Läs Friendsrapporten 2015
Friendsrapporten 2015 INNEHÅLL Innehåll 3 FÖRORD & OM RAPPORTEN 18 TRYGGHET I SKOLAN 4 INLEDNING 22 VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE 5 RESULTATEN I KORTHET 24 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING 6 KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN 26 INTERVJUER 10 TRAKASSERIER 28 VANLIGA FRÅGOR & SVAR 12 KRÄNKT AV EN VUXEN 30 ORDLISTA 14 UNGA SOM UTSÄTTER 31 REFERENSER 16 VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR, MOBBNING & TRAKASSERIER? PRODUKTION Johanna Olofsson GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Kenny Bengtsson TRYCK PrintR, Stockholm www.friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends 2 FÖRORD & OM RAPPORTEN Förord Barns rätt att känna sig trygga i skolan är något som slås fast både i FN:s barnkonvention och skollagen. Men för de barn som varje år blir utsatta för kränkningar, mobbning eller trakasserier i skolan är verkligheten en annan. De dagar, veckor, månader eller år som du blir utsatt lämnar sår för livet. Psykisk ohälsa, låg självkänsla, självmordsförsök, hemmasittande, fallande prestation eller avhopp från skolan är bara några av mobbningens förödande konsekvenser. Därför är det viktigt att vi fortsätter att kämpa för alla barns rätt till en trygg skola. Årets Friendsrapport visar tydligt att det arbetet måste fortsätta. Efter att ha sammanställt rösterna från 15 000 barn ser vi att i genomsnitt ett till två barn i varje klass är utsatta för mobbning. Många unga svarar att de har blivit utsatta för trakasserier utifrån kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det här är mänskliga rättigheter som tyvärr kränks dagligen i skolor runt om i landet. Vi har alla ett ansvar för dessa barn. Inget barn ska behöva känna sig otrygg eller utsatt för mobbning! Att skapa förändring för dessa barn är något Friends jobbar för varje dag genom att utbilda och stödja skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Under 2014 träffade vi 29 792 barn och utbildade 9 991 vuxna i förebyggande insatser mot mobbning, kränkningar och diskriminering. En sak vi har lärt oss på Friends efter att ha jobbat mot mobbning i över 18 år är att det inte finns någon universalmetod mot mobbning. Men det finns universella rättigheter för barn och unga och en av dessa handlar om att vara trygg i skolan. För att detta ska bli verklighet krävs det att hela samhället engagerar sig, från skola till föräldrar, barn och beslutsfattare. Skollagen ställer höga krav på skolan men det yttersta ansvaret riktas i skollagen mot de som äger skolorna såväl privata som kommunala. Två av tre skolor brister i sitt trygghetsarbete enligt Skolinspektionen och vi anser att landets beslutsfattare har en skyldighet att stödja de skolor som brister, genom ett nationellt kunskapslyft kring trygghetsfrågor – ett trygghetslyft. Vi vill ha en trygg kunskapsskola där alla barn har absolut bäst förutsättningar att lära. Viljan att lära och utvecklas finns inom varje barn, men det är upp till oss vuxna att ge dem rätt förutsättningar. Lars Arrhenius Generalsekreterare, Friends Om rapporten Rapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där 15087 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. 7188 elever i årskurs 3-6 och 7899 i årskurs 6-9. Datainsamlingen har gjorts mellan den 1 augusti 2014 och 1 juni 2015. Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor. Alla medverkande skolor har inte haft en utbildning med Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola med hjälp av Friends. Skolorna är spridda över hela Sverige och finns i såväl storstäder som på landsbygden. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de medverkande respondenterna är helt anonyma. Personalenkäten har besvarats av 2399 anställda. Av dessa är 1937 lärare, 96 skolledare och 366 annan skolpersonal. Friends kartläggningar utgår från rådande lagstiftning och behandlar kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning samt trivsel, trygghet och kännedom/delaktighet i likabehandlingsarbetet på skolan. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar. FRIENDSRAPPORTEN 2015 3 INLEDNING ”Inget barn ska behöva gå till skolan och bli illa behandlat.” V arför gick jag inte bara ut därifrån? Varför stod jag kvar i dörren till personalrummet och lyssnade? Jag hörde en lärare skratta när hon berättade till de andra om hur roligt det var att mina familjeproblem följt med mig till skolan, om vilken skit jag fick av de andra, hur jag gick runt med ständig ångest och att jag tyckte så mycket synd om mig själv. Trots att mitt elvaåriga jag ville explodera, välta alla möbler och måla hela fikarummet med kanelbullar så behöll jag mitt norrländska lugn. Jag gick in, ställde mig mitt i rummet och ställde frågan som dödade stämningen totalt. Frågan som fick allas leenden att vändas upp och ned. Frågan som till och med fick kanelbullarna att vissna. - Hej, vad pratade ni om? Lärarna svarade att det var vuxenprat och beordrade mig att gå tillbaka till klassrummet. Jag stormade tillbaka till min lektion och min mentor märkte direkt att något hade inträffat, så jag berättade för henne om de där ljugande jävla kanelbullelärarna. Jag sa att jag ville anmäla dem. Men vad jag menade med att anmäla, visste jag väl egentligen inte, det enda jag visste var att dumma människor, de ska man anmäla. Där och då kände jag mig så arg, ledsen och besviken. Inte bara på lärarna, utan även på rektorn som bara ryckte på axlarna åt det. Jag kände mig maktlös. Redan då förstod jag att något var fel. Inget barn ska behöva gå till skolan och bli illa behandlat. Särskilt inte av en vuxen. Att prata bakom ryggen på en elev 4 som lärare kan få förödande konsekvenser. Men trots kanelbullelärarna och en och annan motvind, så sitter jag här idag och skriver denna inledning till den Friendsrapport du nu är på väg att