Har du koll? - Tidningen Hemvärnet
Har du koll? Vad åt Göring till frukost? Vilken skostorlek hade Patton? Hur upplevdes striderna i Stalingrad? Vem startade egentligen 30-åriga kriget? Och vem avslutade det? Upplevelseklubben Pennan & Svärdet har svar på alla dina frågor. Och några till. Är du, precis som vi, intresserad av kunskap, underhållning, dramatik och utrustningsdetaljer med militär och militärhistorisk koppling? Välkommen in i gemenskapen på pennanochsvardet.se Förutom unika militärhistoriska böcker av högsta klass, som du inte hittar någon annanstans, får du genom Pennan & Svärdet även tillgång till ett stort utbud av militärhistoriska flmer, resor och ikoniska militära utrustningsdetaljer. Däribland äkta replikor av militära armbandsur, varav Viggenkronografen är den senaste och förnämsta. Viggen – en svensk legend Viggen utvecklades under det som brukar kallas Försvarsmaktens glansdagar och var ett högteknologiskt under när den kom, och piloternas utrustning skulle inte vara sämre! Bland annat fck de ett armbandsur av högsta tänkbara kvalitet. Pennan & Svärdet har låtit tillverka en äkta militär replika av Viggenpiloternas armbandsur. Därför är Viggenkronografen utrustad med ett självuppdragande kronografurverk, ett kupat, orepbart safrglas och en vridring. För ökad avläsningsförmåga i mörker är visarna även fuorescerande och för att skydda Viggenkronografen från väta är kronan skruvad. Slutligen är klockans baksida självfallet graverad med den svenska kronan. För att passa även till fnare tillfällen medföljer dessutom ett svart präglat läderarmband av högsta kvalitet – helt utan extra kostnad! Åter: välkommen in i gemenskapen på pennanochsvardet.se! Vi berättar historien som den var Pennan & Svärdet levererar militärhistorisk fakta och drama i form av böcker, flmklipp, artiklar, kartor, poddsändningar och bilder. Dessutom erbjuder vi militärrelaterade tjänster och utrustningsdetaljer till våra medlemmar. Saker du inte hittar någon annanstans. Det kallar vi Äkta vara. Välkommen till en värld av kunskap och underhållning • pennanochsvardet.se Lamnia, din LeVerantör aV friLuftsutrustning på nätet! www.lamnia.com följ oss på facebook och instagram! Vi erbjuder ett stort utbud produkter för camping, vandring och annan friluftsutrustning till konkurrenskraftiga priser och fri frakt. 04 l e da r e R I K S H E M VÄ R N S C H E F E N H Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna fyller 75 år. En organisation som formligen sprudlar av aktivitet. Sedan vårt 70-års jubileum har vi genomfört den största förändringen i hemvärnets historia. Detta har, som helhet, gått mycket bra och är till mycket stor del din förtjänst som hemvärnssoldat. Inom ramen för de uppgifter som våra förband ska lösa vad gäller framförallt skydd och bevakning kan jag konstatera att utvecklingen har gått mycket bra. Vi ser en bra övningsverksamhet med ett stort engagemang från allas sida vilket också ger hög efekt. Försvarsplanläggningen har tagit ett stort steg framåt, inte minst beroende på inrättandet av regional ledning i form av våra militärregioner. vi ser idag också ett ökat intresse för att bli hemvärnssoldat. Naturligtvis beror det på en viktig verksamhet, bra och relevanta övningar, duktiga chefer, gott kamratskap och, naturligtvis, de säkerhetspolitiska förändringarna i vår omvärld. Rekryteringen har alltså gått mycket bra men måste fortsätta. Den viktigaste formen i vår rekrytering är det personliga mötet. Det är också viktigt att få dig som hemvärnssoldat att stanna längre i hemvärnet. En central faktor för detta är kamratskapet och de åtgärder som görs och kan göras inom ramen för vårt medinfytande. Sammanfattningsvis kan jag inte undgå att citera den rapport som överlämnades till riksdagens försvarsutskott den 5 mars i år i vilken det skrevs; ”Samtliga bataljoner har en fastställd krigsförbandsspecifkation. Ett nytt och efektivare utbildningssystem med årliga krigsförbandsövningar (KFÖ) för alla hemvärnsförband. Krigsdugligheten har ökat genom en utvecklad övningsverksamhet och god rekrytering av hemvärnssoldater. Hemvärnet har under perioden 2010–2014 således utvecklats mycket väl både kvantitativt och kvalitativt (2014/15:RFR4).” Vår utveckling till att bli ännu dugligare och bättre måste naturligtvis fortsätta men beror till stor del på ditt och dina kamraters engagemang. När hemvärnets bildades 1940 var det mitt under brinnande krig där våra föregångare på frivillig basis satsade sig själva, sin kompetens, förmåga och ibland också pengar på något ”Hemvärnet är en organisation med 75 års erfarenhet och en stabil förankring i det svenska folkdjupet!” som de fann angeläget och trodde på, nämligen försvaret av landet. Denna tradition är väl värd att bevara och jag tycker mig se att den fnns inte minst genom den stora insatsen vid Västmanlandsbranden förra året. Under ett jUbileUmsår kan vi sätta ljuset på hemvärnets verksamhet. Genom er övningsverksamhet, gärna förlagd till gator och torg, får allmänheten en inblick i hur denna del av vårt försvar verkar. Det centrala jubileumsfrandet fokuseras till en högvakt på Stockholms slott då hemvärnsförband svarar för såväl på som avgång. Detta sker helgen vecka 36. Kom gärna till Stockholms slott vid detta tillfälle, gärna i uniform. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ska även i framtiden vara den militära enhet som fnns nära allmänheten. Skyddande samhällets robusthet och vitala funktioner och därmed skapa en nationell, territoriell, basplatta för landets försvar. roland ekenberg, riksHemvärnscHef fonder 05 H E M VÄ R N S F O N D E N / DONATIONFONDEN stöd ocH belöningar Ur stiftelsen Hemvärnsfonden Hemvärnsfonden är en stiftelse som har till uppgift att främst stödja hemvärnets befälsutbildning samt att vara till gagn för hemvärnets utveckling med medel och åtgärder som inte kan hanteras av statsmedel. Stiftelsen Hemvärnsfonden utlyser till ansökan medel för olika verksamheter i hemvärnet samt belöningar för framstående prestationer under 2015. För ansökan senast den 1 oktober 2015: medel för verksamHeter Under 2016 ägnade att Utveckla Hemvärnsförband eller Hemvärnsråd (alla nivåer) ocH som inte bekostas av allmänna medel. För ansökan senast den 1 mars 2016, nedanstående belöningar: a) framstående cHefsinsats Under 2015 b) framstående rekryteringsinsats Under 2015 c) framstående insats som Ungdomsledare (motsv) Under 2015 Ansökan kan ske av såväl hemvärnsförband, råd eller enskild. Ansökan sker genom eget hemvärnsråd, som yttrar sig över ansökan, och som därefter sänds till Stiftelsen Hemvärnsfonden c/o Lars Franzén, Hermelinv. 20, 134 33 Gustavsberg riksHemvärnscHefen Utlyser till ansökan medel Ur erik Helmer skölds donationsfond ”Fondens ändamål är att lämna bidrag till hemvärnsman eller dennes närstående i samband med skada eller dödsfall under hemvärnstjänst samt stödja verksamhet som är till gagn för hemvärnet, dess rekrytering, sammanhållning och utveckling”. Fonden får inte användas för ändamål som skall tillgodoses av allmänna medel. Ansökan kan ske av enskild eller organisation inom hemvärnet (förband eller råd). Ansökan skall vara rikshemvärnschefen, HKV, 107 85 Stockholm, tillhanda före 2015-09-01. 06 innehåll FAKTA / REDAKTIONEN Chefredaktör och ansvarig utgivare: Therese Åkerstedt 08-788 97 38 red@tidningenhemvarnet.se Reporter: Christina Mårtensson Illustratör: Christian Wallenius Korrektur: Mats Wirström Adress: Banérgatan 62 115 53 Stockholm Telefon 08-788 75 00 04 i n l e da r e h a n d e l dva p e n Annonsbokning: Newsfactory Fredrik Karlsson 08-505 73 874 fredrik.karlsson@newsfactory.se Prenumerera: 100 kr för 6 nummer/år, 200 kr till utlandet adm@tidningenhemvarnet.se Bankgiro: 102-9321 Ange namn och adress. Alla som är med i hemvärnet får tidningen gratis. Vid fel adress eller utebliven tidning ska du kontakta din utbildningsgrupp som sköter hemvärnssoldaternas adress register, se hemvarnet.se Friexemplar: Myndigheter, organisationer och personer vars arbete rör hemvärnet/ Försvarsmakten har möjlighet att få tidningen gratis. ledning 38-39 40-41 u t v ec k l i n g j u b i l eu m 34-35 36-37 f o l k va l da u p p ru st n i n g 30-31 32-33 st ö d i n s at s hemvärnsmusiken 26-27 28-29 reform d r i f t v ä r n et 22-23 24-25 i n s at s folkrörelse 18-19 20-21 u n d e r st ö d sva p e n i n s at s e r 14-15 16-17 k r i g s s ko l a tidningen 10-11 12-13 TS-kontrollerad upplaga 2014: 28 000 exemplar Tryck: V-Tab 07 08-09 g ru n da n d et l e da r e m e da l j e r 42-43 44 framtiden i n l e da r e 07 C H E FR E DAK TÖ R E N i I TAKT Med ATT VeTerANerNA från andra världskriget blir allt färre försvinner även minnena från hemvärnets första år. Initiativet kom från svenska medborgare som inför hotet om en svensk invasion strömmade till skytterörelserna och i vissa fall bildade olagliga miliser. På några få månader hade över 90 000 gått med i det nybildade Hemvärnet, trots att rekryteringsunderlaget bestod av pojkar och gubbar över ”värnpliktsålder”. Dessutom bidrog tusentals kvinnor till verksamheten på olika sätt, inte minst som lottor. Sammansättningen speglade den svenska befolkningen och kvinnor var redan från början en naturlig del av hemvärnet, årtionden före de första kvinnorna var välkomna i övriga Försvarsmakten. MINdre äN eN MÅNAd efter det ofciella grundandet sattes hemvärnet i beredskap. Hotet om fentliga luftlandsättningar togs på största allvar och en rad incidenter som nödlandningar av främmande fygplan och sprängda ammunitionståg bidrog till vaksamheten. Hemvärnssoldaterna var inte bara engagerade i Sveriges försvar, engagemanget sträckte sig även utanför Sveriges gränser och de hjälpte till med fyktingsmuggling och stödde danska och norska motståndrörelserna. Givetvis helt inofciellt eftersom Sverige ofciellt var neutralt. Bland hemvärnssoldaterna fanns även fera med erfarenhet från vinterkriget och fortsättningskriget i Finland, något som kom till stor nytta i hemvärnets utbildningar och övningar. de TIdIgA heMVärNSöVNINgArNA var på blodigt allvar. Inte bara för att kriget härjade på andra sidan gränsen utan för att ett antal hemvärnsmän fck sätta livet till. Kabelarbetaren Knut Jonsson dödades 1941 under en skjutövning på Järva skjutbana, 40 år gammal. Han var inte den första, och inte heller den sista. Hemvärnsrådet anordnade en insamling till änkan och sonen och industrier i Sundbyberg lovade att svara för deras uppehälle den närmaste tiden. Uppslutningen kring hemvärnet i samhället var stor och Driftvärnet var en del av totalförsvarstanken. Alla kunde göra en insats på något sätt, inte minst i civilförsvaret. ”När euforin efter krigsslutet övergick till ett kallt krig mellan de nya supermakterna kunde hemvärnssoldaterna räknas i hundratusental.” När euForIN eFTer KrIgSSluTeT övergick till ett kallt krig mellan de nya supermakterna kunde hemvärnssoldaterna räknas i hundratusental, visserligen dåligt utrustade, men ändå en betydande faktor vid mobilisering och kriser. Den dåliga beredskapen vid andra världskrigets utbrott var i någorlunda färskt minne. Men i takt med att kalla kriget smälte, avvecklades invasionsförsvaret och civilförsvaret. I det nya insatsförsvaret blev värnplikten vilande och hemvärnet blev inte bara bärare av folkförankringen utan även Sveriges territoriella basplatta. Hemvärnet har idag en av de högsta beredskaperna i Försvarsmakten: huvuddelen av våra förband ska kunna verka inom ett dygn och med delar inom några timmar. Den korta inställelsetiden är även till stora nytta vid stöd till samhället, något som varit en viktigt del av hemvärnets verksamhet ända sedan starten. MAjorITeTeN AV de stora förändringar som Hemvärnet genomgått var bara i startsskedet vid vårt 70-årsjubileum, det jag då beskrev som framtiden är det ni tar som självklart idag. När vi nu frar 75 år är det under betydligt fredligare former än under vårt grundande. Men det fnns många likheter med upptakten och starten av andra världskriget: Tecknen på en allt kallare säkerhetspolitik som ignorerats, krig i europa och inte minst Sveriges möjligheter att försvara sig vid ett anfall. Om sanningshalten i den berömda frasen ”Vår beredskap är god” är densamma överlåter jag till dig som läsare att avgöra. Men jag kan med gott samvete säga att Hemvärnets beredskap är god. Faktum är att hemvärnet de senaste åren genomgått en så stor omvandling och utveckling att det närmast kan likna en pånyttfödelse. I det här nummer kan ni läsa om vår historia, framtiden skapar vi tillsamman. ThereSe ÅKerSTedT, CheFredAKTör 08 tiDningen FÖRSTA NUMRET / POLICY tidningen hemvärnets första nummer. D det första numret av tidningen ”Hemvärnet” kom ut i januari 1941, sju månader efter hemvärnets grundande. Den gavs ut som en redaktionellt fristående bilaga till tidningen ”Folk och Försvar”. Redaktionen skriver i inledningen om tidningens syfte: ”Trots den stora mångfald av allmänt och fackligt betonade tidningar och tidskrifter, som fnns att tillgå, har från många håll uttalats det önskemålet, att Hemvärnet skulle få sin egen tidning. Detta önskemål blir nu tillgodosett, då vi i dag presenterar tidningen Hemvärnet. Hemvärnet är i första hand avsett att vara ett föreningsband mellan det svenska Hemvärnets män. Den skall vara deras eget organ, i vilket de kunna dryfta aktuella och annars betydelsefulla frågor med varandra.” överste Gustaf Petri skriver i sin ledare ”Vår tidning” om syftet: ”För en organisation med så stark decentralisering ”För en organisation med så stark decentralisering som Hemvärnet är en tidning oumbärlig. Gustaf Petri som Hemvärnet är en tidning oumbärlig. Under förutsättning att tidningen vinner allmän spridning bland hemvärnsmännen kommer den helt visst att motsvara de stora förväntningar, vilka man i startögonblicket har rätt att hysa.” Tidningens mest betydelsefulla uppgift var att verka för ”hemvärnsmannens danande till soldat i ordets bästa bemärkelse”. Det gjordes med hjälp av artiklar av fackmän som behandlade taktik, teknik eller organisation. Dessutom skildrade man i detalj i en artikel per nummer hur man bäst ordnar en specifk hemvärnsövning, till sin hjälp hade man informativa teckningar. Förutom ”Hemvärnet” gavs många lokala tidningar ut, som” Hemvärnsbladet” i Malmö. Dessutom fanns en rad tidningar som behandlade försvaret och försvarsfrågor i någon form, förutom de olika försvarsgrenarna även förband och kamratföreningar. tidninGen äGs och ges ut av hemvärnets medinfytandeorganisation rikshemvärnsrådet med en anställd chefredaktör som är ansvarig utgivare och ansvarar för innehållet i enlig- tiDningen 09 U P P L A G A / U T G I VA R E ”Tidningen ska ha hög trovärdighet i mottagarens ögon, genom att rapportera även om problem och de skilda åsikter som fnns i hemvärnet.” tidninGen hemvärnets Policy het med tidningens policy: ”Tidningens roll är att vara en förbindelselänk mellan den centrala hemvärnsledningen och den enskilde hemvärnsmannen och även mellan hemvärnsmännen och förbanden. I detta sammanhang ska tidningen förmedla nyheter och i reportageform och på annat sätt spegla bredden i verksamheten, samt upplåta spalterna för debatt och opinionsbildande inslag i form av krönikor och ledare.” efter att hemvärnssoldater klagat på att m/90-kängorna de fått ut varit gamla och sulorna gått sönder på övningar kontaktade vi Försvarets materielverk och skrev en artikel om problemen. Kort därefter kom ett nytt direktiv som innebar att alla soldater ska tilldelas så nya kängor som möjligt med hänsyn till sin skostorlek. I en undersökning förra året angav 90 procent av hemvärnssoldaterna att de läser tidningen, bara 4 procent att de inte gör det medan 6 procent var osäkra eller inte svarade. När det gällde det övergripande omdömet angav 77 procent mycket bra eller bra, medan 4 procent tyckte tidningen var dålig och 1 procent mycket dålig. under åren har benämninGen ändrats från ”Hemvärnet”, ”Tidskriften Hemvärnet” till som i dag ”Tidningen Hem- värnet” för att inte sammanblandas med förbandet Hemvärnet. Utgivningsbeviset ändrades under 2000-talet för att även inkludera de nationella Skyddsstyrkorna och det ofciella namnet är numera ”Hemvärnet. Tidning för Hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna”. Utgivare har under åren skiftat mellan Tidskriften Hemvärnets stiftelse, Hemvärnets Centrala Förtroendenämnd och slutligen Rikshemvärnsrådet 1994. från början betalade soldaterna själva 20 öre för en tidning, 2 kronor kostade ett års prenumeration . I mitten av UPPlAGA 1950-talet är tidningens upplaga runt 1998: 93 8 16 000 exemplar, en relativt stor upp1999: 85 5 00 00 laga för ett fackorgan, och en prenu2000: 83 0 meration kostade 5 kronor 1952. 