1. No category

arbetslust
en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv i Västra Götalandsregionen • nr 1 • mars 2015 • årgång 15
tankar om
att återuppväcka
arbetsglädjen
sid 3
Finns det något
”äta rätt”?
sid 8
På jobbet
Gör det som var
otänkbart förr
sid 16
Vi klarade
HOTET FRÅN
ANDRA SIDAN
sid 4-5
Hälsan & Arbetslivet
www.vgregion.se/halsan
Arbetsmiljödelegationen
www.vgregion.se/arbetsmiljodelegationen
Institutet för stressmedicin
www.vgregion.se/stressmedicin
ANSVARIG UTGIVARE:
Annemarie Hultberg
TIDSKRIFTSRÅD:
Annemarie Hultberg
Institutet för stressmedicin,
031-342 07 22,
annemarie.hultberg@vgregion.se
Lena Alexanderson
Kommunikationsavdelningen,
regionkansliet, 010 - 441 12 92
lena.alexanderson@vgregion.se
Stig Lindholm
Arbetsmiljödelegationen,
031-63 07 75, stig.lindholm@vgregion.se
Tore Gustafsson
Hälsan & Arbetslivet,
010- 441 46 06, tore.gustafsson@vgregion.se
REDAKTÖR:
Brita Hässel, GCL Kommunikation,
brita@hasselpalm.com
0705-08 88 03
LAYOUT OCH ILLUSTRATION:
Joen Wetterholm,
GCL Kommunikation/JoenArt ,
joen@joenart.se
TRYCKERI:
Geson Hylte Tryck
miljöcertifierade enligt ISO 14001
och Svanenmärkt
DISTRIBUTION:
Adress- och distributionscentrum,
010- 44 136 94
adress.distributionscentrum@vgregion.se
Omslagsbild:
När hotet – i form av en konkurrerande
vårdcentral tvärs över gatan – kom, var
det bara att spotta i nävarna och sätta
igång förvandlingen. Vårdvalet blev en
vändpunkt för vårdcentralen Tanumshede.
Foto: Frank Palm
Den röda tråden trasslar
omkring i det som kan vara
delar i ett gott arbetsklimat.
2
arbetslust nr 1 2015
På nya platser
Marina Olsson tillträdde som ordinarie personaldirektör 1 januari
efter att ha varit tillförordnad i tre
månader. Innan dess har hon arbetat som sjuksköterska, varit
ordförande i Vårdförbundets avdelning i Västra Götaland och
sjukhusdirektör för Angereds Närsjukhus. Nu är det personalfrågor
som gäller:
– Jag känner ett stort engagemang för HR-frågor, framför allt
när det gäller kompetensförsörjningen som är den absolut största
utmaningen vi har framöver, säger
Marina Olsson till webbplatsen Insidan.
Mirko Ivanovic tillträder som
förvaltningschef för Hälsan och
Stressmedicin i maj. Ivanovic har
lång erfarenhet av företagshälsovård och är idag chef för Bräckes
primärvård med sex vårdcentraler.
– Jag ser fram emot att öka
samarbetet mellan företagsvården
och stressforskningen och kunna
säkerställa att den värdefulla
forskningen som bedrivs på institutet för stressmedicin kommer
fler tillgodo, säger Ivanovic.
010 - 441 05 00
knappval 2
Det numret går till Konferens- och
utbildningscentrum och ska användas vid konferensbokning.
Sedan ett halvår tillbaka ska alla
regionens konferensbokningar –
oavsett förvaltning – gå via Konferens- och utbildningscentrum.
Tanken är att kompetensen samlas på ett och samma ställe och
att det finns hjälp att hitta lämplig
lokal. Först och främst ska inter-
Regionkansliets saga är all –
koncernkontoret tar över
Den första april träder en ny organisation i kraft. Regionkansliet ska
omvandlas till ett enat, samordnat
och kraftfullt koncernkontor.
– Vi ska utveckla vårt arbetssätt och säkerställa att vi går från
att vara bra – till att bli ännu bättre, säger Ann-Sofi Lodin.
Omgörningen gäller för ledningskansliet, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, sekretariaten
för kultur, miljö, kollektivtrafik, regional utveckling, rättigheter och
folkhälsa. Också område Inköp
flyttas till det nya koncernkontoret, dit också VGR IT ska höra.