läsa. Jag vill bidra till att andra barn ska få en bättre och tryggare skola än vad jag haft. När jag behöver motivation och inspiration, tar jag kontakt med andra människor. Jag går in i gränsöverskridande vänrelationer, jag ser andra människor. Du som läser denna rapport kan också göra skillnad. Som ung har du ansvar, rättigheter och skyldigheter, precis som en vuxen. Du kan bidra till att skapa en inkluderande skola och ett samhälle där alla känner sig välkomna. Men det stora ansvaret och makten ligger egentligen hos vuxna. Som vuxen har du makt att ändra, förändra och påverka ungas liv. Vare sig du vill eller inte. Med makt kommer ansvar. Som lärare eller annan skolpersonal har du ett ansvar för elevernas trygghet. Som förälder har du ansvar för ditt barns trygghet. Jag engagerar mig i barnrättsliga frågor, för att alla barn har rätt till en trygg uppväxt. För allas lika värde och för ett mer inkluderande Sverige. Oavsett om du är ung eller vuxen kan du också vara med och göra en skillnad. Till dig som vuxen; förvalta din makt rätt. Arvid Nordvall Friends Barn- & ungdomsråd RESULTATEN I KORTHET Resultaten i korthet 1/5 har blivit kränkt av en annan elev det senaste året Vanligaste typen av kränkningar 1. Taskiga kommentarer 2. Elaka blickar eller miner 3. Fysiska kränkningar Vanligaste formerna av trakasserier ETNICITET KÖN SEXUELLA TRAKASSERIER Var femte ung som har blivit kränkt eller utsatt för mobbning har inte berättat det för någon. 1/12 har blivit utsatta för mobbning av en annan elev det senaste året. 9/10 10% Var tionde ung på högstadiet har blivit kränkt av en vuxen i skolan. vuxna i skolan tycker att skolpersonalen agerar vid kränkningar men bara varannan elev tycker det. FRIENDSRAPPORTEN 2015 5 KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN Kränkningar & mobbning i skolan Var femte ung på mellan- och högstadiet har blivit kränkt av en annan elev det senaste året och 8 procent har blivit mobbade. I genomsnitt har ett barn i varje klass varit mobbad under flera månader eller längre. Hur vanligt är kränkningar & mobbning? Trots att de flesta barn känner sig trygga i skolan så fortsätter kränkningar och mobbing att förekomma i allt för hög utsträckning. Var femte ung på mellanoch högstadiet uppger att de har blivit kränkta av en annan elev under det senaste året. Kränkande behandling är det begrepp som används i skollagen och definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Mobbning beskrivs i enkäten som när någon utsätts för kränkningar av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Bland unga har i genomsnitt 8 procent blivit utsatta för mobbning under det senaste året. Det är vanligare att tjejer utsätts för enskilda kränkningar medan mobbning är lika vanligt bland både tjejer och killar. Både mobbning och kränkningar är vanligare bland de yngre eleverna på mellanstadiet än på högstadiet. Den vanligaste formen av kränkningar är taskiga kommentarer. Men även psykiska kränkningar* som miner, blickar och utfrysning är vanligt, framför allt bland tjejer. Fysiska kränkningar som knuffar, slag och sparkar är vanligare på mellanstadiet medan kränkningar på nätet förekommer oftare på högstadiet. Långvarig utsatthet I de flesta fall har kränkningarna upphört inom några veckor, men 4 procent av barn och unga uppger att de har blivit mobbade i flera månader eller längre. Det motsvarar ett barn i varje klass. Att vara utsatt för mobbning kan bland annat leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och självmordstankar1. Barn som är utsatta under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i utanförskap2. Det är viktigt att dessa situationer uppmärksammas och åtgärdas omedelbart och att de inblandade barnen får hjälp och stöd. Socialt stöd från vuxna är viktigt för att bryta en situation där ett barn blir utsatt för kränkningar eller mobbning. Det är även viktigt att utsatta får stöd efter att situationen upphört för att skapa förtroende och förebygga framtida utsatthet. För att en ung som blivit utsatt, eller ser någon annan bli utsatt, ska välja att vända sig till en vuxen så är det viktigt att vuxna visar att de finns där för dem. Bland utsatta barn på mellanstadiet är det vanligaste att berätta för en vuxen hemma, medan unga på högstadiet i större utsträckning vänder sig till en kompis eller ett syskon. Var femte ung som har blivit kränkt eller mobbad har inte berättat det för någon. * Psykiska kränkningar kallas också för sociala eller tysta kränkningar. 6 KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN ”Jag känner mig som någon som inte är värd någonting.” FRIENDSRAPPORTEN 2015 7 KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN Har du blivit kränkt av en annan elev det senaste året? Åk 3-6 Åk 6-9 28% Tjej 25% 22% Kille 18% Ja Ja Totalt: 25% Totalt: 22% Upplever du att du har blivit mobbad av någon annan elev det senaste året? Åk 3-6 Åk 6-9 Tjej 11% 9% 7% Ja Kille 6% Ja Under hur lång tid har du varit mobbad? 3% En vecka ungefär 2% 3% Flera veckor/en månad 1% Flera månader eller längre 4% Åk 3-6 Åk 6-9 4% På vilket sätt har du blivit kränkt? (Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga) Åk 3-6 Taskiga kommentarer Elaka blickar eller miner Fysiska kränkningar 78% 39% 28% Åk 6-9 1. Verbalt 68% 2. Psykiskt 52% 3. Fysiskt 20% 8 KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN Har du någon gång det senaste året varit med om att du fått ett taskigt sms eller meddelande från en annan elev? Åk 3-6 Tjej Åk 6-9 Kille 20% 14% 11% 8% Ja Ja Har du någon gång under det senaste året varit med om att en annan elev har skrivit något taskigt om dig på nätet? Åk 3-6 Tjej Åk 6-9 Kille 15% 6% 8% 6% Ja Ja Har du berättat för någon om att du har blivit kränkt/mobbad? (Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga) Åk 3-6 Åk 6-9 57% 53% 41% 40% 43% 28% 24% 11% 11% En vuxen hemma En kompis/syskon En vuxen i