2001: 77 00 200 År 1960 har lösnummerpriset ökat 2002: 73 500 till 2 kronor och upplagan till 20 000. 2003: 66 7 2004: 59 00 År 1978 betalar 16 000 av hemvär900 2005: 44 nets cirka hundratusen medlemmar 0 2006: 37 00 20 kronor per år för en prenumera500 2007: 33 tion. År 1985 har antalet prenume200 2008: 30 800 ranter ökat till 25 000 av de totalt 2009: 30 7 140 000 hemvärnssoldaterna. 2010: 29 00 500* År 1990 blir tidningen gratis till all 2011: 27 1 0 personal i hemvärnet och upplagan 2012: 36 0 000** höjs till 130 000. Nedrustningen 2013: 27 900 2014: 28 av det svenska försvaret börjar 000 märkas både på antalet hemvärns* hemvärn ets ska soldater och på tidningens uppminskas fr ån cirka laga. Efter bottennoteringen 2011 30 000 till 22 000 soldater. ökar återigen antalet hemvärns** två num mer går soldater och därmed upplagan. ut till alla försvarsI dag är vi den största oberoende maktsanst ällda tidningen om försvarsfrågor i Sverige. UTGIVARE 1941 REdAkTöR C E BERGGREn, UTGIVARE CEnTRAlkommITTén föR dET fRIVIllIGA föRsVARssAmARBETETI sAmRåd mEd HEmVäRnssTABEn. 1946 REdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE IVAR GöTHBERG. 1956 UTGIVARE HEmVäRnETs CEnTRAlA föRTRoEndEnämnd (Cfn) I sAmRåd mEd CEnTRAlföRBUndET folk oCH föRsVAR (Cff). 1960 UTGIVARE TIdskRIfTEn HEmVäRnETs sTIfTElsE. 1961 CHEfREdAkTöR BERT HAllsTRöm. 1963 CHEfREdAkTöR PER sIEGBAHn. 1967 CHEfREdAkTöR CARol BEnnEdICH. 1970 CARol BEnnEdICH äVEn AnsVARIG UTGIVARE. 1978 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE åkE HUlTIn. 1984 UTGIVARE HEmVäRnETs CEnTRAlA föRTRoEndEnämnd 1987 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE Ulf sAndBERG. 1992 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE sTIG WAllIn. 1994 UTGIVARE RIksHEmVäRnsRådET. 1999 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE Ulf IVARsson. 2009 CHEfREdAkTöR oCH AnsVARIG UTGIVARE THEREsE åkERsTEdT. 10 g ru n dA n d et HEMVÄRNSKUNGÖRELSEN / GUSTAF P E T R I A andra världskriget. Danmark är ockuperat och Tyskland har anfallit de norska hamnstäderna Oslo, Bergen, Trondheim, Narvik och Kristiansand. Finland har tvingats sluta fred på Sovjetunionens villkor. Den svenska översten Gustaf Petri har blivit beordrad att lämna sin befattning som chef för den kungliga krigsskolan Karlberg för att organisera ett hemvärn. Två dagar senare, den 17 april, fattar svenska regeringen ett formellt beslut om upprättandet och den 29 maj kommer riksdagsbeslutet. Hemvärnet har bildats. HeMvärnstanken är dock betydligt äldre. Redan 1811 upprättas Gotlands nationalbeväring som omfattar varje arbetsduglig gotlänning mellan 15 och 50 år, nästan hundra år innan allmän värnplikt införs 1901. En stark förespråkare för allmän värnplikt är den svenska skarpskytterörelsen. Rörelsen initieras på 1860-talet av kända publicister som Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare, som även är för allmän rösträtt och folkhögskolor. Den indelta armén kompletteras 1885 med landstormen, tjänstetiden är då sex år i beväringen och sex år i landstormen. Under första världskrigets första månader kallas landsstormen in, utrustad med trekantig hatt, armbindel, ammunitionsgördel och gevär med bajonett, för att vakta landets gränser. Utbildningen och utrustningen förbättras under kriget och genom landsstormsföreningarna kan männen förbättra sina värnpliktskunskaper. När landstor- men blir en del av den reguljära armén och skillnaden mellan beväring och landstorm tas bort 1941 ombildas landstormsföreningarna till föreningar för frivillig befälsutbildning. Värnpliktslagen omfattar då varje svensk man mellan 20 och 47 år. de oroliga åren innan andra världskriget bryter ut 1939 innebär en stor ökning av antalet aktiva skyttar, från 90 000 år 1939 till 250 000 året efter. Redan vid årsskiftet 1939 börjar skytteföreningarna själva organisera hemvärn. Den 4 januari 1940 bildas den första hemvärnsföreningen i Tärnsjö i Uppland och skytteföreningar i bland annat Skåne följer efter, trots lagen mot olaga kårverksamhet. Den 7 februari tillsätter staten hemvärnskommittén som påbörjar bildandet av hemvärnet och bland annat utarbetar förslag rörande uppgifter, utrustning och organisation. Ordförande är Gustaf Petri som utses till Sveriges första rikshemvärnschef den 1 juli. den 31 Maj utfärdas ”hemvärnskungörelsen” där hemvärnets folkrättsliga ställning som en del av armén fastställs. I Sverige fanns inskrivningsområden knutna till infanteriregementen och inskrivningsområdesbefälhavaren fck i uppgift att organisera hemvärnet och 1942 inrättas försvarsområdesstaber även i fredsorganisationen. Landet indelades även i 80 hemvärnskretsar och över tusen hemvärnsområden. Kretsbefälhavaren fck senare benämningen kretshemvärnschef och titeln områdesbefälhavare byttes ut mot hemvärnschef. En massiv rekrytering påbörjas vilket gör att man utökar från att från början omfatta 50 000 till att samtliga som anmält sig under året, 93 939, får plats. ”Hemvärn är det vackraste av alla krigiska ord.” Moa Martinsson 1942 u t ru st n i n g 11 U N I F O R M E R / H E M VÄ R N S FA N A i augusti fastställs tjänstetecknet för hemvärnets uniformer. Truppslagstecknet är ett cirka en decimeter högt tygmärke som bärs på vänster överarm med ett gult H krönt med tre kronor på en blå vapensköld. Uniformen bestod till början av enklare överdragsuniform, m/40, som inte var lämplig för fältbruk och därför ersattes av överdragsuniform m/41 till oktober 1941. Krets- och överbefälhavare bar arméns fältuniform m/39. I början saknades hjälmar och hemvärnet tilldelas först stålhjälm m/21 med tuppkam innan stålhjälm m/37. Hösten 1942 hade cirka 100 000 exemplar vardera av följande anskafats: fältmössa m/39, överdragsbyxor, överdragsrockar, livremmar m/02, ammunitionsväskor m/40, stålhjälmar samt 50 000 kokkärl. vinterutrustningen bestod först av en mindre populär överdragsmössa som dock följdes av vintermössa m/43, snarlik den som användes av fnska armén. När armén efter hand tilldelades en ny kappa fck hemvärnet de äldre kapporna, den ljusgrå m/10 samt mörkblå m/1886. Lottor och anhöriga sydde snökåpor och snödräkter av gamla lakan efter modellanvisningar som utarbetats på hemvärnsstaben. För att komplettera utrustningen genomfördes lokalt så kallade rusthåll, då man via lotterier och liknande samlade in pengar. Även donationer från företag och privatpersoner bidrog till insamlingen. HeMvärnsbefäl Med officersgrad tilldelades dubbelkikare medan plutonchefer fck en enkelkikare. Kartfodral och steckkompass tilldelades även befäl som gruppchefer. Annan material som delades ut i varierande omfattning var spadar, yxor, samt första förband och gasmask m/40. Ryggsäck och kängor tilldelades dock inte vilket gjorde att hemvärnsmännen fck använda privata, på vissa håll syddes ryggpåsar som ersättare och med hjälp av sulstift minskade förslitningen på kängor. När tillverkningskapaciteten ökat tilldelades hemvärnet fältuniform m/37, som övriga armén, hemvärnets gradbeteckningar var dock i blå färg. Hemvärnsmän fck även de efterlängtade marschskorna som man hade rätt att överta efter fem års tjänst, något som kvarstår till 1981. gruppchef i överdragsuniform m/41, stålhjälm m/37 och gevär m/89 (mauser). den 21 december 1940 erhölls den första hemvärnsfanan, den ändrades till en tretungad året efter. 12 beredskap 13 SPÄRRBALLONGER / FLYKTINGAR d den 25 juni 1940 sattes hemvärnet i beredskap och under de kommande fem åren genomfördes tusentals insatser. En sammanställning av uppdragen under krigsåren visar att hemvärnet omhändertog 25 svenska fygplan, 35 oidentiferade, 46 utländska samt 45 spärrballonger och propagandaballonger. Hemvärnet ingrep dessutom vid 15 eldsvådor och skogsbränder. Detta trots att beredskapsförband var i tjänst över hela landet. Fientliga luFtlandsÄttningar var ett av hoten hemvärnet skulle bemöta, mindre avdelningar och sabotörer skulle uppspåras och oskadliggöras. Hemvärnsmän deltog i efterspaningar av personer och omhändertog även fyktingar. Vid större luftlandsättningar skulle fenden kartläggas och fördröjas och hemvärnsförbanden skulle även biträda vid försvaret av vägspärrar. Den 2 januari 1944 genomfördes en riksomfattande larmövning, det upprepas 1950 och 1954. Hemvärnet bevakade även förråd och olyckplatser, till de större hörde explosionen i fabriken Nobelkrut i Karlskoga och sprängattentatet mot ett ammunitionståg i Krylbo. Man bevakade även påträfade minor och sprängbojar och oskadliggjorde blindgångare. under kriget hjÄlpte hemvÄrnssoldater även männ- iskor att fy från Danmark och Norge som var ockuperat av Tyskland. Hemvärnschefen och tulltjänstemannen Gunnar Nilsson i Höganäs stödde den danska motståndsrörelsen genom att smuggla vapen och sprängmedel. När samtliga danska judar skulle skickas till läger i Tyskland hösten 1943 lyckades han tillsammans med andra medhjälpare och danska fskare transportera nästan tusen judar: män, kvinnor och barn, till Sverige. Efter kriget fck han Frihetsmedaljen av danske kungen Kristian X. Gunnar Nilsson var med och bildade hemvärnet i Höganäs och var aktiv hemvärnsman till 1985. Under förra jubileet 2010 mottog han som veteran en medalj för sina 70 år i hemvärnet. Även vid grÄnsen mot norge engagerade sig hemvärnssoldater i fyktinghjälp och hjälpte även utländska motståndsrörelser. Hemvärnsmannen Arnold Moliner i Dals-Ed var gränspolis men även lokalombud för försvarsstabens underrättelsetjänst. Han hjälpte bland annat norska kurier och upprätthöll förbindelselinjer över den norska gränsen vilka han var tvungna att hålla hemliga för de svenska beredskapsförband som var stationerande vid gränsen. Under beredskapsåren bestred hemvärnet även högvakten samt deltog i massmöten, parader och försvarsutställningar som anordnades för att stärka försvarsviljan. ”Resan var inte så lång, men många var ju väldigt illa däran, när de kom.” gunnar nilsson om rÄddningen av judar via Fiskebåtar i utstÄllningen broderFolk på judiska museet. beredskap 13 S A B B AT S S A B O T Ö R E N / L E K VAT T N E T i september 1946 exploderade ett sprängmedelsförråd i Fittja söder om Stockholm. Det visade sig vara upptakten till en rad av sprängningar i centrala Stockholm som alla genomfördes på lördagar av den så kallade sabbatssabotören. ”Hemvärn som sabbotörvakt” löd rubriken i decembernummret av Tidningen Hemvärnet 1946. Till de mer kända var attentatet mot Stockholms centralstation den 12 september. Trots stora materiella skador kom ingen människa till skada. Följande lördag kallades 500 hemvärnsmän in för att skydda liv och egendom tillsammans med polis och civilförsvar. Man genomförde bevakning av byggnader, spårvägslinjer, broar och andra viktiga ”skyddsföremål”. Trots att misstänkta personer hejdades och väskor och paket genomsöktes kunde gärningsmannen inte gripas. Först på nyårsafton, då attentat genomförts på Sveavägen, mot restaurang Corso och Stadsbibliotekets hus kunde sabotören gripas och det visade sig då vara en liga på tre ungdomar. en skarp insats under andra världskriget där hemvärnsmän var inblandade kom att gå till historien genom att episoden fck politisk uppmärksamhet. Lars Brink har skrivit följande om händelsen i ett tidigare nummer: Den 24 februari 1943 nödlandade ett tyskt militärplan vid Rönnberget någon kilometer från Lekvattnets kyrka i Värmland. Den hemmavarande 17-årige hemvärnsmannen Nikolaus Andersson på gården Hag drog snabbt på sig uniformen, tog med sig gevär och skarp ammunition och satte fart mot olycksplatsen. På vägen larmade han fadern till en jämnårig hemvärnskollega. Fadern krängde på sig sonens uniform och följde efter. Planets tyska besättning och passagerare hade ännu inte debarkerat planet när hemvärnsmannen anlände; han reste sitt vapen och kommenderade på svenska: ”Gå ner från planet!” Planets chef, en löjtnant, stegade fram och begärde att få bli visad till en telefon. Löjtnanten eskorterades till militära myndigheter i Lekvattnet medan Nikolaus Andersson bevakade de övriga. Efter hand tog ett beredskapsförband över. ett tyskt plan som hade fugit från Finland, över Sverige på väg till Oslo, var en känslig fråga 1943. En pressdebatt uppstod. En riksdagsledamot ställde en fråga till försvarsministern som den 24 mars kunde redovisa att planet hade haft tillstånd att passera svenskt territorium. När det framkom att planet var ett väpnat transportplan – två kulsprutor upptäcktes – följde ytterligare pressdebatt; den militära beredskapens efektivitet ifrågasattes. den unge hemvÄrnsmannen Nikolaus Andersson blev däremot medaljerad för sin insats. Rikshemvärnschefen Gustaf Petri reste till Lekvattnet med en specialmedalj, egentligen en tävlingsmedalj med särskild inskription. Andersson hade som det hette, uppträtt på ett sätt – ”med rådighet och mod” – som hedrade både honom och hemvärnet. 