De gamlas dag 4.10.2015 De gamlas vecka 4.–11.10.2015
De gamlas dag 4.10.2015 De gamlas vecka 4.–11.10.2015 Bygg för framtiden! Innehåll Låt oss bygga för framtiden – bereda oss för ålderdomens år.................................................................................3 .................................................................................3 Med medeltal mot framtiden?....................................................................................................................................................4 ....................................................................................................................................................4 Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan?...................................................5 ...................................................5 Planera ditt boende med åldern – renoveringsrådgivning är en bra och billig metod................................6 ............6 Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten................................................8 ................................................8 Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden.........................................................................................................10 .........................................................................................................10 Även som gammal kan man ändra åsikt.....................................................................................................................................12 .....................................................................................................................................12 Mot ett nytt skede i livet – Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder ..................................................................................................................................................14 pensionärernas välbefinnande..................................................................................................................................................14 Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv..........................................................................................................16 ..........................................................................................................16 Bygg för framtiden...............................................................................................................................................................................18 .........................................................................................................................................................18 Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger..............................................20 ........20 SeniorSurf-dagen 6.10.2015...........................................................................................................................................................22 ...........................................................................................................................................................22 De gamlas dag 4.10.2015 Centralförbundet för de gamlas väl framför sitt hjärtliga tack till Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska stöd, som beviljats för tryckningen av denna publikation. De gamlas vecka 4.–11.10.2015 2 Utgivare: Centralförbundet för de gamlas väl ry ISBN: 978-951-806-229-8 978-951-806-230-4 (pdf ) Redaktion: Leena Valkonen leena.valkonen@vtkl.fi Layout: Mainospalvelu Kristasta Oy AD Krista Jännäri Omslagsbild: Toni Kitti Tryckeri: Savion Kirjapaino Oy, Kerava Bygg för framtiden! 2015 Låt oss bygga för framtiden – bereda oss för ålderdomens år I fjol valde Vanhustyön keskusliitto – Centralförbundet för de gamlas väl ry ”Värdig ålderdom är en mänsklig rättighet – alltid” till tema för De gamlas vecka. Vår tidning och veckans huvudfest innehöll etiska funderingar och förslag om utveckling av servicesystemet. I år väcker vi debatt om planering av ålderdomens år med temat ”låt oss bygga för framtiden”. Det skall bli intressant att höra vilka förväntningar och planer äldre människor har och har haft. Ålderspensionstiden håller på att bli lika lång som arbetslivet, en upp till 30–40 år lång period. Vårt tema ”låt oss bygga för framtiden” påminner om ett byggprojekt som innehåller språkliga bilder med tillämpning på ålderdomen. I planeringen av en byggnad sammanfogas de olika skedena efter varandra och samtidigt och dessutom ska man tänka på hur byggnaden blir färdig, hur det är bra att leva och röra sig där, hur bereda sig på dåligt väder och överraskningar. Goda boendeförhållanden skapar en bas för äldre människors hemmaboende. Jag frågade för många år sedan i min populationsundersökning av 83-åriga hemmaboende personer om deras framtidsplaner. Ett typiskt svar var att ”bara man fick vara så frisk som möjligt och bo hemma så länge som möjligt och inte blev till besvär för någon”. Överraskande många talade om sina resplaner, sysslor på stugan eller avsikter att delta i organisationseller sommarprogram. Personerna som berättade om konkreta planer skötte vanligen sina saker själva och deltog i evenemang utanför hemmen. Hos många intervjuade började funktionsbegränsningarna försvåra livet vilket ledde till minskat deltagande i sociala aktiviteter utanför hemmet. De intervjuade sade att ”ålderdomen börjar ta ut sin rätt”. Personerna som svarade på frågorna om framtidsutsikterna med ”en dag i sänder”, visade sig behöva mycket hjälp. Frågan verkade att på allmänt plan fungera som mätare på funktionsförmågan. Fungerande människorelationer hör till välfärdens delfaktorer. Även om makar lever längre tillsammans för ålderdomen med sig förluster av människorelationer. Människan utvecklas och lär sig genom hela livet vilket underlättar upprätthållandet av mental jämvikt i situationer av förändring. Att bereda sig på ålderdomen är som att utarbeta strategi för sitt eget liv. Ett hus byggs på stadig mark och på motsvarande sätt lönar det sig att planera utgående från egna starka sidor. Tron på inlärningens möjligheter sporrar att klara sig och delta i ett föränderligt samhälle. Datatekniska färdigheter blir en förutsättning för självständigt liv. När teknologin utvecklas bör äldre personer ha tillgång till tillräcklig handledning som känns trygg och sporrande möjligheter till övning. Är det skäl att göra en plan att vara beredd på sin egen ålderdom – det funderar skribenterna på i tidningen som utges för planering av De gamlas vecka 2015. Njutbara läsestunder. SATU HELIN, HvD Verksamhetsledare för Centralförbundet för de gamlas väl 3 Med medeltal mot framtiden? Text: Jyrki Jyrkämä, professor emeritus i socialgerontologi D et är svårt att spå om framtiden, såsom ofta konstaterats. Man kan ju ändå fundera på den och det har man skäl att göra. Man kan utgå från det man vet i dag och vad vi inte ännu vet. Det vi vet är att befolkningen åldras. Medellivslängden stiger, allt fler fyller redan hundra år. Kommunfäderna torde inte längre hinna gå till alla födelsedagsfester. Man tänker sig också att äldre personer i medeltal är i bättre skick, bättre utbildade, bättre bemedlade. Säkert torde även vara att man arbetar längre än förr. Allt som allt torde många, oftast positiva saker hända. Till detta med medeltal är det dock skäl att komma med minst tre kommentarer. För det första är det värt att komma ihåg filosofen Oiva Ketonens redan