2014-08-29 Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Schema för Inledande kemi (18,5 hp; IK), Kemisk dataanalys (4 hp; KDA) samt Forskning, kommunikation och vetenskaplighet (2,5 hp; FKV) HT2014 Lärare epost telefon Ulrich Häussermann (F) ulrich.haussermann@mmk.su.se 16 23 90 Arnold Maliniak (F) arnold.maliniak@mmk.su.se 16 23 77 Erik Brandt (KDA F/RÖ) erik.brandt@mmk.su.se 674 7481 Carl-Johan Högberg (FKV) carl.johan@kol.su.se 16 37 30 Dag Noréus (RÖ) dag.noreus@mmk.su.se 16 12 53 Jon Kapla (RÖ) jon.kapla@mmk.su.se 16 11 79 Pär Jansson (lab) par@organ.su.se 16 24 81 Fredrik Björnebäck (lab) fredrik.bjorneback@mmk.su.se 16 23 68 Kursbok: A. Burrows, J. Holman, A. Parsons, G. Pilling, G. Price, Chemistry3 introducing inorganic, organic and physical chemistry (2nd Edition, 2013), Oxford University Press. ISBN 978-0-19969185-2 Laborationer: Skriftliga laborationsredogörelser ska vara inlämnade senast 2 veckor efter laborationens genomförande. Vid underkännande på en laborationsredogörelse ska komplettering lämnas in senast två veckor efter återlämnandet. Lokaler: Föreläsningssal: Laborationslokal: Labgenomgång: Räkneövningar: Labgrupp: K439 M340, M332 K439 Se schemat nedan Se separata listor Examination: Kemisk dataanalys Tentamen+inlämningsuppgift Inledande kemi Deltagande i duggorna är inte obligatoriskt men resultat enligt nedan ger bonuspoäng till lägsta godkända betyg (E) på tentamen: • Minst 5 rätt av 10 på en dugga ger 1 bonuspoäng • Minst 6 rätt av 10 på en dugga ger 2 bonuspoäng • Minst 7 rätt av 10 på en dugga ger 3 bonuspoäng • Minst 8 rätt av 10 på en dugga ger 4 bonuspoäng • Minst 9 rätt av 10 på en dugga ger 5 bonuspoäng Tentamen i molekylstruktur omfattar maximalt 60 poäng och gränsen för lägsta godkända betyg (E) är 30 poäng – 3 duggor. Tentamen i kemisk jämvikt omfattar maximalt 100 poäng och gränsen för lägsta godkända betyg (E) är 50 poäng – 5 duggor. Datum Förmiddag 9.15 ... 12 Eftermiddag 13...17 01-sep Upprop och IKJ-F1 (uh) Rundvandring på KÖL (14:30-15:15) säkerhetsskrivning 02 IKJ-F2 (uh) IKJ-RÖ1 03 IKJ-F3 (uh) IKJ-L1 (synteser-I) 04 IKJ-RÖ2 IKJ-L2 (synteser-II) 05 FKV 1 IKJ-L1 & IK-L2 rapportskrivning 08 Matematik-intro: IK+KDA Matematik-RÖ: IK+KDA 09 10 IKS-F1 (am) IKS-F2 (am) FKV2 12 IKJ-Dugga1 (fundamentala aspekter) IKS-RÖ1 15 KDA-F1 16 IKS-F3 (am) IKS-L1 (spektra) 17 IKS-F4 (am) IKS-RÖ2 18 KDA-F2 19 FKV3 22 IKS-Dugga1 (molekylstruktur) 23 IKS-F5 (am) IKS-L2 (orbital) 24 IKS-F6 (am) IKS-RÖ3 25 KDA-F4 IKS-RÖ4 26 IKS-F7 (am) KDA-RÖ1 29 KDA-F5 KDA-RÖ2 30-sep IKS-F8 (am) IKS-L3 (spektrofotometri) 01-okt IKS-F9 (am) IKS-RÖ5 02 KDA-F6 IKS-L4 (kvant) 03 FKV4 IKS-Dugga2 (molekylstruktur) 06 KDA-F7 KDA-RÖ3 07 IKS-F10 (am) 08 IKS-F11 (am) IKS-L5 (kemisk bindning) 09 IKS-F12 (am) KDA-F8 10 IKS-F13 (am) 11 KDA-F3 2 13 IKS-RÖ6 IKS-Dugga3 (molekylstruktur) 14 15 16 Tentamen KDA 17 FKV5 IKS-F14 (am) 20 21 22 Tentamen: Molekylstruktur 23 IKJ-F4 (uh) Reservlabb IKS-L3 - IKS-L7 24 FKV6 