken blir starkt påverkade av etableringen. De är inte utpekade som riksintresse och har inte nyttjats för fotflytt under en mycket lång tid, men visar dels hur en flytt längs Stöttingfjället skulle utföras och dels hur renarnas rörelse i samband med fri strövning skulle kunna se ut. Nuvarande flyttled söder om Risliden skärs av i sin helhet och leden som rundar norr om Risliden har redan idag en trång passage mellan Risbäcken och foten av berget. De södra flyttlederna är redan idag svårnyttjade 184 7 och vindkraftparken förstärker de idag svåra passagerna. Det finns därför stora osäkerheter kring om renarna överhuvudtaget kan hanteras om fotflytt skulle genomföras längs de södra flyttlederna. Bedömningen är att nyanläggning av vägar och aktiviteten i området adderar så pass mycket till de idag svåra passagerna att möjligheten till sammanhållen flytt upphör. Vapstens sameby är av avvikande uppfattning i denna bedömning. Samebyns uppfattning är att effekten av vindkraftparken är att den i sin helhet omöjliggör flytt och fri strövning inom samebyns olika årstidsland. 3. Fri strövning Effektzonen är så pass stor att vissa effekter kan antas uppkomma för renarnas möjlighet till fri strövning från vinterbetesmarkerna i öster mot sommarlanden i väster. Under den fria strövningen finns ingen styrning från renskötare och mot bakgrund av kunskapsläget så är utrymmet för spekulationer stort. Barriäreffekten måste vara störst under anläggningsskedet när trafikintensiteten är stor och det kommer att vara omfattande bullrande verksamheter som renarna både kan skygga för och gå omvägar runt. Detta medför spridning och förlust av rastbete i samband med strövningen. Under drift bedöms dock inte vindkraftparken medföra en lika stor barriär för den fria strövningen. Renar bedöms kunna passera även inom projektområden och åtminstone delvis nyttja betet i samband med att de vandrar västerut. Även under drift bedöms dock vägnätet kunna medföra spridning. Att vissa individer eller grupper av renar undviker projektområdena kan inte heller uteslutas. Spridningseffekter Spridningen av renar är delvis en följd av den undvikelse som tidigare har belysts och delvis en följd av de vägar som nyanläggs. Risken för spridningseffekter bedöms uppstå både inne i projektområdena, mellan och i ett område utanför, inom den sk. effektzonen, se karta bilaga 16. Ett antagande, mot bakgrund av den redovisade effektzonen och försvårade användningen av de sydligaste flyttlederna, är att risken ökar för sammanblandning med Vilhelmina Norra samebys renar, se pilar/beskrivning i bilaga 16. Vapstens sameby har förklarat att den fria strövningen framförallt sker längs de hänglavsbärande höjderna söder om Pauträsket. I norr är inte den fria strövningen lika förekommande och i den mån detta sker så tenderar renar som kommer från Tjeresten, norr om Pauträsk och från Örnträsk att hitta passager över Umeälven och gå upp emot Umeälvens sydsluttningar som snabbt blir bara under våren. I söder fångas renar från de östliga grupperna upp av och drar sig längs höjdryggen söder om Pauträsket i riktning mot Risträsk och senare riksväg 45. Det finns en risk för att fritt strövande renar som kommer upp mot Norrbäcksområdet och Risträsk blir störda av vindkraftverk, plogade vägar och mänsklig aktivitet och på grund av detta rundar Alsberget och sedan viker av söderut in på Vilhelmina Norras marker, se karta i bilaga 16. Antalet djur som strövar fritt varierar ganska mycket beroende på hur vintern varit och förutsättningarna för att samla ihop renarna. Samebyns ambition är att det ska vara så få djur som möjligt, men uppger att det kan bli kvar så många som 500-2000 djur, dvs upp emot 30% av vinterhjorden. Det måste anses anmärkningsvärt om en så stor andel av samebyns renar blir kvar för att på egen hand fritt ströva västerut. Det finns stora osäkerheter kring hur fritt strövande renar reagerar. Vindkraftparken utgör inte i sig en fysisk barriär, men däremot finns en uppenbar risk för 185 7 störning som skulle trycka strövrenar söderut. I norr nyttjas framförallt området längs med Umeälven, samt området mellan Umeälven och vindkraftparken. Där anses möjligheten till fri strövning vara densamma som tidigare, men som tidigare nämnts så är det i den södra delen som strövningen till största delen sker. Säkerhetseffekter Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risken för iskast i samband med att snö eller is lossnar från rotorbladen. Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Antalet isbildningsdagar i större delen av Sverige är så få som 2–7 per år (Finnish Meteorological Institute, 2008), men olika områden har olika förutsättningar. Risk med nedisning och/eller iskast minskar avsevärt när vindkraftverk utrustas med avisningsystem eller system som förhindrar nedisning, vilket är fallet i detta projekt. Då avisningssystem är planerat och vindkraftverk i drift med is på vingarna därmed egentligen inte ska förekomma utan tekniska fel så bedöms denna risk som väldigt liten. Risken för isras eller iskast kan dock inte i sin helhet uteslutas, vilket kan innebära en ökad oro för renskötarna. Mer om nedisning och säkerhet står att läsa i kap 8.17. Skadeförebyggande åtgärder Hemberget Energi AB åtar sig följande skadeförebyggande åtgärder: •• Projektområdena har anpassats, se kap 2.2. •• Hemberget Energi AB kommer varje år under vindkraftparkens livstid att bjuda in Vapstens sameby och Vilhelmina Norra sameby till var sitt möte. På mötet ska samarbete och störningar utvärderas, samt eventuella problem diskuteras. Syftet är att med enkla medel kontinuerligt försöka hitta lösningar som förbättrar samnyttjandet av marken. Utfallet ska redovisas till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten. Tabell 28. Bedömning av konsekvenser för rennäringen. Effekt Konsekvens Betesförlust Ökad sårbarhet, mindre flexibilitet. Barriär Ökat betestryck på andra hänglavsmarker, ökad sårbarhet, mindre flexibilitet, ökad arbetsbelastning, ökade kostnader. Spridning Ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet, konflikter. Säkerhet Sociala konsekvenser p.g.a oro. 186 •• Hemberget Energi AB och samebyarna kommer att ha löpande kontakt gällande förändringar som berör varandras verksamheter, såsom anläggningsarbete och risk för nedisning. •• Hemberget Energi AB kommer under hela projektets fortlevnad att ha en kontaktperson utsedd som samebyarna kan kontakta. När byte sker kommer samebyarna att informeras om detta så snart den nya kontaktpersonen är utsedd. •• Luftledningen mellan delområdena och för anslutning till stamnätet sker enligt särskild koncessionsprövning där sam- 7 ebyn som sakägare erbjuds medverkan i samrådet. Vapstens sameby anser inte att de skadeförebyggande åtgärderna ger någon effekt och anser inte att åtgärderna på något sätt läker de skador som samebyns renskötsel kommer att drabbas av vid en etablering av parken. Konsekvensbedömning Södra delen av den planerade vindkraftparken ligger inom ej gränsbestämt område som Vapstens sameby och Vilhelmina norra sameby har rätt att nyttja gemensamt. Idag nyttjar dock inte Vilhelmina norra sameby området. Bedömningen är att Vilhelmina norra sameby får obetydliga konsekvenser då de inte påverkas direkt utan endast indirekt genom en förmodad ökad spridning i liten omfattning av Vapstens samebys renar till deras marker. Skulle denna ökade spridning leda till sammanblandning av renar