skolan Någon annan 16% Nej, jag har inte berättat för någon FRIENDSRAPPORTEN 2015 9 TRAKASSERIER Trakasserier Kränkningar kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier. Vanliga former av trakasserier i skolan är kopplade till kön, etnicitet eller sexuella trakasserier*. Trakasserier i skolan När barn och unga berättar vad kränkningarna handlade om så är det vanligaste att de svarar att det handlar om saker som relationer, intressen, musiksmak, klädstil eller utseende. Men både bland mellanstadieoch högstadieeleverna förekommer kränkningar kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna. I diskrimineringslagen definieras detta som trakasserier och beskrivs som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Många unga svarar att de blivit utsatta för trakasserier utifrån kön, och i mötet med unga så berättar de att det ofta handlar om att de brutit mot normen genom att inte se ut eller göra som killar och tjejer förväntas göra. Bland unga som blivit kränkta svarar var femte att det handlade om etnisk tillhörighet/vilket land man kommer ifrån. Det kan både handla om kränkningar kopplade till nationellt eller etniskt ursprung, men det kan också vara kopplat till exempelvis hudfärg, utseende eller namn. Forskning visar att barn som själva, eller vars föräldrar, är födda utanför Sverige löper tre gånger så stor risk att bli utsatta för mobbning jämfört med andra jämnåriga3. Att ha en funktionsnedsättning ökar också risken för utsatthet. Exempelvis visar en studie från Uppsala universitet att adhd-diagnosticerade elever i årskurs fyra löper tio gånger större risk att bli mobbade än elever utan diagnosen4. Andra exempel på trakasserier i skolan kan exempelvis vara att någon har blivit utsatt för elaka rykten för att personen är homosexuell eller bisexuell, får taskiga kommentarer för att personen är troende, blir retad på grund av sin ålder eller illa behandlad för att han eller hon har en annan könstillhörighet än vad omgivningen uppfattar. Sexuella trakasserier Var tionde elev på mellan- och högstadiet uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året. Vanligast är det bland tjejer på högstadiet. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt. Trakasserier är allvarliga då de är kopplade till maktstrukturer i samhället. I fritextsvaren förekommer det också att barn blivit utsatta för andra brott relaterade till diskrimineringsgrunderna, så som hatbrott, misshandel och övergrepp. * Frågan om vad kränkningarna handlat om har endast ställts till de som blivit kränkta, medan alla deltagare fått frågan om sexuella trakasserier. Detta gör att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan resultaten. 10 TRAKASSERIER Vad handlade kränkningarna om? (Bas: Har blivit kränkta. Flervalsfråga) Åk 3-6 21% Åk 6-9 16% Vilket land du kommer ifrån Vem du blir kär i 11% 11% Att du är tjej eller kille Att du tror eller inte tror på gud Din funktionsnedsättning 13% 12% 11% Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning 9% 32% 15% Kön/ könsöverskridande identitet* Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning * Kön och könsöverskridande identitet har slagits ihop då vår tolkning av den höga andelen på könsöverskridande identitet (17%) i många fall snarare har koppling till kön. Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året? (Ja) (Denna fråga har ställts till alla) Åk 3-6 Åk 6-9 10% 8% Tjej Kille 13% 8% Tjej Kille Vad är diskriminering? I ordlistan på s. 30 hittar du beskrivningar av några av de begrepp som används i rapporten. FRIENDSRAPPORTEN 2015 11 KRÄNKT AV EN VUXEN Kränkt av en vuxen Var tionde ung på högstadiet har blivit kränkt av en vuxen i skolan det senaste året. Dessa fall måste ses som extra allvarliga, då vuxna är de som är ansvariga för att skapa en trygg miljö i skolan och förebygga kränkningar. Verbala kränkningar vanligast Bland barnen på mellanstadiet berättar 6 procent att de har blivit kränkta av en vuxen i skolan under det senaste året. På högstadiet är andelen var tionde. I de flesta fall handlar det om enstaka kränkningar, men det förekommer också att unga blir utsatta för upprepade kränkningar av skolpersonal. De flesta som blivit utsatta säger att det handlar om verbala kränkningar där någon ur skolpersonalen sagt något elakt eller sårande. I fritextsvaren återkommer berättelser där lärare gjort sig roliga på elevens bekostnad eller dumförklarat dem inför resten av klassen. Unga vi pratar med berättar att en allvarlig konsekvens av att vuxna utsätter dem för kränkningar inför andra är att det riskerar att legitimera andras kränkningar och på så sätt öka utsattheten, något som också konstateras i Barnombudsmannens årsrapport 20155. Psykiska kränkningar förekommer i nästan lika hög utsträckning som verbala och kan exempelvis handla om att eleverna blir ignorerade och inte får komma till tals i klassrummet, att lärare skrattar när barnet inte kan svaret på en fråga eller att barnet inte får hjälp och stöd från vuxna i skolan när de ber om det. Ibland rör det sig även om fysiska kränkningar. Allt från att unga beskriver hur skolpersonal har släpat dem eller dragit i deras kläder, till slag och allvarliga hot om våld. Ungas upplevelser tas inte på allvar Unga beskriver också att vuxna på skolan inte alltid tar deras upplevelser på allvar. Till exempel att vuxna inte agerar när de ser en elev bli kränkt av någon i personalen och att de ger sig själva rätten 12 att avgöra vad som är en kränkning eller inte. Det förekommer även att skolpersonal försvarar andra vuxnas beteende genom att förklara att personen inte menade något illa, eller att de lägger skulden på eleven genom att hävda att barn och unga är lättkränkta. Det kan vara ett stort steg att våga berätta för någon om vad som hänt, därför är det viktigt att skolan agerar och tar ungas berättelser på allvar när de tagit steget att be om hjälp. Personalen