1. No category

nati o n e ll a
s k yd ds s t yr ko r na
#4 –2011
Fordon på väg
I stridsställningen
Marsch i Nijmegen
Hundar
på hugget
Vi besöker patrulltävlingen Hv-skallet
www.tacupgear.com
besök oss gärna på facebook
fa k ta o m
h e m vä r n e t
Alla i hemvärnet är med
frivilligt. Personalen övar
mellan 4 och 13 dagar per
år beroende på befattning.
Uppfyller du ditt avtal får
du minst 3 500 kronor per
år. Du kan gå ur när du vill.
Hemvärnets viktigaste
uppgifter är att bevaka,
skydda, ytövervaka samt
stödja samhället vid
fred, kris och krig.
Hemvärnsförbanden
ska med mycket kort varsel
kunna sättas in över hela
landets yta. Med huvud­
delen inom 24 timmar efter
order och med tillfälligt
sammansatta enheter
inom 6 timmar.
2014 ska det finnas 40
bataljoner med cirka
22 000 hemvärnssoldater,
varav cirka 17 000 ingår
i de nationella skydds­
styrkorna.
Alla soldater tillhör någon
av de 22 utbildnings­
grupperna som finns
utspridda över hela landet.
Utbildningsgrupperna är
ansvariga för övningar
och utbildning.
Vill du gå med?
Gå in på hemvarnet.se
eller soldat.nu. Personer
som inte gjort värnplikt kan
bli specialister eller gå
tremånadersutbildningen
GMU.
hemvarnet.se
l e da r e / r i k s h e m vä r n s c h e f e n
Bättre planer
Så startar vi åter en ny ”termin”
i hemvärnsförbanden. När detta
skrivs har flera förband redan genomfört
KFÖ eller SÖF. Jag har besökt några av er
och tycker att jag ser en väl genomförd
verksamhet med ett gott deltagande. Jag
konstaterar vidare att man på sina håll har
ägnat alltför mycket tid till planering samtidigt som man hamnat i akut tidsbrist i
detaljplanering och förberedelser. Detta är
i sig en paradox. Här vilar ett stort ansvar
på Chef Förband (regementschefer etc,
red:anm) och våra utbildningsgrupper.
Krångla inte till det som inte är svårt!
Även om vi är mitt uppe i ”höstterminen” så var inte sommaren händelselös
heller. Många av er har gått utbildningar
för att utveckla er kompetens. Utbildningar som jag tror att ni har glädje av
även i er civila gärning.
f le ra av vå ra mu s i k k å re r har varit på
olika utlandsspelningar med mycket goda
resultat. Ett stort antal hemvärnssoldater har gått Nijmegenmarschen på ett
utmärkt sätt, och ungdomstävlingen på
HvSS hade i år ett ökat antal deltagande
lag. Hv-skallet och FM Hund har genomförts och vi tycker oss se en ökad kvalitet
på de olika ekipagen. När det gäller Hvskallet bör vi nästa år ha minst ett ekipage
från varje hemvärnsbataljon.
Nyligen har det genomförts en fältövning som handlat om skydd och bevakning av flygbas, en god mix av personal
ur hemvärnsförbanden, flygvapnet samt
utbildningsförband gjorde att vi nu har
en mycket bra bas för att gå vidare med
planering av denna viktiga uppgift som
hemvärnsförbanden har.
På försommaren deltog jag i
invigningen av förråds- och expeditionslokaler för hemvärnsbataljonen
i Sjuhäradsbygden – Älvsborgshu-
Glad höst!
set. Ett mycket bra exempel på hur det
kan ordnas för våra hemvärnsförband.
Under det kommande året genomförs ett
utvecklingsarbete om de infrastrukturella
förutsättningar för våra hemvärnsförband.
inom medinf lytandet genomförs i höst
Rikshemvärnsting. Glädjande är att det
inför tinget inkommit inte mindre än 76
motioner, Jag anser att detta är ett (av
flera) mått på er vitalitet och vilja att engagera er i hemvärnets utveckling. Rikshemvärnsrådet har nu ett omfattande arbete
med att behandla alla motioner innan
tinget sätter ”tänderna” i materialet.
Vi genomförde under september
ett ”stormöte” med de duktiga rekryterare
som är engagerade i rekryteringen till hemvärnsförbanden, och alla andra förband
också för den delen. Syftet är att inför
rekryteringen till GMU 2012
skapa gemensamma
grundförutsättningar och en gemensam bild av hur
rekryteringen skall
genomföras.
.
Roland Ekenberg
Rikshemvärnschef
Tidningen
h e m vä r n e t
# 4 o k to b e r 2 0 1 1
Å RG Å NG 7 1
i n l e da r e / T h e r e s e Å k e r s t e dt
Tillräckligt elak?
Det är svårt att skriva en bra inledare.
Varje gång är det bland det sista jag
gör före deadline. För att få lite inspiration frågade jag på facebook vad jag skulle
skiva om och ifall ni hemvärnssoldater
ville läsa en snäll eller elak ledare.
Därför kommer ni nu att få läsa min
elakaste ledare någonsin, en sammanfattning av saker som jag vet att många
av er är förbannade över (har utelämnat
materieltillförseln av utrymmesskäl):
● Det är inte OK att låta hemvärnssoldater
vara instruktörer på sina egna förbandsövningar. De ska öva i sin befattning, inte
kompensera för dålig övningsplanering
eller bristen på yrkesofficerare.
● Det är inte OK att använda hemvärnets
befäl som oavlönade yrkesofficerare och
låta dem göra det jobbiga förarbetet med
materielhantering och planering inför
övningar.
Besöksadress:
Banérgatan 62, Stockholm
Postadress:
Tidningen Hemvärnet
107 85 Stockholm
Telefon 08–788 75 00
Fax 08–664 57 90
till vidareutveckling och utbildning måste
alla i förbandet vara villiga att förnya sig.
● Det är inte OK att klaga på alla förändringar
som ska genomföras i hemvärnet innan man
vet vad de innebär. Ta reda på fakta och kom
med konstruktiv kritik i stället för att gnälla.
Chefredaktör
och ansvarig utgivare:
Therese Åkerstedt
08–788 97 38
red@tidningenhemvarnet.se
● Det är inte OK att låta befattningar på
utbildningsgrupperna stå tomma. Knappt
500 årsarbetskrafter har avsatts till att
utbilda hälften av Försvarsmaktens totala
numerär, då behövs varje person.
Stf ansvarig utgivare:
Lars Brink
Reporter/redaktionsassistent:
Jöran Lindeberg
08–788 97 15
reporter@tidningen
hemvarnet.se
● Det är inte OK att håna eller mobba
civilanställda i Försvarsmakten för att de
är med i hemvärnet.
● Det är helt OK att komma med fler förslag på saker som inte är OK, mejla eller
gå in på tidningens facebook-sida. ●
Korrektur:
Daniel von Sydow
Therese Åkerstedt
Chefredaktör
Grafisk form och layout:
Oktavilla
● Det är inte OK att specialister som
sjukvårdare, hundförare, stabspersonal,
mc-ordonnanser etc får rulla tummarna i
fyra dagar för att ingen tagit med dem i övningsplaneringen. Ordet ”tillämpad” övning
innebär att man ska tillämpa sina kunskaper,
inte öva radiotystnad eller rastning av hund.
Alla som är med i hemvärnet
får tidningen gratis. Vid fel
adress eller utebliven tidning
ska du kontakta din utbildningsgrupp som sköter hemvärnssoldaternas adressregister,
se hemvarnet.se.
● Det är inte OK att återanvända gamla
övningar som kanske fungerade bra
på 70-talet. Övningarna ska avspegla
att medelåldern i insatsförbanden
är under 30 år och att många av
soldaterna har internationella
erfarenheter.
Prenumerationer/friexemplar:
Myndigheter, organisationer
och personer vars arbete rör
hemvärnet/Försvarsmakten har
möjlighet att få tidningen gratis.
Kontakta redaktionen.
● Det är inte OK att vara med i
hemvärnet för pengarnas skull.
● Det inte OK att abonnera på en
befattning. För att motivera folk
Höj rösten
Den nya bloggportalen på
forsvarsmakten.se är ett sätt
för dig att göra din röst hörd.
4 H e m v ä r n e t
#4–201 1
!
Annonsbokning:
Searchfactory
Fredrik Karlsson
08-505 73 874
fredrik.karlsson
@searchfactory.se
TS-kontrollerad upplaga 2010:
29 500 exemplar
Vad tycker
du om
Tryck:
tidningen?
Sörmlands
s:
os
la
Mej
Grafiska AB
red@tidningen
hemvarnet.se
XX
14
20
26
i n n e h å l l / # 4 –2 0 1 1
Nyheter 6
Reportage: Ungdomstävlingen 20
Grafik: Stridsställning 34
Senaste nytt — från norr till söder.
Den femtionde upplagan av Ungdomstävlingen
gick av stapeln i regn och rusk.
Ta ställning i striden.
Landet runt 10
Insatser i Sverige.
Reportage: Nijmegen 26
Granskning: Fordon 14
Nijmegenmarschen i Holland lockar
5 000 militära gångare varje år.
Efterföljaren till terrängbilsgenerationen
börjar utkristallisera sig.
Reportage: Hv-skallet 30
Bruksschäfern Hickan berättar sin historia.
Intervju: Cecilia Sjöholm 16
Hon tog guld i marin femkamp i sommarens
militära världsmästerskap.
Nästa år påbörjas
utdelningen av
Skalplagg 08.
Kultur 38
Nya svenska böcker.
Tema: Stridsteknik 32
Erfarenheterna från Afghanistan utvecklar
stridstekniken.
Hemvärnet i bilder 18
Vad har hänt i landet?
Utrustning:
Uniform 36
Historia 39
Dag Hammarskjöld
och krisen i Kongo.
O m s l ag s f oto m a ri e w ilh e l m ss o n
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 5
nyheter
Oktober 2011
Militära bloggare
Försvarsmakten har nu lanserat sin egen bloggportal på blogg.forsvarsmakten.se. Där kan ni följa anställda soldater, officerare, olika vapengrenar
och skolor samt inte minst en insatsplutonchef i hemvärnet. Även ”vanliga”
hemvärnssoldater kan blogga om sin vardag.
600
Skriv en hemvärnslåt
blivande hemvärnssoldater ska rekryteras till GMU:n som
startar i januari 2012.
Rikshemvärnsrådet har utlyst en musiktävling. Orsaken
är att man under tinget 2009 antog en motion rörande
skapandet av en egen hemvärnslåt av modernt snitt som
komplement till Hemvärnets marsch. Sista dag 17 oktober.
f oto Johan S j ö d i n
tå = Therese Åkerstedt jl = Jöran Lindeberg
Bättre i bebyggelse
Hot, våld och skottlossning
är en del av vardagen. På
Markstridsskolan i Kvarn finns
Sveriges och Nordens största
strid i bebyggelseanläggning.
f oto j ö ran l i nde b erg
D
en officiella invigningen hölls i början av sommaren med representanter från bland annat Försvarsmakten
och Fortifikationsverket.
– Det är en stor dag för Försvarsmakten och en stor dag för MSS. Den här
anläggningen är ett riksintresse och ger
oss förutsättningar att träna i en modern
stadsmiljö. Det finns egentligen inte
någon motsvarighet i Norden på den här
nivån, säger Michael Claesson, chef vid
Markstridsskolan.
Under lyftning och
landning är Jas-plan
sårbara för attacker
med luftvärnsrobotar.
Basskyddet håller
fienden på avstånd.
nyheter
Skydda flyget från marken
Hemvärnet fortsätter att
samöva basskydd tillsammans
med flygvapnet.
F
#4–201 1
u nde r öv n i nge n gjordes bland annat
en förevisning av det kombinerade
indikations- och mineringssystemet CIM,
ett verktyg som hemvärnet haft till sitt
förfogande i åratal men sällan fick tid att
öva med innan KFÖ-systemet infördes.
Där hade flygvapnets personal mycket
erfarenhet att tillföra.
Mer om CIM kommer i nästa nummer
av Tidningen Hemvärnet. jl
nyheter
Ut och
rekrytera!
Nu finns flera nya rekryteringsbroschyrer tillgängliga på
förbanden. Kortfattade, begripliga
och i behändigt A5-format.
Hemvärnet är den enda
försvarsgrenen som fått en egen
broschyr – ”Med omedelbar verkan”. Undertiteln klargör:
”Vi skyddar Sverige”.
En annan broschyr, ”Nittio
dagar”, berättar om grundläggande
militär utbildning (GMU) och dess
upplägg med strimmor, som pågår
kontinuerligt, och projekt, som
pågår under ett visst antal veckor.
Dessutom finns ”Hårt och
mjukt”, med information om
ersättningar och förmåner vid
tjänstgöring inom försvaret. jl
Foto t herese å kers t ed t
gav tydligare
prioritet åt kapaciteten att kunna möta
militära anfall mot Sverige. Flygvapnet
har numera begränsade möjligheter att
skydda alla flygbaser samtidigt och
behöver därför stöd av hemvärnet.
– Hemvärnsbataljonen är en förutsättning, säger Stefan Kriegholm, krigsförbandsansvarig för flygbasbataljonerna.
Han tycker att övningen innebar ett
viktigt första steg mot att framöver kunna
genomföra en mer konkret samverkan.
Nu fortsätter den långa processen att
klara ut lydnadsförhållanden, samverkansformer och mycket annat.
försva rs b e s lute t 2009
ältövningen i Skillingaryd i början
av september innebar ytterligare ett
steg på vägen för att samöva med
flygvapnets marktrupper.
Under några dagar fick befäl från
landets alla hörn lära känna kolleger och
funktioner i den andra försvarsgrenen.
– En av de viktigaste punkterna är hur
vi agerar i våra förmågor – vad vi kan
6 H e m v ä r n e t
och inte kan, säger Susanne Samuelsson,
ställföreträdande stabschef för Norra
Smålandsbataljonen.
