Vindkraftpark Bäckaskog Samrådsunderlag Samrådsunderlag september 2012 Medverkande Beställare Nordex Sverige AB Kristian Lilliesköld TCC AB Fredrik Sander Konsult Vectura Consulting AB Uppdragsledare Samrådsunderlag Kartor Katarina Jonsson Leif Wiklund Linda Grenvall Innehåll 1 Inledning 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Bakgrund Tidigare samråd Företagen Tidplan Inbjudna till samråd 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Lokalisering Omfattning Utformning Elanslutning Vägar Beskrivning av verksamhetens olika skeden 3 Områdesbeskrivning 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 Vindförhållanden Omgivning Kommunala planer Landskapsbild Geologi Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Jakt och friluftsliv Rennäring Jord- och skogsbruk 4 Förväntad påverkan 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 Landskapsbild Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Jakt och friluftsliv Rennäring Jord- och skogsbruk Ispåverkan 5 K ällor 5.1 5.2 Skriftliga källor Elektroniska källor 4 4 4 5 5 5 7 7 7 8 9 9 9 10 10 10 11 11 11 11 12 14 14 14 14 15 15 16 18 18 18 18 18 18 19 19 19 1 Inledning ter med flera, möjlighet att ta del av planerna. Under samrådstiden ges tillfälle att ge synpunkter på vindkraftsplanerna. I detta dokument presenteras därför planerna såsom ett förslag till utformning. Efter att samrådet har genomförts har sökanden att sammanställa alla synpunkter. Synpunkterna kan sedan påverka utformningen av den planerade verksamheten varför ändringar i planerna kan komma att ske i ett senare skede. 1.1 Bakgrund Vindkraftföretagen Nordex Sverige AB och TCC AB planerar i samarbete en vindkraftsanläggning med ca 15 st Nordex vindkraftverk i projektet Bäckaskog. Bäckaskogssprojektet är beläget 23 kilometer söder om Åsele samhälle i kommunens södra del i nära anslutning till läns- och kommungränsen mot Västernorrland respektive Örnsköldsvik, se karta 1. Den totala uteffekten för anläggningen beräknas bli ca 45 MW. De planerade vindkraftverken har max 200 meters totalhöjd och ca 140 meters navhöjd. Planeringen sker på mark ägd av Sveaskog. ! ! Detta dokument utgör samrådsunderlag med en redogörelse för projektet (lokalisering, omfattning och utformning), en beskrivning av områdets förutsättningar och en första bedömning av projektets miljöpåverkan. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 1.2 Tidigare samråd ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Samråd har genomförts under 2009 avseende en vindkraftpark med namn Skallberget med ett 60-tal verk. Denna park sträckte sig från det nu aktuella området vidare åt sydöst, se karta 1. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Högland ! ! ! ! ! ! ! ! ! Åbosjö ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 ! Björkbacka 30 0 5 Knäsjön Svartsjö 10 km Kullberget Stortjärn Bredsjön [ Södersel Rörsjö Storsele Lockstatorpet Vändåtbergets naturreservat Locksta Granliden Granåsen Hemlingsåns naturreservat 436 Lövlund Gråberg 470 Rödsand Nyåker ! ! ! ! ! Åbosjöb. 4 ! ! ! ! ! ! ! Klocken er gs ån å n Riksintresse vindbruk Sör-Holmsjön 400 ! ! ! ! ! So lb Lägst a Lägsta Möjlig ny kraftledning 373 368 Nygård 30 0 Remmarn ! ! ! Rödvattnet 0 30 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Skogsgården Byxsjön Degersjön ! ! ! ! 40 0 ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 40 ! ! Lunne ! ! ! ! ! ! ! 40 0 Rocksjöliden ! 325 ! ! ! ! Åselliden Solberg 578 Projektområde Blåvik Rödsandtorpet Stensjön ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 42 5 ! 0 30 ! ! ! ! ! ! 498 ! ! ! ! ! ! 0 50 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 30 ! ! Sörimyran Storberget Långvattnet Stavstorp Östansjö 0 40 ! 40 0 ! 450 234 Tidigare projektområde Varvliden 40 0 32 5 0 30 ! ! ÖverÅselsjön 367 ! ! ! ! !! Grubbe Bredsjön Remmarsjön Gammtratten ån Riset Lägstasjön berget Degersjö i rött och projektområdet TärnickOrrvinKarta 1. Översiktskarta med det aktuella området från 2009 i blått. kullen berget ! Jenkullen Tällvattnet Remmarberget Flärk Hemtorp Siberget 514 Tretjärn- ! Kullberg Högtjärn Gafselsjön let höjden Långmyrtorpet se 50 0 Skallberget Gammbod- Översiktskarta Norrtjärn ! Båsberget Kalvbäcken Tjärn 32 5 ! ! Storsjö StorRödvattenssjön Trattberget ! d ud ! 30 0 Västanbäck Isbäck 355 594 ! nm ! ! Västanå Lillsele ! ! SörGulkälsberget Nybygget Blackfjället 508 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Rissjöberget Sjö ! ! Gulsele Lappvallen ! ! ! ! Långvattnet 431 40 0 ! ! Gulkäl 263 Klubben Stångsjöberget ! ! Storhöjden Nymyra ! ! Gulsele kraftstation 473 Nybo Storaggkojan Stavro Sör-Gällarb. MossaträskStormyran 499 Mossaträsk ER 30 0 D 377 ! ! 90 581 Tjäl Gulkälen ! Gårmyrberget Riså n Rönberget 439 N NL A MA ! 400 ! Brattsele Nytjärn Norrsjö Storsjön 559 Eliasmyrorna ! ! ! ! Lillselbodarna Nymyran G ÅN ND 382 50 0 ! ! ! ! ! Hundselet en ! ! ! ! an Gulltoppen ! Holmträsk ! ! Storberget 507 PL A Tegelträsket l da ! ! 30 0 Hällby kraftstation Brattfors ! Äs s Lakasjöb. Stavsberg Stavarsjö Stensjön Stavarsjöberget V Nordås Andersmark Tegelträsk Hedlunda Lakasjö ! Väster- Stavarsjön Stavarsjön 255 Ö Nordås LAP ! jö es Raningsberget ! ! Hömyran 489 Mesjöberget Skallberget Tuvmyråsen Holmträsket ! ! 0 40 Åkerbränna Trehörningen 348 Tallås Aspberget Mesjön Larsberget 30 0 Råberg Råsjön Björnberget Björnlandets 40 0 Häggsjö nationalpark Häggsjön Kvarnmon Vitmossaberget M 0 40 293 NorrHedvattensjön SörHedvattensjön Hälla Näverberget Brånaberget Kvällsberget Bergvattenkullen Björkvik Mesjöliden Storberget Hemberget Hällbymagasinet Stormyrberget Långberget Viska 45 0 ! Rudolvslund n llå Sågbo Näverberget 587 Långvattnet 5 32 n LAPPLA ND ÅNGE RM AN LA ND sjö Åkerberget Kulterkälen ä Kv Riskullbodarna m Sä Björksele ån Ytterrissjöfäb. 