Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland November 2012 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland ¨ Regionalt cancercentrum, Uppsala Orebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA 4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Inneh˚ allsf¨ orteckning Inneh˚ allsf¨ orteckning 1 F¨ orord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 V¨antetider och utredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 10 10 3 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 4 Antal fall och t¨ ackningsgrad, trender . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 5 Klassifikation av riskkategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 6 V¨ antetider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 V¨antetid mellan datum f¨ or utf¨ardande av remiss till f¨orsta bes¨ok p˚ a specialistmottagning 6.2 V¨antetid fr˚ an biopsi av prostata till PAD-besked till patienten . . . . . . . . . . . . . 6.3 V¨antetid fr˚ an behandlingsbeslut till prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 V¨antetid f¨ or hormonbehandling av metastaserad prostatacancer . . . . . . . . . . . 17 17 19 20 22 7 Diagnostik . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern 7.2 PSA-niv˚ a vid diagnos . . . . . . 7.3 Antal tagna biopsier . . . . . . . 7.4 Skelettscintigrafi . . . . . . . . . . . . . . . . uppt¨acktes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 23 26 27 30 8 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 T¨ackningsgrad f¨ or registrering av prim¨arbehandling 8.2 Behandlingsstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Radikal prostatektomi . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Str˚ albehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer . . . 8.6 Biverkningar efter behandling . . . . . . . . . . . . 8.7 Hormonbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 31 31 51 72 75 80 82 9 Prostatacancerspecifik mortalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 10 Valideringsstudie . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 11 Senaste fem ˚ arens publikationer/presentationer baserade p˚ a NPCR . . . . . . . . . 87 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 5 Figurer Tabeller 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Antal fall per diagnostiserande landsting och ˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . Antal fall (procent) per diagnos˚ ar och riskkategori, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . Huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnos˚ ar, 2004-2011. . . PSA-niv˚ a (µg/L) per diagnos˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal tagna biopsier, per diagnos˚ ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . T¨ackningsgrad av prim¨arbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och ˚ ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnos˚ ar, 2008-2011. . . . . . Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (l˚ ag-, intermedi¨ar-, och h¨ ogrisk), 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . pT-stadium, per diagnos˚ ar, 2008-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Positiv marginal, per diagnos˚ ar, 2008-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnos˚ ar, 2008-2011. . . . . . . . . Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . Typ av str˚ alterapi, per diagnos˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typ av str˚ alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 ˚ ar efter kurativt syftande behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. 12 16 24 26 28 31 51 53 53 57 63 68 69 72 73 80 83 84 Figurer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 6 ˚ Aldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000 m¨an, 1970-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . F¨ ordelning av riskkategori per diagnos˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . F¨ ordelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan utf¨ardande av remiss och f¨orsta bes¨ok p˚ a specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan utf¨ardande av remiss och f¨orsta bes¨ok p˚ a specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut f¨or patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnostiserande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . PSA-niv˚ a (µg/L) vid diagnos per ˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel patienter 75 ˚ ar eller yngre med T1c-tum¨or som genomgick 8 eller fler n˚ albiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2011. . . . . . . . . . . Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 11 14 15 17 18 19 20 21 22 24 25 27 28 Figurer 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Andel patienter 75 ˚ ar eller yngre med T1c-tum¨or som genomgick 8 eller fler n˚ albiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnos˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . Behandlingsstrategi f¨ or patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚ ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandlingsstrategi f¨ or patienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚ ar, 2007-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandlingsstrategi per riskkategori och ˚ aldersgrupp, 2008-2011. . . . . . . . . . . . Andel patienter 65 ˚ ar eller yngre vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel patienter 65 ˚ ar eller yngre vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel patienter ¨aldre ¨an 65 ˚ ar vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel patienter ¨aldre ¨an 65 ˚ ar vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel patienter med mycket l˚ agrisktum¨or (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA < 10 µg/L, ej mer ¨an 2 biopsier med cancer, och total cancerl¨angd i biopsier < 4 mm) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . Andel patienter med mycket l˚ agrisktum¨or (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA < 10 µg/L, ej mer ¨an 2 biopsier med cancer, och total cancerl¨angd i biopsier < 4 mm) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . Andel intermedi¨arriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel intermedi¨arriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel intermedi¨arriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel intermedi¨arriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel h¨ ogriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel h¨ ogriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel h¨ ogriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel h¨ ogriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnos˚ ar, 2008-2011. . . Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA mindre ¨an 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. . . . Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . Andel pT2-tum¨ orer, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 52 54 55 56 58 59 7 Figurer 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 8 Andel pT2-tum¨ orer (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA mindre ¨an 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel pT2-tum¨ orer (patienter med intermedi¨arrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel pT2-tum¨ orer (patienter med lokaliserad h¨ogrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel med os¨aker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . Andel positiv marginal (pT2-tum¨ orer dvs. postoperativt bed¨omd som begr¨ansad till prostata), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel positiv marginal (patienter med intermedi¨arrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . Andel opererade patienter med pT3-tum¨or och/eller positiv marginal som f˚ att adjuvant str˚ alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel av str˚ albehandlade patienter med l˚ agrisktum¨or som f˚ att neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling av patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andel av patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚ att neoadjuvant hormonterapi och str˚ albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . Behandling av patienter 76-80 ˚ ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011. . Andel av patienter 76-80 ˚ ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚ att neoadjuvant hormonterapi och str˚ albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Graden av anstr¨angningsinkontinens f¨ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Graden av avf¨ oringsl¨ackage f¨ ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Graden av erektil dysfunktion (ED) f¨ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Median PSA-niv˚ a (µg/L) vid diagnos f¨or patienter med p˚ avisade fj¨arrmetastaser (M1), per diagnos˚ ar, 1998-2011. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskul¨ara orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och ˚ aldersgrupp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 60 61 62 64 65 66 67 70 71 74 76 77 78 79 80 81 81 82 85 1 F¨ orord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer fr˚ an landets alla sex sjukv˚ ardsregioner med en t¨ ackning som ¨overskrider 98 % j¨ amf¨ ort med Cancerregistret, till vilket registreringen ¨ ar lagstadgad. Nytt f¨or i ˚ ar i rapporten a r att vi i h¨ o gre utstr¨ a ckning redo¨ visar data i kolumndiagram enligt principen fr˚ an ”h¨ ogst till l¨ agst” per l¨ an och per sjukhus i syfte att tydligare redovisa de skillnader som finns mellan olika v˚ ardgivare. Vi har i rapporten f¨ or 2011 minskat tiden mellan datum f¨ or sista rapporterade h¨ andelse (dvs. 31 december f¨ or det rapporterade ˚ aret) till rapport fr˚ an 17 till 10 m˚ anader och vi str¨ avar mot att s¨ anka den tiden ytterligare n¨ asta ˚ ar. Denna regionala rapport inneh˚ aller de patienter som vid tidpunkten f¨ or diagnos var folkbokf¨ orda i sjukv˚ ardsregionen. I texten anges f¨ or vissa uppgifter medelv¨ ardet f¨ or riket och de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade h¨ogst respektive l¨agst v¨arde f¨or denna uppgift. 22 november 2012 P¨ar Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber f¨or styrgruppen f¨ or Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum ¨ Uppsala-Orebro, gjorde sammanst¨allning och statistisk bearbetning av data till ˚ arsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum ¨ Uppsala-Orebro, koordinerade, redigerade och korrekturl¨aste ˚ arsrapporten. 9 2 2 Sammanfattning Sammanfattning 2.1 V¨ antetider och utredning ˚ Ar 2010 inf¨ ordes registrering av flera datum i v˚ ardkedjan i NPCR f¨ or att kunna analysera v¨ antetider f¨ or m¨ an med prostatacancer. Dessa data visar att v¨ antetiderna ¨ overlag ¨ar l˚ anga f¨ or m¨ an med misst¨ ankt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just publicerat en utredning av v¨ antetider i cancerv˚ arden [1]. D¨ ar noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum f¨or utf¨ ardande av remiss (Figur 4 och 5). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet inneh¨ oll ¨ ar den v¨ antetid som patienter upplever som mest p˚ afrestande. Medianv¨ardet f¨ or den v¨ antetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och l¨ angst v¨ antetid. NPCR har f¨ oreslagit en m˚ alniv˚ a p˚ a h¨ ogst 18 dagars v¨ antetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. J¨ amf¨ ort med andra cancerformer ¨ ar v¨ antetiderna generellt l˚ anga f¨ or m¨ an med misst¨ ankt eller diagnosti- 10 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 serad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tum¨orer har en h¨og risk att progrediera och cirka 30 % av m¨an med lokalt avancerade tum¨orer d¨or av prostatacancer inom tio ˚ ar. ˚ Ar 2011 behandlades 65 % av m¨an under 75 ˚ ar med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa m¨an b¨or i st¨orre utstr¨ackning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig m˚ alniv˚ a ¨ar 90 %. Andelen m¨an 75-80 ˚ ar med lokalt avancerade tum¨orer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den f¨orv¨antade ¨overlevnaden hos en 76-˚ arig man idag ¨ar tio ˚ ar och f¨or en 80-˚ arig man ˚ atta ˚ ar b¨or en h¨ogre andel a¨ven av dessa m¨an genomg˚ a kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens svaga evidensl¨age ¨ar det dock sv˚ art att motivera en exakt m˚ alniv˚ a f¨or denna grupp av m¨an, h¨ar m˚ aste individuella st¨allningstaganden g¨oras. Bakgrund Antalet m¨ an som diagnostiseras med prostatacancer per ˚ ar (incidensen) har o¨kat sedan registreringen i Cancerregistret startade 1958. En kraftigare ¨ okning skedde fr˚ an slutet av 1990-talet i samband med att m¨at- ning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. D¨odligheten (mortaliteten) i prostatacancer har ˚ a andra sidan varit mer stabil och i princip helt of¨or¨andrad sedan 1970-talet (Figur 1). 250 Incidens Mortalitet 200 150 100 50 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975 0 1970 Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 100 000 män 3 År Figur 1. ˚ Aldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 100 000 m¨an, 1970-2011. ˚ Aldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) ˚ ar 2000. K¨ alla: Socialstyrelsen (incidens), www.socialstyrelsen.se, respektive NORDCAN (mortalitet), www.ancr.nu. 11 4 4 Antal fall och t¨ ackningsgrad, trender Antal fall och t¨ ackningsgrad, trender ˚ Ar 2011 diagnostiserades i riket 9 369 fall av prostatacancer vilket a ¨r 4 % minskning j¨ amf¨ ort med 2010. Liksom tidigare ˚ ar var t¨ ackningen j¨ amf¨ ort med Cancerregistret god, i˚ ar n˚ agot l¨ agre ¨ an tidigare ˚ ar eftersom vi sammanst¨ allde rapporten sju m˚ anader tidigare ¨an vi gjort f¨ orr. Vi hade likafullt en t¨ ackning p˚ a 96 %. F¨ or NPCR som helhet har vi en mycket god t¨ ackning p˚ a 98 %, vilket inneb¨ ar att data i NPCR ¨ ar rikst¨ ackande och populationsbaserade. Alla landsting, och ¨ aven privata v˚ ardgivare har en t¨ ackning j¨ amf¨ ort med Cancerregistret p˚ a 87 % eller h¨ ogre. Efterforskning p˚ a data forts¨ atter efter rapporten vilket inneb¨ar att vi kommer att uppn˚ a cirka 98 % t¨ ackning ¨ aven f¨ or 2011. Just nu unders¨ oker vi patientkarakteristika, behandling och mortalitet f¨ or de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade 2 598 av 103 047 (2.1 %) av m¨ an diagnostiserade med prostatacancer 1998-2009 enbart rapporterats till Cancerregistret medan de ¨ovriga 97.9 % ¨aven ˚ aterfanns i NPCR. Med hj¨alp av data i Patientregistret, L¨akemedelsregistret och D¨odsorsaksregistret unders¨oktes ˚ alder vid diagnos, prim¨arbehandling, samsjuklighet och mortalitet fr˚ an prostatacancer och andra orsaker. M¨an som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 ˚ ar ¨aldre vid diagnos, en mindre andel hade genomg˚ att prostatektomi; 12 % vs 23 %, och det var mycket sm˚ a skillnader i v˚ ardtid efter operation och mortalitet fr˚ an prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt s˚ a hade de icke-registrerade n˚ agot kortare v˚ ardtider, medelv¨arde 4.1 vs 5.0 dagar och de hade en aning l¨agre total mortalitet. Den i s¨arklass starkaste faktorn f¨or icke-registrering var v˚ ardgivare, andelen icke rapporterade fall varierade fr˚ an 0.