Jobb familj
För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv | Nr 1 2015 | vision.se Jobb familj Arbetsliv och småbarn – svår e kvation för varannan medlem De hjälper hemlösa EU-medborgare ÅRETS FÖRFATTARE ”Att ta upp kärlekstemat är naturligtvis riskabelt” Flexibla arbetstider och en bra arbetsgivare är ensamstående Sara Elfstrands räddning. Facket fixade flytten UPPHANDLING Dags att sjösätta vita jobb-modellen FRÅGA OM JOBBET Är det bra att växla lön mot pension? SPANING Nu jobbar vi i glashus SÅ GJORDE VI Innehåll I DETTA NUMMER: 3 Ledare 4 Redaktionen 6 Läsarreaktioner 7 18 23 24 26 35 40 Koll på Löner & villkor Arbetsmarknaden Upphandling Så fungerar en upphandling Arbetsmiljö Omvärlden Hälsa 10 Hej medlem! Karin Velander kämpar mot drogen spice. 12 Granskning Att kombinera jobb och barn är svårt. Det tycker varannan Visionmedlem. 20 Årets författare Tidningen Visions läsare har röstat fram Lena Andersson. Natt under tak 28 Reportage: EU-migranter Linköping satsar på härbärge för frusna tiggare. 28 36 Så gjorde vi Lyckad flytt när Vision fick vara med. REPORTAGE Virginia Ion får tillbringa natten på härbärget i Linköping. Det är en av få kommuner som satsar ordentligt på att hjälpa utsatta EU-medborgare. FOTO: RICKARD KILSTRÖM FOTO: MIA NILSSON 38 Sluta härska Lär er att bekräfta varandra på jobbet i stället. 38 Snabbkursen Det går att avskaffa härskar tekniker på jobbet. 41 Fråga om jobbet Experterna svarar på dina frågor. 43 På gång i Vision Aktuellt från ditt förbund 44 Spaningen Så ser de moderna kommunhusen ut. D et började katastrofalt. Terrorattentatet mot tidskrif ten Charlie Hebdo i Paris överskuggade alla andra nyheter de första skälvande veckorna 2015. När röken från nyårsfyrverkerierna lagt sig, tittade vi lite yrvaket ut mot en tillvaro där terror i religionens namn sker och kan ske var vi än befinner oss i världen. Sverige är inget undantag. Tanken svindlar och skrämmer. Rädslan är terrorns bästa vän och vi får inte ge efter för den. Det är budskapet när miljontals människor i Paris, Stockholm och övriga världen tillsammans manifesterar att Vi är fler än Ni. Det känns lugnande. Låt 2015 bli det år då vi tar tillbaka trygg heten och tränger undan rädslan. HÄR HEMMA ÄR 2015 det året då samhällsdebatten och upp märksamheten kommer att riktas mot många medlemmar inom Visions yrkesområden. Arbetsmiljön för er som jobbar inom socialtjänsten har äntligen kommit upp på dagordningen. Soci altjänsten lider av alldeles för hög arbetsbelastning och brist på tid för cheferna att leda. Vision uppmanar politikerna att tillsätta en socialtjänstkommission och ordföranden Veronica Karlssons ambition är att 2015 ska bli det år Vision hittar lösningar för framtidens socialtjänst. Vi på redaktionen kommer förstås att följa utvecklingen inom socialtjänsten. Vi fortsätter också att dra vårt strå till stacken när det gäller en fördjupad och utökad yrkesbevakning inom en rad olika Visionsyrken. I det här numret är det du som jobbar som tekniker/ingenjör och inom tandvården som får en tidning med åtta extra sidor om just dina yrkesfrågor. Under 2015 utökar vi editioneringen, som det heter på tidningsspråk, till fler och fler yrkesgrupper. 20 Granskar kärleken ÅRETS FÖRFATTARE Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar prisas av Tidningen Visions läsare. 47 Tävling & serie 48 Krysset Susanne Blick, Chefredaktör och ansvarig utgivare 50 Krönika Seher Yilmaz om "rätt man på rätt plats". TIPSA OSS! Tidningen Vision nr 1 2014 Niklas Lindstedt träffar Lena Andersson som utsetts till Årets författare. Läs intervjun på sidorna 20–22. Plåtning av Jonas Nyberg och Ronald Henriksson på Västerås Stadsmission. Läs om deras arbete för hemlösa på sidorna 28–34. CITATET ”Om vissa artiklar aldrig blir skrivna så blir vissa konversationer aldrig till. Och till slut blir vissa tankar inte heller tänkta.” Jonathan Lundqvist, ordförande Reportrar utan gränser. VAD ÄR RELEVANT och intres sant inom ditt yrke? Hör av dig och berätta. Vi behöver tips och synpunkter för att lyckas med en riktigt vass yrkesbevakning i hela Tidningen Vision. 46 Lästips Biblioteksassistentens bästa. OMSLAGSFOTO: MARTINA HOLMBERG 2 Låt året bli bra trots usel start FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT FOTO: HENRIK WITT Start Har du förslag på ämnen vi borde skriva om? Skicka dina idéer till mig på susanne.blick@vision.se. Kontakt till hela redaktionen finner du på nästa sida. Tidningen Vision nr 1 2014 Kontakta oss! www.vision.se 0771-44 00 00 Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande facket för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrka. SOM MEDLEM I VISION FÅR DU: Löne- och karriärcoachning Schysta medlemsförmåner En vass inkomstförsäkring Inflytande på jobbet 3 Redaktion Tidningen Vision, Box 7825, 103 97 Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm Växel: 0771-44 00 00 E-post: redaktionen@tidningenvision.se Annonser & bilagor Conmedia konsult AB www.conmedia.se, 08-601 25 24, 076-10 10 703 Kontakt: Benny Eklund, benny.eklund@conmedia.se, 08-601 25 20 Medlem av medeltal 2013 är 161 700 ISSN 2001-1342 Tryck: V-TAB, Box 183, 598 23 Vimmerby. Miljöcertifikat: ISO 14001. Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material. Allt material i Tidningen Vision lagras och publiceras elektroniskt. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. CHEFREDAKTÖR REDAKTIONSSEKRETERARE Susanne Blick 08-789 64 52 070-578 64 52 susanne.blick@vision.se Karin Warne 08-789 64 61 073-440 34 61 karin.warne@vision.se REPORTRAR Lotta Ekstedt 08-789 65 30 072-202 74 52 lotta.ekstedt@vision.se Ellen Larsson (vikarie) 08-789 64 59 076-784 35 75 ellen.larsson@vision.se Sara Jonerin 08-789 63 87 070-359 64 63 sara.jonerin@vision.se Niklas Lindstedt 08-789 64 56 070-379 64 56 niklas.lindstedt@vision.se Mårten Kierkegaard 08-789 64 54 070-374 64 54 marten.kierkegaard@ vision.se Lasse Nilsson 08-789 64 90 070-560 64 90 lasse.nilsson@vision.se REDIGERARE twitter.com/ TidningenVision facebook.com/ tidningenvision Vad tycker du om tidningen? Hör gärna av dig till oss om synpunkter på tidningen. Ris och ros, vi är beredda på allt! Mejla din åsikt till redaktionen@tidningenvision.se. Kristina Flemming 08-789 64 59 kristina.flemming@vision.se TEKNISK REDAKTÖR Erik Larsson 08-789 65 31 erik.larsson@vision.se Michael Ennab 08-789 64 51 michael.ennab@vision.se EKONOMI Anna Wikefeldt 08-789 64 63 anna.wikefeldt@vision.se Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Vision kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,08 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, köpa bil eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. n Visio 5,08% Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). Värva kollega och få presentkort Coop. • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Vision. Läs mer på seb.se/medlemslan Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,08 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 180 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 5,08 %, blir den effektiva räntan 5,20 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 4 447 kronor och din månadskostnad blir 1 891 kronor. Årsränta per 2014-11-12. Tidningen Vision nr 1 2015 Mellan 12 januari och 13 februari 2015 får du ett presentkort värt 200 kr på Coop för varje ny medlem du värvar. Den du värvar får ett likadant presentkort. Kollegan du värvar får dessutom tre månader utan medlemsavgift – ett erbjudande till nya medlemmar. (Eventuell avgift till a-kassan tillkommer om medlemmen väljer att även gå med där.) Värva dina kollegor på vision.se/varva Koll på löner &villkor Nödrop från utslagen personal inom tandvården som innehåller kvicksilver, som fick pågå under hela 1900-talet och fram till 2009 då det förbjöds i Sverige är en skandal väl att jämföras med den som anställda inom asbetsindustrin fick del av. Från Norge har vi kunnat läsa om de framgångar som tandvårdspersonalen där, med hjälp av facket, haft med att få sina besvär bedömda som arbetsskador. När kommer facket i Sverige att ta itu med problemet på samma resoluta sätt som skett i Norge? Trots att den kvicksilverskadade personalens främsta företrädare i Sverige, Margaretha Molius i Tandvårdsskadeförbundet, vid upprepade tillfällen sökt väcka ett engagemang från fackets sida har inget hänt. Varför denna overksamhet från fackets sida? ”När kommer facket i Sverige att ta itu med problemet på samma resoluta sätt som skett i Norge?” Vi som undertecknat denna skrivelse har samtliga arbetat inom tandvården och fått våra liv förstörda genom vårt arbete vill på detta sätt vädja till Vision att nu på allvar ta tag i frågan. En som vi ser det FOTO: COLOURBOX DEN HANTERING AV amalgam, I FÖRRA NUMRET AV 6 mer av ditt arbetsliv | Nr 16 2014 | vision.se Gruvboomen som kom av sig – vi besöker Pajala JÄMSTÄL LDHETSM INISTERN ” Vi återinför årliga lönekartläggningar” KOMMENTARER OM SENASTE Ensam närTIDNINGEN det blåser Jessica Edin är behandlingsassistent och enda Visionmedl em på sitt jobb. TACK FÖR ETT intressant och tankeväckande reportage från Pajala! Jag skulle ha velat veta mer om fler perspektiv på gruvan där. Förstår att den är viktig för bygden när det gäller arbetstillfällen och framtidstro, men för mig blev det väldigt mycket gråsosse för femtio år sedan-vinkling här. Vad med miljön? Finns det samenäringar? Som ni själva antyder, vad händer om/när gruvan läggs ner? Är det hållbart att bygga ett samhälle nästan enbart kring ett företag? Vänliga hälsningar Amanda Nyberg Facket har svårt att få fotfäste i bransch med hårda villkor SÅ GJORDE VI Facket fixade friskvår den SNABBKURSEN Hitta ditt sätt att lära nytt på Får jag spara mina semeste jobbet rdagar? SPANING Nya idéer hackas fram FRÅGA OM JOBBET När ska facket börja ta strid för medlemmar som har skadats av amalgam i sitt yrke? Det undrar åtta tandsköterskor i ett läsarbrev. möjlig väg skulle vara att driva ett pilotfall där alla omständigheter tydligt visar att arbetet orsakat sjukdom och svårt lidande. Monica Nilsson, Berit Johansson, Ann Marie Nilsson, Eva Hedberg, Maja Hansson, Ingela Johansson, Boel Marklund SVAR FRÅN VISION: Vision har i många omgångar drivit arbetsskadeärenden för tandsköterskor som arbetat med kvicksilver, utan att nå framgång i domstol. Domstolarna har ansett att forskarna Detta har hänt ... Tidningen Vision (16/2014) berättade vi om oron i Pajala efter att företaget Northland i oktober stoppade produktionen av järnmalm i gruvan i Kaunisvaara. Sammanlagt 500 personer varslades och framtiden såg mörk ut för den hårt prövade kommunen. Hoppet stod till att nya finansiärer skulle dyka upp så att gruvdriften kunde komma För dig som vill få ut FOTO: MAGNUS TORLE Läsarkommentarer i gång igen. En lösning såg ut att vara inom räckhåll, men när en grupp investerare drog sig ur begärde styrelsen bolaget i konkurs den 8 december. Pajalas kommunalråd, Harry Rantakyrö (S), kallar beslutet ”jävligt tragiskt” och ser ingen annan utväg än att staten går in. Det viktigaste nu, menar han, är att inte börja stycka maskinparken och anriknings- varit oense om effekterna av kvicksilvret för tandvårdspersonalen. Utvecklingen i Norge väcker visst hopp om att ärenden med mångårig hantering av kopparamalgam ska bli godkända också i Sverige. Vision driver medlemmars arbetsskadeärenden i domstol när det finns en rimlig möjlighet att nå framgång. När Försäkringskassan fattat beslut i ärendet gör Vision en bedömning av möjligheten i varje enskilt fall. Linda Olausson, Visions ombudsman för försäkring NÄR JAG BYTTE fack från Unionen till Vision så saknade jag Unionens medlemstidning. Visions tidning kändes rörig och lockade inte in mig på sidorna. Men vilket lyft det blev med den nya tidningen. Snyggt och smidigt format, renare, mer fokus på bild och layout som lockar till läsning. Toppklass! John Sandström, kommunikatör, Norrbottens läns landsting Efter 50 år av nedgång hade vänt för Pajala. En vattendrä det äntligen nkt myr var förvandlad till en gruva med och framtidstron spirade. 500 nya jobb lade sig tystnaden över Men plötsligt Kaunisvaara. text Niklas Lindstedt och Lasse Nilsson foto Lasse Nilsson verk och sälja ut delar. Konkursen slår också hårt mot Pajala kommun, som var tvungna att låna pengar för att betala ut decemberlönerUr Tidningen Vision nr 16/2014 na. Enligt kommunens ekonomichef investeringar för att möta Agneta Suikki beror den akuta gruvexpansionen. Dels på att situationen dels på flera år lönen i december betalas ut av dåligt resultat och tunga tidigare än andra månader. Armi Rouso, informatör på Northland, pekar ut över dag brottet i Kaunisvaara. Det betyder ”Det vackra berget” på finska. 28 Tidningen Vision nr x 2014 Vart är Pajala på väg? Tidningen Vision nr 16 2014 29 Tidningen Vision nr 1 2015 Lisbeth Fleur, assistent i Ängelholms församling, har inte funderat så mycket på pensionen ännu. Men hon tycker att 80-90-100modellen låter intressant. Lättare för äldre att gå ner i tid Ny modell i kyrkan ska underlätta generationsväxling – JAG TYCKER det här låter intressant men jag har ingen aning om det skulle fungera på min arbetsplats, säger Lisbeth Fleur, assistent i Ängelholms församling. Svenska kyrkan inför den så kallade 80-90-100-modellen. Anställda som fyllt 62 år kan gå ner till 80 procents arbetstid men behålla 90 procent av lönen under de sista tre åren. Samtidigt fortsätter arbetsgivaren att betala in tjänstepension som om man jobba de 100 procent. efter initiativ från Vision och gäller alla tillsvidareanställda. Men ingen kan kräva att få gå ner i tid. – Det är upp till arbetagivaren och den anställda att komma överens, säger Britta Ljusberg, ombudsman på Visions funktion för löner och yrkesvillkor. Britta Ljusberg nämner flera fördelar med modellen. Arbetsgivaren får större möjlighe MODELLEN HAR INFÖRTS Tidningen Vision nr 1 2015 ter att behålla kompetens eftersom fler orkar jobba längre och fler yngre får gå upp i tid när de äldre får minskad tjänstgöringsgrad. Britta Ljusberg pekar dock på vissa nackdelar. Bland Britta Ljusberg annat blir den allmänna pensionen mindre då lönen minskar med 10 procent. – Ur en arbetsmiljöaspekt är det också viktigt att anpassa arbetsmängden om man går ner i arbetstid så att det inte ska göras lika mycket fast på kortare tid, säger hon. LISBETH FLEUR, SOM fyller 62 i januari, tycker det skulle vara skönt med mer ledighet. –När man jobbar heltid blir veckorna väldigt inrutade. Om jag var ledig en dag till skulle jag göra något helt oplanerat, kanske Lasse Nilsson promenera på stranden. 62 år måste man vara för att kunna fåmodellen. HÄR FINNS MODELLEN OCKSÅ Flera kommuner däribland Sollentuna och Örnsköldsvik erbjuder 80-90-100-modellen. Ljungby gjorde det tidigare men har nu ändrat till 80-80-100. Landstinget Kronoberg hade länge modellen men beviljar inga nya ansökningar. 