Årsrapport Skräbeån 2010 - Skräbeåns vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Kontaktperson: Øjvind Hatt Tel: 0456 - 82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: ALcontrol AB Projektansvarig: Elisabet Hilding Rapportskrivare: Elisabet Hilding Kvalitetsgranskning: Fredrik Holmberg Kontaktperson: Elisabet Hilding Tel. 013 - 25 49 35 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se Omslagsfoto: Vilshultsån vid provtagningspunkt 9 (Foto: ALcontrol AB, Marie Petersson) Tryckt: 2011-05-15 Innehåll SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 1 INLEDNING ............................................................................................................................. 2 RESULTAT............................................................................................................................... 5 Lufttemperatur och nederbörd ................................................................................................ 5 Vattenföring........................................................................................................................... 6 Fysikaliska och kemiska undersökningar .................................................................................. 8 Alkalinitet och pH ................................................................................................................... 8 Organiskt material och syretillstånd ........................................................................................10 Kväve och fosfor....................................................................................................................12 Vattenfärg, grumlighet och siktdjup .......................................................................................15 Transport och arealspecifik förlust ..........................................................................................17 Metaller ................................................................................................................................17 Plankton ...............................................................................................................................18 Bottenfauna .........................................................................................................................18 Elfiske ..................................................................................................................................20 REFERENSER ..........................................................................................................................22 Bilaga 1 - Fysikaliska och kemiska parametrar….………………………………………….….….. 25 Bilaga 2 - Vattenföring, transport och förluster...…………………………………… …....... ..... 51 Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan: Bilaga 3 - Plankton …………………………………………….……………….…………….…....53 Bilaga 4 - Bottenfauna ………...….……..……………………………………………………..… 93 Bilaga 5 - Elfiske ……………..………………………………..………….……………..............115 Bilaga 6 - Kalkning och kalkeffektuppföljning………………...………………………...….....…131 SKRÄBEÅN 2010 – Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring I Kristianstad var årsmedeltemperaturen 6,5°C (0,5 grader kallare än normaltemp.). I Kristianstad var årsnederbörden 634 mm (125 mm mer än normalt). Årsmedeltappningen av Ivösjön 2010 3 3 var 7,7 m /s, vilket var 1,3m /s lägre än medel för 1990-2009. Vattenkemi Försurningseffekter förekom i mindre vattendrag i norra delen av avrinningsområdet, trots en omfattande kalkningsverksamhet. I den nedre delen var förmågan att motstå försurning mycket god beroende på ett stort inslag av jordbruksmark. I Ekeshultsån, Vilshultsån och i Farabolsån-Snöflebodaån noterades mycket höga halter av organiskt material. I Levrasjön var halten däremot låg, men när bottenvattnet var nästan syrefritt läckte fosfat från sedimentet så extremt höga fosforhalter förekom i bottenvattnet när det var syrefritt i bottenvattnet. Kvävehalterna bedömdes som mycket höga i Arkelstorpsviken samt i Holjeån vid inloppet till Ivösjön, som måttligt hög i Levrasjön och i Halens inlopp och som hög i övriga stationer. Fosforhalterna bedömdes allmänt som låga till måttligt höga. I Arkelstorpsviken var dock halten mycket hög och i Ekeshultsån och i Oppmannakanalen var den hög. Norra delen av avrinningsområdet hade starkt till måttligt färgat vatten. I Ivösjön klarnade vattnet och bedömdes i Skräbeån som måttligt färgat. Vattnet bedömdes som starkt grumligt i Ekehultsån och som måttligt till betydligt grumligt i övrigt. Siktdjupet var minst (0,7 m; mycket litet) i Arkelstorpsviken i Oppmannasjön. Transporter och arealspecifik förlust Transporten från Skräbeån till Hanöbukten uppgick till ca 2440 ton organiska ämnen, 1,4 ton fosfor och 183 ton kväve. Den arealspecifika förlusten för avrinningsområdet bedömdes som mycket låg för fosfor och som låg för kväve. Biologiska undersökningar Växtplanktonundersökningen visade på relativt bra förhållanden i samtliga sjöar utom i Oppmannasjön. Efter några år av god utveckling visade årets resultat på försämrad ekologisk status. Jämfört med 2009 var den sammanvägda näringsstatusen sämre i samtliga sjöar. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och försurning. Holjeån bedömdes ha mycket höga naturvärden. Elfisket följde tidigare års mönster, men eventuellt kan en förbättring av det svaga öringbeståndet i Holjeån skönjas. I Alltidhultsån observerades en öring och vid Nymölla påträffades bl.a. ensomriga laxungar. 1 SKRÄBEÅN 2010 – Inledning INLEDNING På uppdrag av Skräbeåns vattenvårdskommitté utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Skräbeån under perioden 2004-2010. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från provtagningarna 2010 enligt kontrollprogrammet upprättat av Skräbeåns vattenvårdskommitté. Skräbeåns vattenvårdskommitté bildades 1966 och består idag av: Bromölla kommun Olofströms kommun Kristianstads kommun Osby kommun Östra Göinge kommun Stora Enso Nymölla AB Volvo Personvagnar AB Ifö Sanitär AB El-Yta Kem AB Trio Perfekta AB Olofströms kraft Kronofiske Harasjömåla Ivösjöns Fiskevårdsförening Holjeåns Fiskevårdsförening Näsums LRF-avdelning Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten från provtagningarna 2010 kortfattat. En mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna samt analysresultat i tabellform återfinns som bilagor. Även metodik, artlistor och lokalbeskrivningar är placerade i respektive bilagor. Bilagorna 3-6 är bifogade på den CD-skiva som sitter i fickan på baksidans insida. På CDskivan finns även hela rapporten som pdf-fil. Avrinningsområdet Nedanstående uppgifter har bland annat hämtats från ”Statistiska meddelanden, Statistik för avrinningsområden 2000”, utgiven av SCB 2003. Avrinningsområdet omfattar 1004 km2, varav 14 % (136 km2) utgörs av sjöar. I systemet ingår två stora sjöar, Ivösjön och Immeln, vilka tillsammans är 74 km2. Skräbeåns nordligaste källområden ligger i sydöstra delen av Älmhults kommun. I Olofström sammanstrålar biflödena Snöflebodaån och Vilshultsån med Holjeån, som rinner från Immeln via sjöarna Raslången och Halen. Immeln avvattnas också delvis av Lillån, via sjön Raslången, och mynnar i Holjeån strax norr om Näsum. Holjeån mynnar i Ivösjön, vars vatten rinner ut i Östersjön via Skräbeån söder om Bromölla. Avrinningsområdet består av ca. 63 % skog, 9 % åkermark, 4 % betesmark, 14 % sjöyta, 3 % tätort och 7 % övrig mark. Skogsbygder präglar främst den övre delen av avrinningsområdet medan Ivösjöns omgivningar ned till kusten till stor del utgörs av odlingslandskap. Undersökningar 2010 Undersökningarna 2010 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram. Programmet omfattar vattenkemiska undersökningar, bottenfauna, elfiske, klorofyll, metallanalyser samt växtoch djurplankton se Figur 1 samt tabell 2 i Bilaga 1. 2 SKRÄBEÅN 2010 – Inledning Vattenkemiska prov och plankton har provtagits av ALcontrol AB. Medins Biologi AB har provtagit bottenfauna samt utfört elfisken. Medins Biologi AB har även artbestämt och utvärderat plankton, bottenfauna samt fisk. Målsättningen med den samordnade recipientkontrollen är enligt kontrollprogrammet: • att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde • att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet • att belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen samt • att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Föroreningsbelastande verksamhet Skräbeån påverkas dels av punktutsläpp från avloppsreningsverk, privata avlopp, dagvatten samt några industrier (Tabell 1) och dels av diffusa utsläpp i form av luftföroreningar och läckage från jord- och skogsbruksmarker. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande, men svår att uppskatta. Från luften sker främst en tillförsel av näringsämnen och försurande ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande ämnen i form av humus samt näringsämnen. Även markerosion som följd av dikningar/dikesrensningar kan vara en betydande källa till påverkan. Tabell 1. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Skräbeåns avrinningsområde. A = avloppsreningsverk, I = industrier. Punkt avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt där regelbundna prov tas Art. Benämning Recipient Pers. Punkt ekv. OSBY KOMMUN A Lönsboda ARV Tommabodaån I Trio Perfekta Tommabodaån OLOFSTRÖMS KOMMUN Jämshögs ARV Totalt från renings-verket A och våtmark Holjeån I Volvo Personvagnar AB BROMÖLLA KOMMUN A Bromölla ARV A Näsums ARV KRISTIANSTAD KOMMUN A Arkelstorp ARV A Vånga ARV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN A Immelns ARV 1700 3 6,6 0,07 2,00 19500* 12 26 0,149 4,5 Holjeån/Vilshultsån Övrigt Tot-N Tot-P BOD7 (ton/år) (ton/år) (ton/år) Dagvatten delvis till recipient. 11 Skräbeån Holjeån 7061 1532 14 - - - Oppmannasjön Ivösjön via Byaån 342 72 15 19 1,5 0,25 0,024 0,01 0,60 0,20 Bäck till Oppmannasjön 253 15 0,4 0,008 0,15 Sedan dec 2002 direkt till havet via Stora Ensos tub. * dimensionerat för 19500 pers.ekv., men den faktiska belastningen är 12000 pers. 3 SKRÄBEÅN 2010 – Inledning # 1a 9a # # 10a LÖNSBODA \ ARV & Snöf lebodaån u Ek 3 # # 5 # # 6 # 4 Immeln 7 # Halen # 11 Ras lången Immeln ARV Arkelstorp ARV Vånga ARV \ & \ & 15 # Arkelstorps viken ARV \ 14 & # Ivösjön Jämshög ARV o l j eå n & \ 12 # \ & Nummer 1a 2 3 4 5 6 9 10 # 8 # OLOFSTRÖM # 7 8 9a 9 10a 10 11 12 14 15 16 17 18 19 21 22 23 H esh ån ul ts ls h Vi l t så n # 2 NÄSUM Oppmanna sjön 16 # # # 17 18 Levrasjön # # 21 22 BROMÖLLA # \ ARV & 23 # Skr äbe å n 19 Namn Tommabodaån, vid Tranetorp Tommabodaån, nedströms bäck Ekeshultsån f infl till Immeln Immeln, centrala delen, Immelns utlopp Raslången Alltidhultsån Halen Halens utlopp Vilshultsån, uppströms Rönnesjön Vilshultsån Farabolsån Snöflebodaån Holjeån, uppströms Jämshög Holjeån, länsgränsen Holjeån, utlopp Ivösjön Oppmannasjön, Arkelstorpsviken Oppmannasjön, centrala delen Oppmannakanalen Ivösjön, öster om Bäckaskog Ivösjön, öster om Ivö Levrasjön Skräbeån, utloppet ur Ivösjön Skräbeån, vid Käsemölla Figur 1. Skräbeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och avloppsreningsverk. Alla provtagningspunkter provtas inte varje år. 4 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat RESULTAT Figur 2. Vattnets kretslopp. Lufttemperatur och nederbörd (mm) Skräbeån är en del i vattnets kretslopp. I kretsloppet når vatten från atmosfären marken via nederbörd. Vattnet flödar sedan vidare via vattendrag till havet för att därefter avdunsta till atmosfären. En del vatten magasineras i form av snö, ytvatten, markvatten eller grundvatten (Figur 2). Årsnederbörd 900 800 700 600 500 400 300 5 2002 2000 1998 1996 1994 1992 2010 0 100 2008 För landet som helhet var året det kallaste sedan 1987. Linjen med åtta år på raken med varmare temperatur än normalt var därmed bruten. I Kristianstad var årsmedeltemperaturen 6,5°C, vilket var 0,5 grader kallare än normalt (genomsnitt 1961-1990). I Kristianstad föll 634 mm nederbörd 2010, vilket var mer än genomsnittet för perioden 1961-1990 (511 mm; Figur 3). Årsnederbörd max min 1961-90 2006 200 2004 Lufttemperatur och nederbörd har uppmätts vid SMHI:s meteorologiska station i Kristianstad. Figur 3. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Kristianstad 1992-2010 i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar det högsta respektive lägsta årsmedelvärdet sedan 1901. SKRÄBEÅN 2010 – Resultat I januari och april föll väsentligt mindre nederbörd än normalt (Figur 4). I maj och november var nederbörden däremot ungefär dubbelt så stor som normalt. Nederbörden var högre än året innan (2009). De flesta månadsmedeltemperaturer var lägre än normalt: januari 3,0°C lägre och december 6,4°C lägre. December var den kallaste månaden på länge – år 1981 noterades lägsta värdet 5,2°C. I april, juli, augusti och september var dock temperaturen 0,3 till 3,2 grader högre än normaltemperaturen (Figur 5). (mm ) 250 200 Nederbörd (°C) 2010 max min 1961-90 Lufttemperatur 20 15 150 10 100 5 50 0 J -5 0 J F M A M J J A S O N D -10 Figur 4. Månadsnederbörden år 2010 vid SMHI:s klimatstation i Kristianstad i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde under 1900-talet. F M A M J J A S O N D 2010 max min 1961-90 Figur 5. Månadsmedeltemperaturer år 2010 vid SMHI:s klimatstation i Kristianstad i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde under 1900-talet. Vattenföring Flödet i Skräbeån styrs av Stora Enso Nymölla AB:s vattentappning. Flödesuppgifterna från Ivösjöns tappning är därför onaturligt jämna med kraftiga fluktuationer när förändring väl sker, beroende på att utflödet är reglerat. Flödet, d.v.s. tappningen, var ungefär 5 m3/s under januari – februari, ökade i mars till ca 20 m3/s i mars på grund av snösmältning och vårflod, avtog sedan succesivt och var under perioden majnovember återigen kring 5 m3/s. I december uppstod åter en topp på ca 20 m3/s, som en följd av extra stor nederbörd i november. I samband med vårfloden steg vattennivån i Ivösjön till nivåer strax över dämningslinjen (6,0 m) i mitten av april. Nivån sjönk sedan och var som lägst i mitten av november då den var ungefär 0,5 m lägre än dämningslinjen. I mitten av december överskreds dämningsnivån med några centimeter (Figur 6). Årsmedeltappningen av Ivösjön 2010 var 7,7 m3/s, vilket var 1,3 m3/s lägre än medelvärdet för perioden 1990-2009 (Figur 7). 6 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Dämningslinje i Ivösjön och flöde i Skräbeån 2010 Nivå Ivösjön,m.ö.h 6,40 Dämn.linje Nivå Flöde,m3/s 55,0 Flöde 6,30 50,0 6,20 45,0 6,10 40,0 Nivå Dämningslinje 6,00 35,0 5,90 30,0 5,80 25,0 20,0 5,70 Flöde 5,60 15,0 2010-12 2010-11 2010-10 2010-09 2010-08 2010-07 2010-06 0,0 2010-05 5,30 2010-04 5,0 2010-03 5,40 2010-02 10,0 2010-01 5,50 3 Figur 6. Nivån i Ivösjön (m.ö.h.) samt tappningen (m /s) från Ivösjön år 2010 redovisat som dygnsmedelvärden. m3/s Årsmedeltappning 16 14 12 10 8 6 årsmedel min 1990-2010 Max 1990-2010 Medel 1990-2009 4 2 3 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 0 Figur 7. Årsmedeltappningen (m /s) från Ivösjön 1990-2010 (staplar) i relation till max-, min- och medelvärdet för perioden 1990-2009. 7 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Fysikaliska och kemiska undersökningar I efterföljande text presenteras analysresultat för Skräbeån år 2010. Bedömningarna, som grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913, har kursiverats. Analysparametrarna finns förklarade i Bilaga 1 tillsammans med samtliga resultat och metodbeskrivningar. Alkalinitet och pH I avrinningsområdets övre delar är försurningen fortfarande ett problem. Detta framgår av Figur 8, där resultat från recipientkontrollen kompletterats med länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Framförallt är det de små vattendragen som drabbas av perioder med skadligt låga pH-värden. Flera av de sura lokalerna är dock okalkade referensvatten och det kan också vara provtagningslokaler som är placerade strax uppströms doserare för att mäta effekterna av dem. Försurningen är ett problem i de delar av Sverige där surt nedfall kombineras med magra jordar. Barrskogsklädda moränjordar med granitberggrund har ett betydligt sämre skydd mot det sura nedfallet än vad Skåneslätternas kalkrika lerjordar har. I Skräbeåns avrinningsområde återfinns de lägsta pH-värdena i norra delen medan pH-värdet ökar längre nedströms där stora inslag av jordbruksmark och kalkrika jordarter medför att det sura nedfallet neutraliseras så att ingen försurningseffekt märks. I avrinningsområdets övre delar genomförs varje år omfattande kalkningar. Kalkningarna görs direkt i sjöar, över våtmarker eller med doserare placerade invid vattendragen. Det är framförallt i Snöflebodaåns (Farabolsån) och i Vilshultsåns avrinningsområden som sjö- och våtmarkskalkningar sker. Två doserare finns i Ekeshultsån (Tommabodaån), en vid Duvhult norr om Lönsboda och en vid Ekeshult. Vidare finns det doserare i Tosthult öster om Lönsboda, i Vilshultsån vid Håkantorp och i Husjönäs samt i Farabolsån vid Siggaboda och vid Åbogen. Var och hur mycket det kalkades under år 2010 illustreras i Figur 8. Trots kalkningsinsatserna förekommer försurning på grund av att det är svårt att bibehålla god vattenkvalitet i små vattendrag under högflöden. Hög ytavrinning och ett snabbt flöde i det ytliga grundvattnet medför att markens och berggrundens naturliga förmåga att neutralisera surt vatten (buffringsförmågan) inte hinner verka utan det sura vattnet kan strömma ut i bäckar och i strandkanterna på sjöar. Trots att en sådan så kallad surstöt kanske endast varar i några få dagar eller ännu kortare tid kan den ge stora skador. Därför är det årslägsta pH-värdet intressant att presentera, eftersom det är det som sätter gränsen för vilka organismer som kan leva och fortplanta sig i sjöarna och vattendragen. Figur 8 visar även årslägsta värden för buffringsförmågan, alkaliniteten. När alkaliniteten sjunker ökar risken för surstötar, eftersom vattnets förmåga att neutralisera det sura vattnet till slut blir så dålig att pH-värdet börjar sjunka. När pH-värdet understiger 6,0 finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. örings och mörts) reproduktion vid pH-värde strax under 6,0. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för många metaller, påverkas organismerna även indirekt. 8 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Figur 8. Resultat från recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (årslägsta värden 2010) samt kalkningsdata från respektive länsstyrelse. 9 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Organiskt material och syretillstånd Höga halter av organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög för då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets löslighetsförmåga i vattnet sjunker. I de tre nordliga åarna i avrinningsområdet, Ekeshultsån, Vilshultsån och FarabolsånSnöflebodaån noterades mycket höga halter av organiskt material. De mycket höga halterna beror på inverkan från skogs- och myrmark, i kombination med liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Detta syns i Figur 9 där årsmedelhalter av organiska ämnen i sjöarna generellt är lägre än i rinnande vatten. I Levrasjön var halten till exempel låg. I Holjeån bedömdes halten som hög på alla tre stationerna. Halten var högst längst uppströms och något lägre på stationen vid utloppet i Ivösjön, vilket är i nivå med tidigare års bedömningar. I Ivösjön klarnas sedan vattnet ytterligare genom att Ivösjön innehåller 500 miljoner kubikmeter vatten, är nästan 50 m djup och utgör en väldig sedimentationsbassäng. Vattnet som rinner in i Ivösjön innehåller höga halter organiska ämnen, men när det rinner ut i havet vid Käsemölla är halterna lägre (måttligt höga). Detta fenomen gäller också vattenfärgen, grumligheten samt kväve- och fosforhalten som minskar vid passagen genom sjön. Bottenvattnet i Levrasjön (stn. 21), Immeln (stn. 4), Oppmannasjön (stn. 16) och i Ivösjön öster om Bäckaskog (stn. 18B) var tidvis nästan syrefritt (syrehalten var <1 mg/l; Figur 9). I Ivösjön öster om Bäckaskog var syrehalterna kritiskt låga i augusti. I Levrasjön var tillståndet nästan syrefritt under perioden juli - september. Eftersom sedimentens förmåga att binda fosfor försämras vid låga syrehalter, kan fosforhalten i bottenvattnet stiga under perioder med syrebrist. När syrehalten närmar sig noll frigörs järn och fosfat ur sedimenten. Detta inträffade i Levrasjön och berörs närmare i avsnittet om kväve och fosfor. Vid alla provtagningspunkter i rinnande vatten var syrehalten 6,4 mg/l eller högre, vid samtliga provtagningstillfällen 2010. Vattnet bedömdes således som måttligt syrerikt till syrerikt. Någon påverkan från punktutsläpp kunde inte konstateras utifrån resultaten. En orsak till att halterna av organiska ämnen i den övre delen av vattensystemet är förhöjda kan vara en följd av alla de dikningsföretag som bedrivits under 1900-talet. Dikade skogsmarker gör att större mängder organiska ämnen når vattendragen då vattnet snabbare, än vad som är naturligt, förs ut ur skogsmarken. Ökande halter av organiska ämnen och ökande färgtal är ett generellt problem i södra och mellersta Sverige som forskarna ännu inte klarlagt orsaken till. Man tror att den ökande transporten av humusämnen från land delvis beror på förändrat klimat och minskat nedfall av surt regn. Ökad nederbörd leder till ökad urlakning från jordar och ökande temperatur leder till snabbare nedbrytning av organiskt material till humus. Minskat nedfall av surt regn bidrar till ökat pHvärde i jorden, vilket i sin tur leder till att humusen binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. De höga halterna av organiska ämnen högt upp i avrinningsområdet kan även förklaras av ett stort inslag av torvmossar i dessa områden. I en del av dessa förekommer fortfarande torvbrytning, vilket medför en snabbare uttransport av ett humöst vatten med hög organisk halt. 10 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Figur 9. Bedömning av årsmedelhalter av organiska ämnen (TOC) och årslägsta syrehalter i Skräbeån under 2010. 11 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Kväve och fosfor Kvävehalterna bedömdes som mycket höga i Arkelstorpsviken i Oppmannasjön samt i Holjeån vid inloppet till Ivösjön. Kvävehalten bedömdes som måttligt hög i Levrasjön och i Halens utlopp samt som hög i övriga stationer (Figur 11). I Holjeån bedömdes kvävehalten som hög uppströms Jämshög och som mycket hög nedströms vid inloppet i Ivösjön. Halterna var jämförelsevis låga för att vara i ett vattendrag omgivet av jordbruksmark. Dock är det den diffusa påverkan från omgivande mark som är den största kvävekällan i området. Den största kända punktkällan för kväve och fosfor i avrinningsområdet, Olofströms ARV, släppte ut 26 ton kväve och 150 kg fosfor under år 2010. Transporterna vid punkten 14, Holjeån före inflödet i Ivösjön, uppgick till 3,9 ton fosfor och 255 ton kväve. Reningsverkets bidrag motsvarar 10 % av kvävetransporten vid punkt 4 % av fosfortransporten. De siffrorna är dock en överskattning då vattendragets självrening inte har vägts in i skattningen. Jämfört med år 2009 är reningsverkens andel av kväve och fosfor lägre. Fosforhalterna bedömdes generellt som låga till måttligt höga. I Arkelstorpsviken var dock halten mycket hög och i Ekeshultsån samt i Oppmannakanalen var den hög (Figur 11). Arkelstorpsviken får därmed betraktas som tydligt påverkad av näringsämnen. Viken är avsnörd från övriga Oppmannasjön med ett långsmalt sund och avvattnar jordbruksområden i öster. Statusklassningen i denna del av Oppmannasjön blev otillfredställande med avseende på näringsämnen, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Statusklassningen i Ekehultsån samt i Oppmannakanalen blev måttlig status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen. I den centrala delen av Oppmannasjön var klassningen god och i övriga sjöar och vattendrag hög med avseende på näringsämnen (Figur 12). Totalfosforhalten i Levrasjöns ytvatten bedömdes som låg. I bottenvattnet uppmättes dock tidvis halter som varierade mellan 84 och 150 µg/l, d.v.s. mycket höga till extremt höga halter. Dessa halter uppmättes under perioden juli till september i samband med dåliga syreförhållanden Figur 10. Ökningen av fosfor i bottenvattnet beror på att bindningarna mellan järn och fosfat släpper vid syrefria förhållanden, vilket medför att fosfat bundet i sedimentet löses ut i vattnet. Fenomenet med fosfatläckage (interngödning) i Levrasjöns sediment har uppstått varje sommar de senaste åren men det tenderar att uppstå allt tidigare på sommaren. År 2000 noterades det först i augusti, men under perioden 2003-2009 (med undantag av 2006) har det uppträtt redan i maj-juni. Syrebrist orsakar även bildning av svavelväte, vilket ger vattnet en karaktäristisk rutten lukt, vilket har konstaterats i samband med provtagning. Fosfat, µg/l 160 Syre Fosfat O2, mg/l 10 140 8 120 100 6 80 4 60 40 2 20 0 september augusti juli juni juni april 0 Figur 10. Syrehalt (mg/l) och fosfathalt (µg/l) i Levrasjöns bottenvatten (21B) 2010 12 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Figur 11. Näringstillstånd utifrån årsmedelvärden av kväve och fosfor i Skräbeån år 2010. 13 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Figur 12. Klassning av näringsstatus i Skräbeån 2010 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007. 14 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Vattenfärg, grumlighet och siktdjup Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, främst humusämnen samt metallerna järn och mangan. Grumlighet (turbiditet) orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet. Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet (Figur 14), där tillförseln av humusämnen från den omgivande skogsmarken är stor. De tre tillflödena från norr bedömdes samtliga ha ett starkt färgat vatten under 2010. Sjöar fungerar som klarningsbasssänger. Vattnet var starkt färgat vid inflödet i Ivösjön (stn.14). I sjön klarnade vattnet och bedömdes som måttligt färgat i utloppet från sjön och i stationen längst nedströms i Skräbeån vid Käsemölla (stn. 23). Levrasjön, var klarast. Ytvattnet bedömdes som ej eller obetydligt färgat. I samtliga sjöar var färgtalet något högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet. En ökad vattenfärg vid bottnen kan vara en följd av den aktivitet som pågår i sedimentet under sommarens och höstens syrefria period. Förutom att fosfat läcker från sedimenten, som tidigare nämnts, går järn i lösning vid syrefria förhållanden och järn är en av de metaller som ger vatten ett ökat färgtal. Troligen har de dåliga syreförhållandena, med ökad löslighet av järn, under en större del av året bidragit till att färgtalen ökat i Levrasjöns bottenvatten. Grumligheten (turbiditeten) mäts endast i vattendragen (Figur 14). Vattnet bedömdes som starkt grumligt i Ekehultsån och som betydligt grumligt i Oppmannakanalen och i Holjeånsutlopp i Ivösjön samt som måttligt grumligt i övriga vattendrag. Siktdjupet är ett mått på hur djupt ljuset kan tränga ner i vattnet och därmed också hur djupt det kan förekomma syreproducerande växter och växtplankton En tumregel säger att ljuset kan tränga ner motsvarande det dubbla siktdjupet. Statusen avseende kvalitetsfaktorn siktdjup bedömdes som god eller hög i de undersökta sjöarna utom i Oppmannasjöns centrala delar och i Arkelstorpsviken där den bedömdes som otillfredställande repektive dålig, enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). 21. Levrasjön 19. Ivösjön Ivö 16. Oppmannasjön 18. Ivösjön Bäckaskog 15y. Arkeltorpsviken 7. Halen 4. Immeln Siktdjup 0,0 1,0 2,0 3,0 Arkelstorpsviken hade det minsta siktdjupet av de undersökta sjöarna i avrinningsområdet (Figur 13). Medelsiktdjupet för året 2010 var endast 0,7 m i Arkelstorpsviken, vilket bedöms som mycket litet. Immelns, och Oppmannasjöns siktdjup bedömdes som litet och de övriga sjöarnas som måttligt stort. 