40 0 Påludden Sörgravsjö Blakliden Brånaberget Brännberget 348 Gravsjön Oxliden ! 390 Holmsele ! Flärk Långvattensjön Holmstrand Norrgravsjö Åsen n c ke Västervik Ö Gafsele V Gafsele Stensvattenbodarna Stensvattnet Nybodarna LångvogsStensvattenberget 490 berget Kälsbodarna V Kortingvattnet 335 Ytterrissjö Svedjan Häggsjömon Varmvattenbodarna Kortinghöjden Ytter-Rissjön n Sämsjön 321 Kalmsjön nå te Pärlström Baktoberget Ytter-Gottsarn ä nb Risberget Svartbergsfäbodarna Båtsjön Båtsjöberget Babelsberget Gravsjöberg Sockerberget Fjälltuna Gammelåker Mevallsberget Lögda 431 te vat 465 Klippen Svanamyran Baksjöberg Baksjöåsen in Sk 299 Vispsjöberget t va ng Lå Svartberget Berget Österstrand Nordansjöb. Skönvik Framnäs Överrissjö Vispsjön ! Viskaliden ! 608 Ox ån 90 en älv Herrskog Granliden Näsliden Vitberget ! Tjärnmyran Basarsjön Österås Oxvattnet ! Burselberget ! n ma er Valvattenfäbodarna Gammelgårdsfäbodarna Fäbodliden Mossavattnet Betsarn Borgfäbodarna ! Åliden Hötjärnen Basarmyran 587 ! Östernoret Västernoret ! ! 47 5 g Ån Fäbodberget Oxvattensjön 5 32 430 Borgen ! Trehörningen Grundsjön Andersmyran 380 ! Örnflärkkojan Skalmsjön Nordansjöberget Kebbeberget 0 45 ! Vallen Höksjön Åtjärnliden Gammelgårdsberget ! ! Sörnoret Forsnäs Granliden 35 0 363 n 512 ! Insjön Sörnorbodarna Borgholm 394 ! Hästberget Stensjön 525 ! ! Baksjön Kv ä llå Sundmon 289 Tallsjö Lappgrundåsen Gi g ån ! ! Lanaträsket Kittelforskojan 40 0 325 Käringträsket Åtjärntorp ÖsterStorsjö ! ! Kvällträsk 406 Storsjön ! Stor-Stutvattnet Remsjön Svedjeberget Skalberget ! ! ! Västernorbodarna VästerStorsjö Abborrvattnet Gigsele Baksjönäs Gigtaberget Baksjö Brännan Sjeltie Baksjöberget 364 sjö Kälberget Häståsen ån Gig Åsele 572 ! ! ! Söråsele Lomsjöklippen NördLomsjöberget Lillsjönäs Kullerbacka Bomsjön Bomsjö Norrstrand ! ! Västerled Högåsberget 45 0 ! ! ! Hammar Jällarsjön Sä m 316 ! Visjöberg 538 Tallboberg Nördberget ! ! ! Mattismyrberget ! 0 35 Nygården Bodberget 92 Algovik Svartbäcken Blåviken Storberget Borgsjö 483 Söråselbodarna Visjömon Baksjön Orgnäs Bodvikb. n ! rn å ! Orrberg Lögd ån ! dammen 42 5 Orgsjön Ålandet ! Kv a ! ! Bräntberget Jakobsbrunn ! ! ! ! Inför ansökan genomför sökanden samråd. Syftet med samrådet är att ge sakägare såsom Älgsjö närboende, naturskyddsföreningar, myndighe- 42 5 ! Efter detta samråd har projektet minskats. I den bortvalda delen finns ett antal kungsörnsrevir som skulle kunna påverkas negativt av en etablering. Konsekvenserna för rennäringen inom det större området är också svårbedömda. 32 5 ! För att kunna genomföra anläggandet av vindkraftparken krävs tillstånd enligt miljöbalken. Anläggningen definieras som stor vindkraftanläggning, prövningskod B 40.90 enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bågaliden Angsta ! Kontaktperson: Fredrik Sander Telefon: 0141-44 11 51 Mobil: 0733-96 21 10 e-post: fredrik.sander@telecon.se Projektet har också fått ett nytt namn, Vindkraftpark Bäckaskog, då det tidigare namnet Skallberget hänvisade till ett berg som ligger i den del av projektet som tagits bort. Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 25 753 23 Uppsala Telefon: 018-18 59 00 Organisationsnummer: 556756-9792 1.3 Företagen TCC AB är ett projektbolag inom Teleconkoncernen. Telecon AB är verksamt inom vindkraft- och telekommunikationsbranschen och har sitt säte i Motala. Verksamheten består av bland annat byggnation av master för telekommunikation och vindmätning, Telecon är en av Sveriges största aktörer inom vindmätning och erbjuder system för försäljning tillsammans med montage och underhåll av utrustningen. Företaget har också en gren som arbetar med installation och underhåll i mobila telenät. 1.4 Tidplan Vindmätning har pågått kontinuerligt sedan maj 2009 med både mast och SODAR. Avtal mellan Sveaskog och TCC angående det aktuella projektet undertecknades 2009. Samrådet planeras att starta i september och avslutas november 2012. Särskilda inbjudningar kommer gå ut under sepember månad för planerade samrådsmöten. Tillfälle att yttra sig (skriftligt och/eller muntligt på möten) över planerna ges fram till och med den 10 november 2012. Telecon är delaktiga som projektörer i flera vindkraftsprojekt både på uppdrag av kunder och i egna projekt. Kompetterande inventeringar och studier planeras att utföras under september för att slutföra miljökonsekvensbeskrivningen under januari 2013. Projektbolaget TCC har i Bäckaskogsprojektet som uppgift att driva tillståndsprocessen och är det bolag som ska kontaktas vid frågor rörande samrådsprocessen. I början av 2013 planeras ansökan inges till Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen i Västerbotten. Nordex Sverige AB är ett dotterbolag inom Nordexkoncernen. Nordex Energy GmbH är en av världens största tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Nordex vindkraftverk på 2,5 MW har funnits på marknaden sedan år 2000 och konceptet är väl beprövat. Bolagets vindkraftverk finns idag i drift i många länder över hela världen vilket ger en bred erfarenhet av projekt under olika betingelser. Nordex AG, som är koncernmodern, är listat på Frankfurt-börsen. Ett tillståndsförfarande förväntas ta minst ett halvår varför tillstånd möjligen kan förväntas under sommaren 2013. När anläggningen kan börja uppföras är bereonde av när en elanlutning kan stå färdig. Det saknas idag (sepember 2012) möjlighet att ansluta anläggningen till elnätet, dock pågår arbetet för att kunna påbörja arbetet med att bygga nya ledningar samt anslutningpunkt i stamnätet. Anläggningen kan troligen uppföras tidigast 2015. Nordex kärnverksamhet är tillverkning och försäljning av vindkraftverk men företaget bedriver även projektutveckling i Sverige och andra länder. 