Klassrumsledning. Fil från föreläsning på

Makten
Att leda elever
I klassrummet
Den etik vi ska titta på
handlar om maktens etik
- och lite om
konflikthantering
Lärare-elevrelationen är
en maktrelation
Makt gör någonting särskilt
med samspelet mellan
människor
Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog
Sociala
kontrakt
Sociala
kontrakt
Filosofen Thomas Hobbes
menade att samhället bygger
på ett samhällskontrakt
Så måste det vara i skolan
också
Inte minst i gymnasiet, som ju
är frivilligt
Fast vad måste ledaren i skolan
erbjuda så att eleverna inte
tar tillbaka makten?
- Folket ger upp en del av sin frihet
-
-
till en ledare
Som måste
- Se till att alla får sin rätt
- Se till att skipa rättvisa
- Se till att alla mår bra
Annars tar folket sin frihet
tillbaka
Etiska
kontrakt
Etiska
kontrakt
Filosofen John Rawls menade
att människors samvaro
bygger på etiska kontrakt
Martha Nussbaum anser att Rawls
enbart beskriver samspel mellan
likvärdiga
Och att det är ett problem när vi
börjar hantera människor på ett ickelikvärdigt sätt
Det gör vi skolan
Läraren och eleven är inte likvärdiga
- Om du uppför dig uppför jag
mig.
- Uppför du dig inte förlorar jag
all respekt för dina rättigheter
Etiska
kontrakt
Etiska
kontrakt
Pedagogik handlar i viss mån om
att ta bort rättigheten till
självbestämmande
Nussbaum menar att det är OK,
men att vi bör ha bra argument för
att begränsa självbestämmandet
Argumenten som jag tycker kan
vara giltiga kan vara
-
Vi vill gärna att eleven gör som vi
säger
Vi bestämmer struktur och regler
Vi har åsikter om hygien och
liknande
- Undvikande av fara
- Omsorg
- Elevens faktiska självbestämmande
ökar
Etiska
kontrakt
Man kan även argumentera att
problemet är ett annat
- Grundläggande kännetecknas
Maktrelationen
Maktrelationen innebär
eleven av att vi inte anser att de
har samma rättigheter som vi
- Därmed blir det en maktrelation
och då upphör etiska kontrakt att
gälla
- Då är vi tillbaka i Hobbes sociala
kontrakt
- Att Steffe bestämmer mer över mig än jag
Etiska
kontrakt
Etiska
kontrakt
Om jag inte har samma
rättigheter som andra
behöver jag inte uppföra mig
bestämmer över honom
- Därför får jag tycka att han är en idiot
- Jag får till och med skriva det i tidningen
- Om han svarar förlorar han auktoritet
Att känna mig kränkt innebär
att jag hade förväntat mig ett
beteende från den andra inom
etiska kontrakt
Om den kränkande är en elev
om har jag nog misstagit mig på
ramen
Ansvarsprincipen
Ansvarsprincipen
Den som tar ansvar kan
påverka
Bernhard Weiner
Ansvarsprincipen
Vi försöker då tyvärr att
lägga ansvar på dem som
minst kan bära det
-
Föräldrar
Politiker och ledning
Kultur
Eleverna
Om vi inte har rätt metod
försöker vi ibland bli av
med ansvaret
Ansvarsprincipen
Bosses bilverkstad
Man kan lägga ansvar
på eleven genom att
tycka att hon är
Skolan är en bilverkstad
-
Envis
Omotiverad
Kravavvisande
Trotsig
Olydig
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Parkeringsvakten
Skolan är en bilverkstad
Får man en parkeringsbot kan man ta
två utgångspunkter
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
- Jag ställde bilen fel. Det var dumt
- Parkeringsvakten är en idiot
- Tar man sista utgångspunkten ställer man
bilen likadant dan efter
- Och får en ny parkeringsbot
- Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter
- Vilket innebär att man inte lär sig ställa bilen
annorlunda
Bosses bilverkstad
Skolan är en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Mekanikern får inte ha metoder som
riskerar skada bilen!
Och lite korkat är det om metoderna
innebär sämre funktion än förut
Verktyg?
Metod?
Åtgärdstrappan
Att tillrättavisa
Gränssättning
Att straffa
Konsekvenser
-
Utvisning ur klassrummet
Kvarsittning
Skriftlig varning
Tillfällig avstängning
Tillfällig omplacering
Tillfällig placering vid annan
skolenhet
- Avstängning i högst en vecka
Konflikter
Ansvarsprincipen
Den som tar ansvar kan
påverka
Bernhard Weiner
Konflikter handlar ofta om ett
lösningarnas växelspel
- Jag har ett problem som jag löser
- Min lösning blir ofta ett problem for
eleven, som han löser
- På ett sätt som blir ett problem för
mig, som jag löser...
Man kan enbart lösa denna sortens
konflikter genom att hitta en
lösning som inte är ett problem för
den andra
Lösningar
Medstånd istället
för motstånd
Kontrollprincipen
Man måste ha kontroll över sig
själv, om man ska kunna
samarbeta
Vi vill helst lära eleverna att
använda sig av lösningar som
inte är ett problem för oss
Det er mer logiskt att vi hittar
lösningar som inte är ett
problem för eleven
Då slippar vi maktlösheten det
innebär att uppleva att man
inte har kontroll
Kontrollprincipen
Att förlora kontrollen är läskigt
Då blir det
- Våldsam ångest
- Slag
- Sparkar
- Bett
- Skadegörelse
- Våldsam självskada
Kontrollprincipen
Affektreglering
Därför har man olika lösningar och
strategier för att behålla kontrollen
Att vägra
Att ljuga
Ic
ke
Att gå två steg baklänges
eller springa bort
Spottande, enstaka-fslag
eller
skrik
ar
l
Hot
ig
t
Glåpord
Kaos
Affektintensitet
-
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Affektreglering
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektintensitet
Affektintensitet
Kaos
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Kontrollprincipen
Därför måste allt vårt arbete ha som mål
att eleven har kontrollen över sig själv
Och vårt mål i varje svår situation måste
vara att eleven snabbast möjligt uppnår
självkontroll igen
Och vi måste använda oss av metoder som
gör det lätt för eleven att lämna över
kontroll till oss
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Metod:
Krav
Vardagen
Vårt vanligaste verktyg är
kravet
Vi måste ställa krav
-
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Vi måste kompensera for
elevens bristande förmåga att
veta vad som är bra för dem
Men vi måste ta ansvar för
kravsättningen
Kravanpassning
Ett nej är en lösning
Alla har rätt att säga nej!