är inte de som ska värdera allvaret i en situation, utan elevens berättelse och upplevelser är avgörande6. Många gånger finns det ingen avsikt från vuxna att kränka barn, men skolpersonal befinner sig i en maktposition gentemot eleverna och därför är det viktigt att öppet prata om det i personalgruppen och vara uppmärksamma på hur elever uppfattar ens agerande. Skolpersonal har handlingsplikt 3 av 10 vet inte eller är osäkra på vad de ska göra om en elev blir kränkt av någon i personalen. Skolpersonal som bevittnar eller får veta att en elev blir utsatt av en kollega har handlingsplikt. De är även skyldiga att anmäla händelsen till rektor som i sin tur ska ta ärendet vidare till huvudmannen. Det är viktigt att situationer där en elev blivit utsatt av någon i personalen utreds av rektor och inte trygghetsteam. Ett sätt att förebygga att elever blir kränkta av någon vuxen i skolan är att skapa utrymme för samtal, självreflektion och stöd inom personalgruppen. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att personalen har den kunskap och det stöd som behövs. KRÄNKT AV EN VUXEN Har du blivit kränkt av en vuxen på skolan det senaste året? (Ja) 6% 10% Åk 3-6 Åk 6-9 På vilket sätt har du blivit utsatt? (Åk 6-9) (Bas: Har blivit kränkta av vuxen. Flervalsfråga) 61% 52% 17% 10% Verbalt Fysiskt Psykiskt Genom text och bild Har du berättat för någon att du har blivit kränkt av en vuxen på skolan? (Åk 6-9) (Bas: Har blivit kränkta av vuxen. Flervalsfråga) 46% 37% 26% 26% 11% En kompis/syskon En vuxen hemma En vuxen i skolan Fråga till skolpersonalen: Vet du hur du ska agera om du bevittnar eller får veta att en elev blivit kränkt av någon i personalen? (Ja) Någon annan Nej, jag har inte berättat 71% av skolpersonalen FRIENDSRAPPORTEN 2015 13 UNGA SOM UTSÄTTER Unga som utsätter Var femte ung svarar att de har kränkt en annan elev under det senaste året. Många av de som utsätter andra har själva blivit utsatta för kränkningar eller mobbning. Att röra sig mellan olika roller Var femte ung svarar att de har kränkt en annan elev på skolan minst någon gång under det senaste året. Att ha utsatt en annan person för kränkningar eller mobbning kan vara svårt att erkänna, både för sig själv och andra i sin omgivning. Det finns många möjliga orsaker varför ett barn eller ung utsätter andra. Bakgrunden och anledningarna går ofta att finna på flera olika nivåer. Människor rör sig mellan olika roller i sociala sammanhang och ett barn eller ung kan både kränka andra och samtidigt själv vara utsatt för kränkningar, mobbning eller trakasserier. Bland de som svarat att de under det senaste året utsatt en annan elev, har i genomsnitt varannan själva blivit utsatt för kränkningar. Unga som utsatt andra är också i högre utsträckning än genomsnittet utsatta för mobbning. De som både utsatt andra och själva är utsatta drabbas också i högre utsträckning av psykisk ohälsa7. Rätt stöd viktigt Som vårdnadshavare eller vuxen i skolan kan det ibland vara svårt att uppfatta de olika roller som ett barn eller en elev har i klassen eller kompisgänget. Om du som vuxen får kännedom om att ett barn kränkt någon annan så är det viktigt att vara tydlig och visa att det aldrig är okej att kränka andra, men samtidigt komma ihåg att även unga som utsätter andra ofta är i behov av stöd. Barn och unga som kränker andra får oftare bära skulden för en situation där de själva blivit utsatta. Ett exempel kan vara att ett barn betett sig illa mot en klasskamrat och sedan blir utsatt själv, men då nekas stöd och hjälp för barnet själv kränkt, mobbat eller trakasserat andra. För att se till att varje elev får rätt stöd är det därför viktigt att kränkningsfall utreds separat. De fall där en elev utsatt någon annan ska utredas separat från ett fall där samma elev har blivit utsatt. Huvudmannen är skyldig att se till att skolan har tydliga rutiner, kunskap och resurser för att kunna erbjuda stöd både till elever som blir utsatta och utsätter. Även i de fall där en elev rör sig mellan de olika rollerna Som elev är det viktigt att komma ihåg att det aldrig är för sent att ändra sitt beteende. Att vända sig till en vuxen man har förtroende för och få stöd och hjälp är ett bra första steg. Har du behandlat illa/kränkt en annan elev på skolan det senaste året? (Ja) 10% Åk 3-6 14 30% Åk 6-9 UNGA SOM UTSÄTTER ”Jag säger ibland dumma saker när jag blir väldigt arg. Det är som en blackout av ilska.” Har du blivit kränkt av en annan elev det senaste året? 54% Ja Bas: Har behandlat illa/kränkt annan elev. FRIENDSRAPPORTEN 2015 15 VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR, MOBBNING & TRAKASSERIER Varför uppstår kränkningar, mobbning & trakasserier? För att främja likabehandling och förebygga olika former av kränkningar är det viktigt att förstå hur och varför kränkningar, mobbning och trakasserier uppstår. Analys utifrån olika perspektiv Varje fall där ett barn blir utsatt är unikt och ofta är det flera olika faktorer som samverkar. För att förstå en situation där ett barn har blivit utsatt så är det därför viktigt att se till både individ-, grupp, -organisationsoch samhällsperspektiv. Vår erfarenhet är att skolor ofta fokuserar på individperspektivet och försöker att hitta förklaringen till varför en situation uppstått hos den utsatta eller den som utsätter. Att kränka andra kan vara ett sätt att försöka höja sin egna status i en grupp eller att stärka en befintlig maktposition. Men genom att lyfta blicken och analysera situationen utifrån flera olika perspektiv blir det möjligt att skapa en tydligare helhetsbild. Det kan exempelvis handla om att analysera tryggheten i gruppen, ledarskapet i organisationen samt vilka normer som finns på skolan och i samhället. Normkritiskt förhållningssätt Normer kan beskrivas som en form av osynliga regler och skapas utifrån föreställningar om vad som är normalt och vad som är avvikande i