Det nästan en kvadratkilometer stora
samhället med 111 lägenheter och 44
hus är den första nivå 3-anläggningen i
Försvarsmakten där man kan strida på
kompaninivå. Totalt kan man öva cirka
150 soldater och 15 stridsfordon, eller 5
fristående plutoner. Förutom lös ammunition kan även simulatorer, färgmarkeringsammunition och skarp ammunition
användas.
För att få en naturlig stadsbild har man
förutom bostadshus även butiker, pubar,
vårdcentral, hotell och kyrka. Här finns
allt från kulisser, teknikhus och övningshus till ett sju våningar högt klättringsoch prickskyttetorn. Byggnaderna ska de
närmaste åren kompletteras med möbler
och simulatorsutrustning samt kameror
som ska kunna spela in hur ett förband
rör sig under övning. tå
En pluton blivande specialistofficerare och
ett stridsfordon 90 agerar förevisningstrupp
med hemvärnssoldater som B-styrka.
Se fler bilder på www.tidningenhemvarnet.se.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 7
kärror eller fordon där hundtransportburar kan
ställas in.
Andra önskemål är sovsäckssystem 2000, aktiva
hörselkåpor även till fyradygnsförbanden, knäskydd, skyddsglasögon (mot varma tomhylsor),
bättre kroppsskydd till bevakningssoldater,
gummistövlar med breda skaft, tre T-tröjor till all
hemvärnspersonal, samt (återigen), underkläder
för kvinnor.
Text: Jöran Lindeberg
Ersättningar
rerna fått svårt att publicera sig och att organisationens ”vi-känsla” därför minskat.
Från Lapplandsjägargruppen föreslår man att
en person i bataljonsstaben blir rekryteringsansvarig.
Sörmlands hemvärnsråd är missnöjt med ersättningen vid tjänstgöring med plikt, och menar
att soldaterna borde ersättas för sina faktiska
lönebortfall.
Östgöta hemvärnsråd påpekar att många åttadygnssoldater svårligen hinner med åtta dygn
om de till exempel börjar under hösten. Motionen föreslår att det ska bli möjligt att få ut halva
premien efter fyra dygns tjänst.
Ett annat förslag är att hemvärnet i likhet med
dess danska motsvarighet inför en egen sångbok,
eventuellt kompletterad med en cd inspelad med
hjälp av musikkårerna.
Arlanda insatskompani vill ha möjlighet till
digital rapportering i samband med övningar.
Argumentet om bristande säkerhet vid överföringen håller inte för en närmare granskning,
enligt motionen. Även här framhålls danska
hemvärnet som en förebild.
Några motioner handlar om höjda ersättningar
till vissa befattningar. En annan påpekar att
instruktörsarvodet i praktiken sänkts av inflationen sedan det fastställdes 1994.
En annan it-relaterad motion föreslår en utbildningsportal som ger översikt över Försvarsmaktens alla kurser. En annan vill ha en webbaserad
portal för hemvärnsbefäl för spridning av icke
känslig information. Försvarsmaktens intranät
Emil anses vara för komplext.
Info/rekrytering
Medinflytande
Östgöta hemvärnsråd vill ha ett eller två uppslag
i Tidningen Hemvärnet där lokalredaktörer enkelt kan publicera korta texter. Tidningens ökade
professionalisering under de senaste åren har en
baksida, menar man, nämligen att lokalredaktö-
En motionär vill förändra formerna för medinflytande eftersom hemvärnets struktur har förändrats. En bataljon kan nu omfatta 14 kommuner,
vilket innebär 14 representanter. För tungrott,
tycker förslagsställaren.
Avskaffa kravet på medlemskap i en frivillig försvarsorganisation för avtalspersonalen. Kravet
är otidsenligt, skriver motionären.
Aktiva hörselkåpor till alla är ett förslag.
Närmare 80 motioner från hela landet har kommit in till rikshemvärnstinget i november. Som
vanligt har materielfrågorna rönt störst intresse, men även utbildning och ersättningar engagerar.
Från Värmlands hemvärnsbataljon föreslås möjligheten att genomföra kompanistämmor med
råd i samband med krigsförbandsövningen sista
veckan i maj.
Attunda hemvärnskompani föreslår att de av
Röda korsets sjukvårdare som så önskar ska
beväpnas.
Materiel
Organisation
Gävleborgsbataljonen föreslår att stabspersonalen byter ak 4 mot pistol. Den förstnämnda är för
klumpig för stabstjänst, menar man. Flera andra
motioner är inne på samma spår.
En person från BohusDalgruppen föreslår att
kockgruppen lyfts upp från kompaninivå till
bataljonsnivå (något som på sätt och vis är på
gång i och med Fältjägargruppens prov med staboch trosskompani). Samma motionär föreslår
även en närskyddsgrupp på kompaninivå som
kan skydda staben.
Gävleborgbataljonen vill också ha en omställare
på högersidan av ak 4 som ett alternativ för vänsterskyttar. Man efterlyser även ett beslag som
gör det möjligt att förvara ak 4 med rödpunktsikte i befintliga vapenlådor.
Från Östergötland kommer ett förslag om att
införa befattningen instruktör. Nya skjutreglementen för ak 4 och pistol bidrar till högre krav
än någonsin på instruktörerna.
Några motioner frågar efter tekniska finesser
som gps till fordonen, laseravståndsmätare (ned
till plutonnivå), marin basradio till kompani- och
plutonstaber med marina uppgifter, samt tillförsel av persondatorer, radio 180 och pc-dartkablar,
Ett annat förslag är att hundtjänstinstruktörer vid
kompanistab ska ges möjlighet att krigsplacera
egen tjänstehund.
Andra vill ha vapen: granatkastare till bevakningskompanierna och automatgevär 90.
En soldat från ett skärgårdskompani föreslår försök med underrättelsekompanier inom hemvärn
med marina uppgifter.
Systemet för hundtransporterna lämnar tydligen
en del att önska. Man efterlyser hundtransport-
Beväpning av
sjukvårdare tas upp
i flera motioner.
Otidsenlig är ett adjektiv som återkommer i en
annan motion för att beskriva den ”pappershandling som vi i dag benämner hemvärnslegitimation”. I stället efterlyses en enhetlig och godkänd
id-handling med magnetremsa och chip.
Ett annat förslag är gratis vaccination mot
fästingburna sjukdomen TBE, något som vissa
utbildningsgrupper/förband redan erbjuder.
I och med införandet av Priosystemet upphör
möjligheten att krigsplacera yrkes- och reservofficerare i hemvärnets förband om de har en
placering på annat håll i insatsorganisationen.
Det vill en motionär från Skåne ändra på.
Det nya yrkesförsvaret innebär att en del förband
tappar några av sina bästa soldater, som väljer
att bli kontraktsanställda av Försvarsmakten. En
motionär från Vildmannabataljonen efterfrågar
bättre möjligheter för dessa personer att behålla
kontakten med sitt hemvärnsförband under tiden.
Utbildning
Även här dyker frågan om beväpning till Röda
korsets sjukvårdare upp (se ”Utrustning” ovan).
Ett sjukvårdsbefäl föreslår att sjukvårdare får vapenutbildning under tvåveckorsutbildningen för
avtalspersonal (GU-F). Därmed skulle de bättre
kunna skydda sig själva och de sårade, samtidigt
som det blir lättare för dem att omskola sig till
andra befattningar, menar hon.
Foto j ö ran l i nd b erg
Önskas: bättre materiel
och fler övningsdagar
Personalfrågor
Foto t herese å kers t ed t
nyheter
fattningsbeskrivningar till det nya Toem, vilket
saknas i dag och vållar förvirring.
Samma avsändare föreslår att utöka antalet
avtalsdagar för förbandschefer ner till tropps
nivå. Flera avtalsdagar är ett återkommande
tema. Andra förslag vill ha fler övningsdagar för
ledningsplutoner och bataljonsstaber, företrädare för avtalsorganisationer på bataljonsnivå,
bataljonsstabernas sektionschefer, personalbefäl
och ledningssystembefäl.
Medelpadsbataljonen föreslår att en gemensam
mall för utvärdering av krigsförbandsövningar
(KFÖ) och särskild övning förband (SÖF) utarbetas.
Från BohusDalsgruppen kommer ett förslag om
att insatssoldater borde få två extra kontraktsdagar. Detta för att varje år ha tid till att repetera
skyddsvaktsutbildningen.
Från Västerbotten menar en motionär att kvaliteten på instruktörsutbildningarna inom de olika
avtalsorganisationerna varierar mycket. Därför
borde man införa en gemensam utbildning för
instruktörer inom hemvärnet och frivilligorganisationerna, menar man.
Från Hallands hemvärnsråd efterlyser man be-
Läs alla motionerna i webbtidningen.
Förslag till ordinarie rikshemvärnsrådsledarmöter
1
2
3
(Röda förslag till omval):
1. Namn: Ingrid Almgard,
terrängbilsförare insatspluton, Hallandsgruppen.
2. Namn: Joakim Sandvold,
8 H e m v ä r n e t
#4–201 1
4
stridsledningsbefäl/chef
ledningslag 2, Upplandsoch Västmanlandsgruppen.
3. Namn: Thomas Widlund,
fordonsförare/fd bataljon-
5
6
chef, Livgardesgruppen.
4. Namn: Maria Rosqvist,
kvartermästare, Norra
Smålandsgruppen
5. Namn: Mats Ericsson,
7
8
kompanichef, fältjägargruppen.
6. Namn: Per Söderberg,
stf bataljonchef, Norrbottensgruppen.
9
10
7. Namn: Håkan Walldén,
stf kompanichef,
Livgrenadjärgruppen.
8. Namn: Kjell Wallgren,
stf kompanichef,
11
12
Lapplandsjägargruppen.
9. Namn: Johan Thomsson,
kompanistab/insatsplutonchef, Gotlandsgruppen.
10. Namn: Thomas Samuels-
son, tjänsteförrättande bataljonchef, BohusDalgruppen.
11. Namn: Johannes
Jeppsson, stabsmedlem,
Skånska gruppen
12. Namn: Margareta
Andersson, stabsgruppchef,
Elfsborgsgruppen.
13. Namn: Jan-Olov
Svensson, Centrala
musikrådet. (ej på bild)
Förslag till
ersättare:
(Röda förslag
till omval):
1. Robert Kartler,
Elfsborgsgruppen.
2. Richard Wachtmeister, Blekingegruppen.
3. Anders Åhlgren,
Norra Smålandsgruppen.
4. Carina
Blomqvist-Liljegren,
BohusDalgruppen.
5. Ola Nilsson,
Gävleborgsgruppen.
6. Olle Dahlberg,
Västernorrlandsgruppen.
7. Henrik Bäck,
Gävleborgsgruppen.
8. Kjell Berggren,
Västerbottensgruppen.
9. Tommy Malmstedt,
Skånska gruppen.
10. Jan Andersson,
Elfsborgsgruppen.
11. Tomas Andersson,
Skaraborgsgruppen.
12. Gunvor Ödman,
Blekingegruppen.
13. Tommy
Lundholm, CMR.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 9
nyheter
landet runt
Eftersök med
tragiskt slut
Hemvärnets insatser
Juni
10 H e m v ä r n e t
#4–201 1
Nya regler för
militära fordon
Överkalix. Soldater kallas ut för att leta efter en kvinna i 80-årsåldern som försvann
från Västra Lomträsk utanför Överkalix.
Hon hittas dock död cirka 1,8 kilometer från hemmet.
Tavelsjö
Helgum
Foto fredr i k ekskog
varje regemente eller motsvarande ska ha
en krisstödsgrupp tillgänglig. En militär
insatschef som ser behov av deras tjänster
kan kontakta vakthavande befäl. jl
Råneå
Gåltjärn
Älmhult. En 87-årig man förvinner
på midsommarafton i Älmhult i
Kronobergs län. Hemvärnet sätts
in.
Augusti
Hagfors. En 41-årig man
anmäls försvunnen från
Hagfors i Värmland. Han
hittas två dagar senare av
en hundpatrull.
Halmstad. Hemvärnet deltar i sökandet efter en 25-årig man i Frösakull, Halmstad. Han hittas först en
månad senare död i Skälderviken.
Polisen misstänker inget brott.
Axmar
Juli
Axmar. En kvinna i 75-årsåldern
försvinner från sitt fritidshus.
Hemvärnet deltar i letandet. Hon hittas dagen efter
av en skallgångskedja och
förs till sjukhus i Gävle.
Hagfors
Bengtsfors
Timmerdala
Nödinge. HemvärnssoldaNödinge
ter från Göteborg deltar i
eftersöket efter en försvunnen
person i Nödinge. Denne hittas
död. (Se artikel om
Halmstad
krisstöd till vänster.)
Sjöbo. En 83-årig kvinna försvinner efter ett besök hos en bekant i
Sjöbo i Skåne. Hemvärnet och frivilliga hjälper till. Hon hittas efter tre
dagar men avlider senare på sjukhus.
Mönsterås
Älmhult
Sjöbo
Helgum. Under två dagar bekämpar
ett 20-tal soldater från Västernorrlandsgruppen en skogsbrand i Helgum väster
om Sollefteå.
Tavelsjö. En 72-årig kvinna försvinner från
sitt hem i Tavelsjö nordväst om Umeå.
Soldater och polishelikoptrar sätts in i
sökandet. Hon hittas på morgon dagen
efter vid god vigör.
Mönsterås. Kalmar
läns hemvärnsbataljon arbetar under flera dygn
med att hjälpa
räddningstjänsten att släcka en
brand i Mönsterås
bruks flislager.
Bengtsfors.
Hemvärnet
kallas in för att
söka efter en
sexårig tysk pojke
i Bengtsfors, öster
om Åmål. Han återfinns
inom några timmar.
Gåltjärn. Hundförare och mc-ordonnanser
från Västernorrlandsgruppen deltar i sökandet efter försvunna bärplockare i området runt
Gåltjärn nära Härnösand. De både kvinnorna
hittas oskadda.
September
Råneå. En man i 60-årsåldern försvinner
från sitt hem i Råneå öster om Boden. Runt 25
personer från hemvärnet och polishelikoptrar
deltar i sökandet.
Har ni gjort en insats?
