Slutligt Kommunprogram 2015-2018
Kommunprogram 2015 – 2018 Jönköpings kommun Sverigedemokraterna Innehåll Inledning Invandring och assimilering Demokrati Äldre- och handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Skola och utbildning Barnomsorg Ekonomi och näringsliv Samhällsbyggnad Brottsbekämpning Kultur och fritid Miljö och natur Inledning Vi Sverigedemokraterna vänder oss till alla människor som önskar en förändring av samhället. Alla som upprörs över utvecklingen och med oro och förtvivlan ser hur det gemensamma välfärdsbygget urholkas. Det fanns en gång ett Folkhem som byggdes tillsammans av människor i landet. Där värderingar och normer i hög grad var gemensamma. Där det fanns en tillit och lojalitet mellan medborgarna och en kultur som knöt dem samma. Fundament som utgjorde byggstenar i samhällsbygget. Med vår politik vill vi återskapa och använda dessa byggstenar för att bygga ett samhälle där alla människor kan känna trygghet och ha framtidstro. I detta kommunprogram finns Sverigedemokraternas politik för Jönköpings kommun de kommande åren. Här hittar Du också punktförslag för varje politikområde. Vår politik ska åstadkomma: • • • • • • • en stark välfärd, som ställer upp för de svagaste och där ingen lämnas utanför, en ekonomi där nuvarande generationer inte minskar kommande generationers möjligheter, ett tryggt, svenskt samhälle med stark samhörighet och tillit, en levande landsbygd, ökat folkligt inflytande och ökad insyn, en god miljö för kommande generationer samt en levande svensk kultur – nej till mångkultur. All vår politik utgår från att ett framgångsrikt, uthålligt samhällsbygge måste ha som förutsättning en hög grad av tillit mellan medborgarna, normer och värderingar som i avgörande mått är gemensamma och ett värnande om den svenska kulturen. /Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp Invandring och assimilering Minskat invandringsmottagande! Under perioden 1980-2014 har nästan 2 miljoner permanenta uppehållstillstånd beviljats i Sverige. Under 2013 beviljades 116.000 st. uppehållstillstånd, under 2014 100.000 st. Få av dessa var flyktingar enligt FN:s Genèvekonvention. Sverige ger också uppehållstillstånd åt personer med ”särskilt ömmande omständigheter” och människor med ”skyddsbehov”. Skälet till ömmande omständigheter kan vara allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning. Den största gruppen som får uppehållstillstånd utgörs av anhöriga. 2013 var dessa 40 000 st. I dagsläget kostar Sveriges invandringspolitik minst 40 -60 miljarder årligen. Vi vill istället använda en del av dessa pengar för att hjälpa flyktingar i deras närområden. Under åren 2014- 2018 väntas mer än 600.000 människor söka asyl i Sverige. De senaste 20 årens asylinvandring har nått sådana volymer att inget samhällsområde är opåverkat. Skola, bostäder, sjukvård, barnomsorg, arbetslöshet. Alla sektorer i samhället känner av massinvandringens konsekvenser. Detta totala misslyckande med migrations- och integrationspolitiken hotar idag på allvar välfärdssamhället. Alla kostnader av det kommunala flyktingmottagandet ska redovisas för medborgarna. Konsekvenserna av en totalt misslyckad migrations- och integrationspolitik visar sig nu på alla områden. Ett belysande exempel är bostadsmarknaden. Enligt Boverket behövs det inom en dryg 10-årsperiod byggas 600.000 bostäder. Boverket anger som orsak att ”befolkningen ökar mer än förväntat”. En omskrivning av en invandring utom kontroll. Ett förslag från Boverket till regeringen är att alla lediga bostäder förmedlas till dem med störst behov. I klartext, flyktingar och anhöriginvandrare. Regeringen föreslår att det ska bli tillåtet att bygga bostäder i områden som tidigare varit undantagna p.g.a. buller. Här öppnar man upp för ännu ett segregerat område. Den som stått i bostadskö i många år får finna sig i att fortsätta köa. De nya bostäderna är redan intecknande av de hundratusentals invandrare som väntas de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att de som får komma till Sverige anpassar sig, för majoritetssamhällets skull och för deras egen skull. Assimileringspolitik ska ersätta den misslyckade integrationspolitiken. Bl.a. svenskaundervisning, fokus på svensk kultur och tydliga signaler från samhället är viktiga för att det ska ske. De som inte har svenska som modersmål men uppehållit sig i Sverige i mer än 5 år förutsätts ha tillräckliga språkkunskaper för att klara sig i samhället, klara kommunikationen med skola, socialförvaltning, vård o.s.v. Språktolkning till modersmålet bör i dessa situationer vara en service man betalar. Sverigedemokraternas förslag • Kommunen ska, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal med migrationsverket. Frågan kan avgöras genom kommunal folkomröstning. • Kommunen ska årligen upprätta en redogörelse för den totala kostnaden för flyktingmottagandet i kommunen. • Kommunens integrationsarbete ska ersättas av assimileringsfrämjande verksamhet • Stopp för etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling. • Avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet. • Kommunen ska som en naturlig del i arbetet mot rasism även belysa och motverka svenskfientliga attityder. • Restriktiva regler ska gälla för anlitande av tolkar. • Tolktjänst ska inte vara avgiftsfri efter fem år i Sverige • Kommunens mångfaldsplan ska utformas så att alla former av diskriminering, även omvänd sådan, motverkas. Demokrati All makt ska utgå från folket. Kärnan i demokratin är medborgarnas möjligheter att tillsammans påverka sin situation. Alla beslut ska fattas enligt majoritetsprincipen, det ska råda likhet inför lagen, allmän och lika rösträtt för medborgarna, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och rättstrygghet. Detta är absoluta inslag för en levande och fungerande demokrati. Vi bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla individers grundläggande mänskliga rättigheter och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling. Vi står bakom inslag av direktdemokrati och är positiva till beslutande folkomröstningar, både lokalt, regionalt och nationellt. Öppna nämndsammanträden, medborgarförslag, rådslag är andra exempel där medborgarna kan få större inflytande över kommunala beslutsprocesser. Vi vill stärka det traditionella folkrörelsearbetet, alltför generösa kommunala partibidrag kan motverka detta. Demokrati är inte givet, den måste försvaras. Hoten mot den är flera. Ovilja att diskutera, eller lyfta fram kontroversiella samhällsfrågor, döljande/ förnekande av fakta, debattklimat som utesluter åsikter är några exempel. Ett segregerat samhälle där stora grupper av människor, självvalt eller påtvingat, är i utanförskap utgör en fara för demokratin. Ett demokratiskt samhälle förutsätter ett stort mått av gemenskap, lojalitet, normer och värderingar som sammanfaller med majoritetens. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen ska ha en handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Beslut i särskilt viktiga och övergripande frågor bör föregås av t.ex. kommunala folkomröstningar eller undersökningar. Kommunen ska fortsättningsvis vara öppen för medborgarförslag. • Antal mandat i Jönköpings kommunfullmäktige ska minska från 81 till 61 till nästa kommunval. • Alla partier som är invalda i kommunfullmäktige ska ha rätt till insynsplatser i styrelser, nämnder, utskott och beredningar. • Antalet hel- och deltidsarvoderade politiker och politiska tjänstemän ska inte vara fler än vad som är ekonomiskt försvarbart. • Partistöd ska generellt hållas på en låg nivå och fördelas på ett sätt som inte missgynnar något parti i kommunfullmäktige. • De partier som är representerade i kommunfullmäktige ska inte ha särskilda privilegier gällande till exempel regler för affischering, information på skolor eller offentliga debatter. • Kommunen ska ha handlingsplaner mot politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella / antidemokratiska handlingar. • Kommunen ska utforma regler för politikerlöner, mötesarvoden, intern representation och utbildning utifrån varsamhet med och respekt för skattebetalarnas pengar. Äldre- och handikappomsorg Sverigedemokraterna kan inte acceptera att äldre slutar sina liv i social isolering eller att människor känner stark oro för att bli gamla på grund av briser inom omsorgen. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs, för att den äldre ska kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar. Ingen ska tvingas till ett uppbrott från vänner och anhöriga. Därför måste äldreomsorgen vara väl utbyggd med hemtjänst, hemsjukvård, nattpatruller, dagverksamhet samt ett rikt utbud av olika boendeformer. Till exempel gruppboende och vårdboende men även trygghetsboende som framför allt är till för att tillgodose de äldres sociala behov. En grundförutsättning för att detta ska bli möjligt är en ökad personaltäthet. De äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg. Alltför många äldre tvingas idag att leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare. Kvarboendeprinicipen får inte bli ett kvarboendetvång som isolerar äldre i deras hem. Större hänsyn måste tas till det psykiska lidande som ensamhet och otrygghet skapar. För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt. För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommunala ekonomin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, kan vända sig. Vi ser positivt på valfrihet och privata vårdformer, så länge de privata vårdgivarna lever upp till samtliga ställda kvalitetskrav. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt är därför av stor betydelse för de äldres välbefinnande och hälsa. Förekomsten av fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersonalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet och hygien och stjäl framför allt mycket vård- och omsorgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på boendet så att de äldre kan känna doften från tillagningen och att ansvaret för inköp av råvaror och matlagning ska åläggas särskilt anställda och utbildade kockar eller kokerskor. Äldre invandrare som på grund av ålder, demens eller andra orsaker tappat förmågan att förstå och kommunicera på svenska ska, om förutsättningar finns, kunna få vård på sitt modersmål. Personalrekrytering till avdelningar för äldre invandrare som mist sitt andraspråk ska dock ske på basis av relevanta språkkunskaper och inte etnisk bakgrund. Behoven hos denna grupp av äldre invandrare ska inte få användas som ett rättfärdigande för att diskriminera etniska svenskar genom allmänna regler om etnisk kvotering och positiv särbehandling av invandrare, som ofta sker idag. Rätten att kunna förstå och bli förstådd av sin omsorgsgivare ska självklart också omfatta äldre svenskar. Invandrad äldrevårdspersonal med bristande språkkunskaper ska erbjudas kontinuerlig språkutveckling och kraven på kunskaper i svenska, svensk kultur och historia ska höjas vid nyanställning. I syfte att skapa en trygg omsorg ska kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter. Kommunen ska ha en väl utbyggd hemtjänst, som tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg och till exempel göra det möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med matlagning eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Att inte veta vem som kommer på besök och ständigt behöva möta nya ansikten är en källa till oro och otrygghet för många äldre. Därför ska tjänstgöringsscheman delges de äldre i så god tid som möjligt och antalet personal som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum. För de äldre som inte längre kan laga sin egen mat bör målsättningen vara att dessa ska få sin mat tillagad i hemmet av hemtjänstpersonalen. I de fall detta inte är möjligt ska maten i alla fall vara relativt nylagad och varm. För att hålla nere ledtider, upprätthålla kvalitet och näringsvärde samt minska miljöpåverkan ska maten lagas så nära den äldre som möjligt, till exempel av en utbildad kock eller kokerska på ett närliggande äldreboende. Fryst eller kyld mat som värms i mikrovågsugn ska inte få förekomma. För att minska risken för att skrupelfria ligor tar sin in hos äldre genom att uppge sig vara från hemtjänsten ska en särskild legitimation införas som hemtjänstpersonalen uppvisar innan de släpps in i bostaden. Avgifterna för trygghetslarm ger sällan några större intäkter till kommunerna efter att administrationskostnaderna räknats av. För många äldre med dålig ekonomi kan dock dessa pengar ha stor betydelse. Då en trygg ålderdom efter ett liv i arbete ska vara en självklarhet bör denna och andra avgifter inom äldreomsorgen hållas så låga som möjligt eller slopas helt. Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen tillgodosedda. Äldres kunskaper och erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning som möjligt och kontakt över generationsgränserna ska uppmuntras. Detta kan till exempel ske genom att ett nära samarbete upprättas mellan kommunens skolor och förskolor och seniororganisationer och äldreboenden där man kontinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter och utbyter erfarenheter och stöd. Sverigedemokraternas Klassfarmorsystem bidrar till konstruktiva kontakter över generationsgränserna, samtidigt som det stärker de positiva krafterna i skolan. Kommunen bör stimulera äldre som närmar sig eller har passerat pensionsåldern till att åta sig ett mentorskap för yngre medarbetare så att organisationen inte går miste om den kunskap och erfarenhet de samlat på sig under sin tjänstgöringstid. Kommunen ska ge stöd åt föreningar som arrangerar verksamheter för äldre och erbjuda mötesplatser och aktiviteter anpassade för seniorer. De funktionshindrade är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och behov beroende på handikapp. Det finns en rad lagar som reglerar de funktionshindrades situation och som kommunen har att åtfölja. Inte minst har vi åtagit oss att år 2010 leva upp till FN:s standardregler för att tillförsäkra funktionshindrade möjligheten att kunna delta fullt ut i samhället. För att förverkliga detta ska kommunen ha ett handikappolitiskt handlingsprogram som ska upprätthållas och beaktas i samhällsplanering och lokala ordningsföreskrifter. Alla kommunala verksamheter berörs av denna målsättning. Delaktighet och tillgänglighet ska vara grundläggande för kommunens handikappolitiska arbete. Kommunens information, hemsidor, verksamhet samt fysiska och pedagogiska miljö ska vara tillgänglig för människor med olika funktionshinder. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar ska kommunen sprida kunskap om olika handikapp och de funktionshindrades situation. Sverigedemokraternas förslag: • En tjänst som äldre- och handikappombudsman ska inrättas. • Vi vill öka sjukskötersketätheten i kvälls- och nattpatruller. • För äldre över 85 år bör biståndsbedömningen för att erhålla plats på särskilt boende slopas helt. • Utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ska ske. • Alla ska ha rätt att bo med den livskamrat man sammanbott med innan vårdbehovet uppstått. En så kallad parboendegaranti införs. • • • • • • • • • • • • • • • • I syfte att skapa en trygg omsorg ska kommunen eller motsvarande vårdgivare begära utdrag ur belastningsregister vid nyanställning av personal inom dessa verksamheter. Hemtjänst ska tilldelas i from av tid och inte i uppgifter. Tjänstgöringsscheman ska delges brukarna i så god tid som möjligt och antalet personal som besöker varje äldre ska hållas till ett minimum. De äldres mat ska vara nylagad och varm. Hemtjänstpersonal ska ha särskild legitimation. Trygghetslarm ska vara kostnadsfritt. TES ska avskaffas. Kommunen ska ta initiativ till att upprätta samarbete mellan barn- och utbildningsverksamhet och äldreboenden och –organisationer. Kommunen ska verka för att de äldres värde lyfts fram på arbetsmarknaden. Kommunen ska ha ett handikappolitiskt handlingsprogram, vars innehåll beaktas i verksamheten. Kommunens information, verksamhet och fysiska miljö ska vara tillgänglig för människor med olika funktionshinder. Kommunen ska etablera god samverkan med såväl äldre som anhöriga. Kommunen ska erbjuda stöd och service till anhörigvårdare. Kommunen ska i samarbete med myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende erbjuda funktionshindrade meningsfull sysselsättning. Genom föreläsningar, temadagar och internutbildningar ska kommunen sprida kunskap om funktionshinder. Personalen ska kunna tala lättförståelig svenska. Detta är särskilt viktigt inom omsorgsverksamheten. Individ- och familjeomsorg Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder. Delade familjer ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika slag. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livssituation och vi är beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också ska ges möjlighet till det. Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till människan. Den som behöver akut hjälp ska ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på mottagaren att aktivt medverka för att komma ur sin problemsituation. Den som hamnat i missbruk kan ha svårt att bryta det på egen hand. Snabb och kompetent hjälp är nödvändig för att bryta missbruk och för att återföra den drabbade till ett värdigt liv. Missbruk innebär personligt lidande för både den drabbade och dennes anhöriga. Dessutom medför ett fortlöpande missbruk enorma kostnader för samhället. Många missbrukare har så kallad dubbeldiagnos, det vill säga att man är psykiskt sjuk ovanpå missbruket. Dessa personer är i behov av anpassad vård och behandling. De riskerar annars att hamna i misär på gatan. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möte den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår • Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. • Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation. • Kommunen ska erbjuda kvalificerad rådgivning i svåra livssituationer. • Missbrukare som söker hjälp ska erbjudas behandling eller annan kvalificerad terapi. Skola och utbildning Skolan ska lära ut den verkliga innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Eleverna ska lära sig att samarbeta, visa hänsyn samt kamratanda och ärlighet. Skolorna i kommunen ska kunna inspirera högpresterande såväl lågpresterande elever. Det är dessutom av största vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning, men även psykiskt och fysiskt välbefinnande. Det är oerhört viktigt att Jönköpings kommun tar ett samlat krafttag för att skapa ordning och reda i skolan. Vi vill även att man verkar för nolltolerans mot narkotika, dopingpreparat, alkohol, och tobak. Kommunen ska vidare erbjuda regelbunden handledning och utbildning i dessa frågor till skolans personal. Som ett led i att öka tryggheten i skolan måste vuxennärvaron öka t.ex. i samverkan med elevhälsan. Utan tillgång till historien kan man inte förstå sin samtid. Språkets roll som kulturbärare och länk mellan generationerna kan knappast överskattas. I en tid då förändringarna i samhället sker allt snabbare och globaliseringen blir allt mer påtaglig blir också ämnet historia viktigare än någonsin. Svenska barn måste få tillgång till sin egen svenska historia i väsentligt större omfattning än idag. Sverigedemokraterna avvisar samtidigt alla försök att låta dagsaktuella politiska ställningstaganden styra den historiska undervisningen. Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt. En samlad insats måste göras för att förbättra, och öka intresset för, ämnena matematik och naturvetenskap i skolan. Vid sidan av lärandet har vi som högsta prioritet att skapa trygga skolor. Att skapa ordning och reda i skolan är inte i första hand en ekonomisk fråga. Det handlar om politisk vilja. Skolans värld är ofrånkomligen en spegling av samhället i övrigt. Till exempel kan man tydligt se hur den mångkulturella otryggheten i vår kommun också nått innanför skolans område. Våld, mobbning, sexuella trakasserier samt etniska och religiösa motsättningar har fått en oacceptabelt stor utbredning. Den psykosociala elevvården i skolorna och skolhälsovården förebygger behovet av barnskyddsåtgärder men är samtidigt ofta först med att upptäcka att insatser är nödvändiga. Därför är det av stor vikt att dessa institutioner tilldelas tillräckliga resurser för att klara sitt åtagande. Besparingar inom detta område medför kraftigt ökade risker för att utsatta barns situation inte upptäcks och att dessa därmed tvingas leva kvar i en skadlig familjemiljö. Vi menar att friskolorna ska fungera som ett komplement till den kommunala skolan, inte minst för att öka utbudet och valfriheten, men också för att sätta press på den kommunala skolan i syfte att öka kvaliteten i densamma. Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir för stor, så att kvaliteten i den kommunala skolan inte blir lidande. Vid en nyetablering av en privatskola måste ett påvisat behov av utbildningen finnas och en ordenlig konsekvensanalys utföras. Det är av största vikt att friskolorna följer gällande målstyrning, inte minst vad gäller svenska normer och värderingar. Vi vänder oss emot de friskolor som verkar segregerande, då sådana försvårar assimilation. För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, om möjligt vara närproducerad, ekologisk och helt gratis för eleverna. Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor. Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion, bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den Inkluderar alla elever samt stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. Syftet med gymnasieskolan ska inte enbart vara att förbereda den enskilda eleven för högre studier, vilket är fallet idag, utan dessutom förbereda eleven för att ta sig in på arbetsmarknaden och in i vuxenlivet. För att lösa den uppgiften måste det skapas en gymnasieskola som är mer anpassad till individen. Att tvinga samtliga elever att läsa kurser som ger högskolebehörighet är fel, inte minst då många inte har som mål att välja, eller förutsättningar att klara av, högre studier. Gymnasieskolan bör erbjuda fler möjligheter än idag; förutom examen som ger högskolebehörighet, bör gymnasieskolan dels erbjuda möjlighet för eleven att erhålla en yrkesexamen med möjlighet till jobb direkt efter skolan, dels en lärlingsexamen för dem som strävar efter att lära sig ett hantverk. En tidsenlig variant av lärlingsutbildningen ska utformas i samarbete med arbetsmarknadens parter. Som ett led i detta ska kommunen utnyttja möjligheten att delvis anpassa kursutbudet efter den lokala men även den nationella situationen på arbetsmarknaden. Samarbetet med näringslivet ska stärkas i synnerhet för utbildningar med praktisk yrkesinriktning. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen ska utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade hemspråksundervisningen avskaffas. • Samtalsspråket under lektionstid ska alltid vara på svenska. • Elever som inte kan få hjälp med läxläsning i hemmet ska erbjudas sådant stöd av skolan • Stopp för mångkulturella lovdagar i skolan. • Kommunen bör ta krafttag och se till att det nationella handlingsprogrammet avseende simkunskaper i årskurs fem på 200 meter simning följs. • Kommunen ska ha en jourskola för stökiga elever. • Krafttag ska tas mot narkotika, dopingpreparat, alkohol, tobak. • Nolltolerans gällande mobbning. • Vuxennärvaron i skolan ska ökas, till exempel genom klassfarmorsystemet. • Den enskilda skolan ska anordna traditionella, kyrkliga skolavslutningar för de elever och föräldrar som så önskar. • Heltäckande slöja ska inte tillåtas i skolan. • Kommunen ska genomföra en utomstående utredning av lärarnas arbetssituation med fokus på våldsamma situationer och lärarnas rättsäkerhet. • Årliga hälsoundersökningar för skolelever. • Kommunen ska ta ställning till friskolors etablering i varje enskilt fall och utifrån behov och nytta. • Vi vill hålla dörren öppen för föräldrakooperativ och stiftelser. • Kommunen ska utöva påtryckningar på staten så att inga friskolor som verkar segregerande tillåts. • Närodlad och näringsrik mat ska prioriteras. Vi är positiva till ekologisk mat av god kvalitet. • Skolmaten ska vara avgiftsfri för eleverna. • Kött från djur som utsatts för onödigt lidande, t ex ritualslaktat kött, ska inte förekomma i kommunens skolor. • Vikten av god hälsa och ökad rörlighet ska betonas. • • • • Kursutbudet ska delvis anpassas till situationen på den lokala och nationella arbetsmarknaden. Gymnasieskolans samarbete med näringslivet ska stärkas. Vi måste sluta att se skolan som en kostnad, våra elever ska ses som en långsiktig investering. Skolor