Länk till tidningen här.
© En tidning för Riksföreningen Sjuksköterskan inom Äldrevård Geriatriker, dietister inom geriatrik samt alla professioner runt den äldre patienten. Nr 4 SEPTEMBER 2013 Sveriges största och mest lästa Geriatrik- och äldrevårdstidning Forskning Kost och nutrition Innehåll. Ansvarig Utgivare Monica Berglund ProjektLedare Akutmottagningen? David L Hammar De mest sjuka äldre som lider av demenssjukdom och kognitiv svikt, utgör de allra sköraste. De har svårt att uttrycka sina symtom och uttala önskemål om vård och behandling. De är i hög grad utlämnade till andras bedömningar och beslut. Chefredaktör Helle Wijk Frilansskribenter Journalist Eva Gärdsmo Petersson Medicinjournalist Pia Vingros Sarkopeni Produktion Att undernäring medför stora konsekvenser för den ä ldre individen är det säkerligen ingen som motsäger sig idag. Kunskapen om undernäring och dess konsekvenser har ökat dramatiskt de se naste decennierna. JLD & Kompani KB Box 86, 193 22 Sigtuna Annonser 37 Helene Heed Heed & Heed Tryck Foto: Sophia Genitz David Hammar Telefon 08-22 33 00 0708-99 66 30 david.l.hammar@tele2.se Kultur inom äldrevården Glädjeverkstans clowner kommer till demenssjuka med värme, glädje och fantasi. Genom nära möten med de som lever med demenssjukdom försöker de hitta in bakom sjukdomsskalet, skänka lite livs glädje och skapa meningsfulla avbrott i vardagen. Trydells Tryckeri Prenumeration • • Folsyratabletter har tidigare endast funnits i 5 mg, vilket ofta överstiger det terapeutiska behovet. Studier har visat att en så låg dos som 0,8 mg folsyra dagligen vanligtvis är tillräckliga för att uppnå maximal reduktion av plasmahomocystein.1 Folacin®(folsyra) tablett 1 mg är en styrka som motsvarar Läkemedelsverkets rekommendation på den dagliga dosen för underhållsbehandling av folatbrist.2, 3 Folacin 1 mg motsvarar den av Läkemedelsverket rekommenderade dagliga dosering vid underhållsbehandling.2 heart.se FOL20120921PSE08 Ibland passar 1 bättre än 5! Folacin 1 mg kan anpassas till flera indikationer och patientens behov.2, 3 folacin F O L S Y R A 43 Ewa Saaws eva.saaw@koping.se 6 nr/år 275:- 1 mg Förnya recepten till 1 mg. Medlemsavgift 300:- Redaktion Helle Wijk David L Hammar Monica Berglund Kristina Iritz Hedberg Kerstin Sjöström Upplaga 5 650 ex ISSN 2001-1164 Omslag Jane Lindell Ljunggren, äldreomsorgsexpert, Kerstin Isaksson, chef på Smedsberget och Yngve Gustafson, professor och överläkare i geriatrik © Foto: AnnaKarin Drugge Utgivningsplan 2013 #5Neurologiska sjukdomar – parkinson. Minitema: Rehabilitering Folacin© (folsyra) tablett 1 mg, R X, F B03BB01. Indikationer: Folatbrist eller tillstånd med ökat folatbehov, makrocytär, megaloblastisk anemi med folsyrabrist, försämrat upptag av folat från tarmen vid malabsorption såsom celiaki (glutenintolerans), sprue av annan genes eller tarmresektioner. Vid långtidsbehandling med läkemedel som hämmar folatupptaget eller folatmetabolismen exempelvis vissa antiepileptika, antibakteriella medel i den terapeutiska undergruppen sulfonamider eller läkemedel innehållande sulfasalazin. Tillstånd där ett ökat folatbehov föreligger såsom vid alkoholism, hemolytiska anemier, behandling med vitamin B12, graviditet och amning eller genetisk polymorfism i det folatberoende enzymet metylentetrahydrofolatreduktas. Varningar och försiktighet: Då folat kan stimulera celldelning tillråds försiktighet vid behandling av patienter med folatberoende tumörsjukdom. Folsyratillskott kan öka tillväxt av redan etablerad malignitet. Under långtidsbehandling med folsyra kan en samtidig B12-brist döljas. Dosering: Startdos och underhållsdos beror på indikation. Se www.fass.se för utförlig information. Folacin finns som tablett 1 mg i plastburk om 100 och 1000 st. Senaste översyn av produktresumén: 2010-08-27. För mer information och prisuppgifter se www.fass.se. Referenser: 1. Homocysteine Lowering Trialist’s Collaboration. Dose-dependent effects of folic acid on blood concentrations of homocysteine: a meta-analysis of the randomized trials. Am J Clin Nutr 2005; 82: 806–12. 2. Läkemedelsboken 2011–2012. Kapitel Anemier s. 244-245. 3. Produktresumé Folacin 1 mg, www.fass.se. Bra äldrevård – inte främst en fråga om pengar..................................................7 ”Det finns många tusen farliga medicinkombinationer”..................................10 Brännpunkt............................................................................................................11 Porträtt: Mona Kihlgren........................................................................................12 Stödet till personalen vid vård- och omsorgsboende är avgörande för deras möjlighet att möta äldre personers situation och behov.......................16 Behöver Alma skickas till akutmottagningen?...................................................20 Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård är med och förbättrar kvaliteten i äldrevården/omsorgen.....................................................................28 Hög temp i Almedalen!.......................................................................................29 Det ojämlika åldrandet.........................................................................................31 Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre gör skillnad..................................33 Sarkopeni..............................................................................................................37 Vad gör en kommundietist?.................................................................................39 Disputation............................................................................................................41 Kultur inom äldrevården.......................................................................................43 Forskningsnytt inom geriatrik..............................................................................46 Lästips....................................................................................................................47 Krönika...................................................................................................................48 Program ”Nationella konferensen i Äldrevård och geriatrik”...........................49 Medlemssidor.......................................................................................................52 3 Foto: Fotoakuten.se 20 Vetenskapsjournalist Catarina Baldo Zagadou Grafisk Form Nr 4 SEPTEMBER 2013 Ordförande har ordet Kära medlemmar! V ilken underbar sommar vi har haft glädjen av i år! För oss alla som fått semester, tyvärr har det inte sett ut så för många av våra kollegor i landet. Det gäller främst sjuksköterskorna som arbetar på lan dets sjukhus som inte fått semester på grund av sjuksköterskebrist. När det gäller just sjuksköterskebristen tror jag att det är en sanning med modi fikation, det verkar nämligen som om kommunerna har klarat sig betydligt bättre när det gäller att kunnat rekry tera nya sjuksköterskor. En av orsaker na till det är att lönen är högre i kom munerna. Lönen ligger på eller över de 24 000 kronor som upproret handlar om. En annan orsak tror jag att arbets miljön är med möjlighet till god bred vidgång, introduktion och lägre tem po i arbetet i kommunen. Vi har fått uppleva något som inte tidigare har varit möjligt, en TV-serie om äldre människors liv på ett äldre boende i Lycksele. Orsaken är troli gen ett ökat intresse för vården av de äldre, deras livsvillkor och den åld rande befolkningen. På fyra månader ska äldreboendet i Lycksele bli Sveri ges bästa, till hjälp har man professorn i geriatrik Yngve Gustafson, entre prenören Jane Lindell Ljunggren och Leif Mannerström, ”stjärnkock” och restaurangägare i Göteborg. Vi möts av en mycket nedslåen de bild om livet på äldreboendet, som så ofta. De äldre är ensamma, håglösa och flera uttalar en önskan om att få dö på grund av tristess och menings lös tillvaro. Programmet visar att de äldre är övermedicinerade och lider av undernäring. Inledningsvis visar per sonalen uppgivenhet, saknar engage mang och arbetar mycket rutinmäs sigt. Min upplevelse är att de inte ser de äldres resurser och förmågor och deras behov av stimulans. De är ock så fokuserade på att det behövs mer pengar och mer personal. Enhetsche fen har gett upp sitt ledarskap och sä ger att detta är sista chansen att vända ”skutan på rätt köl”. Sverige är det land i världen som satsar mest pengar på äldreomsorgen så visst finns det pengar. Det hand lar om vad vi väljer att göra med dem, vilka prioriteringar som sker. I socialtjänstlagen är det tydligt reglerat vad uppdraget innebär ”de äldre har rätt till värdigt liv och välbefinnande, har rätt till trygghet och en menings full vardag”. Trots lagen verkar det som om man tror att det är frivilligt! Jag vet av erfarenhet att det går att förändra livet på äldreboendet men det kräver ett tydligt och närvarande ledarskap med synliga ledare i verk samheten som leder och styr medar betarna mot uppsatta mål. Det krä ver också en väl förankrad värdegrund där man tillsammans har diskuterat vad uppdraget innebär och vem man är till för. Medarbetarna måste erbju das regelbunden kompetensutveck ling, möjlighet till karriär och gärna handledning för att höja kvaliteten i äldrevården. Det behöver inte kosta så mycket att bryta invanda mönster och börja göra något annorlunda. Genom att börja lyssna på personalen och på de äldre – på vad de vill, deras idéer och göra dem delaktiga leder ofta till positiv förändring. Det ska bli spännande att följa se rien och framförallt den debatt som jag hoppas att den kommer att väcka. Äldreomsorgen har haft tuffa sparbe ting under många år och har fått stå tillbaka för andra sektorer inom kom munerna. Debatten borde handla om vad äldreomsorgen ska prestera och om det finns förutsättningar för det. Vidare om hur unga människor ska lockas att arbeta inom äldreomsorgen genom att få uppleva det fantastiskt stimulerande arbete som det är att ar beta med och för äldre människor för att ge dem ett meningsfullt liv de sis ta åren. Glöm inte att anmäla dig till hös tens konferens den 5–6 december! Läs mer i detta nummer om konferensen. s t! izee Sh y N tura M /R ak med f a l a t e B .se utiken b a n e t Omsorg in på bara skinnet TENA hygien- och hudvårdsprodukter är särskilt framtagna för den känsliga huden. Tvättkrämen och våtservetterna är ett alternativ till tvål och vatten som både vårdar, rengör och skyddar huden. Välkommen in och läs mer om sortimentet och handla enkelt i tenabutiken.se Monica Berglund Ordförande och ansvarig utgivare monica.berglund@avo.nu 4 Foto: Magdalena Björnsdotter Redaktören har ordet Bästa läsare! N u är höstens första nummer av Ä ute ur tryckpressarna, till bredden fylld med intressanta artiklar och reportage skrivna av drivna sjuksköterskor som arbetar, utvecklar eller forskar inom omvårdnad av äldre. Fokus i detta nummer är utveckling av den evidensbaserade omvårdnaden blandat med goda ex empel från vardagen på hur detta kan praktiseras i vardagen. Likaså får Du en för smak av vad vår årliga nationella äldrekonferens kommer att innehålla då två av kon ferensens föreläsare skriver om sin forskning och sitt arbete i detta nummer. Fokus för konferensen i december är ”Sjuksköterskan gör skillnad” ett synnerli gen aktuellt ämne! Även om naturligtvis sjuksköterskor inom alla specialiteter gör skillnad så är vårt fokus inom vård och omsorg av äldre. Det är därför glädjande att vi idag kan se allt fler tecken på att vård och akademi har tagit Socialstyrelsens kart läggning 2012 på allvar avseende bristen på gerontologisk och geriatrisk kompetens inom vård och omsorg. Olika former för uppmuntrande initiativ från arbetsgivaren i form av bättre förutsättningar för att studera gör att allt fler sjuksköterskor är in tresserade av att söka sig till specialistsjuksköterskeutbildningen inom vård av äldre. Andra positiva tecken är de tvärvetenskapliga fristående kurser inom geriatrik och gerontologi som startar upp runt om i landet och som är fullbokade av arbetstera peuter, dietister, sjukgymnaster och sjuksköterskor som vill öka sin kompetens inom äldreområdet för att tillsammans förbättra kvaliteten på vården av den äldre perso nen. Lika positivt och energigivande som detta är, lika nedslående och förfärande är den syn på vilken kompetens som är mest lämplig för att planera och leda vård och omsorg av äldre, som kommer till uttryck via Socialstyrelsens beslut i vissa tillstånds ärenden. Jag tänker på de avslag som förmedlats i flera fall när privata vårdgivare an sökt om tillstånd att få driva äldreboenden under ledning av en föreståndare med gedigen sjuksköterskebakgrund. Att hävda att en erkänt skicklig legitimerad sjuk sköterska med lång erfarenhet av att både arbeta kliniskt inom äldrevård och av att leda och driva verksamhet inom vård av äldre, inte har den kompetens som krävs för att ansvara för och utveckla verksamheten är hårresande. Med en sådan kunskapssyn är det inte märkligt att vi dagligen ser rubriker om otillräcklig omvårdnad, avvikel ser i vården och direkt vanvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom äldrevården inte bara utför god omvårdnad utan också blir ännu skickligare på att utveckla och visa effekterna och värdet av denna och presentera resultaten i sam hällsdebatten. Bra äldrevård – inte främst en fråga om pengar Den goda äldrevården, finns den? Jo, faktiskt. Privata demensboen det Hattstugan på Gotland har fått många utmärkelser genom åren. – ”Vad är vi till för?” Det är frågan vi ständigt måsteställa oss, säger Jane Lindell Ljunggren, före ståndare på Hattstugan och en av huvudpersonerna i reality-serien Sveriges bästa äldrevård. ›› Helle Wijk Chefredaktör helle.wijk@vgregion.se 6 7 Ålder59 Gör Föreläsare och entreprenör. Driver tillsammans med Pia Lindell – ”och fantasitska medarbetare” – privata gruppboendet och Hattstugan på Gotland, där hon också jobbar som boendeassistent. Familj Make och tre vuxna barn. Aktuell Som expert i tv-program met Sveriges bästa äldre boende i SVT. Finns att se på www.svtplay.se/sverigesbasta-aldreboende Catarina Baldo Zagadou fil mag i journalistik baldo@telia.com T rendbrottet har kommit smygan de. Efter alla år av skandallarm i äldrevården har fokus flyttats: Från problem till lösningar. Det började i somras med radiopro grammet Livet på hemmet i P1. Första riktiga dokusåpan (gjord av Rosa Fernandez och David Rune) från ett äldre boende, närmare bestämt Kattrumptul lens äldreboende i Stockholm. Här skildrades en stillsam och gan ska trivsam vardag, där människor som levt långa liv fick träda fram i helfigur, som unika personligheter. Nyinflyttade Gunnel, hennes granne Eivor, vitskäg gige Lennart, undersköterskan Donika, 95-åriga Rosa och 60+-aren Thomas, som hälsar på sin mamma Ingegerd på hemmet fyra dagar i veckan. I höst blev det tv:s tur, med Sveriges bästa äldreboende, fyra dokumentärer som bygger på tanken att kunskap och vilja gör skillnad. I centrum står ett boende i Lycksele, Smedsberget, ett typexempel på hur det ofta ser ut i Sverige i dag: Mycket medici ner, kal och steril miljö, få aktiviteter för de gamla, smaklös mat, stor ensamhet – och missmodig personal. – Kriminella har det bättre, suckar en anhörig i första avsnittet. – Varför i helvete tar livet inte slut, utbrister en av de boende. Som tittare gör det ont att se de gan ska apatiska gamla, helt berövade vad som borde vara en självklar mänsklig rät tighet: Ett värdigt liv – även om man har fyllt 85 eller mer och inte orkar lika mycket som förr. Dramaturgin i tv-programmet liknar den som använts i en annan omdiskuterad dokumentärserie, Klass 9A, som handlade om skolan. Sens moralen den gången var glasklar: Förändring är möjlig. Med rätt inställning kan så gott som alla elever få godkända betyg i nian, betyg som räcker till att komma in på gymnasiet. Och nej, det handlar inte främst om pengar. Utan om kunskap, motivation och inspiration. Sak samma gäller också i äldrevården. Precis som i Klass 9A skickar allt så Sveriges television ett par av landets främsta experter på området till det ut valda ”standardhemmet” i Lycksele. De har inga extra resurser att dela ut – och deras uppgift är att göra något åt situa 8 Har skrivit Boken Leva livet med demens tillsammans med Gun Aremyr. Motto ”Det går att göra stor skillnad med små medel.” Viktigaste ingredienserna i äldrevården: Hemkänsla, att delta i vardagliga sysslor. Och beröring. tionen på bara fyra månader. En av de två är Yngve Gustafsson, professor i åldrandets sjukdomar vid Umeå universitet. – Allt fler äldre människor får inte den vård de behöver, konstaterar han. Och på äldreboendena blir de boende allt sjukare. Det går inte ihop. Med hjälp av ett dataprogram tar han snabbt fram fakta om övermedicinering en på Smedsberget. Ja, för det är ju den vanligaste orsaken till att äldre blir sjuka. En banal brustablett Alvedon visar sig till exempel vara boven för en av de gam la, Ruth. När hon i stället får Alvedon i tablettform lyckas hon på kort tid gå ner 20 kilo – och dessutom bli av med den värsta svullnaden i sina ben. – Brustabletter innehåller salter som binder vätska i kroppen, förklarar dok torn. Därför ska man inte ge brustablet ter till äldre överhuvudtaget. Jane Lindell Ljunggren, föreläsare i äldrefrågor och eldsjälen bakom fram gångsrika gruppboendet Hattstugan på sydöstra Gotland, är den andra experten i tv-serien. När vi talas vid har det sista programmet inte sänts än, så slutresulta tet är det bara de närmast inblandade som känner till. Men så mycket kan hon säga: – Jag är väldigt nöjd. Foto: Magdalena Björnsdotter Jane Lindell Ljunggren Hennes allra första replik i serien har ett mycket tydligt budskap: – Jag brinner för de här frågorna. Jag tycker det är ett dåligt betyg för samhäl let att det ser ut som det gör inom äldre vården. Vid ett tidigt informationsmöte blir personalen smått chockad: ”Hur ska det här gå till? Utan extra resurser? Orealis tiskt! Ska vi springa ihjäl oss?! Men Jane är förhoppningsfull: – Jag är alldeles övertygad om att det här kommer att gå. Det går att driva en äldrevård med mycket delaktighet och självständighet på en kommunal budget. – Det är ni som är det allra bästa med icinen, fortsätter hon. Glöm aldrig det. Och Jane vet vad hon talar om, hon har jobbat med de här frågorna i hela sitt liv, i mer än fyrtio år. De första dry ga tjugo åren var hon kommunalanställd. Sedan 1994 driver hon boendet som hon har skapat utifrån sitt eget credo: ”Ett levande liv, livet ut.” Hattstugan liknar ett hem – det är Jane själv som har ritat huset – och ligger i natursköna omgivningar. Varje dag bör jar med att personal och boende tillsam mans gör en god frukost. – Vi umgås verkligen som en familj här, berättar hon. Vi har dagliga samling ar, där till exempel en person får vara i centrum. ”I dag spelar vi Elsas musik.” Och sedan pratar vi om det. Eller vi kan ta fram en korg med gamla föremål som man kan smaka och lukta på. Tre till fem personer är med vid dessa stunder, och alla bidrar på olika sätt till vad den ger. Så hur kommer det sig att Hattstu gan har lyckats så bra – när det verkar så svårt att få till det på andra äldreboenden i Sverige? Jane lyfter fram policyns betydelse: Att all personal ska veta vad de är till för. Nämligen: Att sätta de äldre i centrum. – Man måste få struktur på verksam heten, säger hon. Så det handlar också om en organisationsfråga: Vad gör vi av vår dag? Annars är det lätt att ingrodda rutiner tar över. Det syns tydligt i tv-serien, hur perso nalen är van att sitta med listor och sche man så fort de får en minut över – i stäl let för att gå in till någon av de gamla och prata. Ganska snart griper alltså Jane tag i organisationsplanen, ser till att alla delar av dagen har ett innehåll, att varje ögon blick tas tillvara. Märk väl: För de gam las bästa! Ja, ledarskapet är avgörande: – Man måste ha en tydlig policy där det står vad varje enhet är till för. Och det måste finnas både rutiner och strategier för hur man kan omsätta policyn i verklig heten. Man måste försäkra sig om att alla ingredienser i omvårdnaden finns med – både natt och dag, dygnet runt. Hela var dagen måste hänga ihop, säger hon. Innerst inne förstår nog de flesta att mänskliga relationer egentligen är det allra viktigaste i vård och omsorg. Ändå tende rar vi i Sverige av tradition att inte värde Den ena efter den andra går bort, och se dan är det bara in med en ny. Personalen får aldrig tid att reflektera. Man behöver få handledning och tid att bearbeta för att klara av det på ett bra sätt. Inte sällan brister det också i utbild ning, påpekar Jane. Även om kommu nerna i dag inte anställer någon som inte har adekvat utbildning, så haltar det ofta ändå på den punkten. Som föreläsare har hon varit runt i hela landet. Den bild hon fått är att da gens äldrevård präglas av leda. – Det har varit så många omorganisa tioner under årens lopp. Ändå kan man inte se någon bättring. Ofta är miljön också väldigt andefattig. Det är helt en den er i äldrevår gsfaktor Sex framgån h ka kompetenser oc arbetsteam där oli • Ett fungerande uppdrag är synliga. a. ska och den fysisk tig. Både den psyki vik rt rhö s. oe stå är n för , • Miljö h säkert rt och trivsamt – oc Det bör vara vacke återkommande dagligen vara ofta • Måltiderna måste svälter faktiskt. ge eri Sv a gamla i höjdpunkter. Mång ng är A och O för pati och engagema em r a. ha len na rso pe • Att revlig miljö för gaml hälsosam och hemt ? tid att lyckas skapa en ets arb r vänder vi bäst vå Ställ frågan: Hur an h en? de. Hur mår var oc ndling av de boen bättre? må n ha er • Individuell beha ell n person? Hur kan ho rje va r förtvina. ve e hö int be att d Va nas för knoppen måste trä Både kroppen och rkivningar för hur ve ha detaljerade beskr t At a! ter en um v. ok • D lla kra r underlag för att stä samheten drivs ge sätta ”mjukvaran” lika mycket som ”hård varan”, allt som kan vägas och mätas. – De boende har otroligt många er farenheter med sig, påpekar Jane. Även