Mejla: red@tidningenhemvarnet.se
Försvarsmakten ser över reglerna för behörighet
att framföra militära fordon. Försvarsmakten har
i dag ett undantag från de civila körkortsreglerna
vilket innebar att man med B-körkort och rätt
militärt förarbevis kan framföra exempelvis tung
lastbil i Försvarsmakten. Detta undantag blir nu,
liksom värnplikten redan blivit, vilande från årsskiftet men kan aktiveras vid krigshot.
De redan utfärdade förarbevisen fortsätter
dock att gälla fram till 2017. En arbetsgrupp ser nu
över utbildningen av förare i Försvarsmakten och
hemvärnet, deras arbete förväntas vara klart före
årsskiftet. TÅ
300
tecknade avtal har Försvarsmakten med
tidvis tjänstgörande soldater och sjömän.
Inte 2 700 som man tidigare uppgivit.
Foto Jan E r i k N ord b erg
J
k r i s stö d sg r upp e n o ch MIC beslöt att
komplettera de samtal som redan skett,
denna gång med en medlem av krisstödsgruppen närvarande i varje grupp.
– Vi lämnar aldrig en plats utan att
få klart för oss att alla som fått stöd är
nöjda, säger Jonas Rynner.
Ibland har folk ännu inte tagit in vidden av det som hänt när krisstödsgruppen är på plats. De kan också känna sig
obekväma med att prata om sina känslor
inför andra. Det finns också möjlighet till
enskilda samtal på plats.
– Krisstödsgruppen lämnar också ut
sina telefonnummer till alla, så att man
när som helst på dygnet kan ringa och
prata. Vi är alla olika som individer och
reagerar på olika sätt.
Överkalix
Timmerdala. Polisen ber om hjälp av
hemvärnet för eftersök av en försvunnen
person i Timmerdala söder om Mariestad.
När styrkan anländer till brytpunkten har
dock personen återfunnits.
Starka och obehagliga upplevelser riskerar att lämna sår
i själen. Men hjälp finns att få.
ohn Malkki från
Elfborgsgruppen
var militär insatschef (MIC) under
ett eftersök i Nödinge
ett par mil nordost
om Göteborg. Han
fick snart anledning
att begära hjälp av
krisstödsgruppen
på Försvarsmedicincentrum.
– I och med att
John Malkki var
den eftersökte påmilitär insatschef
träffades död bad jag under eftersöket.
dem att komma ut.
Under tiden lät han de olika söktäterna
själva tala igenom händelseförloppet.
Efter två timmar anlände tre personer ur
krisstödsgruppen, däribland major Jonas
Rynner .
– All heder åt den militäre insatschefen som redan satt grupperna att prata om
det här på eget initiativ, säger han.
n y h e t e r / n ot i s e r
Att kunna framföra marschmusik under pågående marsch är ett krav.
Fortsatt klang för Hallands musikkår
Hemvärnets musikkår Halland passerade
nålsögat och får fortsätta spela i statsceremoniella sammanhang, till exempel representera
Sverige utomlands. Det beslutade Försvarsmusikens inspektörer efter en besiktning den
18 juni.
– Musikkåren har under lång tid övat intensivt
Rekrytering för proffs
På Luftstridsskolan i Uppsala samlades hemvärnssoldater från hela landet i mitten av september för att vässa sina kunskaper i rekrytering.
Försvarsmakten har tagit fram en rad nya rekryteringsverktyg, som containrar, broschyrer samt
annan informationsmaterial. Fältrekryterarna
fick även handfasta tips på hur man uppträder
och bemöter potentiella kolleger. Tanken är att
det två dagar långa rekryteringsseminariet ska
bli årligt återkommande.
M
I
T
VÄST
Y
NORD
Benämningen på de
fyra nya regionerna för
territoriell ledning som ska
inrättas 1 januari 2013.
Ingen radio tystnad
Försvarsmakten
har dragit i gång
en stor kampanj
för rekrytering till
hemvärnet. Kampanjen är inriktad
på lokala medier,
vilket innebär att
du kan ha hört
reklamen i din
lokala radiokanal.
för att klara inspektionen, sade kårchef Jan
Norén i ett pressmeddelande.
Inspektörerna besöker med jämna mellanrum musikkårerna, som då får visa upp en
fingerad högvaktsceremoni. Ett misslyckande får
dramatiska konsekvenser – förlorad status som
hemvärnsmusikkår. jl
Kris för 18 -åringar?
För att höja krisberedskapen har Sveriges
totalförsvarspliktiga 18-åringar fått en folder
om hur de kan förbereda sig
när en kris inträffar. Kampanjen ”Redo?” anordnas av Myndigheten
för samhällsskydd
och beredskap
(MSB) i samverkan
med Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten.
Bästa patrullhunden
I början av oktober hölls Försvarsmaktsmästerskapet för Patrullhundar i Marma. Arrangör
var Svenska Brukshundklubbens Försvarsmaktsgrupp och ett 30-tal ekipage deltog,
de sex främsta ekipagen kom från hemvärnet.
Noterbart är att de tjugo främsta alla hade över
900 poäng av totalt 1 200.
1:a Merja Söderlund och Strömsholms Dundra,
1 067 p
2:a Annelie Damberg och Försvarsmaktens
Cezzan, 1 061 p
3:a Viljo Heikkilä och Lövlunds Fixxa, 1 053,5 p
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 11
foto A L E X A N DER K A R L S S ON/COM BAT
C A M ER A / F Ö R S VA R S M A K T E N
n y h e t e r / f ö r s va r s m a k t e n
Carolina Nordvall
från Upplands- och
Västmanlandsgruppen
paddlar för VM-guld.
Nya stridsvästar
i Afghanistan
f oto G ö r an K ron, F M I F
Världsmästare
i marin femkamp
Två hemvärnssoldater tog guld
i militära världsmästerskapen
i Brasilien i juli.
– Cissi har världsrekordet i livräddning och jag har världsrekordet i hindersim, säger Carolina Nordvall.
ingår hinderbana,
livräddning, hindersim, sjömanskap
och amfibielöpning (löpning och kanot).
Vinsten gav Sverige guldmedalj
nummer två i mästerskapet. Dagen före
tog Anna Normann från Lv6 i Halmstad
hem gevärsskyttet med 597 poäng av 600
möjliga.
Även herrarna gjorde bra ifrån sig,
men blev utan medaljer. Vid de militära
världsmästerskapen tävlade 7 000 idrottare i 23 grenar. jl
i m a r i n fe m k a mp
T
ävlingen ägde rum i Rio de Janeiro
i Brasilien. Carolina Nordvall från
Upplands- och Västmanlandsgruppen och Cecilia Sjöholm, Södertörnsgruppen, ingick i vinnarlaget i marin femkamp
tillsammans med Edith Blomqvist från
Marinbasen. De visste att guldet låg inom
räckhåll, men också att kampen skulle bli
hård. Inför sista grenen – amfibielöpning
– låg de trea. Men tack vare oväntat bra
löpinsatser gick de om konkurrenterna.
Annars är de båda hemvärnssoldaterna
starkast i vattnet.
Nya stridsvästar levererades under sommaren
till svenska soldater i Afghanistan. Västen,
SV 2008, är en förserie som ska utvärderas
internationellt och nationellt innan huvudbeställningen, väst SV 2012, förväntas komma
under 2012. Den är i den planerade enhetsfärgen
grön/beige, består av rigg och fickor som går att
anpassas efter befattning, uppgift och klimat och
är utformad för att sitta tajt mot kroppen. Själva
riggen kommer i två storlekar och ryggdelen kan
enkelt tas bort så att västen görs om till gördel
utan att man behöver flytta på magasinsfickor.
Placeringen av fickor kan anpassas efter soldatens önskemål.
Västen ingår i ett system, Personligt Ballistiskt
Skyddsutrustningssystem (PBSUS) som består av
väst för dolt bärande, väst för yttre bärande samt
förstärkningsskydd, tilläggsskydd och specialskydd (IMF-skydd). TÅ
Arménytt återuppstår
I det första numret av nygamla
Arménytt kan du läsa om markstridskrafternas utveckling samt funktionsfrågor som rör armén, exempelvis
ny materiel och nya system. I första
numret kan du bland annat se bilder
på nya stridsvästen och läsa en längre
artikel om OMLT i Afghanistan. Du
kan ladda ner den digitala tidningen i
pdf-format på forsvarsmakten.se genom att söka
på ”arménytt”. TÅ
Missa inte
Intervju med Cecilia Sjöholm på sidan 16.
Inte i detta nummer heller …
D
et är med tilltagande ointresse som
jag bläddrar i nr 3/2011 av Tidningen Hemvärnet och konstaterar:
nähä, inte något i detta nummer heller.
Jag letar nämligen efter artiklar, reportage
eller notiser om hemvärnsmusiken. Till
sist hittar jag på sidan 17 en liten bild på
en munspelande fältpräst och en fiolspelande batch med texten: ”… Bataljonspastorn Hans Lundin och bataljonschefen
Larserik Glännerud stod för musiken.” Att
det vid samma tillfälle de facto fanns en
hemvärnsmusikkår på 48 personer som
spelade ceremonimusik och underhöll
soldaterna i fält har uppenbarligen gått
redaktionens ögon förbi.
I hemvärnets organisation ingår musikkårerna med egna förbandsnummer i
insatsstyrkan. Jag konstaterar också att
många företrädare för hemvärnet, alltifrån
brigadgeneralen Ekenberg till enskilda
kompanichefer, i olika sammanhang
uttrycker sig positivt om hemvärnsmusiken och om den kvalitet med vilken
musikkårerna löser sina uppgifter. Men
i Tidningen Hemvärnets värld existerar
F oto T h e r e s e Å k e r st e d t
En av svenskarna som ingår i styrkan i Afghanistan där
man fått den nya stridsvästen.
i n s ä n da r e / # 4 2 0 1 1
Det är för lite musik i tidningen tycker en läsare.
Här är Skaraborgs musikkår som ni kan läsa om
i reportaget från Nijmegen på sidan 26.
tydligen inte hemvärnsmusiken. Det är
åtminstone ytterst sällan som det publiceras något om hemvärnets musikkårer.
I stället synes redaktionen ägna sin tid
åt fältreportage, där kulor och krut är de
viktigaste ingredienserna.
de t ä r b ra at t t id och kraft ägnas åt att
visa hemvärnet i vardagen, men bevakningen måste omfatta hela verksamheten.
Inte bara det ”gröna” hemvärnet. Vi är
trots allt drygt tusentalet hemvärnsmusiker som understundom gärna läser något
även om vår verksamhet.
Naturligtvis är det enkelt att kasta tillbaka ett sådant önskemål och säga: ”Skriv
något själv då!”. Men för mig handlar det
mer om hur tidningens innehåll planeras
än om enstaka artiklar. Jag skulle därför
gärna se en fast avdelning, till exempel
under vinjetten musik, med material om
hemvärnsmusiken. Det skulle säkert trigga
musiker till att bidra med material. Då blir
även mitt exemplar av tidningen läst och
redaktionen kanske undviker sådana fatala
misstag som att reducera en hel musikkår
Mikael Prenler
till två personer.
Hemvärnets musikkår Borlänge
Chefredaktören svarar:
J
ag har tidigare fått kommentaren
att vi inte skriver om musikkårerna.
Den som bryr sig om att kontrollera
innehållet i tidningen kan se att vi i alla
nummer under 2010 samt 2011 haft minst
en notis, och/eller en bild om er verksamhet – ofta mer.
Uppslaget ”Hemvärnet i bilder” är ett
sätt att ge plats för intressanta/vältagna/
annorlunda bilder – det är inte att dokumentera verksamheten på en viss plats.
Med ditt resonemang skulle bilden ovanför musikanterna antyda att Älvsborgs 1:a
och 2:a insatskompanier bara består av två
soldater med grg eller att det enda de gör
under SÖF:en är att springa, strida och
vårda vapen, för att det är det enda som
är väpnad
strid, med ”kulor och krut”, och därför är
det naturligt att detta får störst utrymme
i tidningen. Det gör inte att all annan
verksamhet/specialisttjänst inte förtjänar
uppmärksamhet. Antalet förare i hemvärnet är exempelvis större än antalet musiker (som står för mindre än fem procent
av numerären) och vi försöker medvetet se
till att alla specialistområden/kompetenser får plats i tidningen under ett år – det
betyder inte att vi alltid lyckas med detta.
Att just musiker skulle få en fast avdelning kan vara ett sätt att öka intresset
för att skicka in material, men skulle i så
fall alla ”specialister” få det i relation till
antalet befattningar? Vår målsättning är
att göra en tidning som är intressant för
alla i hemvärnet men det är omöjligt att
tillgodose allas önskemål. Therese Åkerstedt
Kommentarer om Försvarsmaktens radioreklam:
Radioreklamen för hemvärnet är som
vilken "schamporeklam" som helst. Lovar
mirakel men i verkligheten blir det annat. Vi har
ju inga vettiga övningar att erbjuda "nykomlingarna". Att sitta med armarna i kors på en KFÖ är
ju inget som någon längtar efter.” Anonym
Det viktigaste med denna reklamen samt
bland annat den som körs på aftonbladet.
se just nu är att hemvärnet nu tar plats i medierna
och samhället på helt annat, modernare, fräschare sätt. Det är här vår målgrupp får sina intryck och
inte där vi tidigare gör mycket av vår rekrytering.
Väntar otåligt på den första tv-reklamen.” Martin
syns på bilden eller nämns i bildtexten?
Jag tror läsarna är lite smartare än så.
De som träffat mig vet dessutom att jag
är mycket positiv till musikkårerna, trots
att mitt musikaliska kunnande är bristfälligt. Man kan däremot diskutera vad/hur
man skriver om musikkårerna så att det
blir intressant även för dem som inte kan
namnet på alla låtar/marscher som man
räknar upp i ett typiskt referat från en spelning. Allt som skickas till tidningen lägger
vi med få undantag ut på webbtidningen
om det inte får plats i pappersversionen.
he mvä r ne t s huv u duppg i ft
c i t e r at
Svensk soldat förlorade benet
Under ett uppdrag vid byn Chimtal, fyra mil
väster om Mazar-e-Sharif, blev en grupp med
svenska soldater beskjuten. En granat träffade en
av soldaternas ben och benskadorna var så svåra
att man tvingades amputeras benet på det tyska
fältsjukhuset i Mazar-e-Sharif.
12 H e m v ä r n e t
#4–201 1
Under den efterföljande striden dödades
minst en motståndare samt en afghansk polisman.
Ni kan läsa mer om händelsen i artikeln
”Striden – verklighet i Afghanistan” som publicerades 31 augusti på forsvarsmakten.se. TÅ
Testa din personlighet?
Med hjälp av Försvarsmaktens appar för Iphone
och Android kan du göra deras test PIIM: personlighet, identifikation av hot, impulskontroll och
minne.
Det finns ingen tydlig front utan fienden
kan dyka upp där man minst anar det
och då gäller det att kunna bita ifrån om man vill
överleva.” Martin
En läsare på tidningenhemvarnet.se är kritisk till
förslaget att ombeväpna stabspersonal till pistol 88.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 13
g r a n s k n i n g / fordon
Vad tycker förarna?
fordonsförare med
förarbevis på terrängbilarna och bandvagn 206. Under sin KFÖ körde hon
plutonsstaben i ledningsfordonet.
– Minibussarna är underbara jämfört med terrängbilarna, stridsvärdet
blir bättre när man kan åka bekvämare.
Det är lättare att ta sig i och ur för
mig som förare, och man kan sitta bra
med stridsutrustning. Man blir inte så
trött när man kört i fyra dagar.
t he re s e j oh n z on ,
Någon nackdel?
– De är lite låga jämfört med
terrängbilarna så framkomligheten
blir sämre i terrängen men de är bättre
än vanliga minibussar och man kan
komplettera med bandvagnar.
Vad tyckte plutonstaben?
Det nya testfordonet Mercedes Spring i trupptransportversionen 519, som civilt kräver C-körkort, med en släpkärra för den gemensamma plutonsmaterielen.
Dan Gommel visar en av de två vapenlådorna i det specialbyggda lastutrymmet.
– De ville inte ha tillbaka de gamla
bilarna, den här är mer funktionell.
Något annat du gillar?
Snart beställs de nya fordonen
Nu börjar efterföljaren till terrängbilsgenerationen att utkristallisera sig, minibussen Mercedes Sprint 519 och 319.
Text och foto: Therese Åkerstedt
et är ingen terrängbil
utan en stor minibuss
med fyrhjulsdrift och bra
framkomlighet. För att klara
nationella skyddsstyrkornas
uppgifter behövs det ingen terrängbil eftersom vi använder det allmänna
vägnätet i 99 procent av fallen. Man kör
inte ända fram till objektet när man ska
ta det utan sista biten går vi med vapnen,
säger Dan Gommel på Dalregementsgruppen som ansvarar för fordonsförsöken
tillsammans med Skaraborgsgruppen.
Man kommer inte att byta ut eller ersätta bandvagn 206 utan behåller dessa för
att ha kvar terrängkapaciteten, något som
är särskilt viktigt för Norrlandsförbanden.
Varje grupp har en egen minibuss (519)
med en extraplats för hundförare, plutonchef eller annan personal som tillförs
gruppen. Dessutom finns det ett lednings14 H e m v ä r n e t
#4–201 1
fordon (319) för staben vilket innebär att
det blir totalt fem fordon per pluton.
n ä r de t va r k l a r t att Mercedes Sprint
var ett av testalternativen möttes det inte
direkt av jubel.
– Aldrig, skrek jag. Sprinten är den
värsta bil jag vet, berättar motorinstruktören Dan Gommel.
De tidigare versionerna av Sprint som
använts i Försvarsmakten har haft stora
problem med växellådan. Till skillnad
från tidigare är det nu en vanlig automatisk växellåda och Dan Gommel har helt
ändrat uppfattning. Han räknar upp en rad
fördelar med minibussen:
– Det är en standardbil, vilket innebär
att det finns reservdelar och verkstäder
över hela landet. Den är tillräckligt stor
för att rymma en grupp med stridsutrustning och den har tillräckligt bra framkom-
lighet. När vi testade den förra vintern
kunde den ta sig fram i 30 centimeters
snö på oplogad skogsväg.
– Nackdelen är att storleken på fordonet kräver mer kunskap och utbildning av
föraren.
Alternativet Ford Transit klarade inte
lastviktskravet och är trängre, lägre och
har ingen automatisk växellåda.
– Automatisk växellåda är en fördel när
bilen är så tung, man kan inte slira sönder
Den är
tillräckligt
stor för att
rymma en grupp med
stridsutrustning
Dan Gommel
kopplingen, vilket jag tror att vi sparar
pengar på i slutändan, säger Dan Gommel.
har man testat
två olika versioner av Sprint med olika
inredning för grupptransport respektive
ledning. Resultatet av testerna har gjort
att man modifierat fordonen. Fordonen för
grupptransport har nu en annan fram- och
bakaxel som tillåter större maxlast, 1 750
kilo, vilket krävs om man ska få med maximalt nio stridsutrustade soldater och vapen.
Tidigare var det ett stort lastutrymme
bak med vapenställ på sidorna vilket
visade sig opraktiskt. Nu har man i stället
byggt in lådor för vapenförvaring och fack
för resten av stridsutrustningen. Då kan
man packa vapen som är tyngst längst ner
och ändå komma åt dem vid snabba lägen
utan att lasta av övrig utrustning.
– Med den nya inredningen blir det
enkelt att lasta i och ur vapen och stridsutrustning utan att behöva lyfta på något.
Är det skarpt läge har soldaterna vapnet
mellan benen och behöver inte vapenställ
inne i bilen, säger Dan Gommel.
i dalarna och skaraborg
Den skrymmande utrustningen, som
plutonens gemensamma förläggningsmaterial och trosspackningen, transporteras
i totalt två släp per pluton.
Soldaterna kan sitta bekvämt även med
stridsutrustning, och dubbla skjutdörrar gör att man snabbt kan urlasta åt båda
hållen om man blir påskjuten.
Alla grupptransportfordon har en
inbyggd hundbur som dock ska modifieras
något. Man har även tänkt på detaljer som
evakueringslucka. Ett av sätena längst bak
till vänster i kupén kan fällas fram så att
hunden kan gå ut där i en nödsituation. Två
säten kan även skruvas bort och en bår fästas på skenorna i golvet vid sjuktransport.
I ledningsfordonet finns det tre säten
fram och tre bakåtvända säten bak. På
väggen mot lastutrymmet bygger man ett
nedfällningsbart bord med fack.
beslut
om anskaffning i början av oktober. De
första fordonen kan levereras till nästa
sommar, även om det kommer att ta några
år innan alla fordon är på plats. ●
– Det är mycket bättre med fasta
hundburar så man slipper spänna fast
dem. Det är jättebra med löstagbara
stolar för båren, nu klarar man att få in
båren på två personer, i terrängbil 20
är det väldigt krångligt.
t hom a s j a n z on , skyttesoldat och
fordonsförare.
– Jag körde en skyttegrupp under
KFÖ:n och det fungerade bra. Man får
med hela gruppen och utrustningen,
vilket underlättar arbetet för gruppen, plutonen och i förlängningen hela
kompaniet. Alla i gruppen verkade
nöjda. Problemet var tidigare packningen, men den nya inredningen ser
bra ut när man har vapen och övrig
utrustning för sig.
försva rs m a k te n vä nt a s fat t a
Åtta stridsutrustade dalmasar och en dalkulla sitter
bekvämt i trupptransportfordonet.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 15
i n t e r vj u / C e c i l i a S j ö h o l m
”Jag vill vara bäst”
Cecilia Sjöholm ingick i guldlaget i marin femkamp under sommarens militära
världsmästerskap i Rio de Janeiro. Hon gillar att tävla och göra sitt bästa —
både som elitidrottare och i koket på Södertörnsgruppen. Text & foto: Jöran Lindeberg
var fyra, och sedan kom vi femma och
sexa. I livräddning ligger vi också i topp.
ilitary World Games,
är det det bästa man
kan vinna som marin
femkampare?
– Ja, det är ett
VM, men med lite
OS-status i och
med att det bara är
vart fjärde år. Nu har
vi vunnit i lag. Det största man kan göra
är kanske att vinna individuellt. Men det
är svårare med lag, för då ska alla lyckas
göra sitt bästa.
Varför började du med marin femkamp?
– Genom en gammal simkompis till
mig. Han visste att jag skulle sluta simma
när jag blev 20, så han anmälde mig till ett
nybörjarläger.
Hur mycket tränar du en vanlig vecka?
– Kanske ett till två löppass, ett till
två styrkepass, ett till två simpass. Så jag
snittar ungefär sex pass i veckan. Mellan
en och två timmar långa. På läger blir det
mer specifik träning och teknikträning.
Hur kommer det sig att du blivit så bra?
– Det är svårt att säga … Jag tycker
om att träna och jag tycker om att tävla.
Framför allt att tävla. Och så har jag kunnat använda min simbakgrund till att bli
en bra livräddare och en okej femkampare,
som hoppas bli bättre.
Har du någon svaghet inom femkampen?
– Sjömanskapet och löpningen måste
jag träna upp mer. Simmare är ganska
dåliga löpare över lag.
Hur stort är Sverige inom militär idrott?
– Inom marin femkamp ligger vi i topp.
Nu på VM var killaget fyra, och bästa kille
femma. Och vi i tjejlaget vann, bästa tjej
16 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
Hur kom du i kontakt med det militära från
början?
– Det var genom femkampen. För att
vara med och tävla behövde jag någon
form av försvarsmaktsstatus. Och eftersom jag inte gjorde lumpen när jag var
18–19 så jag har gått genom lottorna och
fått kockutbildning där, och blivit hemvärnssoldat.
Funderade du på att göra lumpen?
– Lite, men jag är tyvärr skotträdd. Och
det är en ganska dålig egenskap om du ska
vara soldat. Jag kan ångra det lite nu, för
alla som jag tävlar med som gjort lumpen
säger ju att det var världens grej.
Vad har du lärt dig inom hemvärnet?
– Det handlar mycket om att jobba
i lag. Vi är en liten, tajt kokgrupp. Jag gör
fem dygn per år och då jobbar och bor
vi tillsammans och har jättekul. Det är
mycket stress och press. Saker ska vara
klara i tid, annars drabbar det andra personer. Jag trivs med det – att man måste
göra sitt bästa hela tiden.
Ser du någon likhet mellan din uppgift som kock
och att tävla i marin femkamp?
– Jag vill vara bäst i det jag gör, så
långt det går. Och om det är att vara
bäst på att laga mat eller vara bäst på att
simma är lite samma sak. Om jag gör ett
dåligt jobb i gruppen så påverkar det mina
kamrater. Om jag gör dåligt ifrån mig i
laget påverkar det också mina kamrater,
så visst finns det en likhet.
Vilka möjligheter får du till idrott genom hemvärnet?
– Jag får traktamente när jag åker
utomlands. Så jag får resan och boende
betalt. Sedan får vi runt 200 kronor per
dag, för de måste anställa oss hemvärns-
soldater under tiden. Jag får tillgång till
Karlbergshallen i Stockholm. Jag åker på
läger, och får tillgång till tränarna.
Vad är bästa minnet från Rio?
– När jag kom i mål och jag kollade min
tid, då var det… skitkul! Att få ta världsrekordet i livräddning – med en poäng. Det är
minsta möjliga marginal, en knapp sekund.
Loppet kändes inte bra alls. Och så självklart när vi stod på pallen, och min tränare
Pontus grät. Det var väldigt, väldigt, stort.
Ska du försöka vinna individuellt nu?
– Målet är att i alla fall någon gång stå
högst upp på pallen, eller i alla fall topp
tre. ●
FAKTA :
!
Mejla
gärna dina
intervjuförslag:
red@tidningen
hemvarnet.se
Namn: Cecilia Sjöholm.
Ålder: 23.
Bor: Lund, tidigare Haninge.
Sysselsättning: Studerar freds- och konfliktvetenskap.
Aktuell: Världsmästare i marin femkamp
tillsammans med Carolina Nordvall
(Upplands- och Västmanlandsgruppen)
och Edith Blomqvist (Marinbasen). Världsrekordhållare i delmomentet livräddning.
I marin femkamp ingår (vatten)hinderbana, livräddning, hindersim, sjömanskap
och amfibielöpning.
jag är tyvärr
skotträdd.
Och det är en
ganska dålig egenskap
om du ska vara soldat
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 17
3
5
f oto F r e d r i k Ramb e rg
1
f oto J o ha n S jödi n
f oto B ru n o G r a n lu n d
2
4
Hemvärnet
i bilder
1
I slutet av augusti genomförde Musikkår Umeå två
högvaktsavlösningar i Stockholm tillsammans med
soldater från Livgardet. Att genomföra en högvakt är en del av
certifieringen av musikkårerna och räknas som en av de pliktspelningar som musiksoldaterna måste göra för att för fylla sitt
hemvärnskontrakt.
2
Under framryckningen längs en mindre skogsväg blev 3
insatsplutonen från Södermanland beskjutna. Gruppchefen gav order om att lägga "avskärmande rök" och sedan
"korridor bakåt". Trots den nedhållande elden, lyckades ändå
motståndaren skjuta en av cheferna.
3
Medelpadsbataljonen bjuder in till banskyttetävlingen
Drakskottet. Jan Qvarnström från Örnsköldsviks bataljon
slutar som vinnare.
4
f oto J o ha n L i n d e ro th
18 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
f oto Oll e Kau p p i
Hundförarekipaget Gunilla Lindbäck och hunden Garras
får transporthjälp av båtföraren Mattias
Löf under Gränsjägarbataljonenens krigsförbandsövning. Garras ska söka efter fientlig
verksamhet på ett skyddsområde.
5
Hemvärnets Musikkår Blekinge deltar
i den årliga militärmusikfestivalen i
Ungerns andra stad Debrecen. Med en mix av
marscher och populärmusik, bland annat
Abba, drar svenskarna ned både jubel och
applåder.
!
