av och för medlemmar, vänner och intresserade NR 120, September, 2015 MÅNADENS TEMA I detta nummer IS nya taktik Fackförbund och demokratin Rekord i hyckleri: Stefan Löfvens sommartal Om oss: SD-Golfen Återkommande inslag: Kent recenserar, Linus lagar mat, Barockt, Lokal rapport 2 september I detta nummer! 2015 ”Man älskar inte sitt land, sina seder, sitt språk, sin fru, sina barn, för att de är bäst i världen, utan för att de är ens egna.” - Johann Gottfried Herder s.3 s.4-5 s.6-10 Paulas Brev Partiledaren & partisekreteraren har ordet s.11-19 Månadens tema SDLokalt Stockholms stads tiggerikampanj s.24 KENT provar gokart MÅNADENS SVEP _ Utrikes _ Politik _ Samhälle _ Ekonomi _ Om oss Sommaren betyder för många ledighet, sol och värme. För oss inom politiken betyder det också Almedalen, och i slutet av augusti även Jimmie Åkessons sommartal i Sölvesborg. s.22-23 s.25 Linus Lagar Långkokt kyckling i picknickformat BAROCKT s.26 SD-Kuriren summerar månadens tragikomik s.20 Innan dess kommer vi att arbeta hårt och intensivt med en ny kampanj gällande det påtvingade tiggeriet. Sverigedemokraterna är fortfarande det enda partiet som vågar lyfta obekväma, men viktiga frågor. Månadens reportage: Fackförbunden Partiets s.27 VIKTIGA DATUM och demokratin s.21 Triangulerin och hyckleri s.28 Månadens Tack! Joakim Wallerstein Kommunikationschef SD-KURIREN POLITISK REDAKTÖR OM SD-KURIREN Postadress: Paula Bieler paula.bieler@sdkuriren.se Utgivning: 10 gånger / år Prenumerationskostnad: 250 kr / år Upplaga: 18 000 ex E-post: Hemsida: Annonsering: BOX 26 291 21 Kristianstad info@sdkuriren.se www.sdkuriren.se annons@sdkuriren.se ANSVARIG UTGIVARE Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se REDAKTION & PRODUKTION KURIREN SD VERIGEDE -S DSKRIFT TI Kommunikationsavdelningen, Sverigedemokraterna. SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är ett officiellt partiorgan. Åsikter som framförs av redaktionen eller externa skribenter behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter och teckningar. Insänt material är att betrakta som tillhörande SD-Kurirens arkiv. Redaktionen förehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. RATISK OK M 3 Paula Bieler, politisk redaktör Blågula, molnfria dagar Kära läsare! När jag skriver det här har vi precis avslutat mandatperiodens första riksmöte och sommaruppehållet har inletts. Runt om i landet har skolavslutningar hållits, studentfester anordnats och de första semesterdagarna plockats ut. Sommaren är här. Det har på många sätt varit ett intensivt år. Såväl här i riksdagen som ute i landet mångdubblades som bekant de sverigedemokratiska mandaten. En del av oss har för första gången tagit plats som folkvalda representanter för vårt parti, andra är rutinerade sedan flera val tillbaka men finner sig ändå i nya roller och med ständigt utökat ansvar. Baserat på resultat och opinionssiffror har vi gjort det bra. Våra positioner har flyttats fram. På nästa uppslag kan ni läsa Richard Jomshofs reflektioner kring framgångarna och på sida tio blickar vi tillbaka över hur synen på partiet förändrats över tid. I dagsläget närmar vi oss den punkt då vi accepteras som det vanliga parti vi faktiskt är – ja med undantag för att vi faktiskt har en sund politik – i rasande fart Som ni märker fortsätter vi vår ideologiska prägel av temadelen och i detta nummer fokuseras på vårt mest grundläggande ställningstagande: att varje nation har rätt att forma sin egen framtid, sitt eget samhälle. Eller med andra ord, vi fördjupar oss i nationalismen. Numret innehåller såväl idéhistoriska perspektiv som en nulägesbeskrivning på europeisk nivå. Mattias Karlsson, som varit huvudförfattare till de senaste principprogram partiet har antagit, bjuder på en analys av nationsbegreppet som sådant; när och hur bildas nationer? Själv har jag skrivit en text om varför vi förespråkar assimilation och vad vi egentligen menar med detta. Temadelen hittar ni som vanligt i mitten av numret. Jag hoppas, som alltid, att ni finner numret läsvärt, men också att ni drar ut lite på läsningen. Redaktionen har nämligen, precis som de flesta av oss andra, planerat in ett sommaruppehåll så nästa nummer kommer först mot slutet av sommaren, inför höstens nya verksamhetsår. Som ni vet kommer även hösten vara intensiv, bland avslutningsvis vill jag önska er en lång, härlig och energigivande sommar. 4 PARTILEDARENS BREV Med framgång kommer ansvar Sverigevänner, I mitt senaste brev gladdes jag åt den medvind vi då hade, och så här när sommaren går mot sitt slut får vi konstatera att den minstt sagt hållit i sig. Då talade jag om att andraplatsen i svensk politik var inom räckhåll, i Almedalen aviserade jag målet att bli störst. Nyligen var vi där för första gången, och fler ska det bli. Nu är hösten på ingång och med den kommer nya högintensiva perioder. Budgetar ska färdigställas, presenteras och antas inför nästa år. I riksdagen inleds snart mandatperiodens andra riksmöte. Jag ser fram emot ett intensivt och givande år, inte minst då vi verkligen ser hur vårt ökade stöd också är kopplat till mer utrymme för våra profilfrågor i den svenska debatten. Vi har momentum nu, och det får vi inte slarva bort. Att allt för tillfället tycks gå vår väg betyder nämligen inte att vi kan ta det lugnt. Tvärtom, med allt större stöd blir det också allt viktigare att vi lever upp till väljarnas förväntningar och vårdar deras förtroende. Det viktiga arbetet med att fördjupa och bredda vår politik har aldrig varit så viktigt som nu när vi på allvar kan aspirera på regeringsmakten.Vi rankas redan som partiet med bäst invandringspolitik, nu måste vi visa att vi är bäst även på andra områden. Ett tydligt exempel på sådant arbete är det heltäckande program för barns välmående som partiet lanserade under Almedalsveckan. Hittills har vi varit bra på att visa upp vår konservativa och ordningsbringande sida. Med denna satsning visar vi även vårt sociala ansvarstagande. Vi lyfter den politik som låter våra barn växa upp i ett tryggt och varmt samhälle. Ett samhälle som ser till deras bästa, värdesätter deras väl och är lyhört inför deras behov. Som skapar möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. Det är med just denna inställning vi bör möta kommande utmaningar. Vi arbetar för att skapa ett bättre Sverige, där ingen faller mellan stolarna och inga blickar vänds bort från medborgare i behov av samhällets stöd. Där hårt arbete och hög moral är vad som belönas, snarare än förmåga att utnyttja system och andras välvilja. Vår drivkraft är övertygelsen om att detta samhälle kommer allt närmre i takt med våra framgångar. Jimmie Åkesson PARTISEKRETERARENS BREV The SKY is the limit I SD-Kuriren nr 117 (april 2015), skrev jag att ett av våra delmål är att bli näst största parti redan i valet 2018. I Almedalen ett par månader senare valde dock Jimmie Åkesson att sätta ribban ännu högre genom att deklarera att Sverigedemokraterna ska bli Sveriges största parti. ”The sky is the limit” konstaterade Jimmie självsäkert från scenen i Almedalen. Och visst har han anledning att vara självsäker. Det går nämligen bra för Sverigedemokraterna. Inte minst har framgångarna i opinionen fortsatt. I Almedalen valde Jimmie att i sitt tal stolt lyfta fram den dåvarande rekordsiffran på 22,1 procent (Sentio Research juni 2015). Sedan dess har det resultatet passerats flera gånger, inte minst i rekordmätningen från YouGov på rekordhöga 25,2 procent. Vissa försöker påstå att anledningen till dessa rekordsiffror enbart står att finna i externa faktorer och i den misslyckade politik övriga partier för. Men det är att göra det alldeles för enkelt för sig. Det är naturligtvis så att framgångar – och motgångar – beror på en rad olika faktorer. Så även denna gång. Men, ett