skolan och i samhället. Exempel på normer på samhällsnivå kan exempelvis vara att killar och tjejer förväntas ha olika 16 intressen. Det finns också normer som är specifika för en viss skola eller en klass. Det kan handla om outtalade regler och förväntningar om vilken klädstil som är inne eller vilken musik som man borde lyssna på. Gemensamt för normer är att de kan begränsa människors handlingsutrymme. Ju färre normer en person passar in i, desto mer begränsat blir personens handlingsutrymme. Att inte leva upp till normerna kan leda till olika former av diskriminering, trakasserier och kränkningar8. Genom att anta ett normkritiskt förhållningssätt kan skolor arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö. Det handlar om att uppmärksamma och synliggöra normer, prata om vilka fördelar det ger den som är en del av normen samt att våga ifrågasätta och utmana normer istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Ett konkret exempel på hur lärare kan jobba är att använda sig av dubbla strategier, det vill säga att utmana de begränsande normerna på skolan och inkludera det som inte ryms inom dem i sin undervisning. Som skola är det viktigt att genom kartläggning och analys ta reda på vilka normer som finns på den egna skolan och tillsammans med eleverna reflektera kring dessa. VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR, MOBBNING & TRAKASSERIER ”Alla tjejer i klassen har lagt ut en privat bild som jag inte kunnat se där dom hånar och skrattar åt mig, alltså om hur töntig jag är.” Hur upplever du stämningen i din klass? (Åk 6-9) 28% Mycket bra stämning 46% Ganska bra stämning 17% Varken bra eller dålig 6% Ganska dålig stämning 4% Mycket dålig stämning FRIENDSRAPPORTEN 2015 17 TRYGGHET I SKOLAN Trygghet i skolan De flesta barn känner sig trygga i skolan och är inte oroliga för att bli illa behandlade eller kränkta. En ökad elevdelaktighet i trygghetsarbetet och att fler känner att de har en vuxen att prata med är något som skolorna kan förbättra för att antalet trygga barn ska bli ännu fler. En trygg arbetsmiljö Elevdelaktighet En bra och trygg arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial, är en förutsättning för att barn och unga ska trivas och ha möjlighet att utvecklas i skolarbetet9. De flesta barn känner sig trygga i skolan och är inte oroliga för att bli illa behandlade eller kränkta. Men trots att de flesta känner sig trygga innebär det inte att alla gör det. Var fjärde elev på mellanstadiet svarar att de ibland är oroliga för att bli illa behandlade i skolan och var femte tjej på högstadiet uppger att de ibland eller ofta känner sig ensamma. Var fjärde ung svarar att eleverna inte får vara delaktiga i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten för elevdelaktighet är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. Forskning visar också att skolor som präglas av elevers delaktighet har större chans till både bättre skolresultat och mindre mobbning10. Många unga upplever toaletter och omklädningsrum som otrygga platser. Det kan handla om osäkra lås på toaletter eller att andra elever står utanför och rycker i handtaget. Det kan också vara rädsla över att någon ska komma in i omklädningsrummet när man byter om eller att det känns otryggt att byta om i samma rum som andra. Både tjejer och killar berättar att de tycker att det är jobbigt med de utseendekrav som finns och som får dem att jämföra sina kroppar med andras i omklädningsrummet. Otrygga platser kan också höra samman med låg vuxennärvaro. När vi frågat barn vad vuxna i skolan kan göra för att skapa trygghet, så återkommer önskemål om fler vuxna på skolgården, i korridorer, uppehållsrum och matsal. För att skapa en trygg miljö så är det också viktigt att barn och unga har en vuxen att prata med om något hänt. På mellanstadiet svarar två av tio, och på högstadiet fyra av tio, att de inte har någon vuxen på skolan att prata med om de skulle bli illa behandlade eller kränkta. För att barn ska känna sig trygga och ha förtroende för vuxna i skolan så är det viktigt att personalen visar att de finns där för dem. Klasslärare och mentorer är de vuxna i skolan som unga i första hand svarar att de skulle prata med om de blev illa behandlade. 66% Ja Har du fått veta vad du kan göra om du själv eller någon annan elev blir illa behandlad/kränkt? (Åk 3-6) 18 TRYGGHET I SKOLAN Känner du dig orolig för att bli illa behandlad/kränkt i skolan? (Åk 3-6) 60% Nej, sällan/aldrig 26% Ibland 7% Ja oftast/alltid 7% Vet ej FRIENDSRAPPORTEN 2015 19 TRYGGHET I SKOLAN Känner du dig ensam i skolan? (Åk 6-9) 61% 46% Tjej 34% Kille 28% 16% 8% Sällan Nej, aldrig 4% Ibland Oftast/alltid På vilka ställen känner du dig otrygg? Åk 3-6 Åk 6-9 Toaletter 20% 20 16% Omklädningsrum 15% 10% 3% Internet 7% 7% TRYGGHET I SKOLAN Finns det personal på skolan som du känner att du kan prata med och få hjälp av om du skulle bli illa behandlad/kränkt? Åk 3-6 78% Åk 6-9 61% 26% 13% 15% 7% Ja Nej Vet ej Vem eller vilka skulle du vilja prata med? 78% 72% Åk 3-6 Åk 6-9 33% 23% Min mentor/ klasslärare Elevhälsan 28% 29% 25% 18% Annan lärare Annan personal på skolan 14% 11% Rektor Får eleverna möjlighet att vara involverade/delaktiga i skolans trygghetsarbete? Åk 6-9 39% Ja 36% Delvis 25% Nej FRIENDSRAPPORTEN 2015 21 VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE Vuxnas kunskap & agerande De flesta vuxna i skolan anser att de har tillräckligt med kunskap i likabehandligsfrågor och svarar att de vet hur de ska agera om en elev blir utsatt för kränkningar. Bland eleverna svarar varannan att de tycker att vuxna i skolan agerar när de får veta att elever blir kränkta. Kunskap & samarbete Vuxnas agerande En majoritet av skolpersonalen anser sig ha tillräckliga kunskaper i trygghets- och likabehandlingfrågor, men 3 av 10 anser sig delvis eller helt sakna kunskaper. Den kunskap som efterfrågas handlar både om främjande och förebyggande arbete, konflikthantering och akuta insatser samt mer djupgående kunskap i områden som exempelvis normkritik, anti-rasism och kränkningar på nätet. 