gamla konstaterande att människorna inte lever som medeltal. Även i framtiden finns det människor i dåligt skick, som dör i förtid, som har det sämre ställt. Framtidens stora fråga är om det kommer att blir flera i den äldre befolkningen som i många hänseenden får en annan utveckling och blir ojämlika. Hur kommer pensionärernas utkomst att bli om man ramlat ur arbetslivet redan i femtioårsåldern och gjort snuttjobb hel arbetslivet? Det behövs alltså kunskap och det får man genom forskning. Utöver medeltalskunskapen – det finns det ju numera gott om – behövs kunskap framför allt om hela spektret av seniorbefolkningens livssituationer och dess utvecklingsriktningar. Det behövs också framtidsforskning om hur t.ex. olika ålderspolitiska avgöranden inverkar på seniorernas vardag och liv. Effekter skall betraktas såväl till den del de är avsedda, eftertraktade som icke-avsedda, icke-eftertraktade. Den s.k. äldreomsorgslagen och dess inskrivna riktlinje ”hemma så länge som möjligt” är ett bra exempel på detta. Kunskapen om följderna av ålderspolitiken och äldrevårdens avgöranden ger en bas för hållbar, rättvis och mänsklig verksamhet. 4 På det kommande kan för det tredje funderas även med tanke på åldersuppfattningen. Det nuvarande galleriet domineras fortfarande av en viss tudelning: det finns pigga i god kondition och mindre pigga i dålig kondition. Här skulle behövas mer av gerontologisk realism och bedömning av språkbruket. Är t.ex. pigghet ett attribut vi som åldras – som hörande till de stora åldersgrupperna är jag med i gruppen – tycker om att används när vi karakteriseras både som grupp och som individ? I språkbruket kan det ofta finnas en viss latent ageism. Som åldrande vill man ha en framtid där vi alla bemöts i positiv mening som vuxna, oberoende av vår kondition eller pigghet. Text: Leena Valkonen Bygg för framtiden! 2015 Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan? D et lönar sig att redan på förhand fundera på och planera sitt eget åldrande, säger juris doktor, familjerättsforskaren Anna Mäki-Petäjä-Leinonen. Med rättsliga åtgärder är det möjligt att uttrycka, hur man vill att ens egna frågor och egen vård skall ordnas, om funktionsförmågan försvagas. Förutseende av framtiden, i synnerhet när man åldras, är en känslig och utmanande fråga. – Ändå vore det bra att vi planerar framtiden när vi ännu är friska. Vi skulle uttrycka vår vilja om vem som kunde sköta våra ärenden och hur vi vill bli omskötta när vår funktionsförmåga har försämrats. Det är fortfarande rätt sällsynt att man på förhand beaktar sitt åldrande. Rättsliga åtgärder till exempel om intressebevakning vidtas för det mesta för minnessjuka och först sedan sjukdomen redan diagnostiserats. – Vid lindrig demens är människan fortfarande kapabel att göra upp planer, kan uppgöra ett vårdtestamente och en intressebevakningsfullmakt eller uttrycka önskemål om den egna intressebevakaren. I beaktandet av åldrandet på förhand är det frågan om förverkligande av individens självbestämmanderätt. Det förstärker individens autonomi. – När det kommer ett skede då människans egen åsikt inte längre kan bli hörd, kan den följas om behövliga planer och fullmakter har uppgjorts. Intressebevakningsfullmakt Med intressebevakningsfullmakt kan en person i förväg ordna skötseln av sina saker för den eventualiteten att han/hon senare blir oförmögen att sköta dem själv. I intressebevakningsfullmakten utser fullmaktsgivaren en befullmäktigad som har samtyckt till uppdraget och fastställer sakerna som fullmakten täcker. Givande av intressebevakningsfullmakt är en förutseende åtgärd och träder i kraft först när personen inte själv kan sköta sina saker. Där- vid kan befullmäktigade personen begära att magistraten bekräftar fullmakten varvid den träder i kraft. Planering av vården och vårdtestamente Planering av vården betyder inte att man planerar för döden eller den återstående tiden utan vad man vill få ut av sin vardag när funktionsförmågan försämrats. Vill man till exempel bo hemma så länge som möjligt eller övergå till ett mera institutionellt boende? I vårdtestamentet kan man föra fram sin egen livsåskådning, sina preferenser och önskemål. I vårdtestamentet kan man också bestämma hur ens tillgångar skall användas och uttrycka önskemål om eventuell intressebevakare. Ett officiellt vårdtestamente är en viljeförklaring om vården under den återstående livstiden. I vårdtestamentet uttrycks särskilda önskemål om vården och i testamentet kan man uttrycka sin vägran att mottaga vissa behandlingsåtgärder, till exempel återupplivning. Vårdtestamentet är giltigt endast då patienten inte själv kan fatta beslut om sin egen vård. Vårdtestamentet skall ingå i patientjournalerna eller följa med patienten. – Återupplivningsförbuden är juridiskt bindande, patienten får inte behandlas om han/ hon lagligt har uttryckt sitt vårdtestamente, konstaterar forskaren. Om en person på grund av åldrande eller sjukdom inte kan bevaka sina intressen, till exempel se till sin egendom kan henne/ honom utses en intressebevakare. Som intressebevakare kan fungera t.ex. en privatperson som magistraten utser eller en ex officio-intressebevakare. Blanketter och modeller: Muistiliiton hoitotahtolomake (Minnesförbundets vårdtestamentsblankett, www.muistiliitto.fi Livskvalitetstestamente, www.muistiasiantuntijat.fi Litteratur: Anna Mäki-Petäjä-Leinonen, Ikääntymisen ennakointi - Vanhuuteen varautumisen keinot, 2014. 5 Planera ditt boende med åldern – renoveringsrådgivning är en bra och billig metod Text: Elli Aaltonen, Ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl ry Foto: Antero Hiilesvuo C entralförbundet för de gamlas väl har varit föregångare vad gäller att kombinera människors välbefinnande och boendeförhållanden. Redan i början av 1990-talet fanns det renoveringsrådgivning som på Krigsinvalidernas brödraförbunds försorg riktades till veteranerna i våra krig. Också jag själv som kommunal socialchef gick runt till många veteraners hem tillsammans med en kommunal renoveringsrådgivare eller verksamhetsledare i krigsinvalidernas brödraförbunds distriktsbyrå. Det var rationellt även från kommunens synpunkt eftersom renoveringen av hemmen minskade direkt på behovet av annan service och att flytta hemifrån. Idén var enkel och lätt. Renoveringsbehovet kartlades, men renoveringsplan uppgjordes, en budget räknades ut och Statskontoret fakturerades. Från den tiden kommer jag särskilt ihåg det sociala renoveringsprojektet Sokora i Norra Karelen där renoveringsåtgärderna utvidgades att gälla hela äldre befolkningen. Eftersom även EU-projektmedel ansöktes för projektet som första sociala projekt sedan Finland anslutit sig till Europeiska unionen ingick även en teknologisk del i projektet. Fint uttryckt blev projektet ”Life liberty through social technolo- CFGV anser det viktigt att • • • inkomstgränsen för renoveringsbidragen höjs varje år renoveringsbidrag borde kunna ansökas två gånger årligen mer resurser bör fås för information och rådgivning ... för att grundförutsättningarna för hemmaboende ska förbättras och utvecklas. 