Reservlabb IKJ-L1 – IKJ-L2 27 IKJ-F5 (uh) IKJ-RÖ3 28 IKJ-F6 (uh) IKJ-L3 (kalorimetri) 29 IKJ-F7 (uh) IKJ-RÖ4 30 31 IKJ-Dugga2 (termokemi) 03-nov IKJ-F8 (uh) 04 IKJ-F9 (uh) IKJ-L4 (kinetik) 05 FKV7 IKJ-RÖ5 06 IKJ-L5 (syra-bas-I) 07 IKJ-Dugga3 (kinetik) 10 IKJ-F10 (uh) IKJ-RÖ6 11 IKJ-F11 (uh) IKJ-L6 (syra-bas-II) 14 IKJ-Dugga4 (syra-bas) Reservlabb IKJ-L3 – IKJ-L6 17 IKJ-F12 (uh) IKJ-RÖ7 18 IKJ-F13 (uh) IKJ-L7 (elektrokemi-I) 19 FKV8 12 13 20 21 3 24 IKJ-F14 (uh) IKJ-RÖ8 25 IKJ-F15 (uh) IKJ-L8 (elektrokemi-II) 26 27 28 IKJ-Dugga5 (jämvikt, elektrokemi) 01-dec 02 IKJ-RÖ9 (repetition) Reservlabb IKJ-L7 – IKJ8 03 04 05 Tentamen: Kemisk jämvikt 08 FKV9 (Nobelföreläsningar) 09 10 11 14 17 18 19 20 21 4 Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken. IKJ-F1 Fundamentala aspekter. Vad är kemi ? 1.1 – 1.3, 1.8 Kemiska byggstenar: atomer, joner, molekyler. Molbegreppet. Växelverkan mellan byggstenarna: bindning och intermolekylära interaktion. Lewis formlar och molekylstruktur. 1.4 – 1.5 Kemiska reaktioner: vilka finns? Balansering. Utbyte. Koncentration, volym, substansmängd. IKJ-F2. Fundamentala aspekter, forts. 1.6 Energiändringar i kemiska reaktioner. Inre energi och entalpi. Standardvillkor. 1.7 Aggregationstillstånd 1.9 Introdution i kemisk jämvikt. Le Chatelier prinicipenr IKJ-F3. Gaser 8.1 Gaser: när förekommer ett kemiskt ämne som gas? Varianter av gaslagar. 8.2 Allmänna gaslagen. 8.3 Gasblandningar, partialtryck 8.4 Kinetisk gasteori. Mikroskopisk modell för tryck. 8.5 Hastighetsfördelningar. 8.6. Ideala gaser och verkliga (icke-ideala) gaser. IKS-F1-2. Introduktion: Elektromagnetiskt spektrum – elektronen – vågfunktionen. Makroskopisk – Mikroskopisk bild av kemi 3.1 Den klassiska bilden av atomen fram till Rutherfords atommodell. 3.2 Elektromagnetisk strålning och kvantiserade tillstånd. Våglängd, frekvens, färg. Våg-partikeldualism 3.3 Atomspektra enligt Bohr 3.4 Elektronens natur: vågpartikel-dualism 3.5 Vågfunktioner och atomorbitaler: fundamentala, nya begrepp. Fundera MYCKET! IKS-F3. Orbitaler – Mångelektronsystem – Periodiska systemet 3.6 Flerelektronvågfunktioner. Elektronspinn. Aufbau principen för elektronstrukturen i periodiska systemet. Valenselektroner och ”kärnelektroner”. Hunds regel. Skärmning, Slaters regler och effektiv kärnladdning. 3.7 Atomegenskaper och periodiska systemet. Joniseringsenergi och elektronaffinitet. 3.8 Kärnkemi – olika typer av radioaktiv strålning (kursivt) IKS-F4. Kemisk bindning: tvåatomiga molekyler 4.1 Dissociationsentalpi, bindningsenergi, bindningsavstånd 4.2 Lewis-modellen 4.3 Elektronegativitet, användbart begrepp: Pauling och Mulliken. 4.4 Introduktion till valensbindningsteori IKS-F5. Tvåtomiga molekyler, forts. 4.5 Valensbindningsteori, orbitalöverlapp, kovalent bindning 4.6 Molekylorbitalteori, MO 4.7 H2-molekylen, bindande och antibindande MO, symmetrietiketter 4.8 Molekylorbitalenergidiagram och förutsägelsen av olika egenskaper om man känner till elektronstrukturen. 