I samband med omorganisationen minskas bemanningen
med 40-50 personer, vilket förhoppningsvis går att lösa tack
vare naturlig personalomsättning,
pensionsavgångar och avtalspensioner. Bakom detta ligger ett besparingskrav på 26 miljoner under 2015.
Lägg in i nästa års plan
Mer lika
bidrag för alla
Det blir en enhetlig lägstanivå för
friskvårdsbidrag till alla medarbetare; från den 1 januari nästa år
800 kronor per anställd och år
som ett år senare höjs till 1 200
kronor. Friskvårdsbidraget får användas till: Fysisk aktivitet, det vill
säga träningskort till exempelvis
gymnastik, gym, bad, dans,
bollsporter. Det fungerar också för
deltagande i till exempel Qi Gong,
Tai Chi, mindfulness, yoga, kostrådgivning och massage.
na lokaler användas, men går inte
det så är rutinen att ta in tre offerter från de externa anläggningar
som är avtalade för Västra Götalandsregionens räkning.
Den som har frågor kan kontakta Yvonne Bäfverfeldt, sektionschef på Konferens- och utbildningscentrum, 031-342 05 24 eller
yvonne.bafverfeldt@vgregion.se
Om ett drygt år anordnas konferensen International Forum
on Quality & Safety in Healthcare på Svenska Mässan i Göteborg. Västra Götalandsregionen delar värdskapet med
Sveriges Kommuner och Landsting samt Landstinget i Jönköpings län.
Ledningsansvariga, kvalitetsansvariga, verksamhetsutvecklare och alla som arbetar
med kvalité och säkerhet inom
hälso- och sjukvården välkomnas till denna mötesplats. Cirka
3 000 deltagare från hela världen förväntas träffas i Göteborg mellan 12-15 april 2016.
Den som vill veta mer, kontakta Wenche Jenssen,
wenche.jenssen@vgregion.se,
eller Zina Cherigui,
zina.cherigui@vgregion.se
hur man kan hålla arbetsglädjen uppe. Kanske med en daglig ”solros”,
funderar Thomas Wallén, sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus.
I
Göteborgs-Posten fredagen den 16 januari kunde man läsa artikeln ”Arbetsglädjen
minskar utom för chefen”. Och så blir det
en chef som nu skriver ”Tankar om” om
just temat arbetsglädje. Det måste ju bli
enkelt!
Nu handlade artikeln om småföretagare
i Sverige där 1 000 anställda och lika
många chefer hade tillfrågats. Av de anställda tyckte 40 procent att arbetsglädjen
hade minskat under senaste året mot 6
procent av cheferna. Det andra intressanta
med undersökningen är skälen till varför
svaren blev så olika mellan de anställda
och cheferna. De anställda angav främst
stress i arbetslivet som orsak där cheferna
bedömde att det i första hand var privata
anledningar som låg bakom den minskade
arbetsglädjen i företagen. Hur svaren hade
sett ut om motsvarande undersökning
gjorts i våra verksamheter kan man ju fundera på. Men säkerligen finns det likheter.
För forskningen visar
att det har stor betydelse om man arbetar
gentemot människor,
exempelvis patienter,
klienter eller kunder.
Där är det mer stress i
arbetsmiljön. Trots att
medarbetarna ser det
som väldigt meningsfullt arbete så får man ofta ägna tid åt fel
saker som letande efter uppgifter, in- och
utloggning i system och framför allt om
våra system krånglar.
arbetare ska man må bra på jobbet. Man
ska vara en del av verksamheten och påverka den åt rätt håll. Man ska vara med
och ta fram relevanta mål för sin enhet och
veta vad man ska bidra med för att nå målen. För våra yngre medarbetare är detta
inga konstigheter, uppväxta med mål- och
utvecklingssamtal från förskoleåldern så är
nog förväntningarna på arbetslivet och det
nära ledarskapet högt ställda. Här finns en
av de viktigaste utmaningarna för våra
chefer.
dagligen men vi har inte vanan att berömma oss för detta. Men häri ligger ju väldigt
mycket av arbetsglädjen och det måste vi
påminna oss om. Diskutera allt bra vi gör
så har vi kommit en bit på väg med att
återupptäcka arbetsglädjen!
I min chefsutveckling har jag kommit i
Sjukhusdirektör
Södra Älvsborgs sjukhus
kontakt med olika managementfilosofier.
Många har nog hört om ”management by
walking around” men också om ”management by fear”. Den sistnämnda hoppas jag
innerligt att vi lämnat därhän men vad
innebär den förstnämnda? Är det tillräckligt i dagens arbetsliv att ”chefen går omkring” i verksamheterna? Jag skulle vilja
mynta begreppet ”management by presence”
och då inte bara närvaro utan sinnesnärvaro
om vi ska lyckas i vårt
uppdrag. Men då måste
vi som högre chefer
göra det möjligt för
våra första linjens chefer att utöva ett gott ledarskap för att dagligen säkra delaktighet,
måluppfyllelse och den nära dialogen med
medarbetarna.
Thomas Wallén
Som medarbetare
ska man må bra
på jobbet.
Hur ser då förutsättningarna ut i regio-
nen? Tittar vi på den senaste medarbetarundersökningen från hösten 2013 så har vi
en hel del utmaningar men också glädjeämnen. Bland glädjeämnena är svaren på
frågan om ”Mitt arbete känns meningsfullt” – där enstaka procent svarade att det
stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt.
Och dimensionen ”Socialt klimat” hade
också ett högt resultat för hela VGR. Men
andra viktiga faktorer som arbetstakt, arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och
målkvalitet fick för regionen som helhet
låga resultat. Och alla dessa faktorer har
stor betydelse för arbetsglädjen. Som med-
På Södra Älvsborgs sjukhus försöker vi
återupptäcka såväl arbetsglädje som allt
bra vi gör dagligen genom metoden ”Solrosen”. Efter dagens arbetspass sätter sig
närmaste chef med sina medarbetare och
diskuterar dagens glädjeämnen. Solrosens
31 blad representerar månadens dagar och
för varje solrosblad dokumenteras positiva
händelser den dagen. När vi började med
metoden visade det sig att medarbetarna
hade väldigt svårt att uttrycka dagens glädjeämnen. Fokus är nämligen vanligtvis på
allt som inte gått bra under arbetsdagen.
Vad har vi missat? Vad har vi inte hunnit
med? Varför blev det inte som vi hade planerat? Men det utförs massor av bra arbete
Foto: Catharina Fyrberg
arbetslust
Tankar om ...
På gång
foto: Catharina Fyrberg
Arbetslust är en tidskrift med
inriktning på människa, hälsa och
arbetsliv som ges ut fyra gånger
om året av Hälsan & Arbetslivet
Arbetsmiljödelegationen och
Institutet för stressmedicin.
arbetslust nr 1 2015
3
– Vi hade ingenting,
bara dåligt rykte
R
yktet kom först: det skulle öppna en ny
klinik tvärs över gatan. En som skulle
utsätta vårdcentralen Tanumshede för
konkurrens. Året var 2009 och vårdvalet
hade kommit till norra Bohuslän.
Den nya kliniken inledde med att headhunta utvalda medarbetare från den befintliga vårdcentralen. Med fetare lönekuvert i
sikte lämnade medarbetarna sina anställningar och började på nya fina kliniken.
Att de hoppade av var i och för sig inte
så konstigt. Vårdcentralen de lämnade
hade dåligt rykte. Patienterna klagade på
dålig tillgänglighet, långa väntetider, svårt
att komma fram på telefon och bemötandet var inte särskilt gott.
– Vi motade patienterna istället för att
möta dem, konstaterar Valentina Sevanovska Berg, sjuksköterska.
Samtidigt var ”systercentralen” i Fjällbacka nedläggningshotad. Det såg
inte ljust ut för den offentligt drivna primärvården.
Och värre skulle det bli:
– Vi tappade hälften av
våra patienter och halva
personalstyrkan.
Stämningsläget var nu i
botten. Varför det blivit
som det blev? Man såg flera orsaker. Dålig
bemanning, svagt chefskap, medarbetare
som jobbade helt efter eget huvud utan
känsla för helhet. Ordning och reda saknades och delaktigheten var minst sagt undermålig.
Vårdvalet skulle bli både vändpunkt och
räddning.
dem pyrde missnöjet och gnället. Här
krävdes insatser. Agnetas engagemang och
vilja att förbättra triggade personalen att
komma med massor av idéer.
– Vi försökte finna ut vad vi ville arbeta
med och hur det skulle gå till. Det gav nya
uppslag och vi bestämde oss för att börja
med att höja trivseln, skapa miljö för arbetsglädje. Vi kavlade upp ärmarna, intalade oss
att ”vi är väl lika bra som några andra” och
gick mot en nystart, beskriver Valentina.
–Det var som om den kvarvarande personalen fick utrymme och kraft att blomma upp när ”de starkare” lämnat, kommenterar Agneta.
Affärsplanen som skapades skulle ge
svar på frågorna om hur patienter skulle
fås att lista sig och medarbetare att vilja bli
anställda.
– Vi i personalen fann varandra och hittade på saker tillsammans. Lagade mat,
ordnade fester, gick på spa, arrangerade utvecklingsdagar – vi både umgicks och utbildade oss. Och det hördes mer och fler
skratt än någonsin tidigare.
Också sättet att samtala förändrades.
Förr handlade det om ”mig” och ”jag”. Varje profession höll hårt på sitt. Nu suddades
gränserna ut, och man blev
medveten om att alla är lika
mycket värda trots olika arbetsuppgifter.
– Nu är vi ”vi”. Och vi är
inte grå och trista. Vi är inte
B-laget som blev kvar, säger
medicinska sekreteraren
Ann Bergkvist, bestämt.
Med den nya synen på sig
själva kom allt det andra; det
goda humöret, skratten, nöjdare patienter. Medarbetarna utbildade sig,
skapade team, hittade nya smidiga arbetsätt.
Nu är vi ”vi”.
Och vi är inte
grå och trista.
Vi är inte Blaget som blev
kvar.
Personalen som var kvar – när privatkli-
KLIMATFÖRÄNDRING. Agneta Wingstedt, Valentina
Sevanovska Berg och Ann Bergkvist har varit med om
en tvärvändning: från hopplöst läge till roligt varje dag.
niken tagit sitt – fick en ny chef i Agneta
Wingstedt som såg att det krävdes stora
förändringar för att lösa problemen. Valentina uttrycker det drastiskt:
– Vi stod inte på noll, utan på ett fett
minus. Vi hade ingenting. Bara dåligt rykte.
Foto: frank palm
Agneta var sedan tidigare van att jobba
med öppna dörrar. På hennes nya arbetsplats var alla dörrar stängda, och bakom
4
arbetslust nr 1 2015
Egna initiativ uppmuntras och utbildningsdagar inspirerar.
– Det är roligt att vara chef för en sån
här grupp. Men det ställer krav på mig att
våga säga ja till idéer och önskemål. Även
om det medför en sömnlös natt, skrattar
Agneta och konstaterar att till och med
ekonomin är god:
– Jag lägger inte energi på promillesparande, det är bättre att satsa, ha nöjda patienter och glad personal, beskriver Agneta
sin strategi som exempelvis innefattar detaljen att hela personalen äter frukost tillsammans. Varje dag. Lite nybakade frallor
och blommor på bordet kostar så lite men
ger så mycket, är de överens om.
– Under arbetets gång har vi upptäckt
våra egna stora och många resurser. Vi har
vuxit med uppgiften och tar till vara på
det. Idag har vi gott rykte, säger Ann.
Agneta och Valentina håller med. Nöjda
och stolta. •
Brita Hässel
Stimulerande
utveckling!
Anne-Marie Riese, distriktssjuksköterska, har fått hela sitt arbetssätt
förändrat med nya och breddade
uppgifter.
– Jag arbetade på det gamla sättet
med egen mottagning och egen kalender. Och jag tyckte faktiskt att det
var både enformigt och tungt. Och
gammeldags. Nu har vi en gemensam tidbok, och delar på alla patienter. Jag jobbar numera i team vilket är
oerhört stimulerande, roligt och utvecklande. Och min ”status” som distriktssjuksköterska har jag verkligen
inte förlorat; bara vunnit roliga utmaningar och utvecklat min kompetens.
I takt med förbättringarna kom ST-läkare
och nya medarbetare. För att få dem att
stanna kvar på sina anställningar fortsatte
man att målmedvetet bygga trivsel, glädje,
öppenhet och skön familjekänsla. Här pratar man inte längre om varandra utan med
varandra. Inga surdegar jäser, det är öppen
kommunikation som gäller.
Allt slit under de gångna åren har gett
utbyte. Att arbeta utifrån en och samma
kalender har åstadkommit delaktighet.