14 va p e n REVOLVER / PISTO L / KULSPRUTEPISTOL v Vapenfrågan Var ett stort problem, i början av hösten 1940 hade bara var tredje hemvärnsman tillgång till gevär. En av lösningarna var att de lokala skytteföreningarna fck komplettera med vapen. Mauser, eller gevär m/96, blev huvudbeväpning medan automatvapen fördelades främst i prioriterade gränsområden. I december fck hemvärnet sina första egna automatvapen, 1500 exemplar av kulsprutepistol m/37-39 som tilldelades gruppchefer. Nedan ser ni exempel på handeldvapen som använts i hemvärnet. Revolvrar & pistoler Revolver m/87 Belgisk revolver även tillverkad av Husqvarna vapenfabrik aB. ammunition: 6 patroner 7,50 mm. användes främst under beredskapsåren av krets- och hemvärnsområdesbefälhavare, många inköpta privat. Pistol m/07 Belgisk version av Browningspistol. ammunition: Stavmagasin med 7 patroner 9,0 mm. användes främst av kretshemvärnschefer, användes i armén fram till och med 1980-talet. Pistol m/88 Internationell benämning glock 17/19. ammunition: magasin 17 patroner 9 mm (88b och d 15 patroner). ersatte ak 4 för hundförare, ordonnanser och fygförare. Kulsprutepistoler Kulsprutepistol m/37 finländsk kulsprutepistol även tillverkad av Husqvarna vapenfabrik aB ammunition: m/37 tvåradigt stångmagasin med 56 patroner 9 mm, m/37-39 tvåradigt stångmagasin med 50 patroner 9 mm. användes av gruppchefer från 1941, från mitten av 1950-talet även gruppchefers ställföreträdare. ersattes av kpist m/45. Kulsprutepistol m/39 tysk. ammunition: stångmagasin med 36 patroner 9 mm. Befälsbeväpning under beredskapsåren, överfördes sedan till Driftvärnet där de användes fram till 1951 då de ersattes av kpist m/45. Kulsprutepistol m/45 tillverkades av Carl gustafs stads gevärsfaktori i eskilstuna. ammunition: stångmagasin med 36 patroner 9 mm, går även använda med m/37-39 tvåradigt stångmagasin med 50 patroner 9 mm. Infällbar kolv; under 50-talet modiferades ett stort antal som benämndes m/45 B. Standadsvapen i svenska armén samt hemvärnet. Även efter ak 4:an behölls kpisten för befäl, personal i specialistbefattningar och vissa driftvärnsförband. va p e n 15 G E VÄ R / K A R B I N E R / H A N D G R A N AT E R Gevär & karbiner peter paul Mauser konstruerade 1871 ett magasinsgevär vilket sedan utvecklades till ett repetergevär. Det var förlagan till det spanska armégeväret som i sin tur var den svenska mauserns föregångare. Gevär m/38 gevär m/38 (variant I och II) Variant I tillverkades i tyskland vid Wafenfabrik Mauser och Variant II vid Husqvarna Vapenfabriks aB. ammunition: 5-skotts fast magasin i stocken med 6,5 mm patroner. Vapnet användes inom Driftvärnet och av hemvärnets ungdomar. Karbin m/94 Spanskt förkortat gevär tillverkat av Wafenfabrik Mauser i tyskland samt Carl gustafs Stads gevärsfaktori i eskilstuna. ammunition: Helstock av trä med 5-skotts fast magasin i stocken. 6,5 mm patroner. avsågs till en början för bland annat kavalleriet. Inom hemvärnet användes det främst av ungdomsförbanden. Gevär m/96 Helstock i trä tillverkat i tyskland samt eskilstuna. ammunition: 5-skotts fast magasin i stocken med 6,5 mm patroner. Mausergevär var länge enhetsvapen vid svenska infanteriet och var det dominerande vapnet inom Hemvärnet innan det ersattes med ak 4. Gevär m/41 ett modiferat gevär m/96 tillverkat i tyskland samt eskilstuna. Har försetts med kikarsikte och en böjd mekanismarm. Vapnet får endast användas med prickskytteammunition och får ej användas för lösskjutning. Automatkarbin Handgranater Automatkarbin 4 tillverkad av Heckler & Koch i Västtyskland samt licenstillverkad vid försvarets fabriksverk i eskilstuna. ammunition: 7,62 mm natO, 20-skotts lådmagasin. Har sitt ursprung i Spanien då tysk vapentillverkning förbjöds efter andra världskriget. Började användas i svensk trupptjänst från 1967. ammunition som utvecklades kring sekelskiftet och togs i bruk under första världskriget. Konstruktionen skiljer på tidhandgranater och nedslagshandgranater men också på skafthandgranater och ägghandgranater. aK4 Or aK4 B Spränghandgranat m/45B Spränghandgranat m/56 aK4B /grK Spränghandgranat m/39 Spränghandgranat m/39 och m/43 tysk tidhandgranat, 160 gram tnt med bränntändare. Importerades till en början från tyskland innan produktion i Sverige. Handgranat m/43 har, till skillnad från m/39, ett skaft av järn och har sannolikt inte varit tilldelad hemvärnet. Spränghandgranat m/45 och m/45 B och m/56. Ägghandgranat med 170 gram gjuten trotyl, m/45B 220 gram och 4/45C 180 gram. tänds med handgranattändare 6. antogs i slutet av andra världskriget och är inspirerad av de allierades ”Mills bomb” och ”US pinepple”. Spränghandgranat m/90 Spränghandgranat m/90 och m/2000. Handgranat med splitter och tryckverkan. 95 gram pentyl med 500 ingjutna stålkulor. Har till skillnad från sin föregångare, spränghandgranat 56, en tredje sprint i form av en säkringsbygel. Underutfasning till förmån för Spränghandgranat m/2000. 16 folkrörelse HEMVÄRNSGÅRDAR / LANDSTORMEN A Att hemvärnet speglAde Sveriges befolkning visade en undersökning som hemvärnsstaben lät genomföra 1944. Skillnaden mellan befolkningen och hemvärnets medlemmar skilde sig knappt när det gällde näringsgrenar eller de tre socialgrupperna, enda undantaget var hemvärnsbefälen som var överrepresenterade när det gällde företagare och förvaltningspersonal gentemot andelen arbetare. de förstA hemvärnsgårdArnA tillkommer redan i början av 1940-talet och 1946 får hemvärnet 335 krigsbaracker som byggs om. Det rikstäckande samfundet för byggnadsvård hjälper till med ritningsförslag och hemvärnsförbanden blir en del av det lokala föreningslivet. Efter söndagarnas gudstjänst genomför hemvärnet övningarna och i många fall var prästen hemvärnschef eller befäl. På 1960-talet fnns omkring 700 gårdar, i samband med förbandsnedläggningar och en nedgång i föreningslivet minskar antalet och idag fnns ett fåtal kvar. redAn från börjAn var kvinnor en naturlig del av Hemvärnet. Behovet av hemvärnslottor var stort och de bidrog både genom faktiska befattningar: expeditionstjänst, förplägnadstjänst och materieltjänst, och som tidigare nämnts vid insamlingar och andra stödinsatser. Svenska Röda korset tog på sig ansvaret för hemvärnets krigssjukvård den 18 november 1940, både genom att ansvara för utbildning i sjukvårdstjänst och genom sjukvårdsgrupper där det även ingick ett bårlag. De gav ut den första instruktionsboken, ”Hemvärnets krigssjukvård”, 1964. En stridsfråga var beväpningen, Internationella Röda korset är en civil hjälporganisation och i Genèvekonventionen fnns också klarlagt skillnaden mellan militära och civila sjukvårdare. Det innebar bland annat innebär att Röda korsets sjukvårdare inte får bära vapen i Hemvärnet. Efter 72 år sade Svenska Röda korset upp samarbetet vilket innebar att Försvarsutbildarna tog över ansvaret för bemanning och utbildning av sjukvårdare i hemvärnet. I det centrAlA hemvärnsrådets och i kretshemvärnsrådens stadgar från 1940 står det att landstormen och skyttet ska ha representanter. Landstormen byter namn till Centralförbundet för befälsutbildning 1943 och 2005 byter de namn till Försvarsutbildarna. Från början är uppgiften att kompletteringsutbilda värnpliktiga befäl vilket bland annat görs på de lägergårdar som byggs upp i olika delar av landet. Förutom regionala och centrala kurser där många hemvärnsbefäl utbildats så tar de steget att bli en avtalsorganisation 2010 när de förbinder sig att rekrytera till bland annat CBRN-, pionjär- och vissa underhållsbefattningar, 2014 tillkommer även sjukvårdsbefattningar. ”I hemvärnet fnns inga arbetsgivare och arbetare, inga bönder eller köpmän, där fnns bara svenskar” hemvärnsmAn wA l l e n b e rg 17 H E M VÄ R N S I N S T R U K T Ö R rAoul WAllenberg börjAde sin militära bana som värnpliktig befälselev på Kungliga Livregementets grenadjärer i Örebro. Efter värnpliktens slut 1931 gick han även en kurs i militär befälsutbildning i Ann Arbor i USA. Ytterligare en militär repetitionsövning med en bataljon ur Svea Livgarde genomfördes i Gästrikland. Efter krigsutbrottet hösten 1939 inkallas han till bevakningstjänst, militär grad furir. Samtidigt som den militära beredskapstjänstgöringen började han sommaren 1940 engagera sig i hemvärnet. En befälsskola för hemvärnet organiserades i Tullinge och i juli genomfördes en veckolång kurs för ett 50-tal nya hemvärnsbefäl. En av instruktörerna var Raoul Wallenberg som befordrats till sergeant. Hans yngre syster Nina engagerades som förplägnadslotta vid kurserna. Fler veckolånga kurser hölls i vad som i praktiken var föregångaren till Hemvärnets stridsskola. hemvärnschefen gustAf petrI skriver i sina memoarer: ”En av de duktigaste instruktörerna var värnpliktige sergeanten Raoul Wallenberg, som hade gripits av ett sådant intresse för hemvärnet att han frivilligt kvarstannade i beredskapstjänsten under långa perioder, för att kunna ägna sig åt dess utbildning.” som plutonchef I hemvärnet övade Raoul Wallenberg bland annat strid i bebyggelse i Frihamnen eller på andra centrala platser i Stockholm. Han var även instruktör i grundläggande vapenutbildning i det stora skyddsrummet under Hötorget i Stockholm som uppförts av Norrmalms Livsmedels företagshemvärn. Raoul Wallenberg var även ungdomsledare. Illustrationen är från när han leder en ungdomspluton under ett anfall vid en övning på Kungsholmen i Stockholm 1941. Den 7 maj 1941 organiserar han en omfattande ilmarsch med ” Ett tusental man av alla åldrar” som refererades i Svenska Dagbladet. Raoul Wallenberg organiserade även fera andra ilmarscher för att höja konditionsnivån och förbättra hemvärnsmännens fysiska kondition. Raoul Wallenbergs engagemang för hemvärnet fortsätter till 1944 då han får tillstånd att resa till Ungern. ”Jag ska försöka rädda så många människoliv som möjligt, att slita så många som möjligt ur mördarnas klor.” Under sin tid i Budapest räddar han tusentals ungerska judar undan nazisterna med svenska ”skyddspass”, men den 17 januari 1945 tas han till fånga av sovjetisk militär och dör i fångenskap. Ett porträtt är uppsatt på Hemvärnets stridsskola till minne av hans insatser. hemvärnsinstruktören och diplomaten raoul Wallenberg utbildade tusentals hemvärnsmän i stockholm 1940-44. 18 k r i g s s ko l a HEMVÄRNETS STRIDSSKOLA / HVSS T TidigT konsTaTerade man behovet av utbildning och betydelsen av kompetens hos befälen inom hemvärnet. Många saknade militärutbildning och kunskaper för att utbilda sina förband. För att orientera befäl kring hemvärnets uppgifter anordnades en riksomfattande kurs i Uppsala den 15 juli 1940. Inom kort organiserade man också utbildning för plutons- och gruppchefer i Tullinge, vilket kom att bli en samlingsplats för utbildning av inskrivna i Stockholmsområdet. För att höja hemvärnets kompetens utgavs även brevkurser i samverkan med Kooperativa förbundets brevskola. Kursen ”Hemvärnet” blev populär och nådde hela 90 000 deltagare, men informationen som till största del hämtades från infanteriet passade inte fullt ut hemvärnets verklighet. Tanken på en egen krigsskola för hemvärnet föddes. En plats där man kunde efektivisera utbildningen men också främja sammanhållning och intresse. Hösten 1941 besökte dåvarande rikshemvärnschefen, Gustaf Petri, Vällinge för att undersöka möjligheterna för en krigsskola. Gustaf Petri fann platsen perfekt, men mycket arbete skulle krävas och den ekonomiska frågan kvarstod då staten inte kunde förväntas betala. En förfrågan om frivilliga anslag undertecknad av Kronprins Gustaf Adolf gick ut till framstående näringslivsaktörer och resulterade i 445 000 kronor. Anslagen samlades i en fond som fck namnet ”Hemvärnsfonden” och arbetet ute på Vällinge kunde påbörjas. Efter upprustning av huvudbyggnaden, resning av förläggningsbaracker och anläggning av en skjutbana, invigdes Hemvärnets stridsskola, den 27 juni 1943. kursverksamheTen på stridsskolan kännetecknades av frivillighet och målen var inte bara militära resultat utan också sammanhållning och kamratskap. Kapten Roland Tillman, skolans första kurschef, beslutade till och med att titel inte skulle användas på skolan. År 1946 övertog staten huvudansvaret för skolan och en ny skolchef på heltid tillsattes. I takt med att de taktiska och stridstekniska kraven på hemvärnet ökade utvecklades skolverksamheten. Under 1950-talet tillkom särskilda gruppchefskurser och specialutbildningar som vapenutbildning och spräng- och mintjänst blev en viktig del av verksamheten. År 1956 genomfördes också den första patrulltävlingen för ungdomar på HvSS som än idag är en uppskattad tävling. Skolan genomförde även repetitionsövningar och utbildning av Driftvärnet. lo T Ta k å r e n 19 K V I N N L I G F Ö R S VA R S O R G A N I S AT I O N snarT krävdes yTTerligare upprustning av skolan och 1976 invigdes en ny kursgård, Petrigården. Inför 40-årsjubileumet 1983 återställdes även den yttre miljön och lusthusen renoverades med hjälp av anslag från Hemvärnsfonden. År 1985 invigde Prins Bertil stridsskolans nya moderna matsal. Utbildningen på HvSS riktar sig idag fortfarande i första hand till chefer inom Hemvärnet och syftar till att öka befälens kunskaper och färdigheter. samt att stödja och utveckla chefernas ledarskap. Fokus ligger på befattningsutbildning och personlig utveckling. Årligen genomförs ett sjuttiotal ordinarie kurser och cirka 10 000 elevdagar per år. HvSS samarbetar med hemvärnsskolorna i Norge och Danmark vilket bland annat innebär ett utbyte av elever. korT efTer aTT hemvärneT bildas upprättas ett samarbete med lottorna och när Hemvärnets stridsskola grundas blir de en viktig del av skolans verksamhet. På frivillig grund ansvarar de för stridsskolans kök och matsal ända fram till 1985 då den nya restaurangen invigs och anställd personal tar över arbetet. Svenska Lottakåren, SLK, har sitt ursprung i stödverksamheten under första världskriget och instiftades 1924 under namnet Föreningen Stockholms landstormskvinnor. Tyra Wadner, ofcershustru, var den som stod bakom initiativet. Föreningen anordnade bland annat basarer och lotterier för att samla in pengar till landstormen och deltog även under deras övningar där de ansvarade för förplägnad. Inom loppet av tre år hade 29 föreningar för landstormskvinnor bildads runt om i landet. när andra världskrigeT bryter ut tas lottorna i anspråk för att sköta bespisningen för soldater runt om i landet. Men uppgifterna var mer än matlagning och det fanns både sjukvårdslottor, materiellottor och expeditionslottor. De bekostade även med egna medel kokutrustning och den mat som serverades på de första hemvärnsövningarna. Allt fer kvinnor engagerar sig i rörelsen och 1943 är hela 110 813 kvinnor medlemmar i Lottakåren. Svenska Lottakåren utbildar i syfte att försvara fred, demokrati, trygghet och mänskliga rättigheter men också för att fnnas tillhands vid samhällets krisbe- Hemvärnslottorna var till en början civilmilitär personal men övergick 1982 till att bli militär personal. redskap. Den första lottaskolan genomfördes 1946 vid Upplands fygfottilj utanför Uppsala där lottorna utbildades i nio olika tjänstegrenar. Även Lottakåren kände behovet av en egen kursgård och 1952 upptäcks Älvkarleö, en herrgård från 1700-talet belägen vid Dalälven i Uppland, som än idag används till deras kursverksamhet. Lottorna får en allt mer betydande roll för kvinnors engagemang i försvars- och säkerhetsfrågor och 1994 påbörjas försök med bevakningslottautbildning för att svara upp mot försvarets efterfrågan på kvinnor. De första kurserna hölls på Gotland och i Strängnäs. Efter mönstring och tio veckors utbildning kan lottorna placeras som soldater i hemvärnet. hemvärnsloTTorna var till en början civilmilitär personal men övergick 1982 till att bli militär personal. Idag omfattar utbildningen för en hemvärnslotta, oavsett inriktning, grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal, GU-F. I dag fnns cirka 6 300 medlemmar och 123 kårer. Vid kårens 75-årsjubileum genomförde lottorna sin första högvakt och Kronprinsessan Victoria blev 2008 Svenska Lottakårens beskyddare. 