4,0 5,0 6,0 (m) Figur 13. Årsmedelvärden av siktdjup (m) i sju sjöpunkter i Skräbeåns vattensystem 2010. De streckade linjerna markerar gränserna mellan måttligt och litet siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet mycket litet. 15 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Figur 14. Vattenfärg och grumlighet (turbiditet) i Skräbeån år 2010. Bedömningar utifrån årsmedelvärden och Naturvårdsverkets Rapport 4913. 16 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Transport och arealspecifik förlust För Skräbeån vid Käsemölla (23), har flödesuppgifter från Ivösjöns tappning använts. För Holjeån före inloppet i Ivösjön (14) användes flödesdata från SMHI. Från och med i år (2010) har S-Hypedata använts. Tidigare år har PULS-data använts. Holjeåns inflöde i Ivösjön (14) representerar avrinningsområdet norr om Ivösjön där Vilshultsån 2 och Snöflebodaån samt Ekeshultsån, Immeln, Raslången och Halen ingår. Området är 699 km 2 2 2 stort. Av den arealen är 35 km sjö, 517 km skogsmark och 146 km utgörs av öppen mark. Skräbeån vid Käsemölla (23) representerar hela avrinningsområdet. Storleken uppgår till 1004 km2. Av den arealen är 136 km2 sjö, 623 km2 skog och drygt 200 km2 öppen mark. I Tabell 2 presenteras resultaten för både transport och arealspecifik förlust för de båda punkterna. Fosfortransporten 2010 ut ur Ivösjön var ca 65 % mindre än in i sjön, från Holjeån. Kvävetransporten ut ur sjön var ca 28 % mindre än intransporten och mängden organiskt material ut ur sjön var ca 13 % mindre än vad som transporterades in i sjön. Flödet vid punkt 23 i Skräbeån var ca 20 % högre än vid punkt 14 i Holjeån. Avrinningsområdet hade som helhet låga kväveförluster. Förlusterna i området uppströms punkten 14 motsvarade måttligt höga kväveförluster. Fosforförlusterna bedömdes som mycket låga för avrinningsområdet som helhet. De arealspecifika förlusterna var ungefär lika stora som året innan beroende på att flödet och transporterna var ungefär lika höga som under år 2009. I en jämförelse med intilliggande avrinningsområden (Tabell 3) framgår att den arealspecifika förlusten av fosfor och kväve är den lägsta i regionen. Den låga fosforförlusten kan förklaras med sedimentation i Ivösjön. Som tidigare nämnts beräknades transporten in i Ivösjön vara ca. 65 % högre än vad som transporterades ut ur sjön. Tabell 2. Transport och arealspecifik förlust för punkterna 14 och 23 i Skräbeåns avrinningsområde 2010 Transport Punkt 14 23 Fosfor ton/år 3,9 1,4 Arealspecifik förlust Punkt Fosfor kg/ha*år 14 0,056 23 0,014 Kväve ton/år 255 183 TOC ton/år 2813 2442 Kväve kg/ha*år 3,7 1,8 TOC kg/ha*år 40 24 Tabell 3. Arealspecifik förlust (kg/ha,år) från andra avrinningsområden i regionen 2010 Avrinningsområde Helgeån Skräbeån Mörrumsån Bräkneån 17 Kväve 5,3 1,8 1,7 2,3 Fosfor 0,08 0,014 0,061 0,050 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Metaller Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter: • Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. • Låga halter: Små risker för biologiska effekter. • Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. • Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. I Tabell 4 redovisas halter av metaller i vatten i fyra stationer. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). Halterna av bedömda metaller var låga till mycket låga på samtliga stationer år 2010. Koppar är en metall som naturligt ofta uppmäts i halter över 3 µg/l, men samtliga värden var lägre än den koncentrationen. Halterna av bedömda metaller har varit låga till mycket låga på samtliga fyra stationer som provtagits under perioden 2005-2010 (år 2008 togs inga metallprov) . Tabell 4. Bedömningar av metallhalter i fyra stationer i Skräbeåns avrinningsområde den 19 april 2010. För ofärgade kolumner saknas bedömningsgrunder, så de är ej klasssindelade Plats 23 12 9 3 Plats 23 12 9 3 Datum 2010-04-19 2010-04-19 2010-04-19 2010-04-19 Fe mg/l 0,13 0,74 0,88 1,9 Al µg/l 46 170 300 260 As µg/l 0,30 0,35 0,41 0,37 Skräbeån vid Käsemölla Holjeån vid Länsgränsen Vilshultsån före inflödet i Holjeån Ekeshultsån före inflödet i Immeln Ba µg/l 15 16 17 18 Pb µg/l 0,19 0,46 0,45 0,43 Cd µg/l <0,010 0,020 0,026 0,037 Co µg/l 0,04 0,22 0,36 0,73 Benämning Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Cu µg/l 1,2 1,3 1,3 1,3 tot Cr µg/l 0,13 0,23 0,32 0,46 Färg Hg µg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 Ni µg/l 0,47 0,49 0,51 0,81 Sr µg/l 62 34 34 33 Zn µg/l 6,5 5,0 6,9 8,0 Klass 1 2 3 4 5 Plankton Planktonundersökningen omfattade Immeln, Halen, Oppmannasjön, två lokaler i Ivösjön, samt Levrasjön. Resultaten utvärderades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels enligt en expertbedömning. Halen och Ivösjön hade hög respektive god näringsstatus enligt bedömningsgrunderna medan Immeln och Levrasjön hade måttlig och Oppmannasjön otillfredställande status. Oppmannasjön var den entydigt sämsta sjön i undersökningen. I vår egen expertbedömning, där bl.a. artrikedom bland näringsindikerande cyanobakterier ges större vikt, har vi nedklassat Halen, Oppmannasjön och Ivösjön Östra en statusklass jämfört med bedömningsgrunderna. 18 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Tabell 5. Näringsstatus i de studerade sjöarna i augusti 2010, dels efter beräkningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels enligt en expertbedömning. Sjö Immeln Halen Oppmannasjön Ivösjön, Västra Ivösjön, Östra Levrasjön Naturvårdsverkets metod Måttlig Hög Otillfredsställande God God Måttlig Expertbedömning Måttlig God Dålig God Måttlig Måttlig Djurplanktonanalysen styrker bilden från växtplanktonanalysen med flera sjöar på gränsen mellan näringsfattigdom och måttligt näringsrikt tillstånd. I flertalet sjöarna bidrar troligen djurplanktonbetning till att begränsa växtplanktonutvecklingen. Liksom tidigare år avvek dock Oppmannasjön även i detta avseende med en låg kvot mellan djur- och växtplankton. Det antyder att, förutom en stor tillförsel av näringsämnen, även ekologiska samband i sjön bidrar till den ofördelaktiga situationen. De båda provtagningslokalerna i Ivösjön uppvisade många likheter men en större mängd näringsgynnade växtplanktonarter antydde något sämre förhållanden vid Ivösjön Östra (dvs. den ordinarie provtagningslokalen). Efter några år av positiv utveckling visade resultaten från augusti 2010 på försämrad ekologisk status. Jämfört med 2009 var den sammanvägda näringsstatusen sämre i samtliga undersökta sjöar, enligt Naturvårdsverkets metod. I Oppmannasjön, där en trådformig cyanobakterie påtagligt dominerade växtplanktonsamhället, och i Immeln, var biomassan den högsta som uppmätts inom recipientkontrollen det senaste decenniet. Bottenfauna Undersökningen av bottenfaunan i Skräbeån 2010 omfattade två lokaler i Holjeån (11 och 12) och en lokal i Skräbeån (23). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indkatorarter. Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög på lokalerna i Holjeån, medan den klassades som god på lokalen i Skräbeån. Den något lägre statusklassningen i Skräbeån motiveras av att andelen av generellt föroreningståliga och mindre syrekrävande grupper var relativt hög. Vid expertbedömningen bedömdes samtliga tre lokaler ha ett nära neutralt vatten. Holjeån (11) bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, bland annat beroende på att lokalen uppvisade ett mycket högt artantal. Bottenfaunan har på dessa tre lokaler undersökts varje år sedan 1988. Fram till och med 1999 gjordes inga entydiga bedömningar, men från och med 2000 har faunan bedömts som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material och försurning. Detta motsvarar bedömningarna vid årets undersökning. 19 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Elfiske Edreström, Uppströms Ålkista I Edreström fångas framförallt årsungar av öring som vandrar upp i vattendraget från sjön Immeln. Det finns även ett mindre stationärt bestånd av öring som lever mer eller mindre hela sitt liv i Edreström. Sedan början av 2000-talet har antalet fångade öringar på lokalen varierat kraftigt. Årets fångst var den högsta sedan 2006 och innebar ett avbrott från de senaste årens trend med minskande öringtätheter (Bilaga 5). Det finns en tendens till cyklisk variation i öringtätheten som kan bero på stor inomartskonkurrens. Det är tänkbart att den stora variationen i första hand är kopplad till hur mycket lekfisk som vandrar upp i vattendraget och ynglens överlevnad första sommaren. Den låga tätheten av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens ekologiska status klassats som måttlig sedan 2006. Denna klassning kvarstod även vid 2010 års undersökning. Alltidhultsån, Alltidhult Tätheten av öring har sedan 1995 varit låg på lokalen (Bilaga 5). Till viss del är detta väntat då lokalen inte utgör en optimal öringbiotop. Det har vid flera tillfällen under årens lopp påträffats mycket få öringar på lokalen. Årets uteblivna fångst av öring bedömdes därför inte avvika nämnvärt från tidigare undersökningarna. Lokalens ekologiska status klassades av VIX som dålig. Denna klassning var dock missvisande. Det låga värdet på indexet kunde i huvudsak relateras till förekomsten av abborre och ål. Arter som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår bedömning dock att förekomsten av dessa arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och lugnflytande åsträckor. Att ingen öring fångades påverkade också indexet avsevärt då förekomst av denna art påverkar ett flertal av de ingående delindexen positivt. Noterbart i sammanhanget är att en öring (ca 300 mm) observerades vid provfisket. Holjeån, uppströms reningsverket Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga vattnet bidrog till att göra lokalen mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt och fångsten av öring mer normal för lokalen. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med ett försiktigt ökande antal ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast fångades vid första utfiskningen. Att elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om. Lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Detta trots en mycket sparsam förekomst av öring. Att så varit fallet beror främst på den rikliga förekomsten av elritsa. Sedan 2004 har lokalens ekologiska status klassats som god till hög. Årets undersökning avvek därmed inte från tidigare resultat. 20 SKRÄBEÅN 2010 – Resultat Holjeån, länsgränsen Lokalen har provfiskats sedan 1992. Undersökningarna hat utförts årligen sedan år 2000. Förutom vid undersökningen 1992 så har provfiskena vid samtliga tillfällen visat på låga öringtätheter. Även vid årets undersökning var fångsten av öring ganska liten. Men kanske indikerade årets provfiske en förändring. De beräknade tätheterna var de näst högsta sedan toppåret 1992. De senaste två årens undersökningar visar på en försiktig ökning av öring. (Bilaga 5). VIX har sedan 2002 klassat lokalens ekologiska status som måttlig till hög. Årets fångst med en dominans av öring och elritsa (båda dessa arter påverkar indexet positivt) medförde att lokalen bedömdes ha god ekologisk status. Skräbeån, Nymölla Lokalen är belägen strax uppströms Skräbeåns mynning i havet. Öringfångsten på lokalen domineras normalt av årsungar. Provfisket 2010 innebar ingen förändring av detta. De beräknade tätheterna av öring har varierat en del sedan början av 2000-talet. Årets resultat bedömdes inte avvika nämnvärt från tidigare års. Noterbart är att ensomriga laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax hittats en gång tidigare, vid ett elprovfiske som genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande provfisken komma att visa. Lokalens ekologiska status klassades som god. Klassningen avvek därmed obetydligt från tidigare undersökningar. Statusklassningen har under hela tidserien växlat mellan god och måttlig status. Framför allt är det variationen i fångst av öring och toleranta arter som benlöja och ål som ger upphov till de olika klassningarna. 21 SKRÄBEÅN 2010 – Referenser Referenser ALcontrol och Skräbeåns vattenvårdskommitté 2004-2010. Årsrapporter för recipientkontrollen i Skräbeån 2004-2009. NATURVÅRDSVERKET 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, utgåva 1. ISBN 978-91620-0147-6. Referenser till plankton finns i bilaga 3. Referenser till bottenfauna finns i bilaga 4. Referenser till fiske finns i bilaga 5. 22 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska parametrar Metodik Analysparametrarnas innebörd Resultatlistor Diagram vattendrag Diagram sjöar 23 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Metodik Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 2. Sjöarna provtogs antingen vid två tillfällen (april och augusti) eller vid sex tillfällen (april-september). I sex provpunkter i rinnande vatten var provtagningstillfällena fördelade över februari, april, juni, augusti, september och november. Tre lokaler provtogs varje månad. Varje år undersöks, förutom fysikaliska- och kemiska parametrar, även plankton, klorofyll, bottenfauna och fisk. Metaller i vatten analyseras i april i fyra provtagningspunkter. Vidare undersöks fem extra punkter i rinnande vatten och en extra sjö, Raslången, vart tredje år med start 2002. De extra punkterna i rinnande vatten provtas under februari, april, augusti och november. Vattenföring Stora Enso AB har lämnat flödesuppgifter för tappningen från Ivösjön. Uppgifter om vattenföring för Holjeåns utlopp i Ivösjön beräknades därför enligt SMHIs S-HYPEmetod från och med i år (2110). Tidigare år har PULS-metoden använts. Vattenföringsuppgifter för Holjeåns utlopp i Ivösjön och tappningen från Ivösjön ligger till grund för transportberäkningar i provpunkt 14 och 23. Analyser Samtliga analyser har gjorts av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av Tabell 1. Vid provtagning från båt i sjöar och från broar i vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med hjälp av ett lod som löper utmed linan, vattnet tappas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca 2 dm under ytan och i sjöarna även ca 1/2 m ovanför botten. I Ivösjön även på mellannivå (34 m). I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en så kallad käpphämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor och organiskt material (TOC) beräknades för Holjeåns utlopp i Ivösjön (punkt 14) samt i Skräbeån vid Käsemölla (punkt 23). Vid Holjeåns utflöde (14) baserades beräkningarna på flödesuppgifter beräknade enligt S-HYPE-modellen samt månadsvisa analyser av respektive ämne. Halterna har interpolerats till dygnsdata som räknats om till dygnstransporter vilka summerats till månadstransporter. I Skräbeån vid Käsemölla har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist mått på transporten. Flödesuppgifter erhölls från Stora Enso AB i form av Ivösjöns tappning. 24 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Arealspecifik förlust Arealspecifik förlust av fosfor och kväve (kg/ha,år) beräknades för Holjeåns utlopp i Ivösjön samt i Skräbeån vid Käsemölla. Förlusten beräknas med hjälp av transporten och arealuppgifter. Arealerna är hämtade från Svenskt Vattenarkiv (SMHI 1994). Tabell 1. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna i Skräbeåns avrinningsområde ANALYSPARAMETER ENHET ANALYSMETOD Vattenföring Vattentemperatur Turbiditet pH Alkalinitet Syrgashalt Färg Absorbans TOC Konduktivitet Totalfosfor Totalkväve Nitratkväve Fosfatfosfor Ammonium Klorofyll a m³/s °C FNU mekv/l mg/l mg/l Pt ABS f420/5 mg/l mS/m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Tappning./ PULS Termometer ± 0,1 °C Fd SS-EN 27027 PH-K, SS028122-2 SS_EN ISO 9963-2, utg 1 Fältmätning, SS028188-1/O2-DE SS-EN ISO 7887, del 4 ABS-F420, SSEN ISO 7887 SS-EN 1484 SS-EN 27888-1 SS-EN ISO 6878:2005 SS13395, mod/SS028131, mod SS-EN ISO 13395, mod SSEN ISO 6878, mod SS-EN ISO 11732, mod SS028146-1 25 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Tabell 2. Skräbeåns provtagningspunkter och undersökningsprogram. FK = fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, MIV = metaller i vatten, Pl = plankton, Kl = klorofyll, Bf = bottenfauna och Fisk. Siffrorna anger antal prov per år Nr. Namn X-koord. Y-koord. Undersökningar 1a 2 Tommabodaån, vid Tranetorp 6259250 1409050 FK4* Tommabodaån, nedströms bäck 6249400 1406700 FK4* 3 Ekeshultsån f infl till Immeln 6242000 1408390 FK6 4y Immeln, centrala delen, 6238750 1408900 FK2 4b Immeln, centrala delen 6238750 1408900 FK2 5 Immelns utlopp 6241750 1412700 FK4* 6y Raslången 6237200 1414800 FK2* FK2* 6b Raslången 6237200 1414800 Alltidhultsån 6238000 1416500 7y Halen 6238650 1417770 FK2 7b Halen 6238650 1417770 FK2 8 Halens utlopp 6239480 1419500 FK6 9a Vilshultsån, uppstr. Rönnesjön 6257400 1417650 FK4* 9 Vilshultsån 6241210 1420620 FK4 Farabolsån 6256250 1423800 FK4* 10 Snövlebodaån 6240900 1421380 FK4 11 Holjeån, uppströms Jämshög 6236000 1420800 12 Holjeån, länsgränsen 6232440 1419980 14 Holjeån, utlopp Ivösjön 6226950 1416940 FK12 15y Oppmannasjön, Arkelstorpsviken 6226900 1405150 FK6 16y Oppmannasjön, centrala delen 6219200 1408150 FK6 16b Oppmannasjön, centrala delen 6219200 1408150 FK6 17 Oppmannakanalen 6218200 1409410 FK6 18y Ivösjön, öster om Bäckaskog 6219150 1410800 FK6 18b Ivösjön, öster om Bäckaskog 6219150 1410800 FK6 19y Ivösjön, öster om Ivö 6220800 1414950 FK6 19m Ivösjön, öster om Ivö 6220800 1414950 FK6 FK12 19b Ivösjön, öster om Ivö 6220800 1414950 FK6 21y Levrasjön 6220300 1418200 FK6 21b Levrasjön 6220300 1418200 FK6 22 Skräbeån, utloppet ur Ivösjön 6216570 1416480 FK6 23 Skräbeån, vid Käsemölla 6214160 1416800 FK12 26 Pl 1 Kl 2 Pl 1 Kl 2* Fisk 1 Fisk 1 10a *=Provtagning sker vart tredje år med början 2002. MIV Pl 1 Kl 2 MIV MIV Bf 1 Fisk 1 Bf 1 Fisk 1 Bf 1 Fisk 1 Kl 6 Pl 1 Kl 6 Kl 6 MIV Pl 1 Kl 6 Pl 1 Kl 6 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd Vattentemperatur (°C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Skalan för pH är logaritmisk vilket innebär att pH 6 är tio gånger surare och pH 5 är 100 gånger surare än pH 7. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett pH-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga pH-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid pH-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av orgaNära neutralt nismsamhällen. Låga pH-värden ökar dessutom många metallers >6,8 6,5-6,8 Svagt surt löslighet och därmed giftighet i vattnet. 6,2-6,5 Måttligt surt Surt Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” 5,6-6,2 Mycket surt (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på pH-värde indelas <5,6 enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: 8–9 >9 Tillägg ALcontrol Högt pH Mycket högt pH Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. >0,2 Mycket god buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: 0,1-0,2 0,05-0,10 0,02-0,05 <0,02 God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffert-kapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (mS/m), mätt vid 25°C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 27 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattenfärg (mg Pt/l) göras enligt: Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: <10 10-25 25-60 60-100 >100 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten < 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Ej/obetydligt grumligt vatten Svagt grumligt vatten Måttligt grumligt vatten Betydligt grumligt vatten Starkt grumligt vatten TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 4-8 8-12 12-16 >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 5-7 3-5 1-3 <1 Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0°C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20°C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 28 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. <12,5 Låga halter Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- 12,5-25 Måttligt höga halter kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse- 25-50 Höga halter ende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober 50-100 Mycket höga halter (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från >100 Extremt höga halter näringsfattiga till näringsrika vatten: Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <0,04 0,04-0,08 0,08-0,16 0,16-0,32 >0,32 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av av- <300 Låga halter loppsvatten. 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- 1250-5000 Mycket höga halter kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse>5000 Extremt höga halter ende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1,0 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16 >16 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Nitratkväve, NO3-N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit till nitrat med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av ett kilo ammoniumkväve förbrukar 4,6 kilo syre. 29 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av pH-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster 1975). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet Mycket stort siktdjup när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp >8 Stort siktdjup den till man åter kan se den och noterar djupet. Medel- 5-8 värdet av dessa djup utgör siktdjupet. 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljö- <1 Mycket litet siktdjup kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckel-ämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika till- <2 Mycket låga halter växtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare 2-5 Låga halter en sjö är. 5-12 Måttligt höga halter 12-25 Höga halter Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljöMycket höga halter kvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avse- >25 ende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. <2,5 2,5-10 10-20 20-40 >40 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. ”Mycket låga halter” ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders ”låga halter” o.s.v. ”Mycket höga halter” motsvarar ”extremt höga halter” i bedömningsgrunderna. 30 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Allmänt om metaller Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för ”skadliga” tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och ”vandra”. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt följande: Mycket låga halter Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Nickel Zink <0,4 <0,2 <0,01 <0,5 <0,3 <0,7 <5 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter 0,4-5 0,2-1 0,01-0,1 0,5-3 0,3-5 0,7-15 5-20 5-15 1-3 0,1-0,3 3-9 5-15 15-45 20-60 15-75 3-15 0,3-1,5 9-45 15-75 45-225 60-300 >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 31 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 32 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Resultatlistor Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x.x x.x pH Alk Turbiditet Färg TOC Syrgashalt Tot-N Tot-N Mycket surt Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Starkt grumligt vatten Starkt färgat vatten Mycket hög halt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Mycket höga halter Extremt höga halter <5.6 <0.02 >7.0 >100 >16 <1 1250-5000 >5000 mekv/l FNU mg Pt/l mg/l mg/l µg/l µg/l x.x Tot-P Tot-P Mycket höga halter Extremt höga halter 50-100 >100 µg/l µg/l 33 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Stations- Datum Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg Abs. nr: tet förm. tet °C m3/s - mekv/l mS/m FNU - 420/5cm PROVPUNKT Ekeshultsån före Ekeshultsån före Ekeshultsån före Ekeshultsån före Ekeshultsån före Ekeshultsån före inflödet i Immeln inflödet i Immeln inflödet i Immeln inflödet i Immeln inflödet i Immeln inflödet i Immeln 3 3 3 3 3 3 100219 100419 100621 100820 100920 101122 Max Min Medel 8,3 14,4 17,3 12,7 3,4 17,3 3,4 11,2 6,5 6,5 6,9 6,7 6,1 6,9 6,1 6,5 0,10 0,14 0,24 0,14 0,059 0,24 0,059 0,14 8,89 8,41 11,8 10,2 8,38 11,8 8,38 9,54 Immeln, centrala delen, ytan Immeln, centrala delen, ytan 4Y 4Y 100428 100830 Max Min Medel 8,8 18,0 18,0 8,8 13,4 6,6 7,0 7,0 6,6 6,8 0,10 0,12 0,12 0,10 0,11 Immeln, centrala delen, botten Immeln, centrala delen, botten 4B 4B 100428 100830 Max Min Medel 7,3 13,7 13,7 7,3 10,5 6,8 6,6 6,8 6,6 6,7 Halen, ytan Halen, ytan 7Y 7Y 100428 100824 Max Min Medel 9,9 20,3 20,3 9,9 15,1 Halen, botten Halen, botten 7B 7B 100428 100824 Max Min Medel Halens utlopp Halens utlopp Halens utlopp Halens utlopp Halens utlopp Halens utlopp 8 8 8 8 8 8 Vilshultsån före inflödet i Holjeån Vilshultsån före inflödet i Holjeån Vilshultsån före inflödet i Holjeån Vilshultsån före inflödet i Holjeån Snöflebodaån Snöflebodaån Snöflebodaån Snöflebodaån 220 360 600 300 250 600 220 346 0,363 0,768 1,158 0,884 0,780 1,158 0,363 0,790 8,28 8,37 8,37 8,28 8,33 80 60 80 60 70 0,218 0,148 0,218 0,148 0,183 0,10 0,23 0,23 0,10 0,17 8,11 9,40 9,40 8,11 8,76 120 100 120 100 110 0,218 0,221 0,221 0,218 0,219 7,0 7,1 7,1 7,0 7,1 0,14 0,17 0,17 0,14 0,16 8,11 8,66 8,66 8,11 8,39 80 55 80 55 68 0,135 0,100 0,135 0,100 0,118 5,5 7,0 7,0 5,5 6,3 6,8 6,6 6,8 6,6 6,7 0,14 0,20 0,20 0,14 0,17 8,25 9,17 9,17 8,25 8,71 70 65 70 65 68 0,136 0,129 0,136 0,129 0,133 100219 100419 100618 100820 100920 101122 Max Min Medel 1,5 7,8 18,4 20,7 13,7 4,1 20,7 1,5 11,0 6,9 7,0 7,2 7,1 7,2 7,0 7,2 6,9 7,1 0,13 0,13 0,15 0,16 0,16 0,16 0,16 0,13 0,15 8,86 8,28 8,40 8,51 8,42 8,38 8,86 8,28 8,48 0,88 0,78 1,5 1,4 1,7 0,79 1,7 0,78 1,2 65 70 60 55 50 40 70 40 57 0,101 0,149 0,130 0,095 0,108 0,113 0,149 0,095 0,116 9 9 9 9 100219 100419 100820 101122 Max Min Medel 0,0 5,8 17,4 4,0 17,4 0,0 6,8 7,0 6,7 7,3 6,5 7,3 6,5 6,9 0,18 0,11 0,28 0,085 0,28 0,085 0,16 9,93 8,13 11,9 8,12 11,9 8,12 9,52 2,5 1,6 2,6 1,9 2,6 1,6 2,2 100 200 120 200 200 100 155 0,244 0,369 0,253 0,633 0,633 0,244 0,374 10 10 10 10 100219 100419 100820 101122 Max Min Medel 0,0 5,6 16,3 4,3 16,3 0,0 6,6 7,0 6,9 7,3 6,6 7,3 6,6 7,0 0,18 0,13 0,26 0,11 0,26 0,11 0,17 9,14 7,99 9,52 8,59 9,52 7,99 8,81 1,9 2,8 1,9 3,1 3,1 1,9 2,4 140 240 140 180 240 140 175 0,263 0,373 0,284 0,528 0,528 0,263 0,362 I stn 3 togs inget prov i februari pga igensnöad väg. 34 4,6 8,6 27 17 3,6 27 3,6 12 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 TOC Syrgas- Syremätthalt nad mg/l mg/l % Nitratkväve µg/l Totalkväve µg/l Fosfatfosfor µg/l Totalfosfor µg/l Siktdjup m Klorofyll µg/l Extra analyser i Holjeån och Ivösjön NH4-N NH3 µg/l µg/l Datum - Stationsnr - 100219 100419 100621 100820 100920 101122 Max Min Medel 3 3 3 3 3 3 100428 100830 Max Min Medel 4Y 4Y 100428 100830 Max Min Medel 4B 4B 100428 100824 Max Min Medel 7Y 7Y 10 9 10 9 10 100428 100824 Max Min Medel 7B 7B 680 630 600 520 500 530 680 500 577 9 6 23 7 7 8 23 6 10 100219 100419 100618 100820 100920 101122 Max Min Medel 8 8 8 8 8 8 200 220 140 130 220 130 173 810 940 660 960 960 660 843 13 9 14 38 38 9 19 100219 100419 100820 101122 Max Min Medel 9 9 9 9 210 260 170 230 260 170 218 880 970 760 1100 1100 760 928 15 11 18 37 37 11 20 100219 100419 100820 101122 Max Min Medel 10 10 10 10 17 33 29 28 28 33 17 27 10,4 8,0 7,1 8,8 11,3 11,3 7,1 9,1 89 78 74 83 85 89 74 82 530 110 200 580 210 580 110 326 1100 1000 1200 1400 1100 1400 1000 1160 13 42 47 40 42 47 13 37 14 12 14 12 13 10,7 8,5 10,7 8,5 9,6 93 90 93 90 91 350 230 350 230 290 820 790 820 790 805 <2 <2 <2 <2 1,0 13 13 13 13 13 14 14 14 14 14 1,8 0,0 1,8 0,0 0,9 15 0 15 0 8 360 310 360 310 335 880 870 880 870 875 <2 <2 <2 <2 1,0 13 21 21 13 17 12 12 12 12 12 11,0 7,9 11,0 7,9 9,5 99 88 99 88 93 230 70 230 70 150 690 570 690 570 630 <2 <2 <2 <2 1,0 9 10 10 9 10 12 12 12 12 12 8,9 3,3 8,9 3,3 6,1 71 27 71 27 49 250 270 270 250 260 670 770 770 670 720 <2 <2 <2 <2 1,0 12 11 11 11 11 10 12 10 11 11,2 11,6 10,7 7,0 9,0 11,4 11,6 7,0 10,2 80 98 114 78 87 87 114 78 91 240 240 140 31 18 120 240 18 132 17 18 14 26 26 14 19 13,0 11,4 7,9 12,7 13,0 7,9 11,3 89 91 83 97 97 83 90 19 18 14 23 23 14 19 13,4 11,9 8,7 12,4 13,4 8,7 11,6 92 95 89 95 95 89 93 35 2,3 2,1 2,3 2,1 2,2 3,3 3,2 3,3 3,2 3,3 2,7 1,7 2,7 1,7 2,2 5,8 4,6 5,8 4,6 5,2 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Stations- Datum nr: - PROVPUNKT Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg Abs. tet förm. tet °C m3/s - mekv/l mS/m FNU - 420/5cm Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög uppströms Jämshög 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 0,2 1,0 1,5 7,0 14,6 17,6 20,8 18,3 12,4 6,2 4,3 0,3 20,8 0,2 8,7 6,9 7,1 6,9 7,0 7,0 7,1 7,1 7,2 7,2 6,9 6,8 6,8 7,2 6,8 7,0 0,15 0,16 0,13 0,13 0,16 0,17 0,22 0,23 0,22 0,16 0,12 0,13 0,23 0,12 0,17 14,0 9,62 11,2 8,40 8,70 8,55 10,8 11,0 9,38 8,78 8,86 8,87 14,0 8,40 9,85 3,1 2,2 3,6 1,8 1,5 2,4 1,1 1,5 2,0 4,2 2,4 1,6 4,2 1,1 2,3 110 80 180 120 110 100 80 70 130 160 100 160 180 70 117 0,215 0,156 0,234 0,221 0,122 0,214 0,151 0,143 0,361 0,464 0,396 0,361 0,464 0,122 0,253 Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen länsgränsen 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 0,2 0,9 1,5 7,0 14,5 17,1 19,6 18,2 12,3 6,3 4,5 0,5 19,6 0,2 8,6 7,1 7,2 6,9 6,9 7,1 7,2 7,3 7,3 7,3 7,1 6,9 7,0 7,3 6,9 7,1 0,19 0,19 0,16 0,14 0,20 0,19 0,32 0,28 0,26 0,21 0,14 0,17 0,32 0,14 0,20 13,9 10,8 12,5 9,23 9,97 9,42 14,4 13,7 11,6 10,4 9,65 10,1 14,4 9,23 11,3 2,0 1,8 5,0 1,5 2,0 2,2 1,2 1,5 2,5 4,1 2,4 1,8 5,0 1,2 2,3 100 90 160 120 100 100 80 70 130 140 130 160 160 70 115 0,209 0,150 0,203 0,216 0,143 0,214 0,146 0,131 0,353 0,425 0,399 0,354 0,425 0,131 0,245 Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, Holjeån, utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp utlopp 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 0,1 0,3 1,7 7,0 14,2 17,1 21,2 18,0 12,2 6,1 4,8 0,3 21,2 0,1 8,6 7,0 7,2 6,9 7,0 6,9 7,0 7,1 7,1 7,2 6,9 6,9 6,9 7,2 6,9 7,0 0,18 0,20 0,16 0,14 0,20 0,17 0,27 0,25 0,29 0,18 0,14 0,14 0,29 0,14 0,19 11,4 11,2 12,4 9,21 10,1 9,20 13,9 12,6 14,1 10,2 9,61 9,10 14,1 9,10 11,1 1,7 1,9 6,8 1,8 2,6 2,0 1,3 2,6 2,5 5,1 3,0 1,1 6,8 1,1 2,7 90 80 130 100 100 90 160 60 120 120 100 140 160 60 108 0,198 0,139 0,179 0,195 0,103 0,198 0,148 0,111 0,254 0,396 0,349 0,295 0,396 0,103 0,214 90 80 80 90 90 80 90 80 85 0,100 0,124 0,090 0,083 0,053 0,076 0,124 0,053 0,088 i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön i Ivösjön Arkelstorpsviken Arkelstorpsviken Arkelstorpsviken Arkelstorpsviken Arkelstorpsviken Arkelstorpsviken 15Y 15Y 15Y 15Y 15Y 15Y 100429 13,1 8,4 1,2 22,0 100603 18,1 8,9 1,4 22,9 100629 23,1 8,9 1,6 24,7 100721 23,2 8,9 1,7 24,3 100827 17,5 8,9 1,7 25,3 100928 11,9 8,4 1,8 27,6 Max 23,2 8,9 1,8 27,6 Min 11,9 8,4 1,2 22,0 Medel 17,8 8,7 1,6 24,5 Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 15Y i maj, det togs istället i början på juni. 36 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 TOC Syrgas- Syremätthalt nad mg/l mg/l % Nitratkväve µg/l Totalkväve µg/l Fosfatfosfor µg/l Totalfosfor µg/l Siktdjup m Extra analyser i Holjeån och KloroIvösjön fyll NH4-N NH3 µg/l µg/l µg/l Datum - Stationsnr: - 15 13 15 13 15 13 11 11 17 18 19 17 19 11 15 10,1 13,1 13,5 11,3 12,1 9,9 9,5 8,1 9,1 11,6 12,7 13,8 13,8 8,1 11,2 69 92 96 93 119 104 106 86 85 94 98 95 119 69 95 230 250 590 260 180 150 190 180 130 140 210 200 590 130 226 780 790 1300 770 780 670 690 690 740 870 850 780 1300 670 809 16 13 16 9 15 14 14 12 9 24 26 10 26 9 15 17 13 54 <10 <10 17 22 29 11 <10 20 30 54 <10 19 0,014 0,018 0,049 <0,018 <0,032 0,085 0,14 0,19 0,047 <0,013 0,018 0,019 0,19 <0,013 0,051 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 16 15 15 13 15 12 12 11 14 17 19 17 19 11 15 10,2 12,8 13,3 11,4 12,4 10,3 9,1 8,0 9,0 11,5 12,3 13,6 13,6 8,0 11,2 70 90 95 94 122 107 99 85 84 93 95 94 122 70 94 280 320 980 300 250 200 830 770 710 540 320 500 980 200 500 1000 1000 1700 890 1100 890 1900 1400 1300 1100 1100 1000 1900 890 1198 12 13 22 7 15 16 17 14 11 20 35 14 35 7 16 230 220 190 82 190 180 490 240 160 130 68 130 490 68 193 0,29 0,38 0,17 0,12 0,76 1,1 4,5 2,0 0,86 0,021 0,078 0,14 4,5 0,021 0,87 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 12 14 12 13 12 14 13 11 10 10 16 18 15 18 10 13 10,5 13,4 13,4 12,3 12,3 9,9 8,4 6,4 8,4 11,4 12,2 13,1 13,4 6,4 11,0 72 92 96 101 120 103 95 68 78 92 95 90 120 68 92 520 650 1300 350 530 260 1300 1100 1400 640 420 300 1400 260 731 1100 1300 2000 940 1100 890 1800 1600 1900 1200 1200 970 2000 890 1333 10 12 29 10 16 20 16 17 11 24 38 9 38 9 18 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 12 15 15 17 18 17 18 12 16 11,9 11,3 11,2 12,1 10,2 9,3 12,1 9,3 11,0 113 120 131 142 107 86 142 86 117 860 <10 (<100) <10 15 52 860 <10 187 1800 1300 1600 2200 1900 2000 2200 1300 1800 100429 100603 100629 100721 100827 100928 Max Min Medel 15Y 15Y 15Y 15Y 15Y 15Y 3 5 2 6 <2 6 6 <2 4 41 26 74 83 86 86 86 26 66 37 0,9 0,8 0,8 0,5 0,3 0,7 0,9 0,3 0,7 34 76 50 59 5,4 70 76 5,4 49 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Stations- Datum nr: - PROVPUNKT Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg Abs. tet förm. tet °C m3/s - mekv/l mS/m FNU - 420/5cm Oppmannasjön, centrala delen, ytan Oppmannasjön, centrala delen, ytan Oppmannasjön, centrala delen, ytan Oppmannasjön, centrala delen, ytan Oppmannasjön, centrala delen, ytan 16Y 16Y 16Y 16Y 16Y 100603 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 14,5 22,7 23,4 19,0 13,3 23,4 13,3 18,6 8,5 8,5 8,4 8,5 8,2 8,5 8,2 8,4 2,5 2,4 2,3 2,3 2,3 2,5 2,3 2,4 35,3 33,8 33,0 33,5 35,3 35,3 33,0 34,2 20 15 20 30 20 30 15 21 0,035 0,020 0,250 0,023 0,028 0,250 0,020 0,071 Oppmannasjön, centrala delen, botten Oppmannasjön, centrala delen, botten Oppmannasjön, centrala delen, botten Oppmannasjön, centrala delen, botten Oppmannasjön, centrala delen, botten 16B 16B 16B 16B 16B 100603 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 13,3 16,0 16,8 18,3 13,2 18,3 13,2 15,5 8,4 8,0 7,9 8,4 8,2 8,4 7,9 8,2 2,5 2,6 2,7 2,3 2,4 2,7 2,3 2,5 35,4 36,9 37,6 33,7 34,6 37,6 33,7 35,6 20 25 160 35 20 160 20 52 0,043 0,016 0,034 0,022 0,029 0,043 0,016 0,029 17 17 17 17 17 17 100219 100419 100618 100820 100920 101122 Max Min Medel 0,7 7,2 18,2 19,6 14,0 5,8 19,6 0,7 10,9 8,2 8,2 8,2 8,4 8,3 7,7 8,4 7,7 8,2 2,4 2,6 2,5 2,3 2,3 0,59 2,6 0,59 2,1 36,1 37,3 35,8 33,6 34,0 15,1 37,3 15,1 32,0 15 20 25 30 30 30 30 15 25 0,019 0,020 0,039 0,019 0,028 0,081 0,081 0,019 0,034 Oppmannakanalen Oppmannakanalen Oppmannakanalen Oppmannakanalen Oppmannakanalen Oppmannakanalen 3,7 1,8 6,2 5,2 4,0 1,2 6,2 1,2 3,7 Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster om om om om om om Bäckaskog, ytan Bäckaskog, ytan Bäckaskog, ytan Bäckaskog, ytan Bäckaskog, ytan Bäckaskog, ytan 18Y 18Y 18Y 18Y 18Y 18Y 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 7,9 12,1 20,7 23,1 18,8 13,9 23,1 7,9 16,1 7,8 7,7 7,8 7,8 7,7 7,8 7,8 7,7 7,8 0,56 0,55 0,55 0,58 0,57 0,59 0,59 0,55 0,57 14,6 14,4 14,4 14,7 14,8 15,1 15,1 14,4 14,7 50 40 40 35 25 25 50 25 36 0,083 0,093 0,074 0,150 0,061 0,073 0,150 0,061 0,089 Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster Ivösjön, öster om om om om om om Bäckaskog, botten Bäckaskog, botten Bäckaskog, botten Bäckaskog, botten Bäckaskog, botten Bäckaskog, botten 18B 18B 18B 18B 18B 18B 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 5,3 8,3 11,4 12,5 12,4 13,2 13,2 5,3 10,5 7,7 7,4 7,3 7,4 7,1 7,8 7,8 7,1 7,5 0,53 0,56 0,56 0,56 0,60 0,58 0,60 0,53 0,57 14,5 14,6 14,6 14,5 14,9 15,0 15,0 14,5 14,7 50 35 35 45 45 25 50 25 39 0,085 0,103 0,072 0,068 0,079 0,074 0,103 0,068 0,080 Ivösjön, öster om Ivö, ytan Ivösjön öster om Ivö, ytan Ivösjön öster om Ivö, ytan Ivösjön öster om Ivö, ytan Ivösjön öster om Ivö, ytan Ivösjön öster om Ivö, ytan 19Y 19Y 19Y 19Y 19Y 19Y 100429 7,2 7,8 0,53 14,5 50 100601 12,1 7,7 0,53 14,3 45 100629 20,8 7,8 0,55 14,3 40 100721 23,5 7,8 0,55 14,4 40 100827 18,3 7,7 0,56 14,7 30 100930 13,7 7,8 0,57 15,0 25 Max 23,5 7,8 0,57 15,0 50 Min 7,2 7,7 0,53 14,3 25 Medel 15,9 7,8 0,55 14,5 38 Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 16Y, 16B, 18Y, 18B, 19Y i maj, de togs istället i början på juni. 38 0,086 0,090 0,072 0,074 0,065 0,074 0,090 0,065 0,077 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 TOC Syrgas- Syremätthalt nad mg/l mg/l % Nitratkväve µg/l Totalkväve µg/l Fosfatfosfor µg/l Totalfosfor µg/l Siktdjup m 1,4 1,2 1,2 1,4 2,0 2,0 1,2 1,4 8,9 8,4 9,0 10 8,7 10 8,4 9,0 10,1 10,4 9,4 8,9 9,0 10,4 8,9 9,6 99 121 110 96 86 121 86 102 190 11 <10 <10 17 190 <10 46 890 560 650 820 750 890 560 734 3 <2 <2 <2 3 3 <2 1,8 14 13 16 26 23 26 13 18 9,1 8,1 8,4 12 8,6 12 8,1 9,2 8,7 2,1 0,0 7,6 8,9 8,9 0,0 5,5 83 21 0 81 85 85 0 54 200 71 (<100) <10 13 200 <10 72 900 930 1200 990 750 1200 750 954 <2 <2 2 <2 4 4 <2 2 8,3 8,2 9,2 9,7 11 8,2 11 8,2 9,1 12,6 11,6 10,8 8,2 9,1 11,4 12,6 8,2 10,6 88 96 115 90 88 91 115 88 95 130 320 58 <10 <10 310 320 <10 138 810 960 800 680 770 680 960 680 783 10 9,7 9,7 9,4 10 9,0 10 9,0 9,6 11,9 10,3 9,2 9,1 7,9 9,4 11,9 7,9 9,6 100 96 103 106 85 91 106 85 97 530 380 330 290 270 250 530 250 342 820 810 1100 720 620 630 1100 620 783 <2 <2 <2 <2 <2 3 3 <2 1 8 12 8 7 7 9 12 7 9 9,7 10 9,8 9,8 10 8,6 10 8,6 9,7 11,4 8,1 6,1 3,8 0,4 9,0 11,4 0,4 6,5 90 69 56 36 4 86 90 3,7 57 540 400 550 340 340 250 550 250 403 810 860 780 930 720 640 930 640 790 <2 <2 <2 2 <2 <2 2 <2 1 8 13 10 24 9 8 24 8 12 9,8 11 9,6 9,3 10 8,6 11 8,6 9,7 11,8 10,2 9,3 9,1 8,4 9,6 11,8 8,4 9,7 98 95 104 107 89 93 107 89 98 560 370 310 290 260 260 560 260 342 750 780 740 700 670 680 780 670 720 <2 <2 <2 <2 <2 <2 <2 <2 1 8 8 7 14 5 8 14 5 8 Extra analyser i Holjeån och KloroIvösjön fyll NH4-N NH3 µg/l µg/l µg/l - Stationsnr: - 100603 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 16Y 16Y 16Y 16Y 16Y 18 25 22 25 21 25 18 22 100603 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 16B 16B 16B 16B 16B 12 10 26 19 68 19 68 10 26 100219 100419 100618 100820 100920 101122 Max Min Medel 17 17 17 17 17 17 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 18Y 18Y 18Y 18Y 18Y 18Y 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 18B 18B 18B 18B 18B 18B 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 19Y 19Y 19Y 19Y 19Y 19Y 39 3,9 3,5 3,7 3,9 4,1 4,4 4,4 3,5 3,9 4,1 3,6 4,1 3,8 4,0 4,9 4,9 3,6 4,1 16 7,8 8,7 29 20 29 7,8 16 Datum 3,7 5,3 2,6 4,2 2,8 4,0 5,3 2,6 3,8 3,9 4,7 4,0 4,6 2,8 3,4 4,7 2,8 3,9 15 0,31 15 15 15 0,31 0,31 0,31 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Stations- Datum nr: - PROVPUNKT Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön öster om öster om öster om öster om öster om öster om Ivö, 34 Ivö, 34 Ivö, 34 Ivö, 34 Ivö, 34 Ivö, 34 m djup m djup m djup m djup m djup m djup Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön Ivösjön öster om öster om öster om öster om öster om öster om Ivö, botten Ivö, botten Ivö, botten Ivö, botten Ivö, botten Ivö, botten Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg Abs. tet förm. tet °C m3/s - mekv/l mS/m FNU - 420/5cm 19M 19M 19M 19M 19M 19M 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 5,3 7,2 7,6 13,7 7,7 7,5 13,7 5,3 8,2 7,7 7,5 7,5 7,4 7,3 7,3 7,7 7,3 7,5 0,54 0,54 0,54 0,54 0,54 0,55 0,55 0,54 0,54 14,4 14,4 14,4 14,4 14,5 14,7 14,7 14,4 14,5 50 45 40 45 35 40 50 35 43 0,085 0,099 0,082 0,076 0,076 0,090 0,099 0,076 0,085 19B 19B 19B 19B 19B 19B 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 5,2 6,4 7,4 8,0 7,5 7,3 8,0 5,2 7,0 7,7 7,5 7,4 7,4 7,1 7,2 7,7 7,1 7,4 0,53 0,54 0,54 0,54 0,57 0,56 0,57 0,53 0,55 14,4 14,4 14,4 14,4 14,7 14,8 14,8 14,4 14,5 55 45 35 45 40 35 55 35 43 0,088 0,085 0,078 0,086 0,073 0,091 0,091 0,073 0,083 Levrasjön, ytan Levrasjön, ytan Levrasjön, ytan Levrasjön, ytan Levrasjön, ytan Levrasjön, ytan 21Y 21Y 21Y 21Y 21Y 21Y 100428 100601 100629 100721 100827 100928 Max Min Medel 8,0 12,3 21,4 23,6 18,7 14,2 23,6 8,0 16,4 8,3 8,3 8,5 8,3 8,3 8,3 8,5 8,3 8,3 2,1 2,3 2,2 2,0 1,9 2,1 2,3 1,9 2,1 33,1 33,8 33,4 32,0 31,5 32,8 33,8 31,5 32,8 8 8 5 8 8 8 8 5 8 0,009 0,010 <0,005 0,013 0,007 <0,005 0,013 0,007 0,007 Levrasjön, botten Levrasjön, botten Levrasjön, botten Levrasjön, botten Levrasjön, botten Levrasjön, botten 21B 21B 21B 21B 21B 21B 100428 100601 100629 100721 100827 100928 Max Min Medel 6,2 8,5 9,5 10,0 9,2 9,6 10,0 6,2 8,8 8,1 8,1 7,9 7,8 7,7 7,9 8,1 7,7 7,9 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,6 2,6 2,2 2,4 33,2 34,2 34,6 36,2 37,1 37,1 37,1 33,2 35,4 8 8 15 20 15 10 20 8 13 0,009 0,016 0,008 0,009 0,012 0,011 0,016 0,008 0,011 100219 0,4 7,8 0,57 15,0 0,54 40 100419 6,9 7,7 0,61 15,3 1,5 45 100618 16,2 7,8 0,55 14,5 2,6 40 100820 19,2 7,8 0,58 14,8 2,6 30 100920 13,7 7,8 0,56 14,9 1,8 30 101122 6,6 7,6 0,57 14,8 1,1 30 Max 19,2 7,8 0,61 15,3 2,6 45 Min 0,4 7,6 0,55 14,5 0,54 30 Medel 10,5 7,8 0,57 14,9 1,7 36 Pga oförudsedda händelser kunde inte prov tas i stn 19M, 19B, 21Y o 21B i maj, de togs istället i början på juni. 0,065 0,084 0,085 0,056 0,070 0,081 0,085 0,056 0,073 Skräbeån, utlopp ur Ivösjön Skräbeån, utlopp ur Ivösjön Skräbeån, utlopp ur Ivösjön Skräbeån, utlopp ur Ivösjön Skräbeån, utlopp ur Ivösjön Skräbeån, utlopp ur Ivösjön 22 22 22 22 22 22 40 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 TOC Syrgas- Syremätthalt nad mg/l mg/l % Nitratkväve µg/l Totalkväve µg/l Fosfatfosfor µg/l Totalfosfor µg/l Siktdjup m Extra analyser i Holjeån och KloroIvösjön fyll NH4-N NH3 µg/l µg/l µg/l Datum <10 0,037 19M 19M 19M 19M 19M 19M <10 <10 5 0,037 0,037 0,037 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 100429 100601 100629 100721 100827 100930 Max Min Medel 19B 19B 19B 19B 19B 19B 100428 100601 100629 100721 100827 100928 Max Min Medel 21Y 21Y 21Y 21Y 21Y 21Y - Stationsnr: - 9,5 9,6 8,7 9,4 9,7 9,1 9,7 8,7 9,3 11,5 10,5 9,4 8,2 6,8 5,9 11,5 5,9 8,7 91 87 79 79 57 49 91 49 74 540 550 580 940 440 380 940 380 572 790 820 800 1000 810 740 1000 740 827 <2 <2 <2 <2 <2 <2 <2 <2 1 8 7 6 12 <5 6 12 <5 7 10 9,8 8,9 8,9 10 8,9 10 8,9 9,4 11,4 9,9 9,2 9,4 5,0 4,7 11,4 4,7 8,3 90 80 77 79 42 39 90 39 68 560 440 610 380 380 360 610 360 455 800 830 780 890 810 770 890 770 813 <2 <2 <2 <2 <2 2 2 <2 1 11 7 7 6 9 7 11 6 8 5,9 5,8 5,2 5,8 6,4 6,6 6,6 5,2 6,0 12,7 10,1 9,3 9,6 8,3 9,1 12,7 8,3 9,9 107 94 105 113 89 89 113 89 100 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 5 430 460 390 390 400 460 460 390 422 2 <2 <2 <2 <2 <2 2 <2 1 13 12 8 6 6 8 13 6 9 4,9 5,9 5,2 5,6 8,5 5,6 8,5 4,9 6,0 8,0 8,4 2,2 0,1 0,0 0,7 8,4 0,0 3,2 65 72 19 1 0 6 72 0 27 <10 12 <10 <10 <10 <10 12 <10 6 420 460 410 670 1100 840 1100 410 650 3 <2 <2 53 110 84 110 <2 42 15 17 12 84 150 110 150 12 65 100428 100601 100629 100721 100827 100928 Max Min Medel 21B 21B 21B 21B 21B 21B 9,1 9,4 11 9,7 7,7 8,1 11 7,7 9,2 13,4 12,0 11,7 8,0 9,7 11,1 13,4 8,0 11,0 93 99 119 87 94 91 119 87 97 520 370 340 210 230 310 520 210 330 760 720 720 630 660 660 760 630 692 8 <5 11 7 <5 8 11 <5 6 100219 100419 100618 100820 100920 101122 Max Min Medel 22 22 22 22 22 22 41 3,6 4,1 3,9 3,2 3,3 3,7 4,1 3,2 3,6 6,3 3,5 1,8 1,2 2,2 4,8 6,3 1,2 3,3 <10 0,023 <10 <10 5 0,023 0,023 0,023 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Stations- Datum nr: - PROVPUNKT Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Skräbeån, vid Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla Käsemölla 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 Temp. Flöde pH Alkalini- Lednings- Turbidi- Färg Abs. tet förm. tet °C m3/s - mekv/l mS/m FNU - 420/5cm 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 0,4 0,6 1,2 7,4 14,1 16,2 22,2 19,0 13,6 7,8 6,5 0,9 22,2 0,4 9,2 7,7 7,8 7,7 7,8 7,7 7,7 7,7 7,7 7,7 7,7 7,6 7,7 7,8 7,6 7,7 0,58 0,59 0,61 0,62 0,56 0,58 0,59 0,59 0,61 0,58 0,59 0,59 0,62 0,56 0,59 14,9 15,6 15,6 15,6 14,7 14,6 14,8 14,8 15,3 15,1 15,4 15,1 15,6 14,6 15,1 1,1 0,65 2,6 1,5 1,1 4,2 1,6 3,0 1,8 1,4 1,3 1,2 4,2 0,65 1,8 40 40 45 50 30 35 35 35 30 30 30 35 50 30 36 0,078 0,070 0,084 0,064 0,094 0,087 0,071 0,056 0,069 0,075 0,094 0,084 0,094 0,056 0,077 Metaller Plats 23 12 9 3 Lokalnamn Datum Fe mg/l Mn mg/l Ca mg/l Mg mg/l Na mg/l K mg/l Al µg/l Skräbeån vid Käsemölla Holjeån vid Länsgränsen Vilshultsån före inflödet i Holjeån Ekeshultsån före inflödet i Immeln 100419 100419 100419 100419 0,13 0,74 0,88 1,9 <0,020 0,050 0,040 0,14 17 6,6 6,7 6,3 2,0 1,4 1,4 1,5 8,4 7,1 6,3 6,7 1,8 1,4 1,3 1,6 46 170 300 260 42 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 TOC Syrgas- Syremätthalt nad mg/l mg/l % 9,6 9,6 9,8 9,4 9,9 9,0 11 12 10 8,6 8,7 9,5 12 8,6 9,8 10,4 13,7 12,9 11,9 11,9 11,4 9,5 7,9 9,6 11,7 11,3 12,7 13,7 7,9 11,2 72 95 91 99 116 116 109 85 93 98 92 89 116 72 96 Nitratkväve µg/l Totalkväve µg/l 500 510 620 390 360 340 210 210 230 260 340 350 620 210 360 720 790 910 770 800 730 680 650 650 620 720 700 910 620 728 Fosfatfosfor µg/l Totalfosfor µg/l Siktdjup m Extra analyser i Holjeån och KloroIvösjön fyll NH4-N NH3 µg/l µg/l µg/l 7 7 9 12 10 15 9 9 <5 7 7,8 <5 15 <5 8 Datum - Stationsnr: - 100120 100219 100322 100419 100521 100618 100721 100820 100920 101028 101122 101217 Max Min Medel 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 23 Metaller As µg/l Ba µg/l Pb µg/l Cd µg/l Co µg/l Cu µg/l tot Cr µg/l Hg µg/l Ni µg/l Sr µg/l Zn µg/l Datum Plats 0,30 0,35 0,41 0,37 15 16 17 18 0,19 0,46 0,45 0,43 <0,010 0,020 0,026 0,037 0,035 0,22 0,36 0,73 1,2 1,3 1,3 1,3 0,13 0,23 0,32 0,46 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,47 0,49 0,51 0,81 62 34 34 33 6,5 5,0 6,9 8,0 100419 100419 100419 100419 23 12 9 3 43 (mekv/l) 2,5 44 22. Skräbeån utl. Ivösjön 23. Käsemölla 23. Käsemölla 23. Käsemölla 12. Holjeån länsgr. 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån 22. Skräbeån utl. Ivösjön Konduktivitet 22. Skräbeån utl. Ivösjön 0,0 17. Oppmannakanalen 0,5 17. Oppmannakanalen 1,0 17. Oppmannakanalen 1,5 14. Holjeån utl. Ivösjön 2,0 14. Holjeån utl. Ivösjön Alkalinitet 14. Holjeån utl. Ivösjön 12. Holjeån länsgr. 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 12. Holjeån länsgr. (mS/m) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Diagram vattendrag pH 45 23. Käsemölla 23. Käsemölla 0 22. Skräbeån utl. Ivösjön 3 22. Skräbeån utl. Ivösjön 6 17. Oppmannakanalen 9 17. Oppmannakanalen 12 14. Holjeån utl. Ivösjön Grumlighet 14. Holjeån utl. Ivösjön 23. Käsemölla 22. Skräbeån utl. Ivösjön 17. Oppmannakanale n 14. Holjeån utl. Ivösjön 12. Holjeån länsgr. (mg Pt/l) 12. Holjeån länsgr. 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån 400 12. Holjeån länsgr. (FNU) 15 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån (mg/l) 30 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Färg 300 200 100 0 Organiskt material 25 20 15 10 5 0 46 23. Käsemölla 22. Skräbeån utl. Ivösjön 17. Oppmannakanalen 23. Käsemölla 22. Skräbeån utl. Ivösjön 17. Oppmannakanalen 14. Holjeån utl. Ivösjön 12. Holjeån länsgr. (µg/l) 14. Holjeån utl. Ivösjön (µg/l) 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån 23. Käsemölla 22. Skräbeån utl. Ivösjön 17. Oppmannakanalen 14. Holjeån utl. Ivösjön 12. Holjeån länsgr. 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån (mg/l) 12 12. Holjeån länsgr. 60 8. Halens utlopp 10. Snövlebodaån 9. Viltshultsån 3. Ekeshultsån SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Syrehalt 10 8 6 4 2 0 1600 Kväve 1200 800 400 0 Ofärgad del av stapeln utgörs av nitratkväve Fosfor 50 40 30 20 10 0 47 21b. Levrasjön botten 21b. Levrasjön botten 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 16b. Oppmannasjön 21b. Levrasjön botten 0 21y. Levrasjön yta 5 21y. Levrasjön yta 10 21y. Levrasjön yta 15 19b. Ivösjön Ivö botten 25 20 19b. Ivösjön Ivö botten 30 19b. Ivösjön Ivö botten Konduktivitet 19m. Ivösjön Ivö mellan 35 19m. Ivösjön Ivö mellan 0,0 19m. Ivösjön Ivö mellan 0,5 19y. Ivösjön Ivö yta 1,0 19y. Ivösjön Ivö yta 1,5 19y. Ivösjön Ivö yta 2,0 18b. Ivösjön Bäckaskog 2,5 18b. Ivösjön Bäckaskog Alkalinitet 18b. Ivösjön Bäckaskog 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 16b. Oppmannasjön 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 16b. Oppmannasjön (mS/m) 40 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta (mekv/l) 3,0 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Diagram sjöar pH 48 21y. Levrasjön yta 21b. Levrasjön botten 21y. Levrasjön yta 21b. Levrasjön botten 18b. Ivösjön Bäckaskog 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 19b. Ivösjön Ivö botten 0 19b. Ivösjön Ivö botten 5 19m. Ivösjön Ivö mellan 10 19m. Ivösjön Ivö mellan 15 19y. Ivösjön Ivö yta Organiskt material 19y. Ivösjön Ivö yta 18b. Ivösjön Bäckaskog 18y. Ivösjön Bäckaskog yta (mg/l) 15 16b. Oppmannasjön 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta 21b. Levrasjön botten 21y. Levrasjön yta 19b. Ivösjön Ivö botten 19m. Ivösjön Ivö mellan 19y. Ivösjön Ivö yta 18b. Ivösjön Bäckaskog 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 16b. Oppmannasjön 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta 160 140 120 100 80 60 40 20 0 16b. Oppmannasjön (mg/l) 20 16y. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Färg Syrehalt 12 9 6 3 0 49 21b. Levrasjön botten 21b. Levrasjön botten 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 21y. Levrasjön yta 0 21y. Levrasjön yta 20 19b. Ivösjön Ivö botten 40 19b. Ivösjön Ivö botten 60 19m. Ivösjön Ivö mellan 80 19m. Ivösjön Ivö mellan 100 19y. Ivösjön Ivö yta Fosfor 19y. Ivösjön Ivö yta 120 18b. Ivösjön Bäckaskog botten Färgad del av stapel representerar nitrat + nitritkväve. 18b. Ivösjön Bäckaskog botten 18y. Ivösjön Bäckaskog yta 16b. Oppmannasjön botten 16y. Oppmannasjön yta 15y. Arkeltorpsviken yta 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta (µg/l) 16b. Oppmannasjön botten (µg/l) 16y. Oppmannasjön yta 15y. Arkeltorpsviken yta 7b. Halen botten 7y. Halen yta 4b. Immeln botten 4y. Immeln yta SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 2400 Kväve 1800 1200 600 0 0 1 2 3 4 5 6 (m) 50 21. Levrasjön 19. Ivösjön Ivö 18. Ivösjön Bäckaskog 21. Levrasjön 19. Ivösjön Ivö 18. Ivösjön Bäckaskog 16. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken yta 7. Halen 4. Immeln (µg/l ) 50 16. Oppmannasjön 15y. Arkeltorpsviken yta 7. Halen 4. Immeln SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 1 Klorofyll 40 30 20 10 0 Siktdjup SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 2 BILAGA 2 Vattenföring, transport av fosfor, kväve och orgniska ämnen (TOC) samt arealspecifik förlust 51 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 2 3 TRANSPORT FOSFOR (ton) MÅNADSMEDELFLÖDE (m /s) JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 14 4,8 4,3 11,0 14,8 6,6 3,9 1,8 1,2 1,3 2,6 12,1 12,4 23 5,9 6,3 12,1 15,5 7,2 8,2 4,6 3,3 3,1 3,6 5,7 16,2 JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC 14 0,13 0,13 0,72 0,60 0,26 0,19 0,08 0,05 0,04 0,15 1,04 0,51 23 0,08 0,08 0,16 0,20 0,10 0,12 0,06 0,04 0,08 0,05 0,12 0,27 MEDEL 6,4 7,7 TOTAL 3,9 1,4 TRANSPORT KVÄVE (ton) TRANSPORT TOC (ton) JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC 14 14,4 13,3 52,4 47,9 18,5 9,9 7,5 5,3 6,1 9,3 36,9 33,9 23 12,4 12,1 26,7 33,4 15,2 15,6 8,1 5,5 5,2 6,4 11,0 31,3 JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC 14 179 128 377 473 238 131 54 33 35 102 544 520 23 159 168 319 402 193 254 122 88 79 97 144 418 TOTAL 255 183 TOTAL 2813 2442 AREALSPECIFIKA FÖRLUSTER 2010 Station 14 23 P ton/år 3,9 Transport N ton/år 255 TOC ton/år 2813 Tillr. omr. areal km2 699 P kg/ha/år 0,056 1,4 183 2442 1006 0,014 52 Arealspecifik förlust N TOC kg/ha/år kg/ha/år 3,7 40 1,8 24 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 BILAGA 3 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Artlistor Fältprotokoll 53 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 METODIK PLANKTON Provtagning Under augusti 2010 provtogs plankton från Halen, Immeln, Oppmannasjön, Ivösjön Västra, Ivösjön Östra samt Levrasjön. Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett Rambergrör. En vattenpelare från djupintervallet 0-2 meter provtogs vid provtagningslokalen i respektive sjö (se fältprotokoll längre fram i denna bilaga). Ur provet togs ett delprov för analys. Även för djurplanktonprovtagningen användes ett Rambergrör som samlade in en vattenpelare från 0-2 meter. Av den insamlade provmängden sållades 5 liter genom en 45 µm planktonduk för kvantitativ analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning (25 µm) som användes för hjälp vid artbestämningen. Samtliga prov konserverades med Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym varierade mellan 3,0 och 25,1 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Arternas frekvens skattades efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Dessutom gjordes en expertbedömning av sjöarnas närings- och surhetsstatus. Analysen av djurplanktonproven gjordes också i ett omvänt mikroskop. Alla prov totalräknades med avseende på cladocerer, samt adulter och copepoditer av copepoder medan rotatorier och nauplier räknades i delprov som motsvarade 14-28 % av hela provet. Biomassan av de olika djurplanktonarterna beräknades med hjälp av litteraturvärden på fasta individvolymer (Aasa 1970, Marelius 1972), förutom copepoder vars biomassa bestämdes efter storleksmätning av upp till 25 individer per taxa i provet. Den mycket storvuxna men glest förekommande Leptodora kindti uteslöts ur biovolymsberäkningarna eftersom en slumpartad förekomst av enstaka individer ger skevheter i biovolymsvärdena. Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Vilken sjötyp de undersökta sjöarna tillhör framgår av resultatsidorna (se nedan) Klassificeringen av näringsstatus görs genom en sammanvägning av tre parametrar; totalbiomassa av växtplankton, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av näringstillstånd sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, dvs. antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker enligt en fyragradig skala: nära neutralt, surt, mycket surt och extremt surt. 54 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 Vid statusklassningen gjordes en expertbedömning. I expertbedömningen tar vi, förutom ovanstående, även hänsyn till andra egenskaper i provet, t.ex förekomst av indikatorarter, partiklar, bentiska alger, vissa djurplankton, och ytterligare ett antal index, bl.a. de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR 163). I Medins bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding m.fl. 2011) kan man läsa mer om växtplankton i allmänhet och där redovisas utförligt metodiken vid statusklassning och bedömning med hjälp av växtplankton. I de fall vår expertbedömning avviker från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen för varje enskild sjö längre fram i denna bilaga. 55 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 RESULTAT PLANKTON Immeln Växtplanktonanalysen visade sämre förhållanden i Immeln än tidigare år under det senaste decenniet. Växtplanktonbiomassan var visserligen liten men den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna gav måttlig status. Växtplanktonsamhället dominerades av kiselalger och cyanobakterier, bl.a. påträffades släktena Microcystis och Aphanizomenon. Även djurplanktonanalysen indikerade viss näringspåverkan, med förekomst av flera näringsindikerande arter. Biomassan dominerades av cladocerer som Ceriodaphnia sp. och Diaphanosoma brachyurum samt copepoden Eudiaptomus gracilis. Av eutrofiindikerande arter påträffades Brachionus sp. och flera Trichocerca-arter, samt cladocererna Bosmina coregoni gibbera och Chydorus sphaericus. Även några oligotrofiindikatorer (cladocererna Daphnia cristata och Holopedium gibberum) förekom. Djurplanktonbiomassan var den lägsta i undersökningen (Figur 1) men ändå relativt stor i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom en svag näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från djurplankton. Cyanobakterier Pansarf lagellater Gonyostomum Rekylalger Kiselalger Övriga Hjuldjur 12,0 4,0 Hoppkräftor Djurplanktonbiomassa (mg/l) 3,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,5 Figur 1. Sammansättningen av växtplankton- och djurplanktonsamhällena i Skräbeåns sjöar i augusti 2010. 