6 gy”. Det vill säga när dörrar breddades, trösklar avlägsnades eller ramper inrättades vid trappor såg man till spisens höjd, hjälphandtag, behovet av säkerhetstelefoner, elektronisk dörröppning och sängars höjd. På något sätt känns det fortfarande som den ovannämnda skaran som gjorde den här saken i Norra Karelen var före sin tid. Ivern att utveckla hemmaboendets säkerhet och undvika onödiga eller alltför tidiga placeringar på anstalt fick kommunernas beslutsfattare att tänka på saken. Samarbete mellan arkitekter, ingenjörer och social- och hälsovårdens personer förbättrar renoveringsarbetets effekt. Centralförbundets renoveringsrådgivning resultatrik Administrationen av veteranernas renoveringsrådgivning övergick till Centralförbundet för de gamlas väl i början av 2000-talet. Renoveringsrådgivningen omfattade först krigsveteranerna och sedan övriga äldre. Det finns mycket att göra i båda befolkningsgrupperna. Under årens lopp har antalet renoveringsobjekt stabiliserats till cirka 1000 objekt, berättas renoveringsrådgivningens chef Jukka Laakso i vårt förbund. Även om renoveringsrådgivningens resultat och samhälleliga verkningar kan ses snabbare och lättare än många andra sociala investeringar är det skäl att föra fram denna information till beslutsfattarna och medborgarna. Centralförbundet för de gamlas väl har gjort effektbedömningar vars resultat är entydigt uppmuntrande. Renoveringarna har i första hand nyttjat äldre själv. Till efterkommande har renoverade bostäder övergått bl.a. i Egentliga Finland under hela undersökningsperioden (1996–2002) åtta procent. Således Bygg för framtiden! 2015 Ett tryggt hem underlättar boendet Karl-Erik Sternberg har artros och har tidvis mycket svår att gå i trappor. En stolhiss som installerats i huset har underlättat betydligt för honom att bo hemma. stämmer inte misstanken att ”staten bygger för barnen”, utan det är de äldre som har nytta av renoveringarna. När man tar ut ur undersökningen de personer i vilkas bostäder för boende nödvändiga renoveringar gjordes blir antalet boendeår i dessa i Egentliga Finland undersökta fall sammanlagt 329 år. Alltså för 329 år sparade kommunerna i Egentliga Finland kostnader för anstalts- eller effektiverat serviceboende. Pengar användes till dessa nödvändiga renoveringar (N = 40) användes som bidrag cirka en halv miljon. Motsvarande kostnad för boende utanför hemmet, t.ex. i serviceboendeliknande miljö, hade inneburit inemot 12 miljoner. Det kvarstår ingen som helst oklarhet om renoveringarnas ekonomi och kostnadseffekt. En fråga för sig är vad renoveringarna betyder för de äldre själv. Hemmet är tryggt och du kan röra dig där och i omgivningen utan att snava. Bara en höftoperation kan leda till att en åldring hamnar på sjukhus och sedan på servicehem. Den omedelbara kostnaderna för samhället för behandling av lårbenshalsbrott är cirka 25 000 euro. När alla indirekta kostnader räknas med stiger kostnaden till över 50 000 euro. Till denna kostnadspost hör rehabilitering efter sjukhusvården, behovet av vård och stöd med eventuellt extra behov av bädd- och rehabiliteringsplatser. Otryggheten ökar även orörligheten. Redan på någon vecka upphör den aktiva rörligheten. Orörligheten minskar på muskelstyrkan 5 % om dagen. En fungerande och adekvat utrustad bostad underlättar den boendes egen verksamhet och anhörigvårdarnas och hemvårdsarbetarnas arbete. Kommunekonomin, statsekonomin, personens egen ekonomi, hälsa och välbefinnande förbättras med ändringarna. Jag hoppas att vi fortsättningen får en ändring av förordningen om bostädernas renoverings-, energi- och hälsoskador att självriskandelen minskas. Då stiger nyttan med bostadens renovering ytterligare. Mången åldring är rädd för egna banklån eller att använda sina besparingar för att betala renoveringens självrisk och avböjer renovering. Sedan följer att äldre faller omkull, behöver mera service och måste flytta tidigare från hemmet. När sådana kostnader räknas vore en gradvis minskning av självrisken en liten investering i renovering. Centralförbundets renoveringsrådgivning Centralförbundet för de gamlas väl har 15 renoveringsrådgivare på olika håll i landet. De hjälper kostnadsfritt med renoveringens kartläggning, planering och ansökning av bidrag. Rådgivnings-verksamheten genomförs med bidrag från Penningautomatföreningen. Deras kontaktuppgifter finns på centralförbundets nätsidor www.vtkl.fi/Korjausneuvonta. 7 Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten Text: Leena Valkonen Social- och hälsovårdsminister Laura Räty utmanar medborgarna att bekämpa ensamhet. Enligt ministern är ensamheten en lika stor hälsorisk som tobaksrökning och tre gånger dödligare än övervikt. M inistern sammankallade i april ett multiprofessionellt forum för att dryfta orsakerna till och följderna av ensamhet och medel för bekämpning av människornas ensamhet. Bland deltagarna fanns experter, forskare, myndigheter och organisationer. Laura Räty säger att hon i sina tidigare uppgifter som läkare och Helsingfors biträdande stadsdirektör funderat mycket på ensamhet och de individuella och samhälleliga verkningarna som den medför. – Ensamheten är farlig, den gör folk sjuka. De som upplever sig vara ensamma använder enligt undersökningar hälsovårdstjänster mer än andra. Ensamheten har också ofta samband med depression, som i sin tur förorsakar långa sjukledigheter och arbetsoförmåga. Antalet människor som gått i invalidpension på grund av depression har ständigt ökat. Människors och familjers ensamhet är en av tidens stora utmaningar, säger ministern. Den är ett fenomen som inte försvinner med insatser av ett ämbete. – Mycket ofta är till exempel ålderdomsdepression en följd av ensamhet. Myndigheterna kan göra sitt för att förebygga ensamhet men även om de gör sitt bästa, räcker det inte alltid till eftersom den bästa medicinen mot ensamhet är en annan människa. Det behövs många 8 åtgärder och samarbete med många sektorer. Ändå är inte alla ensamstående eller -boende ensamma, betonar Räty. – Det är ingalunda förbjudet att vara ensamstående. Centralt är hur man upplever sin egen ensamhet. För vissa kan ensamheten vara mycket ångestfylld. Den utgör också en delfaktor i utslagning. Det finns många slags orsaker till ensamhet Hur mycket ensamhet förekommer i verkligheten och har den ökat? Enligt ministern är det svårt att besvara frågan. När en sak undersöks märks den lättare och det talas om den. När det talas mera, upplever man att man själv kanske har samma problem. – En av orsakerna till upplevelser av ensamhet är att familjebanden försvagas. Man har flyttat från landsorten till tätorterna och städerna och till exempel avståndet till de egna föräldrarna eller far/morföräldrana är långt. Man är fysiskt avskilda. I städerna är man ensam för att man inte känner grannarna och isolerar sig i sin egen bostad. Till den finländska mentaliteten hör också lätt en kultur där man måste klara sig själv. Jag Bygg för framtiden! 2015 Bygg för framtiden! 