handplockad läsning från krösatågen · nr 2-2015
handplockad läsning från krösatågen · nr 2-2015 Krösakalas lingonet | 1 Krösatågen fyller 30 – och firar med en tripp till tranås! Krösatågens framgångsrika verksamhet är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan de olika regionerna. Det visar också hur viktigt det är att vi fortsatt utvecklar vårt samarbete i sydlänen. Kring tågtrafiken i synnerhet, men också kring andra färdmedel. Dagens resenärer, jobb- och studiependlare, bryr sig egentligen inte om hur man åker, och definitivt inte var länsgränserna går. Allt man vill är att komma fram snabbt och säkert och ha många alternativ för sitt resande. I takt med att vi pendlar allt längre blir resandet gränslöst. Därför handlar inte samarbetet bara om infrastruktur, tåg och tidtabeller – vi arbetar också hela tiden med att utveckla våra system för taxa och biljetter, med ambitionen att göra det sömlöst. Under lång tid har varje länstrafikbolag haft sitt eget betalningssystem men nu ställer det ändrade resandet nya krav. Det ska vara lätt att förstå och betala sin resa oavsett var man befinner sig. Vi har fortfarande en lång väg att gå, men det är viktigt att du som resenär vet att vi arbetar aktivt med frågan. Att vi denna jubileumssommar också förlänger Krösatågens verksamhet upp till Jönköpings läns norra gräns är förstås extra roligt. Från och med juni kör Krösatågen ända till Tranås där Östgötapendeln kommer att möta upp. Under året kommer vi att fintrimma tidtabellen ytterligare för att få till ännu fler alternativ för dig som pendlar till Linköping och Norrköping, med smidiga byten. Välkommen ombord! • Carl-Johan Sjöberg. Trafikdirektör, Jönköpings Länstrafik. INNEHÅLL Tema Krösatågen 30 år!.............................................................3 Minnesvärda klick ........................................................................ 14 Sommarens utflyktsmål ..........................................................24 Krösatågen genom tiderna.................................................... 4 En arbetsplats med fart............................................................16 Ta tåget till Eksjö stadsfest................................................... 26 Krösakalas! ............................................................................................. 8 Från Krösatåg till vakuumtunnel .....................................18 Monica tipsar, Information för din resa .................. 28 Nostalgitripp till 80-talet ...................................................... 10 Glass i stora lass .............................................................................20 Krösakrysset ......................................................................................30 Festligt och fullsatt, bästa kalasprylarna .................12 Växjö –årets Matlandethuvudstad.............................. 22 På Spåret ................................................................................................ 31 Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Hemtrevlig resa! Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5500 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) www.jordbruket.se Omslagsbild: Daniel Nilsson. Kontakta redaktionen: Christel Axelsson; christel.axelsson@skanetrafiken.se Jenny Karlsson; jenny.m.karlsson@kronoberg.se Anders Ekman; anders.ekman@transdev.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se tårtan, på omslaget och sid. 3, är komponerad och bakad av elsies i nässjö. 2 | lingonet Hipp, hipp, hurra! I sommar är det 30 år sedan Krösatågen tuffade ut på rälsen för första gången. Med god vilja och uppfinningsrikedom har Krösatågen bildat skola i svensk kollektivtrafik. Vi vågar till och med påstå att Sveriges järnvägskarta hade varit ganska mycket glesare om vi inte hade vågat. I dag är det ingen som talar om att lägga ner järnvägstrafik – snarare handlar det om att utveckla! I det här numret av Lingonet får du ta del av vår historia. Vi delar också med oss av våra – och andras – tankar om framtidens tågtrafik. Vad är det som krävs för att vi ska vilja åka tåg i framtiden? Och hur ser framtidens tåg egentligen ut? Vi har frågat en framtidsforskare som tar oss med på en häftig resa i flera tusen knyck. Som resenär är det du som har största delen i vår framgång – därför firar vi vår födelsedag med ett stort Krösakalas tillsammans med våra resenärer. Stort tack för att du väljer att resa med oss även i framtiden. Hemtrevlig resa önskar alla vi på Krösatågen! lingonet | 3 Från kris till kalas. Krösatågen firar 30 år. foto: Örjan Henriksson Det har hänt mycket sedan 1985! Krösatågen har tuffat in i medelåldern och gjort karriär i de angränsande länen. Carl-Johan Sjöberg, Trafikdirektör för Jönköpings Länstrafik, och hans företrädare Ingemar Lundin, hyllar en jubilar med framtiden för sig. 4 | lingonet foto: Örjan Henriksson rösatågen är resultatet av småländsk tåga. 1979 kom ett trafikpolitiskt beslut som skulle avhjälpa den svenska järnvägskrisen. Tanken var att de järnvägslinjer som ansågs vara utvecklingsbara skulle tas tillvara och läggas i ett riksnät som staten svarade för. Kvar blev ett 20-tal banor runtom i landet där Transportrådet föreslog nedläggning av persontrafiken. Ansvaret lades över på landets länstrafikbolag, varav de flesta valde att lägga ned tågtrafiken och istället sätta in bussar. I Jönköpings län fanns två olönsamma linjer som var viktiga för att knyta samman länet i ett heltäckande järnvägsnät; Jönköping–Vaggeryd och Nässjö–Vetlanda–Nybro. Länge försökte Jönköpings Länstrafik få med linjerna i riksnätet men när detta misslyckades togs ett unikt beslut. Jönköpings Länstrafik skulle ta över ansvaret för tågtrafiken. Beslutet drevs igenom 1984 och längst fram i tågsättet stod den relativt nybakade länstrafikchefen Ingemar Lundin. «Statens förhandlare var tveksamma till vårt ovanliga tilltag men ordnade ändå 53 miljoner till upprustning av de nedslitna banorna. Men det krävdes naturligtvis mer än så. Situationen var ovanlig, men inte omöjlig», minns Ingemar. «Vi tvingades att tänka annorlunda och hitta nya lösningar. Vi var tidigt ute med att koppla samman olika typer av resande och satsa på arbetspendling. Vi hade redan tidigare efter tuffa förhandlingar med SJ fått avtal om att våra period- och rabattkort skulle gälla på deras tåg. Det var en stor framgång. Nu kunde vi gå vidare och samordna trafiken. Buss och tåg skulle komplettera varandra – inte konkurrera.» Samarbete och yrkeskompetens Under årens lopp har Krösatågen inte bara expanderat geografiskt – de har också bidragit till en attitydförändring. I dag talar man sällan om att lägga ner järnvägar. Nu är det utveckling av tågtrafik som gäller, konstaterar Ingemar och Carl-Johan. Framgångsfaktorerna? Ja, de är flera. Den viktigaste av dem alla är samarbete. Krösatågen har ofta fått stå för hur man kan samverka över länsgränserna. «Det ligger ju i tågtrafikens natur. Busstrafiken kan alla sköta själva, men tåg det kräver samling. Alla länstrafikbolagen – Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne – lägger ner ett stort engagemang och det faktum att vi gör gemensamma upphandlingar för Krösatrafiken är själva fundamentet, säger Carl-Johan. Ett levande exempel på det goda samarbetet är Skånetrafikens Tiffany Persson som just denna dag delar perrong med Pär Lagerkvist. Tiffany har under våren varit inlånad av Jönköpings Länstrafik för att trafikera den så kallade Östgötapendeln på sträckan Jönköping – Norrköping. «Skånetrafikens ‹Pågatåg› och våra ‹Krösatåg› är samma andas barn – den lokala förankringen med tåg döpta efter traktens profiler blev en stor succé i båda fallen. Det som skiljer dem åt är att Pågatågen i större utsträckning är ett lokalt system med korta avstånd mellan stationerna medan Krösatågen är ett regionalt system», säger Ingemar. Alla hjälps åt Järnvägsstaden Nässjö är ett annat starkt kort i rockärmen. «Nässjö är ju lite av ett nav i Krösatågstrafiken och den gedigna kompetens och erfarenhet som finns här är guld värd. Alla inblandade, från operatörer, ombordpersonal och andra medarbetare, till underhållsteknikerna på Bombardier och alla leverantörer, kan tågtrafik och vet vad som gäller», säger Carl-Johan: «Sättet att lösa saker och ting på är nog ganska unikt. Det har hänt att leverantörer har gett sig ut och skottat snö på eget initiativ på helgerna. Tågen ska fram – och alla hjälps åt.» Ett annat område där Krösatågen sticker ut i kollektivtrafiken är stämningen ombord, menar Ingemar: «Vi har haft turen att få behålla vår ombordpersonal under lång tid. Många har valt att följa med även i samband med operatörsbyten. Det finns en småskalighet och