ÅRSBERÄTTELSE 2011
ADHD Afasi ALS Alzheimers sjukdom och övrig demens Aspergers syndrom Autism Beroende Bipolär sjukdom CP-skada Depression Dyslexi Epilepsi Hjärnskada Hjärntumör Migrän MS Parkinsons sjukdom Ryggmärgsskada Schizofreni Stroke Ångest Ätstörningar m.fl. ÅRSBERÄTTELSE 2011 1 Innehåll Generalsekreteraren har ordet 3 Hjärnfonden i korthet 6 Så här arbetar Hjärnfonden 7 Vårt år 2011 8 Stöd forskning om barnhjärnan 10 Vetenskaplig nämnd och styrelse 12 Stipendier14 Forskningsanslag15 Tack17 Årsredovisning18 2 Forskning botar och räddar liv År 2011 lyckades Hjärnfonden samla in mer än 56 miljoner kronor till viktig forskning och information om hjärnan. Forskning som botar och räddar liv. Men behoven är mycket större än så. Hjärnsjukdomar kostar varje år samhället 85 miljarder kronor, en mycket stor summa i förhållande till de resurser som idag satsas på forskning om hjärnan och dess sjukdomar. Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är åtta av tio hjärnsjukdomar. Vanligast är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Cancersjukdomar finns inte med bland de tio. En debatt har under den senaste tiden förts kring höjd pensionsålder. Många av oss kommer nu att kunna arbeta längre än tidigare generationer. Samtidigt ökar antalet demenssjuka dramatiskt och år 2050 förutspås en kvarts miljon svenskar vara drabbade. I takt med att vi blir äldre blir det allt viktigare att hjärnan håller sig frisk längre. Det är bara ett av skälen till att det finns ett stort behov av hjärnforskning. ”En tredjedel av alla svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom, något som påverkar långt fler än enbart den drabbade.” Hjärnfonden får inga statliga bidrag utan det är helt tack vare gåvor från privatpersoner och företag som vi kan stödja den viktiga svenska hjärnforskningen. Under året som gått har vi tagit emot både små och stora gåvor, alla lika viktiga. Under året har också många andra hjälpt till att samla in pengar till forskning och information om hjärnan genom att starta egna insamlingsprojekt. Exempelvis Josefin Jacobsson från Ed som samlat in bland annat genom en konsert där intäkterna gick till hjärnforskningen, bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson som med hjälp av Köpingborna genomförde Bissen Brain Walk och samlade in över 100 000 kronor till Hjärnfonden och Ellinor Isaksson, ägare av Chokladfabriken, som tog initiativ till Bagarkalendern vilken inbringade drygt 160 000 kronor till forskning och information om hjärnan. Alla bidrag räknas, och för alla era gåvor och allt ert stöd under det gångna året är vi er ytterst tacksamma. Att engagemanget från våra givare är stort är lätt att förstå med tanke på hur många som berörs av olika hjärnsjukdomar. Alla känner vi någon som har drabbats - av migrän, stroke, ätstörningar, epilepsi, ALS eller Alzheimer sjukdom. En tredjedel av alla svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom, något som påverkar långt fler än enbart den drabbade. Hjärnsjukdomar och skador innebär 3 ofta en stor påfrestning och i många fall en total livsomställning, både för den som insjuknar och dess anhöriga. Den som har sett en förälder drabbas av till exempel Parkinsons sjukdom eller en älskad försvinna in i demens vet att livet aldrig blir sig likt igen. Därför är hjärnforskningen en angelägenhet för oss alla. När vi nu blickar framåt är det med förhoppningen om ny forskning som ska hjälpa oss att bättre förstå våra hjärnor och de sjukdomar som kan drabba dem. Om vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte känna igen sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen om den friska hjärnan livsviktig. Forskning som fokuserar direkt på den sjuka eller skadade hjärnan är den andra, lika viktiga delen av hjärnforskningen. Stora framsteg har gjorts och nya viktiga väntar. Här är några exempel på framgångsrik forskning som våra medel har bidragit till och som vi kan glädjas åt. Upptäckt av de mekanismer som gör att sjukdomen Parkinson sprider sig i hjärnan – möjliggör framtagande av bromsmedicin. Upptäckt av en substans som möjliggör behandling upp till två dagar efter stroke. Substansen skall nu testas på patienter. Ny framgångsrik tablettbehandling mot multipel skleros, MS. Identifiering av mekanismer som orsakar hjärnskador i samband med födseln, vilket kan leda till förbättrad behandling och ett rikare liv för barnen som drabbas. Stora framgångar har gjorts och nya väntar. Det finns så mycket kvar att göra och med en kombination av forskning och information kan vi rädda många liv och minska lidande, både hos de hundratusentals som drabbas varje år och dess anhöriga. Men det är ett arbete som vi inte kan göra själva. För att kunna lyckas är det ni, givare, donatorer och samarbetspartners som med era gåvor, ert engagemang och era egna initiativ möjliggör vårt arbete och till er vill jag därför rikta ett riktigt stort tack. Gunilla Steinwall Generalsekreterare 4 Jag hoppas få veta om vi kan påverka hjärnans förmåga att reparera sig själv. Trots att denna förmåga redan finns i vuxen mänsklig hjärna är den extremt begränsad. Jag vill därför studera huruvida vi kan förbättra ersättningen av skadade nervceller vid olika sjukdomar och skador i hjärnan genom att studera de mekanismer som är involverade i nervcellsmigration i både den normala och den sjuka hjärnan. Charlotta Lindvall, stipendiat, om vilka resultat hennes forskning kan leda till. 5 Hjärnfonden i korthet Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som skapar resurser till forskning och information om hjärnan och övriga nervsystemet, dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Stiftelsen bildades 1994 på initiativ av professor Lennart Widén vid Karolinska Institutet i Solna. Styrelsens ordförande har sedan starten fram till och med 2009 varit tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt, som numera är hedersordförande. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Målet är att hitta nya, effektiva behandlingar. Forskningen handlar också om den friska hjärnans utveckling och potential. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. ”Om vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte känna igen sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen rörande den friska hjärnan livsviktig. Forskning som fokuserar direkt på den sjuka hjärnan är den andra, lika livsviktiga delen av hjärnforskningen. Med samma verktyg som används för att studera det friska tillståndet kan forskarna bena ut sjukdomsorsaker och förstå vad som händer då hjärnans utveckling störs eller hjärnvävnad skadas. Dessa kunskaper är i sin tur nödvändiga för att finna nya och bättre behandlingar.” Lars Olson, Professor i neurobiologi och ordförande i Hjärnfonden 6 Så här arbetar Hjärnfonden Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla pengar som delas ut till forskare och forskargrupper är insamlade medel, Hjärnfonden har inget statligt stöd. Gåvor till hjärnforskningen betyder mycket för drabbade och deras familjer. 100 100 100 100 Hjärnfonden samlar in pengar för att finansiera forskningsprojekt och öka kunskapen hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfonden stöder forskning om hjärnan och övriga nervsystemet och alla dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Varje år ansöker cirka 250 forskare och forskargrupper om finansiering. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. 100 100 100 100 Forskning om hjärnan räddar liv. Forskningsresultaten leder till att fler människor får rätt diagnos, effektiv behandling och bättre förutsättningar att leva ett värdigt liv. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra och intensifiera livsviktig forskning. 7 vårt år 2011 Hjärnans Dag Foto: Jim Elfström Hjärnans Dag lockade nära 2 000 deltagare i Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Malmö. Kim Anderzon var moderator och förläsarna berättade bland annat om hur skräck syns i hjärnan, revolutionerande strokebehandling, tester av vaccin mot Alzheimers sjukdom, mindfulness, kulturens betydelse för hjärnans funktioner och hur det är att vara mamma till ett barn med autism. Citat från utvärderingar ”Idag har jag både skrattat och gråtit samtidigt som jag fått ny kunskap. Det har varit en härlig dag med andra ord. Jag går hem och är väldigt imponerad över vad läkare och forskare kan göra idag. Men samtidigt med en förståelse för hur viktigt det är att stödja forskningen.” Foto: Lennart Nilsson En film om hjärnan I början av sommaren filmade Lennart Nilsson en hjärna till Hjärnfondens film om hjärnan och svensk hjärnforskning. Ett av målen med filmen är att öka kunskapen om hjärnan hos en bred allmänhet och därigenom stärka medvetenheten om behovet av resurser till hjärnforskningen. Produktionen av filmen har möjliggjorts av gåvor från generösa donatorer. Våra Barn ADHD 12 Dataspel & aggressivitet 13 Autism 14 Ätstörningar 14 I huvudet på Barndomen är den period i livet då våra hjärnor är som mest formbara och sårbara. Varje år föds cirka 10 000 barn med någon form av utvecklingsavvikelse i hjärnan. Hälften med en allvarlig diagnos. Hjärnfonden har under året inlett en satsning på forskning om barnhjärnan. I september delades tematidningen ”I huvudet på våra barn” ut genom Dagens Nyheter och på Bok och Biblioteksmässan. Tidningen har också delats ut på skolor, sjukhus, vårdcentraler och på Tom Tits Experiment. våra barn Mer forskning behövs! www.hjarnfonden.se EN TIDNING FRÅN HJÄRNFONDEN OM BARNHJÄRNAN • 2011 ner i tre dygn. y sk start. Axel andades inte. Kyldes amatisk Dramati av liv. Sidan 11 Nu är han 3 år. Frisk och full ALLA KÄNNER ETT BARN som har en funktionsnedsättning som beror på att hjärnan inte utvecklats på typiskt sätt. Vart tionde barn är drabbat. 2 Forskningen har lärt oss mycket nytt om hjärnans utveckling. Dags för skolan att använda den kunskapen! 8 ”Jag var bara en busig unge” När Caroline af Ugglas var liten satte läkarna inga diagnoser. g Ge en gåva till VÅRA BARN! Foto: Tommy Hvitfeldt Foto: Emil Nordin AXEL ÖVERLEVDE 5 Distribuerad med Dagens Nyheter 2011.09.20. Frågor om innehållet besvaras av Mats Persson, mats.persson@hjarnfonden.se 8 Den 27 mars genomfördes Bissen Brainwalk i Köping på årsdagen av att bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson drabbades av en hjärnblödning 2010, endast 34 år gammal. Han var mitt i en lovande bandykarriär och har bland annat vunnit SM-guld med Västerås SK. Mer än tusen personer deltog och sammanlagt samlades det in över 100 000 kronor till Hjärnfonden. ”Jag vill ge tillbaka till forskningen som räddade mitt liv.” Foto: Lennye Osbeck/Bärgslagsbladet Bissen Brainwalk Mathias ”Bissen” Larsson Bagarkalendern Hjärnfonden fick ta emot en check på över 160 000 kronor från försäljningen av bagarnas nakenkalender, pengar som kommer att bidra till livsviktig hjärnforskning. Initiativtagare till Bagarkalendern 2012 är Ellinor Isaksson, ägare av Chokladfabriken i Stockholm. Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall tar emot checken av initiativtagare Ellinor Isaksson – Det börjande som en galen idé och slutade som ett välgörenhetsprojekt för Hjärnfonden. Jag lider själv av migrän och ville göra en insats för att stödja forskning kring vårt viktigaste organ – hjärnan, säger Ellinor Isaksson. 9 Stöd forskning om barnhjärnan Årets Nobelpris i fysik gick till forskare som studerat universum. De ville beskriva hur universums expansion minskade - men de upptäckte motsatsen – hastigheten med vilken stjärnorna längst ut avlägsnar sig bara ökar. Skapelsen av universum hör tveklöst till de stora existentiella frågorna, men hjärnans utveckling i det lilla fostret är minst lika betydelsefull. Den snabba bildningen av cirka 100 000 000 000 nervceller som liksom stjärnorna vandrar ut mot hjärnans periferi, är minst lika komplicerad. Att de nybildade nervcellerna dessutom skickar ut nervtrådar som kopplar ihop sig i funktionella nätverk genom cirka 100 000 000 000 000 synapser gör processen ännu mer komplex. Hur kan all den information som behövs för att bilda den mänskliga hjärnan finnas lagrad i den sammansmälta spermie/äggcellen? Hur mirakulöst är det inte att denna utveckling i de allra flesta fall går utan missöden och att de flesta barn växer upp med en välfungerande hjärna? Behov av assistans hela livet Tyvärr händer det ibland att någonting går snett och att barn får neurologiska och psykiatriska utvecklingsstörningar som sedan följer dem resten av livet. Till de vanligaste neurologiska barnsjukdomarna hör epilepsi, cerebral pares (CP), muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck samt ett stort antal olika genetiska syndrom som vart och ett är sällsynt. Allra vanligast är kognitiva utvecklingsstörningar som ”attention deficit hyperactivity disorder” (ADHD), autism spektrum tillstånd (ASD) och mental retardation (MR), och precis som vuxna kan barn drabbas av olyckor, infektioner och tumörer som skadar hjärnan. Av de drygt tvåhundra barn i Sverige som varje år får CP har cirka en tredjedel så svåra handikapp att de behöver ha assistans hela livet. Av varje årskull får mer än 1 000 barn MR och lika många ASD, och cirka 100 av dessa en kombination som utgör den klassiska autismstörningen som ger ett svårt och livslångt handikapp. Flera nya studier visar att ASD ökar. En stor grupp barn har problem med uppmärksamhet, impulskontroll och motorisk överaktivitet (ADHD-symtom). Här varierar den rapporterade frekvensen av ADHD från 3-8% på grund av att kriterierna inte är knivskarpa. Det finns emellertid långtidsuppföljningar som visat att graden av ADHD-symtom, mätt med psykologiska test i normalpopulation av barn, kan förutsäga hur det går i vuxen ålder vad gäller socio-ekonomiskt förhållande, mental hälsa och kriminalitet. Ett av tio barn Med de allt större krav som samhället ställer blir det allt svårare även för ungdomar med lättare kognitiva funktionsnedsättningar att klara utbildning och få arbete. Sammantaget innebär detta att cirka ett av tio barn (dvs. 10 000 per årskull), har en funktionsnedsättning som påverkar barnet, familjen, kamraterna och i slutänden samhället. Om vi kunde utveckla metoder för tidig upptäckt och snabbt sätta in nya effektiva behandlingsmetoder skulle det förbättra livet för många. Men för att åstadkomma detta behövs forskning och utveckling vilket kräver mer forskningsanslag. 10 ”Hjärnan har alltid fascinerat mig. När jag själv blev mamma insåg jag vilket mirakel varje steg i ett barns utveckling är. Men tänk vad mycket som kan gå snett…” Beatrice Skiöld, stipendiat, om varför hon i forskning valt att studera hur den omogna nyfödda hjärnan reagerar i akuta situationer, så som exempelvis syrebrist och inflammation samt hur detta påverkar barnen i framtiden. Satsning på forskning om barnhjärnan Hjärnfonden har under året inlett en särskild satsning på barnhjärnan. I första utlysningen kom det in över 80 projektskisser varav fem beviljades medel. Det stora antalet visade att det finns en hög vetenskaplig kompetens; många bra ansökningar fick inga medel. Ansökningarna visade också att vi aldrig tidigare har haft så avancerade metoder för att undersöka hjärnans struktur och funktion eller molekylära tekniker för att undersöka de gener som styr hjärnans utveckling, och som kan leda till olika utvecklingsstörningar. Idag finns alltså både den kompetens och den metodik som behövs för att bedriva forskning som kan förbättra hälsa och livssituation för barn och ungdomar med funktionshinder. Hjärnfondens insatser för att skapa ekonomiska förutsättningar för att forska på barnhjärnan är därför mycket betydelsefulla. Hans Forssberg Professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 11 Vetenskapliga nämnden Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Samtliga sex medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad. Tadeusz Wieloch Ordförande Professor, Lunds universitet Ted Ebendal Sekreterare Professor, Uppsala universitet Ingrid Agartz Professor, Karolinska Institutet Bryndis Birnir Professor, Uppsala universitet Anders Blomqvist Professor, Linköpings universitet Sandra Ceccatelli Professor, Karolinska Institutet Mikael Elam Professor, Göteborgs universitet Elias Eriksson Professor, Göteborgs universitet Gilberto Fisone Professor, Karolinska Institutet Hans Forssberg Professor, Karolinska Institutet Lars Forsgren Professor, Umeå universitet Christina Hultman Professor, Karolinska Institutet Anne-Liis von Knorring Professor, Uppsala universitet Lars Lannfelt Professor, Uppsala universitet Urban Lendahl Professor, Karolinska Institutet Arne Lindgren Professor, Lunds universitet Dan Lindholm Professor, Uppsala universitet Cecilia Lundberg Professor, Lunds universitet Tomas Olsson Professor, Karolinska Institutet Marianne Schultzberg Professor, Karolinska Institutet Lars Terenius Professor, Karolinska Institutet Milos Pekny Professor, Göteborgs universitet ”Vad vi försöker nu är att angripa själva grundorsakerna till sjukdomen, och vår förhoppning är att man ska kunna stoppa förloppet. Det vore otroligt mycket vunnet därför att idag är vi väldigt duktiga på att diagnostisera Alzheimers sjukdom tidigt. Vi kan hjälpa lite grann, men vi kan absolut inte stoppa sjukdomens vidareutveckling. Men om vi lyckas med det här så är det verkligen en revolution. Och jag hoppas och tror att vi lyckas.” Lars Lannfelt, professor, som utvecklat ett behandlingskoncept som testas på patienter med Alzheimers sjukdom. 12 Styrelsen Lars Olson Ordförande Professor, Karolinska Institutet Berättarministeriet Bengt Braun Vice ordförande Bonnier AB, Stockholm Per Nydahl Segulah AB, Stockholm Hedersledamöter Mathias Engdahl Grundare Pocket Shop Lennart Widén Hedersledamot Hjärnfondens grundare Jonas Frisén Professor, Karolinska Institutet Kjell-Olof Feldt Hedersordförande, Stockholm (ordförande 1994-2009) Scientific Advisory Board Sten-Magnus Aquilonius, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Torsten Wiesel, professor, neurofysiolog och läkare. År 1981 tilldelades han Nobelpriset i medicin. ”Hjärnforskningen är unik för den sysslar med det mest komplicerade av alla organ. Att förstå hur hjärnan fungerar är en dröm som vi hjärnforskare vill göra till verklighet. Det är viktigt att försöka klargöra hur hjärnan handlägger allt, hur vi kan se och höra och lukta, och få alla våra sinnesorgan att samtidigt mottaga och analysera yttervärlden.Vi vill också förstå utförandet av rörelser, till exempel hur atleter eller konsertpianister kan vara så skickliga. Med andra ord söker vi svar på hur hjärnan handhar informationer från världen omkring oss och integrerar dem så att vi nästan alltid fungerar väl.” Torsten Wiesel, professor och nobelpristagare, om hjärnan och hjärnforskning 13 Stipendier Hjärnfondens stipendier delas ut till unga forskare som avlagt doktorsexamen. Karl Björk, KI Beroende P11 proteinet-En delad riskfaktor för depression och alkoholism? Jacqueline Borg, KI Autism PET-studier av hjärnans dopamin och serotoninsystem vid autismspektrumtillstånd Cecilia Dominguez, KI Smärta Neuropatisk smärta: Experimentella samt human-genetiska studier Christian Forkstam, KI Dyslexi Implicit sekvensinlärning i dyslexi Camilla Hansson Petersen, KI Alzheimers sjukdom Cellulära mekanismer vid traumatisk hjärnskada Shirin Ilkhanizadeh, KI Hjärntumör Sekventiell PI3K- och autofagibehandling inducerar celldöd i gliom och gliomstamceller Josefin Jacobsson, UU Ätstörningar Metaboliska tillstånd och deras inverkan på kognition och hjärnans struktur Evgenya Malinina, UmU Stroke Nervcellers mekanismer för anpassning till syrebrist Ida Nilsson, KI Beroende Neurobiologin bakom Anorexia Nervosa/Självsvält Andre Ortlieb Guerreiro Cacais, KI MS Reglering av EAE och Multiple Skleros genom Vav1 Hanna Pettersson, UU Psykiatriska sjukdomar Identifiering av signalmolekyler med betydelse för mental hälsa Stefan Plantman, KI Hjärnskada Cellulära mekanismer vid traumatisk hjärnskada Katarina Reis, KI Parkinsons sjukdom Miro GTPasers roll i Parkinsons sjukdom Béatrice Skiöld, KI Barnhjärnan Hjärnskador hos nyfödda barn, från uppkomstmekanismer till långtidskonsekvenser Andreas Sørensen, LU Epilepsi Aktivitetsberoende reglering av GABAerga synapser Åsa Konradsson-Geuken, KI Depression Interaktion mellan dopamin och glutamat vid depression: från synaps till beteende Niklas Lenfeldt, UmU Parkinsons sjukdom Nya magnetkamerametoder inom Parkinsons sjukdom och normaltryckshydrocefalus Jenny Turesson, KI Barnhjärnan Andningsgenesis, dysfunktion och behandling Gamla problem i nytt ljus Karin Wallis, KI Hjärntumör Tillväxtfaktor-beroende celldöd under nervsystemets utveckling Charlotta Lindwall, GU Stamceller Nervcellsmigration - Tolkning av omgivningens signaler vid migration i hjärnan Johan Lundberg, KI Stroke Detektion av tidiga förändringar i CNS med MR-teknik under pågående stroke Ana Virel, UmU Parkinsons sjukdom MRI för visualisering av neuroinflammation och drogbehandling Jag känner att mitt arbete är både meningsfullt och spännande för att det ger mig möjlighet att hjälpa alla dem som drabbas av Alzheimers sjukdom men också för att jag hela tiden lär mig nya saker. Alzheimers sjukdom handlar för mig om den kanske mest värdefulla gåvan en människa äger, sina minnen. Camilla Hansson Peterson, stipendiat, om vad som är roligt och intressant med att forska om Alzheimers sjukdom. 14 Forskningsanslag Hjärnfondens forskningsanslag delas ut till forskningsprojekt ledda av etablerade forskare. Peter M Andersen, Umu ALS Translationel klinisk-genetisk forskning om ALS med eller utan demens Ernest Arenas, KI Parkinsons sjukdom LXRs: Från neurogenes till nya terapeutiska strategier för Parkinsons sjukdom Kaj Blennow, GU Alzheimers sjukdom NOTCH, APP och Abeta vid Alzheimers sjukdom: Deras potential som biomarkörer Anders Blomqvist, LiU Grundforskning Mekanismer för immunsignalering till hjärnan Marie Carlén, KI Shizofreni Studier av synkronisk hjärnverksamhet - nytt ljus på schizofreni Angela Cenci Nilsson, LU Parkinsons sjukdom Kopplingar mellan nervcellers aktivitet och blodkärlsdynamik vid Parkinsons sjukdom. Fredrik Elinder, LiU Barnhjärnan Den lipoelektriska mekanismen för behandling av barn med epilepsi David Engblom, LiU Beroende Drogberoende, molekylära förändringar Elias Eriksson, GU Känslor Testandet av en ny hypotes avseende hur serotonin modulerar mänskliga emotioner Ulf Eriksson, KI CNS Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke, CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar Patrik Ernfors, KI Stamceller Molekylära mekanismer som styr stamcellsdelning och stamcellsantal i hjärnan André Fisahn, KI Alzheimers sjukdom Rytmisk nätverksaktivitet och effekter av amyloid-beta; Peptid Hans Forssberg, KI Barnhjärnan Translationella studier av träningsinducerad hjärnplasticitet vid motoriska rörelsehinder Mats Fredriksson, UU Psykologi Henrik Hagberg, GU Barnhjärnan Perinatala hjärnskademekanismer Eric Hanse, GU Barnhjärnan Synaptisk plasticitet och eliminering av synapser i den utvecklande hjärnan Eric Herlenius, KI Barnhjärnan Aktivitetsberoende utveckling, funktion och dysfunktion av inspiration Lars Hillered, UU Hjärnskada Traumatisk hjärnskada - studier av skademekanismer och biomarkörer Jan Hillert, KI MS Genetisk analys vid multipel skleros Tomas Hökfelt, KI Smärta Dorsalrotsganglier från människa: Nya behandlingsmetoder för neuropatisk smärta Martin Ingelsson, UU Alzheimers sjukdom Maja Jagodic, KI MS Epigenetiska ursprung och mekanismer för multipel skleros Klas Kullander, UU Psykriatisk sjukdom Funktionella studier av neuronal signalering relaterade till psykiatrisk sjukdom Mikael Landén, KI Bipolär sjukdom Lars Lannfelt, Uu Alzheimers sjukdom Protofibriller av amyloid-beta som biomarkör för Alzheimers sjukdom Stefan Marklund, Umu ALS Neurotoxicitet hos superoxiddismutas-1 och andra orsaker till amyotrofisk lateralskleros Lars Nilsson, UU Alzheimers sjukdom Agneta Nordberg, KI Alzheimers sjukdom Patologiska och regenerativa mekanismer vid progress av Alzheimers sjukdom Mikael Oliveberg, SU ALS Molekylära studier av SOD1 inuti levande celler Tomas Olsson, KI MS Gener och omgivningsfaktorer vid multipel skleros Helgi Schiöth, UU Beroende Identifiering av ny glutamat transportör; viktig komponent i belöningssystemet Kirsty Spalding, KI Psykiatriska sjukdomar Sambandet mellan bristande nervcellsnybildning och psykiatriska sjukdomar Pia Steensland, KI Beroende Dopaminstabilisatorn - ett nytt potentiellt läkemedel mot alkoholberoende Per Svenningsson, KI Depression Studier av ketamin och NMDAreceptorer vid depression Torgny Svensson, KI Beroende Utveckling av nya och förbättrade läkemedel mot schizofreni, depression och tobaksberoende Bo Söderpalm, GU Beroende Integrativa prekliniska och kliniska studier av alkoholism Per Uhlén, KI Ryggmärgsskada In vivo 2-foton imaging av cellsignalering i akut ryggmärgsskada Elisabet Waldenlind, KI Hortons huvudvärk Tadeusz Wieloch, LU Stroke Från berikad miljö till terapi av den skadade hjärnan. Fokus på CXCR4 KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet, LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet, SLU = Sveriges Lantbruks Universitet 15 16 Tack! 2011 samlade Hjärnfonden in drygt 56 miljoner kronor till forskning och information om hjärnan. Vi vill rikta ett varmt tack till alla generösa givare och donatorer för ert värdefulla stöd! Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag från bland annat följande: af Jochnick Foundation Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse Elekta Instrument AB Enira Foundation Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning Företagaren och finansmannen Rune Andersson Holmen AB Humana Investment Holding AB Hållstens Forskningsstiftelse Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning Robur/Swedbank Svenska Spel Thuréus Forskarhem Ulf Lundahls Minnesfond Vera och Gunnar Sundmans stiftelse Warfvingestiftelsen ”Jag är väldigt nyfiken, dels på vad de gjort med mina pengar, dels på själva forskningen.” Bertil Hållsten, donator, om att han var je år besöker de forskargrupper han stöder och interv juar dem om deras forskningsprojekt. 17 Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse19 Resultaträkning28 Balansräkning29 Noter30 Revisionsberättelse34 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Hjärnfondens beskyddare är HKH Kronprinsessan Victoria 18 Förvaltningsberättelse Hjärnfondens organisation och ändamål Insamlingsstiftelsens ändamål enligt stadgarna: ”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forskning om hjärnan genom att lämna bidrag till vetenskaplig forskning om hjärnan och genom att informera allmänheten om vetenskaplig forskning kring hjärnan och dess sjukdomar.” Det innebär att Hjärnfonden har två uppdrag: Det ena är att i form av stipendier och anslag finansiera forskning kring hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Det andra uppdraget är att informera om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Detta är ett arbete som också kräver stora insatser på olika plan då kunskapen om hjärnan fortfarande är låg och hjärnsjukdomarna okända för många. Hjärnfonden arbetar såväl med att väcka debatt och uppmärksamhet i medierna för att lyfta fram och synliggöra frågor om hjärnan som med informationskampanjer för att öka förståelsen för hur hjärnan fungerar. Gåvor från privatpersoner är stommen i vår verksamhet. Hjärnfonden arbetar även med företag och samarbetspartners för att skapa resurser och nätverk till hjärnforskningens nytta. Hjärnfondens styrelse fastlägger inriktning och strategi samt utövar kontroll över förvaltningen av Hjärnfondens medel. Styrelsen utser en generalsekreterare att leda verksamheten och genomföra av styrelsen fattade beslut. Generalsekreteraren har till sitt stöd ett kansli med resurser för insamlings- och kommunikationsuppgifterna och för administrationen av verksamheten. Hjärnfondens styrelse hade fyra protokollförda sammanträden under föregående år. Styrelsen behandlade bland annat följande frågor under året: • Årsbokslut och revision • Kontroll och uppföljning • Delårsbokslut • Arbetsordningar • Utseende av nya ledamöter till Vetenskapliga nämnden • Strategi • Styrelseutveckling Styrelsen utser även ett ”Scientific Advisory Board”, vars uppgift är att stödja styrelsen i framförallt de vetenskapliga frågorna. Härtill utser styrelsen även ambassadörer som på olika sätt verkar för Hjärnfondens syfte. Insamling Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla gåvor är värdefulla och man kan stödja Hjärnfonden på flera olika sätt. Man kan bli månadsgivare eller ge en gåva via plusgiro eller bankgiro. Det finns också möjlighet att starta en egen insamling, gratulera med en högtidsgåva eller hedra en anhörig eller vän med en minnesgåva. Att skriva testamente till förmån för Hjärnfonden är att investera i framtiden. Hjärnfonden erbjuder också olika former av donatorsprogram. Den totala insamlingen under 2011 uppgick till 56,3 mkr (55,9 mkr). 19 Främjandet av Hjärnfondens ändamål Forskningsstöd Hjärnfonden stöder forskningen på tre olika sätt: • Postdoktorala stipendier, dvs ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning, antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. • Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna. • Fleråriga forskningsanslag om 1 500 000 kronor per år, vilka möjliggörs i samarbete med Hållstens Forskningsstiftelse. Dessa riktar sig också till etablerade forskargrupper vid våra svenska medicinska neurofakulteter. Forskarstipendier för postdoktoral forskning Under år 2011 har Hjärnfonden kunnat finansiera 21 postdoktorala forskarstipendiater inom Hjärnfondens verksamhetsområde neurovetenskap om sammanlagt 6 miljoner kronor. Detta stöd har gjort det möjligt för dessa välmeriterade forskare, alla med doktorsexamen uppnådd senast fem år före ansökningstiden, att vara verksamma och aktivt driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens områden. År 2011 var det sextonde året i följd som stipendier kunde delas ut. Över 200 yngre forskare har under denna tid kunnat få möjlighet att forska om hjärnan genom detta stöd. Ett syfte med stipendiet är att det också skall vara en hjälp för stipendiaten att kunna meritera sig för docentur. Ett större antal av de tidigare årens stipendiater har också uppnått docentkompetens och flera har även fått professurer inom hjärnforskningen vid svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program. Hjärnfondens stipendiater representerar också den breda ämnesmässiga profilen som kännetecknar svensk hjärnforskning. Exempel på områden inom vilka stipendier beviljats: Alzheimers sjukdom, ALS, depression, dyslexi, hjärntrauma, Parkinsons sjukdom med flera. Samtliga forskarstipendiater presenteras på Hjärnfondens webbplats. Forskningsanslag - ettåriga Hjärnfonden delar ut forskningsanslag till etablerade forskare. Under 2011 beviljades 31 anslag om 500 000 kronor vardera, dvs totalt 15,5 miljoner kronor, för avancerad hjärnforskning. Totalt inkom 253 ansökningar, huvudsakligen från seniora forskare inom neurovetenskapens olika fält. Beviljandegraden uppgick till 13 procent. Konkurrensen var således mycket hård om dessa eftertraktade forskningsanslag. Vetenskapliga nämndens poängbedömning av de olika projektens kvalitet och angelägenhetsgrad ledde till beslut om tilldelning av anslag till ett brett spektra av angelägen och förstklassig hjärnforskning. Exempel på områden inom vilka anslag beviljats: Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, beroendesjukdomar, psykiatriska sjukdomar, smärta, stroke med flera. Samtliga projekt som erhållit forskningsanslag presenteras på Hjärnfondens webbplats. Forskningsanslag - fleråriga, 2009-2011 Hjärnfonden kunde genom en riktad donation från Hållstens Forskningsstiftelse samt genom egna medel utlysa ytterligare