2015 jobbar och klarar mig själv. Man söker inte hjälp eller tar emot hjälp, analyserar Laura Räty orsakerna till ensamhet. Hur kommer man framåt? Laura Räty anser att förebyggandet av ensamhet börjar med samhällsplaneringen. Sådana planläggnings- och boendelösningar behövs som möjliggör samhällsengagemang. – En av vårt samhälles finaste prestationer är att människorna kan leva längre funktionsdugliga. Jag tycker att den bästa medicinen mot de äldres ensamhet är kollektivt boende där verksamheten grundar sig på de boendes egen aktivitet och gemensamma sysselsättning. Trafiken och den övriga miljön skall stöda äldre människors rörlighet och engagemang. Varför kunde man inte bygga till exempel servicehus för äldre och daghem på samma platser. Eller nära skolor som erbjuder möjlighet till gemensamma måltider. – Gemensamma evenemang och medborgarverksamhet av olika slag är viktiga. De som går i pension utgör en enorm resurs för oss. Pensionärerna deltar, är aktiva och träffar varandra. För detta behövs platser där man kan ägna sig åt medborgarverksamhet. Smärtsamma frågor till diskussion Laura Räty säger att ministeriets uppgift är att lyfta fram smärtsamma frågor till diskussion. Ensamhet och bekämpning av den är en sådan fråga. Ministern vill bryta upp gränsen mellan den offentliga sektorn, myndigheterna och organisationerna samt sänka tröskeln för gemensam verksamhet i syfte att lindra ensamheten. Hon uppmanar städer och kommuner att se sig omkring och försöka finna ett konkret ämne som kunde drivas framåt för att främja samhälleligheten, till exempel i samarbete med lokala organisationer. Bekämpning av ensamheten är ändå inte en uppgift för bara en sektor, alla behövs. Människan behöver en annan människa. Vänkretsen-verksamheten bekämpar ensamheten Vänkretsen-verksamhet som konstaterats effektivt lindra äldre människors ensamhet har bedrivits av Centralförbundet för de gamlas väl med stöd av Penningautomatföreningen i nästan tio års tid, från år 2006. I Finland finns cirka 700 utbildade vänkretshandledare. I grupperna har deltagit över 7000 äldre människor varav 90 % upplever att ensamheten lindrats i gruppen. 60 % fortsätter att hålla kontakt eller umgås också efter den handledda gruppen, vilket är ett av verksamhetets mål. 98 % av dem som deltagit i grupperna rekommenderar verksamheten också för andra. 9 Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden Text Markku Lehto Foto: Antero Aaltonen Vilka möjligheter erbjuder organisationerna byggandet av framtiden och vilken roll har de i dagens samhälle. Detta dryftas av Markku Lehto, fullmäktigeordförande i Centralförbundet för de gamlas väl. Innan vi går in på framtiden är det skäl att ta en titt på det förflutna. Vi finner att organisationerna berömvärt har öppnat nya spår. Många av de befintliga verksamhets-formerna har fått sin början på initiativ av de organisationsaktiva. De har förnyat vården av barn, äldre och handikappade och vårdens innehåll. Ändå har den officiella inställningen gått i vågor. I början av 1970-talet trodde den framstegsvänliga förtruppen att organisationerna hade slutfört sitt arbete. Man förklarade att ansvaret för att trygga välfärden hade övergått till staten. Snart märkte man att statskassan sinar hotande snabbt. Återigen började man sakna organisationerna och frivilligverksamheten. Det talades om att välfärdsstaten är i kris. Krisen överlevde man och tron på staten återställdes. Tills man hamnade i krisen på 90-talet och i en ny diskussion om statens uppgifter. Man klarade sig ur den ekonomiska nedgången och som vi vet hamnade man efter drygt tio år i en långvarig recession. Den pågår fortfarande. Hör och häpna, återigen talar man om ett samhälle med många aktörer. Cynikern frågar om organisationerna endast är en användbar kuliss för svåra tider? Tal och verklighet står i strid med varandra Organisationernas betydelse står på en starkare grund. Samhället håller på att bli mångkultu- 10 rellt. Informationsförmedlingen och arbetslivet omvälvs och medborgarna hänger inte med i tempot. Samtidigt är vi ekonomiskt allt hårdare knutna till den globala miljön. Det finns gott om exempel som visar att den gamla idén om en välfärdsstat hostar. Till dessa kan organisationerna erbjuda bättre fungerande svar. Målsättningar och terminologi har förnyats i en riktning som tilltalar organisationerna. Man har talat om ett aktivt samhälle, ett deltagande samhälle, ett stort samhälle, ett partnerskapssamhälle, ett samhälle av lokalsamfund och ett samhälle med nytt styre. Gemensamt för denna ordakrobatik är strävan att överföra uppgifter från den offentliga sektorn till individer, familjer, närsamfund, den tredje sektorn och företag som delar gemensamma värden. Tyvärr har erfarenheterna från olika länder varit bistrare än de högstämda talen. Inte minst i Finland där principen för konkurrensutsättning har omfattats speciellt renlärigt. Som ett resultat har konkurrensutsättningen av tjänster de facto förstört gamla välfungerande partnerskap. I stället för en förstärkning av närhet och lokala krafter har stora servicekedjor fått en dominerande ställning och deras uppgift är att ge avkastning åt internationella ägare. Resultatet ser ut att bekräfta cynikernas uppfattning om konflikten mellan vackra ord och verkligheten. Är det vår framtid? Organisationerna har många uppgifter För att kunna uppskatta organisationernas betydelse måste vi granska deras verksamhet ur ett vidare perspektiv. Social- och hälsovårdens organisationer har för det första intressebevakningsuppgifter. De försöker se till att medlemmarnas behov beaktas i samhället. En stor del av social- och hälsovårdsorganisationerna har grundats åtminstone delvis för detta Bygg för framtiden! 2015 ändamål. För det andra innehar de en rådgivnings- och informationsförmedlingsuppgift gentemot medlemmarna och därmed en levande kontakt med verkligheten. De lever inte i ett magiskt pulver av vackra målsättningar. För det tredje kan organisationen erbjuda en verksamhetsarena, möjligheter att verka, träffa andra, förverkliga sina egna idéer och påverka tillsammans. För det fjärde kan organisationen erbjuda yrkesinriktade tjänster för dem som behöver. Av dessa är de tre först nämnda uppgifter som organisationerna säkert kommer att inneha och behovet av dem ökar. Organisationerna skall därför se till att dessa uppgifter inte glöms bort på bekostnad av serviceuppgiften. Inte ens detta är tillräckligt för att beskriva en organisations samhälleliga funktion. Under den senaste tiden har många framträdande personer fäst uppmärksamhet vid samhällets sårbarhet i krissituationer. Vi har byggt upp ett samhälle som stöder sig på en lineär utveckling där ”allt fortgår utan störningar”. Välfärdsstatens möjligheter att skydda sig mot yttre störningar har ändå minskat och den inre rörelsefriheten krympt. Då är det viktigt att det i samhället finns många autonomiska aktörer som smidigt kan reagera på överraskande förändringar. Det utgör en bättre garanti för en trygg framtid än ett monolitiskt servicekoncept som stöder sig på centraliserade kedjor. Centraliserad klokhet kan vara förödande oklokhet lokalt. Verksamhetens mångformighet måste bevaras Nu när man håller på att föra ihop kommunala social- och hälsovårdstjänster till större produktionskombinat, skall särskild uppmärksamhet fästas vid att verksamhetens mångformighet bibehålls inom dem. Ännu viktigare är att aktörerna förbinder sig att vara aktiva också under svåra tider. De tjänster inom den tredje sektorn som inte bedrivs i vinstsyfte är i detta hänseende en obestridlig resurs som det lönar sig att utnyttja. I själva verket har man inte råd att lämna den outnyttjad, om man ännu har kvar någon som helst självbevarelsedrift. Organisationernas roll har betraktats ur ett alltför smalt perspektiv. Ännu är det inte för sent att korrigera felet. Organisationerna erbjuder oss en rik och mångformig framtid bara vi inte själva fördärvar denna möjlighet. 11 I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och sin egen livssituation. Även som gammal kan man ändra åsikt Text: Marja Saarenheimo R unt om i världen har man vaknat till att antalet minnessjuka ökar när befolkningen blir äldre. Men ålderdomen kan medföra mentala sjukdomar även på andra sätt än i fråga om minnet och de intelligensmässiga funktionerna. Det är söndagseftermiddagens stretchingsoch kroppsvårdstimme på gymmet. När jag anslöt mig som medlem för tio år sedan funderade jag på om jag skulle vara uppseendeväckande gammal i gruppmotionen eller gymredskapen. Nu är åtminstone hälften av deltagarna 12 i timmen av min ålder eller äldre och en stor del fortsätter direkt från kettlebelltimmen. Hälsoinformationen har gått hem: man måste se till kroppen om man ännu som äldre vill leva ett självständigt och tillfredsställande liv. Men en välfungerande kropp räcker inte ensam till för att hålla en i funktion. Även psyket ska skötas. Enligt undersökningar lider t.o.m. 15–30 % av över 65-åringarna av mentala rubbningar. Speciellt vanliga är depressions- och ångestrubbningar som orsakar utom mänskligt lidande även avsevärda ekonomiska kostnader. Bygg för framtiden! 2015 Upprätthållande av mental hälsa i en föränderlig värld är en viktig utmaning både för enskilda människor och för samhällena. Hur ser man till den mentala hälsan? Kroppen och själen är en helhet och därför utgör riktig kost, tillräcklig sömn och fysisk träning vård även för själen. Psyket är dock nyckfullt och inte lätt att påverka. Vi verkar inte tillnärmelsevis alltid för psykets bästa utan fastnar i ogynnsamma vanor och blir fångar hos gamla tanke- och aktionsmodeller då vi inte kan frigöra oss från dem. En personal trainer kan tala om för oss hur vi stärker svaga muskler men vem skulle säga hur vi ska stärka eller lugna ett nedstämt eller stressat psyke. Ett av de effektivaste motmedlen mot psykisk stress och deprimerat sinne är tillräckligt mycket meningsfull och tillfredsställande aktivitet dagligen. Ibland behövs en ”yttre verksamhetsledare” som kan vara t.ex. en kalender eller aktivitetsdagbok. Genom att ögna kalendern ser man lätt om det finns för lite eller för mycket aktivitet och vilken verksamhet livet består av. Finns det tillräckligt social verksamhet? Eller fysisk aktivitet? Vad kunde men lägga till och vad minska på? Att vara social och interaktiv är kännetecken på mänsklighet. Vi behöver andra för att känna oss hela. En nära och viktig person kan svara mot vårt behov att bli älskade men vi behöver också ett vidare nätverk för att uppleva att vi hör någonstans. Å andra sidan eliminerar inte ens ett stort socialt nätverk vår känsla av ensamhet om vi saknar förmåga att bli fästa och fästa oss. Om de kognitiva färdigheternas såsom uppmärksamhetens och verksamhetsstyrningens roll i regleringen av humöret har nya undersökningar gett mycket ny kunskap. Aktivering av hjärnan är inte viktigt bara vid förebyggandet av minnessjukdomar utan även vid bekämpningen och behandlingen av affektiva störningar. Matematiska uppgifter, minnesövningar och inlärning av nya färdigheter upprätthåller hjärnans flexibilitet ännu i ålderdomen och hjälper vid regleringen av sinnesstämningar. Mångas problem är ältandet av negativa tankar. En deprimerad sörjer för tiden som gått och en ångestfylld oroar sig för kommande bekymmer. Negativa tankebanor startar obemärkt och är inte lätta att bryta. Det blir en häxcirkel som tär på organismen och utmattar sinnet. Terapeuterna rekommenderar andningsövningar och mindfullness-meditation när vi vill lära oss att lugna vårt orostyngda sinne. I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och sin egen livssituation. Vi är olyckliga för att vi känner oss ha misslyckats i livet. Vi är rädda att bli till besvär för andra och tror att alla andra har det bättre ställt. Vi kretsar i en cirkel av besvikelser, ilska och förebråelser utan att komma loss. Vi försöker av alla krafter hålla lidandet på avstånd men det biter sig fast i oss allt hårdare. Vänner och närstående kan vara till stor nytta men någon gång behövs professionell hjälp. Kan ålderdomen planeras? På pension tillbringas numera som bäst t.o.m. fyra decennier och uppfattningarna och förväntningarna om ålderdomen är helt annorlunda än t.ex. för femtio år sedan. Våra tidigare val inverkar mycket på hurdan vår ålderdom blir. Å andra sidan är det aldrig för sent att göra något eftersom vi är kapabla att förändras under hela vårt liv. Mentala färdigheter tas numera allt oftare upp till diskussion och bokhandlarna och internet sväller av egenvårdsguider som ger anvisningar om hur man kan öva sitt psyke. Det är ändå inte frågan om trollkonster utan om att anstränga sig hårt och hålla hoppet uppe även under stunder av besvikelser. Livet är inte heller rättvist – några har redan som utgångspunkt svagare beredskap att ta hand om sitt psyke. Det behövs mentalvårdsutbildade och service som når de äldre lika väl som unga och arbetsföra. 13 Mot ett nytt skede i livet – Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder pensionärernas välbefinnande Text: Merja Joro ja Saija Ohtonen-Jones Foto: Merja Joro Röda Korset startade år 2014 projektet Fullt liv som pensionär vars centrala innehåll är heltäckande välbefinnande- och pensionsträning för dem som snart går i pension. Ett stort antal yrkesutbildade i olika branscher går i pension just nu och i en nära framtid. M ånga av dem har en god kondition och mycket know-how. Vi som organisation ser detta kunnande som en resurs som vi vill att ännu skall utnyttjas av organisationerna via friviligverksamheten. Samtidigt erbjuder vi också dem som går i pension stöd och verktyg för att möta den nya situationen samt meninsgfullt livsinnehåll efter arbetskarriären, säger projektets projektkoordinator Saija Ohtonen-Jones. Övergången till pension är alltid en förändring i livet och ofta kan den också vara svår. Effekterna av förändringarna känns inte nödvändigtvis genast utan dem kan man stöta på först efter en tid. Därfär är det skäl att vara medveten om förändringens natur. – När man i förväg funderar på ett kommande skede i livet och de förändringar det medför råkar man inte ut för överraskningar och kan sålunda lättare anpassa sig till förändringen. Samtidigt kan man resonera om hurdant pensionärsliv man vill bygga upp för sig – vad man drömmer om och vad allt man ännu vill göra och uppnå. Pensionsåldern är fylld av möjligheter, uppmuntrar Ohtonen-Jones de blivande pensionärerna. För närvarande finns det ändå nästan inget stöd att få för att möta pensioneringens förändring och förbereda sig för den. Ännu på 80-talet ordnades pensionsträningar men så småningom började utbudet tyna bort. 14 Meningsfullt livsinnehåll genom frivilligverksamhet Projektet Fullt liv som pensionär erbjuds praktiska redskap med vilka man kan förbereda sig för pensionen, främja helhetsbetonat välbefinnande och utnyttja de egna resurserna. Man granskar pensionärsskapet och övergången till pension med teorins hjälp genom att bekanta sig med pensionärsskapets ändrade definitioner och de konkreta förändringar i livet som övergången till pension medför. Under träningen ventilerar man sina egna värden, drömmar och mål, tänker på de egna rollerna samt gestaltar sina egna resurser genom olika övningar. – Personligt funderande och behandling av frågor i smågrupper skapar en god grund för framtida planer. Kommentarer och erfarenheter från andra i samma situation innebär ett berikande kamratstöd. För pensionärsskap erbjuds inte en färdig modellösning utan var och en uppmuntras att fundera på sin egen situation och finna sin egen stig för övergången till pension, beskriver Saija Ohtonen-Jones träningen. – Deltagarna kan ockå bekanta sig med Röda Korsets mångsidiga verksamhet och de uppmuntras att pröva på att bli frivillig, till exempel bli vän i vänverksamheten eller delta i verksamheten i hälsopunkter. Träning intresserar I Projektet Fullt liv som pensionär ordnades öppningsevenemang under februari-mars på fyra pilotområden, som är Uleåborg, Satakunta, Savolax-Karelen och Sydöstra Finland. Evenemangen samlade totalt över tvåhundra intresserade åhörare. I öppningsevenemang- Bygg för framtiden! 