Miljökonsekvensbeskrivning 2013 (PDF 6.5 MB)
Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län 2013-02-08 Söderköping Vind AB Vindvision Norr AB 1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ....................................................................... 4 1 INLEDNING ............................................................................................................. 6 1.1 ALLMÄNT............................................................................................................. 6 1.2 VERKSAMHETSKOD .............................................................................................. 6 1.3 SÖKANDE ............................................................................................................ 6 1.4 BITRÄDE ............................................................................................................. 7 1.5 SYFTE................................................................................................................. 7 1.6 TILLSTÅND OCH SAMRÅD ...................................................................................... 7 1.7 VINDKRAFT OCH MILJÖ ......................................................................................... 8 1.8 MILJÖMÅL ........................................................................................................... 9 2 PROJEKTBESKRIVNING ..................................................................................... 13 2.1 LOKALISERING ................................................................................................... 13 2.2 PLANFÖRHÅLLANDEN ......................................................................................... 15 2.3 RIKSINTRESSEN ................................................................................................. 16 2.4 NÄRLIGGANDE VINDKRAFTANLÄGGNINGAR ........................................................... 18 2.5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING ................................................. 18 2.6 VINDFÖRHÅLLANDEN .......................................................................................... 18 3 OMFATTNING OCH UTFORMNING..................................................................... 20 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................ 20 3.2 PRODUKTION ..................................................................................................... 20 3.3 PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK ...................................................................... 20 3.4 TEKNISK BESKRIVNING ....................................................................................... 22 3.5 ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR ..................................................................................... 23 3.6 KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER ................................................................. 24 3.7 ELNÄTANSLUTNING ............................................................................................ 24 3.8 VÄGAR .............................................................................................................. 25 3.9 MARKANSPRÅK .................................................................................................. 26 3.10 VERKSAMHETSTID ............................................................................................ 30 3.11 EKONOMI ........................................................................................................ 30 4 ANLÄGGNINGSFASEN........................................................................................ 30 5 DRIFTFASEN ........................................................................................................ 33 6 AVVECKLINGSFASEN......................................................................................... 36 7 HÄLSA OCH SÄKERHET..................................................................................... 42 7.1 LJUD ................................................................................................................. 42 7.2 SKUGGOR ......................................................................................................... 44 7.3 RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION ...................................................................... 46 7.4 LUFTFARTEN ..................................................................................................... 46 7.5 SÄKERHET ........................................................................................................ 47 8 LANDSKAPET ...................................................................................................... 51 8.1 INLEDNING......................................................................................................... 51 8.2 LANDSKAPSANALYS............................................................................................ 52 9 NATURMILJÖ ....................................................................................................... 55 9.1 INLEDNING......................................................................................................... 55 9.2 SKYDDADE NATUROMRÅDEN ............................................................................... 55 2 9.3 FLORA OCH FAUNA ............................................................................................. 59 9.4 SJÖAR, VATTENDRAG OCH VÅTMARKER ................................................................ 66 10 FRILUFTSLIV OCH TURISM .............................................................................. 67 10.1 INLEDNING....................................................................................................... 67 11 KULTURMILJÖ ................................................................................................... 69 11.1 INLEDNING....................................................................................................... 69 11.2 SKYDDADE KULTUROMRÅDEN............................................................................ 69 12 SKOG, MARK OCH VATTEN ............................................................................. 71 12.1 SKOGSBRUK .................................................................................................... 71 12.2 MINERALFÖREKOMSTER ................................................................................... 71 12.3 VATTENVERKSAMHET ....................................................................................... 71 13 ALTERNATIVA PLACERINGAR ........................................................................ 72 13.1 ALTERNATIV PLACERING ................................................................................... 72 13.2 NOLLALTERNATIV ............................................................................................. 76 14 REFERENSER .................................................................................................... 78 15 BILAGOR ............................................................................................................ 80 3 Icke teknisk sammanfattning Söderköping Vind AB ansöker om tillstånd enligt kap.9 miljöbalken att uppföra, driva en gruppstation för vindkraft i Söderköping och Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län. Vindparken kommer att innehålla maximalt 24 vindkraftverk med en sammanlagd anläggningseffekt om ca 190 GWh, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca 38 000 hem (à 5000 kWh/år). Vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik är uppdelat i projektområde 1 och 2. Område 2, lokaliserat inom Valdemarsviks kommun, är av Energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindbruk. Området har goda vindförhållanden. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är av stor betydelse varför totalhöjden på vindkraftverken planeras till 220 meter. Vidare är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda och arrendeavtal är tecknade med berörda markägare. Målet är att vindkraftsanläggningen ska byggas med en avvägning mellan utnyttjande av vindenergi och tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samtidigt som så stor hänsyn som möjligt tas till andra viktiga intressen i området. Layouten har anpassats till följd av inkomna synpunkter från samråden (2012-04-18 och 2012-1004) och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Utredningar som genomförts är allmänekologiskinventering, arkeologiskutredning etapp 1, omfattande fågel inventeringar samt en landskapsanalys. Vidare har också platserna där det kan vara aktuellt att placera vindkraftverk och vägar inventerats i fält för att undersöka markens beskaffenhet, vegetation och topografi. Närområdena runt de föreslagna verken består nästan undantagslöst av skogsmark med inslag av våtmarker och berg i dagen. I de allra flesta fall handlar det om rationellt skött produktionsskog. Terrängen inom närområdena ligger inom höjdintervallet 35-70 meter över havet. Under hösten 2011 genomfördes inledande samrådsmöten med berörda kommuner och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Två samråd med allmänheten har genomförts, ett i april och ett i oktober 2012. En beskrivning om samrådsprocessen och inkomna yttranden redovisas i en samrådsredogörelse. De motstående intressena är begränsade. Vindkraftverken kommer dock påverka landskapsbilden . Det aktuella landskapet har en varierande öppenhet och därmed är synligheten också varierande mellan olika områden. Mest synliga blir verken vid öppna ytor varifrån siktlängderna är större. På närområdesnivå kommer vindkraftverken upplevas påtagligare än på fjärrnivå där verken kan komma att uppfattas som mindre dominerade. Sammantaget bedömer Söderköping Vind AB och Vindvision Norr AB att området är väl lämpat för etablering av vindkraft. Vindparkens miljöpåverkan på området bedöms som godtagbar, nedan följer en sammanfattning av verksamhetens miljöeffekter: 4 Miljöeffekter Rubrik Stora Måttliga Små/ obetydliga Positiva Hänsynsreglerna X Miljökvalitetsnormer X Miljökvalitetsmålen X Anläggningsfasen X Ljudnivå X Skuggbildning X Säkerhet X Luftfarten X Landskapsbild X X Naturmiljö X Flora och fauna X Sjöar, vattendrag våtmarker X Friluftsliv och turism X X Kulturmiljö X Skog, mark, vatten X Bedömning Den planerade verksamheten bedöms uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Den sökta verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Tvärtom är det en verksamhet som ger möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer eftersom en mer förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan vindkraft. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Anläggningsarbetet sker långt ifrån bebyggelse och under en begränsad tidperiod. Med de skyddsåtgärder som kommer att hävdas bedöms konsekvenserna som små. För alla närliggande fastigheter kommer ljudnivån att ligga under gällande riktvärde för bostadsfastigheter. Vid sex bostäder beräknas riktlinjer gällande skuggor överskridas. Med hjälp av tekniska åtgärder kommer riktlinjerna att underskridas. Det är svårt att kvantifiera risker men med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små. Samråd med berörda flyplatser pågår och ökas MSAhöjden kommer luftfartens intressen inte morverkas av den planerade vindparken. Vindkraftanläggningarna kommer att förändra landskapsbilden och påverka landskapsupplevelsen. P.g.a. landskapet topografi kommer vindkraftverken bli mest synliga vid öppna siktytor mer dominanta på närområdes nivå och mindre domninantapå fjärrnivå. Det finns inga nationalparker, naturreservat, eller riksintressen för naturvården inom utredningsområdet. Delar med övriga skyddade områden kommer att undvikas i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk och dess infrastruktur. Vindkraftsanläggningen bedöms inte i större utsträckning på populationsnivå påverka särskilt utpekade arter av fåglar eller övrig fauna och inte heller beröra övriga djur av särskilt skyddsvärde. Inga sjöar, vattendrag eller våtmarker kommer nämnvärt att påverkas vid anläggandet av vindparken. Konsekvenserna bedöms som obetydliga Möjligheterna till att använda området för jakt, bärplockning, vandring förändras nästan inte alls. Däremot kommer upplevelsen av landskapet att förändras på olika sätt beroende på betraktaren. Därför bedöms konsekvenserna måttliga till små. Inga kända kulturmiljöer eller fornlämningar kommer att påverkas. Området är ett bra val med hänsyn till Östergötlands kulturmiljöer. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Det kommer fortsatt att vara möjligt att bedriva skogsbruk inom området. Vindparkens faktiska markanspråk är litet. Det finns inte några kända mineralfyndigheter eller undersökningstillstånd inom utbredningsområdet för vindparken. Inga vattenskyddsområden påverkas. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 5 1 Inledning 1.1 Allmänt Söderköpings Vind AB planerar att etablera vindkraftverk mellan Söderköping och Valdemarsvik i Söderköping respektive Valdemarsviks kommun i Östergötlands län och avser därmed att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Vindkraftprojektet omfattar totalt 24 vindkraftverk med en generatoreffekt i storleksordningen 3 MW. Vid full utbyggnad beräknas preliminärt den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 190 GWh eller 190 miljoner kWh. Det motsvarar hushållsel till ca 38 000 hem (à 5000 kWh/år). Målet är att nyttja senaste teknik för att på ett så optimalt sätt som möjligt utnyttja områdets vindresurser. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är av stor betydelse varför totalhöjden på vindkraftverken planeras till 220 meter. På uppdrag av Söderköpings Vind AB driver Vindvision Norr AB erforderliga tillståndsprocesser för den aktuella vindkraftparken. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: 40.90 prövningsnivå B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998:899. 1.3 Sökande Verksamhetsutövare: Söderköping Vind AB organisationsnummer: 556859-7875 Adress: Trollsjövägen 167 237 33 Bjärred Telefon: 070-942 66 15 E-post: jacob@pomforetagen.se Hemsida: www.soderkopingvind.se Söderköping Vind AB Söderköpings Vind (SV) bildades 2011 och är ett privatägt bolag med säte i Stockholm och huvudkontor i Bjärred. SV:s affärsidé är att projektera, etablera och äga vindkraftverk i södra Sverige. Ägarna i bolaget har under ett par års tid byggt upp en gedigen kompetens inom vindkraft och tillståndsfrågor. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt delägande av vindkraft och att tidigt kontakta markägare och andra berörda för att få ett nära samarbete. 6 1.4 Biträde Adress: Projektledare: Telefon: E-post: Hemsida: Vindvision Norr AB Öneslingan 5 831 51 Frösön Elisabet Persson 073-075 40 25 lisa.persson@vindvision.se www.vindvision.se 1.5 Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är, enligt det 6 kapitlet 3 § i miljöbalken, att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra; dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.6 Tillstånd och samråd Den aktuella verksamheten räknas som en stor anläggning och antas därmed medföra en betydande miljöpåverkan, enligt 3§ punkt 1 i förordningen(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Med stora anläggningar menas två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en grupp med sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter. Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Samrådet ska ligga till grund för MKB:n och innefatta samråd med länsstyrelsen (tillsynsmyndigheten) och de enskilda som antas bli särskilt berörda av etableringen. En verksamhet av den omfattningen som planeras i Söderköping/Valdemarsvik ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Vindvision Norr AB har utarbetat samrådet för att uppfylla dessa krav. Under hösten 2011 genomfördes inledande samrådsmöten med berörda kommuner och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Två samråd med allmänheten har genomförts, ett i april och ett i oktober. Det annonserades i Norrköpings tidningar, Extra Östergötland och Nya Folkbladet i Östergötland. Inbjudan till samråd skickades per post till fastighetsägare inom 1,5 km från föreslagen lokalisering. Samråden genomfördes i form av en utställning där anförare för projektet fanns på plats för att svara på frågor och ta emot synpunkter. Utställningen presenterade vindkraft globalt, i Sverige och lokalt för aktuellt projekt med information om vindkraftparkens lokalisering, omfattning och miljöpåverkan. Upptryckta samrådsunderlag, ljudberäkningar och fotomontage fanns att tillgå på plats. Under hela samrådstiden har fortlöpande uppdaterad information om projektet funnits att tillgå på Söderköping Vind AB:s hemsida; www.soderkopingvind.se. Samrådsredogörelse se bilaga 1. 7 Underlagsutredningar och samrådsförfarandet ligger till grund för utformningen av vindkraftparken samt ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 1.7 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 20- 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till 2015. Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren, under 2012 producerade vindkraften ca 7,2 TWh el (Svensk Energi 2012). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljöoch klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. Vindkraftens miljöpåverkan Ett vindkraftverk i ett bra vindläge med en effekt på 3 MW kan varje år utvinna 7500 MWh el. Det möjliggör en minskad elproduktion från kolkraft, vilket åstadkommer följande: utvinna ca 7 500 MWh (= behovet av hushållsel i 1500 villor) minska brytningen av kol med knappt 3 000 ton minska utsläpp av koldioxid med ca 7 500 ton minska utsläpp av svaveldioxid med ca 22 ton minska utsläppen av kväveoxider med ca 20 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska Källa: Vindkraftsutredningen ”Rätt plats för vindkraft”, SOU 1999:75 Del 1. 8 1.8 Miljömål Nationella miljömål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar (Prop.2004/05:150). Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Åtgärderna för att lösa miljöproblemen skall vara genomförda till år 2020, för klimatmålen gäller fram till år 2050 (Prop.2004/05:150). I april 2012 fattade regeringen ett beslut som förstärker och vidareutvecklar miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Följande områden omfattas av miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen i Östergötland arbetar med att ta fram en ny regional målsättning för etappmål fram till 2020. I ett första steg gör det med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelsen i Östergötland har tillsammans med länets kommuner, myndigheter och näringsliv arbetat fram en klimat- och energistrategi som visar hur länet ska kunna bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. 9 Vindresurserna i Östergötlands län är goda vilket ger möjligheter för en utbyggnad av vindkraften och etablering av vindkraft kan indirekt eller direkt bidra till att uppfylla detta miljömål genom att elproduktionen från vindkraftverk är fri från koldioxid och andra växthusgaser (Länsstyrelsen Östergötland 2012). Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkets livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindkraftverkens lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta 10 skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar Vindkraftverken påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindkraftverken kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindkraftverket kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djur- och växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kap. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. När en miljökvalitetsnorm meddelas utser regeringen samtidigt myndigheter och kommuner som ska kontrollera om normen efterlevs. Idag finns fem gällande förordningar om miljökvalitetsnormer: luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) havsmiljöförordningen (SFS 2010:1 341) förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten(SFS 2001:554) förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Vindkraftetableringen Söderköping/Valdemarsvik bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Vindkraftprojektet kommer istället medföra att 11 påverkan på luft- och vattenmiljön totalt sett kan minska. Kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kan ersättas med energikällan vindkraft. När det gäller ljud som alstras av vindkraftanläggningen kommer gällande riktvärden för omgivningsbuller att innehållas. 12 2 Projektbeskrivning 2.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftetablering ligger mellan Söderköping och Valdemarsvik i Söderköping respektive Valdemarsviks kommuner i Östergötlands län (bild 1). Området runt de föreslagna verken består mestadels av skogsmark med inslag av våtmarker, sjöar och berg i dagen. I de allra flesta fall handlar det om rationellt skött produktionsskog. Terrängen inom närområdena ligger inom höjdintervallet 35-70 meter över havet. Bild 1 Översiktskarta vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik 13 För att förenkla beskrivningen av projektet är det uppdelat i två olika delområden, område 1 och område 2 (bild 2). Område 1 Område 2 Bild 2 Lokalisering av område 1 och område 2 14 Område 1 Det aktuella området för vindkraftsetableringen ligger ca 10 km öster om Gusum, sydost om Söderköping i Söderköpings kommun i Östergötlands län. Området består av övervägande skogsmark och partier med berg i dagen(bild 3). Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet 35-50 meter över havet. Marken är privat ägd och innefattar Bild 3 Miljöbild projektområde 1. fastigheterna Söderköping Härsebråta 1:19, Börrum 6:1, Barnebo 1:1, Gränsnäs 1:1 och Häljelöt 1:18. Söderköping Vind AB har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. Område 2 Det aktuella området för vindkraftetableringen ligger norr om Valdemarsvik i Valdemarsviks kommun i Östergötlandslän(bild 4). Området består övervägande av skogsmark med inslag av våtmarker och berg i dagen . Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet 50-70 meter över havet. Marken är privatägd och innefattar Bild 4 Miljöbild projektområde 2. fastigheterna Valdemarsvik Fifalla 1:4, 3:1 och 4:1, Ållebråta 2:1, 1:6, 1.2, 1:3, 1:10 och 3:1 och Björksätter 1:5. Söderköpings Vind har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. 2.2 Planförhållanden Söderköpings kommun (område 1) Tillägg till översiktsplan gällande vindkraft antogs av Söderköpings kommun 2009-1124. I planen finns generella rekommendationer för placering, storlek och utformning. Den gällande översiktsplanens, antagen 2006, allmänna rekommendationer gäller fortfarande vid sidan av detta tillägg. I vindkraftplanen har kommunen delats upp i fyra kategorier av områden beträffande möjligheten att etablera vindkraftverk. För dessa områden bör de generella riktlinjerna i planerna tillämpas. För permanentbostäder bör inte ljudnivån från vindkraftverk överstiga 40 dBA och för fritidsbostäder inte överstiga 35 dBA. Den faktiska skuggeffekten får vara högst 8 timmar per år, den maximala skuggeffekten högst 30 timmar per år samt högst 30 15 minuter per dag. Rotorbladen ska vara antireflexbehandlade eller matta. Avstånd från verk till bostadsfastighet bör vara minst fem gånger verkets totalhöjd, dock alltid minst 500 meter. Etablering av verk närmare kommungränsen än 53 km ska föregås av samråd med berörd kommun, detta fall Valdemarsvik kommun. De aktuella vindkraftverken i område 1 ligger inom områden där etablering av vindkraft inte strider mot närliggande användning för bostäder utan prövas med hänsyn till andra allmänna intressen. Valdemarsviks kommun (område 2) I Valdemarsviks kommun finns inga riktlinjer gällande vindkraft i översiktsplanen och inte heller en vindkraftplan. Kommunens energiplan innehåller såväl lång- som kortsiktiga mål mot ett långsiktigt uthålligt energisystem. Några av målen är: ● 50 % av energianvändningen ska år 2020 vara förnybar ● 40 % minskning av koldioxid utsläpp till år 2020 ● 20 % effektivare energianvändning till år 2020 ● Fossilfri fordonspark till år 2030 ● 2050 skall inga nettoutsläpp av växthusgaser ske 2.3 Riksintressen Energimyndigheten har angivit ett antal områden som riksintresse för vindbruk. Områdena bedöms som särskilt lämpliga för elproduktion från vindkraft vilket baseras på bland annat medelvinden i området. Energimyndigheten uppskattar att riksintresseområdena möjliggör en elproduktion på ca 20 TWh och att de är ett viktigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi (Energimyndigheten 2012). Områdena motsvarar 2,2 % av Sveriges yta och täcker en area av 5817 km² på land och 1908 km² i vatten. Varje område av riksintresse är en viktig del i omställningen av samhället till förnyelsebara energikällor. Områdena bedöms i stort kunna motsvara den utbyggnad som krävs för att uppnå de uppställda målen. Under 2011-2013 reviderar Energimyndigheten riksintresse vindbruk och förslaget som är ute på remiss resulterar i 391 riksintresseområden för vindbruk på land och 25 områden till havs och i insjöar. Det totala ytanspråket är 12 400 km² fördelat på 7 380 km² på land och 5 038 km² till havs. Det aktuella vindkraftprojektet, projektområde 2, ligger inom riksintresse för vindbruk, bild 5. Det finns inga övriga riksintressen inom utbredningsområdet. I omgivningarna inom 10 km från projektområdet förekommer totalt 6 olika typer av riksintressen: Riksintresse för obruten kust Öster om projektområdet sträcker sig riksintresse för obruten kust. Riksintresse för naturvård Passdalsån är ett område av riksintresse för naturvården som ligger NO om vindkraftprojektet. Ytterligare ett närliggande riksintresse för naturvården är Östergötlands skärgård som omfattar hela länets skärgård. 16 Riksintresse friluftsliv Östgötaskärgården utgör även riksintresse för friluftslivet. Riksintresset ligger öster om projektområdena. Riksintresse kulturmiljövård Två områden av riksintresse för kulturmiljövård ligger öster om projektområde 1, ca 5 km till närmaste vindkraftverk. Riksintresse vindbruk Större delen av område 2 (Valdemarsviks kommun) ligger inom riksintresse för vindbruk (bild 5). Riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8§, dvs. natura 2000-områden Några av de närmast belägna Natura 2000-områden, ca 3 km till 10 km från projektområdena är Passdalsån, Ramsdal, Flatmossen, Herrborum, Svenmarsö och Ängelholm. Bild 5 Riksintresse för vindbruk (energiproduktion). 17 2.4 Närliggande vindkraftanläggningar I ett område, Åsvedal, strax öster om Valdemarsvik och söder om område 2 finns tillstånd att bygga 7 vindkraftverk. Om dessa vindkraftverk byggs före utgången av november 2013 eller om tillståndet förlängs, utgår verk 25 i vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik. Ytterligare ett mindre vindkraftverk återfinns öster om projektområde 1. 2.5 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdena för vindkraft. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. 2.6 Vindförhållanden Vindförhållandena på platsen förväntas vara goda. Den svenska nationella vindkarteringen, enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom de aktuella projektområdena på 7,1–8,0 m/s, på 120 meters höjd över markplanet. Genom vindmätningarna kartläggs platsens vindförhållanden, medelvindhastighet, turbulens, vindgradient mm. Vindmätning med Sodarvindmätare påbörjades i januari 2012(bild 6). Vidare kommer Sodarvindmätaren kompletteras med en mast inom området. Bild 6 Sodar vindmätare. Större delen av året är den förhärskande vindriktningen inom området väst-sydväst. Vindgradient På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, det vill säga terrängförhållanden som topografi och vegetation. Av den anledningen ökar vindens energiinnehåll med 18 höjden över marken. I ett kuperat skogslandskap kan turbulens och vindgradient skilja sig från slättlandskapet. Vindgradienten anger vindhastighetens förändring med höjden (bild 7). En stor vindgradient innebär att medelvinden är förhållandevis låg på lägre höjder och ökar markant på högre höjder. Vindmätningar med sodar har visat att vindgradienten är relativt stor i området vilket är typiskt för etableringar i skog och där landskapet är upphugget. Höga tornhöjder är därför en förutsättning i det aktuella projektområdet eftersom vinden når energimässigt intressanta styrkor på högre höjd. Idag finns det både tekniska och ekonomiska förutsättningar att bygga med höga tornhöjder. Vindens förändring med höjden beskrivs i en vertikal vindprofil (vindgradient) som anger vindhastigheten som funktion av höjden över marken enligt exempel bild 7. Bild 7 Exempel på vindgradient, 19 3 Omfattning och utformning 3.1 Förutsättningar Förutsättningar Vid planering och utformning av vindkraftparken har följande faktorer varit av central betydelse: ● Projektet ska vara ekonomiskt genomförbart ● Projektet ska ha fullgod teknisk funktion ● Hänsyn ska tas till närliggande bebyggelse ● Hänsyn ska tas till naturvårds- och kulturvårdsintressen i området ● Hänsyn ska tas till övriga intressen i området Vid projektering av vindkraftsparken, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V112 med en navhöjd om 164 meter och en rotordiameter om 112 meter som typverk. Det ger en totalhöjd på 220 meter. Vindkraftverkens källjud är 106,5 dB(A). 3.2 Produktion Målsättningen är att i Söderköpings respektive Valdemarsviks kommun etablera en vindkraftpark med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 70 MW. Den beräknade energiproduktionen uppgår preliminärt till ca 190 GWh/år. Det motsvarar hushållsel till ca 38 000 hem (à 5 000 kWh/år). 3.3 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt bild 8 och bilaga 2. Målet är att vindkraftsanläggningen ska byggas med en avvägning mellan utnyttjande av vindenergi och tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samtidigt som så stor hänsyn som möjligt tas till andra viktiga intressen i området. Layouten har anpassats till följd av inkomna synpunkter från samråden (2012-04-18 och 2012-10-04) och inhämtade kunskaper från utredningar av området. Utredningar som genomförts är allmänekologiskinventering, arkeologiskutredning etapp 1, omfattande fågel inventeringar samt en landskapsanalys. Vidare har också platserna där det kan vara aktuellt att placera vindkraftverk och vägar inventerats i fält för att undersöka markens beskaffenhet, vegetation och topografi. Placeringarna följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Total innehåller layouten 24 vindkraftverk. 20 Bild 8 Preliminära placeringar av vindkraftverk 21 3.4 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn(bild 9). Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Vindkraftverken startar vid vindhastigheter om ca 4 m/s Bild 9 Principskiss vindkraftverk och full effekt uppnås vid ca 12 m/s. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Beroende på typ av konstruktion av vindkraftverket sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till ca 1500 varv eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament (bild 10) . De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken typ av fundament som är mest lämplig. Vid berg med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergförankrat fundament). Ett 22 gravitationsfundament består av armerad betong med diametern 15-18 meter som placeras på föreskriven nivå under jordytan. Någon ytterligare förankring krävs inte. Ett konventionellt gravitationsfundament för större vindkraftverk har normalt en yta av ca 500 m³ och kräver en volym av ca 400-1000 m³ beroende på typ av vindkraftverkbetong. Vidare krävs det omkring 25-40 ton armering. Bergfundament är något mindre än gravitationsfundament, cirka 300 m² till ytan och upp till 3 m höga. Bild 10 Principskiss gravitationsfundament och bergfundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. De flesta av vindkraftverken är placerade på bergshällar. Förutsatt att berget har en tillräcklig hållfasthet kommer troligen bergsförankrat fundament till störst andel att användas i det aktuella projektet. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 3.5 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnader kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 23 3.6 Kranplatser och upplagsplatser För att montera vindkraftverken krävs en mobilkran som lyfter upp olika sektioner av tornet. Uppställningsplatser för mobilkranar byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken (bild 11). Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Uppställningsplatserna kräver att vegetation och skog avlägsnas för att säkerhetsställa och hårdgöra en plan yta. Vidare bör de hållas röjda i viss mån då vindkraftverken kräver kontinuerlig service. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är 1200-1500 m². Bild 11 Principskiss kranplan 3.7 Elnätanslutning Elnätsanslutningen kan delas upp i två delar; dels anläggningens interna nät med kabel från varje enskilt verk som samlas upp i en gemensam kopplingsstation, dels anslutningen från denna punkt till det befintliga elnätet. Anslutning till det överliggande elnätet hanteras främst av koncessionsägaren eller det nätbolag som söker linjekoncession och prövas enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. E.ON Elnät Sverige AB har utarbetat ett förslag till nätanslutning (bilaga 3). För att koppla ihop varje enskilt vindkraftverk kommer ett internt elnät att anläggas inom projektområdet. Förläggningen av nätet kommer att ske med markkabel som i största möjliga mån läggs invid befintliga och nyanlagda vägar. Totalt fem kopplingsstationer kommer att samla upp elnätet internt. Anslutningen till det överliggande nätet kommer att ske vid en mottagningsstation i anslutning till en 130kV-ledning som ligger vid Gusum väster om projektområdet och som ägs av E.ON Elnät Sverige AB. Vid anslutningspunkten till det överliggande nätet kommer en 30 kV/130 kV transformator att etableras. Ifrån dessa förläggs 30 24 kV-kablar i mark fram till respektive kopplingsstation i projektområdet varifrån de enskilda verken i sin tur ansluts med PEX-kablar av lämplig area. Transformatorn i eller vid vindkraftverket omvandlar trefas växelström från generator med en märkspänning på 690 V till ca 30 kV. Förläggningen av ett markkabelnät gör att driftssäkerheten blir hög och att yttre påverkan av extrem väderlek minimeras. 3.8 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4,5–5,5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Den fria höjden ska vara 4,6 meter. Transportfordonen är långa och otympliga och kräver att kurvorna som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Vindkrafttransporter, med tunga och stora delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörda kommuner för att framföras på allmän väg. De befintliga vägarna inom området kommer att utnyttjas i största möjliga mån. Vid brytning av ny väg kommer områden med höga naturvärden och kulturmiljövärden särskilt att beaktats. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden såsom vattendrag och våtmarker i största möjliga mån att undantas från anläggning av ny väg. Befintliga vägar De befintliga vägarna kommer att förstärkas, kurvor rätas ut, branta krön och backar jämnas ut för att klara kraven som ställs för de tunga och långa transporterna av vindkraftverken. Det kommer också att anläggas ett antal mötesplatser utmed vägarna. Längden på de befintliga vägar som är i mer eller mindre behov av att förbättras är ca 11 km (bilaga 4a-e). Nya vägar I anslutning till befintliga vägar kommer nya tillfartsvägar fram till varje vindkraftverk att anläggas. Vägarna inom parken är utformade utifrån befintlig väg, höjdkurvor och känsliga och hänsynskrävande områden. Genom att följa höjdkurvorna vid anläggandet av de nya vägavsnitten begränsas påverkan av landskapet. Under två tillfällen i april och juni 2012 genomförde Vindvision Norr AB inventeringar i fält av vindkraftverkens placeringar och de preliminära vägdragningarna. I samarbete med Amalina Miljö- och Naturkonsult och markägare arbetades den slutliga preliminära utformningen fram. Behovet av ny väg inom projektområdet uppgår till ca 11 km enligt bilaga 4a-e. Under anläggningsfasen kommer de nya vägarna att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer väg och korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att i viss mån återetableras upp mot vägen. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägarna på fast mark och därigenom undvika de våtmarker som finns inom området minimeras effekterna. 25 Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och vid befintliga bäckar och mindre vattendrag eller om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Trummans lutning får inte överstiga den naturliga lutningen på vattendraget och trumlängden bör hållas så kort som möjligt. Dimensionen på trumman ska alltid anpassas till vattendragets vattenföringsvariation. Dimensionen på trumman ska vidare vara så väl tilltagen att trumbotten kan grävas ner ca 20 cm under befintlig bäckbotten utan att det uppstår problem med vattenföringen. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Nedan visas en principskiss för de planerade vägarna inom vindparken (bild 12). Det kan också bli aktuellt med viss sprängning vid anläggandet av både vägsystemet och kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att visa i vilken omfattning och var det krävs. Olika typsektioner redovisas i bilaga 5. Bild 12 Principskiss för de planerade vägarna inom vindparken. 3.9 Markanspråk Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk är omkring 2-3 ha. Markanspråket för en vindpark innefattar fundament, uppställningsplatser, vägar mellan vindkraftverken, internt kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Utöver detta kommer ett par upplagsplatser att anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som används som upplag kommer i möjligaste mån att efterbehandlas efter anläggningstidens slut. Översiktlig sammanställning av markanspråket, tabell 1: 26 Tabell 1 Översiktlig sammanställning av markanspråket Berörd yta Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Total area (m²) Nya vägar 11 254 5,5 1 61 897 Befintliga vägar 11 684 2,5 1 29 210 Mötesplatser 60 5 4 1 200 Upplagsplatser 100 30 3 9 000 Kranplaner 50 25 24 30 000 Fundament 20 20 24 9 600 Kopplinsstationer 8 5 5 200 Servicebyggnad 4 1 20 Totalt 5 141 127 Beräkningen i tabell 1 visar ett markanspråk på 141 127 m², ca 14 ha, för hela vindkraftparken. Detta motsvarar ca 0,6 ha per vindkraftverk. Massor Massbalans kommer att eftersträvas inom etableringsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjliga mån. Vidare eftersträvas också att transportavstånden ska vara så korta som möjligt genom att använda närliggande massor. Korta transportsträckor gynnar miljön och reducerar kostnaderna för projektet. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning samt att krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. I massberäkningen, tabell 2, redovisas den totala massåtgången. I massberäkningen antas det att det anläggs 24 gravitationsfundament och att betongåtgången är 500 m³ per fundament. Beräkningen visar ”värsta fall” eftersom bergfundament, vilka kräver en mindre mängd betong, troligtvis är aktuellt för flera av vindkraftverken. Vid nybyggnad av väg antas en vägbredd på 5,5 m och ett djup på 0,7 m. Vid byggnation av kranplaner är det tillräckligt med ett djup på 0,35 m. Kabelnätet kommer att förläggas på ett djup av ca 0,6 meter och en bredd på 0,5. När berggrunden är nära markytan kan grundare förläggning tillämpas med kabel i skyddsrör. Kabeln täcks över med sand och över sandskiktet återfylls kabelgraven med befintliga massor eller vägmaterial. Den totala kabelschaktningen bedöms vara ca 56 km från vindkraftverken till respektive kopplingsstation. Anslutning till det överliggande elnätet hanteras främst av koncessionsägaren i detta fall E. ON Elnät AB som söker linjekoncession och prövas enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. 27 Preliminär massberäkning beskrivs nedan tabell 2. Tabell 2 Preliminär massberäkning Massor Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Antal (st) Yta (m²) Åtgång (m³) Nya vägar 11 254 5,5 0,7 1 61 897 43 328 Befintliga vägar 11 684 5,5 0,25 1 64 262 16 065 Mötesplatser 60 5 0,7 5 1 500 1 050 Upplagsplatser 100 30 0,35 3 9 000 3 150 Kranplaner Gravitationsfundam ent (500 m³/st) 50 25 0,35 24 30 000 10 500 Fyllning markkabel 20 700 24 0,5 Totalt 0,6 1 12 000 10 350 6 210 92 303 Eventuellt massöverskott kommer att fördelas över uppställningsytorna. Om istället ytterligare material skulle behövas kommer det att tas från nya, alternativt befintliga, berg- och moräntäkter inom närområdet. Eventuellt naturgrus (till betong) och sand (till elkabelgravar) kommer att tas från befintliga täkter i närområdet utanför vindparken. Kvalitetskraven på gjutgrus kan innebära att särskilt utvalt naturgrus med låg slamhalt måste nyttjas. Tillstånd för dessa täkter och verksamheter söks separat och omfattas inte av denna tillståndsansökan. Transporter Vindkraftverken kommer att transporteras från en lämplig hamn med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. En framkomlighetsanalys ligger till grund för upprättandet av en transportplan för de transporter som krävs. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Transporterna till och från etableringsplatsen kommer att vara som mest intensiva i samband med etableringen av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar och anläggandet av fundament till vindkraftverken. Genom att eftersträva massbalans inom området, minskar andelen transporter under anläggningstiden. Söderköping Vind kommer att verka för lokala upphandlingar i samband anläggandet av vindparken. Vidare ska bolaget verka för att leverans av material för armering och gjutning av fundamenten och borrningar utförs av lokala företag. Transportbehovet består av följande: Anläggningstransporter- väg, fundament, internt kabelnät, avverkning Transport av vindkraftverk och tillhörande utrustning Personaltransporter Transporter för service och underhåll 28 Uppskattning av mängden transporter via vägnätet Transporterna utgörs till stor del av förflyttningar inom vindkraftområdet av lastbilar som transporterar berg- och grusmaterial för anläggandet av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar. De längre transporterna är framförallt kopplade till frakten av vindkraftverken. En grov uppskattning av mängden transporter har gjorts för transport via väg med lastbil. Uppskattningen gäller för enkel väg. Transportbehovet för att anlägga 24 vindkraftverk och dess infrastruktur beräknas till ca 4 438 stycken enligt tabell 3 nedan. När vindkraftparken är färdigställd reduceras transportbehovet betydligt. Tabell 3 Trasportbehov vid anläggning av 24 vindkraftverk och dess infrastruktur. Typ av transport Åtgång (m³) Massa (ton) Antal lastbilar Nya vägar 43 328 77 990 1 856 Befintliga vägar 16 065 28 917 688 Mötesplatser 1 050 1 890 45 Upplagsplatser 3 150 5 670 135 Kranplaner Gravitationsfundam ent (500 m³/st) 10 500 18 900 45 12 000 21 600 514 Fyllning markkabel 6 210 828 Kranbil Vindkraftverk och tillhörande utrustning 15 Totalt 4 438 312 För beräkning av transporter för berg-/grusmaterial har följande formel använts: väglängd(m) x vägbredd (5,5 m) x lagertjocklek (m) x medeldensitet på massan (1,8 ton/m3) / ton per bil. Längden på de nya vägar som ska byggas uppskattas till 11 km och längden på befintlig väg som måste förstärkas uppskattas till 11 km. På de befintliga och de nya vägarna läggs ett lager berg-/grusmaterial om 0,25 respektive 0,7 meter. Kranplanerna förstärks med ett lager om 0,35 meter och ytan antas till 1250 m². Normalt lastas cirka 42 ton per lastbil med vagn. Beräkningarna innefattar vägar inom utbredningsområdet. Om gravitationsfundament används är volymen betong som behövs per verk cirka 500 m3. Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå till 7,5 m3. För beräkning av tranportbehovet för betong har antagandet gjorts att endast gravitationsfundament används. För beräkning av transporter som behövs för sand i kabelgravar har antagits ett djup på 0,6 m, bredd på 0,5 m samt att kabelgravarna, längd 20 km, sträcker sig längs de nya vägarna inom området till kopplingsstationerna där anslutningen till överliggande elnät tar vid. 29 Ett verk består av många olika delar som måste transporteras var för sig. Huvuddelarna i ett verk består av maskinhus/generator (2 transporter), rotorblad (3 transporter), torn (3-5 transporter), nav och noskon (1transport), ingjutningsgods (1 transport) och övriga instrument för resning och montering (2 transporter). Antalet transporter kan variera mellan olika typer av vindkraftverk. Den kran som behövs för att resa vindkraftverken antas kräva 15 lastbilar för att komma på plats. 3.10 Verksamhetstid Driften avses pågå i minst 20-25 år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år. 3.11 Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca 12-15 Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen. 4 Anläggningsfasen Anläggningsfasen Byggskedet inleds med markarbeten där befintliga anslutningsvägar förstärks och nya vägar och uppställningsplatser anläggs, se kapitel 3.8 om vägar. Detta sker vanligtvis under barmarksperioden, ca 1-2 år före vindkraftverken levereras. Uppställningsplatserna byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken och ska vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan ske på ett säkert sätt. Ytan kommer att vara grusad. I samband med vägbyggnationerna inom området sker också förläggningen av elnätet. Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. Kabel förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. De metoder som vanligen används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Vindkraftverkens torn monteras på ett fundament som antingen förankras i berggrunden eller utformas som en motvikt till vindkrafterna i form av ett gravitationsfundament i armerad betong. Före gjutningen av fundamenten krävs att en grop grävs eller att berget sprängs. Någon månad efter det att fundamentet gjutits och lagts igen kan montaget av torn och turbin påbörjas. Uppförandet av själva vindkraftverket tar ca 2-4 dagar att färdigställa. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en eller ett par mindre hjälpkranar. Tornet lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen om tornet är av stål. Om nedre delen av tornet består av betong spänns dessa sektioner fast med vajrar i fundamentet. Sedan tornet monterats så lyfts maskinhus och rotorblad på plats. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och sedan tas i drift. 30 Vindparken kommer att generera avfall, framförallt under byggtiden. Konsekvenser anläggningsfasen Under byggfasen kommer olika störningar att uppkomma vid bland annat transporter, lastning, schaktning, borrning och sprängning. Aktiviteterna kan till exempel medföra buller, dammbildning, vibrationer och grumling. Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftanläggningen. Byggtiden kommer också att generera olika former av avfall. Skyddsåtgärder under anläggningsfasen Nedan följer en sammanfattning av skyddsåtgärder som kommer att hävdas under byggfasen. Buller De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit, Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15, kommer att efterföljas. Om det finns skäl att misstänka att de ekvivalenta gränsvärdena för buller kommer att överskridas kommer Bullermätningar bör genomföras enligt Naturvårdsverket rapport 5417 ”Metod för immissionsmätning av externt industribuller”. Bästa möjliga teknik kommer att tillämpas med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Arbeten som medför störande buller kommer ej att ske nattetid. Dammbildning Om det uppstår besvärande dammbildning i samband med transporter eller vid gjutning av fundamenten kommer dammet att bindas genom saltning, vattenbegjutning och torrhyvling. Sprängning Bergssprängningar kommer endast att utföras under vardagar mellan 07.00- 19.00. Sprängningen kommer att vara försedd med lämplig täckning och stenskott ska inte nå utanför anläggningsområdet. Vägar och uppställningsytor Skyddsvärda områden för naturmiljön kommer att undvikas i så stor utsträckning som möjligt vid detaljplaneringen av nya vägar, uppställningsytor och fundaments placeringar. Naturvärdesinventeringen har varit vägledande i utformningen av vindkraftanläggningen. Ursprunglig markavtäckning kommer i så stor utsträckning som möjligt att återföras. Materialet som schaktas upp där fundamenten ska gjutas återanvänds till vägförstärkning och uppfyllnad av kranplaner. Uppställningsytorna för kranarna skall vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan ske på ett säkert sätt. Elkablar kommer inom vindkraftsområdet att grävas ned i anslutning till de vägar som byggs. 31 Varningsskyltar och eventuella vägbommar för att skydda allmänheten kommer att sättas upp. Flora och fauna Naturvårdhänsyn kommer att tas vid avverkning, vägdragning och byggande av vindkraftverk. Kulturmiljö Om någon forn- eller kulturlämning påträffas under anläggningen av vindparken kommer största hänsyn tas i enighet med kulturminneslagen. Anmälan till länsstyrelsen kommer också att göras om tidigare ej kända fornlämningar påträffas. Mark och grundvatten Vid schaktning, markarbeten, kabeldragning och byggnation kommer hydrologin i området att beaktas och försiktighet iakttas. Vid passager med fuktigare partier läggs ordentliga vägtrummor under vägen. Inga sjöar kommer att beröras. Vattendrag och våtmarker kommer i största möjligaste mån att undvikas vid den nya vägdragningen. Kemikalier Farligt avfall och kemiska produkter som används i verksamheten hanteras och förvaras på invallad tät yta, under tak och i övrigt på ett sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Oljor och andra kemikalier ska förvaras i godkända kärl. Oljor och kemikalier ska förvaras i låsta utrymmen. Material för sanering ska finnas i anslutning till bränslelagret och i alla arbetsmaskiner. Om någon form av läckage skulle uppstå kommer sanering av förorenat området att genomföras. Avfall Avfallet kommer att hanteras i enighet med Naturvårdverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall och i övrigt på ett miljömässigt godtagbart sätt och enligt Söderköping och Valdemarsviks kommuns avfallsföreskrifter. Farligt avfall och kemiska produkter som används i verksamheten hanteras och förvaras på invallad tät yta, under tak och i övrigt på ett sådant sätt att eventuellt spill och läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Bedömning anläggningsfasen Anläggningsarbetet sker relativt långt ifrån bebyggelse och under en begränsad tidperiod. Transporterna är den störning som kommer att bli mest märkbar för närliggande bebyggelse. Med de skyddsåtgärder som kommer att hävdas bedöms konsekvenserna som små. 32 5 Driftfasen Service och underhåll Vindkraftverken styrs och övervakas via fjärrstyrning från en central driftcentral. Verken servas regelbunden på plats, varvid även olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske. Övervakningssystemet innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och loggas till driftdatorn. Data som överförs kan t.ex. vara vindstyrka, varvtal och effekt. Larm från verken rapporteras direkt till driftansvarig person som kan åtgärda problemet via en dator, besök på plats eller via kontakt med service personal. Rotationshastigheten justeras automatiskt via vindkraftverkens kontroll- och övervakningssystem. Styrsystemen vrider rotorbladen beroende av vindhastighet så att belastningen minskar. Vid vindhastigheter högre än 25 m/s stängs verken normalt av. Rotorbladen är utrustade med sensorer som registrerar vibrationer. Om det uppstår isbildning på bladen eller om det registreras för höga vibrationer stängs verken av och måste kontrolleras för att kunna starta om. De kemikalier som används under drifttiden är främst oljor. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. I system med oljor sitter givare som känner av oljetrycket och om trycket sjunker stängs verket av varvid okulärkontroll erfordras. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Den olja som omsätts kommer att tas om hand av krediterade företag som arbetar med återvinning/destruering av olja. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Ägarna kommer vid driftsövertagandet att se till att de själva och lokal tillsynspersonal utbildas av leverantörens personal om vindkraftverken, dess funktioner samt gällande säkerhetsföreskrifter. Ägarna kommer sedan att ansvara för att service utförs enligt leverantörernas anvisningar. Servicepersonal från leverantören servar också verken minst två gånger per år samt vid akuta fel enligt tecknat underhållsavtal. Större underhållsreparationer utförs också av leverantören. Uppföljning under driftfasen Verksamhetsutövaren är skyldig att årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. I rapporten ska de åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet redovisas. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människor hälsa och miljö. Ägarna åtar sig att upprätta ett kontrollprogram enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE) som omfattar verksamheter som är tillstånds eller anmälningspliktiga enligt 9 eller 11-14 kap. i miljöbalken. I förordningen 33 framgår att det ska finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för frågor som berör verksamheten. Det ska finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i bra skick. Alla rutiner ska dokumenteras. Leverantörens driftsinstruktioner är ett bra underlag för dessa rutiner. Ytterligare rutiner behövs för att undersöka utrustningen så den hålls i gott skick. Av egenkontrollansvaret följer också att verksamhetsutövaren fortlöpande ska bedöma vilken översyn och vilka åtgärder som behövs och utföra detta. Mätningar och provtagningar skall utföras i den utsträckning det behövs för att kontrollera exempelvis att villkor följs och för att skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden. Alla mätresultat ska dokumenteras. Vid kontroll av ljudstörningar från vindkraftverk mäts bulleralstringen hos ljudkällan eller också bestäms ljudnivån i en viss punkt i omgivningen. Även dessa mätresultat ska dokumenteras. För att säkerställa en god kvalitet på egenkontrollen och uppmärksamma brister i skötseln bör det utföras periodiskt återkommande undersökningar. Egenkontrollansvaret innebär att verksamhetsutövaren fortlöpande ska bedöma vilka undersökningar som behövs. Följande moment kan ingå i undersökningen (Naturvårdsverket 2006): förändringar, myndighetsbeslut, miljörapport, drift- och skötselinstruktioner samt verksamhetens dokumentation föregående undersökningsprotokoll kemikaliekontrollrutiner miljöorganisationen avsyning och funktionskontroll av anläggningsdelar av betydelse för miljön granskning av underhåll och reservdelsförsörjning av vitala miljöskyddsanordningar Verksamhetsutövaren ska registrera alla kemiska produkter som hanteras i verksamheten. Det ska också göras bedömningar av vilka kemiska produkter som går att byta ut mot mindre farliga. Den minst farliga kemikalien ska alltid väljas. Verksamhetsutövaren ska utöver vad som kontinuerligt registreras, förtecknas eller dokumenteras bedöma vilken dokumentation som behövs för att fullgöra egenkontrollansvaret. Verksamhetsutövaren är skyldig att hålla sig underrättad om eller undersöka hur verksamheten påverkar den omgivande miljön. Om det finns brister i egenkontrollen och dessa inte rättas till kan tillsynsmyndigheten kräva att ett kontrollprogram upprättas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:3). Resultaten av mätningar och andra underökningar utvärderas av verksamhetsutövaren. Om något inte stämmer ansvarar verksamhetsutövaren för att utreda orsaker och vidta de åtgärder som behövs. 34 Vid vissa händelser t.ex. haverier ska direkt rapporteras till tillsynsmyndigheten. En redogörelse för händelsen och vidtagna åtgärder ska redovisas i den årliga miljörapporten Åtgärder under driftfasen En miljörapport kommer årligen att lämnas in till ansvarig tillsynsmyndighet. Vindkraftanläggningen kommer att kontrolleras och servas med bestämda intervaller. Det ska upprättas ett egenkontrollprogram enligt gällande föreskrifter. Vindkraftverken kommer att vara utrustade med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid för kraftig vind. Vindkraftverkens styrsystem känner också av isbildning och andra förändringar på rotorbladen. Verket stängs av automatiskt och måste i specifika fall kontrolleras för att kunna starta om. Vindkraftverkens styrsystem uppfattar också onormala temperaturstegringar och stannar vid för hög temperatur. Detta minskar risken för en brand och dess konsekvenser. Varningsskyltar angående risk för iskast kommer att sättas upp inom och omkring vindkraftsanläggningen i samråd med tillsynsmyndigheten. Vindkraftverken kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Vindkraftverken kommer att vara försedda med åskledare och åskjordning. Godkända kärl kommer att användas för förvaring av oljor och andra kemikalier. Saneringsmedel och saneringsutrustning kommer att finnas på plats i nära anslutning till vindkraftverket. Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över de kemikalier som används i verksamheten. De minst farliga kemikalierna ska användas. Om ett oljeläckage uppstår kommer oljan att samlas upp i vindkraftverket. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör. . Den olja som omsätts kommer att tas om hand av ackrediterade företag som arbetar med återvinning/destruering av olja. Avfallet kommer att hanteras i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS) 2004:4 om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall och i övrigt på ett miljömässigt godtagbart sätt. Uppgradering av vindkraftverk Vindkraftstekniken är under ständig utveckling och vindkraftverks effektivitet och säkerhet ökar hela tiden. Om det visar sig tekniskt/ekonomiskt möjligt att byta ut delar 35 för att öka säkerheten eller optimera vindkraftverkens produktion kommer delar successivt att bytas ut. Genom uppgradering kan även vindkraftverkets livslängd komma att förlängas. Driften avses pågå i minst 20-25 år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år. 6 Avvecklingsfasen Avveckling och återställning Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan lämnar mycket begränsade spår. Beräknad teknisk och ekonomisk livslängd på vindkraftverken är ca 20-25 år. Efter avslutad drifttid monteras anläggningen ned för återvinning. I rimlig tid innan verksamheten ska avvecklas kommer verksamhetsutövaren redovisa en avvecklingsplan samt ett återställningsförslag av det område där verksamheten bedrivits till tillståndsmyndigheten. Vid en avveckling kommer följande moment att genomföras: 1. Nedmontering Isärtagning och nedmontering av vindkraftsturbinen. Oljor och andra skadliga vätskor ska tas bort innan turbinen monteras ned för att undvika förorenande läckage. För att ta ned tornet finns i dagsläget möjligheten att använda lyftanordningar genom kran eller vinsch. Andra nedmonteringsmetoder som kan vara aktuella i framtiden är sprängning och kontrollerad fällning. 2. Omhändertagande av rotorblad Rotorbladen tas isär och skärs upp i mindre delar för att underlätta transport och återvinning/deponi. Rotorbladen är gjorda av glasfiberarmerad polyester och/eller kolfiber. Både glasfiber och kolfiber är lättantändliga och enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall § 9 och 10 så är det i Sverige förbjudet att deponera lättantändliga varor och organiskt avfall. För att förbränna dessa krävs speciella förbränningsanläggningar som klarar mycket höga temperaturer. Det är miljömässigt motiverat, enligt Naturvårdsverket, att transportera bladen upp till 300-500 kilometer för att undvika deponi. I framtiden kan två ytterligare metoder vara aktuella för hantering av avfallsmaterialet. En metod är att fragmentera materialet och sedan separera det så att det kan användas som fyllnadsmaterial. I den andra metoden används pyrolys där plasten förångas och bränns för att producera energi varvid glasfiber, metall och tillsatsmedel separeras. Glasfibern kan användas till isoleringsmaterial, som förstärkning av nya plastprodukter eller som fyllnadspasta. Rotorbladen är fästa vid ett nav som oftast är gjutet i järn eller stål och sitter på en stålaxel. Navet är inneslutet i en kapsel tillverkad av kompositmaterial eller aluminium. Växellådan består av järn och stål och generatorn utgörs av gjutjärn, stål, och lindning samt koppar. Metallerna transporteras till återvinning. 3. Omhändertagande av torn och generatorhus 36 Nedmontering och isärtagning där eventuell betong krossas och stål kapas upp i delar för att kunna transporteras till återvinning/deponi. Elektriska och elektroniska komponenter och även organiskt material samlas upp för att transporteras till återvinning. 4. Omhändertagande av fundament Fundamenten avlägsnas med en hydraulhammare på en grävmaskin eller med en betongsax ned till en halv meter under markytan. Därefter återställs ytan. På körplaner och fundamentsytor återförs ett humustäcke och skog återplanteras. Elkablar i mark återvinns troligen, medan kabelrören grävs upp eller lämnas kvar beroende på vilka krav som ställs. Transformator- och mätstationer tas bort och återvinns. Anslutningsvägar fram till verken läggs igen där markägarna så önskar. Betong som återvinns kan användas som fyllnadsmaterial. Betong har inget andrahandsvärde. Det huvudsakliga materialet i elkablarna är aluminium, koppar och plastisolering. Kablarna har ett betydande materialvärde i och med sitt metallinnehåll. De uppgrävda kablarna transporteras till en återvinningsstation. Transformatorer innehåller bland annat stora mängder koppar som återvinns. Efter det att återställningsarbetena är avslutade görs en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. Transportbehovet för bortforsling av vindkraftverken och annat tillhörande material bedöms vara i samma storleksordning som under anläggningsfasen. Transportavstånden kommer att minska i jämförelse med själva anläggandet och transporterna kommer huvudsakligen att ske med lastbilar. Miljöpåverkan Under avvecklingsfasen kommer Naturvårdsverkets riktlinjer för industribuller att efterföljas i likhet med anläggningsfasen. Buller kommer att uppstå vid demonteringen av vindkraftverken och vid avlägsnandet av fundamenten. Miljön kommer också påveras av transporterna för bortforsling av vindkraftverken och tillhörande material. I likhet med anläggningsfasen kan ytterligare mark tillfälligtvis behöva nyttjas under avvecklingsfasen. Schaktarbeten kommer att utföras för att återställa marken vid vindkraftverken. Kostnader för avveckling I Sverige finns idag begränsad erfarenhet om nedmontering av vindkraftverk och kunskaper om de ekonomiska konsekvenserna. Det finns endast vaga kriterier för nedmontering och återställning och kostnadsfaktorerna är mycket varierande. Det är därför mycket svårt att beräkna de återställningskostnader som kommer att gälla om 25 år. Svensk Vindenergi m.fl. tagit fram rapporten; Vindkraftverk- en kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning (Svensk Vindenergi 2009). Resultatet i rapporten visar att kostnaderna för de olika delmomenten beror av ett antal parametrar såsom grad av återställande, anläggningens geografiska läge, typ av torn, tornhöjd, vikt på generatorhus, mm. Kostnaderna är i relativt hög utsträckning proportionella mot märkeffekt, tornhöjd och vikt på generatorhus givet att andra parametrar hålls konstanta, något som dock sällan är fallet i verkligheten där varje anläggning är unik. Intäkterna vid avveckling genereras främst från återvinning av metaller. Priserna på metaller fluktuerar kraftigt, 37 vilket gör det svårt att beräkna de förväntade intäkterna vid en avveckling. Dock kan man förvänta sig att metallpriserna relativt sett kommer att öka p.g.a. allt större efterfrågan från utvecklingsländer och begränsade tillgångar på malmfyndigheter med låga brytningskostnader. En ökad vindkraftetablering kommer att leda till en ökad kompetens inom hela livscykeln och därmed även förbättrade metoder i avvecklingsskedet, vilket också kan ge positiva effekter på kostnadsbilden. Nedan följer en kalkyl (tabell 4 och 5) för en avveckling av den aktuella vindkraftanläggningen som antas följa en samlad avvecklingsplan. Tabell 4 Beräkning av kostnaden för nedmontering och återställning. Aktiviteter för nedmontering, Exempel: 10st Vestas 2 MW Ståltorn, 1 km till elnät. återställande av plats och Intern kabel 35 kg/m och externkabel 50 kg/m. återvinning. Fundament om 350 ton. 2500 h utnyttjande/år. Kostnader för nedmontering och Kommentarer återställande. Kostnader per november 2008 ökning 5 %. Nedmontering av generatorhus och torn totalt fordon Transport av krandelar 47 250 5315 kr/10 km, 300 km Etablering av kran Nedmontering Isärtagning av torn Borttransport av metall ca 2500 ton Borttransport av deponimaterial Borttransport av organiskt material/plast Rotorblad klippning till transporterbara bitar, ca 20 ton borttransport, ca 42 ton Borttagning av fundament uppdelning i mindre delar, borttagning av övre delen av ingjutningscylinder. borttransport, ca 50 ton återställande av plats 400 000 110 000 500 000 350 000 60 000 10 000 kr/tim 200 kr/ton bitar 0,5x1,5 m ca 230 ton/st, tot ca 2 500 Trp återvinning 315 kr/10 km Avs. 110 km, 25 ton/bil, 100 st Trp återvinning 315 kr/10 km 110 km, 25 ton/bil, 17 st Trp återvinning 315 kr/10 km 110 km 84 000 200 kr/ton, 25 ton/bil, 7 bilar förbränning 0,8 m bitar, deponi 6 m 315 kr/10 km, 25 ton/bil 60 000 200 kr/ton Start kostnad: 2000 kr 33 000 7000 600 000 Trp. till återvinning 315 kr/10 km 110 km, 2 bilar Matjord 1000 kr/kbm. Typisk kostnad 50 000 per fundament. Vägar kvarstår för skogsbruk. 38 Upptagning av kablar grävkostnad, nedmonteringskostnad transport, ca 110 ton återställande av plats Summa Övriga kostnader Torn Generatorhus återvinning av elektronik omhändertagande av organiskt material, ca 10 ton Rotorblad energiåtervinning eller deponi Fundament deponi av betong Övrigt projektledning tillstånd mm rapportering av fullgörande Summa Total summa kostnader 150 000 17 325 30 kr/m att gräva upp, 13-18 kr/m att ta ned luftledningar. Interna kablar normalt nedgrävda. Ingår normalt i grävarbetet, annars 315 kr/10 km för lastbil. 10 ton/verk, 110 km, 5 bilar Ingår normalt i grävjobbet. 2 421 750 kr Framtida deponipriser Normalt kan elektronik lämnas in tillåtervinning utan kostnader eller försäljning som reservdelar. 20 000 810 000 Trä, papper, biomassa 2 000 x 10 2000 kr/ton för förbränning och 3000 kr/ton för deponi. 27 ton x 10 400 kr/ton 100 000 Beror på omfattningen av arbetet. Rivningstillstånd mm söks hos kommunen. Vägdispenser mm ingår i transport kostnad. 5000 5000 940 000 kr 3 361 750 kr Tabell 5 Beräkning av intäkter vid nedmontering och återställning. Framtida skrotpriser. Intäkter Kommentarer Generatorhus Antag: 30 000 kr/ton 1 ton x 10 x 30000 Antag: 3 000 kr/ton 15 ton x 10 x 3 000 Antag: 50 000 kr/ton 1,5 ton x 10 x 50000 Antag: 30 000 kr/ton 0,5 ton x 10 x 30000 rostfritt stål 300 000 stål och gjutjärn 450000 Koppar 750 000 aluminium 150 000 Metallskrot/stål 6 000 000 Antag: 3000 kr/ton 200 x 10 x 3000 Interna kablar 600 000 400 kr/m x 150 m (60 000 x 10) Koppar aluminium Externa kablar 1 800 000 400 kr/m x 450 m (180 000 x 10) Torn Kablar Koppar aluminium 39 Summa 6 000 000 Nettointäkt: 2 600 000 kr (3 362 000 – 1 925 000) Total nettokostnad för nedmontering, återställande av plats och återvinning beräknas till 2 600 000 kronor. Det innebär en intäkt på ca 260 000 kronor per vindkraftverk. Erfarenheter från generationsbyte av vindkraftverk på Gotland (repowering) visar att skrotintäkterna var i samma nivå som kostnaden. Ekonomisk säkerhet Verksamhetsutövaren ska säkerställa ekonomisk säkerhet enligt 16 kap. 3§ i miljöbalken. Ansvaret för att demontera en vindkraftanläggning ligger i första hand på verksamhetsutövaren/ägaren. Detta eftersom det är denne som har sökt och fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd för att etablera anläggningen och driva den. Om inte verksamhetsutövaren kan fullfölja sitt åtagande är det markägaren som har ansvaret för nedmontering, bortforsling och återställning. I sista hand är det samhället som ansvarar om inte heller markägaren inte kan ta sitt ansvar och det föreligger miljörisker eller andra risker med att anläggningen står kvar. Söderköping vind AB föreslår att ställa en säkerhet, för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda, med 300 000 för varje byggt vindkraftverk. Säkerheten ska ställas med lika stora delar, det femte, tionde respektive femtonde året efter driftstart. En första grundavsättning om 500 000 kronor ska ske innan något vindkraftverk tas i drift. Skyddsåtgärder under avvecklingsfasen Buller De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit (Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15) kommer att efterföljas. Om det finns skäl att misstänka att de ekvivalenta gränsvärdena för buller kommer att överskridas bör bullermätningar genomföras enligt Naturvårdsverket rapport 5417 ”Metod för immissionsmätning av externt industribuller”. Bästa möjliga teknik kommer att tillämpas med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Dammbildning Viss damning kommer korta perioder att uppkomma lokalt i samband med transporter. Om det uppstår besvärande damning kan det bindas upp genom saltning, vattenbegjutning eller torrhyvling. Mark och grundvatten Uppställningsytor återställs med lokalt material. Ytor för fundamenten täcks över med lokalt material. Kemikalier Oljor och andra skadliga vätskor ska tas bort innan turbinen monteras ned för att undvika förorenande läckage. 40 Kemiska produkter ska hanteras med största försiktighet för att undvika föroreningar av mark, yt- och grundvatten. Oljor och andra kemikalier ska förvaras i godkända kärl. Material för sanering ska finnas i anslutning till bränslelagret och i alla arbetsmaskiner. Om någon form av läckage skulle uppstå kommer sanering av förorenat området att genomföras. Avfall Avfallet kommer att hanteras i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS) 2004:4 om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall och i övrigt på ett miljömässigt godtagbart sätt. Se avsnitt avveckling och återställning. 41 7 Hälsa och säkerhet 7.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudet från ett vindkraftverk karaktäriseras av så kallad geometrisk utbredningsdämpning vilket innebär att ljudnivån minskar logaritmiskt med avståndet från ett vindkraftverk. Ljudnivån blir 6 dB lägre per avståndsfördubbling (Naturvårdsverket 2009). Ljudutbredningen påverkas också av de meterologiska förhållandena främst vind och lufttemperatur. Markens egenskaper är en ytterligare faktor som påverkar ljudutbredningen i form av markdämpning. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror alltså på hur mycket det blåser och på vilka befintliga bakgrundsljud som finns på platsen. Vindkraftverk hörs mest vid relativt måttliga vindar. Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårare att uppfatta ljudet från vindkraftverken. I två olika fältstudier som genomförts i bostadsområden undersöktes sambandet mellan den faktiska ljudnivån från vindkraftverken och hur de boende upplevde ljudet. Resultatet visade att 80 % av de boende märkte vindkraftsljud vid sin bostad då ljudintervallen var mellan 37,5-40 dB(A) och 40 dB(A). I de lägre intervallerna var de endast 10 % som stördes av ljudet. Sannolikheten att störas av ljud från vindkraftverk är större om verken är synliga från bostaden eller om man bor i jordbrukslandskap, medan terrängen inte har någon inverkan (Naturvårdsverket 2010). I direkt anslutning till vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 dB(A). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset/rotorn på ca 55 dB(A) vilket innebär att man utan problem kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. När det är vindstilla i en skogsbyggd är den typiska bakgrundsnivån för ljud 25-30 dB(A). Andra referensnivåer för olika ljud se tabell 6 nedan: Tabell 6 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer dB (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i ”Externt industribuller- allmänna råd” från Naturvårdsverket för industrietableringar 42 nattetid. Vid bostäder utomhus bör ljudnivån inte vara högre än 40 dB(A). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud kan det föreskrivas att den inte ska överstiga 35 dB(A). Konsekvenser ljudutbredning Ljudberäkningar för projekt Söderköping/Valdemarsvik har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod ”Ljud från landbaserade vindkraftverk”, 2001, rapport 6241. Beräkningsmodellen har applicerats i projekteringsprogrammet WindPro, ver. 2.8.563. Vid beräkningar antas att vindkraftverken är placerade i ett öppet landskap och att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Ingen hänsyn tas till markdämpning och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området, dvs. medvindsfall. Resultatet av beräkningarna blir alltså ett ”värsta scenario”. Resultatet av ljudberäkningarna är att det inte vid något av de ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller utomhus vid bostadshus, 40 dB(A) enligt bild 13 nedan. Utförliga ljudberäkningar se bilaga 6. Bild 13 Ljudutbredning. 43 Åtgärder ljudutbredning Om närboende oroar sig för ljudstörningar vid respektive fastighet eller om det finns anledning för tillsynsmyndigheten att misstänka att ljudnivån överstiger gällande värden kan en kontrollmätning genomföras. Bedömning ljudutbredning Resultatet av ljudberäkningarna visar att det inte vid något av de ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 dB(A). Slutsatsen är att konsekvenserna av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen bedöms som små. 7.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn syd-sydost till syd-sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den förväntade skuggtiden inte får överskrida 8 timmar per år för bostadshus. Datorprogrammet WindPro kan användas för att beräkna förväntad skuggtid med hänsyn tagen till relativ solskenstid och verkets beräknade drifttid. Den förväntade skuggeffekten innebär att beräkningen görs med hjälp av statistik på antalet soltimmar och vindstatistik. Vidare antas att landskapet saknar vegetation och andra skymmande objekt. SMHI har statistik för hur stor andel av dagens ljusa timmar som solen skiner från klar himmel i medeltal på olika platser. I tillgänglig vindstatistik finns uppgifter inte bara om vindhastigheternas frekvensfördelning, utan också om vindriktningen (gäller vindatlasdata). Värsta fall utgår ifrån att solen alltid skiner(från soluppgång till solnedgång), att vindkraftverket alltid är i drift samt att rotorn ständigt står vinkelrätt mot skuggmottagaren. När det gäller värsta fall får skuggtiden inte överskrida 30 h per år. Konsekvenser skuggutbredning Skuggberäkningarna är utförda i WindPro, ver. 2.8.563, enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning är att den förväntade skuggtiden inte får överskrida 8 timmar per år för bostadshus. Riktlinjer gällande förväntad skuggbildning överskrids något för bostäderna I, L, M, och N i område 1 och BL och CA i område 2 (bild 14). För övriga bostäder underskrids riktlinjerna gällande skuggbildning. Om det skulle visa sig uppstå skuggproblem under vissa tider på året vid speciella väder- och vindförhållanden, kan driften stoppas med ett automatiskt skuggövervakningssystem. Skuggsensorer känner av solljus och tar hänsyn till aktuell vindriktning och stoppar vindkraftverket om något bostadshus riskerar att utsättas för skuggor under mer än 8 timmar/år. Även andra åtgärder (programmerade stopp) är möjliga att införa under känsliga tidpunkter på året/dygnet. 44 Därmed uppnås en garanti för att ingen bostad under några som helst omständigheter riskerar att utsättas för en skuggnivå som överstiger detta värde. Skuggberäkningar med förväntad skuggtid och värsta fall redovisas i bilaga 7. Bild 14 Skuggutbredning Åtgärder skuggutbredning Vid problem med skuggor så kan vindkraftverken stängas av under dessa perioder. Samtliga vindkraftverk kommer att vara antireflexbehandlade. 45 Bedömning skuggutbredning Bedömningen är att konsekvenserna av skuggutbredningen är små/obetydliga. 7.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till Försvarsmakten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen och berörda telekombolag. Varken Försvarsmakten eller telekombolagen har några invändningar gällande nuvarande placeringar av vindkraftverk. Konsekvenser radio- och telekommunikation Berörda radiolänksinnehavare är kontaktade och hade inget att erinra gällande vindkraftverkens placeringar. Bedömning Vindkraftprojektet kommer inte att påverka förutsättningarna radio- och telekommunikationer, Försvarsmaktens kommunikationer eller system för satellit och radiolänkar. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. 7.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. Luftfartsverket(LFV) har gjort en hinderanalys där påverkan på bl.a. MSA-ytor, navigations- och kommunikationssystem utreds. Följande flygplatser är berörda och omfattas av flyghinderanalysen: Linköping/SAAB, Norrköping Kungsängen och Stockholm Skavsta. Vindkraftparken påverkar inte Linköping SAAB flyplats däremot påverkas MSA höjden för de båda andra flyplatserna. Samråd för att finna en lösning pågår med de berörda flygplatserna Norrköping Kungsängen och Stockholm Skavsta. Hinderljus Vindkraftverken kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 45–150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 § och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är högre än 150 meter ska markeras med vit färg enligt 19 § och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Detta ljus kommer att avskärmas nedåt för att minimera störningar för närboende. 46 Konsekvenser luftfarten Enligt Luftfartsverkets hinderanalys påverkas MSA höjden för de berörda flygplatserna Norrköping Kungsängen och Stockholm Skavsta. Åtgärder luftfarten Söderköping Vind AB samråder med flygplatserna Norrköping Kungsängen och Stockholm Skavsta. Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Bedömning Ökas MSA höjden för de båda flyplatserna kommer luftfartens intressen inte att motverkas av den planerade vindkraftanläggningen. 7.5 Säkerhet Risker kan både vara olycksrisker för människor och risker att exempelvis miljön tar skada. Olycksriskerna för människor kan delas in i två kategorier, risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift och olycksrisker för utomstående. Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning och drift. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer svårberäknade. Vanliga risker vid arbete med vindkraftverk är fall från höjd, extrema påfrestningar på kroppen vid klättring i stegar, elolyckor, brand och dåliga arbetsställningar i trånga utrymmen, främst vid arbete i maskinhuset (nacellen). För att minska riskerna vid service och underhåll av maskinhuset bör en hiss vara monterad i vindkraftverket. Om höjdarbete förekommer krävs det att arbetstagaren har genomgått medicinsk kontroll och bedömts tjänstbar för höjdarbete, har höghöjdsutbildning samt har tillräckliga kunskaper och är lämplig för uppgiften. Det är också viktigt att använda personlig fallskyddsutrustning. En speciell risk i ett vindkraftverk ligger i arbetsplatsens svårtillgänglighet. Det kan bli svårt att snabbt undsätta den som råkat ut för olyckshändelser eller insjuknat akut. Därför är det viktigt att personalen är utbildade i första hjälpen och krisstöd. Vindkraftverken kommer att byggas i enlighet med alla gällande säkerhetsföreskrifter. Vid arbete med anläggandet av vindkraftparken kommer en arbetsmiljöplan att upprättas där bland annat en riskanalys ingår. Förberedande utbildning om säkerhetsrutiner och skyddsutrustning kommer att genomföras. Vidare görs riskbedömning, åtgärder och uppföljning av arbetsmiljön vid byggarbetsplatsen. Föreskrifter såsom första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:07 och Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:02 kommer att beaktas. Under drifttiden kommer vindkraftanläggningen att underställas kontroll och service med fastlagda intervaller i syfte att begränsa driftstörningar och därmed även risker. Utrustning för höghöjdsräddning och brandbekämpning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. De flesta risker berör de som arbetar på vindkraftverket men det finns problem som även kan gälla allmänhetens hälsa och säkerhet och miljön. De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: 47 ● Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. ● Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. ● Brand kan uppstå i maskinhuset. ● Läckage av oljor och kemikalier Isbildning och nedfallande delar Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: ● Anti-is-system med isdetektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. ● Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. ● Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Elforsk (rapport 04:13) har tagit fram rekommendationer som rör riskavstånd för iskast när vindkraftverken är i drift enligt följande: d = (D+H)x1,5 där d= riskavstånd (m), D= rotordiameter (m) och H= navhöjd (m) Beräkningsmetoden ger i detta fall ett högsta riskavstånd på ca 414 meter. I den planerade vindkraftanläggningen kommer inget verk att placeras på ett avstånd av 414 meter eller mindre till närmaste bostadshus. 48 Innan anläggningen tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten (bild 15). Brand Det finns en viss risk för att brand kan Bild 15 Varningsskylt uppstå i maskinhuset då oftast i generatorn. Detta har emellertid endast inträffat i enstaka vindkraftverk i hela världen. Om en brand uppstår är konstruktionen i vindkraftverken så beskaffad att branden normalt begränsas till generatorhuset. Säkerhetssystem i vindkraftverken som minimerar risken för brand är värmelarm, röklarm och gnistlarm. De stänger av vindkraftverket och rotorbladen stannar. Larmen är också kopplade till driftscentralen vilket gör att fel och eventuell brand snabbt kan åtgärdas. Vindkraftverken kommer också att förses med åskledare. Kemikalier Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Vindkraftverk och distributionstransformatorer innehåller olja. Vindkraftverken är slutna system där själva tornet fungerar som invallning och kabelgenomföringar i tornbotten är tätade, vilket innebär att eventuellt läckage normalt inte kan spridas från vindkraftverket till närmiljön. Även transformatorstationer är utrustade med oljeuppsamlingssystem så att eventuellt oljeläckage normalt inte kan spridas utanför stationen. Om ett oljeläckage skulle uppstå stängs vindkraftverket automatiskt av p.g.a. låg oljenivå. Åtgärder kommer därefter att vidtas omgående och vid behov även sanering utföras. Material för sanering av oljeprodukter ska finnas i vindkraftverken och oljeprodukter kommer att förvaras i ett låst utrymme som är skilt från vindkraftverken. Kontroll och service av vindkraftverken kommer att göras regelbundet för att minimera risken för utsläpp av oljor. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Sammanfattning säkerhetsrisker Sammanställning av händelser, möjliga påföljder och konsekvenser samt förebyggande åtgärder enligt tabell 7 nedan. 49 Tabell 7 Säkerhetsrisker Händelse Påföljd Möjlig riskkonsekvens Förebyggande åtgärder Isbildning Isbildning på rotorblad och maskinhus. Avisningssystem. Styrsystem som känner av Is och snö kan lossna obalansen och slår av verket och falla ned till marken automatiskt. Varningsskyltar kommer att sättas upp. Hög vindhastighet Påfrestningar på olika konstruktioner särskilt växellådor och axlar Ökat slitage och kortare livslängd. Ökad risk för nedfallande delar. Vindhastighet högre än 25 m/s Stora påfrestningar. Haveri. Blixtnedslag Blixtnedslag i tornet. Utslaget elsystem och ökad risk för brand. Olika skador Spridning och säkerhetsrisker. Brand Delar av verket går sönder. Ökad risk för nedfallande delar. Kemikalie utsläpp till mark Förorenad mark, påverkan på grundvatten. Arbetsplatsolycka Personskada Personskada Höghöjdsräddning Personskada Personskada Skador på flora och fauna. Förorenat grundvatten. Styrsystem som beroende av vindhastighet vrider rotorbladen så att belastningen minskar. Automatiskt system som stänger av verket vid för höga vindhastigheter. Internt åskledarsystem. Åskledare ansluten till jord. Röklarm, värmelarm och gnistlarm. Förebyggande brandskyddsarbete Uppsamlingskärl för de delar som innehåller olja. Läckage trots detta så samlas oljan upp på tornets botten eller i transformatorhuset. Förberedande utbildning med säkerhetsrutiner och första hjälpen. Säkerhetsutrustning och utrustning för höghöjdsräddning. Installerad hiss i vindkraftverket. Höghöjdsräddningsutrustning och nedfirningsutrustning från maskinhuset. Bedömning Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda scheman för att begränsa driftstörningar och säkerhetsrisker. Vindkraftverket kommer också att ha en mycket hög teknisk standard och då minimeras risken för olyckor ytterligare. Vindkraftverket planeras i ett område med få besökare och med relativt stora avstånd till närliggande bebyggelse. Sannolikheten att något inträffar är liten, men om något inträffar kan konsekvenserna bli stora. Inom området har utredningar genomförts för att kunna bedöma miljöpåverkan och vilka försiktighetsmått som kan anses nödvändiga. Det är svårt att kvantifiera risker, men med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftsanläggningen vara mycket små. 50 8 Landskapet 8.1 Inledning Landskapet Landskapet är ett resultat av de naturgeografiska förutsättningarna tillsammans med människans verksamheter genom historien och fram till dagens användning. En viktig del av landskapets karaktär är att det i olika takt alltid förändras. Vindkraft är en landskapsomvandlande process som sker mycket snabbt men som också är en reversibel process. I ett lokalt perspektiv kan vindkraftverken påverka den biologiska och kulturhistoriska mångfalden. Samtidigt kan vindkraften ge upphov till en positiv utveckling genom att den är en förnybar energikälla. Detta kan i ett större perspektiv skapa förutsättningar för att landskapets naturvärden kan bestå och kanske även förbättras. Vindkraften kan också bidra till lokal tillväxt och arbetstillfällen som ger möjlighet till fortsatt förvaltning av landskapet. Upplevelsen av ett landskap Upplevelserna av ett landskap är inte bara visuella utan handlar också om ljud, lukt känsla, minnen och associationer(Boverket 2009). Hur ett landskap upplevs beror också på landskapet struktur. Ett landskap består av olika landskapskomponenter som ger landskapet dess karaktär och innehåll. Topografin i ett landskap avgör om det är bergigt/platt eller brant/flackt. En annan komponent som t.ex. vattendrag och bergryggar understryker istället en viss riktning i landskapet medan berg, åsar, skogar och större bebyggelseelement kan fungera som barriärer både visuellt och funktionellt. Skalan av de olika komponenterna kan skilja mellan stora landformer/småbrutet, berg/kullar eller stora sjöar/små tjärnar. De områden som kan upplevas från en given punkt kallas landskapsrum. I ett skogsbeklätt landskap är landskapsrummen ofta små och väl avgränsade t.ex. där en myr eller sjö gör att skogen öppnar sig. Landskapets värden I landskapet möts många olika värden och tillgångar såväl kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Landskapets värden kan delas in i kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. ● Kunskapsvärdet utgörs ofta av enstaka element eller mindre områden som skyddade biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader och sambanden dem emellan. Vindkraftverkens direkta markpåverkan är liten så skador på olika värden kan i stor utsträckning undvikas. ● Upplevelsevärden handlar om att människor känslomässigt upplever landskapet olika beroende på deras inställning, referenser och förväntningar. Människors uppfattning till befintliga och nya element i landskapet förändras också med tiden. ● Bruksvärdet handlar om den resurs som landskapet är för boende näringsliv, friluftsliv och som besöksmål. 51 Särskilt i områden som upplevs opåverkade kan vindkraftverk upplevas störande. Den visuella upplevelsen av landskapet förändras. Lokalt och under vissa förhållanden kan ljud från vindkraftverken av vissa människor upplevas som störande. Beroende på vilka aktiviteter som utövas inom frilufslivet så uppfattas också vindkraftverken på olika sätt. I områden där människor förväntar sig låga bullernivåer störs människor i allmänhet oftare än i andra områden. 8.2 Landskapsanalys Mellanrum har på uppdrag av Vindvision Norr AB arbetat fram en utförlig landskapsanalys över området. Syftet med analysen är att redogöra för de värden som finns för landskapets visuella värden, kulturmiljövärden och nyttjandevärden, bl.a. turism/friluftsliv, i och i närheten av den föreslagna vindkraftsetableringen. Vidare att analysera den påverkan som kan tänkas uppkomma på dessa aspekter till följd av etableringen. Vindkraftverkens storlek gör att de påverkar inte bara den plats de är lokaliserade utan även miljön i ett större område kring dem. Påverkan på platsen kan vara en helt annan än den på omgivningen i ett större perspektiv. På grund av avståndets betydelse har bedömningarna i landskapsanalysen gjorts på tre olika huvudsakliga skalnivåer: fjärr-, trakt- och närområdesnivå. Landskapsanalysen redovisas i bilaga 8. Konsekvenser Landskapsbild Vindkraftverk utgör nästan alltid tydliga objekt i landskapet och medför en visuell påverkan av landskapsbilden. Det beror på att vindkraftverk är höga med roterande rotorblad och att de placeras i landskapets höjdpunkter. Detta gör att verken blir synliga på långt håll. Vindkraftverk kommer att bli ett allt tydligare inslag i landskapet i Sverige. Rumskänslan eller landskapets öppenhet har stor inverkan på hur ett landskaps trivselvärden upplevs. Kraftiga förändringar kan upplevas negativt genom att det bildar barriärer i det tidigare mer öppna landskapet. Upplevelsen av en vindkraftsanläggning påverkas förutom av avståndet av landskapets kupering, områdets höjdskillnader, vegetation, anläggningens utformning, verkens rotationshastighet och de rådande ljusförhållandena. Hur en förändring upplevs är individuell och påverkas av personens relation till platsen, förväntningar på natur- och kulturupplevelser samt individens inställning till vindkraft. Stor betydelse för den visuella påverkan och hur dominerade ett vindkraftverk uppfattas är också hur stor del av betraktarens synfält som upptas. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv eller negativ. Vissa accepterar påverkan på landskapsbilden och ser den miljönytta som frambringas. En del tycker att vindkraftverken ger en ny dimension på landskapet i positiv bemärkelse medan andra kan uppfatta det som främmande och negativt. Stora delar av landskapet är redan idag påverkat av modernt skogsbruk, jordbruk och olika tekniska installationer. Markanvändningen inom ett område har betydelse för hur tåligt ett landskap är för förändringar. Ett produktionslandskap kan t.ex. lättare tåla en vindkraftsutbyggnad än ett äldre kulturlandskap. Områden som upplevs opåverkade är känsligare för förändringar jämfört med områden som varit föremål för lång mänsklig påverkan. 52 I det aktuella fallet utgörs närområdet till vindparken nästan undantagslöst av kuperad skogsmark med inslag av våtmarker och mindre odlade partier. I de allra flesta fall handlar det om rationellt skött produktionsskog. Landskapskaraktären på traktnivå innehåller tre landskaptyper; kuperat skogslandskap, mosaikartat spricklandskap och mosaikartad innerskärgård. Skogslandskapet har en liten eller till och med mycket liten visuell känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller t o m vildmarksprägel kan dock ha en måttlig till stor känslighet. I områden av större betydelse för friluftsliv ökar också känsligheten. Karaktären kan dock visuellt tåla stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk, även större grupper av verk. Spricklandskapet och skärgården har däremot en stor visuell känslighet gentemot exploateringar som vindkraftverk. För att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att ge uttryck i landskapet har ett antal fotomontage upprättats (se bilaga 9). Montagen är illustrerade med vindkraftverk med totalhöjden 220 meter och bilderna är fotograferade med objektivbrännvidden 50 mm. Fotomontagen visar de planerade vindkraftanläggningarna från följande platser i omgivningen(bild 16): 1. Fifalla 2. Börrums kyrka 3. Ramsdal, badplats 4. Valdemarsvik 5. Ekenäset 6. Kornudden, nordväst och sydväst 7. Ramsdal, badplats 8. Rullerum, sydost, sydväst, nordost och nordväst Bild 16 Fotograferingsplatser för fotomontage 53 En utförlig redovisning av konsekvenser återfinns i Landskapsanalysen bilaga 7. Åtgärder Vindkraftverken kommer att ha en enhetlig och diskret utformning och färgsättning. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Hinderljusmarkeringen ska avskärmas så att den inte når markytan inom 5 km från respektive ljuskälla. Bedömning Vindkraftanläggningen med 24 verk, 220 meter höga, kommer att förändra landskapsbilden och påverka landskapsupplevelsen på olika sätt i fjärr-, trakt- och närområdesnivå. Det aktuella landskapet har en varierande öppenhet och därmed är synligheten också varierande mellan olika områden. Mest synliga blir verken vid öppna ytor varifrån siktlängderna är större. På närområdesnivå kommer vindkraftverken upplevas påtagligare än på fjärrnivå där verken kan komma att uppfattas som mindre dominerade. Vindparken har en stor geografisk spridning vilket gör att de 24 vindkraftverken inte kommer att uppfattas som en enhet. Upplevelsen kommer snarare vara att vindkraftverken är samlade i mindre grupper. För att i så hög grad som möjligt nyttja vindenergin i området krävs vindkraftverk med en hög totalhöjd och att vindkraftverken placeras på så höga punkter i landskapet som möjligt. På så sätt skapas också en god resurshushållning. Följande parametrar har varit vägledande i planeringen av anläggningen: Topografi energimässigt möjliga placeringar Hänsyn till radiolänkstråk inom området, Hänsyn natur- och kulturvärden Ljud- och skuggbilden Hänsyn övriga intressen i området Detta innebär att den föreslagna anläggningen delvis saknar geometri i sin utformning. Det går inte heller att skapa en gruppering som upplevs på ett enhetligt sätt från alla betraktelsepunkter, utan upplevelsen ändrar sig med betraktarens förflyttning. Vidare kan det vara en fördel att anlägga få höga vindkraftverk för att minska rörelsen i landskapet så mycket som möjligt. Rörelsen bedöms vara mer störande än höjden (ET 19:1998). Den slutliga bedömningen är att vindkraftanläggningens påverkan på landskapsbilden är måttlig till stor. Motiveringen till detta är att områdets karaktär av kuperat skogslandskap begränsar de ytor där vindparken kommer att vara synlig. Landskapskaraktären i närområdet har en mycket liten visuell känslighet. De känsligare landskapstyperna mosaikartat spricklandskap och mosaikartad innerskärgård återfinns på trakt- och fjärrnivå och därmed på ett längre avstånd ifrån vindkraftverken. Med ökat avstånd minskar också dominansen av vindkraftverken. 54 9 Naturmiljö 9.1 Inledning Flera olika källor har använts för att erhålla upplysningar rörande naturmiljön. Digital information har inhämtats från länsstyrelserna GIS-material, Skogsstyrelsens geografiska data, Artportalen Länsstyrelsen i Östergötland och Naturvårdsverket skyddad natur. Genom kontakt med Söderköpings naturskyddsförening, Östergötlands ornitologiska förening och lokala fågelkännare har information erhållits muntligt och skriftligt. Vidare har olika rapporter beskrivna under kapitlet Referenser använts. Amalina Natur & Miljökonsult har gjort en allmänekologisk inventering(Naturvärdesinventering)(se vidare avsnitt 9.2 och bilaga 10), en omfattande fågelinventering i området (se vidare avsnitt 9.3 och bilaga 12) och en översiktlig analys av potentiellt värdefulla lokaler för fladdermus(se vidare avsnitt 9.3 och bilaga 11). Utbyggnad av vindkraft är generellt positiv för regionala och globala naturvärden. Den bidrar till minskad växthuseffekt, mindre försurning och övergödning, mindre utsläpp av luftföroreningar. Däremot kan utbyggnaden lokalt påverka naturmiljön negativt. För att bedöma hur vindkraftverken påverkar naturmiljön bör man skilja på konkret påverkan på flora och fauna och värden för opåverkade naturlandskap såsom orördhet, ursprunglighet, obruten landskapsbild. Det har dock i praktiken visat sig vara svårt att göra en sådan uppdelning då de allra flesta områden av riksintresse, regionalt eller lokalt intresse för naturvården innehåller båda typerna av värden. Det är dock helt avgörande på vilken plats vindkraftexploateringen lokaliseras för hur naturmiljön påverkas. När det gäller den aktuella lokaliseringen har den allmänekologiska inventeringen tillsammans med andra utredningar i området varit vägledande för den slutliga utformningen av vindparken. För att minimera påverkan på naturmiljön har Vindvision Norr AB i fält samarbetat med Amalina Natur- och Miljökonsult för att justera placeringar av vindkraftverk och vägdragningar. 9.2 Skyddade naturområden Enligt naturvårdsregistret finns det 77 skyddade områden inom Söderköpings kommun och 103 skyddade områden inom Valdemarsviks kommun. I naturvärdesinventeringen presenteras 35 olika delområden med höga naturvärden inom projektområdena, 18 av områdena var kända sedan tidigare och ytterligare 17 områden identifierades under inventeringen. Vidare finns inom projektområdena inga skyddade områden i form av riksintresse för naturvården, naturreservat eller nationalparker. Riksintresse natur Områden av riksintressen för naturvården ska representera huvuddragen i den svenska naturen och utgöra de mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv. Enligt miljöbalkens bestämmelser ska dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Naturvårdsverket beslutar vilka områden som är 55 riksintressen för naturvården. Det finns inget riksintresse för naturvården inom projektområdena. I omgivningarna inom10 km från vindkraftverken finns följande riksintressen för naturvården (bild 17): ● Passdalsån ligger NO om vindkraftprojektet och är Östergötlands främsta lekområde för havsöring. ● Östergötlands skärgård omfattar hela länets skärgård. Den vidsträckta och finskurna skärgården har en mångfald av naturmiljöer, med flera sällsynta och hotade arter. Några av de närmast belägna Natura 2000-områden (riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8), ca 3 km till 10 km från projektområdena: ● Passdalsån,- Boreonemoral ädellövskog och vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. ● Ramsdal- Silikatgräsmarker, ek-avenbokskog och havsstrandängar. ● Flatmossen- Tallskog, tallrismosse och lövsumpskogar. ● Herrborum- Lövsumpskogar, äldre naturliga ädellövskogar, torra friska låglandsmarker, havsstrandängar och trädklädda betesmarker. ● Svenmarsö- Ekhagmarker, strandängar, artrika torrängar, betad barrblandskog samt övergivna åkrar. ● Ängelholm- Trädklädd betesmark, silikatgräsmarker, havsstrandängar och pionjärvegetation på silikatrika bergytor. Naturreservat I det aktuella landskapet finns ett flertal naturreservat i området kring den tänkta etableringen, främst i skärgården i öst och kring sjön Yxningen i väst. De närmaste belägna naturreservaten ligger på ett avstånd av ca 4-6 km (bild 17): ● Herrborum, 122,1, ha (även Natura 2000 habitat (90,5 ha och 25,4 ha) ● Svensmarö, 308,4 ha (även Natura 2000 habitat) ● Ängelholm, 907,7 ha (även Natura 2000 habitat) ● Fallingeberg, 53,9 ha (även Natura 2000 habitat) ● Holmtebo, 21 ha 56 Bild 17 Skyddade naturområden Övriga skyddade områden enligt Naturvärdesinventering Amalina Miljö och Naturkonsult har genomfört en allmänekologisk inventering(Naturvärdesinventering) av alla områden som kan beröras av lokaliseringen av vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar, ledningsdragningar, arbetsområden etc. (bilaga 10). Syftet med inventeringen var att beskriva och kartlägga områden med höga naturvärden och utifrån detta anpassa layouten för att kunna ta hänsyn till dessa naturvärden. Studien visar att det finns 18 delområden i anslutning till det planerade projektet som sedan tidigare uppmärksammats ur ett naturvårdsperspektiv. Vid fältinventeringen registrerades ytterligare 17 objekt med specifika naturvärden. Konsekvenser skyddade områden Den skyddade natur som finns i vindkraftparkens omgivningar i form av riksintressen, naturreservat, Natura-2000-områden bedöms inte påverkas när det gäller direkt förlust och fragmentering av livsmiljöer. De 35 delområdena med höga naturvärden har i största möjligaste mån undvikits vid lokaliseringen av de planerade vindkraftverken. Två vindkraftverk (vkv 1 och 15) ligger en bit innanför gränsen för de 57 skyddsvärda områdena. Orsaken till dessa lokaliseringar är hänsynstagande till övriga intressen i området och att topografin, höjden, är mycket betydelsefull för energiproduktionen. Ingreppet i områdena med höga naturvärden är begränsade och bedömningen är att goda livsvillkor för djur- och växtlivet kommer att bibehållas. Åtgärder skyddande områden I rapporten(naturvärdesinventeringen), kapitel 5, redovisas rekommendationer om justeringar för att begränsa eventuell påverkan på naturvärden i området. Nedan framförs vilka åtgärder som genomförts för att så långt som möjligt ta hänsyn till områdets naturvärden: Vindkraftverk 1-4 För att undviks påverkan på delområde 19 har vindkraftverk 4 flyttas norrut utanför området och vägen dragits om utanför området. Däremot gick det inte helt att undvika exploatering av delområde 20 på grund energimässiga skäl. Vindkraftverk 1 har dock förflyttas norrut för att minimera påverkan på naturområdet. Karta se bilaga 4a. Vindkraftverk 5, 6, 9 och 10 För att undvika påverkan på delområde 21 har vindkraftverk 9 flyttas utanför området, enligt bilaga 4b. Vindkraftverk 7 När vägen till vindkraftverk 7 anläggs kommer delområde 22 särskilt att beaktas så att Flygarekärret inte riskerar att avvattnas. Karta se bilaga 4c. Vinkraftverk 12, 13, 15, 16, 18 och 24 Inga naturvärden utöver delområde 24 har identifierats utmed befintliga eller planerade vägdragningar. Vägen till vindkraftverk 15 har planerats i den södra delen av delområde 24, kortast möjliga sträcka för att minimera påverkan. Den befintliga skogsbilvägen som sträcker sig genom delområde 24 är av relativt god kvalitet då den använts för tunga transporter. Vi eventuell förstärkning av vägen kommer dock hänsyn tas till befintliga växtplatser för sällsynta marksvampar. Vidare har vägen till vindkraftverk 12 dragits om söder om delområde25 och 26 för att undvika exploatering av dessa områden med höga naturvärden. Karta se bilaga 4d. Vindkraftverk 11 och 14 Denna del av projektet berör inga specifika naturvärden varför inga förändringar har genomförts. Vindkraftverk 17, 19 och 22 Vindkraftverk 20 har flyttats sydöst för att undvika påverkan på delområde 30. Vidare kommer stor aktsamhet att vidtas i den passage där väg 19,17 passerar Fisklösegöl, delområde 30. Hänsyn kommer även att tas till vägkantsfloran vid befintlig väg i delområde 29. Karta se bilaga 4d. Vindkraftverk 20 Extra hänsyn till vägkantens flora kommer att tas om det krävs vägförbättrande åtgärder utmed befintlig väg inom delområde 28, sträckning Solberget-Liselgöl. Karta se bilaga 4e. 58 Vindkraftverk 21 och 23 Delområde 35, sluttning vid Brässbråten kommer att beaktas. Mest sannolikt kommer objektet inte påverkas med nuvarande utformning. Karta bilaga 4e. Vindkraftverk 25 Vid anläggandet av vägen kommer hänsyn tas till delområde 33 Gräsmark vid vändplanen Häggmossen genom att bygga vägen en bit ifrån detta objekt. Karta se bilaga 4e. Bedömning skyddade områden Den skyddade natur som finns i vindkraftparkens omgivningar i form av riksintressen, naturreservat, Natura-2000-områden bedöms inte påverkas när det gäller direkt förlust och fragmentering av livsmiljöer. Konsekvenserna bedöms därför som obetydliga. Ingreppet i områdena med höga naturvärden är begränsade och bedömningen är att goda livsvillkor för djur- och växtlivet kommer att bibehållas. Konsekvenserna bedöms som små. Konsekvenserna för naturmiljön till följd av sprängning, schaktning etc. bedöms som små till måttliga. Sammantaget bedöms påverkan och effekter innebära små konsekvenser för skyddade områden. 9.3 Flora och fauna Inledning Forskning i och utanför Sverige tyder hittills på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Fåglar kolliderar som regel inte med verken, utan väjer undan i sina flyttvägar. Däremot finns indikationer på att fladdermöss oftare krockar med vindkraftverken(Naturvårdsverket 2012). I syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur” visar sammanställningen att även om kunskapsunderlaget generellt är tunt så kan det inte uteslutas att landlevande däggdjur kan påverkas på olika sätt av vindkraftsutbyggnad. För de större viltarterna torde påverkan från vindkraft främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken. Den främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Däremot innebär de habitat förändringar, som tillfartsvägarna leder till, inte nödvändigtvis något problem för de större däggdjursarterna. Istället borde öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kunna gynna många viltarter. Det kan finnas skillnader i hur störningseffekter gör sig gällande, beroende på landskap och pågående markanvändning. I redan störningsutsatta områden påverkar en vindkraftsetablering kanske inte de förekommande arterna i lika hög omfattning som den skulle göra i mer glesbefolkade skogs- eller fjällandskap (Naturvårdsverket 2011). När det gäller fåglar i allmänhet utgör vindkraften en liten fara sett till det totala antalet dödade fåglar. Däremot kan vindkraften utgöra en fara för rovfåglar eftersom de kolliderar i större omfattning och förekommer i relativt låga antal. Fåglar kan påverkas av vindkraftverk på tre olika sätt: De kan kollidera med vindkraftverken, de kan undvika att flyga i närheten av vindkraftverken, och så kan de tvingas bort för att de blir störda eller för att miljön har förändrats. Klimatförändringar kommer emellertid också att påverka fågellivet. I tropiska miljöer utgör förändringarna av klimatet ett hot mot hundratals fågelarter. Nio av tio arter som riskerar utrotning, finns i tropikerna. 59 Fladdermöss är skickliga flygare som inte kolliderar med vindkraftverk. De kan däremot dödas av svepande rotorblad i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen. Den kunskap som kommit fram de senaste åren tyder på att vindkraftverk utgör en större risk för fladdermöss än för fåglar. Fladdermössen är färre till antalet och det finns inte lika många arter som bland fåglar och reproducerar sig i långsammare takt. Sammantaget gör det att även en liten, ökad dödlighet kan få konsekvenser för hela beståndet. Andra faror för fladdermössen är trafiken, rovfåglar, ugglor och katter. Det är svårt att värdera hur stora de olika riskerna är. Kunskapen om fladdermöss är mindre spridd jämfört med kunskap om fåglar. I syntesrapporten ”Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss har det gjorts en sammantagen bedömning av forskning som bedrivits inom Vindval och samt forskning från Europa. Slutsatsen är att med planering och kunskap går det att minimera riskerna för fåglar och fladdermöss kring vindkraftverk och det viktigaste är att vindkraftverkens lokalisering (Naturvårdsverket 2011). Mark och växter Landskapet i området för vindkraftanläggningen är geologiskt ungt och starkt präglat av inlandsisarna som gröpt stora sprickor och slipat berghällarna. Den Svekokarelska bergskedjan bilades för ungefär 2000 miljoner år sedan genom att vittringsmaterial och vulkaniska produkter som avsatts i ett grunt hav pressades ner, upphettades och veckades. Detta urberg består i huvudsak av gnejs och granit. Den dominerande jordarten i området är svallad morän. En översiktlig karta över berggrunden inom projektområdena se bild 18 nedan. Bild 18 Berggrundskarta 60 Projektområdena består till störst del av skogs- och hällmarker med inslag av våtmarker och enstaka uppodlade partier. Landskapet domineras av tallskogar där en betydande del är hällmarsskogar. I fältskiktet återfinns blåbär, lingon, ljung med inslag av arter som plattlummer, revlummer och ormbunkar. Generellt är floran fattig inom området. Under inventeringen i området noterades några förekomster av blåsippa och utmed några skogsbilvägar återfanns tämligen artrika vägkanter Bottenskiktet består till störst del av endera mossor eller lavar beroende av delområde. En mer detaljerad beskrivning av områdets mossor och lavar återfinns i Naturvärdesinventeringen bilaga 10. Däggdjur Däggdjursfaunan i området är tämligen typisk för brukad skogsmark i Östergötland. Karakteristiska arter som förekommer är dovhjort, älg, rådjur, fälthare, rödräv och grävling. Fladdermöss I Sverige finns 19 arter av fladdermöss som alla lever på insekter. Alla arter har ett generellt skydd genom Artskyddsförordningen, EU:s habitatdirektiv och det Europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Fladdermöss förekommer i hela landet, åtminstone upp till polcirkeln. De jagar främst nattetid och vilar dagtid på skyddade platser. Fladdermöss dödas vid vindkraftverk i samband med att de jagar insekter som samlas kring tornen och rotorbladen. Nio av tio olyckor sker under lugna varma sensommarnätter i slutet av juli till september. Vissa arter av fladdermöss kan flyga upp till 1000-1200 meter över marken. De jagar vid vindkraftverken när vindarna är mycket svaga, från 0 till 4 m/s. Blåser det mer än 8 m/s jagar i stort sett inga fladdermöss (Naturvårdsverket 2011). Fladdermöss som jagar insekter i öppet luftrum är mest utsatta för vindkraftverk. Riskarterna i Sverige utgörs av storfladdermus, gråskimlig fladdermus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers fladdermus, pipistrell och trollfladdermus. Nästan alla fladdermöss som dödas vid vindkraft tillhör någon av de arterna. Ingen av dessa arter betraktas som hotade i ett europeiskt perspektiv. Inom projektområdena för vindkraft är kunskapen om fladdermusförekomsten mycket bristfällig. I Artportalen (Artdatabanken 2012) är samtliga inrapporterade fladdermöss från Söderköping och Valdemarsviks kommuner utom en från lokaler utanför utredningsområdet. Nordisk fladdermus registrerades i Passdal, Börrum i augusti 2008. Vidare återfinns ett par rapporter från ett område strax söder till sydost om Valdemarsvik där dvärgfladdermus observerades 2008 och vattenfladdermus 1995 och 2008. Utöver dessa arter förekommer ett flertal andra i regionen som stor fladdermus, mustaschfladdermus, Brandts fladdermus, fransfladdermus, gråskimrig fladdermus, långörad fladdermus och trollfladdermus. I området kring vindparken har det genomförts en utredning gällande fladdermöss där syftet var att bedöma om och i så fall var det torde finnas värdefulla miljöer för fladdermöss, bilaga 11. Studien visar att det inom projektområdena och närområdet till vindkraftparken finns ett flertal lokaler som bedöms kunna vara av stor betydelse för olika fladdermöss. De 35 olika lokalerna som definierats som speciellt intressanta är miljöer där det kan förväntas finnas (större) kolonier för reproduktion och/eller övervintring samt områden med god tillgång på föda. Det är områden med lämpliga byggnader, miljöer med gamla hålträd samt sjöar och våtmarker som är lokaliserade 61 inom eller i närområdet av vindparken. Inga av lokalerna är lokaliserade där vindkraftverken är placerade. Fåglar Under våren och sommaren 2012 genomförde Amalina Miljö- och Naturkonsult en omfattande fågelinventering i området, bilaga 12. Syftet med inventeringen var att beskriva områdets fågelfauna med avseende på rovfåglar, skogshöns, nattskärra och ugglor samt övriga häckfåglar. Studien visade att kunskapen hos ornitologer om områdets fågelfauna är begränsad. Det finns vidare få rapporter till artportalen och varken projekt havsörn eller berguv hade någon specifik kunskap om området. Fältinventeringen visade dock att området innehar en ganska typisk fågelfauna för östra Götaland. Det finns ett tämligen begränsat antal skogshöns även om ett antal spelplatser med enstaka spelande tjädrar och orrar registrerades. Bland rovfåglarna noterades flera arter men ingen häckning av de mer känsliga arterna som havsörn och kungsörn. Det är dock troligt att det häckar havsörnar i närområdet. När det gäller ugglor bedöms kattuggla, pärluggla och sparvuggla häcka inom utbredningsområdet. Vidare visade inventeringen att det förekommer nattskärra spritt inom området. I rapporten konstateras det att konflikten mellan vindkraftprojektet och områdets fågelfauna är tämligen begränsad. De flesta buffertzoner som rekommenderas bedöms inte beröra projektet. Fågelfaunan i området bedöms därmed inte vara ett generellt hinder för att bygga en vindkraftspark. Östergötlands ornitologiska förening efterfrågar en fördjupad inventering av havsörnens status i området. Dock har inga starkare häckningskriterier, t ex spelflygande örnar, örnar flygande med föda åt ungar eller örnar flygande med bomaterial noterats under fågelinventeringarna. Inte heller vid den separata naturvärdesinventering eller vid övriga fältinventeringar gjordes några sådana observationer. Konsekvenser flora och fauna En utbyggnad av vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik kommer att påverka floran och faunan genom att mark kommer att tas i anspråk för