4.9 Linjärkombination av p-orbitaler 4.10 F2 och O2 samt en del egenheter med bindningen i dessa molekyler - egenskaper 4.11 Flera homonukleära diatomiga molekyler och deras bindning (kursivt) 4.12 Heteronukleära diatomiga molekyler och deras bindning 5 IKS-F6-7. Fleratomiga molekyler 5.1 Lewismodellen, oktettregeln, formell laddning och oxidationstal 5.2 VSEPR, viktigt, bra och rätt lätt, men inte alltid korrekt 5.3 Polära kovalenta bindningar och bakgrund till varför de blir polära. 5.4 VB för fleratomiga molekyler, hybridisering 5.5 Resonansstabilisering 5.6 MO för bindningar i fleratomiga molekyler, kursivt 5.7 mera MO, kursivt IKS-F8. Introduktion till spektroskopi 10.1 Spektroskopi på molekylära föreningar 10.2 Energitillstånd och spektroskopi, kvantisering, partikel i en låda 10.3 Absorption eller emission, Lambert-Beers lag, Boltzmannfördelning, urvalsregler IKS-F9-10. Vibration- och rotationsspektroskopi 10.5 Vibrationsspektroskopi, IR tom ”Isotopic substitution” och 12.2 10.4 Rotationsspektroskopi, mikrovågsugnar (kursivt) IKS-F11. Elektronspektroskopi 10.6 UV, VIS spektroskopi, elektronövergångar, färg IKS-F12-13. 10.7 och 12.3 NMR spektroskopi, MRI 12.1-12.4 Molekylärkaraktärisering IKS-F14. Repetition/konsultation IKJ-F4. Energi och termokemi. Entalpi, inre energi och kalorimetri 13.1 System och omgivning, värme och arbete, extensiva och intensiva storheter. 13.2 Entalpi. Värmeinnehåll. 13.3 Standardtillstånd. Hess lag. Bildningsenergier och bindningsenergi. IKJ-F5. Energi och termokemi, forts. 13.4 Entalpi som funktion av temperatur. Värmekapacitet. 13.5 Inre energi. Energiprincipen (termodynamikens första huvudsats) . 13.6 Kalorimetri. Mätning av entalpi och inre energiändringar. IKJ-F6. Kinetik. 9.1 Betydelsen av kinetik, reaktionerna tidskala 9.2 Reaktionshastighet och faktorer som påverkar den 9.3 Hur mäter man reaktionshastigheter? 9.4 Elementära reaktioner. Kvantitativ kinetik – beskrivning av reaktionshastighetens koncentrationsberoendet. Reaktionsordning. Hastighetslagar. Halveringstid IKJ-F7. Kinetik, forts. 9.5 Komplexa (sammansatta) reaktioner. Hur bestämer man reaktionsordningen? 9.6 Komplexa reaktioner. Reaktionsmekanismer. 9.7 Temperaturens inverkan på reaktionshastigheten. Aktiveringsenergi. Arrheniusekvationen. 9.8- 9.9 Reaktionsprofiler och katalys. IKJ-F8. Syror och baser 7.1 Begrepp och definitioner av ”syra” och ”bas”. Arrhenius. Brönsted-Lowry. Konjugerade syra-bas par. Betydelsen av lösningsmedlet. 7.7 Syra och basiska oxider 6 7.2 Styrkan av syror och baser. pH skalan. Vattens självjonisering. Syra-bas reaktioner och dess jämvikt. 7.3 Buffertar IKJ-F9. Syror och baser, forts. 7.4 Titreringar 7.5 Indikatorer 7.6 Specificering som funktion av pH. Jämviktskonstanten för syror och baser, fraktionsdiagram och logaritmiska diagram. 7.8 Lewis syra-bas begrepp. Utvidgning av syra-bas konceptet till koordinationskemin IKJ-F10. Entropi. 