7 FOTO: RIKARD KILSTRÖM Koll på löner & villkor En minuts öronbedövande vrål. Så försökte socialarbetarna i Stockholm uppmärksamma politikerna på det skriande behovet av ökade resurser. Manifestationen arrangerades av nätverket Nu bryter vi tystnaden. ”Större satsning krävs” Mer pengar i budgeten och fler tjänster räcker inte, menar Vision i Enskede- Årsta-Vantör. Där hotar Arbetsmiljöverket med 400 000 kronor i vite om inte socialsekreterarnas arbetsmiljö förbättras. OCH BUDGETEN FÖR 2015 är ett steg i rätt riktning. – Ja, det är mer pengar, men inte alls till räckligt när man tänker på att det ska räcka till alla stadsdelar. Introduktion är jättevik tigt, men frågan är hur personalen ska hinna med att handleda nyanställda. Mårten Kierkegaard Nathalie Ringvall och Maria Ibjer tog ton utanför stadshuset i Stockholm. Ljusning i sikte för socialarbetare UNDER HÖSTEN HAR också en partgemensam referensgrupp bildats, där bland andra perso naldirektör Anita Lidberg, förvaltningsdirek tör för socialförvaltningen Gillis Hammar och Vision ingår. Gruppen har bland annat kommit överens om att ta fram ett introduktionsprogram för 8 nyanställda socialsekreterare som ska använ das i alla stadsdelar. En särskild samordnare, helst en socialsekreterare, ska anställas med uppdraget att se till att introduktionspro grammet och andra saker referensgruppen kommer fram till verkligen genomförs. GRUPPEN ÄR OCKSÅ över ens om att strukturerade avslutningssamtal ska ske med de socialsekreterare och biståndshandläggare Kamilla Lantz som slutar. Det är ett sätt att ta reda på vart dessa personer tar vägen, men också varför de slutar. Kamilla Lantz, som företräder Vision, är mycket positiv efter de första träffarna. – Det är tack vare det enträgna arbete som Nu bryter vi tystnaden har utfört som vi nu sitter i dessa konstruktiva möten, säger hon. Niklas Lindstedt och Mårten Kierkegaard EN OHÅLLBAR SITUATION Larm. Viktiga barnärenden har blivit liggande i månader på flera socialkontor, enligt media. Brist. Socialsekreterare som jobbar med barn och unga är svårrekryterade, uppger 60 procent av socialcheferna i Visions rapport från 2014. 19 miljoner kronor satsar Stockholm på introduktion av nya socialsekreterare. Tidningen Vision nr 1 2015 ”Chefen kan ju vara inblandad och då vore det bra med en sådan här kanal.” Doris Johansson, ordförande för revisionen som kritiserar Region Jönköpings län för att inte ha inrättat någon visselblåsarfunktion där anställda kan slå larm om missförhållanden. Mer pengar i Stockholms budget och samarbete med facken EFTER ÅR AV påtryckningar och larmrapporter om personalflykt finns nu tecken i stadshuset som tyder på att socialarbetarnas frågor har flyttats upp ett snäpp på agendan. I Stockholms stads budget som klub bades i början av december konstateras att resurserna till socialtjänsten minskat med 10–15 procent sedan 2006 och att det behövs förstärkningar. Arbetsvillkoren ska förbättras, inte bara genom fortbildning och metodutveckling utan även genom att det ska anställas fler socialsekreterare. Den sociala barn- och ungdomsvården får 40 miljoner kronor mer i anslag. Vision har tecknat ett nytt löneavtal för 5 500 medlemmar i privata vårdföretag, behandlingshem och inom företagshälsovård. Avtalet med Vårdföretagarna innehåller inga procentsiffror. Löneökningen bestäms i lönesamtal mellan anställd och chef på arbetsplatserna. Avtalet ska stärka medlemmar på arbetsplatser som saknar fackombud. De kan till exempel begära ”förstärkt lönesamtal” om lönesamtalet inte fungerat. Då kan en företrädare för Vision vara med. Vision har också rätt att ta ifrån arbetsgivaren rätten att sätta lön om löneprocessen fungerat riktigt dåligt. Samtidigt som frågan väntar på att avgöras har det dock genomförts förbättringar. – Efter att vi agerat har man tillsatt sex tjänster. Det är jättebra, men för att social sekreterarna ska kunna ha ett rimligt antal ärenden behövs det minst tio tjänster, säger Eva Fagerhem. Hon ser positivt på att förvaltningen, som en del av svaret till Arbetsmiljöverket, nu an vänt en metod som Göteborgs stad använder för att mäta arbetstyngd och som kan göra det möjligt att sätta ett tak för antalet ärenden per socialsekreterare. FOTO: HUGO LEIJON Hälften av socialsekreterarna i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm hinner sällan eller aldrig med sina uppgifter, visar en medarbetarundersökning. – Det stora problemet är att man inte justerat resurserna efter verksamheten, inte tillskjutit de tjänster som behövs, säger Eva Fagerhem, Visions huvud skyddsombud i stadsdelen. Facken slog larm och i september beslutade Ar betsmiljöverket om ett vite på 400 000 kronor, men arbetsgivaren har överklagat Eva Fagerhem till förvaltningsrätten. Nytt löneavtal i privat vård Dalia Eid och Adrian Sokoli, socialsekreterare i Nyköping, diskuterar jobbvillkor med Visions Veronica Karlsson. Vision jagar efter nya lösningar VISION ÄGNAR STOR uppmärksamhet åt arbets villkoren i socialtjänsten. Förbundets ordförande Vero nica Karlsson har uppvaktat barn- och äldreminister Åsa Regnér (S) med kravet om en socialtjänstkommission. – Det behövs ett helhets grepp. Man har lappat och lagat alldeles för länge i den na viktiga samhällsfunktion, säger Veronica Karlsson. Tidningen Vision nr 1 2015 Hon har rest runt och träffat biståndshandläggare, socialsekreterare, chefer och politiker. BESÖKEN BEKRÄFTAR DEN bild som har kommit fram i flera undersökningar. Näm ligen att socialtjänsten lider av alldeles för hög personal omsättning, hög arbetsbe lastning och brist på tid för cheferna. – I Nyköping är man på gång med ett spännande utvecklingsarbete. Där jobbar man till exempel med traineetjänster. Jag ser 2014 som det året då det blev en nationell uppmärksamhet kring socialtjänsten, tyvärr på grund av ett antal tragiska fall. 2015 kommer att bli det år då vi hittar lösningar på framtidens socialtjänst. Susanne Blick Vanligt jobba gratis i frikyrkan Nästan var femte anställd i frikyrkan känner att arbetsgivaren vill att de ska göra ideella insatser utöver sina ordinarie jobb någon gång i månaden. För nästan var tionde handlar det om flera gånger i veckan. Det visar en undersökning som Vision ekumeniska har gjort. Gratisjobbet kan handla om att ingå i en kafégrupp eller städa i kyrkan. Enligt Thomas Dahl i Vision ekumeniska tycker många att det är mentalt pressande att känna sig tvungen att jobba gratis. 9 Hej medlem! ”Jag inspireras av Gävle kommuns arbete med drogfria skolor och hoppas att fler kommuner och skolor följer efter”, säger Karin Velander. Karin Velander Hur ska missbruket av spice stoppas? text Ellen Larsson foto Johanna Syrén – Kunskap är det absolut viktigaste vapnet i kampen mot alla droger. Och det gäller för omgivningen att alltid vara på tårna och fånga in dem som ligger i riskzonen innan de fastnar i ett beroende. Här i Bollnäs har vi äntligen börjat arbeta förebyggande med ungdomar genom projektet Drogfri skola. Hur arbetar ni? KARIN VELANDER Titel: Alkohol- och drogterapeut. Arbetsplats: Beroendecentrum i Bollnäs Kommun. Ålder: 58 år. Aktuell med: ”Drogfri skola” som ska förebygga och upptäcka droganvändningen bland ungdomar och förhindra att de utvecklar ett beroende. – Vi lär ut hur man kan fånga upp elever som misstänks ha drogproblem. Det kan vara svårt att särskilja tecknen på droganvändning, som exempelvis fumlighet, ökad hunger, vidgade pupiller, trötthet och illamående, från vanligt tonårsbeteende men jag uppmanar omgiv ningen att agera på sin magkänsla. För även om eleven inte har drogproblem så finns det oftast en annan anledning till att de inte mår bra. Så arbetet är aldrig bortkastat. Finns det särskilda svårigheter med spice? – De som röker spice kan aldrig veta hur stark just den joint som de håller i handen kommer vara eftersom sam mansättningen varierar kraftigt. Spice aktiverar belönings systemet i hjärnan vilket gör att vissa kan upp leva att de blir lugna och mår okej. Samtidigt är drogen starkt beroendeframkallande, en del har tuppat av och vissa har hamnat på akuten efter en överdos. Vem lockas av spice? – Många är unga. Dilemmat är att spice är billigt och relativt lätt att få tag på, dessutom uppfattas den som laglig som många uttrycker sig, det sänker säkert trösklarna för många. Även vissa etablerade beroende personer tar risken att använda drogen då den är billigare. Vilken är din roll? – Många unga behöver en vuxen att prata med. Jag försöker ge stöd utan att döma, det är viktigt att inte bli en ”moraltant”, utan att skapa relationer med ungdomarna. Det är inte alltid helt friktionsfritt, det är det aldrig med ungdomar, men det är viktigt att vara närvaran de på skolan för att på ett enklare sätt bli del i det förebyg gande arbetet. Jag utbildar både lärare, elever och föräldrar utifrån arbetsmetoden ”drogfri skola”. NÄTDROGEN SPICE HAR ÖKAT BLAND UNGA Spice marknadsförs som en örtblandning men innehåller oftast syntetiska cannabinoider, kemiska substanser framställda i laboratorium. Spice röks efter att ha blandats med örter och/eller tobak. Ruset påminner om cannabis men dessa rökmixar innehåller ofta högre koncentrationer av aktiva ämnen, vilket också gör riskerna större. Den verksamma beståndsdelen i spice har nyligen narkotikaklassats. Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialdepartementet 10 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 11 Granskning Stressnivån är hög bland föräldrar. Mer än hälften tycker att det är svårt att kombinera jobb med att ha barn och nästan 70 procent av dem är stressade över att försöka hinna med både och. Det visar Tidningen Visions undersökning. text Susanne Blick, Sara Jonerin och Ellen Larsson illustration Lotta Sjöberg Ständigt på minus A Svårt att förena jobb och familj Varannan får inte ihop pusslet Flextid underlättar mest 12 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 lltid dåligt samvete var man än är – antingen över jobbet som inte blivit gjort eller över barnen som får vara långa dagar på dagis och fritids. Chefer som suckar och kolleger som himlar med ögonen när det är dags för vab igen. Högarna på skrivbordet som växer, efter som ingen gör jobbet när du är hemma och tar hand om sjuka barn. Så beskriver många medlemmar som svarat på Tidningen Visions undersökning om hur det är att kombinera jobb och föräldraskap. Visions förbundsordförande Veronica Karlsson kom menterar: – Det är en varningssignal att så många tycker det är svårt att kombinera jobb och barn. TCO-utredaren Ulrika Hag ström med jämställdhetspolitik som specialitet, säger så här om resultatet: – Man brukar säga att offent lig sektor är anpassad för att ha Ulrika familj. Men frågan är om det Hagström 13 Granskning Svårt att få ihop allt Så tycker Visions medlemmar ÄR DET SVÅRT ATT KOMBINERA JOBB MED FAMILJELIV OCH BARN? Nej 48% Ja 52% HUR STRESSAD KÄNNER DU DIG AV SVÅRIGHETER ATT KOMBINERA JOBB MED BARN? Lite eller inte alls stressad 5% Varken eller 28% Stressad eller mycket stressad 67% 63 procent tycker att möjligheten att flexa är den förmån som underlättar mest. VILKEN FÖRMÅN ÖNSKAR DU FÖR ATT UNDERLÄTTA KOMBINATIONEN JOBB OCH FAMILJ? Annat 17% Möjlighet att jobba på distans 13% Fler semesterdagar 14% Mindre ekonomiskt kännbart att jobba deltid 56% Så gick undersökningen till: Undersökningen skickades i november till 4 000 Visionmedlemmar i åldern 25–45 år. Svarsfrekvens: 36%. Statistiken ovan baseras på de drygt 1 400 som svarat på enkäten och som har uppgett att de har barn. 14 Sara kan styra sin arbetstid verkligen är så mycket lättare i offentlig sektor när föräldrale digheten är över och man börjar jobba igen, säger hon. I undersökningen kan man se att ensamstående föräldrar tyck er att det är mycket stressande att både hämta och lämna på dagis och att tvingas lämna dem där under långa dagar eftersom de inte har råd att jobba deltid. – Jag har själv tidigare varit ensamstående och det är näs tan omöjligt att jobba heltid och både hämta och lämna på dagis, om man inte har ett stort socialt nätverk. Jag tycker att arbetsgi varna borde visa extra mycket hänsyn och vara flexibla mot ensamstående, säger Veronica Karlsson. FOTO: MARTINA HOLMBERG TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING MEN ATT DE låga lönerna inom of fentlig sektor skulle vara ett hinder för att jobba deltid är inget som Johanna Heden, som jobbar med jämställdhet på Sveriges Kommu ner och Landsting, känner igen. – Nej, det är inga signaler vi har fått. Men det är klart att vi som ar betsgivare hela tiden måste se över hur verksamheten ser ut och hur vi kan underlätta för medarbetarna att vara föräldrar. När vi frågat de medlemmar som har svårt att få ihop ekvationen jobb och barn vil ken förmån som skulle underlätta mest, är det ett alternativ som tydligt utklassar de andra svarsalternativen: Att det blev mindre ekono miskt kännbart att jobba deltid. Hela 55 procent skulle vilja ha denna förbättring. Sara Elfstrand, verksamhetschef och ensamstående mamma till Britta, har en stöttande arbetsgivare och tillåts jobba hemifrån. om det finns något annat arbetsgivaren kan göra för att underlätta för hen att jobba heltid. Sedan har ju den som vill alltid rätt att jobba deltid, men det behöver inte vara den enda lösningen, säger hon. lagt fram ett förslag som går ut på att staten ska bekosta 45 extra dagar med föräldrapenning per förälder, som skulle kunna användas till att förkorta arbetsveckan med max 20 procent. Tanken med förslaget var att åstad komma ett mer jämställt arbetsliv, eftersom män och kvinnor skulle få lika många dagar och att dessa inte skulle gå att överlåta. Just det förslaget är inget som Vision kan tänka sig att driva, men det finns andra saker som facket kan göra, menar Veronica Karlsson. – Det är inte en lösning som är i sikte just nu på svensk arbetsmarknad. Rimlig arbetsbelastning och att det ska vara okej att vabba är viktiga frå gor för oss att driva. TIDIGARE HAR TCO ANDRA ÅTGÄRDER SOM Vision ställer sig positiva till är insatser som premierar ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Till exempel föräldraledighet som riktar sig exklusivt till män samt att förändra pensionssystemet så att det blir mer förmånligt för den som arbetar deltid. Men många tycker också att det går bra att kombinera jobb och föräldraskap. För dem är den förmån som solklart underlättar mest är möjlig heten att flexa och därefter kommer att jobba deltid. Att kunna jobba hemifrån, ha förstående chefer och kolleger anges i frisvaren som andra viktiga orsaker till att man upplever sig ha en bra balans mellan arbete och familjeliv. Vad kan Vision mer göra? – Till exempel vet jag att det finns arbetsplatser där man skrivit in i jämställdhetsplanen att den förälder som önskar gå ner på deltid ska få frågan Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 Tack vare en extremt bra arbetsgivare och en chefsposition som gör att hon kan styra sin tid själv, har Sara Elfstrand inga större problem med att kombinera karriären med att vara ensamstående förälder till Britta, 16 månader. SARA ELFSTRAND Ålder: 37 år. Familj: Britta, 16 månader. Bor: I Bagarmossen söder om Stockholm. Yrke: Verksamhetschef i privata företaget Närpsykiatri Hätö, som tillhandahåller psykiatri i Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar. SARA ELFSTRAND ÄR verksamhetschef inom öp penvårdspsykiatrin. Hon har genom insemina tion blivit gravid på egen hand. – För mig var det inget konstigt val eftersom jag själv har donerat ägg för sju år sedan. Jag känner många människor som längtar efter barn men av olika anledningar inte väljer att skaffa barn enligt de gängse normer som finns i samhället, berättar hon. Brittas tillblivelse var väl genomtänkt och för äldraskapet planerat sedan lång tid tillbaka. – Jag berättade för min chef att jag ville bli gra vid och att jag varit i Danmark ett par gånger utan resultat. 