56 Levrasjön Ivösjön, Ö Ivösjön, V Immeln Levrasjön Ivösjön, Ö Ivösjön, V Oppmanna sjön Halen Immeln Oppmanna sjön 0,0 0,0 Halen Växtplanktonbiomassa (mg/l) Hinnkräftor SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 Halen I Halen visade många växtplanktonparametrar fördelaktiga förhållanden men där fanns även många arter av eutrofiindikerande cyanobakterier i låga tätheter. Kiselalgen Aulacoseira cf alpigena (en oligotrofiindikator) och rekylalger av släktet Cryptomonas dominerade. Totalbiomassan var liten, och andel och mängd av cyanobakterier var mycket liten (Figur 1). Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna gav hög status. Samtidigt påträffades dock åtskilliga släktena av potentiella toxinproducenter bland cyanobakterierna. Det motiverar en sänkning av klassningen till god status i vår expertbedömning. Om vi enbart skulle klassat Halen utifrån dess artrikedom av eutrofiindikatorer skulle sjön fått måttlig status. Växtplankton Total planktonbiomassa (mg/l) 16,0 Djurplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades påtagligt av småvuxna cladocerer (Figur 1). Viktigaste släkte var Ceriodaphnia sp. Indikatorarter var fåtaliga bland djurplankton men två oligotrofiindikerande cladocerer (Daphnia cristata och Holopedium gibberum) och några eutrofiindikerande rotatorier påträffades. Djurplanktonbiomassan var stor i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom en viss näringspåverkan, även kan vara mer påverkat av betning från djurplankton än andra sjöar i denna undersökning. Djurplankton 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Levrasjön Ivösjön, Ö Ivösjön, V Oppmanna sjön Halen Immeln 0,0 Figur 2. Relationen mellan växt- och djurplankton i de undersökta sjöarna i augusti 2010. Oppmannasjön Oppmannasjön var, liksom tidigare år, den entydigt näringsrikaste sjön i undersökningen. Den totala växtplanktonbiomassan var mycket stor och trådformiga cyanobakterier dominerade påtagligt. Ett stort antal eutrofiindikatorer påträffades, vilket resulterade i höga värden på TPI och Hörnströms trofiindex. Artrikedomen var stor bland cyanobakterierna och risken för toxiska algblomningar bedömdes som stor. Tillståndet klassificerades som otillfredsställande enligt bedömningsgrunderna och dåligt enligt expertbedömningen. Totalbiomassan var den högsta som uppmätts i Oppmannasjön det senaste decenniet. Djurplanktonbiomassan var stor och dominerades av copepoder, framför allt Eudiaptomus gracilis och cyclopoida copepoditer. Många eutrofiindikatorer noterades i höga tätheter, t.ex. rotatorierna Anuraeopsis fissa och Keratella tecta samt cladocererna Bosmina coregoni thersites och Daphnia cucullata. Oligotrofiindikatorer var mycket fåtaliga. 57 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 Oppmannasjön skiljer sig från de andra sjöarna i undersökningen vad gäller relationen mellan växt- och djurplankton. Djurplanktonbiomassan var liten i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att djurplanktonbetning är av mindre betydelse som reglerare av växtplanktonmängden än i de övriga sjöarna. Avsaknaden av intensivt betningstryck kan således, tillsammans med en hög näringsbelastning, vara en orsak till den otillfredsställande växtplanktonstatusen i Oppmannasjön. Även den höga tätheten av småvuxna rotatorier antyder att den interna cirkulationen av näring är hög. Ivösjön Västra Lokalen Ivösjön Västra har tidigare inte provtagits i recipientkontrollens regi. Totalbiomassan och biomassan av cyanobakterier var mycket liten. Rekylalger, fr a Cryptomonas, dominerade medan andelen cyanobakterier var liten. Åtskilliga arter cyanobakterier påträffades dock men i liten mängd. TPI-värdet var därför relativt lågt medan Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Enligt bedömningsgrundernas sammanvägning rådde god näringsstatus och vi ansluter oss till den bedömningen. Djurplanktonbiomassan var intermediär med stark dominans av copepoden Eudiaptomus graciloides och cladoceren Daphnia galeata. Det var påfallande glest med indikatorarter bland djurplankton, endast två eutrofiindikatorer (Trichocerca porcellus, Bosmina coregoni gibbera) och en oligotrogiindikator (Daphnia cristata) påträffades. Den relativt höga tätheten av Daphnia galeata -1 (7-8 ind. l ) var förvånande. Arten är storvuxen och känslig för fiskpredation och brukar befinna sig på djupare vatten under dagtid. Dess förekomst i ytvattnet antyder låg fisktäthet på lokalen och att växtplanktonsamhället kan vara påverkat av djurplanktonbetning. Den höga andelen djurplankton av den totala planktonbiomassan (Figur 2) styrker den hypotesen. Ivösjön Östra Vid lokalen Ivösjön Östra var totalbiomassan av växtplankton mycket liten, andelen cyanobakterier liten, men TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Kiselalger och cyanobakterier dominerade biomassan. Åtskilliga eutrofiindikatorer påträffades, inklusive flera släkten potentiellt toxiska cyanobakterier. Enligt bedömningsgrundernas sammanvägning rådde god näringsstatus men variationen mellan delkriterierna var stor och vi har nedgraderat den till måttlig status i expertbedömningen. Liksom i tidigare undersökningar gör rikedomen på indikatorarter i låg täthet Ivösjön svårbedömd. Totalbiomassan har varierat men resultaten från 2008 och 2009 var de bästa under det senaste decenniet. 2010 var situationen sämre igen varför vi återigen bedömer tillståndet vid Ivösjön Östra som måttligt näringsrikt. Djurplanktonbiomassan var intermediär och dominerades av cladoceren Daphnia galeata och copepoden Eudiaptomus graciloides. Liksom vid Ivösjön Västra var det ont om indikatorarter, endast en eutrofiindikator (Bosmina coregoni gibbera) och två oligotrogiindikator (Daphnia cristata, Heterocope appendiculata) påträffades. Det styrker bilden av Ivösjön som en svårbedömd sjö på gränsen mellan näringsfattigt och måttligt näringsrikt tillstånd. Samtidigt kan analyser av djurplankton i ytvattnet under dagtid, som i denna undersökning, ge en skev bild av Ivosjöns samlade djurplanktonsamhälle. Framför allt storvuxna djurplanktonarter med mer oligotrof preferens kan undgå provtagningen, t.ex. den glacialrelikta copepoden Limnocalanus macrurus, som inte påträffades i provet men som finns i sjön. 58 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 I ytvattnet var djurplanktonbiomassan likväl relativt stor i jämförelse med växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället vid Ivösjön Östra, förutom en svag näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från djurplankton. Planktonsamhällena vid de båda lokalerna i Ivösjön uppvisade många likheter (Tabell 1). Skillnader förekom dock i TPI-värde, där en högre andel eutrofiindikatorer antyder sämre förhållanden vid Ivösjön Östra. Det fanns även en ansenlig skillnad i djurplanktontäthet, som var lägre vid Ivösjön, Östra. Det var framför allt rotatorierna och i viss mån copepoderna som var glesare där. Tätheten av cladocerer skilde sig inte åt mellan lokalerna (se artlistorna i bilaga). Tabell 1. En jämförelse av planktonsamhällenas egenskaper vid de båda provpunkterna i Ivösjön i augusti 2010. Ivösjön, V Ivösjön, Ö -1 Växtpl.biomassa (mg l ) Andel cyanobakterier (%) TPI-värde Antal växtplanktonarter Sammanvägd nä.status Djurpl.biomassa (mg l-1) Djurpl.täthet (ind l-1) Antal djurplanktonarter 0,42 19 0,94 62 God 1,47 396 20 0,45 25 1,62 65 God 1,23 89 21 Levrasjön Växtplanktonbiomassan var liten men andelen cyanobakterier var stor i Levrasjön. Cyanobakterierna Planktothrix och Planktolyngbya var viktigast men även pansarflagellater var vanliga. Relativt få indikatorarter påträffades men några av eutrofiindikatorerna var mycket vanliga vilket medförde ett högt TPI-värde. Däremot var Hörnströms trofiindex lågt. Den sammanvägda bedömningen enligt bedömningsgrunderna och expertbedömningen gav måttlig näringsstatus. Jämfört med 2009 har förhållandena försämrats, framför allt vad gäller mängden cyanobakterier. Djurplanktonbiomassan var hög med dominans av cladoceren Daphnia cucullata och copepoden Eudiaptomus graciloides. Några eutrofiindikatorer påträffades bland rotatorierna (Pompholyx sulcata, Trichocerca birostris/similis) och bland cladocererna (Bosmina coregoni thersites, D. cucullata). Djurplanktonsamhället ger ett näringsrikare intryck i Levrasjön under 2010 än de närmast föregående åren. Djurplanktonbiomassan var relativt stor i relation till växtplanktonbiomassan (Figur 2) vilket antyder att växtplanktonsamhället, förutom näringspåverkan, även kan vara påverkat av betning från djurplankton. 59 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 REFERENSER PLANKTON Aasa, R. 1970. Plankton i Lilla Ullevifjärden. Doktorsavhandling, Växtbiologiska institutionen, Uppsala universitet. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C. Svensson J-E. & Sundberg I. 2011. Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. (tillgänglig på www.medins-biologi.se). Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: 249-261. Marelius, I. 1972. Databehandling inom NLU. Beskrivning av behandlingsrutiner vid NLU:s biologiska sektion. NLU Rapport 56. Naturvårdsverket 1986a. Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 3108. Naturvårdsverket 1986b. Recipientkontroll i vatten. Del 2. Undersökningsmetoder för specialprogram. SNV Rapport 3109. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport 4921. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.3: 2010-02-18. Svensk Standard SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar – Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-3. 60 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 FÖRKLARINGAR TILL VÄXTPLANKTONREDOVISNINGEN Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera surhet/försurning används parametern antal arter. För att klassificera näringsstatus används 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa tre parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de definierade indikatorarter som eventuellt finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (det mest oligotrofa växtplanktonsamhället) till +3 (det mest eutrofa växtplanktonsamhället). Indikatortalet för växtplanktonarter enligt TPI-systemet redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Även indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier), samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Naturvårdsverkets kriterier (1999). I de gamla bedömningsgrunderna dokumenterades bl.a. totalbiomassan av växtplankton, mängden cyanobakterier, antal potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier och mängden Gonyostomum. Med hjälp av de uppmätta värdena görs, för varje parameter, dels en bedömning av avvikelse från ett jämförvärde för den aktuella sjötypen, dels en bedömning av tillståndet. Hörnströms trofiindex. Index som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 – 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Förkortningar och begrepp i växtplanktonartlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp enligt OEI:systemet, ett klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 - 5 där 5 är det högsta. Används bl.a. vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l-1). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l-1 (1 mg l-1 motsvarar en biovolym på 1 mm3 l-1). 61 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 4. Immeln Datum: Koordinat: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 57 2,93 0,63 35,02 1,81 1,00 Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) 2010-08-30 6238769/1408849 Status/bedömning Nära neutralt Måttlig God Måttlig Måttlig Nära neutralt Måttlig 0,64 0,70 0,15 Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 0,63 0,22 4 0,03 Liten Stor Tydlig Ingen eller obetydlig 44,9 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Konjugater Liten biomassa Mycket liten biomassa Måttligt antal Mycket liten biomassa Arter med indikatortal, aug 2010 Övriga G. semen Grönalger Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Cyanobakterier Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Antal arter 8 Ögonalger Rekylalger Kiselalger Guldalger Biomassa (mg/l) 2 -3 -2 0,0 02 03 04 1 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt 0,2 01 -1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd B B B B B B B B B B C Övrigt Kiselalger Cyanobakterier 0,4 4 0 Pansarflagellater Tidigare utveckling 0,8 0,6 6 05 06 07 08 09 10 Kommentar: I Immeln visade växtplanktonsamhällets egenskaper på sämre förhållanden än tidigare. Kiselalger och cyanobakterier dominerade. Bland annat förekom Microcystis och Aphanizomenon. Den totala biomassan var liten, men såväl TPI som andel cyanobakterier visade måttlig status. Förekomsten av eutrofiindikatorer medförde även ett måttligt högt värde på Hörnströms trofiindex. Gonyostomum påträffades men biomassan var mycket liten. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger måttlig status och vi ansluter vi oss till den bedömningen. Tillståndet under 2010 kan således klassificeras som måttligt näringsrikt (C), en nedklassning jämfört med tidigare. Potentiellt toxinbildande cyanobakterier förekommer i Immeln varför det finns en liten till måttlig risk för besvärsbildande algblomningar. 62 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 7. Halen Datum: Koordinat: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 53 4,23 0,53 13,61 -0,74 1,00 Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) 2010-08-24 6238743/1412812 Status/bedömning Nära neutralt Hög Hög Hög Hög Nära neutralt God 0,76 0,93 0,66 Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 0,53 0,07 5 0,04 Liten Liten Stor till mycket stor Ingen eller obetydlig 34,4 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Grönalger G. semen Konjugater Liten biomassa Mycket liten biomassa Stort/mkt stort antal Mycket liten biomassa Arter med indikatortal, aug 2010 Cyanobakterier Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 6 Antal arter Ögonalger Rekylalger Kiselalger 4 2 0 Pansarflag. Guldalger Biomassa (mg/l) Tidigare utveckling 1,5 -3 Övrigt Kiselalger Cyanobakterier 1,0 -2 02 03 04 05 06 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt 0,0 01 1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd C C C C C C C C B B B/C 0,5 00 -1 07 08 09 10 Kommentar: Växtplanktonbiomassan i Halen dominerades av rekylalger av släktet Cryptomonas och kiselalgen Aulacoseira cf alpigena. Den totala biomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket liten. TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var lågt men många eutrofiindikatorer förekom, fast i låg täthet. Gonyostomum påträffades också. Alla delkriterierna liksom den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger hög status. I vår egen bedömning har vi dock klassificerat ned näringsstatusen ända till god p.g.a. förekomsten av många eutrofiindikatorer, inklusive ett stort antal potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier. Om vi skulle bedöma sjön enbart utifrån artrikedom bland eutrofiindikerande arter skulle vi t o m nedklassa Halen till måttlig status. Risken för besvärsbildande algblomningar i Halen bedöms som liten till måttlig. Även i många tidigare undersökningar har tillståndet klassificerats som måttligt näringsrikt medan låga andelar cyanobakterier under en följd av år ibland motiverat bedömningen näringsfattig. 63 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 16. Oppmannasjön Datum: Koordinat: S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 73 1,15 12,64 83,47 2,88 1,00 0,03 0,17 0,08 12,64 10,55 4 0,00 Mycket stor Mycket stor Tydlig Ingen eller obetydlig Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) 2010-08-27 6219363/1408142 Status/bedömning Nära neutralt Otillfredsställande Dålig Dålig Otillfredsställande Nära neutralt Dålig Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 59,6 Högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Ögonalger Kiselalger Arter med indikatortal, aug 2010 Grönalger Pansarflagellater Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Övriga Antal arter 10 5 0 Cyanobakterier -3 Tidigare utveckling 15 Biomassa (mg/l) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 15 Rekylalger -2 10 1 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt 5 0 01 -1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd D D D D D D D D D D E Övrigt Kiselalger Cyanobakterier 00 Mycket stor biomassa Mycket stor biomassa Måttligt antal Mycket liten biomassa 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar: Växtplanktonbiomassan var den största som uppmätts det senaste decenniet. Den totala växtplanktonbiomassan och andelen cyanobakterier var mycket stor och TPI-värdet mycket högt. Liksom tidigare var mångfalden bland cyanobakterierna mycket stor med ett tjugotal identifierade arter/former, av vilka flertalet var eutrofiindikatorer. Gonyostomum påträffades dock inte i det analyserade provet (3 ml sedimenterad volym). Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger otillfredsställande status men i vår egen expertbedömning nedklassar vi näringsstatusen till dålig. Tillståndet kan således klassificeras som mycket näringsrikt (E). Många potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades i riklig mängd. Risken för besvärsbildande algblomningar bedöms därför som stor. Den dominerande cyanobakterien i provet från 2010 är sannolikt den art som Gertrud Cronberg bestämts till Prochlorothrix cf hollandica men som av Medins Biologi i tidigare undersökningar hänförts till Pseudanabaena. Vi ifrågasätter inte Cronbergs bestämning men på grund av svårigheten att bekräfta artidentiteten enbart med hjälp av mikroskopiering rapporterar vi taxat som "Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB." i vår artlista. 64 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 18. Ivösjön, västra Datum: 2010-08-27 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 62 3,85 0,42 19,27 0,94 1,00 0,95 0,87 0,20 0,42 0,08 3 0,00 Ingen eller obetydlig Liten Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Status/bedömning Nära neutralt God Hög God God Nära neutralt God Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 35,9 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Konjugater Mycket liten biomassa Mycket liten biomassa Måttligt antal Mycket liten biomassa Arter med indikatortal, aug 2010 Övriga Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Cyanobakterier Grönalger Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 6 Antal arter Kiselalger Guldalger -3 Tidigare utveckling 0,5 Biomassa (mg/l) 2 0 Rekylalger Pansarflagellater 4 -2 Övrigt 0,3 Kiselalger 0,2 Cyanobakterier 0,1 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Inga data 2000 - 2009 0,0 01 1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd - B 0,4 00 -1 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar: Lokalen har tidigare inte provtagits inom recipientkontrollen. Växtplanktonsamhället visar stora likheter med sjöns ordinarie provtagningslokal (19. Ivösjön Västra) men resultaten antyder något fördelaktigare förhållanden vad gäller näringsstatus. Rekylalger dominerade biomassan men även kiselalger och cyanobakterier var relativt vanliga. Enligt den formella statusklassningen var dock totalbiomassan mycket liten, andelen cyanobakterier liten och TPI lågt. Sammanvägningen enligt Naturvårdsverkets metod gav god status. Vi gör samma bedömning men lokalen är nära måttlig status eftersom där förekommer relativt många eutrofiindikatorer, men i låg täthet. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte i det analyserade provet (10 ml sedimenterad volym). Däremot påträffades enstaka exemplar av den trådformiga cyanobakterie som dominerar i Oppmannasjön. Det antyder att den arten sprider sig i vattensystemet. 65 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 19. Ivösjön, östra Datum: Koordinat: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 65 3,44 0,45 25,24 1,62 1,00 0,89 0,80 0,16 0,45 0,11 4 0,00 Ingen eller obetydlig Tydlig Tydlig Ingen eller obetydlig Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) 2010-08-27 6220797/1414926 Status/bedömning Nära neutralt God Hög God Måttlig Nära neutralt Måttlig Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 41,7 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Konjugater Arter med indikatortal, aug 2010 Övriga Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Cyanobakterier Grönalger Antal arter Rekylalger Kiselalger Guldalger Biomassa (mg/l) 6 4 2 0 Pansarflagellater -3 Tidigare utveckling 1,5 -2 0,0 02 03 1 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt 0,5 01 -1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd C C C C C C C C B B C Övrigt Kiselalger Cyanobakterier 00 Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 8 Ögonalger 1,0 Mycket liten biomassa Mycket liten biomassa Måttligt antal Mycket liten biomassa 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar: Efter några något bättre år indikerar växtplanktonsamhället 2010 på försämrade förhållanden vid Ivösjöns östra lokal. Kiselalger och cyanobakterier dominerade. Den totala biomassan var mycket liten men andelen cyanobakterier måttligt stor och TPI-värdet var högt. Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Gonyostomum påträffades inte i det analyserade provet (10 ml sedimentarad volym). Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger god status men i vår egen bedömning har vi valt att klassificera ned näringsstatusen till måttlig p.g.a. förekomsten av många eutrofiindikatorer. Många arter potentiellt toxinbildande cyanobakterier förekom också, men i låga tätheter. I tidigare undersökningar har tillståndet vanligen klassificerats som måttligt näringsrikt. Totalbiomassan har varierat något men resultaten från 2008 och 2009 var de bästa under decenniet. 2010 var situationen sämre igen. Vi bedömer därför återigen tillståndet vid Ivösjön Östra som måttligt näringsrikt (C). 66 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 21. Levrasjön Datum: Koordinat: S. Sverige klara sjöar, ≤30 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (2007) Värde EK-kvot Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) 50 2,65 0,57 58,42 1,64 1,00 Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) 2010-08-27 6220352/1418197 Status/bedömning Nära neutralt Måttlig Hög Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt Måttlig 0,70 0,44 0,11 Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg l-1) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l-1) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l-1) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) 0,57 0,34 3 0,00 Liten Mycket stor Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 34,2 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 2010 Kiselalger Grönalger Konjugater Liten biomassa Mycket liten biomassa Måttligt antal Mycket liten biomassa Arter med indikatortal, aug 2010 Övriga Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Guldalger Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 6 Antal arter Pansarflagellater Cyanobakterier 2 0 Rekylalger -3 Tidigare utveckling 1,5 Biomassa (mg/l) 4 -2 Cyanobakterier 0,5 0,0 01 02 03 04 05 2 3 A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattigt C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kiselalger 00 1 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Tillstånd C C C C C C C C B B C Övrigt 1,0 -1 06 07 08 09 10 Kommentar: Växtplanktonsamhället i Levrasjön dominerades av cyanobakterier av släktena Planktothrix och Planktolyngbya. Den totala biomassan var liten, men andelen cyanobakterier var stor. TPI-värdet var högt på grund av riklig förekomst av vissa eutrofiindikatorer. Hörnströms trofiindex var dock lågt. Även enstaka Gonyostomum påträffades. Den sammanvägda näringsstatusen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger måttlig status och vi ansluter oss till den bedömningen. Flera släkten potentiellt toxinbildande cyanobakterier förekom. Risken för besvärsbildande algblomningar bedöms som liten till måttlig I tidigare undersökningar det senaste decenniet har tillståndet klassificerats som måttligt näringsrikt eller näringsfattigt. Totalbiomassan har varierat något men alltid varit liten. På grund av den höga andelen cyanobakterier och andra eutrofiindikatorer bedömer vi växtplanktonsamhället i Levrasjön som måttligt näringsrikt (C), dvs en försämring jämfört med de närmast föregående åren. 67 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 4. Immeln 2010-08-30 Lokalkoordinater: 6238769 / 1408849 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN Microcystis aeruginosa - KÜTZING Microcystis botrys - TEIL. Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH Snowella sp. - ELINKIN Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN Nostocales Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY Aphanizomenon sp. - MORREN CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG Katablepharis ovalis - SKUJA Rhodomonas cf. lacustris - PASCHER & RUTTNER DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY Peridinium sp. - EHRENBERG CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS Dinobryon borgei - IMHOF Mallomonas akrokomos - RUTTNER Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI Synura sp. - EHRENBERG Uroglena sp. - EHRENBERG DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES Centriska kiselalger (10-20 µm) Pennales obestämda (50-100 µm) Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING Coelastrum sp. - NÄGELI Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum duplex - MEYEN Scenedesmus spp. - MEYEN Tetrastrum komarekii - HINDAK Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga (forts.) 