om de är svårt sjuka kan alla bidra med någonting. Praktiska sysslor sitter ofta i ryggmärgen. Kan man inte vara fysiskt aktiv, kan man kanske vara med i samtal, ge en länk till hur livet var förr. Alla be höver bli sedda. Kan det vara dödsskräcken som gör att anställda inte vågar visa närhet till de gamla? – Jag vet inte det, precis. På många boen den är omsättningen av de boende stor. 9 kelt inte trivsamt! Man måste komma ihåg att äldreboendet är de gamlas sista hem. Så varför ska inte det få vara hem likt? Jane hoppas att tv-serien kan ge in spiration, både till politiker och anställda inom vården. – Vi har inte råd med allt, det tycker jag politikerna måste se folk i ögonen och säga. Men det finns så mycket man kan göra som inte kostar så mycket. Till exem pel bjuda in bibliotek och studieförbund, så att boendet blir en levande oas – i stället för ett dödens väntrum. – Att få till en bra miljö kostar inte så mycket. Det är personalens inställning och bemötande som är det viktigaste. ›› BR Om du fick leda en nationell satsning på äldrevården, vilken åtgärd skulle du vidta allra först? – Personalsamtal! Teamkänslan är oerhört viktig – och att alla olika kompetenser blir synliga och tillvaratagna. Varje en het måste ta fram en värdegrund där man svarar på frågorna ”Vad är vi till för?” ”Vad kan vi bidra med, utifrån våra för utsättningar?” Också personalens privata intressen är viktiga, många av dem kan tas med in i jobbet. – Man måste också få tid att prata med varandra om hur arbetet är och vad man vill fokusera på framåt. Och alltid ha utvärderingar! Peka på förbättrings områden, klargöra vilka som är ansvari ga. Jobbet tar ju aldrig slut. Men när man får tillfälle att iaktta vad det faktiskt är man gör, reflektera över det, så hittar man också möjligheter. I tv-serien blir det tydligt: Hur glimten i trötta ögon kan tändas – på ömse håll, både bland personal och bland boende. – Och Sveriges bästa äldrevård är verkligen reality, understryker Jane. Inget är fejkat. Vi hade inget manus, det ni ser som tv-tittare är precis vad som hände i stunden. Vad blev du mest förvånad över? – Att alla var så öppna, både personalen och de boende tog emot oss med öppna armar. Som Margit, till exempel, kvinnan som Jane tog med sig till en loppis för att köpa porslin och dukar till matsalen. – 95 år gammal gick hon direkt till garderoben och tog fram sina termobyxor – och det var bara andra gången vi träf fades. Hon kände ju egentligen inte mig. Leendet som sprider sig i Margits an sikte när hon sitter i bilen tillsammans med Jane är mycket lyckligt. – Att se solen!, utbrister hon. Det är underbart. – Ja, säger Jane, jag älskar de äldre! Jag vet faktiskt inte vad jag skulle ha gjort om jag inte hade jobbat med det här. De här mötena man får… de bär en framåt. Och hon är ingen frånvarande chef. 80 procent av sin arbetstid jobbar hon ”på golvet”. Kvällar och helger, precis som alla andra, ”mitt i smeten”. l Äldre i siffror • Det finns ungefär en kvarts miljon människor i Sverige som är över 85 år. • Knappt var tredje, cirka 86 000 personer, bor på ett äldreboende. • Antalet platser på äldreboenden har minskat drastiskt under de senaste åren. • Om cirka 25 år räknar befolkningsexperterna att den här gruppen är dubbelt så stor som i dag. • Varannan över 80 äter mer än tio mediciner per dag. Och det är ofta mediciner som kan ge stora biverkningar. • Medicinbiverkningar är faktiskt den vanligaste orsaken till att äldre blir sjuka i Sverige. • Det största lidandet som drabbar äldre på äldreboenden är depression. Ungefär varannan boende är deprimerad. • Helt i strid med Socialstyrelsens rekommendationer behandlas äldre med depression nästan uteslutande med piller – piller som ger biverkningar. • Var femte anställd inom äldrevården skulle vilja sluta och göra något annat, enligt siffror som Kommunal har tagit fram. Varning för missriktad sparsamhet Se upp för toksnålhet. Som till exempel att släcka varannan lampa i en korridor. En enda boende som ramlar ”i onödan” är detsamma som samhällskostnader på många hundra tusen kronor. Plus lidandet för den enskilda, förstås. ”Det finns många tusen farliga medicinkombinationer” D en 29 augusti anordnade Sve riges Television en chatt med professor Yngve Gustafsson. Flera frågor handlade om mediciner. Här är en. Zanna: Blev nyfiken ang detta med mediciner som krockar, tar ut varandra eller tom inte bör användas till äldre, är det några klassiska kombinationer man som undersköterska bör veta och vara observanta på? Även om vi inte är medi cinskt ansvariga är det vi som ju ser och delar medicinen varje dag. Jag jobbat på ett kortidsboende så det är olika männis kor som kommer in varje vecka därav att det vore bra att kunna lite själv då hem sjukvården ibland inte har hand om våra omsorgstagare. nödvändigt att dom boendes kontaktper soner ska vara med när läkaren rondar. Dom som känner dom gamla bäst ser hur dom mår och kan vara observanta om dom gamla förändras när medicinen byts ut. Det bästa är att få ett team runt dom boende. Yngve G.: Det finns många tusen Läs hela chatten på www.svt.se/sveriges-basta-aldreboende/ chatt-med-yngve-gustafson ./. kombinationer som är olämpliga och det finns knappast någon läkare som kan hålla det i huvudet. Jag tycker att det är 10 Foto: Petter Cohen, Östersunds-Posten Men visst: Det är sant att det finns stäl len där det är på tok för lite personal, där man går på knäna, där två personer ska serva tio svårt demenssjuka. Omöjligt! Då blir det bara förvaring. Du kan inte möta den enskildas behov under de om ständigheterna. För så är det ju: Den som är demens sjuk kan inte vänta, lika lite som ett litet barn. Även om man snabbt har glömt vad det var man behövde, kan känslan av oro sitta kvar i kroppen i timmar. NNPUNKT ÄLDREVÅRD Christer Siwertsson Sjuksköterskelöner Problemet är nationellt och jag som landstingspolitiker ser tyd liga konsekvenser som yttrar sig i att det blir allt svårare att re krytera patientnära personal och att intresset för att som ung utbilda sig inom dessa yrken minskar. Den tiden är uppenbar vensk Hälso- och sjukvård samt hemsjukvården i Sveriges ligen nu förbi, när vi politiker vågar tro att exempelvis en sjuk kommuner står inför framtida mycket stora utmaningar. sköterska med fleråriga akademiska studier vill ta ett arbete med En av de större utmaningarna är ingångslöner, möjlig en ingångslön på 22 000 kronor och i tillägg allt sämre arbets het till specialistbildning och utveckling samt löneutveckling miljö, så som det är i Jämtlands läns landsting, där jag är lands för den patientnära personalen, främst sjuksköterskor, biomedi tingspolitiker. cinska analytiker, barnmorskor och distriktssköterskor, men Eftersom att problemet är nationellt, krävs därför att SKL, även undersköterskor. Dessa fem yrkeskategorier tillhör de (Sveriges kommuner och landsting) börjar agera på riktigt. kvinnodominerade yrkena inom hälso- och sjukvården/hem Det gäller att förmå landstingen och kommunerna att priori sjukvården. tera den patientnära personalen på ett trovärdigt sätt, vilket är Vetskapen om att det brister vad gäller löner och löne fullt möjligt, om landstingen och kommunerna ringar in sina utveckling/specialistbildning för ovanstående grupper har fun kärnuppgifter som bland annat är Hälso- och sjukvården/hem nits under alla årtionden som yrkena funnits. Tidigare regering sjukvården och ”taggar ner” en aning när det gäller annat som ar har flitigt lyft fram dessa yrkesgrupper i ord, men mindre i landsting och kommuner gärna vill syssla med, men som inte handling, vilket medfört att dagens lönenivåer och utvecklings är lagstiftat! Visar det sig sedan man gjort sina omprioritering möjligheter konserverats på en låg nivå. Jobbskatteavdraget som ar och kanske höjt några kommunal och landstingsskatter att alliansregeringen infört, har däremot ökat på mängden kronor pengarna inte riktigt räcker till, ja då är jag inte främmande för i plånboken ganska rejält för dessa grupper, men även andra en statlig inblandning i form av ekonomiskt stöd för värnandet yrkesgrupper har fått del av detta, vilket jag inte anser vara fel. av den patientnära personalen i Sveriges kommuner och lands Jobbskatteavdraget belönar dock inte efter yrkeskompetens och ting. Men fram till att staten ska behöva gå in är det långt kvar, ansvar, utan är till för att uppmuntra till viljan att arbeta, fram problemet ägs i första hand av kommunerna och landstingen för att leva på bidrag, vilket är en helt annan sak men inte desto och ska i första hand också lösas på den nivån och då naturligt mindre viktigt för det. vis tillsammans med de fackliga representanterna. l Christer Siwertsson, M och oppositionsråd i Jämtlands läns landsting S 11 TEMA • FORSKNING Foto: Peter-Lorentz Johnsson TEMA • FORSKNING många människor. Hjördis Björvell visa de på vikten av prevention vid svår fetma. Det blev tydligt att forskningen inom omvårdnaden hade ett annat fokus än den övriga medicinska forskningen. Den sågs som ett komplement som kunde förtyd liga också andra patientbehov än de rent Porträtt: Mona Kihlgren Sjuksköterskan förväntas vara autonom och ta egna beslut samtidigt som hon/han är begränsad att ta beslut” Omvårdnadsvetenskapens framväxt inom äldrevården – ett perspektiv ”Det var en slags uppenbarelse att mjuka data kunde göras hårda genom att ställa tuffa krav på den vetenskapliga kvaliteten i mätningarna av patienternas attityder och upplevelser. Det imponerade på mig hur de allra mest patientnära frågorna kunde få vetenskapliga svar som inte bara gagnade den enskilda patienten utan var allmängiltiga”. S å skriver Kjell Asplund, emeritus professor och ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, i boken När omvårdnad blev vetenskap – de första decennierna 1970–2000 (under tryckning, Liber). Allt började falla på plats för omvård nadsforskningen i Sverige under 1970-ta let genom ett idogt arbete bland sjukskö terskorna själva och dess professionella och fackliga organisationer. Med stöd av framsynta personer inom andra forsk ningsområden började de första stegen 12 tas redan under 1960-talet, men helt av görande för utvecklingen var emellertid politiska beslut under 1970-talet. Åren 1970 – 2000 var en period som ledde fram till att ämnet omvårdnad och vård pedagogik blev forskarutbildningsäm nen. Men utvecklingen är inte färdig. Det kvarstår problem som behöver lösas och nya tillkommer. Det är som det ska. För utveckling är att vara på väg! En betydande kunskapsmängd finns Vi har fått en betydande kunskapsmängd, en baskunskap omkring många patient grupper. Exempel från starten var studier om vården av döende som påbörjades ge nom Ulla Qvarnström. Hon var den för sta sjuksköterska som disputerade inom omvårdnad 1978. Äldrevårdsforskningen berör många och där var Astrid Norberg, som landets första omvårdnadsprofessor i Umeå, en frontfigur. De första projek ten rörde demens och problem att inta föda och svälja. Elisabeth Hamrin stu derade stroke, Christina Lindholm för bättrade för dem med plågsamma bensår och Anna-Christina Ek lyfte fram nu tritionens betydelse vilket berör oerhört medicinska. Det var intressant att se hur sjuksköterskornas funderingar om pa tientproblem som rörde deras vardag snart kunde sättas på pränt. Problemen hand lade om vitt skilda områden vilket gjor de att den tidiga forskningen kom att bli mycket individuell eftersom det ännu inte fanns några omvårdnadsinstitutioner som samlade upp de nya forskarna. Exempel på de forskningsområden som fanns med från starten belyser att forskning fanns från livets början till livets slut vilket också speglar att sjuksköterskeprofessionen åter finns inom hela hälso- och sjukvården. Vårdtagarens sjukdomstillstånd, väl befinnande och hela livssituation belys tes. Den medicinska forskningen gav vik tiga och nödvändiga kunskaper för att bättre förebygga, diagnostisera och be handla vårdtagarens sjukdomstillstånd. Omvårdnadsforskningen gav viktiga och nödvändiga kunskaper för ett bättre om händertagande och stöd till vårdtagaren i hans eller hennes sjukdomstillstånd, om hur hela livssituationen kunde förbättras. Omvårdnadsforskningen gav även öka de kunskaper om närståendes och vårda res situation och behov. Forskningen kan också sägas tydliggöra ansvarsområden, ge respekt för arbetet och en inre säkerhet hos individen – vårdaren: ”Jag vet att det jag gör är bra för patienten” och hos in 13 dividen – patienten: ”Det här är värderat och har ansetts vara bra”. Projekten är idag inriktade mot att omvårdnadsinsatserna inom vård och omsorg ska ge ett ökat välbefinnande, ett minskat lidande och ett snabbare till frisknande, med hjälp av åtgärder som inte behöver innebära ökade kostna der. Studier av vårdarbetets genomför ande i relation till resultat och kostnader är en förutsättning för att kvaliteten ska bli densamma i en krympande ekono mi. Professionell kunskap i vården hand lar därför inte bara om traditionell kun skap om sjukdomar, hälsa, symtom och behandlingsmetoder, utan även om män niskovärde, relationer och helhetssyn. Forskning basen för en profession Själva basen för en profession och för ut veckling mot en god omvårdnad, som är sjuksköterskans ansvarsområde (Social styrelsen 2005), är forskning och an vändningen av resultaten. En förståelse för att den verksamhet som bedrivs mås te baseras på forskningsresultat är ett led i att utveckla den autonomi i yrket som karaktäriserar en profession. Winroth (1999) som studerat professioner skri ver att sjuksköterskekåren alltmer börjat beskriva sina arbetsuppgifter i en strävan att markera sin profession och att få yr ket uppvärderat. Att ytterligare, genom utvärderingar och interventioner, kun na visa effekter av vårdarbetet är nöd vändigt. Ett ansvar vilar därför på med lemmarna i en profession att bibehålla sin status på arbetsmarknaden, att stän digt tillvarata ny kunskap inom sitt verk samhetsområde, som kliniskt verksam el ler som chef över verksamheten. Denna typ av vetenskapliga studier är nödvändi ga för att visa på värdefulla omvårdnads insatser så att dessa kan prioriteras i för hållande till andra insatser. Hälso- och sjukvårdsutredningen (HSU 2000) visade att det fanns många ›› 3 sätt att visa omtanke Foto: Peter-Lorentz Johnsson TEMA • FORSKNING Mona Kihlgren, är sjuksköterska, fil.kand. och professor emerita. Hon var tidigare chef vid Centrum för omvårdnadsvetenskap, Universitetssjukhuset Örebro. studier med utveckling av vårdarbetet som lett till effektivitetsvinster i form av snabbare tillfrisknande och ökat välbe finnande för vårdtagaren samt minska de kostnader. Däremot förekom i alltför liten utsträckning forskning om effek ter av personalminskningar, ledarskapets betydelse och personalomsättning. Om vårdnadsforskningen har gjort det möj ligt att beskriva resultaten av vård och omsorg. Bra omvårdnadsinsatser kan då medvetandegöras för att kunna tillämpas i vård och omsorg. Omvårdnadsvetenskapens egentliga kärna När ett forskningsområde befinner sig under uppbyggnad är verksamheten sär skilt sårbar. Det är viktigt att hålla sam man och vidareutveckla det som kan be traktas som omvårdnadsvetenskapens egentliga kärna; det ”patientnära” per spektivet. Annars finns en risk att det fokus på vårdtagaren som omvårdnads personalen företräder och deras speci fika frågeställningar inte prioriteras. En dålig omvårdnad kan innebära att dyr bar medicinsk behandling inte får avsedd effekt. Effektivitetsvinster ur ett medi cinskt perspektiv kan motverkas av inef fektiva omvårdnadsinsatser och tvärtom. Vårdarbetet tar en stor del av samhällets resurser i anspråk, och därför är det vik tigt att det granskas och värderas. Viktiga frågor är: Använder vi de resurser vi för fogar över på bästa sätt? Är det som görs relevant? Är det till nytta för vårdtagaren? Hur utförs arbetet? Är kvaliteten på det som görs den bästa inom de ekonomiska ramar vi har till vårt förfogande? Den be prövade erfarenheten måste testas, tydlig göras och dokumenteras. Av OECD-länder har Sverige efter den senaste reduktionen av vårdplatser i genomsnitt 2,7/1 000 innevånare och i övriga länder 4,9/1 000 (OECD 2012). Neddragningen pågår fortfarande. Jäm förelsen kan halta p.g.a. utbyggd hem sjukvård men det har också inneburit att belastningen har ökat på närstående. Fle ra sjuksköterskor har i sin forskning stu derat informella (närstående) och formel la (anställda) vårdares situation. När man följer omvårdnadsforskningen under ett par decennier om närståendes problem anger de tyvärr i intervjuer att samhällets stöd varit och fortfarande är otillräck ligt. Avhandlingar inom omvårdnaden av äldre har även visat komplexiteten i kommunsjuksköterskans beslutsprocess. Bemanningen av sjuksköterskor inom äldrevården skulle t ex kunna minska onödiga transporter av patienter till akut vården, en inhuman och oekonomisk åt gärd (Kihlgren m. fl. 2003). Personal som arbetar inom primärkommunernas verksamheter har att följa två ”chefer”; biståndsbedömares beslut enligt social tjänstlagen och sjuksköterskors beslut enligt hälso- och sjukvårdslagen. Karls 14 son (2007) skriver att förväntningarna på kommunsjuksköterskan är ”paradoxala”. Hon har beskrivit detta på följande sätt: sjuksköterskan förväntas ”vara autonom och ta egna beslut” samtidigt som hon/ han är ”begränsad att ta beslut”. Hon/ han förväntas ”vara ledare” och samti digt ”vara jämställd och underordnad”. Om förväntningarna på sjuksköterskan är större än de organisatoriska förutsätt ningarna ger möjlighet till kan detta ska pa en konflikt hos sjuksköterskan. Flera forskare framhåller att behovet av studier inom sjuksköterskans ledarskap är stort. Av ekonomiska skäl är risken stor att kommunerna anställer personal med läg re utbildning för de svåra uppgifter som vården av multisjuka äldre innebär. Det kan ge vårdarna en känsla av att deras ar bete är mindre värt och att vem som helst kan utföra det. Känslan av att vem som helst kan utföra ens arbete kan få som följd att vårdarna kan förlora motivation och engagemang och upplever att det sätt på hur arbetet utförs saknar betydelse. Vårdaren kan sägas ha största ansvaret för kvaliteten i mötet med den sjuke. Över taget kan missbrukas genom brist på kun skap eller möjligheter att göra det kun skap och medkänsla kräver. Studier har även visat nödvändigheten av olika stöd strukturer, som att t ex få fortbildning, att få feedback på sitt arbete och att ges möj lighet och utrymme för reflektion. Boström och medarbetare (2007) har haft studier inom kommunal äldrevård och konstaterat att det finns en stor po tential att öka forskningsanvändningen. Som forskningskonsument måste sjuk sköterskan ändå ha ett positivt men ock så kritiskt förhållningssätt till forsknings resultaten: ”Är dessa resultat tillämpbara i den kontext jag befinner mig?” Samman fattningsvis kan sägas att forskningen om implementering av ny kunskap visar att det är en komplicerad process som i hög grad kräver ledningens egen kunskap och engagemang. Proxident muntork är ett enkelt och hygieniskt hjälpmedel vid munvård. Det mjuka skumgummihuvudet hjälper dig att ge skonsam vård och lindring till känsliga munnar. Använd den vid rengöring, behandling och återfuktning. Tjänster för vård-utbildningforskning saknas Historien visar att våra svenska pionjärer redan un der 1970-talet hade känt behovet av att utforska om vårdnadsfenomen och få svar på frågor som skulle kunna ge patienter och närstående en bättre omvård nad och främja deras hälsa. De har varit mentorer och handledare för många av de 85 professorer i om vårdnad/vårdvetenskap som har installerats och som är sjuksköterskor. Därtill kan vi lägga cirka 1300 dis puterade sjuksköterskor (siffror från 2012). Med ti den har allt fler högskolelektorat och professurer in rättats och besatts. Däremot har den kliniska sektorn haft svårt att se vad de disputerade sjuksköterskorna kan användas till. Det har saknats karriärvägar inom vården, som kunde locka de forskande sjuksköter skorna. Under decennier har nya tjänstekonstruktio ner efterfrågats, där vård-utbildning-forskning kom bineras. Forskning genom samverkan mellan olika professioner är också nödvändig. Det ger en synergi effekt, som förmodligen inte är tvärvetenskaplig, för varje grupp har sin tradition, men där det ändå finns ett gemensamt drag så att vi ska kunna ge de männis kor vi har att möta och behandla i vården, det bästa möjliga utifrån vad vi vet och vad vi känner. l Mona Kihlgren Referenser Boström, A-M., Wallin, L. & Nordström, G. (2007). Evidence-based practice and determinants of research use in elderly care in Sweden. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 13, 665-673. HSU 2000. (1996) Behov och resurser i vården - en analys. SOU 1996:163 B, sid. 173–224. S tockholm: Socialdepartementet. Karlsson, I. (2007). Förväntningar och realitet för sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Akademisk avhandling. Stockholm: Karolinska Institutet. Kihlgren, A.L., Fagerberg, I., Skovdahl, K. & Kihlgren, M. (2003). Referrals from home care to emergency hospital care: basis for decisions. Journal of Clinical Nursing, 1, s. 28–36. OECD (2012). Health at a Glance. OECD Publishing. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. Beställ Proxident muntork hos din upphandlande enhet eller via OneMed, Mediq, MediCarrier, Staples Sweden eller direkt från oss på Proxident AB Falun, 023-79 22 22, www.proxident.se Winroth, K. (1999). När management kom till advokatbyrån. Om professioner, identitet och organisering. Akademisk avhandling. Göteborg: BAS. Läs mer När omvårdnad blev vetenskap – de första decennierna 1970 – 2000 (under tryckning, Liber). 15 TEMA • FORSKNING TEMA • FORSKNING Ingela Beck föreläser på den nationella äldrekonferensen 5–6 december 2013 Den palliativa vårdfilosofin ger stöd till personalen att fokusera på vårdtagare och deras närståendes situation, men stödet från ledarna behöver stärkas. Stödet till personalen vid vårdoch omsorgsboende är avgörande för deras möjlighet att möta äldre personers situation och behov 16 Ingela Beck leg. sjuksköterska, medicine doktor och lektor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad ingela.beck@hkr.se Palliativ vård till äldre personer Äldre personer som bor vid vård och om sorgsboende är oftast svårt sjuka, och de allra flesta avlider också där (1,2). De som befinner sig i livets slut uttrycker att de oftast inte är rädda för att dö men för att bli totalt beroende. Vidare uttryck er de att känner att de får en säker vård men saknar ett meningsfullt liv och öns kar mer inflytande i vården och någon att samtala med. Självklart är det viktigt för personen att få möjlighet att behålla sin värdighet för att uppleva välbefinnan de (3). Palliativ vård är en vårdform som kännetecknas av en helhetssyn på män niskan och att stödja personen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. För att detta ska vara möjligt är en god relation och ett gott samarbete med personen och dennes familj av stort betydelse (4). Den palliati va vården är alltså mycket väl lämplig för äldre personer vid vård och omsorgsbo ende, trots detta är den bara tillgänglig för ett begränsat antal äldre personer (5). De som i praktiken ska tillgodose den äldres behov av vård och omsorg är un dersköterskor och vårdbiträden, en per sonalgrupp med begränsad utbildning i vård och omsorg av äldre och palliativ vård (6). Sjuksköterskor och enhetschefer är de som ska ge stöd och handledning i deras arbete. Trots att personal med be gränsad utbildning har till uppgift att vårda de kanske allra svårast sjuka i vårt samhälle är deras arbetssituation, och vil ket stöd de behöver sparsamt beskriven. Personalen befinner sig i en värld av görande När vi intervjuade personal (7) om de ras erfarenhet av palliativ vård till äldre personer vid vård och omsorgsboende beskrev de den palliativa vården som en kontrast till den ”vanliga” vården. Den vanliga vården baserades på ett ”aktive rande” förhållningssätt, med fokus på den äldres hälsa och oberoende, även om majoriteten av de äldre var sköra och be hövde omfattande hjälpinsatser i varda gen. I motsats innebar palliativ vård att hjälpa den äldre personen, så mycket som möjligt, att finnas till hands för den äld re och deras närstående och fokusera på symtomlindring. Men den palliativ vår den var en kort fas, när vårdtagaren o ftast inte längre kunde äta eller dricka och var sängliggande. Personalen uttryckte att det var betydligt enklar att fokusera uppgifter än på relationsmässiga, känslo mässiga och existentiella aspekter. Per sonalen beskrev vidare att de kände sig 17 tvungna att möta både närståendes, che fers och sjuksköterskors förväntningar på att prioritera olika uppgifter, som att stä da, tvätta, utföra medicinska delegering ar, beställa varor och ”ringa in” vikarier, snarare än att prioritera ”varat” dvs re lationsmässiga aspekter. Personalen öns kade att fokusera mer på relationen med vårdtagarna och hade dåligt samvete för vård som de inte hade möjlighet att utfö ra. Personalen uttryckte att de sökte efter erkännande eftersom de behövde bekräf telse på att de utförde vård och omsorg av hög kvalitet. De behövde erkännan de och stöd från kollegor, sjuksköterskor och från chefen för att orka med sitt arbe te och känna att de utförde ett bra arbete. Stöd till personalen att fokusera på ”varandet” Personal vid tre vård- och omsorgsboen de deltog i studiecirklar med tillhörande workshops tillsammans med deras ledare, sjuksköterskor och enhetschefer (se figur på nästa sida). Syftet var att ge persona len stöd i att fokusera på ”varandet” dvs. emotionella, existentiella och relations mässiga aspekter, för att ge dem förut sättningar att ge vård och omsorg av hög (8) kvalitet. Innehållet i studiecirklarna baserades på resultatet från ovanstående studie, annan aktuell forskning och rikt linjer avseende palliativ vårdfilosofi, äld re personers behov den sista tiden i livet ›› TEMA • FORSKNING samt deras närståendes behov. Work shoparna fokuserade på att diskutera konkreta förslag på förändringar vid bo endet. Inför studiecirkelträffarna lästes en text eller genomfördes en praktisk upp gift, exempelvis genomföra en intervju med en vårdtagare. För att ge möjlighet till givande diskussioner och reflektioner över vad de läst och praktiskt genomfört, i relation till deras nuvarande arbete men även i relation till tidigare arbetsrelatera de e ller personliga erfarenheter, strävade vi efter att små studiecirkelgrupper och att behålla de befintliga arbetsgrupperna. Ledarna, sjuksköterskorna och cheferna fick möjlighet att gå en likande studiecir kel som personalen, men med fokus på deras roll som ledare. Ökat fokus på mötet med den äldre och deras närstående Genom att ha medverkat i studiecirkeln bedömde personalen att de fick ökad möjlighet att fokusera på mötet med den äldre och deras närstående. Personalen uppgav att de i ökad omfattning samta lade med den äldre om deras liv och det som gav mening i den äldres liv (9). Vid in tervjuer med personal (10) framkom det att deras syn på mötet med vårdtagarna hade påverkats av att ha deltagit i studiecirkeln. Genom de intervjuer som personalen ge nomfört med vårdtagare som en del i stu diecirkeln hade de fått ökad kunskap om vårdtagarens liv. Kunskap som de använ de för att anpassa individuella aktiviteter för vårdtagaren, och som utgångspunkt i samtal med vårdtagaren. Vidare beskrev de att hade fått ökad insikt om vikten att fånga stunden i vardagen och ta sig tid för samtal med vårdtagarna och deras närstående. Genom diskussioner som de haft i studiecirkelgruppen hade de också fått en ökad förståelse för närståendes si tuation, och strävade efter att ta sig tid och rikta uppmärksamhet mot närståen de e xempelvis när de kom på besök. Det som också framkom vid utvärderingen (9) var att personalens hade blivit mer kri TEMA • FORSKNING tiska till boendets förmåga att tillgodo se vårdtagarens behov av medicinsk vård och omvårdnad i jämförelse med innan. Påverkan på personalens välbefinnande Förutom att personalen blev mer kritis ka till vården på boendet bidrog sanno likt personalens deltagande i studiecirkeln också till att personalen på kort sikt upp levde sämre välbefinnande (11). Direkt efter studiecirkeln avslut var personalens arbets tillfredställelse, när det gällde deras kom petens, lägre än innan studiecirkeln. Även deras tillfredställelse med vård och om sorg, när det gällde deras inre motivation, var lägre både direkt efter och sex måna der efter studiecirkelns avslut. Däremot bedömde personalen att deras påfrestning i arbetet hade minskat sex månader efter studiecirkeln avslut, genom att de hade fått en ökad förmåga att balansera känslo mässigt engagemang. Det framkom också att de upplevde mindre kritik från vårdta garna, men också från deras ledare. Översikt över studiecirkelträffar (n=7) och deras innehåll till personalen och deras ledare samt tvärprofessionella (n=3) workshops mellan studiecirkelträffarna. *samma tema som för personalen men med fokus på deras roll som ledare 18 Ökad öppenhet i arbetsgruppen Personalen beskrev (10) att klimatet i ar betsgruppen hade påverkats i positiv rikt ning genom deras diskussioner under stu diecirkelträffarna och workshoparna. De gemensamma diskussionerna gav dem en ömsesidig förståelse och respekt för var andra, genom att de blev mer medvetna om varandras styrkor och svagheter. Den ömsesidiga förståelsen ledde i sin tur till en ökad öppenhet i arbetsgruppen, nå got som underlättade för dem att påmin na varandra om det hur de skulle arbeta i enlighet med ett palliativt förhållnings sätt. Det var viktigt att alla i arbetsgrup pen deltog i studiecirkeln, eftersom det annars försvårade för arbetsgruppen att genomföra de förändringar som de öns kade genomföra. Frustration över bristande resurser och ledarskap Personalen beskrev att de inte hade möj lighet att arbeta efter vad de hade lärt sig (10). Deras förutsättningar för att ut föra personcentrerad vård hade tillex (9) empel inte förbättrats . Studiecirkeln hade däremot inneburit att de hade fått ökad medvetenet om vad som hindrade dem från att fokusera på ”varat” relatio nen med vårdtagare och närstående. Det saknades resurser för att arbeta efter vad de hade lärt sig och ledarskapet beskrevs som otillfredsställande på vissa enheter. Personal beskrev exempelvis att de inled ningsvis väntade på att ledarna skulle in föra de förändringar som de diskutera de på workshoparna, men sen förlorade de hoppet om detta. Vidare bedömde (11) personalen att chefen var mindre enga gerad i deras kunskap, färdighet och ut veckling än innan de gick studiecirkeln och de bedömde att de fick mindre hand ledning av sjuksköterskan. Detta ligger i linje med vad som framkom i intervjuer med personalens chefer (12), de uppgav att de knappast genomfört några av de för ändringar som de diskuterat på worksho parna 14 månader efter studiecirkelns av slut, och att de snarare såg studiecirkeln som en individuell utvecklingsmöjlighet för personalen än som ett sätt att utveckla verksamheten. Sammanfattande reflektioner Trots att stödet till personalen på kort sikt gav upphov till lägre välbefinnande hos personalen och att de blev mer kritiska till boendets förmåga att tillgodose den äldres vård och omsorgs behov, är min slutsats att personalen måste få möjlighet att diskutera och reflektera över emotio nella och existentiella aspekter i sitt ar bete eftersom det ger dem ökade möj ligheter att fokusera på relationen med den äldre och deras närstående, en ökad öppenhet och trygghet i arbetesgruppen men också att de får en ökad medveten het om hinder för att genomföra större förändringar på boendet. Vi behöver sik ta in oss på hur vi kan öka möjligheten för ledare att driva förbättringsarbete till sammans med personalen. Vi vet exem pelvis att endast ett fåtal sjuksköteskor har en specialitutbildning inom vård av äldre, att många inte ser sig som en ledare inom den kommunal vård- och omsorg men också att deras roll inom kommunal vård och omsorg oftast är otydlig (Se ar tikel om Specialistutbildad sjuksköterska gör skillnad, sidan 33). l Referenser (1)Socialstyrelsen. De mest sjuka äldres vård och omsorg – en beskrivning utifrån nationella indikatorer. 2011, Stockholm: Socialstyrelsen. (2) Andersson M, Hallberg IR, Edberg A-K. Health care consumption and place of death among old people with public home care or in special accommodation in their last year of life. Aging Clinical and Experimental Research 2007; 19: 228-39. (3) Andersson M, Hallberg IR, Edberg A-K. Old people receiving municipal care, their experiences of what constitutes a good life in the last phase of life: a qualitative study. International Journal of Nursing Studies 2008; 45: 818-28. (4) EAPC. White paper on standrads and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1 Recommendations from the European Association for Palliative Care. European Journal of Palliative Care 2009; 1: 278-89. (5)WHO. Palliative care for older people: better practices. 2011, Copenhagen: World Health Organization, Regional Office for Europe. (6)SKOLFS. Skolverkets föreskrifter om kurser för vård- och omsorgsprogrammet. 2010:48, Stockholm: Skolverket, No. 22 oktober 2010. (7) Beck I, Törnquist A, Broström L, Edberg A-K. Having to focus on doing rather than being – Nurse assistants’ experience of palliative care in municipal residential care settings. International Journal of Nursing Studies 2012; 49: 455-64. (8)www.Vardalinstitutet.net. Studiemanual-Palliativ vård och omsorg med inriktning mot äldre personer i särksilt boende. (9) Beck I, Jakobsson U, Edberg A-K. Applying a palliative care approach in residential care: effects on care provision and caring climate. submitted. (10) Beck I, Törnquist A, Edberg AK. Nurse assistants’ experience of an intervention focused on a palliative care approach for older people in residential care. International Journal of Older People Nursing 2012: doi:10.1111/j.748-3743.2012.00343.x. (11) Beck I, Jakobsson U, Edberg A-K. Applying a palliative care approach in residential care: effects on nurse assistants’ work situation. Palliative & supportive Care Accepted for publication. (12) Augustson H, Törnquist A, Hasson H. Challenges in transferring individual learning to organizational learning in residential care for older people Journal of Health Organization and Management 2013; 27: 390-408. 19 TEMA • FORSKNING TEMA • FORSKNING r på den nationella Maria Björck föreläse december 2013 äldrekonferensen 5–6 Behöver Alma skickas till akutmottagningen? det kan inte nonchaleras. Nils fick åka iväg till akutmottagningen Foto: Patrik Björck ”Vården av de mest sjuka äldre” är ett aktuellt ämne som ofta debatteras, och det pågår olika projekt för att kartlägga och förbättra vården. De mest sjuka äldre som dessutom lider av demenssjukdom och kognitiv svikt, utgör de allra sköraste i denna patientgrupp. De har svårt att uttrycka sina symtom och uttala önskemål om vård och behandling. De är i hög grad utlämnade till andras bedömningar och beslut. Maria Björck leg. sjuksköterska, specialist sjuksköterska inom vård av äldre Falköpings kommun maria.bjorck@falkoping.se J ag arbetar som sjuksköterska inom kommunal äldrevård och har pa tientansvar för bland annat en de mensavdelning. Jag har erfarenhet av hur det är att snabbt göra bedömningar av patienters behov av sjukhusvård, och jag har varit med om att sjuksköterskor un der jourtid skickat in patienter till sjuk hus, vilka jag haft patientansvar för, där jag upplevt det som tveksamt om det verkligen var nödvändigt. Jag gör nu en studie för att kartlägga vilka patienter som skickas till akutmottagningen från särskilda boenden, och min förhoppning är att den ska kunna ligga till grund för ett förbättringsarbete. Först vill jag be rätta om två patienter som vi kan möta i kommunens äldrevård. Nils Nils är 89 år och bor på den demens avdelning där jag är patientansvarig sjuk sköterska. Nils har en långt framskriden vaskulär demens. Han har högt blod tryck och besväras ibland av kärlkramp. Han är rullstolsburen och förflyttas med lyfthjälpmedel. Han behöver matas men kan ibland hålla en mugg och dricka själv. Nils kan svara enstavigt men det är inte alltid det blir rätt. Han ser nöjd ut och vi tolkar det som att han mår gan ska väl. Han är känslig för förändringar och störningar i tillvaron och kan bli oro lig och uppjagad. Vid sådana tillfällen är det svårt att veta vad som utlöst oron – är det magen, har han ont, är han trött, sitter han illa, har han hört eller sett nå got som stört honom? – personalen är lyhörda och brukar reda upp situationen. Nils tacklar av långsamt men det har inte skett någon dramatisk försämring. Något 20 besök av läkare har inte varit påkallat på länge. Nils har två döttrar som månar om honom och hälsar på ibland. De är nöj da med omvårdnaden och tycker att han har det bra. En måndag morgon får jag rapport om att Nils blivit inskickad till akutmot tagningen kvällen innan. Omvårdnads personalen hade larmat på jourhavande sjuksköterska vid på söndagskvällen. Nils var orolig och visade ilska mot persona len. Han grimaserade och hötte med nä ven. Han ville inte vara stilla i sängen, han var svettig, andfådd och rödmosig om kinderna. Personalen hade provat att ge kärlkrampsspray men det hade inte gjort någon skillnad. Sjuksköterskan gjorde ett tillsynsbesök. Hon kände på pulsen, den var snabb. Nils andades häftigt och var mycket orolig. När sjuksköterskan frå gade om han hade ont sa han JAA. Var har du ont, frågade hon? JAAAA, svara Alma de Nils. Har du ont i bröstet? JAA, sa Nils. Sjuksköterskan gav ytterligare en dos spray mot kärlkramp. Under tiden som hon undersökte Nils så larma de hennes telefon, det var fler patienter som behövde tillsyn. Sjuk sköterskan, som inte tidigare hade träf fat Nils, tyckte att hon inte kunde uteslu ta att han hade fått en hjärtinfarkt eller hade en svår kärlkramp. Hon gjorde be dömningen att det var bäst att ringa efter ambulans så att han fick komma under läkarvård. En av nattpersonalen undrade om inte Nils kunde få något här så att han slapp att åka till sjukhus. Sjukskö terskan svarade att det inte fanns något annat än Nitrolingualspray på listan och den hade ju inte hjälpt. Det var nog ändå troligt att det var något med hjärtat, och Alma är 93 år och har bott på en annan demensavdelning i några år. Hon har en demensdiagnos. Hon är opererad för en höftfraktur och har behandlats mot urin vägsinfektioner vid ett par tillfällen. Alma sitter i rullstol och behöver hjälp med all omvårdnad. Hon matas, är helt inkonti nent och har förlorat sitt språk. Hon ger ögonkontakt ibland. De sista månaderna har hon tacklat av. Det har varit allt svå rare att få i henne mat och dryck. Ibland kniper hon ihop munnen och vill inte äta alls. Hon sover mycket. Alma har en son som kommer på sporadiska besök, han har svårt att se sin mamma långsamt tyna bort. En lördagskväll när jag arbetar i jour tjänsten så larmar en undersköterska från Almas boende. Undersköterskan säger att Alma inte mår bra. Hon är sämre, de har inte fått i henne något och det är svårt att väcka henne. Hon har fortfarandefeber och nu är det jobbigt med andningen också. Jag har inte träffat Alma tidiga re. Jag läser i hennes journal att hon på fredagskvällen hade börjat få feber och en kollega hade då kontaktat jourläka ren som ordinerat Alvedon och ett urin prov. Natten till lördag hade Alma varit 21 feberfri och sovit. Något urinprov hade man inte lyckats ta. På lördag morgon hade hon haft feber igen men annars va rit ”som vanligt”. Nu tycker alltså kvälls personalen att hon är sämre. Jag åker till boendet för att titta till Alma. Hon lig ger i sin säng. Hon är magerlagd med insjunkna kinder. Hon andas tungt, det låter lite rossligt, gör ibland ett uppehåll i andhämtningen. Jag tar försiktigt i den tunna, knotiga handen. Vad tänker du göra, frågar undersköterskan som står in till? Så här kan hon väl inte ligga! I gränslandet Jag tror att många sjuksköterskor som arbetar i äldrevården känner igen sig i de här situationerna.Patienterna har ett mycket stort omvårdnadsbehov och en uttalad kognitiv svikt. De befinner sig någonstans i livets slutskede, men de är inte döende. De kan leva i det gräns landet ganska länge. Ett så kallat bryt punktssamtal, där man beslutar om in riktningen på vården och om övergången från botande till lindrande vård, är inte så lätt att genomföra eftersom patienterna själva har svårt att framföra sina önske mål, sjukdomsförloppet är långsamt och odramatiskt, läkarmedverkan i vården är minimal och anhöriga är ibland långt borta eller har svårt att ta ställning för sina gamla kära. Dessutom kan det vara ›› TEMA • FORSKNING svårt att på förhand besluta om vid vil ka tillstånd akut läkarvård krävs. En pa tient bör kanske stanna på sitt boende med god omvårdnad vid återkommande frånvaroattacker, men om samma patient faller och ådrar sig en fraktur krävs sjuk husvård. Sjuksköterskors beslut Sjuksköterskor i kommunal äldrevård är ofta ensamma när de gör bedömningar av patienters hälsotillstånd och fattar be slut om åtgärder. Äldrevården kan vara olika organiserad i olika landsting och kommuner, men det vanliga är att det finns patientansvariga sjuksköterskor och joursjuksköterskor på kvällar, helger och nätter. Patientansvariga sjuksköterskor ansvarar för att planera och genomföra omvårdnad och medicinsk vård. De kan tycker att sjuksköterskan ska göra något. När patienterna dessutom lider av de menssjukdom eller kognitiv svikt så har de begränsad förmåga att själva medverka i beslut om sin egen vård och behandling. De mest sjuka äldre ”Vården av de mest sjuka äldre” är ett ak tuellt och omdebatterat ämne. Det pågår olika projekt för att kartlägga och för bättra vården för denna grupp. Bland an nat ska antalet återinläggningar på sjuk hus minskas och det diskuteras mycket om vård vid rätt vårdnivå. De som räk nas till de mest sjuka äldre, och dessut om lider av demenssjukdom och kogni tiv svikt, utgör den allra mest utsatta och sårbara delen av denna patientgrupp. De har svårt att uttrycka sina symtom och de har svårt att uttala önskemål om vård och Personalen vid akutvårdsvårdsavdelningen undrade vad det var meningen att de skulle åstadkomma, det handlade ofta om att lindra – inte bota.” ha flera avdelningar eller boenden att sör ja för. Jourtjänstgörande sjuksköterskor har stora områden och många patien ter att ansvara för, patienter som de inte känner. De måste förlita sig på omvård nadspersonalens iakttagelser och omdö men. Sjuksköterskorna fattar beslut om patienters medicinska och omvårdnads mässiga behov. De måste ofta snabbt göra en bedömning av behovet av sjuk husvård, och det är inte enkelt att avgöra om det är bäst för patienten att skickas till akutmottagningen eller få vård på bo endet. Anhöriga är inte alltid närvaran de, eller så finns de hos patienten och är oroliga för om symtomen kan behandlas eller lindras utan sjukhusvård. Persona len är oroliga för patientens tillstånd och behandling. De är i hög grad utelämnade till andras – oftast sjuksköterskors – be dömningar och beslut. När Socialstyrel sen gjorde en verksamhetstillsyn för någ ra år sedan för att se hur äldre patienter togs om hand på akutmottagningar i lan det så fann man brister. På många stäl len saknades kompetens och kunskap om äldre personers skörhet och speciella be hov. Det finns också studier som visar att en sjukhusvistelse för en multisjuk äldre person kan vara förenat med risker, som t.ex. att utveckla trycksår eller drabbas av förvirringstillstånd. Det är långt ifrån all tid som hälsotillståndet och livskvaliteten förbättras av en sjukhusvistelse. Under utbildningen till specialist sjuksköterska inom vård av äldre gjorde 22 TEMA • FORSKNING jag praktik vid en medicinsk akutvårds avdelning och träffade där patienter som blivit inskickade från särskilda boen den. Jag stärktes i min uppfattning om att många av de mest sjuka äldre, sär skilt de med kognitiv funktionsnedsätt ning, aldrig skulle kommit till sjukhuset utan borde vårdats på sina boenden. Pa tienterna jag mötte var i dåligt skick och hade upplevt det påfrestande med ambu lanstransport och väntan på akutmottag ningen. Personalen vid akutvårdsavdel ningen undrade vad det var meningen att de skulle åstadkomma, det handlade ofta om att lindra – inte bota. De fles ta patienter skrevs ut i oförändrat eller försämrat tillstånd, några avled på akut avdelningen. Det är troligt att några av dessa mest sjuka och sköra patienter hade kunnat besparats resan till sjukhuset om sjuksköterskorna i kommunerna haft bättre stöd i bedömning och omhänder tagande av dem på deras boenden. Studien Alla möten med patienter, och mina re flektioner kring omhändertagandet av dem, ledde fram till en önskan att åstad komma en förbättring. Jag bestämde mig för att försöka ta reda på hur sjuk sköterskor upplever hur det är att bedö ma svårt sjuka patienter, patienter som de inte känner och som inte själva är be slutskapabla. Jag ville också ta reda på vilket stöd som sjuksköterskorna saknar eller känner behov av. Jag påbörjade en masterkurs och tänkte göra en intervju studie. Men först behövde jag ett under lag – det kanske bara var jag som trodde att det skickades in patienter till sjukhus i onödan! Jag började göra en kartläggning för att ta reda på vilka patienter med kog nitiv svikt som skickas till sjukhus från särskilda boenden. Först gick jag igenom inkorgen för det ITbaserade systemet för samordnad vårdplanering på akutmot tagningen vid ett medelstort sjukhus. Jag tittade på alla inkomna vårdbegäran un Kommer pga. högt kalium och kreatinin. Demens, stroke, ulcus, hjärtinfarkt, prostataca, järnbristanemi. Orolig, icke samarbetsvillig, vill inte bli stucken. Slåss med personalen. Undersöks när pat. somnat. Inläggning på sjukhus skulle endast bidra till ökad oro. Återgår till boendet. Försök få pat. att dricka mycket. Bespara pat. ev. akuta besök eftersom det förvärrar oron. Pat. verkar närmast vara i det palliativa skedet. (87 år, ingen inläggning) Sammanfattningsvis pat. med långskriden demens, hypertoni, förmaksflimmer, collumfrakturop, känd angina pektoris. Bor på boende. Inkommer pga. allmän avtackling och kalla smärtande fötter. Allmänt mkt. skröplig och bedöms inte tillgänglig för ngn. riktad behandling utan man inriktar sig på palliation och pat. går stilla ad mortem. (93 år, vårdtid 1 dygn) der en 12-månadersperiod. De patienter som kom från särskilda boenden inklu derades i studien. Dessutom skulle det vara noterat i vårdbegäran att patienten var desorienterad eller en demenssjuk dom. Till akutmottagningen anlände det 2 912 patienter med vårdbegäran i det IT-baserade vårdplaneringssystemet un der 12 månader. Nästan 850 av dem kom från särskilda boenden och av dessa led ungefär 550 patienter av någon form av kognitiv svikt. Patienterna skickades till sjukhus av många olika skäl, men de van ligaste orsakerna var andningsrelaterade problem, feber och tecken på infektion samt fallskador. De 550 inkluderade patienterna gran skades vidare. Jag har läst dessa patienters sjukhusjournaler för att se vad som hände med dem när de kom till sjukhuset. Jag har noterat om de blev inlagda, vårdti den, vilka avdelningar de besökt och hu vuddiagnosen som ställts. Jag har också tittat på vilka undersökningar de gått ige nom och vilka behandlingar och åtgärder som vidtagits. Preliminärt resultat Det preliminära resultatet av kartlägg ningen bekräftar den bild jag hade innan jag påbörjade studien: det är väldigt sjuka Hosta och slem bildning i två veckors tid. Up plever sig själ v må tämligen br a. Svullna fött er och smärtor fr ån sår på höge r häl. Inskickad för detta under går dagen. Då avbö jt inneliggande vård. Nu tillko mst av feber varför pat. åt er skickas in till akutmott. mot sin vilja. Insä tter bensyl-pc. Best äller lungrtg. Tilltagande fö rsämring i AT under vårdtide n. Fortsatt vå rd i palliativt syft e. Prognos dåli g. 0HLR. Bättre i andningen men mer förvirrad vid utskrivningen. (86 år, vårdti d 3 dygn) och sårbara äldre som jag möter i jour naltexterna. Eftersom denna patient grupp är så skör och skröplig resulterar oftast besöket på akutmottagningen i en inläggning. Vårdtiderna är korta, enstaka pa tienter stannar på sjukhuset i flera veck or men de allra flesta skrivs ut efter ett eller ett par dygn. Av journalerna fram går hur svårt det kan vara att undersöka och bedöma de här patienterna. Några är okontaktbara när de anländer, andra är oroliga och aggressiva. Det händer att patientens symtom klingat av vid an komsten till akutmottagningen och att läkaren inte hittar någon behandlings bar åkomma. Flertalet patienter tycks komma till sjukhuset ensamma. Ibland 23 har läkaren skrivit i journalen ”kan inte ge någon autoanamnes” eller ”svarar ej på tilltal”. Man tar prover, det körs EKG och det röntgas. Bland de som kom mer in efter fallolyckor har en del frak turer som opereras eller gipsas, men det är också vanligt att med ”ingen påvisbar skelettskada”, diagnos kontusion och att patienten åker hem med rekommenda tion om smärtlindring. Det framkom mer att patienter blir tilltagande för virrade under sjukhusvistelsen, ibland ges lugnande läkemedel för att kunna undersöka och behandla. Det är van ligt förekommande att läkaren gör be dömningen att vården av patienten ska vara rent palliativ, skriver 0 HLR (ing en hjärtlungräddning) i journalen och ›› TEMA • FORSKNING samtalar med anhöriga om att avstå från aktiva åtgärder. Mer än tio procent av patienterna som skickades till akutmot tagningen avled under vårdtiden på sjuk huset. Om patienter med fraktur räknas bort blir det ändå minst en patient om dagen som kommer till akutmottagning en, varav de flesta troligen skulle kunnat få vård och behandling på sitt boende. En sak som förvånade mig under analysen av materialet var att det är för hållandevis fler patienter med kognitiv svikt som skickas till sjukhus från särskil da boenden, än patienter som bedöms som klara och adekvata. Jag hade förvän tat mig att det skulle vara tvärtom. För att få plats på ett särskilt boende krävs ett stort omvårdnadsbehov. Om det inte finns inslag av kognitiv svikt som bidrar till att det inte fungerar i hemmet, lider oftast patienterna av kroniska somatiska sjukdomar som medför behov av omfat tande stöd. Därför antog jag att den pa tientgruppen skulle vara överrepresente rad beträffande sjukhusbesök, vilket inte visade sig stämma. En möjlig orsak skulle kunna vara att de somatiskt sjuka, men kognitivt välbehållna patienterna, av böjer ambulanstransport och sjukhus vård, medan patienterna med kognitiv svikt inte själva kan uttryck sin önskan, eller inte förväntas kunna det, varför an dra fattar besluten. En fråga som också infinner sig är om det händer att patienter underbehandlas just för att de är sköra och multisjuka. Händer det att man väljer att avstå från aktiva åtgärder på grund av patientens kognitiva svikt och bristande förmåga att kommunicera? Fortsatt forskning Journalgranskningen blev ett omfattan de arbete och efter ett tag insåg jag och min handledare att kartläggningen skul le räcka för en masteruppsats. Det skul le dock vara spännande att få fortsätta forska och intervjua sjuksköterskor, vil ket var min ursprungliga idé. Jag skul le vilja ta reda på vilka tankar, upplevel ser och önskemål kring omvårdnaden av TEMA • FORSKNING och förklara varför det är bäst för Alma att slippa åka till sjukhus. Att hon kan ske inte skulle överleva transporten, att hon skulle utsättas för undersökningar och behandling och i värsta fall dö i en främmande miljö. Jag skulle kunna stötta dem i omvårdnaden så Alma får möjlig het att känna välbefinnande trots att hon närmar sig livets slut. Eller så kan jag säga till läkaren att Alma är dålig. Hon har haft feber i flera dagar, nu är hon rosslig i andningen och jag är rädd att hon försämras. Jag tror att hon behöver komma under läkarvård. Läkaren instämmer. Och jag kan ringa döttrarna och säga att Alma har fått åka till sjukhuset. Hon blev dålig och and ningspåverkad och behöver sjukhusvård. Och för omvårdnadspersonalen kan jag förklara att det är bäst för Alma att de allra mest sjuka och utsatta äldre som sjuksköterskorna bär på. Jag tror att det är viktigt att dessa etiskt svåra frågor hålls levande i arbetsgrupper genom handled ning och reflektion. Vi sjuksköterskor i äldrevården måste slå vakt om vår kom petens som specialister inom omvårdnad. I framtiden skulle jag önska att det inrättas mobila team med specialistsjuk sköterskor och läkare som kan göra hem besök när som helst under dygnet. Våra gamla och sköra patienter har rätt att få lindrande behandling, en kärleksfull om vårdnad i en fridfull miljö och slippa onödiga sjukhusvistelser. Om sjukskö terskorna i den kommunala äldrevården ges stöd och resurser skulle mycket lidan de kunna undvikas, akutmottagningarna avlastas och, gissar jag, kostnader minska. Hur gick det med Nils och Alma? Nils var upprörd och utmattad när han kom till akutmottagningen vid midnatt. Efter att han fått en dos morfin så lugna de han sig såpass att det gick att undersö ka honom. Man fann inga tecken på nå gon nytillkommen hjärtinfarkt. På grund av den sena timmen blev han inlagd på akutavdelningen över natten. När han väl 24 kom dit blev han orolig på nytt. Han för sökte ta sig ur sängen och hötte mot per sonalen. Han fick ett lugnande läkemedel och somnade så småningom. Nästa dag skrevs han ut och återvände till sitt de mensboende. Hur skulle jag göra med Alma? Jag skulle kunna ringa till jourläkaren och beskriva Almas tillstånd. Att hon har fe ber, att det skulle kunna vara någon in fektion. Jag skulle kunna uttrycka att jag inte uppfattar det som etiskt försvarbart att skicka in Alma till sjukhus. Läkaren skulle dela min uppfattning. Kan vi pro va att ge henne antibiotika? Om det går. Något att ge om hon skulle bli försäm rad i andningen, om hon blir smärtpå verkad. Ja, morfin-skopolamin blir bra. Och om hon inte reder ut det här? Jo, tjänstgörande sjuksköterska får vara be hjälplig att konstatera dödsfall. Jag skulle kunna ringa och prata med Almas dött rar. Berätta att Alma har feber igen, att jag har pratat med en läkare och fått or dinationer. Att det är lugnast för Alma att få vara i sin egen säng och ha perso nal omkring sig som känner henne. Att vi ska sköta om henne på bästa sätt och att vi har möjlighet att lindra. Jag skulle kunna prata med omvårdnadspersonalen åka till akuten. Om sjuksköterskan som skickade Nils till sjukhus hade haft till gång till ett mobilt team med specialist sjuksköterska och läkare som hade kun nat komma till boendet och undersöka Nils, så hade han inte behövt åka iväg till sjukhuset. Om den stressade sjuksköter skan som gjorde tillsynsbesöket hade ve tat att hon haft stöd och delat ansvaret för patientens medicinska behandling så hade hon kanske inte haft så bråttom att ringa efter ambulans. Alma åkte inte till sjukhus. Vi kunde ge henne lindrande behandling och bästa möjliga omvårdnad i den miljö som hon kände sig trygg i. Men alla skulle inte fat tat samma beslut. Det krävs kompetens och erfarenhet för att bedöma tillståndet hos en gammal och sjuk patient, särskilt om patienten inte själv kan beskriva sym tom och uttrycka önskemål. Det krävs mod och självtillit för att lita på sitt om döme, för att möta anhöriga och personal och för att förmedla sitt ställningstagan de kring omvårdnad och behandling av patienten. Det är inte enkelt och i reflek tionen efteråt så infinner sig alltid tvivlet – borde jag ha agerat annorlunda? l Läs mer! Sveriges kommuner och Landsting (SKL): Bättre liv för sjuka äldre Socialstyrelsen: Vård och omsorg för de mest sjuka äldre Statens beredning för utvärdering (SBU): Akutvård av de mest sjuka äldre (pågående) Svenskt Demenscentrum För den mest känsliga huden Cavilon No Sting Nyhet! 3M Silikontejp Cavilon är hudbarriärfilmen som skyddar huden effektivt och minskar risken för hudskador orsakade av fukt. Cavilon skyddar mot urin, avföring och andra kroppsvätskor. Den kan användas på både intakt och skadad hud. 3M Sillikontejp är en allmän förband och fixeringstejp, idealisk för patienter med känslig eller tunn hud. • Cavilon skyddar huden vid inkontinens • Cavilon är långtidsverkande, upp till 72 timmar • Mer dokumentaion än någon annan bärriärfilm • Cavilon svider inte • Ger en följsam och säker fixering • Lätt att ta bort utan att skada huden och orsaka patienten onödig smärta • Rivbar och kan återappliceras En helt ny hudvänlig rivbar silikontejp För mer information kontakta 3M Health Care tele 08-922100 vxl, eller besök vår hemsida www. Cavilon.se 25 Många patienter i vården behöver mer energi än de har möjlighet att få i sig via kosten. Det kan vara äldre med sjukdomsrelaterad undernäring eller patienter med cancer, KOL, anorexi, cystisk fibros eller HIV. Undvik mineral- och vitaminbrist! Särskilt utsatta patienter behöver något med högre energitäthet än vanliga kosttillägg. Med Calogen Extra får patienten i sig mycket energi men även protein, mineraler och vitaminer. Någonting alldeles extra. Säkrare helt enkelt Per 3 x Med färdiga shots blir det aldrig några tvivel om hur mycket patienten får i sig. Det blir alltid rätt dos och bibehållen eller förbättrad compliance. En färdig och försluten dos garanterar dessutom god hygien och innebär en mer ekonomisk administrering. Den nätta volymen passar bra vid medicinutdelning, även för patienter i hemmet, då det inte föreligger någon förväxlingsrisk med andra kosttillägg. Något extra helt säkert. ml 40 Kcal Protein 480 6 g Kostfiber g 0 Calogen Extra Tre shots om dagen = 480 kcal Calogen Extra finns både i flaska (200 ml) och som shots i 6-pack (6 x 40 ml). Rekommenderad dagsdos 3 x 40 ml ger patienten vitaminer och mineraler som motsvarar 37% av RDI. Nutricia Tel: 08-24 15 30 E-post: info@nutricia.se www.nutricia.se Kosttillägg Kost Hög temp i Almedalen! är med och förbättrar kvaliteten i äldrevården/omsorgen Regeringen har gett SIS, Swedish Standard Institut – där Svensk sjuksköterskeföreningen är medlemmar – i uppdrag att ta fram standard för kvalitet inom äldrevård och omsorg. Uppdragsgivare är Eva Nilsson Bågenholm, äldresamordnare Socialdepartementet. Detta arbete pågår för fullt och beräknas vara klart vid årsskiftet 2014–2015. Eva Stål Söderberg leg. sjuksköterska, Projektledare i Demensrådet, Stockholm eva.p.stal-soderberg@sll.se Arbetet påbörjades 2012 Riksföreningen sjuksköterskan inom äldrevård och riksföreningen MAS fick en förfrågan om att representera Svensk sjuksköterskeförening i arbetet vilket var glädjande. I juni 2012 bildades två arbetsgrup per eller tekniska kommittéer SIS/TK 572, Kvalitet i äldreboende samt SIS/TK 573, Kvalitet i hemtjänst. Tanken var att ta tillvara de goda idéer och initiativ som redan finns. Arbetet bedrivs i olika ar betsgrupper som tar fram förslag för var sin del av standarden. Vad är en standard? Standard är välbekant inom områden som tekniska produkter inklusive medi cinskteknisk apparatur, men inte lika vanlig inom vård och omsorg i övrigt. Det är alltså inte storlek på boende el ler sängbord som ska standardernas utan värden som förbättrar livsvillkoren för dem äldre och i viss mån deras anhöriga. Standarden – olika aktörer och användningsområden Standarderna kommer framför allt att vara ett verktyg för vårdgivare samt ut förare av socialtjänst att arbeta med kva litet och kommer förhoppningsvis även att underlätta jämförelser av olika aktörer vid upphandlingar. Viktigt är också hur man kan koppla dessa standarders till Socialstyrelsen före skrifter och allmänna råd för systematis ka kvalitetsarbete så det blir ett bra stöd för verksamheternas arbete med att bygga upp bra ledningssystem. Personcentrerad förhållningssätt Arbetet med att ta fram standards för kvalitet inom äldreboende och hemtjänst har sin utgångspunkt i ett personcentra rat förhållningssätt. SIS har delat in arbetet i tre områden: • Krav kommer att finnas på social, psykisk och fysisk miljö till exempel måltidsmiljö. 28 • Kraven på omsorg, omvårdnad och rehabilitering som omfattar fallföre byggande arbete, smärta och tand vård. • Krav på organisation som systema tiskt arbetsmiljöarbete, riskanalys, dokumentation mm. Arbetet beräknas klart om två år Med över 2 600 seminarier under Almedalsveckan känns det som hela det politiska och engagerade Sverige finns samlade under Almedalsveckan på den lilla ön mitt i havet. Riksföreningen var givetvis där och bevakade det mesta som hade med vård- och kompetensfrågor att göra. Monica Berglund Leg. sjuksköterska, Direktör vid Tre Stiftelser i Göteborg monica.berglund@avo.nu Helle Wijk Leg. sjuksköterska, Docent, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa med kombinationstjänst vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset helle.wijk@vgregion.se P å måndagmoron höll Sveriges pensionärsförbund (SPF) ett väl besökt och intressant seminarium om våld bland äldre med titeln Våldet går inte i pension! Frågan berör våld i nära relationer och kan omfatta både våld mellan äldre och personal, mellan äldre i par och mellan äldre och deras barn. Äldre och barnomsorgs minister Eva Olofsson, Karin Göthblad, Maria Lars son och Barbro Westerholm var några av talarna i panelen. Medskicket var att öka medvetenheten om att detta tyvärr före ta lärdom av den goda effekten som den nya lärplanen för barnomsorgen har haft tillsammans med professionalisering en av hela barnomsorgen att gå från da gisverksamhet som en ren förvaring av barnen till att bli förskolan och en pe dagogiska verksamhet som en del av sko lan. Man kan konstatera att äldreomsor gen är på god väg i form av en nationell värdegrund för äldreomsorgen samt sats ningarna från regeringen som exempel vis Omvårdnadslyftet med möjlighet till både grund- och specialistutbildning. Hen skall vårda? var ett seminarium som diskuterade utifrån att kvinnor se dan en tid tilbaka bryter in på mansdo minerad yrkesmark såsom att utbilda sig till polis, läkare, armen. Vad krävs för att män skall göra detsamma var frågan. Om 30 år beräknar man att det saknas 30 000 sjuksköterskor, hur skall vi bemöta detta? Maria Arnholm, jämställdshetsministern bort vården som arbetsfält, och inte ar betet i sig. Män som av olika skäl ”tving ats” att arbeta inom vården pga av ned läggningar av arbetsplatser exempelvis, vittnar om att de trivs väldigt bra. För att ändra på detta behöver man börja myck et tidigt, runt middagsbordet i hemmen och i förskolan. Under vinjetten När drevet går re dogorde Professor Lotta Dellve för forsk ningsresultat från en pågående studie som studerar hur chefer och chefsskap påverkas när sociala medier bestämmer sig för att göra en ”story” av en oförut sedd händelse eller ett problem i verk samheten. Slutsatserna av studien visar hittills att en avgörande faktor är led ningens stöd. ”Borde man bygga äldreboenden och förskolor på stadens tak?” Titeln väckte nyfikenhet, och med kunskap om hur man ska bygga för exempel deltog, tillsammans med bl a Sine va R ibeiro, Vårdförbundet och Per Ek strand, forskare och studierektor vid Röda Korsets Högskola. Kontentan av diskussionen var att vi måste ändra både på de urusla förhållanden som råder inom vården i form av låg lön, noll kar riärväg och självfinansierad vidareutbild ning samt attityden till att jobba inom vården. Både dessa faktorer kan man anta har stor betydelse för att män väljer vis äldre med demenssjukdom, där boen det helst ska ligga i markplan så att det är lätt att gå ut i trädgården, så kändes detta helt fel. Seminariet inleddes av Magnus Lind kvist, futurolog (den ende i Sverige med den titeln) och journalist som vände på alla gamla sanningar. Det var befriande att lyssna på någon som vågar tänka utan för ramarna. Varför ska man bebygga sta dens tak, kan man fråga sig? Jo, för att folk vill bo i staden. Befolkningen i S verige är Foto: Helle Wijk Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård Det är ett stort hänsynsfull arbete som pågår och arbetet kommer att skicka ut på remiss om ca ett år för att sedan kun na presentera en färdig standard vid års skiftet 2014/2015. Deltagare i arbetet I arbetet ingår förutom Svensk sjukskö terskeförening, Vårdförbundet och andra fackförbund, patientföreningar, organi sationer, arbetsgivare, representanter från privata vårdgivare, kommuner, Demens förbundet m fl. Eva Stål Söderberg, ledamot Riksföre ningen sjuksköterskan inom äldrevård och Svensk sjuksköterskeföreningsrepre sentant i SIS arbetet med att ta fram stan dard för svensk äldrevård. l kommer alltför frekvent och att detta måste in i vårdutbildningar na så att vårdens och omsorgens personal är lyhörda för detta och agerar. Därefter följde ett seminarium med den utstickande titeln Låt äldreomsorgen lära av förkskolan! Även där var Maria Larsson och Barbro Westerholm medverkande tillsammans med bl a Jane Lindell Ljunggren från Hattstugans de mensboende. Seminariet gick ut på att 29 ›› TEMA • FORSKNING koncentrerad till städerna och så ser det kar kostnader i hälso- och sjukvården. ut i många andra länder och kontinenter. Forskning inom vårdarkitektur visar att Magnus ställde frågor som ”Vill männis medverkan från både patient och perso kor bo i höghus och på taket”, ”Vilka lä nal är av stor vikt när nya vårdbyggnader genheter är dyrast?” Jo, det är de som lig planeras. Planeringen av nya byggnader har blivit alltmer dynamisk med medver ger högst upp i nybyggda hus. Varför diskuteras en förtätning av kan av personal och patient. Resultatet stadsmiljön just nu? Det beror bl a på är funktionella lösningar i utformning att en fortsatt utbyggnad av städerna på en och planeringen av sjukhusbyggnader bredden av flera olika skäl inte är lämp och miljöer menar Peter Fröst, adjunge rad professor vid lig, det är slö Centrum för vår seri med en dens arkitektur ergi och även Sjuksköter(CVA) vid Chal med männis skor inom mers Tekniska kors tid. Vill hemsjukvård Högskola. CVA vi tillbringa använder utvecklar nu en alltmer tid i bara 20% integrerad pla köer? av sin arbets tid till neringsmodell Nej, istäl vård av patienter.” med evidensba let borde vi serade koncept bygga uppåt där det finns massor av outnyttjade och program och evidensbaserade förebilder. fula tak, enligt Magnus Lindkvist. Det Det medför att utvecklingen sker i sam är riktiga A-lägen! Ställ frågan vad taken råd med patient och personal men med kan användas till? Ofta hittar vi en massa en samordnad kunskap som grund, säger hinder, det blir svårt och dyrt med hissar Peter Först. Personcentrerad vårdmiljö innebär i mycket höga hus, är ett argument. Även det hindret krossades, idag finns kolfiber att ta reda på hur vårdmiljön påverkar kabel som löser det. Man måste bygga så patientens upplevelse av hälsa och väl det är nedrivningsbart för ingen vet vad befinnande. Hälsa sker inuti människan som behövs i framtiden, säger Magnus och vårdens uppgift är att tillhandahålla Lindkvist. Bygg på olika ”moduler eller miljöer som gör det möjligt säger Helle parasiter” som han kallade det som är lät Wijk, docent vid Sahlgrenska Akademin. Ett av de områden som har haft en ta att ta bort. Myndigheter och olika ak törer måste skapa en gemensam bild och stor fördel av dynamiska planeringspro vision och bygga ett referensobjekt. Det cesser är den psykiatriska vården. Genom gäller att våga ta chansen nu om man vill studier har man kunnat påvisa att en ge nomtänkt vårdarkitektur lett till min att staden ska utvecklas och förändras. Detta seminarium väckte många fun dre aggressivitet och våld och minskar deringar hos mig. Framtidens melodi är belastningen för personalen. Vid Sahl kanske att bygga attraktiva äldreboenden grenska Universitetssjukhusets nya rätts högst upp på stadens tak med vacker ut psykiatriska vårdbyggnad, Rågården i sikt i en härlig trädgårdsmiljö med till Göteborg, har man under planerings gång till SPA. Tänk att sitta i restaurang processen arbetat i samverkan med perso en eller baren under stjärnhimlen och nal och patienter och hoppas på samma framgång. Elsa Ivarsson, projektledare blicka ut över staden? Framtidens vårdmiljöer mer an- för rättpsykiatri, område 2 på Sahlgren passade efter mänskliga behov ”Vad ska Universitetssjukhuset berättar: Utmaningen har varit att i rätt upplever en vaken patient? Vad krävs av framtidens vårdmiljöer?” Centrum psykiatrisk vård skiljer sig arkitektens roll för vårdens arkitektur och forsknings mycket från vanlig vård då rättpsykiatrin ska tillhandahålla individuell vård, men området Vårdarkitektur presenterades. En god vårdmiljö ökar patient- och också säkerställa andras säkerhet. Där personalsäkerhet, vårdkvalitet och mins för har personalens samlade kunskap och 30 erfarenhet varit till stor hjälp i utform ningen av Rågården. Tack vare samarbe te mellan olika aktörer: Västfastigheter, arkitekter och konsulter har Rågården lyckats med något unikt då hela byggna den genomsyras av patientens behov. Mer kringtid än vårdtid. På upp drag av ett 50-tal kommuner har företa get Utvecklingspartners AB mätt vad de anställda inom hemsjukvård, hemtjänst och särskilda boenden egentligen gör på sin arbetstid. Det skiljer sig något mel lan de olika personalgrupperna, men för de flesta handlar det om att max halva arbetstiden ägnas åt patienterna/vårdta garna. För sjuksköterskorna är det allra värst. 80 procent av deras arbetstid går åt till ”kringtid”. Sjuksköterskor inom hemsjukvård och särskilda boenden använder bara 20 pro cent av sin arbetstid till vård av patienter. Det visar en omfattande kartläggning i 50 kommuner. Dokumentation, administra tion, planering, restid, kontakter... det blir inte mycket tid kvar för den direkta pa tientvården för sjuksköterskorna. Den omfattande dokumentationen, rapportskrivandet, administrationen och undermåliga IT-system håller på att seg la upp som en het fråga här i Almedalen. Den diskuteras på flera seminarier och alla tycks vara ense om att det är ett pro blem samtidigt som många också påpe kar att det är viktigt att dokumentera och utvärdera för att kunna förbättra vården. Kunskap bästa pillret för äldres hälsa var ett frukostseminarium anord nat av Vårdförbundet med Sinneva Re beiro, Vårdförbundet, Mathilda Svahn Holmén, specialistsjuksköterska Vård av Äldre, Eva Nilsson-Bågenholm re geringens äldresamordnare, Helle Wijk Sahlgrenska Akademin, Svensk sjukskö terskeförening/Riksföreningen för sjuk sköterskan inom äldrevård, och Anders W Jonsson, ordförande i socialutskottet i morgonsoffan. Lisbeth Löpare-Johans son var moderator och ledde diskusion som fokuserade hur vi skall bemöta det stora behovet av specialistkompetes inom äldreområdet nu och i framtiden. Olika lösningar lades fram bland annat Vård förbundets idé om Akademisk Specialist tjänstgöring för sjuksköterskor. l Det ojämlika åldrandet Vi lever allt längre. Den förväntade medellivslängden har under en lång tid ökat med i genomsnitt två månader per år i Sverige. Det är en svindlande ökningstakt. Som en konsekvens gör vissa beräkningar gällande att ungefär hälften av de barn som föds idag kommer att bli hundra år eller äldre. Andra beräkningar är mer konservativa men ger i grunden samma budskap: allt fler personer kommer att leva allt längre. Stefan Fors, fil.dr. & Carin Lennartsson, docent Aging Research Center, Karolinska institutet & Stockholms universitet D enna utveckling kan tveklöst räknas till mänsklighetens främ sta bedrifter. I västvärlden har barn- och ungdomsdödligheten reduce rats dramatiskt, och nu drivs ökningen av medellivslängden i hög grad av en mins kad dödlighet bland äldre personer. San nolikheten att få uppleva ett långt friskt liv skiljer sig dock mellan olika socioekono miska grupper i samhället. Personer med hög utbildning, hög inkomst och som arbetar eller har arbetat med traditionel la medelklassyrken tenderar att, i genom snitt, leva längre och ha färre hälsopro blem än personer med lägre utbildning, lägre inkomst och som arbetar eller har ar betat med traditionella arbetarklassyrken. Det finns alltså en socioekonomisk ojämlikhet i hälsa och överlevnad. Den na ojämlikhet är omfattande och det finns vissa tecken på att den har ökat under en lång tid. År 1986 var den förväntade åter stående medellivslängden vid 30 års ålder drygt 50 år för kvinnor med förgymna sial utbildning och drygt 52 år för kvin nor med eftergymnasial utbildning. År 2011 hade den förväntade återstående livslängden ökat till drygt 51 år för kvin 31 nor med förgymnasial utbildning och till knappt 57 år för kvinnor med eftergym nasial utbildning. Det betyder att skillna den i återstående livslängd ökat från c:a två år till drygt fem år. Detta beror på att de högutbildade kvinnorna haft en myck et gynnsam utveckling medan de lågutbil dade kvinnornas utveckling varit mycket mer begränsad. Bland männen ser utveck lingen likartad ut, även om de lågutbilda den männen haft en något mer gynnsam utveckling (deras förväntade återstående livslängd ökade med c:a tre år, medan de högutbildade männens återstående livs längd ökade med drygt fem år). Det finns alltså betydande skillnader i TEMA • FORSKNING TEMA • FORSKNING Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre gör skillnad Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, vilket leder till ett ökat behov av vård och omsorgsinsatser. Dagens hälso- och sjukvård, liksom vård och omsorg, är fortfarande dåligt rustade för att möta de behov som äldre personer med multimorbiditet har. Anna-Karin Edberg, Ellinor Edfors, Iréne Ericsson, Marie Ernsth Bravell, Regina Nobis och Helle Wijk för samtliga lärosäten i samverkan NANO Syd* genomsnittlig livslängd mellan hög- och lågutbildade. Liknande skillnader finns även mellan olika inkomstgrupper och yrkesgrupper. Även bland de som uppnår en hög ålder finns det betydande skillna der i hälsa, dödsrisk, samt fysisk och kog nitiv funktionsförmåga. Personer som har en mer gynnsam socioekonomisk posi tion tenderar att ha färre hälsoproblem och bättre fysisk och kognitiv funktions förmåga än personer som har en mindre gynnsam socioekonomisk position. Vad beror då denna ojämlikhet i häl sa på? Det är en svår fråga som inte har några entydiga svar. Det faktum att dessa ojämlikheter så konsekvent återfinns för vitt skilda hälsoproblem under olika tids perioder och i olika samhällen pekar på att de sannolikt inte kan förklaras av en specifik orsak. Detta har gjort att man inom forskningen ibland talar om socio ekonomisk position som en fundamen tal orsak till ohälsa. Med det menar man att personer med högre socioekonomiska positioner tenderar att ha tillgång till mer resurser med hjälp av vilka de kan påver ka sin hälsa positivt än personer med läg re socioekonomiska positioner. Vilken typ av resurser det handlar om kan dock variera mellan olika tidsepoker och sam hällen. För att förstå ojämlikheten i hälsa bland dagens äldre i Sverige behöver vi både se till de levnadsvillkor som de äldre le ver under idag och de levnadvillkor som de levt under tidigare i livet. Det finns nämligen en hel del forskning som pekar på att de äldres hälsa i hög grad formats av tidigare livserfarenheter. Att växa upp under svåra ekonomiska och sociala för hållanden kan påverka den sociala och biologiska utvecklingen på ett sätt som hämmar den fysiska och kognitiva hälsan under resten av livet. En del av effekterna kan vara direkta. Undernäring under fos terliv och uppväxt kan, till exempel, på verka kroppen på ett sätt som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom under resten av livet. Andra effekter kan vara indirek ta. Barn som växer upp under ogynn samma förhållanden tenderar att, i högre grad än barn som växer upp under gynn sammare förhållanden, sluta skolan tidigt och arbeta inom lågavlönade och fysiskt ansträngande arbeten. Dessa faktorer på verkar i sin tur hälsan negativt. Personer från olika socioekonomiska grupper åld ras alltså med olika förutsättningar. Men även under ålderdomen skiljer sig lev nadsförhållandena åt mellan olika soci oekonomiska grupper. Flera studier har, till exempel, visat sig att högutbildade 32 äldre tenderar att få färre olämpliga läke medel och fler nya läkemedel förskrivna än lågutbildade äldre. Sammantaget pekar alltså forskningen på att det finns betydande skillnader i livs längd och hälsa bland äldre i Sverige idag. Det mesta pekar dessutom på att dessa skillnader har formats av livslånga skillna der i levnadsförhållanden. En framgångs rik strategi för att bekämpa dessa skillna der förutsätter således insatser under hela livsförloppet, med ett fokus på insatser ti digt i livet. l Är du intresserad av att läsa mer inom ämnet rekommenderar vi: Andersson, L. & Öberg, P. (Red). (2012). Jämlik ålderdom? I samtiden och framtiden. Stockholm: Liber. Rostila, M. & Toivanen, S. (Red). (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. S jukvårdens ökade specialisering och ständigt minskande antal geri atriska vårdplatser medför att äld re personer alltmer vårdas i ”stuprör” där främst den åkomma de vårdas för fokuseras. Denna specialisering mins kar även möjligheterna att se hela män niskan och hans/hennes totala vård och omvårdnadsbehov, vilket kan medföra återkommande sjukhusinläggningar och oklar ansvarsfördelning. De allra mest sköra med störst vård och omsorgsbehov bor och vårdas oftast på särskilt boende (SäBo). Dessa personer har ofta en ned satt kognitiv funktion, är multisjuka och har många olika läkemedel samtidigt (se Edberg & Ernsth Bravell 2013). En be tydande andel av de äldre som bor och vårdas på SäBo avlider också där, trots att förutsättningarna för att ge en god pallia tiv vård vid livets slut är begränsade. Om en god vårdkvalitet inom vården av äldre personer ska garanteras är det alltså nöd vändigt att sjuksköterskorna har en hög specifik geriatrisk kompetens. Äldres behov Förutom äldres multimorbiditet riskerar de även i större utsträckning att drabbas av allvarliga komplikationer såsom fall, malnutrition och trycksår. Studier har vi sat att äldre personer som bor på SäBo drabbas av fall minst tre gånger så ofta kommunal vård och omsorg har en hög jämfört med äldre som bor i ordinärt bo sjukvårdskonsumtion under sista året i ende och får frakturer i högre utsträck livet (exempelvis Andersson m fl 2007; ning än i andra miljöer (SKL 2009). Även Ernsth Bravell mfl 2010). När det gäller om det har skett förbättringar det senaste personer som bor på SäBo visade Anders decenniet visar fortfarande många studier son mfl (2007) att antalet inläggningar på att även risken för malnutrition är över sjukhus ökar de sista veckorna i livet och hängande hos äldre personer på särskilda att en betydande andel slutligen avled på boendeformer (Westergren 2009). Mal sjukhus, trots att intentionen från sam nutrition har i sin tur även samband med hället är att man ska kunna få vård och risken för att drabbas av trycksår. Även omsorg vid livets slut i sin hemmiljö oav om förekomsten av trycksår har minskat, sett var man bor. En av orsakerna kan vara är de personer som ådrar sig trycksår till bristen på geriatrisk specialistkompetens allra största delen äldre och många vårdas och en relativt låg sjukskötersketäthet. på SäBo (SKL 2013). Idag bedöms främst ris kerna för enstaka fakto En god kunskap är rer var för sig; risk att själva grunden för drabbas av malnutri god kvalitet i både tion bedöms ofta med hälso- och sjukvård MNA (Mini Nutritio och socialtjänst. Utbildningsnal Assessment), risk för situationen inom området getrycksår med den mo riatrik och gerontologi är av difierande Nortonska avgörande betydelse för både lan och risk för fall med verksamheternas kvalitet och Dowtown Fall Risk In rekrytering till området.” dex. Men eftersom dessa (Socialstyrelsen 2012) tillstånd är relaterade till varandra, krävs en hel hetsbedömning av indi videns totala hälsosituation. Förutom att Förutsättningarna för att äldre personer ofta har flera olika sjukdo kunna ge en god vård och mar samtidigt har de alltså ofta även en omsorg måste öka kombination av olika risktillstånd som En kartläggning av geriatrisk kompetens kräver hög kompetens hos omvårdnads bland olika yrkesgrupper som Socialsty personalen. relsen publicerade 2012 (Socialstyrelsen Studier visar att äldre personer inom 2012) visade att mindre än två procent ›› 33 TEMA • FORSKNING av de sjuksköterskor som arbetar med vård av äldre har en specialistutbildning inom området, även om något fler har en distriktssköterskeutbildning med inslag av gerontologi och geriatrik (Socialstyrelsen 2011; 2012). Det är inte heller ovan ligt att sjuksköterskor inom kommu nal vård och omsorg står ensamma med svåra beslut, speciellt under kvällar och nätter (Törnquist m fl. 2013). I studien av Törnquist m fl. (2013) beskrev nattsjuksköterskor att de ibland ringde till sjukvårdsupplysningen bara för att ha en kollega att prata med. Sjuksköterskorna beskrev även att de kände att de hade en bristande legitimitet i kontakterna med primärvård och sjukhus, men även inom den egna organisationen där hälso- och sjukvårdsfrågor inte prioriteras (Törnquist 2013). I intervjuerna framkom ex empelvis att sjuksköterskorna ibland inte ens hade basala förutsättningar att ge den omvårdnad som krävdes, exempelvis när någon behövde sug eller syrgas. Utdrag från en intervju: ”Vi får inte ha någon avancerad utrustning på boendet – de har beslutat att det ska vara som ett ’vanligt ordinärt boende’ – utan några speciella fördelar. Men det känns förfärligt att behöva ringa till ambulans när någon är slemmig bara för att vi inte har någon sug på boendet. Vi har ju kompetensen, men kan inte använda den...” (Törnquist mfl 2013) Sammantaget pekar studierna ovan tyd ligt på behovet av såväl specifik kompe tens som ledare som tar ansvar för om vårdnadens genomförande, se artikel av forskaren Ingela Beck i detta numer av tidningen. Vilken kompetens behövs? För att möta den äldre personens samt liga behov krävs flera olika kompetenser såsom kunskap om biologiskt åldrandet, somatiska hälsoproblem, psykiska och kognitiva hälsoproblem, multisjuklighet och komplexa vårdbehov. Vidare förut sätter en god vård och omsorg om äld re kompetens inom palliativ vård samt kunskap om hur värdighet och välbe finnande kan upprätthållas för både den äldre och dennes närstående. I en hel hetsbedömning av den äldre personens totala hälsostatus behövs vidare kunskap om kulturella och existentiella aspekter kopplade till just vård av äldre samt fär dighet i att ge hälsostödjande samtal med den äldre och dennes närstående. Vård och omsorg av äldre skall vara personcen trerad och bygga på evidensbaserad kun skap där vetenskapliga metoder används för att förstå och bedöma den äldre per sonens komplexa vårdbehov. Idag träf far ofta multisjuka äldre personer flera olika specialister, som alla försöker föl ja rekommendationer för den enskilda sjukdomen. Rekommendationerna riske rar att krocka och leda till konsekvenser som polyfarmaci och sjukhusinläggning ar (Nilsson 2012). Detta organisatoriska problem belyser både vikten av att ha en sjuksköterska med specialistkompetens med ett samlat ansvar för samordning av vård, omsorg och omvårdnad för perso ner med multisjuklighet samt vikten av kunskap om förbättringskunskap för att omsätta forskningsbaserade resultat i ut vecklingen av vården. Kortare fristående kurser kan inte omfatta all den kompe tens som beskrivs ovan. För att kunna möta den äldre personens komplexa so matiska, psykiska, och kognitiva hälso problem och multisjuklighet krävs istäl let en längre sammanhållen utbildning. Specialistsjuksköterske utbildning inom vård av äldre på avancerad nivå Specialistsjuksköterskeutbildningen, inriktning vård av äldre är ett exempel på en sammanhållen utbildning som bygger på evidensbaserad kunskap för att möta den äldre personens komplexa vårdbe hov. Utbildningen är på avancerad nivå och ska väsentligen bygga vidare på de 34 TEMA • FORSKNING kunskaper som studenterna tidigare har. Det innebär en fördjupning av kunska per, färdigheter och förmågor i förhål lande till utbildning på grundnivå och en ytterligare utveckling av studenter nas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla förmå gan att hantera komplexa företeelser, frå geställningar och situationer, och förbe reda studenterna för en yrkesverksamhet med stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete (Högskolelag, SFS 1992:1434). På avancerad nivå beskrivs kunskap, förståelse och dess tillämpning som en utvecklad förmåga i användning av nya idéer och att ha en problemlösningsförmåga i obekanta och komplexa situationer. Förmågan att göra bedömningar på avancerad nivå innebär att utifrån ofullständig data koppla ihop kunskap för att hantera komplexa situa tioner. Förmåga att kommunicera slutsat ser och hur dessa är underbyggda med kunskap inom det egna området för både professionella och lekmän. Studiefärdighet på avancerad nivå beskrivs som en ut vecklad förmåga att självständigt studera och lägga upp sina studier (Joint Quality Initiative Group, 2004; Weurlander &Bolander, 2007). Avancerad praktisk omvårdnad enligt Oberle och Allen (2001) omfattar såväl expertkunnande som bildning (att vara lärd). Här genomförs komplexa kliniska bedömningar och det visas skicklighet i vårdandet och en självständighet i att ini tiera vård. På denna nivå analyseras forsk ning kritiskt och användning av omvård nadens evidens i det kliniska arbetet är en självklarhet. Avancerad nivå kräver sitt le darskap för att säkerställa god omvårdnad och utveckling av den samma. Teamarbe te och samarbete med andra professioner för att möta de behov som finns i relation till komplexa situationer behövs på denna nivå (a.a.). Komplexa situationer är situ ationer som består av många olika delar vilka hänger samman på ett svåröverskåd ligt sätt (Nationalencyklopedin, 2012). För avancerad praktisk omvårdnad krävs enligt Oberle and Allen (2001) a llmän kunskap i form av teoretisk kun skap dvs. ”att veta vad och varför” något ska göras och att känna igen mönster dvs. ”att veta vad” detta kan vara tecken på samt att ha praktisk kunskap för ”att veta hur” något ska utföras Därtill behövs specifik/särskild kun skap dvs. personlig kunskap om patienten ”att veta vem” personen är. Slutligen krävs det en utvecklad praktisk visdom för att kunna avgöra vad som är lämpligt vid ett visst tillfälle bland de alternativ som skul le kunna vara möjliga. Ovanstående mo dell för Avancerad praktisk omvårdnad används i utbildningens samtliga kurser för att förstå och bedöma komplexa si tuationer. Även den verksamhets förlagda delen av utbildningen skall vara på avancerad nivå Wijk et al. (2009) diskuterar i en artikel de krav som utbildningsreformen utifrån NANO Syd består av lärosätena Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Hälsohögskolan Jönköping, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Högskolan Väst som tillsammans driver specialistsjuksköterskeprogrammet inom vård av äldre, 60 hp. Ingående kurser i utbildningen är; Omvårdnad hälsa och livsvillkor hos äldre, Vetenskapliga metod inriktning vård av äldre, Geriatrisk omvårdnad, Värdighet och välbefinnande i åldrandet, Palliativ vård med inriktning mot äldre, Organisation ledning och utveckling med inriktning vård av äldre samt Examenskurs. I utbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) integrerad som en del i samtliga ingående kurser främst i former av uppgifter som genomförs i klinisk praktik. Utbildningen är helt nätbaserad och går med 50% studietakt via en för samtliga lärosäten gemensam lärplattform. En nätbaserad studieform skapar möjlighet till att gå en specialistutbildning även för de som arbetar, har familj och svårigheter med att fullfölja en campusförlagd utbildning. Att studera via nätet innebär att studenten till stor del kan planera sina studier oberoende av tid och rum. Kursplattformen är alltid tillgänglig varhelst studenten befinner sig. 35 Bologna ställer på specialistutbildning ar för sjuksköterskor avseende verksam hetsförlagd utbildning (VFU) på avan cerad nivå. VFU ska ha samma krav på högskolemässighet och avancerad nivå som de teoretiska delarna. VFU på av ancerad nivå fodrar mer än den praktiska vardagspedagogiska