1. No category

handplockad läsning från krösatågen · nr 3-2015
ÄLGAR & ÄPPLEN
På höstsafari i skog och trädgård.
Krösakalas! Så firade vi med resenärerna.
Tina och översten – en kärlekshistoria.
Med hundspann på Hökensås.
lingonet | 1
Hallå där!
…linus eriksson, ny trafikdirektör för skånetrafiken.
Tar du tåget till jobbet?
Jag gör faktiskt det numera. Att åka tåg är väl använd tid.
Visst, man kan förstås ta bilen till jobbet och komma
fram lite fortare men tiden som du kör är förlorad tid. På
tåget kan man läsa eller jobba. Sedan jag började pendla
kollektivt så har jag mer ledig tid på kvällarna. Även om
jag kom hem lite tidigare med bil så slutade det i alla fall
med att jag använde den tiden till att sitta och jobba. Det
gör jag inte längre – istället jobbar jag undan på tåget.
och trafikplanering; självklart finns det dåliga dagar, men
det är också fint att kunna göra skillnad. Att lösa problem
och lära sig av händelserna så att man kan undvika liknande situationer i framtiden. Jag trivs med den typen
av utmaningar – de ger mig ny energi!
Vilka möjligheter ser du hos Krösatågen?
Det faktum att Krösatågen i dag kopplar ihop arbetsmarknaderna i södra Småland och norra Skåne har öppnat
för en helt ny typ av pendlande till jobb och studier.
Med Krösatågen skapas nya möjligheter och snabbare
förbindelser.
I övrigt tror jag att Krösatågen, precis som syskontågen
Pågatågen har gjort i Skåne, ska fortsätta att utveckla de
mervärden som är viktiga för att locka till ökat resande:
fräscha tåg, hög turtäthet och riktigt bra och personlig
service.
Du kommer närmast från Trafikverket?
Ja, jag har tidigare jobbat som trafikledningschef med
ansvar för väg- och tågtrafik i södra Sverige. Det betyder
ju också att jag har fått byta perspektiv, eller sida om man
vill formulera det så. Som trafikdirektör för Skånetrafiken
säljer jag en biljett, en tjänst, till kunder och resenärer
som bygger sin vardag på att vi levererar det vi har lovat.
Oavsett om det handlar om att ta sig till och från jobb och
studier eller om man har sparat tiotusentals kronor till
en resa och är beroende av att tåget till Kastrup går i tid.
Har du nerver av stål?
Som trafikledningschef på Trafikverket var jag operativ
driftschef med dygnet runt-ansvar. Men i botten är jag
brandingenjör och har jobbat tio år inom Räddningstjänsten, så jag är van vid utryckningar. Det finns faktiskt nära beröringspunkter mellan räddningsarbete, kollektivtrafik
Vilket är ditt allra bästa tågminne?
Min morfar var lokförare och jobbade på SJ. När jag var
liten hälsade vi på mormor och morfar och jag minns
särskilt en gång, jag kan väl ha varit sex år, när jag fick
sitta med lokföraren – som morfar förstås kände – mellan Hallsberg och Örebro. Det var en otroligt häftig
upplevelse för en liten kille och jag tror nog att det har påverkat mitt yrkesval. •
INNEHÅLL
Krösakalas! Fest ombord – Krösatågen 30 år! ....3
Viltvård – i älgens vänkrets ..................................................16
Det händer i höst! ......................................................................... 25
Reseminne – vinnarna .................................................................7
Kändisälgen: Långeben Skutt ...........................................18
Hållplatsen: Tina & Översten............................................ 26
30 år med Krösatågen. En historisk resa .................. 8
Självplock .............................................................................................20
Med hundspann på Hökensås ......................................... 28
Tema. Älgar & Äpplen .............................................................. 11
Vilket är ditt landskapsäpple? ........................................... 21
Krösakrysset ......................................................................................30
Äpplen och upplevelser i Kivik ........................................12
Äppelmums! Höstens bästa recept ............................ 22
Jubileumstävling – vinn resor!........................................... 31
En tur till älgparken ..................................................................... 14
Tågvärden tipsar ............................................................................24
Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet
ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka
inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter,
självklart är du också välkommen att byta några ord
med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren
själv står för eventuell vinstskatt.
Hemtrevlig resa!
2 | lingonet
Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken,
Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns
Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken.
Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos
prv och utkommer med fyra nummer per år.
Upplaga: 3500 ex.
Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg.
Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå,
Art Director; Bosse Lindqwist, www.lindqwist.se
Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat
anges) www.jordbruket.se
Omslagsbild: Anna Kern
Kontakta redaktionen:
Christel Axelsson; christel.axelsson@skanetrafiken.se
Jenny Karlsson; jenny.m.karlsson@kronoberg.se
Anders Ekman; anders.ekman@transdev.se
eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se
Krösakalas
extra hemtrevligt i dagarna tre.
I 30 år har Krösatågen bjudit in till en Hemtrevlig resa! Det firade
vi i dagarna tre, 10–12 september. Ombord väntade överraskningar i form av fikabiljetter, tablettaskar och livs levande trollkarlar – och på stationerna spelade Rälsen band och Överraskningsorkestern. Tack till alla härliga resenärer som firade tillsammans
med oss! Nu kör vi vidare!
foto: mattias bokinge
lingonet | 3
Anna Skoglund tog fredagståget för att fira av en kollega och gå på after work.
Att hon skulle få sällskap av trollkonstnären Magic Kjell hade hon dock inte räknat
med. Magic Kjell gästade Krösatågen tillsammans med kollegan Göran Carlås. «Jag
har haft jätteroligt de här dagarna. Det här skulle jag kunna tänka mig att göra på
heltid», skrattade Kjell innan han trollade Anna av tåget på stationen i Skillingaryd.
Kjell trollar i vanliga fall med bredbandsutbyggnaden i Eksjö kommun.
Får det lov att vara en födelsedagsfika? Under kalasdagarna
fick resenärerna i Jönköpings län en fikabiljett med 30 kr rabatt
hos utvalda kondis. Andreas Ljung och Sebastian Holmström
lät sig väl smaka hos Åsa Bokinge på Ritz Konditori i Vaggeryd.
Som Vaggerydsbor är de alla mer eller mindre uppvuxna med
Krösatågen. Andreas pendlar dagligen till studierna i Värnamo
medan Åsa och Sebastian tar tåget till Jönköping då och då, för
shopping eller fest.
På löpsedeln: Krösatågen
30 år! Sinika Henriksson
slog sig ned med jubileums­
numret av Lingonet på en
stationsbänk i Värnamo.
Magnus Runeson pendlar från Små­
landsstenar till jobbet i Nässjö och
brukar passa på att jobba på tåget.
Den här fredagseftermiddagen fick
han dock fullt upp med att försöka
klura ut diverse kort- och reptrick.
↑ Tågvärd Katrin Fredriks­
son hade många bollar i
luften under Krösakalaset
– vid sidan av biljettförsälj­
ningen delade hon också ut
tablettaskar, med lingoninspirerat innehåll, förstås.
4 | lingonet
← Redan lördag! Rihan
och Zara Marzaki bytte
fredagsmyset mot tidigt
lördagsgodis på Värnamo
station och var mycket
nöjda med upplägget.
Trollerierna ombord var uppskattade. Magic Kjell fick till och med
«fanmail» från två glada damer på väg till konsert i Jönköping.
foto • mattias bokinge
Rälsen Band från Nässjö rev av ett gäng härliga spelningar under jubileumsveckan.
Resenärerna kunde bland annat se dem på stationerna i Värnamo (ovan), Sävsjö och
Nässjö (nedan). Rälsen Band är ett gäng funktionsnedsatta killar och tjejer från
studieförbundet Vuxenskolan i Nässjö som bjuder på stor musikalitet och spelglädje
– på repertoaren står allt från anita lindblom till twisted sister.
Klassiskt rendez vous. Tyra Svensson och mamma Karin mötte res­
ten av familjen på Värnamo station och njöt av underhållningen
under tiden.
foto: Haidi Lindqwist
Hur sjutton gör han? Ted
Meyer gjorde sitt bästa för
att avslöja Magic Kjells knep.
Ted är en trogen Krösarese­
när mellan Alvesta och
Jönköping.
Mamma hade lovat Alisha
Marascu att få åka tåg under
Krösakalaset. Men att det
skulle finnas en trollkarl
med ombord – det var en
riktig bonus.
lingonet | 5
Vi vann jubileumstävlingen!
En privatlektion i Matte C, en kurs i mindfulness, en trollkarl på tåget och djur & natur i långa banor… Tänk så
mycket som har hänt på Krösatågen under åren! Vår jubileumstävling blev en veritabel succé och vi har fått
in en hel hög härliga minnen från resor med Krösatågen. Av berättelserna att döma är det också ombord på
Krösatågen som du har chans att träffa ditt livs kärlek… Nu har vi utsett fyra minnesvärda vinnare som var och
en får en Reskassa laddad med 4000 kr. Stort grattis!
Missade du tåget ?
Det går fler! Intresset för vår tävling har varit så stort att du får en chans till. Lös ordflätan på sidan 31 så är du med och tävlar
om fler fina resepriser! Lycka till!
KRÖSAK ALAS I ALVESTA OCH ALMHULT
KROSAK
ÄLMHULT
överraskningsorkestern från studiefrämjandet underhöll med glad musik ombord på krösatågen
och på stationerna i alvesta och älmhult.
Lingonmuffins och kaffe var uppskattat i både Alvesta
och Älmhult.
6 | lingonet
ful l fart i älm hult!
Emelie Danielsson, Varberg
Kent-Arne Nilsson, Knislinge
Emelie pluggade tidigare i Jönköping och har många vänner sen studietiden kvar där. Ett par gånger om året åker hon tillbaka, och då blir det
Krösatågen merparten av vägen.
Kent-Arne åker Krösatåg sisådär en gång i veckan mellan Osby och Diö.
Ibland ända till Växjö.
«Jag gick sista året på gymnasiet och det var söndagen före veckan med de nationella
proven. Jag var på väg hem från min pojkvän som bodde på annan ort. Under tågresan
satt jag och tragglade matten som jag hade så svårt för. Plötsligt kikar mannen på andra
sidan gången intresserat på mina uträkningar och frågar vilken formel jag försöker använda
för att räkna ut uppgiften. Det visar sig att han är mattelärare och att han ska till samma
stad som jag.
Trevliga medresenärer byter plats så att vi kan sitta bredvid varandra. Han var fantastiskt duktig på att förklara. På den två timmar långa resan lärde jag mig mer än jag gjort
under hela terminen. Jag är rätt säker på att det var tack vare detta oväntade möte som
jag klarade provet. Minnet gör mig fortfarande glad!»
«I fjol, i Diö, steg en munter kvartett illusionister på Krösatåget, just i den vagnen där
jag satt. De skulle, samma kväll, uppträda på en stor illusionistbankett i Växjö med helt
nya nummer för att imponera på kollegerna. Därför bad de att få framföra sitt program
för oss resenärer, som en slags generalrepetition.
Så, det blev full föreställning där de trollade bort och fram kaniner, duvor, vita möss
och resenärernas sedlar, klockor, livremmar och kontokort. Tågvärdens slips försvann
och alla tjöt av skratt, även den slipslöse. I Växjö tog vi farväl och artisterna fick rungande applåder. Alla resenärer var helt utmattade av hänförelse och skratt. Den tågresan
glömmer jag aldrig!»
Malena Johansson, Diö
Maria Edin, Smålandsstenar
Malena reser med Krösatåget mellan Diö och Växjö, där hon studerar
sociologi på Linnéuniversitetet, varje vardag. Maria åker mest buss från hemmet i Smålandsstenar till jobbet i Gislaved.
Men ibland när det blir jobb i Reftele så är Krösatåget självklart liksom
när döttrarna ska till mormor och morfar i Nässjö. Ibland är destinationen
Taberg där Marias syster finns.
«Sonen upptäckte att det fanns ett kort till honom i brevlådan. På kortet stod det Välkom­
men på Alex 6­årskalas. Vad kul med fest, sa jag, men vad ska vi ge i present? Det är den
eviga frågan när det vankas födelsedagar. Alex gillar spännande fordon, vi kanske kan
köpa ett litet batteridrivet tåg som både kan tuta och köra till honom? föreslog sonen.
Eller så åker vi tåg själva! kom jag på.