ett personligt bemötande ombord. Alla, även resenärerna, tar sitt ansvar för trevnaden och försöker hålla vagnarna rena och snygga. Det är nog därför som det känns lite hemtrevligt.» Världen krymper Sedan har det förstås hänt mycket på 30 år. Vårt vardagsliv och vårt resande har förändrats. – Förr i världen tog man cykeln till den lokala industrin. Så är det inte längre. Vi arbetar i ett kunskaps- och tjänstesamhälle. Resorna har blivit längre till både utbildning och jobb. Tiden blir alltmer värdefull och resorna måste gå snabbare, konstaterar Carl-Johan. Förändringar som förstås också påverkat Krösatågen. Tidigare hållplatser som Byarum och Bratteborg har lagts ned, liksom hela sträckan Eksjö–Oskarshamn. Nödvändigt, kan man undra? – Om människor ska välja att pendla med Krösatågen, till exempel mellan Jönköping och Värnamo, så måste vi ner i restid och då kan tåget inte stanna överallt. Men självklart har det inte varit något lätt beslut. Vad gäller sträckan Eksjö–Oskarshamn så var resandeunderlaget helt enkelt för dåligt. I och med att landsvägen går parallellt med järnvägen den här sträckan så blev bussen ett mer ekonomiskt alternativ, säger CarlJohan. Att regiontågssystemen växer är en naturlig följd av utvecklingen. Från Krösatågens sida hoppas man att kunna knyta samman regionhuvudstäderna på ett ännu bättre sätt i framtiden. – Idag, precis som för 30 år sedan, handlar det om att erbjuda våra resenärer alternativ. Resmöjligheter är vår affärsidé och då gäller det att kunna kombinera tåg och buss på ett bra sätt. Jag tror inte att våra resenärer funderar så mycket över färdmedlet så länge kollektivtrafiken ger dem många resmöjligheter på bra tider. Krösatågen i kristallkulan Hur ser då Krösatågens framtid ut? Nu som då, så hänger en hel del på hur själva järnvägen kan underhållas och rustas upp. I dagsläget pågår en utredning om en möjlig elektrifiering av sträckan JönköpingVärnamo och eventuellt också av sträckan Vaggeryd–Nässjö. – På sikt är det inte miljömässigt hållbart att köra diesellok och därför är en elektrifiering av dessa sträckor avgörande. Inga beslut är dock fattade, säger Carl-Johan som menar att en upprustning och elektrifiering också skulle betyda mycket för att korta restiden mellan de två regionhuvudstäderna Jönköping och Växjö. Samtidigt hopas orosmolnen över sträckan Halmstad–Värnamo. Vem ska ta över ansvaret och ekonomin när statens bidrag upphör om några år? Det talas om nedläggning och det lokala näringslivet protesterar. Vad som händer återstår att se, men faktum kvarstår: de vägburna alternativen på sträckan Halmstad–Nässjö är inte särskilt effektiva. Det är långt, kringelkrokigt och går långsamt även med bil och lastbil. Historien upprepar sig, med ständigt nya ställningstaganden och investeringsbehov. Men både Carl-Johan och Ingemar tror på Krösatågens, och tågtrafikens, framtid. – Krösatågen är beviset på att det faktiskt går att driva regional tågtrafik på ett vettigt sätt. Om inte Krösatågen hade funnits så tror jag att Sveriges järnvägskarta hade varit betydligt glesare, säger Ingemar samtidigt som han vinkar av Pär Lagerkvist mot Värnamo. • lingonet | 5 Krösatågen – några historiska hållplatser: 1985 Krösatågen invigs med trafikstart på sträckan Nässjö–Vetlanda–Åseda i samverkan mellan Jönköpings Länstrafik och Länstrafiken Kronoberg. Trafiken Jönköping–Vaggeryd startar samma höst. Vissa turer förlängs till Värnamo. 1990 Länstrafikbolagen i Hallands, Jönköpings och Kalmar län gör en gemensam upphandling och privata BK Tåg AB från Vetlanda får uppdraget köra tågen. Befintlig trafik kompletteras med linjerna Nässjö–Oskarshamn, Nässjö–Halmstad och Halmstad–Hyltebruk. Krösatågens linjelängd fyrdubblas och Krösatågen byter namn till det mer neutrala «Länstågen». 6 | lingonet 2002 Nya motorvagnar köps in och namnet Krösatågen kommer tillbaka. Samarbete inleds med Länstrafiken Kronoberg och Krösatågen börjar gå till Växjö. 2013 Krösatågstrafiken tar steget in i Blekinge och Skåne, i samarbete med Blekingetrafiken och Skånetrafiken. illustration: Tinna Ahlander Järnvägsm Krösatåg et innen 16 Dska tå grev minnen Ingemar Lu Järnvägs Den sm ålän olutio nen -Åke Berg holm Ingemar Lu ndin · Sten -Åke Berg holm et – Den 16 • Kr ösatåg ndin · Sten småländ ska tågr evolu tionen Xxxxx xxx x xxxxxx Ingemar xxxx Lorem ips um dolor sit amet, cons incididunt ectetur adipi ut labore et sicing elit, dolore magn exercitatio sed do eiu a aliqua. Ut n ullamco smod tempo enim ad mi laboris nis irure dolor r nim veniam, i ut aliquip in reprehen quis nostrud ex ea comm derit in vo pariatur. Ex od o luptate velit consequat. cepteur sin Duis aute esse cillum t occaecat cupidatat no dolore eu fugiat nulla n proident. Lundin www.tnf .se 9 7891 86 853587 Krösatåg et Den sm ålänDs ka tåg revolu tionen Krösatågens historia i text och bild Allt om vår tåghistoria kan du läsa i nya boken «Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen». Ingemar Lundin har författat och Sten-Åke Bergholm fotograferat. Boken ges ut i serien Järnvägsminnen som nummer 16. BOKEN GES UT AV TRAFIK NOSTALGISKA FÖRLAGET SOM NUMMER 16 I SERIEN JÄRNVÄGSMINNEN OCH BERÄKNAS VARA UTE I HANDELN I SLUTET AV 2015. lingonet | 7 Krösakalas Fira med oss 9–12 september Krösatågen fyller 30 år! Det firar vi med stort kalas ombord på våra tåg under fyra dagar i september. Vi bjuder på kalasfika, överraskningar och underhållning. Välkommen på en nostalgitripp! Tut i luren! Kalasmusik för Krösatågsfirandet. Åkte du tåg under Krösatågens barndom och var lycklig ägare till en Walkman så var nog chansen stor att du lyssnade på de stora hitsen… En alldeles utmärkt 80-talssamling är Absolute 80’s. Du hittar den på Spotify. PET SHOP BOYS SPANDAU BALLET TWISTED SISTER ALPHAVILLE TINA TURNER PHIL COLLINS WHITESNAKE MADONNA OE COCKER DAVID BOWIE A-HA SAMANTHA FOX THE BUGGLES ABBA CHRISTOPHER CROSS THE PROCLAIMERS FOREIGNER EE GEES PETER CETERA IRENE CARA DURAN DURAN ZZ TOP VAN HALEN ROXETTE PRINCE LIMAHL BANANARAMA … 8 | lingonet KRÖSAMINNEN «I mitt jobb händer det något roligt varje dag, eller som gör mig glad. Oftast är det just i kontakten med resenärerna. En del underliga saker händer det också. En av de mer udda historierna är den om mannen som kontaktade mig på tåget och meddelade att han låst in sin familj. Efter mycket fixande kunde vi tillsammans ordna så att en nyckel skickades tillbaka till hans hemort. Än i dag vet jag inte om barnen kom till skolan den dagen.» Lars Pettersson. «En god historia som jag gärna delar med mig av är hämtad från Krösatågens hittegodsavdelning. En gång fick vi in en trumpet. Ägaren som hade rest med oss men som bodde på annan ort hörde snart av sig. Vi erbjöd oss att sätta trumpeten på tåget till ägaren, vilken lät meddela att hans hustru skulle komma och hämta upp trumpeten på stationen. Hustrun ringde dock samma dag och sa att hon inte alls tänkte hämta någon trumpet. Den låg bra på vår hittegodsavdelning! Uppenbarligen var hon trött på musikunderhållningen. Så trumpeten fick stanna kvar hos oss några månader innan mannen kom och hämtade den personligen.» Anders Ekman. Jubiléumstävling Vinn resor för 4000:– Nu har du chansen att vinna en Reskassa laddad med 4000 kr! Vi har fyra vinster att dela ut och du tävlar genom att dela med dig av ditt bästa resminne från Krösatågen. Skriv en reseberättelse på max 2000 tecken och skicka den till oss. Vi tar emot ditt bidrag via e-post på adressen: minne@krosatagen.se eller per post på adressen: Lindqwist, Storgatan 44, 57132 Nässjö. Vi vill ha ditt tävlingsbidrag senast den 28/8. Vi förbehåller oss rätten att publicera bidragen i Lingonet och på Krösatågens hemsida. Observera att eventuell vinstskatt bekostas av vinnaren. Lycka till! lingonet | 9 Älskade åttital! Från Piccadilly Circus till Vaggeryd Pernilla Wahlgren tog dubbeldäckaren till Piccadilly Circus. Jönköpingsborna hoppade på Krösatåget till Vaggeryd. Året var 1985 och många av oss minns tiden med skräckblandad förtjusning. Åttiotalsexperten Eva Kallhed lotsar oss tillbaka till hårdtuperade luggar och benvärmare. Mobiltelefon, funkade faktiskt också i Schweiz. Mått, utan antenn: 75×192×31 mm. Hur det började? Ja, egentligen var det mina barns leksaker som satte igång alltihop. Jag fick barn på 80-talet och de hade en hel hög leksaker som var typiska för tiden – My Little Pony, Ninja Turtles och sånt… Jag och min kollega Annica Triberg började fundera på det där med leksaker, nostalgi och minnen från barndomen,» förklarar Eva Kallhed. Tillsammans kläckte de idén om att skriva «Nostalgiboken», en vandring längs minnenas allé med mode, mat, prylar och företeelser från 50-, 60- och 70-talen. Boken kom ut 1998 och gjorde omedelbar succé. Upplaga efter upplaga sålde slut och 2009 var det dags för ett nytryck med tillägg om 80-talet. «Vi blev helt överväldigade av gensvaret. De flesta kunde identifiera sig med inne- hållet. Jag vet inte hur många tevesoffor, radioprogram och tidningsspalter som vi figurerade i. Men framförallt var det läsarna som tog kontakt och delade med sig av sina minnen och nostalgiprylar. När karusellen väl var i gång behövde vi inte leta. Det ena gav det andra. Materialet kom till oss,» skrattar Eva som medger att hon själv egentligen inte alls är särskilt förtjust i åttiotalet. «Nej, jag ville absolut inte se ut som alla andra. Jag körde det alternativa stuket. Men det hindrar ju inte att man minns åttiotalet med värme – luggarna, axelvaddarna, tubsockarna, Susanne Lanefelts jympa, stora örhängen och plast, plast, plast i det oändliga…” Så när kommer då boken om 1990-talet? Det borde väl snart vara läge att få vältra sig i grunge och Spice Girls? «Jag och Annica har faktiskt pratat om att ta tag i 90-talet… Det behöver gå 20 år så att man får lite distans till det hela. Och där är vi ju snart…». • Eva Kallhed är inredare, kreatör och författare uppvuxen i Nässjö. Under många år bodde Eva i Växjö där hon bland annat drev butikerna Rackartyg och I Robe You och jobbade med inredningsprojekt för offentlig miljö. Idag driver Eva B&B och butik på Strandbadsgården i Löderup, samt en livsstilsbutik i Ystad, parallellt med nya bok- och inredningsuppdrag. Annica Triberg är journalist och författare och tillsammans har de gett ut flera nostalgiböcker, bland andra Nostalgiboken, Lilla Nostalgiboken 70-talet, Lilla Nostalgiboken 80-talet, Nostalgiboken om godis och glass samt Nostalgiboken om leksaker. De har också skrivit boken «Huset i Gransjö» om hur man renoverar ett gammalt hus utan att gå in i väggen. 10 | lingonet de bä ra me d sig. man kun elare som kasse ttban d sp Aiwa assett band och e n lp - sk iva, k Kalikåfigurerna i mysig velour tillverkades för högtryck både i syslöjden och hemma i gillestugorna. Under 80-talet tog plastleksakerna över och My Little Pony gick i bräschen. Hand s «Alla pelen Gam » på h e ögstad & Watch f rå iet vil le spe n Nintend o la Do nkey var dröm pr ylen Kong . för m ånga. Plastsmycken var populärt på 80-talet och det ryktas om att de är på väg tillbaka… iga namnet var det omständl s le rt Tu ja in N t rna var Teenage Mutan dorna. Alla figure ad dp öl sk a ig od , Leonardo, på de här hjältem tnärer. Donatello ns ko a sk si as kl uppkallade efter h R aphael. Michelangelo oc Det hände 1985 Rockgalan Live Aid i London och Philadelphia. Café au Lait är nytt i kaffekoppen. CD-skivan är det senaste i tekniksvängen. Pernilla Wahlgren får en hit med Piccadilly Circus. «Rör inte min kompis»-kampanjen. Årets glassnyheter från GB är bland andra Pop Up och Glassburgaren. lingonet | 11 Kalasklart! Saftkalas, tårtkalas eller ett vanligt hederligt partaj? Vi hjälper dig att komma i rätt feststämning med säsongens härligaste kalastillbehör. Välkommen på ett kalas utan kras! 12 | lingonet Glasskön börjar här! Servera direkt från glassmaskinen. Finns hos coolstuff.se Kalas i rävkulan! De här fina vimplarna med rävar hittar du hos bluebox.se Svårsönderslaget. Sätt färg på kalaset med tåliga plastglas. Finns hos bluebox.se Tripp, trapp, trull. Serveringsfat i tre etage sätter färg på festen. Från Koziol. Festfint. Smycka trädgården eller uteplatsen med rosa dekorationer. Finns hos celebrations.se Ett kalasmåste. Serpentiner deluxe i blåmetallic från festvaruhuset.se Mera saft ! Glasburk med mässingskran från lagerhaus.se Sätt din prägel! Kakstämplar från nicolasvahe.com Stjärnspäckat! Muffinsformar från nicolasvahe.com Pricken över i. Festlig serveringsburkar med plats för sugrör från lagerhaus.se Glassbilen kommer! Glassbägare ståndsmässigt levererade i en glassbil. Från leilasgeneralstore.se lingonet | 13 Minnesvärda klick från Krösatågen Krösatågen är nostalgi för många och kanske hör du till dem som tagit Krösatåget till jobbet eller skolan under årens lopp? Under våra 30 första år har vi bytt namn, utseende och vagnar ett antal gånger. Minns du? De första åren var SJ ansvarig operatör för Krösatågen. Avtalet tillät endast att tåget försågs med dekal – fordonen skulle återställas till original om trafiken avvecklades. Motorvagnen på bilden är en av fem vagnar som användes i trafiken från start 1985. Den var också den första som fick sitt namn. Namngivningen av Pälle Näver skedde vid Krösatågens invigning i Vetlanda i juni 1985. foto: sten-åke bergholm. 1990 utvecklades Krösatågstrafiken ytterligare då länstrafikbolagen i Hallands, Jönköpings och Kalmar län gjorde en gemensam upphandling. Linjerna utökades till att omfatta även Nässjö–Oskarshamn och Nässjö–Halmstad och under sommaren fyrdubblades Krösatågens linjelängd. Krösatågen bytte också namn, till det mer neutrala «Länstågen». Vid lanseringen av Länstågen målades alla vagnarna om till blå färg och fick nya dekaler. De snedställda färgfälten symboliserade de tre länen tillsammans med lingon, en utter och en glad lax. foto: sten-åke bergholm. Två generationer – tre färgsättningar. foto: sten-åke bergholm. 14 | lingonet foto: Julija M 2013 var det dags för invigning av sträckan Växjö–Hässleholm. Just den här bilden är tagen på den nya stationen i Diö. De nya tåg som köpts in för att trafikera sträckan hade ännu inte hunnit renoveras och målas – under en tid fick passagerarna därför åka lila Krösatåg. arkensten foto: Ingemar Elofsson 2013 invigdes också Krösatågens nya linje Emmaboda–Karlskrona. Sven Andreasson hoppade in som stins. 2014 var det så dags för invigning av sträckan Kalmar-Emmaboda. Lugn, det går fler tåg! Löd budskapet. Bernt Jonsson, kommunstyrelsens ordförande i Nybro klippte bandet och förklarade Örsjö station invigd. lingonet | 15 Ett jobb i tiden Fem medarbetare om sin resa med Krösatågen Lars Pettersson, tågvärd KrösatNord Ulf Dahlgren, tågvärd Krösatåg Syd «Jag har jobbat som tågvärd på Krösatågen sen 1999. Innan dess arbetade jag för SJ på samma sträckor. Det har hänt enormt mycket de senaste åren! Förr skrev vi biljetterna för hand – idag då sker allt med hjälp av en handdator. Vi kan ju också ta emot kortbetalning vilket är positivt. Det som jag kan tycka är trist är att de spår som vi trafikerar i dag, med ett undantag, har samma standard som när jag började 1978. Jag hade helst sett ett rejält samlat tag från staten och regionerna så att vi kunde fördubbla tågtätheten och återigen köra tåg till Oskarshamn. Men det kräver pengar och politisk vilja vilket jag tycker saknas i dagsläget. För Krösatågens del går utvecklingen mot fler eldrivna tåg av miljömässiga skäl – dieseltågen missgynnas också avgiftsmässigt.» • «Krösatågens ankomst har lyft Karlskronaregionen, framförallt har kommunikationerna med närområdet förbättrats markant, och så även pendlingen mellan Kronoberg och Kalmar. När samhällena längs banan får en hållbar kommunikation med bättre restider så ökar deras attraktionskraft!» • foto: Bosse Lindqwist Gunnar «Ryssby» Carlsson Gunnar är en av Nässjös lokförare som är utbildad på många olika loktyper och har lång erfarenhet av att köra både person- och godståg. Här berättar han om hur en arbetsdag kunde vara på 1980-talet. «Det är fredag förmiddag. Igår körde jag en extra tur som hämtade ungdomar som återvände från musikfestivalen i Hultsfred. Det var så fullt att jag fick stänga dörrarna manuellt. Dagens tur börjar kl 11.30 med klargörning av motorvagnen. Kolla toaletter, vatten och att allt är som det skall för våra resenärer. Innan avgång skall vi lasta ombord gods. Det varierar från dag till dag och kan vara allt från avelsminkar till Eksjö eller blommor till 16 | lingonet Berga. Minkarna är värdefulla och hämtas därför ofta direkt av mottagaren medan vi får ställa av blommorna på plattformen i Berga. Är det kallt brukar jag ringa mottagaren så att blommorna inte fryser. Vår avgångstid var 12.30. Det är inte så mycket resenärer mitt på dagen och resan går som planerat till Oskarshamn. Jag har bara några minuter på mig för att gå till andra hytten och göra tåget klart för återfärd till Nässjö. På återvägen skall jag tömma brevlådor vid stationerna i Mariannelund, Hjältevad och Eksjö. När jag är tillbaka i Nässjö efter drygt två timmars körning får jag avlösning och en kort rast. Nästa uppdrag börjar kl 20.30. Jag skall köra kvällståget till Oskarshamn med avgång från Nässjö kl 21.15. Vi väntar in anslutande tåg. Denna gång är det betydligt fler resenärer. Många skall med båten till Gotland. När jag passerat Berga får jag dra på högre fart för att hålla tidtabellen. Det går bra. Vi är framme i rätt tid och alla resenärer hinner med båten. Eftersom tågklareraren i Oskarshamn gått hem för dagen får jag själv lämna tåganmälan till Nässjö. Jag avslutar arbetspasset med att parkera motorvagnen, plocka upp lite skräp och koppla in vagnen till eluttag för värme och batteriladdning. Sedan går jag till överliggningsrummet på andra våningen i det pampiga stationshuset. Nästa morgon är jag nere vid motorvagnen kl 08.30 för att göra den klar och köra fram till plattform. Det är bara en handfull resenärer vid avgång kl 09.10 men det blir fler när vi kommer till Hultsfred och stannar vid stationerna på Höglandet. Vi ankommer Nässjö kl 11.30 på lördagsförmiddagen. Resenärerna hastar vidare till anslutande tåg och jag kör motorvagnen till lokstallet för tankning och städning. Jag har en ledig lördag eftermiddag framför mig i Nässjö. • Text av Ingemar Lundin, hämtad ur jubileumsboken «Nässjö 100 år» utgiven av Nässjö Kommun. Mats Andersson Lokförare «Tänk, jag har varit med redan från början – det är helt otroligt egentligen. På åttiotalet jobbade jag inom industrin. Men så sökte en kompis in på SJ:s lokförarutbildning och jag tyckte det verkade spännande. Vi var 300 sökande till 13 platser och jag kom in. Har aldrig ångrat mig! Eftersom SJ körde Krösatrafiken i början så dröjde det inte länge innan jag fick börja köra Krösatåg och så har det faktiskt förblivit. Fast det är nästan bara namnet som är detsamma, i övrigt har det varit många förändringar. Det som har påverkat oss i personalen är att det regelbundet har handlats upp nya avtal. Med nya operatörer har vi också fått nya arbetsgivare och jag har jobbat för dem alla. SJ, BK-tåg, BSM, Merresor, DSB och Veolia… eller Transdev som vi ju heter nuförtiden. En av de saker som jag kommer ihåg från de tidiga Krösatågsdagarna var att det var begränsat med tider, vi kunde bara köra en gång i timmen. Det fanns få mötesplatser på sträckorna och jag minns att vi skapade ett upplägg där vi kopplade ihop flera motorvagnar som sedan kopplades om i Vaggeryd och Värnamo. På det sättet kunde vi vara lite mer flexibla. I dag har vi fått nya mötesplatser och kan köra en gång i halvtimmen. På den tiden hade vi 200000 resanden om året på Krösatågen. I dag har vi passerat en miljon! Jag har alltid trivts väldigt bra, inte minst med mina arbetskamrater. Trots alla förändringar så finns det en fin anda där alla värnar om varandra och verksamheten. Man gör alltid det där lilla extra. Innan man går av passet så försöker man stöka undan lite sysslor åt den som kommer efter. Det kanske låter som en enkel sak men är avgörande för slutresultatet. Just samarbetet tror jag är jätteviktigt för tågtrafikens utveckling i framtiden. Man måste se helhetsbilden och tänka över läns- och regiongränser. Det är då som man ser möjligheterna. Ibland tänker jag till exempel att Oskarshamnsträckan nog kunde bli intressant igen om man kopplar på Visbytrafiken, väl medveten om att det ytterst är en fråga om pengar. När jag pratar om helheten så menar jag också att man inte får titta sig blind på trafikslagen. Det handlar inte om antingen tåg eller buss eller bil utan om att hitta de bästa kombinationerna för en bra person- och godstrafik. En av de saker som jag är mest stolt över är den trafikledningscentral som vi byggde upp i Nässjö under tiden med Merresor och DSB. Härifrån sköttes inte bara Krösatrafiken utan även regiontrafik i Värmland och Uppland. Vi byggde upp något som fungerade väldigt bra och som har varit en viktig del av Krösatågens framgångar och punktlighet. Det är en styrka som jag hoppas att vi ska lyckas bevara även nu när trafikledningen flyttat till Skåne.» • foto: Bosse Lindqwist Anders Ekman Affärschef, Krösatåg Nord «Min relation med Krösatågen går tillbaka till ungdomsåren då jag brukade ta Krösatåget till Halmstad för att hälsa på släktingar. Den professionella relationen började 2009 då jag började på Merresor och senare DSB Småland. I dag är det nuvarande operatören Transdev som är min arbetsgivare och jag är precis tillbaka på min tjänst som affärschef för Krösatåg Nord efter att ha startat upp Krösatåg Syd. Jag tror på en bra framtid för Krösatågen. Vi har flera växande regionstäder som är i behov av tågförsörjning för pendling till arbete och utbildning. Krösatågen har en ‹tät› uppehållsbild och stannar på platser som andra tåg kör förbi, vi har ett viktig uppdrag att förse mindre orter med trafik till och från större orter. Inte minst är vi också väldigt viktiga för vidare anslutningar i exempelvis Alvesta, Nässjö och Emmaboda. Genom ombyggnad och upprustning av banor kan tiderna kortas ner och pendlingen göras mer effektiv. Men då pratar jag längre tidshorisonter på 10–20 år.» • lingonet | 17 Flyg, bil eller vakuumtåg? Så reser vi i framtiden. Anders Ekholm är vice VD för Institutet för Framtidsstudier där han har ett särskilt ansvar för institutets policyinriktade verksamhet. Han är också institutets talesperson i allmänna frågor. Anders har tidigare arbetat som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat har undersökt det framtida behovet av vård och omsorg. Han har även arbetat på Finansdepartementet och är en flitigt anlitad föreläsare. Bland annat talar han om hur demografiska förändringar, värderingsförskjutningar och teknik påverkar vår framtida välfärdssektor. Den kollektiva tågtrafiken har 200 år på nacken. Så vad händer i framtiden? Kommer Krösatågen att konkurreras ut av andra färdmedel? «I framtiden kommer vi att resa ännu mer, och ha ännu mer bråttom. Om tåget ska vara intressant så måste det utvecklas», säger framtidsforskaren Anders Ekholm. Kan man förutsäga framtiden? Vi människor har försökt i alla tider. Rådfrågat grekiska orakel, tittat i kristallkulor och spått i kaffesump. Numera finns det mer tillförlitliga alternativ. Institutet för Framtidsstudier har regeringens uppdrag att forska i vår mer eller mindre oförutsägbara framtid. Allt började på 1970-talet, förklarar Anders Ekholm som är vice VD för institutet. «Det här var en tid då framtiden verkligen var på tapeten. Det fanns mycket att oroa sig för; det kalla kriget mellan USA och Sovjet och, inte minst, kapprustningen. Atombomben var det stora orosmolnet.» I många länder etablerades särskilda institut med uppdrag att analysera möjliga framtidsscenarion, och i Sverige ville vi naturligtvis inte vara sämre. 1971 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheterna. Utredningen leddes av kulturpersonligheten Alva Myrdal som vid den tiden var statsråd. På rekommendation av utredningen öppnades 1973 «Sekretariatet för framtidsstudier» som 14 år senare omvandlades till Institutet för framtidsstudier. Institutet är ett mångvetenskapligt center 18 | lingonet för avancerad samhällsvetenskaplig forskning, med uppgift att bedriva egen framtidsforskning och att främja framtidsperspektivet i svensk forskning. «I dag är det andra frågor som står i centrum. Vi är inte lika rädda för atombomben längre, kanske skulle man kunna säga att klimatfrågan har tagit atombombens plats», säger Anders Ekholm. Annorlunda arbetsplats Institutet finansieras genom bidrag från statsbudgeten och via externa forskningsanslag på samma sätt som andra forskningsinstitutioner. Det drivs i stiftelseform och styrs av nio ledamöter som utses av regeringen. Styrelsen leds av före detta folkpartiledaren Bengt Westerberg och det är också styrelsen som utser institutets verkställande direktör, tillika vetenskapliga ledare. Att jobba på det här stället är, minst sagt, lite annorlunda. «Vart femte år så utses en ny verkställande direktör och denna får också ta ut riktningen för den kommande perioden. Det innebär även att all personal och alla forskare byts ut. Förra chefen var matematiker, vilket gjorde att forskningen i stor utsträckning baserades på matematiska modeller. Vår nuvarande VD är praktisk filosof – just nu handlar det alltså mycket om hur vi skulle vilja att framtiden ser ut, förklarar Anders Ekholm. Demografin påverkar Men går det verkligen att ta reda på vad som händer i framtiden? Jodå, det är inga konstigheter alls, menar Anders. «Faktum är att vi människor har börjat förstå lite hur världen fungerar. Vi inser att världen är kaotisk och komplex men det finns också sådant som vi kan förutsäga med någorlunda säkerhet.» Eller som Anders uttrycker det: «det finns vissa saker som har en viss inbyggd determinism». Till det hör förstås vädret. Det är större sannolikhet att det snöar på julafton än på midsommarafton. Demografi, det vill säga befolkningens sammansättning och ålder, är en annan faktor som vi vet påverkar landets framtida ekonomi och omsorgsbehov. Men det finns också mer överraskande slutsatser att dra av befolkningens ålder. Visste du till exempel att samhällen med en äldre befolkning är mindre benägna att starta krig? «Det är statistiskt bevisat. I takt med att vi människor lever längre så krigar vi mindre. Det startas betydligt färre krig i dag än på 1600-talet. Det här är en utveckling som har varit stabil i mer än 100 år och som har en tydlig koppling till ett samhälle där vi är friskare och blir allt äldre. Visst, det finns alltid galningar som kan hoppa in i ekvationen och starta ett krig, men det är helt rimligt att bygga en prognos om framtiden på den kunskapen, förklarar Anders. Åldern påverkar också våra åsikter. «Fram till 30-årsåldern är vi relativt formbara och kan ändra oss i våra åsikter och värderingar. Därefter stabiliseras värderingarna och vi tycker i princip samma saker resten av livet. Därför kan vi vara säkra på att det som dagens 25 till 30-åringar tycker är viktigt kommer att vara normen i framtidens samhälle.» Att mötas är viktigt Men vilka slutsatser går det då att dra om framtidens resande? Finns det en «viss determinism» att stötta sig mot när man utformar framtidens kollektivtrafik? «Visst gör det! Vi kan väl börja med att sammanfatta trenden; vi reser allt mer och allt längre. På 1800-talet så reste vi otroligt lite, färdades kanske några hundra meter från bostaden varje dag. I takt med att samhället har utvecklats så har radien växt. Vi vill resa och uppleva både i jobbet och privat. De som bor i storstäderna är de som reser mest, de som bor i glesbygden reser mindre och det är en utveckling som är stabil.» Att behovet av bra transporter kommer att öka, trots mobildata och ökade möjligheter att jobba hemifrån, det är Anders säker på. «Interaktion, det vill säga att människor möts och samarbetar rent fysiskt, är väldigt viktigt för produktiviteten. Det finns en direkt koppling till bruttonationalprodukten. Därför kommer goda kommunikationer att vara prioriterade även i framtiden.» Individualismen styr I takt med att den svenska befolkningen blir äldre och fler går i pension kommer punktbelastningen på kommunikationssystemen att minska. Pucklarna under rusningstid blir ett mindre problem, men samtidigt höjs kraven på bättre och mer individuellt anpassade trafiksystem. «Individualismen tar allt större plats i vårt samhälle. Sverige är faktiskt det land i världen där vi har flest hushåll med ensamboende. I stor utsträckning handlar det om en självvald ensamhet. Man har ett rikt socialt liv men väljer att bo ensam. Det här innebär att vi i framtiden kommer att få allt lägre tolerans för trängsel. Vi kommer inte att acceptera att stå packade som sillar i tåg och bussar. I framtiden kommer var och en att vilja ha sin egen lilla förstaklassinredda tågkupé där man får arbeta ostört utan att ha en massa främmande människor inpå sig.» En annan sak som kommer att styra våra resandeval i framtiden är tiden. Tid är redan i dag en bristvara och kommer att bli allt mer värdefull. «Framtidens resenärer kommer inte att godta att de och hela tåget måste stanna vid små hållplatser ute i skogen för att släppa av andra resenärer.» Från diesellok till vakuumtunnel Teknikutvecklingen kommer också enligt Anders att leda till effektivare och billigare transporter. Och tåget får konkurrens. Av bil och flyg. Lite otippat? «Utvecklingen mot förarlösa bilar och flygplan kommer kraftigt att reducera kostnaderna för personal. Samtidigt pressas priserna av mer miljövänliga och effektiva bränslen. Resultatet är en bil- och flygtrafik som mer än väl kommer att kunna matcha tåget vad gäller ekonomi och miljöhänsyn.» Tågtrafikens stora utmaning blir alltså att utveckla resandet så att det blir snabbare, billigare och mer individuellt anpassat än i dag. Idéer finns. «En av de lösningar som diskuterats, och som det faktiskt redan görs försök med, är vakuumtåg. Genom att bygga tunnlar med vakuum kan man minska luftmotståndet och tågen kan därmed färdas mycket fortare, med en fart på 3000 km i timmen.» Med vakuumtåget skulle sträckan Stockholm Göteborg vara avklarad på ett nafs och jobbpendlingen skulle få helt nya förutsättningar. Återstår då att lösa det här med det individuella resandet? «Ett framtidsscenario är att var och en har sin egen lilla personliga förarlösa kapsel eller ‹bil› som man färdas i. På morgonen går man ut i hallen och sätter sig i kapseln som matas ner till tågstationen. När tåget kommer rusande i vakuumtunneln ansluter kapseln till tåget och under färden kan man sedan sitta och jobba, läsa eller vad man nu känner för. När du når din destination kopplar kapseln loss från vakuumtåget och går in i lokaltrafiksystemet mot din slutdestination. Resan slutar kanske i entrén hos en kund eller i hallen hos dina vänner. Det är, eller kan vara, framtiden.» • lingonet | 19 gg Glass i stora lass! Ta Krösatåget till Mormor Magdas i sommar Precis nedanför järnvägsstationen i Taberg hittar du Mormor Magdas glassfabrik. Småskaligt och därproducerat med spännande smaker. Bara att hoppa av tåget och smaka! är kommunikatör en Angela Hafström blev arbetslös började hon smida företagsplaner. «Eftersom jag är kommunikatör och marknadsförare ville jag gärna bygga ett eget varumärke. Frågan var bara inom vad? Min man hade precis varit i USA och vi diskuterade den amerikanska glasskulturen och framgångsrika företaget Ben & Jerrys en kväll. Det var då polletten trillade ner. Det var glass jag skulle göra! Eftersom jag själv är väldigt matintresserad kändes det självklart», berättar Angela Hafström som sedan fyra år tillbaka framgångsrikt driver sin glassfabrik vid Tabergs fot. 150 nya glassglada ägare Namnet «Mormor Magdas» är inspirerat av Angelas älskade mormor Magda och ordet «därproducerat» är kärnan i glass fabrikens koncept. Att erbjuda närproducerat kändes inte riktigt rättvisande eftersom 20 | lingonet planen var att sälja inom en radie av 50 mil. Samtidigt värnar företaget om råvarornas ursprung och småskalig produktion. All därproducerad glass görs i Taberg och förses med ursprungsförteckning. Helst använder Angela och hennes kolleger – Emelie, Jonatan och Malin – producerade råvaror från Vätterbygden. Idag säljs Mormor Magdas glass i mat butiker, på restauranger och kaféer i Småland och Stockholm. Men planen är att expandera ytterligare. «Nyligen har vi också etablerat oss i Halmstad,», berättar Angela som precis genomfört en nyemission. «Vi vill växa på fler platser, köra ut fler frysar och få ut mer marknadsföringsmaterial. För det behöver vi mer kapital. Att som småföretagare få ett banklån är inte lätt. Alternativet är att ta in en extern investerare. Vi fastnade för så kallad ‹crowdfunding› som är ett relativt nytt sätt att få in utvecklingskapital. Uppropet gick över förväntan. Ett 150-tal aktieägare har investerat 1685000 i företaget och det är drygt en halv miljon mer än vad som behövdes.» Glassigt – men inte glamoröst När Angela startade sin verksamhet fanns det ett tiotal mindre glassproducenter i Sverige. I dag har konceptet exploderat – antalet tillverkare är många och efterfrågan är stor. «Jag tänker att det är en samhällstrend. Människor sitter på välbetalda konsultjobb i storstaden och har fullt upp med att fixa jobbet och vardagen. Jag tror att många drömmer om ett lite enklare liv på landet med färre måsten, med tid över att laga god mat från grunden och göra något eget. I det sammanhanget fungerar Mormor Magdas väldigt bra som varumärke. Sedan kan jag kanske skratta ibland när jag förstår vilken romantiserad bild folk har av egenföretagandet. En del tror att jag går omkring i pastellfärgade gummistövlar och myser med en kopp kaffe hela dagarna. Så glamoröst är det ju inte riktigt», skrattar Angela som dock trivs alldeles utmärkt med det strävsamma livet som glassfabrikör. Fyra nya sommarsmaker Under sommaren står glassfabrikens dörrar öppna med kulglassförsäljning rakt över disk. Övriga tider på året är besökare också välkomna på glassprovning, barnkalas och företagsevent efter bokning. I samtliga fall går det utmärkt att ta Krösatåget till Taberg och gå de hundratalet metrarna bort till glassfabriken. «Vi har en del gäster som tar tåget och är lite bekymrade för hur de ska få med sig glassen de gör, eller köper, hem. Och det är ju jätteenkelt! Ta med en frysväska», tipsar Angela och poängterar att det ändå kan vara smart att kolla Mormor Magdas hemsida eller att ringa före utflykten. Väl på plats kommer du att kunna njuta av säsongens nyheter. «I sommar har vi fyra nya smaker på menyn. Söta Citron Lemon Curd, Chokladkolasås med bitar av choklad, en Regnbågsglass i samarbete med Qom Ut-festivalen och en Lakritsglass som vi tillverkar tillsammans med Lakritsfabriken i Ramlösa.» • u Här hittar du ännu mera glass! Aldos glass (da Aldo), Skanör, www.aldo.se Alvestaglass, Alvesta, www.alvestaglass.se Engelholmsglass, Ängelholm, www.engelholmsglass.se Grenna Glass, Gränna, www.grennaglass.se Helsingborgs Glassfabrik, Helsingborg, www.glassfabriken.se Källa glassgård, Öland, www.kallaglassgard.se Mormor Magdas, Taberg, www.mormormagdas.se Rönneholms Glass, Centralstationen Malmö, www.glassakademin.se/ronneholmsglass Löddestruten, Degeberga Otto & Glassfabriken, Yngsjö, www.ottoglass.se Ölandsglass, Borgholm, www.olandsglass.se u lingonet | 21 Växjö! Årets huvudstad i matlandet Sverige Växjö har under lång tid haft en alldeles egen plats på den gastronomiska kartan. Nu kröns framgångarna med utmärkelsen Årets Matlandethuvudstad 2015. Höjdpunkten blir mat 2015 den 10–12 september. 22 | lingonet foto • Hans Runesson Att Växjö blir huvudstad i Matlandet Sverige är inte så konstigt, konstaterar Calle Sand som är projektledare för och initiativtagaren till mat. «Växjö har ju verkligen profilerat sig som en stad där den goda, närproducerade maten är en del av den regionala matkulturen. Att vi har flera restauranger med gott renommé som driver efterfrågan på närproducerade råvaror vet nog många. PM & Vänner är kanske den som är mest känd, och en av flera som rekommenderas av restaurangguiden White Guide. Men Växjö har också gjort avtryck som en stad där man också har lyckats föra in tänket i den offentliga verksamheten. Region Kronoberg (fd. Landstinget) har nått stora framgångar med sin ekologiska och närproducerade mat, tack vare en driftig kostchef och engagerad personal. Kommunen jobbar vidare i samma anda och jag vet att Växjö har hög trovärdighet inom området. Dessutom driver vi ju redan framgångsrikt Matmarknaden sedan flera år tillbaka. Det är också mat som är motorn under vårt huvudstadsår», resonerar Calle Sand. Huvudstad för evigt Utmärkelsen Matlandethuvudstaden kom till inom ramarna för projektet Matlandet Sverige, som drevs av den förra regeringen. 2015 gick äran till Växjö. «Eftersom den nya regeringen har lagt ner projektet så ser det ut som om Växjö är Sveriges Matlandethuvudstad för evigt», skrattar Calle nöjt. Höjdpunkten under huvudstadsåret blir mat 2015 som lockar matintresserade från hela Norden. Calle beskriver evenemanget som den ultimata mötesplatsen för alla som har den minsta relation till mat. Oavsett om du är matintresserad privatperson, passionerad gourmet, producent, eller jobbar inom restaurang eller offentlig miljö så bjuder mat på en härlig avsmakningsmeny. Delta i seminarier, provsmakningar, handla närproducerat på matmarknaden och spana efter kändiskockar, opinionsbildare och politiker. «Alla är här. Det är på mat i Växjö som man möts för att hitta ny inspiration till ett gemensamt intresse. Att alla har olika ingångar och intressen av att delta är själva poängen», säger Calle som har ett förflutet inom eventbranschen. Inspirerat av stora evenemang «Jag har jobbat mycket med rockkonserter men också med stora evenemang som Volvo Ocean Race. Det som är utmärkande för de här evenemangen är att många företag och organisationer deltar. Alla har sin egen agenda men genom att delta så bidrar de till att skapa ett stort evenemang med en väldig bredd. Vi tyckte att det var synd att det inte fanns något liknande inom matsfären», förklarar Calle som själv bor på landet och tillsammans med sin fru Cecilia driver Krulliga Hästens Krydderi i Gemla. «Vi tyckte att det borde vara ett utmärkt sätt att lyfta fram allt det goda som produceras på den småländska landsbygden – med Växjö i centrum. Och det har vi ju onekligen lyckats med!», säger kryddkungen Calle och hastar vidare till hästhagen där gårdens hästar ska få nytt bete. Det gäller att leva som man lär. • lingonet | 23 Sommarnöjen i Krösaland Festival, sportevent eller klassisk marknad? I Krösaland händer det mycket i sommar – och självklart kan du ta tåget dit. Ångloket kommer till Gemla 27–28 juni! I år är det 150 år sedan det första ångloket anlände till Gemla Station (och Växjö). Datumet var den 3 juli år 1865. Det uppmärksammas i Gemla den 27–28 juni. Ppå programmet står bland annat utställning och bildspel i godsmagasinet, café med våffelservering och musik av Gemlabrasset. Arrangörer är Växjö Kommun, Öja Hembygdsförening, Gemla Samhällsråd, Gemla Station och Länstrafiken Kronoberg. Länstrafiken Kronoberg finns på plats för att sälja resekort – en rolig tävling blir det också! Siesta-festivalen i Hässleholm 3–4 juli Hästveda marknad 8–9 juli En pigg musikfestival med camping som från och med i år arrangeras på det fina området kring Hässleholmsgården. Artistuppställningen är bred och omfattar bland annat The Kooks, Thomas Stenström, Silvana Imam, Joel Alme, General Knas, Bob Hund, Tove Styrke, Familjen, Lorentz och Maskinen. Hästveda Marknad, med anor från 1870, är en traditionell familjemarknad som arrangeras av Hästveda Marknadsråd. Marknaden tar emot ungefär 400 knallar fördelade på ett tusental stånd. 100000 besökare under de båda marknadsdagarna är ingen ovanlighet. Djurmarknaden på Hästveda Marknad är ett populärt inslag. Ursprungligen idkades det handel med nötkreatur, arbetshästar och svin men på grund av förbud mot införsel av klövdjur har djurmarknaden alltmer inriktats mot hästhandel. Smådjurshandel med bland annat kaniner och fåglar är också ett uppskattat inslag på Hästveda Marknad. Djurmarknaden startar traditionellt på torsdagens morgon. noberg fiken Kro · Länstra Länstrafik Kalmar strafik · ings Län · Jönköp dstrafiken lan Hal · fiken Blekingetra afiken · Skånetr Emmaboda-festivalen 22–25 juli En klassiker på den svenska festivalscenen. Som vanligt är artistlistan föredömligt lång – några av namnen är Panda Da Panda, Syster Sol, Savant, Dr Bombay och Little Jinder. 24 | lingonet Ironman Kalmar 15 augusti Kalmar är numera synonymt med Ironman. I år är den populära tävlingen tillbaka med ännu större publiktryck. Så ståtar tävlingen också med 50 kvalplatser till Ironman World Championships på Hawaii. Tävlingsområdet ligger mitt i stan och det är nära till Kalmars alla kaféer och restauranger. Simbanan går i Östersjön, cykelbanan går via den cirka 6 km långa bron över till Öland och löpbanan går genom de centrala delarna av Kalmar med målgång på Stortorget. tågluffa i landeryd! Missa inte Tågdagarna 5–6 september Stånkande ånglok, glödande kol och dunkande pistonger… På Tågdagarna i Landeryd färdas du tillbaka i tiden. Atmosfär och känsla är en viktig del av evenemanget och du behöver absolut inte vara tågtokig för att ha kul. Hela helgen blir det folkfest, musik och marknad utmed spåret. Andlig spis blir det också. Välkommen på högmässa i lokstallet klockan 11! Tågdagarna i Landeryd började som ett treårigt projekt inom ramarna för det EUfinanseriade Leader-programmet. Tanken var att skapa ett återkommande evenemang och besöksmål som engagerade hela bygden. Och att Tågdagarna, efter Leaderprojektets slut, också skulle vara livskraftiga nog att stå på egna ben. Så blev det, konstaterar en glad och nöjd Göran Fritzon, som är en av eldsjälarna i projektet. På härligt rullande dialekt förklarar Göran hur tåg har blivit det sammanhållande kittet mellan samhällsborna på gränsen mellan Småland och Halland. «Det är andra året som vi kör Tågdagarna helt utan extern finansiering. Istället är det ortens företag och föreningar som ställer upp. Trots en snävare budget så har vi löst det. Det är förstås jätteroligt och vi hoppas att ännu fler kommer att ställa upp framöver.» Alla är med! I år är det alltså femårsjubileum och Tågdagarna i Landeryd har snabbt blivit ett av Sveriges största årligen återkommande evenemang med veterantåg. Under lördagen och söndagen kan du åka ånglok och rälsbuss mellan klockan 9–16. Sammanlagt handlar det om ett 30-tal avgångar med olika destinationer. «Mellan Hyltebruk och Torup blir det rälsbuss och på sträckorna Torup och Smålandsstenar samt Landeryd och Burseryd kommer det att gå ånglok. Tanken är att man ska kunna hoppa på och av tågen som man vill på de olika orterna. Alla samhällena är på gång och erbjuder olika aktiviteter och upplevelser. Hela bygden lever upp. Det är verkligen samarbete som gäller», säger Göran. Förutom den livaktiga föreningen Landeryds Järnvägsmuseum medverkar också Bergslagernas Järnvägssällskap i Göteborg och Veteranjärnvägen Klippan–Ljungbyhed med fordon och entusiasm. Aktiviteter «off räls» «Off räls» bjuds det också på attraktioner. Veteranbussar och lokomobil finns på plats liksom, polis, räddningstjänst och militär som kommer att visa upp sina fordon. Även trafiksäkerhetsaspekten har tagits i beaktande. Motormännens Helnykterhetsförbund deltar med en så kallad voltbil och ger dig möjligheten att uppleva de krafter som släpps loss när man voltar med en bil. «I år kommer vi också att utveckla själva evenemangsområdet i Landeryd och erbjuder mat- och fikaservering samt musikunderhållning med lokala musiker. På lördagskvällen blir det musik-quiz och på söndagen en fin marknad med kvalitetsvaror», berättar Göran som också gärna vill sälja in en favorit i repris. «På söndagen klockan 11 är det högmässa i lokstallet. Det blir en efterfrågad repris på högmässan vi hade 2011. Prästen står i fören på ångloket och predikar. En publiksuccé!»