inriktning som tidi gare använts. I specialistutbildningar för sjuksköterskor finns ett behov av att in tegrera vetenskap och beprövad erfaren het samt att tydliggöra hur vetenskapligt förhållningssätt och evidensbaserade in satser kan tillämpas och utgöra grund för frågeställningar och identifiering av ut vecklingsområden inom vårdverksamhet (Wijk et al., 2009). I specialistsjusköterskeutbildningen inom vård av äldre integreras teori och praktik i form av studieuppgifter som ge nomförs under VFU. Det kan vara teo retiska frågeställningar som studeras och omsätts i praktiken eller autentiska kom plexa situationer/problem som hämtas i praktiken och analyseras och studeras teoretiskt relation till omvårdnad på av ancerad nivå. Den verksamhetsförlagda utbildningen kan ske på den egna arbets platsen vilket kan leda till en direkt til� lämpning av ny kunskap. Exempelvis kan studenterna genomföra en intervju med en äldre person, göra en eller flera obser vationer samt strukturerade bedömningar av de hälsoproblem eller besvär som den äldre personen beskriver eller observatio nerna visar. Andra faktorer att beakta är den äldre personens hälsosituation och skillnader och likheter mellan den äldre personens beskrivning av sin situation, vad studenten själv observerar och vad den strukturerade bedömning gav för re sultat. I den aktuella uppgiften knyter de även an till relevanta åldrandeteorier och aktuell forskning inom området och ger förslag på omvårdnadsåtgärder som kan förbättra den äldre personens situation, men även öka vårdkvaliteten inom den egna verksamheten. Genom att koppla teori och praktiskt handlande på detta sätt stimulerar och möjliggör utbildning en till att studenterna vågar tänka nytt ›› TEMA • FORSKNING Blir det någon skillnad? Då sjuksköterskor med en särskild kom petens inom äldreområdet tillfrågas om vad de upplever som största vinsten med att ha en specialistsjuksköterskeutbild ning med inriktning vård av äldre blir svaret att kunskapen ger en ökad säker het att möta den äldre patienten, men också dennes anhörige. Kunskapen om det normala åldranded, och när något avviker från det normala, är oerhört vär defull inte minst för att kunna ta ställ ning till när åtgärder krävs. Kunskapen gör att sjuksköterskan också har en be redskap för att kunna motivera en åtgärd som vidtas både till patient och anhörig men också för att kunna motivera vid utebliven åtgärd. I vården av äldre finns en risk för överdiagnosticering, men kan ske framförallt för underdiagnosticerng. Det finns en risk att åkommor och besvär tolkas som ”normalt åldrande” istället för att åtgärder som kan öka såväl välbefin nande som livskvalitet sätts in. ”Jag upplever kursen som lärorik och att jag har fått tänka till om hur jag vill arbeta. Att det är patienten som jag är där för, så har jag alltid arbetat. Men jag vet nu hur jag ska kunna påverka mina kollegor och övrig personal som arbetar i vården. Att ta fram riktlinjer om den personcentrerade vården. Att lära dem se individen och inte enbart diagnosen. Jag har det nu vetenskapligt förankrat och det blir då lättare att bevisa vad som är rätt.” Studentkommentar i utvärderingen av utbildningen 36 Foto: fotoakuten.se En ökad kompetens bidrar till att Speci alistsjuksköterskan med inriktning äldre vågar säga ifrån och på ett bättre sätt kan motivera varför man säger ifrån. Sjukskö terskan upplever sig stå på den äldres sida i kontakten med olika vårdgivare och an höriga, vilket gör att den äldre personen förhoppningsvis kan känna större säker het i den vård de får och att deras röster blir hörda. En sjuksköterska uttrycker det som att hon numera känner sig som ”den äldres advokat”. Sjuksköterskan med en extra kom petens inom området äldre upplever sig vara en uppskattad resurs inom exem pelvis primärvård. Specialistsjuksjukskö terskan konsulteras ofta av kollegor i det dagliga arbetet. Utbildningen har gett en ökad kunskap om olika vårdgivare och hur organisationen är uppbyggd. Ett re sultat av denna kunskap kan innebära att en situation som tidigare skulle ha föran lett ett besök på vårdcentral eller inom slutenvården inte längre är aktuellt utan problemen kan lösas på plats. Äldressjuk sköterskan inger med sin kunskap förtro ende eftersom de som kontaktar henne från hemsjukvård och särskilda boenden känner att sjuksköterskan förstår deras si tuation. En företrädare i en kommun där man vid annonsering av ledig tjänst ef terfrågade kompetensen Specialist utbil dad sjuksköterska med inriktning äldre motiverade att man valt att efterfråga denna kompetens eftersom denna ut bildning anses svara upp mot behovet i dagens vård och omsorg av äldre. Den kompetens som ofta efterfrågats hittills för anställning i kommun och hemsjuk vård är disktrikssköterskeutbildning. Utbildningsinnehållet i disktriktssköter ske utbildningen är omfattande och inte så specifikt inriktat på äldre. Dagens vård och omsorg av äldre kräver väsent ligt mer fördjupade kunskaper om äld re för att en vård av kvalitet skall åstad kommas. l Sarkopeni Referenser: Andersson M., Hallberg IR., Edberg A-K. (2007) Health care consumption and place of death among old people with public home care or in special accommodation in their last year in life. Aging. Clinical and Experimental Research, 19(3): 228-239. Att undernäring medför stora konsekvenser för den äldre individen är det säkerligen ingen som motsäger sig idag. Kunskapen om undernäring och dess konsekvenser har ökat dramatiskt de senaste decennierna och genom bland annat Socialstyrelsens arbete för bättre näringsrutiner i vård och omsorg, är det allt fler kommuner som tar undernäringsproblematiken inom särskilda boenden på större allvar. Edberg & Ernsth Bravell Läkartidningen 2013 In press Ernsth Bravell M., Malmberg B., Berg S. (2010) End-of-life care in the oldest old. Palliative & Supportive Care, 8: 335 -344. Joint Quality Initiative Group. (2004). Shared ‘Dublin’ descriptors for Short Cycle, First Cycle, Second Cycle and Third Cycle Awards. Hämtad 27 december 2012 från European University Association http:// www.eua.be Oberle, K. & Allen, M. (2001). The nature of advanced practice nursing. Nursing outlook, 49 (3), 148-153. Nilsson, G. (2012). Multisjuklighet är mer regel än undantag. Men forskningen har inte hängt med i dagens vårdverklighet. Läkartidningen nr 43–44 2012 volym 109 pp 1940-1941. SFS 1992: 1434. Högskolelag. Hämtad 10 december, 2012 från Riksdagen, http:// www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/ Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/ Socialstyrelsen (2011). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi – strategiskt viktiga problem och förslag till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-34 Socialstyrelsen (2012). Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi - förslag till utformning och genomförande. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-5 SKL (2009). Fallskador bland äldre – en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. SKL (2013). Förekomst av trycksår kartlagd. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Länk:http://www.skl.se/press/ nyheter_2/nyheter-2011/forekomst-avtrycksar-kartlagd Törnquist A., Andersson M., Edberg A-K. (2013) In search of legitimacy - registered nurses experience of providing palliative care in a municipal context. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3): 651-658. Westergren A. (2009) Vikten av mat för vikten, hälsan och välbefinnandet. Nordisk Geriatrik, 5: 32-39. Weurlander, M. & Bolander, K. (2008). Om bredd och djup: Några tankar om hur progression kan uttryckas (CME-guide, nr 3). Institutionen för lärande, informatik, management och etik. Stockholm: Karolinska institutet. Wijk, H., Öhlén, J., Lidén, E., German Millberg, L., Jacobsson, C., Söderberg, S., … Söderlund, M. (2009). Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: Ny utmaning för specialistutbildninga för sjuksköterskor. Vård i Norden, 29 (4), 41-43. Foto: Peter Blomberg och se vårdandet på sin egen arbetsplats med nya ögon. Både studenter och deras arbetsgivare har även uttryckt att de ge nom denna typ av integrerade uppgifter kunnat se tydliga förändringar på avdel ningens/enhetens vårdkvalitet under ut bildningens gång. M I N I T E M A • K O S T O C H N U T R I T I O N Sara Karlsson leg. dietist och kostekonom U ndernäring påverkar i stort sett alla kroppens funktioner nega tivt, både strukturellt och funk tionellt, och det finns starka samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och ökad sjuklighet, nedsatt funktion, livskvalitet, förlängda vårdtider och död lighet (Socialstyrelsen, 2011). I samhällsdebatten betonas ofta hur viktig fysisk aktivitet är för vår hälsa. Ett av Sveriges folkhälsomål är att förebyg ga fysisk inaktivitet som bidragande or sak till ohälsa (Folkhälsoinstitutet, 2011). Dock upplever jag att det inte pratas om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den äldre och hur denna kan öka äldres självständighet och oberoende. Irwing Rosenberg, som redan 1989 myntade be greppet sarkopeni, sade ”Muskulaturen är den enskilda faktor som har störst be tydelse för den äldres rörelsefrihet”. Sar kopeni är ett begrepp som är relativt nytt och innebär en fortlöpande minskning av muskelmassa, muskelstyrka och ned satt funktion (Haglund, 2010). I förläng ningen innebär det en nedsatt förmåga att klara sina aktiviteter i det dagliga livet (ADL) vilket ger ett ökat beroende av an dra och en ökad risk för fall och frakturer. Sarkopeni kan delas in i primär och sekundär sarkopeni (Cruz-Jentoft, 2012). Den primära orsaken är åldersrelaterad sarkopeni och inget annat. De sekundära orsakerna kan vara relaterade till inaktivi tet på grund av exempelvis sängliggande eller en stillasittande livsstil, till sjukdom som exempelvis inflammatoriska sjukdo mar och malignitet, samt till nutrition som en följd av bristfälligt n äringsintag av energi och/eller protein. Då sarkopeni fortfarande är ett rela tivt nytt begrepp pågår en ständig dis kussion om definition, diagnos och behandling (Cruz-Jentoft, 2012). En ar betsgrupp vid namnet European Wor king Groups on Sarcopenia in Older Pe ople (EWGSOP) som arbetar med att utveckla en definition av syndromet, me nar att sarkopeni borde övervägas hos alla äldre personer som uppvisar nedsatt fy siskt funktion och styrka samt försäm ring av hälsan i övrigt. Det gäller framfö rallt äldre personer som är sängbundna, inte kan resa sig från en stol självständigt eller som går långsammare än en meter per sekund. Degenerationen av muskler börjar re dan i medelåldern (Cruz-Jentoft, 2012) och det uppskattas att hälften av muskel massan och muskelstyrkan går förlorad mellan tidig medelålder och tills indivi den nått en hög ålder (Cederholm, 2010). 1–2 procent av individens muskelmassa förloras per år efter 50 års ålder och ef ter 60 års ålder accelererar förlusten upp 37 till 3 procent per år (Rolland et al, 2008). Prevalensen för sarkopeni bland 60–70 åringar estimeras till 5–13 procent och till 11–50 procent hos 80-åringar och uppåt (Cruz-Jentoft, 2012). I en ameri kansk studie led 23 procent av kvinnor na och 27 procent av männen i åldern 64–93 år av sarkopeni (Iannuzzi-Sucich et al, 2002). Sarkopeni är ett utbrett pro blem och det har rapporterats att mer än 50 miljoner människor är drabbade och under de nästkommande 40 åren kommer minst 200 miljoner männis kor att beröras (Cruz-Jentoft, 2012). I en italiensk studie på ett sjukhem uppfyllde 33 procent av de boende kriterierna för sarkopeni, och efter sex månader hade 40 procent av dessa individer avlidit jäm fört med ca 10 procent i den icke-sarko pena gruppen (Cederholm, 2012). Då skelettmuskeln är ett plastiskt or gan ger det goda möjligheter till behand ling (Cederholm, 2012). Styrketräning är grunden för behandling av sarkopeni och motståndsträning ger ökad proteinbild ning och ökad muskelstyrka, även vid hög ålder (Haglund, 2010). Kombineras träningen dessutom med ett högt pro ›› Foto: fotoakuten.se ter samt antioxidanter från intag av frukt och grönsaker ger en livsstil som kommer att öka muskelfunktionen, minska risken för fall och reducera den bräcklighet som äldre riskerar. Jag väljer att alltid ta upp sarkopeni när jag föreläser och utbildar i ämnet un dernäring. Jag upplever att viktnedgång och lågt BMI är faktorer som får de flesta att höja ögonbrynet för att det kan fin nas nutritionella problem. Dock är det många som har svårt att motivera nutri tionsbehandling till äldre som man anser antingen är överviktiga eller inte har för lorat något i vikt. Som dietist ser jag dock fler faktorer som är viktiga att uppmärk samma och behandla. Apati, ökad trött het, försämrad ADL-förmåga och fall är alla faktorer som tyder på att en person kan behöva nutritionsbehandling. Detta kan gälla även personer med högt BMI och som inte har någon viktminskning. Det kan antingen bero på dålig nutri tionsstatus men även på sarkopeni. Om en äldre individ har dubbelt så mycket fettmassa som muskelmassa som dess utom är förenad med fetma kallas till ståndet sarkopen obesitas. Det är därför viktigt att vi uppmärksammar även dem som är överviktiga, de kan också lida av sarkopeni. I min roll som dietist inom äldre omsorgen anser jag att det är viktigt att vi vidgar vår syn på vad som kräver nu tritionsinsatser. Undernäring är ett stort problem som försämrar livet för många äldre men vi måste se mer än bara vikt nedgång och lågt BMI. Förlust av mus kelmassa drabbar många och leder till att många äldre mister sin självständighet och sitt oberoende. Att kunskap är källan till förändring är en självklarhet, därför är det viktigt att vi undervisar om sarkopeni och dess konsekvenser för att kunna få till ett arbete som minskar konsekvenserna av muskeldegenerationen. Kan sjukskö terskor inom vård och omsorg uppmärk samma individer som riskerar att utveck la eller redan har utvecklat sarkopeni, kan råd ges för att förebygga den sarkopena utvecklingen. 38 I arbetet för bättre folkhälsa talas stän digt om vad man kan göra för att före bygga ohälsa. I vård och omsorg talar vi nästan alltid om behandling. Det är be tydligt mer kostnadseffektivt och bättre för den enskilde individen om vi arbetar förebyggande mot muskelnedbrytningen och kanske kan förskrivning av styrketrä ning vara en väg att gå. Fysisk aktivitet på recept (FaR) finns redan för att före bygga livsstilssjukdomar men jag tror att vinsterna skulle vara många om fysisk ak tivitet förskrevs även till äldre som riske rar eller redan förlorar muskelmassa och muskelstyrka. I framtiden vill jag se att varje äldreboende har ett gym, tänk vilka fördelar det skulle kunna bidra med! l Referenser: Cederholm, T.(2010) Sarkopeni – protein och styrketräning kan bromsa. Nordisk Nutrition, no. 1, pp. 19–20. Vad gör en kommundietist? Jag heter Johanna Calles och arbetar 25 procent som leg dietist i Vänersborgs kommun. Jag är anställd av Socialförvaltningen och arbetar gentemot avdelningarna Vård och Omsorg samt Omsorg om funktionsförhindrade samt till viss del kostenheten. Mitt arbete utgår från samma kontor som de flesta kommunsjuksköterskor är placerade. Det upplevs positivt för båda parter och min profession synliggörs och det gör det enklare att konsultera och diskutera nutritionsfrågor gällande vårdtagare. Övrig tid arbetar jag som klinisk dietist inom slutenvården på Norra Älvsborgs Länssjukhus. Foto: Niklas Ekerstad teinintag kan ett ännu bättre resultat på muskelbyggnad ses. Det är viktigt med ett tillräckligt energi- och proteinintag för att förhindra muskelförtvining. Det muskulo-skeletala systemet ses ofta som ett sammanhängande organsys tem och osteoporos och sarkopeni är den åldersrelaterade försämring av skelett och muskler som leder till minskad rörlighet, ökad risk för fall och därmed även ökad risk för frakturer (Cruz-Jentoft, 2012). Denna duo har många likheter när det kommer till behandling. Daglig fysisk träning, både uthållighets- och belast ningsträning, dagliga utomhusaktivite ter som bidrar till solexponering, ett dag ligt intag av protein från exempelvis kött och fisk, mjölkprodukter, ägg, baljväx M I N I T E M A • K O S T O C H N U T R I T I O N arbetsplatsreportage M I N I T E M A • K O S T O C H N U T R I T I O N Cederholm, T.(2012) Sarkopeni – ett begrepp med tiden för sig. Svensk geriatrik, no.4, pp.7–9. Cruz-Jentoft, A.(2012) Sarcopenia. Wiley & Blackwell. West Sussex, UK. Folkhälsoinstitutet (2011) Äldres Hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad 2013-08-29 från: http://www.fhi.se/PageFiles/12188/ R2011-12-Aldres-halsa.pdf Haglund, O.(2010) Minskning av muskulaturen vid åldrande (sarkopeni) – ett vanligt och viktigt tillstånd. Medicinsk access, nr 4/5 ss. 14–21. Iannuzzi-Sucich, M., Prestwood, K.M. & Kenny, A.M. (2002) Prevalence of sarcopenia and predictors of sceletal muscle mass in healthy, older men and women. The journals of gerontology. Series A, Biological sciences and medical sciences, vol. 57, no. 12, pp. M772-7. Rolland, Y., et al(2008) Frailty, osteoporosis and hip fracture: causes, sonsequences and therapeutic perspectives. The journal of nutrition, health & aging, vol. 12, no. 5, pp. 335–346. Socialstyrelsen (2011) Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen Johanna Calles Leg Dietist Kommundietister i Sverige De flesta dietister i Sverige arbetar inom slutenvården på sjukhus, ett mindre antal arbetar inom primärvård och kommun. En sammanställning från februari 2013 utförd av Cecilia Malmqvist, leg dietist, Växjö Kommun visar att det finns die tist eller dietister anställda i 55 av Sve riges kommuner (290) och stadsdelsför valtningar och att kommundietisternas arbetsområde varierar. Flertalet arbetar med äldreomsorg. Inom den kommunala äldreomsorgen är nutritionsproblem vanligt förekomman de. En svensk avhandling visar att 73 procent av äldre över 65 år är eller lig ger i riskzonen för undernäring, ett pro blem som ökar med stigande ålder och kronisk sjukdom (Saletti A. Nutritional status and mealtime experiences in elder ly care recipients 2007). Sjukdomsrelate rad undernäring leder till ökad vårdtyngd samt minskad funktion och livskvalitet. Andra områden kommundietister arbetar gentemot är handikappomsorg, förskola/skola samt kommunens kosten het. En del arbetar även med folkhälso frågor eller som kostutvecklare. Vissa kommuner har dietistens uppdrag som NAD, nutritionsansvarig dietist att jäm föra med den roll som MAS, medicinskt 39 ›› M I N I T E M A • K O S T O C H N U T R I T I O N D I S P U TAT I O N Annakarin Olsson Titel: Teknik som stöd i det dagliga livet för personer med demens som bor i det egna hemmet och deras närstående ansvarig sjuksköterska har inom sitt ar betsområde eller MAR, medicinskt an svarig för rehabilitering. Många dietister jobbar med övergripande kvalitetsfrågor och utbildningar, medan andra arbetar med individuell nutritionsbehandling. Kommundietisterna har ett mycket aktivt nätverk där kunskap och erfaren heter utbyts dagligen. Uppdrag som kommundietist I mitt uppdrag som dietist i Vänersborgs kommun ingår att samverka med om vårdnadspersonal, sjuksköterska, sjuk gymnast, arbetsterapeut, logoped eller läkare för att bedöma patienters nutri tionstillstånd. Kontakt med dietist tas av sjuksköter ska eller annan legitimerad personal som avgör beroende på ärende om dietist ska det motsatta d v s viktökning. Sjuksköterska konsulterar även die tist då det behövs ordination eller för skrivning av livsmedel vid medicinska behov, särskilda näringsändamål (SÄR NÄR) som exempelvis näringsdrycker eller sondnäring. Nutritionsgruppen Vänersborgs kommun har en väl funge rande tvärprofessionell nutritionsgrupp (MAS, dietist, sjuksköterskor, enhets chefer och kostchefer) som represente rar äldreomsorgen, handikappomsorgen, förskola/skola samt kostenhet. Önskvärt är att även läkare, sjukgymnast, bistånds handläggare, logoped och arbetsterapeut skulle finnas med. Vi träffas 2–3 gånger per termin och medicinskt ansvarig sjuk sköterska (MAS) är sammankallande. Nutritionsgruppen har tillsammans Inom äldreomsorgen är det oftast problem med viktminskning men inom omsorg för funktionshindrade är det många gånger problem med det motsatta d v s viktökning.” kontaktas. En skriftlig remiss ska då skick as där man beskriver nutritionsproble met, vikt- och längduppgifter samt vikt historia. I en del fall gör jag tillsammans med omvårdardansansvarig sjuksköterska hembesök. Ett arbetssätt som jag tycker är mycket givande, då våra kunskaper många gånger kompletterar varandras. Oftast medverkar även omsorgspersonalen, då tydliggörs helhetsbilden kring vårdtagaren och tillsammans med vårdtagaren gör vi upp en nutritionsplan. Inom äldreomsor gen är det oftast problem med viktminsk ning men inom omsorg för funktionshin drade är det många gånger problem med utarbetat en nutritionspärm ”Matlust” som ska finnas på alla boenden och även i hemvårdsgrupperna. Där kan man läsa och hitta information (utifrån Social styrelsens riktlinjer samt Livsmedelsver ket och Hälso- och sjukvårdslagen) om de olika yrkesfunktionernas ansvarsför delning för kost och nutrition, rutiner för att förebygga och behandla undervikt och övervikt, olika koster vid sjukdomar, rekommendationer om måltidsordning och måltidsmiljö, matkultur och livs medelshygien. Varje termin anordnar vi kostom budsträffar/utbildningar för kommu 40 nens kostombud. Jag medverkar oftast i utbildningarna och föreläser exempel vis om näringslära, malnutrition, kostru tiner och koster vid olika sjukdomar. Kostombud finns på kommunens samt liga boenden och även inom hemvår den. Kostombudens uppgifter är mycket viktiga då de har en betydande roll bl a genom att aktivt föra kunskap och in formation vidare till kollegor inom sin enhet och då bidraga till att kostrutiner och kostordinationer följs. All kostordi nation av specialkoster görs av sjukskö terska och i samråd med dietist beroende på vilken typ av kost som behövs. Förra året medverkad nutritions gruppen i en äldremässa som besöktes av 5 200 kommuninvånare. Besökarna