Jag försöker alltid komma på upplevelsepresenter att ge bort istället för prylar. Prylar
samlar damm, går sönder och är sällan så roliga som de verkar vara i reklamen. Minnen
från gemensamma upplevelser känner man sig rik på och bär lätt med sig hela livet. ‹Jag
tror aldrig att Alex har åkt tåg, han kommer nog att tycka att det är jättehäftigt›, fortsatte
sonen. Det var februari och i ärlighetens namn var vi rätt slitna av förkylningar och övertidsarbete. Var kunde vi åka? Vi kom på att vi länge funderat på att besöka äventyrsbadet
i Växjö. På kalaset fick Alex ett hemgjort presentkort och helgen därpå bar det av.
Vi tog faktiskt med en kompis till som skulle fylla sex inom kort och också skulle behöva
ges present. På perrongen i Diö var stämningen på topp, ja det var den såklart på hela
resan. Varken Alex eller den andre kompisen hade åkt tåg förr så allt var döspännande för
dem. Varifrån kommer tåget? Varför heter det Krösa? Hur nära spåret får man stå? Hur
lång tid tar resan? Hur öppnas dörrarna? Varför skakar tåget så behagligt? Hur snabbt
kör det? Vad kostar biljetten? Frågorna haglade som de gör när barn är intresserade. Efter
resan på 35 minuter stannade vi till i lekparken Strandbjörket.
Sedan promenerade vi längs med Växjösjön till badet. Vi hade tur med vädret. Det
var årets första vårdag, folk satt till och med på bryggan och åt glass! Tre timmars bad
kunde ha gjort barnen trötta. Tvärtom, tillbaka till tåget tog de hoppsasteg. I kiosken
köpte vi varsin glass, strutar som räckte nästan hela vägen hem!»
«Att ta rätt tåg... Sommaren var fin det året. Åtminstone tror jag så. Den här dagen var på
något vis extra fin. Kanske inte vädermässigt men på andra sätt. 22 år ung och sprudlande
förälskad. Jag skulle träffa Honom, han som målade det mesta lite mer rosa i mitt liv, men
med stänk av svart puls. Men, som jag sa till min pappa, jag kan ju inte köra bilen för att
träffa honom. Det är ju inte riktigt romantiskt. Ingen hoppar ur en familjebil på första
dejten. Nä, här skulle jag göra finentré, ända in i hans liv. Så var planen.
Jag tänkte minsann vara efterlängtad av Honom, stiga av en vagn dragen av hästar eller
i alla fall bli framförd i en Cadillac med privatchaufför. Pappa som kanske är mer saklig
än romantisk sa att – ja, då får du väl ta Krösatåget i så fall. 35 minuters tågfärd går bra,
35 minuters längtan är för lång, hur hemtrevlig tiden redan då, året 2001, blivit.
Jag hinner gå på toaletten sisådär tre gånger för att bättra på ansiktsdragen. Läpparna
sitter fortfarande där de ska. Jag räknar hur många som hoppar av eller hoppar på tåget;
räknar ut differensen och vart de är på väg. Jag ser hur konduktören böjer på sin rygg och
nästan bugar för dem som sitter och väntar på att få betala sin biljett som ska ta dem till
nya platser. 35 minuter är dock för kort för att det pirriga ska ta sig från magtrakten upp
till huvudet. 35 minuter senare står Han där och väntar på mig. Ännu en tid efter, för att
vara petig, 14 år senare står Han fortfarande... med mig...»
lingonet | 7
30 år med Krösatågen
text • ingemar lundin � foto • sten-åke bergholm
Ingemar Lundin var tidigare VD för
Länstrafiken i Jönköpings län och en
av initiativtagarna till Krösatrafiken.
Sitter du på ett Krösatåg när du läser detta kan du se fram mot en bekväm resa där
tåget med stor sannolikhet är framme i rätt tid. Det har gått 30 år sedan trafiksystemet invigdes en solig sommardag i Vetlanda och det har hänt mycket på den tiden.
Jönköpings Länstrafik vågade ta steget ut i det okända och ta över persontrafiken på två
förlusttyngda järnvägslinjer i Småland. Om detta inte skett kunde det svenska järnvägsnätet
varit betydligt glesare än vad det är idag.
Länstrafikens beslut 1985 blev ifrågasatt. De flesta satte likhetstecken mellan
tågtrafik och Statens Järnvägar. Hur kunde
Länstrafiken tro att det fanns framtid i att
driva tågtrafik när inte SJ lyckats? Det ekonomiska läget för SJ var närmast katastrofalt
med ett årligt underskott på närmare en
miljard.
Vi förstod det svåra utgångsläget men såg
samtidigt en marknad för korta och medellånga tågresor. Något som SJ var måttligt
intresserade av.
Det fanns i början av 1980-talet en lista
på drygt 30 järnvägar där staten såg möjlighet att ersätta olönsam tågtrafik med buss.
Det motsvarade hela 25 procent av svenska
järnvägsnätet. Formellt skulle de nya länstrafikbolagen ta besluten men bordet var
dukat så att ingen skulle tacka nej. Valde
man buss fick bolaget ett väl tilltaget statsbidrag i fem år.
Jönköpings län berördes av fyra järnvägar på listan. För två linjer i länets utkant
accepterade vi övergång till buss. De båda
andra linjerna Nässjö–Nybro och Jönköping–Vaggeryd var av vitalt intresse för att
knyta samman länet med stambanan i Nässjö och med residensstaden Jönköping.
Beslutet att satsa på tåg kostade Länstrafiken ett missat statsbidrag på totalt 17 milj
kr. Vi lyckades förhandla fram ett avtal med
SJ där kostnaden för fortsatt tågtrafik var
jämförbar med kostnaden för ersättande
busstrafik. Det var möjligt eftersom det
användes färre fordon och kördes kortare
sträcka i tågalternativet. Det avgörande
argumentet som fick kommunerna och
landstinget att godkänna avtalet var statens
8 | lingonet
löfte att satsa 53 milj kr för att rusta upp de
båda nedslitna banorna.
Framgång föder framgång
När avtal tecknats med SJ började arbetet
med att lägga om turlistor och samordna trafik så bussar och tåg inte längre konkurrerade
utan kompletterade varandra. Trots att bara
fem motorvagnar användes kunde antalet
turer fördubblas. Vissa turer mellan Jönköping och Vaggeryd förlängdes till Värnamo.
Länstrafikens ägare ställde krav. Bevisa att
resandet ökar! Utan framgång ingen framtid! Det var viktigt att redan från start kunna
redovisa positiv utveckling. Samtliga turer
räknades av inhyrd personal en vecka i oktober 1985. Resultatet överträffade våra kalkyler.
Jämfört med 1982 då SJ svarade för trafiken
hade resandet ökat med nästan 80 procent.
KrösaTågets framgång fick genomslag i
media och nådde även dem som arbetade på
förslaget till ny trafikpolitik. Det riksdagsbeslut som togs 1988 innebar bland annat
att järnvägen delades upp i stomjärnvägar
där SJ hade ansvaret och länsjärnvägar där
länstrafikbolagen erbjöds ta ansvar för persontrafiken.
Vi upplevde att KrösaTåget stod modell
för persontrafiken på de banor som blev
länsjärnvägar. Men det fanns en väsentlig
skillnad. Länen erbjöds den ersättning SJ
fått av staten för att köra trafiken. Valde
man tåg fick man dessutom fritt överta de
motorvagnar som använts i trafiken.
KrösaTåget blir Länstågen
Nu blev tågtrafik inte längre enbart ett
ansvar för Länstrafiken i Jönköping. Runt
om i landet togs beslut om att ta över tågtrafik.
Sommaren 1990 tog Länstrafiken i
Kalmar, Jönköpings och Hallands län
gemensamt över ansvaret för linjerna Nässjö–Halmstad och Nässjö–Oskarshamn
tillsammans med de båda tidigare KrösaTågslinjerna Nässjö–Åseda och Jönköping
–Värnamo
Hallandstrafiken gjorde två tydliga
avtryck i samarbetsavtalet. Dels såg man
till att åter öppna sträckan Halmstad–Hyltebruk som varit utan persontrafik sedan 1957.
Dels drev man igenom att tågtrafiken skulle
ha ett nytt namn – Länstågen.
Den stora nyhetsbomben briserade när vi
utsåg det företag som skulle få köra trafiken.
Tre företag hade lämnat anbud. Det var
väntat att SJ och privata Linjebuss skulle
lämna anbud. Jokern i leken och den som
tog hem spelet var BK Buss. Ett lokalt bussföretag från Vetlanda. För att utföra trafiken
bildade man BK Tåg AB med Tord Hult som
VD.
Stämningen mellan SJ och bk Tåg var
inte alltid den bästa. SJ såg till att bk inte
kunde använda lokverkstaden i Nässjö för
att underhålla tågen och erbjöd den personal som tidigare kört tågen annan sysselsättning.
Med småländsk envishet lyckades BK
bygga en egen verkstad i Vetlanda på
rekordtid – ett halvår. Spaden var i jorden
innan alla delar av bygglovet var klara. Man
lyckades även anställa det antal förare som
krävdes för att köra trafiken. Rekryteringen
hängde på en skör tråd och blev klar bara
veckor innan trafikstart.
Konkurrensen innebar sänkta kostnader.
Med de statsbidrag vi fick fram till år 2000
var det ingen större prisskillnaden mellan
tåg och buss. Det gav möjligt att sätta in fler
turer och bygga om motorvagnarna med
ny inredning och miljövänligare motorer.
sj fick betala
konkurrensskadeavgift
Det hände mycket med våra trafikavtal
under 1990-talet. SJ övertog trafiken 1994.
Man vann upphandlingen på ett pris som
var betydligt lägre än BK Tågs.
BK accepterade inte resultatet och gick till
Konkurrensverket. Ärendet drog ut på tiden
men i december 1998 beslutade tingsrätten
att SJ skulle betala en konkurrensskadeavgift på 8 milj kr.
BK Tåg friställde personal när man förlorade trafiken men fick en liten revansch
1996. Då fick man uppdraget att köra den
nya linjen Nässjö–Tranås. Det gav sysselsättning till fyra förare av en ursprunglig
arbetsstyrka på cirka 40 anställda.
Kort gästspel av bsm Järnväg ab
SJ sa upp avtalet 1998. Många trodde det
skulle öppna vägen för BK Tåg men uppdraget gick istället till ett nytt företag utan tidigare erfarenhet av persontrafik på järnväg.
Företaget hette BSM Järnväg AB med
huvudkontor i Borlänge. BSM står för Bergkvist Svets och Mek AB.
BSM hann under sin korta tid med Länstågen även vinna trafik på en annan viktig
linje. Man fick uppdraget att köra Vättertåg
Nässjö–Jönköping–Skövde.
Det visade sig snart att den ersättning man
Rälsbuss framför det gamla stationshuset i Jönköping 1973 – tio år innan
Jönköping fick sitt nuvarande Resecentrum. Rälsbussen avgick fyra gånger
om dagen till Vaggeryd.
Motorvagn framför Nässjö lokverkstad 1986. Namnet ”KrösaTåget” omges av
lingonkrans. Vi fick använda dekaler eftersom SJ räknade med att försöket
skulle bli kortvarigt.
Resandet ökade och SJ gav oss möjlighet att lackera tåget i egen färg. Här
passerar en silverfärgad motorvagn dammen i Norrahammar 1988.
BK Tåg vann första upphandlingen och tog över trafiken 1990. När bygg­
nadslovet blev klart var verkstaden redan invigd. Ny färgsättning och nytt
namn – Länstågen.
BSM hette företaget från Dalarna som fick uppdraget 1998. Namnet kan ses
till vänster ovanför förarhytten. Företaget vann även upphandlingen av
Vättertåg innan det köptes av BK Tåg år 2000.
De nya motorvagnarna tillverkades i Tyskland och fick namnet «Itino».
Den första vagnen sattes i trafik 2002. Bilden på tåget mot Nässjö är tagen
norr om Aneby. Det glada ansiktet fanns en kort tid medan man visade upp
motorvagnen.
fick inte täckte kostnaderna. Ägaren till BSM
satt med «Svarte Petter» eftersom han gått
in med sitt företag som säkerhet. Förmodligen drog han en lättnadens suck när BSM
köptes av BK Tåg i början av år 2000.
nar på sina huvudlinjer och därför kunde
sälja gamla «Pågatåg» för en rimlig summa.
Möjligheten att rusta upp gamla Pågatåg
till bekväma Krösatåg blåste snabbt liv i tanken om att öppna trafik från Växjö söderut
till Hässleholm med ett antal nya stationer.