Uppgiften är att ställa
kravet på ett sätt som
innebär att eleven säger ja
- Begripliga strukturer
- Fysiska
Kravanpassning
Alla har rätt att säga nej!
Uppgiften är att ställa
kravet på ett sätt som
innebär att eleven säger ja
- Begripliga strukturer
- Fysiska
- Regler
- Tidsmässiga
- Tidsmässiga strukturer
kompenserar för att eleven inte
har koll på framtiden
Kravanpassning
Människor gör
det mest
begripliga
i varje situation
Dessutom kan man öka
begripligheten tillfälligt genom
- Delaktighet
- Val
- Vi-upplevelser
- Skapa framtid
- Förberedelse, tid
- Att bli redo
- Snooze-metoden
- Begripliggöra
Cues/promptar
Validering
Skapa överblick
Skapa orsak
Att bli färdig
Mutor
Motiverande handlingar
Metod: Låg-affektiva strategier
Affektsmitta
Affekt smittar - vi känner
av varandras känslor
Kaos
Affektintensitet
-
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Affektreglering
Dämpa känslouttrycken
Undvik förlängd
ögonkontakt vid
kravsättning eller konflikt
Kaos
Affektintensitet
Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Låg-affektivt bemötande
Respektera det personliga
utrymmet
- Varje gång eleven går två
steg bort från dig ska du gå
två steg baklänges
- Gå baklänges vid
kravsättning
- Placera dig inte mitt emot
eleven
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt
bemötande
Sätt dig när eleven blir
orolig
Undvik att markera dig
fysiskt
Låtsas du är på väg hem
från stan en mörk
lördagskväll!
Undvik att smittas av
elevens oro
Se till att smitta eleven
med ditt lugn
Metod:
Låg-affektivt
bemötande
Vid kaos
- vid kaos
Vänta - oftast räcker det
Få ut andra elever så det
blir utrymme och lugn
Undvik beröring med spända
muskler
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
- Slappna av om eleven tar
tag i dig
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Metod:
- vid kaos
Landa
Och i nödsituationer, där du
måste ta tag i en elev
- Använd rörelse, inte
fastlåsning som ökar
adrenalinet
- Släpp aktivt efter några
sekunder
- Se till att undvika smärta, det
ökar stressen
Kaos
Affektintensitet
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Vardag igen
Kaos
Affektintensitet
Lugn
Vänta ut
Återgå till vardagsaktiviteter
Avleda vidare
Vänta med samtalet!
Metod:
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Vardagenigen
Utvärdera
Tack!
www.hejlskov.se
Affektutlösare
- Vem sa vad?
- Vad förväntade vi oss att eleven
kunde?
- Kunde eleven det?
- Fanns det tillräckliga strukturer för
att hjälpa eleven att kunna det vi
förväntade oss?
Kaos
- Var vårt beteende den Ingen
utlösande
kontroll
faktorn för elevens affektutbrott?
Självkontroll
- Hur kan vi se till att det inte
händer igen?
Eskaleringsfasen - utvärdering
Affektintensitet
Affektintensitet
Vardagen - utvärdering
Affektutlösare
Tid
Kaosfasen - utvärdering
Deeskaleringsfasen - utvärdering
utan att öka konfliktnivån?
Ingen kontroll
- Kunde vi låta bli att ingripa?
- Använde vi strategier i syfte att inte öka
kaoset?
Tid
Affektintensitet
Affektintensitet
- Var det en farlig situation?
- Om det var en farlig situation:
- Avbröts den på ett kort
och effektivt sätt
Kaos
Affektutlösare
- Om
det inte var en farlig situation:
Självkontroll
- Vilka lösningar försökte eleven sig på?
- Var elevens strategier okej?
- Fick eleven möjlighet att samla sig och
behålla kontrollen?
- Använde vi lösningar som skapade
problem för eleven, som hen i sin tur var
tvungen att hitta lösningar på?
- Ökade vi kraven på eleven i
eskaleringsfasen?
Kaos
kontroll eleven
- Använde vi strategier förIngen
att hjälpa
att behålla självkontrollen
i
Självkontroll
eskaleringsfasen?
- Använde vi i stället ett kroppsspråk och
röstläge som minskade elevens
möjligheter för att behålla kontrollen?
- Använde vi avledande strategier för att
aktivt hjälpa eleven att behålla
Tid
självkontrollen?
- Fick eleven den
nödvändiga plats och det
Kaos
lugn och ro så att hen
kunde landa på ett bra
sätt?
- Gjorde vi något som fick
situationen att eskalera
igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Vardag igen - utvärdering
- Vilka strukturer måste
förändras för att det inte
ska hända igen?
Affektintensitet
- Fysiska strukturer
- Regelstrukturer
- Tidsmässiga strukturer Kaos
- Har vi en handlingsplan som
man tror kommer att
fungera om samma situation
uppstår igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll