Win Win Ekonomi Förändringsvilja Personlig tränare
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 8 | OKTOBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se LORTSVERIGE Varje år tvättas miljarder. Men nu skärps reglerna. s. 16 PROFILEN NYHETER VÅR BYRÅ Förändringsvilja Personlig tränare Win Win Ekonomi Per Hanstad leder revisorerna i Norge. Coacha din kund till framgång. Digitaliseringen frigör tid för kunderna. s. 10 s. 38 s. 22 Ledare | Balans ”Självklart är ”Nordisk standard för revision i mindre företag” högt på agendan.” En ovanligt vanlig vecka i branschens tjänst D Träffa oss på SRF Kongressdagar och Ekonomi & Företag! Kvalitet, effektivitet och mer frihet Hogia Point är det nya navet som ger dig en tydlig översikt över vad du behöver göra. Utifrån byråns alla kunder, uppdrag och tjänster hjälper Point dig att fördela och dokumentera arbetet, hålla koll på avtal och följa upp i tydliga rapporter. Möjligheten att kombinera Hogia Point med övriga produkter i Hogias sortiment ger dig det bästa av två världar. Smarta kopplingar ger dig gemensamma kundregister och arbetsgångar med t ex Hogia Audit, Hogia Bokslut och Hogia Skatt. All information finns lagrad på ett och samma ställe. Du når den dygnet runt, från vilken dator eller surfplatta som helst. Bekymra dig inte om drift, säkerhet, backup och uppdateringar, det sköter vi. Genom att koppla på Hogias driftlösning för alla produkter får du och din byrå en heltäckande driftoch IT-lösning. Smarta kopplingar ger det bästa av två världar Kontroll på kunder, uppdrag och tjänster Modernt och roligt att arbeta i Boka en kostnadsfri webbvisning på www.hogia.se/ror! Hogia Redovisning & Revision AB 0303-667 80 | ror@hogia.se | www.hogia.se/ror et är måndag morgon. Jag anar det redan när jag dirigeras till Explosive Trace Detection-personalen vid säkerhetskontrollen på Landvetter flygplats. Vecka blir spännande. Planet lyfter mot Köpenhamn och Revisordøgnet i danska systerorganisationen FSR:s regi. Temat kretsar kring digitaliseringen och hur den förväntas påverka näringsliv och samhälle, men också branschen förstås. Jag tar med mig kommentaren att ”allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras, men det som inte går att digitalisera blir särskilt värdefullt”. Jag flyger tillbaka till Göteborg samma dag och beger mig till Ackordscentralen för att debattera revisorsansvar med Prosolvias konkursförvaltare Lars Zetterberg. Auditoriet består av unga obeståndsjurister från advokatbyråer i Göteborg som haft modet att bjuda in Lars och mig som gäster till deras första erfarenhetsutbyte. Diskussionen är spänstig, men vi är i alla fall överens om en sak; i tider med minusränta är det orimligt att beräkna dröjsmålsränta med en delkomponent om åtta procent. Vid den efterföljande måltiden läser Lars hälsningen i sin lyckokaka: ”Dina argument övertygar och du får framgång” och tar det som intäkt för att han har rätt. Lätt snopen läser jag mitt eget meddelande: ”Harmoni och balans väntar dig” men ställer mig sedan frågan: Vad är viktigast – framgång eller harmoni och balans? TISDAG FÖRMIDDAG PRÄGLAS av uppmärksamheten kring debattartikeln ”Problemen med EU:s nya revisionspaket” i Dagens Industri, signerad FAR:s ordförande Jonas Svensson och undertecknad. Och jag bloggar om de personliga sanktionsavgifterna som kan skrämma bort alla från revisorsyrket. Slutorden i inlägget känns givna: Det finns en smärtgräns som inte får passeras. På eftermiddagen reser jag mot Halmstad och Tylösand. FAR-kollegan Sofia Wallebom och jag får där möjlighet att diskutera aktuella frågor med auktoriserade redovisningskonsulter inom EY. Sofia fokuserar på Reko och bokslutsrapporten medan jag belyser FAR:s framtidsarbete och ambitioner för medlemsnyttan. Jag berättar om att vi nu sätter upp utbildningar av redovisningskonsulter till personliga tränare (PT) för företagare. Att tillsammans med så många FAR-medlemmar dessutom få se Malmö FF spela mot Zlatans Paris Saint-Germain i Champions League senare på kvällen är bonus för en generalsekreterare. DET BLIR ETT (alldeles för) tidigt morgonflyg till Stockholm på onsdag för möte med projektgruppen för Branschdagarna . Projektledaren Anna Nord följer upp att alla förberedelser är på plats, och vi gläds över deltagarantalet som innebär all time high. Huset måste vara fullt när branschen tar ut färdriktningen! Så blir det dags för ett telefonmöte med FEE, branschens europeiska samarbetsorgan. I konferensrummet på FAR sitter även Göran Krafft från Kairos Future. På linjen är också två tyska professorer som tagit fram en framtidsrapport. För veckan därpå ska både tyskarna och vi presentera våra respektive framtidsstudier under en FEE-konferens i Amsterdam med branschföreträdare från hela Europa. Stormen Petra gör vad hon kan för att jag inte ska nå Oslo på torsdagen. Men det blir ändå ett heldagsmöte hos Den norske Revisorforening med kollegorna från hela Norden. Vi lägger fast hur vi ska positionera oss i det internationella påverkansarbetet under hösten. Självklart är även ”Nordisk standard för revision i mindre företag” högt på agendan. Vi är överens om att pusha för att få in så många synpunkter som möjligt före deadline oktober, allt för att underlätta den fortsatta processen. på Lidingö. Riksrevisionen har samlat sina medarbetare till konferens, och jag talar på temat "Revision i snabb förändring". Det är både enkelt och svårt. Enkelt för att det händer så mycket – EU:s revisionspaket, ny revisionsberättelse och Nordiska standarden. Svårt för att vi kan förvänta oss oväntade och omvälvande förändringar till följd av digitaliseringen. Men först är det dags att ta helg. Jag pustar ut på tåget hem till Göteborg och skriver en ledare till Balans … Det är fredag kväll. ”Jag bloggar om de personliga sanktionsavgifterna som kan skrämma bort alla från revisorsyrket.” FREDAGEN INLEDS UTE Dan Brännström är FAR:s generalsekreterare. Läs mer | Följ Dan på twitter.com/DanBrannstrom och på www.danbrannstrom.se Balans # 8 / 2015 |3 FÅ FULL ÖVERBLICK I MOLNET Innehåll SI DA 9 9 Balans # 8 / 2015 SI DA 16 Regler för krav på vd ifrågasätts Baker Tilly Helsingborg tvingas avregistrera sin vd. e-conomic är ett väl beprövat webbaserat ekonomisystem för konsulter och revisorer. 10 Coacha din kund till framgång PT-utbildning ska stärka redovisningskonsulterna. 12 Världen: Hjälp till flyktingar Med e-conomics webbaserade ekonomisystem kan du erbjuda dina kunder flexibla och kundanpassade lösningar. Oavsett om en kund vill sköta delar av bokföringen själv, medan en annan enbart har behov att då och då ta ut rapporter, så finns det en lösning med e-conomic. SI DA 23 Kom och möt oss på Ekonomi och Företagsmässan den 7-8 oktober i monter D:56 ”Standardtexter i all ära, men de är ett hjälpmedel, inte ett facit.” Caisa Drefeldt SI DA 29 Flyktinghjälp del i företagens hållbarhetsarbete. 15 Krönika: Caisa Drefeldt Hur har det gått med K-regelverken? 16 Fokus: Penningtvätt Skärpta regler ställer högre krav på FAR:s medlemmar. 21 Krönika: Peter Malmqvist ”100 000 000 000 kronor.” Hoten mot kvartalsrapporterna. PÅ O M SL AG E T 22 Profilen: Förändringsvilja så in i Norden Per Hanstad är vd för Den norske Revisorsforening. Läs mer på e-conomic.se eller ring 08-562 766 90 I KARRIÄREN / I LIVET | NR 8 | OKTOBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se 32 Debatt: – Är K3 mer principbaserat än K2? – En seger för revisorskåren. 38 Vår byrå Win Win Ekonomi digitaliserar och frigör tid för dialog med kunden. LORTSVERIGE Varje år tvättas miljarder. Men nu skärps reglerna. PROFILEN NYHETER VÅR BYRÅ Förändringsvilja Personlig tränare Win Win Ekonomi Per Hanstad leder revisorerna i Norge. Coacha din kund till framgång. Digitaliseringen frigör tid för kunderna. s. 10 s. 38 s. 22 Experten: Therese Walerholt. s. 16 Illustration: Martin Knutsson Återkommande i Balans: e-conomic är Nordens ledande online bokföringsprogram. Programmet används av fler än 90 000 företag och 3000 byråer. Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 28 | Debatt 32 | Vår byrå 38 Balans # 8 / 2015 We simplify accounting |5 JESSICA THÖRN, VISMA SPCS Balans Chefredaktören | Balans Nummer 8/2015 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Boka en kostnadsfri demo på 0470-70 61 60 eller vismaspcs.se/byra Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Martin Knutsson Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB 08-545 160 63, 070-798 84 23 balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Nu vill dina kunder fakturera i appen. Visma eEkonomi. Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 900 (2014) Adress Box 6417 113 82 Stockholm Ta kunden i handen må kännas som ett uttjatat begrepp, och de flesta av oss är nog inte riktigt där ännu. Men även om vi fortfarande skriver ut en hel del, så har digitaliseringen tågat in i vår vardag och påverkar nu alla, oavsett vad man arbetar med. Man kan tycka att det är bra eller dåligt, men som med så mycket annat blir det vad man gör det till. Det finns risker, men också möjligheter. Win Win Ekonomi ser en risk att verksamheten blir opersonlig, och har därför valt att lägga en del av den tid som frigörs tack vare digitaliseringen på kundkontakter. Det handlar om att stärka relationen, säger bolagets vd Ludvig Grimlund. DET PAPPERSLÖSA KONTORET DIGITALISERING OCH AUTOMATISERING hänger ihop. Och det är en stor omställning som väntar branschen, inte minst redovisningskonsulterna. Om det tidigare till stor del har handlat om att leverera standardiserade produkter som löpande bokföring, deklarationer, bokslut och årsredovisningar, gäller det nu att gå ett steg längre och leverera rådgivning som hjälper kunderna att bli framgångsrika i sin verksamhet. Nästa höst drar FAR:s PTutbildning igång. Tanken är att hjälpa redovisningskonsulterna att särskilja sig på marknaden, så att de kan ge kunderna mesta möjliga nytta och också ta bättre betalt. Helt enkelt ta kunden i handen och våga gå bredvid – som en personlig tränare. ”Det är en stor omställning som väntar branschen, inte minst redovisningskonsulterna.” E-post fornamn.efternamn@far.se. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se 5406 I den nya tidens redovisningsbyrå går både arbetet och samarbetet mycket smidigare. Dina kunder kan fakturera när och var de vill från mobilen om de laddar ner vår app. De kan fotografera kvitton och underlag som de sen mejlar direkt till dig. Och de kan ta emot och skicka e-fakturor direkt i programmet. Allt sker i realtid, med aktuella siffror. Visa dina kunder att du tillhör den nya tidens redovisningsbyrå. Boka en kostnadsfri demo av Visma eEkonomi på 0470-70 61 60 eller vismaspcs.se/byra. Många affärssystem är byggda för att passa de flesta. Rexor är byggt för att passa konsulter. Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på www.rexor.se. Häng med dit kunderna vill. Byt tips och tankar på #nyatidensbyrå AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER Vi tar ditt företagande personligt Balans # 8 / 2015 |7 Nyheter | Balans Balans | Nyheter ”Det kommer att drabba de seriösa företagen, de som vill göra rätt.” Källa: The Accountant och International Accounting Bulletin. Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg kommenterar Kvalitetskontroll av skatterådgivare FAR FORTSÄTTER KVALITETSARBETET. Vid FAR:s stämma utsågs en kvalitetsnämnd för skatterådgivning. Nämnden ska under hösten arbeta fram riktlinjer och checklistor för kvalitetskontroll av skatterådgivare samt utse kvalitetskontrollanter som ska utföra kontroller. Kontrollerna beräknas komma igång under 2016. Kvalitetsnämnden för skatterådgivning består av: Karin Holmgren, Deloitte, (ordförande), Stefan B Carlsson, PwC, (vice ordförande), Jessica Otterstål, BDO, Johan Rasin, Grant Thornton, Per Snellman, Manta Tax, och Rikard Ström, EY. Syftet med kvalitetskontrollen är att näringslivet och samhället i övrigt med stort förtroende ska kunna förlita sig på medlemmarnas arbete samtidigt som kontrollen är ett stöd för medlemmarna i deras eget kvalitetsarbete. 