1.3.1 Administrativa uppgifter 1.5 Inbjudna till samråd Telecom connect & construct i Motala AB (TCC AB) Strandvägen 169 591 46 MOTALA Organisationsnummer: 556627-8056 Följande inbjuds till samråd. Andra aktörer kan tillkomma i samrådsförfarandet. • Allmänheten • Närboende och fastighetsägare kring området • Jaktlag • Fiskevårdsområde 5 • Hembygdsföreningar • Statliga myndigheter • Telecombolag - Bergsstaten • Åsele kommun - Boverket • Örnsköldsviks kommun - Energimyndigheten • Länsstyrelsen Västerbotten - Försvarsmakten • Länsstyrelsen Västernorrland - Kammarkollegiet • Naturskyddsförening - Luftfartsverket • Vattenfall - Myndigheten för samhällskydd och beredskap • Sveaskog - Naturvårdsverket • Vilhelmina södra sameby - Post- och Telestyrelsen • Vilhelmina norra sameby - Riksantikvarieämbetet • Vägsamfällighetsförening - Sametinget • Västerbottens ornitologiska förening - Skogsstyrelsen • Lantbrukarnas riksförbund - Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU - Svenska kraftnät - Trafikverket - Transportstyrelsen - Vindkraftssamordnare Nordex vindkraftverk. 6 2 Verksamhetsbeskrivning • Vindförhållanden - Årsmedelvind på 72 m höjd enligt MIUU-kartering (ref. till fotnot) - Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg turbulens • Infrastruktur etc. - Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för brant lutning - Möjlighet att arrendera mark - Gärna område föreslaget som riksintresse för vindkraft 2.1 Lokalisering Projektet Vindkraftspark Bäckaskog ligger i Åsele kommun, Västerbottens län cirka 23 km söder om Åsele. Projektet ligger på Storberget, som har flera mindre toppar, vilket framgår av karta 2. Projekteringsområdet uppgår till ca 890 ha. • Elanslutning - Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt - Tillräcklig kapacitet i elnätet Sveaskog äger fastigheten Åseleskogen 1:1 där projekteringsområdet ligger. • Bostäder och skyddade områden - Tillräckligt långt från bostäder för att klara krav för ljud och skuggor - Skyddade områden eller riksintressen vars värden påtagligt kan skadas - Försvaret och flyget 2.1.1 Bedömningsgrunder för lokalisering Var vindkraftsverk kan placeras är beroende av en rad olika faktorer, nedan redogör vi för de viktigaste. • Samhällsplanering - Området är utpekat som lämpligt för etablering av vindkraft i Åsele kommuns vindkraftplan samt också i huvudsak utpekat som riksintresse för vindkraft. Vindtillgången på platsen där vindkraftverk placeras är den viktigaste faktorn för energiproduktionen. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik, d.v.s. fördubblas vindhastigheten ökar energiinnehållet 8 gånger. Vindkraftverk producerar el vid vindhastigheter mellan 3–25 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige under ett normalår producerar el under drygt 6 000 av årets 8 760 timmar. Storberget på vilket projekt Bäckaskog ligger har valts som lämplig plats efter denna analys. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer de övriga alternativa lokaliseringarna som valdes bort till förmån för detta projekt att beskrivas närmare om det efterfrågas. Avgörande för om en plats är lämplig för etablering av vindkraft är att vindförhållandena är så pass goda att kostnaden för investeringen kan motiveras. 2.2 Omfattning För att en plats ska vara intressant är det också viktigt att det finns vägar och möjlighet till elanslutning i närheten. För att byggnationen ska bli genomförbar krävs naturligtvis även att projektören får möjlighet att arrendera marken på den aktuella platsen. En begränsande faktor är det avstånd som bör hållas till bostäder bland annat med hänsyn till störning av det ljud som vindkraftverken avger. Etableringen kan också utgöra en konflikt för rådande riksintressen, luftfart, försvar samt tele-, TV- och radiokommunikation. 2.2.1 Antal verk Vindkraftsparken kan komma att bestå av upp till 15 vindkraftverk. 2.2.2 Effekt och energi Ett vindkraftverk i det här läget beräknas producera ca 7000 MWh per år vilket med 15 vindkraftverk ger en total produktion av 105 GWh. Om en eluppvärmd villa antas förbruka 25000 kWh/år kommer vindkraftparken att kunna försörja ca 4200 villor. En analys har genomförts av möjliga platser i Åsele kommun för vindkraftsetableringar. Analysen tar hänsyn till följande omständigheter: 2.2.3 Alternativ omfattning Alternativ omfattning är att minska antalet vindkraftverk i projektet. Anledningen till att 7 göra detta kan vara om vindförhållandena inte bedöms vara tillräckligt bra vid någon av de planerade vindkraftverkens position eller om turbulensen från andra vindkraftverk är ogynnsam. Den fortsatta utredningen kommer att visa om det blir aktuellt att justera vindkraftverkens positioner eller antalet vindkraftsverk. vindkraftverk med en totalhöjd på max 200 meter vilket är den högsta höjd som kan nås med de planerade vindkraftverken. Verken kommer att vara vita. Vindkraftverken har en trebladig rotor som överför vindenergin till generatorn vilken i sin tur omvandlar energin till el. På vindkraftverket sitter vindmätare och vindriktningsvisare som ser till att vindkraftverket automatiskt vrids mot vinden. Vindkraftverket har variabelt varvtal så att påfrestningar, effektuttag och ljudnivå optimeras efter vindens variationer. Vindkraftverken är tekniskt avancerade med automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. 