9 av 10 i skolpersonalen tycker att personalen agerar när de bevittnar eller får veta att en elev är utsatt för kränkningar. Bland eleverna svarar varannan ung att de tycker att vuxna i skolan oftast eller alltid agerar när de märker eller får veta att elever blir illa behandlade eller kränkta. När elever vi möter får förklara vad de tror att denna skillnad beror på, brukar de beskriva att vuxna inte alltid förstår allvaret i de kränkningssituationer som unga blir utsatta för. Bland skolpersonalen upplever 75 procent att de får stöd från sina kollegor i likabehandlingsarbetet och 6 av 10 tycker att personalgruppen är motiverade i arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor. För att skapa en trygg skola är det viktigt att alla vuxna på skolan känner sig delaktiga och tar ett gemensamt ansvar för elevernas trygghet. Flera forskningsrapporter visar på att en effektiv insats för att reducera mobbning är en hela-skolan-ansats där alla i skolan är delaktiga i arbetet11. Rektor och skolledare har en viktig roll i att driva frågan om trygghet i skolan och se till att alla i personalen upplever att de har tillräckligt med kunskap och stöd. 22 Unga berättar också att vuxna inte alltid har tid att hjälpa dem, vilket leder till att en situation av kränkningar eller mobbning kan gå långt innan någon ingriper. Det är viktigt att vuxna agerar direkt när de bevittnar eller får kännedom om att en ung blivit kränkt. Om barn och unga inte upplever att skolpersonal säger till om någon behandlas illa riskerar förtroendet för vuxna att skadas. Det blir ännu svårare att berätta om kränkningar för en vuxen om man dessutom upplever att de inte agerar vid de kränkningar som sker. VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE Anser du att du har tillräckligt med kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor? Upplever du att du får stöd från dina kollegor i likabehandlingsarbetet? 69% Ja 69% 75% 25% Delvis Ja 75% Ja 21% Delvis Ja 6% Nej Upplever du att personalgruppen är motiverad i likabehandlingsarbetet? 4% Nej Upplever du att personalen på skolan agerar när de bevittnar eller får veta att en elev är utsatt för kränkningar? 61% Ja 61% 87% Ja 87% 31% Delvis Ja 11% Delvis Ja 8% Nej 2% Nej Fråga till eleverna: Tycker du att vuxna agerar när de märker/får veta att elever bli illa behandlade/kränkta? 57% 53% Åk 3-6 Åk 6-9 27% 24% 23% 6% Ja, oftast/alltid Ibland Nej, sällan/aldrig FRIENDSRAPPORTEN 2015 23 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning Det första steget för ett framgångsrikt trygghetsarbete är att undersöka den egna skolans behov och förutsättningar genom kartläggningar. Utan en förståelse för situationen i den egna skolan är det omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs. Efter att både elever och personalen delat med sig av sina upplevelser kan man sedan analysera resultaten och utifrån det ta fram förslag på åtgärder. Friends rekommenderar att skolan arbetar med en ”hela- 1 Utgå ifrån skolans situation Kartläggning och analys är grunden för allt trygghetsarbete. Kartläggning kan göras på flera sätt, t.ex. genom enkäter där elever och personal svarar på frågor, samtal, observationer eller analyser av dokument. Det är också viktigt att kartlägga kompetensen i personalgruppen. 2 Inkludera alla Alla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför lektionstid. Det är viktigt att arbetet inte enbart förläggs på temadagar, mentorstid eller vissa lektioner utan det ska vara närvarande i det dagliga arbetet. Värdegrunden ska införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning. 3 4 5 24 skolan-ansats” där alla på skolan, från lärare till administratörer och från yngsta till äldsta elev samt deras vårdnadshavare, ska involveras och känna sig delaktiga i arbetet mot mobbning. Genom att involvera hela skolan skapas goda förutsättningar för att förebygga att mobbing uppstår. Det handlar om att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring vad en trygg skola innebär och hur man når dit tillsammans. I det arbetet är alla viktiga. Eleverna är experter En förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i skolan samt mer relevanta och effektivare eftersom det är elevernas vardag som är grunden. Det är barn och unga som är experter på sin egen skola. Skapa en samsyn All personal ska veta var gränsen för en kränkning går och hur man ska agera om den uppstår. Dessa frågor bör ständigt aktualiseras och även inkludera föräldrar. Både för elever och personal är det viktigt att det finns en samsyn på när värdegrunden bryts och vad som sker. Ett sätt att inkludera föräldrar är t.ex. att diskutera kränkande ord på föräldramöten och skapa gemensamma riktlinjer för hur man samtalar om dessa hemma och i skolan. Systematiskt kvalitetsarbete Skolan ska systematiskt och kontinuerligt kartlägga, analysera, planera och utveckla sitt arbete. För att veta att man är på rätt väg behöver insatserna dokumenteras, utvärderas och följas upp löpande. Visar det sig att arbetet inte leder till att situationen förbättras behöver nya åtgärder tas fram. Det är viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad och att det finns väl förankrade rutiner. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING Lagstiftning I skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Lagen slår fast att om en anställd på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt eller mobbad har den anställde så kallad handlingsplikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart som möjligt. Personal på skola eller förskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta detta vidare till huvudmannen. Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Denna plan kallas ibland även för likabehandlingsplan. Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa ska genomföras och följas upp. Dokumentet ska också innehålla beskrivningar av hur skolans främjande och förebyggande arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå ifrån en kartläggning av barnens situation. Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta fram, följa upp och utvärdera planen och det är viktigt att det framgår hur det har gått till. § Skollagen säger även att skolan ska arbeta med barnets bästa som utgångspunkt och skapa en miljö i skolan som präglas av trygghet och studiero. ”Hur ska jag som vuxen i skolan agera om kränkningar inträffar?” 1 2 Ingrip & rapportera Som vuxen är det viktigt att alltid agera när du bevittnar eller får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Rapportera till ansvarig lärare, trygghetsteam samt rektor. Utred & planera insatser Utred händelsen omedelbart, ta kontakt med vårdnadshavare, bedöm insatser och upprätta åtgärdsprogram vid behov. 3 4 Dokumentera Dokumentera arbetet och alla åtgärder som gjorts från den tidpunkt då skolan fick kännedom om händelsen. Följ upp & utvärdera Har kränkningarna upphört eller finns det behov av nya insatser? FRIENDSRAPPORTEN 2015 25 INTERVJUER ”Eleverna kommer alltid i första hand.” Hej Beatrice, rektor på Nya Munken i Linköping! Hur har ni arbetat med kartläggning på er skola? För oss har det varit viktigt att hitta en kontinuitet i arbetet med att kartlägga situationen på skolan. Vi använder Friends kartläggningar där eleverna får svara på frågor om trygghet och trivsel. Via dem genomför vi också en kartläggning bland personalen för att ta reda på hur de upplever situationen på skolan och för att se om det finns behov av kompetensutveckling. Utöver det har vi bland annat möten med elevrådet där vi samtalar om tryggheten på skolan, genomför läsårsutvärderingar och kartlägger otrygga platser, så kallade ”röda zoner”, under våra temadagar. Hur har ni arbetat vidare med resultaten från kartläggningen? Vi har fått hjälp av Friends att genomföra kartläggningen och att analysera resultaten. Det som är bra med att någon utifrån tittar på våra resultat är att de kan se saker som är svåra att se själv. Det blir ett ”utifrånperspektiv” som kan ge nya insikter. Resultat och analys har presenterats för skolledning, elever och personalgrupp. Elevrådets delaktighet ser jag som något extra positivt. 26 Har ni fått några resultat som förvånat dig? Ett resultat från kartläggningen som vi reagerade på var att det fanns elever som upplevde att de blivit kränkta av någon i personalen. Det var inget roligt resultat att få, men samtidigt oerhört viktigt att det kom upp och det ledde till bra och konstruktiva samtal i personalgruppen. Att en elev känner sig kränkt måste alltid tas på allvar och får aldrig avfärdas eller bortförklaras. Genom kartläggningen fick vi också veta att det fanns elever som var osäkra på var man kunde vända sig om något hänt. Det gjorde att vi nu har öppnat ett mailkonto till trygghetsteamet för att göra det enklare för eleverna. Vad har kartläggningen lett till? Framför allt har vi fått siffror som visar på hur det verkligen ser ut. Utifrån resultaten har vi arbetat med att ta fram mål och strategier som vi för in i vår årliga plan. Just nu arbetar vi med att följa upp målen från förra året. INTERVJUER Har du några praktiska tips till andra skolor? Jag tror att det är viktigt att skapa en öppenhet i personalgruppen och bland eleverna. Eleverna ska alltid känna att de kommer i första hand och att de är viktiga. De utbildningstillfällen vi haft med personalgruppen har också lett till att det har blivit ett mer öppet klimat bland personalen där man vågar prata mer om jobbiga saker. Ett annat tips är att fördela arbetet på många. Vi har ett trygghetsteam på åtta personer dit övriga på skolan kan vända sig till för råd och stöd. Men det är viktigt att alla i personalen känner sig delaktiga och tar gemensamt ansvar för elevernas trygghet. Allt från skolledning och pedagoger till vaktmästare och kock. ”Alla skolor har olika förutsättningar.” Hej Christian, Utbildare & Regionsansvarig på Friends! Varför är det viktigt att skolor arbetar med kartläggning och analys? För att trygghetsarbetet ska få bäst effekt så är det viktigt att insatserna bygger på hur skolans situation faktiskt ser ut. Alla skolor har olika förutsättningar och genom kartläggning och analys kan en skola ta reda på vilka utmaningar som finns på just deras skola. Att låta både personal och elever svara på frågor om trygghet på skolan gör det också möjligt att jämföra eleverna och personalens verklighet. Exempelvis kanske det framkommer att psykiska kränkningar är vanligt bland eleverna, men att skolpersonal främst känner till att elever blivit utsatta för fysiska eller verbala kränkningar. Både vår erfarenhet och forskning visar att skolor som erkänner att det finns utmaningar i verksamheten i större utsträckning har trygga elever. Att vara ärlig och lyfta de utmaningar som finns signalerar att de vuxna har koll, tar eleverna på allvar och faktiskt vill arbeta för att förändra läget till det bättre. Har du några tips till skolor som vill förbättra sitt trygghetsarbete? Många skolor är bra på att hantera akuta situationer, men har inte kommit lika långt i det främjande och förebyggande arbetet. Ett exempel på förebyggande arbete kan vara att ta reda på vilka platser som elever upplever som otrygga och sedan i en dialog med dem ta fram förslag på hur dessa platser kan bli tryggare. Det främjande arbetet handlar om att förankra respekten för alla människors lika värde och är något som ska pågå hela tiden. Det är ofta en större utmaning för skolorna och kräver att det finns en samsyn i personalgruppen och att alla är delaktiga i att upprätthålla skolans värdegrund. FRIENDSRAPPORTEN 2015 27 VANLIGA FRÅGOR & SVAR Vanliga