fem stora forskningsanslag på totalt 22,5 miljoner kronor under 2008. Beslut om tilldelning fattades i slutet av 2008. Dessa forskningsanslag har utgått under åren 2009 - 2011 och avser följande stora forskningssatsningar: 20 Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke, CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar Professor Ulf Eriksson, Karolinska Institutet Testande av en ny hypotes avseende hur hjärnans serotonerga nervceller reglerar mänskliga emotioner Professor Elias Eriksson, Göteborgs universitet Identifiera nya mekanismer kring stamcellsförnyelse, effekter på självläkning och tumörcellsbildning i hjärnan Professor Patrik Ernfors, Karolinska Institutet Funktionella studier av neuronal signalering och dess påverkan på mental hälsa Professor Klas Kullander, Uppsala universitet Orsakar toxiska felveckade och aggregerande subfraktioner av superoxiddismutas 1 ALS? Professor Stefan Marklund, Umeå universitet Under åren 2008 – 2012 bidrar Svenska Spel med ett riktat stöd till beroendeforskningen om totalt 25 mkr fördelat över fem år. Under året har även medel från Lions Röda Fjäderninsamling 2009 delats ut till beroendeforskning. Ett mångårigt samarbete med Anna-Stina och John Mattsons Minnesstiftelse för sonen Johan möjliggör stöd till forskning inom området trauma (hjärnskada och ryggmärgsskada). Sedan 2008 har Hjärnfonden också ett samarbete med Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning som donerar medel för fördelning inom forskningsområdet. Under 2011 inledde Hjärnfonden en särskild satsning på forskning om barnhjärnan och kunde i årets omgång bevilja fem forskningsanslag inom området. Donatorsprogram Bland de ansökningar, som Vetenskapliga nämnden bedömt som väl kvalificerade och angelägna, har donatorer som önskat ge ett större stöd till forskning inom ett specifikt område kunnat välja ”sitt” projekt. Ett antal privatpersoner, särskilt från näringslivet, har tagit på sig en donatorsroll mot av dem själva valda forskningsprojekt. Här skapas kontaktytor mellan forskare och donatorer som tillför såväl donator som forskare nya och utvecklande perspektiv. Detta medförde att Hjärnfonden, utöver de ovannämnda beviljade anslagen, kunde dela ut ytterligare fem forskningsanslag. Vetenskapliga nämnden Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, som består av 22 av landets främsta professorer inom neurovetenskapen, garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Samtliga av alla landets sex medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad. 21 Informationsverksamhet Hjärnfonden genomför regelbundet kännedomsundersökningar, vilka visar att kännedomen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar är låg bland allmänheten. Man känner till eller känner igen enstaka diagnoser, men kopplar inte alltid dessa till hjärnan. Behovet av information är därför mycket stort och ökad kunskap är en förutsättning för att Hjärnfonden ska kunna lyfta insamlingsresultaten och därmed kunna öka stödet till forskningen. Under året genomfördes därför ett antal satsningar för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar: • Insamlingsbrev med omfattande information om olika sjukdomar skickades till ca 200 000 mottagare. • Korta filmer och radiospotar om migrän, dyslexi, ADHD och Alzheimers sjukdom sändes på TV, radio och webb. • Regelbunden annonsering i dagstidningar och tidskrifter. • Tematidning om barnhjärnan ”I huvudet på våra barn” distribuerades genom Dagens Nyheter den 20 september. • Hjärnans dag arrangerades i fem städer Stockholm 17 mars Göteborg 7 april Umeå 5 maj Linköping 6 oktober Malmö 10 november • Testamentesträffar i samarbete med Swedbanks Juristbyrå lokalt Stockholm-Täby 30 mars Göteborg 6 april Umeå 4 maj Linköping 5 oktober Malmö 9 november • Deltagande på Bok och Biblioteksmässan med seminarium på Forskartorget. Medverkan på Kunskapsdagarna, oktober och november i Stockholm och Örebro, Neurologidagen 26 oktober, Beroendedagen 6 december i Stockholm. ”En smart sak” – en film om hjärnan Tack vare stöd från ett stort antal donatorer kunde produktionen av en film om hjärnan och svensk hjärnforskning med bilder av Lennart Nilsson påbörjas. Filmen färdigställs under 2012 och målet är att öka kunskapen om hjärnan hos en bred allmänhet och därigenom stärka medvetenheten om behovet av resurser till hjärnforskningen. Samarbeten Som avslutning på samarbetet med Svenska Innebandyförbundet och Svensk Elitinnebandy genomfördes en välbesökt föreläsning i samband med SM-finalen i innebandy den 6 april i Baltichallen i Malmö. Under ”Hjärnveckan” i februari samlade innebandylag runt om i Sverige in pengar och spred information om Hjärnfonden. Samarbeten har också skett under året med Alzheimerföreningen, Migränförbundet och Autism och Aspergerföreningen Stockholms län. 22 Tillsyn och uppföljning Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen är innehavare av 90-konto och står därmed även under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll. Hjärnfonden har plusgironummer 90 11 25-5 och bankgironummer 901-1255. Hjärnfonden är också medlem i FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. För information om FRII:s rekommendationer och etiska regler – se FRII:s hemsida www.frii.se. Kodrapport Hjärnfonden följer FRII’s rekommendation om att upprätta Kodrapport. Kodrapporten för Hjärnfonden finns bland annat tillgänglig på Hjärnfondens webbplats www.hjarnfonden.se. Ekonomisk utveckling 2007 2008 2009 2010 senaste55,9000015 fem åren mkrInsamlingsutvecklingen 50,2000008 41,5 de 43,5999985 2011 (mkr): 56,3 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 Under året har satsningar på forskning och information uppgått till 52 mkr (50,9), vilket är en ökning med 3 procent. Styrelsen beslutade under 2009 att kommande år göra en större, flerårig satsning på information om hjärnan för att lyfta kännedomen bland allmänheten och därmed skapa förutsättningar för att öka engagemanget och givarviljan hos allmänhet, företag och donatorer. Det innebär att Hjärnfonden under 2009-2011 använt en del av ansamlat kapital till att finansiera satsningen och att detta även påverkar såväl insamlings- som informationskostnaderna. Fördelningen mellan forskningsstöd och informationsverksamhet var 29,4 mkr (31,9) respektive 22,6 mkr (19). En väsentlig del i informationssatsningen är synlighet i TV, radio och webb. Under 2010 producerades filmer för TV och webb vilka också sändes under 2011. För att mäta effekten av den intensifierade satsningen på att skapa större kunskap om hjärnan genomfördes en undersökning* i slutet av året. Den visar att en ökad andel personer, 38 procent, har fått lättillgänglig och relevant information om hjärnan de senaste 12 månaderna (motsvarande siffra 2010: 17 procent). Andelen personer som spontant kan nämna fler än två hjärnsjukdomar har ökat med 7 procent sedan föregående mätning. Undersökningen visar också att 7 av 10 känner till Hjärnfonden (motsvarande siffra 2010: 5 av 10). * 1600 personer i åldern 30-80 år boende i Sveriges 24 största städer intervjuades per telefon i november 2011. 