med praktisk inriktning ska vara skyldiga att tillgodose praktik för samtliga elever, i den för utbildningen relevanta branschen. Barnomsorg Sverigedemokraterna anser att en mångfald av pedagogiska inriktningar inom barnomsorg är viktig. Vi ser positivt på alternativ som till exempel Ur-och-skurpedagogiken, vilken bygger på att barnen får hjälp i sin egen utveckling ute i naturen där de övar sina sinnen och sin grovmotorik och samtidigt delar sina upplevelser med varandra. Detta skapar gemenskap och bidrar till att barnen får en känsla för sin hembygd och dess natur. Inte alla föräldrar arbetar dagtid och därför är det viktigt att även nattdaghem finns tillgängliga för dem som behöver det. Det finns en tydlig koppling mellan personaltäthet och kvalitet inom barnomsorgen. Barngrupperna i förskolan får därför inte vara så stora att det innebär allvarliga kvalitetsbrister. Flickor och pojkar är födda olika och detta förhållande ska bejakas och inte problematiseras i onödan. Vi anser därför att Jönköpings kommun inte ska bedriva barnomsorg utifrån ett genusperspektiv, där olikheterna inte tillåts. Fokus ska istället ligga på att ge lika möjligheter till alla barn oavsett kön. Det ska vidare vara tydligt för barnen i förskolan att det är de vuxna som bestämmer. Modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska försvårar invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället och tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Personalen i förskolan ska hjälpa till för att tidigt upptäcka om barn har funktionshinder eller normbrytande beteenden för att dessa barn ska kunna få hjälp så tidigt som möjligt. Vi är positiva till vårdnadsbidrag för föräldrar som vill välja att själva sköta barnomsorgen under en kortare eller längre tid. Samtidigt vill vi uppmuntra invandrare att låta sina barn gå på förskola för att de ska lära sig det svenska språket och svenska sociala koder så tidigt som möjligt. På så sätt får de en så bra start som möjligt på sina liv. Sverigedemokraternas förslag: • Barnomsorg ska erbjudas alla tider på dygnet om det behövs. • Barngrupperna bör generellt bli mindre. • Avveckla genuspedagogiken inom barnomsorgen. • Avveckla modersmålsträningen i förskolan. • Barnomsorg med naturkontakt ska uppmuntras. Ekonomi och näringsliv I enlighet med förvaltarskapstanken är det viktigt att handskas varsamt med de gemensamma, ekonomiska resurserna. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktighet och ekologiskt tänkande, är självklar. Tillväxt får inte ske på bekostnad av folkhälsa, miljö eller nationellt självbestämmande. Sverigedemokraternas målsättning med den ekonomiska politiken är att skapa bästa möjliga förutsättningar för återskapandet och upprätthållandet av det svenska folkhemmet. Vi förespråkar tillämpandet av ett marknadsanpassat blandekonomiskt system. Kommunen ska hushålla väl med de ekonomiska resurserna, vilket innebär att det under varje konjunkturcykel krävs ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent för att långsiktigt klara välfärden, framtida pensionsåtaganden och ett värdesäkrande av kommunens tillgångar. För att uppnå detta måste politiken präglas av ansvarstänkande och långsiktig planering. Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen. Sverigedemokraternas uppfattning är att skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg utan ska anpassas efter de faktiska behov kommunen har för att kollektivt garantera medborgarna en god offentlig service. Skattehöjningar får aldrig användas som medel för att kortsiktigt lösa strukturella problem. Välfärden ska vara solidariskt finansierad. Det är samtidigt vår uppfattning att ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper inte helt går att sudda ut via skattepolitik. Utbildning och arbete måste löna sig. Dessa incitament är grundläggande för tillväxten och därmed för vår gemensamma välfärd. Eftersom det oftast är kommunen som står för den allmänna servicen finns ett behov av att äga och driva verksamheter. Offentligt ägande är viktigt när det gäller infrastruktur och de mest grundläggande kommunala funktionerna. Att välfärden ska vara skattefinansierad innebär dock inte alltid att kommunen också måste vara utförare. Det kan finnas effektivitets- och kvalitetsvinster att göra genom att låta andra aktörer utföra vissa tjänster för kommunens räkning. Detta under förutsättning att kostnaden för samma kvalitet blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kostnad. Viktigast i sammanhanget är samhällsnyttan på lång sikt och detta ska därför också ligga till grund för varje beslut som rör kommunens verksamhet och ägande. Av samma anledning får inte heller kommunen genomföra engångseffekter med tillfälliga intäkter genom att sälja samhällsnyttiga företag eller verksamheter för att lösa långsiktiga, strukturella problem. Varje extra sysselsatt kommuninvånare innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun som är beroende av några få stora företag är sårbar. Det ska därför finnas ett särskilt småföretagarcenter. Kommunen måste också aktivt verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. Studenter kan erbjudas praktik inom den kommunala verksamheten där de genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får den nödvändiga erfarenheten för att bli intressanta för näringslivet. På så vis ökar också utsikterna för att en större andel högutbildade söker sig till och stannar kvar i kommunen. Ett livskraftigt och varierat näringsliv är grunden för en väl fungerande arbetsmarknad och kommunal framtidstro. Därför bör kommunen överväga att vidta åtgärder som främjar ortens näringsliv. I synnerhet kan uppkomst av nya företag gynna ett varierat näringsliv och en omställning till nya omvärldskrav. Kommunen bör därför underlätta uppkomsten av nya företag. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen ska under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål på i genomsnitt minst två procent. • Kommunen ska främst prioritera kärnverksamheterna. • Kommunen ska inte fördela medel till kommundelar eller verksamheter på basis av den etniska sammansättningen. • Kommunen bör vid upphandlingar systematiskt beakta små företags möjligheter att konkurrera, så att man inte missgynnar dessa. • Kommunen ska inte genom oaktsamhet i onödan missgynna svenska eller lokala företag vid upphandling. • Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för att arbetslösa ska kunna vidareutbilda sig och ta jobb i bristyrken istället för att dessa besätts med utländsk arbetskraft. • Kommunen ska ställa mark till förfogande till företagsetableringar och utbyggnader, dock utan att äventyra folkhälsa, miljö, kulturarv eller självbestämmande. • Skatteuttaget bör bygga på långsiktighet. • Välfärden ska huvudsakligen vara skattefinansierad. • Privata alternativ ska tillåtas konkurrera inom lämpliga verksamhetsområden. • Kommunens företagande ska vara gott under mandatperioden 2014-2018. Jönköpings kommun ska kunna erbjuda verksamhetsanpassade företagsetableringar. Med lika villkor för alla, inte prioritera sysselsättningsgrad eller etniskt ursprung. • Jönköping ska ha ett småföretagarcenter. • Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende. • Samtliga projekt ska ha full finansiering. Samhällsbyggnad Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för såväl kommuninvånarnas trygghet, trivsel och hälsa som för den ekonomiska tillväxten och miljön. Sverigedemokraternas vill verka för levande, traditionella, familjevänliga, småskaliga och trygga samhällsmiljöer. Ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv ska vara en självklar del av samhällsplaneringen. Miljöer som riskerar att skapa känslor av otrygghet eller underlättar för brottslig verksamhet ska motverkas och förändras. På samma sätt ska barn- och familjeperspektivet vara genomgående. Barnens leklust och behov av rörelse måste bejakas och hot från trafiken eller andra potentiellt farliga miljöer minimeras. Närhet till arbete, offentlig service, inköpsställen och fritidsaktiviteter bör eftersträvas liksom skapandet av andra naturliga mötesplatser. Grönområden är av stor betydelse för människors trivsel och hälsa och bör därför finnas i stor omfattning över hela samhället eller staden. Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och inte bara existera som gröna öar i ett hav av betong. Vid stadsplaneringen och framtagandet av detaljplaner ska stor hänsyn tas till behoven hos de djur- och växtarter som lever inom kommunen Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya köpcentrum i städernas utkanter. Sådana etableringar riskerar att slå ut de små livgivande företagen i stadskärnan, vilket i förlängningen kan leda till en förslumning av stadens centrum, minskad sysselsättning och minskad turism. Klotter och nedskräpning är problem som blivit allt vanligare i Jönköping och som inverkar negativt på invånarnas trivsel och trygghetskänsla. Vi vill ha fler papperskorgar, upplysta gator och gränder. Legala klotterplank bör inte tillåtas av kommunen då det visat sig att dessa snarare ökar än minskar det illegala klottret. Ett annat tilltagande problem i Jönköping är offentligt tiggeri, denna verksamhet ska motarbetas. De senaste fem åren har vi sett en ökning av detta och det ska inte behöva förekomma i ett välfärdsland. En annan viktig faktor i arbetet för ökad trivsel är den offentliga konsten, som ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort, förort och landsbygd. Kommunens vägar måste därför hålla god kvalitet över hela kommunen och under hela året. För att skapa ett bra flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden. Kollektivtrafiken kommer sannolikt att bli en än mer utnyttjad resurs i framtiden. Den ska utgöra en allmän samhällsservice gentemot kommunens invånare och binda samman alla orter i kommunen. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett positivt komplement till bilen. Täta avgångar och rimliga priser bör erbjudas. Detta sammantaget betyder minskad miljöpåverkan. Som ytterligare ett steg i den riktningen bör också kommunen ta initiativ till att underlätta samåkning för arbetspendlare. Kommunen ska av miljö- och säkerhetsskäl verka för ett väl utbyggt cykelvägnät. En förutsättning för att framgångsrikt driva företag är att kommunikationerna fungerar. I det moderna samhället går allting väldigt fort. Kommunen ska därför, där marknaden inte själv är villig att satsa, bidra till att stärka den lokala IT-infrastrukturen. Vidare betyder också de ökade kraven på tillgänglighet att kommunen måste hålla kommunala datakommunikationsnät i ett så gott skick som möjligt. Sverigedemokraternas förslag: • Ett trygghets- och tillgänglighetsperspektiv ska genomsyra all samhällsbyggnad. • Varierade boendeformer, småskalighet, naturliga mötesplatser, närhet till central samhällsservice, rekreationsområden och fritidsaktiviteter ska eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. • Grönytor och naturliknande miljöer ska vara en självklar och sammanhängande del av stadsbilden och stor hänsyn ska tas till de lokala ekosystemen. • Restriktivitet bör råda beträffande beviljandet av etableringstillstånd för nya köpcentrum i städernas utkanter. • Kommunen ska alltid kräva ersättning för klottersanering. • Klotter ska inte finnas i stadsbilden. • Kommunen ska verka för att det införs ett tiggeriförbud i Sverige. • Lagstiftningen ska efterlevas. Ingen olovlig övernattning ska tillåtas. • Den offentliga konsten ska ha en folklig förankring och på ett tydligt sätt lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet. • Kollektivtrafiken bör erbjuda täta avgångar till rimliga priser. • Kommunen bör underlätta samåkning för arbetspendlare. • IT-infrastrukturen ska vara god i kommunens alla delar. • Stadsbyggnadsnämnden ska inte bevilja bygglov där berörda medborgare avstyrkt och det finns rättslig prövning i saken. • Stadsparken ska inte exploateras mer. • Vi förordar att Tändsticksområdet säljs till AB Brandtornet för att exploateras varsamt enligt deras förslag. Brottsbekämpning Brottsbekämpning är i första hand inte en kommunal angelägenhet. Många av de åtgärder som krävs måste göras på nationell nivå. Det handlar bl.a. om invandringspolitik, strängare straff och fler poliser med ökade befogenheter. Det förebyggande arbetet mot brott kan ske på olika sätt. Tidiga åtgärder som minskar en persons benägenhet att begå brott, program för att motverka skolk i skolan, omedelbara konsekvenser vid mobbing samt anmälan av all form av skadegörelse, snatteri, klotter. Det ska alltid finnas en konsekvens för den som utför eller medverkar i dylikt. Åtgärder som kan göra det svårare att begå brott eller ökar risken att bli upptäckt är nödvändiga. Kameraövervakning på utsatta platser, bra belysning, larm är exempel på sådana åtgärder. När brott ändå sker ska man kan kunna lita på att samhället gör sitt jobb. Att polisen finns till hands och löser brottet. Att myndigheterna finns till hands för att erbjuda brottsoffer stöd och hjälp. Att domstolen dömer brottslingen till ett rimligt straff, utdömer ett rimligt skadestånd och därmed också ger brottsoffret upprättelse. Vi konstaterar att det krävs åtgärder på alla plan för att uppnå detta. Sverigedemokraterna vill ta krafttag mot brottsligheten. Vi vill kraftigt skärpa straffen för grov och upprepad brottslighet. Det ska inte löna sig att begå brott i Sverige och högre skadestånd bör utdömas till brottsutsatta. Vi vill lagstifta om nya möjligheter för att komma åt den växande organiserade brottsligheten. För att råda bot på den utbredda ineffektiviteten inom Polisen vill vi satsa pengar på en effektivitetsreform som ska möjliggöra att poliserna kan göra det de är bäst på – bekämpa brottslighet. Pappersarbete och andra sysslor som ligger långt ifrån kärnverksamheten bör i ökad utsträckning ligga på civil personal. En fungerande välfärd och ett samhälle med sammanhållning och tillit är också hörnstenar för ett samhälle med låg brottslighet. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen ska ställa krav på att staten tar sitt fulla ansvar för att polisen är tillräckligt bemannad och arbetar på ett sätt som är anpassat efter lokala behov. • Kommunen ska ha ett brottsförebyggande råd, där representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott. • Kommunen ska genom olika projekt, i första hand riktade till föräldrar, barn och ungdomar, satsa på arbetet mot droger, missbruk och ungdomsbrottslighet. • Särskilt otrygga och brottsutsatta områden ska bevakas genom extrainsatser i form av kameraövervakning, bilburna bevakningspatruller eller patrullerande ordningsvakter. • All personal som arbetar med barn och ungdomar inom kommunen ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp på barn. • Kommunen bör uppmuntra till bildandet, och aktivt stödja olika former, av nattvandringsgrupper. • Kommunen ska stödja lokala brottsofferjourer. Kommunen ska följa upp gruppernas verksamhet noggrant. • En uppsökande verksamhet ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som främsta målgrupp. Kultur och fritid Kulturen utgörs av den omgivning av självklarheter, minnen och föreställningar som vi lever i och som vi är med om att forma. Kulturen tar olika form genom tid och rum. De unika och olikartade identiteter som mänsklighetens olika folk och folkgrupper uppvisar är betingade av deras respektive kulturer. Ett av kulturpolitikens främsta syften är att stärka intresset för och kunskapen om svensk och lokal kultur liksom att slå vakt om de djupa värden som det kulturella arvet innehåller. Detta bidrar till att återskapa en gemensam identitet i vårt samhälle och underlättar dessutom assimilering av nytillkomna. De ekonomiska anslagen till verksamheter som bevarar, främjar och vidareutvecklar det svenska och det lokala kulturarvet ska vara generösa. Jönköpings kommun ska ha en aktiv roll som arrangör vid officiella högtider och ta ett särskilt ansvar för att det svenska nationaldagsfirandet ges en folklig profil. Att vår kommun har ett folkligt och levande kulturliv är viktigt för oss. Bland annat behövs bibliotek, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer samt allmänna samlingsställen för exempelvis dans och musik. Den kommunala musik- eller kulturskolan ska särskilt verka för att levandegöra kulturarvet, tillexempel genom att erbjuda undervisning i folkmusik och gammaldans. Många gånger används dock kulturresurser till att finansiera smala, tvivelaktiga och inte sällan politiserade verksamheter. Sådan verksamhet ska givetvis kunna finnas för dem som är intresserade, men att med skattemedel främja kulturell verksamhet som den absoluta merparten av skattebetalarna inte har något intresse av eller till och med tar avstånd från, anser vi är felaktigt. Vi motsätter oss att kommunala bidrag till invandrarföreningar, vilkas syfte är att upprätthålla och förstärka hemlandets kultur och identitet i Sverige, utbetalas. Det bidrar till segregering. Det finns ett samband mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll, inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran. Idrottsrörelsen erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk. Särskilt framgångsrika idrottsföreningar och enskilda utövare kan sätta hemkommunen på kartan och bidrar på så sätt till den lokala tillväxten. Kommunen har mycket att vinna på att stödja det lokala idrottslivet och det ideella arbetet, i stort och smått. Tillgänglighet och mångfald vad gäller idrotts- och motionsanläggningar är centralt, men ekonomiska bidrag till projekt och löpande verksamhet är också av vital betydelse. För att utveckla kommunens idrottsliv krävs samarbete mellan kommun, näringsliv och idrottsföreningar. Spontanidrotten är ett viktigt inslag i våra ungdomars fritid och kommunen ska ha som målsättning att tillhandahålla de förutsättningar som krävs för den. Utöver idrotten finns också andra behov av nöjen och rekreation för att fylla människors fritid med meningsfulla aktiviteter. Inte minst är det viktigt med ett brett utbud av aktiviteter. Föreningar som erhåller bidrag ska garantera att verksamheten är drogfri. För att motverka fusk med kommunens föreningsbidrag är det viktigt att noggranna kontroller utförs och att allt misstänkt fusk polisanmäls. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen ska premiera kulturarvsfrämjande arbete. • Det svenska kulturarvet ska ha en framträdande plats i den offentliga konsten. • Kommunen ska ha en aktiv roll vid firandet av svenska traditionella högtider. • Kommunalt kulturstöd ska inte gå till politisk eller politiserad verksamhet. • • • • • • • • • • • • • Kulturella inslag som bryter mot svensk lagstiftning, de mänskliga rättigheterna eller vårt demokratiska styrelseskick ska aktivt motarbetas. Kommunens anslag för att bevara kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara generöst tilltaget. Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras. Kommunen ska stödja det lokala idrotts- och föreningslivet. Kommunens skolor bör i ökad omfattning prioritera friskvård och motion. Kommunen bör skapa förutsättningar för spontanidrott. Föreningar som erhåller bidrag ska garantera en drogfri verksamhet. Allt misstänkt fusk med föreningsbidrag ska polisanmälas. Biblioteksverksamheten ska vara livaktig, intressant och tillgänglig. Vid offentlig utsmyckning bör först och främst befintlig konst komma ifråga. Inköp av ny, dyr konst bör vara förankrad i medborgarnas syn på vad som är lämpligt. Framstående kulturelevers alster kan användas som offentlig utsmyckning. Det är en oavvislig rättighet för våra barn att få känna sin svenska kultur. Miljö och natur Idag lever vi människor över våra tillgångar. Vi försämrar fortlöpande vår miljö genom vårt sätt att leva. Vi måste ställa om vår livsföring så att den bringas i balans med vad vår natur klarar av. Grunden för allt liv är det naturliga kretsloppet och där vi måste ingå som en integrerad del. Eftersom det personliga ansvaret för miljön är oerhört viktigt, bör kommunen regelbundet uppmuntra till miljövänligt leverne. Miljöarbetet och förändring bör utgå ifrån var och ens ansvar. Allas gemensamma ansträngningar är viktigt för att åstadkomma förändring. Människan är unik genom sin förmåga att lösa problem på ett intelligent sätt. Vi är inte herrar över naturen utan mänskligheten är en del av den, och vi måste handla därefter. Det är vår fasta övertygelse att vi kan skapa ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi utvecklar ett uthålligt samhälle enligt kretsloppstänkande. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och omsorgen om allt levande omkring oss. Dock måste vi vara medvetna om att ett alltför fundamentalistiskt miljötänkande ibland kan vara kontraproduktivt. Om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas för konstruktivt miljöarbete. Ett av de större miljöproblemen vi känner till idag är utsläppen av växthusgaser som orsakar uppvärmning av vår jord. Detta är ett globalt problem, men insatser på det lokala planet är viktiga. Vid beslut om sådana insatser ska naturligtvis även alla andra värden vägas in. Miljön bör vara fri från ämnen som skapats eller utvunnits av människor och som hotar levande varelsers hälsa eller den biologiska mångfalden. Sverigedemokraterna ser att det finns problem med främmande invasiva arter som kommit från andra länder genom transporter och genom att människor rör sig i världen. De invasiva arterna stör den naturliga floran och faunan och vissa andra arter kan bli utkonkurrerade av de invasiva arterna. Som exempel på invasiva arter kan nämnas mördarsniglar och jättebalsamin som sprids i vårt land. Det ska tas fram en åtgärdsplan i kommunen för hur invasiva arter ska hanteras. Det är viktigt att det tas tag i detta problem speciellt i ett tidigt skede, för ju längre tiden går desto svårare blir det att åtgärda. I Jönköpings kommun finns det många vattendrag, det är viktigt att dessa skyddas och bevaras. Det är viktigt att vårt vatten inte förorenas. Detta gäller speciellt Vättern. Vi måste ta ett gemensamt ansvar för att se till att Vättern skyddas. Jönköping kan glädjas över att ha tillgång till så fint vatten, det vore en skam om det inte vore så även i framtiden. Sanering av Munksjön är ett projekt som vore alltför kostsamt för Jönköping att hantera själv. Jönköping bör söka stöd från statens saneringsfond så att vi kan åtgärda föroreningarna i sjön. Utvecklingen av Jönköping går framåt och det är viktigt att vi tänker efter före när vi bygger ut staden. Samhällsplaneringen måste göras så att naturvärden bevaras. Buller ska också hållas nere så att människor får en trivsam miljö och det vore även bra att planera in bullerzoner där buller kan förväntas. Men på de platser där människor ska leva och bo så ska vi göra vad vi kan för att hålla buller på en låg nivå. Livsmedel som odlas och framställs i närområdet bör prioriteras framför produkter som fraktas långa sträckor. Alla kommunala beslut som kan ha miljöpåverkan bör föregås av en miljöprövning Kommunerna har ett stort ansvar för att övervaka att djurhållningen sköts enligt vad lagen kräver. Vid upphandling ska djurskyddsaspekten beaktas. Både sällskapsdjur och lantbruksdjur ska behandlas väl. Sverigedemokraternas förslag: • Kommunen bör, för att spara energi och gynna miljön, se över möjligheten att utöka/använda fjärrvärme. • • • • • • • • • • • • • • • Kommunens egna fordon bör köras på icke-fossila bränslen. Kommunen ska tillhandahålla kompetent energirådgivning. Kommunen ska fortsätta utbyggnad av gång och cykelleder. Kommunen ska inventera och övervaka de kemiska produkter som finns och används i kommunen. Kommunen ska eftersträva att handla livsmedel från närområdet i största möjliga utsträckning. Alla kommunala beslut som kan påverka miljön bör föregås av en analys av miljöeffekter. Kommunen ska fortsätta arbetet för att underlätta källsortering och återvinning så att invånarna stimuleras att ta ansvar för ökad miljönytta. Kommunen bör snarast påbörja arbetet för sanering av Munksjön. Kommunen ska vara lyhörd för boendes åsikter om sin närmiljö. Kommunen ska sätta upp laddningsstolpar för elbilar för de behov som finns i kommunen. Kommunen bör verka för att värdefulla miljöer ges särskilt skydd i form av naturreservat eller naturskyddsområden. Kommunen ska ha väl dimensionerade resurser för att kunna övervaka att djurskyddslagstiftningen följs. Kommunen ska inte köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande. Kommunen ska säkerställa att insamlingen av gamla däck fungerar. Kommunen ska ta fram en åtgärdsplan för hantering av främmande invasiva arter.
© Copyright 2024