2.3 Utformning 2.3.1 Typ av vindkraftverk Vindkraftverken som planeras i vindkraftparken är av märket Nordex. Den mest aktuella turbinen är N117 och av olika anledningar kan också N100-modellen väljas vid en eller flera positioner i projektet. Ansökan kommer att vara utformad för att ge utrymme för båda dessa modeller. N117 har en rotordiameter på 117m och N100 har en rotordiameter på 100 meter. Tornhöjden planeras bli 120 eller 140 meter. Tornet på 120 meter är ett ståltorn och tornet på 140 meter är ett hybridtorn av stål och betong. Två olika typer av fundament kan användas; antingen ett gravitationsfundament som består av en ca 700 m2 stor betonggjutning vilken täcks av jordmassor, alternativt ett bergsfundament med förankringar nedborrade i berget. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. N117 som är det största verket har med en navhöjd på 140 meter en totalhöjd på 198,5 meter. I tillståndsansökan kommer det att ansökas för Den bästa tekniken och utformningen som är beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas. D D D D D D D D D D D D D D D Parklayout Projektområde D 0 Vindkraftverk 500 1 000 meter [ ©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta 2. Preliminär placering av vindkraftverken 8 2.6 Beskrivning av verksamhetens olika skeden 2.3.2 Placering Exakt hur vindkraftverk och vägar placeras i området är beroende av en rad faktorer exempelvis dominerande vindriktning, turbulens, beräknad ljudnivå, lokala naturvärden, arkeologiska lämningar, hydrologi och geologi etc. Det behöver också vara ett visst avstånd mellan vindkraftverken för att de inte ska påverka varandra negativt. Inte förrän all data insamlats går det att göra en slutlig placering av varje enskilt vindkraftverk, det vill säga i ett tämligen sent skede av tillståndsprocessen. Den exakta utformningen kommer också att påverkas av vad som framkommer i samråden och den slutliga utformningen framgår av tillståndansökan och i MKB:n kommer att redogöras för de faktorer som ligger till grund för denna. 2.6.1 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och byggbaracker uppföras. Trafik med olika komponenter till vindkraftverken kommer köra till platsen från lämplig hamn. Befintliga vägar i vindkraftparken kommer att förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del planeras ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken. De mest använda fundamenten är gravitationsfundament. Dessa består av ca 700 m3 betong och är ca 21 meter i diameter. Om det finns förutsättningar kan också så kallat bergförankrat fundament monteras. Dessa kräver att det finns ett massivt berg där bergankare borras ner cirka 15–20 meter ner i berget. Bergförankrade fundament har fördelen att mängden betong kan minskas. I båda fallen jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen. På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. En preliminär parklayout presenteras dock i karta 2 för att ge en ungefärlig bild av hur verken kan komma att placeras. 2.4 Elanslutning Ett kabelnät anläggs som förbinder vindkraftverken med varandra. Kabelnätet inom området grävs ner längs med befintlig och planerad väg, alternativt kan luftledning användas på vissa sträckor. Respektive vindkraftverk ansluts till kabelnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående byggnader om några kvadratmeter vardera invid respektive vindkraftverk. Själva vindkraftverket monteras sedan med mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner. Maskinhus och rotor lyfts därefter på plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar normalt sett några dagar. Efter genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas till elnätet och börja producera energi. Koncessionshavaren i området är Vattenfall. Då Vattenfall inte har någon möjlighet att ansluta parken till sitt nät i området kommer parken att anslutas till Svenska Kraftnäts nät. Detta kommer sannolikt att ske genom ett påstick på en 400kV-ledning ca 30 km österut, se översiktskartan, karta 1. Bredvid varje vindkraftverk byggs en liten transformatorkiosk vilken liknas vid ett hus på drygt 10 m2 . Inom vindkraftområdet brukar man även bygga en uppsamlingsstation, även den ett litet hus på ca 30 m2, där kablarna från alla vindkraftverken går in och kopplas om till grövre ledningar som transporterar elen till elnätet antingen via markförlagd kabel, luftledning eller båda delarna. Kablar dras i vägdiken inom parken. 2.5 Vägar I möjligaste mån kommer befintliga vägar att utnyttjas och vid behov förstärkas. Inom området byggs nya grusvägar mellan vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 4,5 m breda. Vid vägdragning tas hänsyn till känsliga biotoper och våtmarker för att undvika onödiga ingrepp. Åtgärder för att bibehålla vattengenomströmning och vegetation kommer vid behov att vidtas. 9 3 Områdesbeskrivning 2.6.2 Driftsskedet Under driftskedet producerar vindkraftverket energi när det blåser mellan 3 m/s och 25 m/s. Under respektive över dessa vindvärden stängs produktionen av. Transporter med lättare fordon sker till och från vindkraftverken under driftskedet för att sköta drift och underhåll. Serviceintervallet är ca två gånger per år men mer omfattande under inkörningsperioden. 