fundament, kranuppställningsplatser, vägar och elledningar. Detta medför ett ökat markanspråk men också en ökad fragmentering av landskapet. Vidare kommer vissa störningar uppstå från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och driftstiden. Inom området pågår ett aktivt skogsbruk medföljande vägnät. Det innebär att växt- och djurlivet inom området redan är utsatt för en betydande påverkan. Däggdjur De största konsekvenserna för faunan är under anläggningsfasen och avvecklingsfasen vilket är en mycket begränsad tid. Under driftsfasen kommer troligtvis djuren i området vistas naturligt kring vindkraftverken. Den påverkan som faunan utsätts för bedöms därför som begränsad. Fladdermöss Konsekvenserna gällande fladdermusfaunan är baserad på de arter som rapporterats i och i närområdet till vindparken, arter som registrerats i regionen och lokaliseringen av de områden som bedömts som intressanta fladdermusmiljöer. Analysen innefattar inte de arter som söker föda nära vegetation eller vattenytor och 62 som därför sällan riskerar att dödas av vindkraftverk. För fladdermöss är riskfyllda lägen framför allt kustlinjer och distinkta höjder men även ledlinjer i landskapet som sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar. Även alléer, skogsbryn, stenmurar och liknande är ledlinjer i mindre skala. Eventuella flyttstråk inom området är inte kända. I nedanstående konsekvensanalys så bedöms vindparken inte direkt beröra känsliga lokaler för fladdermöss och inte heller större flyttstråk. Av de arter som rapporterats i och i närområdet till vindparken och arter som förekommer i regionen är det nordisk fladdermus, dvärg fladdermus, gråskimlig fladdermus och trollfladdermus som tillhör riskarterna. Nordisk fladdermus uppehåller sig gärna längs skogsbryn och skogsbilvägar och kan därmed komma i kontakt med vindkraftverken. Nordisk fladdermus är vanlig i de flesta typer av miljöer och Sveriges vanligaste art. Dvärgfladdermusen är liksom den nordiska fladdermusen en av våra absolut vanligaste arter, och även om de förhållandevis ofta dödas av vindkraftverk, är risken liten att de kommer att påverkas märkbart på populationsnivå(Naturvårdsverket 2011). Gråskimlig fladdermus vistas ofta i fria luften på högre höjd än de flesta andra fladdermöss och den anses även vara långflyttare (Hutterer et al. 2005). De förekommer norrut ungefär till Dalälven, samt en bit längre upp utmed norrlandskusten. Den är tämligen vanlig i vissa trakter men saknas i andra. Kolonier och jaktbiotoper är kända från landsbygd med både jordbruk och skog. På hösten söker sig arten in till städerna. Trollfladdermusen, som tidigare bara var känd från Skåne, är nu relativt vanlig i östra Sverige norrut till Uppland, men fortfarande sällsynt i väster (Ahlén 2006). Sommarbiotopen utgörs oftast av gles och högväxt löv- eller tallskog med gläntor invid insektrika sjöar eller kustbiotoper. Trollfladdermus uppträder som individrik flyttare (troligen även genomflyttare) på många platser vid de sydsvenska kusterna och har påvisats regelbundet sträcka ut över havet vid Hoburgen, Eckelsudde, Ottenby och Falsterbo. Eftersom arten för närvarande ökar kraftigt i både antal och utbredning i Sverige (Ahlén 2011) innebär det att ökad dödlighet vid vindkraftverk förmodligen inte leder till en minskning av populationen, utan snarare till en dämpad ökningstakt (Naturvårdverket 2011). De antagna lokaliseringarna som kan vara mest betydelsefulla för eventuella fladdermöss undantas i stort sett från anläggningsarbeten och etableringar av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Detta innebär att de allra flesta hoten för den stationära fladdermusfaunan avlägsnats. Det är svårare att bedöma risken om de planerade vindkraftverken kommer att påverka eventuellt etablerade flygvägar för fladdermöss under flyttning. Kunskapsläget kring många aspekter av fladdermössens flyttbeteende är emellertid också ofullständigt. Dessutom är de långflyttande arter som gråskimlig- och dvärgfladdermus som eventuellt kan finns inom området tämligen vanliga i Sverige och inte rödlistade. En stor del av olyckorna med fladdermöss sker vid vissa kända väderleksförhållanden och tidpunkter. Om ett vindkraftverk placerats olämpligt för fladdermöss kan man därför ofta stänga av vindkraftverket under dessa högrisktider och fortsätta att driva det under övriga tider. Ett vindkraftverks startvind är normalt när det blåser ca 4 m/s. Vid minskande vindstyrka fortsätter rotorbladen på grund av trögheten emellertid att snurra ett bra tag efter att vinden minskat till under 63 startvinden, dock utan att det levereras någon elektricitet till nätet. Ett vindkraftverk kan därför döda fladdermöss även om vinden för tillfället är svag och ingen ström produceras. Men vid behov kan rotorbladen bromsas så att de alltid står stilla när vindstyrkan understiger startvinden. Detta kan göras genom att justera nivån på startvinden till förslagsvis 6 m/s, samtidigt som man bromsar rotorbladen när vindstyrkan faller under denna nivå. Med denna åtgärd kan olycksriskerna för fladdermöss så gott som elimineras (Naturvårdsverket 2011) vid de tidpunkter då det föreligger särskild risk för fladdermössen. Fåglar Den faktor som normalt har störst betydelse för om det blir någon effekt på fåglar är valet av lokalisering (Widemo, 2007, Naturvårdsverket 2011). Risken för kollision beror till stor del på fågeln och dess sätt att leva, artens ekologi och det specifika sätt som arten eller för den del individen reagerar på, när den hamnar i närheten av ett vindkraftverk. Nedan analyseras några av de arter som förekommer inom utredningsområdet för vindkraft. Havsörn Östergötlands population uppskattas till mellan 49 och 54 par. Projekt havsörn har god kännedom om artens häcklokaler i skärgården medan kunskapen om revir längre västerut är sämre. Inga kända bon finns inom utredningsområdet (Helander muntl.). Under hela inventeringen gjordes många observationer i anslutning till samtliga etableringsområden. Flest observerade individer vid ett och samma tillfälle gjordes vid vindkraftverk 21 den 1/5 då 18 individer (minst fyra adulta fåglar) mer eller mindre flög tillsammans. Samtliga planerade vindkraftverk bedöms utifrån resultatet ligga inom något havsörnsrevir. Hur långt det är från vindkraftverken till boplatser är omöjligt att säga då inga boplatser lokaliserats. Ingen, av alla de observationer som gjorts, indikerar dock häckningar i direkt anslutning till verken, detta då varken spelflygande fåglar, fåglar med bomaterial eller fåglar med föda registrerats. När det gäller buffertzoner kring boplatser för örn rekommenderar Naturvårdsverket en zon om 2-3 km, medan MÖD har fastslagit 2 km i flera fall. Sammantaget bedöms havsörnen kunna påverkas negativt av vindkraftetableringen, vilket skulle kunna få måttliga konsekvenser på havsörnspopulationen. Konsekvenserna bedöms dock inte påverka havsörnspopulationen i ett större perspektiv. Nattskärra Nattskärra (NT) förekommer med flera par inom utredningsområdet. Östergötlands population uppskattas till mellan 100 och 150 par. Nattskärror ändrar regelbundet revirens lägen utifrån skogssuccessionen. Den fångar insekter i fria luften och dess födosöksbeteende liknar fladdermössens. De kan därför tänkas vara mer utsatta för kollisionsrisk än andra fåglar (Ahlén 2010a) och i så fall utgör de ett parallellfall till vissa fladdermöss, vilka attraheras till vindkraftverk på grund av att insekter ansamlas vid tornen. Det finns dock inga konstaterade fall där nattskärror kolliderat med vindkraftverk (Naturvårdsverket 2011). Sammantaget bedöms konsekvenserna som små till måttliga till följd av osäkerheten kring vindkraftverkens påverkan på nattskärran. Tjäder och orre Tjäder och orre förekommer inom utredningsområdet. Spillning och tallar med spår efter födosökande tjädrar observerades på ett flertal platser i äldre tallskogsbestånd 64 över stora delar av utredningsområdet. I de flesta fall ser det ut att spelplatserna är tämligen små och består av några enstaka spelande tuppar. Enligt fågelinventeringen är osannolikt att det skulle finnas någon större spelplats i direkt anslutning till någon verksplacering. När det gäller förekomsten av orrar noterades flest individer på hällmarken norr om Långmossegöl. Generellt har hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk och andra konstruktioner. Dock är riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns och ripor nästan obefintliga, möjligen kan lokal påverkan förekomma (Naturvårdsverket 2011). Sammantaget bedöms konsekvenserna som små även om enstaka tjädrar och orrar kan påverkas särskilt under anläggningsfasen. Ugglor Tre ugglearter bedöms utifrån inventeringsresultatet häcka inom utredningsområdet: kattuggla, pärluggla och sparvuggla. Häckningar är korrelerade till bytestillgången. Den statistik som finns visar att kollisioner mellan ugglor och vindkraftverk sker ganska sällan. Konsekvenserna för ugglor bedöms därför som obetydliga. Åtgärder flora och fauna Naturvårdhänsyn kommer att tas vid avverkning, vägdragning och byggande av vindkraftverk. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. De nya vägarna kommer att dras på fast mark och i så stor uträckning som möjligt på körvägar för skogsmaskiner och i skog med få naturvärden. Vid placeringen av vindkraftverken och vid dragning av nya vägar har de objekt som i naturvärdesbedömningen pekats ut ha höga naturvärden i möjligaste mån bevarats intakta. Inga vägar kommer att dras över våtmarker. Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dess genom exempelvis grumling och vandringshinder. Vid passager med fuktigare partier läggs ordentliga vägtrummor under vägen. Eventuellt nya vägtrummor kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. Avtäckningsmassor, träd, stubbar och stora stenblock kommer att omhändertas. I känsliga partier kommer ursprunglig markavtäckning återföras eller revegeteras. Elnätet inom vindkraftanläggningen kommer att markförläggas och därigenom undviks kollisionsrisken för skogshöns och rovfåglar. Dragningen av markförlagda elkablar kommer att i så stor utsträckning som möjligt läggas utefter vägarna. 65 Inga vindkraftverk eller vägdragningar berör de lokaler som kan vara intressanta fladdermusmiljöer vilket innebär att hänsyn tas till de fladdermusarter som sannolikt förekommer i området/närområdet. Om det visar sig uppstå problem gällande fladdermöss kan vissa försiktighetsmått vidtas. En stor del av olyckorna med fladdermöss sker vid vissa kända väderleksförhållanden och tidpunkter. Om ett vindkraftverk placerats olämpligt för fladdermöss kan man därför ofta stänga av vindkraftverket under dessa högrisktider och fortsätta att driva det under övriga tider. Projektets faktiska markpåverkan är liten i förhållande till hela utbredningsområdet. Slutsats flora och fauna Vindkraftsanläggningen bedöms inte i större utsträckning på populationsnivå påverka särskilt utpekade arter av fåglar eller övrig fauna och inte heller beröra övriga djur av särskilt skyddsvärde. Med den naturvårdhänsyn som tagits är slutsatsen är att verksamhetsområdet ur natursynpunkt är lämpligt för etablering av vindkraft. Sammantaget bedöms konsekvenserna för flora och fauna bli små. 9.4 Sjöar, vattendrag och våtmarker Inom området finns ett antal våtmarker och enstaka sjöar. Inga sjöar kommer att beröras av vindkraftprojektet. Inom projektområde 1 återfinns våtmarksmiljöerna Abbegöl (klass 3) och Flygarekärret (klass 3) och inom område 2 återfinns Hjortronmossen (klass 4), Pinkärr (klass 3), Långmossegöl (klass 3), Flatgöl (klass 3) och Fisklösegöl (klass 4). Klassificering och beskrivning se vidare Naturvärdesinventeringen bilaga 10. Endast två vattendrag berörs av utbyggnaden, en liten bäck (grävt dike) utmed väg 19 och en bäck mellan Långmossegöl och Fisklösegöl utmed väg 19,17 (se bilaga 4d). Konsekvenser sjöar, vattendrag och våtmarker Det är huvudsakligen vid byggandet av ett system med vägar som hydrologin i området riskerar att bli påverkad. Speciellt känsligt är det när detta sker i anslutning till våtmarker eller fuktiga områden. Ingen påverkan bedöms uppkomma på sjöar och inte heller i någon högre grad på våtmarker. Åtgärder sjöar, vattendrag och våtmarker Befintligt vägnät kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. De nytillkomna anslutningsvägarna till vindkraftverken kommer nästan uteslutande att anläggas på fast mark. Anläggningen kommer inte ta mark i anspråk inom de våtmarker som utpekats som känsliga i naturvärdesinventeringen. Om ny vägtrumma eller liknande anläggs ska vatten och vattenlevande djur kunna passera fritt. Inga vägar kommer att dras över myrmarker. Vid markarbeten kommer risk för grumling och slamtransporter samt erosion beaktas. Därigenom kommer inte hydrologin i området att påverkas nämnvärt. Bedömning sjöar, vattendrag och våtmarker Konsekvenserna för sjöar, vattendrag och våtmarker bedöms bli obetydlig. 66 10 Friluftsliv och turism 10.1 Inledning Särskilt i områden som upplevs opåverkade kan vindkraftverk upplevas störande. Den visuella upplevelsen av landskapet förändras. Lokalt och under vissa förhållanden kan ljud från vindkraftverken av vissa människor upplevas som störande. Beroende på vilka aktiviteter som utövas inom frilufslivet så uppfattas också vindkraftverken på olika sätt. I områden där människor förväntar sig låga bullernivåer störs människor i allmänhet oftare än i andra områden. Något som bör beaktas är att det kan vara lämpligt att placera vindkraftverk i redan exploaterade områden eller områden utsedda till riksintresseför vindbruk istället för områden som tydligt avsatts för att gynna rörligt friluftsliv. Utöver de friluftsområden som är av riksintresse finns det regionala och kommunala frilufsområden som har avsatts med hänsyn till friluftslivet. Det kan vara ett område som har en opåverkad och tyst miljö eller ett område som avsatts för att bevara en opåverkad landskapsbild. Det aktuella området för vindkraftparken består till störst del av skogsmark och är inte utpekat som riksintresse för friluftslivet inte heller som ett område med särskilt stor regional eller kommunal betydelse för friluftslivet. Det har dock betydelse eftersom området nyttjas av både lokalbefolkning och i viss mån turister. Under barmarkssäsongen används området framförallt till jakt, skogspromenader samt bäroch svampplockning Kustzonen däremot nyttjas i hög utsträckning för friluftsliv och turism. Det är också där de allra flesta näringsverksamheter som är knutna till friluftsliv och turism är lokaliserade. Turismen och friluftslivet i Söderköpings kommun är koncentrerad mot S:t Anna skärgård medan Valdemarsviks kommun har ett naturligt fokus mot Gryts skärgård. Båda skärgårdarna är kända för sina många naturreservat och tusentals öar och vikar. Samtidigt som landskapet är attraktivt för friluftslivet så är särskilt skärgården relativt otillgänglig. Skogen går ofta ända ned till vattnet och längs långa kuststräckor saknas helt vägar eller leder. För stora delar av kustzonen är därför tillgången till en egen båt avgörande för hur väl det aktuella landskapet kan utnyttjas som rekreativ resurs. Riksintresse obruten kust och friluftsliv Riksintresse obruten kust Öster om den tänkta vindkraftsetableringen, längs hela kusten, finns ett stort område utpekat som riksintresse avseende Obruten kust, enligt 4 kap. 3 § MB. Detta område är ett av tre områden med denna skyddsstatus i Sverige och är därför mycket värdefullt sett i både ett regionalt och nationellt perspektiv. Riksintresse friluftsliv Östergötlands skärgård är klassat som riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6§ MB. Och ligger öster om projektområdena för vindkraft. Riksintresse friluftsliv innebär att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Området är utpekat på grund av dess tillgänglighet, natur- och kulturkvaliteter, samt värden för vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. 67 Konsekvenser friluftsliv och turism Naturupplevelserna i området kommer att påverkas av anläggningen och dess infrastruktur. Under anläggningsfasen kan trafik och buller störa både frilufslivet, turismen och förutsättningarna för jakt. Denna tid är dock begränsad och under själva driftsfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Vindkraftanläggningen kommer inte att på något sätt inhägnas vilket medför att det på så sätt inte påverkar tillgängligheten för friluftsliv eller jakt. Jakten bedöms inte påverkas i någon större utsträckning då anläggningen inte kommer att utgöra några begränsningar. Inte heller förväntas några betydande negativa effekter på jaktbart vilt i området på lång sikt. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen i det berörda landskapet begränsas till viss del av vindkraftsanläggningens påverkan. Förändringen består främst av den visuella upplevelsen av landskapet. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv eller negativ. Det kommer även fortsättningsvis att vara möjligt att använda området för jakt, fiske, bärplockning och vandring. Åtgärder friluftsliv och turism Varningsskyltar kommer att sättas upp med information om risk för nedfallande is respektive föremål från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Bedömning friluftsliv och turism Konsekvensen för friluftslivet bedöms som måttliga till små. Möjligheterna till att använda området för jakt, fiske, bärplockning och vandring förändras nästan inte alls. Däremot kommer upplevelsen av landskapet att förändras. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv eller negativ. 68 11 Kulturmiljö 11.1 Inledning Flera olika källor har använts för att erhålla upplysningar rörande kulturmiljön. Digital information har inhämtats från riksantikvarieämbetet fornsök, länsstyrelserna GISmaterial, Skogsstyrelsens geografiska data och Söderköping respektive Valdemarsviks översiktsplaner. Vidare har Arkeologikonsult genomfört en frivillig arkeologisk utredning av området. 11.2 Skyddade kulturområden Kulturarvet och kulturmiljöerna är en tillgång för samhällsutvecklingen och kan bidra både till goda livsmiljöer och till en hög livskvalitet. Riksdagen har beslutat om nationella miljömål för kulturmiljön som ska beaktas vid all samhällsplanering: ● ett försvarat och bevarat kulturarv. ● ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer med kulturarbetet som en drivande kraft i omställningen. ● allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön, nationell och internationell solidaritet och respekt inför gruppers kulturarv. Riksantikvarieämbetet har med stöd av 3 kap. i miljöbalken pekat ut cirka 1700 områden av riksintresse för kulturmiljövården i Sverige (RAÄ 2012). Dessa områden återger landets historia och utgörs bland annat av jordbruksbyar, stadskärnor, arbetarbostäder, gruvor och förhistoriska gravfält. Riksintresse kulturmiljövården Riksintressen för kulturmiljövården är ett urval av miljöer som ska representera hela landets 10 000-åriga historia från stenålder till nutid. Inga riksintressen för kulturmiljövården ligger inom projektområdena för vindkraft. De närmaste utpekade området ligger ca 5 km öster om område 1 ca 5 km till närmaste vindkraftverk och redovisas enligt nedan (bild 19). ● Thorönsborg, E69 Beläget i nordöst, öst om S:t Anna. Herrgårdsmiljö. ● Engelholm, E71 Beläget i öster, nordöst om Ekenäset. Herrgårdsmiljö. ● Gryts skärgård, E77-82 Större område beläget i öster, norr och öst om Gryt. Kust- och skärgårdsmiljö, fornlämningsmiljö, gruvmiljö, kommunikationsmiljö. 