Tillgängligheten är 100 % trots att ”vi
styr telefonen och inte tvärtom”.
Bemanningsläkare behövs inte längre
och antalet listningar stiger.
Foto: frank palm
Vände skutan:
– Vad vi har gått igenom ...
vilken utveckling! Vårdvalet är
det bästa som hänt oss.
Så här gick det till när den
nerkörda vårdcentralen lyckades öka arbetsglädjen och
göra patienterna nöjda.
NYSTART. Anne-Marie Riese trivs med
det nya sättet att arbeta, tillsammans
i team istället för ensam med stängd
dörr.
arbetslust nr 1 2015
5
– om att vinna
förtroende
Det fanns en tid när det som hade
med skatter att göra var behäftat
med obehag. Skattmasen skrämde. Dessutom verkade hens hela
idé vara att klaga på avdrag i deklarationen eller sätta dit folk på
något obehagligt byråkratiskt vis.
Så är det inte längre.
Skatteverket har gjort en förändringsresa som
hållit på länge. I närmare 40 år, påstår Martin
Palm, kontorschef på Skatteverket i Uddevalla.
Men han tycker samtidigt att det inte är
så konstigt att det tagit tid. Det krävs en
lång kulturresa för att få kraft i en förändringsprocess. Skatteverket har gått från att
vara kontrollerande och lätt skrämmande:
Vem blev inte nervös
när det förr i tiden
kom post från Skattemyndigheten, som
det hette då? Idag ses
verket som en serviceinriktad organisation, i medborgarnas
tjänst.
– Numera hjälper vi
medborgarna att göra rätt från början så de
slipper problem. På så sätt har vi skapat förtroende för vårt arbete.
I förändringsarbetet har verkets vision
varit central. Skatteverket ville med den bli
en del av ett samhälle där alla vill göra rätt
för sig. Inte göra sitt bästa för att komma
undan, smita och fuska.
– Visionen förändrade allt. Den skapar
en annan känsla. Vi ska inte vara den som
förstör för någon annan.
Från att ha haft ord om sig att inte bry
sig om invånarnas väl och ve, utan bara
hårdhänt driva in skatter, har förhållningssättet så sakteliga ändrats till tillit.
– Vi litar på att andra gör rätt. Och det
är vi som ska se till att det går lätt och smidigt. Folk ska bli rättvist behandlade. Vi
ska ha ett bra bemötande och vara lyhörda.
Så kan vi skapa förtroende.
Martin Palm menar att varje möte med
invånarna är en möjlighet för att ytterligare
öka förtroendet för verksamheten. Så för
att göra verkstad av en vision är den största
framgångsfaktorn att ständigt ha det med
sig; vi måste komma ihåg vilka vi är till för.
Låter som en inställning brukbar inom
fler områden.
Brita Hässel
6
arbetslust nr 1 2015
Bra klimat på jobbet
är allas ansvar
Per Gärdsell i Malmö är en av
dem som tänkt till extra kring ord
som arbetsklimat och arbetsglädje, hälsa, hälsofrämjande och hälsokompetens. Arbetslust har bett
honom dela med sig av sina tankar.
N
uförtiden pratar vi mycket om hälsa,
det ord och tillstånd som utvecklats
från att handla om fysisk hälsa till att omfatta både psykisk, social och existentiell.
Det senare ett begrepp som handlar om att
man ska må bra i sin helhet; forskare talar
om hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet.
Hälsa är alltså ett upplevt tillstånd, en
färskvara som är möjlig att påverka.
– Idag hävdar en del epidemiologer att
mer än 60 procent av all ohälsa i aktiv ålder kan kopplas till livsstil. Det innebär att
hälsa mer och mer tycks utvecklas till en
viktig kompetens, något vi kan lära oss,
menar Per Gärdsell och påpekar att de arbetsplatser som, mer än andra, satsar på
hälsa lägger mer resurser på dem som behöver mest stöd i sin livsstil och som behöver utveckla kompetensen att ta vara på
tillgänglig hälsa.
– Jag menar att var och en måste själv
vilja ta en promenad, vara rökfri, äta frukost, sova åtta timmar, skratta, vilja vara
medmänniska, medarbetare, medlem i en
organisation och så vidare. På arbetsplatsen kan vi erbjuda, inspirera, motivera,
möjliggöra och stödja – men jag själv måste vilja.
fer och medarbetare måste värdera hälsofrämjande arbete högt och ha ett aktivt förhållningssätt.