Fångat
ögonblic
ke
Skicka d t?
ina
bilder ti
red@tidn ll:
in
hemvarn gen
et.se
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 19
Ungdomar som
siktar på seger
Rikshemvärnschefens ungdomstävling på HvSS
blev precis lika spännande som vanligt. Till slut
tog ett mixat lag hem den femtionde upplagan.
Text & foto: Therese Åkerstedt och Jöran Lindberg
e tar ju i så att de kräks!
Tommy Lacandler,
lärare på Hemvärnets
Stridsskola (HvSS),
ser nöjd ut. Han är en
av upphovsmännen till
årets överraskningsmoment under Hemvärnets
och Försvarsutbildarnas ungdomstävling – 250 meter hinderbana med mountainbike. Ett findroppigt
duggregn faller, men de tävlande verkar
inte märka något. Deras ansikten utstrålar
lidande, fokusering och tävlingslust.
En av ungdomarna råkar ut för en
avhoppad kedja redan efter första hindret
och måste leda cykeln runt banan.
– Han sprang som en gasell, utbrister
Tommy Lacandler.
Cyklarna är splitter nya men motstår
inte misshandeln av adrenalinstinna
ungdomar som med full kraft trycker till
pedalerna samtidigt som de växlar vilt på
tungkört underlag. Den inlånade mekanikern har haft fullt upp hela morgonen.
e t t pa r hu nd ra me te r därifrån, på sluttningen bakom HvSS mäss, har lagen slagit
upp sina tält. De kommer från rikets alla
hörn, plus Estland, Litauen, Norge och
Storbritannien. Gästernas flaggor är hissade jämte den svenska på den inre gårdsplanen. Ungdomarna har haft en blöt natt
och vaknade upp till en ännu blötare morgon. Eldposterna har fått jobba ordentligt
för att driva ut fukten.
Men nu är det uppehåll. På grusplanen
20 H e m v ä r n e t
#4–201 1
står lag 8 med ungdomar från Roslagen
och Södertörn redo att gå ut på dagens
tredje slinga, däribland Joakim Mützell,
16 år från Roslagen. Förmiddagen har de
ägnat åt avståndsbedömning, avståndsbestämning, sjukvård med bårbärning, och
precisionskast.
– Välkommen till målupptäckt. Den
här stationen är för att ni ska upptäcka
mål i terrängen.
Övningsledaren Maria Skoglund från
Västerbottensgruppen instruerar. Tre
lagmedlemmar ska gå längs en stig och
upptäcka utplacerade föremål i skogen
runt omkring. Efter tio minuter ska de gå
i mål några hundra meter längre fram.
En minut till taktiksnack:
– 10 minuter är en lång tid. Nu gör vi
det här långsamt och bra.
knallar i väg återkommer
duggregnet.
– Det som kan hända är att de blir lite
okoncentrerade och inte söker systematiskt. Det är det som är tricket, förklarar
Maria Skoglund.
Det har mycket riktigt gruppen förstått, visar det sig efteråt.
– Vi hade stora mellanrum, så att vi
kunde kolla på hela fältet samtidigt och
inte bara stå i en klunga. Det gick bra, det
var kanske tre fyra grejer vi inte hittade,
säger Joakim Mützell.
me d a n g r upp e n
nu vä nt a r överraskningsmomentet, cykelhinderbana. Även här verkar gruppens
taktik vara att ta det lugnt och säkert.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 21
2
1
Laget lyckas undvika de teknikproblem som gjort livet surt för andra tävlande tidigare under dagen. De vinner över
motståndarna med betryggande marginal.
– Jag körde bara på ettan – jag visste
inte hur man växlade. Vi låg ändå så långt
före, säger Dennis Gunnarsson från Roslagsbataljonen.
När de första sex grenarna är avklarade
stundar poängorienteringen. Det är en
variant som kräver planering och självinsikt. De tre deltagarna har 80 minuter på
sig att ta så många kontroller som möjligt.
De får med fördel dela upp sig, men de
måste gå i mål samtidigt inom utsatt tid.
Annars blir det poängavdrag. De tävlande
måste känna sin egen förmåga och hålla
koll på klockan.
För ett tiotal år sedan när ett lettiskt
lag sprang för första gången drog de över
tiden rejält. Inte undra på: de tävlande
ägde inga klockor. De fick nya armbandsur
av arrangörerna som bonuspris.
22 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
Grenar i tävlingen
Dag 1: Avståndsbedömning, målupptäckt,
precisionskast, sjukvårdstjänst, avståndsbestämning, mountainbike, poängorientering, budkavleorientering.
Dag 2: Fältskjutning, Biathlon (skytte och
löpning), terränghinderbana.
från Skaraborg och lägger sig som totalledare. Redan 06.30 nästa morgon går
startskottet för demsom ligger längst bak
i resultatlistan medan ledarna startar sist.
deltar ett engelskt lag
från den civila organisationen Pathfinder.
För Shane Fenn och Joel Clack har det
varit en omtumlande upplevelse. Under
bilresan från England gick bilen sönder
och de blev rånade på sin utrustning och
ombyte. Huvudsyftet med deras deltagande är att ha trevligt men de säger att
de ska vara bättre förberedda nästa år.
– Det har varit väldigt kul och vår
insats är OK, säger Shane Fenn.
– Vi hade problem med orienteringen,
tillägger Joel Clack.
– Orientering var min favorit, det var
för först a gå nge n
fantastiskt. Vi har inte samma möjlighet
att träna i England, säger Shane Fenn och
förklarar att i Norfolk, som de kommer
ifrån, är det mest fält och privat mark, så
det är svårt att öva.
Båda har varit med i brittiska Army
Cadets och är mest nöjda med sina insatser på skyttet. Största skillnaden är det
ansvar som ungdomarna får i Sverige.
– Vi skulle aldrig fått ha eld i tältet i
England, man får ta hand om sig själv mer
här, säger Shane Fenn.
Morgonen börjar med skytte och
biathlon där man skjuter, springer en
runda, och sedan skjuter igen på tid. Det
norska mixedlaget har vunnit den norska
motsvarigheten till ungdomstävlingen
och fick som belöning åka till Sverige.
– Vi siktar alltid på förstaplatsen. Vi
har gjort det väldigt bra i dag, för skjutning och löpning är våra bästa grenar,
säger Bjørnar Aardal
Laget blir också etta på biathlon och
tvåa på fältskyttet. I Norge är ett av
delmomenten på tävlingen en löpning på
nästan två mil, hinderbanan på cirka 1 300
meter och totalt elva hinder innebär inte
heller några problem. Ett av hindren är att
balansera på en lina utspänd över en bäck.
De sista hundra meterna springs på ojämn
ängsmark som sluttar svagt uppåt. De
uttröttade ungdomarna sporras av sina
Vi skulle aldrig fått ha eld
i tältet i England, man får ta
hand om sig själv mer här
Shane Fenn från den civila organisationen Pathfinder
3
4
5
F oto J o ha n S j ö d i n
ut till starten och
sprids snabbt över HvSS övningsområde.
En lokal orienterarklubb har ställt upp
som funktionärer. Under tävlingens gång
övergår det stilla droppandet från skyn
till ett rejält regn. Målgången går genom
tältlägret. Ungdomarna kommer rusande
i imponerande hastigheter. Några ser kalla
ut efter att ha tvingats vänta länge på
försenade kamrater. Kim Ran från Örebro
står i sjöblöt T-tröja och hämtar andan.
– Jag tog alla kontroller utom en. Jag
är faktiskt nöjd över resultatet, så här bra
har jag inte presterat förut.
De får vänta nästan en halvtimme före
målgången på sin lagkamrat. När mörkret
sänker sig över tältlägret går ett mixat lag
de lt aga r n a bu s s a s
FAKTA :
1 En av de estniska tjejerna under momentet precisionskastning.
2 Deltagarna sliter åt sig kartorna från startsnöret. Medan klockan tickar måste de snabbt bestämma vem som ska ta vilka kontroller.
3 Arrangörerna av poängorienteringen drog sig inte för att gömma kontroller uppe i utsiktstorn.
4 Deltagarna sov i tält invid Hemvärnets Stridsskola. Regnet gjorde att kaminerna kom till nytta.
5 För första gången deltog ett lag från den civila organisationen Pathfinder. Engelsmännen var
blöta men glada efter orienteringen.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 23
1
2
1 På den avslutande hinderbanan avgörs slutresultatet.
2 Biathlon innebär att ungdomarna först skjuter ett antal skott liggande, löper
en runda för att få upp pulsen och sedan skjuter ytterligare en omgång.
3 Efter cirka en kilometers löpning är det inte helt lätt att hålla balansen.
4 Det rutinerade mixlaget från Skaraborg tog hem totalsegern.
3
kamrater och hjälper varandra över
hindren.
Hur gick det med hinderbanan?
– Det var väldigt spännande, vi trodde
vi skulle hoppa över vattnet men man
kunde bara gå på linan. Jag gillade banan,
man kunde spurta mellan hindren och
fick använda överkroppsstyrka också,
säger Bjørnar Aardal.
ett annat mixedlag
från Dalregementsgruppen och hämtar
andan. Alla deltar för första året och
tycker hinderbanan var OK.
– Det gick jättebra på skjutningen på
biathlon och på överraskningsmomentet
mountainbike kom vi fyra, summerar My
Wibell Kähäri lagets insats.
– Vi har en hinderbana hemma också,
den är inte lika lång men har svårare
hinder, tillägger Edvin Hadzibajramovic
och säger att de vill ha en lagbild med sin
ungdomsledare Emil Fagerlund som protesterar och säger att han inte gjort något.
– Du har gjort mycket psykiskt, vi
i m å l få l l a n l igge r
hade inte kunnat ha en bättre ledare, säger
Gustav Andersson.
Att lag från våra baltiska grannar deltar
är vanligt, de två lagen från Estland lyckas
komma på pallplats i tre av grenarna. Laget från Litauen lyckas bäst i avståndsbedömning där det blir en delad andraplats.
– Tävlingen är väldigt bra, välorganiserad, trevliga människor, en bra övning och
väldigt god mat, säger Gytis Grabagskas.
– Enda minuset är regnet, säger Geraldas
Pukelis.
Vad tyckte ni om den avslutande hinderbanan?
– Det var en överraskning, säger Gytis
Grabagskas.
– Ja, den var lång och hård, men bäst
tillsammans med cyklingen, säger Geraldas Pukelis.
När den sista tävlande gått i mål står
det klart att det mixade laget från Skaraborg behållit sin ledning. Veteranlaget
med bröderna Henrick och Hannes Sirén
och tvillingarna Signe och Aron Svensson visade sig vara en oslagbar
kombination. ●
FAKTA :
Ungdomstävlingen
Hemvärnets och Försvarsutbildarnas
ungdomstävling gick för första gången
av stapeln 1956. I år genomförs den för
femtionde gången (vissa år har det varit
uppehåll).
I år var 70 lag anmälda. Deltagarna är
15–20 år gamla. Till varje gren väljer laget
ut tre tävlande. Enkönade lag och mixade
tävlar på lika villkor.
Årets ungdomstävling vanns av det
mixade Lag 22 Skaraborgsgruppen,
bestående av bröderna Henrick och
Hannes Sirén samt tvillingarna Signe
och Aron Svensson. Andra och tredje
plats tog lag 39 respektive lag 47, båda från
Örebro Värmlandsgruppen.
Gytis Grabagskas, deltagare från Litauen
24 H e m v ä r n e t
#4–201 1
F oto J o ha n S j ö d i n
Tävlingen är väldigt bra,
välorganiserad, trevliga
människor, en bra övning
och väldigt god mat
4
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 25
Hemvärnssjukvårdaren
Tove Jansson tömmer
fotblåsor med spruta.
Den svenska truppen avmarscherar från campen under
överinseende av den holländska kommendanten. Skaraborgs musikkår spelade för alla startande en av morgnarna.
En av de danska grupperna
höll humöret och tempot
uppe med musik.
Välkommen syn,
målgången
till campen.
En folkfest för militärer
Fyra dagar och mer än 16 mil till fots, med en packning på minst
10 kilo på ryggen. Trots blåsor, värk och sömnbrist så lockar
Nijmegenmarschen runt 5 000 militära gångare varje år, och
Text & foto: Therese Åkerstedt
svenska truppens 288 platser är alltid fullbokade.
lockan är strax efter fyra
på tisdag morgon. De
svenska grupperna ställer
upp framför matsalstältet.
Av de 259 som startade i går har
ett tiotal redan brutit. Dagens
etapp är ”bara” 35 kilometer,
trots det anses den andra
dagen vara en av de tuffaste mentalt.
– Sweden, speak up,
are you ready? säger
26 H e m v ä r n e t
#4–201 1
speakern samtidigt som den danska musikkåren tar ton.
Ett svarsvrål hörs från svenskarna
innan grupperna avmarscherar med fanor
förbi hedersläktaren.
st ra x öve r s e x t io p ro ce nt av svenskarna
går i olika grupper, vissa är sammansatta
av förband som Amf 1 eller Livgardet
medan andra kommer från skolor eller är
sammansatta av Försvarsutbildarna som
samordnar det svenska militära delta-
gandet. En tredjedel av gångarna kommer
från hemvärnet. De danska, norska och
svenska delegationerna samarbetar om att
driva rastplatserna. Förutom sjukvård erbjuds det vätska, frukt och choklad samt
en kopp med nudlar till lunch.
I sjukvårdstältet halvligger Johan
Carlsson, yrkessoldat på Amf 1.
– Det går bra, jag har fått blåsor på
lilltårna. Vi har en kille som har värre sår,
han trampade på glas förra veckan, säger
han medan hemvärnssjukvårdaren Tove
Jansson sticker in en nål under huden och
suger ut vätskan i blåsorna med en spruta.
– Nu ska jag lägga på jelonet för att
skydda såret. Du får kolla så det inte blir
infekterat, instruerar hon.
marschens popularitet
ligger i den enorma folkfest och det stöd
som den holländska befolkningen och
alla tillresta ger till de totalt över 40 000
gångarna. Helikopterteknikern Jonas Olsson ingår i gruppen från Halmstad.
– I dag tar vi lite längre raster för att
inte rusa på, eftersom det är en kort distans. Det är en skoj grej med alla nationer,
och en stor fest.
förk l a r i nge n t i l l
Jag vet att det är jobbigt fysiskt, men hur är det
psykiskt?
