Ett trygghetslyft för skolan
Ett trygghetslyft för skolan En rapport som beskriver varför Sveriges skolor behöver ett trygghetslyft och hur det kan genomföras Jag finns. Ni ger mig viskningar, viskningar ni inte tror jag hör. Ni ger mig blickar, blickar ni inte tror jag ser. Ni ger mig slag, slag ni inte tror jag känner. Men jag hör, jag ser, jag känner. Jag finns. Text: Gabriella Kärnekull Wolfe, 13 år 2 Innehåll 1. Förord .................................................................................................................. 4 2. Sammanfattning .................................................................................................. 6 3. Bakgrund ............................................................................................................. 7 3.1 FN:s barnkonvention och skolans värdegrund ................................................. 7 3.2 Mobbning, diskriminering och kränkningar i skolan .......................................... 8 3.3 Mobbningens orsaker ...................................................................................... 9 3.4 Mobbningens konsekvenser .......................................................................... 10 3.5 Det går att förändra ....................................................................................... 11 4. Lagstiftning och tillsyn ..................................................................................... 13 4.1 Lagstiftning .................................................................................................... 13 4.2 Nationell tillsyn och internationell kritik ........................................................... 13 5. 60 000 barn utsätts för mobbning .................................................................... 14 5.1 Insatser hittills................................................................................................ 14 5.2 De politiska partierna om mobbning .............................................................. 15 5.3 Kunskapsbrist i skolvärlden ........................................................................... 19 6. Skolan behöver ett trygghetslyft! ..................................................................... 20 6.2 Modell för genomförande ............................................................................... 20 6.3 Matematiklyftet .............................................................................................. 21 6.4 Förslagets samhällsnytta ............................................................................... 21 7. Begreppsdefinition och ordlista ....................................................................... 23 7.1 Begrepp......................................................................................................... 23 7.2 Ordlista .......................................................................................................... 23 3 1. Förord ”Ditt utseende äcklar mig! Kan du inte bara ta livet av dig?” Tänk dig att du skulle ha kommit till jobbet idag och mötts av de orden från en kollega. Föreställ dig sedan att du måste gå tillbaka till den arbetsplatsen varje dag, år efter år utan att ha ett val. Någon gång kanske du berättar för din chef, men hon tror inte på dig och efter det håller du allt inombords. Så kan verkligheten se ut för de 60 000 barn som är utsatta för mobbning och varje dag går till en skola de inte känner sig trygga i. Att alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan är något som slås fast både i FN:s barnkonvention och skollagen. Men tyvärr är det här rättigheter som kränks dagligen i många skolor runt om i landet. Alla som själva varit utsatta för mobbning eller har ett barn som är utsatt vet vad det handlar om. Det är inte barn som är ”lite taskiga mot varandra” utan det är upprepade kränkningar. Varje dag. I skolan. På nätet. Tills du nästan inte orkar mer. Och att inte orka mer är precis vad 45 unga känner varje år – så många tar livet av sig årligen och forskning från Karolinska institutet visar att många av dem har en historik av mobbning. Av naturliga skäl presterar också barn som mobbas sämre och har en högre skolfrånvaro. Mobbning är den vanligaste anledningen till att elever hoppar av gymnasiet. Samtidigt visar Skolinspektionens siffror för 2014 att två av tre skolor brister i arbetet med trygghet och studiero. De vanligaste bristerna handlar om misslyckanden med att jobba målinriktat för att motverka kränkande behandling av elever. Sverige har även återkommande fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att vi bryter mot barnkonventionen. Kommittén rekommenderar att vi förstärker åtgärderna för att bekämpa mobbning genom bland annat kunskapshöjande insatser mot skolpersonal. Det är uppenbart att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna motverka mobbning och kränkningar. Ansvaret för skolan ligger på landets kommuner, men den tidigare regeringen har visat att det går att effektivt och samlat lyfta skolans kvalitet på ett utpekat område. Vi syftar på matematiklyftet som de senaste åren tilldelats 650 miljoner kronor för att höja skolvärldens kunskap kring matematik. Satsningen är en succé och får nu sin efterföljare i form av läslyftet som startar i höst. Med tanke på de fallande PISA-resultaten så framstår det som kloka statliga investeringar. Vi menar att omfattningen och karaktären av problemen med mobbning och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan. Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin bör ta initiativ till ett nationellt trygghetslyft i svenska skolor. Det handlar om att på ett kraftfullt sätt höja kunskapen inom skolvärlden kring hur man förebygger och minskar 4 mobbning, kränkningar och diskriminering. Det kan till exempel innebära kompetenshöjning kring normkritisk pedagogik, likabehandlingsarbete och akuta insatser. Vi föreslår att regeringen i höstens budget satsar motsvarande 650 miljoner kronor på ett trygghetslyft under fyra läsår, med start hösten 2016. En vanlig föreställning bland vuxna är att det inte går att göra något åt förekomsten av mobbning och kränkningar i skolan. Vi ser mönstren upprepas generation efter generation, och drar lätt slutsatsen att något annat vore omöjligt. Men att övergreppen upprepas är inte ett tecken på att problemen inte kan åtgärdas – det är ett tecken på att frågan inte har prioriterats tillräckligt högt. Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends 5 2. Sammanfattning Att alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan slås fast både i FN:s barnkonvention och skollagen. 60 000 barn är mobbade i Sverige och denna siffra har legat konstant de senaste tjugo åren. Samtidigt visar Skolinspektionens siffror för 2014 att två av tre skolor brister i arbetet med trygghet och studiero. De vanligaste bristerna handlar om misslyckanden med att motverka kränkande behandling av elever. Sverige har återkommande fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att vi bryter mot barnkonventionen. Kommittén rekommenderar att vi förstärker åtgärderna för att bekämpa mobbning genom bland annat kunskapshöjande insatser mot skolpersonal. För de utsatta barnen är mobbningens mest uppenbara konsekvens att den psykiska hälsan, självkänslan och livsglädjen påverkas negativt. Detta får sina mest tragiska följder i form av självmordstankar, självmordsförsök och fullbordade självmord. Av naturliga skäl presterar också barn som mobbas sämre, och de har högre skolfrånvaro. Mobbning är den vanligaste anledningen till att elever hoppar av gymnasiet. Det är tydligt att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna förebygga mobbning, kränkningar och diskriminering. Under det pågående läsåret avslutas Matematiklyftet, där staten sedan 2012 avsatt totalt 650 miljoner kronor för kompetenshöjning inom skolvärlden när det gäller undervisningen i matematik. Friends menar att omfattningen och karaktären av problemen med mobbning och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan. Regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin bör ta initiativ till ett nationellt trygghetslyft, där staten skjuter till medel för att höja kunskapen hos skolpersonal kring hur man förebygger och motarbetar mobbning, kränkningar och diskriminering. Investera motsvarande summa som för matematiklyftet, 650 miljoner kronor, för att genomföra ett trygghetslyft i skolan som löper över fyra år med start hösten 2016. Att ingen förändring har skett på tjugo år gör det tydligt att trygghetsfrågan måste bli en prioriterad regeringsfråga. 6 3. Bakgrund 3.1 FN:s barnkonvention och skolans värdegrund Barns rättigheter i skolan och förskolan grundar sig på att alla barn, precis som vuxna, omfattas av FN:s grundläggande mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter.1 Barns rättigheter regleras särskilt i FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade och därmed förband sig att följa 1990. I barnkonventionen står det bland annat att inga barn får diskrimineras och att skolan ska hjälpa barnet utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter.2 Det här är något som även behandlas i det inledande kapitlet av skolans läroplan där värdegrund och uppdrag tas upp. Där fastslås att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skolan ska gestalta och förmedla.3 Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolans uppdrag regleras av skollagen som slår fast att kränkande behandling och diskriminering är förbjudet. Barns rätt till en trygg skola cementeras med andra ord både i internationella konventioner såväl som svensk lag. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna http://www.fn.se/fn-info/vad-gorfn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskligarattigheterna-/ 2 FN:s barnkonvention https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full 3 Skolans värdegrund och uppdrag http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR 1 7 3.2 Mobbning, diskriminering och kränkningar i skolan ”Mamma alla i skolan hatar mig.” ”Nej då, varför tror du det?” ”För om dom inte gjorde det skulle någon säga stopp.” 60 000 barn och unga i åldern 7-19 år utsätts för mobbning i Sverige enligt Skolverkets statistik,4 det motsvarar en fullsatt Friends arena eller 1-2 barn i varje klass. Antalet barn som utsätts för upprepade kränkningar har legat på en konstant nivå sedan Skolverket startade sina mätningar 1990, skillnaden i dag är att det har tillkommit nya arenor för kränkningar i form av sociala medier. Det innebär att kränkningarna numera kan pågå dygnet runt utan hänsyn till kvällar, helger eller lov. Friendsrapporten 2014 visar att var femte ung i åldern 9-16 har utsatts för en kränkning av en annan elev i skolan det senaste året.5 Samma rapport visar att åtta procent har blivit kränkta av en vuxen i skolpersonalen. När det kommer till nätkränkningar så är det tyvärr ännu vanligare. Nätrapporten 2015 visar att var tredje ung utsätts för kränkningar på nätet.6 Det är en högre siffra än för skolan i stort och har bland annat att göra med upplevd anonymitet, samt att man inte ser den man kränker vilket enligt unga gör det enklare att vara elak. Hårdast utsatta är unga tjejer där nästan varannan har blivit nätkränkt på sociala plattformar som Instagram, KiK och Facebook. Bland killar är det vanligast att bli utsatt för kränkningar inom spelvärlden. Det finns en tydlig koppling mellan mobbning och otrygghet i skolan. Barn som utsätts för mobbning upplever i större utsträckning obehag inför att gå till skolan som de upplever är en otrygg plats. Mobbning och kränkningar är vanligast på mellanstadiet och minskar sedan i takt med att barnen blir äldre. Den vanligaste sortens kränkningar är verbala och handlar om att barn säger elaka saker till varandra. Fysiska kränkningar som sparkar och slag är vanligast bland yngre barn på mellanstadiet medan den psykiska mobbningen som sker i form av utfrysning förekommer oftare bland äldre barn. Många av de kränkningar som sker är kopplade till diskrimineringsgrunderna vilket tas upp i Skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?”7 Pojkar utsätts oftare för fysiska trakasserier i form av sparkar och slag, medan tjejer utsätts för sexuella trakasserier. Enligt Friends erfarenhet förekommer det även negativ särbehandling från lärare. Ett exempel på hur det kan gå till är att en elev inte får Skolverket Attityder till skolan 2012 http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3032 5 Friendsrapporten 2014 www.friends.se/friendsrapporten 6 Friends Nätrapport 2015 www.friends.se/natrapporten 7 Skolverket ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2164 4 8 samma uppgift som de andra eleverna för att läraren på förhand bedömer att eleven inte klarar av det. Denna diskriminering kan i sin tur generera kränkningar från andra elever då det framställer barnet som sämre eller annorlunda från de andra i gruppen. 