20 b eva k n i n g HEMVÄRNSHUNDAR / CERTIFIERING U under första världskriget dök hunden upp som medhjälpare på slagfälten och spelade en stor roll för många soldaters liv. Bevakningshundar och vad som då kallades sanitetshundar, krigshundar inom sjukvårdens tjänst som sökte efter sårade på skjutfälten, användes fitigt. År1918 bildades Föreningen Svenska skydds- och sjukvårdshunden, FSSSH, grunden till vad som idag är Svenska Brukshundklubben, SBK. När så ytterligare ett världskrig bröt ut tvingades arméns hundväsende till mobilisering. Kriget medförde ett ökat behov av hundar för militära uppgifter och en önskan från försvarsmyndigheten om att samla alla aktuella hundar inom en organisation framfördes. I februari 1940 upphörde FSSSH och ett antal rasklubbar för att istället samlas i en ny organisation som fck namnet Svenska Brukshundsklubben. Organisationen skulle omfatta spår-, rapport-, sanitets- och bevakningshundar samt skyddshundstjänst. Också hemvärnet fann stor nytta av de fyrfota och många hemvärnssoldater utnyttjade sina egna hundar som hjälp vid bevakning. Genom en arméorder i april 1942 ordnades hemvärnets tjänstehundväsende. På bara tio år växer Brukshundsklubben från 10 lokalavdelningar och 800 medlemmar till 67 lokalavdelningar och 4 400 medlemmar. SBK rekryterar och utbildar hundar och personal till både Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hundtjänstskolan är belägen vid Marma Skjutfält söder om Gävle. försök med ”hemvärnshundar” påbörjas 1988 vid Södermanlands regemente Älvsborgsregemente och 1990 går SBK med på att genomföra försök med bevakningshundar för hemvärnet i fyra år. Idag utbildar SBK hundförare, hundar och hundtjänstinstruktörer för både hemvärnet, fygvapnet, marinen och armén. Utbildningen har utvecklats i takt med att hundens användningsområde inom Försvarsmakten ökat. Träningen anpassas även utifrån vilken typ av förband hunden är placerad i och vilka uppgifter som ingår. SBK arrangerar också läger för ungdomar där deltagarna får en inblick i vad en patrullhund är och hur man dresserar en tjänstehund. Genom en arméorder i april 1942 ordnades hemvärnets tjänstehundväsende år 2005 instiftades ett nytt certiferingsprov för försvarsmaktshundar. De som klarar inträdesprovet genomgår sex till nio månaders utbildning innan de placeras ut vid förbanden. Hundarna ska kunna använda alla sina sinnen och används ofta i rörlig patrullering då de på ett tidsefektivt sätt kan hjälpa till att söka av områden. Vid eftersök är hunden och dess förare en stor hjälp och många eftersök har lyckats tack vare hunden. SBK har även arbetat med att ta fram en säkerhetssökande hund som ska kunna hitta och markera vapendelar, ammunition och sprängmedel. Hundens sinnen är överlägsna och dagens försvarsmaktshund används inom ett brett område. I hemvärnet fnns i dag över 800 befattningar och cirka 750 hundekipage. För hundekipage inom hemvärnet anordnas årligen Hv-skallet, Rikshemvärnschefens utbildningskontroll av hemvärnsomgång med hundekipage, där målet är att stimulera utveckling och öka intresset för att arbeta med hunden inom hemvärnet. d r i f t v ä r n et 21 T O TA L F Ö R S VA R S TA N K E N driftvärnets uppgift var att skydda statliga och kommunala myndigheter alternativt enskilda företagares egna anläggningar och arbeten. Driftvärnets soldater fck inte utan medgivande användas till andra uppdrag. Organisationen kommer från de verks- och industrihemvärn som bildades hösten 1940. Verkshemvärnsförbanden skulle ansvara för det omedelbara skyddet av respektive arbetsplats. Till skillnad mot det allmänna hemvärnet ansågs tjänstgöring inom verkshemvärnet vara likvärdigt med ordinarie tjänst eller arbete för arbetsgivaren. det första driftvärnet bildades den 15 juni 1944 vid Byggnads- och reparationsberedskapen, BRB. Ett år senare medgav Kungl. Maj:t att ytterligare driftvärn fck organiseras genom Statens Vattenfallsverk. Snart övergick fer verkshemvärn till driftvärnsorganisationen och 1946 fanns tolv driftvärn runt om i landet. Postverket, Statens Järnvägar, Flygvapnet och Telegrafverket var några av dem. år 1947 kommer en ny hemvärnskungörelse där föreskrifter för bland annat driftvärnets verksamhet ingår. Driftvärnsmännens individualiserade uppgifter krävde att utbildningen anpassades efter objekten där de skulle verka. Ofta genomfördes därför utbildning i egen regi med egna instruktörer och dessutom på betald arbetstid under vardagar. Driftvärnet var en symbol för grundtanken med totalförsvaret där varje myndighet, organisation och företag skulle medverka till försvarsförberedelserna inom sitt verksamhetsområde. Det gav företagen ett planerat och övat skydd för de egna anläggningarna. Driftvärnet var också pionjärer på området kvinnliga soldater med stridande förmåga. i juni 1980 hölls den första kursen för kvinnor i Driftvärnet på Hemvärnets stridsskola. Kvinnorna i driftvärnet innebar inte endast ökad jämställdhet utan också tillgång till nya kunskaper och erfarenheter. I det allmänna hemvärnet dröjde det till 1989 innan kvinnor tilläts. Driftvärnet nådde sin storhetstid under 1980-talet och 1987 fanns 22 381 driftvärnssoldater beredda att skydda företag och myndigheter. Men i början på 1990-talet tvingas statliga myndigheter och verk till bolagisering med krav på avkastning och Driftvärnet krymper drastiskt. År 1994 beslutar Telia om att avveckla sitt driftvärn och Sydkrafts driftvärn ombildas. År 2000 fnns endast 2711 Driftvärnssoldater kvar. Televerket Bristen på personal innebar att vissa av förbanden inte längre hade förmåga att klara av sina uppgifter och inte heller kunde utvecklas i takt med det allmänna hemvärnet. Även om man på företagen ville bevara driftvärnet så fanns inget intresse av att ta på sig det arbete och den kostnad som en modernisering av driftvärnets förband skulle innebära. Och det var detta som utgjorde grunden för överbefälhavarens beslut om att avveckla driftvärnet. Efter 60 år så var driftvärnets epok till ända. Den 17 juni 2005 troppades faggorna under en sista avslutningsceremoni för driftvärnet på Hemvärnets stridsskola. 22 u n d e r st ö d KULSPRUTEGEVÄR / GRANATGEVÄR u UndErSTödSvApEn som kulsprutor och pansarvärnsvapen har en viktig funktion vid försvarsstrid, trotjänaren kulspruta m/58 och granatgevär m/48 används fortfarande i hemvärnsförbanden och är efektiva och pålitliga vapen. Kulsprutegevär Utvecklades under första världskriget och har funnits i fera olika typer inom den svenska armén varav hemvärnet har använt fyra modeller. Kulsprutegevär m/21 Tillverkat i USA samt i Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Ammunition: 6,5 mm patroner i 20-skotts lådmagasin. Användes i början av beredskapsåren och 1950-talet. Kulsprutegevär m/37 Kulsprutegevär m/39 Tillverkat i Tjeckoslovakien. Ammunition: 20-skotts lådmagasin med 7,92 mm mauser. Senare svensk 6,5 mm standardammunition. Inköptes 1939-40 och tilldelades hemvärnet då de hade en avvikande kaliber från den svenska armén. Tillverkat i Carl Gustafs stads gevärsfaktori och är en modifering av kg m/21. En variant där pipan snabbt kunde bytas ut för att förbättra elduthålligheten. Infördes i hemvärnet under 1950-talet. Kulsprutegevär m/40 Tillverkat av Svenska Automatvapen AB. Ammunition: 20-skotts lådmagasin med 6,5 mm patroner. Kallades ”Galopperande järnsängen” och utgjorde huvuddelen av hemvärnets understödsvapen under beredskapsåren. u n d e r st ö d Kulsprutor 23 K S P / P S KOT T / G RG / P SG Kulspruta m/36 Kulspruta m/39 och m/42 Tillverkad av Carl Gustafs stads gevärsfaktori och Telefon AB LM Ericsson. Ammunition: 6,5 mm patroner, 8 mm patroner alternativt 7,62 mm patroner. Ersatte ksp m/14 i hemvärnet. Förenklade versioner av ksp m/36. M/39 är avsedd för montage i stridsvagnstorn och användes inom hemvärnet i vissa värnkanontorn. M/42 är framtagen för infanteriet och användes endast begränsat av hemvärnet. Kulspruta m/14 Tillverkad i österrike samt Eskilstuna. Ammunition: 6,5 mm patroner. 250-skotts tygband. Ett modiferat vapen från österrikiska armén som infördes efter 1914 års försvarsbeslut om att införa kulsprutorna organisatoriskt i infanteriregementena. Kulspruta m/58 Tillverkad i Belgien. Ammunition: 6,5 mm patroner och 7,62 mm. En efterkrigskonstruktion med 50-skotts metallband som kan hopfogas. Antogs i Sverige 1958. Pansarvärnsvapen Pansarskott m/45-46 Tillverkat av Försvarets Fabriksverk, FFv. Ett rekylfritt ”laddat vapen” för engångsbruk som togs fram i slutet på andra världskriget. M/46 är en förbättrad modell av m/45. Pansarskott m/68 Tillverkat av Försvarets Fabriksverk, FFv. Granatgevär för engångsbruk, rekylfritt med pansargenomslag på ca 300 mm. Kaliber 74 mm. Kallas även för Miniman. Pansarskott m/86 Tillverkat i Sverige av Saab dynamics. Bärbart rekylfritt engångsvapen med kaliber på 84 mm. Ett av de vanligaste lätta pansarvärnsvapnen. Raketgevär m/49 och m/51 Tillverkat av Försvarets Fabriksverk. Ett raketskjutningsrör med pilstyrning. Kaliber 81 mm, ca 6 skott per minut. de tilldelades hemvärnet i slutet av 1950-talet. Prickskyttegevär m/90 Tillverkad av Accuracy International och modiferad av Försvarets Materielverk. Magasin med 9 patroner, kaliber 7,62 x 51 mm nATO. Antogs 1990 och är ett repetergevär. Efektiv räckvidd 900 meter. Granatgevär m/48 Tillverkad av Försvarets Fabriksverk. rekylfri granatgevär med kaliber 84 mm. Cirka 6 skott per minut med skottvidd på cirka 300 meter mot rörliga mål. Banbrytande inom området och används av de festa arméer i västvärlden. 24 musikkårer HEMVÄRNETS MARSCH T takt och ton. Musikkårerna har funnits lika länge som själva hemvärnet. Den första hemvärnsmusikkåren bildades, vad man känner till, i Leksand 1940 under ledning av spelmännen Olof och Karl Gudmundsson. Många musikkårer i hemvärnet har uppstått ur redan befntliga musikkårer med anledning av att just musiken varit det som drivit dem. Hemvärnskommittén tog 1945 på sig uppgiften att utarbeta riktlinjer för hemvärnets musiker. Många såg värdet av att hemvärnsförbanden kunde disponera sin egen musik varpå det under 40-talet grundades hela 21 musikkårer. I november 1946 antas ”Hemvärnets marsch” av rikshemvärnschefen och hemvränsrådet, marschen är komponerad av Helge Damberg. De följande årtiondena både avvecklades det musikkårer och tillkom nya. Men 1971 lades den svenska militärmusiken ned. Istället överfördes militärmusiken till det nya statliga organet Regionmusiken som hade ett bredare musikuppdrag. Detta gynnade hemvärnsmusiken då de i många fall fck i uppgift att fylla arméns behov av ceremonimusik. På initiativ av rikshemvärnschefen samlades landets musikledare på Hemvärnets stridsskola i Vällinge 1973. Den första kvinnliga hemvärnsmusikern gjorde debut redan 1963. musikkårer 25 M A R S C H M U S I K / VA K T P A R A D Idag fnns 26 musikkårer utspridda runt om i landet med över tusen musiker. Där lades grunden till Hemvärnets centrala musiknämnd, en organisation som fnns än idag och benäms Hemvärnets centrala musikråd. Det permanenta utskottet fungerar som rådgivare i musikaliska frågor. Samtidigt beslutades också att musikkårerna skulle delas in i tre typer efter antal deltagare: 18, 27 respektive 40 musiker. Den första kvinnliga hemvärnsmusikern gjorde debut redan 1963. Flyglottan Gunilla Melchersson var den första kvinnliga musikern som syntes i högvaktssammanhang den 17 maj 1969 där hon spelade lyra tillsammans med Hemvärnets musikkår i Trollhättan. Men det var inte förrän 1979 som hemvärnskungörelsen ändrades så att kvinnor kunde vara hemvärnsmusiker. Den 17 maj 1992 gick den nyuppsatta Hemvärnets kvinnliga musikkår med medlemmar från de festa av landets hemvärnsmusikkårer vaktparad i samband med högvaktsavlösningen. Under 1980-talet fck hemvärnsmusiken sitt eget emblem och musikkårerna krigsplacerades. De senaste decennierna har fokus legat på utbildningsfrågor där man främst arbetat på att utveckla dirigenter, stavförare och kårchefer. hemvärnsmusikkårer kontrolleras regelbundet där de godkänns för framträdande i tre nivåer: statsceremonier och högvakt, framträdande i utlandet samt framträdande inom landet. Syftet är även att se vilka utbildningsbehov som fnns och på så vis kunna utforma kursutbudet. År 2006 skärptes kraven för musikkårerna med målet att alla skulle vara godkända för statsceremonier och högvakt. för att visa upp musikkårerna för en bredare publik anordnades 1998 ”Hemvärnsmusikens dag” och i samband med 60-årsjubileumet år 2000 spelades en jubileums-cd in. Hemvärnet deltog även samma år vid Swedish Army Tattoo i Globen. Under 2000-talet har fera av musikkårerna deltagit vid internationella evenemang, i bland annat Tyskland och Danmark. Hemvärnets musikkårer har också blivit mycket uppskattade inom det civila musiklivet och deltar i många ofentliga konserter och framträdanden. Idag fnns 26 musikkårer utspridda runt om i landet med över tusen musiker. 26 u p p ru st n i n g KALLA KRIGET / CATALINA-AFFÄREN g Glädjen efter kriGsslutet våren 1945 blev inte långvarig. Spänningen mellan de allierade efter andra världskriget resulterade i den från början främst politiska alliansen Nordatlantiska fördragsorganisationen, 1949 och 1955 Warszawapakten under ledning av Sovjetunionen. Sverige var ofciellt alliansfritt men hade i hemlighet ett samarbete med USA om att tillhandahålla signalspaningsdata. I juni 1952 anfölls ett obeväpnat sjöräddningsfygplan av typen ”Catalinan” av en sovjetisk MiG-15 i internationellt luftrum under eftersöket av ett svenskt militärt fygplan av typen DC-3. Besättningen kunde dock räddas av ett västtyskt lastfartyg men händelsen utlöste en diplomatisk kris. Den försvunna DC-3:an genomförde signalspaning på internationellt vatten, även om Sveriges regering hävdade att det var en oskyldig navigeringsövning. Flygplanet hade en besättning på åtta personer och det enda som hittades var en sönderskjuten räddningsfotte. Ryssland erkände 1991 ofciellt att planet skjutits ner av ett sovjetiskt jaktfygplan och den 10 juni 2003 kunde vraket lokaliseras och sedan bärgas. I skuggan av det allt kallare försvarspolitiska klimatet var hemvärnets uppgifter bland annat att skydda mobilisering, bevaka mobiliseringsförråd och på andra sätt understödja övriga Försvarsmakten i händelse av krigsfara. Till förstahandsuppgifterna hörde även att minera och spränga viktiga förbindelsepunkter som broar och hamnar, uppgifter som fanns kvar långt in i modern tid. Hemvärnets stridsskola leddes från 1962 till 1974 av en av Sveriges mest krigserfarne ofcerare, Orvar Nilsson. Hans krigserfarenheter från bland annat fnska vinterkriget och fortsättningskriget överfördes till hemvärnsbefälen. Den fnska stridstekniken och striderna vid Tali-Ihantala och Svir-fronten var några av de ämnen som avhandlades under skolchefens timme. utbildninGstiden är 20 timmar fram till 1970 då den nya hemvärnskungörelsen utökar övningstiden för befäl med 14 timmar. Åldern för att antas som hemvärnsman höjs från 17 till 18 år. Även om uppgifterna fortfarande är att skydda ”hembygd” och i driftvärnets fall ”arbetsplats” så får skyddet av viktiga anfallsportar och knutpunkter som hamnar och fygfält större betydelse. incident 27 S KOT TLOS S N I N G I FLEN Allt går mycket fort, under loppet av 45 sekunder är det kritiska händelseförloppet över. de förutsätter att dessa redan underrättats. När så två civilklädda poliser från Flen, som frivilligt anmält sig för patrullering den natten, beger sig ut för att kontrollera området är de helt ovetandes om att hemvärnssoldaterna bevakar de militära förråden. Både soldaterna och poliserna är beväpnade