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar f¨or att NPCR ¨ar representativt f¨or all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade m¨an inte utg¨or n˚ agon speciell patientkategori. Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och ˚ ar, 1998-2011. Stockholm Diagnos˚ ar 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt 12 Gotland 599 743 795 912 907 1025 1232 844 593 554 579 783 716 674 10956 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 50 43 40 25 44 47 75 51 55 59 46 80 46 56 717 ¨ Ovriga/ privat 97 344 352 366 393 626 592 1069 1022 1041 985 1151 1120 972 10130 Totalt 746 1130 1187 1303 1344 1698 1899 1964 1670 1654 1610 2014 1882 1702 21803 5 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer ¨ ar en sjukdom med en stor spridning av risken f¨ or d¨ od i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som anv¨ands i NPCR ¨ ar en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras p˚ a lokalt kliniskt tum¨ orstadium, eventuell n¨arvaro av lymfk¨ ortelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma p˚ a diagnostisk biopsi och PSA-niv˚ a i serum vid datum f¨or diagnos. Denna klassifikation ¨ ar starkt prognostisk vilket ocks˚ a har visats i NPCR [3]. Vi har i ˚ ar justerat klassifikationen s˚ a att vi s¨ arskiljer mellan l˚ agt differentierade men lokaliserade tum¨ orer, dvs. Gleasonsumma 8-10 och cT2 och lokalt avancerade tum¨orer cT3 och/eller PSA mellan 20-50 µg/L. Det har skett en stark ¨ okning av antalet lo- kaliserade l˚ ag- och intermedi¨arrisktum¨orer under de tretton ˚ ar som NPCR samlat data (Figur 2, 3 och Tabell 2). Sk¨alet till denna ¨okning ¨ar framf¨orallt en ¨okad anv¨andning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av l˚ agrisktum¨orer. Gl¨adjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tum¨orer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade l˚ agrisktum¨orer ¨okat mer ¨an avancerade och metastaserade tum¨ orer minskat, vilket betyder att en stor del av det ¨okade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet ¨ar ett nytillskott som tidigare inte uppt¨acktes. Tabell 2 redovisar f¨ordelning av antal fall och andel per diagnos˚ ar och riskkategori. 13 5 Klassifikation av riskkategorier 100 Procent 80 6. Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket lågrisk 1. Lågrisk 60 40 20 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 0 Figur 2. F¨ ordelning av riskkategori per diagnos˚ ar, 1998-2011. Definitioner av riskkategorier, baserat p˚ a klinisk bed¨omning, dvs. palpation av prostata, tum¨ordifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-niv˚ a vid diagnos. 1. L˚ agrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨ agre och PSA < 10 µg/L. 1a. Mycket l˚ agrisk T1c, PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller l¨ agre, ej mer ¨ an 2 biopsier med cancer, total cancerl¨ angd i biopser < 4mm. 1b. L˚ agrisk (¨ ovrig) L˚ agrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. L˚ agrisk (saknas) Uppgifter saknas f¨ or kategorisering av l˚ agrisk enligt 1a/b. 2. Intermedi¨ arrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L. 3a. Lokaliserad h¨ ogrisk T1-2 och Gleasonsumma 8-10. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fj¨ arrmetastaser (M0 eller MX). 5. Fj¨ arrmetastaserad M1, skelettunders¨ okning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L. 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter f¨ or kategorisering enligt ovan. 14 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfk¨ortelstatus vid bildunders¨okning eller lymfk¨ ortelutrymning, samt n¨arvaro av skelettmetastas p˚ a bildunders¨okning av skelettet. T1a Ej palpabel, uppt¨ ackt vid TUR-P, ≤5 % av resektat var tum¨ orv¨ avnad. T1b Ej palpabel, uppt¨ ackt vid TUR-P, >5 % av resektat var tum¨ orv¨ avnad. T1c Ej palpabel, uppt¨ ackt vid n˚ albiopsi, exempelvis vid f¨ orh¨ ojt PSA. T2 Palpabel, begr¨ ansad till prostata. T3 Palpabel, v¨ axer genom kapseln och eventuellt in i s¨ adesbl˚ asorna eller i bl˚ ashalsen. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer ¨ an s¨ adesbl˚ asorna. N1 Regionala lymfk¨ ortelmetastaser. M1 Skelettmetastaser. Antal fall Övriga/privat 972 Gotland 56 Stockholm 674 1a. Mycket lågrisk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 3. F¨ ordelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, 2011. 15 Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnos˚ ar och riskkategori, 1998-2011. 1. L˚ agrisk Diagnos˚ ar 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 65 125 185 252 325 395 582 628 513 559 522 646 527 434 (9) (11) (16) (19) (24) (23) (31) (32) (31) (34) (32) (32) (28) (25) 1a. Mycket l˚ agrisk 189 201 154 (9) (11) (9) 1b. L˚ agrisk (¨ ovrig) 441 320 277 (22) (17) (16) 1c. L˚ agrisk (saknas) 2. Intermedi¨ arrisk 3a. Lokaliserad h¨ ogrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fj¨ arrmetastaserad 6. Uppgift saknas 16 6 3 127 229 259 271 273 456 452 527 435 465 481 633 660 593 29 47 46 57 58 83 92 99 67 50 76 76 88 95 218 298 309 323 308 375 429 348 297 306 268 344 284 252 91 133 129 105 131 112 111 105 83 88 82 75 93 88 195 242 205 225 202 223 168 173 135 136 127 147 169 179 21 56 54 70 47 54 65 84 140 50 54 93 61 61 (1) (0) (0) (17) (20) (22) (21) (20) (27) (24) (27) (26) (28) (30) (31) (35) (35) (4) (4) (4) (4) (4) (5) (5) (5) (4) (3) (5) (4) (5) (6) (29) (26) (26) (25) (23) (22) (23) (18) (18) (19) (17) (17) (15) (15) (12) (12) (11) (8) (10) (7) (6) (5) (5) (5) (5) (4) (5) (5) (26) (21) (17) (17) (15) (13) (9) (9) (8) (8) (8) (7) (9) (11) Definitioner av riskkategorier, baserat p˚ a klinisk bed¨omning, dvs. palpation av prostata, tum¨ordifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-niv˚ a vid diagnos. 1. L˚ agrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨ agre och PSA < 10 µg/L. 1a. Mycket l˚ agrisk T1c,PSA < 10 µg/L, Gleasonsumma 6 eller l¨ agre, ej mer ¨ an 2 biopsier med cancer, total cancerl¨ angd i biopser < 4mm. 1b. L˚ agrisk (¨ ovrig) L˚ agrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. L˚ agrisk (saknas) Uppgifter saknas f¨ or kategorisering av l˚ agrisk enligt 1a/b. 2. Intermedi¨ arrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 10 ≤ PSA < 20 µg/L. 3a. Lokaliserad h¨ ogrisk T1-2 och Gleasonsumma 8-10. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 20 ≤ PSA < 50 µg/L. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 50 ≤ PSA < 100 µg/L, avsaknad av fj¨ arrmetastaser (M0 eller MX). 5. Fj¨ arrmetastaserad M1, skelettunders¨ okning visar tecken till metastaser, och/eller PSA ≥ 100 µg/L. 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter f¨ or kategorisering enligt ovan. (3) (5) (5) (5) (3) (3) (3) (4) (8) (3) (3) (5) (3) (4) 6 V¨ antetider 6.1 ¨ tagning. Overlag var v¨antetiderna l˚ anga. V¨ antetid mellan datum f¨ or utf¨ ardande av remiss till f¨ orsta bes¨ ok p˚ a specialistmottagning I figur 4 visas medianv¨antetiden i dagar f¨ or alla landsting ˚ ar 2011. I riket var medianv¨antetiden fr˚ an remiss till f¨orsta bes¨ok p˚ a mottagning 38 dagar med en spridning mellan 24.5 och 72.5 dagar mellan landstingen, vilket ¨ar en liten f¨orb¨attring j¨amf¨ort med 2010. I figur 5 redovisas medianv¨antetider per sjukhus f¨or ˚ ar 2011. Patienter med misst¨ ankt prostatacancer utreds och diagnostiseras p˚ a urologiska specialistmottagningar och p˚ a vissa orter p˚ a allm¨ankirurgiska mottagningar. Sedan 2009 redovisas v¨ antetid mellan datum f¨ or utf¨ardande av remiss p˚ a grund av misst¨ ankt prostatacancer och datum f¨ or f¨ orsta bes¨ ok p˚ a specialistmot- Antal fall Median Stockholm 503 29 REGIONEN 1278 35 Gotland 46 40 Övriga/privat 729 42 ● ● ● ● 0 20 40 60 80 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 4. Antal dagar mellan utf¨ardande av remiss och f¨orsta bes¨ok p˚ a specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 2011. Uppgift saknas f¨ or 0.0 % av patienterna. 17 6 V¨ antetider Antal fall Median PRIVAT − Seyed Moazzez 55 14 PRIVAT − Övriga 17 18 Södersjukhuset 59 24 ● Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 71 25 ● PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 55 28 ● Danderyds sjukhus 186 29 ● Södertälje sjukhus 59 31 ● Capio S:t Görans sjukhus 22 31.5 ● Norrtälje sjukhus 42 33.5 ● Karolinska universitetssjukhuset − Solna 64 34 ● PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 135 35 ● REGIONEN 1278 35 ● PRIVAT − Per−Olov Boija 11 36 ● Sjukhus utanför regionen 4 39.5 ● Visby lasarett 46 40 ● PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 84 41.5 ● PRIVAT − Christer Kihlfors 113 45 PRIVAT − Magnus Törnblom 50 56.5 ● PRIVAT − Ulf Leander 94 58 ● PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 43 62 PRIVAT − Bengt−Erik Carbin 21 84 PRIVAT − Håkan Wallberg 47 107 ● ● ● ● ● ● 0 20 60 100 140 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 5. Antal dagar mellan utf¨ardande av remiss och f¨orsta bes¨ok p˚ a specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka, PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Bo Sevastik, PRIVAT - Catharina Nelson, PRIVAT - H˚ akan Ageheim, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Lars R¨ onstr¨ om, PRIVAT - Peter ¨ Ekman, PRIVAT - Rajne S¨ oderberg) har grupperats till ”Ovriga” . 18 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 6.2 6.2 V¨ antetid fr˚ an biopsi av prostata till PAD-besked till patienten I NPCR har vi satt m˚ alniv˚ an att patienten ska ha PAD-information inom tv˚ a veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha f˚ att svar p˚ a PAD, vilket inneb¨ar maximalt 18 dagars v¨antetid. Den v¨antetiden a¨r den psykologiskt mest pressande f¨or patienten och d¨arf¨ or fokuserar vi p˚ a den. V¨ antetid fr˚ an biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianv¨ antetiden mellan datum f¨or provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en spridning fr˚ an 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 6). I tio landsting var medianv¨antetiden f¨ or besked mer ¨ an fyra veckor. Antal fall Median Övriga/privat 945 28 REGIONEN 1624 29 Gotland 55 32 Stockholm 624 34 ● ● ● ● 0 20 40 60 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 2011. Uppgift saknas f¨ or 0.0 % av patienterna. 19 6 V¨ antetider 6.3 s¨allan br˚ attom med operation, definitivt inte f¨or l˚ ag- och intermedi¨arrisktum¨orer, men ur psykologisk synvinkel f¨or patienten ska v¨antetiderna inte vara s˚ a l˚ anga. En v¨antetid p˚ a 51 dagar fr˚ an behandlingsbeslut till operation a¨r i j¨amf¨orelse med andra tum¨orformer l˚ ang. Exempelvis var tiden fr˚ an v˚ ardplan (i regel datum f¨or diagnos) till operation bland kvinnor med br¨ostcancer cirka 20 dagar, dvs. mindre ¨an h¨alften s˚ a l˚ ang som v¨antetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomf¨orts. V¨ antetid fr˚ an behandlingsbeslut till prostatektomi Medianv¨ antetiden f¨ or samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var i riket 51 dagar fr˚ an behandlingsbeslut till operation ˚ ar 2011, med en spridning fr˚ an 34 till 81 dagar mellan landstingen (Figur 7). I hela riket var v¨ antetiden 49 dagar ˚ ar 2010. I figur 8 redovisas dessa v¨ antetider f¨ or respektive opererande sjukhus. Ur tum¨ orbiologisk synvinkel ¨ ar det mycket Antal fall Median Övriga/privat 12 42.5 Stockholm 452 51 ● REGIONEN 475 51 ● Gotland 11 66 ● ● 0 20 40 60 80 100 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 2011. Uppgift saknas f¨ or 0.0 % av patienterna. 20 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 6.3 V¨ antetid fr˚ an behandlingsbeslut till prostatektomi Antal fall Median PRIVAT − Övriga 1 21 Danderyds sjukhus 27 26 Capio S:t Görans sjukhus 37 30 Södersjukhuset 20 38.5 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 8 42.5 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 47 REGIONEN 475 51 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 329 57 Sjukhus utanför regionen 3 66 ● Visby lasarett 11 66 ● ● ● ● ● ● ● ● ● 0 20 40 60 80 100 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 2011. ¨ Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 21 6 V¨ antetider 6.4 Mediantiden mellan provtagning och behandling f¨or m¨an med metastaserad prostatacancer var 18.5 dagar i landet med en spridning fr˚ an 5 till 33 dagar (Figur 9). Till skillnad fr˚ an a var f¨orsta kvartilsgr¨ansen ¨ovriga v¨antetider s˚ (n¨ar 25 % av patienterna f˚ att ett behandlingsbeslut) noll eller n¨ara noll dagar i de flesta landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation f¨or symtomatisk behandling fick den snabbt. V¨ antetid f¨ or hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som m˚ att p˚ a kvalit´en p˚ a omh¨ andertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen ¨ aven utg¨ or datum f¨ or insatt icke-kurativ behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och d˚ a oftast med GnRH-analog. Antal fall Median Gotland 10 7.5 ● Stockholm 108 8 ● REGIONEN 142 14 Övriga/privat 24 24.5 ● ● 0 20 40 Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut f¨or patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA≥100 µg/L) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. Uppgift saknas f¨ or 0.0 % av patienterna. 22 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 7 Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern uppt¨ acktes diagnostiserade efter h¨alsounders¨okning och incidensen a¨r svag. I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern uppt¨acktes; h¨ alsounders¨ okning (PSA-test utan symtom fr˚ an urinv¨ agarna eller andra symtom), symtom fr˚ an nedre urinv¨ agarna (LUTS – lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som uppt¨ackts vid en h¨ alsounders¨ okning med PSA-testning har ¨ okat snabbt. ˚ Ar 2004 uppt¨ acktes 28 % av tum¨orerna via en h¨ alsounders¨ okning och den andelen hade ¨ okat till 44 % ˚ ar 2011 (Tabell 3). Det fanns en stor spridning i andelen tum¨orer som uppt¨ acktes via h¨ alsounders¨okning mellan landstingen och framf¨ orallt mellan olika sjukhus (Figur 10 och 11). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, men ocks˚ a att det kan vara sv˚ art att definiera om PSA togs som ren h¨ alsokontroll eller f¨ or utredning av lindriga vattenkastningsbesv¨ ar. F¨orekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera m˚ attligt i den manliga befolkningen. D¨ aremot vet vi att utbredd PSA-testning leder till h¨ og incidens. Figur 10 visar att sambandet mellan andelen som i NPCR uppges Vid PSA-testning av symtomfria m¨an anger Socialstyrelsens Riktlinjer f¨or prostatacancersjukv˚ ard [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om m¨ojliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har f¨or det ¨andam˚ alet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk F¨orening. Vi studerade hur denna information anv¨ants bland 1800 m¨an diagnostiserade under 2006-2008. M¨annens prostatacancer hade diagnostiserats vid en h¨alsounders¨okning och i en brevenk¨ at tillfr˚ agades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSA-testet innan blodprovet togs [6]. Mindre ¨an 20 % hade f˚ att skriftlig information och 50 % av m¨annen angav att de f˚ att enbart muntlig information. Dessa resultat tyder p˚ a att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande anv¨ands i liten utstr¨ackning och att broschyren tyv¨arr f¨orefaller ha haft ett l˚ agt genomslag. Vi forts¨atter nu denna unders¨okning f¨or att se om n˚ agon f¨or¨andring skett f¨or diagnos˚ aren 2009 och fram˚ at. 7.1 23 7 Diagnostik Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnos˚ ar, 2004-2011. H¨alsounders¨ okning Diagnos˚ ar 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 624 608 462 583 663 930 861 758 LUTS (33) (31) (28) (35) (41) (46) (46) (45) 14 473 452 546 553 644 589 559 (1) (24) (27) (33) (34) (32) (31) (33) Andra symptom Uppgift saknas 955 444 303 275 271 348 385 348 306 439 453 250 123 92 47 37 (50) (23) (18) (17) (17) (17) (20) (20) Totalt (16) (22) (27) (15) (8) (5) (2) (2) 1899 1964 1670 1654 1610 2014 1882 1702 Antal fall Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Övriga/privat 972 REGIONEN 1702 Stockholm 674 Gotland 56 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 10. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnostiserande landsting, 2011. 24 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern uppt¨ acktes Antal fall PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 55 PRIVAT − Jan Brolin 16 PRIVAT − Övriga 28 PRIVAT − Bengt−Erik Carbin 34 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 68 Norrtälje sjukhus 58 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 101 PRIVAT − Per−Olov Boija 12 PRIVAT − Aleris Specialistvård Nacka 78 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 141 Sjukhus utanför regionen 6 REGIONEN 1702 PRIVAT − Håkan Wallberg 60 PRIVAT − Ulf Leander 95 Danderyds sjukhus 210 PRIVAT − Christer Kihlfors 144 PRIVAT − Magnus Törnblom 55 Södersjukhuset 84 Capio S:t Görans sjukhus 53 Visby lasarett 56 Södertälje sjukhus 73 PRIVAT − Seyed Moazzez 68 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 112 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 84 PRIVAT − Catharina Nelson 9 Övriga 2 0 Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas 20 40 60 80 100 Procent Figur 11. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern uppt¨acktes, per diagnostiserande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Bo Sevastik, PRIVAT - Familjel¨ akargruppen Odenplan, PRIVAT - Gennady Sarkissov, PRIVAT - Georges Mantzanas, PRIVAT - H˚ akan Ageheim, PRIVAT - H˚ akan Mellstedt, PRIVAT - Jan Forssell, PRIVAT - Karl-Erik Tronner, PRIVAT - Lars R¨ onstr¨ om, PRIVAT - Peter Ekman, PRIVAT - Privatl¨ akare ¨ (ok¨ and), PRIVAT - Rajne S¨ oderberg, PRIVAT - Raoul Hagstr¨ omer, PRIVAT - Ostermalms L¨ akarmottagning) har grupperats till ¨ ”Ovriga” . 25 7 Diagnostik 7.2 PSA-niv˚ a vid diagnos Medianv¨ arden f¨ or PSA-niv˚ an vid diagnos har i riket sjunkit kraftigt under en 10-˚ arsperiod, fr˚ an 23 µg/L ˚ ar 1998 till 9 µg/L ˚ ar 2011 (Tabell 4). Andelen tum¨ orer som uppt¨ ackts i intervallet 4-10 µg/L har dubblerats samtidigt som gruppen av m¨ an med PSA 20-100 µg/L och h¨ogre a¨n 100 µg/L har halverats (Figur 12). Dessa stora f¨or¨andringar bekr¨aftar att en ¨okande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSAtestning av symtomfria m¨an. T¨ackningen f¨or denna viktiga prognostiska variabel ¨ar god, f¨or 98 % av fallen i NPCR finns ett PSA-v¨arde m¨att i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillg¨angligt sedan 1998. Tabell 4. PSA-niv˚ a (µg/L) per diagnos˚ ar, 1998-2011. Median Diagnos˚ ar 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt 26 24 20 17 14 14 12 9.9 8.8 8.8 8.3 8.4 8.7 8.5 8.6 10 F¨ orsta kvartil 10 9.7 8.7 7.6 7.5 7 6.1 5.6 5.4 5.4 5.4 5.5 5.6 5.5 6 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Tredje kvartil 75 55 47.5 39 39 27 21 18.5 19 18 18 17 18 19.5 25 Uppgift saknas (%) 36 76 76 65 55 66 67 75 120 45 48 86 58 56 929 (5) (7) (6) (5) (4) (4) (4) (4) (7) (3) (3) (4) (3) (3) (4) Totalt 746 1130 1187 1303 1344 1698 1899 1964 1670 1654 1610 2014 1882 1702 21803 7.3 Antal tagna biopsier 50 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 40 Procent 30 20 10 Uppgift saknas PSA ≥ 100 20 ≤ PSA<100 10 ≤ PSA<20 4 ≤ PSA<10 3 ≤ PSA<4 PSA < 3 0 Figur 12. PSA-niv˚ a (µg/L) vid diagnos per ˚ ar, 1998-2011. 7.3 Antal tagna biopsier Ett annat omr˚ ade d¨ ar utvecklingen har varit snabb ¨ ar tekniken vid prostatabiopsier med hj¨ alp av transrektal ultraljudsunders¨okning. Allt fler v¨ avnadskolvar tas vid samma provtagningsomg˚ ang, och bed¨ ovning anv¨ands sedan n˚ agra ˚ ar i en allt st¨ orre utstr¨ackning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto st¨ orre ¨ ar sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna f¨ or prostatacancersjukv˚ ard anger att 8 till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering ¨ ar aktuell ska tv˚ a omg˚ angar av biopsier tas f¨ or att utesluta en behandlingskr¨ avande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ¨ okat mellan 2007 och 2011 (Tabell 5), vilket speglar en internationell trend. Det fanns en viss spridning i hur m˚ anga biop- sier som togs i landet, mindre ¨an sex biopsier togs i liten utstr¨ackning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel m¨an som genomgick ˚ atta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomg˚ angen redovisas per l¨an i figur 13 och per sjukhus i figur 14, p˚ a de allra flesta mottagningar tas idag ˚ atta eller fler biopsier i enighet med g¨allande riktlinjer. I en enk¨at via Svenskt Urologiskt N¨atverk (SUNe) unders¨oktes biopsitekniken bland 137 svenska urologer [7]. I korthet visade unders¨okningen att lokalbed¨ovning innan provtagningen anv¨andes av 87 % av dessa urologer, och att 84 % regelbundet tog 10 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara 66 % regelbundet biopserade fr¨amre prostata, ett omr˚ ade d¨ar cancer ofta ¨ar sv˚ ar att p˚ avisa. 27 7 Diagnostik Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnos˚ ar, 2007-2011. <6 Diagnos˚ ar 2008 2009 2010 2011 64 50 52 54 6-9 (4) (2) (3) (3) 651 (40) 586 (29) 450 (24) 284 (17) Uppgift saknas 13+ 10-12 723 (45) 1100 (55) 1129 (60) 1121 (66) 8 9 12 47 (0) (0) (1) (3) Totalt 164 (10) 269 (13) 239 (13) 196 (12) 1610 2014 1882 1702 Antal fall Gotland 19 Övriga/privat 461 REGIONEN 706 Stockholm 226 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 13. Andel patienter 75 ˚ ar eller yngre med T1c-tum¨or som genomgick 8 eller fler n˚ albiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 2011. 28 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 7.3 Antal tagna biopsier Antal fall Capio S:t Görans sjukhus 17 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 23 Norrtälje sjukhus 27 PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 14 PRIVAT − Aleris Specialistvård Nacka 39 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 68 PRIVAT − Bengt−Erik Carbin 21 PRIVAT − Catharina Nelson 5 PRIVAT − Christer Kihlfors 71 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 45 PRIVAT − Jan Brolin 12 PRIVAT − Magnus Törnblom 26 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 38 PRIVAT − Per−Olov Boija 5 PRIVAT − Seyed Moazzez 15 PRIVAT − Ulf Leander 50 PRIVAT − Övriga 20 Sjukhus utanför regionen 3 Södertälje sjukhus 30 Visby lasarett 19 REGIONEN 706 Danderyds sjukhus 79 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 33 PRIVAT − Håkan Wallberg 29 Södersjukhuset 17 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 14. Andel patienter 75 ˚ ar eller yngre med T1c-tum¨or som genomgick 8 eller fler n˚ albiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bo Bergman, PRIVAT - Georges Mantzanas, PRIVAT - H˚ akan Ageheim, PRIVAT - H˚ akan Mellstedt, PRIVAT - Jan Forssell, PRIVAT - Karl-Erik Tronner, PRIVAT - Lars R¨ onstr¨ om, PRIVAT - Peter Ekman, ¨ ¨ PRIVAT - Rajne S¨ oderberg, PRIVAT - Raoul Hagstr¨ omer, PRIVAT - Ostermalms L¨ akarmottagning) har grupperats till ”Ovriga” . 29 7 Diagnostik 7.4 Skelettscintigrafi Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ¨ andrats s˚ a att alla fall d¨ ar skelettmetastaser inte p˚ avisats klassificeras som M0, kategorin Mx, dvs. d¨ ar unders¨okning av skelett inte har skett har utg˚ att. 2011 inf¨ ordes denna klassifikation vilket g¨ or att vi 30 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 i data f¨or 2011 inte kan avg¨ora vilka m¨an som genomg˚ att skelettunders¨okning. Det inneb¨ar att vi f¨or detta diagnos˚ ar inte kan studera anv¨andning av skelettunders¨okning. I 2012 ˚ ars formul¨ar har vi inf¨ort en uppgift om skelettunders¨okning genomf¨orts och i s˚ a fall vilken typ, s˚ a denna ¨overvakning kan ˚ aterupptas fr˚ an och med 2012. 8 Behandling 8.1 T¨ ackningsgrad f¨ or registrering av prim¨ arbehandling Efter genomf¨ ord behandling eller senast sex m˚ anader efter diagnos skall patientens pri- m¨arbehandling rapporteras. T¨ackningsgraden f¨or denna registrering a¨r mycket god i NPCR. F¨or 2011 var 8 947 prim¨arbehandlingsblanketter inrapporterade i september 2012, vilket inneb¨ar 95 % t¨ackning (Tabell 6). Tabell 6. T¨ackningsgrad av prim¨arbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och ˚ ar, 2007-2011. Stockholm Diagnos˚ ar 2007 2008 2009 2010 2011 449 (81) 568 (98) 778 (99) 707 (99) 660 (98) Gotland 48 46 79 46 53 (81) (100) (99) (100) (95) ¨ Ovriga/ privat 864 880 1104 1092 875 (83) (89) (96) (98) (90) Totalt 1361 (82) 1494 (93) 1961 (97) 1845 (98) 1588 (93) I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling (aktiv monitorering och symtomstyrd terapi s¨ arskiljs sedan 2007), kurativ terapi eller ickekurativ terapi. Icke-kurativ terapi inneb¨ar i den absoluta majoriteten av fall (98 %) hormonbehandling. intermedi¨arrisk, h¨ogrisk och lokalt avancerade tum¨orer f˚ ar kurativ behandling (Figur 16). Tydligast ¨ar ¨okningen av str˚ albehandling vid lokalt avancerad tum¨or, vilket visar att SPCG-7 studien [8], som rapporterade en allit kombi¨okad ¨overlevnad f¨or m¨an som erh˚ nation av str˚ alterapi och hormonbehandling, har haft inverkan p˚ a valet av behandlingsstrategi f¨or denna patientgrupp. Figur 15-18 visar prim¨ arbehandling per riskkategori och hur behandlingen har f¨or¨andrats over tid. Sedan 2007 s¨ arskiljs behandlingsstra¨ tegierna aktiv monitorering och symtomstyrd terapi (Figur 16 och 17). Aktiv monitorering inneb¨ ar att ingen behandling ges prim¨art utan att patienten ist¨ allet f¨ oljs regelbundet med PSA-kontroller och re-biopsier av prostata. Vid tecken till progress behandlas patienten med operation eller str˚ alning. Symtomstyrd terapi inneb¨ ar att patienten f¨ oljs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. F¨or m¨ an 75 ˚ ar eller yngre med l˚ agrisktum¨or har andelen som f¨ oljs med aktiv monitorering okat medan en n˚ agot st¨ orre andel m¨an med ¨ Figur 18 visar att andelen m¨an som genomg˚ ar kurativ behandling ¨ar starkt ˚ aldersberoende i alla riskkategorier, likas˚ a ¨ar bruket av hormonbehandling bland m¨an med lokaliserade h¨ogrisktum¨orer och regionalt metastaserade tum¨orer ˚ aldersberoende. Sammantaget visar dessa data p˚ a att behandlingen i allt st¨ orre utstr¨ackning differentieras i gruppen av icke-metastaserade cancrar, allt fler m¨an med l˚ agrisktum¨orer st¨alls p˚ a aktiv monitorering och allt fler m¨an med h¨ogrisktum¨orer opereras eller str˚ alas. Men fortfarande f¨orekommer b˚ ade ¨overbehandling av l˚ agrisktum¨orer och underbehandling av h¨ogrisktum¨orer, det senare mest uttalat bland n˚ agot ¨aldre m¨an. 8.2 Behandlingsstrategi 31 Behandling 1. Lågrisk 2. Intermediärrisk 100 100 40 20 60 40 20 er ap i in g dl on t or m St H O Ko ns er rå lb eh an ra t pe te va tiv on t or m St H 4. Regionalt metastaserad 3. Högrisk 100 100 60 40 20 60 40 20 ra p i g lin io or H rå lb e ha m on te nd ra t St Ko n n i te iv rv at se or H St Ko n ra p i m on te nd rå lb e ha O pe ra p lin n ra t io ra p te iv se rv at g 0 i 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 80 Procent 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 80 Procent io n i ra p i er ap dl io n pe O Ko ns er rå lb eh an ra t ra p te va tiv in g 0 i 0 O pe Procent 60 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 80 Procent 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 80 5. Fjärrmetastaserad 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Procent 80 60 40 20 ra p i g lin on te nd or H be rå l m ha pe O St se rv at iv te ra t io ra p n i 0 Ko n 8 Figur 15. Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnos˚ ar, 1998-2011. 32 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 H or m i g ra p te on lin nd 0 ha 0 be 20 n 20 rå l 80 St 80 io 4. Regionalt metastaserad ra t or H te i ra p g n lin nd io ra t on m ha be rå l St O pe 3a. Lokaliserad högrisk pe 100 yr d ito te lin i g n ra p an d io ra t on eh m lb g ra pi r in te re O pe st or H St rå om pt Procent 1a. Mycket lågrisk O 100 i 0 ra p 0 te 20 i 20 ra p 80 te 80 d 100 yr d 100 yr Sy m i 0 st g ra p g 0 om st rin re ito te lin 20 pt m on on an d n 20 Sy m tiv m eh io ra t 80 om g r in 40 2008 2009 2010 2011 re 60 ito Ak or H lb g ra pi r in te re Procent 80 pt 40 2008 2009 2010 2011 on 60 Procent i ra p te on m g lin St rå yr d ito O pe st m on om pt tiv 100 m m on i ra p or H nd i n io ra p ra t pe ha be rå l St O te Sy m Ak 100 Sy iv Ak t te on m g lin n i yr d st om g rin re ito m on Procent 40 Procent or H nd io ra t ra p te g Sy m pt Ak tiv 60 m i ra p te on g ha be rå l St O pe yr d rin re ito Procent 40 2009 2010 2011 tiv m lin n io ra t nd pe ha be H or rå l St i ra p te m on om st pt Sy m iv Ak t 100 O d g r in re ito yr st om pt on m Procent 60 Ak m Sy tiv Ak 8.2 Behandlingsstrategi 1. Lågrisk 60 40 2008 2009 2010 2011 2. Intermediärrisk 80 2008 2009 2010 2011 20 0 3b. Lokalt avancerad 60 40 2008 2009 2010 2011 5. Fjärrmetastaserad 60 40 2008 2009 2010 2011 Figur 16. Behandlingsstrategi f¨ or patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚ ar, 2007-2011. 