69 Bild 19 Riksintresse kulturmiljövård Frivillig arkeologisk utredning Arkeologikonsult genomförde i september månad 2012 en frivillig arkeologisk utredning för vindkraftprojekt Söderköping/Valdemarsvik, bilaga 13. Syftet med utredningen var att belysa konsekvenserna av den planerade vindkraftparken för fornlämningar inom det aktuella området. Inga nya fornlämningar synliga ovan mark påträffades i samband med inventeringen. Inte heller iakttogs några lämpliga boplatslägen inom projektområdena. Konsekvenser kulturmiljö Det finns inga riksintressen för kulturmiljövården eller kulturreservat inom projektområdena. Däremot finns ett antal objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem (FMIS). Dock är inga av vindkraftverken eller vägarna placerade så att några fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs. Inga kända kulturmiljövärden kommer i detta fall förloras eller skadas allvarligt. Övervägande delen av objekten ligger i anslutning till odlingslandskapet och inte på höjderna där vindkraftverken är planerade. 70 Åtgärder kulturmiljö Om någon forn- eller kulturlämning påträffas under anläggningen av vindparken kommer största hänsyn tas i enighet med kulturminneslagen. Anmälan till länsstyrelsen kommer också att göras om tidigare ej kända fornlämningar påträffas. Bedömning kulturmiljö Den sammantagna bedömningen är att projektområdet för Söderköping/Valdemarsviks vindkraftprojekt är ett mycket bra val med hänsyn till Östergötlands kulturmiljöer. Påverkan på kända forn- och kulturlämningar bedöms som obetydliga. 12 Skog, mark och vatten 12.1 Skogsbruk Inom projektområdet utgörs markanvändningen till stor del av skogsbruk. Vindparken kommer inte nämnvärt att påverka skogen som resurs. Den produktionsareal som åtgår till anläggningsytor, vägar och ledningar utgör en ringa del av den totala ytan. Produktionsförlusterna vid vägbyggnad är att likna vi en gallring där tillväxten flyttas till angränsande träd. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till, och därmed mer optimalt nyttjande av skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. Markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. 12.2 Mineralförekomster Det finns inga beviljade undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet inom områdena för vindkraftprojekten. Ca 2 km söder om område 1 och vid norra gränsen till område 2 finns ett område med beviljat undersökningstillstånd för metaller och industrimaterial. 12.3 Vattenverksamhet Inom eller nära projektområdena 1 och 2 finns inga vattenskyddsområden. I område 1 finns en enskild brunn invid den sydliga gränsen av projektområdet. I område 2 finns sju enskilda brunnar i den södra utkanten av projektområdet. Konsekvenser för skog, mineral och vatten Möjligheterna att kombinera skogsbruket med utbyggnad av vindkraft är gynnsamma. Vindparken kommer inte nämnvärt att påverka skogen som resurs. Den produktionsareal som åtgår till anläggningsytor, vägar och ledningar utgör en ringa del av den totala ytan. Produktionsförlusterna vid vägbyggnad är att likna vi en gallring där tillväxten flyttas till angränsande träd. Markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. Området blir också mer tillgängligt för skogsbruket i och med det nya vägnätet. Inom projektområdet förkommer inga kända mineralfyndigheter eller undersökningstillstånd. 71 Inga vattenskyddsområden ligger inom projektområdet för vindparken. Tillrinningen till de enskilda brunnarna kommer inte att påverkas av den planerade vindkraftsparken. Åtgärder skog, mineral och vatten Återplantering av skog kommer att göras i så stor utsträckning som möjligt. Bedömning skog, mineral och vatten Sammantaget kommer konsekvensen för skog, mark och vatten vara obetydliga. Det kommer fortsatt att vara möjligt att bedriva skogsbruk inom området. Vindparken kommer inte att påverka något vattenskyddsområde. Det finns inte heller några kända mineralfyndigheter eller undersökningstillstånd inom projektområdet för vindparken. 13 Alternativa placeringar Enligt MB 6 kap. ska en miljökonsekvensbeskrivning innefattas av en alternativ utformning av verksamheten. Det ska motiveras varför ett visst alternativ utsetts som huvudalternativ. 13.1 Alternativ placering Allmänt Vindvision Norr AB har låtit undersöka alternativa lokaliseringar till Söderköping/Valdemarsvik, en alternativ plats redovisas närmare i denna rapport. Precis som andra energikällor är vindkraften inte helt problemfri, men genom en väl planerad och vald lokalisering kan mycket av denna direkta eller indirekta negativa påverkan undvikas eller minimeras. Lämpliga områden för vindkraftsproduktion väljs med utgångspunkt från områdets vindförhållanden och motstående intressen. Därefter sammanvägs och rangordnas de olika alternativen. Urvalskriterier I utredningen om lämpliga lokaliseringar har följande parametrar beaktats: ● Vindpotential Vindtillgången är den viktigaste parametern för en vindkraftsetablering. Vindpotentialen studeras med hjälp av Uppsala Universitets vindkartering över Sverige. Vindkarteringen är gjord enligt den så kallade MIUU-modellen. Det krävs en medelvindhastighet över året på 6,5 m/s för att en landbaserad anläggning ska vara ekonomiskt lönsam. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot hastigheten i kubik. Det innebär att om vindhastigheten fördubblas ökar energin åtta gånger. En liten ökning av vindhastigheten ger alltså en stor förändring av den energi som kan utnyttjas. Därför eftersträvas alltid de bästa vindlägena vid en vindkraftsetablering. 72 ● Areal och rådighet/planeringsförutsättningar Området ska vara tillräckligt stort för att rymma en ekonomisk hållbar etablering. Förutsättningar att åstadkomma en rådighet kring arrenden för olika projekt. ● Elnätanslutning Tillgång och närhet till elnätanslutning med ledig kapacitet. ● Hälsa och säkerhet Vindkraftverk ska inte placeras för nära bebyggelse på grund av de säkerhetsrisker det kan medföra. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller och Boverkets normer för skuggor/reflexer tillämpas. Även den visuella påverkan på boende miljön beaktas. ● Infrastruktur Området befintliga infrastruktur undersöks i form av transportvägar som bör klara av tunga transporter utan att några större förstärkningar eller ombyggnationer behöver göras. ● Landskapsbild Det kan vara mer motiverat att bygga vindkraftverk i områden som redan är exploaterade än orörda områden. Beroende på landskapets förutsättningar är det också mer eller mindre känsligt för en exploatering. ● Områdets natur- och kulturvärden Områden med natura 2000-områden, nationalparker, naturreservat, kulturreservat och djur- och växtskyddsområden. Det är viktigt att en vindkraftsanläggning kan anpassas och utformas för att undvika att skydds- och bevarandeintressen påverkas negativt. ● Riksintressen Områden med riksintresse för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, obrutet fjäll. ● Övriga intressen Friluftsliv, turism och övrig näringsverksamhet. Av ovanstående parametrar utgör elnätanslutning och vindpotential kritiska förutsättningar för att kunna genomföra projekt med en tillräcklig lönsamhet. Det återspeglar nödvändigheten av god hushållning av resurser. I annat fall riskeras investeringen till förmån för nollalternativet. Alternativa lokaliseringar Vindvision Norr AB har undersökt ett antal lämpliga områden för etableringar i Östergötlands län. Förutom Söderköping/Valdemarsvik (Huvudalternativ A) utvärderas en alternativ lokalisering B. . 73 Huvudalternativ A, Söderköping/Valdemarsvik(alt A) Huvudalternativet (A) ligger mellan Söderköping och Valdemarsvik i Söderköping respektive Valdemarsviks kommun i Östergötlands län (bild 1, kap. 2). Området runt de föreslagna verken består mestadels av skogsmark med inslag av våtmarker, sjöar och berg i dagen. I de allra flesta fall handlar det om rationellt skött produktionsskog. Vindförhållanden samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda. De södra delarna av vindkraftområdet är också utpekat som riksintresse för vindbruk. De motstående intressena är för övrigt få. Det har heller inte under samrådsprocessen framkommit allvarlig kritik eller hinder mot projektet från någon remissinstans som innebär att huvudalternativet i en tillståndsansökan skulle nedprioriteras. Alternativ lokalisering B (alt.B) Den alternativa lokaliseringen, B, är belägen dryga 10km öster om Kisa, vid sjön Åsunden, i Kinda kommun i Östergötlands län (bild 20). Området är ett kuperat skogslandskap med höjder på omkring 100 till 200 meter. Inom projektområdet ryms ca 12 vindkraftverk. Vägnätet är väl utvecklat. Ljud- och skuggberäkningar, se bilaga 14. Bild 20 Alternativ lokalisering B i Kinda kommun, Östergötlands län. 74 Sjön Åsunden, väster om vindkraftsområdet, är en sprickdals- och klarvattensjö som omfattas riksintresse för friluftsliv. Vid Gumhem direkt söder om projektet återfinns riksintresse för kulturmiljövården i form av en skeppssättning, gravfält. Enligt Kinda kommuns vindkraftplan, antagen 2009, innefattar det aktuella området ett område där kommunen inte tagit ställning utan ansökan prövas i varje enskilt fall. Samlad bedömning av lokaliseringarna En samlad bedömning av kriterierna för val av lokalisering framgår enligt nedanstående tabell 9 där varje kriterium har poängsatts i skala 1-5 med följande innebörd för ett projekt vid respektive lokalisering: Poängskala: 1. 2. 3. 4. 5. Betydande nackdel Nackdel Acceptabelt/normalt Fördel Betydande fördel Tabell 8 Urvalskriterier Urvalskriterier A. Söderköping/ B. Alternativ Valdemarsvik lokalisering Vindpotential 4 3 Areal och rådighet/plan 5 3 Elnätanslutning 3 3 Hälsa och säkerhet 3 3 Infrastruktur 3 2 Landskapsbild 3 2 Natur och kulturvärden 3 3 Riksintressen 5 2 Övriga intressen 3 3 Summa 33 24 Detaljerad sammanfattning av urvalskriterierna Vindpotential Ur vindsynpunkt innehar Söderköping/Valdemarsvik, A; en klar fördel i förhållande till lokaliseringsalternativ B. Den svenska nationella vindkarteringen, MIUU-modellen, visar en årsmedelvind, inom projektområdena alt. A, på 7,1–8,0 m/s. I området alt. B är årsmedelvinden i större delen av området 6,1–7,1 m/s. Årsmedelvinden enligt MIUU-modellen gäller för 120 meter över nollplansförskjutningen. Areal och planeringsförutsättningar Alt. A är ett större område än alt. B och inte i paritet när det gäller yta. Det är svårt att hitta alternativa lokaliseringar inom Östergötlands län i motsvarande storleksordning. Alt. A har därmed en fördel då lokaliseringen rymmer 24 vindkraftverk medan alt. B endast rymmer 12 vindkraftverk. När det gäller de planmässiga förutsättningarna (pågående markanvändning) bedöms det norra området inom Söderköpings kommun alt. A som likvärdigt med alt. 75 B. Däremot är det södra området inom Valdemarsviks kommun, alt A klassat som riksintresse för vindbruk, vilket är en betydande fördel. Beträffande alt. A Söderköping/Valdemarsvik har det visat sig lätt få rådighet över fastigheterna. Markägarna är också delaktiga i vindkraftprojektet. Elnätanslutning De båda lokaliseringarna bedöms som relativt likvärdiga. Hälsa och säkerhet Ljud- och skuggpåverkan bedöms som likvärdiga i de båda lokaliseringarna. Infrastruktur När det gäller befintlig infrastruktur bedöms alt. A och B som likvärdiga. Däremot är anslutningen till det allmänna vägnätet längre i alt B och därmed en nackdel. Landskapsbild Vindkraftverken i alt B är placerade på hög höjd och påtagligt exponerade mot sjön Åsunden (riksintresse friluftsliv) och riksintresse för kulturmiljövård. När det gäller alt. A är avståndet till motsvarande intressen längre och vindkraftverken är placerade på lägre höjd vilket minskar siktlängderna och påtagligheten. Naturvärden Bedömningen är att förhållandena i dagsläget är likvärdiga under normala förutsättningar för huvudalternativ A och alternativ B. Riksintressen Alt A bedöms vara mest gynnsamt i avseende på riksintressen och Natura 2000 områden. Alt. B är mindre lämpat då etableringen är lokaliserat i nära anslutning till riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. Vidare är det södra området, alt A, lokaliserat i Valdemarsviks kommun är utpekat som riksintresse för vindbruk. Övriga intressen Lokaliseringarna bedöms alla ha en normal betydelse för friluftsliv och turism. Ingen av alternativen har extraordinära kvalitéer beträffande sevärdheter där vindkraftverken är placerade. De olika alternativen bedöms vara lika intressanta beträffande jakt. 13.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraftanläggningen Söderköping/Valdemarsvik. I detta fall betyder det att inga fysiska ingrepp kommer att göras i den lokala natur- och kulturmiljön. Landskapsbilden kommer inte heller att förändras och påverkan på boendemiljön uteblir. Dock blir det svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige upprättat. Nollalternativet innebär att den mängd el-energi som skulle produceras i projekt Söderköping/Valdemarsvik istället måste ersättas med el-energi som producerats på annat sätt, företrädelsevis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. Detta medför både nationellt och globalt en fortsatt miljöpåverkan från icke förnyelsebar elproduktion. Till en stor del handlar detta om fortsatt utsläpp av växthusgaser som koldioxid, vilket är starkt bidragande 76 till växthuseffekten och påföljande klimatpåverkan. Klimatförändringen är ett stort hot mot miljön och vindkraften bidrar till att uppfylla klimatmålet och andra nationella miljökvalitetsmål. Vidare förloras den lokala nyttan med investeringar och arbetstillfällen som vindkraftprojektet skulle bidra med. I det aktuella projektet är projektområde 2 klassat som riksintresse för vindbruk. Den sammanlagda riksintressearealen för vindbruk bedöms behövas för att producera den vindkraft som krävs för att uppnå de av EU och Sverige uppställda målen om förnybar energi (Energimyndigheten 2012). Nollalternativet innebär således att det blir svårare att uppnå dessa mål och markanvändningen skulle inte uppfylla syftet med riksintresset. Vindkraften kan bidra till en långsiktigt hållbar energiutveckling till skillnad från andra energiformer. Vindkraftutbyggnad är dessutom en reversibel process och den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en miljöskuld till framtida generationer. Bedömningen är att samhällsnyttan med Söderköping/Valdemarsviks vindpark motiverar en utbyggnad framför ett nollalternativ. 77 14 Referenser Skriftliga källor Ahlén, I. 2006. Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Naturvårdsverket, Stockholm, Rapport 5546. http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln Ahlén, I, 2010a. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademins Tidsskrift nr 3 2010:22-27. Ahlén, I. 2010b. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69, 8-11. Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. Fauna och flora 106, 2-19. Arbetsmiljöverket, 2005. AFS 2005:16 Buller- Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Arbetsmiljöverket Solna. Boverket, 2009. Boverkets handbok ”Planering och prövning av vindkraftverk på land och kustnära områden”. Bergström, H, 2007: Windresource Mapping of Sweden using the MIUU-modell. Windenergy report, WE 2007:1. Uppsala Universitet. Energimyndigheten, Vindkraftsstatistik 2009, ES 2010:03 Hutterer, R., T. Ivanova, C. Meyer-Cords & L. Rodrigues 2005. Bat migrations in Europe: a review of banding data and literature. Naturschutz und Biologische Vielfalt, Bonn 28, 1-176. (Hutterer et al. 2005) Länsstyrelsen Östergötlands län, 2012. Miljömål i Östergötland, Regionala miljömål för Östergötland inom området begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket, 1984. ”Metod för immissionsmätning av externt industribuller”. Rapport 5417 Naturvårdsverket, 2004. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15, riktvärden för buller. Naturvårdsverket 2006. Vindkraft på land, utgåva 2. Naturvårdsverket 2009: Ljud från vindkraftverk, rev. utgåva av rapport 6241, NV dnr.382-6897-07 Rv. I samarbete med Boverket och Energimyndigheten. Naturvårdsverket 2009: Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk. Rapport 5965. Naturvårdsverket, Vindval 2010. Vindkraftens miljöpåverkan, resultat från forskning 2005-2007. Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467. 78 Naturvårdsverket 2012. Rapport 6499. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Rapport 6499. Ronsten G, 2004. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat – nedisning, iskast, avisning. Elforsk rapport 04:13. FOI: Stockholm SOU 1999:75 (1999). Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från vindkraftutredningen. Näringsdepartementet Stockholm. SOU 2008:86 (2008) Miljödepartementet. Svensk vindenergi 2009. Vindkraftverk- karläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning. I samarbete med Svensk vindkraftförening, Energimyndigheten och Consortis producentansvar AB. Söderköpings kommun 2008. Naturvårdsprogram för Söderköpings kommun, del 1 och 2. Söderköpings kommun 2009. Tillägg till översiktsplan för Söderköpings kommun, lokalisering av vindkraftverk. Valdemarsviks kommun. Energiplan. http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/BoendeMiljo/Energi-Klimatradgivning/ Kommunens-energiplan/ Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening Internetsidor Artdatabanken, 2012. Sveriges lantbruksuniversitet. http://www.artportalen.se Artdatabanken, 2012. Artfaktablad nattskärra. http://www.artfakta.se/artfaktablad/Caprimulgus_Europaeus_102118.pdf Boverket, 2012. http://www.boverket.se Energimyndighten 2012. http://www.energimyndigheten.se Luftfartsverket 2012. http://www.lfv.se Länsstyrelserna 2012. Länsstyrelsernas karttjänster. http://www.lst.gis.se Länsstyrelsen Östergötland 2012:a,www.lansstyrelsen.se/ostergotland Naturvårdsverket 2012. http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft Riksantikvarieämbetet 2012. Fornminnesregister (FMIS). http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html Skogsstyrelsen 2012. Skogenspärlor. http://www.skogsstyrelsen.se Trafikverket 2012:a http://www.transportstyrelsen.se Regeringens prop. 2004/05:150. www.regeringen.se/ 79 15 Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Lokalisering av vindkraftverk 3. Elnätsanslutning 4. Befintliga och nya vägar (4a-e) 5. Typsektioner vägar 6. Ljudberäkningar 7. Skuggberäkningar 8. Landskapsanalys 9. Fotomontage 10. Naturvärdesinventering 11. Fladdermusanalys 12. Fågelinventering 13. Frivillig arkeologisk utredning 14. Alternativ lokalisering, ljud- och skuggberäkningar 80
© Copyright 2025