extremistiskt och/ eller illa skött parti bestående av rättshaverister, hade aldrig nått de framgångar Sverigedemokraterna har nått. Ett sådant parti hade inte varit tillräckligt attraktivt för en majoritet av de väljare som nu valt att ta steget över till oss. Jag skulle vilja dra en parallell till Ny Demokrati och 90-talet. När Ny Demokrati tog sig in i riksdagen i valet 1991, var det många som spådde fortsatta framgångar för dem. Men, trots att invandringsfrågan låg i tiden även då, ramlade partiet ut ur riksdagen i valet 1994. Ny Demokrati – illa skött och skakat av svåra interna motsättningar – sågs helt enkelt inte som ett tillräckligt seriöst alternativ, trots att motståndet mot den förda invandringen var stort även då. Det är därför oerhört viktigt att Sverigedemokraterna fortsätter att hålla rent från extremister och rättshaverister. Det är nämligen det målmedvetna arbetet som är en av huvudförklaringarna till Sverigedemokraternas framgångar. Det är jag helt övertygad om. Vidare är det så att partiet har blivit ett bättre parti på alla plan. Politiken har inte minst breddats och fördjupats, samtidigt som vi har blivit allt bättre på att föra ut vårt budskap. Här har vi naturligtvis våra kompetenta politiker och företrädare på såväl lokal nivå som riksnivå att tacka för det fantastiska arbete man utför dagligen. Men jag vill framförallt passa på att tacka vår kommunikationsavdelning för det fantastiska arbete man utför. Där vill jag särskilt lyfta fram den mycket lyckade tiggerikampanjen vid en av Stockholms tunnelbanestationer i somras. Trots att kampanjen endast var koncentrerad till en enda tunnelbanestation, fick den en spridning som saknar motstycke i modern tid. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på bland annat TV4, menade till exempel att kampanjen var ”Sveriges mest slagkraftiga kampanj” sedan 1922. Kampanjen fick till och med internationell spridning och en nyligen genomförd Sifo-undersökning visar att kampanjen nådde ut till så många som 92 procent av det svenska folket. Om vi fortsätter på den utstakade vägen; om vi fortsätter med att rakryggat stå för våra grundläggande åsikter och värderingar, men också med att bredda och fördjupa politiken samt hålla rent från extremister och rättshaverister, då är jag övertygad om att vi har vad som krävs för att bli Sveriges största parti. The sky is the limit! Av: Richard Jomshof 5 6 MÅNADENS SVEP UTRIKES IS nya taktik ökar hotet mot omvärlden Terrorvåren måste ses ur ett större perspektiv än enskilt riktade attacker mot specifika objekt. Terroristorganisationen IS skickar tydliga signaler om att deras taktik nu gått från att vinna terräng i Irak och Syrien till att handla om ett systematiskt bestraffande av sin omvärld på grund av dess, enligt IS, orena förhållande till Allah. Gemensamt för attackerna i Frankrike, Tunisien och Kuwait är att samtliga attacker saknar militära och territoriella mål. Den amerikanska journalisten Vivienne Walt var en av de första att beskriva faran i den nya taktik IS numera använder sig av då i stort sett hela världen av IS betraktas som otrogna och därmed utgör legitima mål för kommande attentat. Våren 2015 gav många exempel på perifera attacker, allt från Köpenhamn till Sydney i söder. Mest anmärkningsvärd blir dock fredagen den 26:e juni, en dag som går att betrakta som IS nationaldag då det är årsdagen för dess utropande av ett officiellt kalifat. Under dagen fick omvärlden bevittna så mycket som tre separata attacker i lika många länder. Attackerna lyfter även fram ytterligare två faktorer som gör läget än mer allvarligt. Dåden visar att tidigare ostraffade män som i avskildhet radikaliserats utan polisens vetskap är kapabla att genomföra dessa attentat. Det decentraliserade maktförhållandet inom IS försvårar dessutom avvärjningar av planerade attentat då enskilda sympatisörer utgör ett möjligt hot. Under morgonen körde en man in med en bil i en gasfabrik, som sedermera drabbades av explosioner, nära staden Lyon i Frankrike. På platsen anträffades en halshuggen man i anslutning till en IS-flagga. Bara timmar efter den inledande attacken öppnade en beväpnad man eld på en strand i nordöstra Tunisien, som bara månader tidigare drabbats av ytterligare ett attentat där två beväpnade IS-män öppnat eld på Bardo Museum i landets huvudstad. Övervägande delen av offren i de båda attentaten var europeiska turister. Kort efter attacken på stranden detonerade en man i Kuwait en sprängladdning placerad på sin egen kropp i en shiamuslimsk moské. Detta för att öka spänningarna mellan de olika tolkningarna av islam inom landet, sunnimajoriteten och shiaminoriteten. Kort efter attentatet tog terroristorganisationen IS på sig dådet. Följden har därför blivit att Tunisien nu för första gången på ett kvarts sekel återinfört dödsstraff för terrorism. Även i Sverige har man, liksom i stora delar av världen, höjt beredskapen. Tidslinje för de fyra aktuella attentaten Frankrike: 10:00 – 1 död Tunisien: 13:54 – 38 omedelbart döda, 36 skadade Kuwait: 13:54 – 27 omedelbart döda, 227 skadade Syrien: dygnslång offensiv mot Kobane, 200 döda Av: Mattias Wester SAMHÄLLE MÅNADENS SVEP Politiskt skattemedelsslöseri All politik handlar om prioriteringar, och det viktigaste redskapet en politiker har är budgeten. Budgeten styr vad politiken kan göra. Trots vad vissa politiska partier tycks tro så växer inte pengar på träd. Det finns ingen outtömlig skattkista. Ändå slösar kommunerna bort miljontals kronor varje år. Skattemedlen måste behandlas med största respekt. Varje krona och varje öre som spenderas av politiker kommer från en person eller ett företag som betalt in dem, efter mycket jobb och hård ansträngning. Det må vara lätt att vara generös med någon annans pengar, men varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Många politiker och tjänstemän verkar ha glömt bort var skattemedlen kommer ifrån och vems pengar det är de handskas med. Hela tiden rapporteras det om olika fall av skattemedelsslöseri, ändå är både kontrollsystem och sanktionssystem i många fall obetydliga. Miljarder av skattebetalarnas pengar hanteras av kommunala tjänstemän varje år. Ändå avkrävs ingen av dem på ansvar när de gör ett dåligt jobb och skattebetalarnas pengar bokstavligen försvinner ner i ingenting. Fram till 1976 var ämbetsmannaansvar/tjänstemannaansvar lagstadgat i Sverige. Tjänstefel eller försummelser i tjänsten kunde då leda till åtal med påföljande straff om böter, eller till och med fängelse. Den anställde kunde även riskera suspendering eller att bli avsatt. Sedan dess saknar dock Sverige sådan lag. Ansvaret döms istället enligt Brottsbalken kapitel 20 och tjänstemännens arbete avgörs av LAS (lagen om anställningsskydd). Allt som oftast slutar det dock med att skattebetalarna får stå för notan utan att ha fått vara med på kalaset, och behövs mer pengar höjer politikerna bara skatten så att de som redan har betalat slarvet får betala en gång till. Av: Mikael Strömberg 7 8 å p d e m g H än S D G olf en MÅNADENS SVEP OM OSS Vi var ett tjugotal förväntansfulla golfare som samlades på Hooks golfbana som ligger vid den vackra Hokasjön sönder om Jönköping för att delta i årets SD-golf. Det var en vacker sommardag med klarblå himmel och lite lätt vind som mötte golfarna som kom ifrån olika delar av landet – Trosa, Strängnäs, Ronneby, Stockholm, Laholm, Jönköping och Sölvesborg m.fl. orter. Många av deltagarna hade inte träffat varandra tidigare så det var extra roligt att få knyta nya bekantskaper. Vi spelade tävlingen på den vackra parkbanan som ligger precis vid Hokasjön och det var därför fler än en person, bland annat undertecknad, som lyckades slå bollen i vattnet. Det var också många träd som stod i vägen för bollarna och andra bollar var som uppslukade av marken trots idogt letande. Fast stämningen var trots förlorade bollar på topp, för vem kan klaga när man umgås med Sverigevänner och spelar golf i fint väder i så vackra omgivningar som de småländska skogarna? Vi var många som bodde över på Hooks herrgård så det blev trevliga middagar tillsammans. Vi var mycket nöjda med allt från maten till boendet. Golf är en av de få sporter där man kan tävla mot varandra på lika villkor oavsett hur bra eller dålig man är. Det beror på det så kallade handikappsystemet som innebär att den som är mindre duktig får fler antal slag på sig att använda för att slå fram bollen till hålet. Det finns också en utslagsplats för män och en annan, lite längre fram närmare hålet, för kvinnor vilket gör att kvinnor och män kan spela tillsammans. Vår partiledare, Jimmie Åkesson, visade att han inte bara är bra på politik utan även på golf då han kom på tredje plats i par tävlingen. Golf påminner faktiskt i viss mån om politik eftersom man måste ha mycket tålamod, kunna hantera motgångar och inte ge upp i första taget för att lyckas i golf. Dessutom är en golfrunda helt oberäknelig för det kan gå precis hur som helst även om det självfallet spelar in hur skicklig man är på att spela. I år vanns lagtävlingen av Thom Gustafsson Sölvesborg GK och Anders Nyström Trosa GK. Det ryktas att en viss person är sugen på att få vinnarbucklan till Sölvesborg men just nu står den i Trosa i väntan på nästa års tävling. Jag vill rikta ett stort tack till Olas Svensson som arrangerade tävlingen och till alla som förgyllde tävlingen och helgen med sin närvaro. Vi hoppas att ändå fler vill delta då SD-golfen äger rum i augusti nästa år - ta med din vän eller partner och kom med oss och spela! Av: Madeleine Eriksson Bilder: Nicolas Westrup POLITIK MÅNADENS SVEP Rekord i hyckleri - Stefan Löfvens sommartal i Vasaparken I mitten av augusti höll Socialdemokraternas cirkusledare, Stefan Löfven, sommartal inför en rekordliten skara människor i Stockholm. Knappt 500 personer hade, trots det fantastiska vädret, orkat ta sig till Vasaparken för att lyssna på Löfvens ”käbbel”. Löfven tog i sommartalet förvisso upp en hel del viktiga punkter. Många bedömare har pratat om att mer eller mindre hela talet var en flört med sverigedemokratiska väljare. Och mycket riktigt, i många fall påminde till och med denna sommarflirt om en ren kärleksförklaring till sverigedemokratisk politik. Under sommaren har tydligen Löfven plötsligt upptäckt att Sverige har problem med organiserad brottslighet och att något måste göras åt saken. Han pratade om tiggeriet och om att inte längre acceptera olagliga bosättningar. Löfven gav i talet också sken av att ha upptäckt det internationella hotet från islamister, och sällar sig nu till de andra kappvändarna i sjuklövern som vill kriminalisera resandet för att delta i terrorgrupper. Löfven nämnde också invandringen och att Sverige inte ensamma klarar av trycket från omvärlden, att Sverige måste slopa det automatiskt permanenta uppehållstillståndet som gäller för vissa grupper, och att istället varje asylsökandes fall ska prövas individuellt, samt att ett avslag verkligen också ska innebära avslag och därmed återvändning. På punkt efter punkt närmar sig parti efter parti den sverigedemokratiska retoriken. Men trots att cirkusdirektör Löfven talar om ämnen som borde beröra når han inte ut. Det går inte att ta varken honom eller hans ord på allvar. Hyckleriet är så påfallande att tankarna istället far iväg åt andra håll: Varför har ingenting gjorts tidigare? Varför har man så länge låtsas som om ingenting? Att komma nu – efter decennier med huvudet långt nerkört i sanden, när vinden har vänt, när den folkliga opinionen går åt motsatt håll, när folket själva tröttnat på verkligheten och på åtgärder som aldrig kommit – det är inte trovärdigt. Det är snarare en spark i skrevet på alla de som under år ständigt har försökt att lyfta problemen i samhället, men som tillbaka istället har fått epitet om rasism och främlingsfientlighet kletat på sig. Trots Löfvens falska kärleksförklaring till delar av Sverigedemokraternas politik så står det ändock klart att Löfven har en tydlig avsikt om att fortsätta ösa skattepengar över området för invandring och integration. Trots en stor mängd arbetslösa svenska medborgare, fokuserar Löfven dessutom på att tala om extra stöd till nyanlända och om hur viktigt det är att just dessa ska få komma i arbete och känna framtidstro. Alla andra då – är de inte lika viktiga? Cirkus Löfven lär rulla vidare ett tag till tack vare sina borgerliga stödhjulspartier, men den som förväntar sig en socialdemokratisk förändring i linje med delar av sommartalets hyckleri lär få vänta i evighet. Av: Mikael Strömberg 9 10 MÅNADENS SVEP E KO N O M I Vad är ett mynt? Det har funnits många betalningsmedel genom historien. Snäckor, bärnsten, fjädrar, stenyxor och metallstycken, innan de första riktiga mynten dök upp. Tidiga mynt var ibland gjorda av porslin och även lädervarianter har förekommit. Sedan länge har dock myntet förknippats med ett mindre stycke metall. Metallstycket blir dock inte ett mynt förrän det fått någon slags märkning som slår fast dess värde. De första mynten anses ha sett dagens ljus någon gång under senare halvan av 600-talet före Kristus i konungariket Lydien och området Jonien – det landområde som vi idag känner till som Turkiet. Där vaskades ett mineral av blandningen guld och silver kallat elektron, vilket användes för att skapa relativt tjocka, bönformade mynt med ett lejonhuvud på. Under 500-talet före Kristus spred sig användningen av mynt till andra delar av världen. Samtidigt blev det allt vanligare att mynten tillverkades i guld eller silver, mycket beroende på vad det fanns för typ av gruvor i området. De första svenska mynten präglades under Olof Skötkonung 995–1022. Efter hand utvecklades nya metoder för att prägla mynten, och några tidiga idéer lever kvar än idag. Den räfflade kanten kom till exempel till för att avslöja om någon klippt bort kanterna på mynten, en metod som användes av oärliga för att smälta ner kanterna och göra profit. Idag görs dock mynten av billigare legeringar vilket har gjort att kopplingen mellan myntens nominella och faktiska värde helt har försvunnit. Av: Mikael Strömberg Roten till greklandskrisen I augusti 2004 tände vindsurfaren Nikolaos Kaklamanakis den olympiska elden i Aten och OS hade därmed invigts. Under början av 2000-talet var Grekland ett land mycket hög tillväxt, bara spelen kostade 80 miljarder omräknat till svenska kronor, och då har man inte tagit hänsyn till investeringar i bland annat infrastruktur såsom motorvägar, tunnelbana och en ny flygplats. Två år tidigare hade Grekland ingått i valutasamarbetet och infört Euron, något som gav landet möjlighet att låna stora belopp till en mer förmånlig ränta än tidigare. Inom EU-kommissionen ville man emellertid vara mer försiktig vad gäller ett inkluderande av Grekland i valutasamarbetet då landet ansågs ej vara moget för ett sådant samarbete. Dessa tvivel kom sedan att visa sig vara befogade. Några år efter att finanskrisen slagit hårt mot landet visade det sig 2010 att Grekland medvetet vilselett långivare med sina räkenskaper. I realiteten var landets budgetunderskott och statsskuld avsevärt högre än vad de tidigare officiella siffrorna gjort gällande. Snart efter att redovisningsbluffen blivit kände krävde både tyska och franska långivare att räntorna skulle höjas i syfte att kompensera för den ekonomiska risken dessa tog. I samband med detta genomfördes kraftiga nedskärningar i grekisk offentlig sektor. Efter att offentliganställdas löner blivit frysta gick den Europeiska centralbanken (ECB) in med ett första stödpaket för att rädda Grekland