2015 en behandlade experttalare på ett allmännare plan samma teman som behandlas djupare i projektträningen. Träningen har utvecklats och testats från och med senaste år och fram till slutet av februari då en sista piltoträning ordnades i Uleåborg. Pensionärsparet Raili och Paavo Salmi från Muhos som redan deltagit i frivillig verksamhet av många slag anlände till pilotträningen som ordnades i Uleåborg. – När båda går i pension och är tillsammans 24/7 är det nästan omöjligt att vara beredd på förändringen. Fantasin räcker inte till hur man än försöker, konstaterar Raili med ett skratt. Tomrummet i dagsrytmen som arbetslivet lämnat efter sig är det skäl att fylla med någon verksamhet. – Mitt motto är att man skall utföra en god gärning varje dag. Resten av tiden ser man sedan vad annat man kan göra, säger Paavo. Arbetsgivarna med i samarbetet Röda Korset utbildade pensionärsliv-tränare, av vilka de första utbildades i mitten av mars. De ordnar och driver framåt träningar inom sitt eget område. I framtiden skall mera tränare utbildas och utbudet på träning utökas också Kommentarer från responsenkäten om pilotträningen i Uleåborg: ”Diskussionerna med andra bidrog i hög grad till anpassningen” ”Det är klokt att utnyttja den utökade fritiden också i frivilligverksamheten vilket ger meningsfullhet och större känsla av att man verkligen behövs” ”Tänk om jag själv hade haft möjlighet att delta i träningen innan jag gick i pension men visst fungerade det bra också nu” utanför pilotdistrikten. Syftet är att pensionsträningen utvidgas till att utgöra en del av Röda Korsets riksomfattande verksamhet. Projektet syftar i stor utsträckning också till att bygga upp partnerskap och samarbetsnätverk. Samarbete erbjuds speciellt arbetsgivare, övriga organisationer samt kommuner. Arbetsgivarna inbjuds till samarbete genom att erbjuda träningar som en del av åldersledning och att äldre arbetstagares välbefinnande främjas. Dessutom ordnas träningar i form av publikträningar som är öppna för alla. Projektets målsättning är också att utöka det inbördes stödet till varandra för pensionärer av olika åldrar och växelverkan mellan generationerna, samt att framhäva pensionärernas kunnande och livsvisdom. – Vi vill främja pensionärernas goda vardag samt påverka attityder, beslutsfattande och samtalsämnen i syfte att förstärka en positiv åldersidentitet. De som går i pension borde i första hand se som resurs i samhälle. De har redan gett mycket och de har ännu mycket att ge sin närmiljö. Pensionärerna skall absolut inte ses enbart som en belastning eller kostnadspost, sammanfattar Ohtonen-Jones. Projektet Fullt liv som pensionär utgör en del av Livfullt liv-biståndsprogrammet som stöds av RAY och koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Projektet fortgår till slutet av år 2017. 15 Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv Text: Leena Valkonen Foto: Marja Haapio Största delen av 80-åringarna är nöjda med sitt liv och funktionsdugliga, framgår av en undersökning som Ilmarinen gjort. Majoriteten bor fortfarande hemma och behöver inga tjänster för att klara vardagen. Pensionärerna är dessutom sparsamma: hälften av 80-åringarna anser att pensionen bra räcker till för livet. pensionärer redan oroade över hur bra pensionen ska räcka till under de följande fem åren, uppskattar Sini Kivihuhta. Enligt Pensionsskyddscentralens statistik får en 80-årig pension i snitt 1540 euro i månaden. Männens snittpension är 1770 euro och kvinnornas 1380 euro. E Var tredje behöver tjänster för att klara sig i vardagen nligt vår undersökning klarar sig största delen av dagens 80-åringar bra. Resultatet är till och med en överraskning jämfört med den allmänna uppfattningen säger vice verkställande direktör Sini Kivihuhta som ansvarar för Ilmarinens pensionsförsäkring. Av åldersgruppen bor 87 procent kvar hemma och 45 procent ensamma. Av kvinnorna bor cirka 60 procent ensamma, av männen endast cirka 20 procent. Största delen behöver inga som helst tjänster och oftast fördrivs tiden hemma med vardagliga bestyr. – Positivt är också att endast var tionde av dem som besvarat enkäten kände sig ensam, berättar Kivihuhta. Pensionen räcker till för de flesta Enligt undersökningen räcker pensionen bra till för varannan. Speciellt bra räcker pensionen till om den är minst 1400 euro i månaden. En liten del av 80-åringarna måste klara sig bara med folkpension. Största delen av 80-åringarna har besparingar men bara få har varit tvungna att ty sig till dem. Var sjätte hade jobbat i något skede också efter pensioneringen. Drygt en tredjedel hade gjort frivilligt arbete och över hälften hade skött om barnbarn. Undersökningen säger också att pensionen räcker till för största delen av 80-åringarna nästan lika bra nu som vid pensioneringen för 20 år sedan. Däremot är en allt större grupp 16 I synnerhet familjen, släktingar och vänner ger 80-åringarna livskraft. Sociala relationer ger i synnerhet kvinnorna kraft. Också motion och andra intressen är viktiga. Speciellt den egna hälsan och orkandet samt samhällets teknifiering oroar de äldre. Däremot bekymrar till exempel bostadsförhållandena inte 80-åringarna. – En intressant detalj i undersökningen är att kvinnornas hälsa oroar mest såväl 80-åriga män som kvinnor, säger Kivihuhta. Enligt enkäten är dagens 80-åringars egen uppfattning att de ännu klarar sig bra i vardagen. Cirka en tredjedel har anlitat tjänster för att klara vardagen. Majoriteten, 65 % av dem som svarat väntar sig ändå få tjänster av samhället i framtiden. Knappt hälften väntar sig få tjänster också av sin familj. En tredjedel är beredda att själva köpa vårdtjänster. Av undersökningen framgick att det finns skillnader mellan könen. Allt som allt är kvinnorna nöjdare, aktivare och mer sociala än män. Kvinnorna är också mer sparsamma. En av orsakerna till detta är att deras pension är mindre än männens, bedömer Kivihuhta. Bygg för framtiden! 2015 Lämplig pensionsålder är 65 år flexibelt iAreena Majoriteten av pensionärerna som är födda 1935 har varit pensionerade redan i 20 år. Männens arbetskarriär är i snitt 40 år, kvinnorna arbetslivsår uppgår i snitt till 35. – Ålderspensionsåldern för år 1935 födda är officiellt 65 år, men det var möjligt att redan som 60-årig få förtidsålderspension och som 55-årig individuell förtidspension. Möjligheten till invalidpension var likadan som idag och arbetslöshetspensionen erbjöd de arbetslösa en väg till pension. I snitt pensionerades dagen 80-åringar som cirka 60-åriga, berättar Sini Kivihuhta. Majoriteten av 80-åringarna anser att 65 år är en lämplig pensionsålder. I många svar betonades flexibel övergång till pension, beroende på hälsan och konditionen. Enkäten genomfördes per telefon i oktober–december 2014 och den besvarades av totalt 500 pensionärer som var födda år 1935. De som svarat var pensionärer med både arbetsoch folkpension runtom i Finland. Svarsprocenten var 52. Resultaten publicerades i februari i Helsingfors vid iAreena-seminariet som var gemensamt för Ilmarinen och Centralförbundet för de gamlas väl. iAreena är ett seminarium som ordnas av Ilmarinen ja Centralförbundet för de gamlas väl om ett tema i anslutning till aktuella frågor för de äldre. Årets tema var ”15 år i pension, hur står det till?” Under seminariet talade också professor Kaisu Pitkälä från Helsingfors universitet, verksamhetsledare Satu Helin och äldre planeraren Anu Jansson för Centralförbundet för de gamlas väl. Material från evenemanget: www.ilmarinen.fi/uutishuone. Bakgrundsfakta om åldersklassen • År 1935 föddes 70 000 barn, 36 000 pojkar och 34 000 flickor • Antalet 80-åringar är 30 000. Av dem är 12 000 män, varav änklingar 1200, och 18 000 kvinnor, varav änkor 7 600. • 80-åringarna får pension i snitt 1 540 € per månad. Männen får 1 770 € och kvinnorna 1 380 €. 