3.1 Vindförhållanden Vindkraftsetableringar i skogsområden är en relativt ny företeelse. Medelvinden i skogslandskap kan till synes vara hög men detta kan i vissa fall vara missvisande. Skogen bromsar upp vinden vilket leder till att det kan vara stor skillnad på vindhastigheten på exempelvis 70 respektive 100 meters höjd (den s.k. vindgradienten). Det betyder att belastningen på vindkraftverket blir ojämn om rotorn inte kan placeras tillräckligt högt över marken där vinden är jämnare. Dessutom skapar skogen turbulens vilket ger påfrestningar på vindkraftverket och sämre energiutbyte. För att turbulensen ska bli så liten som möjligt är det viktigt att få möjlighet att bygga vindkraftverk på berg eller höjder så att rotorn får ett så ostört läge som möjligt. I sådana lägen finns det flera exempel på vindkraftanläggningar i skogslandskap som fungerar mycket bra och ger ett gott energiutbyte. Vindkraftverk tar liten markyta i anspråk och normalt skogsbruk kan bedrivas i vindkraftparken under hela parkens livslängd. Två olika typer av ljud kommer från vindkraftverken, dels ett aerodynamiskt ”svischande” ljud och dels ett mekaniskt ljud från fläktssystem, pumpar, växellåda och generator. Det mekaniska ljudet liksom det aerodynamiska har minimerats på moderna maskiner. Skuggeffekter kan uppstå från vindkraftverken när solen står lågt på en klar himmel. Hur omfattande skuggor och ljudutbredningen är framgår av beräkningar. Gällande riktlinjer kommer att följas. I enlighet med Transportstyrelsens (tidigare Luftfartsstyrelsens) föreskrifter ska vindkraftverk förses med hinderljus. Om totalhöjden är över 150 meter krävs högintensivt vitt blinkande ljus. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast ljus krävs på övriga. Nordex har mätt vinden i projektet med en 120 meter hög vindmätningsmast mellan maj 2009 och december 2011. I september 2011 kompletterades vindmätningen med en sodar som kommer att forstätta mäta vinden in i 2013. Projektet har goda vindresurser. Genom en driftcentral kontrolleras vindkraftverken. Denna får data från vindkraftparken via internet och kan därför placeras på annan ort. 3.2 Omgivning Vindkraftspark Bäckaskog inryms inom ett område beläget ca 23 kilometer söder om Åsele samhälle, i kommunens södra del några kilometer från läns- och kommungränsen mot Västernorrland respektive Örnsköldsvik. 2.6.3 Avslutningsskedet Efter cirka 25 år tas vindkraftverken ur drift. De demonteras och kan återvinnas till största delen. Redan idag finns företag som koncentrerat sin verksamhet runt återvinning av uttjänta vindkraftverk. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftsdelar. Säkerhet kommer att ställas för att det ska finnas medel till att montera ned vindkraftverken och återställa platsen. Den planerade vindkraftparken ligger på Storberget med topparna Tjärnmyrkullen, Sörberget, Älgmyrkullen, Östiberget och Lappmyrkullen. Området domineras av skog med aktivt skogsbruk och saknar bebyggelse. Projekteringsområdet för Vindkraftspark Bäckaskog omfattar ca 9 kvadratkilometer och ligger på ca 450–525 m ö h. Inom området finns en förhållandevis väl utbyggd infrastruktur med skogsbilvägar. Anslutningsmöjligheter till elnät finns ca 30 kilometer öster om vindkraftparken 10 Området utgör del av fastigheten Åseleskogen 1:1 och fastigheten ägs av Sveaskog. skogsbilvägar leder in i området. Terrängen är kuperad med många mindre toppar. På en del ställen finns hällmarker. I sänkorna ligger mindre våtmarker. Norr om området finns en större våtmark med en liten tjärn. 3.3 Kommunala planer Åsele kommunfullmäktige har antagit en vindkraftsplan för att få kontroll på den fortsatta utbyggnaden av vindkraften i kommunen. Projektet överensstämmer med tillägget till översiktsplan, där utredningsområdet har befunnits vara lämpligt för vindkraftsexploatering. Därmed föreligger ingen konflikt med kommunala planer. 3.5 Geologi I SGU:s jordartskarta framgår att utredningsområdet domineras av tunt jordtäcke på berg, med små fläckar av berg i dagen. I sänkorna finns torv. Runt omkring parken finns större andel morän. 3.4Landskapsbild 3.6Boendemiljö Landskapet kring den planerade vindkraftparken är ett storskaligt kuperat skogs- och myrlandskap med sparsam bebyggelse. Landskapet är relativt sjörikt och en mil västerut rinner Ångermanälven. Närmaste bebyggelse är ett hus i Hedvattnet och några hus vid Sör-Hedvattensjön, ca 1,5 km sydväst om områdesgränsen. Den lilla byn Långvattnet ligger nordöst om parken, dit är det ca 2,5 km från områdesgränsen. Vindkraftverken planeras i ett område som är helt präglat av skogsbruk. Stora delar av skogsmarken utgörs av hyggen och ungskog och flera Söderut ligger Tuvmyråsen och Holmträsk, 5–6 km bort. Vindkraftparken planeras på bergen sydväst om byn Långvattnet. 11 3.7 Naturmiljö träd och död ved. Området bedöms i sin helhet bestå av olika bestånd som bör nyckelbiotopsklassas. Delar bör klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog. Detta gäller inte minst den del som ligger på Östiberget. I övrigt bör området utmed bäcken klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog och bäckmiljön som nyckelbiotopen naturlig skogsbäck. Lappmyrkullen utgörs av skog som bör klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog eller barrskog. Objektets avgränsning är något osäker, eventuellt kan området vara något större mot NV.” Sökanden lät utföra en naturvärdesinventering 2008 inför planeringen av den större vindkraftpark som det nu aktuella området är del av. Där konstateras att större delen av det tidigare utredningsområdet Skallberget nyttjas för skogsbruk. Stora delar av området utgörs av hyggen och ungskog. Ett intensivt skogsbruk har medfört att naturvärdena i området begränsats. I inventeringen pekas två mindre områden med höga naturvärden ut, söder och norr om de nu föreslagna vindkraftverken. Se karta 3. Områdena beskrivs på följande sätt i inventeringen: Tjärnmyran, naturvärdesklass 2:”Ett större sammanhängande våtmarksområde av varierande utseende och hydrologi. Området är bitvis mycket blött och här och var med vattenspeglar. Området är bitvis trädbärande och bitvis helt öppet. Genom området rinner en bäck. Variationen bidrar till att området har potential som häcklokal för många våtmarksfåglar.” Lappmyrkullen och Östiberget, naturvärdesklass 1:”Ett större sammanhängande område med naturskog. Enligt Sveaskogs hemsida har granskogen på Östiberget en beståndsålder på 173 år. Denna del är klassad som en naturvärdesskog av bolaget, m a o en skog som Sveaskog har hög ambition att bevara. Objektet har ett mycket högt naturvärde och bör i sin helhet betraktas som värdekärna enligt naturvårdsverkets metodik av avgränsning av skog vid reservatsbildning. I området finns mycket gott om olika naturskogselement både i form av gamla Tjärnmyran och en myr öster om parken är av klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Ett 90-tal fågelarter har rapporterats i området bl a dalripa, orre, tjäder, kungsörn, sparvuggla, pärluggla, spillkråka och tretåig hackspett. Tjärnmyran Miljöintressen Projektområde Vindkraftverk Fornlämningar Höga naturvärden Sumpskog Nyckelbiotop Våtmark klass 1 Våtmark klass 2 Riksintresse rennäring Riksintresse vindbruk 0 500 1 000 meter ©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta 3. Miljöintressen 12 Sökanden har låtit göra en separat studie avseende kungsörnar i området. Där framgår att det i den sydöstra delen av det tidigare, större, utredningsområdet finns åtminstone en häckning av kungsörn, eventuellt två. Runt omkring finns dessutom ytterligare 4-6 kungsörnspar med bon inom 10- 12 km radie. Detta gör att kungsörnsförekomsten i och runt denna del av utredningsområdet får anses mycket hög med svenska mått mätt. Detta gör också att många kungsörnar rör sig i och runt området under hela året. I nordvästra delen av utredningsområdet, runt Storberget, finns däremot inga uppgifter om häckande kungsörn och det bedöms inte heller finnas några lämpliga boplatser. Detta har varit en av orsakerna till att vindkraftparken minskats till sin aktuella omfattning. Vid fältbesöket 2008 noterades spillning efter älg, ren, skogshare och rödräv. Enligt uppgifter från lokalbefolkningen finns det regelbundet björn i området och troliga spår noterades. Även lo och järv torde passera ibland. Det finns inga naturreservat eller Natura 2000-områden inom eller i närheten av vindkraftparken. Liten tjärn och äldre skog vid Östiberget. Markerna inom området präglas av skogsbruk. 13 3.8Kulturmiljö finns idag 19 registrerade renskötselföretag med sammanlagt ca 50 medlemmar. Medlemmarna i samebyn livnär sig huvudsakligen på renskötsel. En arkeologisk utredning beställdes av sökanden 2008 inför planeringen av den större vindkraftpark som det nu aktuella området är del av. De vinterbetesgrupper som nyttjar området vid Skallberget kommer västerifrån på förvintern och betar sig österut. Det sker genom en organiserad betesgång med en medveten styrning av renarna, för att optimera användningen av betesresurserna. Enligt utredningen ger Skallberget (det större område som beskrivs i utredningen) intryck av att vara ett lämpligt val för vindkraftverk ur kulturmiljösynpunkt. I området saknas kända kulturmiljöer och registrerade fasta fornlämningar. I omgivningarna finns utvärderade värdefulla miljöer ur kulturmiljösynpunkt och registrerade fasta fornlämningar, dock på sådana avstånd från den planerade vindkraftsparken att de inte berörs. De kulturmiljöer och kända lämningar som finns i omgivningarna visar att det större område, som Skallberget är en del i, har en mångfald karaktäristiska objekt för denna landsände, med stenåldersmiljöer i dalgångarna, samiska indikationer i både dalgångar och uppe på berg samt spår efter nybyggarnas kolonisation på några platser. Under vårvintern sker uppsamling öster om utredningsområdet. Då samlas hela renhjorden, det vill säga hela kapitalet, för flyttning till sommarbeteslandet. Detta innebär att varje störning som uppstår kan få mycket större konsekvenser. Flytten är starkt tidpressad eftersom den begränsas av tiden för kalvning. Dels ligger snön kvar på fjället vilket innebär att renarna inte kan komma upp för tidigt och dels ska renarna vara väster om odlingsgränsen senast 1 maj enligt de bestämmelser som finns. Det finns en risk för abortering av kalvar eller för tidig kalvning, när tidspress leder till ökat arbetstempo och drivning av hjordar. Vidare anges i utredningen att det enligt kartbilden och med rådande kunskapsläge är potentialen att hitta fornlämningar och andra kulturlämningar liten inom större delen av området. Troligt är dock att fornlämningar och andra kulturlämningar finns oregistrerade på några platser. Samling och flytten till den hage som ligger strax öster om Vindkraftpark Bäckaskog sker under optimala förhållanden under en dag med samlad hjord med stöd av skoter och helikopter. Vanligtvis sker flytten efter den flyttled som ligger öster om det aktuella utredningsområdet men vid besvärliga snöförhållanden nyttjas även närliggande väg. Vid flytt efter väg krävs en intensivare arbetsinsats. Helikoter används vid flytt och spaning. Flytten kan vara tidskritiskt beroende på snöförhållanden etc som kan innebära att de kalla morgontimmarna är viktiga. Flytten mellan övernattningshagen öster om Solberg vid Nyåker och hagen vid Bäckaskog är den längsta enskilda sträckan under flytten västerut. 