14.1 Spontana processer, statistisk beskrivning av entropibegreppet. 14.2 Termodynamisk beskrivning av entropi (termodynamikens andra huvudsats). Entropiändringar vid fasövergångar. Entropi som funktion av temperatur. 14.3 Absoluta entropier (termodynamikesn tredje huvudsats). Absoluta nollpunkten. 14.4 Entropiändringar vid kemiska reaktioner. Reaktionsentropi IKJ-F11. Gibbs energi. 14.4 Entropi som indikator för sponatana processer. 14.5 Gibbs energi och relationen till entropibegreppet 14.6 Faktorer som påverkar Gibbs energi. Aktivitetsbegreppet. Ellinghamdiagram. IKJ-F12. Jämvikt. 15.1 Gibbs energi och jämvikt. Jämviktskonstanten definierad av aktiviteter. 15.2 Reaktionskvoten och relationen till Gibbs energi 15.3 Jämviktskonstanten och relationen till Gibbs energi 15.4 Sammansättning vid en jämvikt 15.5 Jämviktslägets och jämviktskonstantens temperaturberoende IKJ-F13. Elektrokemi. 16.1 Vad är elektrokemi? Grundbegrepp. Oxidation. Reduktion. Pluspol. Minuspol 16.2 Joner i lösningar och dess rörlighet 16.3 Elektrokemiska celler. Standardreduktionspotentialer. Cellpotentialer. Spontanitet av en redoxreaktion. IKJ-F14. Elektrokemi, forts. 16.4 Termodynamik av elektrokemiska celler. Samband mellan cellpotential och Gibbs energiändring. Koncentrationsberoendet av cellpotentialen. Nernst ekvationen. Koncentrationsceller. Korrosion. 16.5 Elektrolys. Styrd spontanitet. Batterier IKJ-F15. Fasjämvikter och lösningar. 17.1 Fasjämvikter med en-komponentsystem. Ångtryck. Fasdiagram. 17.2 Fasövergångar. Clausius-Clapyron ekvation. 17.3 Intermolekylära växelverkningar. Väte-bryggor 17.4 Fasjämvikter med två-komponentsystem. Lösningar. Destillation. Kokpunkts-diagram. Kolligativa egenskaper. Osmotiskt tryck. 7 Räkneövningar - innehåll: IKS-RÖ1 – IKS-RÖ6 RÖ1 Elektromagnetiskt spektrum, elektronen, vågfunktioner, atomorbitaler, skärmning. Joniseringsenergi, elektronaffinitet, periodiska systemets uppbyggnad, RÖ2 Lewismodellen, valensbindningsmodellen, kovalent bindning, polär kovalent bindning, bindande och antibindande kombinationer, molekylorbitaler och beroendet av symmetrikombinationer på ingående orbitaler. RÖ3 Bindningstal, formell laddning, oxidationstal, VSEPR, VB, resonans och oktettregeln., atomer, periodiska systemet RÖ4 Spektroskopi, UV, VIS, IR, Mikrovåg RÖ5 Spektroskopi, UV, VIS, IR, Mikrovåg RÖ6 Repetition Räkneövningar - innehåll: IKJ-RÖ1 – IKJ-RÖ6 RÖ1 Stökiometri, balansering av reaktioner, koncentrationer, utspädningar, nomenklatur av kemiska ämnen,kemiska formler, strukturformel, Lewisformel, bestämning av oxidationstal och formella laddningar, redoxreaktioner RÖ2 Enkel termokemi, gravimetriska analyser, tillämpning av gaslagar RÖ3 Kalorimetri, värmekapacitet, entalpi, bindningar som bryts och bildas. RÖ4 Kinetik, differentiella och integrerade hastighetsmetoder, halveringstid och aktiveringsenergi RÖ5 Syra-bas, jämvikts- och pH beräkningar (analytiskt och med log diagram) RÖ6 Entropi, jämvikter, jämviktsläge, jämviktskonstant, löslighet, Gibbs