– Dessutom krävs en människosyn värd
namnet ...
Att överhuvudtaget ha ett arbete är en
av de viktigaste friskfaktorerna eftersom
den uppfyller elementära behov hos människan; att ha något att leva av, att leva med
andra människor och leva för något, det
vill säga meningsfullheten. Men det betyder för den skull inte att arbetsplatsen kan
ta hela ansvaret för hur den anställde mår,
menar Per Gärdsell. Hälsa pågår ju dygnet
runt, året runt.
– Däremot kan en arbetsgivare vara en
stark intressent i att alla mår bra och medverka till att skapa förutsättningar för god
hälsa. Alla har ansvar för det, somliga större än andra beroende på yrkesrollen; ledare eller medarbetare. Samverkan mellan ledarskap och medarbetarskap kan göra
hälsan till både ett mål och ett verktyg.
Men Per Gärdsell är inte övertygad om
att intresset för hälsa är väldigt stort:
– Hur många chefer i Sverige har en heldagsutbildning i hälsostrategier? Hur
många medarbetare har obligatorisk utbildning i hälsa och hälsostrategi, frågar
sig Per Gärdsell och kommenterar:
– Många ledningsgrupper har bristfällig
kompetens i hälsa. Ofta är hälsoutbildning
för ”dom som vill”, det vill säga de som redan tycker att det är viktigt. Många hälsoprojekt drivs av eldsjälar och nästan alltid
handlar de om fysisk hälsa. Dessutom är
det oftast hälsorelaterat arbete som ryker
först när det ska sparas.
En hälsofrämjande arbetsplats arbetar
långsiktigt, uthålligt och strategiskt med
att utveckla hälsokompetens rakt genom
hela organisationen. Här finns, enligt Per
Gärdsell, alltid en lokal hälsoplan, tydlighet, bra relationer med fackliga organisationer i ämnet och ansvariga som driver
arbetet med både tid och budget.
– Hälsa kan aldrig delegeras till personalchefen med förhoppningen att det hela
är löst. Ledningsgruppen och cheferna
måste ge legitimitet och förutsättningar.
Verktygen för
att bli mer hälsofrämjande är
många: friskvård,
arbetsmiljö, obligatoriska utbildningar, utbildning
av hälsoinspiratörer, mötesplatser, bra intern
kommunikation,
strategi att ta emot nya medarbetare, möjligheter till utveckling, estetik, kultur, möjligheter till återhämtning, lunchrum, bra
utvecklingssamtal, genomtänkta möten,
rätten att få göra fel så länge vi lär oss, öppet klimat, framtidstro, tydlig och ändamålsenlig kommunikation, kreativitet, positiv energi, meningsfullhet, optimism.
– Listan på det som påverkar välbefinnandet kan bli hur lång som helst, konstaterar Per.
Men ska den omsättas till verklighet
kräver den något av alla. Också av gnällspiken som ser sig som ett offer, har allmänt
tråkigt och frågar sig varför ingen annan
gör något:
– Dålig stämning är mer smittsam än
influensa, så alla måste vara med och fråga
sig vad han, hon eller vi tillsammans kan
göra för att må bättre. •
Lisbeth Hedberg/Brita Hässel
Per Gärdsell, docent i ortopedi och före detta cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, var en av initiativtagarna
till ett av Sveriges mest uppmärksammade
hälsoprojekt på 2000-talet, det så kallade
Bunkefloprojektet.
I dag är Per Gärdsell föreläsare och utbildare för ledningsgrupper, chefer, hälsoinspiratörer och medarbetare i hälsa.
Friska medarbetare är en förutsättning
för framgångsrika arbetsplatser – god hälsa skapar vinnare. Alltså letar företag och
organisationer efter friskfaktorer och sätt
att bli en hälsofrämjande arbetsplats.
Kopplingen mellan hälsa å ena sidan och
effektivitet och lönsamhet å den andra gör
strategin än mer betydelsefull.