i större omfattning bedöms istället konsekvenserna bli små för Vilhelmina norra sameby till följd av merarbete. Bedömningen nedan är därför uteslutande inriktad på de konsekvenser som uppstår för Vapstens sameby. De konsekvenser som faktiskt uppstår är väldigt mycket avhängiga hur Vapstens sameby i framtiden kommer att behöva använda vinterbeteslandet i sin helhet, de kommande vintrarnas egenskaper, metodiken för vår- och höstflytt och därmed den roll som de berörda vinterbetesmarkerna har under de närmaste åren och i framtiden. De konsekvenser som riskerar att uppstå som en följd av vindkraftprojektets effekter på renskötseln beskrivs i tabell 26. Utifrån denna analys av potentiella konsekvenser så utvecklas detta under respektive avsnitt. Ökat betestryck på andra marker Projektområdena ligger långt västerut inom Vapstens samebys vinterbetesmarker och i anslutning till Stöttingfjällets höjdlägesskogar. I detta område återfinns marker för varaktigt vinterbete främst i anslutning till Umeälven och längs utpekade kärnområden, d.v.s. utanför den så kallad effektzonen (se fig 49). Enligt uppgifter från samebyn så lossar den mest västliga vinterbetesgruppen vanligtvis renarna vid Örnträsk sydost om vindkraftområdet. Därifrån går sedan renar tillbaka västerut och det är främst de, ifrån vindkraftområdet sett, nordliga betesmarkerna kring Jovan som har nyttjats på senare tid. Mot bakgrund av betesförutsättningarna och att projektområdena berör vinterbetesmarker som under normala betesförhållanden idag inte används för varaktigt vinterbete så blir den direkta konsekvensen i en nulägessituation att dagens nyttjande av vinterbetesmarkerna förstärks. Det föranleder inte någon direkt förändring i nyttjandet av betesmarkerna, utan påverkar flexibiliteten. 187 7 Konsekvenserna för framtiden bedöms vara av större betydelse för samebyn än konsekvenserna med nuvarande förhållanden, eftersom det ska framhållas att den framtida betespotentialen, den minskade flexibiliteten och därmed ökade sårbarheten bedöms utgöra en svårare konsekvens för Baserat på försiktighetsprincipen, erfarenheter från Gabrielsberget samt forskning, bör det antas att om markerna nyttjas för vinterbete kan renarna initialt och utan tillvänjning komma att vandra genom betesmarkerna utan att finna betesro. Mot bakgrund av det idag begränsade nyttjandet av markerna inom zonen för möjlig påverkan så blir den direkta konsekvensen i en nulägessituation att dagens nyttjande av vinterbetesmarkerna förstärks. samebyn på lång sikt än på kort sikt. Ökad arbetsbelastning, sämre lönsamhet och större risk för konflikter Som tidigare beskrivits så kommer vindkraftetableringen att medföra konsekvenser i form av ökad arbetsbelastning. Omfattningen är svårbedömd då den, mot bakgrund av dagens valmöjligheter, i stor utsträckning grundar sig på hur renskötarna väljer att försöka nyttja vinterbetesmarkerna kring Pauträsk under kommande år. Utifrån nuvarande markanvändning så bedöms konsekvenserna främst uppstå i samband med flytt och genom ökad sammanblandning av fritt strövande renar med Vilhelmina Norra sameby. En samlad höstflytt har inte skett till fots under de senaste 25 åren och vårflytt skedde senast till fots år 2008. Således finns andra förflyttningsalternativ. Möjligheten till fotflytt ska dock bevaras och vid en vindkraftutbyggnad bedöms konsekvenser i form av ökade arbetsinsatser uppstå. Konsekvensen blir att renskötarna kommer att behöva arbeta mer intensivt i de fall en samlad fotflytt ska ske genom området för att hålla ihop renhjorden. Bedömningen är även att det då krävs fler renskötare som hjälps åt vid denna flytt. Konsekvensen blir även att mer tid och transporter kan komma att krävas av Vapstens sameby vid Vilhelmina Norra samebys skiljningar, för att dra ut de renar som sammanblandat sig. Detta merarbete kommer att variera mellan åren, beroende på hur bra det har gått att samla ihop renarna inför vårflytten. Det är både tidskrävande och en källa till irritation/konflikter om mycket renar måste skiljas ut. Vapstens sameby förklarar att de är oroliga över hur långtgående konsekvenserna blir för grannsämjan, orken/familjeförhållandena och stämningen inom samebyn om det visar sig att många renar sprids med stora arbetsinsatser som följd. Det är inte möjligt att på förhand förutse hur detta kommer att te sig, utan enda sättet är egentligen att genom uppföljning studera om renar styrs ned mot Vilhelmina Norra sameby, eller ännu längre, samt Utifrån nuvarande markanvändning så bedöms risken för merarbete främst vara förknippad med flytt och genom ökad sammanblandning av fritt strövande renar med Vilhelmina Norra sameby. hur stor arbetsinsatsen blir för Vapstens sameby i samband med skiljning i grannbyarna. En följd av sammanblandningen under vårströvningen är även att dräktiga vajor föder sina kalvar inom grannsamebyn. Kalvarna följer vajorna under sommaren, men framåt senhösten är det inte 188 En konsekvens bedöms även vara att den idag använda metoden med lastbilsflytt förstärks i och med att hindren i detta område ökar. 7 längre så lätt att se vilken vaja som kalven följer och därmed svårt att se vilken märkning kalven ska ha. Årskalvar som inte är märkta vid årsskiftet tillfaller den by som de befinner sig inom. Sammanbland- ningen kan därmed även medföra ett bortfall av de årskalvar som inte har kunnat skiljas ut och därmed inte blir märkta. I många fall kan både vaja och kalv skiljas ut, men det kräver merarbete då Vapstens sameby måste medverka vid Vilhelmina Norra samebys skiljningar. Utifrån ett framtida scenario där renskötarna försöker nyttja vinterbetesmarkerna inom och i direkt anslutning till vindkraftområdena så är en ökad arbetsinsats för att hålla ihop renarna en trolig konse- kvens av spridningseffekterna. Detta antagande har en relativt hög säkerhet, eftersom det interna väg- nätet är omfattande och renarna gärna följer stråk som är lättare att vandra längs. Vid en mer kontinuerlig användning är det dock troligt att den ökade arbetsinsatsen med tiden minskar något allteftersom renarna får viss tillvänjning och renskötarna även får erfarenhet om hur renarna sprids. Merarbete för renskötarna i form av mer tid på skotern liksom ökade bränslekostnader och slitage på maskinerna är också en konsekvens av spridningseffekterna. Ökad tid på skotern innebär också ökad risk för vibrationsskador och större olycksrisk p.g.a. trötthet. Ökad arbetsinsats till följd av ökad spridning har dokumenterats i flera studier där renskötare intervjuats liksom i den analys och vägledning, Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar, 2009, som gjorts av Södra Lapplands Forskningsenhet. Följden blir att renskötarna arbetar mer och under större tidspress, eller att de blir hänvisade till att anställa extra arbetskraft för att klara av arbetet. Oavsett hur renskötaren väljer att hantera den ökade arbetsmängden, i det fall renar splittras av eller undviker vindkraftanläggningar, blir konsekvensen att kostnaderna för att producera samma mängd renkött ökar. Ytterligare en aspekt på ökad arbetsbelastning är att en vindkraftanläggning i drift minskar möjligheten och försvårar arbetet med att samla och driva renar med helikopter inom det aktuella området. Ska helikopter nyttjas krävs att anläggningen stängs av och trots avstängning behövs ökade arbetsinsatser genom fler renskötare på marken och/eller fler flygtimmar. Helikopter används