med kulsprutepistoler. PåskhelGen 1979 inträfar en skottlossning utanför Flen som leder till att fyra hemvärnssoldater åtalas för tjänstefel, brott mot vapenlagen och vållande av kroppsskada. Efter att fera inbrott i militärförråd runt om i Södermanland beordrar länspolischefen förstärkt bevakning av området. Militären tillfrågas och hemvärnet ställer sin personal till förfogande – ett frivilligt åtagande. Men påskhelgen närmar sig och det är svårt att hitta soldater som kan ställa upp. Hemvärnschefen meddelar polisen om att natten till påskafton fortfarande saknar bemanning. Han blir dock ombedd att återkomma till polisstationen i Katrineholm om han lyckas tillsätta soldater som kan sköta bevakningen – vilket han också gör. Fyra soldater får uppgiften att bevaka några av förråden kring Flen. men missförstånd uPPstår och polisens interna kommunikation brister. Polisen i Katrineholm lämnar aldrig vidare uppgifterna från hemvärnet till polisen i Flen då det är kolsvart ute. Hemvärnssoldaternas bil står parkerad några hundra meter från förrådet och de har framryckt sista biten till fots. Plötsligt upptäcker de helljusen från en bil som närmar sig förrådet. I bilen befnner sig poliserna som i sin tur strax innan fått syn på soldaternas parkerade bil. En av hemvärnssoldaterna springer fram, och med uppsträckt arm ropar han halt. Men poliserna i bilen har fokus på de andra hopkrupna soldaterna som tecknar sig som skuggfgurer mot förrådets vägg och missar halttecknet. Övertygade om att fgurerna i mörkret är inbrottstjuvar så rivstartar de bilen och svänger runt tillbaka mot den stora vägen. Då avlossas det första varningsskottet och när bilen fortsätter utan att stanna öppnar hemvärnssoldaterna verkanseld. En av polismännen träfas i foten och den andre i ryggen. Poliserna besvarar soldaternas eld och slänger sig samtidigt ut ur bilen, en av dem försvinner in i skogen. Allt går mycket fort, under loppet av 45 sekunder är det kritiska händelseförloppet över. Inte förrän hemvärnssoldaterna tar sig fram till bilen upptäcker de att det är polisen de beskjutit. Hjälp tillkallas. hemvärnssoldaterna hade handlat i enlighet med vaktbestämmelserna och först försökt hindra bilen med stopptecken, men trots detta blir rättsprocessen i Katrineholms tingsrätt långvarig. Vållande av kroppsskada, framkallande av fara för annan, tjänstefel och olaga vapeninnehav är några av brottsrubriceringarna. I mars 1980 döms de fyra soldaterna till dagsböter. Men domen överklagas med militärens hjälp och i februari 1981 frikänns samtliga av Svea hovrätt. Båda poliserna tillfrisknar och återgår i tjänst. 28 i n s at s RASET I TUVE UTANFÖR GÖTEBORG D Den 29 september 1950 började samhället Surte utanför Göteborg att glida ner i Göta älv. Tre hundra människor blev hemlösa och hemvärnet sattes in i räddningsarbetet. Nästan 30 år senare inträfar nästa katastrof. I Tuve på Hisingen strax norr om Göteborg ligger ett naturskönt radhus- och villaområde. Men den 30 november 1977 förvandlas Tuve-området till ett inferno där hemvärnet gör en betydelsefull insats. grund av lera. Redan 1964, tre år före det att bostadsområdet byggdes, varnade en konsultfrma för att marken skulle kunna rasa. Hösten 1977 hade varit regnig och blöt och även under katastrofdagen regnade det. Blåleran var vattenmättad och när marken inte längre kunde absorbera mer vatten var det, trots att alla var lyckligt ovetandes, bara en fråga om när det skulle allt rasa. I det läget räckte det med vibrationer från ett tåg eller en större lastbil för att sätta igång raset. Det haDe reDan börjat skymma när fera av de boende i området lägger märke till konstiga ljud, det mullrar och bullrar. Plötsligt hörs ett jättedån och klockan 16.09 brister elkabeln som går genom Tuve. Några sekunder därefter krackelerar byggnaderna och radhusen faller ihop. Stolpar och staket försvinner och lera väller upp genom marken. Husen bryts sönder och fyter omkring på lermassorna. Nio människor dödas och 67 hus förstörs, 700 människor blir hemlösa. Redan 17.30 är Rune Fredricsson, chefen för Hisings norra hemvärnsområde på plats vid rasområdet tillsammans med 25 hemvärnssoldater. Det har redan mörknat och med hjälp av fcklampor påbörjar man räddningsarbetet. Ordern är att hitta människor som försvunnit i rasmassorna. Soldaterna är utrustade med spadar och sjukvårdsmateriel, men lervälling är omöjlig att gräva i och ibland sjunker de ned till halsen. De tar stora personliga risker i räddningsarbetet men de vägras att lösas av då de vet att människor behöver deras hjälp. Hemvärnsstyrkan utökas inom kort till 34 soldater. Bostadsområdet i Tuve var byggt på en KlocKan 07.00 på torsdagsmorgonen lät Rune Fredricsson sina hemvärnssoldater åka hem, men redan 10.00 samma dag var alla 34 åter på plats. Många tog semester från sina arbeten för att hjälpa till. Sammanlagt gjorde den första styrkan över tusen timmars tjänst. Under tiden planerades också för en ökad insats under den andra fasen av räddningsarbetet och bevakning. Mellan den 30 november och den 4 december deltar runt 650 hemvärnssoldater och hemvärnsungdomar i räddningsarbetet. Insatsen präglades av snabbhet och oräddhet. Utan förvarning, i mörker och under ogynsamma förhållanden befann sig den första styrkan från hemvärnet fullt utrustade på plats inom en timme. Landshövdingen i Göteborgs- och Bohus län citeras i Tidningen Hemvärnet nummer 1, 1978: ”Hjälp gavs med stor snabbhet i begärd omfattning och fortsatte sedan under hela den akuta fasen av räddningsarbetet fram till den 5 december på morgonen. Länsstyrelsen bedömer att de snabba och efektiva insatserna under hjälparbetet av militära förband, hemvärn och frivilligorganisationer väsentligt bidrog till att begränsa personskadorna vid Tuvekatastrofen.” bilkåren 29 FORDONSFÖRARE Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté utgjorde en reserv av kvinnlig arbetskraft. I slutet av 1930-talet började de att utbilda kvinnliga bilförare i Göteborg. Tanken var att större företag skulle kunna dra nytta av kvinnliga ersättningsförare när deras ordinarie chauförer kallades in i det militära. Utbildningen var trettio timmar lång och den 7 juni 1939 var de första 20 ersättningsförarna färdigutbildade. De beslutade tillsammans att starta en bilkår och den 15 november bildades Göteborgs Kvinnliga bilkår. Efter att den första bilkåren startats spreds initiativet och snart fanns ett tiotal bilkårer runt om i landet. Idag, 75 år senare, fnns 60 aktiva bilkårer i Sverige. representanter från de första kårerna träfades den 1 maj 1942 i Stockholm. Där bildades Sveriges Kvinnliga bilkårers riksförbund, och Rangvi Torslow-Lundgren valdes till ordförande. Den kvinnliga bilkåren saknade till en början ekonomiska resurser och fordonsförarna togs inte helt på allvar. Men uppdragen ökade och förarna transporterade landstormsmän, evakuerade skolbarn, körde ambulans samt hjälpte till med fyktingtransporter. År 1943 fck förbundet bidrag från Arbetsmarknadskommissionen och två kurser på Göta trängregemente i Skövde kunde genomföras. Utbildningen utökades hela tiden och snart omfattade den förutom körning även motorkunskap och materielvård, sjukvård, orientering samt skytte. på 1950-talet minsKaDe värnpliktskullarna vilket gav armén ett stort behov av förare. Bilkåren fck då i uppdrag av Överbefälhavaren att utbilda bilförare till Försvarsmakten. Samtidigt ökade antalet bilkårer och medlemmar snabbt. Under mitten av 1980-talet genomfördes de första motorutbildningarna för hemvärnsbilkårister och 1991 inför bilkåren ett nytt utbildningssystem där utbildningen blir mer anpassad utifrån olika befattningar. Totalförsvarsutbildningen, TFU, särskiljs från grundkursen. Rikshemvärnschefen har vidare önskemål om att bilkåristerna ska utbildas i körning med släpvagn. För att fylla vakanta befattningar beslutar man att Bilkåren ska rekrytera förare med extra hemvärnsavtal. När hemvärnsunderrättelsekompanierna upprättas 2007 Vaksam, varsam, verksam. Bilkårens emblem symboliserar de tre V:na som står för organisationens motto. är behovet så stort som 240 fordonsförare. Idag utbildas fordonsförarna på personbil med lätt/tungt släp, tung lastbil, buss och bandvagn. UnDer många år var de Sveriges enda kvinnliga motororganisation men den 7 februari 2009 fattades ett historiskt beslut om att öppna upp bilkåren för alla och kåren byter samtidigt namn till Sveriges Bilkårers riksförbund. Intresset för bilkåren är stort och inom tre månader har mer än hundra manliga medlemmar anslutit sig till kåren. De senaste åren har intresset fortsatt att öka. Bilkåren hjälper till med en rad olika körningar och många bilkårister genomför olika specialuppdrag vid till exempel statsbesök, EU-konferenser eller mästerskap i idrott. Förare från Bilkåren deltar också vid internationella övningar och uppdrag. 30 motor FRIVILLIGA MOTORCYKELKÅREN F Frivilliga Motorcykelkåren, FMck, har sina rötter i Svenska Motorcykelklubben, SMK. Initiativtagaren var ofcer Stig Hasselrot vid Göta livgarde och tillsammans med ett trettiotal elitförare från SMK träfades de i det Bolinderska huset den 19 juni 1929 för ett första möte. Målet var att starta en klubb där medlemmarna kunde ställas till Försvarsmaktens förfogande. Motorcykelordonnanserna var snabba och smidiga samt hade förmågan att ta sig fram oavsett väglag och terräng vilket gjorde dem särskilt lämpade för att bistå samhället vid oväntade påfrestningar. Och med FMCK ville man visa att motorcykeln var ett fordon som hörde hemma i den moderna armén. Redan från hemvärnets start fanns också avsikten att FMCK skulle bistå med motorcykelordonnanser. inledningsvis var FMck ett ordensällskap där endast ett visst antal medlemmar godtogs. Men 1938 blev FMCK istället en frivillig försvarsorganisation och antalet deltagare var inte längre begränsat. Uppgiften för organisationen var att utbilda och träna motorcykelförare till det militära försvaret. Det var motorintresset och samhällsengagemanget som knöt samman medlemmarna. Inledningsvis fanns FMCK endast i Stockholm men 1940 vidgades kursverksamheten till bland annat Helsingborg och Göteborg. Det var dock inte förrän andra världskrigets slut som kurserna kunde genomföras fullt ut. Så småningom föddes tanken på att vidga organisationen och den 1 december 1952 fattades beslut om att införa egna FMCK-sektioner runt om i landet. De första egna kårmotorcyklarna av modellen 300 Albin Monark tilldelades FMCK 1956. I samband med FMCK:s 50-årsjubileum tilldelas de tusen stycken Jawa 255, senare följt utav Jawa 257 och Mc 258 (Husqvarna) som är den senaste kår- och ordonnansmotorcykeln. Under början av 70-talet beslUtas om att ändra FMCK:s namn till Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund och de tidigare sektionerna blir till kårer. Idag har FMCK 45 kårer utspridda över landet, runt 6 500 medlemmar och cirka 1 300 frivilligavtal med hemvärnet. Nya områden där mc-ordonnanserna kommer till nytta upptäcks hela tiden. Intensiva snöoväder, bränder eller stormar – det krävs inte mycket för att samhällets mest nödvändiga funktioner ska slås ut och i dessa sammanhang kan FMCK många gånger bidra med sin kompetens. Till en början var ungdomsutbildning, försvarsupplysning och trafksäkerhetsarbete huvuduppgiften för FMCK. Men under 1980-talet kom utbildningen att bli mer inriktad mot krigsplacering i Försvarsmakten. Från Mitten av 1950-talet diskuterade man kvinnors rättigheter i FMCK men inte förrän 1974 beslutades om att tillåta kvinnliga medlemmar. Sedan dess har utbildningssystemet utvecklats och en egen instruktörsutbildning har införts. År2001 instiftades också ett polskt samarbete där elever från Polen deltar i både vinterutbildning och FMCK:s instruktörskurs. I syfte att främja egenträning och att marknadsföra organisationen anordnas årligen ett fertal tävlingar runt om i landet. Nya områden där mcordonnanserna kommer till nytta upptäcks hela tiden. reFormer 31 KRETSAR & OMRÅDEN / FRIVILLIGA Under 1980-talet börjar hemvärnsförbanden benämnas som krigsförband och kretsar och områden omstrukturerades till bataljoner och kompanier. Våren 2000 har ungefär halva hemvärnet slopat de gamla benämningarna, då fnns 63 bataljoner/kretsar och 702 kompanier /områden i hemvärnet och endast 41 procent uppfyller helt sina kontrakt. I samband med befälsreformen 1983 får hemvärnsbefäl samma militära tjänstegrader som armén vilket ytterligare minskar skillnaderna mellan Hemvärnet och den övriga försvarsmakten. Frivilliga radioorganisationen, FRO bildas 1946 men först på 1970-talet påbörjas diskussionerna om att utbilda avtalspersonal för hemvärnet. 1976 antar FRO:s riksstämma en plan för att rekrytera och utbilda signalister till hemvärnet, sedan dess har ytterligare befattningar som exempelvis mekaniker, tekniker, ledninssystemsbefäl och driftledare tillkommit. den 28 oktober 1981 upptäcktes en sovjetisk ubåt, U 137, som gått på grund inne på militärt skyddsområde utanför Karlskrona örlogsbas. Även hemvärnet engagerades i några av ubåtsjakterna. Hösten 1987 larmas hemvärnet i Stockholm, ett ammunitionsförråd i Järna hade exploderat vilket gjorde att hemvärnet sattes att bevaka ett stort antal förråd. När gärningsmännen greps visade det sig att de stulit ammunition och därefter sprängt förrådet. En ny lag antas 1989 vilket innebär att kvinnor som genomgått militär grundutbildning kan antas som hemvärnsmän, fem år efter beslutet om att kvinnor får antas som ordinarie driftvärnsmän. 1991 påbörjas arbetet Med att integrera Frivilliga Flygkå- ren i Försvarsmakten och sedan 1993 har de haft i uppgift att rekrytera och utbilda fyggrupper. Från början är uppdraget en fyggrupp i var och ett av de 26 försvarsområdena. När försvarsområden omvandlades till militärdistrikt och sedan läggs ner blir benämningen istället hemvärnsfyg med totalt 32 fyggrupper. I samband med omvandlingen till 40 bataljoner och införandet av hemvärnsunderrättelsekompanier bildas även hemvärnsfygtroppar. Förutom spaning och rekognosering samt transporter av materiel och personal gör spaninssystemet TBOS, ta bild och sänd, att man i fygplanen kan direktöverföra fygbilder till hemvärnets staber. Två medlemmar av Frivilliga fygkåren, FFK, omkommer i en olycka i närheten av Skavsta fygfält utanför Nyköping 2001, den enda dödsolyckan. saMverkan Med Svenska Blå Stjärnan (SBS) utvecklas 1996 genom att deras medlemmar krigsplaceras i Djurskötargrupper, som knöts till hemvärnskretsarna. Andra frivilliga försvarsorganisationer som samarbetat med hemvärnet är Frivilliga automobilkårernas riksförbund och Svenska skyttesportförbundet som utbildar skytteinstruktörer. Till de senast anslutna avtalsorganisationerna är Försvarets personaltjänstförbund som har rekryteringsansvar för personalbefäl och fältpastor samt Svenska pistolskytteförbundet som ansvarar för befattningen ammunitionsman/bilförare. 32 j u b i l eu m NEDRUSTNING / DIREKTUTBILDNING N När HemvärNet firar sitt 50-årsjubileum 1990 är personalstyrkan 130 000, fördelat på 177 bataljoner/kretsar. Nya bestämmelser för skydd av samhällsviktiga anläggningar införs liksom befogenheten ”Skyddsvakt”. Försöksutbildning av bevakningslottor för hemvärnet påbörjas 1994 och benämningen “B-personal“ ersätt med “personal med avtal för uppgifter inom hemvärnet“. På befälssidan beslutar arméchefen att 100 reservofcerare får antas inom hemvärnet, i första hand som kretshemvärnschefer. I samband med att 1970 års hemvärnskungörelse ersätts med hemvärnsförordningen och Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet. År 1997 införs att en hemvärnsman skall ha genomfört minst 85 dagars militär grundutbildning innan han/hon antas. Försök med tre månaders grundutbildning av värnpliktiga för krigsplacering i hemvärnet genomförs på Smålands regemente i Eksjö. vid 60-årsjubileet Har personalstyrkan minskat drastiskt och uppgår till cirka 70 000 av målet på 125 000. Orsaken är inte bara det säkerhetspolitiska läget utan även att Driftvärnet minskat genom de statliga företagens bolagisering och att de värnpliktiga som fyller 47 år inte längre automatiskt erbjuds att gå med i hemvärnet. Den minskade hotbilden påverkar inte bara rekryteringen utan gör också att hemvärnets mobiliseringsammunition dras in 2002 eftersom det inte fnns beredskapsskäl för att förvara ammunition hemma. Försvarsbeslutet 2002 innebar nedläggning av ett stort antal förband och staber, det följande försvarsbeslutet 2004 medförde att invasionsförsvaret skrotades och ersattes med ett insatsförsvar. Som väntat försvinner inom hemvärnet sju miltärdistriktsgrupper och landets tre militärdistriktsområden, MD, behovet berlinmuren som restes 1961 kom att bli en av symbolerna för det kalla kriget fram till murens fall 1989. Försvarsmaktens perspektivstudie ger en dyster bild av ett framtida hemvärn. ska läggas ned. Istället övertar 12 förband, däribland Marinbasen och Helikopterfottiljen, med hjälp av 22 utbildningsgrupper över ansvaret för hemvärnsutbildningen och stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna. tsuNamiN i iNdiska oceaNeN som bland annat drabbat Thailand inträfar den 26 december med hundratusentals döda, däribland över 500 svenska. När det första fyget med avlidna svenskar landar på Arlanda och ett tjugotal hemvärnssoldater tar under ceremoniella former hand om kistorna med de avlidna i närvaro av anhöriga, kungafamiljen, statsministern och delar av regeringen. ett återkommaNde debattämNe är frågan om ett nytt namn på hemvärnet; under rikshemvärnstinget görs en kompromiss vilket innebär att Hemvärnet i vissa fall kan kompletteras med ”Nationella skyddsstyrkorna”. Försök med direktutbildning till hemvärnet påbörjas i Dalarna och på Gotland under 2006 och utbildningen inriktas i allt högre grad på strid i ort där de festa skyddsobjekt fnns. Rikshemvärnschefens insatsövning genomförs i Stockholm vid riksdagen och regeringen med ett tillfälligt sammansatt insatskompani. Året efter genomförs insatsövningen i Göteborg med inbjudna enheter från Danmark och Norge. HemvärNets persoNalstyrka fortsätter att minska och det beslutas om att antalet bataljoner ska minska till 60. Försvarsmaktens perspektivstudie ger en dyster bild av ett framtida hemvärn med endast 16 500 soldater. När försvarsberedningen lämnar sin rapport ”Försvar i användning” till regeringen i juni 2008 visar det sig att någon halvering av hemvärnet inte är aktuell. mariNt 33 S T R I D S B ÅT / S J Ö VÄ R N S K Å R E N sveriges första frivilliga motorbåtsfottilj i Göteborg bildas redan 1913. När hemvärnet grundas hade ytterligare 16 fottiljer tillkommit. Ett år senare övergår fottiljen i militär regi och får namnet Sjövärnskåren, SVK. Sjövärnskåren var fram till 1980-talet en del av fottans krigsorganisation innan kåren istället blir en frivillig försvarsorganisation. Till en början hade hemvärnsförband med marina uppgifter ansetts obehövliga i Sjövärnskåren. Flera ubåtsincidenter vid den svenska kusten uppmärksammas under 1980-talet. Eftersom Marinen saknar resurser för att göra insatser så söker sig många frivilliga till hemvärnet för att bygga upp särskilda förband med marina uppgifter. kåreN blir 1981 Sjövärnskårernas riksförbund, SVK RF. Och i april 1983 lämnas ett förslag för hemvärn med marina uppgifter in till överbefälhavaren. Ett förslag som kom att ligga till grund för verksamheten. Sjövärnskåren tog också på sig uppgiften att utbilda hemvärnssoldaterna inom bland annat navigation och maskinlära. Idag är en av deras uppgifter att rekrytera till hemvärnets befattningar; sjötransportledare, båtförare, maskinman och tekniker. Förbanden utrustades med transportbåt större, 200-båten, och några mindre båtar. Men på många platser använde soldaterna även sina egna båtar. Att hela fartygsbesättningar anslöt sig var inte ovanligt, vilket kunskapsmässigt var till stor fördel då besättningen kände till området och fanns tillgängliga större delen av dygnet. 1981 byter organisationen namn till Sjövärnskårernas riksförbund. på riksstämmaN för Sjövärnskårernas riksförbund 2001 beslutade man att ansöka hos Högkvarteret om att bli en avtalsorganisation och samma år antas också kåren. Idag har Sjövärnskåren runt 20 kårer utspridda längs Sveriges kust med sammanlagt 3 600 medlemmar. Hemvärnsförbanden med marina uppgifter bidrar till att förbättra både övervakningen av farleder längs Sveriges kuster samt insatsberedskapen. Kårerna har ett tjugotal marina fartyg av olika modeller vilka är utrustade för både militära och civila arbetsuppgifter. Våren 2004 beslutade ÖB om att stridsbåt 90 H skulle tilldelas hemvärn med marina uppgifter på försök i två år. Och under 2007 rensades hemvärnet på 200-båtar som istället ersattes med stridsbåt 90 H; En båtmodell som innebar stor förändring då den är extremt snabb och klarar av att transportera 18 stridsutrustade soldater. Sammanlagt fnns 17 stridsbåtar; sex hos Södertörngruppens sjötransportkompani och övriga hos Elfsborgsgruppen i Göteborg samt Blekingegruppen i Karlskrona. HemvärNsförbaNdeN med marina uppgifter samarbetar idag både med marinens fartyg samt Sjöinfocentralerna. Uppgifterna kan omfatta allt från snabba transporter, övervakning till att spana mot och identifera olika fartyg. Många av fartygen har certiferats av Marinens fartygsinspektion och är därmed MFI-godkända vilket möjliggör för insatser tillsammans med både Kustbevakningen, Sjöräddningen, brandmyndigheten och sjöpolisen. 34 st ö d i n s at s EFTERSÖK / STORMAR / ÖVERSVÄMNINGAR s Stöd till Samhället är och har varit en viktig del av hemvärnets verksamhet sedan starten 1940. Att Hemvärnet kan mobilisera personal och resurser på mycket kort tid har visat sig ovärderligt i många sammanhang. Under 2014 genomförde Hemvärnet 96 000 timmar stöd till samhället. Det handlar om allt från eftersök av försvunna personer till insatser vid naturkatastrofer, epidemier och olyckor. extrema väder som bland annat skyfall och översvämningar har blivit vanligare i Sverige de senaste åren och klimatforskning visar en uppåtgående trend. Under sommaren 2012 dränker skyfallen Småland. Som mest uppmäts 185 millimeter nederbörd i Hinshult i nordvästra Småland den 7-8 juli. Områdena kring Hultsfred, Mariannelund och sjön Hulingen drabbas värst. Byggnader översvämmas av vatten, vägar spolas bort och reningsverket vid sjön Hulingen hotas av miljökatastrof. Tidningarns benämner det en historisk översvämning och hemvärnet kallas in i räddningsarbetet. Soldaterna bygger vallar till skydd mot vattenmassorna som hotar reningsverket, sköter pumpar och bevakar invallningarna under nattetid. Totalt bidrar hemvärnet med 51 personer som sammanlagt arbetar 1 313 timmar. Under höSten 2010 hjälper hemvärnet till att rädda Dalslands kanal som hotas av översvämning. Invallning, evakuering, bevakning, brobyggning och trafkomläggning blev uppgifter för hemvärnssoldaterna. Hösten 2014 utfärdar SMHI klass 3-varning för höga vattenföden i Halland. Många av de boende i samhället drabbas hårt av översvämningen och 1 200 hushåll blir utan el. Hallands hemvärnsbataljon sätts in för att skydda samhällsviktig infrastruktur och insatsen pågår i tre dygn. Under 2014 genomförde hemvärnet 96 000 timmar stöd till samhället. Stormen GUdrUn drar in över Sverige i januari 2005. Sju personer omkommer i olyckor under stormnatten och ytterligare elva personer dör i samband med uppröjningsarbetet. Vägar blockeras och el- och telenät slås ut. I Kronobergs län saknar 420 000 hushåll el och runt om på landsbygden är människor isolerade i hus utan värme. Hemvärnets insats är omfattande och de bistår med både evakuering, skogsröjning och samhällsstödjande insatser. Totalt engagerar sig tusen hemvärnssoldater i insatsen efter stormen. en ny epidemi når Asien under 2003. En egendomlig sjukdom som drabbar höns och som till en början kalllas för ”kycklingkolera”. Snart inkommer rapporter om människor som insjuknat efter att hanterat döda fåglar. Miljontals höns nödslaktas och sjukdomen får namnet fågelinfuensa. Viruset smittar mellan djur, från djur till människor och befaras även kunna smitta människor emellan. Eftersom smittan kan spridas med fyttfåglar riskerar även Sverige att drabbas. I februari 2006 hittas fyra döda viggar i hamnen norr om Oskarshamn. Fåglarna visar sig bära på viruset och Sverige har fått sina första fall av fågelinfuensa. Iklädda gula skyddsdräkter och mask bistår hemvärnssoldater Jordbruksverket med att samla in döda fåglar i bland annat Oskarshamn och Åhus. Trots allmänhetens oro för smitta fnns ett stort engagemang från hemvärnssoldater och inom några veckor påträfas inte längre några döda fåglar. Den befarade epidemin uteblir. st ö d i n s at s 35 SKOGSBRAND / OL J ESANERING Sommaren 2008 brinner det kraftigt på fera håll i Hälsingland. I tretton dygn rasar en enorm skogsbrand i Hassela och från den 2 till 12 juni bistår hemvärnet samhället med 32 853 timmars släckningsarbete. Redan fyra timmar efter att det första larmet gått är Helsingebataljonen på plats i terrängen med 90 man. Elden rasade med våldsam intensitet och över tusen hektar produktiv skog brann upp i 40 meter höga lågor. Alla hemvärnets resurser används och insatserna bidrar till att rädda de festa byggnader i området. Ingen kommer till skada. en brand StartaS av en skogsmaskin söder om Öjesjön den 31 juli 2014. Fem dagar senare har elden spridit sig och utvecklats till den största branden i Sverige under modern tid. Inte förrän dag åtta lyckas man hejda spridningen av elden, då har byggnader för 600-700 miljoner brunnit ned. Hemvärnssoldater från bland annat Västmanland, Södermanland och Uppland deltar i släckningsarbetet. Insatsen pågår 4-27 juli och soldaterna drar slang, kör ut vatten och pumpar, ansvarar för både logistik, bevakning och för att sköta anvisningspostering. Sammanlagt deltar 1 100 hemvärnssoldater i det påfrestande dygnetrunt-arbetet. Hemvärnet hyllas för sin samhällsinsats. en natt i april 2000 inträfar en tågolycka i Borlänge och katastrofarm utfärdas. Fem tågvagnar med farlig gas har spårat ur på väg från Göteborg till stålverket SSAB i Borlänge. Omkring tusen människor evakueras och stadskärnan spärras av för att möjliggöra bärgning av vagnarna. Hemvärnet ansvarar för bevakning av avspärrningarna med hjälp av 90 hemvärnssoldater som i skift bemannar posteringar och en rörlig patrull. Både myndigheterna och borlängeborna är mycket tacksamma över insatsen. vid Upprepade tillfällen har Hemvärnet bistått samhället med oljesanering vid Sveriges kust, bland annat under insatsen av det största oljeutsläppet vid västkusten någonsin. Det är eftermiddag den 15 september 2011 när olja som driver in mot Tjörn upptäcks. Kustbevakningen tillkallas. Den svenska räddningsinsatsen påbörjas den 16 september och helgen som följer kartlägger personal från Hemvärnet oljeförekomsten på ett femtiotal öar. Sedan påbörjas det operativa arbete. I Omkring tusen människor evakueras och stadskärnan spärras av regnställ, med fasttejpade handskar och med olja upp till armhålorna packar hemvärnssoldater tusentals säckar med olja som bärs över öar och klippor för att sedan transporteras med fyg. Ett tungt och smutsigt arbete. Det blir en lång insats där mycket arbete krävs för att få bort 550 ton olja från klippor och vikar. den 5 april 2008 försvinner 10-åriga Engla Höglund spårlöst i södra Dalarna, bara några hundra meter ifrån sitt hem. Hennes cykel hittas inne skogen och snart påbörjas ett av de största eftersöken som någonsin genomförts. Södra Dalarnas hemvärnskompani är på plats morgonen efter försvinnandet och 50 hemvärnssoldater påbörjar skallgång. På eftermiddagen byter 50 nya soldater av och under natten fortsätter ett 20-tal hemvärnssoldater sökandet med hjälp av terrängbilar. I åtta dygn letar sammanlagt fera hundra människor efter Engla Höglund ute i svårframkomlig terräng. Men den 13 april får insatsen sitt slut när den mördade fickans kropp återfnns. 36 ledning HEMVÄRNSCHEFER / GUSTAF PETRI R RikshemväRnschefen ansvarar för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och dess utveckling. Han ger verksamhetsuppdrag till hemvärnets stridsskola och utbildningsförbanden avseende hemvärnsverksamhet samt inspekterar hemvärnsförbanden. Rikshemvärnschefen är ordförande i rikshemvärnsrådet och rikshemvärnstinget. Som stöd i sitt arbete i Högkvarteret har han rikshemvärnsavdelningen. Befattningen var från början benämnd hemvärnschef innan den ändrades till rikshemvärnschef. Gustaf PetRi började sin militära bana vid Första livgrenadjärregementet på Malmslätt. År 1936 blev han chef för Karlbergs Krigsskola fram till hemvärnets grundande. Gustaf Petri blev ordförande för den kommitté som utredde hemvärnsfrågan och sedan den förste hemvärnschefen som tillsattes. Petri deltog i arbetet med 1947 års hemvärnskungörelse som var aktuell fram till 1970. Under sina år som chef bidrog han till att göra hemvärnet till en stor folkrörelse. sven eRik allstRin började som underlöjtnant vid Norrbottens regemente. År 1941 blev han chef för Kronobergs regemente följt av en befattning som kommendant i Boden innan han 1947 tog över rollen som hemvärnschef. År 1948 ändrades titeln hemvärnschef till rikshemvärnschef. Sven Erik Allstrin mötte många uppgifter som satte kunskaperna på prov då han verkade under en tid då krigströttheten var utbredd i landet. Mycket arbete krävdes för att han skulle lämna ett fungerande hemvärn bakom sig. GunnaR BRinck börjar sin militära bana vid Skaraborgs regemente och tjänstgör som chef för Älvsborgs regemente. År 1952 tillsätts han som rikshemvärnschef där hans paroll var ”varje hemvärnsman en god skytt, varje skytt en användbar hemvärnare”. PeR kellin får 1924 sin första ofcersfullmakt vid Södermanlands regemente. Han hävdade hemvärnsmän- nens skyldighet att fullgöra sina uppgifter och såg till att förbanden fck realistiska och viktiga uppgifter med regelbundna övningar och krigsspel. kaRl Gustav BRandBeRG börjar som volontär vid Svea livgarde och utnämns till chef för Norrbottens regemente och senare som militärbefälhavare för Gotlands militärkommando. Brandberg tog initiativet till Hemvärnsmuseet och efter sin pensionering satt han som vice ordförande åt Sveriges civilförsvarsförbund. fRedRik löwenhielm blir som tjugoåring fänrik vid Livregementet till häst och tjänstgör bland annat som chef för Gotlands militärkommando. Under åren som chef genomförs en reform av det allmänna hemvärnet och driftvärnets krigsuppgifter. Hemvärnets vapenutrustning moderniseras och likaså uniformer, koktjänsten samt sjukvården. Under hans tid påbörjas även försöksverksamhet med kvinnor i stridande befattningar inom driftvärnet. kaRl eRic holm deltar som kadett i fnska vinterkriget. Innan han utnämns till rikshemvärnschef hinner han tjänstgöra både som bataljonschef på Livregementets grenadjärer, chef för Norrbottens regemente och arméstaben samt befälhavare för Södra militärområdet. Han genomförde en omorganisation av Rikshemvärnsstabens arbete, bland annat tillsattes en planeringssektion med uppgift att utreda hemvärnets framtida organisation. År 1982 inleddes också diskussioner med marinen och frågan om att inrätta ett hemvärn med marina uppgifter väcktes. RoBeRt luGn är som ungdom hemvärnsrekryt. Mellan 1977 och 1979 var han chef för Västra militärområdesstaben. Under hans år som rikshemvärnschef ökar kraven på hemvärnsbefälen och speciella beredskapsförband uppstår. Han ser även till att fullfölja det påbörjade samarbetet med marinen. laRs-eRik wahlGRen börjar sin militära bana vid Skånska dragonregementet i Hässleholm, 1953. År 1967 blir han kapten i Generalstabskåren och sedan även major. År 1970-1975 tjänstgör han i Södra militärområdesstaben och genomgår Försvarshögskolan samt är under en tid chef för den svenska FN-styrkan i Sinai. Efter att ha tjänstgjort i Norge blir han chef för Gotlands regemente. År 1988 förordnas han till rikshemvärnschef men uppdraget blir kortvarigt då han den 1 juli samma år tar befälet över den internationella styrkan i Libanon och utnämns till generallöjtnant. geneRaleR 37 R I K S H E M VÄ R N S C H E F Reinhold lahti arbetade som volontär vid Norrbottens artillerikår och fck 1954 sin första ofcersfullmakt vid Bodens artilleriregemente. År 1966-1968 var han placerad vid dåvarande Tekniska stabskåren och tjänstgjör som lärare och kurschef vid Militärhögskolan. Senare placeras han som chef för arméstabens utrustningsavdelning. År 1983 utnämndes han till chef vid Försvarets materielverk i Karlstad innan han övertog rollen som rikshemvärnschef. Jan-olof BoRGén engagerade sig i hemvärnet efter värnplikten vid I 20 i Umeå. Studier vid Militärhögskolan ledde sedan till tjänstgöring vid arméstaben och Försvarets materielverk. Vid 48 års ålder blev han regementschef för Bohusläns regemente och sedan även för Stockholms försvarsområde. Jan-Olof Borgén var under fem år chef för Svea livgarde och 1993 genomgick han internationell försvarshögskolekurs i London. Året därpå utsågs han till rikshemvärnschef. alf sandqvist föddes i Othem på Gotland 1945 och påbörjade sin militära karriär som fänrik 1969. År 1992 blev han chef för Skaraborgs regemente och försvarsområde och året därpå pansarinspektör vid Arméns pansarcentrum. År 1997 utnämns han till rikshemvärnschef och generalmajor. År 2000 valdes han in som ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin och blev samma år Arméinspektör vilket han var fram till 2005. Idag är han rikskårchef för Frivillga Automobilkårens Riskförbund. mats welff blev ofcer på P1 1970. Han har arbetat på Milostab S och på arméstaben. Åren 1995-1996 var han chef för Högkvarterets strategiavdelning och efter det tjänstgjorde han som chef för Hallands regemente och försvarsområde fram till 1998. Han blir sedan chef för Södra arméfördelningen till dess att han utnämns till rikshemvärnschef i juli 2000. Efter att han avgick år 2002 hängde han av sig uniformen och var fram till 2007 regiondirektör i Skåne. andeRs lindstRöm är ursprungligen pansarofcer från Göta livgarde. Han verkade fera år vid Södermanlands regemente och har bland annat varit ställföreträdande chef för Armétaktiska kommandot i Operativa insatsledningen, brigadchef vid I 13 i Falun samt chef för dåvarande operationsledningen vid Milostab Mitt. Han utses 2002 till rikshemvärnschef av regeringen och har även tjänstgjort som samverkansofcer vid US CENTOM. År 2007-2011 var han insatschef vid Högkvarteret. Sedan 2012 är han verkställande direktör för Stockholms lokaltrafk och Waxholmsbolaget. riksHemvär nscHefer 2005-07-01 – roland ekenberg 2002-10-01 – 2005-06-30 anders lindström 2000-07-01 – 2002-09-30 mats Welff 1997-10-01 – 2000-06-30 alf sandqv ist 1994-04-01 – 1997-09-30 Jan-olof borgén 1988-10-01 – 1994-03-31 reinHold laHti 1988-04-01 – 1988-09-30 lars-erik WaHlgren 1983-10-01 – 1988-03-01 robert lu gn 1981-01-01 – 1983-09-30 karl eric Holm 1971-10-01 – 1980-12-31 fr edrik löW enHielm 1968-10-01 – 1971-09-30 karl gust af brandb erg 1955-10-01 – 1968-09-30 Per kellin 1952-04-01 – 1955-09-30 gunnar brinck 1948-07-01 – 1952-03-31 sven-erik allstrin 1947-04-01 – 1948-06-30 sven-erik allstrin* 1940-07-01 – 1947-03-31 gustaf Pe tri* *HemvärnscHefer Roland ekenBeRG påbörjade ofcersutbildning i artilleriet vid A6 i Jönköping och tjänstgjorde där som plutonchef och kompanichef fram nedläggning 1985. Sedan dess har han både gjort FN-tjänst på Cypern, varit chef för artilleriets stridsskola, chef för Östra Arméfördelningen, chef för HKV/KRI Markstridsavdelning, kanslichef samt vicerektor vid Försvarshögskolan. 2005 fck han förfrågan från ÖB om att bli rikshemvärnschef och svaret blev ja. Läs mer på sid 42-43. 38 f o l k va l da MEDINFLY TANDE / HEMVÄRNSRÅD I I JunI 1940 utkom kungörelse nr. 408 från tryckeriet, det var hemvärnskungörelsen. Redan från begynnelsen konstituerades att ett hemvärnsråd skulle fnnas till hemvärnschefens, numera rikshemvärnschefen, förfogande. Detta hemvärnsråd med totalt nio ledamöter, bestod av representanter ur andra organisationer såsom SAF, LO med fera. Då det redan tidigt utfärdades bestämmelser om bildande av verks- och företagshemvärn blev stora delar av samhället involverade i hemvärnet. Då hemvärnet bildades vid en orolig tid, och dess struktur med råd och nämnder på olika nivåer fastlades redan i kungörelsen, var uppfattningen att det fanns ett stort demokratiskt stöd för hemvärnet. Det starka stödet tog sig många uttryck, bland annat genom LO:s ställningstagande där de uppmanade sina medlemmar till att ingå i hemvärnet. De svårIgheter som mötte hemvärnsledningen under den tid hemvärnet bildades var många. Den materiella tillgången i landet vid tidpunkten var svag då Sverige hade levererat stora mängder försvarsmateriel till det av Vinterkriget hårt drabbade Finland. En av de större svårigheterna var just tillgången på vapen och materiel. Det som vi idag känner som ”medinfytandesystemet” är resultatet av de erfarenheter som drogs under Hemvärnets tidiga år. Syftet med det ursprungliga hemvärnsrådet var att föreslå utvecklingsmöjligheter och förbättringar av hemvärnet. Det gjorde också att en demokratisk insyn fanns i den högsta hemvärnsledningen. År 1949 togs ett nytt steg i utvecklingen av medinfytandeverksamheten. Då beslutades att ett system mycket likt dagens skulle tillämpas. På central nivå bildades den centrala förtroendenämnden och man fastställer att rikshemvärnstinget med ombud ur Hemvärnet ska hållas vartannat år. Det första rIkshemvärnstInget hölls 1948 men ett embryo till rikhemvärnsting genomförs på Hemvärnets stridsskola i maj 1946, från 1952 till 1972 genomförs det på Karlberg och 1985 är första gången det hålls utanför Stockholm. År 1986 deltar den första kvinnan som delegat. Hemvärnsrådet befriades från sina uppgifter vid 1960-talets början och den centrala förtroendenämnden blir då det enda kontinuerligt arbetande medinfytandeorganet på central nivå, nämnden får under slutet på 1990- talet sitt nuvarande namn rikshemvärnsrådet och har status som en statlig nämnd under regeringen och försvarsdepartementet. Rikshemvärnsrådet består av 13 valda ledamöter som har personliga ersättare. Dessutom ingår ett antal adjungerade ledamöter som tillför den kompetens man behöver för tillfället. I dagens rikshemvärnsråd är det en kassör samt representanter från de frivilliga försvarsorganisationerna. leDarmöterna välJs av rikshemvärnstinget på en tvåårsperiod. Valberedningen som föreslår kandidater arbetar för att rikshemvärnsrådet ska spegla dagens hemvärn avseende bland annat ålder, kön och geografsk hemvist. Under rikshemvärnstinget samlas delegater från hemvärnråd i hela landet för att besluta om motioner som rör Hemvärnets utveckling inom ramen för medinfytandet. rIkshemvärnsråDet äger och förvaltar Hemvärnsmuseet i Vällinge och är dessutom ägare av Tidningen Hemvärnet, vilket innebär att ledamöterna även har ett arbetsgivaransvar. Hemvärnets insyn och påverkan i Försvarsmakten har utvecklats med bland annat tillsättandet av en hemvärnsombudsman 2006. tanken på att skapa ett hemvärnsmuseum väcktes inför hemvärnets 30-årsjubileum av dåvarande rikshemvärnschefen Karl Gustav Brandberg. Hemvärnets förtroendenämnd var positiv till projektet och man beslöt sig för att fnna en lokal ute på Hemvärnets stridsskola, HvSS. Efter samråd med skolchefen och utlåtande från Armému- f o l k va l da 39 R I K S H E M VÄ R N S R Å D E T / M U S E E T ”hög tid att för framtiden söka bevara hågkomsten av hur det svenska hemvärnet kom till och hur det utvecklats” karl gustav branDberg, rIkshemvärnschef seum beslutades om att inreda vinden i den Vita längan, numera Askgården. meD hJälp av bIDrag från Konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond för svensk kultur, Hemvärnets centrala förtroendenämnd och Hemvärnsrådets fond samt en avgift på 25 kronor per hemvärnsområde kunde arbetet påbörjas. Föremål, handlingar, uniformspersedlar, emblem och allt annat som bedömdes värt att bevara, samlades in och hemvärnsstabens arkiv genomsöktes efter handlingar av intresse. I mars 1972 stod ombyggnaden klar och lokalerna var redo att fyllas. Materiel inhandlades och modelldockor tillverkades. Försvarets materielverk bidrog med gåvor och ett samarbete inrättades med lottorna, bilkåristerna och Röda korset som bidrog med materiel till frivilligavdelningen. Lördagen den 23 oktober 1976 invigdes hemvärnsmuseet tillsammans med en nytillkommen kursgård på stridsskolan. Dåvarande rikshemvärnschefen Fredrik Löwenhielm, prins Bertil och ett stort antal gäster närvarade. Inför hvss 50-årsJubIleum, 1993, iordningställs museet av Tore Strand. År 2002 blir Lars-Gunnar Sederlin museiföreståndare och 2005 öppnar museet för allmänheten den sista onsdagen i månaden. Under 2009 överförs museet från Försvarsmakten till Sveriges Militärhistoriska Arv, SMHA, och öppettiderna utökas och försäljning påbörjas. Kerstin Reinholdsson anställs 2013 som biträdande museiföreståndare. Idag är Hemvärnsmuseet ett av 25 museum som ingår i SMHA, och har årligen runt 1 500 besökare. Under 2014 öppnade två tillfälliga utställningar ”Hemvärnsmannens skydd mot yttre hot” och ”Motorcyklar i kronans tjänst”. 40 ungdomar HEMVÄRNSPOJKAR / VETERANER d De yngre generationerna har alltid haft stor betydelse för hemvärnets verksamhet och redan på landstormens tid genomfördes utbildning av ungdomar. Det första hemvärnsförbandet som sattes upp vid Lunds katedralskola bestod till största delen av pojkar inte äldre än gymnasieålder. I samband med att hemvärnet bildas blev det också vanligt att pojkar följde med sina pappor på övningar och därigenom genomfördes länge en informell utbildning av de yngre. Ungdomar deltog under lång tid under vanliga hemvärnsövningar där de fyllde ut de ordinarie förbanden. Den första ungdomskursen anordnades i januari 1947 på Ljungbyhed och inom kort genomfördes även den första vinterlägerkursen vid Ånn. Utbildningen av ungdomarna skulle förbereda för kommande värnplikt och väcka ett intresse för det militära och hemvärnet med förhoppning om att ungdomarna återkom som hemvärnsmän. I juli samma år träder en ny hemvärnskungörelse i kraft där ungdomsverksamheten är en av nyheterna. Den 14-15 maj 1948 under ledning av löjtnant Begnt Carelius går hemvärnsungdomen sin första högvakt. Hemvärnets striDsskola anordnar sin första ungdomskurs 1951. Utbildningen för hemvärnsungdom genomfördes i tre steg: rekrytskola omfattande minst hundra utbildningstimmar, soldatskola och hemvärnsbefälsskola. Skoltecken i form av blå snedstreck delades, från 1958, ut för varje genomgången kurs. I samband med kursverksamheten på HvSS anordnades 1956 en hemvärns- patrulltävling, startskottet för Rikshemvärnschefens ungdomstävling som årligen anordnas på HvSS. I slutet av 1950-talet hade ungdomsverksamheten i hemvärnet sin blomstringsperiod då den största krigskullen, fyrtiotalisterna, ansluter sig till organisationen. Under några år har även hemvärnsungdomen en egen musikkår. Till en början kunde pojkar från 17 års ålder teckna avtal som hemvärnsmän. Men åldern höjs sedan till 18 år och all stridsutbildning före 18 års ålder förbjuds. 1990 undertecknar Sverige FN:s barnkonvention. Försvarsmaktens interna regler blir det som styr ungdomsutbildningen i hemvärnet. Under 2008 deltar tvåtusen ungdomar i hemvärnets verksamhet och samtidigt genomförs ett försök med en komprimerad grundläggande soldatutbildning för ungdomar som fyllt 18 år, där de som godkänns kan krigsplaceras i hemvärnet. På samma sätt som hemvärnet värnat om ungdomar värnar man om de kunskaper och den lojalitet som fnns hos dem som under lång tid deltagit i verksamheten. Den som varit ordinarie eller extra hemvärnssoldat under minst tio år kan av förbandschefen överföras till hemvärnsveteran. Veteranen får inte krigsplaceras och tilldelas inte personligt vapen, men får i fred behålla sin tidigare tjänstegrad. Hemvärnsveteranen tilldelas diplom och veterantecken till uniformen. Sammanlagt fnns runt tretusen veteraner i hemvärnet där majoriteten är mellan 61 och 70 år gamla. Utmärkelser ocH tjänsteårstecken. Även om hemvärnet formellt sett ingår i armén och utgörs av ett antal krigsförband, utgör dess historia liksom dess unika medinfytandeorganisation en bas för särskilda belöningar i form av medaljer, årtalsmärken med mera. Det första årtalsmärket fastställdes redan när hemvärnet fyllde fem år, i maj 1945. Hemvärnets kUngliga förtjänstmeDalj i gUlD är instiftad enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av dåvarande Hemvärnets centrala förtroendenämnd, numera rikshemvärnsrådet och tilldelas den som ”genom synnerligen betydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver”. Medaljen bäres m e da l j e r 41 U T M Ä R K E L S E R / TJ Ä N S T E Å R S T E C K E N Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans tilldelas den som gjort bragdliknande insatser i Hemvärnet. i band av blå färg med fem lodräta, gula två mm breda ränder. Den skall överlämnas under högtidliga former och åtföljs av ett diplom. Hemvärnets kUngliga förtjänstmeDalj i silver är instiftad enligt Hans Maj:t Konungens bemyndigande av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som genom mycket betydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver. Förtjänstmedaljen bärs i band av blå färg med fem lodräta, gula, två mm breda ränder. Den skall överlämnas under högtidliga former och åtföljs av diplom. Hemvärnets silvermeDalj meD lagerkrans är instiftad av rikshemvärnsrådet och tilldelas den som gjort bragdliknande insatser i Hemvärnet. Medaljen bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder. Medaljbandet är krönt med lagerkrans. Den skall överlämnas under högtidliga former och åtföljs av diplom. Hemvärnets bronsmeDalj meD lagerkrans tilldelas den som gjort en rådig aktiv handling i krissituation under tjänsteutövning i Hemvärnet. Hemvärnets silvermedalj med lagerkrans bärs i band av blå färg med två gula ränder i mitten. Medaljbandet är krönt med lagerkrans. Åtföljs av ett diplom. Hemvärnets silvermeDalj tilldelas den som genom be- tydelsefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet. Förslagsrätt tillkommer ledamot av hemvärnsråd på alla nivåer och hemvärnsrådet har bemyndigats att besluta om tilldelning. Centrala musikrådet beslutar om utdelning för hemvärnsmusiker. Medaljen bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder. För hemvärnsmusiker präglas frånsidan även med ett musiktecken. Åtföljs av ett diplom. Hemvärnets bronsmeDalj instiftades 2007. Den utdelas efter förtjänst för ” värdefull tjänstgöring ” och det fnns inte någon kvot som med silver- och guldmedaljen. Medaljen kan tilldelas en och samma person tre gånger, vilket markeras med metallstjärnor på medaljband och släpspänne. Medaljen bärs i band av blå färg med två lodräta gula, två mm breda ränder i mitten. Åtföljs av ett diplom. riksHemvärnscHefens silvermeDalj utdelas som tack för utförda betydelsefulla insatser avseende Hemvärnets utveckling. Silvermedaljen bärs i band av blå färg med fyra lodräta gula, två mm breda ränder. Åtföljs av ett diplom. riksHemvärnscHefens bronsmeDalj tilldelas den som genom värdefull tjänstgöring bidragit till att utveckla Hemvärnet utöver vad tjänsten kräver. En och samma person kan tilldelas medaljen max tre gånger, då med två stjärnor på medaljbandet för andra gången och med tre stjärnor för tredje gången. Bronsmedaljen bärs i band av blå färg med två lodräta gula, två mm breda ränder. Åtföljs av ett diplom. Hemvärnets HeDersskölD är instiftad 1976. Hedersskölden får efter rikshemvärnsrådets beslut i varje särskilt fall tilldelas företrädesvis myndigheter, institutioner, organisationer och företag samt undantagsvis enskilda personer som gjort Hemvärnet stora tjänster eller visat stort intresse för Hemvärnet och dess verksamhet. Skölden utgörs av ett på träplatta monterat hemvärnsvapen. Under vapnet fnns möjlighet att montera metallplatta för ingravering av mottagarens namn. Hemvärnet Delar dessutom ut plaketter inom förbandsverksamhet och medinfytande på riks- regional- och lokal nivå. Plaketten delas ut i valörerna guld, silver och brons. 