17 Bygg för framtiden Text: Leena Valkonen Foto: Leena Valkonen, Toni Kitti Byggande för framtiden hör till varje generations uppgifter. Till livet hör rättigheter, skyldigheter och ansvar, ansvaret för sig själv. Livet är också samhällelighet, att hjälpa varandra och åtminstone att stå ut med varandra. Så uttryckte sig den ena av modellerna för årets De gamlas vecka-affisch, en mångsidig påverkare, familjefar, farfar, farfars far, anhörigvårdare och naturens iakttagare och lyssnare Aaro Peuraniemi, 87. Peuraniemi som bor i Esbo, är krigsveteran, har arbetat som arbetshygieniker, varit politisk påverkare och arbetat i många förtroendeuppgifter. Han har bl.a. varit med om att grunda Finlands första äldreråd i Esbo. Till Aaros familj hör utom hustru också sex barn, åtta barnbarn och tre barnbarnsbarn. 18 Bygg för framtiden! 2015 – Som född och uppvuxen i Lappland har jag ett starkt förhållande till naturen. Den ger sinnet kraft och balans. Människan är också en fysisk varelse. Jag har alltid rört på mig och ännu idag går jag varje morgon ut på en motionsrunda. Motion rekommenderas för alla, den säkrar många funktionsdugliga år. – Till den lapska mentaliteten hör också att man bryr sig om varandra och har en stark familje- och släktkontakt. Jag är aningen oroad över att människorna har förändrats, blivit kortsiktiga. Kunskaper och färdigheter har överflyttats till olika elektriska hjälpmedel och man lever i väldigt snabba cykler. Av äldre människor hinner man inte fråga och man har inte tid att lyssna på dem. Familjekontakterna har krympt för att man bor på andra orter eller har flyttat utomlands. Gamla traditioner förmedlas inte och seder och bruk håller på att falla i glömska. – På grund teknikalisering av livet och kortsiktighet håller den åldrande befolkningsdelen på att hamna i offside. Alla äldre människor har inte förmåga att använda olika it-utrustningar, och de yngre har inte tid att lära dem. Det sociala livet tunnas ut när man får uppleva förluster. När maken, närstående människor eller vänner dör bort oroar man sig för hur det skall gå. Vem tar hand om mig? Det är bra att förbereda sig för detta genom att skaffa sig hobbyer och sociala relationer. Vi kan också alla tillsammans påverka detta genom att ordna möjligheter till samvaro och kollektiv verksamhet. – För närvarande känner jag mig vara i ett lyckligt skede av livet. Jag känner stor kärlek för mig själv och min stora släkt. Åldern ger perspektiv, hjälper att se och sätta saker i rätt proportion. Jag har alltid arbetat mycket och strävat efter att utföra de uppgifter jag fått med de färdigheter och kunskaper jag har. Jag känner tacksamhet i synnerhet mot mina fostrare. Jag bär med mig en minnesväska som jag alltid kan ty mig till. Generationerna överför värden som följande generation kan bygga något nytt av. Frivillig verksamhet är värdefull Venla Lindström som i år fyller 19 är abiturient från Tusby. Efter fotografering var det dags för studentskrivningar i matematik, kemi och fysik. Venla har redan en klar vision om framtiden. – I skolan har jag alltid tyckt om biologi som varit mitt favoritämne. Jag vill bli läkare eftersom jag är intresserad av människan som en biologisk helhet och vill arbeta med olika slags människor. Jag tror att jag som läkare kan hjälpa människor på riktigt. – Redan som 15-åring arbetade jag på ett åldringshem. Jag ledde bl.a. gympastunder, olika aktivitetsprogram och spelade piano. Jag tyckte om det och gillade att vara med äldre. – Under den senaste tiden har jag som frivillig, antingen ensam eller tillsammans med min pojkvän, besökt servicehus på söndagseftermiddagar för att prata med de äldre. Samtidigt har de fått klappa min pojkväns lilla hund. De äldre har verkat lyckliga när de fått röra vid hunden och prata. – För min egen del ser jag för närvarande att byggandet av framtiden innebär intensiva studier, i syfte att komma till den bransch jag önskar. Frivilligt arbete anser jag vara viktigt, det kan utföras på många olika områden och kan ge mycket innehåll i mitt liv. Jag högaktar också de äldre och deras livserfarenhet. När man som frivillig lyssnar till de äldres berättelser lär man sig samtidigt själv. Unga skall inte bli irriterade på tanterna i kassakön. Frivilligt arbete tar inte nödvändigtvis lång tid. Redan en timmes frivilligt arbete per vecka kan skänka alla parter stor glädje. 19 Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger Text och foto: Minna Korva-Perämäki Projektet Äldres vardagsrum som skapats till stöd för äldres självständiga liv erbjuder alla äldre människor gott sällskap och funktionellt program fyra kvällar i veckan vid servicecentren i Uleåborg och Tuira. Verksamheten äger rum också på helger då många kan känna sig väldigt ensamma. U trymmena i Uleåborgs Servicestiftelses servicecenter utstrålar värme och vänskap när äldre människor samlats för att fira en gemensam kväll. Pprojektchef Hannele Huovinen berättar att man i Uleåborg testar i pilotskala en verksamhetsmodell där möjligheter till sysselsättning erbjuds äldre människor sådana tider då andra ställen vanligen är stängda. Verksamheten startades av Oulun eläkkeensaajat ry. Huovinen säger att verksamheten har tagits emot med glädje och seniorernas vardagsrum besöks av 30–40 personer varje kväll. – Vi har här alltid flera handledare närvarande samt olika slags aktiviteter eller program som var och en kan delta i om de så önskar. Vi lägger upp programmet alltid en månad i förväg med uppgifter om de kommande veckornas evenemang. Vardagsrum-projektet erbjuder många olika aktiviteter såsom musik-, spel-, frågesports-, film-, stolgympa-, bingo- och bakkvällar. Vi får också ibland besökare som berättar om Uleåborgsregionens övriga evenemang och projekt samt om andra kulturupplevelser som staden erbjuder. Idag skall vi ha en fartfylld kväll och vi har utlovats zumba under ledning av Anne Kalliokoski. En plats där man kan träffa kamrater Vardagsrummets syfte är att erbjuda ensamma äldre människor en plats där man kan träffa kamrater, utbyta nyheter, bekanta sig med nya 20 Projektchefen för projektet Äldres vardagsrum Hannele Huovinen berättar att projektet sysselsätter cirka 14 arbetstagare av vilka största delen är timarbetande. På bilden priset projektet fick Alla hjärtans dag. människor och delta i klubbverksamhet. Vår målsättning är att få äldre människor att känna att de tillhör en gemenskap. Enligt Hannele Huovinen är Vardagsrumprojektet för tillfället mycket uppmärksammat runtom i Finland. Redan i år fick projektet en riksomfattande Alla hjärtans dag-utmärkelse för förtjänstfull verksamhet som syftar till främjande av äldre människors delaktighet. – Vardagsrummet håller öppet till exempel under julen, som tyvärr är den ensammaste tiden för många människor. För närvarande planerar vi att ha aktiv verksamhet också hela sommaren, tillägger hon. Bygg för framtiden! 2015 Vänskap och evergreens Seniorernas vardagsrum börjar så småningom fyllas när äldre människor anländer och hälsar glatt på bekanta handledare. Elli Saarela berättar att hon aktivt besöker olika möten varje vecka. Elli säger att hon senaste höst i vardagsrummet träffade Paavo West som sitter bredvid henne. Båda fyller 80 år i år. Gående från Uleåborgs centrum anländer Liisa Liimatainen, 72 som berättar att hon under veckan deltar i många olika möten runtom i Uleåborg. – Jag har inga egna barn så jag rör mig aktivt och träffar andra människor i min ålder. Det är trevligt här i vardagsrummet för det finns alltid olika program och aktiviteter. Ensamboende Irja Polojärvi, 87 trivs i vardagsrummet. Hon har inte anhöriga i Uleåborg. Irja berättar att hon fick veta om vardagsrummet av sin dotter i Åbo. Vänliga människor och trevligt program får henne att trivas i vardagsrummet. På dagarna går Irja mycket ensam och går bl.a. och matar fåglar regelbundet. Den pigga frun sköter sin kondition med motion och stretching dagligen. Irja är intresserad av vardagsrummets utbud på motion och musik och stämmer till de andras glädje upp en sångstump om sin kära hemtrakt i Karelen. På grund av sin synskada behöver Irja en del hjälp och upplever att hon blir hjälpt och vänligt motta- gen. Irja berättar att hon alltid väntar på nästa kväll då man kan komma till vardagsrummet för att umgås och trivas. Från handledarens synpunkt är det fint att märka hur mycket vardagsrummet ger nytt innehåll åt seniorernas vardag, berättar handledaren Ansku Launonen. – Ofta hör man besökare säga att det är mycket trevligare att tillbringa kvällen i vardagsrummet än sittande hemma i gungstolen. ”Visst är det här ett sånt där andningshål”, säger i sin respons en besökare som i 22 varit anhörigvårdare. ”I vardagsrummet får man skratta när det inte numera annars finns anledning att skratta i livet”, fortsätter hon. I en responsblankett stod det: ”Många kvällsgråtar har blivit borta efter det att vardagsrummet öppnade”. Handledarna konstaterade att öppettiderna under julen visade sig vara nödvändiga. En besökare sade sig ha varit ensam de tio föregående jularna sedan hon blev änka och njuter nu av julen i vardagsrummet alla dagar. Enligt en enkät upplever besökarna att de fått nya bekantskaper i vardagsrummet, innehåll i livet och gott humör och omväxling. Projektet Äldres vardagsrum startade verksamheten i augusti 2014 och fortsätter till slutet av juni 2017. Projektet hör till bidragsprogrammet Livfullt Liv som finansieras av RAY och koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Foto: Ossi Gustafsson Låt oss erövra motionsparkerna för seniorernas bruk 8.10.2015 Den riksomfattande motionsdagen firas redan för nionde gången på de Gamlas veckas torsdag. Årets tema är att sporra seniorer att pröva på motion utomhus. Inbjud organisationer, servicehus, offentliga sektorn och företag att anordna ett gemensamt evenemang i en motionspark. Utnyttja färdiga material på våra nätsidor voimaavanhuuteen.fi/ ulkoilupaiva. Motionsparkerna är gratis övningsplatser! 21 SeniorSurf-dagen 6.10.2015 Text: Tiina Etelämäki, Minna Piispanen, Satu Veltheim DigiKylli är ute på äventyr Med gasen i botten, Jag guidar, råder och styr. Bedömer, observerar och forskar, Sällan dock spöar. Att lära sig teknik kan ta tid, Men vilken glädje: magisk kontakt! Öppna datorn, svep och snudda, Med tablett fakturor betala. Lär dig använda tjänster, Datorn vet var hälsostationen finns. SeniorSurf-dagen sammanför på ett behagligt och harmoniskt sätt äldre människor och informationsteknik. Dagen är avsedd för introduktion och experimenterande, och fördjupning i ämnet. P å SeniorSurf-dagen ordnas runtom i Finland evenemang där man kan bekanta sig med bärbara datorer, tabletter och smarttelefoner, få information om dataskydd, få handledning i problem med den egna utrustningen eller kan till exempel anmäla sig som frivillig webbhandledare. Arrangören för evenemanget kan prioritera det man upplever som viktigt och nödvändigt. Vi utmanar olika aktörer att ordna en SeniorSurf-dag. Du kan också delta som en enskild medborgare eller till exempel fråga en äldre nära anhörig eller granne om vilken hjälp hon skulle behöva med informationstekniken. SeniorSurf-dagen utgör en del av De äldres vecka och koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Informera om dina evenemang på Facebook och Twitter. Tilläggsuppgifter www.vtkl.fi/seniorsurf Facebook: SeniorSurf Twitter: SeniorSurf E-post: seniorsurf@vtkl.fi 22 Vilket ställe, vem är vem? Google vet... inte alls svårt! Webbguidning är viktig, Nätvärlden för alla öppnar. Den ena överväger noga, den andra snabbt ilar, Egen takt är viktig när man lär sig. Var modig, pröva och be om hjälp, Roligt att surfa i nya spår. SenioriVerkko - hyvinvointia mobiilisti (SeniorWebb – välbefinnande mobilt) är ett projekt för åren 2014–2017, där också DigiKylli är ute på äventyr. DigiKylli hinner med mycket eftersom hon är en virtuell person. Hon iakttar gärna projektlivet och tänker högt om händelser i omgivningen. Hon vill också väcka diskussion om de äldres välbefinnande. Projektet hör till Livfullt liv-understödsprogrammet som koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl och finansieras av Penningautomatföreningen (RAY). Läs om DigiKyllis tankar: digikylli.blogspot.fi /. Centralförbundet för de gamlas väl ry VÅRT ARBETE KOMMER FRÅN HJÄRTAT! Bygg för framtiden! 2015 Centralförbundet för de gamlas väl är en aktiv opinionsledare som främjar mångsidigt seniorernas välfärd och verkar som intressebevakning för organisationerna inom äldrearbetet. Medlemmarna Medlemamr i förbundet är drygt 340 allmännyttiga aktörer inom äldrearbetet runtom i Finland. Medlemssamfunden producerar bl.a. boende och omsorgstjänster, hemvård, dagverksamhet och rehabilitering samt upprätthåller en betydande mängd hyresbostäder för ålderstigna människor. Samfunden anordnar även mångsidig grupp- och frivillig verksamhet för äldre. Äldrepolitisk påverkning och intressebevakning Verkar som sina medlemssamfunds sammanslutning och stöder deras verksamhet. Påverkar aktivt samhällspolitiken. Håller kontakt med branschens myndigheter och andra påverkare och avger utlåtanden. Främjande av äldre personers välfärd och trygghet • • • • Vänkretsen-verksamhet för att lindra äldre personers ensamhet Bostadsrenoveringsrådgivning för veteraner och andra äldre Seniorverksamhet och frivillig verksamhet för att främja deltagande Vahvike – en avgiftsfri materialbank på nätet utvecklad till stöd för styrning av äldre personers gruppverksamhet Utvecklingsverksamhet Huvudvikten i Centralförbundet för de gamlas väls utvecklingsarbete är på reformer av praxis. SeniorSurf för att främja datateknikfärdigheterna samt koordinering av det riksomfattande Livfullt Liv-projektet till stöd för en god vardag är på gång som bäst. Kotiturva-projektet börjar i år. Vanhustyö-tidningen Branschens värderade tidning för yrkesutbildade och beslutsfattare inom äldrearbetet utkommer med sju nummer i året. Tidningen berättar om äldrearbetets goda praxis och aktuella teman. Äldregärning 2015 – Ilmarinens pris Centralförbundet för de gamlas väl och Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen söker kandidater för priset Årets äldregärning. Priset storlek är 5000 € och det delas ut för en bra idé eller gott projekt inom äldrearbetet. Kom med och anmäl din idé senast 18.6.2015. Priset delas ut vid De gamlas dags rikshuvudfest i Kajana 4.10.2015. Mer information www.vtkl.fi >vanhustenpäivä ja -viikko. Du träffar oss bl.a. på Kommunmarknaden 9.–10.9.2015 samt Apuväline 2015-mässan 5.–7.11.2015 i Mäss- och sportcentret i Tammerfors. Läs mer: www.vtkl.fi. Malms handelsväg 26, 00700 Helsingfors Tlf. (09) 350 8600 Fax (09) 350 86010 info@vtkl.fi, www.vtkl.fi 23 ILMARINEN ÄR LIKA NÄRA SOM NÄRMASTE
© Copyright 2024