Årsberättelse 2010
Årsberättelse 2010 Innehåll Migrän Bipolär sjukdom Stroke Aspergers syndrom Dyslexi Beroende Hjärnskada Autism Afasi Schizofreni MS Känslor Hjärntumör Tankar CP-skada Parkinsons sjukdom Ätstörningar Epilepsi ALS Ryggmärgsskada Depression Rörelser ADHD Ångest Alzheimers sjukdom och övrig demens m.fl. 2 Generalsekreteraren 3 Så här arbetar Hjärnfonden 4 Bamses hjärnskola 4 Hjärnans Dag 5 Innebandysamarbete 6 Ordföranden 7 Vetenskapliga nämnden 7 Hjärnfondens styrelse 8 Forskningsanslag 10 Stipendier 11 Stipendiater 16 Årsredovisning 16 Förvaltningsberättelse 19 Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Noter 25 Revisionsberättelse Hjärnfonden i korthet Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som skapar resurser till svensk forskning och information om hjärnan och övriga nervsystemet, dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Stiftelsen bildades 1994 på initiativ av professor Lennart Widén vid Karolinska Institutet i Solna. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Målet är att hitta nya, effektiva behandlingar. Forskningen handlar också om den friska hjärnans utveckling och potential. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. 1 Spännande utsikter för hjärnforskningen Hjärnan är fantastisk när den fungerar som vi förväntar oss. Men när den inte gör det, skapar det problem för såväl den drabbade som för anhöriga. Och mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av någon hjärnsjukdom. Men det finns hopp om förändring. Forskningen går framåt skrev jag förra året. Utvecklingen inom hjärnforskning en går snabbt och en stor del av förkla ringen är att man med bland annat ka merateknik kan se allt längre in i hjär nans olika vindlingar. Allt detta inger hopp om lindring och bot och kanske också möjligheter att förebygga. Under året har vi fått många bevis på det. Hjärn forskningen och de resultat som kommer fram är verkligen något som ligger nära våra vardagsproblem. Under året som gått har det varit en kaskad av spännande nyheter från hjärnforskningens olika la boratorier – här ett litet axplock: • Vaccin mot Alzheimers sjukdom – test påbörjad. • Ny stamcellsforskning kan leda till behandling av ryggmärgsskada. 2 • Nya faktorer kring mänskligt åldran de har upptäckts. • Mättnadskänsla trots att man inte ätit något – hjärnans belöningssystems betydelse för övervikt. • God sömn styrs av hur väl hjärnan förmår negligera störande ljud. • Smitväg in till hjärnan – svensk upp täckt banar väg för nya mediciner mot sjukdomar i hjärnan. En av de mest spännande händelserna under året är att ett av de forskarlag som Hjärnfonden stöder, nämligen Lars Lannfelt och hans Alzheimerteam, nu gör tester av sitt vaccin mot Alzheimers sjukdom. Skulle forskningen nå dithän att vi kan utbrista ”Alzheimers – ett min ne blott”, då har forskningen verkligen förbättrat livsbetingelserna för många. Forskningen handlar väldigt mycket om livskvalitet och hälsa. Ett område som vi menar borde intensifieras är forskningen om barnets hjärna. Av de ca 100 000 barn som årligen föds i Sverige har cirka 12 procent en hjärndiagnos, dvs 12 000 barn i varje årskull! Hälften av dessa har en allvarlig diagnos. Lidandet för de som drabbas och för anhöriga och vänner är stort. Hjärnfonden kommer under 2011 att göra en satsning på barnen och forskningen om barnets hjärna. Forskningen om hjärnan behöver mer pengar för att lindra mänskligt lidande och förbättra livskvaliteten för många drabbade och deras familjer. Allas våra in satser för att skynda på forskningen är av stor betydelse, stora som små gåvor. Un der 2010 uppgick Hjärnfondens insam lingsresultat till närmare 56 mkr, vilket är en ökning med nästan 30 %. Det är det högsta insamlingsresultat någonsin i Hjärnfondens historia. Jag vill uttrycka ett varmt och innerligt tack till er alla – giva re, donatorer och företag – som gjort detta möjligt, och inte minst för det förtroende som visats Hjärnfonden. Det är era gåvor som gör Hjärnfondens arbete möjligt. Bo Ingemarson Generalsekreterare foto: jim elfström 2010 269 018-677 7 250 Fax 3 523 Tel 018-67 gåva 020-52 Uppsala Tel minnes 16, 753 09 den.se Västra Ågatan www.hjarnfon Hjärnfonden jarnfonden.se info@h Så här arbetar Hjärnfonden Uppsala Ett barn i november 2009 är fött veckor mer än tio och 240 barn re allt tidiga år ungefär av överlever föds varje I Sverige födda barn handikapp till följd födda . För tidigt nga får livslå för tidigt mt för tidigt risk att de ingar av de extre det är stor Cirka 10 procent större blödn r. ingar och hjärnskado as av hjärnblödn drabb en barn kador. har till CP-s leder ofta födda barn arna för tidigt mt Forsk er. nt av extre nella studi rk 50 proce internatio ans nätve Omkring n enligt hur hjärn fullr i skola a beskriva med friska svårighete jämfört för att kunn dessa födda barn arbetar nu aden av kar om mogn hos för tidigt det påver utvecklas också veta säga hur . De vill a identikan förut kunn att gångna barn dhetsperioden mål är hjälp så i nyföd skolan. Ett de kan få nätverk er så att det ska börja nsats när et barn ver stödi som behö fiera barn jag möjligt. att äkare ser tidigt som ndling för e som barnl aktiv beha med hjärn »I mitt arbet framför barn idag ingen hela livet och äldre jer. Det finns Dessa barn har nyfödda och före. deras famil a behandla ts hjärna tidigt födda skador och för att kunn barne an hos för ation att chanserna skydda hjärn en inspir ningen ökar re är det ntial.« forsk och forska sig klingspote skador. Som a och utvec r bygga hjärn läkningsförmåg omar, skado sjukd enorm av har en va lida livsska behö förbättrar för att ingen n räddar liv och alningsvid n arbetar ditt inbet ninge , docent Använd Hjärnfonde an. Hjärnforsk Ulrika ÅdénInstitutet skillnad. i hjärn bidrag gör Karolinska ättningar jer. Ditt tionsneds deras famil eller funk ade och för drabb kvaliteten idag. kort redan Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla pengar som delas ut re är det »Som forskaon att barnets till forskare och forskargrupper är insamlade medel, Hjärnfonden har inget statligt stöd. Gåvor till hjärnen inspiratir en enorm hjärna ha åga« läkningsförm forskningen betyder mycket för drabbade och deras familjer. Tack för din gåva! man Jonna Stock rservice Giva Ansvarig arbete fondens om Hjärn gärna mer hjarnfonden.se PS! Läs ida, www. på vår hems 1 90 00 95- Riv här! n räddar skninge hjärnfor eten för Gåvor till ättrar livskvalit s familjer. liv och förb e och dera drabbad ! ditt stöd Tack för n. i fältet neda belopp Fyll i ditt 100 kr 300 kr p Valfritt belop r r r Hjärnfonden samlar in pengar för att finansiera forskningsprojekt och öka kunskapen hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Hjärnfonden stöder forskning om hjärnan och övriga nerv systemet och alla dess sjuk domar, skador och funktionsnedsättningar. Varje år ansöker forskare och forskargrupper om finansiering. Forskning om hjärnan räddar liv. Forskningsresultaten leder till att fler människor få rätt diagnos, effektiv behandling och bättre förutsättningar att leva ett värdigt liv. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra och intensifiera livsviktig forskning. 3 2010 2010 blev Hjärnfondens bästa insamlingsår hjärnskola rösa givare och donatorer. Gåvorna bety der mycket för drabbade och deras fa miljer, säger Hjärnfondens generalsekreterare Bo Ingemarson. mkr 60 50 40 10 0 2010 20 2009 30 2008 Hjärnfondens insamlingsresultat ökade med 28 procent jämfört med föregående år. Totalt samlade Hjärnfonden in när mare 56 miljoner kronor. 2010 blev såle des Hjärnfondens bästa insamlingsår se dan starten 1994. – Forskning om hjärnan är en förut sättning för att vi ska kunna behandla, bota och förebygga. Därför är vi mycket glada över det goda insamlingsresultatet. Vi vill rikta ett varmt tack till våra gene Bamses Hjärnskola Tidningen bidrar till att öka kunskapen och medvetenheten om hjärnan – hur den fungerar, vad vi kan göra för att den ska må bra och vad som kan hända om den inte mår bra. Läs gärna tidningen tillsammans och prata om vad man kan göra för att vara rädd om sin hjärna och om ni känner någon som drabbats av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Om vi vet mer om hjärnan kan vi också möta andra människor med förståelse och respekt. Bamses Hjärnskola kan beställas på www.hjarnfonden.se Reklamskolor tävlade för Hjärnfonden 2010 var Hjärnfonden uppdragsgivare i kategorin Reklamskolor i Postens reklamtävling Guldlådan. Uppdraget var att värva nya givare till Hjärnfonden. Vinnarbidraget ”Julkort från okända” kom från Beckmans. Tanken med julkortet var att försöka ge en bild hos mottagaren om hur det kan vara när man är drabbad av Alzheimers sjukdom och inte känner igen familj eller nära vänner. 4 Hjärnans Dag i tio städer Under 2010 bjöd Hjärnfonden in till Hjärnans Dag i tio städer runt om i Sverige. Artisten och författaren Lasse Eriksson var en mycket uppskattad moderator. Hjärnfondens beskyd dare, HKH Kronprinsessan Victoria, invigde Hjärnans Dag i Stockholm. Umeå 25 februari Stockholm 18 mars Kalmar 25 mars Örebro 15 april Linköping 21 april Helsingborg 22 april Uppsala 7 oktober Göteborg 28 oktober Sundsvall 17 november Malmö 18 november 2010 Innebandy och Kjell Enhager Hjärnfonden har ett omfattande samarbete med svensk innebandy (Svenska Innebandyförbundet och Svensk Elit Innebandy). Hjärnfonden har hållit föreläsningar om spelberoende för herrlag i elitserien. Under SM-finalen i Globen den 17 april arrangerades en stor insamling till förmån för forskning om barnhjärnan. Som en del av samarbetet höll Hjärnfondens ambassadör Kjell Enhager föreläsningar för fullsatta hus i Varberg, Visby och Uppsala. TV-filmer och banners I kampanjfilmerna skildras hur vardagen påverkas när man lever med ADHD, migrän, stroke och Alzheimers sjukdom. Under året kunde bland andra Dagens Nyheters läsare provsurfa med migrän, dyslexi och spelberoende. 5 Våra givare gör det möjligt: – Nu tror vi på genombrott i närtid 6 Alzheimers sjukdom och behandlingsre sultat med hjälp av speciella radioaktiva markörer och PET-teknik. Hos möss kan man idag med avancerade tekniker till och med se när nya varaktiga minnen uppstår, det vill säga när nya kopplingar, synapser, bildas i hjärnbarken! Svensk forskning som Hjärnfonden stödjer har inneburit att brett upplagda kliniska prövningar av en typ av vaccine ring (så kallad passiv vaccinering) mot Alzheimers sjukdom har inletts. Hjärn fonden stödjer vidare en lång rad andra projekt, såväl grundvetenskapliga som kli niska, med inriktning mot olika hjärnsjuk domar och annan hjärnrelaterad ohälsa. Det har varit ett gott år för hjärnforsk ningen, med våra givares stöd ser vi med tillförsikt fram mot ett minst lika gott 2011. Lars Olson ordförande foto: E va Jakobsson Det är inte enkelt att avlocka universums mest komplicerade struktur dess hemlig heter. Därmed är det inte heller enkelt att råda bot på alla de funktionsnedsätt ningar, skador och sjukdomar som kan drabba vår hjärna. Under senare år har emellertid en rad häpnadsväckande me todologiska och principiella genombrott ägt rum som gör att framtidstron hos hjärnforskare aldrig varit större än nu. Man ser en glödande entusiasm hos yng re forskare och en ny optimism och glada miner även hos luttrade veteraner inom området. Detta sammanfaller med att Hjärnfondens resultat vad gäller insam lade medel för 2010 är det bästa hittills. Förutom att informera allmänheten om hjärnan och hjärnrelaterad ohälsa, har Hjärnfonden under året kunnat stöd ja ett betydande antal nyligen disputerade forskares kunskapsutveckling genom sti pendier och ett betydande antal andra forskares kreativa projekt genom forsk ningsanslag. Vår vetenskapliga nämnds grannlaga uppgift har som vanligt varit att bland det stora antalet sökande finna de med allra störst potential och relevans, för att på så sätt se till att våra givares pengar kommer till allra största nytta. Och genom att följa forskarna och deras vetenskapliga publikationer ser vi att våra olika stödformer verkligen gör nytta. Hjärnforskarna tar hjälp av de allra se naste metodologiska landvinningarna för att studera hjärnan och ryggmärgen på alla nivåer, från molekyl till beteende, från DNA till neuronala nätverk. Vi ser hur allt levande som finns kvar på vår jord tycks ha ett gemensamt ursprung, så att många av våra egna nervcellers bygg stenar och funktioner känns igen och kan studeras även hos de allra minsta le vande varelserna. Forskarna studerar därför nervsystemet hos ett fascinerande antal olika livsformer, från maskar till människor. Metoderna att analysera människans arvsmassa har blivit enormt kraftfulla, vi kan nu söka efter 500.000 eller fler små specifika variationer i arvsmassan på en enda gång och få resultat på 10 minuter. Detta gör att möjligheterna att leta efter ärftliga riskfaktorer för hjärnans sjukdo mar aldrig har varit bättre. Metoder att studera den levande hjärnan har också utvecklats dramatiskt, inte minst med magnetkameror och så kallade positro nemissions-kameror (PET). Vi kan följa med i realtid när hjärnområden aktive ras, vi kan blicka in i den levande hjär nans kemi och följa utvecklingen av sjuk liga förändringar vid Parkinsons eller Vetenskapliga nämnden Hjärnfondens vetenskapliga nämnd ett tjugotal professorer vid Sveriges universitet. Samtliga av alla landets sex medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad. Vetenskapliga nämndens arbete är en garanti för att de forskare som stöds av Hjärnfonden är de allra bästa inom sitt område. Tadeusz Wieloch, professor, Lunds universitet, ordförande Mikael Elam, professor, Göteborgs universitet Zaal Kokaia, professor, Lunds