3.3 Mobbningens orsaker ”Vad är det för fel på mig..? Vad har jag gjort fel?” Det är aldrig barnets fel att det utsätts för mobbning eller trakasserier. Trots det är det vanligt att utsatta barn skuldbelägger sig själva, samt att vuxna i omgivningen letar förklaringar hos det utsatta barnet. En granskning av anmälningar till Barn och elevombudet 2011 visar att skolor i två av tre fall tenderar att lägga skulden för kränkningarna på den utsatte.8 Men där finns sällan de rätta svaren utan för att förstå en mobbningssituation är det viktigt att ha ett perspektiv som täcker individ, grupp, organisation och samhälle. Att se till trygghet i gruppen, roller i klassen, ledarskap i organisationen eller normer i samhället hjälper till att skapa en helhetsbild. Normer De flesta kränkningar går att härleda till normer, antingen på strukturell nivå, lokal nivå i skolan eller i klassen/kompisgänget.9 Normer fungerar som "osynliga regler" och skapar förväntningar på vad som anses vara ett normalt eller förväntat beteende. Bryter du mot normen riskerar du att ses som annorlunda. I skolor skapas ofta egna normer kring vad som uppfattas vara ”det rätta”, förväntningar på vad man ska gilla, tycka om och hur man bör se ut. Därför är det som skola viktigt att använda ett normkritiskt förhållningssätt när man arbetar för att skapa en trygg skola med inkluderande miljö tillsammans med eleverna.10 Kultur på skolan Orsaker till mobbning och diskriminering går även att finna i skolans eller skolenhetens kultur.11 Det kan handla om hur relationsarbete mellan elever och lärare bedrivs, hur pass delaktiga elever och lärare är i arbetet mot mobbning men också hur prioriterat arbetet är på skolan. En skola vars kultur präglas av samarbete och engagemang, och där det är en självklarhet att personalen ställer upp på skolans värdegrund löper mindre risk för problem med utanförskap och skolan är tryggare. Mobbad elev får skulden, SvD 2011, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mobbad-elev-farskulden_6390971.svd 9 Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Skolverket, 2009. Rapport 2009:326 10 Lovise Brade m.fl. I normens öga : metoder för en normbrytande undervisning, Friends 2008, och Janne Bromseth, Frida Darj (red.) Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för förändring, Uppsala Universitet, 2010. 11 Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Skolverket, 2013. Beställningsnr: 13:1392 och Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning” http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498 8 9 Stämningen i skolan eller närmaste gruppen Stämningen i gruppen, klassen eller på skolan påverkar risken för att mobbning uppstår. I en klass där eleverna är otrygga, osäkra på sig själva och sina roller, eller där det är viktigt att ha hög status är det större risk att eleverna utsätter varandra för kränkningar eller trakasserier. Kränkningarna blir ett sätt att positionera sig, fördela roller och makt samt skapa grupperingar. 3.4 Mobbningens konsekvenser ”Att ha ett barn som är mobbat är den största sorgen”. Så beskriver en mamma att det är att ha ett barn som utsätts för mobbning. När ett barn utsätts för allvarliga kränkningar får det konsekvenser för hela familjen, skolan och samhället i stort. Psykisk ohälsa Den psykiska hälsan är bland det första som påverkas hos barn som utsätts för upprepade kränkningar. Självkänslan och livsglädjen minskar och efter långvarig mobbning kan allt kännas meningslöst. Utsatta barn har överlag sämre självkänsla, känner mindre livsglädje och bär i större utsträckning på självmordstankar.12 Mobbning leder också till psykosomatiska besvär som sömnsvårigheter, ont i magen och andra stressymptom. Självmord Varje vecka tar ett barn sitt eget liv vilket gör självmord till den vanligaste dödsorsaken bland unga. 2013 tog 49 unga i åldern 10-19 år självmord, av dessa var två under tio år.13 Forskning från Nationella centret för suicidforskning vid Karolinska institutet visar på en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende.14 En brittisk studie publicerad i American Journal of Psychiatry visar att risken för depressioner och självmordsförsök är högre hos vuxna som blivit kränkta i mellanoch högstadieåldern.15 Försämrade skolresultat och avhopp Både barn som utsätts för mobbning och de som mobbar presterar överlag sämre i skolan och har högre skolfrånvaro än elever som inte utsätts för kränkningar. Utsatta barn upplever även skolklimatet som sämre.16 Arbetsförmedlingen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport ”10 orsaker till avhopp” visar att Karolinska institutet om varför unga tar sitt liv http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv Självmord bland ungdomar, NASP http://ki.se/sites/default/files/sjalvmord_i_sverige_uppdat_data_2012.pdf 14 Karolinska institutet http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv 15 American Journal of Psychiatry http://ajp.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2014.13101401 16 “Bullying, Psychosocial Adjustment and Academic Performance in Elementary School” http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16275791 och “Bullying Behavior among US Youth” http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2435211/ 12 13 10 mobbning är den största anledningen till att elever hoppar av gymnasiet, vartannat avhopp beror på mobbning.17 Mobbning får också stora samhällsekonomiska följder i form av kostnader för vården, psykiatrin och a-kassan. 