dock inte inom området idag. Spridning till följd av en vindlkraftsanläggning kan även generera behov av fler helikoptertimmar utanför anläggningen. Helikoptertimmar är en dyr insatsvara i renskötseln. Ökad sårbarhet och mindre flexibilitet Som det kan utläsas ovan så begränsas de förväntade konsekvenserna i stor utsträkning av att det idag finns andra marker som har ett större värde eller nyttjande. När det gäller konsekvenserna ökad sårbarhet och mindre flexibilitet så handlar det egentligen om samebyns motståndskraft i framtiden. Den reducerade motståndskraften som kommer sig av svårigheterna med att nyttja området i sin helhet och de direkta förlusterna av vinterbetesland bedöms vara den mest allvarliga konsekvensen för samebyn på sikt. Områdets låga nyttjande idag kommer sig bland annat av betesförutsättningarna, det intensiva skogsbruket, rovdjurstrycket, områdets snödjup under viss tid på vintern, Svartlidengruvan och Norrhedens torvtäkt. Det har således hittills funnits markområden som både renar och renskötare har ansett hyser bättre förutsättningar. Vindkraftprojektet förstärker denna bild. Detta kan och kommer att förändras 189 7 under tid, se bland annat redovisningen av andra planerade exploateringar inom Tillgången till vinterbetesmark är begränsande för samebyns verksamhet. Området kan idag inte nyttjas varje år, men det utgör en potential och avlastningsmöjlighet i framtiden. Ett motsvarande lågutnyttjat markområde av denna storlek finns inte inom Vapstens samebys vinterbetesmarker. Vapstens samebys marker i kap 6. Andra områden kan försämras, samtidigt som flera förutsättningar kring Pauträskområdet kan förbättras. Ett exempel Dagen begränsade nyttjande innebär relativt små direkta konsekvenser och en förstärkning av dagens markanvändning. Konsekvensen i form ökad sårbarhet, minskad flexibilitet och reducerad motståndskraft inför annan samhällsutveckling bedöms därför vara allvarligast i samband med denna lokalisering. på planerade exploateringar inom Vapstens samebys vinterbetesområde är den beviljade bearbetningskoncessionen vid Stortjärnhobben i anslutning till de mer värdefulla vinterbetesmarkerna i norr. Om denna gruva blir verklighet så har samebyn till följd av vindkraftverksamheten mindre anpassningsmöjligheter. En annan potentiell risk som kräver flexibilitet på vinterbetesmarkerna är förslaget om en renskötselkonvention mellan Norge och Sverige, Ds 2010:22. Här framgår bl.a. att den så kallade Mejvankilen föreslås utgöra ett vinterbetesområde för norska Ildgrubens renbetesdistrikt. I Mejvankilen (35 000 ha) ingår de för Vapstens sameby så värdefulla betesområdena mellan det planerade vindkraftområdet och Umeälven. Om en konventionens förslag blir verklighet så tappar Vapstens sameby synnerligen viktiga vinterbetesmarker för en hel vinterbetesgrupp. Den del av vinterbetesmarkern som påverkas av projektområdena utgör dock inte ett bra alternativ till betydande intrång på de marklavsbärande marker som idag används för varaktigt vinterbete och om det skulle behöva användas som alternativ skulle det i grunden vara en nödlösning som försvåras genom det planerade vindkraftprojektet. Permanenta konsekvenser efter avslutad verksamhet Efter att vindkraftanläggningen tagits ur drift och monterats ner bedöms påverkan vara mycket liten, baserat på att endast vägarna kommer att finnas kvar medan övriga anläggningsytor sakta kommer att återgå till naturmark med gräs, örter, buskar och mindre träd. Aktiviteten i området bedöms då åter vara låg vilket ger liten störning. Dock kommer vägarna troligen att nyttjas av skoteråkare och ibland även plogas, vilket innebär att renarna även fortsättningsvis kan komma att spridas längs vägnätet. 190 Hemberget Energi AB har efter samråd och genomläsning av detta kapitel bedömt att Pauträsk vindkraftpark kan samexistera med rennäringen. Bolaget menar att det inte finns belägg för att vindkraftverk stör rennäringen i någon betydande omfattning. I området och i dess närhet har renskötsel endast bedrivits i ringa omfattning under de senaste 25 åren. Mot bakgrund av områdets ringa användning och att renskötsel fortfarande kan bedrivas i området så anser bolaget inte att vindkraftparken kommer att ha mer än obetydliga konsekvenser för rennäringen. Påverkan på rennäringens riksintressen 7 Den planerade vindkraftanläggningen vid Pauträsk medför ingen påtaglig påverkan på rennäringens riksintressen. Inga utpekade kärnområden av riksintresse ligger inom zonen för möjlig påverkan. Inom området för möjlig påverkan finns en flyttled av riksintresse som sträcker sig längs Pauträskets sjö- system. Även i framtiden kan denna led nyttjas, men med en försvårad passage norr om Simiskilä, se bilaga 16. Säkerhet i bedömningen Osäkerheterna har belysts löpande under beskrivningen av effekter och konsekvenser. Bedömningarna har gjorts utifrån försiktighetsprincipen, i enlighet med utfallet i MÖD:s domar den 23 november 2011 (M 824-11. M 825-11 och M 847-11) Det finns en ganska stor säkerhet i vad de olika effekterna består av, samt i bedömningen av vindkraftparkens konsekvenser för renskötseln idag. Det finns dock en stor osäkerhet i konsekvensernas omfattning, speciellt sett över tid och med hänsyn tagen till renskötarnas framtida behov av vinterbetesmark. Som framgår så har inte t.ex. inte den exakta mängden merarbete kunnat beräknas till följd av de många faktorer som här kan spela in. Samebyarnas bedömning Vapstens sameby anser att vindkraftsprojektet är för stort för att det ska finnas förutsättningar för samexistens. Samebyn bedömer att projektet kommer att påverka renskötseln i stor skala och att de skadelindrande åtgärder som bolaget vidtagit i form av bortval av delområden inför ansökan är för små för att ge någon egentlig effekt på storleken av konsekvenserna för samebyn. Inom Vapstens sameby finns det dock mycket liten erfarenhet av vindkraft vilket medför svårigheter att uppskatta konsekvensernas omfattning. Samebyn grundar därför sin uppfattning även på vad andra exploateringar har inneburit för samebyn i form av försvårad näringsverksamhet. Vilhelmina norra sameby ser inte att anläggningen kommer att ha någon direkt påverkan på deras verksamhet, men ser en risk för en indirekt effekt om det uppstår en ökad spridning av Vapstens samebys renar till deras marker. 