1941 instiftades också hemvärnets tävlingsjetong. Medaljen som är i metall, 33 mm diameter, tilldelas som pris vid tävlingar som anordnats av hemvärnet och fnns i guld, silver och brons. Hemvärnets tjänsteårstecken tilldelas Hemvärnets personal som under angiven tid (5, 10, 15 år etc.) fullgjort sina tjänsteåligganden enligt gällande kontrakt eller avtal. Tjänsteårstecknet ändrar vart femte år utseende eller valör något och endast det senast erhållna tjänsteårstecknet får bäras. Hemvärnets veterantecken utgörs av en emaljerad sköld med hemvärnsemblemet och två förgyllda lagerkvistar. Det får utdelas till Hemvärnets personal efter fullgjort antal tjänsteår under en viss tid och vid en viss ålder. gUstaf Petri-meDaljen fnns i valörerna silver och brons och utdelas av Hemvärnsbefälets Riksförbund, HBR. 42 u t ru st n i n g BEVÄPNING / FORDON / RADIO n När arméN bytte till en ny fältuniform, m/58, med en sommarmodell, m/59, blev uniformsfrågan ett hett debattämne i hemvärnet. Istället för den nya uniformen tilldelas hemvärnet från 1964 omsydda m/37 och hemvärnsbefäl fck även m/60. Under ett rikshemvärnsting 1976 lovar chefen för armén att hemvärnet ska tilldelas m/59 med början 1977. De grå gubbarna i vadmalsuniform är ett minne blott. Beslut om att hemvärnsförbanden ska få fältuniform m/90 fattas 1993 och de kommande åren byts de gamla uniformerna ut. Den övriga utrustningen i 90-systemet, som regnställ och värmejacka, är utdelade i början av 2000-talet. Numera ingår även bärsystem 2000 med ryggsäck 35 L och sommaruniformen 90 Lätt. När stridsbälte 304 K ersätts med stridsselen 2003 och därefter med stridsvästen i början av 2010-talet så är skillnaden i utrustning mellan värnpliktiga och hemvärnssoldater små. Efter en häftig debatt beslutas 2002 att hemvärnet ska bära basker. trots deN sNabba teknikutvecklingen var trotjänaren gevär m/96, mausern, fortfarande den dominerande beväpningen bland hemvärnssoldater fram till 1970-talet. Efter hand utökas antalet soldater med automatkarbin 4 per grupp och driftvärnet tillförs ytterligare exemplar av k-pist m/45. Inte förrän 1995 är den sista mausern utbytt vilket innebär att den tjänstgjort 99 år i svenska Försvarsmakten. En stor förändringen när det gäller eldkraft är kulspruta m/58, ett välkommet tillskott 1977 och fortfarande ett av förbandens viktigaste understödsvapen. Pansarskottet ”Miniman” m/68 har ersatts med m/86 och 1981 börjar granatgevär m/48 ”Carl Gustaf” tilldelas hemvärnsförband i särskilt utsatta områden innan den tillförs alla förband. När specialisterNa ombeväpnas från k-pist m/45 till Ak 4 under 2004 innebär det att alla handeldvapen har samma kaliber. Undantaget är hundförare, mc-ordonnanser och fygförare som får pistol m/88 med kaliber 8 mm. Efter att patronlägeslås införts till Ak 4:an minskar antalet försvunna vapen snabbt, från cirka en per månad till fyra per år 2001. Ak 4 utrustas med rödpunktsikte 2003, före resterande delar av Försvarsmakten som har ak 5, och en 40 mm granattillsats tillkommer per grupp i insatsplutonerna. År 2009 fattas beslut om personlig utdelning av femtusen kortare kolvar och vapenrem 10 har nu ersatt den gamla läderremmen. Ungdomarna får 1 500 nya vapen 2002 med beteckningen 22 long och hemvärnets skarpskyttar som tidigare haft Ak 4 och kikarsikte med u t v ec k l i n g 43 N AT I O N E L L A S K Y D D S S T Y R K O R fyra gångers förstoring får prickskyttegevär 90. Vapenprov är obligatoriska sedan 2001 och 2012 införs ett nytt kompetensprov som innebär att vapenhantering ska testas inom en 24-månadersperiod. För att öka skyddsvakternas kompetens och vapenfärdigheter köper hemvärnet in skyddsvaktsträningsanläggningen Halvar från Norge. Den innebär att hemvärnssoldater övar skyddsvaktsmoment med skarp ammunition och interagerar med skådespelare på en flmduk. Hemvärnets patrulltävling som hölls för första gången 1941 återuppstår 2013 efter mer än tjugo års uppehåll. Tävlingen är tänkt att stimulera hemvärnssoldaternas militära kunskaper och fysiska färdigheter. HemvärNets ålderstigNa fordonspark med terrängbil 11, 13 och 20 samt bandvagn 206 får ett nytillskott genom personbil 8, ett grupptransportfordon som är specialanpassat till hemvärnet. Även sambandsutrustningen kompletteras med Rakel-apparater och en intern gruppradio med benämningarna radio 1183 och radio 1031/32. iNriktNiNgsprop0sitioNeN ”Ett användbart försvar” som röstas igenom 2009 innebär stora förändringar för hemvärnet. Antalet bataljoner minskas till 40 och personalstyrkan fastställs till 22 000, men 17 000 ska ingå i de nationella skyddsstyrkorna vilket är en ambitionshöjning. Hemvärnet ska dessutom bilda en territoriell basplatta och nya reformer och tillförsel av ny materiel är att vänta. Andra stora förändringar är att värnplikten är vilande i fredstid vilket innebär att rekryteringen till försvaret ska ske frivilligt. Tillgänglighet och användbarhet är nyckelord. Inriktningspropositionen innebär även mer kvalifcerade uppgifter; de nya målsättningarna innebär att hemvärnets huvuduppgifter fastställs till att bevaka, skydda, ytövervaka. Hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar. Fyra militärregioNer organiseras 2013 vilka leder hemvärnsförbanden vid militära insatser, de genomför även den återupptagna försvarsplanering vilket innebär att alla hemvärnsförband kommer att få förstahandsobjekt, exempelvis marina basområden eller skydd av fygbaser. De militärregionala staberna ansvarar även för regional säkerhetstjänst och samordnar de militära insatserna vid stöd till samhället. automatkarbin 4 b med rödpunktsikte och en 40 milimeter granattillsats tillkommer per grupp i insatsplutonerna. För att säkerställa rekryteringen införs tremånadersutbildningen GSU-hv 2009. Under 2009 rekryteras även för första gången på årtionden fer hemvärnssoldater än de som slutade. Den positiva trenden håller i sig trots att den försvarsmaktsgemensamma grundläggande utbildningen (GMU) som ersätter GSU, ger långt färre antal hemvärnssoldater än de planerade. Specialisternas utbildning byter namn till grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F) och utbildningstiden utökas från en vecka till två. Därutöver tillkommer minst en veckas utbildning i respektive befattning innan de liksom alla nyantagna hemvärnssoldater genomför en kort introduktionsutbildning och placeras i hemvärnsförbanden. i sambaNd med att tjänstgöringstiden ersätts med dygn i stället för timmar införs ett nytt utbildningssystem. Under den årliga krigsförbandsövningen gör soldater numera fyra dygn och befälen mellan fem till sju. För insatssoldater och befäl, de som ingår i Nationella Skyddsstyrkorna, genomförs även en särskild övning förband på fyra dygn per år. Nya och höjda ersättningsnivåer, bland annat premier efter fullgjort avtal, införs för hemvärnet från 1 januari 2010. Övergången till ett nytt utbildningssystem, innebär även hårdare regler för ledighet, för fullgjort avtal gäller max 6 timmars permission från den militära tjänsten. FörsökeN med hemvärnets underrättelsekompanier faller väl ut och sju permanenta kompanier upprättas som nationell resurs. Andra specialförmågor som tas fram är CBRN-plutoner, pionjärplutoner och trafkplutoner liksom tanknings- och laddningsomgång (TOLO-grupp). Även sjukvården i hemvärnet har utvecklats med bland annat taktiskt omhändertagande av stridsskadad och stridssjukvårdare ska införas i varje grupp på samma sätt som i övriga Försvarsmakten. Nya befattningar med bataljonsläkare och legitimerade sjuksköterskor säkerställer den medicinska kompetensen. let hal m sa l l IGR PB08 sk y dd st od ti va kni ny g r u bi l rv dn in g g ldater r so e fl GRK i be t ndu nin FÖRSVARSBESLUT / STARKT STÖD ak framtiden ve 44 yt o ng I vår fattas ett nytt försvarsbeslut och enligt den senaste försvarsöverenskommelsen innebär att Hemvärnet med de Nationella Skyddsstyrkorna behåller sin numerär och organisation med 40 bataljoner. I Försvarsberedningens rapport skriver man att det är centralt att det satta personalmålet om 22 000 soldater nås under inriktningsbeslutet och att man på sikt vill öka hela numerären. Är det då realistiska mål? Förra året dubblerades antalet nyrekryterade soldater till cirka sexhundra vilket innebär att vi i början av 2015 var uppe i 21 150 soldater. Efter årtionden av nedskärningar och allt färre hemvärnssoldater har 2010-talet inneburit ett paradigmskifte och efter den senaste omorganisationen pekar sifrorna ständigt uppåt. Orsakerna tIll det stOra intresset för hemvärnet är fera, inte minst att den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde har förvärrats. På långfredagsnatten 2013 och i oktober samma år genomför ryska bombplan simulerade attacker mot mål i Sverige. Våren 2014 ockuperas Krim och kriget i Ukraina inleds. Säkerhetspolisen går ut med att rysk militär underrättelsetjänst bedriver ”krigsförberedande verksamhet” i Sverige och allt militärt samarbete med Ryssland avbryts. I början av hösten bekräftar Överbefälhavare Sverker Göranson att ”Sverige har utsatts för en grov och oacceptabel kränkning från främmande makt” i Stockholms skärgård. Den stora insats hemvärnet gör vid branden i Västmanland får stort medieutrymme och det bidrar till att intresseanmälningarna till hemvärnet mer än fördubblas. det pOlItIska stödet för hemvärnet är påtagligt. Försvarsberedningens rapport förespråkar en ny satsning på hemvärnet med egen lokal grundutbildning på fyra till sju månader beroende på befattningsinriktning. Förslaget innebär att alla hemvärnssoldater som genomgått grundutbildning direkt utbildas för sin befattning, exempelvis på tunga vapen eller till stridsjukvårdare. Hemvärnets huvuduppgifter är i dag att skydda, bevaka och ytövervaka. När det gäller stöd till samhället framhåller Försvarsmakten att ”dagens system i huvudsak fungerar väl och att hemvärnsförbanden kan tillhandahålla av samhället önskade resurser”. Försvarsberedningen föreslår att hemvärnet utvecklar sin luftförsvarsförmåga med granatkastare, något som det redan pågår försök med i Dalarna, och man har föreslagit att fyra granatkastarplutoner fördelas över militärregionerna. I försvarsöverenskommelsen påtalar man särskilt att hemvärnsförbanden ska utveckla sin bataljonsledningsförmåga, tillföras ny radioutrustning och att man anskafar nya transportbåtar till det marina hemvärnet. Ni kan läsa mer om det i nummer 3. Även bland hemvÄrnssOldaterna märks de senaste årens utveckling. I en undersökning förra året angav hemvärnssoldaterna att följande påståenden stämde mycket starkt: ”Jag är stolt över att vara en del av Hemvärnet” och ” Jag känner stor samhörighet med Hemvärnet”. På frågan: Skulle du rekommendera dina vänner ett engagemang inom hemvärnet? svarade 92 procent av hemvärnsoldaterna ja. Hemvärnet är idag en territoriell basplatta i det svenska försvaret och kan se fram emot många fer jubileum. Gemenskap Samarbete ning Problemlös Resultat 5 1 0 2 n a l v Patrulltä (Hv Patrull) ts Patrulltävling ed till Hemvärne rm hä er jud inb sskola 2015 . Hemvärnets Strid ge 21–23 augusti Stridsskola i Vällin . lag 1 d me vid Hemvärnets lta de taljon inbjuds att Varje Hemvärnsba Information i korthet: • Tävlingen är 21–23 augusti 2015 • Ansök senast 15 juni • Mer info på www.hvss.hemvarnet.se • Leta upp HvSS på Facebook • Ansökningsblankett på hemsidan Tävlingsgrenar Facebook Behöver du ett lag? Besök HvSS sida på Facebook. Förutom uppdaterad info kommer vi ha en funktion på vår facebook sida där man kan leta efter intresserade kompisar. Lördag: Skjutning Ak 4 B Vapentjänst ksp m/58 Avståndsbedömning/avståndsbestämning Punktorientering Handgranatkastning Stridshinderlöpning Skjutning pansarskott 86, 9 mm övningsvapen Överraskningsmoment Lördag kväll/natt: Orientering i mörker Skjutning Ak 4 B Snabbmarsch Anmälan senast 15 juni INTRESSERAD AV HEMVÄRNET OCH DESS HISTORIA? Hemvärnets museum är en mycket viktigt del av vårt militärhistoriska kultur- arv och i syfte att stödja vårt museum så har föreningen Hemvärnsmuseets Vänner bildats. Föreningens ambition är att skapa ett nätverk av personer som är intresserade av museet och vill vara med och bidra till att utveckla och bevara museet. Stöd Hemvärnsmuseets Vänner så som enskild medlem, företags eller organisationsmedlem eller helt enkelt genom att skänka en slant. Medlemsavgiften erläggs en gång och den är fasställd till 100 kr för enskild och 500 kr för företag eller organisation (t.ex. en Hemvärnsförening). Vill du veta mer om Hemvärnsmuseets Vänner och museet så kan du kontakta: Jan Andersson jan.hv @ comhem.se har du vad som krävs? Upplev göteborg samtidigt som du genomför i Elfsborgsmarschen! Internationell 2-dagars marsch i Göteborg 13-14 juni 2015 www.ElfsborgsmarschEn.sE Vår kunskap – din trygghet dukter Sjukvårdspro Hjärtstartare sprodukter Brandskydd r Utbildninga www.sbsu.se • 070-287 39 88 SBSU SVENSK BRAND- OCH SJUKVÅRDSUTBILDNING Posttidning B Adressändring: Är du med i hemvärnet så kontaktar du din utbildningsgrupp, övriga mejlar adm@ tidningenhemvarnet.se
© Copyright 2024