frågor & svar Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar? Kränkande behandling är det begrepp som används i skollagen och definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Mobbning är när någon utsätts för kränkningar av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Hur vanligt är det med nätkränkningar? Enligt Friends Nätrapport 2015 har var tredje ung blivit kränkt via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året. Den vanligaste formen av kräkningar är elaka kommentarer eller meddelanden. Mer info om kränkningar på nätet finns på: www.friends.se/ natrapporten Vad kan man som elev göra om någon blir utsatt för mobbning? Om du som elev blivit kränkt eller ser någon annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen som du har förtroende för. Det kan till exempel vara en vuxen i skolan, hemma, en tränare eller kompis förälder. Det är inte barns ansvar att stoppa mobbning – det är vuxnas. Går det att stoppa mobbning? Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning är något som kallas för en ”hela skolan-ansats”. Det innebär att både lärare, elever och föräldrar ska involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg miljö. Friends kartlägg¬ning visar även att hos de skolor som samarbetat med Friends i ett år minskar mobbningen i snitt med 24 procent. 28 Hur vet jag som vårdnadshavare om mitt barn är utsatt för mobbning och vad kan jag göra? Du känner ditt barn bäst. Fundera om det skett en förändring i barnets beteende, exempelvis att ditt barn inte tar med sig kompisar hem och inte heller vill gå hem till någon kompis. Ett annat tecken kan vara en ovilja att prata om skolan eller att barnet drar sig undan och inte vill gå till skolan. Det kan vara svårt att berätta för sina föräldrar att man är utsatt, så därför är det viktigt att prata med sitt barn och visa att man finns där. Visa intresse för skolan och ställ frågor om kompisar och hur stämningen är. Om det framkommer att ditt barn är utsatt så tala om för ditt barn att det är de som kränker eller mobbar som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel – vem som helst kan råka ut för kränkningar eller mobbning. Var tydlig med att situationen kan förändras. Kom överens med ditt barn om hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska prata med. Vad kan jag göra om mitt barn utsätter andra? Prata med ditt barn om det som hänt och var tydlig med att kränkningar aldrig är okej. Var tydlig med att det är det negativa beteendet du inte accepterar istället för att anklaga barnet som person. Prata om situationen och försök att få ditt barn att sätta sig in i hur den utsatta kan tänkas uppleva det. Låt barnet veta att du finns där för att lyssna, stötta och hjälpa. Kom överens med ditt barn om en gemensam plan för att skapa förändring och hur hon/han kan gottgöra den drabbade. Skapa en positiv kontakt med skolan och bestäm hur ni ska hålla kontakten framöver för att de ska kunna informera dig om hur det gått. Fråga dig själv vad du som förälder kan göra för att stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla. Slutligen är det också viktigt att du uppmuntrar barnet när mobbningen har upphört. Uppskattande ord motiverar barnet för samarbete. Positivt stöd stärker barnets självkänsla. VANLIGA FRÅGOR & SVAR ”Mitt barn är utsatt för mobbning, vad kan jag göra?” 1 Prata med barnet om det som händer. 2 Prata med ansvarig klasslärare eller mentor. 3 Kontakta rektorn på skolan. 4 Om du inte får hjälp av skolan, gå vidare till kommun eller annan huvudman. 5 Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt - kontakta BEO eller DO. ”Mitt barn utsätter andra, vad kan jag göra?” 1 Prata med barnet om det som händer. 2 Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn för att skapa förändring. 3 Skapa en positiv kontakt med skolan. 4 Fråga dig själv vad du kan göra för att stärka ditt barn. 5 Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört. FRIENDSRAPPORTEN 2015 29 ORDLISTA Ordlista KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier och övrig kränkande behandling ingår. I undersökningen beskrivs kränkning som en handling som gör att personen som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används i lag för att förbjuda kräkningar som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. MOBBNING är när någon blivit utsatt för kränkningar av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier. SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING/ LIKABEHANDLINGSPLAN är en plan som skolor ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. 30 REFERENSER Referenser 1 & 2. Flygare, E. & Johansson, B., 2013, Långvarig utsatthet drabbar hårt, Kränkningar i skolan -analyser av problem och lösningar. Skolverket. 3. Bjereld, Y., Daneback, K., Petzold, M., 2014, Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study, Child: care, health and development. John Wiley & Sons Ltd. 4. Holmberg, K., 2009, Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community. Uppsala universitet. 5 & 6. Barnombudsmannen, 2015, Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. Stockholm 7. Beckman, L., 2013, Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents. Karlstads Universitet. 8 & 9. Skolverket, 2009, Diskriminerad, trakasserad, kränkt. Rapport 326. Skolverket. 10. Ahlström, B., 2009, Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools. Umeå universitet. 11. Ttofi, M., Farrington, D, 2009, Effectiveness of school-based programs to reduce bullying: a systematic and meta-analytic review & Rigby, K., 2002, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in pre-schools and early primary schools in Australia & Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning. FRIENDSRAPPORTEN 2015 31 Kontakta Friends info@friends.se 08-545 519 90 www.friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends
© Copyright 2024