ur krisen. Situationen har därefter följts av regeringskriser, demonstrationer, stängda banker, frysta tillgångar och sänkt minimilön i kombination med höjda skatter. Den ekonomiska situationen har förändrats till det sämre i en nedåtgående spiral trots ytterligare två nya stödpaket och trots att kraftiga restriktioner införts i landet. Av: Mattias Wester MÅNADENS TEMA BARNSLIG POLITIK Med barnasinnet kvar Under våren inleddes ett intensivt arbete på Sverigedemokraternas riksdagskansli. Uppdraget var enkelt formulerat: skapa Sveriges bästa familjepolitik. Att fullfölja arbetet var desto svårare. Det är inte en oviktig uppgift, tvärtom. Familjen har alltid haft en central roll i Sverigedemokraternas syn på vad som skapar trygghet. Ni känner till vår gamla slogan - Familj, hembygd, fädernesland. Som familjepolitisk talesperson fick jag äran att leda arbetsgruppen. En av de saker jag är mest stolt över är att vi redan från start enades kring ett tydligt perspektiv - barnens. Alltför ofta tenderar familjepolitiken fastna i hur politiker ser på vuxnas behov och önskemål. Samtidigt är det ju barnen som ytterst tar konsekvenserna av den politik som förs. Inte minst då de inte själva kan påverka sin situation. Som tur är har vi alla varit barn en gång. Många av oss har eller hoppas få egna barn. Det gör att vi faktiskt har ganska goda förutsättningar att sätta oss in i och förstå de olika behov, önskemål och drömmar som formar barns verkliget. Vi bär alla på minnen av obeskrivliga lyckorus, fantastiska äventyr, knepiga problem och smärtsamma ögonblick. Vi vet vad som gjort oss lyckliga men också vad som fått oss att sjunka till botten. Vi vet vilka erfarenheter vi vill erbjuda de som växer upp idag, och vad vi hoppas låta dem slippa uppleva. Eftersom vi alla en gång varit barn vet vi precis hur viktigt det är med goda villkor under uppväxten. Vi vet att dagens barn är morgondagens vuxna, att det är de som en dag kommer vara i vår position och axla ansvaret för vårt samhälle. Men det är inte primärt av denna anledning vi bör göra deras liv så bra som möjligt. Anledningen är så mycket enklare än så: våra barn är helt och fullt utlämnade till våra beslut. Vi ansvarar för deras liv, och vilket slags ansvar tar den person som endast ser till sina egna villkor? Grunden för vare samhälle är de mellanmänskliga relationer som finns bland dess medborgare. Familjebanden är kanske de starkaste av dessa. Utan människor i vår närhet förlorar livet mycket av sin mening. Faktum är att utan mänsklig kontakt blir vi både fysiskt och psyktiskt sjuka. Därför måste varje gott samhällsbygge ta sin utgångspunkt i hur de bästa förutsättningarna kan skapas för starka och trygga relationer. Därför måste familjens villkor få stå i centrum, och barnens välmående få visa vägen. t l l u f t f a r k E tt Under årets upplaga av politikerveckan i Almedalen presenterade Sverigedemokraterna ett förslag på nytt politiskt program, en ”barnslig politik”. Detta har arbetats fram av en arbetsgrupp på partiets riksdagskansli. Arbetsgruppen har bestått av personer som på olika sätt arbetar med frågor som rör barn. Bland dessa återfinns representanter från både social- och socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, civilutskottet samt talespersoner och tjänstemän. Totalt har hela 45 olika åtgärdsförslag formulerats och samlats. Dessa består av både sverigedemokraternas befintliga familjepolitik såväl som många helt nya förslag. Medan vissa förslag, så som höjd föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer redan ryms i vårt befintliga budgetförslag, utökar vi den ekonomiska satsningen med ytterligare 1 miljard kronor per år. Detta täcker de nya förslagen så som exempelvis fler utbildningsplatser för blivande barnmorskor samt bättre matkvalitet i förskolorna. Till vår hjälp med beräkningarna av förslagens kostnader har vi haft samarbete med Riksdagens utredningstjänst (RUT). Dessa har bland annat beräknat förslag som slopad karensdag för personalen i förskolan samt fler utbildningsplatser för blivande barnmorskor. Förslaget på politiskt program kommer under hösten att åter presenteras på våra kommande Landsdagar. Sverigedemokraterna är ett välfärdsparti och för oss är det viktigt att människor i alla åldrar finner trygghet i vår nationella välfärd. Med detta program kan vi på riktigt förbättra för Sveriges minsta och samtidigt visa att vi är ett parti för alla, från de yngsta till de äldre. Mikael Eriksson Sverigedemokraterna i riksdagen Gruppledare politiska tjänstemän f ör åtg ä s n e n r ba Förbättrad matkv alitet på förskolorn a, 100 milj kr per år. torlek, pernas s p ru g rn a Minska b milj kr per år 100 barn ns på 15 rä g x a m n e har Vi vill se rupperna g rn a B . p (2014) per grup förra året rn h c o r e ökat allt m 3 000 förskoleba 11 teg 20(!) gick hela som övers på fler r e p p ru g i atsa ill även s barn. Vi v r blivande r e splats fö l. g in n d il utb ersona förskolep Matkvalitet är viktig , för både ork och hälsa. Vi vill ersätta mottagningsköken med tillagningskök och fokusera på närodlat framfö r halvfabrikat. Målsättningen är at t minst en utbildad kock ska finnas vid varje kök. är ds pa ke t ! a t s ä b s som förlossning Förbättringar in år r pe kr ilj n, 150 m och eftervårde tser t utbildningspla Vi vill öka antale mma ko kt för att på si för barnmorskor som t is br n barnmorse tillrätta med de gen in st ll även ge land idag finns. Vi vi d gg för utby stimulansbidrag t eftervård. m sa förlossnings- nsdag för r. Slopad kare milj kr per å nalen, 250 o rs e p le o k förs t är en tt som att de sä a m m sa å P te ska sjuka barn in tt a t e rh a kl lv sjä r inte att n, vill vi helle la ko rs fö i s . För att vista ll jobbet sjuka ti r å g n le a n vskaffa perso ingen vill vi a n d ri p ts it sm kola. minska inom all förs karensdagen Kraftigt h öjt k förskolorn valitetsbidrag till a, 250 mil j kr per år. Detta dela s ut (och fö ljs att säkers tälla kvalité upp), med syfte n i förskolo maxtaxan rna när är u idag exem ppnådd. Trots detta pel på förs fi kolor där b nns trygghet ä arnens ventyras. V i vill kraftig detta från t höja 500 till 75 0 miljoner kr per år. Alla punkter i barnprogrammet: 1. Båda blivande föräldrar ska ges ledigt mot ersättning vid besök hos mödravården. 2. Förbättra processen med att fastställa faderskapet. 3. Utreda hur andelen förstagångsföräldrar som genomgår föräldrautbildning kan öka. 4. Förbättra insatserna för att minska gravidas bruk av skadliga ämnen. 5. Utreda och ge ofödda barn från vecka 22 juridiskt skydd vid våldshandling. 6. Förstärka och förbättra graviditetspenningen. 7. Utbilda fler barnmorskor. 8. Införa nationella riktlinjer för svensk neonatalvård. 9. Införa statligt stimulansbidrag så landstingen kan bygga ut förlossnings-/eftervården. 10. Kartlägga och säkerställa tillgången på barnavårdscentraler. 11. Nej till en tredje pappamånad! 12. Avkvotera föräldraförsäkringen och låt familjerna bestämma själva. 13. Slopa Jämställdhetsbonusen omgående. 14. Utöka föräldrarnas frivilliga rätt till deltidsarbete. 15. Höja och införa vårdnadsbidraget i alla Sveriges kommuner. 16. Inrätta särskilda och frivilliga förskoledagar. 17. Minska barngruppernas storlek inom förskolan. 18. Utöka möjligheten till heltid i offentlig sektor. 19. Kraftigt höja statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan. 20. Höja förskolornas matkvalitet. 21. Sluta genusexperimentera med pedagogiken. 22. Införliva satsningen en skapande skola även i förskolan. 23. Förbättra stödet för barn med särskilda behov. 24. Se till att skollagen om minst en utbildad förskolelärare ska efterlevas. 25. Förbättra arbetsmiljön och välmående hos förskolepersonalen. 26. Slopa karensdagen för all förskolepersonal. 