33 34 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 H or m i g ra p te on lin nd 0 ha 0 be 20 n 20 rå l 80 St 80 io 4. Regionalt metastaserad ra t or H te i ra p g n lin nd io ra t on m ha be rå l St O pe 3a. Lokaliserad högrisk pe 100 yr d ito te lin i g n ra p an d io ra t on eh m lb g ra pi r in te re O pe st or H St rå om pt Procent 1a. Mycket lågrisk O 100 i 0 ra p 0 te 20 i 20 ra p 80 te 80 d 100 yr d 100 yr Sy m i 0 st g ra p g 0 om st rin re ito te lin 20 pt m on on an d n 20 Sy m tiv m eh io ra t 80 om g r in 40 2008 2009 2010 2011 re 60 ito Ak or H lb g ra pi r in te re Procent 80 pt 40 2008 2009 2010 2011 on 60 Procent i ra p te on m g lin St rå yr d ito O pe st m on om pt tiv 100 m m on i ra p or H nd i n io ra p ra t pe ha be rå l St O te Sy m Ak 100 Sy iv Ak t te on m g lin n i yr d st om g rin re ito m on Procent 40 Procent or H nd io ra t ra p te g Sy m pt Ak tiv 60 m i ra p te on g ha be rå l St O pe yr d rin re ito Procent 40 2009 2010 2011 tiv m lin n io ra t nd pe ha be H or rå l St i ra p te m on om st pt Sy m iv Ak t 100 O d g r in re ito yr st om pt on m Procent 60 Ak m Sy tiv Ak 8 Behandling 1. Lågrisk 60 40 2008 2009 2010 2011 2. Intermediärrisk 80 2008 2009 2010 2011 20 0 3b. Lokalt avancerad 60 40 2008 2009 2010 2011 5. Fjärrmetastaserad 60 40 2008 2009 2010 2011 Figur 17. Behandlingsstrategi f¨ or patienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos, per riskkategori och diagnos˚ ar, 2007-2011. m i g ra p te lin nd on ha be H or rå l or H te i i ra p g n lin nd io ra t on m ha be rå l St O pe ra p Sy m yr d ito te lin i g n ra p an d io ra t on eh m lb g ra pi r in te re O pe st or H St rå om pt m on Procent Procent 1a. Mycket lågrisk St n io 4. Regionalt metastaserad ra t 0 te 100 pe 0 yr d 3a. Lokaliserad högrisk O 20 i 20 ra p <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ te 80 d 100 yr 0 om st 0 st 40 g 20 om 60 rin re ito 20 pt tiv i g ra p lin n 0 Sy m 40 g 60 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ r in 80 re 100 ito Ak te an d io ra t on eh m lb or H St rå g ra pi r in te re O pe yr d ito 0 pt 40 on 60 Procent i ra p te on m g lin nd n io i st m on om pt tiv 20 m m on i ra p or H ha be rå l St ra t pe O ra p te Sy m Ak 20 Sy iv Ak t te on m g n lin nd io ra t i yr d st om g rin re ito m on Procent 40 Procent or H ha be rå l St O pe ra p te g Sy m pt Ak tiv 60 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ m i g ra p te on lin nd n io ra t yr d rin re ito Procent 80 tiv m ha be H or rå l St pe i ra p te m on om st pt Sy m iv Ak t 100 O d g r in re ito yr st om pt on m Procent 100 Ak m Sy tiv Ak 8.2 Behandlingsstrategi 100 1. Lågrisk 80 60 40 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ 2. Intermediärrisk 80 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ 20 0 3b. Lokalt avancerad 80 60 40 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ 100 5. Fjärrmetastaserad 80 60 40 <60 60−64 65−69 70−74 75−79 80+ Figur 18. Behandlingsstrategi per riskkategori och ˚ aldersgrupp, 2008-2011. 35 8 Behandling F¨ or m¨ an med l˚ agrisktum¨ orer a ¨r aktiv monitorering den behandlingsstrategi som f¨ orordas i de reviderade Riktlinjerna som publiceras 2013, men det finns en mycket stor variation mellan v˚ ardgivare i hur ofta denna strategi till¨ ampades 2011. Andelen m¨ an 65 ˚ ar eller yngre med l˚ agrisk Pca som behandlades med aktiv monitorering var 45 % i riket och varierade fr˚ an 24 % till 75 % mellan landstingen i Sverige (Figur 19) och p˚ a sjukhusniv˚ a var skillnaderna ¨ annu st¨ orre 0-100 % (Figur ¨ 20). Aven bland m¨ an ¨ over 65 ˚ ar erh¨ oll cirka 50 % aktiv monitorering med stor variationen mellan v˚ ardgivarna (Figur 21 och 22). I ˚ atta landsting understeg andelen aktiv monitorering 50 % av m¨an ¨over 65 ˚ ar med l˚ agrisktum¨orer. Det ¨ar sv˚ art att s¨atta en exakt m˚ alniv˚ a f¨or den stora gruppen l˚ agrisktum¨orer, som innefattar en tredjedel mycket l˚ agrisk, men en niv˚ a p˚ a minst 60 % f¨orefaller rimlig. I princip b¨or alla m¨an i kategorin mycket l˚ agrisk st¨allas p˚ a aktiv monitorering eller vid kort f¨orv¨antad ¨overlevnad symtomstyrd terapi, men p˚ a 19 sjukhus understeg den andelen 70 %. Andelen m¨an med mycket l˚ agrisktum¨or som erh¨oll aktiv monitorering redovisas per landsting och per sjukhus i figur 23 och 24. Antal fall Övriga/privat 68 REGIONEN 233 Gotland 5 Stockholm 160 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 19. Andel patienter 65 ˚ ar eller yngre vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. 36 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Övriga 5 PRIVAT − Övriga 13 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 16 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 12 Sjukhus utanför regionen 3 Danderyds sjukhus 20 PRIVAT − Christer Kihlfors 11 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 13 Södersjukhuset 15 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 13 REGIONEN 233 Visby lasarett 5 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 90 Capio S:t Görans sjukhus 17 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 20. Andel patienter 65 ˚ ar eller yngre vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Norrt¨ alje sjukhus, S¨ odert¨ alje sjukhus, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT ¨ H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Magnus T¨ ornblom, PRIVAT - Privatl¨ akare (ok¨ and), PRIVAT - Ulf Leander) har grupperats till ”Ovriga” . 37 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 64 Gotland 7 REGIONEN 172 Stockholm 101 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 21. Andel patienter ¨aldre ¨an 65 ˚ ar vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. 38 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall PRIVAT − Ulf Leander 6 Södertälje sjukhus 6 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 10 PRIVAT − Magnus Törnblom 6 PRIVAT − Övriga 17 Capio S:t Görans sjukhus 5 Danderyds sjukhus 12 Visby lasarett 7 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 13 REGIONEN 172 PRIVAT − Christer Kihlfors 11 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 18 Södersjukhuset 12 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 43 Övriga 5 Sjukhus utanför regionen 1 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 22. Andel patienter ¨aldre ¨an 65 ˚ ar vid diagnos med l˚ agrisktum¨or (T1-2, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA < 10 µg/L) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Norrt¨ alje sjukhus, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Handen, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka, PRIVAT - Catharina Nelson, PRIVAT - H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Olof Jansson ¨ Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez) har grupperats till ”Ovriga” . 39 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 63 Gotland 3 REGIONEN 136 Stockholm 70 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 23. Andel patienter med mycket l˚ agrisktum¨or (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA < 10 µg/L, ej mer ¨an 2 biopsier med cancer, och total cancerl¨angd i biopsier < 4 mm) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande landsting, 2011. 40 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall PRIVAT − Ulf Leander 8 Sjukhus utanför regionen 1 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 13 Danderyds sjukhus 10 PRIVAT − Övriga 10 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 7 PRIVAT − Christer Kihlfors 11 PRIVAT − Magnus Törnblom 5 REGIONEN 136 Övriga 14 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 8 Södersjukhuset 9 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 9 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 31 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 24. Andel patienter med mycket l˚ agrisktum¨or (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA < 10 µg/L, ej mer ¨an 2 biopsier med cancer, och total cancerl¨angd i biopsier < 4 mm) som f˚ att aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Capio S:t G¨ orans sjukhus, Norrt¨ alje sjukhus, S¨ odert¨ alje sjukhus, Visby lasarett, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Handen, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT - Catharina ¨ Nelson, PRIVAT - H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Privatl¨ akare (ok¨ and)) har grupperats till ”Ovriga” . 41 8 Behandling Bland m¨ an 75 ˚ ar och yngre s˚ ags en relativt m˚ attlig spridning mellan landstingen av andelen m¨ an med intermedi¨ ar- och h¨ ogrisktum¨ or som behandlades kurativt, mellan 52 och 90 % respektive 52 och 93 % (Figur 25 och 29). D¨ aremot fanns det en stor skillnad mellan enskilda sjukhus i andelen m¨ an som genomgick kurativ terapi, med en spridning av intermedi¨ arrisk mellan 0 och 100 % och f¨or h¨ ogrisktum¨ orer 33 och 100 % (Figur 26 och 30). Eftersom biologisk och inte kronologisk ˚ alder avg¨ or behandling ska inte samtliga patienter i denna kategori rekommenderas kurativ behandling. En del m¨ an kan pga. kort f¨or- v¨antad o¨verlevnad vara ol¨ampliga f¨or kurativt syftande behandling och andra m¨an kan v¨alja aktiv monitorering f¨or att undvika minskad livskvalitet, och d¨arf¨or ¨ar inte 100 procent aktiv behandling i denna grupp ett m˚ al. Vi vet fr˚ an tidigare studier att cirka en tredjedel av m¨an som v¨aljer aktiv monitorering senare f˚ ar aktiv behandling efter en uppf¨oljningstid p˚ a cirka fyra ˚ ar [9]. M¨annen som var ¨aldre ¨an 75 ˚ ar erh¨oll kurativt syftande behandling i mycket l¨agre utstr¨ackning ¨an de yngre m¨annen, b˚ ade i intermedi¨arrisk (Figur 27 och 28) och h¨ogriskgruppen (Figur 31 och 32). Antal fall Stockholm 382 REGIONEN 477 Gotland 16 Övriga/privat 79 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 25. Andel intermedi¨arriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. 42 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 5 Sjukhus utanför regionen 1 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 212 Capio S:t Görans sjukhus 26 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 12 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 REGIONEN 477 Visby lasarett 16 Södersjukhuset 46 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 14 Danderyds sjukhus 43 PRIVAT − Christer Kihlfors 16 Södertälje sjukhus 7 PRIVAT − Magnus Törnblom 5 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 16 Norrtälje sjukhus 9 PRIVAT − Ulf Leander 5 PRIVAT − Övriga 5 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 26. Andel intermedi¨arriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Rajne S¨ oderberg) har ¨ grupperats till ”Ovriga” . 43 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 33 REGIONEN 77 Stockholm 43 Gotland 1 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 27. Andel intermedi¨arriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. 44 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall PRIVAT − Christer Kihlfors 7 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 6 Södersjukhuset 11 REGIONEN 77 Danderyds sjukhus 14 PRIVAT − Håkan Wallberg 6 PRIVAT − Övriga 20 Övriga 13 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 28. Andel intermedi¨arriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Capio S:t G¨ orans sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge, Norrt¨ alje sjukhus, S¨ odert¨ alje sjukhus, Visby lasarett, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Handen, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Sabbatsberg, PRIVAT - Dushanka Kristiansson - Farsta l¨ ak..., PRIVAT - Jan Brolin, PRIVAT - Magnus T¨ ornblom, PRIVAT - Olof Jansson ¨ Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez, PRIVAT - Ulf Leander) har grupperats till ”Ovriga” . 45 8 Behandling Antal fall Stockholm 147 REGIONEN 200 Gotland 7 Övriga/privat 46 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 29. Andel h¨ ogriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. 46 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 24 PRIVAT − Christer Kihlfors 11 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 10 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 51 Södersjukhuset 35 REGIONEN 200 Capio S:t Görans sjukhus 8 Södertälje sjukhus 8 Visby lasarett 7 Danderyds sjukhus 17 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 8 Övriga 4 PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 7 PRIVAT − Övriga 10 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 30. Andel h¨ ogriskpatienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Norrt¨ alje sjukhus, PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka, PRIVAT - H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Magnus T¨ ornblom, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet, PRIVAT - Seyed Moazzez, PRIVAT - Ulf Leander) ¨ har grupperats till ”Ovriga” . 47 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 65 REGIONEN 121 Stockholm 53 Gotland 3 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 31. Andel h¨ ogriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande landsting, 2011. 48 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Karolinska universitetssjukhuset − Solna 9 PRIVAT − Magnus Törnblom 5 PRIVAT − Christer Kihlfors 12 PRIVAT − Övriga 8 PRIVAT − Aleris Specialistvård Sabbatsberg 9 REGIONEN 121 Danderyds sjukhus 17 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 6 PRIVAT − Aleris Specialistvård Handen 5 PRIVAT − Dushanka Kristiansson − Farsta läk... 13 PRIVAT − Seyed Moazzez 8 PRIVAT − Ulf Leander 5 Södersjukhuset 9 Södertälje sjukhus 5 Övriga 10 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 32. Andel h¨ ogriskpatienter ¨aldre ¨an 75 ˚ ar vid diagnos som erh¨oll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, 2011. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Capio S:t G¨ orans sjukhus, Norrt¨ alje sjukhus, Visby lasarett, PRIVAT - Aleris ¨ Specialistv˚ ard Nacka, PRIVAT - H˚ akan Wallberg, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga” . 49 8 Behandling F¨ or att utv¨ ardera optimal uppf¨ oljningsstrategi vid aktiv monitorering har en klinisk studie startats, SAMS – Studie om Aktiv Monitorering i Sverige (PI Ola Bratt, Helsingborg). I studien j¨ amf¨ ors traditionell uppf¨oljning med PSA-testning och re-biopsier med ett protokoll d¨ ar extensiv re-biopsi g¨ ors omedelbart efter diagnostisk biopsi och sedan f¨oljs patienten med enbart PSA-kontroller. Prim¨ar endpoint ¨ ar konvertering till aktiv terapi, dvs. operation eller str˚ albehandling. F¨ or de patienter som inte kan randomiseras finns en ob- 50 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 servationsstudie i SAMS. Vi tror att SAMS kan medf¨ora att uppf¨oljning vid aktiv monitorering harmoniseras, s˚ a att uppf¨oljning och val av tidpunkt f¨or aktiv behandling blir mer likartat i landet. SAMS ¨ar en studie d¨ar studieformul¨aren a¨r upplagda i INCA, vilket medf¨or att kostnaden f¨or SAMS-studien blir mycket l¨agre ¨an om en separat organisation skulle ha byggts upp f¨or att hantera dessa protokoll. SAMS ska d¨arf¨or ses som en pilotstudie f¨or att anv¨anda INCA f¨or kliniska studier. 