– För att kunna bygga en hälsokompetent organisation som ser välbefinnande
som en viktig strategisk framgångsfaktor,
kräver det att vi har en arbetsplatskultur
som gör det möjligt. Ledningsgrupp, che-
foto: Nils-Olof Sjödén
Förändring tar tid
foto: Frank palm | montage och illustration: Joen wetterholm
arbetslust nr 1 2015
7
Artikeln om fett och socker i förra numret av Arbetslust rörde upp en smärre kuling bland, främst, dietister. Texten
handlade om två kostförespråkares åsikter, kritiska till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer och propagerande för kost med lågt kolhydrat- och högt fettintag. Varför blev det ett sånt liv? Får man inte tycka och äta som
man vill? Eller: hur ska vi förhålla oss till olika tips och råd från allsköns kostkännare?
Rätt, fel, sant eller osant
om vad vi ska äta?
A
rbetslust frågar Ingrid Larsson, näringsfysiolog på enheten för klinisk
nutrition och obesitasmottagningen på
Sahlgrenska sjukhuset. Ingrid Larsson föreläser, undervisar, blev årets dietist 2012
och omtalas som en av Sveriges mest
namnkunniga dietister. Hon är fetmaexpert och engageras till nationella expertuppdrag inom sitt kompetensområde; näringsfysiologi. Ingrid står däremot klart
lågt i kurs på bloggar och hemsidor som
föredrar kosthållningar distanserade från
Livsmedelsverkets rekommendationer.
Inget hon är särskilt okunnig om:
–Det är många som gärna skulle se mitt
huvud på ett fat, konstaterar Ingrid lätt.
Om nu mat väcker så starka känslor
och ropen skallar högre än någonsin: vad
ska vi tro på? Finns det något rätt, fel eller någon sanning?
– Sanning och sanning, säger Ingrid.
Vad är sant? Det handlar om att se till den
aktuella kunskap vi har och hur vi tolkar
den.
Ingrid menar att alla självklart får tycka
som de vill och välja den kost de vill. Det
vill säga, så länge de gör det privat. Det är
en helt annan sak om man talar i patientperspektiv.
–Hemma vid köksbordet får man tycka
precis vad som helst. När man klär sig i arbetskläder och står inför patienter ska man
lämna tyckandet därhän och arbeta enligt
vetenskap eller beprövad erfarenhet, det
står i hälso- och sjukvårdslagen. Patienter
ska kunna lita på legitimerad personal.
Mat – detta minerade område – ger
många gånger stor medial uppmärksamhet till den som torgför sina åsikter. Är
det ett problem?
– Att prata mat, diet och viktnedgång är
lockande för många, eftersom det gör att
man kan hamna på Expressens löpsedel eller i Aktuellts 21-sändning ...
Men, menar Ingrid, även om det är
många som känner sig kallade, är det få
som har nog med kunskap.
Ingrid Larsson förklarar genom exemplet med ofullständiga tolkningar av SBU-*
rapporten ”Mat vid fetma”.
– Studierna i SBU-rapporterna består av
många delar som måste vägas samman för
att helheten ska framstå. Det duger inte att
välja den del som passar ens egna syften
och hoppa över resten. I värsta fall orsakar
bristfälliga råd skador och lidande som
inte nödvändigtvis får samma publicitet
som när någon går ner ett antal kilo på
kort tid.
Att visa på ”lyckade” enskilda fall är inte
TROGEN VETENSKAPEN.
– Berättelser om hur enstaka
personer reagerat på en diet
har ingenting med kunskap
att göra, säger Ingrid Larsson, väl vetande om att hon,
i vissa läger, inte älskas för
sitt uttalande.
Foto: frank palm
heller bevis på något, menar Ingrid Larsson:
– Jag vill påstå att det är grovt tjänstefel
att försöka övertyga med hjälp av berättelser om hur enstaka personer reagerat på en
eller annan diet. Det sättet att försöka övertyga har ingenting med kunskap att göra.
Framförs budskap, som inte bygger på
den samlade aktuella kunskapen, av någon
i lånta fjädrar kan resultatet bli än värre,
menar Ingrid.
– Det är en komplikation om de som tar
del av budskapet kan bli imponerade – lurade – av att den som försöker övertyga
presenterar sig med en akademisk titel. En
titel betyder inte att man har kunskap.
Även om vederbörande har kunskap inom
ett detaljområde ska inte titeln användas
som en garanti om kompetens på andra
områden.
– Jag skulle aldrig uttala mig säkert om
något som inte har med nutrition att göra.