3.5 Det går att förändra! En vanlig föreställning bland vuxna är att det inte går att göra något åt förekomsten av mobbning och kränkningar i skolan. Vi ser mönstren upprepas generation efter generation och börjar nästan acceptera det som en del av skolgången. Men forskning och praktisk erfarenhet visar att det går att förändra. Alla skolor har olika utmaningar och förutsättningar för att skapa en trygg och inkluderande miljö, och anpassas det förebyggande arbetet utifrån den unika situationen har man goda förutsättningar att se förändring. Den otrygga skolan kommer att bli tryggare. En grundläggande förutsättning för att skolor ska kunna bedriva ett fungerande trygghetsarbete är att huvudmännen prioriterar frågan och frigör resurser. Det handlar om att signalera att värdegrundsfrågor är av samma vikt som kunskapsfrågor. När dessa grundläggande förutsättningar är på plats så finns det ett antal insatser som forskning bedömer som mycket effektiva för att öka tryggheten i skolan, oavsett vilka utmaningar som finns. Prioritering och struktur Trygghetsarbetet behöver prioriteras av skolans ledning i form av resurser och det är viktigt att det finns en tydlig struktur för arbetet. Struktur handlar till exempel om trygghetsteam, rutiner samt att det finns tid att hantera kränkningar och diskutera. Forskning från Umeå universitet visar att hos de skolor där skolledningen erkänner att det finns utmaningar med mobbning och trakasserier så finns det mindre mobbning än hos de som anser att de inte har några problem. Att erkänna att kränkande behandling förekommer är med andra ord avgörande för att skapa en trygg skola.18 ”Hela-skolan-ansats” Hela-skolan-ansatsen innebär att alla i skolan är delaktiga i trygghetsarbetet, från skolpersonal till elever och föräldrar. Genom att skapa en samsyn och ett gemensamt engagemang kring frågan blir det förebyggande arbetet mer effektivt. Man måste sätta upp gemensamma regler och diskutera genom att fråga sig själva: ”Vilken sorts skola vill vi ha? Vad gör vi när något händer?” Arbetsförmedlingen mfl ”Tio orsaker till avhopp” Tio orsaker till avhopp http://www.temaunga.se/node/213 18 Struktur, kultur, ledarskap. Förutsättningar för framgångsrika skolor. Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Studentlitteratur, 2011 och Bullying and Social Objectives. A Study of Prerequisites for Success in. Swedish Schools. Björn Ahlström. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. 17 11 Hela skolan-ansatsen inkluderar en väl genomarbetad struktur för elevers medverkan genom hela arbetsprocessen. Det är eleverna som är experter på sin egen vardag och åtgärderna blir mer effektiva samt bättre förankrade när eleverna är delaktiga.19 Systematiskt arbete Det systematiska arbetet handlar dels om att kartlägga situationen i skolan genom flera olika kartläggningsmetoder, både kvantitativa och kvalitativa. Om man inte vet vilka utmaningar som finns är det svårt att sätta in rätt insatser.20 Arbetet ska även kontinuerligt följas upp och utvärderas – fungerar det vi gör, och om inte, vad kan vi göra bättre? Slutligen ska det förebyggande arbetet vara långsiktigt, involvera både personal, vårdnadshavare och föräldrar samt genomsyra hela verksamheten snarare än bedrivas genom enstaka temadagar. Friendsprogrammet Friendsprogrammet utgår från en hela-skolan-ansats och inleds med en kartläggning för att sedan anpassa insatserna utifrån skolans unika situation. Alla insatser och metoder som används är tydligt forskningsförankrade samt utgår från läroplan och aktuell lagstiftning. En utvärdering av Friendsprogrammet visar att mobbningen minskar med i snitt 25 procent efter ett år hos skolor som samarbetar med Friendsprogrammet. Övriga Några kända program och metoder utanför Sverige är till exempel Olweus i Norge, finska KIVA och Friendly schools i Australien. Ken Rigby, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in pre-schools and early primary schools in Australia (2002), Brottsförebyggande rådet, 2009, Effekter av antimobbningsprogram, Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning. 20 Ken Rigby, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in pre-schools and early primary schools in Australia (2002), Fran Thompson & Peter K. Smith, 2010, The use and effectiveness of Anti-Bullying strategies in schools. A report to the Department for Education from Goldsmiths, University of London. Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning. Brottsförebyggande rådet, 2012, Att förebygga brott och problemorienterat beteenden i skolan. Idéskrift nr 19. 19 12 4. Lagstiftning och tillsyn 4.1 Lagstiftning Lagstiftningen ställer höga krav på skolors och förskolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Det vi inte accepterar på en arbetsplats för vuxna ska vi heller inte acceptera på barnens arbetsplats skolan. De här rättigheterna regleras i diskrimineringslagen och skollagen och syftar till att skydda barn mot kränkningar. Skollagen Skollagen innehåller bestämmelser om barns rättigheter och skolors skyldigheter när det kommer till kränkande behandling. Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling samt genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkningar. Varje år ska skolan upprätta en plan mot kränkande behandling som innehåller de främjande och förebyggande åtgärder skolan planerar att genomföra under året. Skolan är skyldig att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.21 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som reglerar de rättigheter som är kopplade till diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Varje år ska skolan upprätta en plan mot diskriminering som ska innehålla de främjande och förebyggande åtgärder skolan planerar att genomföra under året. Om skolan får kännedom om att en elev upplever sig trakasserad eller diskriminerad måste händelsen utredas skyndsamt och skolan ska vidta åtgärder för att förhindra att det sker i framtiden.22 4.2 Nationell tillsyn och internationell kritik Lagen ställer höga krav på skolorna men tyvärr är det många skolor som har svårt att leva upp till dem. Skolinspektionens tillsyn av landets skolor 2014 visar att två av tre skolor brister i sitt trygghetsarbete. Främst handlar bristerna om skolans arbete mot kränkande behandling där över hälften av grundskolorna och gymnasieskolorna behöver vidta åtgärder.23 Det främjande och förebyggande arbetet för trygghet i skolan ska beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling, men dessa planer är ofta bristfälliga menar Skolinspektionen. Brister i form av tillgång till elevhälsa förekommer hos två av tio grundskolor och fyra av tio gymnasieskolor. Skollagen 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010%3A800 22 Diskrimineringslagen 2008:567 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/ 23 Skolinspektionen tillsyn av skolor 2014 