– Man känner inte av det så mycket
eftersom det är så mycket folk, det är
väldigt peppande.
Skaraborgs regemente har med en
grupp soldater från NBG. När gruppen
marscherar vidare kommer de att få lämna
kvar Patrik Jensen.
– Min fot har svullnat upp så jag kan
inte böja på den. Jag var tvungen att köpa
nya kängor och hann bara gå några kilometer i dem. Det är inte så jäkla kul men
det är som det är.
Kommer du att försöka igen?
– Det blir nog så.
Deras grupp är en av dem som har
cykelordonnans. Mattias Syrén ser till
att gruppen har mat och dryck framdukat
vid varje rastplats och fyller på vatten i
flaskor och vätskesystem.
– De frågade om någon gillade att cykla
och jag anmälde mig frivilligt utan att veta
vad det var, det fick jag reda på när vi kom
ner. Jag tycker det är kul att cykla runt,
det är en väldigt fin miljö och kul med de
olika nationaliteterna, säger han innan vi
avbryts av en gruppmedlem.
– Mattias, kan du fylla på den här?
Martin Åfeldt är specialistofficerare på
Luftstridsskolan och ingår i en blandad
grupp som satts samman av personal från
Mälardalen.
– Ingen har slutat och jag är ytterst
förvånad att vi fått så bra sammanhållning. Man märker att det är sällan man
går på asfalt, jag har fått lite ”infanterield”
och är lite stel i ben och axlar.
Vad lockade dig?
– Det är väl något man ska ha gjort.
– Packning på!, hörs det från gruppchefen och den korta rasten är slut.
– Vi kan väl hyra in några barn längs
vägen och sätt på våra armband, skämtar
en av killarna innan de går vidare.
För hemvärnets musikkår Skaraborg
kan marschen jämföras med ett soldatprov. Sena kvällar, tidiga morgnar och
flera dagars intensivt spelande sätter
både uthålligheten och det musikaH e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 27
Skaraborgs musikkår
leder uppmarschen till
målet på Via Gladiola.
.
Anna Söderström,
chef sjukvård,
ger några tips:
Inför marschen:
Välbehövlig vila på en av de militära rastplatser som svenskarna, norrmännen
och danskarna sköter tillsammans.
Musikkåren höll en uppskattad spelning
under den nordiska mottagningen.
Lär dig att tejpa och vårda fötterna själv!
När du marschtränar så känn efter hur din
kropp reagerar. En del behöver tejpa fötterna
mycket, andra inte alls. Vissa behöver också
tryckavlastning. Lär dig själv så att du kan
instruera andra om de behöver hjälp.
Under marschen:
Målet börjar närma sig
när pontonbron passeras
den sista dagen.
liska kunnandet på prov. När jag träffar på musikkåren är de installerade
i ett tält längs marschvägen. Dirigenten
Martin Lindor är till vardags rektor på en
musikskola och rekryterades till kåren
sedan han flyttat till Skövde förra året.
– Det är en jätteduktig orkester, det
är en förmån att dirigera dem, säger han
medan musikerna får applåder av publik
och gångare.
I morgon blir det
revelj någon timme
efter midnatt,
klockan fyra ska
de vara klara för
att spela när nationerna avmarscherar, sedan blir det
spelningar under dagen
och en
avslu-
tande konsert på den nordiska mottagningen på kvällen.
När musikkåren stämmer upp inför
avmarschen den tredje dagen så har den
svenska styrkan decimerats ytterligare.
Men har man väl startat den tredje dagen
så är det få som bryter. Sven Lindberg som
gått i tio år är marschledare för svenskarna.
– Det viktigaste är att man gått
marschprovet, två dagar med fyra mil
vardera. Då vet du att du klarar de första
två dagarna, säger han.
det rådet är Christoffer
Olofsson, gruppchef i hemvärnet.
– Jag har tränat en hel del själv och
gjort marschprovet, men var lite orolig
inför den tredje dagen, säger han medan
han vilar på en av rastplatserna.
– I morse var det lite segt, men det
släppte rätt fort.
e n s om h a r följ t
Musikkårens insats har fått beröm av
den holländska kommendanten. Längst
bak till höger i kåren står Martin Viktorssons vars beväpning i hemvärnet är
bastrombon.
Blir ni inte trötta av allt spelande?
– Man är van i handlederna. Jag var
musiksoldat på Livgardets dragonmusikkår för fem år sedan och har spelat med
hemvärnet sedan dess. Kåren håller en
hög standard och har en skön mix med
unga och gamla.
Varför åkte du hit?
– Det är spelning på dygnets alla
timmar och det är kul att se spektaklet.
Avmarschspelningen på morgonen är
roligast, då är alla pigga och laddade.
På rastplats två är långt ifrån alla pigga
och laddade. Medan en dansk transporteras bort i ambulans pratar jag med en
av de läkare som finns på varje rastplats.
Några av svenskarna har blivit så med-
Det viktigaste är att man gått marschprovet, två dagar med fyra mil vardera. Då
vet du att du klarar de första två dagarna
Sven Lindberg, marschledare
28 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
Träning är A och O!
Att gå och att springa är inte samma sak. Du
behöver specifik träning för att bygga upp rätt
muskler och för att stärka de leder som belastas mest under den marsch du ska gå. Minst
en gång ska du gå två dagar, eller mer, i rad.
Ta hand om dina fötter!
Fila bort förhårdnader själv eller gå på
fotvård regelbundet. Fila hellre lite ofta än
mycket ibland men gå inte på fotvård veckorna precis före marschen. tagna att de fått ligga med dropp under
övervakning.
– Många anser sig vara så grundtränade så de klarar sig utan marschträning,
vilket är felaktigt. Du måste ha 30 till 40
mil träning för att det ska bli en trevlig
upplevelse, det finns de som klarat sig
med sju mil men då har det varit en plågsam vecka, säger läkaren Tina Knutsson.
– Det har varit mycket blåsor och
tryckskador. Man tejpar fel eller använder
fel material. Compeed smälter ihop med
huden på grund av värmen och trycket
och när det lossnar tar det med sig huden
och underhudsfettet.
e t t av b e fä le n f rå n Kosovo Security
Force kommer fram för att prata med mig.
När han säger att de tränats av en svensk
tror jag först att han skämtar. Förklaringen är att en före detta utbildningsgruppchef från Norrbotten, Stig-Olof Skott,
numera tjänstgör i Kosovo.
– Jag är mentor åt en general, han
frågade vad jag skulle göra i sommar och
när han hörde att jag skulle gå Nijmegenmarschen bad han mig träna dem.
Det är första året som Kosovo skickar
en delegation och ingen av dem har brutit.
Riktigt lika bra har det inte gått för
deltagarna i gruppen från officershögskolan på Karlberg där några tvingats bryta.
Men motivationen är på topp.
– Det går fantastiskt, i måndags var
det för jävligt, i går sådär. Nu börjar man
vänja sig, säger Martin Johansson.
två mil kvar den tredje
dagen kommer en rad tunga backar. Jag tar
rygg på gruppen Wettern Marschers som
håller motivationen uppe genom att sjunga.
För sjömannen Isaac Fredin börjar de
många milen på landbacken att märkas.
– Varje gång man reser sig upp känns
det som man har handbromsen i, vi är inte
skapta för att gå, säger han skämtsamt.
Längs vägen finns den kanadensiska
kyrkogården där de olika nationerna lägger ner kransar för de stupade från andra
världskriget. Gruppen lägger av packningen och ställer upp för en högtidlig
hyllning. Himlen öppnas sig med någon
mil kvar och synen av de två kängorna vid
campens mål är välkommen.
Den fjärde dagen kulminerar folkfesten på paradgatan Via Gladiola. Ledda
av musikkåren marscherar delar av den
svenska delegationen med blågula fanor.
Av de 259 startande är det 23 som aldrig
når målet. ●
med mindre än
Drick vatten och ät ordentligt!
Den fysiska ansträngningen gör att du förlorar både vätska och salter, även om det inte
är varmt. Det är därför viktigt att fylla på med
både vätska och mat. Ät hellre mat än fyll på
med vätskeersättning. Oftast räcker det med
att salta lite extra på maten eller att äta en
näve nötter för att återställa saltbalansen.
Torra, rena fötter är glada fötter!
Se till att ha många par strumpor med dig
och byt dem ofta. Fötterna mår bäst när de
är lagom torra. Det kan också vara bra att
talka dem. Tänk också på att tvätta fötterna
med jämna mellanrum för att förhindra att
bakterier tar sig in i eventuella sår.
Ta med dig ett marschkit!
Även om det finns en sjukvårdsorganisation
så kan det kan vara bra att ha med sig ett eget
kit av tejp, plåster, värktabletter, talk och annat som du brukar behöva så att du själv kan
lösa mindre problem.
Varning för skavsårsplåster!
Många apotek förespråkar Compeed och
liknande. Min erfarenhet säger att det i de
allra flesta fall gör mer skada än nytta. Ofta
bildas nya blåsor under plåstret och klistret
sitter så fast att huden följer med om det blir
nödvändigt att ta bort det.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 29
Med nos för spår
Över två hundra personer och 20 hundar från hela
Sverige närvarade vid årets stora hundfest, utbildningskontrollen med hundekipage, Hv-skallet.
Följ med på bruksschäfern Hickans äventyr.
Text & foto: Lubna El-Shanti
ag och min matte Heléne Undén, från Livgrenadjärgruppen
i Östergötland, hade övat i flera
månader för att briljera i den
årliga utbildningskontrollen. Alla
bitar satt på plats inför start, vår patrull
var samövad och jag kände mig på hugget.
Dessvärre spelade omständigheterna oss
inte i händerna.
Väl på plats i Villingsberg stod det klart
att jag och Heléne saknade en patrull för
att vara med och hela resan till HV-skallet
var som förgäves. Turligt nog fann min
matte en gruppchef med det omvända
problemet, han hade en patrull
men saknade hundekipage.
Utan att överhuvudtaget känna varandra
utgjorde vi plöts-
30 H e m v ä r n e t
#4–201 1
lig en grupp som skulle lösa svåra och
kluriga uppgifter tillsammans. Inget som
oroade mig, jag hade på känn att vi skulle
göra ett bra jobb.
vi kom på plats fick Heléne skjuta pistol på skjutbanan, detta var
något helt nytt för i år. Medan hundförarna inledde kontrollen lekte jag vid sidan
av med gruppchefen Mattias Widing, en i
mitt nya gäng. Bättre början på Hv-skallet
kunde jag inte tänka mig.
Tidigt på morgonen följande dag gick
startskottet för den första utbildningskontrollen för oss som grupp. På vårt
schema stod det patrull i bebyggelse.
Jag känner efter vindvittringar och
gruppchefen markerar platserna. På vägen
möts vi av ett konstgjort hinder som jag
inte kan ta mig över. Omsorgsfullt lyfter
mina kamrater mig över det.
Vid en bilparkering ser vi plötsligt
en man bära ut ammunitionslådor från
en bil. Innan någon av oss hinner ropa
halt springer han i väg. I ett stort garage
får jag nosa mig fram till brottslingen,
inget problem för en hund med mitt goda
luktsinne.
– Bra jobbat Hinken, du är en duktig
hund, säger Mattias och klappar mig.
Hickan är ett alldeles för
mesigt namn för en så stark
hund som jag, tycker
Mattias. Därför bestämde han och patrullen sig för att döpa om
mig till Hinken. Nu har
jag både ett nytt namn och
nya vänner. Att vi inte känner
varandra sedan tidigare har vi glömt
och det går lätt att tro att vi inte
gjort annat än övat ihop.
s a m m a d ag s om
Att vi inte
känner varandra sedan tidigare
har vi glömt och det
går lätt att tro att
vi inte gjort annat än
övat ihop
Hickan
– Jag tycker att ni har arbetat på väldigt
bra. Hunden markerar tydligt och ni agerar
efter hennes signaler, helt rätt gjort, säger
hundinstruktören Karl Gustav Carlsson
efter att momentet var genomfört.
Efter varje uppdrag utvärderas och
bedöms gruppens agerande av två observatörer, en som under momentet följer
mig och en som bevakar patrullen i stort.
Bedömningsmallen omvandlas sedan till
poäng och den patrull som kammar hem
flest poäng erhåller ett fint pris.
f rå n morgon t i l l k vä l l , under drygt ett
dygn, får jag och mina kolleger göra det vi
gillar allra mest, att spåra i svår terräng.
Ibland hamnar vi i strid och är tvungna att
försvara oss, någon skadas och får plåstras
om och en och annan får hjälp med att
hitta hem från skogen.
Vid vissa stationer är det endast min
näsa och mina öron som är i fokus. Med
hjälp av vindvittringar och ljud kan jag
markera de platser där någon okänd rört
sig förbi.
Det är mycket jag vill berätta för min
Medan hundförarna har pistolskjutning
väntar resten av patrullerna vid sidan av
och passar på att umgås med deras kanske
viktigaste truppmedlemmar.
matte och patrull när jag rör mig i terrängen. Ibland kan de vara fullt upptagna
med annat och glömma bort vem det
faktiskt är som har näsa för spår.
– Hunden ger ifrån sig alldeles för
mycket ljud, försök att tysta ner den,
säger hundinstruktören.
Fast mig lär de inte få tyst på, det
finns mycket jag vill berätta och visa. Lite
hundskall passar väl ändå kontrollen. Det
är trots allt mina kunskaper som avgör
patrullens prestation.
Efter fem olika stationspatruller känner jag mig rätt utmattad. Jag måste ligga
på topp hela tiden och prestera mitt allra
bästa, det handlar trots allt om Hv-skallet.
när samtliga patruller hade
genomfört programmet, fick vi besök av
Örebropolisen. Mats Rupla, hundförarchef, berättade att det händer allt oftare
att hemvärnets hundekipage kallas in när
polisen behöver hjälp med sökande i stora
områden eller skogsmiljö.
– Det är en självförsörjande resurs vi
mot k vä l le n ,
har tillgång till som hjälper oss mycket i
vårt arbete, säger Mats Rupla.