23 2007 2008 2009 Forskningsstöd29,6000004 31,2000008 35,5999985 Informationsverksamhet 5,9000001 6 11,6000004 2010 31,9 19 2011 29,4 22,6 Ändamålskostnader (mkr) 60 50 40 Informationsverksamhet 30 Forskningsstöd 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 Insamlingskostnaderna uppgick till 10,7 mkr (7,5) och administrationskostnaderna till 1,8 mkr (1,4). Enligt reglerna för 90-konto, utfärdade av Svensk Insamlingskontroll, får 2007 2008 2009 2010 2011 summan av insamlingsoch uppgå Ändamål 71 90administrationskostnaderna 108 91 92 till högst 25 procent av insamlade medel. insamlingsoch13 administrationskostnader uppgår till Insamling 11 Hjärnfondens 15 20 19 22 procent (15). 5 Administration 3 4 2 3 Kostnader i förhållande till intäkter (%) 120 100 80 Ändamål 60 Insamling Administration 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 5 år i sammandrag – Nyckeltal i % 2011 2010 2009 2008 2007 3 2 4 3 5 Insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter 19 13 20 15 11 Adm.- och insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter 22 15 24 18 16 Utbetalningar till ändamålet/Verksamhetsintäker 92 91 108 90 71 Administrationskostnader/Verksamhetsintäkter 24 25 26 Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag från bland annat följande: af Jochnick Foundation Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse Elekta Instrument AB Enira Foundation Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning Företagaren och finansmannen Rune Andersson Holmen AB Humana Investment Holding AB Hållstens Forskningsstiftelse Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning Robur/Swedbank Svenska Spel Thuréus Forskarhem Ulf Lundahls Minnesfond Vera och Gunnar Sundmans stiftelse Warfvingestiftelsen Hjärnfonden är mycket tacksam över Nordea/Plusgirots tillmötesgående att avstå från att debitera 90-kontoinnehavare mottagaravgifter. Värdepappersinnehav Innehavet av långfristiga värdepapper uppgick vid årets slut till 53,8 mkr (59,4). Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden uppgick till 6 mkr (10,3). Likviditeten är god. Finansiella instrument Hjärnfondens tillgångar hanteras utifrån ett av styrelsen antaget och godkänt placeringsreglemente. Hjärnfonden har en försiktig placeringsinriktning och fördelar tillgångarna mellan räntebärande och aktierelaterade tillgångar. Aktierisk omfattar aktiekursrisk, likviditetsrisk samt motpartsrisk. Med aktiekursrisk avses risken för värdeminskning på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden. I syfte att begränsa och kontrollera de risker som är förknippade med värdepappersförvaltning har styrelsen i placeringsreglementet fastställt de ramar som skall gälla för placeringar i aktier och aktierelaterade instrument som t ex aktiefonder. Regler är också antagna som avgör med vilka motparter affärer kan göras. Placeringsresultatet, motparter och likviditet följs löpande upp på stiftelsens styrelsesammanträden. Enligt Hjärnfondens placeringsreglemente ska normalportföljen innehålla 40 % aktier och 60 % räntebärande värdepapper inklusive bankmedel. Avvikelse från normalvärdet får vara upp till 10 % -enheter. Vid årets slut var fördelningen 42 % respektive 58 %. Ledning Kansliets ledning består av generalsekreteraren, som biträds av en kanslichef vid kansliet i Uppsala. Framtida utveckling Målsättningen är att kraftigt öka insamlingen till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Ökad kännedom om Hjärnfondens arbete är en förutsättning för fortsatt ökning av insamlade medel. Målen ska nås genom fortsatt och utökat stöd från befintliga givare, rekrytering av nya givare samt genom aktiviteter tillsammans med donatorer och företag. Forskning om hjärnan räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade och deras familjer. 27 Resultaträkning Not 2011 2010 Verksamhetsintäkter 2 56 342 55 867 Stiftelsens kostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader 3 4 5 6 -51 966 -10 695 -1 762 -50 864 -7 532 -1 364 -64 423 -59 760 -8 081 -3 893 1 495 118 2 797 132 1 613 2 929 -6 468 -964 Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Nyttjande av/Avsättning till ändamålsbestämda medel -6 468 767 -964 -5 683 Kvarstående belopp för året/balanserat kapital -5 701 -6 647 Summa stiftelsens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter 7 Summa resultat från finansiella investeringar Årets resultat Fördelning av årets resultat 28 8 Balansräkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 9 127 203 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 10 53 821 59 437 53 948 59 640 341 250 591 1 010 170 1 180 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 5 993 50 10 252 Summa omsättningstillgångar 6 584 11 482 60 532 71 122 420 13 640 30 083 44 143 420 14 407 35 784 50 611 812 14 726 214 637 1 443 18 399 172 497 16 389 20 511 60 532 71 122 Inga 4 500 Inga Inga Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader 11 Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Ändamålsbestämda medel Balanserat kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Beslutade ej utbetalade stipendier/forskningsbidrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 12 13 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 14 29 Noter Not 1Redovisnings- och värderingsprinciper Hjärnfondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Hjärnfondens intäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Gåvor och testamenten Som gåvor inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring. Med gåva och testmente avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksam heten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Hjärnfondens kostnader Hjärnfondens kostnader delas upp i ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Fördelning görs i enlighet med Svensk Insamlingskontrolls anvisningar. Detta innebär att kostnader som har ett direkt samband med ändamålsuppfyllelse eller insamling redovisas under respektive kostnadsslag. I fall det finns gemensamma kostnader i form av t. ex lokaler och personal sker en fördelning på de olika kostnadsslagen efter skälig grund. Kostnad som varken bedöms vara hänförlig till ändamålet eller insamling redovisas som administrationskostnad. Kostnad för forskningsanslag och stipendier bokförs när beslut om tilldelning sker och Hjärnfonden förpliktigat sig att utge anslag eller stipendier. Kostnad för fleråriga forskningsanslag bokförs årsvis och den del som inte kostnadsförs redovisas som ansvarsförbindelse. 