energi RÖ7 Elektrokemi RÖ8 Elektrokemi RÖ9 Repetition 8 Beskrivning av laborationer IKJ-L1. (Synteser-I) Fällningssyntes av BaSO4 med Ba2+(aq);OAc-(aq) och Mn2+(aq);SO42-(aq). Kvalitetstest genom att kontrollera hur mycket Mn som finns kvar på fällningen av bariumsulfat. Oxidation av kvarvarande Mn(II) till Mn(VI) som är starkt grönfärgad. IKJ-L2. (Synteser-II) Två olika synteser, lättlösliga ämnen som kristalliserar ur vattenlösning och syntes av svårlösliga ämnen genom s.k. utfällning. IKS-L1. Spektroskopi Tolkning av spektra. Plancks strålningslag, kontinuerliga svartkroppsstrålare samt diskreta spektra. Analys av spektra. IKS-L2. Orbital Konstruktion av radialdelar (av vågfunktionen) i några orbitaler och tolkning av resultatet. Bestämning av sannolikheten för att hitta elektronen på olika avstånd från atomkärnan. IKS-L3. Spektrofotometri Spektrofotometrisk bestämning av Mn. Analys av en svagt färgad Mn2+(aq) lösning genom oxidation till MnO4-(aq) och mätning med absorptionsspektrofotometri. Lambert Beers lag. IKS-L4. Kvant Elektronövergångar i konjugerade färgämnen observeras med UV/VIS spektroskopi och tolkas med hjälp av partikel i lådan modellen. Existensen av kvantiserade energinivåer introduceras som en konsekvens av några randvillkor på vågfunktionen. IKS-L5. Kemisk bindning eller reservlab. IKJ-L3. (Kalorimetri) Bestämning av bildningsentalpi för magnesiumoxid, klassisk laboration med uppmätande av temperaturkurvor, bestämning av entalpiändring med vetskap om värmekapacitet samt kombination av olika delreaktioners ΔH med hjälp av Hess lag för att få ΔH för summareaktionen. IKJ-L4. (Kinetik) Oxidation av tartratjoner med väteperoxidlösning. Reaktionen katalyseras av Co2+(aq). Försöket genomförs vid olika temperaturer och en approximativ aktiveringsenergi bestäms. Sönderfall av tiosulfatjoner, bestämning av reaktionsordning m.a.p. [S2O32-(aq)] respektive [H+(aq)]. IKJ-L5 och 6. (Syra-bas-I och -II) • Titreranalys av stark bas med stark syra, med noga ställd HCl-lösning (0.1000 mol/dm3) och NaOHlösning som studenterna själva blandar till, förslagsvis under den föregående laborationen. Gör baslösningen i en polyetenflaska genom att lösa 4.0 g NaOH i en dm3 vatten. • Titreranalys av "okänd" tvåprotonig svag syra med nyss ställda OH-(aq)-lösning. Bestämning av syrans molekylvikt och pKa-värden. Uppskatta även approximativa felgränser i dessa parametrar. Identifiering av syran ifrån molmassa och syrakonstanter. 9 • Tillverkning av buffertar med olika pH-värden, samt studier av några olika indikatorers färger vid dessa pH. IKJ-L7 och L8. (Elektrokemi-I och -II) • Elektrokemiska celler, några olika (Ag, Cu, Zn) med beräkningar för såväl cellspänning som de ingående halvcellernas potentialer. • Koncentrationsceller, bestämning av komplexbildningskonstanter, löslighetsprodukter samt kinhydronelektroden för att mäta pH. • Korrosion och korrosionsskydd. 10
© Copyright 2024