• lingonet | 25 Plura laddar för sommaren och Eksjö Stadsfest Eldkvarn hör till de klarast lysande stjärnorna på Eksjö Stadsfest. Plura planerar för folkfest i den sena augustikvällen. «Om Eksjöpubliken fixar vädret så fixar vi resten», lovar Plura som dessutom passar på att bjuda Lingonets läsare på personliga tågminnen. I sommar ger sig Eldkvarn ut på turné och lagom till att sensommarmörkret smyger sig på, kommer det mest klassiska av rockband till Eksjö. Eldkvarn är ett av huvudnumren på Eksjö Stadsfest den 28–29 augusti. «Vi har inte hunnit lägga upp turnéstrategin ännu men räkna med att det blir en bred repertoar på stadsfesten – allt från Pojkar, pojkar… till vårt senaste album De berömdas aveny. Att spela på festival kräver ju ett litet annorlunda upplägg, det måste finnas något för alla. En stor festivalpublik ställer krav både på låtvalet och framförandet. Man måste vara tydlig på scen, så att man verkligen når fram», säger Plura som har gått och blivit folkkär på gamla da’r. Folkfavorit i rutan Hans medverkan i Så mycket bättre och otaliga matlagnings- och reseprogram med parhästen Mauro Scocco har introducerat Eldkvarns låtskatt för en ny publik. «Så mycket bättre har betytt jättemycket för intresset. Gamla fans har hittat tillbaka och vi har fått nya lyssnare. Det är jätteroligt», myser Plura som villigt låter sig föras in på ämnet tåg. Med tågmeriter som Mauros och Pluras tågluff och klassiska Eldkvarndängan Långsamt tåg vill man gärna tänka sig att tågtrafik är ett ämne som ligger Plura varmt om hjärtat. «Jomen tåg har alltid varit fascinerande. Det finns en så stark symbolik i tåget och själva resandet. Något som är tacksamt i låttexter. Jag är ju knappast ensam om att sjunga om tåg ibland», säger Plura och radar utan problem upp en rad favorittåglåtar ihopknåpade av branschkollegor. Med rälsbussen till Kolmården «Sedan är det mycket nostalgi i själva tågresandet också. Jag är ju uppvuxen i Norrköping och jag har fina minnen från när jag var barn och vi tog rälsbanan ut till Kolmården. Senare tog jag tåget till Stockholm för att gå på konserthuset och se alla de stora artisterna som spelade där på 60-talet. En period hade jag också skrivarstuga ute på Hasselö utanför Västervik. Resan dit tog en stund. Först rälsbuss, sedan tåg, sedan båt. Sedan satt jag därute och skrev i fem-sex veckor innan jag gjorde samma resa tillbaka med nytt material i väskan. Den där resan blev liksom en del av skrivprocessen.» Det händer också att Plura tar tåg till konserten. «Jag var i Malmö och spelade i söndags kväll och då tog jag tåget. Om det är lite längre resor så tar jag gärna tåget och det är jag inte ensam om. Det finns rätt många artister som är flygrädda…» Vill ut och luffa igen Största tågupplevelsen är dock tågluffen i norra Frankrike tillsammans med Mauro häromåret. «Ah, det var roligt. Det var mitt livs första tågluff. Har drömt om det länge. Men när Interrailkortet kom var jag redan för gammal, så jag kunde aldrig tågluffa på det sättet som mina barn gjorde. Det var fantastiskt roligt. Vi vill göra om det, fast i England. Återstår bara att se om tevebolaget nappar. Håll tummarna!» England eller ej, en tur till Eksjö är redan inbokad. Har Plura och Eldkvarn några speciella önskemål på publiken? «Ja, jag hoppas att både vi och Eksjö får en bra sommar och fint väder. Festivalspelningar blir mycket roligare om det är varmt och skönt. Spela i sex grader och hällregn är ingen hit.» • Pluras tågplaylist: Bruce Springsteen Downbound Train Tom Waits Downtown Train Bob Dylan Slow Train Coming Grateful Dead Casey Jones EKSJÖ STADSFEST långsamt tåg [eldkvarn] Vi lämnar stan med morgontåget Först kommer snön, sen kommer regn sen kommer solen Dina lockar faller ur din mun kommer orden vi har alltid i världen älskling det här tåget går runt hela jorden Låt oss stanna här på detta långsamma kärlekståg Långsamt älskling långsamt långt och länge Långsamt älskling känn hur långsamt vi kränger Långsamt älskling långsamt långt och länge Långt och länge på ett långsamt tåg Natten kommer som en tunnel av mörker Stjärnorna tänds mot kusten slår långsamma vågor Dina lockar faller på din kind brinner kärlekens lågor Nånstans, nångång får du svar på alla frågor Nånstans, nångång på detta långsamma kärlekståg Långsamt älskling… 26 | lingonet För dig är jag fönstret som lyser bortom fälten För dig är jag fotstegen som följer dig i sanden För dig är jag tjuven för dig är jag hjälten Jag kommer när du ropar älskaren från det öde landet Långsamt älskling… Vinn biljetter till Eksjö Stadsfest 28–29 augusti! Eksjö Stadsfest, arrangeras av föreningen Fiesta Eksjö sedan 2008 och har cirka 20 000 besökare under två dagar. Festen arrangeras mitt inne i centrala Eksjö, den unika trästaden. På stora torget och i gamla stan, bland kullersten och byggnader från 1600-talet, sätter man upp sju scener, öl- och mattält och nöjen för hela familjen. Fiesta Eksjö är en ideell förening som engagerar cirka 400 personer i form av både privatpersoner och andra föreningar. På årets gästlista står bland andra Rolandz, Lustans Lakejer, Strebers, Eldkvarn, Panda Da Panda, Måns Zelmerlöw, Corroded, Lotta Engberg, Petter, Zara Larsson, Abalone Dots, Strictly People, Di Leva, Linda Bengtzing, Molly Zandén, Hurricane Love, Peking Punk, Punk i Peking, s.a.m.e, Per Persson och Spiders. Flera lokala band uppträder också: Höglandet 80-90 Rock n Roll Reunion: Driver (Eksjö), Penjnäs Ork (Eksjö), The Bratz (Eksjö), Moment (Aneby/Eksjö), The Silencer (Nässjö), In the Clouds (Mariannelund). Vi har 10 biljetter (2-dagars) att dela ut. Allt du behöver göra är att svara på en enkel fråga: Vad heter regementet i Eksjö? Mejla ditt svar, ditt namn och din adress samt telefonnummer till oss på plura@krosatagen.se senast den 7/8. Lycka till! lingonet | 27 foto: Bosse Lindqwist TÅGVÄRDEN Monica guidar dig till en ännu hemtrevligare resa! Det ska löna sig att åka kollektivt! Tågvärd Monica Ersbring tipsar i varje TIPSAR SKÅNE Jojo Sommar är det bästa sommarerbjudandet. Med Jojo Sommar kan du resa hur mycket du vill inom Skåne mellan 15 juni-15 augusti för endast 625:–. Köper du Jojo Sommar på skanetrafiken.se sparar du 20:– och kortet kommer direkt hem i brevlådan. Registrera ditt kort på Jojo Online och få ett nytt om du tappar bort det. Precis som förra året kan man med två Jojo Sommar-kort resa som med en Duo/ Familj-biljett. Alltså kan man resa upp till fem personer om endast två är 20 år eller äldre. Snart lanserar vi också Autoladda, som är automatisk laddning av Jojo Period. Titta gärna in på Skånetrafikens nya mobilanpassade hemsida! nummer av Lingonet om smarta sätt att tjäna tid och pengar med Krösatågen. BLEKINGE trafik gäller under följande tider: Helgfri måndag–torsdag kl. 09–14 och kl. 18–23. Helgfri fredag kl. 09–14. Lördag–söndag och helgdag kl. 04–18. HALLAND KALMAR Du vet väl om att Blekingetrafikens resekort också kan användas för resor i Kronoberg, Jönköpings län, Skåne och Halland! Har du drabbats av en försening? Gör din resegarantiansökan online på hemsidan www.hallandstrafiken.se/resegarantiansokan JÖNKÖPING Om du har möjlighet att utnyttja vår lågtaxa så kan du resa billigare. När du betalar med Reskassa under lågtrafik får du hela 50% rabatt i jämförelse med kontantpriset. Låg- Ladda ner mobilappen «MobiTime Kalmar», där kan du göra ditt biljettköp i lugn och ro. Du hittar resor både inom Kalmar län och inom Sydsverige. Registrera ett betalsätt i appen (bankkort eller faktura) och köp din enkelbiljett tidigast 20 minuter innan avgång. Du laddar ner appen via Appstore eller motsvarande. KRONOBERG Ibland kan det vara svårt att hålla reda på hur länge perioden på kortet varar. Enklaste sättet att få veta, är att hålla fram kortet vid aktiveringsstolpen på perrongen, då får du upp datumet för vilket din period gäller. Biljetten köper du smidigt vid de biljettautomater som finns på alla tågstationer i Kronobergs län: köp enkelbiljett med ditt Resekort eller kreditkort, ladda Resekortet med reskassa och se saldot på reskassa. Krösatågen kommer till Tranås – så reser du i fortsättningen Från och med den 1 juni kommer Östgötapendeln att vända i Tranås. Vår ambition är att