1,8 % Strikta vd-krav ifrågasätts Så mycket minskade nyföretagandet i augusti. Noterat FÖRÄNDRINGAR I REDOVISNINGSKONSULTEXAMEN Kortad tentamenstid från sju till sex timmar och ett prov bestående av två delar i stället för tre. Det är några av förändringarna i redovisningskonsultexamen. – Vi har lyssnat på dem som tentat tidigare och meningen är att vi ska testa kunskap, inte hur man hanterar tidspress, säger Anna Nord på FAR. Tanken med det nya provet är att testa så verklighetsnära konsultens vardag som möjligt. Förändringarna införs från och med nästa tentamenstillfälle som är 17 november och mer information om förändringarna finns på www.far.se. FINANSINSPEKTIONEN KRÄVER XBRL-RAPPORTERING XBRL har slutligen slagit sig in på den svenska marknaden. Dels som en svensk SIS-standard, dels genom Finansinspektionens krav på XBRL-rapportering. Det är nu enbart möjligt att rapportera Corep och Finrep i XBRLformat till Finansinspektionen. De bolagskategorier som berörs av detta är banker, sparbanker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, svenska förvaltare av alternativa investeringsfonder, betalningsinstitut, utländska bankfilialer i Sverige, institut för elektroniska pengar, Skeppshypotek och finansiella företagsgrupper. De som ska rapportera är själva ansvariga för att skapa XBRL-instansfiler som kan tas emot av Finansinspektionen. SVERIGES BÄSTA SKATTERÅDGIVARE Skatterådgivarna på revisions- och redovisningsbyråerna rankas högt när International Tax Review tankar Sveriges bästa skattekonsulter. På listan Indirect Tax Leader´s guide 2015 placerar sig flera skatterådgivare. Joachim Agrell och Ylva Hestreus från Deloitte, Lars Henckel, PwC, Susann Lundström, KPMG, samt Tomas Karlsson och Royne Schiess från EY. På global nivå har Deloitte flest antal rådgivare på topplistan jämfört med andra skatterådgivare. WINT FÅR NY STYRELSEORDFÖRANDE – Själv är inte alltid bäste dräng, därför är det extra skoj valde att ha en extern vd. Men det är att gå längre än vad regelverket tillåter, och nu har Baker Tilly Helsingborg tvingats avregistrera sin vd. BAKER TILLY HELSINGBORG Källa: Bolagsverket att den biten som handlade om styrelsens ordförande fallit på plats, kommenterar Björn Elfgren, vd för Wint valet av styrelseordförande. Wint har valt att ha en styrelse som inte bara består av verksamma personer på Wint, och ordförandeposten innehas nu av Bengt Nilsson, vd för Pagero, ett bolag som fokuserar på e-order, e-fakturor och betaltjänster. Övriga ledamöter i styrelsen är Jan Hedbern, Björn Elfgren samt Johan Thorsson och Anders Josefsson som suppleanter. FOTO: WINT KVALITETSKONTROLL utredningsförslaget om krav på villkor enligt kollektivavtal i kommande upphandlingslagstiftning. FOTO: ISTOCK 71% Så stor del av intäkterna för Deloitte i USA kommer från annat än rena revisionstjänster. Bengt Nilsson, vd Pagero K10 REDOVISNING IN I RESURSGRUPPEN 1 september tog K10 Redovisning HB klivet in i Resursgruppen Ekonomi och Revision, som därmed etablerar sig även i Stockholm. I ett pressmeddelande skriver Resursgruppen att ta byrån till Stockholm är ett mål man länge strävat efter. Tidigare i år öppnade Resursgruppen kontor i Göteborg och nu finns byrån i fem städer i Sverige. I BALANS NR 4/2015 berättade Baker Tilly Helsingborg om sin syn på ledarskap och hur de valt att göra för att möta förändringarna i branschen. Delägarna tänkte nytt, tänkte annorlunda och valde att tillsätta Johan Henriksson som vd för det aktiebolag där personalen finns. Revisionen ligger i ett separat kommanditbolag. Bakgrunden var att Baker Tilly Helsingborg ville frigöra tid för delägarna att ägna sig åt större och mer strategiska frågor, medan vd:n skötte det löpande dagliga frågorna som rörde personalen. – Vi ville också få ett helikopterperspektiv på verksamheten, med ett mer gemensamt synsätt mellan oss och våra kunder samt när det gäller vårt gemensamma ansvar och därmed undvika att revisorn bara kramar sitt skrivbord, säger Jan Kjäll. Men reportaget i Balans fick Revisorsnämnden, RN, att reagera. Enligt de regler som finns i Sverige får vd:n för ett revisionsföretag, eller företag som äger detta (så kalllat ägarbolag), inte vara annat än revisor. Efter kontakter med RN omorganiserar nu Baker Tilly Helsingborg. Johan Henriksson behåller dock sina arbetsuppgifter men med annan titel. – Vi väljer att inte tillsätta någon vd alls, säger Jan Kjäll. Han sticker inte under stol med att han tycker att kravet på att vd:n måste vara revisor är otidsenligt. – Vår uppfattning är att reglerna är särsvenska och att lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen, säger Jan Kjäll. REGLERNA HAR IFRÅGASATTS tidigare och bland annat efterfrågas en harmonisering av reglerna i Norden. – Min personliga syn är att det finns fördelar med att ha en auktoriserad revisor som vd, då vår verksamhet omgärdas av lagar och regler som är direkt kopplade till revisorsutövningen. Samtidigt innebär nuvarande lagstiftning i Sverige att valfriheten och flexibiliteten begränsas, vilket accentueras i takt med att våra övriga verksamheter utvecklas. Det är också olyckligt att vi har 8 | Balans # 8 / 2015 olika lagstiftning i olika länder, och att en harmoniserad lagstiftning i de nordiska länderna vore att föredra, säger Hamish Mabon, vd EY. MELLAN JULI 2009 och november kunde RN ge dispens från kravet att vd ska vara kvalificerad revisor. november ändrades lagen och denna möjlighet togs bort. I ett remissvar inför lagändringen framförde FAR sina synpunkter och konstaterade att även om vd:n inte är revisor skulle RN kunna utöva tillsyn genom det disciplinära ansvar som vilar på det registrerade revisionsbolaget. – I samband med förslaget till lagändringen talade vi tydligt om vad FAR tycker. Det är inte självklart att den duktigaste revisorn per automatik är den duktigaste ledaren. Det blir dessutom en fråga om hur man som vd måste fördela sin tid. Kombinationen av att vd:n måste vara revisor och dessutom utöva revision med ett visst antal timmar per femårsperiod är onödigt sträng. Vid en jämförelse med andra länder och med tanke på den regelbörda som EUlagstiftningen i övrigt lägger på branschen finns det därför skäl att återigen se över det svenska regelverket, säger Helene Agélii, chefsjurist på FAR. Auktoriserade revisorn Ingrid Svedin var fram tills i juni i år vd för Hummelkläppen, en fullservicebyrå i Stockholm. Men nu har byrån ingen vd. – Vi valde att avstå från att ha en vd. Då vår verksamhet har växt kände jag att det inte längre var möjligt att ha två arbetsuppgifter, dels som vd och dels som auktoriserad revisor. Ska man vara bra på sitt jobb bör man kunna jobba heltid som revisor, inte göra det samtidigt som man är ansvarig vd för både verksamhet och medarbetare, säger Ingrid Svedin. Hon anser att reglerna är stelbenta och menar att när det handlar om kvalitetskontrollen och tillsynen borde det gå att lösa även om vd:n inte är kvalificerad revisor. – De här kraven känns orealistiska nu när det är . Självklart har vi stor förståelse för att branschen måste ha en bra kvalitetskontroll. Det ansvaret ska inte vila på en vd om han eller hon inte är revisor, men då får man hitta lösningar där den ansvarige revisorn för kvalitetsfrågor sitter med i styrelsen. Det kan inte vara en omöjlig uppgift att ha en extern vd och samtidigt lösa tillsynsfrågan, säger hon. – Jag hoppas att något positivt kommer ut ur det här. Kanske kan vi få till en diskussion om ett förändrat synsätt i vd-frågan, säger Jan Kjäll. ○ CHARLOTTA MARTÉNG FOTO: ERIK MÅRTENSSON Jan Kjäll och Johan Henriksson vill se en förändring av reglerna. Balans # 8 / 2015 |9 Nyheter | Balans Balans | Nyheter För att stötta konsulterna i utmaningen lanserar FAR nästa höst den första PT-utbildningen. – På sikt handlar det om redovisningskonsulternas överlevnad, säger Robert Wennberg på FAR. Revisorsnämnden ”Man måste våga utmana sina kunder, och vi hoppas att utbildningen ska bidra till att man kan ändra sin mentala inställning till arbetets uppgifter.” kunden – som en personlig tränare – för att hjälpa kunden till framgång. Behovet av rådgivningstjänster och behovet av kommunikation mellan redovisningskonsult och kund kommer att öka. utveckla PT-utbildningen pågår för fullt men upplägget är i stora drag klart. Kursen, som ska pågå under hela hösten, kommer att inledas med en tvådagarsutbildning. Tanken är att gruppen ska lära känna varandra och att skapa förtroende. – Teori kommer att varvas med praktik och deltagarna kommer även att få jobba med hemuppgifter. Utöver att man får följa ett fiktivt företag och arbeta med det, bland annat genom rollspel, kommer de även att få arbeta med sina kunder. Avstämning kommer att ske både genom tillfällen då kursdeltagarna träffas men även via webbinarier. Deltagarna kommer att arbeta i mindre grupper och varje grupp kommer att ha sin egen coach som stöttar dem under utbildningens gång, säger Robert Wennberg. Målet är att ge redovisningskonsulterna de rätta verktygen för att på bästa sätt klara av att möta förändringarna på marknaden. – Lärarna på PT-utbildningen kommer att vara personer som är experter inom coaching, kommunikation och affärsutveckling. Även tekniska experter med erfarenhet från det lilla företaget kommer att medverka, säger Robert Wennberg. ARBETET MED ATT ILLUSTRATION : SHUTTERSTOCK A 10 | Balans # 8 / 2015 säger Robert Wennberg, projektledare för PT-utbildningen som startar hösten . EFTERFRÅGAN PÅ FOTO: LISELOTTE VAN DER MEIJS Coacha din kund till framgång utomatiseringen innebär stora omställningar för många yrkesgrupper. Inte minst för redovisningskonsulterna. I stället för att till stor del leverera standardiserade produkter som löpande bokföring, bokslut, årsredovisningar och deklarationer måste redovisningskonsulten ta rådgivningen ett steg längre, och agera proaktivt gentemot kunderna. – Verkligheten förändras. FAR vill stötta redovisningskonsulterna i det och hjälpa dem att bli så framgångsrika som möjligt. Redovisningskonsulterna ska genom PTutbildningen ges verktyg som hjälper dem att ta en djupare dialog med kunden så att de kan hjälpa kunden att utveckla sin affär, i NY T T FR ÅN REDOVISNINGSKONSULTENS ROLL FÖRÄNDRAS . MANUELLA tjänster kommer att minska Robert Wennberg i takt med att automatiseringen ökar och behovet av mänsklig handpåläggning blir mindre. I stället efterfrågar fler och fler rådgivning i realtid i en mer komplex och föränderlig omvärld. Redovisningskonsulten förväntas ha ett coachande förhåll- ningssätt, och våga utmana kunden genom nya sätt att tänka. – Det är ofta lite jobbigt med förändringar men det är nu man behöver agera. För redovisningskonsulterna är det viktigt att ändra sitt beteende och lära sig att göra annorlunda. Man måste våga utmana sina kunder, och vi hoppas att utbildningen ska bidra till att man kan ändra sin mentala inställning till arbetets uppgifter, säger Robert Wennberg. Utmaningarna är stora. För många har det fungerat fint att jobba ”som man alltid har gjort”, och kunderna har ramlat in utan större ansträngning. I framtiden handlar det dock i större utsträckning om att förstå sin kunds verksamhet, och våga gå bredvid FÖRUTOM ATT FÅ verktyg för hur man utmanar sina kunder och dessutom tar betalt för det kommer utbildningen att ägnas åt vikten av att redovisningskonsulten lär sig förstå sin kunds verksamhet och situation ur flera perspektiv. Genom att kunna dra slutsatser av till exempel likviditet, skattesituation och lönsamhet kan konsulten coacha kunden till bra affärer och därmed övertyga kunden om nyttan med att anlita en auktoriserad redovisningskonsult. – Många upplever att de redan i dag har en rådgivande roll gentemot sina kunder, men för en framtida PT kommer ännu mer fokus att ligga på analys och kommunikation. Under PT-utbildningen får konsulterna träna sitt förhållningssätt mot kunden och tips på hur man kommunicerar på bästa sätt, säger Robert Wennberg. Men för att bli framgångsrik gäller det också att få kommunikationen med kunden att resultera ut i en affär. Utan affär, inga pengar. Och att våga ta betalt för sina tjänster är också något som kommer att beröras under PT-utbildningen. – Vi hoppas att PT-utbildningen ska hjälpa redovisningskonsulterna att särskilja sig på marknaden, att de ska kunna ge sina kunder något mer än de förväntar sig och att de dessutom får bättre betalt för detta. Vi kommer att fokusera på affärsmöjligheterna eftersom det är viktigt att hitta vägar att kunna ta betalt för sina tjänster och visa på värdet av det man erbjuder kunden för att kunna lyckas framåt, säger Robert Wennberg. referensgrupp som varit med i arbetet runt PT-utbildningen har varit positiv och Robert Wennberg ser med tillförsikt på höstens kurs. – Eftersom det i grund och botten handlar om att hjälpa till med en beteendeförändring har vi valt att inte genomföra PT-utbildningen innan den är väl genomarbetad och ger konsulten de bästa förutsättningarna. Det innebär att vi kommer att köra igång nästa höst. Då hinner man fundera igenom sin situation och vad PT-utbildningen innebär och vi tror att det kommer att finnas ett stort intresse av att gå den, säger Robert Wennberg. ○ RESPONSEN FRÅN DEN CHARLOTTA MARTÉNG I denna spalt tar jag upp två beslut från Revisorsnämnden som inte innehåller något nytt i sak, men kan fungera som en påminnelse om vad som gäller. Därefter en kort information när det gäller övergångsregler i samband med att EU:s revisionspaket snart träder i kraft. Antagande om fortsatt drift Vid tillsynsnämndens sammanträde 17 juni 2015 ansågs i ett beslut att frånvaron av skriftlig utfästelse från ägaren i ett fall där bolaget i flera år hade visat förlust – och även haft en negativ utveckling i tiden före revisionsberättelsens avgivande – innebar att revisorn inte hade godtagbara revisionsbevis för att bolaget kunde använda antagandet om fortsatt drift. Revisorn borde därför ha begärt en skriftlig utfästelse för den fortsatta driften och vid avsaknad av sådan uttalat sig om årsredovisningen med avvikande mening (dnr 2013-1440). Varulager Vid tillsynsnämndens sammanträde 8 maj 2015 ansågs i ett beslut att revisorn inte på ett tillfredsställande sätt förklarat hur inventeringslistor som revisionsklienten tog fram under sin inventering var de listor som årsredovisningen sedermera kom att baseras på. Revisorn måste vid en inventering inhämta sådan information att han eller hon sedermera kan kontrollera att inventeringslistorna inte har manipulerats efter inventeringen. Enligt beslutet är det i ett litet företag lämpligt att revisorn skaffar sig den vissheten genom att revisorn tar med sig kopior av inventeringslistorna, medan revisorn i ett större företag kan skaffa sig samma visshet bland annat genom att försäkra sig om att det finns en godtagbar intern kontroll som förhindrar manipulation (dnr 2014-187). Byrårotation enligt EU:s revisionsreform FAR har sänt ut ett brev till vd:ar och ordförande i revisionsutskott i börsbolag om byrårotation enligt de nya EU-reglerna. Med anledning av brevet kan framhållas att RN ännu inte tagit ställning till hur övergångsreglerna ska tolkas. Anita Wickström Revisorsnämndens chef skriver om aktuella frågor och beslut i Balans. Läs mer | www.revisorsnamnden.se Balans # 8 / 2015 | 11 Nyheter: Världen | Balans Balans | Nyheter: Världen Stort gensvar på Nordiska standarden Hjälp till flyktingar sju största byråerna hade vid den här tidningens pressläggning redan bestämt sig för att svara – 19 oktober går remisstiden ut för den som vill tycka till om den nordiska standarden för mindre företag, även kallad Standard for Audits of Small Entities (SASE). MILJONTALS MÄNNISKOR ÄR de sju största revisionsbyråerna i Sverige visar att de allra flesta har en positiv attityd till det nordiska initiativet. – Det är uppenbart att det finns ett upplevt problem med att tillämpa ISA på mindre företag och då är det positivt att man försöker lösa det. Vi tar det här på största allvar och involverar många i processen, säger Johan Rippe, vice vd för PwC Sverige. Han berättar om interna workshops och PwC:s strukturerade analys av förslaget. Däremot vill han inte föregripa resultatet och