3.9Jakt och friluftsliv Inom området förekommer jakt och fiske samt sannolikt svamp- och bärplockning. Ingen kommersiell friluftsverksamhet, eller vandrings- eller skoterleder, finns i utredningsområdet. 3.10 Rennäring Den planerade vindkraftsparken ligger inom Vilhelmina södra samebys vinterbetesmarker. En utredning har genomförts av Nordex/TCC AB kring påverkan på samebyn och rennäringen (”Finns förutsättningar för hållbar rennäring och vindbruk på Skallberget, Åsele kommun”). I övernattningshagen sker sedan utfodring och samling för vidare flytt. Under optimala förhållanden kan hjorden flytta samlat men vissa år samlas hjorden utefter vägen mot fjället. En flyttled av riksintresse och ett kärnområde av riksintresse berörs av planerad vindkraftspark. Vilhelmina södra sameby är den sydligaste fjällsamebyn i Västerbottens län och har sina åretruntmarker i Vilhelmina och Dorotea kommuner samt en del av sommarbetet i Norge. Samebyn har sina vinterbetesmarker i Kramfors, Örnsköldsvik, Sollefteå, Dorotea, Åsele, Strömsund och Vilhelmina kommuner. Detta innebär att samebyn bedriver sin näring i Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län. I sambyn 3.11Jord- och skogsbruk I hela utredningsområdet bedrivs aktivt skogsbruk. Marken ägs av Sveaskog. Någon jordbruksmark finns inte. 14 4 Förväntad påverkan På långt håll kommer vindkraftverken att synas där Storberget syns idag. Det kan vara längs vägen förbi Holmträsk och från vägen nordöst om Långvattnet. På de flesta håll skyms sikten av skog och mindre höjder närmare betraktaren. På långt avstånd är anläggningen inte dominerande. De stora verken är i samklang med landskapets stora skala. Avsnittet kommer utvecklas under projektets planeringsprocess och arbetet med att miljökonsekvensbedöma etableringen av vindkraftsparken beskrivs i projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Risker för betydande miljöpåverkan kommer särskilt beaktas i det fortsatta arbetet. Verken kommer troligen att synas på närmare håll från Hedvattnet och delar av Långvattnet. När det är mörkt syns verkens hinderbelysning. Från stugorna vid Sör-Hedvattensjön döljs verken av skog. Om man rör sig i markerna på själva berget kommer verken att döljas av skog på vissa håll, där man inte har öppna siktlinjer över hyggen eller myrar. I närområdet kring verken kommer de givetvis att dominera landskapet. Tillfartsvägarna kommer också att bli nya inslag i landskapet. 4.1 Landskapsbild Vindkraftverken är stora anläggingar som placeras i ett landskap där människans påverkan i huvudsak syns i form av att det sedan länge bedrivs skogsbruk. Det blir ett nytt inslag i landskapsbilden, som avviker i karaktär från det landskap man är van vid. Upplevelsen av landskapet är subjektiv, och konsekvenserna av vindkraftverkens påverkan är delvis beroende av betraktarens inställning till exploateringen. Fotomontage som visar hur vindkraftverken kan komma att upplevas från olika platser kommer att redovisas i MKB. En beteshage för rennäringen ligger ca 2 km öster om vindkraftparken. 15 4.2Boendemiljö Vindkraftverken kan påverka människors boendemiljö genom visuell påverkan, buller samt skuggor och reflexer. Visuell påverkan behandlas ovan. modern teknik kan vindkraftverken styras så att värdet 45 dB(A) kan medges under dagtid. När det är stiltje står vindkraftverken stilla och hörs inte alls. När vindhastigheten överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av vindbrus, lövprassel och annat 4.2.1 Buller bakgrundsljud. Det är alltså vid vindstyrkor Ljudet från vindkraftverk skiljer sig från från startvind vid 3 m/s och upp till 8 m/s annat industribuller. Ljudet kommer från som vindkraftverken hörs mest, och de rotorbladen och består av ett aerodynamiskt maximala värdena uppnås bara när det blåsvischande ljud. För vindkraft tillämpas i ser ca 8 m/s. I marknivå invid vindkraftverSverige som regel Naturvårdsverkets riktket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär värden för industribuller. Med riktvärde av- att man kan konversera i normal samtalston ses värden som normalt inte bör överskridas. under ett vindkraftverk i drift. Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet En ljudberäkning har genomförts enligt 40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor Naturvårdsverkets rekommendationer i av tillståndsmyndigheten vilket innebär ett avstånd på ca 500-1000 m. Riktvärdet avser simuleringsprogrammet WindPRO (ett dataprogram som är speciellt framtaget för maximalt tillåten ljudstörning och beräkberäkningar avseende vindkraft). Ljudbeningsmetoden utgår ifrån ett värsta fall d.v.s. räkningen avser 15 vindkraftverk av modell att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Med Karta 4. Beräknad bullerutbredning 16 16 Nordex N117 på 140 meters torn. Med denna uppställning klaras riktvärdet 40 dBA vid samtliga bostäder, se karta 4. Vid de närmaste husen, sydväst om parken, är ljudet så lågt som under 35 dBA. 4.2.2 Skuggor När solen står lågt på en klar himmel och det blåser så att rotorn snurrar kan vindkraftverket kasta långa svepande skuggor. Om skuggorna når in på tomten eller in genom fönster i bostadshus kan de uppfattas som störande. Beräkning av teoretiskt maximala antalet skuggtimmar kan genomföras med dataprogrammet WindPRO. Beräkningen visar antalet skuggtimmar per år för det värsta fallet, d.v.s. som att solen alltid skiner från en klar himmel, det alltid blåser så att rotorn snurrar vinkelrätt mot bostaden och inga hinder i form av vegetation eller byggnader finns. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och maximalt 30 minuter per dag. Detta skall säkerställa att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Om risk för skuggor föreligger kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer som automatiskt stänger av turbinerna under den kritiska tiden. En beräkning i WindPRO visar att den teoretiskt maximala skuggutbredningen inte kommer att överstiga det rekommenderade riktvärdet vid några bostadshus, se karta 5. Karta 5. Beräknad skuggutbredning 17 17 4.3Naturmiljö av markanvändandet kan leda till merkostnader och merarbete för samebyn. Vid utformningen av vindkraftparken komDrift och underhåll av vindkraftverken innemer hänsyn att tas till de utpekade områdena i naturinventeringen. Befintliga skogs- bär också mänsklig aktivitet som kan störa renen om den befinner sig i området. Det bilvägar som går genom det södra området finns däremot inte entydiga resultat som vikan användas för transporter, men mindre intrång kan bli aktuella om de behöver bred- sar om även driften uppfattas som störande av renarna. das. I övrigt har markerna låga naturvärden och etableringen påverkar således värdeVindkraftparken kan innebära en säkerfulla naturmiljöer i liten grad. hetsrisk vid flygning med helikopter vilket innebär att möjligheten att flyga över vindDe mindre våtmarkerna inom området kraftsetableringen påverkas. Kraftledningar undviks vid vägdragning och krav ställs på genomförandet så att ingen oavsiktlig skada till och från parken kan också innebära säkerhetsrisk. Helikopter används idag vid sker. flytt av ren och vid samling och spaning Projektet har anpassats för att inte störa de efter ren. kungsörnsrevir som finns längre åt sydöst. Rendriften har ett beroende av flexibilitet vad gäller betesmarker och flyttleder. Denna 4.4Kulturmiljö flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder till Projektet bedöms påverka kulturmiljön i svårigheter för samebyn att bedriva sin näliten grad eftersom inga kända forn- eller ring, så kallade kumulativa effekter. Hur de kulturlämningar finns inom området. kumulativa effekterna långsiktigt påverkar rennäringens förutsättningar kan inte fullt ut Den arkeologiska utredningen som sökanbedömas inom detta enskilda projekt. den låtit göra bedömer att projektet inte kommer att påverka de kulturmiljöer som Den flyttled som nyttjas under flytten finns utanför vindkraftparken. Potentialen västerut ligger strax öster om planerad att hitta fornlämningar och andra kulturlämningar inom parken bedöms också som liten. park. Den alternativa flyttvägar som finns beskrivna som riksintressanta i området används inte idag eftersom de bedöms obrukOm fornlämningar påträffas inom området bara på grund av andra markanvändare, kommer detta att beaktas vid placering av främst skogbruket. vindkraftverk och vid vägdragning. 4.5Jakt och friluftsliv 4.7 Jord- och skogsbruk Vindkraftparken innebär inga restriktioner för jakt i området. Några långsiktiga effekter på jaktbart vilt i området förväntas inte men under byggskedet kan det bli störningar. Projektet kommer att medföra att skogsmark tas i anspråk. Detta bedöms få små konsekvenser för skogsbruk som näring och naturresurs. Vägarna till verken kan nyttjas av skogsbruket. Annat friluftsliv torde förekomma i liten omfattning i utredningsområdet. Inga jordbruksintressen berörs. 4.8Ispåverkan 4.6Rennäring Rennäringen påverkas genom direkt förlust av betesmark och fragmentering men även indirekt förlust av mark genom ökade barriär effekter och störd betesro. Förändringen 18 18 Under vissa förhållanden vintertid kan isbildning ske på vindkraftverkets vingar. Is kan slungas iväg vilket kan medföra fara för människor och djur som vistas i närheten. Nordex har genomfört tester för att mini- mera risker till följd av isbildningen. Skyltar Sveriges Geologiska Undersökning. SGU:s kommer sättas upp runt omkring på lämpkarttjänster http://www.sgu.se/sgu/sv/proliga platser för att varna för detta. Vindkraft- dukter-tjanster/kart-tjanst_start.htm. Augusti verken kommer att förses med avisningssys- 2012. tem. Riskerna bedöms bli små då problemet förekommer sporadiskt och antalet personer Riksantikvarieämbetet. Kartverktyget Fornsök. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/ som kan beröras är litet. search.html. Augusti 2012. Kartunderlag © Lantmäteriet. 5 Källor 5.1 Skriftliga källor Enetjärn Natur AB och Amalina Natur och Miljökonsult. 2008. Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken på Skallberget. Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner. 2009. Vindkraftplan för Södra Lappland – tillägg till översiktsplan. Oktober 2009. Landskapsarkeologerna. 2009. Skallberget i Åsele kommun, Västerbottens län. Kulturmiljöanalys för planering av vindkraftverk. Vectura. 2011. Rapport:Finns förutsättningar för hållbar rennäring och vindbruk på Skallberget, Åsele kommun? Konsekvenser för Vilhelmina Södra Sameby. Västerbottens Ornitologiska Förening. 2010. Kungsörnsinventering 2010 över det föreslagna vindkraftsområdet Skallberget, Åsele kommun. 5.2 Elektroniska källor Länsstyrelsen i Västerbottens län. GIS-data. http://gis.lst.se/lstgis. Augusti 2012. Sametinget. Underlag för planer. http:// www.sametinget.se/underlag Augusti 2012. Skogsstyrelsen, Skogens källa. GIS-data. http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/ Augusti 2012. 19 19