8.3 8.3 Radikal prostatektomi hus. I den Norra sjukv˚ ardsregionen utf¨ordes inga robotassisterade operationer och i Upp¨ sala/Orebroregionen utf¨ordes laparoskopiska operationer vid tre sjukhus (Akademiska sjukhuset, Centralsjukhuset i Karlstad och vid M¨alarsjukhuset i Eskilstuna). I o¨vriga sjukv˚ ardsregioner hade ett eller flera sjukhus tillg˚ ang till operationsrobot och vid dessa sjukhus dominerade denna operationstyp (Tabell 7). Radikal prostatektomi Operationsteknik Radikal prostatektomi utf¨ ors med retropubisk teknik (¨ oppen kirurgi), med laparoskopisk teknik eller med robotassisterad laparoskopisk teknik. Sedan 1998 har antalet utf¨orda prostatektomier i landet ¨ okat fr˚ an 450 till 2 434 operationer ˚ ar 2011. Under slutet av 1990-talet introducerades laparoskopisk operation och under 2002 introducerades robotassisterad prostatektomi i liten skala vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna. I NPCR s¨ arskiljs de tre operationsteknikerna fr˚ an och med 2007. I Patientregistret s¨ arskiljs endoskopiska prostatektomier fr˚ an retropubiska, men robotassisterade prostatektomier har ingen egen operationskod. Antalet utf¨orda ingrepp varierade stort mellan v˚ ardgivare fr˚ an enstaka prostatektomier till mer ¨an 300 ingrepp under 2011 p˚ a tv˚ a sjukhus (Figur 33). I den figuren visas antal ingrepp utf¨orda per sjukhus under ˚ aren 2008-2011 per ˚ ar och summerat. Vid sjutton sjukhus utf¨ordes mindre a¨n 36 ingrepp under 2011, dvs. mindre ¨an tre prostatektomier per m˚ anad. Det finns god evidens f¨or att b˚ ade sjukhusets totala operationsvolym och den enskilde kirurgens operationsteknik har betydelse f¨or utfallet avseende nervbesparing och tum¨orradikalitet. De robotassisterade laparoskopiska operationerna ¨ okade kraftigt p˚ a bekostnad av de oppna prostatektomierna. ˚ Ar 2011 utf¨ordes ¨ 1 296 operationer med robotassisterad teknik, dvs. mer ¨ an h¨ alften av alla prostatektomier, och dessa ingrepp skedde p˚ a nio sjuk- Tabell 7. Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, 2011. Retropubisk Sjukhus Capio S:t G¨ orans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge Karolinska universitetssjukhuset - Solna S¨ odersjukhuset Visby lasarett PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet ¨ PRIVAT - Ovriga Sjukhus utanf¨ or regionen Totalt 0 27 39 4 20 11 8 1 2 112 (0) (100) (100) (1) (100) (100) (89) (100) (67) (24) Laparoskopisk 0 0 0 1 0 0 0 0 1 2 (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (33) (0) Robotassisterad laparoskopisk Totalt 37 (100) 0 (0) 0 (0) 324 (98) 0 (0) 0 (0) 1 (11) 0 (0) 0 (0) 362 (76) 37 27 39 329 20 11 9 1 3 476 ¨ Sjukhus som till tabellen bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 51 8 Behandling Antal op per år 2008 / 2009 / 2010 / 2011 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 299 / 358 / 302 / 329 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 66 / 55 / 74 / 39 Capio S:t Görans sjukhus 64 / 85 / 60 / 37 Danderyds sjukhus 26 / 51 / 44 / 27 Södersjukhuset 30 / 33 / 32 / 20 Visby lasarett 12 / 25 / 10 / 11 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 10 / 12 / 12 / 9 Sjukhus utanför regionen 5/8/5/3 PRIVAT − Övriga 13 / 23 / 31 / 1 2011 0 100 200 300 400 Antal opererade Figur 33. Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnos˚ ar, 2008-2011. Totalt genomf¨ ordes 476 operationer under 2008-2011, varav 405 (85.1 %) p˚ a de tre sjukhusen med st¨ orst volym. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall ˚ ar 2011 (PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Sabbatsberg, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin, PRIVAT - H˚ akan Ageheim, PRIVAT - Sophiahemmet, PRIVAT - Staffan Noren) har grupperats till ¨ ”Ovriga” . 52 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Nervsparande intention Den vanligaste l˚ angtidsbiverkan efter radikal prostatektomi ¨ ar erektil dysfunktion, som beror p˚ a att de nerver som ansvarar f¨or erektionen ofta skadas vid operationen eftersom nerverna passerar prostata ner till penis. Dessa autonoma nerver ¨ ar mycket k¨ansliga f¨or all typ av p˚ averkan. Risken f¨ or erektil dysfunktion ¨ okar med patientens ˚ alder och med tum¨ orens lokala utbredning och den ¨ar ocks˚ a relaterad till operationsteknik och operat¨orens f¨ ortrogenhet med tekniken. Det finns en mycket stor spridning av den rapporterade frekvensen av erektil dysfunktion efter operation. Det anges i litteraturen att 19-67 % av m¨ annen drabbas av erektil dysfunktion efter ¨ oppen kirurgi och 3-31 % av m¨annen efter robotassisterad kirurgi [10]. Den n¨ast vanligaste och mest handikappande biverkan utg¨ ors av urinl¨ ackage som uppst˚ ar i 2-34 % av alla prostatektomier enligt rapporter i litteraturen [10]. Radikal prostatektomi i NPCR skall anges om man preoperativt planerade att spara nerverna, p˚ a ena eller b¨agge sidorna vid operation, vilket ¨ar aktuellt om tum¨oren ¨ar liten och har l˚ ag Gleasonsumma. Andelen operationer d¨ar man hade nervsparande intention p˚ a en eller b¨agge sidor var likartad 2008-2011 (Tabell 8). Som f¨orv¨ antat kunde man ocks˚ a se en tydligt mindre andel operationer med nervsparande intention i gruppen med h¨ogrisktum¨orer j¨amf¨ ort med l˚ agrisktum¨orer (Tabell 9). Uppgift om nervsparande intention saknades i 14 % av alla ingrepp i landet och det fanns en stor spridning i hur stor andel som saknade denna uppgift fr˚ an mindre ¨an 10 % till mer ¨an 70 % per sjukhus, p˚ a sju sjukhus saknades uppgiften f¨or mer a¨n 40 % av de opererade fallen (Figur 34). Det fanns ocks˚ a en mycket stor variation i hur ofta man planerade en nervsparande teknik p˚ a ena eller b¨agge sidorna mellan sjukhusen i landet, vilket varierade mellan mindre ¨an 10 % upp till 90 % (Figur 35). Skillnaden mellan alla ingrepp och enbart l˚ agrisktum¨ or (Figur 36) var f¨orv˚ anansv¨art liten, 70 % f¨ or samtliga tum¨orer och 82 % f¨or l˚ agrisktum¨ orer. Operationen kan g¨ oras med nervsparande teknik, dvs. man fridissekerar och l¨ amnar nervbuntarna intakta p˚ a ena sidan (unilateralt) eller b¨ agge sidorna (bilateralt) vid l˚ agrisktum¨ orer d¨ ar risken ¨ ar liten f¨ or extrakapsul¨ar v¨ axt och positiv marginal, dvs. tum¨orv¨axt i operationspreparatets ytterkant. I registrering Tabell 8. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnos˚ ar, 2008-2011. Ja, unilateralt Ja, bilateralt Diagnos˚ ar 2008 2009 2010 2011 158 185 183 129 (30) (28) (32) (27) 185 210 202 167 Ja, ¨ ovrig (35) (32) (35) (35) 4 14 44 31 Uppgift saknas Nej (1) (2) (8) (7) 116 194 105 81 (22) (30) (18) (17) 62 47 36 68 Totalt (12) (7) (6) (14) 525 650 570 476 Tabell 9. Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (l˚ ag-, intermedi¨ar-, och h¨ ogrisk), 2011. Ja, bilateralt Riskkategori 1. L˚ agrisk 2. Intermedi¨ arrisk 3. H¨ ogrisk 58 57 8 (42) (21) (14) Ja, unilateralt 40 108 14 (29) (41) (25) Ja, ¨ ovrig 10 18 2 (7) (7) (4) Uppgift saknas Nej 15 46 20 (11) (17) (36) 15 37 12 Totalt (11) (14) (21) 138 266 56 53 8 Behandling Antal fall Capio S:t Görans sjukhus 37 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Visby lasarett 11 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 9 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 329 REGIONEN 476 Södersjukhuset 20 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 Danderyds sjukhus 27 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 34. Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. ¨ Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 54 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 8 PRIVAT − Övriga 1 Capio S:t Görans sjukhus 37 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 282 REGIONEN 408 Danderyds sjukhus 18 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 32 Visby lasarett 10 Södersjukhuset 17 Sjukhus utanför regionen 3 Ja, bilateralt Ja, unilateralt Ja, övrig 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 35. Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT ¨ Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 55 8 Behandling Antal fall PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 6 PRIVAT − Övriga 1 Capio S:t Görans sjukhus 13 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 75 REGIONEN 107 Övriga 10 Sjukhus utanför regionen 2 Ja, bilateralt Ja, unilateralt Ja, övrig 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 36. Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA mindre ¨an 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om nervsparande intention ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Danderyds ¨ sjukhus, S¨ odersjukhuset, Visby lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 56 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Tum¨ orstadium Tv˚ a tredjedelar av de bortopererade tum¨orerna bed¨ omdes vid histopatologisk unders¨okning (PAD) som pT2, dvs. tum¨orens v¨axt var begr¨ ansad av prostatakapseln (Tabell 10). Den uppgiften saknades f¨ or mer a¨n 20 % av de opererade fallen p˚ a tv˚ a sjukhus (Figur 37). Radikal prostatektomi Andelen pT2 varierade stort mellan opererande sjukhus i landet (38-91 %) (Figur 38). Som f¨orv¨antat var andelen pT2-tum¨orer h¨ogre i gruppen som preoperativt bed¨omdes vara en l˚ agrisktum¨or, dvs. kliniskt stadium T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre och PSA l¨agre a¨n 20 µg/L ¨an h¨ogre riskkategori (Figur 39-41). Tabell 10. pT-stadium, per diagnos˚ ar, 2008-2011. pT0 Diagnos˚ ar 2008 2009 2010 2011 2 4 1 0 pT2 (0) (1) (0) (0) 378 (72) 455 (70) 384 (67) 297 (62) pT3-4 123 (23) 178 (27) 171 (30) 168 (35) Uppgift saknas 22 13 14 11 (4) (2) (2) (2) Totalt 525 650 570 476 57 8 Behandling Antal fall Capio S:t Görans sjukhus 37 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Södersjukhuset 20 Visby lasarett 11 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 329 REGIONEN 476 Danderyds sjukhus 27 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 9 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 37. Andel som saknar uppgift om pT-stadium, per behandlande sjukhus, 2011. ¨ Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 58 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 8 Capio S:t Görans sjukhus 37 Södersjukhuset 20 REGIONEN 465 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 328 Danderyds sjukhus 26 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 31 Visby lasarett 11 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 38. Andel pT2-tum¨orer, per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik ¨ Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 59 8 Behandling Antal fall PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 2 Övriga 7 Capio S:t Görans sjukhus 13 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 6 REGIONEN 117 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 83 Danderyds sjukhus 5 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 39. Andel pT2-tum¨ orer (T1c, Gleasonsumma 6 eller l¨agre, PSA mindre ¨an 20 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Karolinska ¨ universitetssjukhuset - Huddinge, S¨ odersjukhuset, Visby lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 60 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall Sjukhus utanför regionen 1 Capio S:t Görans sjukhus 16 PRIVAT − Övriga 4 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 18 Södersjukhuset 13 REGIONEN 258 Danderyds sjukhus 16 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 184 Visby lasarett 6 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 40. Andel pT2-tum¨ orer (patienter med intermedi¨arrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Olof Jansson ¨ Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga” . 61 8 Behandling Antal fall Övriga 10 REGIONEN 23 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 13 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 41. Andel pT2-tum¨ orer (patienter med lokaliserad h¨ogrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om pT-stadium ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Capio S:t G¨ orans ¨ sjukhus, Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge, S¨ odersjukhuset) har grupperats till ”Ovriga” . 62 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Positiv marginal Positiv marginal inneb¨ ar att det finns tum¨ orv¨ avnad i resektionsranden i preparatet vid patologbed¨ omning, dvs. en icke-radikal exstirpation av tum¨ oren. Positiv marginal medf¨ or en o kad risk f¨ or PSA-relaps, dvs. att ¨ tum¨ oren ˚ aterkommer och kan detekteras med PSA-prov och det finns ocks˚ a en ¨okad risk f¨or klinisk relaps. Det finns dock mycket stora variationer i risken f¨ or progress beroende p˚ a var tum¨ oren v¨ axte ut i preparatkanten och hur stor den positiva marginalen var. Om patologen uttryckte tveksamhet anges ”os¨aker” i registreringen. Frekvensen positiv marginal kommer allts˚ a att vara relaterad till tum¨ orens storlek, aggressivitet och riskkategori, dvs. case mix, operationsteknik, patologens noggrannhet vid unders¨ okning av preparatet och till sist bed¨ omningen av PAD-svaret och rapporten till registret. Om patologbed¨ omningen ¨ar standardiserad och av god kvalitet s˚ a a¨r andelen positiv marginal i en operationsserie ett gott indirekt m˚ att p˚ a operationskvalitet. Andelen av opererade m¨ an med positiv mar- Radikal prostatektomi ginal var i riket i stort of¨or¨andrad mellan 2008 och 2011 (Tabell 11). Andel operationer med os¨aker uppgift om marginalstatus eller ingen uppgift om marginaler varierade mellan 0-28 %, fr˚ an 11 sjukhus saknades denna uppgift f¨or mer a¨n 20 % av operationerna (Figur 42) Mellan sjukhusen i Sverige fanns en stor spridning av andelen positiva marginaler, fr˚ an 0 till drygt 60 % (Figur 43). I ett f¨ors¨ok att minska inflytandet av tum¨ oregenskaper begr¨ansade vi analysen i figur 44 till pT2-tum¨orer och i figur 45 till intermedi¨arrisktum¨orer. Fortfarande var spridningen mellan landets sjukhus mycket stor. En del av uppgifterna om marginalstatus ¨ar mindre sannolika, till exempel att inte en enda pT2 tum¨or hade positiv marginal vid ˚ atta sjukhus med m˚ attliga operationsvolymer. Det finns anledning att granska alla de faktorer ovan som p˚ averkar bed¨omning av marginalstatus f¨or att f˚ a en r¨attvisande bild av f¨orekomsten av positiv marginal. P˚ a sikt kan marginalstatus bli en viktig kvalitetsparameter och redan nu ¨ar dessa data viktiga f¨or att stimulera till analys av s˚ av¨al operationsresultat som k¨allor till orimliga v¨arden. Tabell 11. Positiv marginal, per diagnos˚ ar, 2008-2011. Ja Diagnos˚ ar 2008 2009 2010 2011 75 (14) 125 (19) 103 (18) 100 (21) Nej 384 (73) 489 (75) 431 (76) 365 (77) Os¨aker 24 34 28 7 (5) (5) (5) (1) Uppgift saknas 42 2 8 4 (8) (0) (1) (1) Totalt 525 650 570 476 63 8 Behandling Antal fall Capio S:t Görans sjukhus 37 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 329 REGIONEN 476 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 Danderyds sjukhus 27 Södersjukhuset 20 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 9 Visby lasarett 11 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 42. Andel med os¨aker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, 2011. ¨ Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 64 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 7 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Visby lasarett 8 Södersjukhuset 19 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 326 REGIONEN 465 Danderyds sjukhus 26 Capio S:t Görans sjukhus 37 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 38 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 43. Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om marginalstatus ej ¨ ar os¨ aker eller saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall ¨ (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 65 8 Behandling Antal fall PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 7 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Övriga 3 Danderyds sjukhus 16 Södersjukhuset 14 REGIONEN 293 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 202 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 18 Capio S:t Görans sjukhus 29 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 44. Andel positiv marginal (pT2-tum¨ orer dvs. postoperativt bed¨omd som begr¨ansad till prostata), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om marginalstatus ej ¨ ar os¨ aker eller saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Visby ¨ lasarett, PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 66 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall PRIVAT − Övriga 3 Sjukhus utanför regionen 1 Övriga 4 Capio S:t Görans sjukhus 16 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 185 REGIONEN 261 Södersjukhuset 13 Danderyds sjukhus 16 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 23 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 45. Andel positiv marginal (patienter med intermedi¨arrisktum¨or, bed¨omd p˚ a preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason p˚ a biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om marginalstatus ej ¨ ar os¨ aker eller saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (Visby ¨ lasarett, PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga” . 67 8 Behandling Adjuvant terapi efter prostatektomi Radikal prostatektomi kan kompletteras med omedelbar till¨ aggsbehandling (adjuvant terapi), antingen hormonbehandling eller str˚ albehandling. Den uppgiften saknades f¨ or 6 % av patienterna i riket med en stor variation mellan sjukhusen (Tabell 13 och Figur 46). F¨ or n¨ arvarande finns inte konsensus i Sverige om adjuvant terapi vid positiv marginal och kapselgenombrott men det finns en internationell trend till en ¨ okad anv¨ andning av str˚ albehandling postoperativt grundat p˚ a ett par nyligen publicerade studier, men det sker i s˚ a fall till priset av ¨ overbehandling [11–13]. P˚ a de flesta enheter i Sverige v¨ antar man p˚ a PSA-relaps innan postoperativ str˚ albehand- ling startas. D¨aremot r˚ ader det konsensus om att om str˚ albehandling ges vid PSA-˚ aterfall skall den ges redan vid l˚ aga PSA-v¨arden, och de niv˚ aerna har successivt sjunkit under 2000talet till 0.1-0.2 µg/L. Det stora flertalet patienter fick inte n˚ agon adjuvant behandling 2008-2011, men andelen varierade mellan sjukhusen. Vid ett sjukhus fick 53 % av opererade m¨an str˚ albehandling postoperativt (Tabell 13). Den stora spridningen i anv¨andandet av adjuvant str˚ albehandling ses ¨aven d˚ a analysen begr¨ansas till opererade patienter med pT3-tum¨orer och/eller positiv marginal (Figur 46). Tabell 12. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnos˚ ar, 2008-2011. Ingen adjuvant terapi Diagnos˚ ar 2008 2009 2010 2011 385 (73) 583 (90) 508 (89) 445 (93) Hormonterapi 4 3 3 6 (1) (0) (1) (1) Uppgift saknas RT 8 7 10 12 (2) (1) (2) (3) 128 (24) 57 (9) 49 (9) 13 (3) 3 patienter med ¨ ovriga kombinationer har grupperats in i ”Uppgift saknas”. 68 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Totalt 525 650 570 476 8.3 Radikal prostatektomi Tabell 13. Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, 2011. Ingen adjuvant terapi Sjukhus Capio S:t G¨ orans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge Karolinska universitetssjukhuset - Solna S¨ odersjukhuset Visby lasarett PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet ¨ PRIVAT - Ovriga Sjukhus utanf¨ or regionen Totalt 35 16 33 319 20 11 7 1 3 445 (95) (59) (85) (97) (100) (100) (78) (100) (100) (93) Hormonterapi 1 0 4 1 0 0 0 0 0 6 (3) (0) (10) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (1) Uppgift saknas RT 0 2 2 7 0 0 1 0 0 12 (0) (7) (5) (2) (0) (0) (11) (0) (0) (3) 1 9 0 2 0 0 1 0 0 13 Totalt (3) (33) (0) (1) (0) (0) (11) (0) (0) (3) ¨ Sjukhus som till tabellen bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 69 37 27 39 329 20 11 9 1 3 476 8 Behandling Antal fall Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 39 PRIVAT − Övriga 1 Sjukhus utanför regionen 3 Södersjukhuset 20 Visby lasarett 11 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 329 Capio S:t Görans sjukhus 37 REGIONEN 476 PRIVAT − Olof Jansson − Sophiahemmet 9 Danderyds sjukhus 27 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 46. Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, 2011. ¨ Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Bengt-Erik Carbin) har grupperats till ”Ovriga” . 70 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.3 Radikal prostatektomi Antal fall PRIVAT − Övriga 1 Danderyds sjukhus 8 Karolinska universitetssjukhuset − Huddinge 20 REGIONEN 203 Karolinska universitetssjukhuset − Solna 149 Capio S:t Görans sjukhus 13 Södersjukhuset 6 Visby lasarett 6 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 47. Andel opererade patienter med pT3-tum¨or och/eller positiv marginal som f˚ att adjuvant str˚ alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om madjuvant terapi ej saknas. Sjukhus som till figuren bidrog med f¨ arre ¨ an 5 fall (PRIVAT - Olof ¨ Jansson - Sophiahemmet) har grupperats till ”Ovriga” . 71 8 Behandling 8.4 nande den vid yttre str˚ albehandling, men som ¨ar mera koncentrerad. Behandlingen ges med patienten i ryggbed¨ovning och oftast vid tv˚ a tillf¨allen. Str˚ albehandling I Sverige ges str˚ albehandling med tre olika tekniker. Enbart extern, dvs. yttre str˚ albehandling, ges cirka 40 g˚ anger under ˚ atta veckor. Under de senaste ˚ aren har en teknik introducerats d¨ ar man inf¨ or den yttre str˚ albehandlingen placerar tre guldmark¨ orer i prostata med hj¨ alp av ultraljudsunders¨ okning. Detta bidrar till att ¨ oka str˚ albehandlingens precision. Inre str˚ albehandling (brakyterapi med seeds, radioaktiva ”fr¨ on”) ges med patienten i narkos eller ryggbed¨ ovning. Behandlingen ges vid ett enda tillf¨ alle d˚ a cirka 80 fr¨ on placeras i prostata. Vid flera centra i Sverige ges en kombination av yttre och inre str˚ albehandling. Brakyterapin ges d˚ a med s.k. h¨ ogintensiv dosstr˚ alning (HDR), som ger en str˚ alning lik- Sedan 1998 o¨kade antalet m¨an i riket som str˚ albehandlats prim¨art fr˚ an 507 m¨an 1998 till 1 658 m¨an 2009. En viss nedg˚ ang i antal str˚ albehandlade m¨an ses 2011 f¨or andra ˚ aret i f¨oljd. Mellan 2004 och 2011 minskade antalet m¨an som fick brakyterapi fr˚ an 379 till 116 (Tabell 14). Vid sju kliniker anv¨andes i princip enbart extern str˚ alterapi 2011, vid en klinik gavs extern behandling och kombinationsbehandling och vid tio kliniker anv¨andes alla tre metoderna (Tabell 15). Tabell 14. Typ av str˚ alterapi, per diagnos˚ ar, 1998-2011. Extern Diagnos˚ ar 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5 (5) 13 (8) 4 (2) 4 (2) 9 (5) 14 (6) 16 (5) 8 (4) 14 (11) 25 (15) 59 (26) 82 (27) 110 (33) 108 (44) Extern + brachy Brachy 61 127 118 97 99 129 239 102 91 42 48 48 37 20 (65) (80) (72) (49) (53) (58) (75) (53) (70) (25) (21) (16) (11) (8) 28 19 41 96 79 80 65 82 25 99 122 178 191 118 (30) (12) (25) (49) (42) (36) (20) (43) (19) (60) (53) (58) (57) (48) 49 patienter ¨ ar exkluderade ur tabellen d˚ a det saknades uppgift om typ av str˚ alterapi. 72 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Totalt 94 159 163 197 187 223 320 192 130 166 229 308 338 246 8.4 Str˚ albehandling Tabell 15. Typ av str˚ alterapi, per behandlande sjukhus, 2011. Extern Sjukhus Karolinska universitetssjukhuset - Solna S¨ odersjukhuset Sjukhus utanf¨ or regionen Totalt 58 (53) 49 (36) 1 (100) 108 (44) I˚ arets NPCR-rapport har vi ett m˚ att som indikator f¨ or kvalit´en p˚ a omh¨ andertagandet av m¨ an som behandlats med kurativ extern str˚ alterapi. M˚ attet ¨ ar andelen m¨an med l˚ agrisktum¨ orer som fick GnRH-analoger inf¨or str˚ albehandling (dvs. neoadjuvant hormonbehandling), vilket a ora m˚ att”. Det ¨r ett ”inte g¨ finns ingen evidens f¨ or att neoadjuvant hormonbehandling ¨ ar av godo f¨ or denna grupp, och Socialstyrelsens Riktlinjer anger att neoadjuvant hormonbehandling endast ska anv¨ andas p˚ a h¨ ogriskpatienter med en f¨orv¨antad overlevnad mer ¨ an 10 ˚ ar. Under de senaste ¨ Brachy Extern + brachy 4 (4) 16 (12) 0 (0) 20 (8) 48 (44) 70 (52) 0 (0) 118 (48) Totalt 110 135 1 246 ˚ aren har dessutom flera studier, bland annat fr˚ an NPCR, p˚ avisat en m˚ attligt ¨okad risk f¨ or hj¨artsjukdom, tromboembolism och osteoporosrelaterade frakturer vid hormonbehandling med GnRH-agonister, och risken f¨orefaller ¨oka redan kort tid efter insatt behandling [14–17]. Andelen m¨an med l˚ agrisktum¨or som fick hormonbehandling f¨ore str˚ albehandling var 12 % i riket och i fem landsting fick mer ¨an 20 % av alla m¨an med l˚ agrisktum¨or GnRH-analog inf¨or str˚ alterapi (Figur 48). 73 8 Behandling Antal fall REGIONEN 27 Stockholm 27 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 48. Andel av str˚ albehandlade patienter med l˚ agrisktum¨or som f˚ att neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, 2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om neoadjuvant hormonbehandling ej saknas. 74 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.5 8.5 Behandling av prostatacancer lokalt avancerad I Socialstyrelsens reviderade Riktlinjer anges att kurativ str˚ alterapi med neoadjuvant GnRH-behandling f¨ oljt av adjuvant antiandrogenbehandling ad modum SPCG-7 har h¨ ogst prioritet vid behandling av m¨an med lokalt avancerad prostatacancer som ¨ar i ¨ovrigt friska och har en l˚ ang f¨ orv¨ antad ¨overlevnad eftersom det finns mest evidens f¨or effekt av denna behandling. SPCG-7-studien visade att m¨ an med lokalt avancerade tum¨orer som behandlades med str˚ alterapi och hormonbehandling hade h¨ alften s˚ a stor risk att d¨o av prostatacancer upp till tio ˚ ar efter diagnos i j¨ amf¨ orelse med m¨ an som behandlades med enbart hormonbehandling och den studien har f˚ att starkt genomslag p˚ a hur man ser p˚ a behandlingen av lokalt avancerad prostatacancer [8]. Om den f¨ orv¨ antade ¨ overlevnaden ar mindre ¨ an fem ˚ ar f¨ orespr˚ akar Riktlinjerna ¨ hormonell behandling vid symptomgivande progress. Vi kartlade d¨ arf¨ or behandlingen av m¨an med lokalt avancerad prostatacancer definierad som kliniskt lokalstadium T3 eller PSA 2050 µg/L, ej N1 ej M1, dvs. utan metastaser i lymfk¨ ortlar eller skelett i ˚ alderskategorierna 75 ˚ ar eller yngre och 76-80 ˚ ar. Behandlingen av dessa m¨ an varierade stort mellan landstingen (Figur 49-52). Totalt i riket behandlades ungef¨ ar 65 % av m¨ annen 75 ˚ ar eller yngre med kurativ behandling, och 40 % fick neoadjuvant hormonbehandling f¨oljt av str˚ albehandling (Figur 49), andelen varierade Behandling av lokalt avancerad prostatacancer mellan 15-65 % i landets landsting (Figur 50). I denna grupp av m¨an ¨ar det rimligt att en st¨orre andel ska erh˚ alla kurativ behandling och NPCR f¨oresl˚ ar m˚ alniv˚ an 90 % behandlade med kurativ terapi. Starkast evidens f¨ or effekt vid lokalt avancerade tum¨orer a¨r kombination av str˚ alterapi och hormonbehandling ad modum SPCG-7 [8]. Bland m¨an 76-80 ˚ ar med lokalt avancerad cancer var kurativ behandling ovanlig, de flesta erh¨oll hormonbehandling (Figur 51). Knappt 10 % av m¨an 76-80 ˚ ar med lokalt avancerad tum¨or erh¨oll neoadjuvant hormonbehandling och str˚ alterapi (Figur 52). I de flesta landsting var den vanligaste behandlingsstrategin prim¨ar GnRH-analogbehandling. Dessa data tyder p˚ a en underanv¨andning av antiandrogener och en ¨overanv¨andning av GnRH-analoger vid val av hormonbehandling. Enligt nuvarande riktlinjer rekommenderas symtomstyrd behandling vid lokalt avancerad tum¨or bland m¨an med en f¨orv¨antad ¨overlevnad som ¨ar mindre ¨an fem ˚ ar, men en 76 ˚ arig man har idag en f¨orv¨antad ¨overlevnad p˚ a 10 ˚ ar och en 80-˚ arig man 8 ˚ ar [18], s˚ a i denna grupp finns ocks˚ a en underbehandling. Bland dessa m¨an ¨over 75 ˚ ars ˚ alder med lokalt avancerad tum¨or finns en grupp som har en f¨orv¨antad ¨overlevnad som klart ¨overstiger fem ˚ ar, och f¨or dem finns det indikation f¨ or kurativ terapi. P˚ a grund av det svagare evidensl¨aget f¨or effekt av terapi och med h¨ansyn till samsjuklighet och patientens o¨nskem˚ al a ¨r det dock inte m¨ojligt att idag s¨atta en m˚ alniv˚ a f¨or denna grupp. 75 8 Behandling Antal fall Stockholm 205 REGIONEN 295 Gotland 13 Övriga/privat 77 0 20 Neoadjuvant hormonbehandling + RT RT RP Antiandrogener monoterapi GnRH/orchiektomi Konservativ terapi Övrigt/saknas 40 60 80 100 Procent Figur 49. Behandling av patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011. 76 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Antal fall Gotland 13 Stockholm 202 REGIONEN 283 Övriga/privat 68 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 50. Andel av patienter 75 ˚ ar eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚ att neoadjuvant hormonterapi och str˚ albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om behandling ej saknas. 77 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 46 REGIONEN 97 Stockholm 49 Gotland 2 0 20 Neoadjuvant hormonbehandling + RT RT RP Antiandrogener monoterapi GnRH/orchiektomi Konservativ terapi Övrigt/saknas 40 60 80 100 Procent Figur 51. Behandling av patienter 76-80 ˚ ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, 2010-2011. 78 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.5 Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Antal fall Övriga/privat 42 REGIONEN 92 Stockholm 48 Gotland 2 0 20 40 60 80 100 Procent Figur 52. Andel av patienter 76-80 ˚ ar vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 20-50 µg/L, ej N1 eller M1) som f˚ att neoadjuvant hormonterapi och str˚ albehandling, per behandlande landsting, 2010-2011. Bland de patienter d¨ ar uppgift om behandling ej saknas. 79 8 Behandling 8.6 Biverkningar efter behandling F¨ or att kartl¨ agga f¨ orekomsten av biverkningar anv¨ ands enk¨ ater i NPCR f¨ or att erh˚ alla patientupplevda biverkningar relaterade till behandling, ”patient reported outcome measures; PROM”. Patienter som opereras eller str˚ alas f˚ ar f¨ ore behandling besvara en enk¨at som j¨ amf¨ ors med enk¨ atsvar ett och fem ˚ ar efter behandling. Spridningen och inf¨ orandet av detta kr¨ aver en stor arbetsinsats, bl.a. f¨or att hitta rutiner f¨ or distribution av enk¨ aterna p˚ a varje sjukhus. Vi har kommit en bit p˚ a v¨ag och kan f¨or andra ˚ aret nu redovisa data f¨or PROM. Enk¨aten inneh˚ aller 44 fr˚ agor om urinv¨agsbesv¨ar, tarmbesv¨ar, sexualfunktion samt en allm¨an del. Vi kan i ˚ ar redovisa data fr˚ an enk¨at f¨ore behandling och ett ˚ ar efter behandling fr˚ an 2 331 m¨an som opererats eller str˚ albehandlats. I riket var median˚ alder f¨or retropubiskt opererade 64 ˚ ar och f¨or m¨an som opererades med robotassisterad laparoskopisk teknik 63 ˚ ar och m¨an som str˚ alades 67 ˚ ar (Tabell 16). Tabell 16. Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 ˚ ar efter kurativt syftande behandling. Antal baslinjedata Behandling Retropubisk RP Robotassisterad RP Extern str˚ albehandling Totalt Antal 1 ˚ ar 56 291 21 368 I figur 53 redovisas anstr¨ angningsinkontinens bland m¨ an som genomg˚ att extern str˚ albehandling, retropubisk, ¨ oppen operation och robotassisterad laparoskopisk operation. Andelen m¨ an med anstr¨ angningsinkontinens ¨ okade mer efter operation ¨ an efter str˚ alning. Median˚ alder vid diagnos 56 291 21 368 64.5 63 67 Mest uttalad var ¨okningen av ”lite” inkontinens efter retropubisk operation, men ”ganska mycket” och mycket inkontinens ¨okade ocks˚ a klart efter b˚ ade retropubisk och robotassisterad operation. 100 Procent 80 60 40 20 0 Extern strålbehandling Retropubisk RP Robotassisterad RP Baslinje 1 år Inget Lite Ganska mycket Mycket Figur 53. Graden av anstr¨angningsinkontinens f¨ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. 80 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.6 Besv¨ ar fr˚ an tarmen drabbar framf¨or allt m¨ an som behandlats med extern str˚ albehandling. I den grupp av m¨ an som behandlats med str˚ albehandling hade 7 % litetarmsymtom in- Biverkningar efter behandling nan behandling och ett ˚ ar efter behandling hade 15 % ”lite” besv¨ar, 6 % ”ganska mycket” och 2 % hade ”mycket” tarmbesv¨ar (Figur 54). 100 Procent 80 60 40 20 0 Extern strålbehandling Retropubisk RP Robotassisterad RP Baslinje 1 år Inget Lite Ganska mycket Mycket Figur 54. Graden av avf¨ oringsl¨ackage f¨ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. Erektil dysfunktion (ED), dvs. of¨orm˚ aga att f˚ a st˚ and, ¨ ar illustrerad i figur 55. Det fanns en klar skillnad i frekvensen av ED f¨ore behandling, h¨ ogst andel ”allvarlig” ED hade m¨an som str˚ alades f¨ oljt av m¨ an som genomg˚ att ¨oppen operation. Efter behandlingen o¨kade an- delen m¨an med erektil dysfunktion kraftigt, ¨okningen var kraftigast efter operation och mer ¨an 80 % av m¨an som opererats ¨oppet eller robotassisterat rapporterade allvarlig ED ett ˚ ar efter operation. 100 Procent 80 60 40 20 0 Extern strålbehandling Retropubisk RP Robotassisterad RP Baslinje 1 år Ingen ED Mild ED Moderat ED Allvarlig ED Figur 55. Graden av erektil dysfunktion (ED) f¨ore behandling (baslinjeunders¨okning) och ett ˚ ar efter behandling. 81 8 Behandling 8.7 eller PSA o¨ver 100 µg/L, totalt 876 m¨an i landet med diagnos under 2011. Den vanligaste behandlingen var GnRH-analog 70 %, bilateral orchiektomi (kirurgisk kastration med bortopererande av testiklarna) 14 % och monoterapi med antiandrogen 9 %. F¨or 298 m¨an utan p˚ avisade metastaser, men med PSA ¨over 100 µg/L, var behandlingen GnRH-analog i 72 %, orchiektomi i 7 % och antiandrogener i 16 % (Tabell 18). Hormonbehandling PSA-niv˚ an vid diagnos hos patienter med p˚ avisade fj¨ arrmetastaser (M1) har i riket sjunkit fr˚ an ett medianv¨ arde strax ¨ over 200 µg/L 1998 till strax under 150 µg/L 2011 (Figur 56). Det visar att det skett en s˚ a kallad ”stage migration” inom kategorin fj¨ arrmetastaserad sjukdom. I tabell 17 visas behandling av m¨ an med M1 300 Median (IQR) 200 100 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 0 År Figur 56. Median PSA-niv˚ a (µg/L) vid diagnos f¨or patienter med p˚ avisade fj¨arrmetastaser (M1), per diagnos˚ ar, 1998-2011. 82 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 8.7 Hormonbehandling Tabell 17. Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. Orchiektomi Sjukhus Capio S:t G¨ orans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge Karolinska universitetssjukhuset - Solna Norrt¨ alje sjukhus odersjukhuset S¨ S¨ odert¨ alje sjukhus Visby lasarett PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Handen PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Sabbatsberg PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard T¨ aby PRIVAT - Christer Kihlfors PRIVAT - Dushanka Kristiansson - Farsta l¨ ak... PRIVAT - Magnus T¨ ornblom PRIVAT - Olof Jansson - Sophiahemmet PRIVAT - Ulf Leander Sjukhus utanf¨ or regionen Totalt 1 3 6 4 0 2 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 (12) (11) (29) (36) (0) (11) (7) (20) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (13) GnRH 5 18 15 5 4 15 10 8 2 1 3 1 3 2 2 2 5 1 102 (62) (67) (71) (45) (67) (79) (67) (80) (100) (100) (100) (100) (60) (100) (100) (100) (100) (100) (72) GnRH + AA kontinuerligt 1 4 0 1 1 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 (12) (15) (0) (9) (17) (11) (13) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (8) Endast AA 1 2 0 1 1 0 2 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 9 (12) (7) (0) (9) (17) (0) (13) (0) (0) (0) (0) (0) (40) (0) (0) (0) (0) (0) (6) Totalt 8 27 21 11 6 19 15 10 2 1 3 1 5 2 2 2 5 1 141 83 8 Behandling Tabell 18. Typ av hormonterapi (M0/MX och PSA ≥ 100 µg/L), per behandlande sjukhus, 2011. Orchiektomi Sjukhus Capio S:t G¨ orans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset - Huddinge Karolinska universitetssjukhuset - Solna Norrt¨ alje sjukhus odersjukhuset S¨ S¨ odert¨ alje sjukhus Visby lasarett PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Handen PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Nacka PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard Sabbatsberg PRIVAT - Aleris Specialistv˚ ard T¨ aby PRIVAT - Christer Kihlfors PRIVAT - Dushanka Kristiansson - Farsta l¨ ak... PRIVAT - Magnus T¨ ornblom PRIVAT - Ulf Leander Totalt 84 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 (25) (0) (50) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (3) GnRH 2 10 1 4 1 10 3 3 2 1 3 1 2 2 1 5 51 (50) (71) (50) (80) (50) (91) (60) (100) (100) (100) (100) (100) (100) (100) (100) (100) (81) GnRH + AA kontinuerligt 1 2 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 (25) (14) (0) (0) (0) (9) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (6) Endast AA 0 2 0 1 1 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 (0) (14) (0) (20) (50) (0) (40) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (0) (10) Totalt 4 14 2 5 2 11 5 3 2 1 3 1 2 2 1 5 63 Prostatacancerspecifik mortalitet I figur 57 redovisas den kumulativa risken upp till 15 ˚ ar efter diagnos f¨ or d¨od i prostatacancer, hj¨ artk¨ arlsjukdom och andra orsaker f¨ or fem riskkategorier av m¨ an som behandlats icke-kurativt. Skillnaden i risk f¨or d¨od i prostatacancer varierade fr˚ an 9 % f¨or m¨an med l˚ agrisktum¨ or till 69 % f¨ or m¨ an med me- All ages Cumulative probability of death Low risk Prostate cancer Cardiovascular Other Age < 65 years Cumulative probability of death Intermediate risk 0.4 0.2 0 2 4 6 8 10 14 0 2 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 258 1696 1626 1152 845 595 0 2 217 82 10 12 14 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 412 2563 2825 2298 1860 1365 869 393 0 2 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 144 854 1102 0 2 994 767 4 6 468 238 96 32 12 14 0.8 0.6 0.4 0.2 0 0 Cumulative probability of death 706 1 2 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis 3950 4362 3828 3031 2171 1364 598 0 2 372 4 6 8 Years since diagnosis No. at risk 208 362 303 256 214 0 2 95 51 10 12 14 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 164 1822 2018 1796 1495 1187 829 394 8 10 Years since diagnosis No. at risk 129 1756 1982 1729 1280 770 371 109 28 12 14 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 5027 5801 4964 3857 2690 1682 Cumulative probability of death 12 Years since diagnosis No. at risk 0 2 223 12 14 195 4 6 8 Years since diagnosis No. at risk 684 223 224 213 183 0 2 82 33 10 12 14 4 6 8 10 12 14 Years since diagnosis No. at risk 142 1480 1895 1855 1655 1344 964 0 2 143 12 14 4 6 8 10 Years since diagnosis No. at risk 424 3352 3683 2885 1989 1163 576 178 47 10 12 14 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 0 2 4 6 8 10 Years since diagnosis No. at risk 1914 2203 1837 1431 1015 Cumulative probability of death Age > 75 years 0.6 0 High risk Age 65−75 years 1 5113 5553 4444 3472 2428 1519 Regionally metastatic tastatisk sjukdom [19]. Ungef¨ar 30 % av m¨ annen med h¨ogrisktum¨orer, oavsett ˚ alder vid diagnos hade d¨ott av cancern efter 10 ˚ ar, vilket talar f¨or att en st¨orre del av dessa m¨an b¨ or genomg˚ a kurativ behandling ¨an vad som nu sker. 0.8 No. at risk Distant metastases 9 590 0 2 83 12 14 200 4 6 8 Years since diagnosis No. at risk 241 290 308 250 0 2 107 44 17 8 10 12 14 4 6 8 10 Years since diagnosis No. at risk 194 594 817 0 2 760 650 500 325 0 2 56 12 14 4 6 8 Years since diagnosis No. at risk 139 1120 1096 769 531 321 158 58 10 10 12 14 1 0.8 0.6 0.4 0.2 0 0 No. at risk 2 4 6 8 10 Years since diagnosis 4125 3220 2187 1450 951 564 223 0 2 No. at risk 71 652 583 4 6 Years since diagnosis 418 246 162 96 45 No. at risk 12 1322 1141 4 6 8 10 Years since diagnosis 824 623 445 279 121 0 2 No. at risk 41 2151 1496 4 6 8 Years since diagnosis 945 581 344 189 57 18 Figur 57. Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskul¨ara orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och ˚ aldersgrupp. 85 10 10 Valideringsstudie Valideringsstudie Utv¨ ardering av datakvalitet i NPCR I ett pilotprojekt har datakvaliteten i NPCR utv¨ arderats i dimensionerna inrapporteringshastighet, t¨ ackningsgrad, j¨ amf¨ orbarhet och validitet. Inrapporteringshastigheten beh¨ over o kas f¨ o r att data i NPCR ska kunna anv¨ a ndas ¨ optimalt och arbete f¨ or att underl¨ atta snabbare inrapportering har p˚ ab¨ orjats. T¨ ackningsgraden ¨ ar 98 % j¨ amf¨ ort med Cancerregistret till vilket rapportering ¨ ar lagstadgad. Med hj¨ alp av manualer f¨ or inrapportering som ¨ ar lika f¨ or hela landet f¨ oljs internationella riktlinjer f¨ or kodning. 86 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Genom en oberoende dataextraktion fr˚ an 500 journaler p˚ a m¨an som diagnostiserats under 2009 p˚ a sju sjukhus har ¨overensst¨ammelsen mellan prim¨arregistrering i NPCR och re-abstraktion unders¨okts. Genomg˚ aende var ¨overensst¨ammelsen h¨og: F¨or datum f¨or inkommande remiss fann vi en exakt o¨verensst¨ammelse p˚ a 93 % mellan original och re-abstraktion. F¨or tum¨or differentiering enligt Gleason p˚ a biopsi var ¨overensst¨ammelsen 94 %, och f¨or lokalt kliniskt tum¨orstadium var ¨overensst¨ammelsen 81 %. Just nu extraheras data fr˚ an journalhandlingar f¨or 200 patienter som diagnostiserats vid mindre sjukhus eller hos privata v˚ ardgivare. 11 Senaste fem ˚ arens publikationer/presentationer baserade p˚ a NPCR Vetenskapliga publikationer baserade p˚ a NPCR och PCBaSe (l¨ ankning av NPCR med en rad andra register) 2010-2012 Van Hemelrijck M , Garmo H, Holmberg L, Bill-Axelson A, Akre O, Stattin P, Adolfsson J. Thromboembolic events following surgery for prostate cancer. Eur Urol. Sep 2012. Rider J, Sandin F, Andr´en O, Wiklund P, Hugosson J ,Stattin P. Long-term Outcomes Among Non-Curatively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in a Nation-wide, Population-Based Study. Eur Urol 2012 Aug. Wiren S, Stattin P. Forskning p˚ a kvalitetsregister ger klinisk nytta. Resultat fr˚ an Nationella prostatacancerregistret. .L¨ akartidningen Jul 2012 sid 1294-97. Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal ultrasoundguided prostate biopsy: A web-based survey by the Swedish Urology Network. Scand J Urol Nephrol 2012 May 31. Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostate-specific antigen testing to men prior to blood draw: A study from the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. Scand J Urol Nephrol 2012 Oct;46(5):326-31. Van Hemelrijck M, Wigertz A, Sandin F, Garmo H, Hellstr¨ om K, Fransson P, Widmark A, Lambe M, Adolfsson J, Varenhorst E, Johansson J-E, Stattin P for NPCR and PCBaSe Sweden. Cohort Profile: The National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden and Prostate Cancer data Base Sweden (PCBaSe) 2.0. Int J Epidemiol. May 2012. Grundmark B, Garmo H, Zethelius B, Stattin P, Lambe M, Holmberg L. Anti-androgen prescribing patterns, patient treatment adherence and influencing factors; results from the nationwide PCBaSe Sweden.Eur J Clin Pharmacol. 2012 May 5. Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, Bill-Axelson A, Stattin P, Adolfsson J. Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: Results from the populationbased PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012 Jul;48(11):1672-81. Jansson KF, Akre O, Garmo H, Bill-Axelson A, Adolfsson J, Stattin P, Bratt O. Concordance of tumor differentiation among brothers with prostate cancer: A study from PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2012 Oct;62(4):656-61. Berglund A, Garmo H, Robinson D, Tishelman C, Holmberg L, Bratt O, Adolfsson J, Stattin P, Lambe M. Differences according to socioeconomic status in the management and mortality in men with high risk prostate cancer. Eur J Cancer 2012 Jan;48(1):75-84. Robinson D, Garmo H, Lindahl B, van Hemelrijck M, Adolfsson A, Bratt O, Holmberg L, Stattin P. Ischemic heart disease and stroke before and during endocrine treatment for prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J Cancer 2012 Jan 15;130(2):478-87. Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease Following Prostate Cancer Diagnosis: Results From the Population-Based PCBaSe Sweden. Eur Urol 2012 61(4):690-700.“Best clinical paper in Eur Urol 2011 award” Akre O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bratt O, Stattin P. Mortality among men with locally advanced prostate cancer managed with non-curative intent; a nationwide study in PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2011 Sep;60(3):554-63. Bill-Axelson A, Garmo H, Nyberg U, Lambe M, Bratt O, Stattin P, Adolfsson J, Steineck 87 11 Senaste fem ˚ arens publikationer/presentationer baserade p˚ a NPCR G. Psychiatric treatment in men with prostate cancer - Results from a Nation-wide, population-based cohort study from PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2011 Sep;47(14):2195201. Berglund A, Garmo H, Tishelman C, Holmberg L, Stattin P, Lambe M. Comorbidity, Treatment and Mortality: A Population Based Cohort Study of Prostate Cancer in PCBaSe Sweden. J Urol. 2011 Mar;185(3):833-40 Holmstr¨ om, B. Early diagnosis and treatment of prostate cancer. Observational studies in the National Prostate Cancer Register of Sweden and the V¨ asterbotten Intervention Project. Doctoral thesis Ume˚ a university 2011. ISBN 978-91-7459-134-7. Bratt O, Berglund A, Adolfsson J, Johansson JE, T¨ ornblom M, Stattin P. Prostate cancer diagnosed after prostate-specific antigen testing of men without clinical signs of the disease: A population-based study from the National Prostate Cancer Register of Sweden. Scand J UrolNephrol. 2010 Dec;44(6):384-90. Holmstr¨ om B, Holmberg E, Egevad L, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J, Stattin P. Outcome of primary versus deferred radical prostatectomy in the National Prostate Cancer Register of Sweden Follow-Up Study. J Urol 2010 Oct; 184 (4): 1322-7. Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Bill-Axelson A, Holmberg L, Lambe M, Stattin P. Effects of prostate-specific antigen testing on familial prostate cancer risk estimates. J Natl Cancer Inst 2010 Sep 8; 102(17): 1336-43. Stattin P, Holmberg E, Johansson JE, Holmberg L, Adolfsson J, Hugosson J. Outcomes in localized prostate cancer: National Prostate Cancer Register of Sweden follow-up study. J Natl Cancer Inst 2010 Jul 7; 102(13): 950-8. Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A, Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prostate cancer: results from the Population- 88 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol 2010 Jul 20; 28(21): 3448-56. Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson E, Lambe M, Stattin P, Holmberg L. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results from the population-based PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):450-8. Ladjevardi S, Sandblom G, Berglund A, Varenhorst E. Tumour Grade, Treatment, and Relative Survival in a Population-based Cohort of Men with Potentially Curable Prostate Cancer. Eur Urol 2010 Apr; 57(4). 631-8. Bill-Axelson A, Garmo H, Lambe M, Bratt O, Adolfsson J, Nyberg U, Steineck G, Stattin P. Suicide Risk in Men with ProstateSpecific Antigen-Detected Early Prostate Cancer: A Nationwide Population-Based Cohort Study from PCBaSe Sweden. Eur Urol. 2010 Mar;57(3):390-5. Accepterade/submittade manuskript baserade p˚ a NPCR Fridriksson J, Holmberg E, Bratt O, Garmo H, Adolfsson J, Lambe M, Bill-Axelson A, Stattin P. Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based study in PCBaSe Sweden. Submitted. Wir´en S, Drevin L, Robinson D, Carlsson S, Holmberg E, Akre O, Garmo H, Stattin P. Fatherhood status and risk of prostate cancer, a nation-wide population based case-control study. Accepted pending revision. Carlsson S, Sandin F, Fall K, Lambe M, Adolfsson J, Stattin P, Bill-Axelson A. Risk of Suicide in Men with Prostate Cancer: Nationwide Population-based Prospective Cohort Study in PCBaSe Sweden. Submitted. Eloranta S, Adolfsson J, Lambert PC, Stattin P, Akre O, Andersson T, and Dickman PW. Increasing the usefulness of population-based cancer survival statistics – an application using localized prostate cancer. Submitted. Loeb S, Drevin L, Robinson D, Carlsson S, Lambe M, Stattin P. Risk of Localized and Advanced Prostate Cancer Among Immigrants Versus Native-Born Swedish Men. A nation-wide, population-based study. Submitted. vival of 28,531 men with localized carcinoma of the prostate. Cancer 2008 Feb; 112(3): 8139. NPCR-publikationer 2008-2009 2010-2012 Holmberg L, Adolfsson J, Mucci L, Garmo H, Adami HO, M¨ oller H, Johansson JE, Stampfer M. Season of diagnosis and prognosis in breast and prostate cancer. Cancer Causes Control 2009 Jul; 20(5): 663-70. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Karlstad, oktober 2012 Andr`en O, Garmo H, Mucci L, Andersson S-O, Johansson J-E, Fall K. Incidence and mortality of incidental prostate cancer: a Swedish register-based study. Br J Cancer. 2009 Jan 13;100 (1):170-3. Cytostatikabehandling vid kastrationsresitent prostatcancer. Ingela Frank Lissbrant. Hagel E, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Johansson JE, Adolfsson J, Lambe M, Stattin P. PCBaSe Sweden: a register-based resource for prostate cancer research. Scand J Urol Nephrol 2009; 43(5): 342-9. Carlsson S, Adolfsson J, Bratt O, Johansson JE, Ahlstrand C, Holmberg E, Stattin P, Hugosson J. Nationwide population-based study on 30-day mortality after radical prostatectomy in Sweden. Scand J UrolNephrol 2009; 43(5): 350-6. Fall K, Str¨ omberg F, Rosell J, Andr`en O, Varenhorst E; South-East Region Prostate Cancer Group. Reliability of death certificates in prostate cancer patients. Scand J UrolNephrol 2008; 42(4): 352-7. Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J; National Prostate Cancer Register. Surveillance and deferred treatment for localized prostate cancer. Population based study in the National Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol 2008 Dec;180(6):2423-9; Sandblom G, Ladjevardi S, Garmo H, Varenhorst E. The impact of prostate-specific antigen level at diagnosis on the relative sur- Vetenskapliga presentationer baserade p˚ a NPCR Bicalutamidef¨orskrivning vid prostatacancer. Officiella riktlinjer och klinisk realitet. Birgitta Grundmark. Tromboemboliska komplikationer efter kirurgi vid prostatacancer. Jan Adolfsson. Prediktorer av l˚ angtids¨overlevnad bland patienter med fj¨arrmetastaser. Anders Berglund. Rapportering av Nationella prostatacancerregistrets PROM utv¨ardering. Per Fransson. Utv¨ardering av datakvalitet i Nationella prostatcancerregistret (NPCR). Mats Lambe. ¨ Urologidagarna, Orebro, oktober 2012 Register varf¨or hur och vem betalar Paneldebatt bla P¨ar Stattin, NPCR. 5-alfa reduktas-inhibitorer och prostatacancerrisk. En fall-kontrollstudie fr˚ an PCBaSe 2.0. David Robinson. Hur behandlas m¨an med h¨ogrisk- och lokalt avancerad prostatcancer. Olof Akre. Tromboemboliska komplikationer efter kirurgi f¨or prostatcancer. Data fr˚ an PCBaSe 2.0. P¨ar Stattin. Palliativ hormonbehandling hos m¨an som diagnostiserats med lokaliserad prostatacancer. Magdalena Lycken. Nationella prostatacancerregistrets PROM utv¨ardering. Per Fransson. Risk f¨or prostatacancer bland immigranter. En nationell populationsbaserad studie i PCBaSe. Sigrid Carlsson. 89 11 Senaste fem ˚ arens publikationer/presentationer baserade p˚ a NPCR Risk f¨ or sj¨ alvmord efter prostatacancerdiagnos. Sigrid Carlsson. Cytostatikabehandling vid kastrationsresistent prostatacancer. PCBaSe. Ingela Frank Lissbrant. ”Pris som b¨ asta presentation” V¨ antetider f¨ or m¨ an som utreds och behandlas f¨ or prostatacancer. Katarina Tomic. AUA, Atlanta, May 2012 Long-term Outcomes According to Prostate Cancer Risk Category in a Nation-wide, Population-Based Cohort. Rider JR, Sandin F, Andr´en O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin P. Poster. “F¨ orsta pris i Prostate Cancer Foundation Awards” ASCO, Chicago, Ill, June 2012 Incidence-based analysis of of lethal prostate cancer in counties with high versus low uptake of PSA testing. Nation-wide, populationbased study in Sweden. Stattin, Holmstr¨om, Carlsson, Vickers, Lilja, Jonsson. Poster. EAU, Paris, Feb 2012 Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease Following Prostate Cancer Diagnosis: Results From the Population-Based PCBaSe Sweden. Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Lambe M, Stattin P, Adolfsson J. risk Prelimin¨ar behandling och cancerspecifik mortalitet f¨or 12 952 m¨an med PSA mellan 20 och 100 ng/ml vid diagnostillf¨allet. En befolkningsbaserad studie fr˚ an nationella prostatacancerregistret. S. Ladjevardi, A. Berglund, E. Varenhorst, O. Bratt, A. Widmark, G. Sandblom. Komorbiditet, behandling och mortalitet – en populationsbaserad kohortstudie av prostatacancer i PCBaSe Sweden. A. Berglund, H. Garmo, C. Tishelman, L. Holmberg, P. Stattin, M. Lambe. Samvariation av Gleasongrad mellan br¨oder med prostatacancer. K.F. Jansson, O. Bratt, H. Garmo, P. Stattin, O. Akre. Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Stockholm, 2011 Nationella prostatacancerregistrets PROM utv¨ardering. Per Fransson. ˚ Aterinl¨aggning efter radikal prostatektomi. Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson. f¨or Urologidagarna, Uppsala, 2011 Information ang˚ aende konsekvensen av PSAtestning. K. Guns´eus, B. Tavelin, P. Stattin. Prostatacancer och diabetes – en studie inom Prostate Cancer dataBase Sweden (PCBasSe). K. Fall, H. Garmo, S. Gudbj¨ ornsdottir, P. Stattin, B. Zethelius. Hur biopseras prostata vid utredning av misst¨ ankt prostatacancer i Sverige 2011? S. Carlsson, O. Bratt, P. Stattin, L. Egevad. 90 Mortalitet bland m¨an med lokalt avancerad prostatacancer – data fr˚ an PCBaSe. O. Akre, H. Garmo, J. Adolfsson, M. Lambe, O. Bratt, P. Stattin. ¨ malignitetsgraden vid prostatacancer ¨arftAr lig? Fredrik Jansson. ¨ L¨akemedelsdagarna, Orebro, januari 2012 Fem-alfareduktash¨ ammare och prostatacancer. D Robinson. Incidens av metastaser och prostatacancerd¨od i l¨an med h¨og och l˚ ag totalincidens av prostatacancer. B. Holmstr¨om, H. Jonsson, D. Robinson, J. Hugosson, P. Stattin. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 European Association of Urology (EAU) Vienna, March 2011 Outcomes in men with conservatively treated locally advanced prostate cancer. Nation-wide population-based study in PCBaSe Sweden. Olof Akre. ”Best poster in session” Multiple Events of Fractures and Cardiovascular and Thromboembolic Disease following Prostate Cancer Treatment: Results from the population-based PCBaSe Sweden. Jan Adolfsson. Absolute and Relative Risk of Fractures in ProstateCancer Patients: Results from the Population-based PCBaSe Sweden. Jan Adolfsson. ”Best poster in session” Readmission after radical prostatectomy. Nation-wide, population-based study in PCBaSeSweden. Jon Fridriksson. Risken f¨or sj¨alvmord hos m¨an med prostatacancer. Anna Bill-Axelson.Poster. Samk¨orning av Nationella Prostatacancerregistret med andra register ger ny kunskap. P¨ ar Stattin. Nation-wide population-based study on 15year mortality in prostate cancer according to risk categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. P Stattin, F Sandin. ”Best poster in session” EAU conference, Barcelona, 2010 Urologidagarna, Malm¨ o, 2010 Influence of non-genetic factors of incidence of familial prostate cancer. Nation-wide population-based study in PCBaSe Sweden. P¨ar Stattin. Frakturrisk hos patienter med hormonellt behandlad prostatacancer: resultat fr˚ an den populationsbaserade PCBaSe Sweden. Andreas Thorstenson. ˚ Aterinl¨ aggning efter radikal prostatektomi. Studie i PCBaSe Sweden. Jon Fridriksson. F¨ orlopp vid prostatacancer i fem riskkategorier i Nationella Prostatacancerregistret (NPCR). P¨ ar Stattin. ¨ Nationella kvalitetsregisterkonferensen, Orebro, 2010 Ischemisk hj¨ artsjukdom och stroke hos m¨an med prostatacancer innan och efter insatt hormonell behandling. David Robinson. Poster. Vilken nytta och skada g¨ or vi med cancerbehandling i rutinsjukv˚ arden f¨ or patienter med lokaliserad prostatacancer? Per Fransson. Poster. Outcomes of surveillance for localized prostate cancer: Population-based, nation-wide cohort study in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. P¨ar Stattin. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: Results from PCBaSe Sweden. Mieke Van Hemelrijck. Autoreferat i L¨akartidningen Hormonbehandling vid prostatacancer ger viss ¨okning av risken f¨or hj¨artsjukdom. P¨ ar Stattin. L¨akartidningen 2010 nr 49:3123. L˚ ag d¨odlighet i lokaliserad prostatacancer. P¨ar Stattin. L¨akartidningen 2010 nr 42:2541. PSA-testning bland br¨oder ¨okar risken f¨ or prostatacancerdiagnos. P¨ar Stattin. L¨akartidningen 2010 nr 41:2464. ¨ Okad risk f¨or tromboemboliska h¨andelser vid hormonbehandling av prostatacancer. Jan Adolfsson. 2010 nr 29-31:1765. 91 Referenser Referenser [1] Socialstyrelsen. V¨ antetider i cancerv˚ arden – fr˚ an remiss till diagnos och behandling 2012. [2] Mohler J, Bahnson RR, Boston B, Busby JE, D’Amico A, Eastham JA, et al. NCCN clinical practice guidelines in oncology: prostate cancer. J Natl Compr Canc Netw. 2010 Feb;8(2):162-200. [3] Stattin P, Sandin F, Ahlgren G, Bratt O, Damber JE, Hugosson J, et al. Nationwide population-based study on 15-year mortality in prostate cancer according to risk categories in the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. EAU conference, abstract 1050, Eur Urol suppl Wien 2011. [4] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer f¨or prostatcancersjukv˚ ard. 2007. [5] Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer f¨or br¨ ost -, kolorektal och prostatacancer - tabellbilaga till beslutst¨ odsdokument. 2007. [6] Fridriksson J, Gunseus K, Stattin P. Information on pros and cons of prostatespecific antigen testing to men prior to blood draw: A study from the National Prostate Cancer Register (NPCR) of Sweden. Scand J Urol Nephrol. 2012 Oct;46(5):326-31. [7] Carlsson S, Bratt O, Stattin P, Egevad L. Current routines for transrectal ultrasound-guided prostate biopsy: a web-based survey by the Swedish Urology Network (SUNe). Scand J Urol Nephrol 2012. [8] Widmark A, Klepp O, Solberg A, Damber JE, Angelsen A, Fransson P, et al. Endocrine treatment, with or without radiotherapy, in locally advanced prostate cancer (SPCG-7/SFUO-3): an open randomised phase III trial. Lancet. 2009 Jan 24;373(9660):301-8. [9] Stattin P, Holmberg E, Bratt O, Adolfsson J, Johansson JE, Hugosson J. Surveillance and deferred treatment for localized 92 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 2011 prostate cancer. Population based study in the National Prostate Cancer Register of Sweden. J Urol. 2008 Dec;180(6):24239. [10] Sammon J, Trinh QD, Menon M. Robotic radical prostatectomy: a critical analysis of surgical quality. Curr Opin Urol. 2011 May;21(3):195-9. [11] Bolla M, van Poppel H, Collette L, van Cangh P, Vekemans K, Da Pozzo L, et al. Postoperative radiotherapy after radical prostatectomy: a randomised controlled trial (EORTC trial 22911). Lancet. 2005 Aug 13-19;366(9485):572-8. [12] Thompson IM, Tangen CM, Paradelo J, Lucia MS, Miller G, Troyer D, et al. Adjuvant radiotherapy for pathological T3N0M0 prostate cancer significantly reduces risk of metastases and improves survival: long-term followup of a randomized clinical trial. J Urol. 2009 Mar;181(3):956-62. [13] Wiegel T, Bottke D, Steiner U, Siegmann A, Golz R, Storkel S, et al. Phase III postoperative adjuvant radiotherapy after radical prostatectomy compared with radical prostatectomy alone in pT3 prostate cancer with postoperative undetectable prostate-specific antigen: ARO 96-02/AUO AP 09/95. J Clin Oncol. 2009 Jun 20;27(18):2924-30. [14] Robinson D, Garmo H, Lindahl B, Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Bratt O, et al. Ischemic heart disease and stroke before and during endocrine treatment for prostate cancer in PCBaSe Sweden. Int J Cancer. 2012 Jan 15;130(2):478-87. [15] Thorstenson A, Bratt O, Akre O, Hellborg H, Holmberg L, Lambe M, et al. Incidence of fractures causing hospitalisation in prostate cancer patients: results from the population-based PCBaSe Sweden. Eur J Cancer. 2012 Jul;48(11):167281. [16] Van Hemelrijck M, Adolfsson J, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Ingelsson Referenser E, et al. Risk of thromboembolic diseases in men with prostate cancer: results from the population-based PCBaSe Sweden. Lancet Oncol. 2010 May;11(5):4508. [17] Van Hemelrijck M, Garmo H, Holmberg L, Ingelsson E, Bratt O, Bill-Axelson A, et al. Absolute and relative risk of cardiovascular disease in men with prostate cancer: results from the Population- Based PCBaSe Sweden. J Clin Oncol. 2010 Jul 20;28(21):3448-56. [18] SCB. http://www.ssd.scb.se/databaser/. [19] Rider JR, Sandin F, Andren O, Wiklund P, Hugosson J, Stattin P. Long-term Outcomes Among Noncuratively Treated Men According to Prostate Cancer Risk Category in a Nationwide, Populationbased Study. Eur Urol. 2012 Aug 10. 93
© Copyright 2024