detsamma gäller kollegorna på andra byråer. KPMG och Deloitte hade vid den här tidningens pressläggning precis påbörjat sitt arbete med remissvaret. – Deloitte är positiva till förslag som förbättrar förutsättningar för svenskt näringsliv men samtidigt är vi måna om att nya standarder alltid svarar upp mot den kvalitet i våra tjänster som intressenter i vår omvärld förväntar sig, säger Birgitta Lööf, revisor och delägare, Deloitte. EN RUNDRINGNING BLAND att man kommer att lämna ett svar på nordisk nivå då remissförfrågan gått ut till alla de nordiska länderna. Även på BDO överväger man ett gemensamt svar. – Det finns utmaningar med att ha två standarder, men vi är övervägande positiva till förslaget som flera av våra medarbetare har varit med och utformat. För att säkerställa att vår uppfattning kommer fram i remissprocessen överväger vi ett gemensamt svar för BDO i Skandinavien, säger BDO:s vd Carl-Johan Kjellman. På Mazars ser man också mer möjligheter än hinder med förslaget. – Det här stämmer bra med vart vi tycker att branschen ska gå, säger Lars Högvik, försäljnings- och affärsutvecklingschef på Mazars. Grant Thornton hade som enda byrå inom Big7 vid den här tidningens presläggning inga planer att svara på remissen. EY HAR AVISERAT RAKEL LENNARTSSON 12 | Balans # 8 / 2015 Många byråer arbetar långsiktigt och strategiskt med hållbarhetsarbete och som en del i det väljer man att agera för att hjälpa till i den flyktingkatastrof som nu pågår. på flykt från krig och våld i Syrien och Irak. Flyktingkatastrofen är den värsta sedan andra världskriget. För många av Sveriges revisionsoch redovisningsbyråer står hållbarhetsfrågor högt på agendan, och flera har valt att agera. FOTO: ISTOCK FEM AV DE – del i hållbarhetsarbetet ' Baker Tilly Stockholm M växer at, vatten, filt, handduk, torra kläder och skor. Det är vad ett nödpaket från FN:s flyktingorgan UNHCR innehåller. Saker som kan hjälpa människor på flykt i desperata försök att komma till Europa. I takt med att omvärlden fått upp ögonen för vad som pågår strömmar gåvorna in till bland andra UNHCR. Inte bara privatpersoner väljer att skänka pengar utan även företag och organisationer. – Det är en enorm flyktingström som kommer nu och alla måste hjälpas åt. I samband med att vi, tillsammans med våra norska kollegor, hade kick-off i Malmö kom flera ur personalen och bland delägarna med önskemål om att vi skulle samla in pengar, berättar Marianne Sandén-Ljungberg, delägare och vd för Mazars. SAMMANLAGT SAMLADES DRYGT kronor in under kick-offen, pengar som kommer att gå till UNHCR. För de allra flesta företag, inte bara i revisions- och rådgivningsbranschen, är hållbarhets- och CSR-frågor viktiga. I det tänket ryms även frågor som hjälp till människor på flykt. Balans har varit i kontakt med byråer över hela landet, stora som små. Många vill helst verka i det tysta och inte uppmärksammas för att de agerar, andra beskriver på sina hemsidor eller i sociala medier vad de gör. – Vi jobbar långsiktigt och strategiskt med hållbarhetsfrågorna inom PwC, vilket bland annat inkluderar att vi ska ta ett samhällsansvar utöver vår egen verksamhet. De områden vi valt att engagera oss i är lärande, mångfald och entreprenörskap och samarbetar bland annat med ideella organisationer som Mattecentrum, Mitt Liv och Business Challenge. Vi har ju dock alla blivit djupt berörda av flyktingkrisen i Syrien, varför vi ville göra en extra insats, Vi söker kvalificerade revisorer och erfarna redovisningskonsulter, gärna med egna kunder. Vill du bli partner hos oss? Vi ger dig möjlighet att utöka din verksamhet tillsammans med oss. Vi sätter kunden i fokus genom ett personligt engagemang, tillgänglighet och proaktivitet. Som partner kommer du vara delaktig i att utveckla och driva vår byrå. Baker Tilly är en annorlunda och roligare revisionsbyrå i en bransch under snabb förändring. Vi tror att våra kunder vill ha en revisor som brinner för företagande. En revisor som är trygg, enkel, positiv, ser möjligheter och pratar så att folk förstår. Börjar det bli dags att växla upp? Våra Molnet-tjänster är mycket populära och vi får allt fler kunder. Vi behöver därför flera drivna redovisningskonsulter. säger Peter Nyllinge, vd för PwC i Sverige. PwC har beslutat att skänka nödpaket via UNHCR. Även Deloitte väljer UNHCR och Christer Ahlgren, pressansvarig på Deloitte, berättar att företaget skänkt kronor. – Situationen är extraordinär så det är självklart att göra något, säger han. KPMG tar ytterligare ett steg, och utöver att skänka pengar till Röda korset, tipsar man på sin hemsida om vad privatpersoner kan göra. Bland annat länkar man till initiativet Vi gör vad vi kan, som är ett ideellt, politiskt obundet initiativ av privatpersoner vars syfte är att hjälpa flyktingar på den grekiska ön Lesbos. KPMG uppmanar också andra att skänka pengar genom någon av hjälporganisationerna Läkare utan gränser, Röda korset, Rädda barnen, Unicef eller UNHCR. PÅ EY HAR MAN gett alla medarbetare möjlighet att skänka kronor via lönen till en ideell organisation, för varje krona medarbetarna skänker lägger EY till en. – Sedan har EY även ett program för samhällsengagemang som vi kallar ”Volunteering at work”. Här har våra medarbetare möjlighet att avsätta upp till timmar av sin arbetstid per år på en volontärinsats inom en ideell organisation. Sedan starten har EY donerat nära timmar och cirka medarbetare har genomfört en insats, berättar Katarina Roslund, kommunikationsansvarig på EY. I direkt koppling till flyktingkatastrofen arbetar EY och ”Volunteering at work” just nu tillsammans med framför allt Individuell människohjälp och Röda korset. Genom Röda korset bidrar byrån med språkträning och läxhjälp. ○ CHARLOTTA MARTÉNG ”Situationen är extraordinär så det är självklart att göra något.” Börjar det bli dags att trappa ner? Hos oss finns det yngre revisorer och redovisningskonsulter med möjligheter att ta över en befintlig kundstock på bästa sätt med kunden i fokus. Vi ser till att du kan avsluta din karriär på ett för alla parter smidigt sätt. Vi sitter i en trevlig lokal, centralt belägen med parkeringsmöjligheter i huset. Intresserad? Kontakta oss! Mikael Jennel Luntmakargatan 46 Box 1303 111 83 Stockholm Tel. 08-787 62 00 www.bakertilly.se Balans # 8 / 2015 | 13 F örsta säsongen med K-regelverken är över och jag har ägnat en hel del tid åt att läsa årsredovisningar upprättade enligt både K och K. Jag kan konstatera att det inte är enkelt att byta regelverk och att det nog måste få ta sin tid. Beskrivningar av redovisningsprinciper är ett kärt ämne och i K-årsredovisningar har dessa ökat. Varje gång det finns möjlighet att göra ett val inom K eller även för den delen i ÅRL ska upplysning lämnas. Redovisningsprinciper om ersättning till anställda är en sådan princip. Där ska upplysning om bland annat det val företaget gjort avseende redovisning av förmånsbestämda planer lämnas. Antingen väljer företaget att följa de delar av IAS som tillåts enligt K eller de förenklingsregler som finns. I vissa fall uppfattar jag det som att företagen inte har tagit reda på om de pensionsplaner som finns är förmånsbestämda eller inte. Väljer ett företag förenklingsreglerna blir effekten i resultaträkningen densamma som tidigare. Men en redogörelse måste lämnas. Ibland har företaget inte redogjort för några pensionsplaner över huvud taget och då ställer sig vän av ordning frågan: Finns det inga? som är ny i K är den om uppskattningar och bedömningar som gjorts i samband med upprättandet av årsredovisningen. Det är inte upplysningar av allmänt slag som avses utan om företaget under räkenskapsåret har haft en transaktion eller annan händelse där redovisningen av denna har betydande effekt på de belopp som redovisas i årsredovisningen. Det kan exempelvis vara en unik försäljning med en återköpsklausul, där företagsledningen bedömt att risken för att återköp ska ske är ytterst liten och därför har intäktsredovisat försäljningen i sin helhet. Redovisningsprinciper och de val som redogörs för ska naturligtvis överensstämma med hur företagen faktiskt redovisar. Men även K-årsredovisningar brister i detta avseende. Standardtexter i all ära, men de är ett hjälpmedel, inte ett facit. Redovisning av pågående arbeten är en princip där standardtexternas förbannelse ibland gör att det blir fel. Vad gör då Bokföringsnämnden? K-årsbokslut har varit på remiss och remissynpunkterna ska behandlas och EN ANNAN UPPLYSNING 14| ”Standardtexter i all ära, men de är ett hjälpmedel, inte ett facit.” K-årsbokslut ska färdigställas. Men K-årsredovisning, det vill säga BFNAR : och :, samt K måste uppdateras med de ändringar som kommer i årsredovisningslagen och som gäller från och med januari . Värt att notera är att tilläggsinformation som K i dag kräver av alla företag, exempelvis upplysningar om förvaltningsfastigheter, inte kan krävas av mindre företag som följer K, då detta upplysningskrav går utöver vad EU-direktivet säger. Det är ett stort arbete BFN har framför sig. EN INTRESSANT FRÅGA är redovisning av tillkommande utgifter avseende i synnerhet byggnader i K. Förarbeten till ÅRL beskriver att värdehöjande förbättringar inte omfattar utgifter som endast syftar till att bibehålla ursprungsvärdet. Dessa utgifter ska kostnadsföras. Jag anser att denna skrivning går igen i RR , avseende just dessa utgifter. Men RR samt även BFNAR : innehåller en annan särregel och den träffar egentligen enbart de fall då ett företag förvärvar ett objekt och beslutat att inom en snar framtid ta på sig utgifter för att objektet ska kunna nyttjas för sitt ändamål. Dessutom ställs krav på att detta ska ha påverkat köpeskillingen. Först kan man ställa sig frågan: Vad är en snar framtid? Den förekommande hanteringen tycks dock ha glidit mot en mer tillåtande syn än vad jag anser att årsredovisningslagen och tidigare normgivning gett uttryck för. Varför? Misstanken att överväganden som om företaget har råd att kostnadsföra eller inte har påverkat smyger sig på. Här borde nog vår bransch varit betydligt mer Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsstringent. Det är värt att notera att denna regel specialist på KPMG i Göteborg. Hon inte finns kvar. Alltså går det inte att ursäkta sig skriver i vartannat nummer av Balans. med att ”så har vi alltid gjort”. Nya regler gäller E-post | caisa.drefeldt@kpmg.se – inte gammal praxis! ○ Annons # 8 / 2015 November–januari 35 kurstillfällen 26 platser Vad händer med socialavgifterna 2016? Kommer fastighetsbeskattningen att ändras? Införs särskild löneskatt för pensionärer? ROT och RUT förändras. Vilka regler kommer att beslutas för 2016? Vad är på gång för 3:12-företagen? Lågt pris: 2.800 kr plus moms ”Du blir ordentligt uppdaterad om allt väsentligt. Både om företagsskatten och din privata skatt. Att vara med på Skatteträff kostar bara 2.800 kronor plus moms. I priset ingår allt kursmaterial, lunch och kaffe. Riktigt bra och lättanvänd dokumentation. Den har du god nytta av även efter kursen.” 50 % RABATT Borås 27 november Eskilstuna 10 december Falun 4 december Gävle 3 december Göteborg 27 november Göteborg 7 december Göteborg 16 december Göteborg 12 januari Halmstad 26 november Helsingborg 25 november Helsingborg 14 januari Jönköping 4 december Kalmar 25 november Karlskrona 24 november Karlstad 9 december Kristianstad 23 november Linköping 3 december Luleå 30 november Malmö 24 november Malmö 15 december Malmö 15 januari Norrköping 2 december Stockholm 1 december Stockholm 15 december Stockholm 16 december Stockholm 13 januari Sundsvall 2 december från tredje deltagaren Mer info: www.tholin.se Bra kursmaterial – även på nätet Anmäl på www.tholin.se, skicka e-post till order@tholin.se eller ring 031-84 01 80 Särskild skattedag för revisorer m fl Balans ÖVER HELA LANDET Trollhättan 10 december Umeå 1 december Uppsala 8 december Visby 14 december Västerås 9 december Växjö 26 november Örebro 8 december Östersund 7 december Tillsammans med FAR Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl. Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00. Genomarbetad kursdokumentation som du även kan läsa på nätet, kompletterad med senaste nytt varje vecka. Kurstid Kl 9.30–15.30. Samling kl 9.15. Morgonkaffe från kl 8.45. Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10 order@tholin.se · www.tholin.se r Skatteträff 2015/2016 ÅRETS VIKTIGASTE UPPDATERINGSDAG ÖVER HELA LANDET · 35 KURSTILLFÄLLEN · 26 ORTER ALLT VIKTIGT OM SKATTERNA 2015/2016 Hur har det gått med K-regelverken? o nt ko TnT a m A m re sa B ga ån A lta fr de R ra je fle ed å G tr % ån 50 fr Balans | Caisa Drefeldt Fokus: Penningtvätt | Balans Balans | Fokus: Penningtvätt 100 000 000 000 tvättas i Sverige varje år DE FLESTA AV FAR:S MEDLEMMAR arbetar inom verksamheter som enligt penningtvättslagen har ett ansvar att se till att reglerna följs. I augusti skärptes reglerna ytterligare. Nu ställs ännu högre krav på bland annat riskbedömningen. Text: Charlotta Marténg Illustration: Martin Knutsson D en huvudsakliga drivkraften bakom organiserad brottslighet är att tjäna pengar, och för att kunna använda kriminella brottsvinster i den lagliga ekonomin krävs att pengarna tvättas rena. Runt miljarder kronor uppskattas tvättas i Sverige varje år. trädde en ny lag om penningtvätt och finansiering av terrorism i kraft. Sedan 1 augusti 2015 dess har lagstiftningen utträdde flera vecklats och skärpts. I juli ändringar i kraft blev penningtvätt ett i lagen om åtgärder mot penningtvätt och självständigt brott, vilket finansiering av terrorism innebar bättre möjligheter (penningtvättslagen). Lagför polis och åklagare att ändringarna har medfört bekämpa penningtvätt. en uttrycklig skyldighet i för verksamhetsutövare att kartlägga och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bedömningen ska dokumenteras och hållas uppdaterad. 16| Balans # 8 / 2015 i Vad är en PEP? Begreppet PEP person i politiskt utsatt ställning – har utvidgats och avser en fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i stat eller fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation. När en PEP har slutat att utöva sina funktioner ska bestämmelserna om skärpta åtgärder för kundkännedom tillämpas i minst 18 månader. – Man måste veta om – Enligt penningtvättslagen måste verknågon av ens kunder är samhetsutövare uppnå god kundkännedom en PEP, det vill säga en vilket bland annat innebär att kontrollera person som har eller har kundens identitet innan man börjar göra haft viktiga offentliga affärer. Man är också skyldig att kontrollera funktioner i en stat eller i en den verkliga huvudmannens identitet och internationell organisation. vidta lämpliga åtgärder för att utreda kunEn PEP ska alltid anses ha dens ägarförhållanden och kontrollstruktur, en ställning som utgör en säger Ulf Sandlund, executive director på särskild risk eller är sårbar för att utnyttjas PwC Forensic Services i Sverige och en av för ekonomiska brott, till exempel mutbrott, ämnesexperterna i FAR:s e-learningkurs om säger Ulf Sandlund. penningtvätt. En PEP kan bland andra I augusti i år skärptes §§ innefatta statschefen, riksreglerna i penningtvättslaPenningtvättsdagsledamöter, statsminisgen ytterligare. Bland annat lagen ålägger verksamhetsutövare att tern samt övriga ministrar ändrades definitionen av granska transaktioner för i regeringskansliet, domare begreppet PEP, det vill säga att upptäcka sådana som i Högsta domstolen och politisk person i särskilt kan misstänkas utgöra ett Högsta förvaltningsdomstoutsatt ställning. i led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. En ny regel har införts som föreskriver att uppgifter om sådan granskning och analys av transaktioner ska bevaras i fem år. För FAR:s medlemmar medför detta ingen ändring då dokumentation och bevarande av sådan redan föreskrivs i revisorslagen och i Reko. len, riksrevisorerna, vd eller styrelseledamot i statsägda företag. Men kan en ledamot i exempelvis kommunfullmäktige vara en PEP? – De kan i de rollerna i sig knappast kopplas till viktiga funktioner i en stat eller internationell organisation, även om det självklart är personer med stort inflytande. Till dess att mer vägledning levereras om vad som ska räknas som en PEP får man fundera på detta i gränsdragningen vad som är bra att göra och vad man måste göra, säger Ulf Sandlund. Men det är inte bara PEPsen själva som omfattas av en särskild riskbedömning utan även familjemedlemmar och kända medar- Balans # 8 / 2015 | 17 Balans | Fokus: Penningtvätt i Verksamhetsutövare Både finansiella sig på rätt sätt så att det betare vilket gör kretsen av PEPsar vid. NÄR DET TREDJE penningföretag och vissa ickeinte upplevs som besvärligt, – När det gäller PEPsar måste man vidta tvättsdirektivet infördes finansiella verksamhetssäger Ulf Sandlund. åtgärder som går utöver de vanliga riskbei penningtvättslagen utövare omfattas av lagen En del i penningdömningarna. Man måste kartlägga och upplevde vissa verksamhetsom åtgärder mot penningtvätt och finansiering tvättslagen som skärptes göra en riskbedömning som är utvidgad utövare att det var besväav terrorism, exempelvis nu i augusti var den om och den måste dokumenteras och ständigt rande att behöva be en kund revisorer, advokater och möjligheten att förlita sig hållas uppdaterad, säger Ulf Sandlund. man haft sedan länge om bankanställda. Revisorspå åtgärder utförda av en Han upplever att det i Sverige finns god legitimation. Svenska Banknämnden har tillsyn över utomstående för att få kännedom om reglerna i penningtvättslaföreningen tog fram en brogodkända och auktokundkännedom. Tidigare gen, men att det kan vara svårt att hitta ro- schyr till sina medlemmar riserade revisorer och har det räckt att man på busta processer för att leva där man på revisionsbolag. förfrågan kunnat få del upp till dem. Ulf Sandlund ett enkelt sätt Förelägganden av uppgifterna som den utomstående har menar att det som krävs är beskriver varför vissa frågor Länsstyrelsen får inhämtat. Nu måste uppgifterna utan dröjsatt bra ramverk, och en bra behöver ställas till kunden. utökade befogenmål överlämnas. process, för att göra riskbeEtt bra exempel på hur man heter att förelägga de När riskbedömningen görs måste också dömningarna, och att det kan bygga och utveckla en verksamhetsutövare som ligger under deras tillsyn hänsyn tas till om ny teknik eller nya affärsfinns gott om goda exempel bra dialog, menar att vidta åtgärder i enligmetoder börjat användas. att hämta inspiration från. Ulf Sandlund. het med lagen. Om före– Och när man talar om ny teknik menar – Det riskbaserade – Reglerna är som de är läggandena inte efterföljs man ny teknik för verksamheten, såsom förhållningssättet är det och det finns inte så mycket får länsstyrelserna numera elektronisk fakturahantering och betalning, fundamentala i penningatt säga om dem, men vi kan möjlighet att förelägga vilket räknas som ny teknik även om själva tvättslagen och där kan bli bättre på att lära oss vad verksamhetsutövaren att upphöra med verksamtekniken i sig kan ha funnits dessförinnan. många bli bättre. Min de innebär i praktiken och heten. Detta berör de Anledningen till detta är att den mycket känsla är att Sverige ligger hur man hanterar dem till FAR-medlemmar, som är snabba tekniska utvecklingen kontinuerligt lite i utkanten, och att vi exempel i en liten verksamskyldiga att anmäla sin genererar nya och ibland icke transparenta tror att det inte är ett stort het. Det är också viktigt verksamhet till Bolagsversätt att flytta och disponera tillgångar. Då problem här. Om man inte att som medarbetare få kets penningtvättsregister, måste revisorn eller redovisningskonsulhar agerat tillräckligt är det rätt redskap för att kunna det vill säga de konsulter ten vara särskilt uppmärksam, säger Ulf hög tid att göra detta nu, interagera med sina kunder som inte är verksamma på ett revisionsföretag. säger Ulf Sandlund. och att få hjälp att formulera Sandlund. ○ i Finns Snabbavveckling med ”Insättningsgaranti”? Svaret är nej. När någon säljer sitt bolag med dess tillgångar till ett företag för snabbavveckling finns ingen statlig insättningsgaranti motsvarande den som finns när pengar sätts in på bank. Det är leverantörens förmåga att fullgöra bolagets förpliktelser säljaren förlitar sig på. Uppkommer brister avseende skattebetalningar hamnar ansvaret hos säljaren. Svenska Standardbolag har varit i näringslivets tjänst sedan 1954 och handlagt mer än 200 000 bolagsärenden varav 20 000 bolagsavvecklingar. Vi kan inte ge statlig insättningsgaranti men vi kan garantera erfarenhet, kompetens, service, ekonomisk stabilitet och ett konkurrenskraftigt pris. FALUN 023-79 23 00 MALMÖ 040-720 20 STOCKHOLM 08-23 41 15 GÖTEBORG 031-17 12 25 E-POST: info@standardbolag.se HEMSIDA: www.standardbolag.se LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 och QSFTFOUFSBS REDOVISNINGSDAGEN 2015 *'34PLUPCFSPDIOPWFNCFS '/PLUPCFSPDIOPWFNCFS Årets tema: modern finansiell rapportering t &6GÚSTUÊSLFSTJONBLUÚWFSSFEPWJTOJOHFOoIVSQÌWFSLBS EFUEJH t 5SFOEFSJGÚSFEÚNMJHNPEFSOGJOBOTJFMMJOGPSNBUJPOTHJWOJOH t 1SBLUJLGBMM$MPFUUBoFOGSBNHÌOHTTBHBJGJOBOTJFMM SBQQPSUFSJOH t 'ÚSFEÚNMJHBMÚTOJOHBSQÌBGGÊSTNÊTTJHIÌMMCBSIFU JOUFHSFSBEJÌSTSFEPWJTOJOHFO t -BHGÚSTMBHUJMMÌUFSCZUFBWUSZHHBOEFGPSNGSÌOTUJGUFMTF UJMMLPOUPGÚSQFOTJPOTÌUBHBOEFOoLBOEFUIJOESB LWJUUOJOHBWTUJGUFMTFUJMMHÌOHBSNPUQFOTJPOTTLVME Årets tema: K i praktiken och nya årsredovisningslagen t &SGBSFOIFUFSGSÌOQSBLUJTLUJMMÊNQOJOHBW,ë t 1SBLUJTLWÊHMFEOJOHPNTÊLSJOHTSFEPWJTOJOHJ,ë t /ZIFUFSJ¯3-7BEJOOFCÊSEFOOZBVUWFDLMJOHTGPOEFO 7JMLBFGGFLUFSGÌSGVMMIBSNPOJTFSJOH 7JMLBGÚSFOLMJOHBS JOGÚSTJSFEPWJTOJOHFO t 1SBLUJTLBGSÌHPSPNTZTUFNEPLVNFOUBUJPO7JMLBÊSEF WBOMJHBTUFCSJTUFSOBJGÚSFUBHTTZTUFNEPLVNFOUBUJPO 'ÚSTMBHQÌQSBLUJTLBMÚTOJOHBS t "LUVFMMBTLBUUFPDINPNTGSÌHPSUJMMÊNQOJOHTGSÌHPS PDIQSBLUJLGBMM 7-+.&--"/ë'½3%+61/*/(4.0%6-&3 " 0NTUSVLUVSFSJOHBSPDIDPNNPODPOUSPMUSBOTBLUJPOFS # *OUÊLUTSFEPWJTOJOHFOMJHU*'34éí $ *'34ñGJOBOTJFMMBJOTUSVNFOU 5"%&-"713",5*,'"--'3¯/ .6/,4+½$-0&55"70-700$)4$"/*"1¯*'34%"(&/ "/.-%*(1¯8883&%07*4/*/(4%"(&/4&t5'/ 18| Balans # 8 / 2015 Peter Malmqvist | Balans Hur mycket tid bjuder du på varje år? Testa bjudomaten.se bjudomaten.se På bjudomaten.se kan du räkna ut hur mycket tid (och därmed också pengar) du bjuder dina klienter på genom att inte ha full koll. Och hur du blir lite mindre generös framöver. Testa själv! V Lagerbolag LADDA FÖR RÅDGIVNINGSUPPDRAG! Företag i kris • 12 november, Göteborg • 26 november, Stockholm Ägarskifte i praktiken • 19-20 november, Stockholm Affärsrådgivning för redovisningskonsulter SRF Utbildning – Kunskap i praktiken Hoten mot kvartalsrapporterna • 3 november, Stockholm • 12 november, Göteborg • 16 november, Malmö • 5 april, Stockholm NYHET! Att överklaga Skatteverkets beslut • 24 november, Stockholm Ekonomisk Familjerätt • 25-26 november, Stockholm Fusion och Fission samspelet civilrätt, beskattning och redovisning • 13 november, Stockholm Hitta din kurs på srfutbildning.se em älskar kvartalsrapporter? I stort sett alla placerare. På Stockholmsbörsen fick vi obligatoriska kvartalsrapporter . Då hade redan procent av bolagen, på frivillig väg infört dem. Vid EU-inträdet blev nämligen halvårsrapporter obligatoriska och då övergick allt fler till kvartal direkt. Obligatoriet medförde emellertid att en resultat- och balansräkning, samt kassaflödesanalys skulle inkluderas. Tidigare var innehållet mer resultatorienterat. När IFRS infördes blev skillnaden marginell. Kvartalsrapporten har dock hamnat i blåsväder. Särskilt i politiska kretsar och särskilt i Kontinentaleuropa har dessa fått skulden för den utbredda kortsiktighet, som politiker anser företagen gör sig skyldiga till. Finanskrisen används ofta som slagträ. Ett tag fanns det faktiskt idéer om att förbjuda kvartalsrapportering inom EU. Det gick dock i byrålådan och kvartalsrapporter är tillåtna, men det är bara halvårsrapporten enligt IAS som är obligatorisk. För ett par år sedan tillsatte Stockholmsbörsen en grupp som skulle utreda den då sinande strömmen av börsnoteringar. Gruppen kom fram till att det vore bättre för företagen om de slapp bördan av obligatoriska kvartalsrapporter. Halvårsrapporten var visserligen lagstadgad och bokslutskommunikén gjorde Börsen obligatorisk, men det första och tredje kvartalets rapporter blev frivilliga. Vad hände? Ingenting. Fyra bolag följde börsens egen standard, men eftersom den var i stort sett identisk med IAS , var effekten noll. I år har även Nordea sagt att de följer börsens standard, men jag påstår att de fortfarande följer IAS . kvartalsrapporten igen. EU-reglerna har ändrats ytterligare, men NASDAQ Stockholm har gjort ett berömvärt jobb och intervjuat rader av intressenter på kapitalmarknaden, allt i syfte att ta reda hur de vill ha det. I stort sett samtliga har ansett att kvartalsrapporter är utmärkt. Därför har NASDAQ föreslagit till motparten Aktiemarknadsbolagens förening, att ungefär samma bestämmelser som gäller i dag ska gälla framöver. Det innebär fortsatt obligatorisk halvårs- och helårsrapport, samt kvartalsrapporter för första och tredje kvartalet enligt IAS , alternativt börsens egen standard. Bolagen kan avvika för det första och tredje kvartalet, men då måste de tydligt förklara varför. Förhoppningsvis tycker även Aktiemarknadsbolagens förening att det här är bra och godkänner att det tas in i börsens regelverk. Då dyker ett nytt hot upp. I vissa redovisningskretsar NU HOTAS DESSVÄRRE påstås nämligen att den teknik som svenska företag använder i kvartalsrapporterna stoppas av IASB från januari . Svenska kvartalsrapporters textdel följer ganska väl den lagstadgade förvaltningsberättelsen. Det är utmärkt. På vanlig svenska förklarar företagen hur utvecklingen varit, inordnat under vissa tydliga rubriker, exempelvis försäljning, resultat och finansiell ställning. Stämmer det med IAS ? Absolut, för IAS har inte några tydliga formkrav på texten. IASB:s arbete är fokuserat på siffrorna, alltså på de finansiella rapporterna, med resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys och notapparat. Det finns ingen standard motsvarande den svenska förvaltningsberättelsen. ’’Nu påstår vissa att IASB släppt en bomb.’’ att IASB släppt en bomb. I en årligt återkommande skrift från IASB, vilken behandlar förändringar det kommande året (Annual Improvements to IFRSs, – cycle) har man kommenterat utformningen av IAS . IASB har fått en fråga från en part som undrar vad som i standarden avses med (min översättning) ”information på annat ställe i den finansiella rapporten”, alltså den förklarande text som i svenska rapporter liknar förvaltningsberättelsen. I svaret anger IASB att även denna text omfattas av IAS . Den är en integrerad del av rapporten, även om texten presenteras i ett separat dokument (se exempelvis ABB, som lämnar text i en PDF och siffror i en annan). Texten måste därför lämnas samtidigt med siffermaterialet. Det är denna tidsaspekt som är huvudpunkten i uttalandet, inte utformningen av rapporten. Dessvärre använder IASB begreppet ”crossreference” (korsreferenser) när de diskuterar frågan. Det är olyckligt, eftersom många automatiskt gör en koppling till ett krav på notapparat och då skulle vår svenska modell behöva kompletteras. Om IASB verkligen hade haft detta krav, eller ett krav på en fotnot efter varje siffra i den löpande texten, skulle förändringen vara en av de största i delårsrapporteringens historia, alltså oerhört betungande. Dessutom helt överflödig, eftersom det är lätt att koppla ihop resonemangen i den löpande texten med siffrorna i räkningarna. Om IASB dessutom haft syftet att revolutionera delårsrapporterna, skulle de knappast presenterat förändringen på två sidor i ett årligt ändringsmeddelande. Min bedömning är därför Peter Malmqvist är finansanalytiker och skriver i att vi lugnt kan jobba vidare med den utmärkta vartannat nummer av Balans. struktur svenska kvartalsrapporter har i dag. E-post | peter.malmqvist@eqr.se Den fyller kraven i IAS . ○ NU PÅSTÅR VISSA Balans # 8 / 2015 | 21 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen Per Hanstad har lett de norska revisorerna sedan 2001. Det har varit en tid av prövningar, men också möjligheter. 15 år av förändringsarbete har gjort honom till en av de ivrigaste förespråkarna för Nordisk standard för revision i mindre företag – och han saknar inte självförtroende. Text: Rakel Lennartsson Foto: Karin Björk S Förändringsvilja så in i Norden 22 | Balans # 8 / 2015 pårvägsområdet vid Oslo Centralstation har genomgått en förvandling liknande den i Stockholm – fast större. Det som nyligen var ett centralt beläget ingenmansland bereder nu plats åt huvudstadens flottaste kontorsfastigheter. Moderna, geometriska, assymmetriska och mestadels spegelblanka huskroppar reser sig högt mot den för dagen grådisiga himlen. Många välbekanta loggor pryder fasaderna. – Tre av de fem största revisionsbyråerna har sina huvudkontor här, bekräftar Per Hanstad, verkställande direktör för Den norske Revisorsforening. Den norske Revisorsforenings kontor ligger en bit västerut, invid Slottsparken, i en byggnad av närmast sovjetiska proportioner. Men väl uppe på våningsplanet möter ljusa lokaler och skandinaviskt formspråk. Som framgår av namnet organiserar DNR enbart revisorer, de är cirka till antalet inklusive studerandemedlemmar. Frågan om att öppna för fler typer av medlemskap har varit uppe ett antal gånger de senaste åren, som en följd av avskaffad revisionsplikt och allt vad det innebär för företagens efterfrågan på olika tjänster. Men två gånger har föreningen fattat beslut om att fortsätta vara en förening uteslutande för revisorer. – Vi tänker att det är viktigt att ha en egenart och en identitet som gör att det blir lätt att samla gruppen. Och vi har faktiskt haft en liten ökning av antalet medlemmar. Vi hade länge en ökning på - medlemmar om året. Nu är det mer i storleksordningen - per år, men det är ändå en ökning, säger Per Hanstad. ANTALET REDOVISNINGSKONSULTER VÄXER däremot kraftigt och uppgår i dag till omkring . I Norge har redovisningskonsulterna, precis som revisorerna, en statsauktorisation och tillsynen över båda grupperna utövas av den norska finansinspektionen. En revisor som ansöker om att bli auktoriserad redovisningskon- sult får i princip titeln automatiskt, så dubbelauktoriserade revisorer står för en del av tillväxten på redovisningssidan. – Vi försöker se till att ha ett tjänsteutbud som passar även dessa, så att en revisor som även arbetar som redovisningskonsult inte ska behöva vara med i båda föreningarna, säger Per Hanstad. Vi sitter i det stora konferensrummet där porträtt av samtliga tidigare ordföranden fyller ena kortväggen. Historiens närvaro är påtaglig, men i dag handlar det mesta om att överleva in i framtiden. Förändring har varit temat alltsedan Per Hanstad tillträdde sin tjänst för snart år sedan. – Jag började här och det blev väldigt annorlunda än jag hade trott. kom Enron och Worldcom och efter det var det mycket förändringar. De har varit såväl påtvingade som frivilliga, kommit såväl utifrån som inifrån. Politiska beslut har utmanat revisorernas ställning, men teknikutvecklingen och förändringar av ekonomiska och sociala strukturer spelar förmodligen en ännu större roll för förändringsbehovet i branschen. Per Hanstad är stolt över att ligga i framkant och verkar inte vara särskilt ledsen över att han och hans medlemmar – ja hela den statliga utredningen – blev överkörd av politikerna i frågan om revisionsplikten. – Vi kämpade emot. Jag var inte alltid säker på att det var smart, men mitt mandat från medlemmarna var att kämpa emot. Föreningen skulle göra vad den kunde för att stoppa detta. Han satt själv med i utredningen som kom fram till att Norge borde behålla revisionsplikten. Men politikerna valde att gå emot den samlade expertisen och det norska stortinget röstade enhälligt för en reform som sades kunna spara en till två miljarder för företagen. – Det är ju en svår uppgift för politiker att hitta bra möjligheter och förslag på hur man kan spara pengar för näringslivet, och då leder det till att de tar till dessa lite lätta lösningar, säger Per Hanstad. ! Balans # 8 / 2015 | 23 Profilen | Balans i karriären Balans i karriären | Profilen Ombyggnation pågår. Oslo växer snabbt och även hos revisorerna byggs det om. Möter framtiden med gott humör. NY UPPLAGA ATT LEVERERA VÄRDE. Så lyder ledmotivet för branschen sedan revisionspliktens avskaffande. – När man har fokus på värdet för företagets ägare i förhållande till revision kommer tjänsten i ett annat ljus. Historiskt sett har man varit väldigt fixerad vid det externa behovet, det vill säga vad banker, långivare och den typen av intressenter har behov av. Men vi har sett att så fort komplexiteten ökar i en verksamhet och så fort det blir fler aktieägare så väljer man ofta att ha revision och det är helt naturligt för då finns det ett behov. Enligt Per Hanstad är det inte banker och kreditinstitut som driver efterfrågan på revison i Norge – de har redan sina vägar att kolla upp företagen. I stället är det aktieägarna som behöver tjänsten, för att kunna lita på varandra. – Ta till exempel det lilla företaget som jag träffade, med åtta aktieägare. Två av dem skulle vara involverade i den dagliga driften, de andra var passiva ägare och de tyckte ju att om de skulle kunna lita på varandra så var det viktigt att ha revision. Per Hanstads filosofi är att branschen måste skapa en tjänst som företagen (inte bara intressenterna) ser värdet i. Annars kommer revisionen att på sikt helt försvinna från segmentet mindre företag. Cirka procent av de nystartade företagen väljer bort revision och av dem som hade revisor innan det blev frivilligt har snart hälften valt bort revisorn. Det är här den nordiska standarden för revison i mindre företag kommer in i bilden. Bokföringslagen, 2 u – Peter Nilsson, Eva Törning En kommentar | 320 s. 2015. Boken kommenterar bokföringslagen paragraf för paragraf, förarbeten och Bokföringsnämndens normgivning. Allt på ett enkelt sätt så att läsaren får en bild av olika frågeställningar. Oklarheter behandlas särskilt och för att öka förståelsen innehåller boken ett stort antal praktiska exempel. 457 kr exkl moms nr 978-913901947-3 Andra intressanta böcker: Beskattningsland Ann Linders kattelagenmstskattelagen Inkomsts Inko tar. Del I ANN LINDERS skattelagen Beskattningsland En kommen skattelagen ridande Om var en gränsöverskeskattas transaktion ska mervärdesb 1–28 kap. Mari Andersson Enérus Anita Saldén A. Saldén Enérus Ulf Tivéus A. Saldén Enérus 2015 2015 2015 En kommentar. Del II 29–67 kap. Mari Andersson Anita Saldén Enérus Ulf Tivéus 2015 2015-03-24 20:54:08 2015-03-24 20:53:48 Beskattningsland Inkomstskattelagen, 15 u Ann Linders 2015. 499 kr exkl moms nr 978-913901761-5 M Andersson, A Saldén Enérus, U Tivéus 2015. 2229 kr exkl moms nr 978-913901825-4 51:a uppla gan G U N N A R R A B E AT TE SK LAGSTIFTNING ! Christian Carneborn FÖRFATTNINGAR LAGAR OCH ANDRA I 2015 DEN 1 AUGUST SOM DE LYDER yktslagen Tolkning och tillämpning av skatteflyktslagen | Carl-Magnus Uggla Det var ”mycket bekymrat” i professionen när revisionsplikten avskaffades , speciellt bland dem som driver väldigt små firmor med små klienter. – Men i efterhand kan vi konstatera att det varit en tillväxt i branschens omsättning på mellan tre till fyra procent om året, säger Per Hanstad. Förvisso är det en minskning med cirka en procentenhet mot tidigare, men en ambitiös utvärdering som nyligen gjorts på Handelshögskolan BI i Oslo bekräftar Per Hanstads bild av att revisionspliktens avskaffande haft marginell effekt på omsättningen i branschen. Däremot, enligt samma utvärdering, tycks revisionspliktens avskaffande ha haft vissa omfördelningseffekter. Exempelvis ser det ut som att revisionsarvodena för dem som måste ha revision har gått upp i genomsnitt mer, jämfört med arvodena för dem som har frivillig revision. – Väldigt många revisorer har tagit tillfället att se över sin portfölj. Många av de minsta kunderna var inte lönsamma eller speciellt intressanta att arbeta med. När du blir av med några av de olönsamma kunderna får du mer tid över till de större, mer intressanta klienterna och därmed tjänar du mer pengar, säger Per Hanstad och avfärdar tesen att revisorerna skulle ha passat på att ta mer betalt av dem som inte har något val. – Det råder alltför hård konkurrens på markanden för att kunna höja priserna om du inte kunnat leverera något som uppfattas som värdefullt. I styrelserummet. 15:2 FAKTA: Per Hanstad ÅLDER: UTBILDNING: KARRIÄR: 15:2 Skattelagstiftning 15:2 Gunnar Rabe 2015. 580 kr exkl moms nr 978-913901855-1 58 år. Handelshögskolan i Bergen. Tolkning och tillämpning av skatteflyktslagen C-M Uggla, C Carneborn Utk okt 2015. 600 kr (prel pris) exkl moms nr 978-913901774-5 PwC 1982–2001 – delägare från 1988 och vd från 1991. Revisorforeningen vd 2001– FAMILJ: INTRESSEN: Fru och två barn. Friluftsliv vid havet och på fjället och lite golf. Fler titlar hittar du på wolterskluwer.se 24 | Balans # 8 / 2015 Balans # 8 / 2015 | 25 Balans i karriären | Profilen – Vi har i hög grad varit pådrivande för att den nya standarden ska komma till. Jag vill inte acceptera att revision på sikt försvinner från segmentet mindre företag. Revision är en värdefull tjänst, även för dessa, men då måste man kunna leverera revision på en nivå som de behöver, säger han. OSLO ÄR EN av de huvudstäder i Europa som växer snabbast just nu. Den ekonomiska tillväxten med många nystartade företag och stor arbetskraftsinvandring har bidragit till att dämpa konsekvenserna av avskaffad revisionsplikt för de mindre företagen. – Kanske missade vi lite det momentum vi hade, eftersom det är alltid mycket svårare att driva förändringsarbete när allt går bra, än när man har en burning platform. Men även utan eld i baken har de norska revisorerna tagit stora kliv mot framtiden. Bland annat har DNR som enda branschförening i världen utvecklat ett eget internetbaserat datorprogram för revision – Descartes som nu går på export till ett antal länder och Världsbanken har visat intresse (mer om Descartes i Balans nr /). DNR uppmuntrar även sina medlemmar att arbeta med bokföring och löpande redovisning i molntjänster. Sedan har DNR självt lagt ut sin redovisning på entreprenad – hos ett företag som arbetar ”i molnet”. – Andelen företag som har outsourcat bokföringen och redovisningen är enormt hög i Norge. Det innebär att nästan inga små eller mellanstora företag gör det själva. Dessutom använder sig en stor andel norska företag av internetbaserad redovisning och det förenklar ju outsourcingen, säger Per Hanstad. Genom ett samarbete mellan DNR och en av de tre största leverantörerna av internetbaserad redovisning i Norge, erbjuds alla medlemmar förmånliga priser på programvaran i utbyte mot att de uppmanar sina kunder att använda samma system. det viktigt att vi är pådrivande i den här utvecklingen, för ytterst handlar det om värdet på våra tjänster, menar Per Hanstad. – Tänk vad mycket mer relevanta våra tjänster blir för kunden när de får del av dem i realtid och inte som historiska data efteråt. Även för revisorerna är det en fördel att ha tillgång till räkenskapen i realtid och kunna gå in och få alla detaljer. Om du exempelvis ser att här är en utveckling på likviditeten som inte är bra, så kan du ta en telefonkontakt med entereprenören och uppmana honom eller henne att fakturera tidigare för att förbättra sin likviditet. Då plötsligt blir du en intressant person för klienten. ○ SOM BRANSCH ÄR ”Vi har i hög grad varit pådrivande för att den nya standarden ska komma till.” ) Per Hanstad tror stenhårt på den nordiska standarden, som en nödvändighet för att inte förlora revisionen i segmentet mindre företag. FAKTA: Revisionsplikten Gränsvärden revisionsplikt i Norge: 5 miljoner i omsättning, 20 miljoner i balansomslutning och 10 anställda. Bättre service för dina kunder Gränsvärden revisionsplikt i Sverige: 3 miljoner i omsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning, 3 anställda. Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt från början och dessutom sparar du tid. En styrelseändring går upp till en vecka snabbare. – Med Företagsärenden för ombud kan jag snabbt göra ändringar åt mina kunder. Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar risken för felaktigheter. Cirka 70 procent av de nystartade företagen i Norge väljer att inte ha revisor (81 procent i Sverige). Cirka 45 procent av samtliga företag under gränsvärdena har valt att inte ha revisor, det vill säga 55 procent har frivillig revision (40 procent i Sverige). 80 procent av dem som har valt bort revision har mindre än 2 miljoner i omsättning. Kjell Wengbrand Redovisningskonsult, Ulricehamn www.bolagsverket.se/ffo Företagande i Norge " 212 börsbolag. " 260 000 aktiebolag. " Nya lägre krav på aktiekapital (sänkning från 100 000 till 30 000) har bidragit till att antalet nystartade företag ökat. Eva Törning, redovisningsspecialist, Grant Thornton Redovisningsdagen 2015 Finforum Redovisningsdagen är för dig som vill få det senaste nytt inom redovisningsområdet serverat under en heldag. den 25 november Läs mer på farakademi.se/finforum Kom och lyssna till de främsta experterna inom redovisning som berättar om väsentliga nyheter som skett under året, och redogör för framtida förändringar. 2015 Finforum är ett samarrangemang melllan: 26| Balans # 8 / 2015 Caisa Drefeldt, redovisningsspecialist och auktoriserad revisor, KPMG *även livestreaming. Vi sänder direkt och det enda du behöver är uppkoppling mot internet och en dator eller surfplatta. Var och när? Malmö 17 november Göteborg 18 november Stockholm 19 november* Pris 4 900 kr exkl. moms 3 900 kr exkl. moms för streamad kurs Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/ redovisningsdagen Sven-Inge Danielsson, redovisningsspecialist och auktoriserad redovisningskonsult, Tirfing Education Balans i karriären | Experten THERESE WALERHOLT. Momsspecialist och rådgivare på EY, med en bakgrund som entreprenör i kultursektorn. Nu arbetar hon för de många tryckerikunder som kommit i kläm på grund av Sveriges felaktiga implementering av EU:s momsdirektiv. Skatterådgivaren Therese Walerholt har själv en bakgrund som entreprenör. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund Vad händer i tryckerimomsfrågan? De senaste åren har du arbetat en hel del med tryckerimomsen, varför? – Mitt engagemang för frågan väcktes redan då jag arbetade med tryckerimomsen på Skatteverket. Vi var många bland handläggarna som ifrågasatte om det var lagenligt att betala ut momsen till tryckerierna och om det därefter var skäligt att följdändra köparna. 2010 kom en EU-dom som innebar att trycksaker betraktades som varor snarare än tjänster. Vilka blev effekterna? – Domen fick till följd att momsen på vissa tryckeriprodukter sänktes från till procent. Effekten blev att tryckerierna kunde begära tillbaka mellanskillnaden. Skatteverket betalade ut den felaktigt inbetalda momsen till tryckerierna och tog samtidigt ett följändringsbeslut som innebar att myndigheten hämtade tillbaka momsen från tryckeriernas kunder. Det rörde sig om stora belopp som tryckerierna tillgodogjorde sig och följaktligen om stora belopp som kunderna blev skyldiga staten. Många av dessa är nu dina klienter, vad säger de? – Tryckerikunderna anser att de haft en berättigad förväntan att få behålla den avdragna momsen eftersom det klart framgått av Skatteverkets egen handledning och av praxis att momssatsen vid tidpunkten var procent. Vidare har det gått lång tid innan följdändringsbesluten skickas ut – upp till sju år senare - varför kunderna har förbrukat pengarna i den övriga verksamheten. Kraven från Skatteverket har i flera fall också äventyrat kundernas fortlevnad och känns därför oskäliga och orättvisa. Flera tryckerier har gått i konkurs. Får alla ut sina pengar ur konkursen? – Vi ser flera varianter, i vissa fall får kunderna 28| Balans # 8 / 2015 ut pengarna i konkursen, i vissa fall får de inte det. Regelverken samspelar inte varför utgången i konkursen och utgången i förvaltningsdomstolarna är beroende av varandra. Kunden hamnar även här i ett moment . Argumentet att tryckeriet har gått i konkurs är inte heller något som Högsta Förvaltningsdomstolen har ansett vara tillräckligt för att bevilja prövningstillstånd. Hur kunde det gå så fel och vilket skydd har företagen? – Den regel i momslagen som saknades är regeln om kreditfaktura. Avsaknaden av regler kring kreditfaktura gjorde det möjligt för tryckerier att begära tillbaka moms genom omprövning utan att ställa ut kreditnota. Regler om kreditnota infördes i momslagen och därför kan en liknande situation inte uppstå igen. Det är dock inte ovanligt att Skatteverket tolkar lagregler annorlunda än vad EU-domstolen gör, varför det kommer att finnas tvister om moms som kan vara svåra att förutse. När lagen brister, betyder det automatiskt att man har rätt att utnyttja luckorna som uppstår? – I det här fallet var det Skatteverkets tolkning av lagen som inte stämde överens med EU-domstolens. Vidare saknade momslagen regler om kreditnota vilket den borde haft enligt momsdirektivet. Tryckerierna utnyttjade luckorna som uppstod vilket visar hur viktigt det är att lagstiftaren korrigerar momslagen så att den stämmer överens med momsdirektivet och att Skatteverket tolkar lagen så som EUpraxis påbjuder. Vad händer nu? – Vi avvaktar med spänning på att HD ska avgöra två tvister om tryckerimoms mellan tryckerierna och deras kunder. Om tryckeri- erna vinner kan det innebära att processer på nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i form av exempelvis resningsansökningar och ansökningar om återbetalning hos regeringen. Rätt hanterat ska den som slutligen bär skatten som en kostnad kompenseras både för momsen och för de skador och rättegångskostnader som orsakats. Hur kunde man ha förebyggt problemet? – Genom att göra en genomarbetning av momslagen så att den överensstämmer med direktivet och tolka momslagen enligt EUpraxis. Enligt EU-praxis kan man redan nu vägra återbetalning av felaktigt inbetald moms om det framgår att den skattskyldige har övervältrat momsen på någon annan. I detta fall har momsen övervältrats på tryckeriernas kunder och det fanns därför möjlighet att vägra återbetalningen. Vidare kunde man gjort bedömningen att det var uppenbart oskäligt att följdändra tryckeriköparna då det brast både i lagstiftning och i tolkning av lagen, vilket tryckeriköparna inte har någon som helst del i. Hur ser du på rättssäkerheten för småföretagare? – Det är enligt min mening inte rättssäkert att småföretagare får betala för att momslagen inte överensstämmer med direktivet och tolkas felaktigt av myndigheter. Syftet med avdragssystemet är att den moms som småföretagaren har betalat inom ramen för sin ekonomiska verksamhet inte till någon del ska belasta honom själv. Flera småföretagare tvingas stå för tryckerimomsnotan vilket dessutom strider mot egendomsskyddet i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Möjligheten att stämma staten för brott mot egendomsskyddet i Europadomstolen kvarstår och kan bli den slutliga lösningen för tryckerimomsen. ○ FAKTA: Tryckerimomsen 2010 kom en EU-dom som innebar att momsen på vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 till 6 procent. Det har lett till återkrav i flera led. Tryckerierna har begärt pengar tillbaka från Skatteverket som i sin tur har begärt pengar tillbaka från tryckeriernas kunder. Therese Walerholt, skattejurist på EY, jobbar framför allt med skatteprocesser gällande tryckeriernas kunder, som i många fall fått betala ett högt pris för felaktig implementering av EU-rätt. Nu väntar hon med spänning på att HD ska avgöra två tvister mellan tryckerierna och deras kunder. Om tryckerierna vinner kan det innebära att processer på nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i form av exempelvis resningsansökningar och ansökningar om återbetalning hos regeringen. Balans i livet FOTO: PRIVAT After work | Balans i livet Å-loppet har blivit en succé. 2 av 3 Chefer som mediterar fastnar inte lika lätt i automatiserade handlingsmönster utan får ett bredare perspektiv. BILD: DREAMSTIME Aktuellt | After work Mediterande chefer fattar bättre beslut Amanda vinnare i Instagramtävlingen GRATTIS AMANDA KARLSSON, revisorsassistent på Famrev, Familjeföretagens Revisionsbyrå som tog hem segern i FAR Onlines Instagramtävling. Tävlingen har pågått under sommaren och flera bidrag kom in. Nu har fyra segrare utsetts, varav två fick dela på tredjeplatsen. Amanda Karlsson vann med sin sommarbild biljetter till årets Branschdagar. Andra och tredjepris bestod av en utbildning samt litteratur. För att titta på övriga vinnarbidrag gå in på @farbransch på Instagram. 23 MINUTER SÅ LÅNG TID behöver hjärnan för att återfå full koncentration efter att ha blivit störd. Den som jobbar i öppet kontorslandskap blir i snitt störd var elfte minut och många är alltså sällan fullt koncentrerade på jobbet visar en undersökning gjord av företaget Steelcase. 30 | Balans # 8 / 2015 MEDITERA MERA! Är det lösningen för att bli en bra chef? Forskaren Lasse Lychnell menar att chefer som har ett meditativt förhållningssätt till arbetet fattar bättre beslut. har Lasse Lychnell, forskare på institutionen för företagande och ledning vid Handelshögskolan i Stockholm, följt sju vd:ar och ägare av små- och medelstora företag som under flera år har mediterat. – Många studier visar att meditation påverkar individers hälsa positivt men ingen hade tittat på hur man integrerar insikter från meditation med arbetslivet för att nå effekter i verksamheten, säger Lasse Lychnell. Utmärkande för chefer som mediterar är att när de möter utmanande situationer i arbetet använder de sig av ett meditativt förhållningssätt vilket gör att de kan ta in ett bredare perspektiv. I stället för att upprepa automatiserade handlingsmönster eller fatta förhastade beslut påverkade av starka känslor. – Genom att stanna upp och betrakta sina egna tankar, känslor och förnimmelser får UNDER TVÅ ÅR cheferna tillgång till mer och rikare information om situationen samtidigt som de också tydligare ser sin egen roll i sammanhanget, säger Lasse Lychnell. Lasse Lychnell FOTO: HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Vinnarbilden. Skapade folkfest för hälsan har följt cheferna har han också kunnat se förändringar på lång sikt. Som att cheferna ägnar mer tid åt strategiskt arbete och har en större benägenhet att fokusera på grundorsaker i stället för symptom i bolagen. UNDER TIDEN HAN Innebär detta att fler chefer borde börja meditera? – Om de är nyfikna. Det viktiga är att hitta sitt sätt att få ett litet glapp i arbetsvardagen. Meditation passar inte alla, för någon är yoga bra och för andra handlar det om att vara i naturen. Man får börja där man är. Men meditation är ett spännande alternativ eftersom man verkligen får möta sig själv, säger Lasse Lychnell. ○ CHARLOTTA MARTÉNG STEFAN BENGTSSON, kontorschef på Grant Thornton i Eskilstuna, saknade en folkfest för hälsan i Eskilstuna. Han tog initiativet till Å-loppet som genom åren blivit en succé. Vad är Å-loppet? FOTO: PRIVAT BILD: AMANDA KARLSSON KAN TÄNKA SIG att engagera sig frivilligt för att hjälpa andra. Men bara var tionde uppger att de faktiskt är engagerade frivilligt någon gång i veckan. Det visar en undersökning genomförd på uppdrag av Röda Korset. – Det är ett stadslopp som genomförs varje år i Eskilstuna och som lockar tusentals deltagare. Enligt min åsikt är det Sveriges vackraste Stefan Bengtsson kvartsmaraton. Hur långt springer man? – Om man vill springa eller gå är valfritt, det viktigaste är att man deltar, inte att man kommer snabbast i mål. Men loppet är en kvartsmara, det vill säga meter, och banan går längs med Eskilstunaån, genom Munktellstaden, Stadsparken samt Vilstad friluftsområde med start och stopp på Strömsholmen. Varifrån fick du idén? – Jag har sprungit Göteborgsvarvet i stort sett vartannat år sedan början av -talet, totalt gånger. När jag kom tillbaka till min hemstad Eskilstuna efter att ha jobbat i Göteborg kände jag att jag saknade ett lopp som det var folkfest kring. Jag och min sambo pratade om att ordna något och jag tog kontakt med Eskilstuna GUIF, handbollsklubben, samt centrumbolaget Eskilstuna Innerstad och frågade om de ville starta en folkfest. Och de nappade på idén? – Ja, det här var i augusti, och i juni drog vi igång första loppet. Huvudarrangörer är Eskilstuna GUIF och Eskilstuna Friidrott och utöver det finns det fler medarrangörer, partners och sponsorer varav Grant Thornton är en. Personligen är jag med i styrgruppen för Å-loppet. Men syftet med loppet är inte bara en folkfest? – Nej, utöver att vi vill göra centrum attraktivare och göra reklam för vilken fin stad FAKTA: Stefan Bengtsson TITEL: Auktoriserad revisor och kontorschef på Grant Thornton i Eskilstuna. ÅLDER: 49. BOR: Villa i Eskilstuna. INTRESSEN: Familjen, resor och GUIF. INSPIRERAS AV: Richard Branson. DRÖMMER OM: Att Å-loppet om några år har 10 000 deltagare och att KENT uppträder i målområdet. Eskilstuna är vill vi även bidra till folkhälsan och göra staden aktivare. Dessutom är tanken att loppet ska generera inkomster till föreningarna som är med och hittills har Å-loppet dragit in cirka , miljoner kronor till idrotten i Eskilstuna. Utöver det kan varje deltagare skänka kronor till valfri förening/organisation godkända av Å-loppet. Mellan och kronor fördelas årligen. Brukar loppet locka stor publik? – Å-loppet har blivit en riktig folkfest. Kommunen stänger av trafiken i delar av staden och det brukar vara runt i publiken. Sedan har vi runt företagare som är med och medverkar på olika sätt. Reaktionerna har varit positiva. Förra året blev jag utsedd till årets ambassadör av Eskilstuna Innerstad och även kommunledningen är mycket positiv till Å-loppet. Balans # 8 / 2015 | 31 Balans | Debatt Debatt | Balans Debatt Tabell 1. Mått på nivå av princip- respektive regelbaserade normer i K3 och K2. En högre siffra innebär en mer principbaserad norm. K-regelverken | Revision i mindre företag Lagar, standarder och allmänna råd. Revisions- och rådgivningsbranschen är genomreglerad. Men regler är inte bara till för att följas. Först ska de utformas och sedan ska de utmanas. I den processen finns stora möjligheter att påverka, genom att delta i remissrundor eller ge publicitet åt sina åsikter. Balans debattsidor är en möjlighet att ta aktiv del i professionens utveckling. Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se K-regelverken Är K3 verkligen mer principbaserat än K2? BOKFÖRINGSNÄMNDENS KATEGORISERING av K3- och K2-regelverken som principbaserat respektive regelbaserat är godtycklig. Det framkommer i en studie genomförd på Handels i Göteborg. Studenterna Anna Dirhammar och Linnéa Karlsson tillsammans med docent Jan Marton menar att detta kan leda till felaktig tolkning av regelverken. (BFN) HAR under flera år hävdat att K är ett principbaserat regelverk, medan K är regelbaserat. I inledningen till BFNAR : (K) anger BFN att K är principbaserat. I exempelvis en information om skillnader mellan K och K från anger BFN att K är mer regelbaserat. Denna distinktion har plockats upp och sprids av revisionsbyråer när de presenterar införandet av K och K i svensk redovisning. Detta verkar följaktligen vara en etablerad sanning i Sverige, vilket i sin tur påverkar tolkningen av de olika regelverken. BOKFÖRINGSNÄMNDEN 32 | Balans # 8 / 2015 Den framhållna skillnaden mellan K och K kan ses som relevant. Principbaserad redovisning är svårare för redovisande företag, eftersom den kräver mer bedömningar. Å andra sidan kan den ge bättre beslutsunderlag för ekonomiskt inriktade beslut. Följaktligen kan den ses som relevant för exempelvis bankers kreditbeslut, och kan tillämpas av större företag med resurser att producera redovisning. Regelbaserad redovisning kan å andra sidan göras enklare, och är särskilt lämplig som underlag för beskattning. Den är därför lämplig för mindre företag med mindre resurser och färre intressenter. är dock om det verkligen stämmer att K är principbaserad och K är regelbaserad. För att avgöra detta är det nödvändigt att först utveckla en stringent definition för att sedan systematiskt undersöka de båda allmänna råden och vägledningarna. I forskningen anges att principbaserad redovisning i jämförelse med regelbaserad redovisning utmärks av: I en studie genomförd på Handelshögskolan DEN STORA FRÅGAN a. Fler valmöjligheter av hur en transaktion ska avspeglas i de finansiella rapporterna. b. Färre undantag från huvudregeln. Eftersom principer per definition ger möjlighet till anpassning till en unik ekonomisk situation är behovet av explicita undantag mindre. Dimension a. Val b. Undant. c. Spec. d. Princip e. Exempel Σ Index f. Generell g. Bedömn. K3 21 10 8 12 25 76 30% 56% K2 20 6 14 8 10 58 34% 19% vid Göteborgs universitet applicerades dessa sju dimensioner på delar av K och K (studien i sin helhet finns tillgänglig på https://gupea.ub.gu.se/handle//). Dimension a – e mäts via ett index, dimension f mäts via procentandel av texten som klassificeras som generell kontra strikt, medan dimension g mäts via procentandel av normerna som hänvisar till bedömning. Mätningen utfördes på de delar av K och K som behandlar materiella och immateriella anläggningstillgångar, finansiella tillgångar och skulder, varulager samt avsättningar. Resultaten presenteras i tabell . särskilt intressant att notera är att det överlag är liten skillnad mellan K och K med avseende på de dimensioner som anger substansen i normerna (dimension a – d och f). K är mer principbaserad än K i två avseenden. För det första har K färre exempel. För det andra innehåller K mer användning av ordet ”bedömning” (och liknande ord). Det är dock tveksamt om det finns någon grund för att säga att K är signifikant mer principbaserat än K med avseende på substansen i normerna. En annan intressant aspekt är att titta på hur K och K står sig i jämförelse med vad som potentiellt skulle vara maximalt princip- och regelbaserat. Maximalt index för dimensionerna a-e är , vilket innebär att den nivån skulle vara maximalt principbaserad redovisning. Maximalt regelbaserad redovisning skulle då vara indexnivå . Som framgår av figur hamnar både K och K ganska nära varandra. Om vi tar index utan dimension e är de båda normerna i princip likvärdiga. Med avseende på dimensionerna f och g är det potentiella spannet (helt DET SOM ÄR c. Fler specificeringar av begrepp, som ett sätt att förmedla förståelse av tänkta principer. d. Fler referenser till underliggande principer, exempelvis som de uttrycks i en föreställningsram. e. Färre exempel med specifika fallbeskrivningar. f. Mer generellt och mindre strikt uttryckta normer. g. Mer hänvisning till att den som upprättar finansiella rapporter ska göra bedömningar. Figur 1. Relation mellan K3 och K2 i förhållande till möjliga extremvärden. Regelbaserad Principbaserad Dimension a-d K2 K3 0 104 52 Dimension a-e K2 K3 0 130 65 Dimension f K3 K2 0 100% 50% Dimension g K2 K3 0 100% 50% regelbaserat) till (helt principbaserat). För dimension f ligger K och K nära varandra, medan det är betydande skillnad med avseende på dimension g. då dras av detta? BFN:s kategorisering av K som principbaserat (jämfört med K som regelbaserat) är tveksam. Vi finner det anmärkningsvärt att en statlig myndighet kategoriserar sina normer på detta sätt, utan någon annan grund än att de själva påstår det. Som påpekats ovan har den statliga myndighetens kategorisering påverkat hur normerna kategoriseras av revisionsbyråer. Kategoriseringen får därmed en inverkan på hur revisorer och redovisare förstår normerna och hur de tolkas. Till BFN:s försvar kan sägas att begreppen princip- och regelbaserad är svårdefinierade, och inte alls självklara. Detta leder dock vidare till nästa fråga. Varför lägger en statlig myndighet in den typen av begrepp i sina allmänna råd? Varför innehåller K begreppet ”principbaserad” om det inte är definierat och dess betydelse är oklar? I inledningen till K anger BFN att K är VILKEN SLUTSATS KAN principbaserat, och att detta främst framkommer i kapitel . I det kapitlet återges ett antal principer. Det är oklart hur det gör K principbaserat. All redovisning bygger på principer. Att dessa uttrycks explicit gör i sig inte att redovisningen blir principbaserad. Forskningen hävdar snarare att eftersom begreppet är svårdefinierat är det rimligare att undersöka faktiska krav i normerna, så som gjorts i den här refererade studien. ○ Anna Dirhammar arbetar på Moore Stephens, Göteborg. Linnéa Karlsson studerande vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Jan Marton docent vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Fler debattartiklar Senaste artiklarna på webben Läs mer på tidningenbalans.se/debatt SOFIA GERSTENFELD Snart 2016 – dags att få kasta kvittot! Tekniken går snabbt framåt och varje dag skapas nya innovationer som syftar till att förenkla vårt arbetsliv och vår vardag. Tyvärr agerar svensk lagstiftning alltför ofta bromskloss i vår implementering av den nya tekniken. Det skriver Sofia Gerstenfeld, vd för Visma Agda. ○ NILS WEIDSTAM, THOR JOHNSSON Slopa kravet på samlad personalliggare Personalliggare inom byggbranschen är en välkommen åtgärd som motverkar svartarbete. Men föreskrifterna får inte vara så komplicerade att de inte följs. Det skriver Nils Weidstam, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen och Thor Johnsson, affärsutvecklare på Hogia. ○ Balans # 8 / 2015 | 33 Balans | Debatt Korta text, får inte heller plats med webblänkaren Den nordiska standarden En seger för revisorskåren DEN NORDISKA STANDARDEN för revision i mindre företag utgår från att vi är så kloka och omdömesgilla som vi faktiskt är och är en välkommen seger för revisorskåren. Det skriver auktoriserade revisorn Erik Emilsson i ett brandtal för sitt önskeförslag. i uppfyllelse. I Balans nr / skrev jag om behovet av att anpassa International Standards on Auditing (ISA) och revisionsberättelsen till mindre, ägarledda bolag. Och går allt som många nu hoppas, så är vi snart där. En sista insats från oss alla, bara. Häng på och gör vår produkt mer säljbar. Nu har vi chansen! Förslaget till ny nordisk standard för revision i mindre företag är just nu ute på remiss och finns tillgängligt på far.se. Läs det! Standarden ryms på sidor, den är lättläst och lättförståelig. FAR har, tillsammans med sina motsvarigheter i Norden, gjort ett imponerande arbete, som visar på en stor förståelse för vad revision av mindre, ägarledda bolag innebär. Jag upprepar: Om du är revisor i mindre, ägarledda bolag; läs det genast! Ge sedan FAR feedback på förslaget före oktober, då remisstiden går ut. Kommer du inte på något att skriva, skriv bara att det är ett utmärkt förslag, som du vill se genomfört så snart som möjligt. Det kan vara det viktigaste du gör för att förbättra din arbetssituation de närmaste tio åren. För det är ett alldeles utmärkt förslag. Det är till och med bättre än jag vågade hoppas på när jag skrev mitt förra debattinlägg (Balans nrx/x). Första gången jag läste förslaget spred sig en varm känsla av glädje i mig, och den har stannat kvar efter det. Det gick! Omöjlighetstänkarna hade fel! Min önskelista i den förra artikeln såg ordagrant ut så här: ”Behåll ISA som utgångspunkt för all revision. Lägg dock till en svensk ”generalklausul” som gör ”ska” till ”bör”, det vill säga tillåter revisorn att avvika från ISA med det professionella omdömet som grund. Låt även de obligatoriska dokumenten (exempelvis företagsledarintyget) vara behovsstyrda. Skapa en ny revisionsberättelse för mindre bolag. En som både revisorer och kunder förstår. Låt denna modifierade ISA ligga till IBLAND GÅR ÖNSKNINGAR 34| Balans # 8 / 2015 grund för all svensk revision under EUs gränsvärden. Denna svenska modell kunde vi sedan exportera så att man även i andra länder skapar goda förutsättningar för ett innovativt och seriöst småföretagande!” förslaget för handen är det bara att bocka av mina önskemål punkt för punkt: ISA är utgångspunkten. Med andra ord, den revisionsmetodik som vi lärt oss att använda kommer vi att fortsätta använda. Inget behov av att utbilda sig själv och alla anställda i något helt nytt. Hade något helt nytt skapats, så hade förslaget sannolikt blivit alldeles för dyrt att genomföra. Nu är det i stället praktiskt och relativt enkelt genomförbart. Och om du glömt bort ett av de viktigaste orden i revisorslexikonet - professionellt omdöme - så kommer du att bli påmind när du läser den nordiska standarden. Det professionella omdömet finns med överallt, som ett slags övergripande generalklausul för alla beslut som du ska fatta vid revisionen. Med något enstaka undantag är också de enligt ISA obligatoriska dokumenten underställda det professionella omdömet - en seger för den kloka och omdömesgilla revisorskåren. Ny, enklare revisionsberättelse? Check! Tydliga slutsatser på en halv A-sida. Plötsligt kommer alla mina kunder återigen att förstå den! Man skulle sedan kunna kritisera mig för att inte ha vågat tänka helt nytt i min förra artikel. Jag såg då bara det svenska perspektivet. FAR har lierat sig med sina nordiska kollegor genom Nordiska Revisorsföreningen NRF, och lagt ännu mer tyngd bakom förslaget. Ett mycket bra initiativ! ”Det kan vara det viktigaste du gör för att förbättra din arbetssituation de närmaste tio åren.” MED DET AKTUELLA JAG VET INTE om jag borde pröva lyckan genom att komma med ett ytterligare ett litet förslag? Men, jo, jag tar risken. (Det gick ju så bra förra gången.) Jag anser att modifieringarna (avvikelserna) i revisionsberättelsen borde standardiseras. Jag är medveten om att detta möjligen gör innehållet något fattigare, men fördelarna överväger. I dag tar det orimligt lång tid att skriva en modifierad revisionsberättelse (det vi förut kallade ”oren”). En lite mer komplicerad modifierad revisionsberättelse kan i dag ta en till tre Vi växer inom revision! NY UTMANING timmar att formulera, kontrollera, och stämma av med en annan revisor. I en liten, enkel revision, som kanske tar åtta till tio timmar att genomföra är det orimligt. Priset för den något mer precisa informationen är helt enkelt alldeles för högt i proportion till nyttan. Det kommer också att leda till att de som verkligen behöver revision av sitt bolag riskerar avstå på grund av priset. Och då har vi förlorat all nytta i dessa bolag. En annan fördel med standardiserade modifieringar är att dessa skulle gå lätt att digitalisera. Då ökar vi snabbheten och användbarheten av vårt arbete, och det blir mer värt! detta debattinlägg på samma sätt som förra gången. Observera dock ändringarna! ”Jag brinner för revision av mindre, ägarledda bolag, enligt den ”svenska nordiska modellen” – en modell där revisorn samtidigt kan leverera praktisk kundnytta och en kvalitetsstämpel för externt bruk. Där självklart kunden vågar ha en öppen dialog med revisorn, och där revisorn kan hjälpa kunden med hur hans verksamhet ska fungera bättre. Där revisorn uppfyller högt ställda krav, både tekniskt och etiskt, och naturligtvis kontrolleras regelbundet. För en sådan revision finns en efterfrågan, alldeles oavsett lagkrav. Hjälp oss att Tack för att vi nu verkar få de rätta verktygen för att kunna genomföra detta viktiga arbete. Bli regionchef i Stockholm Eller revisor i Stockholm, Malmö eller Sundsvall All info på www.borevision.se/ny utmaning JAG VILL AVSLUTA Ps. Nu återstår bara en sak för dig. Gå in på www.far.se/Press-och-opinion/Remissvar/ Revision/Nordiska-standarden/, och skicka ditt positiva gensvar till Janet, på janet.temple@far. se. Gör det nu! Ds. Erik Emilsson auktoriserad revisor och vd på Revideco AB. Reko i praktiken Hur Reko kan tillämpas och dokumenteras i ett redovisningsuppdrag Reko i praktiken är handboken för dig som vill följa uppdragsprocessen för ett externt redovisningsuppdrag. Du blir lotsad genom antagande/omprövning, planering och utförande till rapportering och avslut av uppdrag. Boken innehåller även värdefulla mallar och checklistor. Pris: 295 kr exkl. moms. Beställ på farakademi.se/forlag Beställ idag! Balans | Aktuellt från FAR Akademi Balans | Debattpanelen Debattpanelen tycker till om FN:s nya hållbarhetsmål från Månadens utbildning: Revision av varulager | Kommande kurser HÄNDER I OKT/NOV K3 – erfarenheter och lärdomar Göteborg 13 oktober Stockholm 24 november Ny kurs! Fredrik Franke, Markus Håkansson, ansvarig hållbarhetsrådgivning, PwC, Stockholm Företagsanalys och värderingsmodeller Stockholm 15–16 oktober K3 – komponentredovisning fastigheter Göteborg 15 oktober Outi Alestalo, ansvarig hållbarhetsrådgivning, Grant Thornton, Stockholm rådgivare hållbarhetstjänster, EY, Stockholm Fastighetsmoms Stockholm 15 oktober Omvandling till aktiebolag – enskild näringsverksamhet Stockholm 15 oktober 1. VAD VET DU OM FN:S NYA HÅLLBARHETSMÅL? – FN:s nya utvecklingsmål (SDGs) ersätter Milleniemålen och är ett resultat av diskussionerna under Rio +20-konferensen. Beslut om målen kommer att fattas i slutet av september och målen träder sedan i kraft efter årsskiftet. Det kommer med all sannolikhet att landa på 17 mål inom olika utvecklingsområden – allt från att utrota fattigdom till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. – FN:s hållbarhetsmål relaterar till – Jag vet att de är en fortsättning på Milden processen som startade på Rio leniemålen och gäller allt ifrån mänskliga +20-konferensen 2012. Målen knyter an rättigheter till miljömål och ekonomiska till frågor som fattigdom, kvinnors roll, mål som alla kan sorteras in under hållbara städer, klimatförändring och hållbarhetsbegreppet. Jag har styrning. Det krävs dock att dessa följt FN:s arbete på hållbarövergripande mål översätts till nahetssidan med stort intresse ”Det är en handlingsplaner och priodå jag ser organisationen fortsättning tionella riteringar för att kunna engagera som en viktig nyckelspelare på millenie- samhällets olika aktörer, bland inom hållbar utveckling. annat den privata sektorn. målen.” K3 – koncernredovisning Göteborg 16 oktober Stockholm 23 oktober Avvikande revisionsberättelser Malmö 12 oktober Aktuella momsfrågor Göteborg 19 oktober FARs Skatteträff (afterwork) Stockholm 19 oktober 2. HUR KAN DU OCH DINA KUNDER ARBETA MED DEM? – Vi stöttar våra kunder inom både – I alla företags hållbarhetsarbete är den privat och offentlig sektor i hur de kan allra viktigaste delen att sätta upp bra samverka för att hitta lösningar på mål och sedan forma en strategi för att globala utmaningar. Vilka risker och nå dem. FN:s hållbarhetsmål utgör möjligheter för dessa mål med ett perfekt underlag för inspiration och som benchmark för det sig? Och vilka investeringar behövs för att uppnå de hållbara enskilda företaget när det sätter ”Vi stöttar utvecklingsmålen? Vi kommer sina mål – alla kan göra detta. våra kunder.” Jag kan använda målen som också hjälpa våra kunder att förstå vilka av dessa mål som ett verktyg när jag hjälper mina är mest relevanta för just deras konsultkunder att utveckla sitt verksamhet. hållbarhetsarbete. – FN:s hållbarhetsmål ger företagen en central roll. Ekonomisk tillväxt, investeringar och jobbskapande är viktiga delar, liksom mångfald och innovation. Enskilda företag kan på revisorn ienligt ISA för att granska lager. integrera hållbarhet sin verksamhet, minimera sin negativa påverkan och öka sin positiva påverkan. Transparens kring styrning och riskhantering är också viktigt och här kommer vi in som revisorer och rådgivare. 