Klartecken för nya motorvagnar
Resandet utvecklades positivt och det började bli dags att se sig om efter större fordon.
Klartecken lämnades 1999 för att skaffa nya
motorvagnar.
Länstrafiken i Blekinge hade föregått med
gott exempel och redan skaffat nya tåg till
sin kustbana. Nu kom turen till Länstågen
i Småland/Halland att förnya vagnparken.
Det blev något av en landskamp mellan
Tyskland och Frankrike att bygga tågen.
Intresset var stort eftersom man ville
utveckla nya tåg. Lyckades man leverera
ett dussin tåg till Sverige var det ett argument för att sälja större volymer till andra
länder i Europa.
Tyskland drog det längsta strået. Avtal
tecknades och det första tåget i serien kom
till Sverige sommaren 2002. Solen sken den
augustidag motorvagnen visades upp. Det
var samma dag som linjen Jönköping–Värnamo förlängdes till Växjö och samma dag
Rörstorps station i södra Värnamo invigdes.
Det skulle ta mer än ett år innan alla motorvagnarna var levererade men den högre
komforten och tågens rymliga och öppna
lösning uppskattades direkt av resenärerna.
Vagnens golv låg i samma höjd som plattformen vilket gjorde det lätt att komma
ombord med barnvagn eller rullstol.
Med de nya tågen återkom det gamla
namnet. Det stod åter Krösatågen på
motorvagnarna. Denna gång utan tidigare
lingonkrans. Vi utgick från att resenärerna
nu förstod vad ordet «Krösen» betydde.
Merresor tar över
efter bk Tågs konkurs
BK Tågs konkurs i mars 2005 skapade ett tillfälligt kaos i trafiken. Det fanns ingen omedelbar plan B – men likt räddaren i nöden erbjöd
sig ett nytt företag att ta över uppdraget.
Företaget hette Merresor och ägdes till
lika delar av SJ och Flygbussarna i Stockholm.
Trafiken ställdes aldrig in. Tågen rul�lade medan konkursförvaltaren ordnade
de praktiska frågorna inför övergången till
Merresor.
Förlängningen från Värnamo till Växjö
2002 var lyckosam. Många tog detta tåg till
Alvesta för att byta till fjärrtåg. Nu ställde
även kommunerna längs stambanan krav
på att öppna stationer och starta en linje
från Nässjö till Växjö.
För detta krävdes fler motorvagnar – helst
eldrift. Ett lyckligt sammanträffande var att
Skånetrafiken börjat sätta in nya motorvag-
Krösatåg i danska händer
När SJs främste konkurrent på spåret Veolia Transport beslöt köpa flygbussarna i
Stockholm fick detta återverkningar även
för Krösatågen.
Två konkurrerande företag skulle få svårt
att samsas i det gemensamma företaget
Merresor. Man var därför överens om att
inte lämna anbud till den avtalsperiod som
började i december 2010.
Den svenska marknaden hade öppnats på
vid gavel för nya aktörer. Därför lämnades
denna gång anbud även från företag med
norska, danska, franska och tyska ägare.
Det var SJs danska motsvarighet DSB
som genom sitt svenska bolag drog längsta
strået i en jämn budgivning. Man bildade ett
nytt företag DSB Småland AB som tog över
hela personalstyrkan på cirka 100 personer.
Resandet låg nu med god marginal över en
miljon resor per år.
Men säg den ordning som varar i evighet.
Efter bara två år började skandalerna hopa
sig kring DSBs svenska dotterbolag.
Det blev först återtåg från uppdraget att
köra Öresundståg. Så småningom klämtade
klockan även för DSB Småland och Krösatågen.
Efter en snabbt genomförd direktupphandling lämnade DSB över till Veolia
våren 2014. Veolia eller Transdev som
bolaget numera heter kör
idag all Krösatågstrafik inklusive linjerna
Växjö–Hässle­holm och
Kalmar–Emmaboda–
Karlskrona på avtal som
sträcker sig fram till slutet av 2018.
Det vore fel att säga
att Krösatågen kommit
för att stanna. Det
är full fart framåt.
Krösatågen har sedan länge lämnat
pionjärfasen och gått in i en tryggare tillvaro även om de många operatörsbytena
kan tyda på annat. Det viktiga är att resandet
utvecklats positivt, att banorna rustats upp
och att man idag har bekväma och effektiva
motorvagnar och en mycket kompetent
personal.
Jag tror på Krösatågen och önskar all
framgång under de kommande trettio åren!
lingonet | 9
foto: Bosse Lindqwist
«Det vore fel att säga att Krösatågen
kommit för att stanna. Det är full fart framåt.»
VISSTE DU…?
att
namnet ändrats tre gånger. Det första namnet KrösaTåget kom fram i en tävling före trafikstarten i maj 1985. Namnet omgavs av en lingonkrans. Mellan 1990–2002 kallades trafiken Länstågen. När de nya motorvag-
narna kom 2002 blev det åter det gamla namnet men denna gång skri-
vet Krösatågen och utan lingon.
att bk Tåg ab från Vetlanda bröt sj:s monopol på järnvägstrafik 1990 genom att som första privatägda bolag få uppdrag att köra persontrafik på järnväg.
att bk Tåg byggde en egen verkstad i Vetlanda 1990 när sj vägrade plats på sin verkstad i Nässjö.
10 | lingonet
att trafiken i januari år 2002 utfördes av 26 dieseldrivna motorvagnar modell y1 med 65 sittplatser. Dessa vagnar har ersatts av en ny genera-
tion dieseldrivna motorvagnar levererade 2002–2012 samt mer än 20 eldrivna motorvagnar som köpts från Länstrafiken i Skåne och Östergöt-
land och håller på att rustas upp till modern standard. Antalet sittplatser
i de nya tågen är mellan 100 och 165.
att KrösaTåget vid starten 1985 trafikerade 110 km järnväg. Tjugo år senare hade sträckan ökat till mer än 600 mil järnväg eller cirka 5 procent av det svenska järnvägsnätet. Krösatågstrafiken på sträckorna Växjö–Hässle-
holm och Emmaboda–Karlskrona öppnades i december 2013. Den senare linjen har förlängts till Kalmar med nya stationer i Örsjö och Smedby.
Älgar & Äpplen
Hur hör det ihop? Vi har faktiskt inget självklart svar på den frågan. Mer än att båda
börjar på härliga bokstaven ä. Men i takt med att löven gulnade utanför kupéfönstret,
och vi sakta men säkert började försona oss med sommarens uttåg, så började vi också
fundera på hösten. Och vad är väl mer höst än dignande äppelträdgårdar och älgjakt?
Så fick det bli! Vi tar dig med på en höstuflykt till äpplets egen huvudstad Kivik, spanar
in ett mobilt musteri och klappar mjuka mular i en av Smålands alla älgparker. Dessutom
besvarar vi en klassisk höstfråga en gång för alla. Blir älgar verkligen berusade av att äta
äpplen? Och du, glöm inte bort: Ett äpple om dagen håller doktorn borta!
Välkommen ombord i höst hälsar vardagsvännerna på Krösatågen!
lingonet | 11
Äpplen och upplevelser
på Kiviks Musteri
Kristina Levinsson, Kiviks Musteri.
För snart 130 år sedan planterade Henric Åkesson de första äppelträden.
I dag är Kiviks Musteri ett blomstrande familjeföretag som värnar om
den svenska odlartraditionen. För äpplet – i tiden.
Kivik är Sveriges äppelhuvudstad. Och finns det en
äppeldrottning så heter hon Kristina Levinsson. Kristina driver
tillsammans med sin bror Bengt Åkesson det anrika familjeföretaget Kiviks Musteri. Redan 1888 planterade hennes
förfader Henric Åkesson de äppelträd som skulle bli
Sveriges första yrkesmässiga fruktodling.
Omtyckt besöksmål
Som fjärde generationens äppelodlare har Kristina och hennes kollegor en djup kunskapskälla att ösa ur. I äppelparadiset på Österlen vet man allt om hur man på bästa sätt odlar
och förädlar äpplen. Även om Kiviks Musteri i dag är ett modernt livsmedelsföretag – i
företagsgruppen med 150 medarbetare ingår förutom Kiviks Musteri också Åkessons
Vin – så är det också ett mycket omtyckt besöksmål med den genuina känslan bevarad.
I «Äpplets Hus» har man skapat ett kunskapshus för det svenska äpplet – från historia
till odling, skörd, forskning och förädling. Här finns också en liten visningsfabrik där
man kan se hur produktionen går till. Den ordinarie produktionen av must, cider och
legotillverkning för kunder sker i dag i en stor produktionsanläggning ett stenkast bort.
Här finns också restaurang, café och musteributik.
«Det är för oss som för många andra familjeföretag. Man behöver flera ben att stå på.
Eftersom vi älskar den här platsen och gärna vill dela med oss av den underbara miljön,
så var det ett självklart steg att utveckla just besöksdelen», säger Kristina som varmt
rekommenderar en vandring i äppelträdgårdarna. En sortimentsodling hyser mer än
70 olika äppelsorter och i anslutning finns även en kulturodling där unga träd samsas
med äldre, varav flera är över 100 år gamla. Den som blir inspirerad kan också ta med sig
några plantor hem. Kiviks Musteri har nämligen en egen plantskola där man kan köpa
äppelträd som är uppdragna på plats.
Ta hand om dina äpplen!
Kristinas egen favorit är Gravenstein.
«Det är saftigt, syrligt och sött på en och samma gång. Vi använder Gravenstein i
många av våra must- och cidersorter och gör även rena sorter på Gravenstein.»
«Äpplet är en fascinerande frukt på många sätt. Det finns ju så oerhört många sorter – bara i Sverige har vi hundratals olika att hålla reda på. Det innebär också att den
som odlar olika sorters äpplen också kan ha en lång skördesäsong – från augusti ända
in i oktober. Sedan har vi det självklara. Att det är en så vacker frukt att titta på med alla
färgerna. Och att det är så gott…»
Hur ska man då själv bära sig åt för att ta hand om äpplena i sin egen trädgård? En
bra höst när grenarna dignar och man inte hinner med att äta i samma takt som äpplena
mognar?
«Gör din egen must! Lämna in dina äpplen till ett musteri. Här på Kiviks Musteri får
vi tyvärr inte ta emot frukt på grund av våra certifieringar. Men det finns många lokala
musterier som gärna tar emot frukt från privatpersoner.»
12 | lingonet
Odlarstam på tillväxt
Fler professionella äppelodlare ser Kristina Levinsson gärna fler av. Faktum är att den
svenska produktionen av äpplen inte räcker till för att täcka den inhemska efterfrågan.
«Idag går 99 procent av den svenskodlade frukten till den svenska marknaden. Själva
har vi faktiskt nyligen investerat i en ny fruktodling utanför Lund. Den svenska råvaran
är jätteviktig för oss och förvärvet är ett sätt för oss att säkra tillgången.»
Men nu tycks den svenska äppelodlarstammen äntligen vara på tillväxt igen.
«För några år sedan hade vi alla anledning att vara oroliga. Då vår medelåldern bland
svenska äppelodlare 63 år, men nu har den tack och lov börjat sjunka, i takt med att den
yngre generationen börjar ta över. De yngre visar stort intresse och det tycker vi är jätteroligt», säger Kristina som själv kan glädjas åt att hennes egen son nyligen har valt att
gå in i familjeföretaget.
Ny teknik förlänger säsongen
Den relativt nybildade intresseorganisationen Svenska Musterier lobbar också för bevarandet och utvecklingen av den svenska musterikulturen. Många av medlemmarna
finns av naturliga skäl i Skåne – hela 85 procent av de svenska äppelodlingarna finns ju
här – men föreningen har medlemmar från hela Sverige, från odlingarna vid Vätterns
östra strand till Gotland.
Ny teknik har även den bidragit till att förlänga säsongen och öka förutsättningarna
för svenskproducerade äpplen.
«Vi använder oss av ett så kallat ULO-lager (Ultra Low Oxygen) som innebär att frukten lagras i ett hermetiskt tillslutet utrymme. Allt syre dras ut ur lokalen, man kan säga
att det skapas ett vakuum. Det stoppar äpplenas mognadsprocess. Äpplena börjar inte
åldras igen förrän man tar ut dem från lagret, men då måste de å andra sidan konsumeras
tämligen omgående. Det här är en fantastisk möjlighet som innebär att vi kan få tillgång
till svenska äpplen året runt!»
Äppelmarknaden – en årlig högtid
Att svenska folket älskar sina äpplen märks också under Äppelmarknaden som arrangeras på hamnplan i Kivik den sista helgen i september varje år. Kristinas pappa Ingvar
Åkesson var en av initiativtagarna till Äppelmarknaden som ägde rum första gången
1988. Bakgrunden var att importskyddet för utländsk frukt hade tagits bort samma år,
och branschen gjorde då en kraftsamling för att skapa positiv uppmärksamhet kring
svensk frukt. Uppmärksamheten består – och i centrum för evenemanget står även i år
den gigantiska Äppeltavlan skapad av Emma Karp Lundström. Ett konstverk målat med
äpplen, vilket säger något om den äpplets rika färgpalett.
«Det är alltid lika spännande att se tavlan, man undrar alltid vad det ska bli det här
året», säger Kristina och välkomnar alla äppelvänner till årets upplaga av Äppelmarknaden. •
Äppelodlingen har en lång tradition i Kivik. Redan 1888 planterades de äppelträd som skulle bli Sveriges första yrkesmässiga fruktodling.
I dag är Kiviks Musteri ett omtyckt besöksmål med äpplen i centrum. Varje år i slutet av september sluter hela Kivik upp bakom Äppelmarknaden;
Emma Karp Lundströms äppeltavla har blivit något av en symbol för bygden och evenemanget.
lingonet | 13
foto • mattias bokinge
Älgarna på Elinge
är högvilt för turisterna
Älgparkerna är ett fenomen i stadig tillväxt – omåttligt populära bland tyska
turister som vill försäkra sig om att verkligen få se skogens konung under sin
Sverige-tripp. Landets allra första älgpark finns i Hamneda, söder om Ljungby.
Du hinner knappt visa dig förrän älgtjuren Philip kommer älgande tvärs igenom
hägnet. Skulle man möjligtvis kunna få en rönnruska att repa lite på? Älgkon Klara med
spattiga kalvarna Ture och Teodor är lika sällskapligt inställda till besöket. Närmare
än så här kommer man inte en älg. Även vi svenskar som är vana att då och då se de
imponerande djuren på avstånd, får sällan eller aldrig möjligheten att möta djuren öga
mot öga – en älgkalv så gott som aldrig. På den lilla skogsgården Elinge Jakobsgård finns
i dag sju vuxna älgar och sex vårfödda kalvar att beskåda. Förutom de redan nämnda
också älgkorna Mindy, Maja och Bella med kalvarna Ester och Elvira, Emil och Noel
samt Fabian och Fredrik.
«Vi har fått ovanligt många dubbelkalvar i år. Ett tecken på att djuren trivs», konstaterar älgparksentreprenör Maria Martinsson som driver verksamheten tillsammans
med sin man Anders.
«Jag hade inte en tanke på att jobba med det här egentligen. Jag arbetade inne
på lasarettet i Ljungby och var glad och nöjd med det, men sedan började svärfar bli lite till åren och behövde någon som tog över. Vi har inte ångrat oss, vi
tycker att det är väldigt roligt både med djuren och med alla besökare.»
Från hjort till älg
Svärfar Lars-Göran är dock still going strong och visar med glädje runt
besökarna i parken. I år är det 21 år sedan som han grundade det som
skulle bli Sveriges första älgpark.
«Jag var väldigt jaktintresserad och allt började med att jag anlade ett hjorthägn. Sedan
en dag så såg jag en annons i tidningen. Någon hade tagit hand om en skadad älg, en
liten tjurkalv, som blivit tam på kuppen.»
Lars-Göran tyckte att det fanns gott om plats i hjorthägnet och tog hand om kalven.
Ryktet spred sig snabbt och snart tillbringade Lars-Göran mesta tiden med att ta hand
om nyfikna besökare. Så föddes tanken på den älgpark som i dag omfattar fem hektar.
Två älgar, en tjur och en ko, köptes in från Skånes Djurpark. Det ska väl tilläggas att det
inte «bara» var att slå till. Elinge Älgpark drivs som en djurpark med tillstånd av länsstyrelsen, och verksamheten omgärdas av en rad bestämmelser. Djurparkstillståndet
innefattar bland annat veterinärbesiktning en gång i kvartalet och tämligen ofta görs det
oanmälda inspektioner.
I takt med att den lilla älgstammen har blivit större har flera djur bytts ut.
«Det finns ett antal älgparker i Sverige numera. Genom att byta djur med varandra
får vi in nya gener, undviker inavel och får friska djur», förklarar Maria.
14 | lingonet
Filmstjärnan Bruno
Bland älgarna som passerat revy under åren är älgtjuren Bruno den starkast lysande stjärnan. Älskad och omhuldad av alla hann han dessutom med att göra karriär inom filmen
där han medverkade i den i Tyskland galet populära filmsviten om «Inga Lindström».
14 år gammal gick dock Bruno på retur och magrade av, till slut blev han så illa däran att
han fick beta vidare på de sälla jaktmarkerna.
«Det som är så härligt med våra älgar är att alla har sina olika personligheter. Det märker
man ju aldrig när man ser älgarna på avstånd i det vilda. Många av de jägare som besöker
oss har faktiskt kommenterat det. De tycker att det är roligt att få den här närkontakten
med ett djur som de i vanliga fall möter under helt andra omständigheter», säger Maria.
Numera söker sig även svenska besökare till Elinge.
«I början var det inte tal om att en svensk skulle åka till en älgpark för att titta på
älgar, men den attityden har förändrats. Många blir glatt överraskade och tycker att
det är en upplevelse. Sedan har vi många företag som tar hit sina internationella
medarbetare och affärskollegor på kick off.»
Gästerna kommer från hela världen men de tyska, holländska och danska
turisterna dominerar fortfarande. Under de senaste åren har Elinge också
haft många besökare från Schweiz.
Viltet går säkert i hägnet
I snitt har familjen Martinsson cirka 15000 besökare varje år – och de håller så gott som
alltid öppet. Intensivast är det förstås under vår- och sommarmånaderna, men gästerna
dyker upp även under hösten och vintern.
«Vi försöker hålla det så personligt som möjligt – det är alltid någon hemma så för
det mesta är det bara att knacka på.»
Verksamheten har också utökats med utställning och försäljning av troféer och souvenirer samt ett litet café. Den här regniga dagen har caféägaren Micke Rupp dessutom
ordnat med helstekt gris för lunchungriga gäster. Dock inget vildsvin.
«Nehej, det är en tamgris den här gången», skrattar Micke. På Elinge är jakten en del
av livsstilen och alla ser fram emot den stundande jaktsäsongen. Philip och de andra
älgarna i hägnet kan dock andas ut. Tryggare kan ingen vara. •
Rönn är godast tycker de pigga älgarna
på Elinge. Den välbesökta älgparken
drivs i andra generationen av Maria och
Anders Martinsson. Marias svärfar Lars­
Göran (ovan t.v.) är den som grundade
Sveriges då allra första älgpark.
lingonet | 15
i älgens vänkrets
Jesper och Elias
vårdar det vilda
Andra måndagen i oktober smäller det. Den årliga älgjakten är hett efterlängtad av många. Men för
jägaren är älgjakten ändå bara en liten del av jaktåret som huvudsakligen ägnas åt att vårda viltet.
Jaktvårdskonsulenterna Jesper Einarsson och Elias Turesson vet vad som krävs för att älgstammen ska
må bra. Och så reder de en gång för alla ut det här med berusade älgar i äppellunden.
aktvårdskonsulenterna Jesper Einarssonoch Elias Turesson står i ett jakttorn och spanar ut över nejden. Här, i de viltrika markerna
i Ryssby söder om Ljungby, finns en livskraftig
älgstam som uppenbarligen har smörgåsbordet uppdukat. Nedanför tornet växer det tätt med rönnsly och annat löv. Somliga är rejält repade
i topparna, ett tecken på att älgen har varit framme och försett sig.
Som jaktvårdskonsultenter, Elias i Kronobergs län och Jesper i Jönköpings län, har de
uppdraget att bistå det allmänna, jägare och skogsägare med råd och dåd i viltvårds- och
viltförvaltningsfrågor. Det så kallade «allmänna uppdraget» infördes med jaktlagstiftningen 1938, då också den första jaktvårdskonsulenten anställdes. I dag finns det en
jaktvårdskonsulent i varje län. Arbetet finansieras inte med skattepengar utan genom
viltvårdsfonden, vilket innebär att pengarna kommer från den statliga jaktkortsavgift
som alla jägare måste betala för att få jaga i Sverige
Bara för att man har tillgång till mark eller äger en bössa är det inte fritt fram att panga
på hej vilt. Den som ska jaga bör ha jägarexamen och måste inneha licens på sitt vapen
samt betala den statliga jaktvårdsavgiften. Och viltförvaltningen – älgförvaltningen inte
minst – är uppstyrd via lagstiftning och föreskrifter samt ett antal instanser.
«Men det är viktigt att påpeka att hela organisationen är byggd underifrån, och vilar
på samarbetet mellan jägare och markägare. Det är ju här som allt det praktiska arbetet
sker – från viltvårdande åtgärder till älgobservationer», säger Jesper som med älgobservationer syftar på den så kallade «älgobs» som jaktlagen måste skicka in varje år efter
de sju första älgjaktsdagarna. Varje år räknas också förekomsten av älgbajs genom en
kvalitetssäkrad inventeringsmetod. Tillsammans med älgobsen utgör detta underlaget
för kunskap om älgstammens storlek och tillstånd.
Variation och biologisk mångfald
Viltvård syftar till att förbättra levnadsbetingelserna för en eller flera viltarter. Det kan
handla om åtgärder för att öka tillgången till föda, skydd och vatten, men även att minska
16 | lingonet
predation genom jakt på rovdjur och att beskatta viltstammarna på ett hållbart sätt.
Viltvård är också naturvård.
«Älg, och annat jaktbart vilt är det man oftast tänker på, men viltvården är viktig för
alla arter, både flora och fauna. När viltet mår bra och beståndet är i balans har det många
positiva effekter för naturen i stort. Naturvården och viltvården strävar efter samma sak
– ett varierat landskap med stor biologisk mångfald», säger Jesper.
För jord- och skogsbruket är viltvården viktig för att minska skadorna på grödor och
skog, något som man kan göra genom att så viltåkrar med aptitligt bete avsett för till
exempel älg och rådjur eller genom att skapa kantzoner med löv och sly intill vattendrag
eller andra ställen där djuren gärna samlas.
Skogens finsmakare
Älgen är en skogens finsmakare och nöjer sig inte med vad som helst. Späda rönnplantor
är något av en favorit. Att älgen har varit framme ser du genom att plantan är repad på
löv i topparna.
«Rönn står högst i kurs men asp, sälg, ek och vårtbjörk går också an. Tall, som ju ofta
annars är utsatt i planteringar, kommer egentligen ganska långt ner på listan. Det är först
när de mer smakliga trädslagen inte finns att tillgå som älgen går på tall. Älgen är väldigt
kräsen och kvalitetsmedveten. Den kan gå förbi tio fina små unga plantor men välja den
elfte, för att den är lite, lite bättre än de andra», berättar Elias.
Mjölkört och andra växter och örter som finns i fältfloran är också ett viktigt inslag.
Tillgången på föda kan variera med år och väder och vissa år kan även stödfodring vara
ett alternativ, älgen föredrar dock det som finns att få i skog och mark. Älgen har därför,
precis som vi människor, en hel del synpunkter på sommarvädret.
Sommartorka och höstgodis
«Sommaren är en kritisk period för älgarna. En älgkalv väger 12–16 kilo när den föds i
maj. I oktober ska den väga 130–150 kg levandevikt. Det innebär att den behöver växa 1 kg
per dygn. Älgkon behöver också mycket mat, för att orka ge kalven kvalitativ mjölk och
Goda utsikter. I den här varierade miljön med god tillgång på lövsly mår älgarna bra. Jaktvårdskonsulenterna
Jesper Einarsson och Elias Turesson har det allmänna uppdraget att vårda viltet i Jönköpings och Kronobergs län.
Älgförvaltning
– så funkar det
All älgförvaltningen sker utifrån de riktlinjer
som dragits upp av Naturvårdsverket.
Den svenska jakten är reglerad i lag sedan
medeltiden. Dagens jaktlagstiftning på­­
börjades 1938 och har sedan dess utvidgats
och omarbetats ett antal gånger. Regelpaketet
kring jakten ändras med jämna mellanrum.