låta våra Krösatåg möta upp Östgötapendeln i Tranås vilket kommer att fungera i flera fall, men inte i samtliga. Mer om arbetspendling Jönköping/Nässjö–Linköping–Norrköping kan du läsa på www.jlt.se där du också hittar tidtabellen. Självklart kan du också söka din resa via Resrobot.se Genom att våra Krösatåg nu kommer att gå ända upp till Tranås kommer hela länet att integreras i krösatågssystemet ännu bättre. Det blir påtagligt i december då vi kommer presentera flera förbättringar i tågtrafiken i vårt län på sträckor där vi ser ett ökat resande. Notera! Eftersom samarbetet mellan ÖstgötaTrafiken och Jönköpings Länstrafik avslutas, kommer det inte att finnas några länsöverskridande 30-dagars- eller dygnsbiljetter som gäller för resa i båda länen. Ulf hoppar av! Tågvärden Ulf Axelsson är ett känt och omtyckt ansikte ombord på våra Krösatåg. Ulf har varit «spårbunden» sedan 1963 och har en bred erfarenhet av olika tågrelaterade arbetsuppgifter. Ulf berättar att han alltid har uppskattat kontakten med resenärerna, speciellt sommartid när det finns många förväntningar, som barnbarn som är ute och reser med mor- och farföräldrar. På den tiden då det fortfarande fanns pap28 | lingonet persbiljetter, brukade han låta barnen klippa sin egen biljett med tången. Ett minne som barnen gärna brukade spara. Så bra har Ulf trivts med resenärer och arbetskamrater att han stannat kvar ytterligare två år efter pensionen, men nu, vid 67 års ålder är det alltså dags att stämpla ut. Ett stort tack till dig Ulf – vi kommer att sakna dig! u hÄNT OMBORD Pär Lagerkvist i nytvättad kostym foto: Örjan Henriksson Regelbundet underhåll av våra tåg och motorvagnar är viktigt för att vi ska kunna erbjuda dig en hemtrevlig resa. Så här fin var Pär Lagerkvist när den nymålade motorvagnen rul�lade ut på spåret mellan Jönköping och Värnamo i början av april. Ta Krösatåget och hästskjutsen till Linnés Råshult! Firade nya vänner på Krösatåget Akleja Aquilegia vulgaris L. 1 Ört som förekommer sparsamt i näst an hela landet. Mer vanlig i södra och mellersta Sverige upp till Dalarna. Växe r ofta nära gamla gårdar, kloster och i parker. 1 Hängande, blåvioletta blommor med glest . Fem yttre, fem inre . sammansatta blad 1 Blommar i juni–juli. 1 Odlas ofta som prydnadsväxt. 1 Förr odlade munkar Akleja för att använda st vid sårbehandlin g. som läkemedel, främ LINNEA Linnaea borealis Illustrationer av C. Krösatågen Vä xjö–Hässleholm erbjuder riktigt bra möjligheter för pendling och vidare resa i regionen. I sommarens kampanj uppmärksammar vi detta lite extra i form av ett vackert DR som skickats ut till invånarna i några orter längs med linjen: Älmhult, Gemla, Diö, Vislanda, Alvesta, Killeberg, Hästveda och Ballingslöv. De vackra bilderna har anknytning till Diö och det närbelägna Linnés Råshult. Söndagen den 12 juli A. M. Lindman ur Norden s flora (Wahlström & Widstrand, 1922). www.krosatagen.se erbjuder vi krösatågsresenärer som hoppar av i Diö vidare transport till blomsterkonungens födelseplats med hästskjuts. Läs mer på www.linnesrashult.se Vårt fina sommar-DR som gått ut till boende längs med sträckan Växjö– Hässleholm har anknytning till Diö och Linnés Råshult. Vackra kort att spara – och värdefullt vetande som passar perfekt att ta till sig under tågresan. I fyra års tid har Värnamobon Mark Munro pendlat till studierna i Jönköping. Restiden har både gett studiero och möjlighet att träffa nya vänner – och när studierna var klara valde Mark att bjuda på kalas. En vanlig torsdagsmorgon överraskade han medresenärerna med ett trevligt dukat bord med blommor och fika. Fyra års pendling är över, men vännerna han fått på Krösatåget finns kvar, berättade Mark för Jönköpings-Nytt. Ett stort tack till Jönköpings-Nytt för ett trevligt reportage och för lån av information och bild. lingonet | 29 Vinn ett Resekort med reskassa till Krösatågen! KRÖSAKRYSSET HAN ÄR ETT VÄSEN HAR FEZ GLASBEHÅLLARE GER PIFF I KÖKET AV VETLANDALENA KRAFT MAMMA VET DE SMÅ KRÖSATÅGSSTATION ANDFÅGEL KRÖSATÅGS- FÖR ÅK- STÖRRE KÄRL LAND- LAGARE SKAP KRÖSATÅGSSTATION ballongerna HAR PERISKOP KAJOR TRÄD LERKÄRL BRÄNSLE STÄMMA FINNS FÖR HÖ JOBBAR PÅ TÄVLING Ditt namn, adress och tel.nr: INNANKAPA FÖR YTTER- TIMMER DÖRREN FÅR JW KRYSS. KRAFTEN FRÅN SE OVAN HALLANDS TILLHÖR SKÅNE SKALL KRYSS PERIOD STÄLLS PÅ SÅDAN ODLING PÅ BRICKA KOMMA SAMMAN TROPISK BÖNA GRUNDÄMNE HETÄR GÖR VATTENFALL JOBB 2015 KRÖSATÅGSSTATION STARTAR SPELET DEN LINJEN FINNS KISTA DEN DRIVER I VATTEN PRONOMEN RADON DEL AV SPEL BRUKAR MAN OST GER BOCK I KANTEN BEVINGADE FIGURER GOTT TILL KÅLDOLMAR KRAMDJUR BAK PÅ EN BÅT VANLIG BÖRJAN VINFLOD ÄR BORTA SÄGS DET tårta KRÖSATÅGSSTATION VERDIOPERA GUDSTJÄNST RÄTT KAN DETEKTIV SIG FALL SÅNG- OKLART ERSKA SVAR UTGÅNG TILL PLAN FÖRNÖJER SÄGS DET KRÖSATÅGSSTATION BYN SOM LÄMNAS I LAGERLÖFS JERUSALEM KYRKA FULL AV SUNDÖ DROPPGÖR AR VARGAR LÅDVIKT DINGE KRÖSATÅGSSTATION TITTAR PÅ KOM ALDRIG FRAM STATION KORT TILLVERKAD KAN VARA LÅTAR YTMÅTT KÖPS PÅ RULLE DE TYNGER KÖR PÅ BUSKMANNEN INGÅNG DEL AV PJÄS BRUKAR REFERERAS I RADIO Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med reskassa till ett värde av 500:–. Vi vill ha ditt svar senast 28 augusti 2015. Lycka till! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 55115 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset». Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)! Vinnare av Krysset i nr 1-2015; 1000 kr reskassa; Annika Andersson, Brunnsgatan 15b, Värnamo 500 kr reskassa; Ewa Gustavsson, Storängsgatan 5b, Växjö och 500 kr reskassa; Rut Lönnell, Bäckaskogsplan 15, Gnosjö. 30 | lingonet foto • bosse lindqwist På spåret! Testa dina regionalkunskaper Vad vet du om orterna längs spåret? Följ ledtrådarna och se var du hamnar – eller passa på att testa en medresenär. Svaren hittar du längst ner till höger. 1. kalmar län · Staden blev universitetsstad 2010. · De mest centrala delarna ligger på ön Kvarnholmen. · En känd historiker från staden är Hans Villius, ett av våra Krösatåg är döpt efter honom. 2. blekinge · I staden står en staty där Karl-Oskar och Kristina blickar ut över havet. · Varje sommar hålls här den välbesökta Östersjöfestivalen. · Stadens tidigare namn var Bodekull. 3. kronobergs län · Här finns en folkhögskola med fokus på hälsa, friskvård och kultur. · Ligger i Alvesta kommun · Vislanda är närmsta tågstation 4. hallands län · Denna ort ligger i Halmstads kommun. · Under tidig medeltid var denna ort den plats i Halland där det hölls landsting. rätta svar: 1. kalmar, 2. karlshamn, 3. grimslöv, 4. getinge, 5. tranås, 6. hovdala slott. · Genom orten rinner Suseån. · Här finns världsledande tillverkare av medicinteknisk utrustning. · På en gravsten på ortens kyrkogård finns en meteorit som föll ner i trakten på 1970-talet. Stenen är till sin form äggliknande och ca 25 cm lång. 5. jönköpings län · Ort med en 38 meter bred, lindomgärdad gata. Gatan är en av Sveriges bredaste. Här blomstrar konst- och musiklivet. · Kända personer från staden är musikalartisten och skådespelaren Rickard Carlsohn och världsmästaren i bordtennis, Kjell Johansson. · Päls- och möbelstad vid Sommen. Här såg Lennart Hyland dagens ljus. 6. skåne · Ligger nära Finjasjöns strand i Hässleholms kommun. · Anläggningen skyddades av en vallgrav som fortfarande, numera torrlagd, omger området. · Har en 500-årig historia och är ett statligt byggnadsminne sedan 1947. lingonet | 31 Linköping/Norrköping Tranås Aneby EKSJÖ 88 Rocksjön 86 Hovslätt Stensjön 89 Malmbäck Norrahammar yd ol O rm ar lsk JÖ el SS Br NÄ in Fo Te rs nh er an um a ul t rn Ö sk NK JÖ Hu Falköping/Skövde/Göteborg va PI NG 82 Björköby Taberg Bodafors Ekenässjön Månsarp 87 Hok Sävsjö VAGGERYD VETLANDA Skillingaryd ed ar le fte Br Re Stockaryd da he rs Landeryd Kinnared Torup Oskarström Sannarp 86 87 VÄRNAMO 86 Fo Göteborg SMÅLANDSSTENAR yd Klevshult HALMSTAD Lammhult Rörstorp 82 JÖNKÖPING-TRANÅS 85 (JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–EKJSÖ 86 NÄSSJÖ–HALMSTAD 87 JÖNKÖPING–VÄXJÖ 88 NÄSSJÖ–VETLANDA 89 NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ 92 VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM 97 EMMABODA–KARLSKRONA Bor Moheda 87 15 Rydaholm Malmö/Köpenhamn KRÖSATÅGEN X VÄ JÖ AL V E S TA sjö Ör EMMABODA Diö PÅGATÅGEN Vissefjärda 92 VÄSTTÅG ÄLMHULT Holmsjö M Killeberg ar ka ry d OSBY 97 Hästveda Ballingslöv Helsingborg HO LE SS HÄ Malmö/Köpenhamn Trelleborg Startar dec 2015 LM Kristianstad/ Karlshamn Bergåsa KARLSKRONA 2015 05 22 Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken 32 | lingonet www.krosatagen.se 20 n y te AR db RO M an e L B k e KA NY Sm Tr Vislanda ÖRESUNDSTÅG ÖSTGÖTAPENDELN la m Ge r ta ar St 89 BYTE rn te n vi
© Copyright 2024