191 7 7.12 Konsekvenser genom ljudutbredning Avsnittet är uppdelat i två delar, konsekvenser under anläggningsfas respektive konsekvenser under driftfas. Under anläggningsfas bedöms ljudutbredningens konsekvenser från transporter samt krossoch betongverksamhet. Under driftfas bedöms konsekvenserna av ljudutbredningen från vindkraftverken. Anläggningsfas En ökad ljudutbredning uppstår i samband med anläggandet av vindkraftparken. Uppförande av Pauträsk vindkraftpark kommer att innebära väg- och fundamentanläggning. Vägar och fundament kan komma att kräva sprängning och krossverksamhet. I samband med anläggande krävs även ett stort antal tranportrörelser, både inom de olika projektområdena, men även till och från projektområdena, vilket leder till ökade ljudnivåer. Naturvårdsverkets allmänna råd angående buller från byggplats kommer att vara vägledande för att minska konsekvenser för omgivningen. Under anläggningsfasen kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag: •• Transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament. •• Transport av anläggningsmaskiner m.m. •• Transporter av vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem hörande utrustning •• Transporter av personal. De transporter som främst kan påverka boende efter allmänna vägar är transporter för betongtillverkning, arbete med vägförbättrande åtgärder och transport av vindkraftverk. För ett projekt av denna storlek rör det sig om tiotusentals transporter och det är rimligt att tro att dessa kommer att medföra en ljudpåverkan på omgivningen. För en mer detaljerad genomgång av störningar uppkomna till följd av transporter, se kapitel 7.15. Vid byggnation av vägar och fundament krävs sprängningsarbete. Det material som i så fall uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Sprängningar kommer inte att utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. En följdverksamhet av projektet blir utvinningen av grus- eller bergmaterial för anläggningsarbetena. Det är idag oklart hur försörjningen kommer att se ut, men endera kan den ordnas genom nyttjande av befintliga grus- och/eller bergtäkter, eller så kan det bli aktuellt att etablera en ny täkt. Eftersom det är oklart hur detta ska ordnas går det inte att i detalj bedöma konsekvenserna i detta skede. Tillkommer nya följdverksamheter kommer detta att bli föremål för särskild anmälan eller ansökan. Transporter, ljud från sprängningar etc. kommer sannolikt, trots skyddsåtgärder, att inverka störande för boende och fritidshus ägare i området under anläggningsfasen. 192 Driftfas Allmänt om ljud från vindkraftverk 7 Vindkraftverken kommer att alstra två typer av ljud, dels ett mekaniskt ljud från maskinhuset och dels ett aerodynamiskt ljud från rotorbladen. Det mekaniska ljudet kan komma från t.ex. vindkraftverkets växellåda eller andra rörliga delar i konstruktionen. Det aerodynamiska ljudet är det svischande ljud som uppstår när rotorbladen rör sig i luften och ljudet påminner om ljudet från vegetation som blåser. Närmare vindkraftverket upplevs ljudet ofta ha en mer väsande karaktär som blir dovare på längre avstånd. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Det är vid en vindstyrka på 8 m/s och i vindens riktning som ljud från vindkraft uppfattas som mest. Vid lägre vindhastigheter roterar bladen inte lika snabbt och genererar därmed inte lika mycket ljud och vid vindhastigheter över 8 m/s dränks vanligtvis ljudet från vindkraftverken i en större omfattning av bakgrundsljudet från vindsus, prasslande löv etc. Studier har dock visat att ljud från vindkraftverk kan uppfattas ända upp till 10-12 m/s. Inne i vindkraftverkets maskinhus kan ljudnivån uppgå till 100 dB(A). I marknivå ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk. Vindkraftverk kan producera infraljud (1-20 Hz) och lågfrekventa ljud (20-200Hz). Infraljuden ligger under människans hörselområde. Lågfrekventa ljud uppstår främst nattetid genom plötsliga variationer i vindflödet. Hög exponering av lågfrekventa ljud kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Flera vindkraftverk kan samverka för att ytterligare stärka denna effekt. Lågfrekventa ljud från vindkraftverk har emellertid inte visat sig vara en stor bidragande orsak till störningar (van den Berg 2004). Enligt en kunskapssammanställning vid Karolinska institutet har vindkraftsbuller inte större inslag av lågfrekventa ljud än andra bullerkällor vid dess riktvärden. Därmed är kan den i Sverige och på de flesta andra håll i världen använda A-vägda ljudnivån användas vid undersökningar av ljudeffekter. Sammanställningen visar även att det inte finns några belägg för att infraljuden skulle utgöra ett problem vid vindkraftsetablering (Nilsson et al 2011). Teknikutvecklingen har gjort stora framsteg för att minska ljudnivån och moderna vindkraftverk har en lägre ljudalstring jämfört med äldre vindkraftverk, trots att de producerar mer elenergi. Det maskinella ljudet är numera mycket begränsat och det finns tekniska lösningar för ytterligare ljuddämpning i de fall det är nödvändigt, vilket dock inte har bedömts som relevant för detta projekt. Resultat från beräknad ljudutbredning - vindkraftverk Naturvårdverket anger i sina riktlinjer att ljudnivån inte bör var högre än 40 dBA vid bostäder. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och låga bullernivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA. Om vindkraftverken ger ifrån sig så kallade rena toner, vilket är mycket ovanligt hos moderna vindkraftverk, bör ljudnivån vara 5 dB lägre (Boverket 2009). I Pauträsk vindkraftpark kommer inte vindkraftverk som alstrar rena toner att användas. 193 7 För att säkerställa att riktvärden gällande buller inte överskrids så har Ownpower Projects AB (OPP AB)utfört en bullerberäkning. Beräkningen är grundad på 120 vindkraftverk av typen Vestas 112, med ett källjud om 106,5 dBA. I beräkningen har även befintligt vindkraftverk på Risträskberget inkluderats, ett Enercon E-53-800 med ett källjud om 101,5 dBA. Beräkningen är genomförd enligt den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk” (Naturvårdsverket, 2001). Modellen utgår från att vinden blåser från vindkraftverken mot ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. Vid beräkningen tas ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader samt ljud från skog/ vindprassel. Detta medför att beräkningar är ett s.k. ”värsta scenario”. För mer information om beräkningarna (se bilaga 17). Ljudberäkningen visar att riktvärdena gällande ljud underskrids, även i detta värsta scenario. Sannolikt så kommer därmed nivåerna i verkligheten att Som referens till ljudnivåerna och för att ge ett perspektiv på vad de i själva verket ger upphov till för ljud kan nämnas att det lägsta ljudnivån människorna kan uppfatta brukar ligga inom intervallet 0-15 dBA, ett svagt vindbrus brukar ligga inom intervallet 20-30 dBA, den mekaniska ventilationen i bostäder brukar alstra 30-35 dBA och ett vanligt samtal brukar ligga inom intervallet 60-65 dBA.. vara lägre än vad bullerberäkningen visar. Hälsokraven enligt gällande riktvärden kommer därmed att uppfyllas. För att bedöma konsekvenserna av vindkraftverkens ljudalstring måste det göras en avvägning mellan hur stor påverkan är, dvs. den faktiska ljudnivån som beräknats fram, samt hur och i vilken omfattning den aktuella platsen nyttjas. Generellt sett så är tysta områden mer känsliga för störningar i form av buller än redan bullerpåverkade områden. I redan störda områden framhävs inte vindkraftverkens ljud på samma sätt. Det finns i området ett par lite större vägar där det idag förekommer en del trafik, men viss ljudalstring till följd. Det är dels Pauträskvägen som är väl trafikerad pga. gruvan och dels väg 360 förbi Risträsk. Men även längs med dessa vägar får miljön betraktas som relativt tyst. Vid byn Pauträsk och Risträsk kommer vindkraftverken att höras tydligt under vissa betingelser samtidigt som synupplevelsen kan förstärka effekten. Studier visar att risken för att störas av ljud är högre om vindkraftverken är synliga från bostaden (Pedersen et al. 2009). Påverkan bedöms även uppstå vid mindre byar såsom Bergnäs och Friheten, som ligger en bit ifrån allmän väg. De kommer främst att höra vindkraftverken som ligger i norr men ha god överblick över projektområdena som ligger söder om Pauträsket. Även inom och i närheten av projektområdena kan ljudnivåerna upplevas störande för det rörliga friluftslivet, eftersom miljön sedan tidigare är tyst. Besöken inom vindkraftområdet bedöms emellertid vara tillfälliga och i begränsad omfattning. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. Anledningen till denna bedömning är att verksamheten uppfyller gällande riktvärden, men vindkraftverken kommer att höras i byar och invid bebyggelse som är belägna inom en i övrigt relativt tyst miljö. 194 Säkerhet i bedömningen 7 Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad varför säkerheten i bedömningen för nuvarande situa- tionsplan får anses som god. Ansökan kommer emellertid att ske med fri rörlighet, vilket innebär att de placeringarna av vindkraftverken som nu har beskrivits med största sannolikhet kommer att förändras. Därför har bolaget åtagit sig att genomföra nya beräkningar när den slutgiltiga situationsplanen är framtagen, och att riktvärden skall innehållas. Därutöver kommer faktiska mätningar att ske då verken är i drift. Tabell 29. Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids inom område som i övrigt är en tyst miljö. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som inte har prägeln av att vara en tyst miljö. Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. 195 7 7.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Skuggor Ett vindkraftverks rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande om man befinner sig på vindkraftverkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och redan vid 600–1000 meters avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Rotorbladen täcker då endast en liten del av solskivan. Periodisk skuggbildning har inte studerats i någon större utsträckning i Sverige varför tyska erfarenheter och regler har använts för rekommendationer i Sverige. Enligt Boverkets rekommendationer bör den teoretiska skuggtiden inte överstiga 30 h/år och den faktiska skuggtiden bör inte överstiga 8 h/år eller 30min/dag. 30 timmars teoretisk skuggtid motsvarar ca 8 timmars verklig skuggtid. OPP har utfört beräkningar för att förutse påverkan av skuggbildning. Beräkningen utgör ett ”worst case” scenario då ingen hänsyn har tagits till det faktiska antalet timmar som solen skiner vid Pauträsk. Beräkningarna har inte heller tagit hänsyn till den skymmande effekt som vegetationen medför, utan förutsätter att solen skiner dygnets alla timmar, året runt och att vindriktningen följer solen så att vindkraftverken ger maximal skugga. Resultat från skuggberäkning - vindkraftverk Skuggberäkningen visar att inga rekommenderade värden kommer att överskridas vid bebyggelse eller där människor stadigvarande befinner sig, se bilaga 18. Reflexer Rotorbladen kommer att vara behandlade för att minimera risken för störande reflexer. Detta bedöms av bl.a. Boverket som tillräckligt för att eliminera dessa störningar och därutöver är avståndet till närmsta fasta bebyggelse långt (Boverket 2003). I Sverige är det inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk av följande skäl: •• Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller polerad fordonslack. •• Turbiner har en konvex yta som sprider reflexer divergent och inte i en samlad reflex. •• Variationen i vindriktning inom en vindkraftpark gör att en betraktare aldrig ser samtidiga reflexer från flera vindkraftverk. Tabell 30. Bedömningsgrunder för skuggor och reflexer. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Riktvärden överskrids men kan åtgärdas. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids. Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. 196 •• Det är dessutom ovanligt att både väderförhållande och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att en reflex ska uppstå. Därför bedöms att obetydlig påverkan kommer att ske tillföljd av reflexer från vindkraftverken. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Säkerhet i bedömningen 7 Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder och med betryggande avstånd till bebyggelse. Det är därför en hög säkerhet i bedömningen. 7.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna MKB. Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning. 61 61 Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar. 197 7 Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna blir obetyd- Riktvärden liga. En kraftledning på 130 kV ger ett magnetfält på 7 μT kring ledningen och mindre än 0,04 μT på 100 meter avstånd. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga då riktvärdet 100 μT aldrig överskrids. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i denna bedömning får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av aktuell storlek. Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt till 100 µT. Under en 50-60 kV kraftledning är värdet på magnetfältet 3,1 µT. Magnetfält avtar snabbt med avståndet från källan. För en 70 kV-ledning, vid ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska kraftfältet vara 0,01 µT. Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet ska vara under 0,4 µT vid byggnader där människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och arbetsplatser). Tabell 31. Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärdet 100 µT överskrids vid permanentboende. Riktvärdet 100 µT överskrids vid fritidsboende eller fritidsanläggning. Riktvärdet 100 µT överskrids inom vindkraftparken. Riktvärdet 100 µT överskrids ej. Elektromagnetiska strålningen minskar inom eller kring vindkraftparken. 198 7.15 Konsekvenser till följd av transporter 7 Under byggtiden, som beräknas till 2-5 år för hela vindkraftparken, kommer störningar att uppstå tem- porärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, vibrationer, trafikstörningar och grumling i vattenmiljöer. De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under byggskedet kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag, se kapitel 3.7 tabell 9. Hemberget Energi har redovisat tre huvudalternativ för hur transporter till vindkraftparken och dess olika delar kan komma att ske (se kapitel 3.7 figur 22). Beroende på vilka alternativ som kommer att väljas kommer olika delar omfattas olika mycket av dessa störningar. Hemberget Energi AB kommer att sträva efter att den betong som behövs för grundläggning och gjutning av fundament tillverkas på plats genom användning av en mobil betongstation. En stor fördel med detta är att transporter och betongtillverkning kan koncentreras inom projektområdena, så att störningarna (trafik, buller och ev. damm) under byggskedet samlas där i stället för att spridas ut till andra platser. En plats som troligen kommer att omfattas särskilt av tunga transporter under anläggningsfasen är Skarvsjöby, genom vilken transporten av vindkraftverken kan komma att ske. I den norra infarten till byn kommer ett antal fastigheter vid korsningen E45 och Pauträskvägen vara särskilt exponerade för transporterna genom trafikökning, buller, vibrationer och i viss mån damm. Pauträskvägen och de byar som ligger utmed denna, bl.a. Pauträsk och Brånaberg, längs med Pauträsket, kommer dock inte omfattas av transporter på samma sätt, då bolaget har för avsikt att använda Finnäsvägen söder om Pauträsket för transporter till projektområdena Risliden, Per-Ollesbrännan och Simiskilä. Detta kommer således innebära att den by, dvs. Pauträsk, i vindkraftparkens närområde som har störst befolkning till stor del kommer att undantas från tunga transporter och därmed slippa den störning som följer därav. Skadeförebyggande åtgärder Följande åtgärder vidtas för att begränsa projektets påverkan: •• Uppstår besvärande problem med damning i samband med transporterna på vägarna i området kommer vägarna att vattenbegjutas i syfte att binda dammet. Tabell 32. Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av transporter. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Långvariga (> år) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Långvariga (> år) och mindre störningar av övriga miljöer eller kortvariga (månader) och måttliga - mindre störningar av känsliga miljöer. Kortvariga (månader) och mindre störningar av övriga miljöer. 199 7 Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna till följd av transporter blir måttliga. Vindkraftutbyggnaden är dock stor och kommer att generera mycket transporter. Beroende på valda vägalternativ för transporter kan olika delar komma att drabbas olika mycket av de störningar transporterna genererar. Transporterna kommer också att fördelas över en lång tidsperiod. Den byn med störst befolkning i vindkraftparkens närområde, Pauträsk, kommer dock att undantas från transporter. Lokalt kommer dock störningarna till följd av transporter vara betydande. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av konsekvenser till följd av transporter görs med stor säkerhet. 200 7.16 Risker 7 Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konsekvensen av det inträffade. Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada. Olycksris- kerna för människor kan delas in i två kategorier, risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens hela livslängd) och olycksrisker för utomstående. Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer svårberäknade. I tabell 30 redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den planerade vindkraftparken samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker. Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vindkraft består främst av fall från höga höjder, klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med transporter. Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband med vindkraftproduktionen i världen. Fram till och med december 2009 har det skett 715 vindkraftrelaterade olyckor vilket bland annat inneburit 60 dödsfall (Caithness Windfarm Information Forum, webbsida). Olycksfrekvensen under åren 2005-2009 har varit ca 82 olyckor per år varav 5 dödsfall. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftparkerna som drabbats. År 2008 producerade vindkraften i världen 260 TWh (WWEA, 2009). Relaterar man olycksstatistiken 2008 (112 olyckor varav 9 dödsfall) till produktionen innebär det en frekvens på ca 0,4 olyckor eller 0,03 dödsfall per producerad TWh. Räknat på anläggningen vid Pauträsk med en beräknad årsproduktion om ca 1 200 GWh skulle det teoretiskt innebära ca 14 förväntade olyckor under hela anläggningens livslängd. Risken för dödsfall kan med beräkningarna ovan beskrivas som 1,1 dödsfall under anläggningens 30-åriga livslängd (både byggnation och drift, enbart driften beräknas till 25 år). Det finns dock skäl att anta att olycksrisken kommer att vara betydligt lägre för den nu planerade vindkraftparken, eftersom huvuddelen av de registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk, medan de modernare vindkraftverken visat sig betydligt säkrare och erfarenheterna leder till ökad säkerhet. Olycksrisker för utomstående Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast. När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. 201 7 Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0°C ner till ca -20°C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller. Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en kallare luftmassa. Detta är vanligt i fjälldalar vid klart och stilla väder då luftmassorna inte blandas av vind. Antalet isbildningsdagar är i större delen av Sverige så få som 2-7 dagar per år (Elforsk 2004). Sannolikheten för isbildning i Pauträskområdet bedöms ändå som stor och därför vidtas också omfattande åtgärder (se tabell 31). Tabell 33. Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid Pauträsk vindkraftpark. Sannolikheten att dessa ska inträffa under byggande eller drift av vindkraftparken samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig–liten–måttlig–stor och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas. Oönskad händelse Sannolikhet byggande Sannolikhet drift Konsekvens Åtgärder för att minimera risk Arbetsplatsolycka Måttlig Liten Stor Vid arbete med anläggande av vindkraftparken kommer en arbetsmiljöplan att upprättas. I arbetsplanen ingår bland annat en riskanalys. Vidare görs riskbedömning, åtgärder och uppföljning av arbetsmiljön vid byggarbetsplatsen. Föreskrifter såsom AFS 2001 Systematiskt arbetsmiljö-arbete och AFS 1999 Byggnads och anläggningsarbete beaktas. Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i vindkraftverken. Olycka i samband m. transporter Liten Obetydlig Stor Transporter sker enligt gällande regler, föreskrifter och instruktioner från Transportstyrelsen, bl.a. med avseende på transporterat gods, hastigheter och eventuell eskort. Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning). Höghöjdsräddning Måttlig Liten Liten Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, hiss i vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på utsidan av vindkraftverket). Iskast Obetydlig Stor Sett utifrån statistik obetydlig, men kan bli stor. Vindkraftverkens styrsystem kommer att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas. Avisningssystem och/eller isdetektionssystem kommer att användas på samtliga vindkraftverk för att minska risken med nedisning. Tidvis kan områdena komma att begränsas med vägbom eller likande med avseende på risk för iskast. Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning till vindkraftparken. 202 7 Oönskad händelse Sannolikhet byggande Sannolikhet drift Konsekvens Åtgärder för att minimera risk Helt eller del av rotorblad lossnar Liten Liten Sett utifrån statistik obetydlig, men kan bli stor. Vindkraftparken kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. Stor Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur. Kollaps av konstruktion Obetydlig Obetydlig Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftparken kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. Avståndet mellan vindkraftverk och allmän väg ska som minst motsvara vindkraftverkets totalhöjd i enlighet med Trafikverkets yttrande. Blixtnedslag Liten Måttlig Obetydlig Åskledare finns på vindkraftverken. Hårda vindar Liten Måttlig Obetydlig Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Oljeläckage Liten Obetydlig Måttlig Alla serviceutrymmen kommer att vara inhägnade eller låsta för att öka säkerheten för allmänheten. Inga oljeprodukter kommer att lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. Brand i generator Obetydlig Liten Liten Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, Vindkraftparken kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. Skogsbrand Liten Liten Måttlig Inga oljeprodukter kommer att lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. Sabotage Obetydlig Obetydlig Måttlig Alla serviceutrymmen kommer att vara inhägnade eller låsta för att öka säkerheten för allmänheten. Allmänhetens tillgång kommer att begränsas under anläggningsfas med avseende på säkerhetsrisker. Kollision med luftfartyg Obetydlig Obetydlig Stor Vindkraftverken kommer att förses med en hinderbelysning som uppfyller fastställda krav. 203 7 Risken för iskast/-fall är störst rakt under vinkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m från vindkraftverket, för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie (Garrad Hassan, 2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en utvald kvadratmeter på mellan 50 och 300 m från ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda kvadratmeter 0,000 000 007 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt, en gång på 137 500 000 år. Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 2 500 vindkraftverk. Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). I en holländsk studie (Braam and Rademakers, 2004) har man dock beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen anger att det är 0,075 % risk att ett vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon människa eller djur ska träffas av bladdelen är däremot oerhört mycket mindre. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftpark (Miljödomstolen, 2010). Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att områdena vid Pauträsk vindkraftpark har en låg besöksfrekvens. De som framför allt vistas där är skogsägare och skogliga entreprenörer, jägare, skoteråkare, bärplockare och enstaka skidåkare. I framtiden kommer även vindkraftparkens servicepersonal att vistas där. Övriga risker I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Vindkraftverkens rotorhus är i regel konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage så att oljan senare kan omhändertas av personal. Det finns även en risk att det uppstår brand i en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till generatorhuset. Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. En utgångspunkt för bedömningen bör vara att denna vindkraftpark planeras i ett område med få besökare i jämförelse med vad som kan vara fallet för andra anläggningar i Sverige. När det gäller nedisning och risken för olyckor över huvud taget så kommer vindkraftverken att ha en mycket hög teknisk standard samt att förses med teknik som både reducerar möjligheten för isbildning och iskast Risken för olyckor bedöms därför vara mycket låg och riskerna för allmänheten uppträder dessutom främst när det är, för människan, mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftparken vara mycket små. 204 7 Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor. 205 8 8 Kontroll av verksamheten Kontroll Bolaget kommer tillse att berörd personal utbildas av leverantören om vindkraftverken, dess funktioner samt nödvändiga säkerhetsföreskrifter. Regelbunden service kommer utförs enligt leverantörens anvisningar. Service av vindkraftverken sker minst två gånger per år samt vid akuta fel. Etableringsfasen Vid upphandling av vindkraftparken kommer de miljömässiga kraven att överföras till utföraren genom tydliga instruktioner för kunskap och miljöhänsyn vid anläggningsarbeten samt de villkor som följer av miljötillståndet. Utföraren åläggs att dokumentera, analysera och åtgärda de eventuella incidenter eller störningar som kan komma att uppstå. Den slutliga utformningen av vindkraftparken bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. Driftfasen Ljud från anläggningen kommer inte att överskrida 40 dB(A) vid bostäder. Om en närboende oroar sig för ljudstörningar vid respektive bostad eller om det finns anledning för tillsynsmyndigheten att misstänka att ljudnivån överstiger gällande värden kan en kontrollmätning utföras. Vindkraftverken kommer att kunna kontrolleras kontinuerligt via fjärrövervakning från dator. Larm från vindkraftverken rapporteras direkt till driftansvarig person som åtgärdar problemet via den elektroniska driftcentralen, besök på plats eller via kontakt med servicepersonal. Avvecklingsfasen När verksamheten har upphört skall åtgärder för efterbehandling av området vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten. Återvinning av material Stål, koppar, aluminium och andra metaller, från vindkraftverken och övrig tillhörande infrastruktur, kommer att återvinnas. Rotorblad som oftast är gjorda i glasfiber, kan återbrukas, deponeras eller brännas och ge energi. Kontrollprogram Hemberget Energi AB kommer att upprätta ett kontrollprogram inom ramen för egenkontroll av verksamheten. Preliminärt kommer kontroll av verksamheten kommer under drift att innefatta: •• Verksamhetsutövaren ska senast 2 år efter anläggningens uppförande genomföra en analys av ljudpåverkan vid de närmast berörda fastigheterna •• Kontinuerlig fjärrövervakning med mätning av anläggningens status •• Automatiska larm till driftcentral vid överskridande av normala värden •• Rondning med personbesök och besiktning kommer ske med jämna intervall •• Anläggningsrevision med driftstopp, noggrann teknisk genomgång och planerade underhållsåtgärder kommer att ske årligen 206 •• Anläggningsbesiktning sker årligen med avseende på säkerhets- och arbetsmiljöaspekter •• Lagstadgade besiktningar av utrustning som arbetshissar och tryckkärl sker med rekommenderade intervaller 8 Därtill kommer kontrollprogrammet sammanfatta de villkor som enligt tillståndet reglerar verksamheten samt uppföljningen av dessa. 207 Källor Personliga kontakter Baer Karin, ordförande i Vilhelmina Norra sameby Sporrong, Henrik. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Västerbottens län Omma Inger-Ann, Vapstens sameby Omma Lisa, Vapstens sameby Ågren Lars-Anders, ordförande i Vapstens sameby Webbsidor Finnish Meteorological Institute, 2008. WECO-projektet. www.fmi.fi Millennium Ecosystem Assessment: www.maweb.org http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/2013-05-29 www.caithnesswindfarms.co.uk - Om olycksstatistik för vindkraft Samebyar, uppgifter om dessa har hämtats från www.sametinget.se SGU, brunnsregistret 20110315: http://vvv.sgu.se/sguMapViewer/web/sgu_MV_brunnar.html Information om samebyarna och dess marka vändning har hämtats från sametingets hemsida www. sametinget.se Litteratur Anttonen, M., Kumpula, J. & Colpaert, A. 2011. Range selection by semi-domesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus) in relation to infrastructure and human activity in the boreal forest environment, northern Finland. Arctic 64:1-14. Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81. Bernes, C. & Grundström, C. (red), 1997. Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag Boverket. 2003. Planering och prövning av vindkraftanläggningar 208 Boverket, 2009. Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Braam and Rademakers, 2004. Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands. ECN-RX--04-013; February, 2004; 6 p. Colman, J.E., Efterstøl, S., Tsegaye, D., Flydal, K. & Mysterud, A. 2012. Summer distribution of semi-domesticated reindeer relative to a new wind-power plant. Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Colman, J.E., Efterstøl, S., Tsegaye, D., Flydal, K. & Mysterud, A. 2012. Is a wind-power plant acting as a barrier for reindeer. Rangifer tarandus tarandus movments? Wildlife Biology 18(4):439-445. 2012. Dahlén, Janne. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. Del av syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval. Elforsk 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Rapport 04:13 Elsam Engineering, 2004: Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind farms. Report 186768. Energimyndigheten, 2008. Rapport 2008:17 Energimyndigheten, 2010. Transportsektorns energianvändning 2008. ES 2009:04 Enetjärn Natur AB, 2008: Vindkraftsprojektet Markbygden inom Östra Kikkejaure sameby. Analys av socio-ekonomiska konsekvenser för samebyn. Svevind AB. Enetjärn Natur AB, 2010: Vindkraft på Stor-Rotliden. Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen 2009/2010 - Första årets resultat. Enetjärn Natur AB, 2011: Vindkraft på Gabrielsberget. Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen. Tredje årets resultat. Garrad Hassan, 2007. Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag Flydal, K. 2002. Noise perception and behavioural responses of reindeer when in close vicinity of power lines and windmills. Dr. scient. thesis, University of Oslo. Flydal, K., Efterstøl, S., Reimers, E. & Colman, J.E. 2004. Effects of wind turbines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. Rangifer 24:55-66. Helle, T. & Särkelä, M. 1993: The effects of outdoor recreation on range use by semidomesticated reindeer. Scan.J.For.Res. 8:123-133. 209 Helle, T., Hallikainen, V., Sarkela, M., Haapalehto, M., Niva, A. & Puoskari, J. 2012. Effects of a holiday resort on the distribution of semi-domesticated reindeer. Annales Zoologici Fennici 49:23-35. Kommunfaktablad, Vilhelmina Kummunfakta 2011 (senast tillgängliga från SCB 2012-12-12). Kommunfaktablad, Storuman kommunfakta 2012. Lundqvist, H. 2007a. Range characteristics and productivity determinants for reindeer husbandry in Sweden. Doctoral thesis No 2007:100. Swedish Univeristy of Agricultural Sciences, Uppsala. Länsstyrelsen i Västerbotten, 2010. Förslag till strategi för vindbruk och örn i Västerbottens län. Meddelande 10. Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011. Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län, Meddelande 9. Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011. Strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer. Meddelande 11. Länsstyrelsen i Västerbotten, 2011. Vindbruk och rennäring -om kumulativa effekter. Meddelande 12. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2007. Skötselplan för Bubergets Naturreservat i Storumans kommun Länsstyrelsen i Västerbottens län & Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2005. Bevarandeplan Paubäcken SE0810487. Versionsdatum 200508-11 Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2005. Bevarandeplan Bubergsreservatet SE0810089. Versionsdatum 2005-08-11 Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2005. Bevarandeplan Öreälven SE0810434. Versionsdatum 200508-11 LFS 2008:47. Luftfartsverkets författningssamling. Miljödomstolen, 2010. Vänersborgs tingsrätt, dom 2010-03-09 i mål nr 3735-09 Naturskyddsföreningen, 2010a. Vårt gröna guld - Biologisk mångfald: en grundförutsättning för att nå klimatmålen och bekämpa fattigdomen Naturskyddsföreningen, 2010b. Räkna med ekosystemtjänster - Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen Naturvårdsverket, 2001. Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk 210 Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 Naturvårdsverket. 2006. Vindkraft på land, Naturvårdsverkets branschfaktablad 8281 utgåva 2, december 2006. Nellemann, C. & Vistnes, I. 2002: Hálkávárre - Porsangmoen skytefelt. Konsekvenser og muligheter for reindriften og Forsvaret. NINA Oppdragsmelding 750:1-32. Nilsson, M. E., Bluhm G. m.fl., 2011. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutrapport till Naturvårdsverket Nord-Troms Tingsrett. 2010. Saksnummer 07-189641SKJ-NHER, 08-195563SKJ-NHER. 2010-11-04. Norges Forskningsråd, 2002. Rapport fra REIN-prosjektet. ISBN 82-12-01691-9. Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. and Bullman, R., 2009: The distribution of breeding birds around upland wind farms. Jornal of Applied Ecology2009 (46) Pedersen, E., Forssén, J., Persson K. 2009. Människors upplevelser av ljud från vindkraft. Naturvårdsverkets rapport 5946. Ramböll, 2010. Landskapskaraktärisering Västerbottens län. Projekt ”Vindbruk i Västerbotten”. Regeringen, 2006. Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. Prop2005/06:143 Regeringen, 2009. Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133 Reimers, E., Røed, K.H., Flaget, Ø. & Lurås, E. 2010. Habituation responses in wild reindeer exposed to recreational activities. Rangifer 30:45-59. The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and The Meridian Institute, 2008. The Corporate Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks & Opportunities Arising from Ecosystem Change. Skarin, A. 2006. Reindeer use of alpine summer habitats. Doctoral thesis No 2006:73. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Skarin, A. 2012. Sammanställning av forskning gällande störningar på ren– med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet. ISSN 0347-9838. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala Svensk Vindenergi, 2009. Jobb i medvind – vindkraftens sysselsättningseffekter Svensk Vindenergi och Svenska Samernas Riksförbund, 2009-2010. VindRen. Så här kan vindkraft och rennäring samexistera., kapitel 8. 211 Svevind AB, 2011: Markbygdens Vindkraftpark, etapp 1. Bilaga 4 Rennäringsanalys. SWECO, 2011. Landskapsanalys av sex fallstudieområden i Västerbottens län. Projekt ”Vindbruk i Västerbotten”. Södra Lapplands Forskningsenhet, 2009: Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar. Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar. Transportstyrelsen, 2010: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. TSFS 2010:155 van den Berg, GP. 2004. Low Frequency Noise and Vibration and its Control. Maastricht. The Netherlands. 11th International Meeting. Vistnes, I. & Nellemann, C. 2001: Avoidance of cabins, roads and power lines by reindeer during calving. Journal of Wildlife Management 65:915:925. Vistnes, I. & Nellemann, C. 2008. The matter of spatial and temporal scales: a review of reindeer and caribou response to human activity. Polar Biology 31:399-407. Vistnes, I., Nellemann, C., Jordhoy, P. & Støen, O.G. 2008. Summer distribution of wild reindeer in relation to human activity and insect stress. Polar Biology 31:1307-1317 Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening. Whitfield, D.P. 2009. Collision avoidance of Golden Eagles at wind farms under the ”Band” Collision Risk Model. Report to Scottish Natural Heritage. Natural Research Ltd, Banchory, UK. WWEA, 2009. World Wind Energy Report 2008. World Wind Energy Association. United States Department of Energy, 2008. JEDI-WIND, Job and Economic Developmnt Impact Model 212 Bilagor Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 1 Samrådsredogörelse Rapport 2 Yttranden och minnesanteckningar Rapport 3 Projektet i förhållande till kommunernas vindbruksplaner Rapport 4 Naturvärdesinventering, Skogsstyrelsen Rapport 5 Våtmarksinventering, Enetjärn Natur AB Rapport 6 Kulturhistorisk förstudie, Arkeologicentrum Rapport 7 Vattendragsutredning, AquaNord Rapport 8 Tjäderspelsinventering, Miljötjänst Nord AB Rapport 9 Fladdermusutredning, Vindvision Norr AB Rapport 10 Luftrumsanalys, Ramböll Rapport 11 MKB över sex olika områden... ,Vapstens sameby Rapport 12 ZVI -Siktanalys utan skog Rapport 13 ZVI -Siktanalys med skog Rapport 14 Fotomontage Bilder 15 Sammanställning av skadeförebyggande åtgärder Rapport 16 Karta över rennäringens påverkansområde Karta 17 Ljudberäkning Rapport 18 Skuggberäkning Rapport 213
© Copyright 2024