3. HUR SER DU PÅ FÖRETAGENS ANSVAR I SAMHÄLLET? – Företag påverkar samhället både positivt och negativt – finansiellt, socialt och miljömässigt. Det blir allt viktigare för företag att förstå hur denna påverkan ser ut. De som vill upprätthålla en långsiktig och god relation till de samhällen där de verkar, drar fördel av att denna påverkan är så positiv som möjligt. Det blir därmed företagets största ansvar inför både ägare och samhälle. – Jag är övertygad om att näringslivet är den institution som enskilt kommer att betyda mest när det gäller ”Entrepreatt göra samhället nörernas anmer hållbart. Därför tror jag också att svarstagande företagens och är en nyckelentreprenörernas faktor.” ansvarstagande är en nyckelfaktor i hållbar utveckling. – Det finns i dag en samsyn om att företagen ska ta ansvar för den påverkan som deras verksamhet har på omvärlden. Det diskuteras mycket kring hur långt de bör gå i sitt ansvarstagande, till exempel i värdekedjan och i leverantörsfrågor. Denna typ av arbete kan vara mycket resursintensivt och här har företagen mycket att vinna på att samarbeta, bland annat via branschorganisationer. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se 36| Balans # 8 / 2015 Aktualitetsdagar på Villa Fridhem Åby 20–21 oktober Aktualitetsdagar på Margretetorp Ängelholm 22–23 oktober Revision av varulager Praxis inom lagergranskning har förändrats genom Revisorsnämndens avgöranden och lager har på nytt blivit ett aktuellt ämne med fokus på närvaro vid inventering och stickprov. FAR Akademi har tagit fram en ny utbildning i revision av lager som riktar sig mot kvalificerade revisorer. Kursen är en fördjupning för de revisorer som har kunder med varulager och ger en förståelse för vad som förväntas vid granskning av lager och vad det finns för fällor och fel i revisionen. Efter kursen har deltagarna uppdaterade kunskaper och kan planera och genomföra granskning av hög kvalitet enligt ISA och den senaste praxisen. Kursen berör bl.a. utveckling av god revisionssed i lagergranskning, förståelse för rutiner och kontroller i lager, ISA 530 kring stickprov samt olika granskningsmetoder. Lärare Björn Bäckvall, auktoriserad revisor, EY Tid och plats 26 november Stockholm Pris 5 900 kr exkl. moms. I priset ingår kursdokumentation, förmiddags- och eftermiddagskaffe samt lunch. Vidareutbildningstimmar 7 timmar Ägarledda företags skatter och skattemässiga strategier Stockholm 2–5 november Särskilda skatteregler i fastighetsföretag Stockholm 3 november Aktualitetsdagar på Bjertorp Slott Kvänum 4–5 november Aktualitetsdagar för redovisningskonsulter på Loka Brunn Grythyttan 4–5 november Fastighetsvärdering för finansiell rapportering Göteborg 5 november K3 – frivillig tillämpning för mindre företag Stockholm 5 november Läs mer och anmäl dig på farakademi.se○ För fler kurser och anmälan, besök www.farakademi.se Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans Digitalisering Redovisningskonsultens roll förändras snabbt och handlar allt mer om rådgivning, något Joakim Kryssbo och Emma Astrik ser fördelar med. frigör tid för kunderna DIGITALISERING I ALLA ÄRA, men en risk är att verksamheten blir opersonlig. Ludvig Grimlund, vd och delägare i redovisningsbyrån Win Win Ekonomi, är noga med att sätta relationen med kunderna främst. – Vi sparar mycket tid på digitalisering, men satsar på att lägga mer tid på dialog med kunderna för att stärka relationen, säger han. Text: Charlotta Marteng Foto: Sigrid Malmgren ! 38 | Balans # 8 / 2015 Balans # 8 / 2015 | 39 Balans | Vår byrå Vår byrå | Balans ) För Win Win Ekonomis vd Ludvig Grimlund är det viktigt att personalen känner sig delaktig. U ngefär hundra år efter att Slakthusområdet i Stockholm invigdes finns inte många verksamheter relaterade till slakt kvar i området. Arkitekter, advokater, reklambyråer och en och annan livsmedelsverksamhet finns i fastigheterna. Och i ett kontor i ett av de gamla grindhusen ligger Win Win Ekonomi som startade . – Vi var tre konsulter som hade arbetat tillsammans på en byrå, men känt lite grann att vi slog i taket där så vi valde att starta eget, berättar Ludvig Grimlund. Från början räckte ett rum i kontorslokalen, men när verksamheten växte fick företaget möjlighet att ta över hela lokalen. Dessutom har man sedan ett år tillbaka även ett kontor i Upplands Väsby, i Infra City. – När vi startade byrån hade vi förstås en tillväxtambition, och det har gått bra. De två första åren växte vi procent per år, och senast växte vi procent. I dag är vi heltidsanställda och två som arbetar extra, säger Ludvig Grimlund. Ett av ledorden för företaget är närhet. Både när det gäller kunderna och personalen. Tanken är att vara en lokal aktör i Storstockholm. På kontoret i Väsby i norra delen av Stockholm arbetar de som bor i den delen av staden, och samma princip gäller kontoret söder om Stockholm city, i Slakthusområdet inte många hundra meter från Globen. – För oss är det viktigt att våra anställda har nära till jobbet och att våra kunder har Beatriz Malmqvist arbetar på Win Win Ekonomis kontor i Slakthusområdet i Stockholm. nära till oss. I stället för att ha ett stort kontor inne i city tycker vi det är bättre att ha två mindre kontor lokalt, säger Ludvig Grimlund. På Win Win Ekonomi arbetar redovisningskonsulter och lönekonsulter, inga revisorer eller specialister. Fyra av redovisningskonsulterna är auktoriserade genom FAR och Win Win Ekonomi samarbetar med revisionsbyråer när det behövs en revisor. – Våra redovisningskonsulter klarar själva det mesta som våra kunder efterfrågar. Blir frågorna mer komplexa har vi specialiserad expertis inom vårt nätverk som vi gärna tar hjälp av, säger Ludvig Grimlund. snabbt som Win Win Ekonomi har gjort innebär utmaningar. Eftersom branschen bygger på förtroende ATT EXPANDERA SÅ krävs en hel del arbete när man öppnar ett nytt kontor på en ny ort. – Vi har varit aktiva och bland annat jobbat med Väsby Promotion och deras nätverk och vi har satsat på att marknadsföra oss på olika sätt. Efter tolv månader på orten känner vi att det börjar ge resultat, säger Ludvig Grimlund. Viktigt är också att få med sig personalen åt samma håll, och att skapa en gemensam företagskultur, trots att företaget rent fysiskt är fördelat på två kontor. Ludvig Grimlund talar mycket om vikten av delaktighet, en fråga företaget jobbar aktivt med. – Personalen är våra bästa marknadsförare. Men för att de ska trivas måste de känna sig delaktiga i verksamheten. Som jag ser det är det de som berörs av besluten som ska vara med och fatta dem. Det finns Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning en fara med att fastna i det gamla tänkandet att chefen alltid vet bäst och de anställda ska göra som han eller hon säger, då riskerar man att tappa glöden. Ludvig Grimlund tar en kommande konferensresa som ett konkret exempel. I stället för att han som vd satte sig ner på kontoret och funderade på vad konferensen skulle innehålla lät han personalen på de båda kontoren ha var sitt möte för att fundera på vilka frågor de tyckte vara viktiga att lyfta. Sedan valde medarbetarna en representant från respektive kontor och tillsammans planerade dessa hela konferensen, utifrån en given budget. På så sätt blev personalen både delaktig och fick jobba tillsammans över kontorsgränserna. – Personalen vet minst lika väl som jag vad som behövs här och nu så varför skulle ”I stället för att ha ett stort kontor inne i city tycker vi det är bättre att ha två mindre kontor lokalt.” bara jag bestämma, säger Ludvig Grimlund. Redovisningsbranschen är en bransch i förändring, och det går snabbt. Bokföringsprogram, som blir allt enklare för kunderna att hantera, gör att efterfrågan på rena bokföringstjänster minskar och i stället blir redovisningskonsultens roll allt mer rådgivande. En spännande utveckling som inte går att stoppa, konstaterar Ludvig Grimlund och tillägger att det i ett sådant här skede är viktigt att ha rätt personer anställda för att möta utvecklingen. – När vi rekryterar ser vi mer till vilka egenskaper och vilken potential någon har än det faktiska cv:t. I framtiden kommer det bli ännu viktigare att vara vass inom ett visst område och ta eget ansvar. Det kommer inte att räcka att bara ”gilla ordning och reda” och ha erfarenhet inom området. FAKTA: Win Win Ekonomi GRUNDADES: 2011 av Ulla Cederlund, Ludvig Grimlund och Jhonny Sotil. LEDORD: Hög kvalitet och effektiva processer kombinerat med närhet och personligt engagemang. ! DU www.aaro.se | 08-50 59 30 00 40 | Balans # 8 / 2015 Balans # 8 / 2015 | 41 Balans | Vår byrå För redovisningsbyråer med sikte på framtiden MyNumbers är en webbaserad rapport- och analystjänst som hjälper byråer att eliminera tidskrävande arbete vad gäller sammanställning och rapportering. Tjänsten kopplas automatiskt mot Visma, Fortnox och SIE4. Win Win Ekonomi ser affärsmöjligheter i digitaliseringen i stället för att oroas över utvecklingen. Framför allt har Win Win Ekonomi märkt av en förändring det senaste året. Över femtio procent av kundernas förfrågningar om att få hjälp handlar nu om enskilda delar som bokslut eller årsredovisningar. Inte om löpande bokföring. Det hanterar många själva med hjälp av program. – Vi leder inte den digitala utvecklingen men vi sätter stor stolthet i att vara programoberoende och kan arbeta i vilket program som helst. Bland annat är vi störst i Stockholm på antal certifierade konsulter i Speedledger, säger Ludvig Grimlund. I stället för att oroas över att papperskvitton är på väg att försvinna ser Win Win Ekonomi affärsmöjligheter. Digitaliseringen frigör tid till mer kommunikation, och kanske framför allt mer väsentlig kommunikation med kunden. – Digitaliseringen gör dock att branschen riskerar att bli opersonlig och det tror jag är en fara. Vi är noga med att sätta relationen främst. Vi tror på närheten till kunden och att man utan starka relationer lätt tappar sina kunder, säger Ludvig Grimlund. rätt plats, och en möjlighet för kunden att få prata med den som faktiskt utför arbetet är en av faktorerna bakom framgångarna. Kunderna består, som för många byråer i Stockholm, till stor del av tjänsteföretag. Men unikt för Win Win Ekonomi är att de även har en stor internationell prägel. Framför allt har redovisningsbyrån inriktat sig mot Finland, där de RÄTT PERSON PÅ 42| Balans # 8 / 2015 ”Vi tror på närheten till kunden och att man utan starka relationer lätt tappar sina kunder.” byggt upp en stor kundkrets. På företagets hemsida finns även möjlighet att läsa texten på finska. – Det är lite annorlunda för en byrå i vår storlek att ha en stor del av kunderna i andra länder. Vi har ett bra samarbete med svensk-finska handelskammaren och med Rantalainen, en redovisningsbyrå i Finland med över anställda. Det har gjort att vi har fått många kunder, framför allt svenska dotterbolag till finländska moderbolag som har velat satsa mot Sverige, säger Ludvig Grimlund. Att Sverige i större utsträckning blivit mer attraktivt för finländska företag beror bland annat på situationen i Ryssland. En osäker rysk marknad och skakig valuta gör Sverige till ett bra land att investera i. – En av våra delägare, Ulla Cederlund, är finska och tack vare henne har vi också kunnat bygga upp den här marknaden. Vi skulle kunna och vill satsa ännu mer, men det är svårt att hitta redovisningskonsulter som pratar finska, så det är något som vi söker efter med ljus och lykta, säger Ludvig Grimlund. Någon bortre gräns för hur mycket Win Win Ekonomi kan växa vill Ludvig Grimlund inte sätta. Och han konstaterar att det finns plats för ytterligare anställda, framför allt i lokalerna i Väsby. Men det är viktigt att hitta balansen där byrån fortfarande inte upplevs som större än att både kunder och anställda upplever att de blir sedda. Återigen, närheten och relationerna är det viktigaste för Win Win Ekonomi. ○ FAKTA ANTAL ANSTÄLLDA: 2011: 3 2013: 10 2015: 15 149 kr /månad* OMSÄTTNING: 2011/2012: 3 Mkr 2012/2013: 5 Mkr 2014/2015: 12 Mkr TIPS! ATT TÄNKA PÅ VID REKRYTERING: Prioritera att hitta medarbetare med rätt egenskaper – ta hjälp av rekryteringsfirma för åtminstone en del av processen. *Pris per organisationsnummer. Max 5 användare. TIPS TILL ANDRA SOM VILL ARBETA MED INTERNATIONELLA KUNDER: Ta vara på de styrkor ni har, till exempel nätverk eller kompetens inom specifikt språk eller kultur. Prova i 30 dagar! www.mynumbers.nu kontakt@mynumbers.nu POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, 113 82 Stockholm Precis just nu. Från och med 2015 heter Norstedts Juridik Wolters Kluwer. Din framgång inom juridik, skatt och ekonomi bygger till stor del på att du, i varje enskilt ögonblick, måste kunna fatta trygga beslut i krävande situationer. Redan för över 20 år sedan tog vi därför beslutet att gå upp i ett av världens största och mest offensiva informations- och programvaruföretag, Wolters Kluwer. Skillnaden mot förr är att mer än 19 000 målmedvetna, lyhörda och engagerade medarbetare över hela världen jobbar för dig. Precis just nu, faktiskt. wolterskluwer.se
© Copyright 2024