Som tack för hemvärnets hundinsatser bjöd de en polisuppvisning, riktig
cirkusshow. På order skuttade deras två
schäfrar till höger och vänster. Tydligen
behöver polishundarna kunna sådant.
Plötsligt hände något jag inte alls förstod mig på. Mats Rupla börjar bråka med
en av sina hundförare, samtidigt som de
skrattar. Mitt i fejden beordrar hundföraren den ena schäfern att anfalla Mats.
Hela armen åker av, men i nästa stund är
den åter där. Vilka konstigheter människor kan hitta på.
Långt in på natten går tankarna kring
allt som jag under dagen upplevt och det
är inte förrän nästa dag, under slutceremonin, som jag inser att det roliga snart
är slut för denna gång. Till musikkårens
toner ylar jag lyckligt med och trots att
årets nykomling, BohusDalgruppen, får ta
emot det stora priset, gör det mig ingenting. Det viktigaste är inte att få flest poäng utan att jag har haft skoj på vägen. ●
Att omhänderta skadade hör också till hemvärnssoldaternas uppgifter, här läggs första förband på
en chockad pojke.
Soldaten tömmer
förvaringsfickor på
den nedkämpade
fienden, spelad av en
hemvärnsungdom.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 31
tema / stridsteknik
F oto A n na N o r é n/ F ö rs varsma k te n/C o mbat C amera
1
2
F oto A n na N o r é n/ F ö rs varsma k te n/C o mbat C amera
3
F oto P e l l e Vamstad/ F S 21/ F ö rs varsma k te n
”Psykologiskt viktigt att agera offensivt”
Svenska soldater är regelbundet inblandade i stridigheter
i Afghanistan. Deras erfarenheter är viktiga för att kunna
Text: Therese Åkerstedt
utveckla taktik och stridsteknik i Försvarsmakten.
nsatsen i Afghanistan är en bra
katalysator på hur vi utbildar
hemma. Det blir mer och mer
regelrätt krigsföring vilket
innebär att vi kan dra mer slutsatser, säger Mats Walldén.
Han är chef för stridstekniksektionen på Markstridsskolan i Kvarn där man samlar in
stridserfarenheter och sammanställer dem.
– Erfarenheterna visar att
vi ibland krånglar till det i
insatsområdet, det kan bero på att
vi använder annan materiel eller på sättet
att leda. Som man utbildar och övar i Sverige bör man genomföra insatser, säger
Mats Walldén.
32 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
Framför allt plutoncheferna är hårt
utsatta när de förutom sin pluton även
ska leda flygunderstöd och obemannade
spaningsfarkoster. Vi borde låta kompanicheferna leda mer.
Mats Walldén nämner flera exempel på
framgångsrika strider där svenskarna age-
rat i enligt med det man lärt sig. Enkelhet
är nyckelordet.
– SoldF gäller, kan man grunderna och
är noggrann så fungerar det, krångla inte
till det, säger de som varit med, sammanfattar han.
från stridsställning,
avståndsbedömning, målangivning, order
och kommandon har visat sig avgörande.
– SoldF är ganska heltäckande, kan
man den så kommer man långt. Det visar
erfarenheter från Afghanistan och från
Afrika. Man ska kanske inte kunna alla
metoder utan lära sig några och bli bra på
dem. Är man en duktig soldat som behärskar sitt vapen så klarar man sig bra.
Svenskarnas offensiva taktik har varit
at t b e h ä rs k a st r id
Är man en
duktig soldat
som behärskar
sitt vapen så klarar
man sig bra
Mats Walldén
1 Den svenska helikopterenheten i Afghanistan med helikopter 10B. Deras syfte är att förstärka
sjuktransportförmågan, vilket innebär evakuering av skadad personal till kvalificerad vårdinrättning.
2 Svenska soldater på fotpatrull i området runt Ali Zayi Hill där svenskarna har en utpostering för stöd
till både de afghanska säkerhetsstyrkorna och civila i området.
3 En svensk patrull förbereder en Search and Rescue (SERE)-övning tillsammans med tyska och amerikanska enheter utanför Mazar-e-Sharif.
framgångsrik både för att få övertag under
striden och för att bygga upp relationen
till sina afghanska kolleger.
– Det är psykologiskt viktigt att agera
offensivt, det finns många exempel på
tillfällen då soldaterna och chefernas personliga mod varit avgörande, säger Mats
Walldén.
ISAF ändrar taktik gör
även motståndarna det och genomför
mer komplexa attacker. Erfarenheterna
visar också att de blivit mer offensiva och
försöker förutspå svenskarnas rörelser.
Att återanvända ”gamla” stridsställningar
innebär en stor risk och kan ha lett till att
svenskar blivit skadade.
Erfarenheterna har även bidragit till
i t a k t me d at t
förändringar av materielen, som nya
stridsvästar. Man ska även tillföra mer
bandfordon för att kunna nyttja terrängen
vid sidan av vägar och stråk, annars är det
lätt för motståndaren att koncentrera sig
på vägarna.
Soldaterna har upplevt att det varit
mycket mörkerstrid och långa stridsavstånd.
Statistiken visar att cirka en fjärdedel
av striderna sker i mörker.
– Man ska öva från dagsljus, under
skymning till och med att det blir mörkt och
tvärtom och göra mörker- och dagerförberedelser efter hand, säger Mats Walldén.
stridsavstånd så varierar
de från två till 2 000 meter vilket innebär
n ä r de t gä l le r
att soldaterna måste kunna agera både
snabbt med sitt vapen på korta avstånd
men också kunna skjuta med precision
på längre avstånd inom vapnets praktiska
räckvidd. Förutom finkalibrig eld använder motståndarna även improviserade
bomber (IED) och granatgevär RPG.
e t t b ra s ät t att lära sig mer om vad
som sker är att själv prata med dem som
tjänstgjort i Afghanistan.
– Har man killar och tjejer som varit
med i Afghanistan och har olika erfarenheter, så prata med dem. Det är min erfarenhet att de vill prata om erfarenheterna
och alla som vi intervjuat sa att det är få
som frågar och vill prata. Man kanske är
rädd att fråga dem, säger Mats Walldén.
.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 33
Ta ställning i striden
Valet av stridsställning beror på
en rad faktorer och är avgörande
för möjligheten att bekämpa
fienden och för att undvika egna
förluster. Väl på plats gäller det att
kombinera ordergivning, avståndsbedömning, målangivning,
eldkommandon, rätt vapen och
ammunition och träffsäkerhet
för att klara uppgi�en. Soldatfärdig-
Val av stridsställning (8F):
™ Frontalt skydd. (Skydd mot finkalibrig eld:
betong 20 cm, singel/makadam 25 cm,sandsäck 50 cm, trä alt tillstampad jord 70 cm,
packad snö 200 cm)
™ Flankerande skjutriktning. Vi ska kunna
träffa fienden i sidan.
™ Försvarbara skjutavstånd. Vi måste kunna
träffa fiender vi ser och få verkan.
™ Fritt skottfält. Terrängen ska inte hindra
eldgivning, röj tex grenar.
™ Fly skogsbryn. Gruppera inne i skogen så att
träden skyddar mot granateld.
™ Flygskydd. Undgå upptäckt från lu�en.
™ Fältarbeten underlättas. Välj terräng som kan
förbättras under tiden, t ex värnbygge och
mineringar.
™ Fria omgrupperingsvägar. Urdragning
bakåt ska kunna ske skyddat och snabbt.
Välj terräng där fiendens rörlighet och skydd
begränsas, fienden ska helst inte kunna köra
upp med stridsfordon i stridsställningen
eller storma med avsutten trupp. Undvik
uppenbara platser, rekognosera alternativa
stridsställningar, återanvänd inte dina egna
eller fiendens stridsställningar.
Att tänka på:
™ Avståndsbestämning:
Med hjälp av karta /gps, avståndsinstrument, mätlina etc.
™ Målangivning:
Gruppchefens benämningar på identifier
bara platser i terrängen för att kunna leda
gruppens eldgivning. T ex, ”rakt fram, röda
huset, avstånd 150” ( meter).
™ Materielkontroll:
Åtgärder för att snabbt kunna verka/ladda om etc.
™Terrängbedömning:
Var kan fienden framrycka, observera, bekämpa mål?
™Avståndsbedömning:
Kikare med streckskala, stega, använd minnesbild som fotbollsplan, telefonstolpar etc. Ta ut
avstånd till tänkta mål/målangivelser.
™Temperaturkorrigering:
Temperaturkorrigera grg samt anpassa skjutregler för pansarskott vid höga eller låga
temperaturer.
™Målbedömning:
Vilka mål kan vi bekämpa på olika avstånd
med våra olika typer av vapen?
™Mållägesbestämning:
Eldobservatörens (plutonchef, stf / motsvarande)
underlag till eldledaren vid indirekt eld.
34 H e m v ä r n e t
#4 –201 1
heterna och stridsledningen från
gruppcheferna måste sitta i ryggmärgen och fungera oberoende
av motståndare, klimat eller tid på
dygnet.
Vägkrönet i passet, 950
Stora huset, 600
Röda huset, 200
1. Rakt fram,
byn höger,
KORSNINGEN, 350
3. Snett höger, BRON, avstånd 150
2. Snett vänster,
byn vänster,
BUSKARNA, 400
P-skott
rörligt mål
150 m
stillastående mål
200 m
stora mål (t ex drivmedelsfordon) max 400 m
Vadet. 100
Ksp 58
helfigur 600 m
halvfigur 400 m
Eldförberedelser:
™I^aaYZaVZaYhi~aac^c\Vg
™JihZdWhZgkViŽgdX]\ZWZkV`c^c\h"
område
™6c\Zji\€c\hejc`iZg[Žgb€aVc\^kc^c\
™@dcigdaaZgVhVbWVcY^cdb\gjeeZcdX]
med sidogrupp
™6c\Zk^YWZ]dkh`_ji\g~chZg
™B~iVkhi€cY
™K~a_g~iikVeZcWZgdZcYZe€ÀZcYZa~\ZidX]
terrängen
Psg 90
helfigur 600 m
halvfigur 400 m
Ak 4
helfigur 500 m
halvfigur 300 m
Grg:
spårljuspansarspränggranat - rörligt mål
150 m
spårljuspansarspränggranat - stillastående mål 200 m
spränggranat
700 m
lysgranat
2 800 m
Mörkerstrid
I mörkret begränsas synobservationerna
vilket du kan kompensera med bättre hörselobservation. Genom att förbereda sig i tid kan
förbandet öka sin verkan i mörker.
™Jeeig~Ye€hVbbVh~iihdbe€YV\Zc#
Mörkret gör inte förbandet osynligt och
stoppar inte kulor.
™yka /föröva under alla typer av ljusförhållanden, inte bara dagsljus och kompakt
mörker.
™;Žghi~g`WZkV`c^c\ZcbZY]_~aeVk
lyssnarposter. Undvik att avge ljud genom
onödiga rörelser och anpassa utrustningen så du kan röra dig tystare.
™9Zi~gk^`i^\iViiji\€c\hejc`iZgdX]
skjutgränser kan urskiljas i mörker,
markera med lysväv eller med avskärmade lysstavar som inte syns från fiendens
]€aa#9j`Vc~kZcbVg`ZgV[gVm /tillbakaryckningsvägen.
™I~c`e€kVganhh`niiVgcVeaVXZgVhZçZg"
som rök från signalpistol och närlys annars
kan driva in i/framför stridsställningen.
™9Zi~ghk€gVgZViiig~âV^bŽg`Zg!k~a_Zca€\
riktpunkt i mörker och/eller vid nedsatt sikt.
9Zi`Vc~kZckVgVhk€giViih`^a_VbZaaVck~c
och fiende så alla måste veta var andra
förband befinner sig.
™7n\\VcdgYc^c\Vg[Žg[VhiZaY#9j`Vcg^`iV^c
vapnet med hjälp av stockar/pinnar medan
det är ljust mot fasta punkter där du tror att
fienden kommer att uppträda så du kan bekämpa dessa punkter även när du inte ser dem.
™BŽg`ZghZZcYZie€kZg`VhcZ\Vi^kidbYj
röker samt när du blir äldre. Var noga med
ljusdisciplinen och använd bara rött ljus
som inte förstör ditt mörkerseende.
Utrustning (hemvärnspluton):
"7^aY[Žghi~g`VgZ=k
"9jWWZa`^`VgZ,m*%
- Lysstavar
- Signalpistoler med signal- och lysammunition
- Spårljusammunition
- Mellanlys
- Närlys
- Larmminor
- Vit tejp och lysväv
20
™G~`cVŽkZgVbbjc^i^dcZcdX]db[ŽgYZaV
vid behov
™6cb~a¶ZaYWZgZYY¶i^aaeajidcX]Z[
Om läget tillåter:
™H`dii[~aihgŽ_[Žg[g^iih`dii[~ai
™B^cZgVZaaZg[ŽgWZgZYb^cZg^c\
™GZ`d\cdhXZgVi^aaWV`VgnX`c^c\hk~\
™;ŽgŽkVhig^YZc
10
0
Plutonchef,
signalist
10
20
30
40
50
60
Bedöma avstånd med hjälp av streckmetoden och MAS-formeln:
”Avståndet till objektet/målet är lika med
bredd (måttet) delat med storleken i
higZX`h`VaVc^`b#9kh!Zii`~ci[ŽgZb€a
70(till exempel
80
en två meter hög dörr) som
mäts upp till 10 mils (streck):
2 / 10 = 0,2 km = 200 meter"
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 35
utrustning / uniform
Uniformer
för alla väder
Under nästa år påbörjas utdelningen av skalplagg 08
till hemvärnet – ett avancerat skydd mot regn och rusk.
Ett annat efterlängtat tillskott är Fältjacka 90 Lätt.
emvärnet är ett
insatsförband
och de ska ha
samma utrustning som andra
insatsförband i
Försvarsmakten.
Men vi måste
prioritera de
förband som
använder de här
kläderna och utrustningen varje dag, säger
Thomas Vesterlund, materielsystemansvarig för soldaternas personliga utrustning.