Sedan 2012 finns en ny form av älg­
förvaltning i Sverige. Älgförvaltningen ska
vara lokalt förankrad och anpassas efter
nya eller ändrade förhållanden baserat på
aktuell kunskap. Syftet med älgförvaltningen
är att skapa en älgstam av hög kvalitet som
är i balans med betesresurser och som tar
hänsyn till viktiga allmänna intressen som till
exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet,
jordbruk, skador på skog och inverkan på
den biologiskamångfalden. Myndigheter,
organisationer, markägare och jägare ska
tillsammans skapaen uthållig älgförvaltning.
På länsstyrelsen finns en viltförvaltnings­
delegation som beslutar om övergripande
riktlinjer för älgförvaltningen i länet. Alla
län är indelade i älgförvaltningsområden
för att man ska kunna samordna älgjakten.
De nya älgför valtningsområdena ska
omfatta en i huvudsak avgränsad älgstam
och vara i storleksordningen från 50 000
hektar. Älgförvaltningsområdena består av
älgskötselområden och licensområden för
älgjakt samt oregistrerad mark, det vill säga
den mark som inte ingår i älgskötselområdet
eller är tillräckligt stor att registrera som eget
licensområde.
I varje område finns en älgförvaltnings­­
grupp som tar fram förslag till en för­valt­
ningsplan. Grupperna ska samråda med
andra älgförvaltningsgrupper inom älg­
skötselområdet och följa upp arbetet inom
området. I en grupp ingår tre markägare och
Toppen är toppen. På den här rönnplantan syns det tydligt att älgen har varit framme. Toppen är skalad på de
godaste, spädaste skotten. Älgen är en finsmakare som bara väljer det bästa.
kunna äta upp sig inför brunsten. Om det inte finns tillräckligt med mat och kon svälter
så hoppar hon i värsta fall över brunsten och det blir inga nya kalvar nästa år. Något som
förstås påverkar hela älgstammen. Juni och juli 2015 har varit perfekta för älgen. Inte så
varmt och mycket regn vilket har gjort att det har funnits mycket att äta. Badsommaren
2014 var däremot usel ur ett älgperspektiv», konstaterar Elias.
Att äpplen är godis för älgar är väl känt. Det är de förresten inte ensamma om – äpplen
uppskattas av många arter. När jägare kör ut en last äpplen som inte kommit till nytta i
skogen så är det fest. Men det händer också att företagsamma älgar söker sig in i trädgårdar
för att festa på fallfrukt. Fast allt prat om fulla älgar är överdrivet, tycker Elias:
«Det spelar ingen roll om äpplena är lite jästa. En älg på 350 kg behöver äta väldigt
mycket äpplen för att bli rund under klövarna, men självklart kan dom bli lite påverkade.
Men vi kanske kan tycka att den beter sig konstigt ändå. Alla djur har en privat zon, i
älgens fall handlar det om 10–15 meter. Klart att älgen surnar till om det kommer en
massa människor och stör när han står där och käkar i godan ro.»
Hur mycket hänsyn visar du?
Att vårda viltet handlar också om att visa respekt.
«Det gäller oss alla, oavsett om vi är jägare eller inte. Inom jägarkåren är etiken jätteviktig. Det handlar inte bara om hur jakten bedrivs – till exempel att djuren inte hetsjagas
och att hundarna arbetar på rätt sätt – utan också om hur vi förhåller oss till och pratar
om viltet. När älgen väl är fälld ska den också behandlas och tas om hand med respekt.
Till syvende och sidst så handlar ju jakten ändå om att man fäller ett byte. En sådan
handling måste alltid utföras med eftertanke», säger Elias:
«Den respekten måste också du som privatperson visa när du är ute i skog och mark.
Om du har kameran med för att fotografera bör du vara noga med att inte störa i brunsten
eller i djurens barnkammare. Samma sak gäller om du är ute och plockar svamp eller bär.»
Och så har vi det här med hundförbudet, betonar Jesper:
«När det är hundförbud så ska hunden verkligen hållas kopplad. Alternativt gå som
klistrad vid ditt vänstra ben. Många tror att det är okej att låta hunden ströva fritt så länge
tre jägare.
man har den under uppsikt och den kommer på inkallning, men så är det inte. Viltet är
oerhört känsligt under våren och sommaren. Det räcker med att din hund nosar runt
och skrämmer upp en fasanhöna ur sitt rede – då återvänder hon aldrig.»
Okej med jakt säger svensken
Att intresset för det vilda ökar bland svenskarna är något som gläder Jesper och Elias.
«I takt med att vi blir allt mer intresserade av hållbarhetsfrågor och aktivt letar efter
ekologiska och närproducerade råvaror så har allt fler börjat uppskatta och efterfråga
viltköttet. I en nyligen gjord undersökning så säger 86 procent av svenska folket att man
accepterar jakten som företeelse», säger Jesper.
«Sedan ska man komma ihåg att jakt för väldigt många är ett sätt att leva nära naturen.
Jag känner jägare som knappt har avlossat ett skott. De njuter mest av själva naturupplevelsen och uppskattar den sociala aspekten, att umgås med vännerna i jaktlaget.»
Jakten är en viktig del av viltvården och nödvändig för att vi ska ha friska och livskraftiga
älgpopulationer även i framtiden, menar Jesper.
«Ibland får jag frågan om det inte är bättre att låta naturen sköta jobbet – att rovdjuren
istället ska få fälla djuren. Men så enkelt är det inte. Om viltet får växa fritt, så når stammen till slut en kritisk massa där maten inte räcker till. Konkurrensen om födan blir för
stor vilket påverkar individernas hälsa och kvaliteten på stammarna, som sedan minskar
kraftigt. Rovdjuren ingår i samma cykel – först är det överflöd och sedan blir det svält.
Svängningarna blir väldigt extrema och det är inget som gynnar vare sig viltet eller rovdjuren. Med en väl avvägd viltvård, som ju också inkluderar jakt, så hålls populationerna
på en jämn nivå – och djuren mår bra.» •
lingonet | 17
foto • jönköpings läns museum
Se Långeben Skutt
på Jönköpings läns museum
Älgtjuren Skutt är måhända den stiligaste sagoälgen genom tiderna.
Dessutom gjorde han sin skapare, John Bauer, folkkär på kuppen. På
Jönköpings läns museum kan du se hur Skutt, Tuvstarr och alla trollen
kom till.
Och så börjar
det viska helt sakta i
de resligaste furornas
toppar, och kronorna närmas
och fjärmas
i sjungande
sus: jo de har
sett honom, långt, långt borta, snart är han
här, han kommer, han kommer. Och suset
går vidare fram genom skogen, buskarna
prasslar och pratar förtroligt, och de vita
små starrblomstren bugar och böjer sig
fram mot varann: jo han kommer, han kommer. Och det blickstilla vattnet rör sig och
mumlar: han kommer, han kommer. Det
hörs några enstaka, bristande knäpp långt
borta, de nalkas, bindas ihop till ett buller,
det ökar, det växer, det blir till ett brak av
bräckta buskar och kvistar och grenar, det
hörs några klapprande, snabbföljda steg, ett
andtrutet flåsande, och med ångande bringa
bryter en storvuxen älgtjur sig fram ner
till stranden, stannar och svänger sin flämtande mule och vädrar. Hornkronan vajar,
näsvingarna skälver, sen blir han skottstill
en stund, men ögonblicket därpå bär han i
väg med några väldiga skutt över tuvornas
gungande grund och försvinner på andra
sidan i skogen. Detta är det verkliga livet.
Och nu kommer sagan.»
Fjantigt namn
Så går det till när den ståtliga älgtjuren
Långeben Skutt gör entré i Helge Kjellins
klassiska «Sagan om älgtjuren Skutt och
lilla prinsessan Tuvstarr». Helge Kjellin
är det inte många som minns i dag och vad
som händer i själva sagan, det är inte heller
självklart att man kan återge. Men konstnä18 | lingonet
ren John Bauers bilder, som fick illustrera
sagan i 1913 års upplaga av sagosamlingen
«Bland tomtar och troll», har etsat sig fast
på generationers näthinnor. Och Bauers
tolkning av älgtjuren Skutt har blivit den
svenska sinnebilden av skogens konung.
Vägen dit var inte lätt. John Bauer gillade egentligen inte att illustrera sagor. De
var alldeles för målande och band honom
för hårt till texten. Han ville fantisera själv.
Men illustrationerna till «Bland tomtar och
troll» var en välkommen inkomst och snart
excellerade John Bauer, som den konstnär
han var, även i denna genre. Helge Kjellins
namn på sagans älgtjur «Långeben Skutt»
sägs John Bauer också haft svårt för. Det
påminde mer om en spattig hare än en stilig
älgtjur, och matchade inte alls konstnärens
besjälade och ståtliga naturromantik.
Hemma i skog och mark
John Bauer föddes i Jönköping 1882.
«Familjen Bauer uppskattade friluftsliv
och John fick från barnsben följa med på
vandringar i skog och mark. Skogen blev en
tillflykt och så småningom även en viktig del
av hans konstnärliga sökande. John Bauer
var en utpräglad naturmänniska», konstaterar Suzanne Berger som är verksamhetsutvecklare på Jönköpings läns museum. Här
finns världens största John Bauer-relaterade
samling, innehållande allt från målningar
till skisser, foton och brev.
Det var under de många, timslånga
skogspromenaderna med taxen i släptåg
som John Bauer fann inspirationen till sin
sagostil. Arbetsron hittade han i skogen
kring den jaktstuga i Västra Jära utanför
Bottnaryd som hans storebror Hjalmar
arrenderade. Hit återvände han ständigt för
att följa årstidernas växlingar. Längre fram
kom John också att ta intryck av skogsmil-
jöerna kring sjön Bunn där han och hustrun
Esther bosatte sig på 1910-talet.
John Bauer gick ut i skogen med skissblocket och dokumenterade det han såg.
Knotiga rötter, spretiga kvistar och stenbumlingar fästes på papper och fick följa
med hem till ateljén. Själva skogen skapade
han hemma vid skrivbordet, genom att sätta
samman de olika detaljerna. Resultatet var
nästan tempelliknande med höga, raka
stammar som bildar en oändlig pelarsal där
ljuset faller in. Den mjuka mossan bildar ett
salsgolv möblerat med stenbumlingar, här
och var slingrar en uråldrig rot förbi.
Unikt material
John Bauer valde helt enkelt att navigera
förbi det fåniga namnet och framställde
Skutt på det sätt som han själv tyckte passade. Det passade även svenska folket och
bilderna av Skutt och Tuvstarr hör till de
mest reproducerade och spridda John
Bauer-bilderna.
På Jönköpings läns museum kan man
njuta av John Bauers värld i två separata
utställningar. BAUER – en utställning av
Lundahl & Seitl är den internationellt verksamma konstnärsduons tolkning av John
Bauers konstnärskap. Här får besökaren
uppleva några av Bauers mest älskade bilder, en och en, i en labyrintisk skog. Den
andra utställningen, «Konstnären John
Bauer» är av biografisk karaktär och har
skapats av museets medarbetare Maria Ridderberg och Gunnar Söderström.
Den som har siktet inställt på just älgtjuren Skutt kan njuta av en unik bild som
faktiskt aldrig kom med i «Bland tomtar
och troll». En gouache som är en variant
på den kända bilden där Tuvstarr rider på
Skutts rygg, men mörkare och mer mystisk.
Flera av originalen är spridda mellan olika
John Bauer föddes i Jönkö­
ping 1882 och visade tidigt
konstnärlig talang. En
stor del av fritiden till­
bringades i skogen och
skissblocket fanns all­
tid till hands.
samlingar runtom i landet, bland annat på
Malmö museum, Nationalmuseum och i
Zorn-samlingarna. Men skisserna, de finns
bara i Jönköping och här kan man följa John
Bauers skapande process från idé till färdigställt verk.
«John Bauers arbetsmetod var speciell.
Han började alltid med att göra en serie
frimärksstora skisser i svart-vitt. Ungefär
som en seriestrip eller en storyboard till
en film», berättar Suzanne Berger.
Därefter gjorde John Bauer nya skisser,
denna gång något större om cirka 6×6 cm –
han föredrog det kvadratiska formatet. Utifrån dessa valde han ut och färdigställde den
slutliga bilden i större skala. Han skissade
på allt som fanns till hands; brev, kuvert,
pappersskivor och tidningsmarginaler.
«Han skissade ständigt, från det han var
liten, kladdade på allt, sida upp och ner i
anteckningsböcker och skolböcker.»
En saga i vardagen
Att djur och natur – och särskilt då älgen
– hade en särskild plats i hans skapande
märks även på många andra bilder som inte
är relaterade till sagan Tuvstarr. Också när
han fick uppdraget att illustrera Runebergs
«Älgskyttarne» var det inte jägarna som
fick huvudrollen utan älgtjuren som ensam
tronar på omslaget.
Ändå är det just Tuvstarr och Skutt som
har fångat våra hjärtan och blivit en del
av vår svenska kulturskatt. Referenserna i
vardagen är många, även om vi inte alltid
tänker på dem. Så nästa gång du passerar
Munksjöbron i Jönköping från öster, ska du
vara lite extra uppmärksam. När mörkret
fallit lyser två neonstrimmor, en i gult och
en i blått mot Högskolans fasad. Det är Kent
Karlssons konstverk «En blå linje och ett
hårstrå från prinsessan Tuvstarr.» •
Den här gouachen föreställande prinsessan Tuvstarr på Skutts rygg är unik. Bilden kom aldrig med i
den slutliga versionen av «Bland tomtar och troll» och finns i dag att se på Jönköpings läns museum.
John Bauer hade en egen arbetsmetod; först gjorde han små seriestrippar
bestående av svartvita, frimärksstora bilder. Därefter gjorde han ytter­
ligare skisser i större format enligt samma princip innan motiven färdig­
ställdes i rätt storlek.
VINN!
Vi har tre exemplar av «Sagan om älgtjuren Skutt och
lilla prinsessan Tuvstarr» att lotta ut. Allt du behöver
göra är att svara på frågan: Var föddes John Bauer?
Mejla ditt svar till: skutt@krosatagen.se
senast den 27 november.
Konstnären John Bauer är en av två John Bauer-utställningar på Jönköpings
läns museum och har skapats av museets medarbetare Maria Ridderberg och
Gunnar Söderström.
Läst och lärt:
«John Bauer». Gunnar Lindqvist
«Om konstnären John Bauer och hans värld» Helen Agrenius
«Allt är en bild av mitt hjärta», Margareta Wersäll
«Bauer. En konstnär och hans sagovärld.» Nationalmuseum och Jönköpings läns museum
lingonet | 19
illustrationer • tinna ahlander
Älg&Äpple
Äpple, trädgårdsapel, Malus domestica,
art i familjen rosväxter.
Äpplet är ett fruktträd som har odlats i Asien och Europa i tusentals år och som förekommer i mer än 1 000 sorter. [Nationalencyklopedin.]
Äppelresa till Arkelstorp
Trakterna kring Arkelstorp kallas ofta för äppelbygden på grund av alla fruktodlingar
som finns här. Självplockning av frukt samt besök på Ritva Jarls Fruktodling i Arkelstorp, Kivik och Äpplets Hus är självklara inslag.
Fler musterier i Skåne:
Kullamust i Mjöhult och Bjärebygdens musteri i Ängelholm
Äpplen i andra delar
Även om många av de svenska äppelodlingarna finns i Skåne
så har vi också många driftiga odlare också uppe i Krösaland. I trakterna kring Gränna finns vackra äppelodlingar att vandra i när hösten
nalkas. Rudenstams fruktodlingar med egen gårdsbutik är kanske den
största och mest kända, men här finns också kollegor i form av Vistakulle
fruktodling med gårdsbutik och ett kafferosteri som närmaste granne. Eller
också tar du färjan över till Visingsö och Visingsö Äpplen som planterade de
första äppelträden på 1940-talet. Men också längre söderut i Småland finns
fruktodlingar som förför och berör. Ellenäs ängsfruktodling i Urshult är
vansinnigt vacker när alla äppelträden står i blom – här säljs äpplen och
äppelmust. Visningsträdgården Kurrebo ligger inte långt därifrån
och lockar dessutom med kafé och Bed & Breakfast. I Kalmar
län tar Kalmar Musteri emot dina trädgårdsäpplen så att
du kan njuta av din egen must. Den som vill ta sig
över bron till Öland kan njuta av äppelträden i Capellagårdens trädgård i
Vickleby.
Älg,
europeisk älg, Alces alces, art i familjen hjortdjur. Älgen är 240–310 cm lång, med en
mankhöjd upp till 235 cm, och tillsammans med amerikansk älg (Alces americanus) därmed det största hjortdjuret. Älgen är Jämtlands landskapsdjur. [Nationalencyklopedin.]
Älgparken – Älgälskarens mecka
I det här numret av Lingonet besöker vi Elinge älgpark, men den är långt ifrån den
enda i en besöksnäring under ständig tillväxt. Fler älgparker runtom i Småland hittar
du bland annat i Kosta, Grönåsens älgpark och älgshop, i Markaryd, Smålandet Markaryds älgsafari och i Ljungby, Laganland.
Frank gör succé med mobilt musteri
Det är många som gärna vill ta tillvara frukten från sina dignande trädgårdar.
Men att göra slag i saken, samla upp frukten, boka tid på ett musteri, lämna och hämta
– det kräver både planering och tid. Något som kan vara nog så knepigt. Så när Frank
Mikosch i Vassmolösa drog igång sitt mobila musteri, MustXPress, var det många som
jublade. Principen är simpel. Frank kör runt sitt mobila musteri mellan olika marknader där man kan lämna in sin frukt – eller också kommer han direkt hem till din träd20 | lingonet
gård efter tidsbokning. Du lämnar dina äpplen och du får tillbaka egen must, förpackad
i 5- eller 10-liters bag in box. 10 kg äpplen ger omkring 6 liter must. Allt som krävs är
att du kan tillhandahålla en uppställningsplats på cirka 8 gånger 10 meter, dricksvatten
med minst 3 bar vattentryck och ett 3-fas eluttag med en säkring på 16 A. Sedan är det
bara att musta. Skål!
Vilket är ditt landskapsäpple?
Vissa äpplesorter anses vara
typiska för olika landskap, för
att de odlas mycket där, eller
ursprungligen kommer därifrån. Vilket är ditt landskapsäpple?
källa: nationalencyklopedin
Skåne .................. Aroma
Blekinge .................. Melonäpple
Halland .................. Brunnsäpple
Småland .................. Hornsberg
Öland .................. Ölands kungsäpple
Gotland .................. Stenkyrke
Bohuslän .................. Veseäpple
Västergötland .................. Kavlås
Östergötland .................. Gyllenkroks astrakan
Dalsland .................. Oranie
Värmland .................. Stenbock
Närke .................. Sickelsjö vinäpple
Södermanland .................. Åkerö
Västmanland .................. Fagerö
Uppland .................. Bergius
Dalarna .................. Tunaäpple
Gästrikland .................. Malmbergs gylling
Hälsingland .................. Bergviksäpple
Härjedalen .................. Rött kaneläpple
Medelpad .................. Sundsäpple
Jämtland .................. Rödluvan
Ångermanland .................. Kramfors
Västerbotten .................. Transparente blanche
Norrbotten .................. Silva
Lappland .................. Rescue
lingonet | 21
foto • ulrika ekblom
Äpplen
à la systrarna Eisenman
Äppelrisotto med prosciuttochips
Äppelpaj med sötsalt pekannötsscrumble
Värm ugnen till 225 grader. Lägg ut prosciuttoskivorna på aluminiumfolie eller bakplåtspapper på en plåt och grilla dem i ugnen i cirka 5 minuter eller tills de börjar bli
knaperstekta. Håll uppsikt så att de inte blir brända. Låt svalna på hushållspapper och
bryt sedan i mindre bitar.
Koka upp buljongen och håll den varm på låg värme. Skala och finhacka schalottenlöken. Fräs den i olivolja på medelhög värme i en kastrull tills den är glansig – den ska
inte få färg. Tillsätt riset och fräs i ytterligare någon minut. Häll i vinet och låt det koka
in under omrörning. Fortsätt med lite av buljongen, rör om och låt den också koka in.
Fortsätt på samma vis tills riset fortfarande har lite tuggmotstånd.
Medan risotton kokar, skala, kärna ur och skär äpplet i små bitar. Stek bitarna i 1 msk
smör i en stekpanna i några minuter.
När riset är klart, rör då i cider, 2 msk smör, parmesanost och äppelbitar. Smaka av
med salt och peppar.
Lägg upp risotton på tallrikar eller på ett stort fat. Strö över prosciuttochipsen och
garnera med kryddgrönt.
Värm ugnen till 175 grader. Vispa smör och socker till pajdegen ljust och luftigt. Blanda
de torra ingredienserna och rör ner i smörblandningen. Blanda till en deg och tryck ut
den i en pajform, cirka 26 cm i diameter. Ställ kallt.
Grovhacka pekannötterna och blanda med de torra ingredienserna. Tillsätt smöret
och blanda till en smuldeg.
Skala och kärna ur äpplena. Dela dem i halvor och skär i skivor. Lägg ut äppelskivorna
i formen. Strö över smuldegen och grädda i cirka 50 minuter. Om pajen får får mycket
färg, täck då formen med aluminiumfolie.
Servera pajen ljummen eller kall med glass eller vaniljsås.
risotto, 4 portioner
cirka 8 dl höns- eller grönsaksbuljong
2 schalottenlökar
2 msk olivolja
4 dl arborioris eller annat risottoris
1 dl vitt vin
2 dl torr äppelcider
1–2 gröna äpplen, t.ex. Granny Smith
1+2 msk smör
1–2 dl nyriven parmesan
salt och svartpeppar
kryddgrönt till garnering, t.ex. basilika, bladpersilja, dill, körvel
Prosciuttochips
4 skivor prosciutto
3–4 äpplen
PAJDEG
175 g smör, rumsvarmt
1 dl strösocker
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
en nypa salt
PEKANNÖTSCRUMBLE
100 g pekannötter
2 dl vetemjöl
2 msk farinsocker
2 msk strösocker
1/2 tsk salt
1 tsk malen kanel
100 g smör, rumsvarmt
Ris au lait med kolakräm
Häll riset i en tjockbottnad kastrull. Sär ett snitt i vaniljstången på längden. Skrapa ner
fröna i kastrullen och lägg ner själva stången också. Tillsätt mjölk, grädde och socker.
Koka upp och låt sjuda försiktigt på låg värme i cirka 40 minuter. Rör om då och då. Ta
upp vaniljstången. Rör ner äggulorna och rör om i cirka 2 minuter. Ta bort från värmen
och låt svalna.
Värm sockret på medelhög värme i en stekpanna till en gyllenbrunsockerlag.
Tillsätt smöret och sedan grädden lite i taget. Rör ihop till en slät kräm. Låt svalna
något. Servera rispuddingen med kolakrämen.
TIPS!
Prova att smaksätta rispuddingen med lite citron- eller apelsinskal och servera med
bär i stället för kolakrämen.
Vinn!
Vi har tre exemplar av systrarna
Eisenmans bok att dela med oss av.
Allt du behöver göra är att svara på
frågan: Vad heter systrarna Eisen­
man i förnamn? Mejla ditt svar till
apple@krosatagen.se. Vi vill ha ditt
svar senast den 28 november.
22 | lingonet
1 dl grötris
1 vaniljsång
7 dl mjölk
2 dl vispgrädde
1 dl strösocker
2 äggulor
KOLAKRÄM
1 dl strösocker
25 g smör
1 dl vispgrädde, rumsvarm
Äppeltider! Ta vara på råvaran och ät så mycket äpplen som du bara hinner och orkar.
Systrarna Eisenman, Lisa och Monica, bjuder på tre härliga recept från sin nya kokbok
«Till bords med systrarna Eisenman». En italieninspirerad äppelrisotto och en äppelpaj som fått en smarrig sötsalt pekannötscrumble på toppen.
lingonet | 23
foto: Bosse Lindqwist
TÅGVÄRDEN
Monica guidar dig till en
ännu hemtrevligare resa!
Det ska löna sig att åka kollektivt! Tågvärd Monica Ersbring tipsar i varje
TIPSAR
nummer av Lingonet om smarta sätt att tjäna tid och pengar med Krösatågen.
Registrera ditt resekort så får du Tappa-bort-garanti!
Kärt barn har många namn. I Smålandslänen, Halland och Blekinge kallas det
Tappa­bort­garanti och i Skåne Spärra kort. Summan av kardemumman är i alla fall att
du som har registrerat dit resekort och tappar bort det kan få ett nytt. Förutsättningen är
att du har ett konto registrerat hos ditt länstrafikbolag. Om du tappar bort ett registrerat
resekort och spärrar kortet så ersätts det med ett nytt. Det innehåll – reskassa eller period
– som fanns på det borttappade kortet när det spärrades överförs till ett nytt resekort.
(Reskassa som understiger tio kronor ersätts bara i Kalmar län.) Det nya kortet skickas
till den adress som du angivit när du registrerade ditt konto. Normalt har du ditt nya
kort inom fem arbetsdagar. De resor som du gör innan du fått ersättningskortet betalar
du själv. Läs mer på ditt länstrafiksbolags hemsida!
Ska du studera i höst?
Har du kommit in på högskola eller universitet till hösten? Då vill vi tipsa om de Resekort för studerande som finns hos de flesta länstrafikbolag i Krösasystemet. Har du
giltig studentlegitimation köper du periodkort till ett lägre pris. Mer information om
vilka rabatter som gäller inom respektive län samt resor mellan de olika länen hittar du
på ditt länstrafikbolags hemsida. Lycka till med studierna!
Res utan gränser!
Resekort för företag!
För alla företag som fokuserar på verksamhetens hållbarhetsarbete vill vi tipsa
om Resekort för företag. Via Krösatågen tar du dig smidigt mellan regionhuvudstäderna i södra Sverige och även vidare till Köpenhamn (Öresundståg från Hässleholm).
Förvandla restid till arbetstid, ta jobbmötet på tåget – eller vila en stund. Hälsosamt
och säkert är det också: den som reser kollektivt istället för att ta bilen rör faktiskt på
sig fyra gånger mer och löper åtta gånger mindre risk att skadas i trafiken. I bland annat
Kronobergs län kan företag beställa Resekort som faktureras utan extra kostnad. Ett bra
och miljövänligt alternativ till bilen!
24 | lingonet
Du vet väl om att du kan börja din resa med Krösatågen och sluta den långt utanför
Krösaland? Du kan till exempel resa vidare ända ner till Malmö och Köpenhamn eller
vidare ut i världen – allt på samma biljett. Det finns flera olika biljettyper men för våra
sällanresenärer (det vill säga du som inte har någon form av periodkort) är det allra
vanligaste enkelbiljett köpt med kort/kontant eller Reskassa. Det här är några exempel
på spännande resmöjligheter:
Enkelbiljetter kan du köpa för hela sträckan när du reser inom inom Krösatågssystemet
och för vidare resa med Öresundståg eller Pågatåg inom något av följande län; Blekinge,
Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne.
Enkelbiljetterna köper du av tågvärden ombord när du reser i tågsystemet Krösa
Nord. När du reser i tågsystemet Krösa Syd köper du biljetten i en automat som finns
placerad på stationerna. Automaterna har knappar med förvalda stationer och det finns
också ett ABC-sök där du kan söka fram den station du vill åka till.
Enkelt förklarat, ombordbetjäning i Jönköpings län, biljettautomat i övriga län!
Ex 1. Båstad – via Halmstad – Värnamo. Från Båstad med Öresundståg, byte i
Halmstad, Krösatåg vidare mot Värnamo. I Båstad köp biljett i automaten, sök i ABCsök efter Värnamo station. Välj den resa som passar dig. Betala med antingen Reskassa
eller betalkort. Du får nu biljett för hela din sträcka.
Ex 2. Jönköping – via Alvesta och Hässleholm – Malmö. Från Jönköping till Alvesta,
byte till Öresundståg mot Hässleholm, byte i Hässleholm för vidare resa med Pågatåg
mot Helsingborg.
I Jönköping, berätta för tågvärden vart du ska så hjälper de dig att ställa ut biljett för
hela resan.
HÄNDER I HÖST
foto: Bosse Lindqwist
Hyr en ångvagn!
Ta tåget till Rivieran!
Dags för event eller kalas men ont om idéer? Ta en tur med ångvagnen! Nässjö Järnvägsmuseum hyr ut den här historiska ångvagnen, bemannad förstås. Ångvagnen tillverkades av Atlas 1888 och användes på sträckan Halmstad–Nässjö för inspektion av
spåren. Vagnen var i bruk fram till tidigt 1900-tal. Vid intresse är du varmt välkommen
att kontakta Nässjö Järnvägsmuseum på telefon 0380-132 00.
Trött på regn och rusk? Fly verkligheten
en liten stund. I höst sätter Linneateatern
upp musikalen «Rivierans guldgossar»på
Konserthuset i Växjö. Premiär den 31:a
oktober.
Smålands kulturfestival
Den 29:e oktober 1:a november anordnas 2015 års upplaga av Smålands Kulturfestival.
Festivalprogrammet är förstås klart och drar i år åt det feminina. Programmet omfattar bland annat högaktuella Abalone Dots. Litteraturforskaren Ebba Witt-Brattström
deltar, liksom FEMEN som kliver in bland korsetterna på Huseby Bruk. Kvinnors historiska öden presenteras också av bland andra Björn Granath och Karin Milles. Kvinnliga kvartetter och spännande möten mellan Kammarorkestern Musica Vitae och Cirkus Glas Royale fyller hela festivalområdet som löper genom Vetlanda, Sävsjö, Eksjö,
Växjö och Älmhults kommuner, samt delar av Glasriket.
Gratis tågresa till Världens barn-loppet
i Kalmar Den 19:e september arrangerades Världens barn-loppet i Kalmar för andra året i rad.
Loppet arrangerades till förmån för hjälporganisationen Världens barn. Alla som anmält sig i förväg reste gratis med Kalmar Länstrafik till och från loppet vid Guldfågeln
arena och våra Krösatåg var fulla av glada motionärer. Loppet, som är 4,5 kilometer,
långt hade sin start och mål vid arenan och på plats fanns arrangörerna Landstinget
i Kalmar län, P4 Kalmar, Kalmar FF och Högby IF. Mer information om loppet och
kommande arrangemang hittar du på www.varldensbarnloppet.se.
Utomhusloppis
i Växjö på lördagar
Stationsöppning
i Trekanten
Älmhults station
byggs om
Länstrafiken Kalmar
på Välkomstmässa
Varje lördag anordnas utomhusloppis på
Västra Esplanaden i Växjö. Anordnas till
slutet av oktober – kanske längre om vädret tillåter? Mer info hittar du på
www.vaxjoco.se
Äntligen är det dags! I december inviger
vi Krösatågens nya station i Trekanten.
Mer om programmet kan du läsa på Kalmar Länstrafiks hemsida www.klt.se
I samarbete med Älmhults kommun bygger Trafikverket om Älmhults station till
en modern anläggning. Västra och östra
sidan kommer att knyttas samman med
en gångbro och arbetet beräknas vara
klart i april 2016. Under tiden kommer biljettautomaten tillfälligt att flyttas från spår
1 till baksidan av den gula träbyggnaden.
Kalmar Länstrafik var en självklar gäst på
välkomstmässan, den 15:e september, för
de nya Linnéstudenterna i Kalmar. Som
student reser man kollektivt ofta och
mycket – och länstrafikens personal fanns
därför på plats för att välkomna de nyinflyttade studenterna och berätta om alla
resmöjligheterna i länet.
lingonet | 25
HÅLLPLATSEN | Tina & Översten, Skillingaryd
⋆⋆⋆
Tina blåste nytt liv i det
gamla soldathemmet
foto • eva sjöberg
I den lummiga, syrenomgärdade trädgården fladdrar mormors mamelucker
på klädstrecket. Inne i salongen avnjuter ett sällskap sitt kafferep och i den
lilla butiken står bedårande prylar på rad och pockar på att få följa med.
Välkommen hem till Tina & Översten.
f ör
h å ll
a n de t
mellan Tina och hennes Överste stod
skrivet i stjärnorna.
«Ja, det är många som tycker att vi är
fina ihop. Redan från början har vi blivit
påhejade av familj, vänner och kunder som
trott på oss», skrattar Tina när hon tar emot
bakom den gammeldags köpmansdisken på
Tina & Översten Inredningsbutik & Café.
Idén till en egen inredningsbutik fick Tina
Torp Jensen när hon efter många år inom vården började längta efter ett karriärbyte.
«Man behöver ju faktiskt inte slå sig till ro
bara för att man har passerat 50! Eftersom jag hade
en tydlig vision och idé om vad jag ville göra så
bestämde jag mig för att satsa fullt ut och det har
varit en häftig och väldigt rolig resa.»
Tinas plan var att förverkliga idén om en inrednings- och livsstilsbutik.
«En sådan behövdes verkligen här i trakten. Jag tycker
att det är viktigt att även småsamhällen som Skillingaryd
ska kunna erbjuda bra och spännande shopping. Jag har
alltid varit den som har tagit tag i saker, och så fick det
bli», berättar Tina som fick fint stöd hos både Almi och
Nyföretagarcentrum.
«Det var en skön känsla. Det trodde på mig som person
och hjälpte mig att göra en genomlysning av affärsidén,
26 | lingonet
framlänges och baklänges. När jag väl drog igång så fanns
det inga luckor.»
Skön sekelskiftesstil
«Min linje var klar redan från början – en mix av fransk
vintage och nordisk lantstil med sekelskifteskänsla. ‹Charmigt nytt och gammalt slitet›, brukar jag kalla det. Och
lokalerna passade perfekt in i den bilden.»
Det nätta lilla sekelskifteshuset med snickarglädje ligger
på randen till Skillingaryds skjutfält, på det byggnadsminnesförklarade regementsområdet. Huset har varit soldathem och har tidigare även rymt militärens musikkår. Härifrån är det bara ett stenkast in till Skillingaryds centrum
och järnvägsstation. Den utpräglade sekelskifteskänslan
matchade perfekt med Tinas personliga mix av vintage
och nytillverkat i gammal stil. Hyresvärden Fortifikationsverket förstod vad hon var ute efter och ställde glatt upp
med en renovering som stilmässigt passade som handen
i handsken.
Förutom de många inredningsdetaljerna, doftljusen
och accessoarerna har Tina också byggt upp en liten
delikatessbutik med exklusiva och vackert förpackade
sötsaker, sylt, marmelad, choklad och mycket mer. I det
lilla caféet serverar hon Mormor Magdas glass och kaffe
från daMatteo. I bokhyllan står en stapelvara; kokböckerna
av Skillingarydsbördiga Lisa Lemke.
Kända och okända fikagäster
Mycket hårt arbete har det förstås varit. Men efter några år
har Tina och Översten (som faktiskt finns på riktigt – han
står på vakt innanför dörren i full uniform) etablerat sig
som ett omtyckt utflyktsmål. Inredningsintresserade från
de närliggande städerna Jönköping och Värnamo har hittat
hit – och så har förstås inspelningarna av Farmen betytt
mycket. Inspelningsteamet bor på området om somrarna
och besöker gärna Tinas etablissemang. Om vilka och när
och hur tiger dock Tina som muren.
Förra våren inledde hon också en lunchsatsning som
har gjort succé.
«Lätta luncher med sallader, soppor och pajer på smakrika, noggrant utvalda råvaror. Vi har lagat allt från grunden
– det är en del av min filosofi.»
Så bra har det gått att Tina till och med har kunnat
anställa en medarbetare som backar upp på luncher och
vissa helger. Så var är då Tinas och kanske även Överstens
framgångskoncept?
«Tro på det du gör. Försök hitta lite nya vägar till kunderna. Och ge inte upp första året!» •
lingonet | 27
foto • eva sjöberg
det går som tåget!
Draghundsäventyr
på Hökensås.
Ellen Nystedt inledde sin karriär som hundspannsförare med att plocka hundskit på
Svalbard. I dag driver hon framgångsrikt Nystedt Husky Tur & Natur på Hökensås norr
om Habo. Hit kommer små och stora, skogsmullar och storstadsbor, djurälskare och
hundrädda för en fartfylld och naturnära upplevelse.
Livet är som att åka hundspann. Ibland
svänger det rejält och då är det bara att
hänga med. Fråga Ellen Nystedt. När hon
kom till Svalbard för att studera 2001, stod
hundar inte på agendan.
«Jag såg mig inte alls som en hundmänniska.»
Ändå slutade det med att hon stod och
plockade hundskit i ett hundstall, långt ut i
obygden. Det som bara skulle bli ett extrajobb blev istället Ellens liv.