27. Utöka möjligheterna till barnomsorg på obekväma tider. 28. Utreda och uppmuntra till fler dagmammor. 29. Se över möjligheten att låta anhöriga mot ersättning stå för viss barnomsorg. 30. Främja uppkomsten av fler föräldrakooperativ. 31. Inrätta en stimulanspeng där staten medfinansierar den öppna förskolan. 32. Öka anslagen till barn- och ungdomspsykiatrin. 33. Främja en god kost och näring för alla barn. 34. Utvidga kraven på registerkoll vid arbete med barn. 35. Införa ett offentligt bosättningsregister över dömda pedofiler. 36. Inrätta nationella riktlinjer vad gäller information kring personalens anmälningsplikt. 37. Införa en lagstadgad rätt till faderskapstest efter barnets födse. 38. Se gemensam vårdnad som norm efter födseln. 39. Minska köerna till familjerådgivning och sikt göra den kostnadsfri. 40. Tillsätta fler medlare vid vårdnadstvister. 41. Utreda barnperspektivet i rättsväsendet och anser att delad vårdnad ska vara norm. 42. Utreda nuvarande och förbättra regelverket kring fosterhemsadoptioner. 43. Förstärka föräldrapenningen. 44. Höja och förbättra bostadsbidraget för barnfamiljer. 45. Förbättra merkostnadsbidraget inom vårdbidraget. 46. Förbättra underhållsstödet. ättra. Som n i, men mycket går att förb tryggt land att föda sina bar och stolt att t bra dig ett väl den mig een för avs mma, gör det där Sverige är i många men kanske främst som ma r . nno kvi litik SDnpo för bar nde nsk föra sve reform för politiker, ord utarbetat ett förslag till en tillsammans med mitt parti gram, förslag till ett nytt politiskt pro demokraterna presentera ett rige inför och efter Sve na de kän kun att n ar cka jän lsve Under Almeda t föräldrar och barn fört ghe tryg den i ng pru urs sitt nehållet har en alltid måste vara barnets barnprogrammet. Programin gemensamma utgångspunkt den att else rtyg öve vår är m det växt diskuteras. en förlossning. Detta efterso som direkt påverkar barns upp itik pol när de åen välm och trygghet Fastställande av faderskap Nuvarande regelverk gör det ra även fadern i barnets liv. ude inkl att rt st två vkla själ rna ate okr tidpunkten för födsel. Tidiga Det är för mig och Sverigedem båda föräldrarna är ogifta vid om , inte kap rna ers ldra fad förä era a istr båd reg för ställa till problem emellertid komplicerat att en istrering ske, och detta kan ing reg edn en anl kan g den nin Av oss lts. förl stäl ad innan faderskapet fast månader innan planer da avli lle sku nog era iskt istr reg trag föräldrarna godkänner detta, kan minst juridiskt om någon av föräldrar, i de fall där båda att så ken bal ldra förä om iva jligt. vill Sverigedemokraterna skr faderskap så tidigt som mö Fler utbildningsplatser n allvarligt blir det då dessa eenden allvarligt. Synnerlige avs nga må i är en g är ett ärd välf a allmänn n. Trots att barnmorskor ida Ett nedmonterande av den ängningen deras nyfödda bar förl i tet. I det och r kot dra ers mö und e ja and stäv hav ills gjorts för att nedskärningar påverkar utbildningsplats har inget hitt ken. per styc de 300 kan are ssö rlig and ytte tah d förs me r bristyrke, och med fem antalet utbildningsplatse ka utö vi vill slår före rna okrate barnprogram som Sverigedem Livsuppehållande åtgärder . Det finns i komplikationer skulle inträffa d barnet kommer att få om vår kommuner en vilk liga a som erk I påv er. rig ärd ald åtg får Var ett barn föds en på livsuppehållande syn ler gäl vad ner Då det mu 24. kom der mellan kan vara från vecka Sverige mycket stora skillna dan det i andra kommuner me 22 ka än vec r rare efte t sna er förs in nkt er grafiska utgångspu sätts dessa livsviktiga åtgärd välmående baseras på geo a m änn ino d allm vår iv och liat nad pal rlev för öve rk pande regelve är orimligt att ett barns verka för ett nationellt övergri rna ate okr dem rige Sve vill r tekniska möjlighete förlossningsvården. Carina Herrstedt Riksdagsledarmot Socialutskottet Som ledamot i Civilutskottet arbetar jag m bestämmelse ed frågor som r om föräldrars bland annat rö skyldigheter. r regler gälland Tre av de vikt e äktenskap oc igaste punkte h rna för mig är : Gemensam vå Sverigedemok rd nad ska vara raterna anser at norm t en känd fade det en självkla r till barnet per rhet att barn sk automatik skal a ha rätt till bå sig direkt oläm l tillerkännas ge da sina föräldra plig som föräld mensam vårdna r borde om de er. Trots arbete inte är gifta, en d. För oss är t är möjligt och t med jämlikhe sam avgöra om ingen av föräld t i familjen kvar fadern till det ge riskerar att gå ra rn st a har visat år m od mensamma ba miste om sin fa erns unika rätt rnet ska få dela r endast på grun att, i de fall förä d vårdnad. Detta ldrarna d av att detta är innebär i vissa moderns vilja. fall att barn I dag får båda vårdnad autom föräldrarna en atiskt om de är dast gemensam gifta. Sverigedemok Familjerådgivn raterna vill min ing ska köerna till riktlinjer för hu familjerådgivn r familjerådgivn in g och på sikt göra ing ska funger olika orsaker be a och vad den den kostnadsfri höva råd och st ska innefatta. I , samt införa na öd för att familj Det är sällan br dagens stressad tionella ens vardag, bå a för någon, va e samhälle kan de praktiskt oc re sig föräldrar ekonomiska sk människor av h relationsmäs eller barn, att fö äl, men för att sigt, ska kunna underlätta vard räldrar upprätth är önskvärt att fungera väl. agen och undv åller en relatio samhället kan ik n av endast pr a up er ps bjuda stöd till lit an en hjälp för fam de ak up tiska eller pb familjer som be rott i den mån iljerna. Familjer det är möjligt an finner sig i svår ådgivning erbj finns en del pr a se si r vi att det tu at uds idag inom ioner och där fa oblem som be det offentliga, höver lösas. De miljerådgivning stundtals rejält i bå ls de kan vara är ko vä beroende på va mmuners och ntetiderna på m landstingets re r i landet man ånga håll i land gi bor. Barn ska in inte tillåter stöd . Det et vä ldigt långa, de te behöva uppl i tid och likvärd ls varierar pris eva en svår fam iga möjlighete erna iljesituation för r till stöd bör er bjudas oavsett att ekonomin var i landet man bor. Sverigedemorka Medling vid se parationer terna vill att tv ister kring vård kring en samfö nad i första ha rståndslösning nd ska lösas ge . En separation en möjlighet at nom medling, kan vara en up t förbättra situ där målet är at privande och sv ationen för barn att komma över t föräldrarna en år tid för en fa oc h slippa långa ens genom med as milj, inte minst rättsprocesser ling i de fall intre ska vara delad för barn. Vi ser genom att vård ssekonflikter up mellan föräldra na ds ha pstår. Eftersom varna får möjlig rna och vara de en rättsproces vi anser att vård het till t fram tills en do s dras igång, va naden av barn mstol beslutat ra att medling lösning för barn som norm om sker mellan vå nå ets bästa. En vå go t an na t, så ska första rdnadshavarna, rdnadstvist i do insats innan för att försöka mstol är tyvärr komma fram til ofta en lång oc undvikas, är de l en gemensam h tärande proc t till gagn för bå ess och om vå de föräldrar oc rdnadstvisten ka h barn. n Mikael Eskilan dersso Riksdagsledarm n ot Civilutskottet från gor rörande all utbildning ttet arbetar jag med frå sko sut ing ildn r. Utb i olo ot högsk Som ledam ing vid universitet och förskola till högre utbildn ta rummet och där vår där kvaliteten sätts i främs la sko för en ad ha vill r ate mhet skall vila på bepröv Vi Sverigedemokr ass. All pedagogisk verksa pkl top ell tion rna inte i är förskola vara evidensbaserad. vetenskaplig grund och och aternas förskola. En lugn är viktiga i Sverigedemokr rar och äld a för lek och att n bar nen e samt frihet för bar Trygghet för båd r för olämpligt beteende, . nse lan grä sko ra för kla a e nsk båd sve där trygg miljö vår vision av den riktning är ledstjärnor för utvecklas i en gynnsam nska att vår vision av den sve r och är övertygade om nga sni sat vill vi: at tiga ann vik nd nga Bla ar av världen. Vi gör väldigt må er för förskolan i stora del nst mö ett bli na kun lle förskolan sku för stora Att barngrupperna inte är högst 15 barn per grupp. om tion nda me om rek Införa en litet i verksamheten. garanterar en bättre kva hört mycket gen på en förskola är oer lepersonal. Smittspridnin sko för för denna för stå ll en ska dag n ens ale kar Slopa inte rimligt att person är t De tor. kon ett . t.ex mer omfattande än på kostnad själv. förskolan garanteras. trygghet och säkerhet på att hög så a tor. var ll ska kommunal budgetregula Att personaltätheten tiga för att tjäna som en vik för allt är n bar a vår Förskolan och Stefan Jacobsson Riksdagsledarmot Utbildningsutskottet Linus Bylund om den ekonomiska tryggheten Som ledamot i Socialförsäkringsutskottet arbetar jag med frågor rörande den ekonomiska tryggheten för barnfamiljerna. Vi gör väldigt många viktiga satsningar och det är inte lätt att peka ut vilka som är viktigast, men dessa tre tillhör de viktigaste för mig: Föräldrapennin g v onomiska beho naturliga skäl ek av t er m m sa om r, lk fte til Med barn a ökade utgi e inte haft. Dess en hel som man tidigar n inte motsvarar ge rin äk rs fö ra ld rä en ekonomisk det faktum att fö ga gånger finns ån m t de t at r affa barn. inkomst, gö m planerar att sk so de r fö el sk trö inte heller rlig, och det är tu na llt fu är el skaffa denna. En sådan trösk bition att helt av am as rn a te ra ok t den ekonomisk Sverigedem som önskvärt at t . de um vi r im in se m d t rti Emelle hålls på et r t att bilda familj fö te tta slu rlä be r de fö un in t oron framtid och at s lle hä tig m sa vik rje enar vi är en Barnen är va att bilda familj m et in eg om st on ta t ek at l vi stärka människor pgifter. Därför vil l up til s er en rs rd su lfä re vä del av terligare nom att anslå yt ge r ilje m fa rn ba för n. föräldrapenninge Graviditetspennin g Sverigedemokrater na anser att det sä rskilt under den sis i graviditeten ska fin ta tiden nas förutsättningar för lugn och harmon mamman såväl som i, för för barnet i livmode rn. För kvinnor som av ett ansträngand på grund e yrke upplever be svär finns idag möjlig graviditetspenning. het till Denna kan erhållas från och med 60:e innan beräknad föd dagen sel. Trots detta neka s många denna av med följd att de tvi lastning, ngas fortsätta arbeta heltid, trots höggrav och inte sällan med iditet fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Att behöva gå till ett jobb och utföra arb etsuppgifter man int att man klarar av led e känner er naturligtvis till ök ad oro och stress, negativt för både ma detta är mman och barnet. Därför är det vår am att nå en högre an bition är del beviljade ansö kningar om gravidi så att fler kvinnor än tet sp enning, idag ges möjligheten att trappa ner eller ta en paus från arb helt etet under de sista veckorna av gravidi Målsättningen är att teten. ingen som är i beho v av avlastning unde graviditetens slutsk r ede ska nekas detta . Bostadsbidrag Bostadsbidraget är idag en viktig extra trygg het för barnfamiljer med låga inkomster. Bidraget kan ansökas om hos Försäkringskassan. Vi vill öka anslagen till detta då vi är medvetna om betydelsen av en trygg privatekonomi. Som redan nämnts lever idag många barn i ekonomiskt utsatta familjer. Detta kan för barnet innebära flera negativa konsekvenser. Exempelvis är det vanligare för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer att mobbas, men det påverkar även barnets möjlighet till fritidsaktiviteter samt kan leda till sämre resultat senare i skolå ldern. För oss som välfärdsparti är det en självklarhet att barnfattigd om inte ska finnas i Sverige. Bostadsbidraget är ett av de viktigaste instru menten som idag finns för att komma tillrätta med fattigdom då bidraget riktas särskilt till de som har det svårast. Ett annat problem kopplat till detta är att familj er, trots att de uppgivit korrekt information vid ansökningstillfället, plötsligt kan bli återbetalningsskyldiga om inkomsten efterhand förändras. I vissa fall kan detta leda till att ett större belopp plötsligt ska återbetalas trots att priva tekonomin redan är ansträngd. Vi vill se en översyn av nuvarande regelverk med syfte att kunna anpassa återbetalningsskyldigheten efter privatekonomisk a förhållanden i de fall där inget fel eller fusk begåtts. Vi motsätter oss a ll form av kvoterin g och styrning av föräldraförsäkring en och vill flytta tillb aka all makt till familjerna. Det inn ebär slopat tvång rörande hur familj föräldradagarna o er tar ut ch omedelbart avs kaffande av den så kallade jämställdhetsbonu sen. Linus Bylund Riksdagsledarmot Socialförsäkringsutskottet Mikael Eriksson Sverigedemokraterna i riksdagen Gruppledare politiska tjänstemän 20 Fackförbunden och demokratin tagit ställning mot demokratiskt valda partier, framkom att Mats var politiskt aktiv inom Sverigedemokraterna. Därefter gick utvecklingen ganska fort. Snart därpå damp ett brev ner i Mats brevlåda där det går att läsa: ”Förbundsstyrelsen för Livsmedelsarbetareförbundet har behandlat en hemställan om entledigande av förtroendeuppdrag för dig då du innehar uppdrag för Sverigedemokraterna.” När Mats Hansson, 53, svarar i telefonen är det en glad man som talar. När vi senare ska komma till att beröra ämnet som föranleder samtalet hörs det tydligt på Mats röst att han är trött och uppgiven inför situationen. Mats historia är på intet sätt unik, han är en av många utstötta sverigedemokrater som utsatts för allvarliga övergrepp av samhället de senaste åren. Nej, Mats är inte unik, men hans historia är talande för det samhälle den trånga åsiktskorridoren de senaste åren har skapat. Allt började med att fackföreningen Livsmedelsarbetareförbundet tillsammans med vänsterorganisationen Expo skulle anordna en demokratidag för fackligt engagerade. En inbjudan skickades ut till Mats som vid den tiden var facklig ordförande på sin arbetsplats. I den inbjudan som skickats ut kunde Mats läsa hur Sverigedemokraterna jämställdes med fascistoida politiska rörelser, en beskrivning som Mats i egenskap av aktiv Sverigedemokrat inte kunde känna igen sig i. Av den anledningen valde Mats att omedelbart kontakta den ansvarige för kursen för att påtala problematiken i att ett fackförbund anordnar en demokratidag, tillsammans med en vänsterorganisation med tydlig agenda, och i inbjudan till densamma förolämpar en påfallande del av den svenska befolkningen. Några månader senare kom en representant från den fackliga föreningen Livs på besök på Mats arbetsplats och det är här historien blir riktigt allvarlig. Efter att kritik mot upplägget om att anordna en utbildningsdag enligt demokratins principer tillsammans med vänsterorganisationen Expo, som tydligt Mats hade nu blivit fråntagen alla fackliga möjligheter att vara med att påverka i frågor som påverkar honom själv på arbetsplatsen, såsom till exempel lön. Detta exempel visar inte bara på en väldigt trång åsiktskorridor där den som tycker fel måste straffas, det visar också på den otroliga beröringsskräck för Sverigedemokraterna som finns hos meningsmotståndare. För i realiteten har fackförbund övergått från att värna om de anställdas rättigheter till att systematiskt diskriminera oliktänkande, något som gör detta till en långt mycket större fråga än föreningsrätten. Mats, och andra Sverigedemokrater med honom, fråntas inte enbart inflytande på arbetsplatsen utan också det grundlagsskydd som ger honom rätt att yttra sina åsikter. Än mer prekär skulle demokratin visa sig vara i den debattstorm som följt många av liknande uteslutningar. Fackföreningarnas representanter har med hjälp av plattityder och godtyckliga resonemang om föreningens värdegrund slingrat sig ur sitt ansvar för att föra kollektivets talan på arbetsplatsen. Ingenstans finns någon förklaring som direkt ger svar på vilken värdegrund som strider mot socialkonservatismen. Frågan alla demokrater måste ställa sig är om det verkligen är acceptabelt att en förening, vars huvudsyfte är att skydda och hjälpa gemenskapens talan på arbetsplatsen, utesluter sina egna medlemmar från inflytande på grundval av dennes politiska ställningstagande. När föreningen bjuder in Expo för att föreläsa om fascism och Sverigedemokraterna, var går egentligen gränsen för att uppfattas som politiskt avvikande och extrem? Men det kanske är där det huvudsakliga problemet ligger. En förening med rötter i socialismen vars uppfattning om demokrati inte överensstämmer med vad verklig demokrati egentligen innebär. En helt klart förbryllande nyhet i sig. Av: Mattias Wester Triangulering och hyckleri På senare år har det när det gäller svensk politik blivit allt vanligare att prata om triangulering. Begreppet innebär egentligen att partier i grundläggande politiska frågor söker finna en tredje position, mellan den egna och den som motståndaren företräder, för att på så sätt attrahera motståndarens väljare i respektive frågor. I Sverige fungerar dock begreppet mer som ett förskönande ord av politisk kopiering och efterapning. "Nya" Moderaterna använde sig av metoden för att locka över socialdemokratiska väljare vilket gav dem framgångar i både valet 2006 och 2010. Genom att kopiera och förfina Socialdemokraternas retorik och politik i många frågor lyckades Moderaterna att ta sig hela vägen till makten – två val efter varandra. Partiet kallade sig "Sveriges nya arbetarparti", de pratade om klasser och de lovade att göra livet bättre för Sveriges låg- och medelinkomsttagare. Klassisk Socialdemokratisk retorik. Moderaterna är dock långt ifrån ensamma om att använda sig av trianguleringsmetoden. Socialdemokraterna har även de under många år tvingats att förflytta sig i sina ståndpunkter om och om igen. Socialdemokraterna var t.ex. under Alliansens regeringstid motståndare till alla fem jobbskatteavdrag. Allt eftersom jobbskatteavdragen visat sig uppskattade av allmänheten har dock Socialdemokraterna ändrat sin ståndpunkt och därmed sagt sig inte vilja göra de förändringar som de tidigare själva förespråkat. Trianguleringen, kopieringen och efterapningarna har idag gått så långt att det i många frågor knappt går att se skillnad på partierna. Partierna har blivit så lika varandra att det mellan socialister och borgare inte längre finns några större motsättningar dem sinsemellan. Faktum är att de idag har ingått oheliga allianser i mängder av kommuner landet runt. Och även i riksdagen kliar de varandras ryggar under DÖ. Det är tydligt att det både för socialister och borgare är viktigare med makten i sig än att stå upp för ideologi och det man tror på. Det enda som betyder något är partinamnet de representerar – innehållet i politiken har ingen som helst betydelse. De ändrar sig i frågor fram och tillbaka och vet aldrig på vilket ben de ska stå. Ena dagen är de mot våra förslag och kallar dem för diverse epitet. Nästa dag har de stulit förlagen och presenterar dem som deras egna. För Sverigedemokraterna är det annorlunda. För oss spelar det ingen roll om alla andra partier går åt motsatt håll eller om vi får mothugg i svenska medier. Vi står upp för det vi tror på. Väljarna vet var de har oss. De vet vad vi står för. En färsk undersökning från Novus bekräftar också detta; väljarna uppfattar SD som i särklass tydligast av alla partier. Till skillnad från de andra partierna, som leds av fegisar och syltryggar utan idéer, så står vi rakryggade med färdiga förslag för att uppnå förändring på riktigt. Idag anpassar sig inte längre de andra partierna efter varandra. Idag anpassar de sig efter oss. Idag är det Sverigedemokraterna som är centralpunkten i svensk politik. Det är oss alla andra förhåller sig till. Det är vi som är framtiden. Av: Mikael Strömberg 22 Stockholms stads tiggerikampanj ”Den mest lyckade marknadsföringskampanjen i Sverige någonsin” Sverigedemokraterna i Stockholms stad hade i sommar en uppmärksammad tiggerikampanj som enligt en Sifoundersökning nådde hela 92% av Sveriges befolkning. En från början ganska anspråkslös lokal kampanj fick nationell – till och med internationell – spridning, och har redan kommit att kallas ”Den mest lyckade marknadsföringskampanjen i Sverige någonsin”. Kampanjen har uppmärksammats världen över och talats om i några av världens allra största medier, såsom FOX News, BBC och Der Spiegel. Den 3 augusti tapetserades tunnelbanan på Östermalms torg i Stockholm med blåsippor och budskapet: Sorry about the mess here in Sweden. We have a serious problem with forced begging. International gangs profit on peoples desperation. Our government won’t do what’s necessary to solve this. But we will! And we’re growing at record speed. We are the opposition and we promise real change! We are the Sweden Democrats. Welcome back to a better Sweden in 2018! Ursäkta röran här i Sverige. Vi har ett allvarligt problem med att folk tvingas till att tigga. Internationella ligor profiterar på människors utsatthet. Vår regering gör inte vad som behövs för att lösa detta. Men det kommer vi att göra! Och vi växer med rekordfart. Vi är oppositionen och vi lovar förändring på riktigt! Vi är Sverigedemokraterna. Välkommen tillbaka till ett bättre Sverige 2018! Redan på kvällen samma dag som tunnelbanan affischerades hölls en stor demonstration på Norrmalmstorg i Stockholm mot upplåtelsen av kampanjen. Polisen uppskattade initialt antalet demonstranter till ett tusental, men folk fortsatte att strömma till och polisen har i efterhand uppgett att demonstranterna sannolikt var fler än så. Efter demonstrationen stormade ett hundratal vänsteraktivister och gröna hippies tunnelbanestationen. Där trampade de sig förbi både ordningsmakten och tunnelbanespärrarna för att riva ner Sverigedemokraternas affischer från väggar och tak – utan ingripande från varken polis, vakter eller ens kravallpolis som funnits på plats i och med demonstrationen. Dagarna efter stormningen av tunnelbanan diskuterades det flitigt både i media och på sociala medier om yttrandefriheten och att lägga eventuella begränsningar på den, samt om tiggerikampanjen skulle förbjudas och även om huruvida aktivisterna gjort rätt eller fel i att vandalisera kampanjen. Resultatet blev, efter noga övervägande av SL, att stoppa Sverigedemokraterna från fortsatt kampanjande med hänvisning till att aktivisterna annars skulle kunna göra sig illa vid ytterligare vandalisering. Och även om den angivna orsaken skilde sig från vandalernas önskemål så var resultatet i slutänden detsamma – ett stopp för Sverigedemokraternas kampanj mot det organiserade tiggeriet. Kampanjen som skulle varat i två veckor fick endast sitta uppe under en dag. Men budskapet nådde långt utanför Stockholms tunnelbana. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på bland annat TV4, har kommenterat kampanjen som ”Sveriges mest slagkraftiga reklamkampanj sedan ’Kräftor Kräva Dessa Drycker’ -affischerna från sprit-folkomröstningen 1922.” I sin analys skriver Oscarsson: ”Aldrig förr har en så lågbudgeterad kampanj fått så stort genomslag.” Av: Mikael Strömberg 23 24 KENT provar gokart Jag har tidigare aldrig haft en större entusiasm över motorsport men jag har till och från funderat på om det faktiskt kan vara så att jag ändå har bensin i blodet. Tillsammans med två vänner gav jag mig iväg för att testa en traditionell gren inom motorsporten – GOKART. Normalt sätt är jag inte helt bekväm med att köra snabba grejer jag inte kan hantera, men efter första racet kände jag att jag hade betydligt mycket mer kontroll än vad jag någonsin trodde att jag skulle ha vid ratten. Jag vågade helt enkelt mer. "NU HAR JAG PRESSEN PÅ MIG, JAG HAR ALLT ATT FÖRLORA." Av någon outgrundlig anledning hamnade jag inte på förstaplats efter det första racet. Pressen på mig själv ökade såklart, och jag kände att jag hade allt att förlora. I och med min nyfunna vilja att vinna säkrade jag i andra racet en enkel förstaplacering och kan bara konstatera – visst har jag bensin i blodet. "Om jag kör om mer borde jag vara snabbare, hur kan dom bakom vinna?" Betyg 3.5 5 KENT Vill ni se Kent Ekeroths insats under gokarten? Gå in på sdkuriren.se! Linus lagar helst inte efter att den ligger på tallriken” ”Man får visst leka med maten, men Falukottar och Igelkorvar med potatismos och sval gurksås Falukorv är gott! Det tycker i alla fall jag och mina barn. Maträtter med falukorv tycks i regel varieras på följande tre sätt: Stekt falukorv i skivor, ugnsstekt falukorv med tex ost och lök, samt korv Stroganoff. Här kommer ytterligare en, mycket barnvänlig, variant på ugnsstekt falukorv som man kan ta till när man tycker de andra varianterna blivit trista, eller när man vill ge barnen en extra anledning att intressera sig för matlagning. Jag har valt att servera korven med egengjort potatismos, grönsaker och en sval gurksås. OBS! Det är naturligtvis tillåtet att laga falukottar även till ett middagssällskap utan barn, men det är inte helt osannolikt att en och annan kommer att höja på ögonbrynen. Steg ett (görs med fördel dagen innan). Ingredienser för 4-8 personer 1 Riv lök och gurka och blanda alla ingredienser till den svala gurksåsen i en skål så såsen hinner stå och dra en stund i kylskåp innan servering. 2 Sätt ugnen på ca 200° C och dela därefter falukorven i lämpliga bitar genom att skära den med sneda snitt. På så sätt får varje bit en spetsig del som kommer att utgöra nosen på respektive falukott. 3 Skär till varje bit så att nosen blir så som du vill ha den. 4 Om du är hungrig, ät glupskt upp småbitarna du får över när du skurit färdigt, annars kan du spara och tillaga även dem. 5 Snitta ett drygt en centimeter djupt rutmönster på varje falukovsbits ”rygg”. Ju finare mönster, desto knaprigare yta. 6 Stick in kryddnejlikor där du bedömer att falukottar bör ha sina ögon. 7 Lägg falukottarna i en ugnssäker form och tillaga dem i ugnen tills de får den yta du föredrar (ca 20 minuter). Servera falukottarna (eller igelkorvarna om du så vill) med det tillbehör som sällskapet föredrar, lämpligtvis potatismos eller makaroner, grönsaker samt med den svala gurksåsen. Passande dryck till denna anrättning kan vara iskall mjölk, eller varför inte citronvatten. 25 - Falukorvsring 800g - Kryddnejlikor - Potatismos eller makaroner Ingredienser för såsen: - Riven röd lök, ca en halv. - Riven gurka, ca en halv - Svartpeppar, några drag med kvarnen - Salt, ett par nypor - Gräddfil, 5 dl s! p i t r e t s Hip helt ga något rifiera. La yn vissa har te s ip h tt otts årt a ept är sv msk igelk korvens Detta rec laga på vilken he n stund över falu a att e ek hk annat oc gärna på att orera glöm inte att påp av ch rda ssa o jo a r, g P e h t. ft c e o ra ll istä örkerk nyttiga m o r ll ä ti e iste r d e a n d g a å svalk het b kopplin r i allmän ommenderas ett ka. e ri te u rk cha rnac a rek r. Till dett momill och palste döda dju a k å p rt g jo 26 BAROCKT SD-KURIREN SUMMERAR MÅNADENS TRAGIKOMIK ”Om du vill tigga får du gå till länsstyrelsen, skicka in ett papper som säger ’jag vill tigga’ och så finns det vissa gator och vissa tider som man får ansöka om”. Justitieministern Thomas Bodström i Mix Megapol SD kom menterar: Socialdemokraternas Thomas Bodström har hyllats för sitt utspel om tiggeriansökningar. Bodström vill att länsstyrelsen ska erbjuda tiggarna tolkar och handläggare för att hjälpa dem att erhålla tiggeritillstånd. Vad kalaset kostar svenska skattebetalare talas det dock väldigt lite om. Lika lite talas det om vad som skulle hända den som tigger utan tillstånd. Den som tror på avhysning räcker upp en hand. Bild: wikicommons Socialmoderaterna ”Som lagstiftningen ser ut så är den förknippat med ett straff. Vi har trott att det skulle fungera i preventivt syfte, men de senaste åren har vi sett en ökning av antalet smittfall. Det finns forskning som säger att lagen kan motverka sitt syfte och då måste vi se över lagen.” Vs. ”Det viktiga är att alla oavsett kön och läggning vet att säkert sex är viktigt. Jag tror inte informationsplikten skulle införas idag och jag tycker vi ska titta på att ta bort den.” Anna Kinberg Batra i utfrågning hos RFSL under prideveckan Stefan Lövfen i Aftonbladet 1/8 SD kommenterar: Informationsplikten är en del av smittskyddslagen som finns för att skydda allmänheten från allmänfarliga sjukdomar och att de sprids. Socialdemokraternas och Moderaternas ledare värnar dock den HIV-smittades integritet högre än den sexuella kontaktens trygghet, och vill därmed avskaffa informationsplikten. Viktiga datum 2015 Vi lever i en förändlig värld, och ska vi vara träffsäkra i den politiiska debatten, måste vi vara flexibla. Därför kan nedanstående datum och aktiviteter att komma ändras. Nov Okt Dec 27 24 xx Landsdagarna 2015 Partiets högsta beslutsfattande organ som sammanträder vartannat år. Här ska ny partistyrelse väljas och motioner från partiets medlemmar behandlas. NÄSTA NUMMER AV SD-KURIREN Kommer i början av november VILL DU SKRIVA FÖR SD-KURIREN? Vi söker frilansskribenter för enstaka artiklar, krönikor och reportage. Låter det intressant? anmäl ditt intresse genom att skicka ett mail till: info@sdkuriren.se SD-Kvinnors årsmöte xxxx xxx xxxx Nominering till kommunföreningar xxxx xxx xxxx SVERIGEVÄNNER DET HÄR ÄR EN UPPMANING TILL ER! KÖP SVENSKT, KÖP FRAMFÖRALLT SVENSKA MEJERIPRODUKTER! Jimmie Åkesson Sommartalet 2015 Bedårande Barn släpper singel med Jimmie Åkesson Bedårande Barn bildades 2014 av Marcus Öhrn som ett soloprojekt, mer eller mindre med tankarna att spela in Noice tre första album i nyinspelade versioner. Under sommaren 2015 formades Bedårande Barn mer till ett band. Marcus skulle spela på Killebomfestivalen i Sölvesborg och var då i kontakt med Jimmie Åkesson, som är ett gammalt Noice-fan, som informerades om bandets spelning och att det skulle rivas av ett set med klassiker. Vid samma tillfälle kom de överens om att sätta upp en studio för inspelning hemma hos Jimmie dagen innan spelningen. Den sessionen resulterade i den nya singeln ”Fädernesland” som släpptes den 21 aug både som fysisk singel och digital streaming/download. Marcus berättar att det även finns en version av singeln inspelad med enbart piano och sång. Än är det dock inte klart om den kommer att släppas i någon form, då den kanske mer ska betraktas som en demo. Marcus berättar också att bandet har för avsikt att fortsätta spela in låtar och att det redan planeras lite smått på vad det kan bli. Covers eller eget spelar ingen roll så länge musiken är bra och att samtliga är taggade på låtarna. Marcus Öhrn - Sång Jimmie Åkesson - Piano Jimmy Gunnarsson - Gitarr Saiit Dölen - Gitarr Bedårande Barn - Fädernesland går att lyssna/köpa på: Avsändare: SD-Kuriren Box 26, 291 21 Kristianstad Krya på dig! GABRIELLA HEDARV På väg till ett uppdrag var SD-Kurirens egna Gabriella tyvärr med om en bilolycka och blir därför borta ett tag från sitt arbete hos oss. Vi hoppas såklart att vår eminenta medarbetare och vän snart kommer tillbaka. Bild: Mia Petzäll Månadens hyllning är ett återkommande inslag i SD-Kuriren. Vem vill just Du hylla? Meddela oss vem som är din SD-hjälte och berätta varför. Skriv till info@sdkuriren.se så uppmärksammas kanske just din nominerade person i nästa nummer.
© Copyright 2024