universitet Ted Ebendal, professor, Uppsala universitet, sekreterare Elias Eriksson, professor, Göteborgs universitet Lars Lannfelt, professor, Uppsala universitet Ingrid Agartz, professor, Karolinska Institutet Gilberto Fisone, professor, Karolinska Institutet Urban Lendahl, professor, Karolinska Institutet Anders Blomqvist, professor, Linköpings universitet Hans Forssberg, professor, Karolinska Institutet Dan Lindholm, professor, Uppsala universitet Bryndis Birnir, professor, Uppsala universitet Lars Forsgren, professor, Umeå universitet Tomas Olsson, professor, Karolinska Institutet Patrik Brundin, professor, Lunds universitet Elisabeth Hansson, professor, Göteborgs universitet Marianne Schultzberg, professor, Karolinska Institutet Sandra Ceccatelli, professor, Karolinska Institutet Christina Hultman, professor, Karolinska Institutet Lars Terenius, professor, Karolinska Institutet Annica Dahlström, professor, Göteborgs universitet Anne-Liis von Knorring, professor Uppsala universitet Hjärnfondens styrelse Lars Olson Bengt Braun Annica Dahlström Lennart Widén ordförande, professor, Karolinska Institutet, Stockholm vice ordförande, Bonnier AB, Stockholm professor, Göteborgs universitet hedersledamot, Stockholm Hjärnfondens grundare Jonas Frisén Per Nydahl Lennart Persson Kjell-Olof Feldt Segulah AB, Stockholm professor, Nya Karolinska Solna hedersordförande, Stockholm (ordförande 1994–2009) professor, Karolinska Institutet, Stockholm 7 Beviljade forskningsanslag 2010 Kaj Blennow, GU APP och Abeta vid Alzheimers och MS: metabolism och po tential som biomarkörer Maja Jagodic, KI Epigenetiska ursprung och mekanismer för multipel skleros Clas Johansson, KI Anders Blomqvist,LiU Benmärgscellers reparativa egenskaper i det centrala nervsys temet Patrik Brundin, LU Juha Kere, KI Immune-to-brain signaling mechanisms Cell-cell-överföring av alfa-synuklein vid Parkinsons sjuk domsmodeller Staffan Cullheim, KI Immunmolekyler i nervceller och glia – yin eller yang för sy naps och nervcell? Fredrik Elinder, LIU Spänningssensorfarmaka: En ny behandlingsmekanism för epilepsi David Engblom, LIU Drogberoende: molekylära förändringar i belönings- och aver sionskretsar Elias Eriksson, GU Testande av en ny hypotes avseende hur hjärnans serotonerga nervceller reglerar mänskliga emotioner Ulf Eriksson, KI Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke, CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar Patrik Ernfors, KI Identifiera nya mekanismer kring stamcellsförnyelse, effekter på självläkning och tumörcellsbildning i hjärnan Gilberto Fisone, KI Studier av DARPP-32 och ERK/mTOR signalering i L-DOPAinducerad dyskinesi Mats Fredriksson, UU Psykologi Lars Hillered, UU Studier av biomarkörer vid traumatisk hjärnskada Magnus Ingelman-Sundberg, KI A novel approach to the treatment of depression Martin Ingelsson, UU Alzheimers sjukdom 8 Nya biologiska nätverk och mekanismer bakom dyslexi Merab Kokaia, LU Optogenetic dissection of mechanisms for epileptogenesis and ictogenesis Georg Kuhn, GU Molecular and cellular mechanisms of exercise-induced neuro plasticity Klas Kullander, UU Funktionella studier av neuronal signalering och dess påverkan på mental hälsa Mikael Landén, KI A Two-Pronged Strategy for Elucidating the Pathophysiology of Bipolar Disorder Lars Lannfelt, UU Amyloid-beta Protofibrils as a Biomarker in Alzheimer’s Di sease Frank Lindblad, UU Stressfysiologiska mönster hos barn med ADHD Stefan Marklund, UmU Orsakar toxiska felveckade och aggregerande subfraktioner av superoxiddismutas 1 ALS? Lars Nilsson, UU Alzheimers sjukdom Håkan Olausson, GU Pain and pleasure interactions in the human cutaneous sense Mikael Oliveberg, SU ALS – varför blir ett vanligt protein plötsligt neurotoxiskt Tomas Olsson, KI Gener och omgivningsfaktorer vid multipel skleros Helgi Schiöth, UU Identifiering av ny glutamattransportör som är en viktig kom ponent i belöningssystemet Helgi Schiöth, UU Ätstörningar Marianne Schultzberg, KI Effects of allergy on the brain – inflammation, BBB and Alzheimer’s disease Oleg Shupliakov, KI Molekylära kopplingar mellan endocytos och neurodegenera tiv sjukdomsutveckling Torgny Svensson, KI Lars Terenius, KI A nanobiological study of the membrane effects of ethanol Tadeusz Wieloch, LU Kan selektiv nervcellstimulering förbättra hjärnfunktion efter stroke? Ulrika Ådén, KI Hjärnskador hos för tidigt födda barn KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet, LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet, SLU = Sveriges Lantbruks Universitet Novel drug therapies for schizophrenia, depression and nicoti ne dependence 9 Beviljade stipendier 2010 Jacqueline Borg, KI Charlotta Lindwall, GU Petter Dyverfeldt, LiU Ida Nilsson, KI PET-studier av hjärnans dopamin- och serotoninsystem vid autismspektrumtillstånd Undersökning av sambandet mellan blodflödesdynamik och ateroskleros i carotis Migration av stamceller och progenitorceller i den vuxna hjär nan Betydelsen av interaktioner mellan hjärna, ben- och fettväv vid ätstörningar Fang Fang, KI Ulrika Nordström,LU Christian Forkstam, KI Stefan Plantman, KI Anne-Sophie Fröjmark, UU Jenny Presto, SLU Miljömässiga faktorer, prognostiska indikatorer och amyotro fisk lateralskleros Implicit sekvensinlärning i dyslexi Studier av en ny transportör och dess funktion vid beroende sjukdomar Christian Hansen, LU Intracellulär transfer av alfa-synuklein och dess roll i Parkin sons sjukdom Maura Heverin, KI 27-hydroxykolesterol och dess betydelse för utveckling av Alz heimers sjukdom Ann-SofiJohansson, SU Nervcellsdöd orsakad av det ALS associerade proteinet super oxiddismutas Zahidul Khan, KI Role of cytomegalovirus infection in the development of malig nant gliomas Åsa Konradsson-Geuken, KI Antidepressiva läkemedels effekt på tanke- och minnesförmåga i hippocampus Yu Li, KI Cellfusion i hjärnan, nya möjligheter att behandla neurodege nerativa sjukdomar 10 ALS sjukdomsmekanismer – IMP2s roll för motorneuron över levnad Cellulära mekanismer vid traumatisk hjärnskada A novel anti-amyloid chaperone for prevention of Aβ aggrega tion Katarina Reis, KI Miro GTPasers roll i Parkinsons sjukdom Sarah Sim, KI Nya möjligheter för depressionsbehandling Patrizia Vannini, KI Studie av prekliniska förändringar av hjärnfunktion vid de mens med PET och MRT Eric Westman, KI Biomarkörer för att diagnostisera Alzheimers sjukdom i ett ti digt stadium Anna Zettergren, GU Betydelsen av könshormons-relaterade-gener vid autismspekt rumstörning KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet, LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet, SLU = Sveriges Lantbruks Universitet STIPENDIATER Ann-Sofi Johansson Stockholms universitet ALS är en sjukdom som drabbar nervceller i ryggmärgen som är viktiga för rörelse, de så kallade motorneuronen. Sjukdomen leder till förlamning och andningssvårigheter, och kan ofta ha ett snabbt sjukdomsförlopp på bara några månader eller ett par år. ALS är ett forskningsfält som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, inte minst bland forskare inom Alzheimerfältet, mycket på grund av upptäckten av ett protein (TDP-43) som verkar vara involverat både i sporadisk (ej ärftlig) ALS och en specifik typ av frontallobsdemens. Ett annat starkt forskningsfält inom ALS är studier kring proteinet SOD1, där man hittat över 130 mutationer kopplade till den ärftliga formen av ALS. Det jag vill undersöka är hur SOD1 proteinet kan orsaka nervcellsdöd. Man tror nämligen att detta protein, via en sjukdomsframkallande mutation, får ändrade egenskaper som gör proteinet giftigt för vissa nervceller. Genom att ändra egenskaperna hos SOD1 på ett kontrollerat sätt, och undersöka hur detta påverkar dödligheten i nervcellsodlingar, hoppas jag kunna öka förståelsen för hur SOD1 kan bli ett giftigt protein för celler. Att kunna identifiera nya angreppspunkter, eller så kallade drug targets, är viktigt för att kunna utveckla nya mediciner. Bara genom att förstå ALS på en molekylär nivå kan vi framställa mediciner som verkligen angriper själva roten till sjukdomen, istället för att bara lindra symptomen. Christian Hansen Lunds universitet Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som huvudsakligen drabbar den äldre befolkningen. Idag har ca 20 000 personer i Sverige fått diagnosen Parkinsons sjukdom och ca 1 % av befolkningen i västvärlden över 65 år lider av sjukdomen. De behandlingsmetoder som finns idag förbättrar bara parkinsonpatientens tillstånd i några år och vissa av dessa behandlingar har kända biverkningar såsom ofrivilliga rörelser. Genen som kodar för proteinet α-synuklein är genetiskt kopplat till PS och α-synuklein tros därför spela en central roll vid PS även om den exakta molekylära mekanismen ännu är okänd. Bildandet av stora proteinrika aggregat i nervcellerna kallas för Lewy-kroppar och är utmärkande för PS. α-synuklein är det vanligaste proteinet i dessa aggregat. Ny forskning har indikerat att α-synuklein kanske kan överföras från en cell till andra celler och initiera formation av nya aggregater vilket är viktigt för sjukdomens spridning i individen. Mitt arbete inriktar sig på att undersöka denna möjliga mekanism. Jag har resultat som visar att α-synuklein kan spridas mellan celler och initiera α-synuklein i mottagarcellerna. Jag vill också undersöka de molekylära mekanismerna bakom spridningen av α-synuklein från en cell till nästa samt hur aggregaten/ansamlingarna bildas inne i cellerna. Om spridningen av proteinet α-synuklein är kritiskt för fortskridandet av PS, är screening av möjliga ämnen som kan stoppa spridningen av yttersta vikt. Detta skulle kunna leda till en ny typ av läkemedel som kan fördröja, eller till och med stoppa, sjukdomsförloppet. 11 STIPENDIATER Charlotta Lindvall Göteborgs universitet Hjärnan har en inneboende förmåga att producera nya nervceller via stamceller, men normalt är prognosen för dessa cellers bidrag vid reparation efter en neurodegenerativ sjukdom, eller efter skador på hjärnan, begränsad. Detta beror bland annat på att det finns för få stamceller initialt, för få celler hittar till det skadade området, och att de nya celler som faktiskt når ett skadeområde antingen dör eller inte mognar till nervceller. Mitt projekt fokuserar på hur de nyfödda/omogna cellerna navigerar från sin födelseplats till sin destination. Kunskap om hur denna process regleras är nödvändig för att vi så småningom ska kunna påverka cellerna så att de tar sig till ett önskat område, till exempel där en skada skett. Jag hoppas få veta om vi kan påverka hjärnans förmåga att reparera sig själv. Trots att denna förmåga redan finns i vuxen mänsklig hjärna är den extremt begränsad. Jag vill därför studera om vi kan förbättra ersättningen av skadade nervceller vid olika sjukdomar och skador i hjärnan genom att studera de mekanismer som är involverade i nervcells-migration i både den normala och den sjuka hjärnan. Resultaten från det här projektet kommer att vara mycket viktiga för vår förståelse av hjärnans plasticitet och om den kan förändras för att förbättra utsikterna för patienter med neurodegenerativ sjukdom eller hjärnskada. Ida Nilsson Karolinska Institutet Ätstörningen anorexia nervosa är den dödligaste av de psykiatriska sjukdomarna, med en dödlighet på 10%. Bakgrunden till anorexia nervosa är inte helt kartlagd, men involverar en kombination av faktorer relaterade till både arv och miljö, där arvet står för 5080% av de underliggande orsakerna. Det finns även studier som visar att variationer i hjärnans signalsystem är involverade i sjukdomen. Under min tid som doktorand erhöll vi resultat som tyder på att extrem svält skulle kunna leda till minskad nervcellsaktivitet och nedbrytning av nervceller i hypotalamus. I hypotalamus finns vårt center för aptit- och mättnadsreglering. Jag vill studera detta center för att utröna om det sker en minskad nervcellsaktivitet och nedbrytning av nervceller i detta område av hjärnan hos patienter med långvarig anorexia nervosa. Det skulle kunna förklara den höga andel kronicitet som föreligger vid sjukdomen. Detta skulle även kunna förklara den avsaknad av hunger och mättnad som många anorektiker beskriver. Därtill vill jag studera hur olika hormoner och substanser relaterade till fett- och benvävnad påverkar utvecklingen och funktionen av dessa nervsystem som reglerar aptit och mättnad. Jag hoppas att min forskning i framtiden kommer att kunna förbättra behandlingen för dem som drabbats av anorexia nervosa och besläktade sjukdomar, både i form av farmakologisk och psykologisk terapi. Förhoppningsvis kommer vi även att kunna definiera personer med ökad risk att drabbas och därmed förhindra att fler insjuknar. 