hade möjlighet att ta vikt och längd som se dan användes för att beräkna BMI (Body Mass Index) för de som ville. Vi informe rade bl a om sätt att minska en lång natt fasta och det fanns möjlighet att prov smaka en så kallad Sängfösare (bestående av frusna bär, yoghurt, socker, matolja) som görs på äldreboenden för att minska nattfastan. Representanter från kosten henten fanns också med och gav prov smak på den kylda maten som levereras i matlådor till hemmaboende äldre. Kostenheten är den enhet som levere rar mat till kommunens boenden, skolor och även för hemleverans (biståndsbevil jat). Mitt uppdrag gentemot kostenheten kan bestå av näringsvärdesberäkningar av matsedlar, medverka vid köksmöten, ut bildning av olika koster för kökspersonal samt att tillsammans med kostcheferna uppdatera kostrutiner och dokument. Avslutningsvis trivs jag mycket bra i min roll som kommundietist! Det är ett stimulerande arbete med varierande ar betsuppgifter. Önskvärt skulle givetvis vara att tidsmässigt utöka tjänsten då 25 procent många gånger känns som för lite tid. l Annakarin Olsson, Universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle Att bo kvar i det egna hemmet trots att vara drabbad av en demenssjukdom är en önskan för de allra flesta personer med demens och där den dagliga vården och omsorgen oftast om besörjs av närstående. Fysisk aktivitet och att vistas utomhus har i forskning visat på positiva effekter hos personer med demens. I ett samarbetsprojekt mellan kommunen, som ini tiativtagare, Högskolan i Gävle och näringslivet var syftet att utveckla ett tekniskt stöd för tryggare utevistelse för personer med demens och deras närstående. Samarbetet utmynnade i en doktorsavhandling med fokus på användningen av ett passivt positioneringslarm i det dagliga livet för personer med demens boende i det egna hemmet. Resultat visade att perso ner med demens och deras närståendes användning av larmet upplevdes ge en frihet, stödja och stärka känslan av oberoen de hos person med demens och deras närstående samt ge en känsla av trygghet och säkerhet för dem båda. Vidare visade även användningen av larmet på att de självständiga utevis telserna för personer med demens ökade samt att oron hos närstående minskade. Slutsatsen är dock att personer med demens och deras närstående som önskar använda larmet i det dagliga livet bör få ett 24-timmarsstöd anpassat utifrån deras förutsättningar ex. beroende på behov, kunskap, färdig heter och förmåga att använda och hantera larmet. Passivt positioneringslarm • • • • Bygger på GPS-teknik (Global Positioning System) Sändare* som bärs av person med demens vid utevistelse Mottagare** (mobiltelefon) bärs av närstående ”Dold zon” som är flexibel och aktiveras när person med demens passerar den virituella gränsen • Kommunicerar via SMS med kartbild • Möjlighet att kommunicera via samtal mellan sändare och mottagare Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Som bekant riskerar den som är undernärd, eller inte orkar äta så mycket, att få i sig för lite protein. Liva Energi® Svartvinbärsdryck Protein är vårt bidrag till att på ett enkelt sätt fylla på proteinförrådet via en god dryck. De som jobbar med de gamla måste förstås vara uppmärksam på problemet med både protein- och energibrist. Förhoppningsvis se till helheten – och ta väl hand om Elsa och hennes kamrater. Drycken har utvecklats tillsammans med Igelösa Life Science AB utanför Lund som, parallellt med renodlad medicinsk forskning, bedriver forskning inom undernäring, livsstil och kostens betydelse för tillfrisknande efter sjukdomar och operationer. Teamet på Igelösa har även arbetat med recepturen och den tekniska framställningen av drycken. Svartvinbärsdryck Protein är den första klara proteinrika fruktdrycken på marknaden och kompletterar övriga produkter från Liva Energi. Närstående mobiltelefon** Nyhet! Telefonsamtal Den nya proteinrika drycken passar att dricka ofta och till mycket. Perfekt som måltidsdryck, men också som mellanmål med någonting till. L a r m Larm Person med demens sändare* Telefonsamtal Web server ia Genitz Foto: Soph Quality pharma kommer Kultur inom äldrevården Glädjeverkstans clowner kommer till demenssjuka med värme, glädje och fantasi. Genom nära möten med de som lever med demenssjukdom försöker de hitta in bakom sjukdomsskalet, skänka lite livsglädje och skapa meningsfulla avbrott i vardagen. Sophia Genitz K lockan är strax tio och i ett litet rum på Huddinge Sjukhus sitter clownerna Robban och Gajans, eller David Carmel och Eva R iepe som de heter privat, och lägger sista han den vid sin make-up. Här på Huddinge har Glädjeverkstan, som c lownerna job bar inom, ett eget rum med soffa, speg lar, sminkbord och pentry. Sedan flera år tillbaka besöker Glädjeverkstans clow ner barn på Astrid Lindgrens barnsjuk hus på Solna och i Huddinge och sedan hösten 2012 får även äldre som utreds för demenssjukdomar på avdelning R73 besök av de färgstarka och glädjespridan de clownerna. Snart rullar Gajans och Robban iväg nedför korridoren med sin ”clown mobil”, en specialutrustad sparkcykel med lådor och fack för allehanda rekvi sita som musik, hattar, ett rejält tilltaget ballongförråd och ett helt menageri med 42 leksaksgrisar och andra djur. Det är sa ker som clownerna kan ta till om f antasin tillfälligt behöver lite hjälp på traven el ler om de förmodar att någon de möter skulle glädjas av en speciell tingest eller aktivitet. Clownernas besök och mö ten med såväl äldre som barn är alltid improviserade. Inget möte är det andra likt, därför är improvisation det främ sta sättet att närma sig människorna som clownerna möter. – Lyhördheten är vår främsta egen skap och arbetsverktyg. Vi känner in stämning och humör och gör vårt bäs ta för att forma mötet efter det, berät tar Anne-Marie Möller, eller clownen Pajette. Tillsammans med Eva Riepe är hon verksamhetsledare för Glädjeverk stan och initiativtagare till den nystartade verksamheten inom demensvården. Tillbaka på Huddinge Sjukhus. Här har Robban och Gajans fått rapport från personalen som berättar om det dagslä get på avdelningen. Clownerna får veta vilka personer som tillkommit sedan de var där senast, vilka som bör få besök 43 Varför satsar inte alla boenden på clown i demensvården? Clown i seniorvården är så nytt i Sverige trots att det funnits många år ibland annat Tyskland, Holland och Norge. Det finns många fördomar från personal, äldre och anhöriga om att clowner endast är för barn. Från clownernas håll finns nog en del fördomar om att det inte är lika roligt att vara clown för äldre. Vi har i vårt projekt verkligen bevisat motsatsen både för oss själva och för dem vi mött. Det har varit fantastiskt roligt att jobba med detta. En annan aspekt på varför inte fler satsar på detta är kostnadsfrågan. Vem betalar? Nu har vi lyckats hitta finansiering för ett pilotprojekt som bekostar besöken på fyra boenden och en utredningsavdelning i Stockholm samt på boenden som projektets medverkande clowngrupper i Göteborg, Malmö, Norrköping och Nora besöker. I framtiden kanske boendena, som Västergården i Huddinge själva får betala besöken, och då hamnar de i en situation när de får välja mellan clowner och andra besök av artister. ›› clownen plötsligt når in till och kan på verka. Att använda sig av karaktärer som ”alla” känner igen kan vara ett sätt att få åtkomst till det här inre rummet. Man kan referera till allmän vetskap, historiska personer, en känd artist eller idrottsman eller -kvinna. De äldre är många gånger mer distanserade än barn och kan behö va tid att orientera sig för att hänga med. Det är viktigt att gå varsamt tillväga, att sakta ner och göra saker väldigt långsamt. Då byggs en stämning upp och de äld re börjar sakta ta del i vad som sker. När artisten känner att det byggts upp förvän tan i rummet, att där finns en viss spän ning – då är det dags att gå vidare med en aktivitet eller ett trick. Glädjeverkstans clowner arbetar med det nära mötet. De kommer till boen dena med värme, glädje och fantasi och arbetar i par. De försöker alltid, i den mån det går, att få till ett individuellt möte med interaktion. Innan det första mötet får clownerna information av per sonalen om varje person de kommer att möta. De får veta om den eller den fung erar i grupp eller kanske får mest ut av ett mer intimt, individuellt möte. Är per sonen i fråga långt gången i sin demens sjukdom kanske det finns något i dennes levnadshistoria som kan locka fram del tagande och väcka uppmärksamheten för en stund. Joacim Österstam, verksam hetschef på Västergården, har beskrivit clownernas besök så här; – Med clownerna får alla sin del av kakan. Med andra evenemang blir det lite uppstyltat, mer show än besök. Artister na ställer upp sig och kanske får de igång lite sång. Med clownerna blir det myck et mer, de har ett större register och kan gå från det pyttelilla, där de sitter med en person och håller handen eller spelar på en gammaldags speldosa, till bollspel med tio personer och mycket livlig stäm ning. Och de som inte kan delta i grupp får besök på sina rum. Västergården i Huddinge är det första vård- och omsorgsboendet som Glädje verkstan börjat besöka utanför projek tet med clown i demensvården som star tade hösten 2012 och som finansieras av Allmänna Arvsfonden och Postkod Lotteriets Kulturstiftelse. Västergården, ett boende i kommunal regi, har på eget initiativ bokat in clownerna och betalar ur egen ficka för besöken. – Jag hade ju sett dem in action på min tidigare arbetsplats, Mårtensgår den, (ett av boendena som fick sina be sök finansierade av pilotprojektet) och sett vad de kunde erbjuda. Det finns inga började intressera sig för demensvården som möjligt arbetsområde, började de med att läsa in sig på området. Sedan följde en intensiv period när de initierade kontakt med olika aktörer inom vården och parallellt med det sökte de medel för att kunna finansiera en framtida verksamhet på vård- och omsorgsboenden. Bidrag från Stiftelsen Solstickan gjorde det möjligt att avsätta tid för att initiera projektet. Ett bidrag från Allmänna Arvsfonden gjorde att de kunde sjösätta verksamheten i Stockholm. Sedan tillkom ett mycket generöst bidrag från PostkodLotteriets Kulturstiftelse som gjorde det möjligt att utföra projektet på flera boenden i ett och ett halvt år framöver. Med PostkodLotteriets bidrag kom motkravet att projektet skulle vidgas och till ett pilotprojekt med Clown i Demensvården som startade parallellt på flera platser i landet. Glädjeverkstan skulle bygga upp en centrumverksamhet för detta ändamål och leda projektet. De tog kontakt med etablerade clowngrupper i landet och snart var planen färdig. Äldre med demenssjukdom i såväl Stockholm, Göteborg, Nora, Norrköping och Malmö skulle få besök av clowner. Under våren 2013 kom alla clowngrupper igång med besök på boenden i sina respektive områden. Målet med projektet är att utveckla en metod för hur clown i demensvården kan bedrivas. På hem sidan www.clownmedicin.com kommer erfarenheterna från projektet att samlas och här kan såväl artister som är intresserade av att starta liknande verksamhet som intresserad personal, anhöriga och allmänhet hitta information om clown i demensvården. Glädjeverkstans förhoppning är att verksamheten, som hittills fallit ut positivt, kan bli ett permanent inslag på många vård- och omsorgsboenden i Sverige och att clowner i växande omfattning kan sprida livsglädje och erbjuda ett givande avbrott i vardagen för demenssjuka äldre. BAKGRUND Sedan hösten 2012 arbetar Glädjeverkstan med clownbesök på vård- och omsorgsboenden. Där besöker fem av clowngruppens artister regelbundet äldre med olika typer av demenssjukdom. Glädjeverkstan startade verksamheten för att vi vill bidra till något positivt för den utsatta grupp av äldre som lever med demenssjukdom. Med sig i bagaget har Glädjeverkstan och dess verksamhetsledare Eva Riepe och Anne-Marie Möller, 15 års erfarenheter av att verka som clowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Glädjeverkstan besöker också regelbundet barn på Lilla Erstagårdens barnhospice, genom hembesök med SABH samt besök på asylboenden. Alla artister som arbetar inom Glädjeverkstan är professionella och har i grunden utbildningar inom drama, skådespel, mim med mera. Flera har gått välrenommerade clownskolor i Frankrike och Belgien. När Eva Riepe och Anne-Marie Möller, som båda också arbetar som clowner, 44 andra clowner i Stockholm som jag kän ner till som gör samma sak, de är unika, och jag ville jag att de skulle besöka även de äldre på min nya arbetsplats, förklarar Joacim Österstam. Glädjeverkstans clowner har många fina minnen från möten med äldre som varit svåra att få kontakt med, som kan ske legat i sina sängar, till synes okontakt bara men som lockats till en stunds va kenhet och delaktighet på det viset. En man, som tappat sitt tal och verkade svår att nå, var med i ett möte med fler an dra äldre. Han behandlades som om han fullt ut var medveten om det som hän de omkring honom. Clownerna målade upp olika bilder från estraden och ”gav” de äldre sånger av bland annat Frank Sinatra. När de avslutade log mannen stort, gjorde tummen upp och klappade sedan clownerna på kinden som tack. Personalen på boendena ger viktig återkoppling. De finns ju kvar hos de äld re och kan se eventuella effekter efter be söken. Clownbesöken skapar gemensam ma minnen hos personal och de äldre. – Vi upplever att vi lär oss hela tiden. Det är fascinerande att se hur humor ska par sammanhållning och skratt, och hur lätt vi andra kan gå in i leken med hjälp av clownerna. Det har redan visat sig ’spilla över’ på personal även andra tider då clownerna inte är här, berättar Gunilla Rydén, Temacoach, på Guldbröllops hemmet i Stockholm som regelbundet fått besök av clownerna sedan årsskiftet. Det kan vara väldigt stilla och lugnt på avdelningen efter ett clownbesök. En ligt personalen ska det också tolkas som ett bra betyg. Vi får också höra genom anhöriga att clownernas besök lämnar in tryck hos en del de möter. Anhöriga och närstående har till exempel fått höra om den ”charmiga fransosen som varit på be sök”, då är det clownen Pascal Toto som varit framme och charmerat och kanske bjudit upp till en tryckare. – Vi tar oss tid att hälsa ordentligt på var och en när vi kommer och efteråt så tackar vi för oss och säger adjö ordentligt så det inte blir för abrupt. Många gånger har vi fått höra från de äldre att ”det var härligt att ha så roligt ihop”. Vid sådana tillfällen blir man en extra lycklig clown, säger Anne-Marie Möller. l PostkodLotteriets Kulturstiftelse stödjer olika kulturprojekt som har till syfte att bidra till en positiv social effekt Glädjeverkstan har fått drygt 4 miljoner kronor till sitt projekt ”Clowner inom demensvården”. Genom projektet kommer professionella sjukhusclowner besöka demensboenden i fem svenska städer: Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm och Örebro. Nisha Besara, General Manager på PostkodLotteriets Kulturstiftelse svarar: Varför är det viktigt med kultur inom äldrevården? Nisha Besara Kultur är viktig för alla män niskor oavsett ålder. Bara för att man som gammal behöver hjälp med de vardagliga bestyren, och även stöd rent medicinskt, betyder det inte att behovet av kulturell stimulans minskar. Jag skulle snarare säga att behovet ökar i takt med att dagarna inte längre uppfylls av jobb, barn eller hushållsbestyr. Varför ansåg ni att just det här projektet hade en viktig roll att fylla? Vi har tidigare gett stöd åt Clowner utan gränser och vet därför vilken po sitiv kraft som clowner utgör. Clown, som begrepp, är ju direkt kopplade till glädje och sorglöshet. Clownernas förmåga att locka fram ett leende och kanske ett och annat minne får därmed stor betydelse för en äldre person med demens. Stöder ni fler kulturprojekt inom vården? Ja, exempelvis stödjer vi projektet ”Kulturhälsa” som 1,6 miljonerklub ben gör. Projektet kopplar forskning om kvinnors hälsa till kulturaktivi teter. Stiftelsen stödjer en hel del projekt som vänder sig till barn, men vi vill såklart nå alla åldersgrupper. Eftersom det finns ett behov av kultur stöd för äldre, är vår förhoppning att än fler organisationer kontaktar oss med sina initiativ. l 45 Foto: Postkodlotteriet inne på sina rum och så vidare. Sedan följer några timmar där clownerna möter personer i korridor, vid tv:n och inne på rummen. Det blir allt från livligt ballong bollande med en relativt ung man i kor ridoren till stillsamma sånger inne hos de som är svagast. En kvinna ligger till synes och sover i sin säng när clownerna försiktigt knackar på. De frågar om hon vill ha besök, ”Jaaa, vem är det?” blir svaret och Robban och Gajans förklarar att de är clowner på be sök som gärna vill sjunga en visa om det går för sig. Och ja, en visa vill damen gär na höra. Det blir en duett på Fritiof och Carmencita. Damen sjunger med i par tier och klappar glatt i händerna. Sedan vill hon inte att clownerna ska sluta och hon tycker absolut att dessa ”ungdomar” ska ut folkparkerna. Hon har massor av förslag på scener där de säkert skulle göra succé. Hon är väldigt engagerad och det är en överraskande förändring från det slumrande tillstånd hon först befann sig i. I clownernas möten med demens sjuka, uppstår ibland stunder av total tomhet, men så, plötsligt, är personen närvarande och med i leken eller samta let. För clownen handlar mötet om att öppna upp till ett annat rum, en plats innanför personens ”sjukdomsskal” som F O R S K N I N G S N Y T T I N O M G E R I AT R I K LÄSTIPS Inflammation kopplas till tankeförmåga och depression vid Parkinson Regler om bemanning i äldreomsorgen skjuts upp NÄR OMVÅRDNAD BLEV VETENSKAP de första decennierna 1970–2000 Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen träder i kraft under 2015 i stället för nu vid årsskiftet. Det gäller både reglerna för boenden med personer med demenssjukdom och de för alla andra äldreboenden. Symptom som depression, trötthet och nedsatt tankeförmåga ärväxande måltavlor inom parkinsonforskningen. Aktuella forskningsresultat visaratt dessa så kallade icke-motoriska besvär påverkar livskvalitén i sammautsträckning som de karaktäristiska rörelseproblemen. Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till social tjänstlagen ? bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre per sons behov. Socialstyrelsen vill införa båda regelverken som ett enda pa ket, har därför beslutat att låta båda två träda i kraft under 2015. – Det är viktigt att införa hela regelverket samtidigt för att samma bestämmelser ska gälla personer med demenssjukdom och andra äldre på äldreboenden. Det handlar ju ofta om per soner som bor vägg i vägg på samma boenden. Det kommer också att göra det enklare för kommunerna att tillämpa reg lerna, säger Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen. Genom att studera ryggvätskan hos parkinsonpatienter har forskare vid Lunds universitet nu för första gången kunnat visa på en starkkoppling mellan inflammation i hjärnan och ickemotoriska symptom. Studien, som publiceras i tidskriften Brain, Behaviour, an dImmunity, utgör den första omfattande kontrollstudien där forskare tittat pånivåskillnader av inflammatoriska markörer i ryggvätskan hos såväl personer medParkinsons sjukdom som en grupp friska individer. Resultaten visade att denhögsta in flammatoriska aktiviteten fanns hos just de patienter som led av demest allvarliga depressiva och kognitiva symptomen. – Vi har nu kunnat fastslå att höga nivåer avinflammato riska ämnen i ryggvätskan är kopplat till mer uttalade symp tom pådepression, trötthet och kognitiv nedsättning hos pa tienter med Parkinsonssjukdom. Detta innebär att vi nu kan gå vidare för att mer i detalj studeraorsakssambanden mellan inflammation och särskilda symptom, säger försteförfattaren till studien, Daniel Lindqvist, post doc vid Lunds universitet och ST-läkare ipsykiatri. Depression, trötthet och försämrad kognition vid Parkin sonssjukdom är ofta svårt att behandla. Oskar Hansson, fors kargruppsledare, hoppasatt resultaten kan utgöra en viktig byggsten för vidare forskning med sikte pånya terapier. – Resultaten är mycket intressanta men det är idag förti digt att till exempel rekommendera anti-inflammatoriska lä kemedel vidParkinsons sjukdom, sådana studier saknas ännu. Men vi arbetar naturligtvis föratt nå dit. Fynden kan på sikt bana väg för framtida behandlingar som riktar insig speci fikt på depressiva och tankemässiga symptom vid Parkinsons sjukdom,säger Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare på minnesklinikenvid Skånes universitetssjuk hus. Källa: Neurologi i Sverige Fördjupat samarbete Föreskrifterna har även väckt motstånd hos kommunpolitiker och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Därför har So cialstyrelsen bjudit in SKL till ett samarbete med start nu i höst kring hur kvaliteten inom äldreomsorgen kan följas upp. I uppföljningen ingår frågor om just bemanningen. – På så sätt kan vi gemensamt driva på utvecklingen i rätt rikt ning. För det man mäter blir också gjort, säger Erik Höglund. Många kommuner har dessutom uttryckt att de behöver mer tid på sig att förbereda sig inför att kunna leva upp till fö reskrifterna. – En samsyn kring regelverket är nödvändig för att få det att fungera. Den här tiden vill vi därför använda till att förbätt ra kommunernas förutsättningar att leva upp till lagstiftning en. Vi behöver få till stånd en bra äldreomsorg tillsammans med kommunerna, inte i strid med dem, säger Bitte Fritzon, enhetschef på Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer under första delen av 2014 anord na utbildningar som vänder sig till handläggare och beslutsfat tare på äldreboendena. Vid utbildningen kommer exempel på kommuner som redan bemannar sina äldreboenden utifrån de nya reglerna att lyftas fram. Parallellt fortsätter arbetet med att färdigställa föreskrifter na som gäller alla äldreboenden. Förslaget ska sedan skickas på remiss. Källa: Socialstyrelsen 46 Hund på recept När omvårdnad blev vetenskap – de första decennierna 1970–2000 redaktörer ElisabEth hamrin mona KihlgrEn alicE rinEll hErmansson gErthrud ÖstlindEr Elisabeth Hamrin, Mona Kihlgren, Alice Rinell Hermansson, Gerthrud Östlinder (red.) Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, till exempel Högskolereformen 1977. I dag har omkring 1 300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professorer emeritae. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa detta gör några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen här en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000. Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut samt en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så ”självklart och praktiskt” som omvårdnadsverksamheten noteras. Bokens författare Redaktörer för boken är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritae, Alice Rinell. Hermansson, dr med. vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och kand./mag. inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritae. l Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden Anna-Karin Edberg, Anna Ehrenberg, Febe Friberg, Lars Wallin, Helle Wijk, Joakim Öhlén Denna bok och webb är den efterfrågade och fristående fortsättningen på Omvårdnadens grunder. Redan före sin publicering har Omvårdnad på avancerad nivå varit känd för många under det lekfulla arbetsnamnet Omvårdnadens höjder. Innehållet är två sammanflätade delar: en tryckt bokdel och en digital webbdel. Den senare är helt unik i sitt slag. Ett åttiotal forskande och/eller kliniskt verksamma sjuksköterskor har skapat en digital artikelsamling som beskriver tillämpningen av avancerad omvårdnad inom respektive specialistområde. Webbmaterialet innehåller även sammanfattande ljudklipp, frågor samt den tryckta boken i sin helhet så att den kan läsas på exempelvis iPad. Detta är det första bokverket i Sverige som beskriver huvudområdet omvårdnad på avancerad nivå. Utgångspunkten är de sex kärnkompetenser som är gemensamma för alla professioner inom hälso- och sjukvården och som Svensk sjuksköterskeförening rekommenderar bör utgöra en röd tråd med progression genom utbildningarnas nivåer: • Personcentrerad vård • Samverkan i team • Evidensbaserad vård • Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling • Säker vård • Informations- och kommunikationsteknologi Tillsammans bildar bok och webb ett gemensamt och mångfaldigt innehåll för specialistsjuksköterskeutbildningarna. Avsikten är att skapa en grund för dessa utbildningar och deras motsvarigheter där omvårdnad på avancerad nivå kan beskrivas och problematiseras. l Vårdhundskolan.se har kurserna för er som vill arbeta med hund inom vården. Kontakta info@vardhundskolan.se för information. 47 Telefon 0768-439 300 info@vardhundskolan.se vårdhundskolan.se KRÖNIKA Foto: Urban Jörén Äldreomsorg N är jag var ung sade man ofta nedvärde rande om kvinnor att ”de står vid spisen och föder barn”. Det man inte nämnde var att detta var det viktigaste som fanns; att se till att familjen hade mat och att ha omsorg om bar nen och hela familjen. Under generationer hade det vävts in i livsmönstret så att det blivit en osedd självklarhet. Utan mat och utan omsorg så skulle det knappast bli någonting annat! Specialiseringen i arbetslivet går allt längre. Var och en har sin särskilda uppgift. Fortfarande sker en stor del av livmedelshantering och matlagning lik som vård och omsorg i hemmen. Men alltmer av detta sker i särskilda sektorer inom näringslivet eller inom den offentliga sektorn. Att laga mat på restaurang var länge ett låg statusyrke. Men nu har kocken blivit högstatus. Man tävlar och har mästerskap. Man kan bli svensk mästare och världsmästare. Man kan få en eller flera stjärnor i Guide Michelin. Vi har nu till och med tävlingar om vem som kan laga den bästa ”äldrematen”. Att stå vid spisen har blivit något fint! Hur länge ska det dröja innan vård och omsorg kommer på samma nivå? Det är säkert många av dem som sliter i äldreomsorgen som ”får en stjärna i himlen”, men det märks inte i nuet. Vårdyrkena har generellt alltför låg status. De som jobbar med äldre har lägst status eftersom gamla har låg status. Lä karna klarar sig väl ganska bra, men att vara geriatri 48 ker är inte så ”fint”. Undersköterskan, som oftast är den som utför den direkta omsorgen på äldreboen det, kommer längst ner på skalan med det viktigas te arbetet, det tyngsta jobbet och den lägsta lönen. Kan man tävla om att bli det bästa äldreboen det? Det verkar så efter att TV tagit ett initiativ i frågan. Är det då rimligt att också tävla om att bli den bästa äldrevårdaren liksom om att bli den bäs ta kocken. I princip borde det vara det, men det är inte lika lätt att mäta och det får kanske inte heller en omedelbar inverkan på lönenivån. Men vi har re dan fört in öppna jämförelser och valfrihet i vården, så det är nog inte omöjligt. Sverige har en bra sjukvård och även en bra äldreomsorg. Ett tecken på detta är att vi blir allt äldre. Även den palliativa vården har blivit allt bätt re. Trots detta kommer många larmrapporter om otillfredsställande vård och omsorg. Det är ofta brist på personal, ofta med specialkompetens på vård och omsorg av äldre. Vi (äldre) människor vill naturligtvis leva så länge som möjligt. Men vi vill också ha bibehål len värdighet och fullständiga mänskliga rättigheter livet ut. Det handlar som vanligt om både kvantitet och kvalitet. Det handlar inte bara om livets längd, utan även om livets innehåll. Eftersom vi numera sällan dör av den första åkomman blir allt fler äldre ”multisjuka” och kan även lida av ett eller flera fysiska handicap. Den enskilde blir beroende flera och olika insatser från kommun och landsting. Det tudelade huvudman naskapet och det växelvisa betalningsansvaret är en källa till onödiga kostnader och ineffektivitet. Ett ytterligare bekymmer är att vården och omsorgen regleras i två olika lagar, Hälso- och sjukvårdslagen och Kommunallagen Förr var det inte ovanligt att en politiker var ak tiv både i kommunen, landstinget och riksdagen. Detta ansågs som opassande mångsyssleri, men gav överblick och helhetssyn. Med ökad komplexitet har det blivit allt ovanligare. Istället värnar nu var och en sitt eget revir. Därför har aktiva politiker svårt att komma med radikala förslag till förbätt ringar. Som före detta politiker och nu representant för äldregruppen ser jag det nödvändigt att kräva att all vård och omsorg av unga och gamla kommer under en huvudman och en lagstiftning. l Karl Erik Olsson 3:eNationella konferensen i Äldrevård och geriatrik – Sjuksköterskan gör skillnad! 5–6 december 2013, Stockholm Sjuksköterskan gör skillnad med fokus på att förebygga och undanröja orsaker till risker som kan leda till vårdskador. Patienternas kunskap, synpunkter och erfarenheter om hur man kan minska och förebygga vårdskador är grundläggande i detta arbete. Sjuksköterskans specifika roll är att identifiera risker för vårdskador som vårdrelaterade infektioner, fallolyckor, trycksår, undernäring och effekter av av läkemedelsinteraktioner. Patientsäkerhetsarbetet är dessutom lönsamt i längden! På denna konferens får du fördjupade kunskaper, stimulans, idéer och verktyg för att utvecklas i din yrkesroll tillsammans med andra sjuksköterskor och ledare inom äldrevården. Kom och lyssna till och diskutera med några av landets mest erfarna och kunniga sjuksköterskor inom området. Under två dagar belyser de ledarrollens betydelse för god omvårdnad och hög patientsäkerhet baserat på aktuell forskning och praktisk erfarenhet. Sjuksköterskor har alltid tagit ett stort ansvar för sin kunskapsutveckling och för kunskapens implementering. Men vad krävs för att införandet av en evidensbaserad omvårdnad ska hålla över tid? Detta får du exempel på under konferensen. Patientsäkerhetsarbetet är en del av kvalitetsarbetet 49 ›› PROGR AM | 5 DECEMBER PROGR AM | 6 DECEMBER 09.30–16.30 Fokus på ledarskapet ur ett sjuksköterskeperspektiv 08.30 Kaffe och tid att besöka utställningen 14.10 Ledarskapets inverkan på det dagliga mötet 09.30 Invigning av konferensen Monica Berglund, ordförande för Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och Elisabet Spjuth, affärsområdeschef och chefredaktör tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning inleder konferensen. Aktuella frågor för dig som arbetar som sjuksköterska inom äldrevården. Monica Berglund 10.00 Att leda en evidensbaserad praktik • Sjuksköterskans och ledarens roll i en evidensbaserad praktik. • Att ge stöd till personalen vid vård och om sorgsboende i att fokusera på ”varandet” i en värld av görande. Ingela Beck, leg. sjuksköterska, dr med. vet. lektor vid Högskolan Kristianstad. Hon disputerade i våras vid Lunds universitet med avhandlingen “Att fokusera på varandet i en värld av görande – stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård och omsorgsboende för äldre”. 09.40 Kaffe 10.10 Masens stödjande roll • Hur påverkas den kommunala hälso- och sjukvården? Anders Broberg, leg. sjukskötare, religionsvetare och verksamhetschef på Stureby vård- och omsorgsboende, Stockholm. Vinnare av Stockholms stads hedersutmärkelse 2012 för sitt arbete med forskning och utveckling. Bitte Fritzson, jurist, Socialstyrelsen. 16.00 Kan man standardisera äldrevård? • Ta del av ett regeringsuppdrag om standard för kvalitet. • Krav på kontinuitet och kvalitet – hur kan de kvalitetsaspekterna förenas med standard för omvårdnad? Helle Wijk är leg. sjuksköterska och docent vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon arbetar med forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet och deltar i SIS arbete med en kvalitetsstandard för äldrevård och omsorg. • Medicinskt ansvar kontra verksamhetsansvar; viktigt att särskilja dessa inte bara i teorin utan också i praktiken. • Ansvar, ägarskap, chefskap, ledarskap, medarbetarskap, olika roller som var och en aktivt och tydligt måste förhålla sig till för att inte komma i kläm och bli sönderstressad. • Dialog, tillit och förtroende är de bästa verktygen. • Så kan MAS:en stödja sjuksköterskan i patient- säkerhetsarbetet, med patientmed verkan och i rollen som omvårdnadsansvarig. Ann-Marie Thordeman, leg. sjuksköterska med vidareutbildning inom psykiatri, långtidsvård och rehabilitering och vårdlärare. Ann-Marie arbetar nu som MAS i Enköpings kommun, tidigare enhetschef inom äldreomsorgen. 15.50 Bensträckare Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård bjuder på bubbel och tilltugg. 12.30 Lunch och tid att besöka utställningen 13.40 Sjuksköterskans ledarroll och dess betydelse för en god omvårdnad • Hur sjuksköterskan upplever att kompetensen tillvaratas. • Vikten av att organisationen tillvaratar och stöttar sjuksköterskan. • Sjuksköterskans roll i palliativ vård. Magdalena Andersson, leg. sjuksköterska, dr med. vet. forsknings- och utvecklingsledare/tf MAS, Eslövs kommun. • • • Senaste datum som Gothia Fortbildning garanterar hotellrum vid förfrågningar är 5/11 2013. Konferensavgifter Konferensavgift exkl moms 3 200:inkl moms 4 000:Deltagaravgiften inkluderar tillträde till föreläsningar, dokumentation, kaffe och luncher. Bekräftelse av anmälan skickas per e-post. 12.40 Patientsäkerhet och patientmedverkan 50 Eva Estling, leg. sjuksköterska, projektchef och samordnare och Agneta Andersson, projektledare, patientsäkerhetsarbetet, Sveriges Kommuner och Landsting. Monica Berglund, ordförande Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård, sammanfattar och avslutar konferensen. Viktiga datum 11.30 Lunch och tid att besöka utställningen Eva Nilsson Bågenholm, nationell samordnare för de mest sjuka äldre, Socialdepartementet. Anmälan till konferensen och hotellreservation görs via hemsida: www.swenurse.se/Sektioner-ochNatverk/Riksforeningen-forSjukskoterskan-inom-Aldrevard/ Aktuellt/ Maria Björck, leg. sjuksköterska, masterstudent Göteborgs universitet, specialistsjuksköterska inom vård av äldre i Falköpings kommun, huvudhandledare för sjuksköterskestudenter i kommunal verksamhetsförlagd utbildning. • • • Registrering Vilka patienter med nedsatt beslutsförmåga skickas till sjukhus? Vilka konsekvenser får medicinska beslut i kommunal äldrevård för patienters delaktighet och välbefinnande? En kartläggning av de mest sjuka och sköra äldre patienterna som skickas till sjukhus från särskilda boenden. • Analys och summering av uppdraget. • Viktiga framtidsfrågor. 11.00 Behöver Alma skickas till akutmottagningen? 15.30 Avslutning 10.50 Bensträckare 16.30 Mingel Clas Malmström, psykiater, specialiserad på psykosocial arbetsmiljö med erfarenhet från ledarskapet i äldreomsorgen. Han har i rollen som företagsläkare och organisationskonsult haft ett flertal uppdrag inom äldreomsorgen. 14.50 Har satsningen på de mest sjuka äldre gett goda resultat? Christina Erlandsson, leg. sjuksköterska, verksamhets- chef för hälso- och sjukvårds verksamheten och ansvarig för kommunaliseringen av hemsjukvården i Kalmar kommun. • Genomgång av föreskrifterna om bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). • Reflektion, ett bra sätt för arbetsgruppen att kompetensutvecklas tillsammans. 14.20 Kaffe Vad har sjuksköterskan i hemvården tillfört den kommunala äldreomsorgen? Sjuksköterskans roll i det samlade teamet kring den enskilde. Lärande på arbetsplatsen. Effekter av kommunaliseringen. • Bemanna efter behov. • Ledarskap och ansvar utan formellt chefskap – hur hanterar man det? • • • • • Att utveckla givande samarbete med högskolors om tillför verksamheten bra innehåll. 15.10 Nya krav på bemanning 11.10 Att vara ledaren som gör skillnad! 09.00 Sjuksköterskans roll i den kommunala äldrevården 14.40 Kaffe och tid att besöka utställningen 11.00 Bensträckare 09.00–15.45 Fokus på patientsäkerhet och inflytande Anmälan är bindande men platsen kan överlåtas till en kollega. Namnbyte måste ske skriftligen till Gothia Fortbildning, vänligen kontakta: anmalan@gothiafortbildning.se vid namnbyte. Patientsäkerhetslagens krav på en säker vård där patienterna är delaktiga. Verktyg som stöd för vårdgivarnas arbete med att förbättra säkerheten. Metoder som stärker patienters medverkan. 51 MEDLEMSSIDOR MEDLEMSSIDOR K A L END A R I U M 3–4Nordisk vårdkonferens om äldrevård Sophiahemmet Högskola Sophiahemmet Högskola www.shh.se/konferens/anmalan_konferens.asp?konfKod=noal2013 9–10Nationella kvalitetsregisterkonferensen Arrangör: Hemsida: SKL, Socialstyrelsen, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet www.kvalitetsregister.se/konferenser_5 24 Vi blir också äldre – levnadsvillkor för personer med utvecklingsstörning som åldras Med en växande grupp äldre personer med utvecklingsstörning krävs mer kunskap och nya förhållningssätt – både vad gäller vård, stöd och bemötande. Den här konferensen synliggör de utmaningar som finns och lyfter fram de senaste rönen inom forskningen. Målgrupp: Arrangör: Anmälan: Pre September 2013 OKTOBER Arrangör: Plats: Hemsida: N Y T T F R ÅN F Ö R ENIN G EN Politiker, chefer inom vård och omsorg och andra nyckelpersoner inom kommunernas LSS- och äldreverksamheter. Riksförbundet FUB, Carpe, Hjälpmedelsinstitutet, Stiftelsen Äldrecentrum och Svenskt demenscentrum hanna.fredholm@aldrecentrum.se DECEMBER Riksföreningens nya folder En ny folder om föreningen och den verksamhet som föreningen bedriver finns att ladda ner på www.aldrevard.se nume S T I P ENDI U M rera Du som arbetar med äldrevård och är medlem i riksföreningen sök stipendium! Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård har inrättat ett stipendium på 10 000 kronor för att bidra till forskning, utveckling och förändringsarbeten inom området äldrevård. på Vem kan söka? Stipendiet kan sökas av legitimerade sjuksköterskor som är medlemmar i föreningen eller som är i början av sin forskarutbildning och som vill starta kliniska utvecklingsprojekt. Utdelning av stipendiet sker vid Riksföreningens årliga konferens i november. Stipendiaten ska personligen motta stipendiet under konferensen. Har du frågor kontakta Kristina Iritz-Hedberg, tel. 08-690 95 27 eller kristina.iritzhedberg@liber.se Håll dig ájour med vad som händer inom äldrevården! Ä är en tidskrift för dig som arbetar inom äldreomsorg, äldrevård och geriatrik. Ä utkommer med 6 nummer per år. Detta kan man inte söka stipendium för: 3 Stora Demensdagen För fjärde året anordnas stora demensdagen en mötesplats för dig som arbetar med personer som har drabbats av någon form av demenssjukdom. Plats: Anmälan och program:www.storademensdagen.se • Ersättning för kandidat- eller magisteruppsatser. • Förlorad arbetsinkomst/lönekostnader • Resekostnader City Confernce Center, Norra Latin Stockholm Varje nummer av tidningen har teman med fördjupning inom olika områden, såsom Demensvård, Äldre & Läkemedel, Promotion och prevention, Palliativ vård, etc. Dela med dig till dina kollegor här i Tidningen Ä! 4Äldre och Psykisk (o)Hälsa En mötesplats för dig som arbetar med människor över 60 år som har eller kan drabbas av psykisk ohälsa. Anmälan och program:www.aldreochpsykiskohalsa.se/ 5–6Nationell äldrevårdskonferens. Tema: sjuksköterskan som ledare Arrangör: Riksföreningen för sjuksköterskor inom äldrevård och Gothia Fortbildning Program: www.aldrevard.se Anmälan och program:www.swenurse.se/Sektioner-och-Natverk/Riksforeningen-for Sjukskoterskan-inom-Aldrevard/KonferensUtbildning/ Nationell-konferens-for-sjukskoterskor-i-aldrevard-och-geriatrik/ Du är mycket välkommen att skicka in din artikel, ditt debattinlägg eller rapport till redaktören för Tidningen Ä, Helle Wijk, helle.wijk@gu.se • Skicka helst din text via e-mail med bifogad fil (Word). • Vi vill alltid ha porträttbild av dig som författare. Skicka gärna även andra foton, teckningar, diagram, tabeller etc. som kan illustrerar ditt bidrag. Skicka helst digitalt. Om icke-digitalt material önskas i retur, bifoga namn, adress och ett frankerat k uvert. • Ange ditt namn, yrke/titel, tjänsteställe och kontaktuppgifter. • För vår planering, meddela oss om möjligt i god tid före manusstopp att bidrag k ommer. • Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta bidragen vid behov. Priset för en helårsprenumeration är 275 kronor. Anmäl att du vill prenumerera till: ssk_aldrevard@hotmail.com Alternativt till: Eva Saaw S:t Olovsgatan 13 731 31 Köping Telefon: 070-200 22 40 Tack på förhand. 52 53 MEDLEMSSIDOR Styrelsen Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevård Monica Berglund Fägersten Ordförande och ansvarig utgivare Leg. sjuksköterska, Direktör vid Tre Stiftelser i Göteborg E-post: monica.berglund@avo.nu Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård arbetar på olika sätt för att stärka din och andra sjuksköterskors ställning. Kristina Iritz-Hedberg Vice ordförande Leg. sjuksköterska, Liber förlag E-post: kristina.iritzhedberg@liber.se Tillsammans är vi starka • Riksföreningen skapar forum där sjuksköterskor kan mötas, diskutera och lära av varandra. Vi arrangerar en årlig konferens och ger ut tidningen ”Ä” samt driver webbplatsen www.aldrevard.se Vi samarbetar också med bl.a. Svensk Sjuksköterskeförening och Vårdförbundet. Helle Wijk Chefredaktör Leg. sjuksköterska, Docent, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa med kombinationstjänst vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset E-post: helle.wijk@vgregion.se Ropen skalla – specialistutbildning åt alla! • Riksföreningen verkar för högre kompetens, tydliga mandat och bättre karriärvägar. Sjuksköterskan inom geriatrisk vård och äldreomsorg bör erbjudas specialistutbildning. Fler stipendier till sjuksköterskan • Riksföreningen vill erbjuda stipendier för att kunna erbjuda idag verksamma sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom området vård och omsorg av äldre. Kunskapspåfyllning är en rättighet. Eva Saaw Ekonomiansvarig och medlemsansvarig Leg. sjuksköterska, Utvecklare inom Vård & Omsorg, Köpings kommun E-post: eva.saaw@koping.se Tydligare kompetensbeskrivning • Riksföreningen vill tydliggöra funktionen specialistsjuksköterskans roll som omvårdnadsexpert, ledare och pedagog inom äldrevården – genom en heltäckande kompetensbeskrivning. Helena Johansson Ansvarig för marknadsföring och annons Leg. Sjuksköterska Projektledare Demensjukvård Västragötalandsregionen E-post: helena.am.johansson@vgregion.se Kvalitetsarbete för sjuksköterskans skull • Riksföreningen arbetar för nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser och att prioriteringsunderlag ska innehålla omvårdnadsdata inom äldreområdet. Sjuksköterskornas många och viktiga arbetsinsatser måste synliggöras. Nya utvecklingsmöjligheter i vardagen Eva Stål Söderberg Webbansvarig och sekreterare Leg. sjuksköterska, Projektledare i Demensrådet, Stockholm E-post: eva.p.stal-soderberg@sll.se • Riksföreningen vill sprida kunskap till sjuksköterskor inom äldrevården om hur evidens- och erfarenhetsbaserad Omvårdnad kan användas i vardagen. Din röst i Rosenbad • Riksföreningen deltar i debatten på nationell nivå för att påverka utvecklingen av äldrevården och – omsorgen. Vi är remissinstans åt Socialstyrelsen, Regeringen och andra aktörer. Ellenor Sörqvist Ledamot i riksföreningen Leg. sjuksköterska med specialistexamen i Vård av äldre. Uddevalla sjukhus. E-post: bohusella@hotmail.com Vill du följa med på resan mot en ljus framtid? Hör av dig till oss på www.aldrevard.se Eller Eva Stål Söderberg 070-258 99 88 54 Sofiahemmet kommer Ersta sköndal Högskola kommer Posttidning B Tidningen Ä, c/o JLD & Kompani, Box 86, 193 22 Sigtuna INVACARE® DOLOMITE® JAZZ 510/610 Design och funktion i samma grepp Nya Invacare Dolomite Jazz 510/610 är en innovativ lättviktsrollator med en ny spännande design. Invacare Dolomite Jazz 510/610 kombinerar design och funktion i en ny tappning. Bromssystemet är vidareutvecklat, och handtagen har en öppen ergonomisk utformning för att passa de flesta händer så att man enkelt kan byta handgrepp. Gångutrymmet inne i rollatorn är fortfarande stort och ger möjlighet till sköna promenader. Nya Jazz 510/610 - en smidig följeslagare för ett aktivt liv! www.invacare.se
© Copyright 2024