68 I EG Frekv. (1 - 5) -2 3 3 3 I E E E I E 2 2 2 2 1 2 2 2 I I 1 3 I I I I I 3 Antal *10 celler/l Biom. mg/l 735 118 1188 693 30 735 416 0,001 0,0001 0,111 0,065 0,003 0,003 0,017 18 0,002 0,018 4 3 1 2 2 228 22 1,8 3,7 5,5 0,016 0,035 0,005 0,0003 0,001 I I I I 1 1 2 2 0,1 0,1 7,4 0,2 0,004 0,001 0,002 0,003 -2 -2 -2 I I I I -2 I I I 3 2 2 2 2 1 1 2 155 9,2 7,4 3,7 7,4 1,8 6,3 11 0,010 0,0003 0,0003 0,002 0,003 0,0002 0,002 0,001 I O E I I I I O I 1 4 3 3 2 2 1 3 2 208 13 14 10 3,7 0,039 0,100 0,012 0,021 0,002 37 2,8 0,010 0,003 E 1 1,8 0,009 I I I O I I E E E 3 1 1 3 2 2 1 2 2 1,4 1,6 1,8 18 3,7 15 0,1 66 7,4 0,016 0,002 0,0004 0,001 0,00003 0,001 0,007 0,002 0,002 2 29 0,011 -1 -3 -2 2 3 * 3 * * 3 Längd*10 µm/l 3 1647 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 4. Immeln 2010-08-30 Lokalkoordinater: 6238769 / 1408849 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Closterium sp. - NITSCH Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING Staurastrum sp. - MEYEN RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY Gyromitus cordiformis - SKUJA Monomastix sp. - SCHERFFEL Pseudostaurastrum limneticum - (BORGE) CHODAT Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) * = räknade som kolonier 3 Längd*10 µm/l 3 Antal *10 celler/l Biom. mg/l I EG Frekv. (1 - 5) 1 I I O I 3 2 1 2 42 0,3 0,005 0,002 0,3 0,001 O 3 1,1 0,027 5 1 1 1 3 2 472 0,012 1,8 0,00002 929 89 0,023 0,011 -2 I Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 7. Halen 2010-08-24 Lokalkoordinater: 6238743 / 1412812 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Aphanothece sp. - NÄGELI Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN Microcystis aeruginosa - KÜTZING Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH Woronichinia sp. - ELENKIN Chroococcales, obestämd kolonibildande art Oscillatoriales Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. Nostocales Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER Aphanizomenon sp. - MORREN CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY Peridinales, obestämd Peridinium sp. - EHRENBERG Peridiniopsis polonicum - (WOLOSHYN´SKA) BOURRELLY CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS Dinobryon borgei - IMHOF Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST Dinobryon divergens - IMHOF Dinobryon suecicum - LEMMERMANN Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Uroglena sp. - EHRENBERG DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT Pennales obestämda (50-100 µm) Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. Nephrocytium sp. - NÄGELI Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum angulosum - (EHRENBERG) MENEGHINI Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT Scenedesmus spp. - MEYEN Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 70 I EG Längd*103 µm/l 2 2 2 2 1 1 2 -2 3 3 I E E E 1 I 2 654 1 I I 2 2 125 I I I I I -2 -2 -2 * 2 198 551 522 396 20 92 3,7 0,001 0,0003 0,001 0,037 0,003 0,004 0,004 0,017 4 3 3 353 68 22 0,026 0,068 0,034 2 2 2 2 1 0,3 7,4 0,4 0,8 0,1 0,019 0,003 0,009 0,032 0,003 3 2 2 2 2 2 2 2 35 5,5 7,4 9,2 0,002 0,0001 0,001 0,002 11 7,4 26 0,005 0,008 0,002 0,8 902 0,6 0,1 0,001 0,151 0,001 0,0002 I O I 2 5 2 1 1 1 2 1,8 1,2 0,0005 0,002 E 1 1,8 0,001 I O I I O O E E I 2 3 1 2 1 2 2 2 2 0,4 31 0,4 22 0,1 3,7 15 22 0,012 0,006 0,0002 0,001 0,005 0,002 0,004 0,001 2 37 0,013 I I O I O I I O I 2 3 Biom. mg/l 0,005 0,001 I -2 Antal *103 celler/l 30 I E * * Frekv. (1 - 5) SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 (forts.) 7. Halen 2010-08-24 Lokalkoordinater: 6238743 / 1412812 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Closterium kuetzingii - BRÉBISSON Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING Staurastrum sp. - MEYEN RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING ÖVRIGA Monomastix sp. - SCHERFFEL Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) * = räknade som kolonier Antal *103 celler/l Biom. mg/l 2 1 2 1 0,4 0,1 0,2 0,0001 0,001 0,0002 2 0,7 0,043 2 3 3 2 3,7 0,0001 I EG Frekv. (1 - 5) 1 I I O I O Längd*103 µm/l Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 16. Oppmannasjön 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6219363 / 1408142 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Aphanothece sp. - NÄGELI Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG. Cyanodictyon sp. - PASCHER Microcystis flos-aquae - (WITTROCK) KIRCHNER Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH Microcystis sp. - KÜTZING Radiocystis geminata - (SKUJA) Snowella sp. - ELINKIN Woronichinia sp. - ELENKIN Chroococcales, obestämd kolonibildande art Oscillatoriales Planktolyngbya contorta - (LEM.) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Nostocales Anabaena sp. böjd - BORY Anabaena sp. rak - BORY Nostocales, obestämd Cyanophyceae, obestämda Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB. CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG Katablepharis ovalis - SKUJA DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Diplosalis acuta (APSTEIN) ENTZ Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY Peridinium umbonatum - STEIN Peridinium sp. - EHRENBERG CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE Dinobryon bavaricum - IMHOF Dinobryon sp. - EHRENBERG Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN Asterionella formosa - HASSALL Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN Aulacoseira spp. (5-10 µm bred) - THWAITES Aulacoseira spp. (10-15 µm bred) - THWAITES Centriska kiselalger (10-20 µm) Centriska kiselalger (20-30 µm) Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE Pennales obestämda (30-50 µm) Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS Stephanodiscus spp. (30-40 µm) - EHRENBERG EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Lepocinclis sp. - PETRY 72 I 3 3 3 3 3 3 3 2 Frekv. (1 - 5) Längd*103 µm/l 2 2 1 2 3 2 2 3 2 2 2 1 3 6961 16243 E 1 3 3 773 90190 16531 I I 2 2 2 EG E E E E E I I E 5 Antal *103 celler/l Biom. mg/l 6,2 5569 19183 1000 400 600 300 67 1238 0,003 0,004 0,004 0,001 0,004 0,028 0,032 0,046 0,020 0,001 0,020 11138 0,011 0,002 0,138 0,235 53 107 253 3195267 0,006 0,009 0,005 9,981 I I I I I 3 2 2 2 1 142 62 43 12 6,2 0,011 0,027 0,039 0,036 0,001 I 4 2 1 2 1 2 16 3,0 6,2 12 3,1 3,0 0,821 0,086 0,002 0,134 0,012 0,091 O O I I 1 2 1 1 1 2 6,2 68 6,2 6,2 6,2 12 0,001 0,019 0,002 0,005 0,002 0,015 1 1 2 3 3 5 3 2 1 1 1 6,2 25 4,3 92 128 1405 99 25 0,002 0,011 0,020 0,089 0,214 0,185 0,043 0,010 2 I I E I I I I I I O E 6,2 0,3 0,002 0,004 3 E 1 6,2 0,011 3 I I I -2 2 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 (forts.) 16. Oppmannasjön 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6219363 / 1408142 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Coelastrum sp. - NÄGELI Cruciginella sp. - LEMMERMANN Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI Pediastrum simplex - SCHMIDLE Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS Quadrigula sp. - PRINTZ Scenedesmus cf. acuminatus - (LAGERHEIM) CHODAT Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN Scenedesmus spp. - MEYEN Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG Tetrastrum komarekii - HINDAK Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Closterium gracile - BRÉBISSON Cosmarium sp. - CORDA Staurastrum tetracerum - RALFS Staurastrum sp. - MEYEN Conjugatophyceae, obestämd trådformig ÖVRIGA Övriga, oidentifierad * = räknade som kolonier I EG 3 I 2 * * * 3 2 3 2 1 1 Frekv. (1 - 5) Längd*103 µm/l Antal *103 celler/l Biom. mg/l 835 0,023 I I I I E E E O E E E I E E 2 1 2 1 1 2 2 2 2 1 1 2 2 1 2 1 12 6,2 6,2 74 0,7 1,3 12 25 50 74 136 6,2 19 25 0,0001 0,001 0,0004 0,003 0,015 0,015 0,003 0,001 0,019 0,002 0,015 0,002 0,009 0,001 I 1 12 0,0004 I O O I I I 3 1 1 1 1 1 43 0,3 12 6,2 6,1 0,005 0,0002 0,010 0,001 0,015 2 56 0,053 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 73 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 18. Ivösjön, västra 2010-08-27 Lokalkoordinater: / Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Aphanothece sp. - NÄGELI Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI Radiocystis geminata - (SKUJA) Snowella sp. - ELINKIN Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN Woronichinia sp. - ELENKIN Chroococcales, obestämd kolonibildande art Oscillatoriales Pseudoanabena mucicola - (NAUMAN & HUBER-PEST.) BOUR. Nostocales Anabaena lemmermannii - P. RICHTER Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY Aphanizomenon sp. - MORREN Cyanophyceae, obestämda Prochlorothrix - BURGER-WIERSMA et al / Pseudanabaena - LAUTERB. CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Katablepharis ovalis - SKUJA DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY Peridinium sp. - EHRENBERG CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST Dinobryon divergens - IMHOF Dinobryon sp. - EHRENBERG Kephyrion sp. - PASCHER Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Stichogloea doederleinii - (SCHMIDLE) WILLE Uroglena sp. - EHRENBERG Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN Asterionella formosa - HASSALL Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES Centriska kiselalger (<10 µm) Centriska kiselalger (10-20 µm) Centriska kiselalger (20-30 µm) Fragilaria crotonensis - KITTON Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON 74 I Antal *103 celler/l Biom. mg/l 2 1 2 2 2 3 1 1 2941 551 11 30 919 288 0,001 0,0003 0,006 0,0001 0,005 0,012 990 0,001 E 1 184 0,001 I I I 2 2 1 356 55 22 0,048 0,007 0,0002 EG I I E E 1 2 Frekv. (1 - 5) 1 -3 -2 -2 -3 -2 -2 2 2 Längd*103 µm/l 69 0,0003 I I I I 5 2 3 2 785 17 35 3,7 0,057 0,009 0,095 0,0004 I I I 2 2 1 0,4 5,5 0,1 0,017 0,001 0,005 I O I I I I 2 2 2 1 1 2 2 2 2 2 13 3,7 9,2 0,002 0,001 0,002 1,8 9,2 3,7 11 3,7 155 0,0001 0,008 0,002 0,003 0,0004 0,006 1 2 2 2 2 2 3 1 3 1 2 1,8 4,0 9,2 0,6 9,2 7,4 37 1,8 60 1,8 1,2 0,0004 0,002 0,003 0,002 0,007 0,001 0,033 0,005 0,023 0,001 0,002 O I I I O E I I I I I O I SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 (forts.) 18. Ivösjön, västra 2010-08-27 Lokalkoordinater: / Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING Coelastrum sp. - NÄGELI Kirchneriella sp. - SCHMIDLE Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum duplex - MEYEN Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS Quadrigula sp. - PRINTZ Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG Tetrastrum komarekii - HINDAK Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Cosmarium sp. - CORDA Staurastrum anatinum - COOKE & WILLS Staurastrum sp. - MEYEN ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY Tetraedriella jovetii - (BOURELLY) BOURELLY Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) * = räknade som kolonier I * 3 * * * 3 2 2 1 -2 Antal *103 celler/l Biom. mg/l 1,5 6,3 0,009 0,0004 66 18 0,1 3,7 1,8 15 1,8 1,8 7,4 0,004 0,003 0,003 0,002 0,0005 0,001 0,001 0,001 0,0002 1 1 1,8 7,4 0,0002 0,008 2 1 1 2 3,7 0,0004 0,1 0,1 0,0003 0,0001 4 1 3 158 0,005 531 0,015 EG Frekv. (1 - 5) I I I O I E O E O I E E 3 1 1 3 2 1 2 1 1 1 1 1 I O O I Längd*103 µm/l Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 75 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 19. Ivösjön, östra 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6220797 / 1414926 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Aphanothece sp. - NÄGELI Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI Cyanodictyon sp. - PASCHER Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH Radiocystis geminata - (SKUJA) Snowella sp. - ELINKIN Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN Woronichinia sp. - ELENKIN Chroococcales, obestämd kolonibildande art Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Nostocales Anabaena flos-aquae/lemmermannii - P. RICHTER Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY Nostocales, obestämd kolonibildande art CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Katablepharis ovalis - SKUJA Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus spp. - KLEBS Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST Dinobryon divergens - IMHOF Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Stichogloea doederleinii - (SCHMIDLE) WILLE Uroglena sp. - EHRENBERG Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN Asterionella formosa - HASSALL Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN Aulacoseira spp. (5-10 µm bred) - THWAITES Centriska kiselalger (<10 µm) Centriska kiselalger (10-20 µm) Centriska kiselalger (20-30 µm) Fragilaria crotonensis - KITTON Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS Stephanodiscus sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Surirella sp. - TURPIN EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG I 3 -2 3 EG I E I I E E Frekv. (1 - 5) 2 2 1 2 2 1 2 2 2 2 1 1 1 2 3 2 2 3 Antal *10 celler/l Biom. mg/l 2941 2206 7,4 2941 294 10 368 919 1470 1103 10 0,002 0,001 0,003 0,002 0,0002 0,001 0,003 0,003 0,061 0,011 0,00003 50 0,002 149 30 0,020 0,004 0,001 368 I I I I I 5 2 2 2 2 430 9,2 9,2 3,7 5,5 0,031 0,002 0,017 0,0004 0,001 I I I 2 2 2 0,5 5,5 0,2 0,020 0,003 0,001 -2 -2 I O I I -2 O I 3 1 2 2 1 1 2 3 22 1,8 9,2 11 1,8 7,4 7,4 177 0,003 0,0003 0,004 0,006 0,0004 0,002 0,001 0,013 I I O E I I I I I O E I 1 2 2 3 2 2 3 2 3 2 1 1 9,2 15 2,9 17 13 39 5,5 71 11 1,8 0,005 0,006 0,013 0,009 0,001 0,034 0,019 0,027 0,002 0,011 E 1 1,8 0,009 -1 -2 2 2 2 3 76 I I 3 Längd*10 µm/l SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 (forts.) 19. Ivösjön, östra 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6220797 / 1414926 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING Coelastrum sp. - NÄGELI Dictyosphaerium sp. - NÄGELI Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI Pediastrum duplex - MEYEN Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD Quadrigula sp. - PRINTZ Tetrastrum komarekii - HINDAK Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Cosmarium sp. - CORDA Staurastrum smithii - (G. M. SMITH) TEILING Staurastrum spp. - MEYEN Xanthidium sp. - EHRENBERG ÖVRIGA Goniochloris sp. - GEITLER Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) Övriga, oidentifierad * = räknade som kolonier I * 3 * * * 3 3 2 1 3 1 1 1 3 2 1 2 2 1 2 1,8 25 59 1,8 37 15 0,1 0,1 5,5 29 15 0,026 0,001 0,010 0,00002 0,003 0,001 0,002 0,011 0,002 0,001 0,0004 1 1 0,0 7,4 0,00001 0,004 1 1 1 2 1 1,8 0,0003 1,8 11 0,2 0,001 0,006 0,003 1 3 3 620 26 0,017 0,007 I I I I O I E E O O E 2 I O Längd*10 µm/l 3 Biom. mg/l Frekv. (1 - 5) I O 3 Antal *10 celler/l EG Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 77 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 21. Levrasjön 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6220352 / 1418197 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI Aphanothece sp. - NÄGELI Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI Radiocystis geminata - (SKUJA) Snowella sp. - ELINKIN Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN Oscillatoriales Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptolaux sp. - SKUJA Chroomonas sp./Rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG Katablepharis ovalis - SKUJA DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK Gymnodinium helveticum PENARD Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY Peridinales, obestämd CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS Dinobryon bavaricum - IMHOF Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST Dinobryon divergens - IMHOF Mallomonas sp. (10-20µm) - PERTY Pseudopedinella sp./Pedinella sp. Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL Centriska kiselalger (10-20 µm) Cyclotella sp. (<10 µm) - KÜTZING Fragilaria crotonensis - KITTON Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT Stephanodiscus sp. (20-30 µm) - EHRENBERG CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. Oocystis sp. - NÄGELI Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI Scenedesmus sp. - MEYEN Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga I EG Frekv. (1 - 5) I I E 3 3 2 1 3 2 1 3 -3 -2 -2 -2 2 2 2 * * 78 3 3 Längd*10 µm/l 3 Antal *10 celler/l 814 814 355 15 1479 777 4,0 Biom. mg/l 0,0004 0,0005 0,001 0,002 0,005 0,003 0,0002 4 4 50034 26034 0,052 0,271 I 1 148 0,001 I I I I I 1 4 2 3 1 2 0,7 93 1,5 11 0,7 6,7 0,0001 0,0004 0,002 0,023 0,002 0,001 I I I 4 1 2 4 3,1 0,04 4,4 3,2 0,132 0,0002 0,002 0,025 I O O I I 1 2 1 2 1 2 2 0,7 6,7 0,7 3,0 0,7 1,5 89 0,00004 0,001 0,0001 0,0003 0,0001 0,0001 0,006 I I I I E 2 3 2 1 1 1 0,6 13 3,0 0,4 0,04 0,7 0,0002 0,010 0,001 0,0001 0,0002 0,006 I 1 0,7 0,0001 I O I E E E 1 1 2 2 1 1 0,04 0,7 3,0 0,1 0,0003 0,0001 0,0002 0,004 0,7 0,001 I 2 12 0,0004 2 36 0,001 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 (forts.) 21. Levrasjön 2010-08-27 Lokalkoordinater: 6220352 / 1418197 Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN 15204:2006 + NV:s Handbok för miljööverv. Det. Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Arter CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER Mougeotia sp. - C. AGARDH RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY Gyromitus cordiformis - SKUJA Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) Övriga, oidentifierad * = räknade som kolonier I 1 -2 EG Frekv. (1 - 5) Längd*103 µm/l Antal *103 celler/l Biom. mg/l I O 2 1 0,3 0,04 0,00004 0,0003 O 1 0,04 0,001 5 1 3 2 1 976 0,018 15 0,001 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 4. Immeln Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-30 Sjökoord: / Lokalkoord: 62 38 769 / 14 08 849 Län: Blekinge Djup på platsen: 17,3 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 28,4 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) I I I E I I I I I I I I I I E E E I 1,41 1,41 0,70 0,70 2,11 0,70 0,70 3,52 10,57 0,70 3,52 47,20 32,40 16,91 19,02 1,41 1,41 5,64 0,0007 0,0007 0,0001 0,0004 0,0005 0,0003 0,0004 0,0004 0,0005 0,0007 0,0035 0,0236 0,0194 0,0338 0,0023 0,0008 0,0002 0,0004 E E I I E O O I I O O 0,60 1,20 5,00 2,20 0,20 0,40 0,40 2,40 1,40 0,20 0,40 0,0360 0,0120 0,1150 0,0330 0,0022 0,0480 0,0040 0,1200 0,0140 0,0300 0,0280 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 (ägg l ) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty, 1850 Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892 Ascomorpha saltans Bartsch, 1870 Brachionus sp Collotheca sp Conochilus unicornis Rousselet, 1892 Gastropus stylifer (Imhof, 1891) Kellicottia longispina (Kellicott, 1879) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Ploesoma sp Polyarthra major Burckhardt, 1900 Polyarthra remata Skorikov, 1896 Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Synchaeta sp (stor, >120 µm) Trichocerca birostris/similis Trichocerca cylindrica (Imhof, 1891) Trichocerca porcellus (Gosse, 1851) Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902) 1,41 1,41 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad) Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (juv) Ceriodaphnia sp., ad. Ceriodaphnia sp., juv. Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (ad) Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad) Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv) Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (ad) Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (juv) Lösa Cladocera-ägg 1,20 0,80 0,40 0,60 0,40 1,41 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (honor) Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Eudiaptomus, ägg I I 1,00 2,00 5,40 5,64 0,0630 0,1166 0,1109 0,0056 1,20 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar) Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier I I 0,40 0,20 5,40 19,02 0,0163 0,0022 0,0387 0,0190 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 150,05 14,40 8,40 6,00 24,66 0,09 0,44 0,29 0,06 0,02 ZOOPLANKTON, totalt 203,50 0,90 2,82 4,81 1,20 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 7. Halen Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-24 Sjökoord: / Lokalkoord: 62 38 743 / 14 12 812 Län: Blekinge Djup på platsen: 18,0 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) I I I I I E I I I I I I I I E E 5,07 1,27 2,54 2,54 6,34 1,27 1,27 114,12 1,27 7,61 2,54 7,61 48,18 116,66 1,27 1,27 0,0025 0,0006 0,0005 0,1014 0,2536 0,0006 0,0003 0,0456 0,0001 0,0008 0,0001 0,0076 0,0241 0,0700 0,0002 0,0013 I I I I I I O O I I O O I I 4,00 3,40 0,20 0,60 18,40 18,20 2,20 2,80 5,60 3,20 0,80 0,40 0,20 0,40 0,2400 0,0340 0,0120 0,0060 0,4232 0,2730 0,2640 0,0280 0,2800 0,0320 0,1200 0,0280 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 (ägg l ) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty, 1850 Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892 Ascomorpha saltans Bartsch, 1870 Asplanchna herricki de Guerne, 1888 Asplanchna priodonta Gosse, 1850 Brachionus sp Collotheca sp Conochilus unicornis Rousselet, 1892 Kellicottia bostoniensis (Rousselet, 1908) Kellicottia longispina (Kellicott, 1879) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Polyarthra major Burckhardt, 1900 Polyarthra remata Skorikov, 1896 Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Trichocerca birostris/similis Trichocerca capucina (Wierzejski & Zacharias, 1893) 1,27 1,27 1,27 1,27 1,27 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri Uljanin, 1874 (ad) Bosmina (Eubosmina) coregoni kessleri Uljanin, 1874 (juv) Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad) Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (juv) Ceriodaphnia sp., ad. Ceriodaphnia sp., juv. Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad) Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv) Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (ad) Holopedium gibberum Zaddach, 1855 (juv) Leptodora kindti (Focke, 1844) (ad) Polyphemus pediculus Linnaeus, 1761 Lösa Cladocera-ägg 1,40 2,00 0,60 0,20 0,80 0,0200 22,82 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (honor) Eudiaptomus gracilis (G.O. Sars, 1863) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Eudiaptomus, ägg I I 1,40 0,80 5,60 3,80 0,0948 0,0488 0,1208 0,0038 4,00 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor) Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor) Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier Cyclopoida, ägg I I I 1,40 0,40 1,40 13,40 29,16 0,0606 0,0100 0,0295 0,1549 0,0292 25,36 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 320,80 60,40 7,80 16,60 32,97 0,51 1,76 0,26 0,26 0,03 ZOOPLANKTON, totalt 438,57 2,82 6,34 27,82 4,00 25,36 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 16. Oppmannasjön Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-27 Sjökoord: / Lokalkoord: 62 19 363 / 14 08 142 Län: Skåne Djup på platsen: 11,5 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 14,2 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) E I I I E I I E E I I I I E E I 32,40 9,86 5,64 22,54 1,41 1,41 21,13 11,27 5,64 1,41 80,31 107,08 1,41 1,41 9,86 12,68 0,0016 0,0049 0,0011 0,0056 0,0001 0,0007 0,0011 0,0006 0,0028 0,0007 0,0402 0,0642 0,0007 0,0014 0,0011 0,0009 E E I E E E E I 5,00 3,80 0,20 5,20 1,20 2,00 3,00 0,20 0,3000 0,0380 0,0120 0,0572 0,0048 0,0800 0,0300 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 (ägg l ) ROTATORIA Anuraeopsis fissa Gosse, 1851 Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892 Ascomorpha saltans Bartsch, 1870 Collotheca sp Filinia longiseta (Ehrenberg, 1834) Gastropus stylifer (Imhof, 1891) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Keratella tecta (Gosse, 1851) Keratella quadrata (O.F. Müller, 1786) Lecane sp Polyarthra remata Skorikov, 1896 Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Synchaeta sp (liten, <120 µm) Trichocerca capucina (Wierzejski & Zacharias, 1893) Trichocerca porcellus (Gosse, 1851) Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902) 2,82 1,41 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (ad) Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (juv) Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad) Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (ad) Chydorus sphaericus (O.F. Müller, 1776) (juv) Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (ad) Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (juv) Leptodora kindti (Focke, 1844) (ad) Lösa Cladocera-ägg 1,20 1,20 7,04 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor) Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Eudiaptomus, ägg I I 14,60 4,00 15,80 9,86 0,7715 0,1868 0,4150 0,0099 9,00 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor) Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar) Cyclopoida, obestämda Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier Cyclopoida, ägg I I I I I 2,00 4,80 1,40 0,20 0,60 65,60 40,86 0,0811 0,0859 0,0246 0,0019 0,0144 0,4828 0,0409 11,27 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 325,45 20,60 34,40 74,60 50,72 0,13 0,52 1,37 0,69 0,05 ZOOPLANKTON, totalt 505,77 2,76 4,23 9,44 9,00 11,27 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 82 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 18. Ivösjön, västra Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-27 Sjökoord: / Lokalkoord: / Län: Skåne Djup på platsen: 23 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) (ägg l ) I I I I I I I I E I 1,27 8,88 24,09 16,48 10,14 7,61 1,27 120,46 1,27 58,33 0,0507 0,0022 0,0120 0,0016 0,0005 0,0076 0,0006 0,0723 0,0001 0,0041 1,27 2,54 E I I I I O I I I I I 0,40 0,20 0,60 1,20 1,00 0,20 4,80 2,60 0,40 0,20 0,20 0,0240 0,0120 0,0060 0,0720 0,0100 0,0240 0,2880 0,0260 0,0200 0,0020 0,0160 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 ROTATORIA Asplanchna herricki de Guerne, 1888 Collotheca sp Gastropus stylifer (Imhof, 1891) Kellicottia longispina (Kellicott, 1879) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Polyarthra major Burckhardt, 1900 Polyarthra remata Skorikov, 1896 Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Trichocerca porcellus (Gosse, 1851) Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902) 1,27 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad) Bosmina (Eubosmina) l. kessleri Uljanin, 1874 (ad) Bosmina (Eubosmina) l. kessleri Uljanin, 1874 (juv) Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (ad) Bosmina (Eubosmina) longispina G.O. Sars, 1862 (juv) Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (ad) Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (ad) Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (juv) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv) Limnosida frontosa G.O. Sars, 1862 (ad) Lösa Cladocera-ägg 1,00 20,29 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor) Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Eudiaptomus, ägg I I 6,80 0,60 7,40 54,52 0,3582 0,0269 0,1268 0,0545 6,20 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor) Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (hanar) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar) Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier Cyclopoida, ägg I I I I 1,80 0,20 1,60 1,00 11,80 48,18 0,0708 0,0042 0,0272 0,0092 0,0962 0,0482 8,88 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 249,80 11,80 14,80 16,40 102,71 0,15 0,50 0,51 0,21 0,10 ZOOPLANKTON, totalt 395,50 1,47 5,07 21,29 6,20 8,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 83 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 19. Ivösjön, östra Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-27 Sjökoord: / Lokalkoord: 62 20 797 / 14 14 926 Län: Skåne Djup på platsen: 49 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8 % av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) I I I I I I I I I I I I 0,60 0,20 1,00 2,00 2,60 2,60 3,40 0,40 0,80 12,00 15,80 0,40 0,0003 0,0080 0,0003 0,0008 0,0013 0,0003 0,0002 0,0002 0,0004 0,0072 0,0011 0,0000 E E O I I I 1,40 0,20 0,20 9,80 0,60 0,60 0,0840 0,0020 0,0020 0,5880 0,0060 0,0480 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 (ägg l ) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty, 1850 Asplanchna priodonta Gosse, 1850 Collotheca sp Conochilus sp Gastropus stylifer (Imhof, 1891) Kellicottia longispina (Kellicott, 1879) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Polyarthra dolichoptera Idelson, 1925 Polyarthra remata Skorikov, 1896 Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902) Trichocerca sp 0,20 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (ad) Bosmina (Eubosmina) c. gibbera Schoedler, 1863 (juv) Daphnia cristata G.O. Sars, 1861 (juv) Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (ad) Daphnia galeata G.O. Sars, 1864 (juv) Limnosida frontosa G.O. Sars, 1862 (ad) Lösa Cladocera-ägg 1,20 11,40 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor) Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Eudiaptomus, ägg Eurytemora lacustris, nauplier Heterocope appendiculata G.O. Sars, 1863 (honor) I I 3,00 0,80 3,40 9,60 0,1603 0,0365 0,0581 0,0096 0,20 0,40 0,0002 0,1026 0,40 1,20 0,20 5,80 9,40 0,0170 0,0248 0,0022 0,0605 0,0094 4,80 O COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus, 1857) (honor) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor) Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (hanar) Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier Cyclopoida, ägg I I I 2,80 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 41,80 12,80 7,80 7,60 19,00 0,02 0,73 0,36 0,10 0,02 ZOOPLANKTON, totalt 89,00 1,23 0,20 12,60 4,80 2,80 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 84 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 21. Levrasjön Kvantitativ zooplanktonanalys Provdatum: 2010-08-27 Sjökoord: / Lokalkoord: 62 20 352 / 14 18 197 Län: Skåne Djup på platsen: 16,8 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: LG Karlsson, M Petersson, ALcontrol AB Analys: Jan-Erik Svensson RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Rör, 0-2 m, 5 lit., 45 µm Rotatorier och crustacéer frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. I det kvantitativa provet totalräknades crustacéer medan rotatorier räknades i delprov motsvarande 15,8% av hela provet . Äggräkningen omfattar ej lösa rotatorieägg. Ekologisk grupp Täthet (Eutrof, Oligotrof, Indifferent) (ind l ) (mm l ) I I I I I I I I I E E I 17,75 3,80 1,27 2,54 16,48 11,41 3,80 24,09 17,75 12,68 116,66 48,18 0,0089 0,0008 0,0507 0,0006 0,0066 0,0057 0,0004 0,0012 0,0107 0,0013 0,0140 0,0034 E O I E E I I I 0,40 0,20 0,20 21,40 12,80 0,20 1,40 1,20 0,0040 -1 Biovolym 3 -1 Äggtäthet -1 (ägg l ) ROTATORIA Ascomorpha ovalis Bergendal, 1892 Ascomorpha saltans Bartsch, 1870 Asplanchna priodonta Gosse, 1850 Collotheca sp Conochilus sp Gastropus stylifer (Imhof, 1891) Kellicottia longispina (Kellicott, 1879) Keratella cochlearis (Gosse, 1851) Polyarthra vulgaris Carlin, 1943 Pompholyx sulcata Hudson, 1885 Trichocerca birostris/similis Trichocerca rousseleti (Voigt, 1902) 5,07 3,80 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) c. thersites Poppe, 1887 (juv) Bythotrephes longimanus Leydig, 1860 Ceriodaphnia sp., ad. Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (ad) Daphnia cucculata G.O. Sars, 1862 (juv) Daphnia sp Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (ad) Diaphanosoma brachyurum (Liévin, 1848) (juv) Lösa Cladocera-ägg 0,0046 0,8560 0,1280 0,0120 0,0700 0,0120 5,00 0,20 3,80 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (honor) Eudiaptomus graciloides (Lilljeborg, 1888) (hanar) Eudiaptomus, copepoditer Eudiaptomus, nauplier Calanoida nauplier I I 7,00 5,60 3,60 27,90 0,4038 0,2880 0,0815 0,0279 I 0,20 0,80 27,90 0,0038 0,0046 0,0279 COPEPODA: CYCLOPOIDA Thermocyclops oithonoides (G.O. Sars, 1863) (honor) Cyclopoida, copepoditer Cyclopoida, nauplier Cyclopoida, ägg 15,40 ROTATORIA CLADOCERA COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter COPEPODA, nauplier 276,42 37,80 16,20 1,00 55,79 0,10 1,09 0,77 0,01 0,06 ZOOPLANKTON, totalt 387,22 2,03 8,88 9,00 15,40 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85 SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 4. Immeln Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Immeln Lokalnummer: 4 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 12 Skåne 0 -/6238769 / 1408849 Provtagningsuppgifter 2010-08-30 Datum: Tid på dygnet: 14.05 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: Vattentemperatur (°C): Språngskikt (j/n): Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: Vattenkemi (j/n): 17,3 klart färgat vxl moln, 6 m/s, 18,1 C - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m 18 ja 14 m 2,1 m - Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-5 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 86 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 7. Halen Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Halen Lokalnummer: 7 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 10 Blekinge Olofström -/6238743 / 1412812 Provtagningsuppgifter 2010-08-24 Datum: Tid på dygnet: 15.30 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: 18 Vattentemperatur (°C): klart Språngskikt (j/n): klart Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: mulet, kraftig vind från sydvästVattenkemi (j/n): - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m -m -m - Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-6 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 87 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 16. Oppmannasjön Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Oppmannasjön Lokalnummer: 16 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 12 Skåne 0 -/6219363 / 1408142 Provtagningsuppgifter 2010-08-27 Datum: Tid på dygnet: 12.40 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: 11,5 Vattentemperatur (°C): klart Språngskikt (j/n): klart Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: Vxl moln, svag vind 70°, 16,8 °CVattenkemi (j/n): - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m 19 nej -m 1,4 m - Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-4 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 88 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 18. Ivösjön, västra Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Ivösjön, västra Lokalnummer: 18 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 12 Skåne Bromölla -// Provtagningsuppgifter 2010-08-27 Datum: Tid på dygnet: 12.10 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: 23 Vattentemperatur (°C): klart Språngskikt (j/n): klart Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: Vxl moln, svag vind 80°, 17,0 °CVattenkemi (j/n): - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m 18,8 ja 15 m 4,1 m ja Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-8 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 89 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 19. Ivösjön, östra Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Ivösjön, östra Lokalnummer: 19 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 12 Skåne Bromölla -/6220797 / 1414926 Provtagningsuppgifter 2010-08-27 Datum: Tid på dygnet: 12.10 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: 49 Vattentemperatur (°C): klart Språngskikt (j/n): klart Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: Vxl moln, svag vind 30°, 15,4 °CVattenkemi (j/n): - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m 18,3 ja 15 m 4m ja Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-8 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 90 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 21. Levrasjön Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Levrasjön Lokalnummer: 21 Lokalnamn: Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: Kommun: Top. karta: Vattenkoordinater: Lokalkoordinater: 12 Skåne Bromölla -/6220352 / 1418197 Provtagningsuppgifter 2010-08-27 Datum: Tid på dygnet: 15.00 Provtagare: Organisation: Syfte: LG Karlsson/Marie Petersson ALcontrol AB recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): Grumlighet: Vattenfärg: Trofinivå: Väderlek: Märkning av lokal: 16,8 Vattentemperatur (°C): klart Språngskikt (j/n): klart Språngskiktets läge: Siktdjup med vattenkikare: Vxl moln, vxl vind <3m/s, 16,8 Vattenkemi (j/n): - Växtplankton Kvalitativ metod BIN PR 061 Maskstorlek: 20 µm Konserveringsmetod : Lugol Djupintervall: 0,5 m 5 m 18,7 ja 10 m 3,3 m ja Provflaska I - cm - µm -m - 15m - 0-6 m Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, växtplankton” Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 3 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: 1 2 3 Djupintervall: 0-2 m -m -m Djurplankton Kvalitativ metod BIN PR 011 Håvdiameter: Maskstorlek: Djupintervall: Konserveringsmetod: 10m - nej 4 -m Provflaska II - cm - µm -m - Kvantitativ metod SS-EN 15110:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning, djurplankton i sjöar” Typ av hämtare: Rambergrör Mängd filtrerat vatten (l/prov): 5 Maskstorlek: 45 µm Antal profiler: 3 Konserveringsmetod: Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Provflaska: a b c Djupintervall: 0-2 m -m -m Övrigt - 91 d -m SKRÄBEÅN 2010 – Bilaga 3 92 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 BILAGA 4 Bottenfauna Metodik Provtagning Analys och utvärdering Resultat Lokalvis redovisning Artlistor Lokalbeskrivningar 93 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 METODIK Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes på tre lokaler den 20 oktober 2010. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns längre fram i denna bilaga. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. På lokalerna togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av cirka 30 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i nedan i denna bilaga. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i öv94 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 rigt. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2010). Totalantal taxa har räknats om genom att arter av fåborstmaskar och/eller fjädermyggor för åren 1998-2000 anpassats till en artbestämningsnivå som rekommenderas i Naturvårdsverkets föreskrifter. Denna nivå har tillämpats från och med 2001 års undersökning och omräkningen gör att antalet arter bättre kan jämföras. Från och med 2008 ändrades metodiken vid provtagningen. Ändringen bestod i att en större bottenyta provtogs på varje lokal (1,25 m2 istället för 0,5 m2). Orsaken till denna ändring är att detta rekommenderas av Naturvårdsverket. En större provtagningsyta innebär i regel att fler arter påträffas, men då också att det ger ett bättre underlag för bedömningar. Referenser Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Version 1:1: 2010-0301. Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249. 95 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Förklaringar till resultatsida - rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt en fyrgradig skala: Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status Mycket surt/Otillfredsställande status •MISA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. •ASPT-index: Ett ”renvattensindex” som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. •DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Expertbedömning av status Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt samma fyrgradiga skala som ovan: Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status Mycket surt/Otillfredsställande status Övriga index och tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: Klass 1. Mycket högt Klass 2. Högt Klass 3. Måttligt högt Klass 4 Lågt Klass 5. Mycket lågt •Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. •TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. •Individtäthet (ant/m2): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. 96 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 •EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. •Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. •Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. •Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. •Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. •Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning av naturvärden Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade arter och hotkategori (Gärdenfors 2010), samt ovanliga arter. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 97 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 11. Holjeån, uppströms Jämshög Datum: Koordinat: Kommun: Olofström Ca 20-30 m nedströms gångbron, längs östra stranden. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot 82 MISA: 1,72 ASPT-index: 1,18 6,3 DJ-index: 15 2,00 2010-10-20 6235990/1420730 Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 60 Taxaindex (%): 153,6 Individtäthet (antal/m2): 2 265 EPT-index: 34 Diversitetsindex: 3,47 Danskt faunaindex: 7 Surhetsindex: 11 Föroreningsindex: 12 Naturvärde Mycket höga naturvärden Rödlistade/ovanliga arter Ephemerellidae (Ephemerella sp./Serratella sp.) Oecetis notata Övriga kriterier Diversitet Antal taxa mycket högt mycket högt högt mycket högt måttligt högt mycket högt mycket högt mycket högt Index 16 3 poäng 3 poäng 0 poäng 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 98-99 Ingen bedömning 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög 09 Hög 10 Hög Antal taxa 60 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index 15 12 40 9 6 20 3 0 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar Lokalens bottenfauna var mycket artrik samt individrik vilket indikerade relativt näringsrika förhållanden med hög biologisk produktion. Flera taxa känsliga för eutrofiering (påverkan av näringsämnen/organiskt material) och försurning påträffades. Förekomsten av dessa taxa motiverade bedömningen hög status med avseende på eutrofiering samt nära neutrala förhållanden. En mycket artrik bottenfaunan och förekomsten av två ovanliga arter, nattsländan Oecetis notata och dagsländan Ephemerellidae (Ephemerella sp./Serratella sp. medförde att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 98 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 12. Holjeån, nedströms Jämshög Datum: Koordinat: Kommun: Bromölla 5-15 m uppströms stenblock, strax nedströms där vägen går närmast ån. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot 62 MISA: 1,31 ASPT-index: 6,4 1,19 DJ-index: 15 2,00 2010-10-20 6233210/1420590 Status/Klass Nära neutralt Hög Hög Expertbedömning Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Nära neutralt Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 47 Taxaindex (%): 120,3 Individtäthet (antal/m2): 2 157 EPT-index: 27 Diversitetsindex: 3,80 Danskt faunaindex: 7 Surhetsindex: 10 Föroreningsindex: 12 Naturvärde Höga naturvärden Rödlistade/ovanliga arter Propappus volki Goera pilosa Oecetis notata Övriga kriterier Diversitet Antal taxa högt mycket högt högt högt måttligt högt mycket högt högt mycket högt Index 12 3 poäng 3 poäng 3 poäng 0 poäng 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 98-99 Ingen bedömning 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög 09 Hög 10 Hög Antal taxa 60 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index 15 12 40 9 6 20 3 0 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar Bottenfaunan var art- och individrik och resultatet indikerade relativt näringsrika förhållanden med hög biologisk produktion. Flera taxa känsliga för eutrofiering (påverkan av näringsämnen/organiskt material) och försurning påträffades. Förekomsten av dessa taxa motiverade bedömningen hög status med avseende på eutrofiering samt nära neutrala förhållanden. Artantalet var högt och tre ovanliga arter påträffades, fåborstmasken Propappus volki och nattsländorna Goera pilosa och Oecetis notata . Detta motiverar att bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden. 99 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 23. Skräbeån, Käsemölla Datum: Koordinat: Kommun: Bromölla 2010-10-20 6214000/1416740 Vid forsnacken nedströms lugnflytet, ca 70 m nedströms gångbron längs västra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass 70 MISA: 1,47 Nära neutralt ASPT-index: 5,6 1,04 Hög DJ-index: 11 1,20 Hög Expertbedömning Nära neutralt God Hög Hög Surhetsklass Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 Taxaindex (%): 80,8 2 Individtäthet (antal/m ): 1 240 EPT-index: 12 2,39 Diversitetsindex: 6 Danskt faunaindex: Surhetsindex: 12 Föroreningsindex: 8 Naturvärde måttligt högt högt måttligt högt lågt lågt högt mycket högt högt Index 6 Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Aphelocheirus aestivalis 3 poäng 3 poäng Övriga kriterier Diversitet Antal taxa 0 poäng 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 98-99 Ingen bedömning 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 God 09 God 10 God Antal taxa 60 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index 15 12 40 9 6 20 3 0 0 98 98 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Kommentar Bottenfaunan var måttligt art- och individrik. En stor del av bottenfaunan utgjordes av måttligt eutrofieringskänsliga arter men även enstaka individer av mer syrekrävande arter påträffades. Sammantaget expertbedömdes lokalens status med avseende på eutrofiering som god. Därmed avvek expertbedömningen från Naturvårdsverkets klassning som med utgångspunkt från ASPT- och DJ-index klassade bottenfaunans status med med avseende på eutrofiering som hög. Förekomsten av den mycket försurningskänsliga märlkräftan Gammarus pulex , samt ett flertal andra försurningskänsliga arter/grupper bidrog till att lokalens vatten bedömdes som nära neutralt. Två ovanliga arter påträffades, dagsländan Baetis sp. (fuscatus/scambus) och skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis . 100 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Förklaringar till artlista Det. = Ansvarig för artbestämning. 2 Antal individer per prov (0,25 m ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 – taxa vars toleransgräns är okänd 1 – taxa som har visats klara pH < 4,5 2 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 4,5 3 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,0 4 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,5 5 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 – ej känd 1 – filtrerare 2 – detritusätare 3 – predatorer 4 – skrapare 5 – sönderdelare 1 Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut Hotad (Critically Endangered) EN – Starkt Hotad (Endangered) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet ________________________________________ 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 101 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 11. Holjeån, uppströms Jämshög 2010-10-20 x: 6235990 y: 1420730 RAPPORT Det. Anders Boström, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta HIRUDINEA, iglar Erpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) Erpobdella Erpobdella sp. ACARI, sötvattenskvalster Acari ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) Baetis sp. Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) Ephemerellidae (Ephemerella sp./Serratella sp.) Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) Nigrobaetis sp. PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Isoperla Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) Isoperla Isoperla sp. Leuctra Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Nemoura Nemoura avicularis - Morton, 1894 Nemoura Nemoura sp. Perlodes Perlodes dispar - (Rambur, 1842) Protonemura Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Taeniopteryx Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 Athripsodes sp. Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 Ithytrichia sp. Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) Leptoceridae Limnephilus sp. (rhombicus-typ) * Limnephilidae Lype sp. Mystacides sp. Oecetis notata - (Rambur, 1842) Oecetis testacea - (Curtis, 1834) Oxyethira sp. Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) * Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) Polycentropodidae Potamophylax sp. Rhyacophila sp. Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) Elmis Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) Hydraena Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad. * Limnius Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 Limnius Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 Orectochilus Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) Oulimnius Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) Oulimnius Oulimnius sp. Ad. Oulimnius Oulimnius sp. Lv. DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae Chironomidae Empididae Pediciidae Simuliidae Tipulidae GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 Gyraulus sp. Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) Physa fontinalis - (Linné, 1758) Radix sp. (balthica/labiata) BIVALVIA, musslor Pisidium Pisidium sp. Sphaerium Sphaerium sp. SUMMA (antal individer): SUMMA (antal taxa): KATEGORI Fk Fg Eg Rk PROV 1 1 3 3 3 0 0 1 0 2 0 25 3 0 3 3 2 0 1 2 3 4 5 1 31 18 23 24 1 0 3 0 0 3 3 3 3 3 3 3 3 2 0 4 2 0 2 1 1 4 2 2 4 4 2 4 4 4 4 2 4 4 4 3 0 3 3 3 Ov 3 3 3 3 3 3 1 1 0 1 2 0 2 1 2 4 3 3 2 5 5 3 5 2 4 3 0 3 4 0 3 4 3 3 0 1 2 1 3 3 0 0 0 4 0 0 3 2 1 1 0 0 0 5 4 0 5 1 1 4 4 0 5 5 4 2 3 3 0 3 3 0 5 3 0 4 3 2 3 3 4 3 0 3 0 2 3 2 Ov 4 0 3 3 0 4 3 5 2 2 0 2 2 2 2 2 2 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 3 3 1 5 0 0 0 0 0 0 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 3 0 2 3 2 1 3 1 1 1 3 1 1 0 3 7 1 8 1 6 1 3 2 396 31 841 32 561 39 585 38 2 4,8 0,2 81,8 1,0 0,2 27,8 0,6 0,8 37,6 0,8 0,4 0,8 0,0 14,4 0,2 0,0 4,9 0,1 0,1 6,6 0,1 0,1 0,2 0,2 4,2 5,6 0,8 0,2 0,6 3,0 0,8 0,0 0,0 0,7 1,0 0,1 0,0 0,1 0,5 0,1 156,0 1,2 0,2 1,2 1,4 1,8 106,4 0,2 27,6 0,2 0,0 0,2 0,2 0,3 18,8 0,0 1,2 0,6 0,2 0,2 0,8 0,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,4 0,4 0,2 0,4 1,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 9,0 0,0 1,6 0,6 49,6 0,6 2,2 2,0 0,4 0,1 8,8 0,1 0,4 0,4 0,1 0,6 6,0 0,4 2,0 0,6 0,4 0,1 1,1 0,1 0,4 0,1 0,1 0,6 0,2 0,2 0,4 1,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 6 6,0 1,0 1,1 0,2 448 29 566,2 33,8 100 130 65 115 3 65 2 28 1 10 1 32 48 2 1 1 14 1 2 42 2 1 4 11 1 1 4 1 1 1 2 1 2 1 1 46 210 1 170 2 1 1 1 240 128 2 2 2 1 3 1 15 Plecoptera 1 Plecoptera 1 Plecoptera 9 3 Plecoptera 3 4 Plecoptera 2 Plecoptera Plecoptera 3 Plecoptera 8 Plecoptera 1 160 1 5 4 52 100 4 4 66 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 7 6 31 2 44 2 1 2 1 1 14 1 2 2 1 1 12 1 8 12 1 63 55 6 4 1 4 3 1 1 5 1 3 2 1 6 1 55 1 1 7 1 1 2 2 0,0 0,0 0,1 16 140 1 0,2 0,2 0,2 0,1 1,6 2 6 4,3 0,4 2 4 6 24,2 1,2 0,8 9,0 15 2 40 0,0 0,0 1 4 1 34 26 0,2 0,2 1 3 8 6 55 % 1 3 1 1 32 M 1 1 1 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 102 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 12. Holjeån, nedströms Jämshög 2010-10-20 x: 6233210 y: 1420590 RAPPORT Det. Anders Boström, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta Propappus volki - Michaelsen, 1916 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) Baetis sp. Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) Nigrobaetis sp. PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Isoperla Isoperla sp. Leuctra Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Perlodes Perlodes dispar - (Rambur, 1842) Protonemura Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Taeniopteryx Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 Athripsodes sp. Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 Ithytrichia sp. Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) Lype sp. Mystacides azurea - (Linné, 1761) Oecetis notata - (Rambur, 1842) Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) Potamophylax sp. Rhyacophila sp. Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) COLEOPTERA, skalbaggar Elmis Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) Elmis Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) Hydraena Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 Hydraena Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad. Limnius Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 Limnius Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 Orectochilus Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) Oulimnius Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) Oulimnius Oulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) Oulimnius Oulimnius sp. Ad. Oulimnius Oulimnius sp. Lv. DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae Chironomidae Empididae Pediciidae Simuliidae Tipulidae GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 BIVALVIA, musslor Pisidium Pisidium sp. Sphaerium Sphaerium sp. SUMMA (antal individer): SUMMA (antal taxa): KATEGORI Fk Fg Eg Rk PROV 1 2 3 4 5 3 3 0 1 0 0 2 2 0 3 Ov 1 2 2 2 0 3 3 3 3 3 1 7 2 1 3 2 0 4 2 4 2 2 4 4 2 4 4 4 4 3 0 3 3 3 3 3 20 15 20 45 25 10 1 65 10 1 12 25 25 1 180 30 4 19 50 60 65 10 1 35 15 20 1 0 1 2 1 2 4 3 2 3 5 2 4 0 3 3 4 3 3 1 40 3 5 2 6 3 0 4 2 2 1 3 3 4 3 0 1 0 0 5 2 4 0 1 4 1 1 4 4 4 2 3 3 5 3 0 4 4 3 3 3 Ov 3 3 4 3 2 3 2 Ov 3 4 3 5 3 2 2 3 0 2 2 2 2 2 2 2 4 4 4 4 4 4 3 4 4 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 3 3 1 5 0 0 0 0 0 0 4 4 3 1 1 3 1 1 0 3 1 21 284 19 908 34 17 1 90 15 2 7 3 9 14 3 1 20 2 7 3 15 1 1 3 20 Plecoptera 4 Plecoptera 5 5 24 Plecoptera 4 Plecoptera Plecoptera 4 4 Plecoptera 1 410 18 28 110 2 8 160 1 3 14 2 1 120 7 13 2 34 3 15 10 56 32 1 6 1 14 11 2 40 1 2 1 6 1 2 8 1 1 1 1 1 95 1 5 5 3 7 3 2 55 3 24 2 4 14 1 6 4 1 2 6 1 3 1 2 1 1 1 1 1 40 1 5 1 1 1 1 1 3 7 1 3 50 3 5 2 2 1 1 3 443 30 M % 0,2 0,0 13,8 0,2 2,6 0,0 0,4 0,1 0,2 2,6 0,0 0,5 84,0 16,0 5,6 23,6 23,0 23,0 0,4 15,6 3,0 1,0 4,4 4,3 4,3 0,1 2,4 3,2 16,6 0,6 2,4 0,6 0,4 0,6 3,1 0,1 0,4 0,1 146,4 4,4 9,4 0,2 7,6 9,6 3,0 50,6 0,2 0,4 0,2 1,2 0,2 0,6 2,0 0,2 27,2 0,8 1,7 0,0 1,4 1,8 0,6 9,4 0,0 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,4 0,0 1,0 4,2 1,8 0,6 1,2 52,8 1,4 1,0 4,8 1,2 2,6 0,2 0,8 0,3 0,1 0,2 9,8 0,3 0,2 0,9 0,2 0,5 0,2 2,0 0,4 1,0 0,4 0,6 0,0 0,4 0,1 0,2 0,1 0,1 0,6 0,1 7 2 1 6,2 0,2 1,1 0,0 690 31 371 29 539,2 28,6 100 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 103 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 23. Skräbeån, Käsemölla 2010-10-20 x: 6214000 y: 1416740 RAPPORT Det. Anders Boström, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) Polycelis sp. Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Baetis sp. Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla Isoperla sp. Taeniopteryx Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) Chimarra marginata - (Linné, 1767) Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 Ithytrichia sp. Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) Rhyacophila sp. HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) COLEOPTERA, skalbaggar Limnius Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 Orectochilus Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) Oulimnius Oulimnius sp. Ad. DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae Chironomidae Simuliidae GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) Physa fontinalis - (Linné, 1758) Theodoxus fluviatilis - (Linné, 1758) BIVALVIA, musslor Pisidium Pisidium sp. Sphaerium Sphaerium sp. KATEGORI Fk Fg Eg Rk * 3 1 3 3 3 3 0 0 0 0 2 0 5 5 3 1 2 2 0 3 3 2 0 0 2 4 4 4 4 3 0 Ov 0 3 0 2 3 2 4 4 2 1 3 1 1 0 PROV 1 3 2 3 1 2 15 8 5 M % 1 1 2 0,2 0,2 1,2 0,1 0,1 0,4 0,6 0,2 1 6 1 8 7,6 2,5 2 2 0,8 0,3 1 0,2 0,1 5 5 2 55 3 170 6,4 0,2 4,2 185,0 2,1 0,1 1,4 59,7 4,2 1,0 1,4 0,3 0,3 0,3 6,0 12,6 0,1 0,1 0,6 0,3 4 220 16 1 10 340 0 3 9 1 5 1 1 1 1 1 4 3 3 3 3 4 3 3 4 3 3 3 2 2 29 66 44 85 1 1 8 3 1 0,8 1,0 18,6 39,2 0,2 0,2 1,8 1,0 3 3 3 Ov 1 2 3 1,2 0,4 2 2 2 4 3 4 3 3 3 2 8 2 4 1 2 1 3,8 3,0 0,4 1,2 1,0 0,1 0 0 0 0 0 1 0 0 0 9 44 19 1 1 7 0,2 16,0 0,1 5,2 4 5 4 5 4 1 4 4 3 2 3 0 2 2 1 6 1 5 2 1 9 4 2 4 0,2 2,6 0,2 4,8 0,1 0,8 0,1 1,5 1 3 1 1 0 3 3 5 4 1 1,4 1,6 0,5 0,5 387 18 596 20 243 21 310,0 17,8 100 SUMMA (antal individer): SUMMA (antal taxa): 6 4 2 140 4 11 14 Plecoptera 1 2 Plecoptera 3 2 3 4 15 5 16 1 1 13 1 2 2 203 10 121 20 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 104 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3 där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50 % av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:50 000. Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m2). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 105 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. o Vattentemperatur: Temperaturen ( C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3; där 0 = saknas, 1 = mindre än 5 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50 % av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 50 % av yttäckningen (riklig förekomst). 