15 Granskning FÖR 16 MÅNADER sedan föddes Britta och re dan när hon var två månader följde hon med mamma till jobbet. – Jag är chef över cirka 25 anställda på fyra mottagningar i fyra kommuner. Jag har ar betsmiljöansvar, personalansvar, budgetans var och driver metodutveckling. Nu jobbar jag 80 procent och som chef kan jag bestämma var jag ska vara vid vilken tidpunkt. Jag kan jobba hemifrån och jag kan ha väldigt flexibla arbetstider. Därför fungerar det för mig. Sara Elfstrand är väl medveten om att hon är priviligierad och försöker själv underlätta för personalen, både män och kvinnor, att vara hemma med sina barn. ”Det är jätteviktigt att ge möjligheten att ha flexibla arbetstider eller att jobba hemifrån.” – Jag har flera medarbetare som har små barn. Det är jätteviktigt att ge möjligheten att ha flexibla arbetstider eller att jobba hemifrån. Dessutom är det viktigt att i alla sammanhang ha i åtanke att föräldralediga inte halkar efter lönemässigt. Jag tycker det är viktigt att ha ett genusperspektiv, att inte göra skillnad på män respektive kvinnor. ATT VARA ENSAM förälder till Britta har varit enklare än hon trodde. – Britta är lätt att vara med. Jag har ju tänkt så mycket på det här så jag var väldigt för beredd. Dessutom handlar det mycket om förväntningar. Om jag får sova mer än jag förvän tat mig så upplever jag det ju inte jobbigt. Dessutom har jag ett litet gäng omkring mig som består av nära vänner och min mamma, så jag får hjälp när jag behöver. 16 Medicinska sekreteraren Jenny Piispanen hoppas att arbetsgivaren ska säga ja till distansarbete ett par dagar i veckan. KOMMENTARER UR U NDERSÖKNINGEN ”Ständig stressfaktor att få ihop sina arbetstimmar under dagen och hinna hämta barnen i tid från förskola/ fritids. Samma sak på morgonen då man ska iväg och i tid till jobbet. Ständig kamp mot minusflexen!” ”Hon är på förskola tio timmar per dag för att man ska hinna lämna innan jobbet. Det känns inte kul och sedan att man missar så mycket fantastisk tid med sitt barn.” Deltid och flex Jennys lös ning Hemma hos familjen Piispanen går tillvaron ihop genom deltidsarbete och flextid. Men med tre barn blir vabdagarna många så Jenny Piispanen hoppas på att få arbeta hemifrån för att minska stressen. I ILFART FRÅN jobbet som medicinsk sekreterare på Akademiska sjukhuset i Uppsala tar sig Jenny Piispanen, via dagis för att hämta yngste sonen, till villan i Storvreta. Väl där vänder hon i dörren för att skjutsa äldsta sonen till träningen i Upp sala. Åter i hemmets trygga vrå dryga timmen senare ska middagen fixas. Så ser vardagen ut för Jenny Piispanen som gått ner i arbetstid för att få ihop tillvaron. Men det dåliga samvetet gnager ändå. Tidningen Vision nr 1 2015 – Jag vill inte alltid gå före mina kolleger bara för att de inte har småbarn längre. Men de är alla väldigt förstående så det dåliga samvetet kom mer nog inifrån mig själv egentligen, säger hon. Jenny Piispanen arbetar deltid eftersom det blir mindre ekonomiskt kännbart än om maken Pasi Piispanen gör det. Han har dessutom svårare att flexa och vara hemma med sjuka barn efter som han precis blivit egenföretagare. – Det är nästan alltid jag som hämtar och läm nar på dagis och vabbar. Jag ska inte säga att det här är idealet, det är väl inte kul för någon, men här och nu gör vi så här, säger Jenny Piispanen. YNGSTE SONEN, SOM lämnat värmen under fil ten i tv-soffan, pockar på sin mammas uppmärk samhet. Det är magen som kurrar uppfordrande och mackorna med ost och skinka slinker ner snabbt. Tidningen Vision nr 1 2015 ”Stressen över att behöva vabba är gigantisk! Fasar över samtalet till chefen när jag måste ringa och berätta att det är dags igen.” JENNY PIISPANEN Ålder: 39 år. Familj: Man och tre barn. Bor: Villa i Storvreta, norr om Uppsala. Yrke: Medicinsk sekreterare och klinik assistent på Akademiska sjukhuset i Uppsala. FOTO: RICKARD KILSTRÖM – Av olika anledningar väntade jag ett tag innan jag försökte igen, och Britta kom till på den sjunde resan. Under graviditeten blev Sara befordrad till verksamhetschef och arbetsgivaren har under hela processen varit väldigt stöttande. – Vi bytte till och med tjänstebil med varan dra så att jag skulle ha plats för barnvagnen. Han tyckte att han kunde ha den lilla bilen. – Jag är socionom i grunden och jobbar i ett litet företag som tillhandhåller psykiatri till Uppsala läns landsting. Det är jag och ägaren, han är läkare och medicinskt ansvarig, som driver företaget ihop. Vi har blivit vänner med åren, förklarar hon. – Nu kommer han antagligen inte vilja äta mid dag senare men vad gör man, säger Jenny medan Hugo kryper upp i hennes famn. Ekonomiskt är det okej att deltidsarbeta tycker hon men förlorad arbetstid ger växande diktat högar och för att slippa känslan av att inte räcka till skulle hon gärna arbeta på distans ett par da gar i veckan. – Får jag jobba hemifrån slipper jag pendlingen och skulle även kunna jobba en halvdag när jag vabbar. MEN DEN ÖNSKAN ser inte ut att bli verklighet trots att hon lyft frågan i snart ett år. Nyanställda poolsekreterare ska få distansarbeta, sedan ska det utvärderas innan det eventuellt blir hennes tur. – Mina barn lär ha blivit stora innan dess. Jag trivs egentligen väldigt bra på min arbetsplats och det vore tråkigt att bli tvungen att sluta. 17 Koll på arbetsmarknaden 105 kommuner styrs av en kvinnlig kommunstyrelseordförande. 25 procent fler än före höstens val. Men ännu har var fjärde kommun aldrig haft en kvinna i toppen, enligt Dagens Samhälle. Studenter får rätt till mentor Nu är det lättare för studenter att få ett extrajobb i kommuner och landsting inom det yrke man utbildar sig till. Detta sedan Vision och flera andra fackförbund tecknat ett nytt avtal med SKL. Avtalet garanterar alla studenter en mentor på arbetsplatsen. Tanken är att studenterna ska kunna knyta viktiga kontakter inför arbetslivet och att kommuner och landsting ska kunna locka till sig välutbildad och attraktiv arbetskraft. 18 FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN Nu kan anställda i kommuner, landsting och kommunala bolag byta tjänstepensionsavtal från KAP-KL till det helt avgiftsbestämda AKAP-KL. Detta enligt en överenskommelse mellan SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och fackförbunden. Vissa kan tjäna på ett byte – till exempel de som jobbar få år i sektorn. Möjligheten gäller enbart anBritta Ljusberg ställda som tjänar över 36 300 kronor i månaden. De som tjänar mindre omfattas redan av ett avgiftsbestämt system. Visions pensionsombudsman, Britta Ljusberg, råder alla bytessugna att sätta sig in i de olika avtalen. Drabbas av skyddsregel Monica Blomster Jansson går miste om 8 000 i månaden BERÄKNINGEN AV SJUKERSÄTTNING missgyn nar dem som gjort lönekarriär och samtidigt varit sjukskrivna på deltid. Monica Blomster Jansson är en av dem som kommit i kläm. – Jag blev helt chockad när jag upptäckte hur lite pengar jag skulle få, säger hon. Vi får gå tillbaka till 1995. Monica Blomster Jansson var friskvårdskonsulent i Skara kom mun, men värk i ryggen och en inflammation i bäckenet gjorde att hon inte längre klarade av att jobba heltid. Hon blev deltidssjukskriven och fick en fjärdedels sjukersättning. Hennes sjukpen ninggrundande inkomst var då 165 000 kronor och det var alltså den summan som sjukersättningen baserades på. Åren gick och hon jobbade 75 procent. 2001 bytte hon jobb inom kommunen och blev verksamhetsutvecklare inom omsorgen. Det var ett snäpp upp i karriären, hon blev direkt underställd socialchefen och fick ett par tusenlappar mer i lön. MEN 2010 TOG orken slut. Monica Blomster Jansson fick diagnosen utmattningssyndrom och blev sjukskriven på heltid. Hon fick sjukpenning, beräknat på 80 procent av lönen hon hade haft som verksamhetsutvecklare. Inga konstigheter så långt. Men mot sin vilja fick Monica Blomster Jansson permanent sjukersättning från första VAD ÄR SJUKERSÄTTNING? Sjukersättning är det som tidigare kallades förtidspension. Det är en ersättning till den som är mellan 30 och 65 år och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Hallå… LINDA OLAUSSON Arbetsskadeutredare på Vision. Borde reglerna för utökad sjukersättning ändras? – Ja, det här är en skyddsregel, men för den grupp som ökar sina inkomster mycket på den del som de fortsätter att arbeta slår reglerna helt fel. Man borde införa en alternativ beräkningsregel. En sådan regel går att begränsa oktober i höstas. Handläggaren på Försäk ringskassan ansåg att alla rehabiliteringsåt gärder var uttömda. Då kom kallduschen. Hennes utökade sjuk ersättning baseras nämligen på den lön hon hade 1995 – inte på den sjukpenninggrundade inkomst hon hade 2014. I stället för cirka 18 000 kronor i månaden före skatt får hon nöja sig med 10 075 kronor. – Jag blev både ledsen och arg när jag insåg det. Jag har arbetat i 35 år och får en ersättning som nästan ligger i nivå med lägstabeloppet för den som aldrig har jobbat. Dessutom kommer det påverka min framtida pension, säger Monica Blomster Jansson, som i dag är 55 år. Varslen beräknas minska. Rekordfå varsel i kommunerna 544 kommunanställda varslades om uppsägning på grund av arbetsbrist under 2014. Det är en halvering jämfört med 2013 och den lägsta siffran sedan 2002 enligt Arbetsförmedlingen. Under krisen 2009 varslades nästan 7 000 kommunanställda. Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen, tror att varslen kommer att sjunka ytterligare eftersom arbetsmarknaden ser ljus ut, – Inom kommun och landsting är det till och med brist på personal inom många yrken, säger han. REGELN SOM SLÅR hårt mot henne är egent ligen tänkt som ett stöd. De flesta som får sjukersättning kommer nämligen aldrig upp i samma inkomstnivå igen. Därför finns en skyddsregel som slår fast att utökad sjuker sättning ska grundas på den lön man hade innan man blev sjuk första gången. För Monica Blomster Jansson är denna regel inte ett skydd, utan ett rejält sänke. Sedan den dystra sanningen gick upp för henne har hon jobbat hårt för att få till en re geländring. Hon har fått stöd av Vision, som har drivit frågan via TCO, hon har kontaktat alla ledamöter i socialförsäkringsutskottet och nyligen lades också en motion i riksda gen som var inspirerad av Monica Blomster Janssons fall. – Jag tycker att reglerna är fel. Alla jag har pratat med håller med, men hur det här slutar har jag ingen aning om. 918 Reglerna är fel, tycker Monica Blomster Jansson. Nu hoppas hon på en ändring av beräkningspunkten för utökad sjukersättning. Niklas Lindstedt FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM Möjligt byta pensionsavtal kronor mer i månaden. Så stor var den genomsnittliga löneökningen förra året för den som arbetar. Det är ovanligt mycket med tanke på att inflationen är noll. Uppsagd får behålla jobbet på olika sätt om man endast vill komma åt de extrema konsekvenserna. Hur många är drabbade? – Det är en liten grupp, men för den enskilde som drabbas blir de ekonomiska konsekvenserna svåra. Jag har arbetat med de här frågorna i många år och bara stött på två extrema fall bland våra medlemmar. En lagändring kan inte kosta stora pengar. FREDRIK LUNDH SAMMELI Ordförande i socialförsäkringsutskottet (S). Är det rimligt att den som gjort lönekarriär missgynnas på det här sättet? – Nej, en skyddsregel borde inte bli till ett straff för någon. Men sjukförsäkringen är ett lapptäcke av olika lagstiftningar som ger en del oönskade effekter. Vi socialTidningen Vision nr 1 2015 demokrater vill påbörja en reformering av lagstiftningen för att säkerställa en ekonomisk trygghet för människor som blivit sjuka och en väg tillbaka till arbetslivet. Blir det någon regeländring? – Nej, inte på kort sikt. Sverigedemokraterna och Alliansen har röstat fram den borgerliga budgeten och där finns inga förändringar av sjukförsäkringen. Så under 2015 lär det inte hända någonting. Tidningen Vision nr 1 2015 SOLVEIG ZANDER Riksdagsledamot (C), som har skrivit en motion om att reglerna för beräkningspunkten för utökad sjukersättning bör ändras. Varför skrev du motionen? – I ett par år har jag känt till hur fel reglerna kan slå och försökt att agera via departementen. Men eftersom jag inte fått gehör bestämde jag mig för att skriva en motion. Varför driver du frågan? – I grunden handlar det om arbetslinjen. Jag tycker att det är viktigt att alla jobbar om man kan, men som det är nu missgynnas den som fortsätter att arbeta efter att man har fått sjukersättning på deltid. Får du riksdagen med dig? – Med det parlamentariska läge vi har är det svårt att veta. Men jag släpper inte taget, jag tänker kämpa vidare. En Visionmedlem som arbetade på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Skåne blev uppsagd efter en rad påstådda småförseelser. Behandlingsassistenten var skyddsombud och tyckte att relationen med arbetsgivaren blev sämre efter att hon gjorde en anmälan om bristande arbetsmiljö. Vision stämde arbetsgivaren som nu har tagit tillbaka uppsägningen. Medlemmen får behålla sitt jobb och får 20 000 kronor i ersättning. 19 Årets författare ”Jag vill skriva så att det gör ont” Att hon förr eller senare skulle skriva en kärleksroman har hon vetat sedan hon slukade Hollywoodfilmer som tonåring. Tidningen Visions läsare gillar Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar och har röstat fram henne som Årets författare 2014. text Niklas Lindstedt foto Rickard Kilström D et går inte att ta miste på att hon blir glad över att tidningens läsare har valt att rösta på hennes bok. – Det är ju det man hoppas som författare, att ens böcker ska göra av tryck, och det har jag tydligen lyckats med, säger hon. Det har varit mycket diskussioner om förfat taren Lena Andersson och hennes romaner det senaste året. Bortsett från en del spekulationer om hur självbiografiska böckerna är har det varit romangestalterna som stått i centrum. Varför gör de på detta viset? Vart man än vän der sig dyker frågor om Ester Nilssons, Hugo Rasks och Olof Stens inre liv och drivkrafter upp på kultursidor, i bokcirklar och vid fikaborden på jobbet. Romanen Egenmäktigt förfarande som i höstas följdes upp av Utan personligt ansvar väcker helt enkelt samtalslust. Varför har Lena Andersson inget enkelt svar på. – Nej, i så fall hade jag tagit patent på de be rättargreppen. Men det är naturligtvis en dröm Debuterar med romanen Var det bra så? Varför gör människor sånt som inte är bra för dem? Det är ett huvudtema i Lena Anderssons två romaner om Ester Nilsson. 1999 Kommer ut med romanen Du är alltså svensk? 2004 Väcker stor uppmärksamhet som sommarpratare med en ateistisk predikan om Jesus. 2005 att skapa romangestalter som blir så levande att människor pratar om dem som riktiga personer. Förr eller senare skulle hon skriva en kärleks roman, det har hon vetat länge. Egentligen sedan hon som tonåring uppslukades av romantiska Hollywoodfilmer som Mitt Afrika och Törnfåglarna. HÄR TOGS DE storslagna känslorna på allvar. För ljuget, romantiserat och till och med skadligt, enligt vissa, men för Lena Andersson var det om välvande upplevelser som visade på kärlekens möjligheter. Sedan 2006 har hon med jämna mellanrum nämnt i intervjuer att en kärleksro man är på gång, för att sätta press på sig själv. – Att ta upp kärlekstemat är naturligtvis riska belt. Det är så fruktansvärt svårt att skildra käns lor i text, men författare som Charlotte Brontë och Graham Greene skriver så det gör ont. Det var också ett av mina syften med böckerna, att tvinga läsaren att se att det inte är något banalt, det kan bli livsviktigt för vem som helst – när som helst. Romanen Duck city kommer ut. 2006 Romanen Slutspelat som handlar om religiös fanatism kommer ut. Egenmäktigt förfarande – om Ester Nilssons blinda kärlek till kulturmannen Hugo Rask väcker stor uppmärksamhet. Den belönas med Augustpriset. 2009 2013 LENA ANDERSSON Ålder: 44 år. Yrke: Författare och kolumnist i Dagens Nyheter. Bor: Tensta. Första stora läsupplevelse: Buster, 91:an och Bamse. Bok du rekommenderar: Doktor Fischer, Geneve eller Bombpartyt av Graham Greene. I Utan personligt ansvar dyker Ester Nilsson upp igen. Boken får tummen upp av Tidningen Visions läsare som utser Lena Andersson till Årets författare. 2014 Årets författare Koll på upphandling ESTER BORDE SLUTA att svansa efter rötägg som Hugo Rask och Olof Sten! Den synpunkten får Lena Andersson ofta höra när hon möter läsare på bibliotek och bokcirklar. – Ja, varje gång faktiskt, främst från kvinnor. Men det är just det böckerna handlar om, de är en studie i varför vi människor gör saker som inte är idealiska. Lär sig inte Ester någonting? Är Ester Nilsson ett självporträtt? ”Nej, jag har hela tiden pratat om Ester som en fiktiv person, men jag tar alltid element av mig själv när jag skriver”, säger författaren Lena Andersson. I Egenmäktigt förfarande, som kom 2013, får vi möta Ester Nilsson, poet, essäist, analytisk och intellektuell med stor tilltro till förnuftet. Men när hon förälskar sig i konstnären Hugo Rask – hyllad, självtillräcklig och floskulös – kastas all klokskap över ända. Det som följer är en grym, ojämlik och dåligt synkad pardans där Esters intellektuella frihet förslavas under begäret. Ju mer han drar sig un dan, desto mer vill hon. Det är en skicklig – och mycket underhållande – gestaltning av den obe svarade kärlekens våndor. Är inte Ester värd en chans till för att få ordning på sina relationer? – Jo, det kan man verkligen tycka. Jag skulle gär na belöna hennes ihärdighet och vägran att låta sig nedslås. I UTAN PERSONLIGT ansvar, som nu har gett Lena Andersson utmärkelsen Årets författare, får vi möta Ester Nilsson igen. Onekligen ett högrisk projekt, att ge sig på en fortsättning på en hyllad roman som belönats med Augustpriset. – Jag var helt enkelt inte färdig med temat. Den första boken handlar om en relation som aldrig blir, den andra om en relation som blir och har potential, men som ändå är omöjlig. Fem år har gått och Ester förälskar sig handlöst i ytterligare en ”kulturman”, den gifta skådespe laren Olof Sten. Redan från start är han tydlig med att han inte kommer att lämna sin fru, men signalerna är minst sagt tvetydiga och Ester vill så ”Men det är just det böckerna handlar om, de är en studie i varför vi människor gör saker som inte är idealiska.” 22 – Nej, hon har aktivt avstått från att lära sig sär skilt mycket. Om man lär sig för mycket blir man klok och får det lugnt och stabilt och jättetråkigt, tänker Ester. – Det regnar inte män i klasar över henne, hon vägrar att tro att alla är likadana och därför är hon beredd att ta risken med Olof. Men i slutet av den andra boken drar hon vissa lärdomar, bland an nat att alla människor inte är som hon. Är Lena Andersson klar med Ester och den här typen av kärleksroman nu? Först kommer ett snabbt och reservationslöst ”ja”, en faktabok står på tur, men sedan låter hon inte lika tvärsäker. – Om det ska bli en fortsättning måste jag först komma på vad som ska hända. Det kan inte bli likadant en gång till, då blir det som att jag explo aterar Ester. TIDIGARE VINNARE GRATTIS! NI SOM RÖSTADE OCH VANN PRESENTKORT PÅ BÖCKER: Mikael Lindblad, Kristianstad. Sigbritt Bromé, Västerås. Ulla Mattsson, Torshälla. Maria Pettersson, Vingåker. Maria Sjöberg, Kungälv. Karin Bäckström, Åmål. Göran Pettersson, Nora. Birgitta Edlund, Järved. Louise Bergqvist, Surahammar. Mia Stivnert, Ronneby. Anette Öhling, Nässjö. Sonia Forslund, Lit. Katarina Enell, Guldsmedshyttan. Åsa Axelsson, Västra Frölunda. Annette Nordenskiöld, Luleå. Britt Berglund, Falun. Mia Gustafsson Lönn, Hudiksvall. Sofia Andeasson, Vänersborg. Agneta Carlén Hägglund, Lövånger. Madeleine Wester, Uddevalla. 2013 Jonas Jonasson Analfabeten som kunde räkna 2012 Jonas Gardell Torka aldrig tårar utan handskar 2011 Leif GW Persson Gustavs grabb 2010 Lars Kepler Paganinikontraktet 2009 Mari Jungstedt Den dubbla tystnaden 2008 Johan Theorin Nattfåk 2007 Stieg Larsson Luftslottet som sprängdes 2006 Åsa Larsson Svart stig 2005 Camilla Läckberg Stenhuggaren 2004 Viveca Lärn Vi ses vid Röda Sten 2003 Åke Edwardsson Jukebox 2002 Håkan Nesser Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla 2001 Elsie Johansson Nancy 2000 Majgull Axelsson Slumpvandring 1999 Liza Marklund Studio sex 1998 Jan Guillou Vägen till Jerusalem 1997 Henning Mankell Steget efter 1996 Bodil Malmsten Nästa som rör mig 1995 Kerstin Thorvall I skuggan av oron 1994 Marianne Fredriksson Anna, Hanna och Johanna 1993 Kerstin Ekman Händelser vid vattnen Tidningen Vision nr 1 2015 Flera nappar på utmaning Förra året kom ett EU-direktiv som uppmanar medlemsländerna att ställa miljökrav och sociala krav i offentliga upphandlingar. Nu har TCO Development, Fairtrade och andra organisationer som ägnar sig åt hållbarhetsmärkning startat en utmaning om att 50 procent av alla upphandlade produkter och tjänster ska ha tredjepartscertifierade miljö- och sociala hållbarhetsmärkningar år 2020. Hittills har sex kommuner antagit utmaningen: Malmö, Eskilstuna, Örebro, Alvesta, Lund och Uppsala. – Kommuner och landsting bör inte nöja sig med certifierade bananer, kaffe och mjölk. Man bör kolla på vilka upphandlingar som handlar om störst volymer och börja ställa hållbarhetskrav där, säger Gabriella Blomgren på TCO Development. 35 procent av kommunerna ställer etiska och sociala krav vid upphandlingar. Källa: Miljöaktuellt 2014 Lagstifta mot lönedumpning Svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det anser regeringen som tillsatt en särskild utredning om hur lagarna om upphandling kan ändras. Utredaren får till i höst på sig att analysera hur krav på villkor enligt kollektivavtal kan utformas i lag. Utredaren ska även granska hur man kan ställa krav på att arbetstagare har bra villkor på de företag som producerar varor som upphandlas. Tidningen Vision nr 1 2015 FOTO: JENNY LEYMAN gärna tro. En dag ska hon lyckas, tänker hon, och tolkar SMS, tonfall och placeringen av snusdosor till det bästa i väntan på den vändpunkt som ald rig kommer. Emma Johansson är projektledare för Vita jobb-modellen i Malmö. I fjol testades modellen vid fem upphandlingar, nu sjösätts den på allvar. Skarpt läge för vita jobb Fackets kontroller ska avslöja oschysta villkor I MALMÖ GICK startskottet redan i november. Modellen där man ställer krav på att entre prenörer och underleverantörer ska ha villkor i enlighet med kollektivavtalen prövades i ett projekt i fjol. Därefter har upphandlarna fått utbildning och särskilda kontraktsvillkor har tagits fram för nio olika branscher. Fackens roll är att som obetalda konsulter för Malmö stad göra arbetsplatsbesök, kontrollera att villkoren följs när det gäller anställningar, löner, skatter och avgifter, och rapportera till kommunen om de upptäcker brister. – Då ska upphandlaren agera och ta upp avvikelserna med leverantören. Är det avtals brott kan upphandlaren häva avtalet, säger Emma Johansson, projektledare för Vita jobb i Malmö. FÖRDELEN MED FACKLIGA företrädare som kontrollanter är att de kan kollektivavtalen bäst, konstaterar Emma Johansson. Men utvärderingen av pilotprojektet visar att kontrollanterna upplevde att det kunde vara känsligt att gå in på arbetsplatser på uppdrag av Malmö stad men med id-brickor som visar att de kommer från facket. Därtill har det gnisslat lite i relationen med kommunen. – Man agerade inte snabbt när facken rap porterade om att en leverantör inte betalade sociala avgifter. Jag hoppas det blir bättre nu när modellen ska tillämpas i större skala, säger Emma Johansson. I Stockholm är det andra gången gillt. Det var Socialdemokraterna i Stockholms stad som skapade modellen och hann testa den under en kort period innan man förlorade makten i stadshuset 2006. Nu styr S igen tillsammans med V och MP och Vita Jobbmodellen ska återinföras under 2015. Liksom i Malmö startar man tillsammans med LO-facken. Men det finns tankar om att även få med Vision och andra TCO-förbund. Mårten Kierkegaard SCHYST UPPHANDLING PÅ TRE BEN Vita jobb – Krav på att entreprenörens anställda jobbar under samma villkor som branschens gällande kollektivavtal. Hållbar upphandling – Krav på att inköpta produkter uppfyller miljö- och etiska krav. Till exempel att skolmat ska vara ekologisk, och att arbetare i länder som tillverkar IT-utrustning, arbetskläder och annat som köps in har bra villkor. Sociala villkor – Krav på att entreprenören erbjuder jobb eller praktikplatser till arbets sökande. 23 Koll på upphandling Upphandlare riggar för snöröjning Varje år genomförs nästan 20 000 upphandlingar i Sverige. Bara i kommuner och landsting gör drygt 1 400 handläggare upphandlingar och inköp för flera hundra miljarder kronor. text Mårten Kierkegaard grafik Erik Nylund 1. TIDNINGEN VISION DÖK ner i en kommun och tog fasta på en enskild upphandling: Så här går det till när Örebro kommuns upphandlare ser till att bilister, fotgänga re och cyklister ska slippa pulsa i snö, eller för den delen slira och halka på stadens gator, cykelbanor, torg och trottoarer. Vad behöver vi? April 2014. 84 hjullastare och traktorer med plog och sandspridare. Det konstaterar upphandlare, miljösamordnare och sakkunniga på tekniska förvaltningen när de räknat på hur snöröjningen ska klaras. Kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor. 3. 2.Så ska ni ploga Maj. Förfrågningsunderlag. Innehåller drygt 50 punkter: Detaljerade riktlinjer för hur snöröjningen och halkbekämpningen ska gå till. Och krav på bland annat att leverantörerna ska ha kollektivavtal eller motsvarande villkor för anställda, krav på erfarenhet och utbildning, och att fordonen ska uppfylla vissa miljökrav. Varsågod och bjud 18 aug–29 sep. Annonsering. Leverantörerna kommer in med sina anbud. 4. Lägsta pris vinner 30 sep. Anbudsöppning. Lägsta timpris avgör, förutsatt att leverantörerna klarar kvalitetsribban. 14 upphandlare på Örebrokontoret Personal: Antalet anställda har ökat de senaste åren. Nu är man 14 upphandlare, som också via Västra Mälardalens kommunförbund samordnar upphandlingen åt andra kommuner i länet. Belopp: Cirka två miljarder kronor om året inklusive inköp. Antal upphandlingar per år: Cirka 100. Största enskilda upphandling: Livsmedel, bland annat mat till skolor och äldreomsorg (Cirka 100 miljoner kronor per år). Överprövningar: I fjol 17 stycken, vilket är fler än tidigare år. Fair: Ställer miljökrav i upphandlingar sedan 1996 och har en miljösamordnare anställd på enheten. Sociala krav till exempel vid byggentreprenader om att leverantören ska anställa långtidsarbetslösa. Inköp för miljarder Kommuner upphandlar mest Stat, kommuner och landsting köpte 2013 varor och tjänster för 770 miljarder kronor. I den summan ingår även sådant som inte behöver upphandlas, till exempel ersättning till friskolor. Värdet av offentliga upphandlingar uppskattas till cirka 600 miljarder kronor. Kommunerna stod för nästan hälften av alla upphandlingar som annonserades 2013. Landsting 221 miljarder kronor Landsting 1 901 Staten 275 miljarder kronor Staten 3 727 Statliga bolag 398 Övriga 350 Bland annat köps: Kommunala bolag 4 044 Datakonsulter Busstrafik 15,5 miljarder 8,2 miljarder kronor kronor Städning 4,8 miljarder kronor 19 753 Totalt antal upphandlingar 2013. Personalinhyrning 3,3 miljarder kronor Kommuner 273 miljarder kronor Större gator plogas när det snöat 5–7 centimeter. Cykelbanor plogas redan vid 3–5 centimeters djup. Ni får 5. uppdraget 5–7 cm 6 okt. Tilldelning. 15 leverantörer som tar 800–1100 kr/timme upphandlas. Garanti: 50 timmars arbete/betalning per maskin oavsett om det snöar eller inte. Avtal tecknas för två år. Kommuner 9 293 Källa: Doublecheck Källor: Visma och Konkurrensverket När körbanor plogas ska plogbredden vara 2,4–3,6 meter. 6. Ut på gator och torg 1 nov–31 mars. Beredskapstid. Snöröjning ska påbörjas så snart det slutat snöa eller senast 60 minuter efter att tekniska förvaltningen ringt. Tryckknappar vid trafiksignaler och hundlatriner får inte täckas av snövallar. Sikten vid övergångsställen och korsningar får inte skymmas. Första kartläggningen av anhörigkonsulenternas arbete – DET HÄR ÄR ETT ganska nytt yrke och det tar tid att bygga upp ett bra anhörigstöd. Därför är det viktigt att vi lär av varandra genom olika nätverk, så att vi inte är nybörjare hur länge som helst, säger Anneli Ritter, anhörig konsulent i Salems kommun. Med bantningen av äldreomsorgen under senare decennier har ett ökat ansvar lagts på de närståendes axlar. Sedan 1999 har staten satsat närmare två miljarder kronor för att kommunerna tillsammans med frivilligorga nisationer ska utveckla stödet. I dag har cirka 250 av landets 290 kommuner en eller flera personer anställda som samordnar stödet till anhöriga. Nu har en första kartläggning gjorts av yrket (360 konsulenter har svarat på en web benkät) och det en disparat kår som träder fram. – De som arbetar med anhörigstöd i kom munerna har väldigt olika förutsättningar. En del jobbar heltid och har flera kolleger, andra jobbar 20 procent med anhörigstödet och förväntas göra ungefär samma saker, säger 26 Marianne Winqvist, forskare på Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA. Där framgår också att yrkeskåren inte fullt ut har hittat sin plats i den kommunala organisationen. Två tredjedelar som svarat på enkäten känner sig isolerade i sitt arbete. ANNELI RITTER KÄNNER igen sig. Tidigare var hon anhörigkonsulent i Södertälje och var un der en tid placerad på ett anhörigcenter. – Vi saknade närheten till de andra verk samheterna. Det gjorde det svårare att nå ut med anhörigstödet. I dag arbetar jag direkt under socialchefen och är nära både beställa re och utförare. Att sitta centralt är en förut sättning för att kunna jobba strategiskt med att utveckla anhörigstödet, säger hon. Marianne Winqvist konstaterar att det handlar om ett ungt yrke, som befinner sig i början av sin professionaliseringsprocess. För att utvecklas ytterligare måste kommunled ningarna sätta ned foten och bestämma vilket slags anhörigstöd de vill ha. Niklas Lindstedt Just nu pågår rättegången i hovrätten mot de två cheferna i Krokoms kommun som dömdes till villkorliga domar och böter efter att en socialsekreterare tog sitt liv. DEN 10 JUNI 2010 tog socialsekreteraren Lars Persson sitt liv. Under flera månader hade han känt sig mobbad och trakasserad av sin närmaste arbetsledare. Men i stället för att förbättra hans arbetssituation hotade arbetsgivaren med uppsäg ning och avsked. Socialchefen och mellan chefen som hade arbets miljöansvaret fälldes i Östersunds tingsrätt för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och dömdes till villkorlig dom och dagsböter på 23 000 respektive 30 000 kronor. Både deras advokater och åklagaren Åse Schoultz över "Att sitta centralt i organisationen är en förutsättning för att kunna jobba strategiskt med att utveckla anhörigstödet", säger Anneli Ritter, anhörigkonsulent i Salems kommun. Otydlig roll i ungt yrke Krokomchefer åter i rätten VEM ÄR ANHÖRIGKONSULENTEN? 48 procent av de som samordnar anhörigarbetet har titeln anhörigkonsulent. Andra titlar är anhörigstödjare, anhörigsamordnare, anhörigkonsult, anhörig ombud och anhörig pedagog. 95 procent är kvinnor. 69 procent är över 50 år. 40 procent har gått socionomutbildningen eller sociala omsorgsprogrammet. 64 procent har haft sin nuvarande tjänst i mindre än fem år. 67 procent upplever att de har mandat att fatta beslut om utformningen av anhörigstödet. 67 procent upplever att det finns ekonomiska begränsningar som påverkar möjligheten att göra ett bra arbete. 19 procent vet inte vad deras chef förväntar sig av dem. Källa: NKS:s rapport Anhörig konsulentens arbete och yrkesroll. Tidningen Vision nr 1 2015 FOTO: LASSE NILSSON FOTO: MARTINA HOLMBERG Koll på arbetsmiljö Åklagaren Åse Schoultz vill att cheferna ska få ”väsentligt hårdare påföljd” i hovrätten. klagade domarna. Advoka terna anser att cheferna ska frikännas helt och åklagaren att de bör få ”en väsentligt hårdare påföljd”. Efter domen köptes chefer na ut av Krokoms kommun. Socialchefen fick 26 må nadslöner i avgångsvederlag, motsvarande 1,4 miljoner kronor och mellanchefen fick 18 månadslöner, motsvaran de 720 000 kronor. Rättegången i hovrätten avslutas den 4 februari. Lasse Nilsson Avgifter till Vision för 2015 Högsta avgiftsgrundande lön är 22.250 kr och normalavgiften är 295 kr. Den lägsta avgiftsgrundande lönen är 4.450 kr och påverkar minimiavgiften. Din avgift kan variera beroende på vilken avdelning/ klubb du är medlem i. Även din inkomst påverkar avgiften. Kom ihåg att anmäla förändringar till Visions medlemsenhet: Telefon 0771-44 00 00 (knappval 3) eller e-post medlem@vision.se. Du måste själv anmäla det till oss inom 6 månader. Längre än så kan vi inte ändra avgiften retroaktivt. En förändring kan vara att du är föräldraledig, blir sjukskriven, börjar studera, går i pension eller av annan orsak får förändrad inkomst. Du får gärna också titta på vision.se på ”mina sidor” och se vilka uppgifter vi har på dig. Har vi rätt uppgift om lön, titel och arbetsgivare? Har du sjukpenning betalar du från och med 4:e månaden avgift beräknat på den ersättning som du har från försäkringskassan. Du betalar avgift beräknat på din ersättning om du har rehabiliteringsersättning, är föräldraledig eller är arbetslös. Om du är arbetslös utan ersättning, fullgör första värnpliktstjänstgöring, gör samhällstjänst eller har sjukersättning (100%) har du rätt till minimiavgiften. Pensionärsmedlem betalar en årsavgift på 100 kr + eventuell sektionsavgift. Du omfattas av Visions inkomstförsäkring. Detta kostar dig 25 kronor/månad om du har en lön över 18 700/månad och är under 65 år. Läs mer om medlemsavgifterna på vision.se! Vision Direkt, Alla vardagar mellan 8-20 0771 44 00 00 visiondirekt@vision.se En biljett till värmen Ska de tjugo bäddarna räcka? Utanför Linköpings Stads mission står EU-migranterna på rad. I Västerås finns där emot inget härbärge att köa till. Där kryper tiggarna in i bilar och skogsdungar när natten faller. Två städer – två tolkningar av ordet ansvar. text Karin Warne foto Henrik Witt Biljett till värmen Det här gäller för migranter P anik i blicken. Så beskriver Elin Sjö gedahl reaktionen hos de sju personer som blev utan plats på härbärget veck an innan. De sov under bar himmel den natten, inkrupna under Tullbron i Linköping. Runt dem var världen kall och vit – vinterns första snöoväder hade slagit till. – Jag är rädd att det kan bli ännu fler som vill ha en bädd i natt. Ryktet går att härbärget har öppnat för säsongen. Men det är först till kvarn som gäl ler, för räddningstjänsten tillåter inte fler än 20 övernattande i Ryttargårdskyrkans gymnastiksal, säger Elin Sjögedahl. Hon är projektledare för Crossroads, som är ett samarbete mellan Linköpings Stadsmission och Linköpings kommun för att hjälpa utsatta EU-medborgare. 2,5 miljoner kronor satsar kom munen under ett års tid på att stötta gruppen med mat, vinterhärbärge och information. Det är torsdagskväll och doften av puttrande grönsakssoppa sprider sig inne i Stadsmissionens gamla trävilla på Isidor Kjellbergs gränd. Volon tärerna och tolkarna är på plats och snart ska råd givningen öppna. Det har gått två år sedan EU-medborgarna bör jade dyka upp på Stadsmissionens matservering. – Det har varit en stor ökning. En tredubbling under 2014 och nu har vi 30–50 varje dag i lunch serveringen. På den oupplysta gården utanför huset väntar en skara påbyltade gestalter med sina tillhörighe ter i stora plastkassar. En bär texten ”Linas mat EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader. Man har inte rätt till logi på kommunernas ordinarie härbärgen, eftersom EU-reglerna säger att EU-medborgare inte får belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas där, när det handlar om akuta situationer. Vad ansvaret innebär i praktiken tolkas olika i olika kommuner. Regeringen överväger att utse en nationell samordnare med uppdrag att förbättra arbetet med att ge stöd och hjälp till utsatta EU-medborgare. Samordaren ska stötta kommuner, myndigheter och organisationer som möter gruppen. Rumänien och Bulgarien är medlemmar i EU sedan 2007. Länderna har en stor romsk befolkning, som är diskriminerade och har svårt att försörja sig. Även många etniska rumäner och bulgarer är fattiga. kasse” – en symbol för välbetalda småbarnsföräl drar med för lite tid. Nu i händerna på en utfattig kvinna som lämnat sina barn för att åka till främ mande land och tigga. – Jag vill hem till mina fem barn. Jag fryser för mycket här. Vi sov ute den natten som första snön kom, säger Mariuta Paguraru. Hon är i Linköping tillsammans med sin mam ma, 61-åriga Virginia Ion. Men kylan och den då liga inkomsten – bara några hundra kronor efter tre veckors tiggande – gör att de vill återvända till Rumänien. – Jag hoppas att jag kan få hjälp att ta mig hem, säger Virginia Ion och lutar sig mot sin käpp. VÄRDIGHETEN. På ett år har Linköpings kom mun betalat hemresan för 125 EU-medborgare som själva inte haft råd. – Men de får bara en hemresa, det är huvud regeln. Det säger Linköpings socialchef Anita Lhådö, apropå att det finns exempel där kommuner har chartrat bussar för att forsla hem EU-migranter – som dykt upp igen efter bara ett par veckor. Elin Sjögedahl, projektledare för Crossroads i Linköping, förklarar med hjälp av tolken Alin för EU-medborgarna vilka regler som gäller på natthärbärget. Varje torsdagkväll erbjuds rådgivning, mat och läkarkontakt i Stadsmissionens lokaler. 18.00 Volontärerna och tolkarna gör sig redo att dela ut biljetter till härbärget. En biljett garanterar sju nätter under tak. Betala hemresor tycks vara det som de flesta kommuner max sträcker sig till för att hjälpa ut satta EU-migranter. Få satsar så stort som Linkö ping. Men Anita Lhådö drar på svaret när hon får frågan om Linköping gör tillräckligt. – Det är en svår fråga. Jag tycker att Linköping har tagit ett humanitärt ansvar. Det politiska ställningstagandet är att ingen ska behöva vara hemlös. Men Göteborg har kommit längre, där upplåter man mark där de får campa och man lå ter barnen gå i skolan. Och i Hamburg har man tagit ett ännu längre steg, där erbjuds alla tak över huvudet. Men Linköping verkar inte bara på hemmaplan. I november åkte representanter från kommunen och Stadsmissionen, däribland Elin Sjögedahl, till sydöstra Rumänien tillsammans med den öst götska hjälporganisationen Hjärta till hjärta. 30 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 För att riktigt förstå problematiken, och för söka påverka lokala makthavare att förbättra villkoren för sina fattigaste, besökte de området som majoriteten av Linköpings tiggare kommer ifrån. Med på resan var kommunalrådet Eva Lind (S). – Det var otroligt omtumlande, ännu fattigare än förväntat. De har dåliga bostäder, fryser, har inte råd med skola till barnen. Att satsa skattemedel på EU-migranter har inte skapat några politiska diskussioner i Linköping. – Vår utgångspunkt har varit att möta dessa människor med värdighet. Vi är politiskt eniga om detta. ”Det politiska ställningstagandet är att ingen ska behöva vara hemlös.” Anita Lhådö, socialchef Är 20 bäddar tillräckligt? – Vi måste utvärdera det hela tiden. Vi får fun dera på om det är tillräckligt, säger kommunal rådet. 31 Biljett till värmen LÄTTNADEN. Klockan slår sex och Elin Sjögedahl låser upp ytterdörren och kliver ut på Stadsmis sionens förstukvist tillsammans med två tolkar: en bulgarisk- och en rumänsktalande. Hon ropar: – I dag börjar vi med att ge ut biljetter till dem som inte sov på härbärget nu i veckan. De som inte sov går dit bort. Ni andra stannar i kön. Bulgarerna står i klunga en bit bort från rumä nerna. De väljer att inte aspirera på bäddarna och därmed tycks den knepiga ekvationen ha löst sig. Biljetterna delas ut och till Elin Sjögedahls lätt nad tycks alla som vill få en sovplats. När alla klivit in i värmen och börjat köa för sop pa och prickigkorvmacka, säger Elin Sjögedahl att hon tycker att tiggarnas levnadsförhållanden i Sverige bara är marginellt bättre än i Rumänien. – I Rumänien hade grisarna det bättre än människor. Och så som de har det hemma, så har de det också här. När vi öppnar matserveringen halv elva ser vi att de som har sovit ute är jätte frusna och hungriga. De blir slitna och man mär ker hur deras allmäntillstånd blir sämre. FÖRLAMNINGEN. 15 mil från Linköping befinner sig Ronald Henriksson. Han har bubblat av frus tration inombords det senaste året. – Det har varit som sirap: oerhört segt att få nå got att hända. Vi har lyft EU-migranternas situa tion i Västerås sedan oktober 2013. Men politiker na har varit snudd på handlingsförlamade, säger Ronald Henriksson, som arbetar som biträdande direktor på Västerås Stadsmission. Han möter upp inne i Stadsmissionens lokal på shoppingstråket Sturegatan i centrala Västerås, kryssar sig förbi några män som sover på madras ser och sätter sig med en kaffekopp på ovanvå ningen. – Tendensen är att det blir fler och fler EUmigranter och det är till oss de kommer. Vi har bjudit in kommunen till rundabordssamtal där vi vädjade och sa: ”Det här är ett växande fenomen. Det vi ser är bara toppen på isberget”. Jag trodde att detta skulle bli en ögonöppnare för det offent liga, men kommunens kvarnar maler långsamt. Stadsmissionen har länge drivit på för att det ska finnas ett särskilt ställe där EU-migranterna Så hjälps EU-migranterna Umeå. Inget härbärge. Pingstkyrkan har fått i uppdrag av kommunen att samordna insatser för gruppen. Öppen Gemenskap erbjuder möjlighet till dusch och klädtvätt. Göteborg. Härbärge med 35 platser för EU-migranter. Stadsmissionen driver, med bidrag från Göteborgs stad, informationscentret Crossroads. Där finns rådgivning på hemspråk och hjälp med myndighetskontakter, till exempel Arbetsförmedlingen. Uppsala. Härbärge för 40 personer som drivs av församlingen Livets ord. Dagcenter som drivs av Uppsala Stadsmission. Stockholm. Stadsmissonen, Frälsningsarmén och Filadelfiakyrkan driver projekt Vinternatt med Stockholms stad som huvudfinansiär. 68 härbärgesplatser, mat och dusch. Planerar att utöka. Informationscentret Crossroads drivs av Stadsmissionen. Hamburg, Tyskland. Har tagit ett rejält kliv längre än svenska kommuner och utlovar att ingen behöver sova på gatan. Har 850 sängplatser. kan få information och sköta sin hygien. Den 7 ja nuari blev mötesplatsen äntligen verklighet. Två timmar varje vardag kan EU-migranterna duscha, tvätta kläder och äta smörgås i lokaler som nattetid används som kommunalt härbärge. Och en timma per vecka kan de få tolkad sam hällsvägledning. Kommunen står för lokalkost nader och en halvtidstjänst, medan Stadsmissi onen, Svenska kyrkan och andra samfund bistår med volontärer. Bäddplatserna på Ekens härbärge har EU-med borgarna inte tillgång till, de är reserverade för Västerås kommuns ”egna” hemlösa. – Den hjälp vi nu kan erbjuda är inte tillräcklig, men det är i alla fall något, säger Ronald Henriks son. Efter tre veckor i Linköping är Virginia Ion beredd att ge upp och åka hem till Rumänien igen. ”Det är för kallt här”, säger hon. 20.00 Ungefär 100 utsatta EU-medborgare befinner sig i Linköping. Denna kväll kommer cirka 40 till Stadsmissionen. dersson, Västerås stads enda så kallade uppsöka re, ha tagit kontakt och erbjudit dem hjälp. Så ser det ut i de flesta kommuner: socialens uppsökare ägnar sig bara åt hemlösa som är folkbokförda i kommunen. – Det är hemskt hur EU-migranterna har det, att de inte kan bo kvar i sitt land och måste tigga. Men mitt uppdrag handlar i första hand det om att hjälpa personer som är skrivna i Västerås. Så ser uppdraget ut, och det är inget jag har kommit på själv. Naturligtvis träffar jag EU-migranter, men man måste dra en gräns, säger Ove Anders son. De flesta kommuner har knappast någon kon takt med EU-migranterna, visar en undersök ning från Sveriges Kommuner och Landsting. De knackar sällan själva på socialens dörr och kom munen får in få orosanmälningar från allmänhet en. 32 Tidningen Vision nr 1 2015 ANSVARET. EU-migranterna tillbringar natten längs Lögarstrand vid Mälaren eller på parke ringar nära järnvägen. Hade de varit skrivna i kommunen skulle med största säkerhet Ove An Tidningen Vision nr 1 2015 – Socialtjänsten träffar sällan denna grupp, be kräftar Patrik Kalander, socionom och strateg på individ- och familjenämnden Västerås. Han har ansvarat för framtagandet av en rap port om utsatta EU-medborgare som Västerås politiker beställt. – Vi har försökt utreda vad som är kommunens ansvar. Vad måste vi göra? Vi vill ge någon form av minimal basal hjälp. Men något härbärge har man, enlig Patrik Ka lander, aldrig diskuterat på politiska sammanträ den. Ann-Louise Molin-Östling (S), ny ordförande socialnämnden Västerås, är tydlig: Ett härbärge i kommunens regi blir det inte. – Om man ser strikt på det så är denna grupp egentligen inte vårt ansvarsområde. Men av hu manitära skäl så har vi nu öppnat en lokal där de kan duscha och tvätta sig. ”Det har varit som sirap: oerhört segt att få något att hända ... Politikerna har varit snudd på handlingsförlamade.” Ronald Henriksson 33 Koll på omvärlden Så mycket mer borde kvinnorna tjäna än männen Så mycket mer tjänar männen i dag Danmark 12% 16% Sverige 13% 4% Ryssland 11% 33% Slovenien 18% 7% Kina 0,2% 23% Litauen 14% 5% Brasilien 10% 24% Mariuta Paguraru är i Linköping för andra gången för att tjäna pengar: ”I Rumänien finns inget att leva av. Jag önskar att jag fick ett riktigt jobb här i Sverige”. Linda Hagström hjälper till med madrassen. Du som sitter på makten – skäms du inte över att människor fryser om natten i Västerås? – Nej. Jag känner ingen skam själv och jag skäms inte å min stads vägnar. Däremot skäms jag över att det finns länder i Europa där människor far så illa att de hellre åker till vårt land för att sitta på våra gator och tigga. VÄRMEN. Gnissel av jumpaskor letar sig ut från Ryttargårdskyrkans svettdoftande gymnastiksal i Linköping. Utanför väntar ett gäng kvinnor med sina påsar på att Linköpings härbärge ska öppna. Klockan 22 byts innebandygrabbar mot frusna EU-migranter. Mariuta Paguraru och Virginia Ion kommer in, visar sin biljett, registreras och går och hämtar sin ”Jag känner ingen skam själv och jag skäms inte å min stads vägnar.” Ann-Louise Molin-Östling (S) madrass och sin påse med lakan och rengörings prylar. Men efter ett tag är det stopp i dörren och vo lontären som sköter registreringen kliar sig i hu vudet. Plötsligt är det två som har nummer 4 på sin biljett. Ytterligare en visar sig vara dubblett. Vem har rätt till en natt i värmen? Kvinnor borde tjäna mer I Kina har könen likvärdig kompetens DEN INTERNATIONELLA arbetsorganisationen, ILO, har gjort en global lönejämfö relse. Där framgår att män har högre lön än kvinnor i alla de 38 länder som har under sökts. I rapporten konstateras att kvinnor har bättre utbildning, högre produktivitet och mer erfarenhet och därför borde ha högre lön. I de granskade länderna borde kvinnorna tjäna 0,9 procent mer än männen, men tjänar i verkligheten 19 procent mindre. – Resultaten skulle kunna reflektera olika faktorer i olika länder, men diskriminering är Läckförbud skapar protester 22.00 Härbärget öppnar och alla får hämta madrass och en påse med kudde filt och hygienartiklar. Det bjuds på nattmackor. Offentligt anställda och andra medborgare i Japan som läcker statshemligheter ska kunna dömas till 10 års fängelse. Detta enligt en ny lag, som antogs i december. Journalister och andra som uppmuntrar anställda att läcka kan få fem års fängelse. Lagändringen har lett till protester, hundratals japanska aktivister samlades på Tokyos gator för att demonstrera, enligt TT. 34 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 Källa: ILO:s Global Wage Report 2014/15 säkerligen en del i detta, säger ILO:s biträ dande generaldirektör Sandra Polaski, enligt Reuters. ENLIGT ILO BORDE de svenska kvinnorna tjäna 13 procent mer än männen, men tjänar i verkligheten fyra procent mindre. Kina är undersökningens stora undantag. Där ligger könen nästan lika i utbildning, er farenhet och produktivitet. Kvinnorna borde kvinnorna tjäna 0,2 procent mer än männen, men i praktiken tjänar de 23 procent mindre. Niklas Lindstedt 9,5 gånger så mycket tjänar de rikaste tio procenten av befolkningen i OECD-länderna jämfört med de fattigaste tio procenten. Det innebär att gapet mellan fattig och rik har vuxit sedan 1980-talet, enligt OECD:s rapport. Då tjänade de rika sju gånger så mycket. Miljövänligare turism Sigtuna är med på en ny lista över de 100 mest hållbara turistdestinationerna i världen. I ett samarbete mellan kommunen, hotell samt Arlanda flygplats klimatkompenserar deltagarna för sin verksamhet med trädplantering, satsar på laddstolpar för elbilar, ekologiskt kaffe, biodling och minskad användning av palmolja. Bakom listan står organisationen Green Destinations. FOTO: COLOURBOX GRAFIK: MICHAEL ENNAB En biljett till värmen Hallå… THERÉSE JONSSON, katastrofkommunikatör på Svenska kyrkan, som försöker förhindra spridningen av ebolaviruset i Liberia. Hur jobbar ni i Liberia? – Vi arbetar genom ATC-alliansen som är en sammanslutning av 140 organisationer i hela världen. I Liberia jobbar vi mycket med informationskampanjer för att människor ska lära sig att känna igen sjukdomen och hur viruset smittar. – Vi riktar in oss på nyckelpersoner, som stamledare och kyrkliga ledare, för att de ska föra kunskapen vidare. Vi har också byggt och utrustat en isoleringsavdelning och dessutom delar vi ut mat och hygienartiklar. Vad är viktigast för att stoppa spridningen? – Information är det absolut viktigaste. Kunskapen om att viruset sprids genom kroppsliga vätskor och begravningar har börjar nå ut och vi kan redan se att färre personer smittas. Vad är din roll? – Jag arbetar på kyrkokansliet i Uppsala och har en övergripande bild av vårt internationella arbete. Jag är en spindel i nätet som ser till att de olika insatserna synkar med varandra. Hur ser läget ut just nu i Västafrika? – Allt färre smittas i Liberia, men i Sierra Leone ser det inte lika ljust ut. De värst drabbade länderna har svaga sjukvårdssystem och är inte alls förberedda på att ta hand om en sådan här epedemi. Situationen är inte under kontroll ännu. Niklas Lindstedt 35 Så gjorde vi Ingen upprepning av förra flyttmissen Det blev pannkaka av förra flytten på grund av dålig samverkan. Den här gången går det lätt som en plätt för samhällsbyggnadskontoret, som har blivit ett gott föredöme i Upplands Väsby kommun. text Lotta Ekstedt foto Magnus Pehrsson PROBLEMET SÅ GJORDE VI SÅ BLEV DET Bäddat för dålig arbetsmiljö Krävde att få vara med Exemplarisk samverkan När samhällsbyggnadskontoret i Upp lands Väsby skulle flytta in i sina nuva rande lokaler för några år sedan gick det snabbt. Så snabbt att man missade att kontrollera om lokalerna var anpassade för verksamheten. – Det var problem med värmen och ventilationen fungerade halvdant. Rum men var för stora eller för små, säger byggnadsinspektören och skyddsombu det Jonas Grönberg. Dåvarande skyddsombud hade inte fått vara delaktig i enlighet med arbets miljölagen, och de anställda hade inte fått information om lokalbytet förrän allt redan var beslutat av arbetsgivaren, och alltså inte kunnat vara med och påverka. Jonas Grönberg började dock inte arbeta på kontoret förrän cirka ett år efter flytten, och hade därför slup pit ”flyttchocken”. Men posten som skyddsombud på våningsplanet stod nu tom, så han tog på sig uppdraget. Något som får konsekvenser när hela kontoret om ett och ett halvt år ska flytta igen, eftersom byggnaden ska rivas. Den här gången verkar arbetsgivaren inte vilja göra om samma misstag. Jonas Grönberg är med i det nätverk för skyddsombud som finns i kommunen, som hålls ihop av Visions huvudskydds ombud, Maria Lindeberg. Varje nät verksträff innehåller olika teman. Ett av dem har handlat om skyddsombudens roll vid stora förändringar i organisatio nen, enligt arbetsmiljölagen. – Skyddsombuden ska vara med tidigt i processen, innan arbetsgivaren har en färdig lösning, inte bara samla in åsikter till vanliga samverkansmöten. Skydds ombud och fack har ju kompetensen i arbetsmiljöfrågor. Men jag har en käns la av att skyddsombuden i Upplands Väsby historiskt sett inte har fått vara delaktiga i den mån de har rätt till, säger Maria Lindeberg. Hon menar att det inte alltid är lätt att övertyga chefer om att de ska se skydds ombuden som en tillgång i ett föränd ringsarbete. Men den här gången fick de gehör hos chefen på samhällsbyggnads kontoret. – Kanske del vis för att inte samma problem skulle uppstå igen, säger Jonas Grönberg. En grupp på runt tjugo personer med re presentanter från arbetsgivaren, facket och personal sattes ihop för att delta i processen. Gruppen träffas sedan dess varannan vecka en timme åt gången. – Det ska vi göra ända fram till flytten. Vi diskuterar bland annat placering av det nya kontoret, om alla ska sitta under samma tak och vad vi har för övriga behov. Vi blir dessutom informerade kontinuerligt om allt som arbetsgivaren gör, säger Jonas Grönberg. För att ta reda på vilket slags kontor som fungerar bäst ska de göra studiebe sök på andra arbetsplatser för att titta på olika lösningar, som kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor. De ska också kontrollera om och vad Arbets miljöverket har för åsikter i frågan. – Den här samver kan funkar klockrent, säger Jonas Grönberg. Även Maria Linde berg är nöjd med resultatet, som hon menar kan komma att Maria få andra avdelningar i Lindeberg kommunen att ta efter. – Skyddsombuden på samhällsbygg nadskontoret är delaktiga på precis det sätt som arbetsmiljölagen säger. En lyhörd chef, en kompetent HR-specia list och aktiva skyddsombud har varit framgångsfaktorer. ”Vi diskuterar bland annat placering av det nya kontoret, om alla ska sitta under samma tak och vad vi har för övriga behov.” 36 Tidningen Vision nr 1 2015 TRE TIPS FÖR LYCKAD SAMVERKAN Om du är skyddsombud, var lyhörd för vad som händer på olika enheter. Vad är det man pratar om i korridoren eller vid fikaborden? Påtala envist för arbetsgivaren att skyddsombudet ska vara delaktig redan i ett tidigt skede och under hela processen vid förändringar. Hitta goda exempel i organisationen som kan inspirera, och sprid dem. Källa: Marie Lindeberg Tidningen Vision nr 1 2015 Jonas Grönberg, längst fram, förbereder flytten tillsammans med chefen för samhällsbyggnadskontoret Thomas Thunblom. 37 Snabbkurs härskarteknik Hallå där! Vad har du för erfarenhet av härskartekniker? Går det att avskaffa härskartekniker på jobbet? Absolut. Nyckeln är att lära sig bekräfta varandra. JOHANNES COLDING Kyrkvaktmästare, Gustaf Vasa församling text Ellen Larsson illustration Mia Nilsson – Tyvärr har jag sett de flesta sorters härskartekniker, både i och ur tjänst. Inte minst komplimangmetoden: du som är så ..., kan inte du …? Jag har även kommit på mig själv med att använda den. Diskuterar ni härskartekniker på jobbet? – Vi arbetar inte aktivt med ämnet men det vore inte omöjligt att diskutera det. Helst skulle jag se att alla fick delta i en föreläsning om ämnet – då skulle frågan lyftas av sig självt. Kunskap om härskarteknikerna och hur man bemöter dem på bästa sätt skulle bidra till en bättre psykosocial miljö. Så slutar du härska och börjar bekräfta DRÄNKS DIN RÖST av ljudet från prass lande papper och viskande kolleger när det är din tur att tala på mötet? Har du högst ofrivilligt fått ta på dig sekre terarrollen för tjugonde gången med orden ”för att du skriver så vackert”. Härskartekniker kan se olika ut men får ofta någon att känna sig dum och tystna. Härskaren är i 90 procent av fallen omedveten om sitt beteende medan den som utsätts för härskarens agerande kan bära med sig känslan av obehag länge. Varför faller så många för frestelsen att härska över andra? – Det är ett socialt inlärt beteende som går i arv från generation till genera tion. Så länge vi tror att vi tjänar på det ”Vi vill gärna demonisera andra genom att säga att det är de som gör si eller så.” 38 kommer vi fortsätta använda härskar tekniker trots att det egentligen är destruk tivt, säger Ditte Eile som föreläser om hur man kan arbeta Ditte Eile för att förbättra den sociala miljön på såväl jobbet som i hemmet. FÖR ÄVEN OM det oftast är arbetsli vet som står i fokus när man talar om härskartekniker så är de lika vanligt förekommande i nära relationer. När Ditte Eile visar att grälet vid middags bordet ofta rymmer härskartekniker brukar igenkänningsfaktorn vara hög och det väcker ofta starka reaktioner bland åhörarna. – Vi vill gärna demonisera andra genom att säga att det är de som gör si eller så. Men det är inte särskilt elaka personer som väljer att härska, det handlar inte bara om män som förtryck LINNÉA KÄRVEMO Begravningsadministratör HedemoraGarpenbergs församling, ordförande Vision Västerås Stift Med enkla medel kan man förändra stämningen på mötet. HÄRSKARTEKNIKER OCH MOTSTRATEGIER Om du upplever att du blir kränkt eller sårad av ett agerande och det upprepas systematiskt utsätts du för härskartekniker. Att sätta ord på det inträffade, om så bara för dig själv, är första steget mot förändring. Försök bemöta härskarteknikerna, men inta inte försvarställning – det kan få motsatt effekt. Välj i stället att fråga: vad menade du egentligen med det du sa/ gjorde? Även om risken finns att härskaren försöker lägga skulden på dig med ett ”vad känslig du är, jag skojade ju bara”. er kvinnor eller chefer som missbrukar sin maktposition. Det är något som vi alla använder mot varandra av den enk la anledningen att vi inte vet bättre. Förutom att bli medveten om härs karteknikerna och aktivt motverka dem genom motstrategier, som lär oss att säga ifrån på rätt sätt, manar Ditte Eile oss att skapa en ny social kultur – helt fri från härskartekniker. Tidningen Vision nr 1 2015 Men hur slutar man härska och börjar bekräfta? – Att bryta normer är det svåraste som finns. De sitter i ryggraden på oss men det gör det ännu viktigare att arbeta aktivt för att motverka dem och skapa en bekräftande kultur på jobbet. DITTE EILE TYCKER att information om hur man främjar en sådan kultur borde vara ett obligatoriskt inslag på alla arbetsplatser – framför allt hierarkiska sådana. Om alla tänker på att lyssna, ge konstruktiv kritik och helt enkelt bemöta andra med respekt så kommer bekräftandet av bara farten. Och om du ändå skulle komma på dig själv med att göra fel – glöm inte bort att be om förlåtelse med detsamma. – Att föregå med gott exempel är det absolut mest effektiva sättet att föränd ra kulturen som sitter i väggarna. Det måste vi alla ta ansvar för om vi vill ge bättre förutsättningar till nästa genera tions män och kvinnor. Tidningen Vision nr 1 2015 DITTES RÅD SÅ SKAPAR NI EN BEKRÄFTANDE KULTUR PÅ JOBBET Ta ansvar med aktivt ledarskap: Skapa en inkluderande miljö – utbildningar i ämnet måste göras obligatoriska. Lyft frågan: Att konfrontera någon direkt är svårt, skapa i stället tillfällen att diskutera vilket förhållningssätt ni har till varandra gemensamt utan att gå in på enskilda händelser. Säg förlåt: Om du kommer på dig själv med att använda en härskarteknik – be om förlåtelse direkt. – Jag tänker särskilt på en period när jag fick ta på mig ganska avancerade arbetsuppgifter under min närmaste chefs sjukskrivning utan att få varken beröm eller nämnvärd ekonomisk ersättning. Då kände jag mig osynliggjord. Vad kan du själv bli bättre på? – Jag vet med mig att jag har lätt för att skoja om könsroller och det kan lätt halka över och bli generaliserande och kränkande. Även vår familjejargong kan vi behöva hålla koll på. JENNY ASKLUND servicepersonal, Skarpnäcks församling – Exempelvis från möten när någon talar och någon annan avbryter, ignorerar eller byter ämne. En motstrategi som fungerar är att ta tillbaka ordet, tala högre – att ta plats. Har du själv härskat? – Ja, jag ”härskar” ibland utan att tänka på det, oftast på grund av att jag är fokuserad på något annat eller är stressad. Jag har försökt ändra på mig, men visst händer det att jag glömmer att dela information med alla, att jag fortsätter knappa på datorn fast någon bett mig svara på en fråga eller att jag frågar utan att lyssna på svaren jag får. 39 Fråga om jobbet Mobilen kan påverka sömnen Berit Malmström, anställd i Täby kommun, trivs i naturen och ville därför testa hur den kan minska stress. Naturen hoppfull medicin Anställda i Täby kommun får testa nya metoder NATURVISTELSE PÅ RECEPT. Inom en snar framtid kan det bli ett alternativ till medici ner och fysisk aktivititet ordinerat av läkare mot stressrelaterade symptom och depres sion. Det tror Patrik Grahn, professor i bland annat arbetsvetenskap och miljöpsykologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. – Det finns en teori om att rofyllda land skap kan lura hjärnan att ”faran” är över, så stressnivåerna sjunker, säger Patrik Grahn, som söker pengar för att forska kring natur på recept. Detta efter ett pilotprojekt som gjordes under förra året av Täby kommun i samarbete med vårdgivare och föreningar. Personer som sökt vård för nedstämdhet och stress, pen sionärer samt anställda i kommunen fick gå guidade turer med fokus på avslappning och medveten närvaro. Enligt utvärderingen var AVSTRESSANDE ÖVNINGAR I NATUREN Välj ut en sträcka på några meter med lagom ojämnheter. Gå långsamt med blicken rakt fram utan att se var du sätter fötterna. Använd fötterna som de flesta deltagarna nöjda, och många upplev de det hela som ”skönt och avkopplande”. EN AV DE anställda som var med är Berit Malmström, registrator och chefssekreterare på avdelningen kommunfastigheter. – Det var jättebra. Turen tog två timmar, men det märktes inte, för jag blev så inne i mig själv, säger Berit Malmström, som har fortsatt göra övningarna på egen hand. – Jag tänker numera ofta på att stanna upp och ta in naturen när jag är ute själv. Och jag märker absolut skillnad om jag har känt mig lite stressad innan. Det förvånar inte Patrik Grahn. – Man behöver inte ha någon diagnos för att få positiva effekter av naturen, utan det funkar också förebyggande och som allmän Lotta Ekstedt friskvård. känselspröt – sätt ner framfoten först och känn dig fram. Extra utmaning: gå med slutna ögon. Stå, sitt eller ligg och följ ett moln med blicken och se hur det förändras. Slut ögonen och lyssna. Vilka ljud hörs i olika riktningar? Hör du andra ljud om du lägger dig ner? Fokusera på det dominerande ljudet för att sedan släppa det och fortsätta med allt svagare ljud. Källa: Guidehandledningen i Natur på recept-projektet 40 Svenskarna sover allt mindre och allt sämre. Kanske beror det på att många mixtrar med datorn och mobilen i sängen innan de somnar? Nu har Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet, och hans forskarkolleger fått 1,8 miljoner kronor från AFA Försäkring för att studera hur det blåa ljuset från surfplattor och mobiler påverkar nattsömnen och nästa dags prestation. De ska jämföra personer som läser pappers lektyr innan de sover med personer som läser på skärm. ”Att träna är som vilken arbetsuppgift som helst för mig. Det är inget som är frivilligt.” Ingenjören Martin Nyrén i tidningen Arbetarskydd om de två obligatoriska p ass per vecka som är en del av löne kriterierna på Kalmar Vatten. Region vill få alla att fimpa Ett rökfritt Sverige till 2025. Det hoppas den internationella rörelsen Tobacco Endgame på. Nu hakar Region Jämtland Härjedalen, som första region eller landsting, på idén. Som länets största arbetsgivare börjar man hos sig själv, och ska nu erbjuda bättre hjälp till anställda som vill sluta röka. Tidningen Vision nr 1 2015 Vision Direkt ger svar på just dina frågor om anställningsvillkor, lön, arbetsmiljö, rättigheter och fackliga medlemsförmåner. Ring eller chatta med rådgivarna och få svar direkt, eller mejla och få svar inom tolv timmar. Ring vardagar kl 8–20: 0771-44 00 00 Chatta vardagar kl 9–15: www.vision.se Mejla: visiondirekt@vision.se ARBETSMILJÖ EXPERTFRÅGAN VAD HAR JAG FÖR R ÄTTIGHETER VID HOT? På behandlingshemmet där jag jobbar blev jag hotad av en av de som bor där. Jag mår dåligt och tycker att det är obehagligt att vara på jobbet. Vilka rättigheter har jag? Kan jag växla lön mot pension? Snart försvinner avdragsrätten för privat pensionssparande, och jag funderar därför på att be min arbetsgivare om löneväxling i stället. Vad ska jag tänka på? Löneväxling innebär att du avstår en del av din lön, och att den delen sätts av till antingen tjänstepension eller till en annan pensionsförsäkring. Löneväxling rekommenderas vanligtvis bara till den som har en månadslön över 39 000 kr (8,07 inkomstbasbelopp per år). Om du löneväxlar trots en lön under denna nivå förlorar du i det allmänna pensionssystemet. Du kanske höjer din tjänstepension, men får samtidigt en lägre allmän pension. Det är inte bara den allmänna pensio nen som påverkas, utan även eventuell ersättning från Försäkringskassan kan bli lägre. I alla fall om du tjänar mer än de inkomsttak som gäller för beräkning av sjuk- och föräldrapenning. Tjänar du över 39 000 kr, och kom mer överens med din arbetsgivare om löneväxling, så finns det några saker att tänka på. För att du ska tjäna på att göra löneväxlingen är det viktigt att det är din bruttolön före löneväxlingen som sedan fortsätter att grunda till tjänstepension. Detsamma gäller när arbetsgivaren ska räkna ut sjuklön, semesterlön, övertid och andra ersättningar som baseras på din lön. LÖNEVÄXLINGEN BÖR VARA kostnadsneu tral för arbetsgivaren. Arbetsgivaren beta lar lägre skatt på pensionsavsättningar än på löneutbetalningar, och mellanskillna den bör sättas av till löneväxlingen. Detta Tidningen Vision nr 1 2015 innebär alltså att arbetsgivaren skjuter till lite extra utöver det belopp ni kommit överens om. Tänk även på att det vid lönerevision är lönen före växling som ska löneförhand las. Välj också med omsorg hur löneväx lingen ska förvaltas. Lägst förvaltnings avgifter blir det oftast om du väljer att placera pengarna ihop med din kollektiv avtalade tjänstepension. När ni kommer överens om löneväxlingen bör ni också ta upp för hur lång tid den gäller och hur det praktiskt ska gå till om du vill avsluta löneväxlingen. Britta Ljusberg, Central ombudsman, pension och försäkring FOTO: JOHANNA BERGLUND FOTO: MAJA BRAND FOTO: COLOURBOX Koll på hälsa Hot och våld på din arbetsplats ska alltid tas på allvar. Alla reagerar olika på det som hänt och har därför olika behov av stöd från arbetsgivaren. Känner du att det är svårt att jobba som tidigare är det viktigt att du säger ifrån. Tala om för din chef att du inte kan ta det professionella ansvaret just nu. Kontakta dina fackliga ombud på din arbetsplats för att få hjälp med att tillsammans med chefen komma fram till ett upplägg som ger dig stöd under den tid du behöver det. Du kan också ringa till Vision Direkt för rådgivning om det saknas ombud på din arbetsplats. MÅSTE DET INTE FINNAS GARDEROBER? Vi har tillfälligt flyttat till nya lokaler på grund av renovering. Vi saknar en garderob där vi kan hänga kläder och det finns inte heller någon möjlighet till förvaring av värdesaker. Jag tycker att det behövs då vi ofta har besök av utomstående i lokalerna. Måste inte arbetsgivaren se till att det finns? Självklart bör ni ha möjlighet att förvara både kläder och värdesaker på ett lämpligt sätt på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets rekommendationer finns i föreskriften ”Arbetsplatsens utformning” (AFS 2009:02), som går att läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida. Ta kontakt med ditt ombud eller Vision Direkt om du har några frågor kring detta. 41 FOTO: COLOURBOX På gång i Vision LÖN KAN NYA CHEFEN SÄNKA JOURERSÄTTNINGEN? Sen vår nya chef kom får vi nu en lägre ersättning när vi jobbar då vi har sovande jour. Kan hen göra så? Ersättningen ska inte bero på vem som är chef, utan det avtal ni omfattas av. För att ta reda på vad som gäller just på din arbetsplats börjar du med att kolla i det centrala kollektivavtalet, ifall det inte finns något fackombud att fråga på ditt jobb. Är du osäker på vilket avtal som gäller, kan du kolla med Vision Direkt förutom din arbetsgivare. Alla centrala kollektivavtal finns tillgängliga på vår hemsida. I exempelvis avtalet Vision har med Vårdföretagarna inom branschområdet Vård/ Behandling/Omsorg står det att när du jobbar under jouren, ska varje halvtimme du påbörjar räknas som en faktisk halvtimme. Det betyder att om du jobbar i 40 minuter under jourpasset, har du påbörjat två halvtimmar och ska då få ersättning för en hel timme. Hos just er kan det också finnas det som kallas för lokalt avtal, vilket kan ge mer än det centrala avtalet. Finns det ett sådant avtal ska det finnas tillgängligt för alla anställda, exempelvis på ert intranät. Är det så att er förra chef varit mer generös än avtalet säger och det har pågått flera år, kan det vara på sin plats att ta upp att en etablerad praxis kan betraktas som ett lokalt avtal. Själva definitionen av jour är att man finns tillgänglig på arbetsplatsen för att jobba om det behövs. Vad du gör under jouren, sover eller är vaken är inte relevant för vilken ersättning du ska få. FACKLIGT ÄR JAG MEDLEM TROTS ATT JAG INTE BETALAT? Förra månaden blev jag medlem i Vision, men det har inte dragits någon avgift på min lön. Är jag inte medlem? Självklart är du medlem! Varför det inte har gjorts något löneavdrag är för att vi bjuder 42 arbetsplats för hur chefer ska hantera en semesteransökan, exempelvis när du som anställd senast ska få besked om din ansökan beviljas eller inte. Vision tycker att om din chef inte informerar dig enligt de tidsramarna att din ansökan avslås, så ska det betraktas som att den är beviljad. SEMESTER nya 310 tandsköterskor nya HUR BYTER JAG TILL E XTRA SEMESTERDAGAR? På vår arbetsplats går det tydligen att byta semesterdagstillägget mot extra semesterdagar. Hur ska jag gå tillväga om jag vill göra det? Du kan inte dra tillbaka din semesteransökan när den är beviljad. på medlemsavgiften de första tre månaderna du är medlem. LEDIGHET ÄR LÄKARBESÖK TILLÅTET PÅ ARBETSTID? Kan jag gå till läkaren på arbetstid? Det beror på var du jobbar, då det är kollektivavtalet som reglerar den rätten. Om du är anställd i en kommun eller ett landsting kan du göra förstagångsbesök hos läkaren med bibehållen lön, om så nödvändigtvis måste ske och det rör sig om akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälsooch sjukvård. Ta kontakt med ditt ombud eller Vision Direkt om du är osäker på vad som gäller hos din arbetsgivare. HAR JAG INTE RÄTT TILL LEDIGHET NÄR JAG VILL? Jag ansökte om semester fyra månader i förväg, eftersom jag har bokat en semesterresa. Nu säger min chef att jag inte får ledigt med tre veckor kvar till resan – har jag inte rätt att vara ledig? Jo det har du, din chef kan inte avslå din semesteransökan hur sent som helst. I semesterlagen står att arbetsgivaren ska lämna besked senast två månader före ledighetens början om de avslår eller beviljar ansökan. Finns det särskilda skäl kan de lämna besked så sent som en månad före. Ofta finns det en praxis på din Att byta semestertillägget mot fler semesterdagar är en möjlighet inom vissa kollektivavtal och det kan se olika ut beroende på var du jobbar. I kollektivavtalet AB, som gäller för kommunen och landstinget, så krävs att arbetsgivaren och facket har tecknat ett lokalt avtal om semester. Det är alltså det avtalet som reglerar tillvägagångssättet, så kontakta arbetsgivaren eller ditt fackliga ombud för mer information. På andra arbetsplatser kan det finnas möjligheter till enskilda överenskommelser om extra semesterdagar. ”Din chef kan inte avslå din semesteransökan hur sent som helst.” Tidningen Vision nr 1 2015 nya medlemmar under 2014! Välkomna! 1 231 chefer MÅSTE JAG TA UT ANSÖKT SEMESTER? Jag ansökte för ett par månader sedan om ledighet över jul och nyår och fick det då beviljat. Nu har dock den resa jag skulle åka på blivit inställd och jag tänker att jag lika gärna kan jobba de dagarna. Har jag rätt till det? Nej, du har inte rätt att dra tillbaka din ansökan när den är beviljad. Då gäller den överenskommelsen tills du och arbetsgivaren eventuellt kommer överens om något annat. 18 329 Kom igång och träna med Paolo! nya nya 166 IT-tekniker 467 administratörer Under 2014 har Vision har haft den största medlemsökningen på 30 år. Rekordmånga väljer Vision! VISION VÄXER FÖR fjärde året i rad. Under 2014 har fler än 18 300 nya medlemmar valt Vision, som nu organiserar över 173 000 medlemmar. Det är den största ökningen på 30 år. – Jag är glad att så många väljer att gå med i Vision, säger förbundsordförande Veronica Karlsson. Vision växer som förbund för fjärde året i rad. Vårt mål är att bli ett fackförbund där medlemmarnas yrkesliv står i centrum, där vi gör allt för att du som är medlem ska få ut det mesta möjliga av ditt arbetsliv. Värva kollega och få presentkort Mellan 12 januari och 13 februari 2015 får du ett presentkort värt 200 kronor på Coop för varje ny medlem du värvar. Den du värvar får ett likadant presentkort. Kollegan du värvar får dessutom tre månader utan medlemsavgift – ett erbjudande till nya medlemmar (eventuell avgift till a-kassan tillkommer om medlemmen väljer att även gå med där). Värva dina kolleger på vision.se/varva Tidningen Vision nr 1 2015 Bland Visions medlemmar finns över 4 000 olika yrken. Gemensamt är att alla jobbar för välfärden i offentlig eller privat regi. Under 2014 kan Vision bland andra välkomna: 1 231 nya chefer, 482 nya socialsekreterare, 467 administratörer, 456 nya behandlingsassistenter, 310 nya tandsköterskor, 168 nya biståndshandläggare, 166 nya IT-tekniker och 15 049 andra nya medlemmar. Bland dessa även medlemmar med titlar som 3D-visualiserare, anaplastologer, fiberlotsar, landsbygdsutvecklare och förflyttnings instruktörer. DAGS ATT SÖKA STIPENDIER! Sök stipendier för studier i Sverige senast den 28 februari! Läs mer på vision.se/stipendier Den 26 januari 2015 startar en ny omgång av den webbaserade träningstjänsten "15 med Paolo". Som medlem deltar du för halva priset, du betalar endast 155 kronor för att vara med (ordinarie pris är 310 kronor). Läs mer på vision.se/halsa Snart dags för lönesamtal? Lägg två minuter på att se vår film med tips inför lönesamtalet. Du kan också hämta checklistor och läsa lönestatistik för att förbereda dig. vision.se/lonesamtal Gilla Vision på Facebook På Facebook får du snabb information om nyheter i ditt medlemskap, inbjudan till spännande föreläsningar och annat som berör dig. Facebook.com/Visionfacket Rabatt på Viktkoll Apoteket Som medlem i Vision har du 25 procent rabatt på Apotekets hälsotjänst Viktkoll. Med tjänsten får du hjälp och stöd av någon av Apotekets specialutbildade farmaceuter, som hjälper dig att hitta en bra vikt som du kan behålla. Pris 638 kronor (ordinarie pris: 850 kronor). Läs mer på vision.se/halsa 43 Spaning öppna hus Snart är kommunhuset i form av en tegelkoloss fylld av pyttesmå kontorsrum ett minne blott. De nya kommunhus som byggs ska vara öppna, inbjudande och miljövänliga. Men frågan är hur det är att jobba i dem? TRE MODERNA KOMMUNHUS Stadshuset i Södertälje blev klart i september 2008. Här jobbar 450 personer. Huset ska vara tillgängligt även för personer med funktionshinder och har därför exempelvis skyltar med punktskrift och speciella larmdon för hörselskadade. Kristallen i Lund stod klart i maj 2014. Här jobbar 500 personer. Max 40 kilowattimmar per kvadratmeter och år ska det gå åt för att värma huset, vilket är hälften av den förbrukning Boverket kräver. Kristallen i Kiruna ska vara klart juni 2017. Här ska 180 personer jobba. Huset ska även fungera som konsthall och länsmuseet kommer att bli en del av kommunhuset. text Sara Jonerin Glasklart är det nya svarta D et saknas inte visioner för vilken roll och vilket intryck de nybyggda kommunhusen ska ge besökaren. Ord som inbjudande, flexibelt och håll bart är flitigt förekommande när kom munerna sätter upp mål för hur man vill att kommunhusen ska uppfattas av medborgare och anställda. Södertälje är en av de kommuner som ganska nyligen byggt nytt. Petra Karlsson Ekström, som då var kommunens projektledare, berättar att öppenhet och tillgänglighet var viktiga ledord under processen. – Öppenhet och transparens i arkitek turen ska symbolisera hur demokratin i Sverige fungerar. Därför har sessionssa len där fullmäktige möts en framträdan de plats i stadshuset, säger hon. Tanken med de många glaspartierna i byggnaden är att ge besökaren en upp levelse av ett öppet hus dit allmänheten har tillträde. Samtidigt måste huset vara säkert. Lösningen på det blev att det går att se in till alla våningar, men inte att komma in till alla utan passerkort. BILD: HENNING LARSENS ARCHITECTS A/S 44 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 ÄVEN INFÖR BYGGET av kommunhuset Kristallen i Lund var tillgängligheten grundpelare för utformningen av huset. De stora glaspartierna i väster och söder öppnar mot parken där kommunhuset ligger och ska göra att besökarna känner sig välkomna. Kristallen är också ett hus där miljötänket ligger långt framme. – Kraven på att energiförbrukningen ska vara låg i huset är högt ställda. Huset ska vara en förebild miljömässigt, säger Inga Hallén, stadsbyggnadsdirek tör i Lunds kommun. Huset värms upp och kyls ner med hjälp av jordvärme, har solceller på taket, ledbelysning och snålspolande kranar. Dessutom finns en terrass med gräs, blåklockor och andra ängsblom mor som suger upp regnvatten och svalkar huset under heta sommardagar. Men de öppna lokalerna har även lett till problem med överhörning från socialförvaltningen till utrymmen som allmänheten har tillgång till. Något som lett till en Lex Sarah-anmälan, lokaler na ska därför nu ses över. –Det är ett häftigt hus, men öppen heten leder till problem. Just nu är inte det här det stora problemet, utan att det är så kallt i huset att folk sitter med torgvantar och extra koftor på, säger Anna Nilsson, ordförande i Visions Lundaavdelning. I KIRUNA ÄR det snart dags att sätta planerna för ett nytt kommunhus med samma namn, Kristallen, i verket. – Man ska mötas av rymd och det ska vara en varm och avslappnad miljö, säger kultursekreterare Lennart Lantto. Tanken är också att kultur och konst även i framtiden ska få en framträdande plats i kommunhuset. – Poängen är att locka även icke kultur- och konstintresserade personer att titta på konst. Själv tror jag stenhårt på idén att kombinera stadshuset med något annat och vad är väl bättre än ett konstmuseum, säger han. 45 I läshörnan Femman Vinn Ida Lindes bok Norrut åker man för att dö. Vi lottar ut fem exemplar. Allt du behöver göra är att svara på frågorna nedan. Svaren hittar du om du läser tidningen noggrant. Vill du slukas av en dystopisk thriller eller beröras av ett stycke välkomponerad migrationshistoria? Eller börja laga vegetariskt guidad av recept i fin förpackning? Bibilioteksassistent Anne-Lill Karlsson ger tipsen. FOTO: ANNA REHNBERG Med sina läppars svalka Theodor Kallifatides Albert Bonniers förlag ANNE-LILL KARLSSON Ålder: 59 år. Gör: Biblioteksassistent på Göteborgs stadsbibliotek. Bloggar om böcker på folianterna.blogg.se Fritid: Umgås med familjen (man, fyra barn och fyra barnbarn). Sköta om huset, sjunga i kör två gånger i veckan, lyssna på musik och spendera mycket tid utomhus. Bibliotekets populäraste böcker: Nobelpristagare och deckare ligger i topp. En ny bok av Camilla Läckberg skapar långa utlåningsköer trots att vi kan köpa in 100 exemplar i Göteborg. Just nu har även boken, Grejen med verb – faktabok om grammatik, blivit efterfrågad. Det är extra kul när en lite otippad bok blir populär. Greklands 1900-talshistoria blir gestaltad genom huvudpersonen Elenas levnadsöde. Elena upplever den tyska ockupationen 1941 och inbördeskriget som följer därefter innan hon emigrerar, först till Australien och slutligen till Sverige, i hopp om en bättre framtid för henne och maken. Kärleken och längtan till hemlandet präglar det nya livet. Det är en ganska mörk historia kantad av sorger och motgångar men det är hoppet, människans förmåga att överleva, som lyser starkast. 1 text Ellen Larsson Mera vego: Mat för hela familjen Sara Ask, Lisa Bjärbo Ordfront 2 Stjärnklart Lars Wilderäng Massolit Förlag Vad händer med ett samhälle när all elektronik går sönder? Infrastrukturen kollapsar och bara att skaffa mat blir svårt när butikshyllorna plötsligt ekar tomma. I kaoset som uppstår tar somliga till våld medan andra sluter sig samman i kampen för överlevnad. De få som överlever får börja bygga upp samhället igen på 1700-talsmanér med byteshandel och enkla jordbruksmetoder. Denna dystopiska berättelse innehåller inte en död stund och sätter fingret på hur skört vårt samhällsbygge är. Det här är en fantastisk kokbok om man har idétorka i köket och framför allt när man vill äta mer vegetariskt. Och man läser gärna boken från pärm till pärm tack vare en snygg design, vackra bilder och alla praktiska tips. Vardagsrecepten som tar max 20 minuter att laga varvas med recept på lite lyxigare helgrätter, mellanmål och efterrätter. Tanken att äta mer vego och hälsosamt genomsyrar boken men helt utan pekpinnar och kan även locka dem som vanligtvis rynkar på näsan åt vegetarisk mat. 1 2 3 4 5 Hur länge har EU-medborgare rätt att vistas i Sverige? Vad är namnet på det nya stadshuset i Lund? 1. S å länge de vill x. Tre månader 2. Sex månader 1. Diamanten x. Glashuset 2. Kristallen Vad har Karin Velander för titel? 1. Alkohol- och drogterapeut x. Enhetschef 2. Löne administratör Hur många upphandlare finns i Örebro kommun? 1. 140 x. 20 2. 14 Vad kallas den nya modellen som Svenska kyrkan infört för att äldre ska kunna jobba längre? 1. Generationsväxling x. 80-90-100modellen 2. Orka längremodellen Mejla rätt rad till svar@tidningenvision.se senast den 13 februari. Märk "Norrut åker man för att dö". RÄTT SVAR OCH VINNARE I NUMMER 16 Tävlingen nr 16: 1) x – 50000 timmar, 2) 2 – Finska och meänkieli, 3) 1 – Öka kunskapsnivån om hiv, 4) x – En ny webbtjänst eller app, 5) 2 – Åsa Regnér. Vinnare av Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar: Ulla Nordström, Luleå, Lena Petersson, Trekanten, Monika Becker, Hammarö, Ingalisa Halse, Borlänge, Anders Leidnert, Östersund. Norrut åker man för att dö Ida Linde Norstedts Det börjar dramatiskt. Sara får besök av en okänd man. Attraktion och spänning. Av en underlig anledning dras hon med i det svarta. Paret åker iväg i en Volvo och snart har de lämnat två döda personer efter sig på bensinmacken. Det blir en kort historia som får konsekvenser för många. Romanen är snarare ett antal noveller som knyts samman av de fruktansvärda morden. Allt utspelar sig i Västerbotten. Ödsliga platser. Ensamma människor. Vi får möta systern till den brutale mannen, mannen som åker hem för att delta i sin brors begravning och pojken som vaknar på sin födelsedag för att hitta mamman som ligger i farstun. Poetiskt skrivet. Vackra ord, men en mörk berättelse. Kristina Flemming Samtiden av Elin Lucassi 3 Falun får Visions utmärkelse Årets kulturkommun 2015. I sin motivering skriver juryn att ”I Falun är kultur en angelägenhet för alla”. Kulturchefen Pelle Ahnlund säger att han är särskilt stolt över Faluns kulturgaranti där barn och unga garanteras kulturupplevelser. Han framhåller också det nya kultur huset och kulturskolan som ska vara klara nästa år. Juryn pekar på att även äldre har tillgång till en omfattande kulturverksamhet på boenden och träffpunkter och det finns också ett 46 gediget kulturprogram för personer med funktionsnedsättning. – Jag är imponerad över Faluns stora satsningar inom kulturområdet, säger juryns ordförande Ove Jansson, vice ordförande i Vision. Priset, som delades ut i Trollhättan, består av konstverket ”Mot fjället” av konstnären Örjan Sätre. Falun får dessutom behålla vandringspriset, ett glasäpple av Rune Strand, under det kommande året. Utmärkelsen har delats ut sedan 1987. Förra året vann Trollhättan. Lasse Nilsson FOTO: TOBIAS HERMANSSON Falun utsedd till Årets kulturkommun Falun är Årets kulturkommun 2015. Kulturchef Pelle Ahnlund tar stolt emot priset. Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 47 Kryss nr 1 de är intresserade av folk smakgivaren lät som ett lejon kassera i samband med välja fruktad astridfigur joller kan tas för nolla sprickan är nio inte tio 5 kan sitta på en stol kobben streck snett uppåt utan skärpa tillhör dig filmrichard stormfåglar ingen ordning teater som revs sås som himmel dansk ö hör av dig! höll uppsikt böndel i den torkade man 6 är mången kurva tv-serie i höjd med fotknölarna älskvärd oktoberkille kan rubeln vara 2 flöjtfågel värmer beter sig förvirrat biljon i förled vill få ligga till gör vi i ibland utanverk ... kadabra ... of eden 7 utläst krumelur frank 4 en av fem mjuka gnuttan fin skillnad sjönamn kan man av fasa känner till 3 gäng med bumba i många limpor har hörts m. lotta romja kräva förr på, nu i umebilar är den snuviges ton i brist på namn norskt jag lite knepig luftämne LÖSNING KRYSS NR 16 brukade läpparna 48 VINNARE KRYSS NR 16 LÖSNING TILL KRYSSET 1:a pris – 250 kronor: Inga Hagberg, Katrineholm I de gröna rutorna finns en siffra. Genom att placera rutornas bokstäver i rätt ordning får du ett ord. Det rätta ordet mejlar du in. Vi drar sex vinnare med rätt lösning vilka belönas med presentkort: ett på 250 kronor, ett på 200 kronor och fyra på 100 kronor vardera. 2:a pris – 200 kronor: Leif Larsson, Överkalix 3:e–6:e pris – 100 kronor: Lea Similä, Teckomatorp Elisabeth Gunnarsson, Karlskoga Björn Igelström, Krylbo Hans Hedberg, Vänersborg Ordet som bildas i sifferrutorna mejlar du till kryss@tidningenvision.se eller skicka till: Krysset nr 1, Tidningen Vision, Box 7825, 103 97 Stockholm senast den 13 februari. Tidningen Vision nr 1 2015 Årsmöte får ny kostym! Beställ ett provnummer! sara.jonerin@chefenifokus.se nu : t s u J en i v er k ö s Samhällsengagerad kommunsekreterare Scanna qr-koden eller läs mer på www.leksand.se/ledigajobb Tidningen Vision nr 1 2015 Visions pensionärssektion i Göteborg inbjuder sina medlemmar till årsmöte torsdagen 26 februari 2015 klockan 11.00 i Missionskyrkans lokal Chapmans Torg 6 Göteborg. Sektionen bjuder på kaffe och smörgås. Sektionens program finns på www.vision.se/visiongoteborg under rubriken pensionär och kan också erhållas från Maj Sjökvist tfn 031-246567. Välkomna på årsmötet och våra aktiviteter 2015. Styrelsen ANNONS? RING 08-601 25 20 blir ofta biljett FOTO: RICKARD KILSTRÖM kunglig mr pölar går god mat gör skratt KRYSSMAKARE: BERTIL JOHANSSON lyckades man klyva ertil lues 1 brukar stänger på gotland kan ses i vissa diagram b 49 Sista ordet Seher Yilmaz Bättre hälsa med Förenade Liv och Vision i samarbete För färre sömnlösa nätter: Lär av Löfven xempel på en ganska vanlig tankevur e pa. För så fort det ser lite jämställt ut vill en del gärna ifrågasätta hur rekryte ringen gått till. Det roliga är att den frågan synliggör frågeställarens (ofta omedvetna) inställning till hälften av befolkningen. ”Rätt man på rätt plats” är lockande men gör så att vi går vilse i rekryterings djungeln. Ditt val av ”rätt man” påver kas nämligen av det som är bekant för dig. En person kan mycket väl kännas ”Om inget av det biter, ligg inte vaken om natten och fundera på smart comeback utan lär av statsministern i stället. ” ELDEN ÄR LÖS Läs om fritidsgårdar som drabbats av anlagda bränder rätt för dig eftersom att det nästan är som att titta dig själv i spegeln. I det tämligen diplomatiska uttrycket ”rätt man på rätt plats” kan vi dessutom skymta tanken om att kvinnor inte är lika kompetenta som män. När stäm ningen tillåter, händer det att diploma tin ersätts med högljudda protester då underrepresenterade grupper ska lyftas: ”men KOMPETENSEN då?”. NÄSTA GÅNG DU på ditt jobb, i din ar betsgrupp eller din förening hör någon säga att det är kompetensen som ni ska gå på, börja med att fråga om normbry tande personer inte samtidigt kan vara kompetenta. Be dem sedan att specifi cera vilken kompetens de menar saknas om mål för rättvisande representation sätts. Om inget av det biter, ligg inte vaken om natten och fundera på smart comeback utan lär av statsministern i stället. Svara med ett leende på läppar na: Are you joking with me? Seher Yilmaz är ordförande i Rättvise förmedlingen, en ideell organisation som samarbetar i sociala medier för att vid rekrytering hitta de som väljs bort på grund av stereotypa föreställningar om kön, ursprung och fysiska förutsättningar. seher@rattviseformedlingen.se FOTO: ANNA REHNBERG AFFÄRSMANNENS PÅSTÅENDE ÄR ett FOTO: CAROLINE TIBELL I slutet av 2014 besökte statsminister Stefan Löfven New York. Efteråt kunde vi i Expressen läsa om ett av Löfvens möten med en affärsman. Affärsmannen hade, med tanke på att det är lika många kvinnor och män i regeringen, sagt att det avgörande vid tillsättningar borde vara ”rätt man på rätt plats” snarare än att räkna kön. Bakgrunden till argumentet var enligt affärsmannen helt enkelt att män och kvinnor vill olika saker här i livet. Statsministerns comeback var ett så dant som jag inte hade kunnat komma på direkt. Jag hade i stället kommit på det långt senare, stört mig på att jag inte hade ett lika vasst svar och legat vaken på natten på grund av det. Stefan Löfven var liksom både avväpnande och markerande när han helt enkelt svara de: ”Are you joking with me?”. Hälsoerbjudanden våren 2015 — för dig som är medlem Värvar du en kollega får ni 200 kr var på Coop*. Just nu kan din kollega testa Vision utan kostnad i tre månader. Värva på vision.se/varva *Värvningserbjudandet gäller fram till 13 februari 2015. Nästa nummer kommer den 6 mars! 50 Tidningen Vision nr 1 2015 Tidningen Vision nr 1 2015 Är du frisk är det lättare att ha kul på jobbet. Att röra på sig och äta bra är bland det bästa du kan göra för att må bättre. Därför erbjuder Vision dig som är medlem olika hälsoerbjudanden, med bra rabatter. Träningskort hos Actic Du som är medlem i Vision får 10 procents rabatt på ordinarie årskortspriser hos Actic, och Actic bjuder dessutom på medlemsavgiften. Rabatten gäller på ett hundratal träningsanläggningar spridda över hela landet. Apotekets Hälsokoll, Viktkoll och Sluta röka Som medlem i Vision får du 25 procents rabatt på Apotekets Hälsokoll. Där ingår bland annat mätning av blodtryck, blodsocker, totalkolesterol och en vetenskapligt baserad riskbedömning. Du får också 25 procents rabatt på Apotekets Sluta röka. Du får även 25 procent rabatt på Apotekets Viktkoll. Med Apotekets Viktkoll får du det stöd du behöver av någon av deras specialutbildade farmaceuter. Aktiviteter under året – med rabatt för medlemmar 26 januari: 15 med Paolo. Det är en webbaserad träningstjänst som handlar om enkel träning som utförs varsomhelst. Paolo Roberto lägger upp anpassade träningsprogram för alla nivåer. 16 mars: Sverigesteget – Sveriges största stegtävling. Gå så många steg du kan och tävla själv eller i lag. 13 april: Löpsteget är en webbaserad träningstjänst, där du under fem veckor får ta del av Malin Ewerlöfs löpprogram. För alla nivåer. Motionslopp där Vision närvarar 2015: Göteborgsvarvet 23 maj Tjejmilen 5 september i Stockholm Håll dig uppdaterad på Visions hälsoerbjudanden och anmäl dig på vision.se/halsa 51 Posttidning B Familjeskydd – rätt försäkring vid rätt tid Tack vare att du är medlem i Vision kan Förenade Liv erbjuda dig många personförsäkringar – alla till ett lågt pris och med bra villkor. Familjeskydd är ett lysande exempel. Ekonomisk trygghet för familjen från 9 kr/mån Ditt behov av försäkringsskydd kan periodvis vara extra stort, till exempel när barnen är små. Familjeskydd är en livförsäkring som ger din familj ekonomisk trygghet om det oväntade skulle inträffa. Om du skulle avlida före 65 års ålder betalas en skattefri månadsersättning ut till dina efterlevande i fem år. Du väljer själv ersättningsbelopp. Allt till ett pris från 9 kr/mån. Vill du veta mer? Kontakta oss! Besök forenadeliv.se/vision eller ring 08-700 40 70 så berättar vi mer. Välkommen! forenadeliv.se/vision FL1445_Annons_Vision_Familjeskydd_200x230.indd 1 2014-09-05 13:39:13
© Copyright 2024