Under 2012 påbörjar man utdelningen
av Skalplagg 08 och Fältjacka 90 L men
alla hemvärnssoldater kommer inte att
få ut nya uniformer direkt utan man får
räkna med att tilldelas begagnade uniformer som byts ut efterhand.
-08 används redan i Afghanistan och under grundläggande militär
utbildning (GMU). Tyget är mycket lätt:
170 gram per kvadratmeter. Det står emot
regn men tillåter vattenånga att tränga ut.
Ventilationen förbättras genom att man
kan öppna en dragkedja under armarna.
Huvan omgärdas av en insydd metalltråd
som gör den styv och formbar. Mycket
bekvämt, kan reportern intyga.
Skalplagget är liksom all annan utrustning under ständig utvärdering och
förbättring. Försvarets ansvariga och FMV
behöver rapporter från fältet för att korrigera svagheterna till nästa tillverkningsomgång. Om brister och problem inte
rapporteras finns det risk att ytterligare
inköp görs av utrustning som inte är bra.
Här kan även hemvärnssoldater bidra till
skalplagg
36 H emv ä r n et
k r ag e n
Fleecematerial
innanför kragen
minskar otrevlig
friktion mot hakan.
Ärmar
Dragkedja under
armarna för ökad
ventilation.
hängslen
Hängslen är bekväma
och tillåter att byxorna
sitter löst så att luften
cirkulerar.
.
Text: Jöran Lindeberg Foto: Therese Åkerstedt
Vi har problem
med att folk
tar för små
jackor, de vill ha det
tajt för så är modet
Marja Appelblom, FMV
utvecklingen av redan befintlig utrustning.
– Vi vet inte alla fel och brister i plaggen. Om vi inte får in rapporter så tror vi
att grejerna är bra, säger Thomas Vesterlund, som uppmanar alla att skriva ihop en
enkel avvikelserapport på en papperslapp
när något går sönder – inte bara byta.
Försvarsmakten tar inte ansvar vid en
olycka om ”civil” utrustning används. Civila produkter är inte säkerhetsgodkända
enligt de krav på bland annat flamsäkerhet
som Försvarsmakten ställer. Att bära icke
flamsäkra tröjor och jackor kan därför
straffa sig både på lång och kort sikt.
– Det är inte nödvändigtvis dåliga
plagg men de är inte säkerhetstestade av
Försvarsmakten. Jag fattar inte att de vågar
sätta på sig plagg som kan smälta in i huden vid brand, säger Thomas Vesterlund.
Han understryker att alla plagg är en
del av ett system. Persedlarna passar med
varandra som bitar i ett pussel och bör
inte bytas ut.
till våra förband blir
Fältjacka 90 Lätt som är ett svalare alternativ till Fältjacka 90. Den är tunnare, vidare,
och har fler möjligheter att öppna upp. Ärmarna kan kavlas upp och fästas i överdeett nytt tillskott
H u va n
Ståltråd i huvan gör
den styv och formbar.
len av ärmen. Storlekar finns för personer
som är 2,10 meter långa och väger 125 kilo,
till dem som är 1,50 och 45 kilo.
Soldaternas personliga utrustning tas
fram av Försvarets materielverk tillsammans med beställaren Försvarsmakten.
Utvecklarna har att ta hänsyn till en
mängd faktorer. Och inte bara praktiska,
har det visat sig. Kalkylerna för storlekarna på Fältjacka 90 L har inte riktigt stämt,
eftersom många soldater på grund av det
Thomas Vesterlund kallar ”ballfaktorn”
väljer mindre luftiga jackor än de borde ur
funktionalitetsynpunkt.
– Vi har problem med att folk tar för
små jackor, de vill ha det tajt för så är
modet, säger Marja Appelblom, projektledare på FMV.
kommer att se över alla
soldaters utrustningskort under hösten.
I framtiden är det tänkt att allt som man
behöver för sin tjänstgöring ska ingå i
utrustningskortet, exempelvis tillräckligt antal strumpor och underkläder, och
att det därmed inte blir nödvändigt att
komplettera den militära uniformen i
personalbutikerna. ●
By xor
Byxorna går upp bak
för att undvika glipor
i korsryggen.
Fickor
Fickan blir vattentät
om den försluts rätt
med vikning.
sömmar
Sömmarna är limmade
på insidan för att
bli vattentäta.
e n a r b e t sg r upp
Ny T-shirt på gång
by xor
Dragkedjor öppnar
upp byxorna till midjan
och förenklar avoch påtagning.
Knän
Uttagbara formade
knäskydd skyddar
knäna.
I dag finns gröna, blå och vita T-tröjor av bomull i försvaret. De ska nu ersättas av en enda
modell: T-shirt m05. T-shirt m05 kommer att
köpas i färgerna grbr (ny gemensamhetsfärg
för gröna och beige) blå och vit. Den är tillverkad av bomull/modakryl som är svårantändligt och har bättre fukttransportegenskaper
än bomull. Även materiel som bärsystem ska
i framtiden få samma enhetliga färg.
Obs: Skalplagg 08 ska självfallet inte bäras som på fotot.
#4 –201 1
H emv ä r n et # 4 – 2 0 1 1 37
k u lt u r / r e c e n s i o n
k u lt u r / h i s to r i a
Svensk militär i centrum
Sann historia
från gettot
Denna höst är det 50 år sedan
kulmen på ett par av modern
svensk militärhistorias mest
uppmärksammade händelser:
Kongokrisen och Dag
Hammarskjölds död.
F
FA K TA :
”K
ameran ljuger inte” brukar
det heta, men det är förstås
en sanning med modifikation.
I dagens digitala fotomiljö debatteras ofta
högljutt om vad som är en icke manipulerad bild – hur mycket får man egentligen
retuschera innan ett fotografi slutar vara
dokumentärt?
När Bonnier fakta ger ut den fantastiska fotoboken ”Tredje rikets öga” kan man
dock snabbt konstatera att diskussionen
om retuschering känns futtig och begränsad. Boken fokuserar på Adolf Hitlers
fotograf och filmare, Walter Frentz.
38 H e m v ä r n e t
#4–201 1
Krig och terror i
Sovjetunionen
manipulerade? Egentligen inte – de är varken regisserade
eller retuscherade. Samtidigt är äktheten
bedräglig; den begåvade Frentz väljer sina
motiv med omsorg. Och viktigast är kanske vad han väljer bort. Med sina bilder
skapar han bilden av en finkänslig, mild
och kultiverad Hitler. Det är manipulation
på en högre nivå än tafflig retusch.
Kriget på östfronten står i fokus i
dvd-aktuella ”Brända av solen 2:
Exodus” som är en fortsättning på
den Oscarsbelönade ”Brända av
solen” från 1994. Det är en film med
ett episkt anslag och vi följer några
sammanlänkade människoöden
under både kriget mot nazisterna
och Stalins terror. ”Brända av solen
2” är den mest påkostade ryska
filmen genom tiderna.
Joachim Brink
me n ä r b i l de r n a
Joachim Brink
Vi lottar ut tre gratisexemplar av boken
— skicka ett mejl med rubriken ”Tredje rikets öga”
och din postadress till redaktionen.
FA K TA :
FA K TA :
Titel: Tredje rikets öga:
Hitlers filmare och fotograf
Walter Frentz
Redaktör: H. G. Hiller von
Gaertringen
Förlag och år: Bonnier
Fakta 2010
Titel: Brända
av solen 2:
Exodus
Regissör:
Nikita
Michalkov
Land och år:
Ryssland 2010
Den 28 juli 1960. Dag Hammarskjöld inspekterar ett
svenskt kompani i Leopoldville. En soldat i styrkan,
som står i givakt, Gullmar Svensson, kastar upp kameran. Han hinner inte ställa in skärpan, men ögonblicket
är förevigat. Bakom Hammarskjöld står den svenske
generalen Carl von Horn.
F oto : L ars B rink
de f le st a av hans fotografier och filmsekvenser av Führern och dennes anhang
har gått till historien. I egenskap av hovfotograf kunde han komma nära och filma
lite från sidan, utan att söka tillstånd
eller förvarna. Resultatet blev de ovanligt
intima bilder som formade den tyska propagandans bild av Hitler som mytologisk
landsfader och människa i ett.
Frentz fotograferar diktatorn i obevakade ögonblick: vi möter Hitler när han
drömmer sig bort vid den stora modellen av framtidens Berlin, när han umgås
med den innersta kretsen på Berghof
eller sitter avslappnad på flyget. Det är en
närgången dokumentation.
f oto : G ullmar S vensson
Mannen som formade
bilden av Hitler
Titel: The Courageous Heart
of Irena Sendler
Regi: John Kent
Harrison
Land och år:
USA 2009
k at a nga s ut b r y t n i ng skulle bli
Kongokrisens huvudvärk. Gruvprovinsen var Kongos kassakista. ettårsjubileum 1961.
om försp e le t t i l l KongoinsatNu hävdade den sin självstänsen och om flyghaveriet har journalisterna
dighet genom ett valt parlament, men
Rolf Rembe och Anders Hellberg inför
alla visste att starka ekonomiska krafter,
50-årsminnet utkommit med en kritiskt
gruvbolagen, låg bakom.
granskande och väl genomarbetad bok:
Utbrytarstaten ville ha minimalt att
Midnatt i Kongo. Dag Hammarskjölds
göra med FN. Men den 12 augusti 1960
flög Hammarskjöld till huvudstaden Elisa- förlorade seger (Atlantis).
bethville; ett svenskt kompani medföljde.
FN-insatsen i Kongo skulle pågå ännu
FN-administrationen i Kongo besluett par år, med perioder av kraftfulla militade i september 1961 att sätta hårt mot
tära insatser, också svenska, men det är en
Lars Brink
hårt i Katanga och i praktiken ta över den
senare historia. ( lu f t sk y d d s m ä r k e t )
rihetens vind hade länge blåst över
den afrikanska kontinenten. Även i
Belgiska Kongo formerades partier
och frihetsrörelser.
De belgiska försöken att moderera
övergången till ett självständigt Kongo
misslyckades; scenen togs över av radikala
ledare (Patrice Lumumba) vid frihetsceremonin den 30 juni 1960. Myteri utbröt
inom säkerhetsstyrkorna.
I den allmänna oredan bröt sig den
11 juli provinsen Katanga ur Kongo och
bildade en egen stat med Moise Tshombe
som president. Samma dag vände sig den
nya kongolesiska regeringen till FN för
att be om militärt bistånd. Den svenske
generalsekreteraren, Dag Hammarskjöld,
såg det sönderfallande Kongo som en fara
för världsfreden.
politiska ledningen. Motiven förefaller i
historiens ljus som dunkla men operationen sanktionerades av Hammarskjöld.
Efter några dagars strider med både
fram- och motgångar för FN-trupperna
diskuterades eldupphör – motståndet från Katangas nya armé
hade varit för hårt.
Söndagen den 17 september
flög Dag Hammarskjöld till
Ndola i dåvarande Nordrhodesia
för att förhandla med president
Tshombe. Något gick snett inför
landningen och DC-6:an störtade. Haveriutredningarna har
En karta med brevmärken, utgivna i sam- avlöst varandra men olycksorsaken är ännu oklar.
band med Katangas
Säkerhetsrådet beslutade om en samlad insats. Den svenske generalmajoren
Carl von Horn utsågs till chef för den
militära styrkan. Chef för den civila verksamheten blev svensken Sture Linnér.
Sveriges regering beslöt att
FN-bataljon 8 kunde omgrupperas från Gaza till Kongo. Fem
dagar senare var den samlad i
huvudstaden Leopoldville. Uppgiften var främst att upprätthålla
lag och ordning. Även afrikanska
och arabiska länder bidrog med
FN-styrkor.
F oto : L ars B rink
Irena Sendler var en polsk socialarbetare som räddade 2 500
judiska barn från en nästan säker
död i Warszawas getto under andra
världskriget. 1943 arresterades hon
av Gestapo. Hon torterades och
dömdes till döden men lyckades
undkomma. 2007 nominerades
hon till Nobels fredspris.
I den dvd-aktuella filmen ”The
courageous heart of Irena Sendler”
skildras den dramatiska historien
om hennes insatser under kriget. I
huvudrollen ses Anna Paquin, känd
från ”True blood”. Joachim Brink
Flaggspel i Katangas huvudstad vid ettårsjubileet den 11 juli 1961. Notera att före detta kolonialmakten Belgiens
flagga är hissad och parallellställd. Ett tecken på att Katanga låg i händerna på andra krafter än de inhemskt
politiska.
H e m vä r n e t # 4 – 2 0 1 1 39
POSTTIDNING B
Avsändare: Tidningen Hemvärnet, 107 85 Stockholm Fel adress? Om din tidning kommer till fel adress, uteblir eller skickas till dig, trots att du
lämnat hemvärnet, ska du i första hand vända dig till din utbildningsgrupp för rättelse, inte till tidningens redaktion. Detta gäller ALL krigsplacerad
personal, både hemvärnsmän och avtalspersonal. Glöm inte att anmäla flytt till Skatteverkets folkbokföring.
Ystad Military Tattoo
bjöd på brakshow
Det blev en massiv uppvisning i ljus och ljud
när cirka 600 musiker från åtta länder slogs
om publikens uppmärksamhet under Ystad
Military Tattoo 2011.
Under tattoot, som pågick 17–20 augusti,
deltog 14 musikkårer och uppvisningsgrupper
på tattooarenan och på Ystads gator och torg.
Deltagarna genomförde figurativa program,
spelade, sjöng och skämtade med publiken.
— De som deltar här är bland de bästa
man kan hitta. Vårt mål är att genomföra ett
traditionellt militärt tattoo som vi sätter vår
egen prägel på, sa Stefan Bergström, chef för
hemvärnets musikkår i Ystad och kassör i föreningen Ystad International Military Tattoo.
Till årets deltagare hörde bland annat
fyra svenska hemvärnsmusikkårer, Ystad,
Borlänge, Södertörn och Helsingborg samt den
skotska säckpipegruppen Tayforth Pipes and
Drums, den springande italienska fanfarmusikkåren Nino Tramonti Mario Crosta och band
från Tyskland, Frankrike och Polen.
Text & Foto: Björn Westerdahl/Försvarsmakten