12 STIPENDIATER Jenny Presto Sveriges lantbruksuniversitet I hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom kan man se något som kallas amyloida plack, vilka huvudsakligen består av ett protein kallat Abeta. Det Abeta som finns i placken är aggregerat (har klumpat ihop sig) och bildat en speciell typ av fibriller. I detta projekt studerar jag en proteindomän, som kallas BRICHOS, och som har visat sig kunna hämma aggregering och fibrillbildning utav flera olika proteiner, däribland Abeta. I en del av projektet kommer vi bland annat att använda oss av genmodifierade bananflugor, som ska producera Abeta tillsammans med BRICHOS i flugans hjärna. Bananflugor som är modifierade att producera mycket Abeta i hjärnan har nedsatt rörelseförmåga och de lever kortare tid jämfört med flugor utan någon Abeta-produktion. Nu vill vi se om BRICHOS kan förhindra att Abeta påverkar flugans livslängd och rörelseförmåga. Att använda bananflugor är ett enkelt sätt att se hur ett protein eller en substans fungerar i speciella organ och i hela organismer, utan att behöva använda sig av större djur. Mina forskningsresultat kan ge förståelse för hur proteiner aggregerar vid amyloida sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom, vilket i förlängningen skulle kunna ge möjligheter för nya behandlingsformer för dessa patienter. Sarah Sim Karolinska Institutet Depression är en folksjukdom som är så vanlig att var fjärde man och varannan kvinna drabbas någon gång i livet. Ett problem med dagens antidepressiva läkemedel, som ofta verkar genom att öka nivåerna av framförallt serotonin i hjärnan, är att många deprimerade patienter inte blir bättre trots behandling. Dessutom leder läkemedlen många gånger till en ökad ångest och oro under den första tiden av behandlingen. Således är det av vikt att utveckla nya antidepressiva läkemedel med annorlunda verkningsmekanismer. Mitt övergripande forskningsfält handlar om människans svar på läkemedelsbehandling och geners påverkan på densamma. Vårt genetiska arv kan leda till att läkemedel bryts ned alldeles för snabbt och att man därför inte får den eftersträvade effekten, eller att det inte bryts ned alls, vilket kan leda till skyhöga nivåer och svåra biverkningar. I mitt arbete med att genetiskt kartlägga ett enzym som bland annat bryter ned antidepressiva läkemedel fann jag en genvariant som leder till ökad nedbrytning och minskade nivåer av antidepressiva läkemedel. Med detta som utgångspunkt har vi inom projektet funnit oväntade resultat och samband som lett till att forskningen utvecklats till att fokusera på nya mekanismer bakom depression. Det viktigaste med mitt arbete ligger i det faktum att depression är ett problem som drabbar många och har svåra konsekvenser för både individen och dennes familj. Således är vår forskning inom området nära kopplad till människan och patienten, och vi har möjlighet att bidra till ny kunskap och bättre terapier i framtiden. 13 STIPENDIATER Stefan Plantman Karolinska Institutet Trots stora satsningar på både förebyggande verksamhet (till exempel cykelhjälmar), specialiserad vård såsom inrättandet av neurointensivvårdsavdelningar och forskningssatsningar fortsätter traumatiska hjärnskador att utgöra ett mycket stort folkhälsoproblem i Sverige och utomlands. Speciellt stort är problemet i områden med hög våldsbrottslighet eller krigstillstånd. Vi vill undersöka genetiska orsaker till varför graden av återhämtning efter hjärnskada varierar så mycket mellan olika patienter. Dessutom kommer vi undersöka en ny mekanism bakom nervcellsdöd efter hjärnskada. Eftersom traumatiska hjärnskador drabbar i stort sett alla befolkningsgrupper och -åldrar (med viss övervikt för barn, unga vuxna och äldre) torde resultaten vara av betydelse för stora grupper patienter och inte minst, deras anhöriga. Målsättningen med forskningen är att kunna erbjuda bättre behandling och diagnostik för hjärnskadepatienter. Ulrika Nordström Lunds universitet Hjärnan är det överlägset mest komplicerade organet i vår kropp, och vi kommer nog aldrig att kunna förstå den fullt ut. Ett svar föder tre nya frågor. Detta är enormt inspirerande och det känns fantastiskt spännande att få jobba med alla dessa ständigt nya frågor. Jag vill fokusera min forskning på betydelsen av post-transkriptionell reglering av genuttryck vid neurodegenerativa sjukdomar. Nu studerar jag hur bristen av ett mRNAbindande protein - IMP2 - påverkar de motoriska nervcellerna i hjärnbarken som degenererar vid ALS. Jag hoppas att dessa studier ska öka vår kunskap om motoriska nervsjukdomar, och i förlängningen bidra till att vi kan hitta nya behandlingsvägar för att stoppa nervcellsdegenerationen hos drabbade. För närvarande finns det inget botemedel för motordegenerativa sjukdomar som ALS. Ny forskning har visat att proteiner som binder och reglerar mRNA kan orsaka ALS. Funktionella mRNA-bindande molekyler kan alltså vara avgörande för motoriska nervcellers funktion och överlevnad. Nu är det viktigt att vi visar hur dessa molekyler verkar och hur vi kan använda dessa nya kunskaper för att komma vidare för att stoppa denna förödande sjukdom. 14 STIPENDIATER Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet På senare tid har det uppmärksammats att depression inte bara påverkar känslolivet utan också drabbar vår intellektuella, tankemässiga förmåga (våra kognitiva funktioner). Studier visar att ju värre de kognitiva symptomen är, desto sämre fungerar läkemedelsbehandlingen och rehabiliteringen. Därutöver finns det tydliga belägg för att deprimerade patienter har kognitiva störningar trots att de känslomässiga symptomen kunnat behandlas med antidepressiva läkemedel. Det är vanligt att det episodiska minnet drabbas, vår normala förmåga att minnas händelser och episoder som är konkret relaterade till en persons egna upplevelser. Kognitiv förmåga är i första hand associerad med snabb, elektrisk nervaktivitet i hjärnan och involverar till exempel neurotransmittorn glutamat, medan sjukdomen depression har kopplats samman med de långsamma neurotransmittorerna serotonin, noradrenalin och dopamin. Kunskapen om hur antidepressiva läkemedel påverkar de snabba elektriska signalerna som utgör kognition är än så länge bristfälliga. Hippocampus är ett centralt hjärnområde för inlärning och minne. Forskning i både djur och människor pekar på att vissa kognitiva symptom vid depression, bl.a. episodiskt minne, skulle kunna bero på att den dopaminerga aktiviteten i hippocampus inte fungerar normalt. Hypotesen är att onormal dopamininnervation av hippocampus leder till störd reglering av glutamat vilket i sin tur påverkar minne och inlärning. Projektet kommer att ge en ökad kunskap om dopamins och glutamats roll för de kognitiva processerna i hippocampus. Därutöver kommer vi också att klarlägga hur antidepressiva läkemedel påverkar dessa kognitionsprocesser. Eftersom vi studerar grundläggande mekanismer i hjärnan kommer den kunskap som skapas även att bidra till förståelsen för hjärnans funktion generellt och till insikter om andra psykiatriska sjukdomar. Förhoppningsvis kommer våra resultat så småningom att leda till förbättrad behandling av depression samt sporra utvecklingen av nya, bättre antidepressiva läkemedel. 15 Årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Förvaltningsberättelse Hjärnfondens organisation och ändamål Insamlingsstiftelsens ändamål enligt stadgarna: ”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forsk ning om hjärnan genom att lämna ekonomiska bidrag till ve tenskaplig forskning om hjärnan och genom att informera all mänheten om forskning kring hjärnan och dess sjukdomar” Det innebär att Hjärnfonden har två uppdrag. Det ena är att i form av stipendier och anslag finansiera forskning kring hjär nan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Det andra uppdraget är att informera om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Detta är ett ar bete som också kräver stora insatser på olika plan då kunska pen om hjärnan fortfarande är låg och hjärnsjukdomarna okända för många. Hjärnfonden arbetar såväl med att väcka debatt och uppmärksamhet i medierna för att lyfta fram och synliggöra frågor om hjärnan som med informationskampan jer för att öka förståelsen för hur hjärnan fungerar. Gåvor från privatpersoner är stommen i vår verksamhet. Hjärnfonden arbetar även med företag och samarbetspartners för att skapa resurser och nätverk till hjärnforskningens nytta. Hjärnfondens styrelse fastlägger inriktning och strategi samt utövar kontroll över förvaltningen av Hjärnfondens medel. Sty relsen utser en generalsekreterare att leda verksamheten och genomföra av styrelsen fattade beslut. Generalsekreteraren har till sitt stöd ett kansli med resurser för insamlings- och kom munikationsuppgifterna och för administrationen av verksam heten. Hjärnfondens styrelse hade sju protokollförda samman träden under föregående år, varav fyra var fysiska möten. Styrelsen behandlade bland annat följande frågor under året: • Årsbokslut och revision • Kontroll och uppföljning • Delårsbokslut • Arbetsordningar • Utseende av nya ledamöter till vetenskapliga nämnden • Strategi • Styrelseutveckling Styrelsen utser även ett ”advisory board”, vars uppgift är att stödja styrelsen i framförallt de vetenskapliga frågorna. Härtill utser Hjärnfonden även ambassadörer som på olika sätt verkar för Hjärnfondens syfte. Insamling Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatper soner och företag. Alla gåvor är värdefulla och man kan stödja Hjärnfonden på flera olika sätt. Man kan bli månadsgivare eller ge en gåva via postgiro eller bankgiro. Det finns också möjlig het att ge gåvor genom att gratulera med en högtidsgåva till 16 Hjärnfonden eller hedra en anhörig eller vän med en minnes gåva. Att skriva testamente till förmån för Hjärnfonden är att investera i framtiden. Hjärnfonden erbjuder också olika former av donatorsprogram. Den totala insamlingen under 2010 uppgick till 55,9 mkr (43,6), en ökning med 28 %. Forskningsstöd Hjärnfonden stöder forskningen på tre olika sätt: • Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som rik tar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning, antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. • Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna. • Fleråriga forskningsanslag om 1 500 000 kronor per år, vilka möjliggörs i samarbete med Hållstens Forskningsstiftelse. Dessa riktar sig också till etablerade forskargrupper vid våra svenska medicinska neurofakulteter. På Hjärnfondens webbplats presenteras de projekt som erhållit dessa anslag. Hjärnfonden har också ett samarbete med Svenska Spel innebärande att de stöder beroendeforskningen med totalt 25 mkr fördelat över 5 år. Ett mångårigt samarbete med AnnaStina och John Mattsons Minnesstiftelse för sonen Johan möj liggör stöd till forskning inom området trauma. Hjärnfonden samarbetar också med Migränförbundet och Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning – båda stöder Hjärnfondens forskningssatsningar. Lions insamling för Röda fjädern till förmån för beroendeforskning inbringade också be tydande belopp även under 2010. Under året inleddes även ett samarbete med Föreningen Autism i Stockholm för att stödja forskningen om autism. Alzheimerföreningen är ytterligare en samarbetspartner, vars medlemmar erbjuds att stödja Alzhei merforskningen genom stöd till Hjärnfonden. 2010 utdelades totalt 26 mkr i forskningsstöd och närmare 6 mkr i form av postdoktorala stipendier. Donatorsprogram Vid sidan om stipendier och forskningsanslag finns Hjärnfon dens donatorsprogram. Programmet erbjuder donatorer möj lighet att inom utvalda områden delta med riktade donationer till sådan forskning som donator har särskilt intresse av. Ett an tal privatpersoner, särskilt från näringslivet, har tagit på sig en donatorsroll mot av dem själva valda forskningsprojekt. Här skapas kontaktytor mellan forskare och donatorer som tillför såväl donator som forskare nya och utvecklande perspektiv. Vetenskapliga nämnden Ekonomisk utveckling Vetenskapliga nämndens expertis fungerar som en garanti för att de forskare som stöds av Hjärnfonden tillhör de allra bästa vid de svenska neurofakulteterna. Fördelningen mellan allmänhet, d.v.s. många som ger mindre belopp, och donatorer och företag, d.v.s. de som ger relativt sett stora belopp, är: Informationsverksamhet 36 % Hjärnfonden genomför regelbundet kännedomsundersökningar, vilka visar att kännedomen om hjärnsjukdomar är låg bland all mänheten. Man känner till eller känner igen enstaka diagnoser, men kopplar inte alltid dessa till hjärnan. Behovet av informa tion är därför mycket stort och ökad kännedom om Hjärnfon dens arbete är en förutsättning för att kunna lyfta insamlingsre sultaten och därmed kunna öka stödet till forskningen. Under året genomfördes därför ett antal initiativ för att lyfta kännedomen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar: • Insamlingsbrev med omfattande information om olika sjuk domar skickades till 300 000 hushåll • Korta filmer och radiospotar om migrän, stroke, ADHD och Alzheimers sjukdom sändes på TV, radio och webb • Regelbunden annonsering i dagstidningar och magasin • Hjärnans dag arrangerades på 10 platser, med totalt ca 3 000 personer i publiken: Umeå 25 februari Stockholm 18 mars Kalmar 25 mars Örebro 15 april Linköping 21 april Helsingborg 22 april Uppsala 7 oktober Göteborg 28 oktober Sundsvall 17 november Malmö 18 november • Hjärnfonden hade stor exponering på ett fullsatt Globen vid SM-finalen i innebandy 17 april • Röda fjäderninsamlingen, vilken startade under 2009, av slutades under våren 2010 med ett insamlingsresultat på närmare 10 miljoner kronor • Deltagande på Bok och Biblioteksmässan • En specialutgåva av tidningen Bamse, Bamses hjärnskola • Medverkan på Stora Chefsdagen, i oktober i Stockholm 60 Tillsyn och uppföljning 50 Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen är innehavare av 90-konto och står därmed även un der tillsyn av Svensk Insamlingskontroll, SFI. Hjärnfonden har plusgironummer 90 11 25-5 och bankgiro nummer 901-1255. Barnhjärnfonden har plusgironummer 90 07 45-1 och bank gironummer 900-7451. Hjärnfonden är också medlem i FRII – Frivilligorganisatio nernas Insamlingsråd. För information om FRII:s rekommen dationer och etiska regler – se FRII:s hemsida www.frii.se. Kodrapport Hjärnfonden följer FRII’s rekommendation om att upprätta Kodrapport. Kodrapporten för Hjärnfonden finns bland annat tillgänglig på Hjärnfondens webbplats www.hjarnfonden.se. Allmänheten Donatorer/Företag 64 % Insamlingsutvecklingen de senaste fem åren (mkr): 60 55,9 50,2 50 44,5 41,5 40 43,6 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 Under året har satsningar på forskning och information upp gått till 50,9 mkr (47,1), vilket är en ökning med 8 %. Styrelsen har i en plan som antogs under 2009 beslutat att göra en större satsning på information för att lyfta kännedomen bland all mänheten och därmed skapa förutsättningar för att öka nivån på insamlingarna bland allmänhet, företag och donatorer. Det innebär att Hjärnfonden under 2009 använt en del av ansamlat kapital till att finansiera satsningen och en mindre del under 2010, väsentligt mindre än planerat tack vare ett bättre utfall avseende såväl intäkter som kostnader. Ändamålskostnader (mkr): Information Forskning 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 Fördelningen mellan forskning och information var 31,9 mkr (35,6) resp. 19 mkr (11,6). En väsentlig del i informationssats ningen är synlighet i TV, radio och webb. Under 2010 produce rades reklamfilmer för TV och webb. Dessa sänds under 2010 och 2011. 17 Insamlingskostnaderna uppgick till 7,5 mkr (8,6) och admi nistrationskostnaderna till 1,4 mkr (1,7). Enligt reglerna för 90-konto, utfärdade av SFI, får summan av insamlings- och ad ministrationskostnaderna uppgå till högst 25 % av insamlade medel. Hjärnfondens insamlings- och administrationskostna der uppgår till 15 % (24). Hjärnfonden är också mycket tacksam över Nordea/Plusgirots tillmötesgående att avstå från att debitera 90-kontoinnehavare mottagaravgifter. Värdepappersinnehav Kostnader i förhållande till intäkter (%) Innehavet av långfristiga värdepapper uppgick vid årets slut till 59,4 mkr (55,8). Kortfristiga placeringar och banktillgodoha vanden uppgick till 10,3 mkr (17,3). Likviditeten är god. 120 Finansiella instrument 100 Ändamål Insamling Administration 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 Ekonomisk utveckling 2010 2009 2008 2007 2006 Nyckeltal i % Administrationskostnader/ Verksamhetsintäkter 2 4 3 5 2 Ledning Insamlingskostnader/ Verksamhetsintäkter 13 20 15 11 11 Administrations- och insamlingskostnader/ Verksamhetsintäkter 15 24 18 16 13 Utbetalningar till ändamålet/ Verksamhetsintäkter 91 108 90 71 57 Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag från bland annat följande: Ahlsell Sverige AB Alexandra och Bertil Gyllings stiftelse Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse Företagaren och finansmannen Rune Andersson Enira Foundation Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning Holmen AB Hållstens Forskningsstiftelse Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning Radiohjälpen Robur/Swedbank Svenska Spel Thuréus Forskarhem Ulf Lundahls Minnesfond Warfvingestiftelsen 18 Hjärnfondens tillgångar hanteras utifrån ett av styrelsen an taget och godkänt placeringsreglemente. Hjärnfonden har en försiktig placeringsinriktning och fördelar tillgångarna mellan räntebärande och aktierelaterade tillgångar. Aktierisk omfattar aktiekursrisk, likviditetsrisk samt mot partsrisk. Med aktiekursrisk avses risken för värdeminskning på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden. I syfte att begränsa och kontrollera de risker som är förknippade med värdepappersförvaltning har styrelsen i placeringsreglementet fastställt de ramar som skall gälla för placeringar i aktier och aktierelaterade instrument som t ex aktiefonder. Regler är ock så antagna som avgör med vilka motparter affärer kan göras. Placeringsresultatet, motparter och likviditet följs löpande upp på stiftelsens styrelsesammanträden. Hjärnfonden har ett placeringsreglemente där normalport följen skall innehålla 40 % aktier och 60 % räntebärande värde papper inklusive bankmedel. Avvikelse från normalvärdet får vara upp till 10 % -enheter. Vid årets slut var fördelningen 41 % respektive 59 %. Kansliets ledning består av generalsekreteraren, som biträds av en kanslichef vid kansliet i Uppsala. Framtida utveckling Målsättningen är att kraftigt öka insamlingen till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funk tionsnedsättningar. Ökad kännedom om Hjärnfondens arbete är en förutsättning för fortsatt och kontinuerlig ökning av in samlade medel. Målen ska nås genom fortsatt och utökat stöd från befintliga givare, rekrytering av nya givare samt genom ak tiviteter tillsammans med donatorer och företag. Forskning om hjärnan räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade och deras familjer. Resultaträkning Not 2010 2009 Verksamhetsintäkter 2 55 867 43 591 Stiftelsens kostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader 3 4 5 6 –50 864 –7 532 –1 364 –47 142 –8 591 –1 682 –59 760 –57 415 –3 893 –13 824 2 797 132 – 7 028 83 –1 Summa resultat från finansiella investeringar 2 929 7 110 Årets resultat –964 –6 714 Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Nyttjande av ändamålsbestämda medel –964 –5 683 –6 714 1 682 Kvarstående belopp för året/balanserat kapital –6 647 –5 032 Summa stiftelsens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggnings tillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Fördelning av årets resultat 7 8 19 Balansräkning Not 2010-12-31 2009-12-31 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 9 203 216 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 10 59 437 55 809 59 640 56 025 1 010 170 2 616 174 1 180 2 790 50 10 252 2 176 15 141 Summa omsättningstillgångar 11 482 20 107 SUMMA TILLGÅNGAR 71 122 76 132 420 14 407 35 784 420 8 724 42 431 50 611 51 575 1 443 18 399 172 497 2 479 21 505 172 401 20 511 24 557 71 122 76 132 Inga Inga Inga 7 500 Tillgångar Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Kortfristiga placeringar Kassa och bank 11 12 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Beslutade ej utbetalade stipendier/forskningsbidrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 13 14 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 20 15 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Hjärnfondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Hjärnfondens intäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Gåvor och testamenten Som gåvor inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring. Med gåva och testmente avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Intäkten som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland Hjärnfondens intäkter. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Gåvor om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär och Hjärnfonden väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris redovisas realisationsresultatet som en finansiell post. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier 3–5 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). I det fall placeringar gjorts i noterade aktier och aktiefonder i syfte att uppnå riskspridning sker en kollektiv värdering av portföljen. Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till verkligt värde (ofta börskursen) vid gåvotillfället. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Hjärnfondens kostnader Hjärnfondens kostnader delas upp i ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Fördelning görs i enlighet med Svensk Insamlingskontrolls, SFI:s anvisningar. Detta innebär att kostnader som har ett direkt samband med ändamålsuppfyllelse eller insamling redovisas under respektive kostnadsslag. I fall det finns gemensamma kostnader i form av t. ex lokaler och personal sker en fördelning på de olika kostnadsslagen efter skälig grund. Kostnad som varken bedöms vara hänförlig till ändamålet eller insamling redovisas som administrationskostnad. Kostnad för forskningsanslag och stipendier bokförs när beslut om tilldelning sker och Hjärnfonden förpliktigat sig att utge anslag eller stipendier. Kostnad för fleråriga forskningsanslag bokförs årsvis och den del som inte kostnadsförs redovisas som ansvarsförbindelse. Not 2 Verksamhetsintäkter 2010 2009 Gåvor Testamenten Övriga verksamhetsintäkter 39 061 16 473 333 36 295 7 062 234 Summa 55 867 43 591 Tillgångar och skulder Erhållna gåvor i form av tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Hjärnfonden värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. 21 Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2010 2009 Löner och andra ersättningar: Styrelse Vetenskapliga nämnden Generalsekreterare Övriga anställda – 485 722 2 525 – 478 794 2 744 Totala löner och ersättningar 3 732 4 016 Sociala kostnader (varav pensionskostnader inkl löneskatt) 1 560 419 1 611 368 Av pensionskostnaderna avser 142 tkr (204 tkr) generalsekreteraren. Avtal om avgångsvederlag: Vid uppsägning av generalsekreteraren från Hjärnfondens sida utgår lön under 6 månader. Medelantalet anställda har under åter uppgått till 9 (9) varav 7 (7) kvinnor. Könsfördelning i styrelsen: 1 kvinna och 5 män. Not 4 Ändamålskostnader Forskning Under året beslutade stipendier Återförda stipendier Bidrag till forskningsprojekt Kostnader för Vetenskapliga nämnden Information Tryck och marknadsföring Personalkostnader Övriga externa kostnader (IT, hyra, telefon, porto m.m.) Summa ändamålskostnader Externa kostnader (IT, hyra, revision m.m.) Personalkostnader Summa 2010 2009 573 791 836 846 1 364 1 682 Not 7 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 2010 2009 Utdelningar Realisationsresultat vid försäljningar, netto Återföring av nedskrivningar 848 1 886 1 949 – 247 4 895 Summa 2 797 7 028 Not 8 Eget kapital 2010 2009 5 880 –870 26 050 800 8 960 –763 26 625 769 31 860 35 591 15 779 2 145 8 479 2 271 1 080 801 19 004 11 551 50 864 47 142 Not 5 Insamlingskostnader 2010 2009 Tryck och marknadsföring Personalkostnader Övriga externa kostnader (IT, hyra, telefon, tackbrev m.m.) 4 339 2 098 5 561 2 195 1 095 835 Summa 7 532 8 591 22 Not 6 Administrationskostnader Stiftelse kapital Ingående balans Reserveringar Årets resultat Utgående balans ÄndaEberts målsbest. fond medel Balan serat kapital Totalt eget kapital 20 – 400 – 8 724 5 683 42 431 –5 683 –964 51 575 – –964 20 400 14 407 35 784 50 611 2010-12-31 2009-12-31 Specifikation av ändamålsbestämda medel Forskning kring MS Forskning kring stroke Forskning kring beroendesjukdomar Forskning kring hjärntumörer Övriga forskningsområden 1 880 892 10 126 196 1 313 2 831 – 4 130 1 204 559 Summa 14 407 8 724 Not 9 Inventarier Not 11 Övriga kortfristiga fordringar 2010-12-31 2009-12-31 Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar 559 63 – 877 – –318 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 622 559 Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar –343 – –76 –556 318 –105 Utgående ackumulerade avskrivningar –419 –343 203 216 Utgående restvärde Utlovade donationer Fondlikvid Övriga fordringar Summa 908 – 102 2 336 253 27 1 010 2 616 Not 12 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar avser huvudsakligen räntebärande fonder. 2010-12-31 2009-12-31 Ingående anskaffningsvärde Årets förändring 55 809 3 628 53 360 2 449 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 59 437 55 809 Ingående ackumulerade nedskrivningar Återföring av nedskrivningar – – –4 895 4 895 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Utgående bokfört värde 59 437 55 809 Marknadsvärden fördelat på tillgångsslag Aktier och aktiefonder Ränterelaterade värdepapper 2009-12-31 Not 13 Beslutade ej utbetalda stipendier/ forskningsbidrag Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde fördelat på tillgångsslag Aktier och aktiefonder Ränterelaterade värdepapper 2010-12-31 25 880 33 557 27 704 28 105 59 437 55 809 2010-12-31 2009-12-31 Tidigare år beslutade ännu ej utbetalda stipendier Under året beslutade stipendier Beslutade bidrag till forsknings projekt 2 269 5 880 1 545 8 960 10 250 11 000 Summa 18 399 21 505 Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31 2009-12-31 Personalrelaterade kostnader Övriga poster 325 172 281 120 Summa 497 401 Not 15 Ansvarsförbindelser 29 489 32 743 30 824 27 166 62 232 57 990 Avsåg fem forskningsprojekt där varje forskargrupp tilldelats ett treårigt anslag om 1,5 mkr per år under 2009–2011, varav anslaget för 2011 redovisas som skuld 2010. Placeringar i värdepapper sker i allt väsentligt i ränte- och aktiefonder baserat på den tillgångsallokering som Hjärnfondens styrelse vid var tid beslutat om. 23 Styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden uppsala 2011-02-01 Lars Olson Ordförande Bengt Braun Vice ordförande Annica Dahlström Jonas Frisén Per Nydahl Lennart Persson vår revisionsberättelse har avgivits 2011-02-11 24 Lars Nicklasson Auktoriserad revisor Marianne Stohr Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrel sens förvaltning i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2010. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp skattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovis ningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredo visningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och för hållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revi sion ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis ningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens re sultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse lagen eller stiftelseförordnandet. uppsala 11 februari 2011 Lars Nicklasson Auktoriserad revisor Marianne Stohr Auktoriserad revisor Foto stipendiater: Eva Jakobsson Illustration: Kerstin Nilsson Grafisk form och layout: Byrå4 Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2011 25 Västra Ågatan 16 753 09 Uppsala Tel 018-677 250, 020-523 523 | Fax 018-677 269 www.hjarnfonden.se | info@hjarnfonden.se PG 90 11 25-5 | BG 901-1255
© Copyright 2024