30 Tillgångar och skulder Erhållna gåvor i form av tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Hjärnfonden värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland Hjärnfondens intäkter. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Gåvor om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär och Hjärnfonden väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris redovisas realisationsresultatet som en finansiell post. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Inventarier 3 - 5 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). I det fall placeringar gjorts i noterade aktier och aktiefonder i syfte att uppnå riskspridning sker en kollektiv värdering av portföljen. Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till verkligt värde (ofta börskursen) vid gåvotillfället. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Not 2 Verksamhetsintäkter 2011 2010 Gåvor Testamenten Övriga verksamhetsintäkter 44 746 10 899 697 39 061 16 473 333 Summa 56 342 55 867 Not 3Löner, andra ersättningar och sociala kostnader samt medelantal anställda Not 5Insamlingskostnader 2011 2010 Löner och andra ersättningar: Styrelse Vetenskapliga nämnden Generalsekreterare Övriga anställda 528 586 3 270 485 722 2 525 Totala löner och ersättningar 4 384 3 732 Sociala kostnader (varav pensionskostnader inkl löneskatt) 1 898 1 560 513 419 Av pensionskostnaderna avser 88 tkr (142 tkr) generalsekreteraren. På grund av byte av generalsekreterare avser löne- och pensionskostnader för generalsekreterare åtta månader 2011. Avtal om avgångsvederlag: Vid uppsägning av generalsekreteraren från Hjärnfondens sida utgår lön under 12 månader. Avräkning skall ske mot eventuell lön från nyanställning under uppsägningstiden. Medelantalet anställda har under åter uppgått till 11 (9) varav 9 (7) kvinnor. Könsfördelning i styrelsen 2011-12-31: 1 kvinna och 4 män. Information Tryck och marknadsföring Personalkostnader Övriga externa kostnader (IT, hyra, telefon, porto mm) Summa ändamålskostnader Summa 2011 2010 6 160 -903 23 338 5 880 -870 26 050 771 800 29 366 31 860 19 091 2 695 15 779 2 145 814 1 080 22 600 19 004 51 966 50 864 2010 7 152 2 381 4 339 2 098 1 162 1 095 10 695 7 532 Not 6 Administrationskostnader Externa kostnader (IT, hyra, revision, mm) Personalkostnader Summa 2011 2010 869 893 573 791 1 762 1 364 Not 7Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar Realisationsresultat vid försäljningar, netto Summa Not 4 Ändamålskostnader Forskning Under året beslutade stipendier Återförda stipendier Bidrag till forskningsprojekt Kostnader för Vetenskapliga nämnden Tryck och marknadsföring Personalkostnader Övriga externa kostnader (IT, hyra, telefon, tackbrev mm) 2011 2011 2010 953 848 542 1 949 1 495 2 797 31 Not 8 Eget kapital Stiftelsekapital Eberts fond Ändamålsbest. medel Balanserat kapital Totalt eget kapital Ingående balans Reserveringar Årets resultat 20 - 400 - 14 407 -767 35 784 767 -6 468 50 611 -6 468 Utgående balans 20 400 13 640 30 083 44 143 2011-12-31 2010-12-31 Specifikation av ändamålsbestämda medel Forskning kring MS Forskning kring stroke Forskning kring beroendesjukdomar Forskning kring hjärntumörer Övriga forskningsområden 12 390 1 250 1 880 892 10 126 196 1 313 Summa 13 640 14 407 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärden Årets inköp 622 - 559 63 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 622 622 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar -419 -76 -343 -76 Utgående ackumulerade avskrivningar -495 -419 Utgående restvärde 127 203 2011-12-31 2010-12-31 Ingående anskaffningsvärde Årets förändring 59 437 -5 616 55 809 3 628 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 53 821 59 437 24 979 28 842 53 821 25 880 33 557 59 437 25 141 29 279 54 420 29 489 32 743 62 232 Not 9Inventarier Not 10Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde fördelat på tillgångsslag Aktier och aktiefonder Ränterelaterade värdepapper Marknadsvärden fördelat på tillgångsslag Aktier och aktiefonder Ränterelaterade värdepapper Placeringar i värdepapper sker i allt väsentligt i ränte- och aktiefonder baserat på den tillgångsallokering som Hjärnfondens styrelse vid var tid beslutat om. 32 Not 11 Övriga kortfristiga fordringar 2011-12-31 2010-12-31 Utlovade donationer Övriga fordringar 273 68 908 102 Summa 341 1 010 2011-12-31 2010-12-31 1 446 6 160 7 120 2 269 5 880 10 250 14 726 18 399 2011-12-31 2010-12-31 Personalrelaterade kostnader Övriga poster 465 172 325 172 Summa 637 497 Not 12 Beslutade ej utbetalda stipendier/forskningsbidrag Tidigare år beslutade ännu ej utbetalade stipendier Under året beslutade stipendier Beslutade bidrag till forskningsprojekt Summa Not 13Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 14 Ansvarsförbindelser Avser tre forskningsprojekt där varje forskargrupp tilldelats ett tvåårigt anslag om 1,5 mkr per år under 2012 - 2013, varav anslaget för 2012 redovisas som skuld 2011. Uppsala 2012-04-10 Lars Olson Ordförande Bengt Braun Vice ordförande Mathias Engdahl Jonas Frisén Per Nydahl Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-04-18 Lars Nicklasson Auktoriserad revisor Marianne Stohr Auktoriserad revisor 33 Revisionsberättelse Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2011. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2011. 34 Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Uppsala 2012-04-18 Lars Nicklasson Auktoriserad revisor Marianne Stohr Auktoriserad revisor 35 36
© Copyright 2024