106 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten 20-100 Grov sten 100-200 Fina block 200-400 Grova block 400-2000 Häll > 2000 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Grov död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens ned-re avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. Marktyp Kommentar Barrskog Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Lövskog Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek 107 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 Blandskog Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25 % av områdets areal Kalhygge Minst 25 % av området utgörs av kalavverkad yta Myr/våtmark Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Åker Odlad åkermark Äng Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30 % Hed Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Kalfjäll Blockmark ovan trädgränsen Häll/Blockmark Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Artificiell Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annat Annan mark än ovan beskriven. Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5 %, 2 = 5-50 %, och 3 = mer än 50 %. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 108 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 11. Holjeån uppströms Jämshög RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: 10 Blekinge Kommun: Olofström Top. Karta: 3E NV Lokalkoordinater: 6235990 / 1420730 Provtagningsuppgifter Datum: Provtagare: Organisation: Syfte: 2010-10-20 Martin Liungman Medins Biologi AB recipientkontroll Metodik: Provyta (m2): Antal prov: Kemiprov (j/n): SS-EN 27 828 0,25 5 nej Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens bredd: Vattendragsbredd (våt yta): V-dragsbredd (normal fåra): Vattennivå: Lokalens medeldjup: Märkning av lokal: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m 5m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s) 15 m, uppskattad Grumlighet: klart 15 m Vattenfärg: starkt färgat medel Vattentemperatur: 7,1 °C 0,3 m Trofinivå: mesotrof Ca 20-30 m nedströms gångbron, längs östra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: Oorganiskt mtrl, dom. 2: Oorganiskt mtrl, dom. 3: Finsediment: Sand: Grus: Fin sten: Grov sten: Fina block: fin sten grov sten grus saknas 5-50% 5-50% 5-50% 5-50% 5-50% Vegetationstyp, dom. 1: Vegetationstyp, dom. 2: Vegetationstyp, dom. 3: Grova block: Häll: Övervattensv: Flytbladsv: Långskottsv: Rosettväxter: mossor - <5% saknas saknas saknas saknas saknas Mossor: Påväxtalger: Fin detritus: Grov detritus: Fin död ved: Grov död ved: <5 % saknas saknas <5% <5% saknas - Dominerande 3: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: Strandzon 0-5 m Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: Påverkan A: B: C: artificiell Dominerande 2: Vegetationstyp: träd 5-50% Dom. art: al - Typ: Tätort - Sub.dom. art: - Styrka: måttlig saknas - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 109 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 12. Holjeån nedströms Jämshög RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: 10 Blekinge Kommun: Bromölla Top. Karta: 3E NV Lokalkoordinater: 6233210 / 1420590 Provtagningsuppgifter Datum: Provtagare: Organisation: Syfte: 2010-10-20 Martin Liungman Medins Biologi AB recipientkontroll Metodik: Provyta (m2): Antal prov: Kemiprov (j/n): SS-EN 27 828 0,25 5 nej Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens bredd: Vattendragsbredd (våt yta): V-dragsbredd (normal fåra): Vattennivå: Lokalens medeldjup: Märkning av lokal: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m 5m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s) 15 m, uppskattad Grumlighet: klart 15 m Vattenfärg: starkt färgat medel Vattentemperatur: 7,1 °C 0,3 m Trofinivå: mesotrof 5-15 m uppströms stenblock, strax nedströms där vägen går närmast ån. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: Oorganiskt mtrl, dom. 2: Oorganiskt mtrl, dom. 3: Finsediment: Sand: Grus: Fin sten: Grov sten: Fina block: saknas 5-50% 5-50% <5% 5-50% >50% fina block grus sand Vegetationstyp, dom. 1: Vegetationstyp, dom. 2: Vegetationstyp, dom. 3: Grova block: Häll: Övervattensv: Flytbladsv: Långskottsv: Rosettväxter: mossor långskottsväxter - 5-50% saknas saknas saknas <5 % saknas Mossor: Påväxtalger: Fin detritus: Grov detritus: Fin död ved: Grov död ved: 5-50% saknas saknas <5% <5% saknas lövskog Dominerande 3: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: Strandzon 0-5 m Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: Påverkan A: B: C: artificiell Dominerande 2: Vegetationstyp: träd buskar gräs/halvgräs/vass 5-50% Dom. art: al - Typ: Avloppsvatten - Sub.dom. art: - Styrka: måttlig saknas - Övrigt Ca 50 m uppströms parkeringsficka. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 110 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 23. Skräbeån Käsemölla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 87 Skräbeån Län: 12 Skåne Kommun: Bromölla Top. Karta: 3E SV Lokalkoordinater: 6214000 / 1416740 Provtagningsuppgifter Datum: Provtagare: Organisation: Syfte: 2010-10-20 Martin Liungman Medins Biologi AB recipientkontroll Metodik: Provyta (m2): Antal prov: Kemiprov (j/n): SS-EN 27 828 0,25 5 nej Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens bredd: Vattendragsbredd (våt yta): V-dragsbredd (normal fåra): Vattennivå: Lokalens medeldjup: Märkning av lokal: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m 8m Vattenhastighet: ström (0,2 - 0,7 m/s) 18 m, uppskattad Grumlighet: klart 18 m Vattenfärg: färgat medel Vattentemperatur: 8,9 °C 0,3 m Trofinivå: eutrof Vid forsnacken nedströms lugnflytet, ca 70 m nedströms gångbron längs västra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: Oorganiskt mtrl, dom. 2: Oorganiskt mtrl, dom. 3: Finsediment: Sand: Grus: Fin sten: Grov sten: Fina block: fin sten grov sten fina block saknas saknas <5% >50% 5-50% 5-50% Vegetationstyp, dom. 1: Vegetationstyp, dom. 2: Vegetationstyp, dom. 3: Grova block: Häll: Övervattensv: Flytbladsv: Långskottsv: Rosettväxter: långskottsväxter mossor påväxtalger <5% saknas saknas saknas 5-50% saknas Mossor: Påväxtalger: Fin detritus: Grov detritus: Fin död ved: Grov död ved: <5 % <5 % saknas saknas <5% <5% - Dominerande 3: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: Strandzon 0-5 m Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: Påverkan A: B: C: lövskog Dominerande 2: Vegetationstyp: träd buskar gräs/halvgräs/vass >50% Dom. art: al - Typ: Jordbruk - Sub.dom. art: - Styrka: måttlig saknas - Övrigt Följ "Lilla kungsleden" på östra sidan tills strax innan träspång. Kör in söderifrån. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 4 112 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 BILAGA 5 Elfiske Metodik Resultat 113 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Inledning Elfiskeundersökningar utfördes på 5 lokaler i Skräbeåns vattensystem i augusti och september år 2010 (Tabell A). Undersökningarna som skedde inom ramen för den samordnade recipientkontrollen utgör underlag för återkommande studier av fiskfaunans utveckling i vattendragen. Undersökningarnas resultat utgör också ett komplement till de bottenfaunainventeringar och vattenkemiska analyser som utförs i vattensystemet. Undersökningarnas huvudsakliga syfte och målsättning var att: • inventera förekomsten av fiskarter. • kvantifiera de olika fiskarternas bestånds tätheter. • uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. Detta ger bl a en möjlighet att studera förändringar över tiden av artsammansättning och beståndstäthet vid de undersökta lokalerna. Tabell A Lokaler som elfiskades under 2010. VattenLokal Kommun Drag Edreström Uppstr. ålkistan Kristianstad Alltidhultsån Alltidhult Olofström Holjeån Uppstr ARV Olofström Holjeån Länsgränsen Olofström Skräbeån Nymölla Bromölla Metodik Undersökningarna planerades, genomfördes och utvärderades med ambitionen att möjliggöra kvantitativa jämförelser med tidigare och kommande provfisken på samma lokaler. I utvärderingen har tyngdpunkten lagts på öringförekomsten. Skälen till detta är flera: (1) öringens yngelstadier är stationära, (2) dess ekologi är väl dokumenterad, (3) den är vanligt förekommande i rinnande vatten, (4) den är en god indikator på försurningsrelaterade effekter, (5) den omfattas av ett stort referensmaterial från tidigare elfiskeundersökningar, (6) den är intressant för såväl sport- som yrkesfisket. Elfiskena gjordes med så kallad successiv utfiskning i enlighet med Handledningen för Miljöövervakning, Provfiske i rinnande vatten - kvantitativa undersökningar. Utvärderingen har i huvudsak följt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från år 2007. I samband med att dessa nya bedömningsgrunder kom togs ett nytt index i bruk. Indexet kallas VIX (VattendragsIndeX) och används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av fiskeriverket och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. 114 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 VIX visar i första hand på effekter av: när-ingsämnespåverkan, påverkan av surhet samt morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder och eller jord- och skogsbruk. VIX-värden för det aktuella provfisket samt värden baserade på uppgifter från tidigare provfisken redovisas i denna bilaga. I denna bilaga redovisas även en resultatsammanställning, bedömningar samt diagram som illustrerar beståndsutvecklingen på de enskilda lokalerna. Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från elfiskeregistret. Fisktätheterna har beräknats olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt har ”Zippinmetoden” använts. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som anges i elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken har hämtats ur fiskeriverkets elfiskedatabas (Fiskeriverket 2010) Förutsättningar De provfiskade lokalerna utgör tillsammans relativt goda biotoper för öringens olika livsstadier. Man kan därför förvänta sig att finna både vandrande och strömlevande populationer, något som i så fall avspeglar sig i fångstresultaten, där man finner varierande storleksfördelningar och individtätheter. I Skräbeån vid Nymölla är det normalt framförallt havsöring som fångas. Vid årets provfiske fångades även årsungar av lax. Att huvuddelen av fångsten utgörs av ensomriga individer är ett typiskt tecken på en vandrande populationer. En vandrande öringpopulation finner man även vid lokalen i Edreström (Uppströms Ålkista). Vid denna lokal fångas i huvudsak uppväxande öringar från den sjölevande öringpopulationen i sjön Immeln. I Alltidhultsån (Alltidhult) påträffas med stor sannolikhet både enstaka stationärt strömlevande öringar samt årsungar från sjölevande öringar som vandrar in i Alltidhultsån från sjöarna Raslången och Halen. I Holjeåns båda lokaler med vandringshinder både nedströms (Östafors) och uppströms (Jämshög), förekommer strömlevande öring. 115 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Resultat Edreström, Uppströms Ålkista I Edreström fångas framförallt årsungar av öring som vandrar upp i vattendraget från sjön Immeln. Det finns även ett mindre stationärt bestånd av öring som lever mer eller mindre hela sitt liv i Edreström. Sedan början av 2000-talet har antalet fångade öringar på lokalen varierat kraftigt. Årets fångst var den högsta sedan 2006 och innebar ett avbrott från de senaste årens trend med minskande öringtätheter. Det finns en tendens till cyklisk variation i öringtätheten som kan bero på stor inomartskonkurrens. Det är tänkbart att den stora variationen i första hand är kopplad till hur mycket lekfisk som vandrar upp i vattendraget och ynglens överlevnad första sommaren. Den låga tätheten av öring är den viktigaste orsaken till att lokalens ekologiska status klassats som måttlig sedan 2006. Denna klassning kvarstod även vid 2010 års undersökning. Alltidhultsån, Alltidhult Tätheten av öring har sedan 1995 varit låg på lokalen. Till viss del är detta väntat då lokalen inte utgör en optimal öringbiotop. Det har vid flera tillfällen under årens lopp påträffats mycket få öringar på lokalen. Årets uteblivna fångst av öring bedömdes därför inte avvika nämnvärt från tidigare undersökningarna. Lokalens ekologiska status klassades av VIX som dålig. Denna klassning var dock missvisande. Det låga värdet på indexet kunde i huvudsak relateras till förekomsten av abborre och ål. Arter som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår bedömning dock att förekomsten av dessa arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och lugnflytande åsträckor. Att ingen öring fångades påverkade också indexet avsevärt då förekomst av denna art påverkar ett flertal av de ingående delindexen positivt. Noterbart i sammanhanget är att en öring (ca 300 mm) observerades vid provfisket. Holjeån, uppströms reningsverket Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga vattnet bidrog till att göra lokalen mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt och fångsten av öring mer normal för lokalen. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med ett försiktigt ökande antal ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast fångades vid första utfiskningen. Att elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om. Lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Detta trots en mycket sparsam förekomst av öring. Att så varit fallet beror främst på den rikliga förekomsten av elritsa. Sedan 2004 har lokalens ekologiska status klassats som god till hög. Årets undersökning avvek därmed inte från tidigare resultat. 116 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Holjeån, länsgränsen Lokalen har provfiskats sedan 1992. Undersökningarna hat utförts årligen sedan år 2000. Förutom vid undersökningen 1992 så har provfiskena vid samtliga tillfällen visat på låga öringtätheter. Även vid årets undersökning var fångsten av öring ganska liten. Men kanske indikerade årets provfiske en förändring. De beräknade tätheterna var de näst högsta sedan toppåret 1992. De senaste två årens undersökningar visar på en försiktig ökning av öring. VIX har sedan 2002 klassat lokalens ekologiska status som måttlig till hög. Årets fångst med en dominans av öring och elritsa (båda dessa arter påverkar indexet positivt) medförde att lokalen bedömdes ha god ekologisk status. Skräbeån, Nymölla Lokalen är belägen strax uppströms Skräbeåns mynning i havet. Öringfångsten på lokalen domineras normalt av årsungar. Provfisket 2010 innebar ingen förändring av detta. De beräknade tätheterna av öring har varierat en del sedan början av 2000-talet. Årets resultat bedömdes inte avvika nämnvärt från tidigare års. Noterbart är att ensomriga laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax hittats en gång tidigare, vid ett elprovfiske som genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande provfisken komma att visa. Lokalens ekologiska status klassades som god. Klassningen avvek därmed obetydligt från tidigare undersökningar. Statusklassningen har under hela tidserien växlat mellan god och måttlig status. Framför allt är det variationen i fångst av öring och toleranta arter som benlöja och ål som ger upphov till de olika klassningarna. Referenser Bohlin, T. 1984. Kvantitativt elfiske efter lax och öring - synpunkter och rekommendationer. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). 33p. Degerman, E. Sers, B. 1999. Elfiske. Fiskeriverkets information 1999:3 Fiskeriverket. 2010. Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställd av Berit Sers, Fiskeriverket 2009 Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-6200147-6. Wiederholm, T. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. 117 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 1-10 Edreström, Uppstr ålkistan Koordinat: Elprovfiske 1 (2) 624169/141307 Datum: 2010-09-23 Allmän information Lokalen vars bottensubstrat domineras av block och större stenar bedöms utgöra en biotop väl lämpad för öring. Vid provfisketillfället var väderlek och vattenståndet gynnsamt för elfiske. Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång 1 2 3 Tot. N 95%-konf. Täthet (skattat) intervall N/100m 2 95%-konf. P-värde (omgång) intervall 1 2 3 ÖRING 0+ 11 8 5 35,1 25,9 21,7 16,0 0,3 0,5 0,7 ÖRING > 0+ 16 4 0 20,1 0,7 12,4 0,5 0,8 1,0 1,0 ABBORRE 2 2 5 10,8 - 6,7 - 0,5 0,7 0,8 ELRITSA 1 0 0 1,0 0,0 0,6 0,0 1,0 1,0 1,0 GÄDDA 2 1 1 5,8 10,6 3,6 6,5 0,3 0,5 0,7 MÖRT 4 1 0 5,0 0,4 3,1 0,2 0,8 1,0 1,0 Summa: 48 Längd (mm) Art Vikt (g) Biomassa Kommentar 2 Min Max Min ÖRING 69 310 - - - Int, Lit, Lax ABBORRE 115 144 - - - Tol, Pre ELRITSA 79 79 - - - Lit, För GÄDDA 115 135 - - - Pre MÖRT 145 197 - - - Tol, För Max Summa: g/100m 0,0 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 118 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 1-10 Edreström, Uppstr ålkistan Elprovfiske 2 (2) 624169/141307 Koordinat: Datum: 2010-09-23 Längdfördelning Antal 20 ÖRING 15 10 5 0 530 - 549 510 - 529 490 - 509 470 - 489 450 - 469 430 - 449 410 - 429 390 - 409 370 - 389 350 - 369 330 - 349 310 - 329 290 - 309 270 - 289 250 - 269 230 - 249 210 - 229 190 - 209 170 - 189 150 - 169 130 - 149 110 - 129 90 - 109 70 - 89 50 - 69 Längder (mm) Beståndsutveckling Antal/100 m2 Öring >0+ 250 Öring 0+ 200 150 100 50 0 År 54 56* 58* 60* 62* 64 66* 68* 70* 72* 74* 76* 78* 80* 82* 84* 86* 88* 90 92* 94 96 98* 00 02 04 06 08 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. VIX (VattendragsIndeX) VIX-värde: Ekologisk status: Måttlig 0,35 VIX-sidoindex VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) 0,32 0,49 ≤ 0,43 måttlig - dålig status P-värden för delindex 1,0 1 0,8 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0,0 VIX Gräns… 0 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion År 90 94 96 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Sedan 2005 har fångsten av framför allt ensomriga (0+) öringar stadigt minskat. Årets provfiske innebar en positiv förändring från denna trend. Det är vanligt att öringpopulationer uppvisar relativt stora variationer mellan olika år. Varför öringpopulationen vid Edreström minskat de senaste åren är oklart. Lokalens ekologiska status klassades som måttligt hög. En klassing som i huvudsak berodde av den skrala öringförekomsten. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 119 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Alltidhultsån. Alltidhult Datum: Höjd över havet: 70 m 2010-08-16 Lokalen är belägen 200 m nedströms sjön Raslången samt 500 m uppströms sjön Halen. Lokalens bottensubstrat domineras av stora block med ett relativt lågt vattendjup. Vid en sjunkande vattenföring minskar antalet tänkbara ståndplatser betydligt. Lokalen är inte särskilt skuggad. Ljusförhållandena var bra , vattenföringen var mycket låg vilket medförde att stora delar av lokalen ej förväntades hysa fisk. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: Kommun: Syfte: Organisation: Provtagare: Metod: Antal utfiskningar: Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur (°C): Lufttemperatur (°C): Grumlighet: Vattenfärg: 6238030 1416360 10. Blekinge län Olofström RECKONTR Medins Biologi AB R.Rådén/A.Henricsson Kvantitativ 3 20 10 10 0,50 0,20 20,7 23 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) P-värden för delindex VIX-värde: 1,00 0,08 0,80 Ekologisk status: Dålig 0,60 0,40 *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. 0,20 0,00 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion VIX historik 1 VIX Gräns till god status 0,8 0,6 0,4 0,2 0 År 98 99 00 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 120 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Alltidhultsån. Alltidhult Fångsresultat Art Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. 3 (skattat) intervall N/100m2 intervall Antal/fiskeomgång 1 2 P-värde (omgång) 1 2 3 ÖRING 0+ 0 0 0 0 - 0 - - - - ÖRING > 0+ 1 0 0 1 0 1 0 1 1 1 ABBORRE 1 1 0 2,2 1,4 2,2 1,4 0,6 0,8 0,9 GÄDDA 0 1 0 1,1 0,5 0,8 0,9 ÅL 1 0 0 1 1 1 1 1,1 0 1 Summa: 0 5 Längd (mm) Art Min Max ÖRING 240 240 ABBORRE 113 168 GÄDDA 97 97 ÅL 450 450 Vikt (g) Biomassa Kommentar Max g/100m2 174 174 174,0 Intolerant lithofil laxfisk 14,6 65,3 79,9 Tolerant 4,6 4,6 4,6 - 150 150 150,0 Rödlistad tolerant Min Summa: 408,5 Längdfördelning Antal ÖRING 5 4 3 2 1 0 340 - 349 330 - 339 320 - 329 310 - 319 300 - 309 290 - 299 280 - 289 270 - 279 260 - 269 250 - 259 240 - 249 230 - 239 220 - 229 210 - 219 200 - 209 190 - 199 180 - 189 170 - 179 160 - 169 150 - 159 140 - 149 130 - 139 120 - 129 110 - 119 100 - 109 Längder (mm) Beståndsutveckling Öring >0+ Antal/100 m2 10 Öring 0+ 8 6 4 2 0 År 95 96* 97* 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Sedan provfisket 2007 (som påverkades mycket av hög vattenföring ) har fångsten av öring på lokalen varit skral. Orsaken till denna negativa utveckling är oklar. Närheten till sjöar gör att det är ett rimligt antagande att rovfiskar som gädda och abborre har en beståndsbegränsande effekt på lokalens öringbestånd samt begränsar möjligheterna till nyrekrytering av öring från andra delar av vattensystemet, denna påverkan torde dock varit oförändrad sedan provfiskeseriens början och bedöms ej blivit starkare sedan 2007. Möjligen kan årets låga vattenföring till viss del förklara den låga förekomsten av fisk vid årets provfiske. En större öring (ca. 300 mm) observerades. Lokalens ekologiska status klassades som dålig. En klassning vi bedömer vara missvisande. Det låga värdet på VIX beror till stor del på förekomsten av abborre och ål. Arter som av VIX klassas som toleranta. I detta fall är vår expertbedömning dock att förekomsten av dessa arter ej indikerar en försämrad vattenkvalitet utan snarare speglar lokalens närhet till sjöar och lugnflytande åsträckor. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 121 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Holjeån. Uppstr. reningsverk Datum: Höjd över havet: 35 m 2010-08-16 Den provfiskade sträckans bottensubstrat domineras helt av sand och grus med inslag av enstaka lite större stenar. Strandvegetationen utgörs till stor del av större träd. Den förhållandevis rikliga vegetationen är positiv av flera skäl. I de skuggade områdena kan fiskar finna skyddade ståndplatser. Nedfallande insekter från vegetationen kan tidvis utgöra en betydande födokälla för åns fiskbestånd. Väder- och ljusförhållandena vid provfisketillfället var gynnsamma för elfiske. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: Kommun: Syfte: Organisation: Provtagare: Metod: Antal utfiskningar: Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur (°C): Lufttemperatur (°C): Grumlighet: Vattenfärg: 6234900 1420700 10. Blekinge län Olofström RECKONTR Medins Biologi AB R.Rådén/A.Henricsson Kvantitativ 3 16 16 23 0,50 0,20 21,5 23 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) P-värden för delindex VIX-värde: 1,00 0,51 0,80 Ekologisk status: God 0,60 0,40 *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. 0,20 0,00 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion VIX historik 1 VIX Gräns till god status 0,8 0,6 0,4 0,2 0 År 90 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 122 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Holjeån. Uppstr. reningsverk Fångsresultat Art Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. 3 (skattat) intervall N/100m2 intervall 1 2 Antal/fiskeomgång 1 2 P-värde (omgång) 3 ÖRING 0+ 3 1 0 4,0 0,5 1,1 0,1 0,8 1 1 ÖRING > 0+ 3 1 0 4,0 0,5 1,1 0,1 0,8 1 1 ELRITSA 60 - - - - - - - - - 1,0 0 0,3 0 1 1 1 GÄDDA MÖRT 1 0 0 1,0 0 0,3 0 1 1 1 NEJONÖGA 1 0 0 1,0 0 0,3 0 1 1 1 Summa: 3 Längd (mm) Art Min Max ÖRING 45 208 ELRITSA 35 69 GÄDDA 295 295 MÖRT 30 30 NEJONÖGA 76 76 Vikt (g) Biomassa Kommentar Max g/100m2 1,1 89,2 56,9 Intolerant lithofil laxfisk 0,3 12,2 - Försurningskänslig lithofil 145,4 145,4 39,9 - 1,5 1,5 0,4 Försurningskänslig och tolerant 1 1 0,3 Intolerant lithofil Min Summa: 97,5 Längdfördelning Antal ÖRING 5 4 3 2 1 0 285 - 294 275 - 284 265 - 274 255 - 264 245 - 254 235 - 244 225 - 234 215 - 224 205 - 214 195 - 204 185 - 194 175 - 184 165 - 174 155 - 164 145 - 154 135 - 144 125 - 134 115 - 124 105 - 114 95 - 104 85 - 94 75 - 84 65 - 74 55 - 64 45 - 54 Längder (mm) Beståndsutveckling Öring >0+ Antal/100 m2 10 Öring 0+ 8 6 4 2 0 År 90 91* 92* 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99* 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Efter 2009 års relativt höga fångst av öring (främst 0+) spekulerades det i huruvida det då höga vattnet bidrog till att göra lokalen mer lämpad för öring. Vid årets provfiske var vattnet lågt. Det är tänkbart att de senaste årens resultat med försiktigt ökande antal ensomriga öringar beror av flera års lyckad öringlek i Holjeån. De mycket höga tätheterna av elritsa motiverade att arten endast fångades vid första utfiskningen. Att elritsorna utgör en betydande del av lokalens totala fiskbestånd råder det inga tvivel om. Lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan har under åren generellt varit god. Att lokalens ekologiska status trots de förhållandevis skrala fångsterna av öring bedöms ha en god status beror främst på den rikliga förekomsten av elritsa. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 123 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Holjeån. Länsgränsen Datum: Höjd över havet: 32 m 2010-08-16 Lokalen är en väl skuggad varierad strömbiotop. Bottensubstratet domineras av mindre block samt sten och grus. På den aktuella sträckan varierar vattendjupet och strömhastigheten relativt mycket. Detta bidrar till bedömningen att lokalen är väl lämpad för både en- och flersomriga öringar. Ljus-och väderleksförhållandena var vid årets provfiske gynnsamma för elfiske. Vattennivån var dock mycket låg vilket försvårade fisket på lokalens grundaste partier. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: Kommun: Syfte: Organisation: Provtagare: Metod: Antal utfiskningar: Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur (°C): Lufttemperatur (°C): Grumlighet: Vattenfärg: 6233200 1420570 10. Blekinge län Olofström RECKONTR Medins Biologi AB R.Rådén/A.Henricsson Kvantitativ 3 30 10 20 0,60 0,20 21 21 Klart Färgat VIX (VattendragsIndeX) P-värden för delindex VIX-värde: 1,00 0,59 0,80 Ekologisk status: God 0,60 0,40 *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. 0,20 0,00 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion VIX historik 1 VIX Gräns till god status 0,8 0,6 0,4 0,2 0 År 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 124 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Holjeån. Länsgränsen Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång 1 2 3 Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. (skattat) intervall N/100m2 intervall 1 2 P-värde (omgång) 3 ÖRING 0+ 3 5 3 13 - 8,2 - 0,5 0,7 0,9 ÖRING > 0+ 4 2 0 6,1 1,0 3,9 0,6 0,7 0,9 1,0 BÄCKNEJONÖGA 1 1 0 2,2 1,4 1,4 0,9 0,6 0,8 0,9 ELRITSA 30 0 0 30 0 19 0 1 1 1 ÅL 1 0 0 1 0 0,6 0 1 1 1 Summa: 33 Längd (mm) Art Vikt (g) Biomassa Kommentar Min Max Min Max g/100m2 ÖRING 51 274 1,6 195,7 268,0 BÄCKNEJONÖGA 75 115 2,6 2,6 2,1 Intolerant lithofil ELRITSA 23 75 0,20 4,1 39,4 Försurningskänslig lithofil ÅL 400 400 100 100 82,4 Rödlistad tolerant Summa: Intolerant lithofil laxfisk 392,0 Längdfördelning Antal ÖRING 5 4 3 2 1 0 290 - 299 280 - 289 270 - 279 260 - 269 250 - 259 240 - 249 230 - 239 220 - 229 210 - 219 200 - 209 190 - 199 180 - 189 170 - 179 160 - 169 150 - 159 140 - 149 130 - 139 120 - 129 110 - 119 100 - 109 90 - 99 80 - 89 70 - 79 60 - 69 50 - 59 Längder (mm) Beståndsutveckling Öring >0+ Antal/100 m2 50 Öring 0+ 40 30 20 10 0 År 92 93* 94* 95* 96* 97* 98* 99* 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Årets fångst av öring var bland de högsta sedan 1992. Framför allt syntes en ökning av ensomriga individer (0+) vilket indikerar att öringleken hösten 2009 var lyckad samt att överlevnaden för de kläckta ynglen varit god under våren och sommaren 2010. Generellt har lokalens ekologiska status med avseende på fiskfaunan varit god till hög. Årets klassning (god ekologisk status) avvek därmed inte från tidigare års undersökningar. Den generellt höga klassningen beror framförallt på att fångsterna har dominerats av elritsa och öring. Förekomsten av dessa arter bidrar positivt till det slutliga värdet på VIX. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 125 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Skräbeån. Nymölla Datum: Höjd över havet: 5 m 2010-08-17 Lokalens bottensubstrat domineras av grus och mindre sten med inslag av block. Sammantaget skapar detta en varierad biotop väl lämpad för uppväxande laxfiskar i olika storlekar. Strandvegetationen är relativt riklig vilket skapar områden med mycket skugga och skyddade ståndplatser för fisk. Vattenhastigheten är relativt strömmande vilket skapar ett väl syresatt vatten och bottnar som ej slammar igen. Vid provfisketillfället var väderleken och vattenståndet gynnsamt för elfiske. Noterbart är att vattennivån reglerades upp och ned närmare 40 cm mellan omg 1 och omg 2. Hurvida detta påverkade resultaten är svårt att säga. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: Kommun: Syfte: Organisation: Provtagare: Metod: Antal utfiskningar: Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur (°C): Lufttemperatur (°C): Grumlighet: Vattenfärg: 6213500 1416650 12. Skåne län Bromölla RECKONTR Medins Biologi AB R.Rådén/A.Henricsson Kvantitativ 3 25 12,5 18 0,90 0,50 19,5 18,4 Klart Klart VIX (VattendragsIndeX) P-värden för delindex VIX-värde: 1,00 0,58 0,80 Ekologisk status: God 0,60 0,40 *Lithofila arter är beroende av sten/grusbottnar för sin lek. 0,20 0,00 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel Andel intoleranta laxfiskar med arter reproduktion VIX historik 1 VIX Gräns till god status 0,8 0,6 0,4 0,2 0 År 96 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 126 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 Skräbeån. Nymölla Fångsresultat Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. 3 (skattat) intervall N/100m2 intervall 1 2 15 6 34,9 - 15,5 - 0,5 0,7 0,9 3 2 7,7 0,0 3,4 0 0,6 0,8 0,9 6 3 3 17,5 18,3 7,8 8,1 0,3 0,5 0,7 LAX > 0+ 0 0 0 0,0 - 0,0 - - - - LAKE 1 3 0 5,8 10,6 2,6 4,7 0 1 1 ÅL 1 0 0 1,0 0,0 0,4 0 1 1 1 Art Antal/fiskeomgång 1 2 ÖRING 0+ 9 ÖRING > 0+ 2 LAX 0+ Summa: P-värde (omgång) 3 30 Längd (mm) Art Vikt (g) Biomassa Kommentar Max g/100m2 1,8 65 197,4 Intolerant lithofil laxfisk 1,9 4,8 19,1 Intolerant lithofil laxfisk 242 1,4 91,3 97,4 Lithofil 240 21,5 21,5 9,9 Rödlistad tolerant Min Max Min ÖRING 55 190 LAX 65 77 LAKE 55 ÅL 240 Summa: 323,7 Längdfördelning Antal 15 LAX Antal 15 12 12 9 9 6 6 3 ÖRING 3 0 0 290 - 299 270 - 279 250 - 259 230 - 239 210 - 219 190 - 199 170 - 179 150 - 159 130 - 139 110 - 119 90 - 99 70 - 79 50 - 59 290 -… 270 -… 250 -… 230 -… 210 -… 190 -… 170 -… 150 -… 130 -… 110 -… 90 - 99 70 - 79 50 - 59 Längder (mm) Längder (mm) Beståndsutveckling Öring >0+ Antal/100 m2 100 Öring 0+ 80 60 40 20 0 År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Sedan år 2000 har tätheterna av öring på lokalen varierat relativt mycket. Lokalens ekologiska status har pendlat mellan god och måttligt hög. Årets elfiske resulterade i klassningen god ekologisk status. Lokalen vid Nymölla bedöms som mycket väl lämpad för uppväxande laxfisk och de senaste årens förhållandevis låga tätheter är något anmärkningsvärda. Noterbart är att ensomriga laxungar i år påträffades på lokalen. På den aktuella sträckan har lax påträffats en gång tidigare, detta var vid ett elprovfiske som genomfördes i augusti 2005. Huruvida resultaten indikerar att lax börjar etablera sig i ån kan kommande provfisken komma att visa. Glädjande är att den rödlistade ålen regelbundet fångas på lokalen. I det avseendet var årets fiske inget undantag. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031-338 35 40, www.medins-biologi.se 127 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 5 128 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 BILAGA 6 Kalkningsinsatser och kalkeffektuppföljning 129 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Kalkningsinsatser 2010 Lokal X-koord Y-koord Datum BJÖRKESJÖN BROKAGYL GETSJÖN KALVEN KARSSJÖN KRAMPEN KROKSJÖKALV KROKSJÖN KVISTAGYLET SKÄRAVATTNET VÅNGAGYLET Siggabodaån Våtmark Farabolsån 425 Våtmark Farabolsån 426 Våtmark Farabolsån 427 Våtmark Farabolsån 428 Våtmark Farabolsån 429 Våtmark Farabolsån 430 Våtmark Farabolsån 431 Våtmark Farabolsån 432 Våtmark Farabolsån 433 Våtmark Farabolsån 434 Våtmark Farabolsån 435 Våtmark Farabolsån 436 Våtmark Farabolsån 437 Våtmark Farabolsån 438 Våtmark Farabolsån 439 Våtmark Farabolsån 440 Våtmark Farabolsån 441 Våtmark Farabolsån 442 Våtmark Farabolsån 443 Våtmark Farabolsån 444 Våtmark Farabolsån 445 Våtmark Farabolsån 446 GÄDDEGYL LÅNGASJÖN PIGGASJÖN SKÄRAGYL Norra Grytsjön 6265990 6267360 6264070 6268000 6268480 6266550 6265760 6265090 6268510 6262770 6266000 1422520 1423630 1421570 1423020 1422200 1423480 1421750 1421140 1420670 1422000 1422250 6261270 6264930 6262130 6262880 1420010 1420240 1419140 1419150 10-02-12 10-02-14 10-04-28 10-02-13 10-02-13 10-04-27 10-02-12 10-02-11 10-02-13 10-02-11 10-02-12 100101-101231 10-02-12 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-12 10-02-12 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-13 10-02-11 100211-100212 100211-100212 10-02-11 10-02-11 10-02-11 10-02-11 100101-101231 Ö Harasjön V Harasjön Vångagylet (L. el V.) V Hultasjön N Bäckasjön Ö Hultasjön Gåsagylet Furen Vielången Mjölången Rudesjön 624783 624789 624716 624718 624585 624629 624552 624516 624352 624366 624448 141510 141447 141394 141590 141530 141623 141764 141639 141364 141801 141656 130 Kalkmängd (ton) 6,43 4,03 16 10,93 8,06 15 2,81 20,49 3,02 10,03 0,97 33 38,91 3,94 8,87 8,87 11,93 12,94 2,96 1,97 7,89 3,94 19,72 3,94 9,86 6,9 3,94 6,9 12,82 5,92 7,89 12,03 7,2 23,17 4,03 5,95 6,05 1,01 28 5,07 3,00 2,03 3,97 5,95 4,94 1,01 6,96 15 11,89 3,02 Metod Typ FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG DOS FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG DOS Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Flot/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Lokal X-koord Y-koord Ävegylet Aspegylet Gategylet Mjöldrängen Gategylet L Kroksjön N Dämmet Hallagylet Dröspegylet Sjö N Lillesjön våtmark (nr 20) Lillesjön våtmark Lillesjön Dämmesgylet våtm Dämmesgylet(Dammetsg.) Lommagylet Döragylet Öasjön Halen våtmarker (332) Halen, vik norra delen (332) Halen, vik södra delen (332) Halen tot. exkl. våtmarker Vitavatten våtmark Vitavatten (Obs Nostoc) Stasjön våtmark Stasjön Raslången, Viken N Västervik Raslången, Blankaviken Raslången S, vid Bökestadsnäs Raslången tot. exkl. våtmarker Övre Gylet våtm Övre Gylet Hallsjön (Kristianstad) N Skärsjön (Kristianstad) Nytegylet Gäddesjön Klynnsjön Stenabrosjön, våtmark (nr 25) Stenabrosjön Långasjön, våtmark ( nr 24) Långasjön Strängeln, våtmark i N (nr 23) Sjö NO Stängeln Öasjön (Örsjön), V våtmark (nr 21) Öasjön (Örsjön), Ö våtmark (nr 22) Orsjön Parsjön Svansjön S Rågylet, våtmark (nr 11) Krokagylet Ljungsjön Grimsjön Amgylet Odensjön 624369 624392 624300 624266 624300 624164 624202 624180 624201 (62419 (624151 624151 (624165 624165 624142 62415 624060 (623955 623955 623955 623955 (624132 624132 624064 624064 623319 623319 623319 623319 (624007 624007 624173 624044 625272 625190 625099 (625034 625034 (624978 624978 (624970 624957 624714 624714 624969 624936 624685 (62468 624660 624626 624608 624585 624424 141484 141626 141681 141385 141681 141646 141569 141521 141748 14180) 141802) 141802 141453) 141453 141410 14158 141775 141956) 141956 141956 141956 141615) 141615 141547 141547 141457 141457 141457 141457 141768) 141768 141290 141165 141537 141534 141544 141566) 141566 141522) 141522 141427) 141446 624714 624714 141608 141737 141772 14192 ) 141684 141714 141939 141840 141901 131 Datum Kalkmängd (ton) 3,02 1,01 2,02 3,02 2,02 4,94 1,01 1,01 0,97 9,96 4,94 Metod Typ Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Flot/flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Flot Flot Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Ford/Flyg Flot/Flyg Flot/Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Tima Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Tima Sjön Tima Sjön Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Flyg Tima Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Ford/Flyg Flot 2,02 12 5 7 2,90 1,01 7,96 2,02 13,20 4,03 2,96 3,97 7,99 1,94 10,00 2,90 2,96 0,99 3,97 4,03 5,95 0,99 1,01 2,02 2,02 1,01 4,03 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Lokal X-koord Y-koord Skrapsjögylet våtm, (nr 12) S Grytsjön Långasjön Mulasjön, våtmark (nr 10) Ljungsjön, våtmark (nr 9) N Smedgylet Häjsjön Norrasjö Klaragylet Ekesjögylet Ö Ekesjön Agngylet Parsjögyl, våtmark (nr 7) Krokgylet, våtmark (nr 8) Krokgylet Rudesjön St Sundsjön våtmark (nr 5) Svartasjön, våtmark (nr 4) L Ulvsjön, våtmark (nr 3) LUlvsjön,våtmarknedströms(nr2) St Ulvsjön, våtmark (nr 1) Rudesjön, våtmark (nr 6) Rudesjön St Bäckasjön, våtmark(nr14) Svarta sjön St Fallsjön L Fallsjön S Bäckasjön, våtmark(nr13) Bäckasjön, våtmark (nr 15) Bäckasjön Stensjön (Tingsryd) Lussegyl (Tingsryd) Skärsjön (Tingsryd) Saxasjön Kaffasjön, våtmark (nr 19) Eskilssjön Farabolsån,dos,Siggaboda Hörnsjön Södersjön Dallången Skinngylet Björksjön Ivelången St Kroksjön, våtmark (nr 16) L Kroksjön Yasjön, våtmark NV (nr 17) Yasjön, våtmark NO (nr 18) Leversjön (62439 625881 625808 (625461 (625292 625306 625491 625431 625375 625254 625282 625700 6255 (625457 625457 625187 (625185 (625102 (625033 (62500 (624927 (624877 624877 (625290 625762 625442 625496 (625118 (625525 625525 625961 626020 625899 625596 (625412 625122 6259 625039 624784 625290 625225 624697 624690 (625137 625105 (625157 (625157 624569 14186 ) 142003 141985 141799) 141685) 141755 141898 141922 141886 141869 141887 142078 1420 142065) 142065 142064 141983) 141964) 141918) 14190) 141902) 142005) 142005 142236) 142289 142204 142189 142153) 142256) 142256 142247 142205 142596 142403 142379) 142226 1425 142616 142508 142741 142747 142601 142554 142692) 142716 142551) 142551) 142257 132 Datum Kalkmängd Metod (ton) 0,99 Flyg 30 Flot/flyg 7,96 Flyg 2,96 Flyg 1,97 Flyg 1,01 Flyg 5,03 Flyg 5,85 Flyg 1,01 Flyg 2,02 Flyg 5,04 Flyg 2,92 Flyg 1,97 Flyg 0,99 Flyg 2,92 Flyg 15,00 Flyg 4,04 Flyg 1,97 Flyg 13,90 Flyg 13,80 Flyg 1,97 Flyg 0,99 Flyg 5,04 Flyg 1,97 Flyg 19,96 Flyg 11,25 Flyg 6,85 Flyg 0,99 Flyg 2,96 Flyg 7,07 Flyg 5,95 Flyg 1,01 Flyg 6,05 Flyg 13 Flyg/Flot 0,99 Flyg 2,02 Flyg 150 Kdos 15,42 Flyg 6,15 Flot 4,03 Flyg 3,02 Flyg 9,27 Flyg 4,03 Flyg 19,96 Flyg 6,05 Flyg 2,96 Flyg 2,96 Flyg 10 Flot Typ Tima Sjön Sjön Tima Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Tima Sjön Sjön Tima Tima Tima Tima Tima Tima Sjön Tima Sjön Sjön Sjön Tima Tima Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Tiva Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Sjön Tima Sjön Tima Tima Sjön SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Lokal X-koord Y-koord Duvhult Ekeshult Enegylet Hjärtasjön Håkantorpet Kätteboda Lilla Piggagylet N Kroksjön N Smedsjön Rammsjön/Ryssb Sandören Smedegylet Stora Piggagylet Tosthult Udryen Äntragylet 6255050 6243450 6227120 6252690 6258380 6258750 6260830 6245880 6255050 6232980 6262180 6247920 6261060 6256110 6259560 6246390 1407950 1407440 1422470 1405690 1417750 1415700 1418850 1412330 1412320 1421390 1417640 1412570 1418820 1413240 1418980 1412210 Datum Kalkmängd (ton) 67,5 11-02-14 10-11-03 2,0 15,0 160,0 20,9 11-02-14 11-02-14 11-02-14 5,0 5,1 16,0 11-02-14 5,0 11-02-14 11-02-14 107,7 7,0 5,0 Metod Typ KDOS KDOS FLYG FLOT KDOS KDOS FLYG FLYG FLYG FLYG FLOT FLYG FLYG KDOS FLYG FLYG TIVA TIVA SJÖN SJÖN TIVA TIVA SJÖN SJÖN SJÖN SJÖN SJÖN SJÖN SJÖN TIVA SJÖN SJÖN Förklaringar: Parenteser kring sjökoordinater anger att koordinaterna avser den sjö vartill våtområdet avvattnas Kalkplats Sjön = spridningsplats över sjön, Tima = spridningsplats våtmark eller annan mark, Tiva = spridningsplats vattendrag m.h.a doserare Spridningsmetod "Flyg" = spridning från flygplan, helikopter "Flot" = spridning från båt 133 "Kdos" = spridning med kalkdoserare SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Kalkeffektuppföljning 2010 Nr E87 A010 E87 A010 E87 A020 E87 A020 E87 A048 E87 A048 E87 A048 E87 A048 E87 A048 E87 A070 E87 A070 E87 A070 E87 A070 E87 A070 E87 A075 E87 A080 E87 A080 E87 A085 E87 A085 E87 A100 E87 A100 E87 A100 E87 A100 E87 A100 E87 A145 E87 A145 E87 A145 E87 A145 E87 A150 E87 A150 Lokal X-koord Y-koord Datum pH Björkesjön utlopp Björkesjön utlopp Krampen Övre mitt Krampen Övre mitt Åbogen u dos Åbogen u dos Åbogen u dos Åbogen u dos Åbogen u dos Krampen Nedre neds * Krampen Nedre neds Krampen Nedre neds Krampen Nedre neds Krampen Nedre neds Kroksjön mitt Getsjön utlopp Getsjön utlopp Skäravattnet utl Skäravattnet utl Siggabodadammen u Siggabodadammen u Siggabodadammen u Siggabodadammen u Siggabodadammen u Husjönäs u dos Husjönäs u dos Husjönäs u dos Husjönäs u dos Grytsjön N mitt Grytsjön N mitt 6266319 6266319 6267811 6267811 6264539 6264539 6264539 6264539 6264539 6261678 6261678 6261678 6261678 6261678 6265625 6264044 6264044 6262731 6262731 6260468 6260468 6260468 6260468 6260468 6262422 6262422 6262422 6262422 6260491 6260491 1422700 1422700 1423061 1423061 1425821 1425821 1425821 1425821 1425821 1425689 1425689 1425689 1425689 1425689 1421486 1421482 1421482 1422010 1422010 1424973 1424973 1424973 1424973 1424973 1420122 1420122 1420122 1420122 1420892 1420892 2010-03-30 2010-11-29 2010-04-27 2010-10-25 2010-03-01 2010-03-22 2010-03-30 2010-06-21 2010-11-29 2010-03-30 2010-06-21 2010-08-26 2010-09-29 2010-11-29 2010-04-27 2010-03-30 2010-11-29 2010-03-30 2010-11-29 2010-03-22 2010-03-30 2010-08-26 2010-09-29 2010-11-29 2010-03-30 2010-08-26 2010-09-29 2010-11-29 2010-04-27 2010-10-25 5,91 6,68 6,86 7,08 6,31 5,78 5,21 6,65 5,91 5,89 6,32 6,41 6,22 5,59 6,90 6,74 7,00 6,70 6,95 5,63 4,95 6,12 6,31 5,53 5,10 6,32 6,43 5,97 6,87 6,74 Alk/Acid mekv/l 0,052 0,222 0,217 0,324 0,137 0,032 0,000 0,208 0,061 0,040 0,240 0,231 0,178 0,032 0,183 0,181 0,204 0,214 0,193 0,014 0,000 0,073 0,103 0,015 0,000 0,163 0,188 0,088 0,190 0,184 Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Byemålaån 129vid väg 585 (Taskegylets utlb) Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån Siggaboda damm, nedstr dammen Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån i Siggaboda damm, Tingsryds kn Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 624876 624876 624876 624876 624876 624876 624876 62598(8) 62598(8) 62598(8) 62598(8) 62598(8) 62598(8) 62598(8) 62577(3) 62577(3) 62577(3) 62577(3) 62577(3) 62577(3) 62577(3) 142375 142375 142375 142375 142375 142375 142375 14250(2) 14250(2) 14250(2) 14250(2) 14250(2) 14250(2) 14250(2) 14243(6) 14243(6) 14243(6) 14243(6) 14243(6) 14243(6) 14243(6) 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-06-01 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 6,44 6,45 6,37 6,26 5,93 6,01 6,53 6,30 6,10 6,09 5,45 6,01 6,57 6,65 6,55 6,63 6,38 6,53 6,37 6,57 6,91 0,225 0,245 0,218 0,187 0,073 0,092 0,181 0,203 0,154 0,092 0,012 0,074 0,132 0,165 0,192 0,207 0,160 0,160 0,122 0,161 0,187 134 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Nr Lokal Farabolsån nedstr Rosenfors damm 129:107 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 FARABOLSÅN VID VÄG 585 GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) GRYTÅN VID VÄG 119 (länsgränsen) Hönesjön UTLO 129: Tingsryd Hönesjön UTLO 129: Tingsryd Hönesjön UTLO 129: Tingsryd Hönesjön UTLO 129: Tingsryd Hörnsjön Mitt 129:184 L Kroksjön Mitt 129:310 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 LEKAREBÄCKEN VID VÄG 585 Lillesjön SÖDR 129:316 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 MÖLLESJÖN UTLO 129:162 SLAGESNÄSSJÖN UTLO 129:197 STASJÖN MITT 129:325 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 Ulvsbäck S om Grimsjön 129:255 135 X-koord Y-koord Datum pH 62577(3) 624995 624995 624995 624995 624995 624995 624995 624995 625771 625771 625771 625771 625771 625771 625771 625771 625907 625907 625907 625907 625039 624164 624978 624978 624978 624978 624978 624978 624978 624978 624151 625131 625131 625131 625131 625131 625131 625131 625131 624821 624064 62453(1) 62453(1) 62453(1) 62453(1) 62453(1) 62453(1) 62453(1) 62453(1) 14243(6) 142222 142222 142222 142222 142222 142222 142222 142222 141932 141932 141932 141932 141932 141932 141932 141932 142379 142379 142379 142379 142616 141646 142165 142165 142165 142165 142165 142165 142165 142165 141802 141738 141738 141738 141738 141738 141738 141738 141738 142167 141547 14192(8) 14192(8) 14192(8) 14192(8) 14192(8) 14192(8) 14192(8) 14192(8) 2010-06-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-01-12 2010-03-30 2010-04-07 2010-06-01 2010-08-31 2010-10-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-10-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-03-08 2010-10-01 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 6,96 6,59 6,73 6,55 6,49 6,25 6,51 6,92 6,90 6,85 6,77 6,62 6,51 6,16 6,11 6,95 7,01 6,08 5,44 5,45 6,24 7,28 7,13 6,63 6,51 6,49 6,37 5,96 5,90 6,73 6,72 7,09 6,49 6,50 6,40 6,33 5,91 5,95 6,46 6,41 6,56 7,17 6,43 6,51 6,35 6,10 5,40 5,77 6,65 6,77 Alk/Acid mekv/l 0,218 0,173 0,205 0,153 0,127 0,081 0,126 0,196 0,204 0,335 0,324 0,272 0,255 0,130 0,127 0,344 0,313 0,084 0,023 0,030 0,068 0,318 0,309 0,164 0,158 0,152 0,126 0,051 0,043 0,145 0,142 0,637 0,160 0,178 0,151 0,126 0,047 0,055 0,108 0,106 0,169 0,422 0,185 0,212 0,185 0,088 0,001 0,028 0,172 0,222 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Nr 1 2 3 4 5 6 Lokal X-koord Y-koord Datum pH VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VILSHULTSÅN N OM OLOFSTRÖM VITAVATTEN MITT 129:324 ÖASJÖN UTLO 129:321 624120 624120 624120 624120 624120 624120 624120 624120 624132 624060 142063 142063 142063 142063 142063 142063 142063 142063 141615 141775 2010-01-12 2010-02-08 2010-03-08 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-07 2010-04-27 2010-06-01 2010-10-01 2010-10-01 6,67 6,71 6,64 6,47 6,00 6,12 6,70 6,73 7,09 7,34 Alk/Acid mekv/l 0,173 0,197 0,163 0,113 0,042 0,056 0,139 0,141 0,179 0,260 Abborrasjön S Abborrasjön S Abborrasjön S Blistorpasjön N Blistorpasjön N Blistorpasjön N Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Ned dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Duvhult Upp dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Ned dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos Ekeshult Upp dos 6252905 6252905 6252905 6232282 6232282 6232282 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255145 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6255040 6241550 6241550 6241550 6241550 6241550 6241550 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 6243450 1410847 1410847 1410847 1416284 1416284 1416284 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1406824 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1407895 1408350 1408350 1408350 1408350 1408350 1408350 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 1407420 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-02-16 2010-03-16 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-09 2010-11-16 2010-11-23 2010-02-16 2010-03-16 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-09 2010-11-16 2010-11-23 2010-02-16 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-16 2010-02-16 2010-03-16 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-09 2010-11-16 6,06 6,32 6,21 6,54 7,22 7,03 6,33 6,18 5,86 5,19 6,50 6,46 6,60 6,12 5,23 5,08 5,02 6,06 5,96 5,11 4,88 5,54 5,61 6,31 5,83 5,01 4,89 4,78 6,40 6,23 6,40 6,72 6,47 6,01 6,35 6,15 6,08 5,62 6,37 6,37 6,67 6,49 5,81 5,77 0,062 0,056 0,062 0,106 0,170 0,142 0,120 0,118 0,050 -0,010 0,134 0,134 0,128 0,070 -0,012 -0,022 -0,034 0,102 0,086 -0,020 -0,034 0,018 0,016 0,096 0,040 -0,030 -0,034 -0,046 0,221 0,090 0,117 0,274 0,146 0,061 0,212 0,230 0,080 0,014 0,116 0,110 0,254 0,170 0,038 0,040 136 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Nr 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Lokal Ekeshult Upp dos Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Ekeshultsån Åtorpet Enegylet S Enegylet S Enegylet S Farlången S Farlången S Farlången S Gårdsjön/Örna Ö Gårdsjön/Örna Ö Hallsjön N Hallsjön N Hallsjön N Hjärtasjön N Hjärtasjön N Hjärtasjön N Håkantorpet Ned dos Håkantorpet Ned dos Håkantorpet Ned dos Håkantorpet Ned dos Håkantorpet Ned dos Håkantorpet Upp dos Håkantorpet Upp dos Håkantorpet Upp dos Håkantorpet Upp dos Håkantorpet Upp dos Håkantorpet Upp dos Immeln U Immeln U Immeln U Immeln U Immeln U Immeln U Kätteboda Ned dos Kätteboda Ned dos Kätteboda Ned dos Kätteboda Ned dos Kätteboda Ned dos 137 X-koord Y-koord Datum pH 6243450 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6250712 6227167 6227167 6227167 6242500 6242500 6242500 6244238 6244238 6242380 6242380 6242380 6253539 6253539 6253539 6257144 6257144 6257144 6257144 6257144 6258400 6258400 6258400 6258400 6258400 6258400 6241720 6241720 6241720 6241720 6241720 6241720 6257832 6257832 6257832 6257832 6257832 1407420 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1406791 1422442 1422442 1422442 1405350 1405350 1405350 1406523 1406523 1412990 1412990 1412990 1405964 1405964 1405964 1417704 1417704 1417704 1417704 1417704 1417720 1417720 1417720 1417720 1417720 1417720 1412700 1412700 1412700 1412700 1412700 1412700 1415889 1415889 1415889 1415889 1415889 2010-11-23 2010-02-16 2010-03-16 2010-03-23 2010-03-30 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-09 2010-11-16 2010-11-23 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-14 2010-10-20 2010-04-12 2010-08-17 2010-10-18 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-12 2010-05-18 2010-08-17 2010-10-18 2010-11-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 5,71 6,47 6,36 6,10 5,73 6,63 6,56 6,78 6,48 5,68 5,63 5,57 6,06 6,47 6,31 5,71 6,29 6,15 6,40 6,65 6,59 7,43 6,91 6,50 6,96 6,97 6,32 6,48 6,51 6,30 5,87 6,11 5,83 5,83 5,71 5,89 5,04 6,70 6,66 6,80 7,04 7,11 6,89 6,52 6,70 6,67 6,38 5,46 Alk/Acid mekv/l 0,024 0,130 0,116 0,070 0,026 0,142 0,120 0,202 0,102 0,018 0,030 0,026 0,072 0,057 0,069 0,016 0,023 0,018 0,100 0,078 0,172 0,190 0,188 0,180 0,192 0,246 0,094 0,138 0,150 0,114 0,066 0,062 0,024 0,026 0,028 0,046 -0,028 0,118 0,106 0,100 0,134 0,124 0,120 0,116 0,160 0,170 0,118 0,010 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Nr 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Lokal Kätteboda Upp dos Kätteboda Upp dos Kätteboda Upp dos Kätteboda Upp dos Kätteboda Upp dos Kätteboda Upp dos Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodabäcken Ulvshult Kättebodadammen Ö Kättebodadammen Ö Kättebodadammen Ö Lillån Sibbarp Lillån Sibbarp Lillån Sibbarp Lillån Sibbarp Lillån Sibbarp Lillån Sibbarp Lönsbodabäcken Lönsbodabäcken Lönsbodabäcken Lönsbodabäcken Lönsbodabäcken Lönsbodabäcken N Skärsjön V N Skärsjön V N Skärsjön V N Smedsjön S N Smedsjön S N Smedsjön S Nytebodaån Nytebodaån Nytebodaån Nytebodaån Nytebodaån Nytebodaån Rammsjön/Ryssb N Rammsjön/Ryssb N Rammsjön/Ryssb N Raslången/Böke U Raslången/Böke U Raslången/Böke U Rönnesjön N Rönnesjön N Rönnesjön N S Kroksjön V S Kroksjön V S Kroksjön V Sandören N Sandören N Sandören N 138 X-koord Y-koord Datum pH 6258750 6258750 6258750 6258750 6258750 6258750 6254920 6254920 6254920 6254920 6254920 6254920 6257397 6257397 6257397 6229750 6229750 6229750 6229750 6229750 6229750 6251682 6251682 6251682 6251682 6251682 6251682 6239953 6239953 6239953 6255100 6255100 6255100 6244734 6244734 6244734 6244734 6244734 6244734 6232983 6232983 6232983 6233110 6233110 6233110 6256663 6256663 6256663 6245580 6245580 6245580 6263423 6263423 6263423 1415700 1415700 1415700 1415700 1415700 1415700 1416036 1416036 1416036 1416036 1416036 1416036 1416121 1416121 1416121 1418470 1418470 1418470 1418470 1418470 1418470 1407493 1407493 1407493 1407493 1407493 1407493 1411474 1411474 1411474 1412120 1412120 1412120 1412925 1412925 1412925 1412925 1412925 1412925 1421421 1421421 1421421 1414550 1414550 1414550 1417942 1417942 1417942 1412110 1412110 1412110 1417960 1417960 1417960 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-02-16 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-14 2010-05-18 2010-08-18 2010-10-20 2010-11-16 2010-04-12 2010-08-17 2010-10-18 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-02-16 2010-04-12 2010-05-18 2010-08-17 2010-10-18 2010-11-16 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-04-12 2010-08-17 2010-10-18 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 6,04 5,53 5,57 5,83 5,69 5,01 6,54 6,33 6,38 6,80 6,36 5,75 6,53 7,58 6,20 6,93 6,87 6,96 7,32 7,09 6,96 7,14 6,86 6,88 6,94 7,08 6,64 6,86 7,38 7,16 6,86 7,02 6,66 6,20 6,48 6,54 6,86 6,42 6,51 6,52 7,02 6,96 6,67 6,17 6,62 6,24 7,00 6,14 6,13 6,71 6,32 6,48 7,03 6,87 Alk/Acid mekv/l 0,058 0,018 0,022 0,066 0,052 -0,028 0,122 0,106 0,106 0,208 0,144 0,038 0,138 0,346 0,108 0,120 0,092 0,101 0,174 0,158 0,110 1,366 0,668 0,638 0,518 1,364 0,440 0,294 0,241 0,291 0,242 0,226 0,162 0,188 0,132 0,164 0,500 0,182 0,154 0,138 0,156 0,176 0,118 0,354 0,160 0,082 0,210 0,100 0,116 0,138 0,134 0,090 0,102 0,102 SKRÄBEÅN 2010 - Bilaga 6 Nr 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Lokal Strönasjön Ö Strönasjön Ö Strönasjön Ö Strönhultsbäcken Strönhultsbäcken Strönhultsbäcken Strönhultsbäcken Strönhultsbäcken Strönhultsbäcken Tosthult Ned dos Tosthult Ned dos Tosthult Ned dos Tosthult Ned dos Tosthult Ned dos Tosthult Ned dos Tosthult Upp dos Tosthult Upp dos Tosthult Upp dos Tosthult Upp dos Tosthult Upp dos Tosthult Upp dos Tyskagylet N Tyskagylet N Tyskagylet N Ubbasjön V Ubbasjön V Ubbasjön V Udryen V Udryen V Udryen V Vilshultsån Rönne Vilshultsån Rönne Vilshultsån Rönne Vilshultsån Rönne Vilshultsån S Rönhultsg Vilshultsån S Rönhultsg Vilshultsån S Rönhultsg Vilshultsån S Rönhultsg Vilshultsån S Rönhultsg Vilshultsån S Rönhultsg Östersjön Ö Östersjön Ö Östersjön Ö 139 X-koord Y-koord Datum pH 6253805 6253805 6253805 6245450 6245450 6245450 6245450 6245450 6245450 6255487 6255487 6255487 6255487 6255487 6255487 6256096 6256096 6256096 6256096 6256096 6256096 6256066 6256066 6256066 6251588 6251588 6251588 6259868 6259868 6259868 6255056 6255056 6255056 6255056 6253127 6253127 6253127 6253127 6253127 6253127 6235649 6235649 6235649 1413037 1413037 1413037 1409770 1409770 1409770 1409770 1409770 1409770 1413184 1413184 1413184 1413184 1413184 1413184 1413319 1413319 1413319 1413319 1413319 1413319 1405294 1405294 1405294 1411567 1411567 1411567 1418916 1418916 1418916 1416950 1416950 1416950 1416950 1416620 1416620 1416620 1416620 1416620 1416620 1412468 1412468 1412468 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-04-13 2010-08-19 2010-10-19 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-02-16 2010-04-13 2010-05-18 2010-08-19 2010-10-19 2010-11-16 2010-04-14 2010-08-18 2010-10-20 6,50 6,98 6,60 6,30 6,21 6,53 6,77 6,60 6,49 8,26 6,35 6,46 7,40 6,46 6,01 6,00 5,53 5,66 5,67 5,82 5,15 5,63 5,48 5,35 6,24 6,68 6,35 6,52 6,98 6,80 6,28 6,49 6,46 6,13 6,63 6,38 6,52 6,75 6,43 5,80 5,75 6,76 6,51 Alk/Acid mekv/l 0,166 0,222 0,176 0,118 0,075 0,084 0,204 0,145 0,114 0,974 0,112 0,122 0,434 0,156 0,076 0,062 0,014 0,020 0,028 0,054 -0,018 0,030 0,010 -0,004 0,080 0,142 0,124 0,150 0,162 0,168 0,070 0,088 0,134 0,072 0,102 0,081 0,094 0,145 0,107 0,040 0,032 0,080 0,094 Vi är med i hela kedjan – från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska ,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box 1083 581 10 LINKÖPING Telefon: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 Hemsida: www.alcontrol.se
© Copyright 2024