«På Svalbard får du inte ha hundstall i byn
på grund av isbjörnsfaran», förklarar Ellen
som under stalltjänsten fick så fin kontakt
med hundarna att hon inte kunde släppa
dem. Ellen utbildade sig till natur- och hundspannsguide och arbetade sedan för Arctic
Adventures där hon ledde hund- spannsturer som kunde vara i upp till 20 dagar.
«Tre år och tio högskolepoäng senare,
insåg jag att det här gick ju inte, så jag flyttade hem igen», ler Ellen.
Prisbelönt ekoturism
När flytten gick hem till Sverige 2005 fick
några hundar följa med och Ellen började
istället tävla. Men att hon skulle driva eget
i upplevelsebranschen – och dessutom så
långt söderut i Sverige – det föresvävade
henne aldrig.
«Men så fick jag jobb som biolog på
Länsstyrelsen i Jönköping och träffade min
man. Och så en dag så blev det här stället på
Hökensås till salu. Det var kärlek vid första
28 | lingonet
ögonkastet. Naturen här är unik. Ett stycke
vild, otämjd natur – nästan som i Norrland
– som ligger här gömd, mitt i smeten.»
Hökensås är ett av de stora naturvårdsområdena i södra Sverige och sträcker sig
över höjderna utmed Vätterns västra strand.
Bitvis handlar det om riktig vildmark. Nu
bor Ellen här tillsammans med sin familj,
och sedan 2010 driver hon också Nystedt
Husky Tur & Natur, ett äventyrligt ekoturismföretag. Framgångsrikt dessutom –
Ellen har bland annat belönats med Smålands Turisms turismpris 2013.
16 sköna energiknippen
En stor del i framgångarna har hennes 16
fyrbenta kollegor, samtliga av blandrasen
Alaskan Husky. Med intensivt blå ögon
och kropparna sprittande av energi står de
i hundgården och längtar efter nästa tur.
När Ellen och hennes medarbetare Kicki
Sollander kommer med selarna övergår
otåligheten i vilda glädjeyttringar.
«Så här gör man», demonstrerar Ellen
och lämnar sedan resolut över ett gäng
selar. Det är nämligen så det går till; alla
besökare får själva gå in i hundgården och
sela på hundarna. Väl ute i terrängen får
man också prova på att själv köra hundspann enligt principen «alla kan». Och
det kan man faktiskt. Efter en noggrann
introduktion och lite övning går det bra.
Bland besökarna finns allt från barnfamiljer
till företag och kompisgäng (och ja, även
den som känner sig tveksam inför hundar
är varmt välkommen, hälsar Ellen) som vill
uppleva hur det är att susa fram bakom sju
hundar i 20 knyck. För så fort går det.
«Våra besökare kommenterar ofta att vi
har så rejäla bromsar på vagnarna. Och det
finns en orsak. Det är stora krafter i rörelse
och hundarna kan enkelt komma upp i farter på 30–35 kilometer i timmen», förklarar
Kicki Sollander.
«Hundarna älskar att jobba, då är de
som lyckligast. En Alaskan Husky har en
av och på-knapp. När de jobbar så kör de
till 100 procent och när de vilar, ja då är de
verkligen helt avkopplade.»
På med snöskorna!
Turerna med besökare här uppe på
Hökensås går utmed härligt slingrande
skogsvägar med paus uppe vid «Astas
mosse». Vattenstopp för vovvarna och
kaffestopp för människorna. Kanske finns
det också någon klurig aktivitet att ägna sig
åt, som femkamp eller olika samarbetsövningar. En av de mer fartfyllda aktiviteterna
är att springa snöskorace över en mosse,
lika roligt sommar som vinter. Det handlar
alltså om relativt korta turer för hundarna
i de här sammanhangen. Långlopp med
hundspann i Alaska kan annars vara i flera
veckor och är så långa som 160 mil. Här i
Norden är de längsta tävlingarna upp till 100
mil och Ellen har själv tävlat i långdistanser
på 20–40 mil.
Lyhörda tänkare
Att möta Ellens draghundar är som att
lära känna 16 helt nya kompisar i en busig
men ändå väluppfostrad och väldigt vänlig
skolklass. Alla hundarna har sina personligheter. Som värdiga alfatiken Tea, vars
mamma Ellen hade med sig från Svalbard.
Eller keliga, uppmärksamhetstörstande
Amanda som ständigt sticker fram nosen
och vill vara med. Men när de jobbar har
de fullt fokus på vägen framför sig, ständigt
lyssnande efter små kommandon. Ett tyst
«hö», från Ellen och hundarna svänger
höger vid nästa vägskäl utan att tveka. Det är
inte nödvändigtvis alfatikarna som går först.
« Alaskan Husky är smarta och gillar
omväxling. Därför är det viktigt att variera
träningen så att hundarna alltid tycker det är
kul. Dessutom är det viktigt att kunna sina
hundar – och att de som går först är lyhörda.
Tänk dig tio hoppande ivriga hundar och tio
spannlinor, utan en intelligent ledarhund
i front blir det snabbt väldigt trassligt»,
skrattar Kicki.
«Idag går Björka och Foxy i front, de är
skickliga ledarhundar och resten av spannet
följer dem mer än gärna. De är dessutom
goda och intelligenta lyssnare och förstår
alltid vart man vill. Att följa med dem ut på
äventyr i Hökensås natur är det bästa som
finns!» •
lingonet | 29
Vinn ett Resekort med reskassa till Krösatågen!
KRÖSAKRYSSET
FYLLS
MED
BLAD
FRUKTTRÄD
DÄMPAR
PLATTOR
VÄRLDENS
TAK
KRÖSATÅGSSTATION
HÖRS
VARGAR
ÄR DEN
SOM
LÄGGER
BENEN
PÅ
RYGGEN
MUMS
MED
VANILJSÅS
TAM
ÄLV
2015
TAR
SKROCKFULL I
KINDA
KANALSJÖ
_MG_3298
VRED
VÄRRE
DRYCK
FISKA
NATRIUM
UTESLUTER
INGEN
KAN
VARA
SVÅRT
ATT
SLUTA
KÄRL
UARDA
JANUARITJEJ
GÅR
HALT
GÖRA
UTKAST
OMODERN
ASAGUD
MYCKET
PÅ EN
BÄNK
MÄTER
OPINIONEN
MJÖLKSAFT
UTBREDA
SIG
GROGGBAS
foto: Kerstin Jonsson
MJUKVARA
ROVFÅGEL
SFFILM
HÅLLER
VÄNNER
BAGARDON
IMG_5793
MEDDE- VATTENLANDE
FALL
MEN
TAS
PÅ REP
SATT PÅ
RAD I
CORNELISVISA
MELLAN
PELARE
LJUD
OCH
SLAG
VITA I
NORR
TORVÄSEN
ÄPPELSORT
KAN ANSTRÄNGNING
BÄRA
FÖRKASTA
MER ÄN
VINST
SLUT
KABELSTRÄNG
STÅR
TÅLIG
SÅSSTAT
FARLIGT
FALL
MAMMA
RENSA
RABATTEN
HAR
MAN
FRÖN
VÅLLADE
TVIST
TEXTILSTAD
SINATRAS
LADY
LÄGGER
SKYTT
NERE
FÖLJER
STIGEN
TILL
HALMSTAD
P
R
Y
L
ÄRLIGT
GÖRS
UPP
NÄMNDE
PÅ
FLAK
SANKMARK
FYLLER
STOCK
KRÖSAGÖR
TÅGSMAN
STATION SKÄGG
BLI
GRÖN
ETT
STYCKE
JORD
GÖRS
DET
HEMLIGA I
POSITIVT
BESKED
KRÖSATÅGSSTATION
Ditt namn, adress och tel.nr:
EN TID
I
ANNALKANDE
ÄR
KRÖSAREKREATÅGS- BREV I
TIONSSTATION TIDNING STÄLLE
T
O
N
JW
KRYSS.
SE
BITANTAL
Varsågod! Ett lagom klurigt korsord att lösa ombord. Hinner du inte klart, så tar du bara med dig tidningen hem. Vinnaren belönas med ett Resekort med reskassa från valfritt
länstrafikbolag i Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Blekinge eller Skåne till ett värde av 1000:–, andra och tredjepris är Resekort med reskassa till ett värde av 500:–.
Vi vill ha ditt svar senast 20 november 2015. Lycka till ! Korsordet sänds till: Jönköpings Länstrafik, Box 372, 551 15 Jönköping, Märk kuvertet «Krösakrysset».
Glöm inte att skriva ditt namn, telefonnummer och adress (till höger om krysset)! Vinnare av Krysset i nr 2-2015; 1000:- reskassa: Gunnel Wramäng,
Godtemplaregatan 20 a, Hässleholm. 500:- reskassa: Monica Olsson, Mosseboll 6, Trekanten och 500:- reskassa: Pontus Toftgård, Malkusgatan 2, Halmstad.
30 | lingonet
illustration: Tinna Ahlander
Jubiléumstävling!
Vinn resor med Krösatågen för 2000 kr.
Lös ordflätan och res kors och tvärs i Krösaland. Du löser den med hjälp av din allmänbildning och det
här numret av Lingonet. Mejla in rätt svar (det räcker med det lodräta ordet) till ord@krosatagen.se.
Eller skicka ditt svar till: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Storgatan 44, 57132 Nässjö. Vi vill ha svaret
senast den 27 november. Observera att eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Lycka till!
→ Det småländska namnet för lingon.
→ Känd tomtediktare från Jönköping som gett namn åt ett Krösatåg.
→ I detta län startades Krösatågen.
→ Krösatågen hette något annat på 90-talet. Vad?
→ Badort i väster, perfekt för en dagsutflykt med tåg.
→ Örlogsstaden dit Krösatågen numera kör.
→ Här får du på pälsen! Nytt stopp för Krösatågen längst i norr.
→ Känd psalmdiktare med Fröderydsanknytning som gett namn åt ett Krösatåg.
→ Hållplats i Kronobergs län, känd för sin möbeldesign.
→ Skånsk stad där Krösatågen slutar och Pågatågen tar vid.
lingonet | 31
Linköping/Norrköping 
Tranås
Aneby
EKSJÖ
88
Rocksjön
86
Hovslätt
Stensjön
89
Malmbäck
Norrahammar
yd
ol
O
rm
ar
lsk
JÖ
el
SS
Br
NÄ
in
Fo
Te
rs
nh
er
an
um
a
ul
t
rn
Ö
sk
NK
JÖ
Hu
 Falköping/Skövde/Göteborg
va
PI
NG
82
Björköby
Taberg
Bodafors
Ekenässjön
Månsarp
87
Hok
Sävsjö
VAGGERYD
VETLANDA
Skillingaryd
ed
ar
le
fte
Br
Re
Stockaryd
da
he
rs
Landeryd
Kinnared
Torup
Oskarström
Sannarp
86
87
VÄRNAMO
86
Fo
Göteborg 
SMÅLANDSSTENAR
yd
Klevshult
HALMSTAD
Lammhult
Rörstorp
82
JÖNKÖPING-TRANÅS
85
(JÖNKÖPING)–NÄSSJÖ–EKJSÖ
86
NÄSSJÖ–HALMSTAD
87
JÖNKÖPING–VÄXJÖ
88
NÄSSJÖ–VETLANDA
89
NÄSSJÖ–ALVESTA–VÄXJÖ
92
VÄXJÖ–HÄSSLEHOLM
97
EMMABODA–KARLSKRONA
Bor
Moheda
87
15
Rydaholm
Malmö/Köpenhamn 
KRÖSATÅGEN
X
VÄ
JÖ
AL V E S TA
sjö
Ör
EMMABODA
Diö
PÅGATÅGEN
Vissefjärda
92
VÄSTTÅG
ÄLMHULT

Holmsjö
M
Killeberg
ar
ka
ry
d
OSBY
97
Hästveda
Ballingslöv
 Helsingborg
HO
LE
SS
HÄ
Malmö/Köpenhamn
Trelleborg Startar dec 2015
LM
Kristianstad/ Karlshamn 
Bergåsa
KARLSKRONA
2015 05 22
Blekingetrafiken · Hallandstrafiken · Jönköpings Länstrafik · Kalmar Länstrafik · Länstrafiken Kronoberg · Skånetrafiken
32 | lingonet
www.krosatagen.se
20
n
y
te
AR
db
RO
M
an
e
L
B
k
e
KA
NY
Sm
Tr
Vislanda
ÖRESUNDSTÅG
ÖSTGÖTAPENDELN
la
m
Ge
r
ta
ar
St
89
BYTE
rn
te
n
vi