http://www.skolinspektionen.se/Statistik/Statistikom-regelbunden-tillsyn/Regelbunden-tillsyn-2014/Flest-skolor-brister-i-arbetet-med-trygghetoch-studiero/ 21 13 Elevhälsan som bland annat omfattar skolkurator och skolsyster har en nyckelroll när det kommer till trygghetsarbete i skolan. Statistik från Barn- och elevombudet visar att anmälningarna gällande kränkande behandling i skolan har ökat. Under 2014 inkom 1 315 anmälningar från barn och unga gällande kränkningar i skolan, det är en ökning med 10 procent från året innan.24 Ökningen kan delvis ses som något positivt då fler vet sina rättigheter samt att kränkningar går att anmäla. Sverige har vid flera tillfällen fått internationell kritik från FN:s barnrättskommitté som granskar hur väl Sverige följer FN:s barnkonvention. I den senaste granskningen från januari 2015 skriver FN:s barnrättskommitté att det är oroande att trakasserier och nätmobbning ökar i samhället. FN:s barnrättskommitté rekommenderar att Sverige förstärker åtgärderna för att bekämpa all sorts mobbning och diskriminering – detta inkluderar till exempel ökad kunskap bland skolpersonal när det kommer till dessa frågor.25 5. 60 000 barn utsätts för mobbning 5.1 Insatser hittills Att 60 000 barn är utsatta för mobbning och kränkningar betyder inte att inga insatser har gjorts på området. De senaste tio åren har en rad politiska initiativ tagits för att öka tryggheten i svenska skolor. Inrättande av Barn- och elevombudet Den 1 april 2006 inrättades det första Barn- och elevombudet (BEO)26 av den dåvarande regeringen. BEO utreder kränkningar av barn och unga och kan driva skadeståndsprocesser mot de skolor som brustit i sitt förebyggande eller främjande arbete mot mobbning. BEO behandlar bara kränkningar utan koppling till diskrimineringsgrunderna, dessa hanteras av diskrimineringsombudsmannen. Inrättandet av BEO var en tydlig signal att mobbning inte accepteras, och i skollagen framgår att det ska råda nolltolerans mot detta. Skärpt skollag 2011 skärptes skollagen vilket innebar att skolan blev skyldig att jobba både förebyggande och främjande mot kränkningar samt agera handlingskraftigt när någonting inträffar. Det krävs även aktiva åtgärder från skolan för att minska kränkningar och trakasserier. Högre krav ställdes på trygghetsarbetet som nu ska redovisas i planerna mot kränkande behandling och diskriminering. BEO statistik och beslut 2014 http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/veta-merom-statistik-och-beslut/ 25 FN:s barnrättskommitté kritik mot Sverige, se specifikt kapitel 31 http://www.allmannabarnhuset.se/wpcontent/uploads/2014/06/Barnr%C3%A4ttskommitt%C3%A9ns-rekommendationer-2015.pdf 26 Barn och Elevombudet http://www.skolinspektionen.se/BEO/ 24 14 Miljonsatsningar av Alliansen 2007 och 2011 2007 gav regeringen dåvarande Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra en satsning mot mobbning. Satsningen var på 45 miljoner kronor och handlade dels om att utvärdera metoder mot mobbning, samt att genomföra utbildningsinsatser mot skolor. En förnyad satsning gjordes 2011 då Skolverket fick 40 miljoner för att stärka skolans värdegrund. Syftet var bland annat att erbjuda skolor verktyg och ökad kunskap kring trygghetsfrågor.27 Statliga utredningar En del av Alliansens satsningar syftade till att undersöka vilka metoder som är effektiva mot mobbning. Två utredningar som bör nämnas är Skolverkets ”Utvärdering av metoder mot mobbning”28 samt Brottsförebyggande rådets ”Effekter av antimobbnings-program, vad säger forskningen?”29 Skolverkets utvärdering riktade kritik mot delar i flera olika antimobbningsprogram som till exempel Lionquest, Olweus, Friends och Farstametoden. Friends har efter utvärderingen förändrat arbetssättet så att tyngdpunkten ligger tydligare på vuxenansvar och forskningsförankring.30 Brottsförebyggande rådets rapport visade istället att många inslag från de olika programmen var effektiva för arbetet mot mobbning. De splittrade resultaten kan enligt forskare Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet (som var med och genomförde Skolverkets utvärdering) bero på det faktum att framgångsrikt förebyggande arbete inte bara handlar om vilket program eller metod som används av skolan utan om hur väl skolan själva arbetar med programmet. Något som även framgår i utvärderingarna. 31 5.2 De politiska partierna om mobbning De senaste åren har skoldebatten präglats av fokus på att höja elevernas resultat samt läraryrkets status. Det här är viktiga frågor i och med de fallande PISAresultaten och lärarbristen, men den nischade debatten har även lett till att frågan om trygghet har hamnat i skymundan utan att vara högst upp på något politiskt partis Regeringsbeslut U2011/567/S http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.150234%21Menu/article/attachment/U2011567_Vardegrund.pdf 28 Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498 29 Brottsförebyggande rådet, 2009, ”Effekter av anti-mobbningsprogram” https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2009-03-30-effekter-av-antimobbningsprogram---vad-sager-forskningen.html 30 Friends förankring inom forskning http://friends.se/fakta-forskning/forskning/ 31 Skolverket, 2011, ”Utvärdering av metoder mot mobbning” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2498 27 15 agenda. För att minska otryggheten i skolorna behöver trygghetsfrågor prioriteras i samma omfattning som kunskapsfrågor. Som nämnts i föregående kapitel har det dock gjorts flera satsningar och bryter man ner det på partinivå så har samtliga kommit med förslag för att öka tryggheten i skolorna. Genomgången nedan utgår från den information som ligger på partiernas hemsidor, samt parti eller kommittémotioner från de senaste fem åren.32 Socialdemokraterna Socialdemokraterna har under flera år drivit frågan med att införa Lex Sarah i skolan, till exempel genom Ibrahim Baylans motion ”politik för grundskolan” från 2013.33 Lex Sarah i skolan skulle innebära att all skolpersonal oavsett huvudman är skyldig att rapportera missförhållanden i skolan eller om läroplanen eller värdegrunden inte följs, däribland om skolan inte får stopp på de kränkningar och trakasserier en elev utsätts för. Socialdemokraterna vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod och att eleven annars kan kräva skadestånd. Det senaste året har vikten av en stärkt elevhälsa anammats av den sittande S+MP regeringen. I vårbudgeten 2015 presenteras satsningar på 200 miljoner kronor årligen från och med 2016.34 Resurser för en stärkt elevhälsa är viktigt för att minska otrygghet då elevhälsan har en nyckelroll i det förebyggande och främjande trygghetsarbetet på skolan. Socialdemokraterna vill också anställa fler i skolan så stora klasser blir mindre. Då får läraren mer tid med varje elev och möjlighet att upptäcka och hantera mobbning. Moderaterna I moderaternas budgetmotion ”Ett starkare Sverige” från november 2014 konstateras att mobbning fortfarande är ett stort problem.35 Vidare skriver moderaterna att detta till exempel bör åtgärdas genom satsningar på ordningsomdöme samt insatser för att stärka elevhälsan inom ramen för satsningen mot barn och ungas psykiska ohälsa. I Alliansens gemensamma motion ”Tidiga insatser för unga förövare” lyfter Beatrice Ask att det är viktigt att identifiera skolans så kallade ”hot spots” där många unga känner sig utsatta. Genom att sätta in insatser där minskar kränkningarna och våldet i skolan.36 Moderaterna anser efterlevnaden av skollagen bör skärpas samt att Alla partier har kontaktats och fått möjlighet att godkänna sin information. Motion 2013/14:ub569 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Politik-for-grundskolan_H102Ub569/?text=true 34 http://www.svt.se/nyheter/inrikes/satsningar-pa-skolan-aterupplivas-2 35 Alliansen ”Ett starkare Sverige” 2014 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Ett-starkare-Sverige_H2023002/?text=true 36 Motion 2014/15:2971 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Tidiga-insatser-for-unga-lagov_H2022971/?text=true 32 33 16 Sveriges rektorer ska ta ett större ansvar för att skolan har gemensamma ordningsregler. 37 Miljöpartiet Att eleverna mår bra är en förutsättning för att deras skolgång ska fungera väl. Detta är något som huvudmännen behöver mer resurser för att kunna arbeta med, enligt Miljöpartiets motion ”Eleven i centrum”. Dessa resurser kan till exempel handla om en stärkt elevhälsa.38 Resurser för en stärkt elevhälsa är något Miljöpartiet tillsammans med socialdemokraterna har avsatt 200 miljoner kronor årligen för från 2016. Miljöpartiet är tydliga med att skolan ska behandla alla lika och arbeta mot mobbning.39 Partiet anser även att det behövs ett tydligare normkritiskt perspektiv i skolan med målsättningen att synliggöra och förändra ojämlika maktrelationer. I motionen ”Politik för minskad främlingsfientlighet och rasism” lyfter Miljöpartiet upp Kungälvsmodellen som ett positivt exempel på hur man kan minska rasism bland unga. Miljöpartiet anser att fler kommuner bör ta efter arbetet i Kungälv.40 Centerpartiet Centerpartiet anser att det ska råda nolltolerans mot mobbning och att ”mer behöver göras”, där går deras politik i linje med resten av alliansen vad gäller insatser. Partiet tycker även att kommuner som inte klarar av att arbeta mot mobbning ska kunna straffas.41 Efter kränkningarna på Lundsberg 201342 flaggade Centerpartiets ledning och Annie Lööf för att mobbning borde kriminaliseras.43 Detta är även något partirepresentanter lyft i flera lokala debattartiklar runt om i landet våren 2015. Folkpartiet De senaste åren har Folkpartiet varit mycket drivande i Alliansens skolpolitik som till exempel omfattar de stora satsningar vi nämnde i kapitel 4.1. Utöver detta har FP bland annat stärkt skolors befogenheter när det kommer till att flytta på mobbare och beslagta störande föremål.44 Moderaternas hemsida om utbildning http://www.moderat.se/skola-ochutbildning/mobbning 38 Motion 2013/14:Ub565 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/mot-201314Ub565-Eleven-i-cen_H102Ub565/?text=true 39 Miljöpartiet hemsida avsnitt om mobbning http://www.mp.se/politik/skola-och-utbildning 40 Motion 2013/14K:394 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Politik-for-minskad-framlingsf_H102K394/?text=true 41 Centerpartiets hemsida avsnitt om utbildning https://www.centerpartiet.se/var-politik/allafragor/utbildning/mobbning/ 42 Elever på Lundsberg brändes vid ”nollning” http://www.expressen.se/nyheter/elever-palundsberg-brandes-vid-nollning/ 43 Annie Lööf om kriminalisering av mobbning https://www.facebook.com/loofannie/posts/428860730555841 44 Folkpartiets hemsida avsnitt om mobbning http://www.folkpartiet.se/politik/politik-ao/mobbning/ 37 17 Roger Haddad som representerar Folkpartiet i utbildningsutskottet skrev 2010 motionen ”Mobbning som brottsrubricering” där han uppmanar till en utredning som dels utreder om mobbning kan bli straffbart, samt hur skollag och annan lagstiftning kan skärpas när vuxna i skolan (personal, lärare och ytterst rektorer) inte tar sitt ansvar och agerar när mobbning upptäcks.45 Kristdemokraterna Kristdemokraterna förespråkar användandet av en ”hela-skolan-ansats” i skolan. De anser att värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet och att alla inom skolans arbetsområde måste vara delaktiga, inklusive föräldrarna. Annika Eclund som representerar KD i utbildningsutskottet skriver i motionen ”Värdegrunden i skolan” att lärarna är värdegrundens levande ambassadörer. För att möjliggöra det bör värdegrundsfrågorna betonas mer i lärarutbildningen.46 KD lyfter vikten av att skolor ska jobba med metoder som är evidensbaserade för att skapa en trygg skola.47 Vänsterpartiet Vänsterpartiet har i flera motioner drivit frågan om att instifta en Nätombudsman. Denne skulle ha uppdraget att stödja och hjälpa de som utsätts för hot och kränkningar på nätet. Det innebär bland annat att ombudsmannen måste ges verktyg och förutsättningar att hjälpa utsatta att få ansvariga för webbsajter att ta bort kränkande kommentarer, bilder och filmer på nätet och erbjuda stöd vid polisanmälningar. En nätombudsman bör även ges möjlighet att driva skadeståndsprocesser.48 Vänsterpartiet anser även att skolan bör ha ett särskilt uppdrag i att tydliggöra och förmedla kunskap om att kränkningar på grund av kön och sexuella trakasserier aldrig under några omständigheter kan accepteras vare sig de sker mellan elever eller mellan personal och elever. Det behövs bättre kunskaper om HBTQ för att stoppa den kränkande behandling och de övergrepp som många unga HBTQpersoner utsätts för.49 Feministiskt initiativ I sin skolpolitik lyfter Feministiskt initiativ vikten av normkritisk pedagogik för att synliggöra normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkningar. De vill se Motion 2010/11:Ju232 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Mobbning-som-brottsrubricering_GY02Ju232/?text=true 46 Motion 2010/11:Ub344 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/mot-201011Ub344-Vardegrunder_GY02Ub344/ 47 Kristdemokraterna hemsida avsnitt om mobbning https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/Mobbning/ 48 Motion 2014/15:189 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Natombudsman_H202189/?text=true 49 Allas rätt till kunskap - Vänsterpartiets utbildningspolitiska program, s. 15, http://www.vansterpartiet.se/assets/Allas-rätt-till-kunskap.pdf 45 18 ökade satsningar på den fysiska och psykosociala skolmiljön samt lokala kontaktpersoner på varje skola när det kommer till diskrimineringsfrågor.50 Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna anser att det ska vara en rättighet att känna sig trygg under skoltid och att nolltolerans ska råda mot stök och bråk. De vill möjliggöra ökade satsningar på antimobbningsverksamheter.51 I motionen ”En svensk skola i världsklass” beskriver Sverigedemokraterna att de vill öka tryggheten i skolan till exempel genom att utreda hur ett system med jourskolor skulle kunna fungera. Till jourskolor ska man till exempel kunna flytta elever som utsätter andra för mobbning. Sverigedemokraterna vill avsätta 450 miljoner kronor för att öka skolors möjligheter att aktivt motverka mobbning och trakasserier.52 5.3 Kunskapsbrist i skolvärlden För att förebygga mobbning och diskriminering måste kunskapen öka i hela skolvärlden. Det handlar både om de kommunala huvudmän som äger skolorna såväl som rektorer med skolledning och lärare. Lärarna driver det dagliga trygghetsarbetet i klassrummet, men en förutsättning för det är att det finns engagemang och stöd för detta uppifrån. Det är viktigt att lärarna som förväntas fostra och förmedla skolans värdegrund till eleverna har de rätta verktygen för det. I den bästa av världar skulle de få dessa verktyg redan på lärarprogrammet men så ser det tyvärr inte ut i dag. Med reservation för lokala varianter så ingår endast en eller ett par föreläsningar om det förebyggande arbetet mot mobbning i den utbildnings-vetenskapliga kärnan där kursen ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap” ingår.53 I de statliga riktlinjerna för lärarprogrammets utformning finns fastslaget att de som vill ta en grundlärarexamen ska läsa 240 poäng ämnesstudier, men det finns inget konkret gällande trygghetsfrågor.54 I riktlinjerna står det att ”Eleven ska visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever” vilket lämnar det öppet för tolkning vad förmågan omfattar. I Skolverkets utredning ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” föreslås att det normkritiska perspektivet förs in som ett examensmål i lärarutbildningen som ett steg i arbetet med att minska trakasserier och diskriminering i skolan.55 Feministiskt initiativ hemsida avsnitt om mobbning http://feministisktinitiativ.se/politik/utbildning/ och utbildningspolitik 51 Sverigedemokraterna skolpolitik http://sverigedemokraterna.se/var-politik/skolpolitik/ 52 Motion 2014/15:2744 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/mot2014152744-En-svensk-sko_H2022744/?text=true 53 Den här kursen kan ha olika namn vid olika lärosäten men är alltid på 60 hp och behandlar tex sociala relationer, konflikthantering, ledarskap samt skolans värdegrundsuppdrag. 54 Statliga riktlinjer för lärarexamen https://www.ukambetet.se/download/18.197eccc1140ee238b58b2f/1403093618003/lararexamina.pdf 55 Skolverket ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild50 19 Den tunna kunskapsgrunden från lärarutbildningen resulterar i bristande kunskap i trygghetsfrågor hos viss skolpersonal. Enligt Skolverket uppger var fjärde lärare att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan.56 Barn och ungas flitiga användande av sociala medier ställer även skolan inför nya utmaningar med kränkningar på nätet. Nätkränkningar är ett område som varannan lärare vill ha kompetensutveckling inom för att hantera.57 Lärarutbildningen bör därför förstärkas kraftfullt på området, men utan att de barn som går i dagens skola ska överges i väntan på en sådan reform. 6. Skolan behöver ett trygghetslyft! Varje dag går 60 000 barn till en skola de inte känner sig trygga i. Så här har det sett ut varje år sedan 1990 oavsett vilket regeringsalternativ som har varit vid makten. Samtidigt visar Skolinspektionens granskningar att två av tre skolor brister i sitt förebyggande arbete mot kränkningar och att många lärare vill ha mer kunskap inom detta område. Mot denna bakgrund är det tydligt att det krävs stora insatser för att skolan effektivt ska kunna motverka kränkande behandling. Därför föreslår Friends att det tas initiativ till ett nationellt trygghetslyft för den svenska skolan. Syftet med satsningen är att öka lärare och övrig skolpersonals kunskap kring trygghetsfrågor för att på så sätt säkerställa den trygga skola som alla barn och unga har rätt till både enligt svensk lag och internationella konventioner. 6.2 Modell för genomförande Den tidigare regeringen har visat att det går att effektivt lyfta skolans kvalitet på ett utpekat område. Matematiklyftet är ett sådant exempel och sedan starten 2013 har 550 huvudmän, 27 000 lärare och 1 500 matematikhandledare deltagit i fortbildningen.58 Vi menar att omfattningen och karaktären av problemen med mobbning och kränkningar talar för en liknande satsning på tryggheten i skolan. Ett trygghetslyft för skolan skulle kunna utformas på samma sätt med Skolverket som ansvarig myndighet och finansiering genom en statlig fond. Satsningen bör rikta sig till grundskolor och gymnasieskolor och vara öppen för all skolpersonal eftersom publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2164 56 Skolverket Attityder till skolan 2012 http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3032 57 Skolverket ”IT-användande i skolan 2013” http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3005 58 Matematiklyftet http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/matematiklyftet 20 samtliga anställda i skolan är viktiga för att skapa en trygg skolmiljö. Trygghetslyftet kan exempelvis erbjuda skolpersonal fortbildning inom följande ämnesområden: Normkritik och pedagogik Förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering och kränkningar Nätkränkningar Akuta insatser mot mobbning, diskriminering och kränkningar Skollagen och diskrimineringslagen Likabehandlingsarbete En riktad satsning mot huvudmän och rektorer bör genomföras då deras engagemang och kunskap i frågorna är väsentliga för att driva ett framgångsrikt förebyggande och främjande arbete mot kränkningar i skolan. När Matematiklyftet avslutas kommer det att ha kostat 650 miljoner kronor för ett kunskapslyft inom denna enskilda fråga. För att genomföra ett trygghetslyft i skolan bör motsvarande summa avsättas. 6.3 Matematiklyftet Att Matematiklyftet är framgångsrikt märks i allt från antalet deltagare till utvärderingar och det faktum att satsningen fått en efterföljare i form av Läslyftet. Det här är med andra ord ett koncept som har goda förutsättningar att översättas till trygghetsfrågor. Matematiklyftet är en fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande och äger rum lokalt på skolorna, tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Det är huvudmännen som tar beslut om att delta i Matematiklyftet och de kan sedan söka statsbidrag för att delta.59 På uppdrag av regeringen utvärderas Matematiklyftet löpande av Ramböll. Delutvärderingen av Matematiklyftets första år visar att satsningen bidrar till de övergripande målsättningarna om prestation och resultat. 60 6.4 Förslagets samhällsnytta ”Ditt utseende äcklar mig, du är så jävla ful! Kan du inte bara ta livet av dig?” Tänk dig att du skulle ha kommit till jobbet idag och mötts av de orden från en kollega. Föreställ dig sedan att du måste gå tillbaka till den arbetsplatsen varje dag, år efter år utan att ha ett val. Någon gång kanske du berättar för din chef, men hon 60 Ramböll delutvärdering av matematiklyftet http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.227622%21/Menu/article/attachment/Delutv%C3%A 4rdering_Ramb%C3%B6ll_Matematiklyftets%20f%C3%B6rsta%20%C3%A5r.pdf 21 tror inte på dig och efter det håller du allt inombords. Så kan verkligheten se ut för de 60 000 barn som varje dag vaknar och går till en skola de inte känner sig trygga i. Forskning visar att barn som utsätts för mobbning mår otroligt dåligt när kränkningarna pågår. Det handlar om psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär som sömnproblem, ont i magen och andra stressymptom. Att på riktigt satsa för att öka tryggheten i skolorna är att ge dessa barn en chans att uppleva samma livsglädje som de klasskamrater som inte är utsatta för mobbning känner varje dag. Minskad psykisk ohälsa och färre självmord Minskad mobbning innebär att självkänslan, livsglädjen och det psykiska välmåendet ökar hos de barn som tidigare varit utsatta. Det finns aldrig en anledning till att en ung individ tar livet av sig, men forskning från Karolinska institutet visar att de flesta unga som begår självmordsförsök har en historik av att ha varit utsatta för mobbning.61 Att minska mobbningen kan med andra ord bidra till att färre unga tar sitt liv. Fler unga ut i arbetslivet Mobbning är den vanligaste orsaken till avhopp från gymnasiet. Tryggare skolor innebär med andra ord att fler elever fullföljer sin gymnasieutbildning och därmed har bättre förutsättningar att komma ut i arbetslivet. Minskade samhällskostnader Problemen med otrygga skolor skapar varje år stora ekonomiska kostnader för samhället. Områden som påverkas är till exempel psyk- och sjukvården samt arbetsmarknaden. Minskad mobbning leder till minskade kostnader för psykvården, samtidigt som arbetsmarknaden påverkas positivt då fler unga kommer ut i arbete vilket på sikt leder till minskade kostnader för sjukpenning och a-kassa. Den statliga norska utredningen ”Mangfold oh mestring” visar att om antalet unga som fullföljer sin gymnasieutbildning skulle öka från 70 till 80 procent skulle samhället tjäna 5,4 miljarder kronor per barnkull. Samhällsnyttan med att minska det lidande som mobbning, kränkningar och trakasserier orsakar går knappt att mäta i pengar. Men skulle man göra det blir det uppenbart att den kortsiktiga ekonomiska kostnaden för att minska otryggheten i skolorna är mycket liten sett till de stora långsiktiga vinsterna för den enskilde individen och samhället i stort. 61 Karolinska institutet http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv 22 7. Begreppsdefinition och ordlista 7.1 Begrepp I den här rapporten använder vi både begreppen mobbning, kränkning, trakasserier och diskriminering för att beskriva problemen med kränkande behandling i skolan. I lagstiftningen förekommer inte begreppet mobbning, men vi har valt att ta med det för att ”mobbning” är en term som på ett bra sätt beskriver problemen vi tar upp i rapporten. Mobbning är upprepade kränkningar över tid, och där personen som utsätts riskerar att hamna i underläge och har svårt att försvara sig. Kränkningar däremot sker vid enstaka tillfällen. Termerna trakasserier och diskriminering används för att specifikt beskriva kränkningar eller särbehandling kopplade till diskrimineringsgrunderna. I den här rapporten kan begreppet ”kränkning” eller ”mobbning” användas för att beskriva problem med kränkningar generellt, oavsett om de är kopplade till diskrimineringsgrunderna eller inte. 7.2 Ordlista KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. Här ryms alla typer av dålig behandling som gör att någon känner sig ledsen, sårad och mindre värd. KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används för att i lag förbjuda kränkningar som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. MOBBNING är upprepade kränkningar mot en person under en viss tid. Den som är utsatt riskerar att hamna i ett underläge och har svårt att försvara sig. DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan, till exempel en lärare, missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen kallas ibland även för likabehandlingsplan. 23 För kontakt: Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends Tel: 070 725 54 00 Mail: lars.arrhenius@friends.se Johanna Wilkens, pr-ansvarig Friends Tel: 070 725 54 13 Mail: johanna.wilkens@friends.se Dalvägen 14 – 169 56 Solna – www.friends.se - 08 – 545 519 90 24
© Copyright 2024