Det vore respektlöst och ansvarslöst mot
alla, speciellt mot patienten som utgår från
att hen får råd av någon med kunskap på
området.
Vilka kostråd tycker du, som näringsfysiolog, att vi bör följa?
–Ser man till folk i allmänhet ska de, för
att hålla sig långsiktigt friska, äta enligt den
aktuella kunskapen, som presenteras och
sammanfattas i de nordiska näringsrekommendationerna som bygger på en mängd
vetenskapliga studier och översikter, genomgångna av över hundra forskare och
experter från Norden. För patienter med
olika sjukdomar ger dietister andra kunskapsbaserade råd och rekommendationer
som förhåller sig till den aktuella sjukdomen. Trots att rekommendationerna justeras för varje sjukdomsperspektiv så pekar
grundrekommendationerna i samma riktning. Det som vi vet är hälsosamt för befolkningen generellt är i stora drag också
hälsosamt om man har fetma eller diabetes.
Men, i debatten påstås det att Livsmedelsverkets rekommendationer gjort
svenska folket illa under de fyrtio år de
följt råden?
Ingrid Larsson skrattar:
– Om befolkningen hade följt råden
hade vi haft en långt mycket friskare befolkning. Det är löjligt att påstå att folk gör
som vi rekommenderar; det vill säga äter
mycket grönsaker och baljväxter, frukt och
bär, fisk och skaldjur, fullkorn och oljor.
Samt begränsar mängden rött kött, sött,
salt och alkohol. Endast fyra till tio procent
av befolkningen äter den mängd grönsaker
och frukt som rekommenderas!
Ingrid känner inga tveksamheter angående näring, kost och dieter, och hon är i
gott sällskap.
– Samma budskap som vi förmedlar i
Sverige uttrycks över hela jordklotet: ät kost
som liknar medelhavsmaten och Livsmedelsverkets rekommendationer. Som näringsfysiolog måste jag vara i vetenskapen.
– Och fettdebatten som förs i Sverige
finns endast – i någon mån – i Norge och
Finland. Ingen annanstans. •
Brita Hässel
*Statens beredning för medicinsk utvärdering
Vad gör en hälsocoach
eller hälsoinspiratör?
INSPIRERANDE. På inspirationsdagarna är det inte ovanligt med ett
mer fysiskt inslag bland föreläsningarna.
Blossom Tainton höjde tempen
rejält då hon släppte loss med
hälsococherna och -inspiratörerna.
Foto: frank palm
F
rågan når Arbetslust emellanåt. Oftast efter att Arbetslust rapporterat från någon av inspirationsdagarna
då det bjuds intressanta föreläsningar
och aktiviteter som är till för att ge inspiration, nya infallsvinklar och peppa
hälsocoacherna/hälsoinspiratörerna i
vardagsarbetet. De som vet mest om
coachernas/inspiratörernas uppgifter –
förutom regionens cirka 200 aktiva – är
Susanna Månsby från Kompetenscentrum och Lisa Edén från Hälsan & Arbetslivet som på uppdrag av Arbetsmiljödelegationen och tillsammans med
Stig Lindholm från regionkansliet arbetar
med frågan. De tre, ihop med en arbetsgrupp bestående av hälsocoacher och
HR-representanter från olika verksamheter och delar av regionen, är snart i
färd med att uppdatera beskrivningen av
uppdraget som hälsocoach/hälsoinspiratör. Den senaste skrivningen har
några år på nacken och behöver ses
över, eftersom också en coachs/inspiratörs roll och uppgifter förändras över tid.
Grunduppgiften lär dock stå sig: att tillsammans med chefer och medarbetare
verka för en hälsofrämjande arbetsplats
och -miljö där även frågor gällande levnadsvanor ingår.
Det kan man förstås göra på väldigt
många olika sätt, så följaktligen arbetar coacherna/inspiratörerna på just ...
olika sätt. Det kan vara att medverka till
att skapa hälsoplaner, arrangera aktiviteter och uppmärksamma friskfaktorer.
Spännvidden är stor. Självklart hänger
arbetssättet på hur mycket tid och utrymme hälsocoachen/inspiratören får
möjlighet att lägga på sitt uppdrag.
Hälsocoacherna/inspiratörerna utses
av respektive chef och regionen erbjuder utbildning inom ”ett coachande förhållningssätt” och stöttning i att tillsammans med chefen starta och driva en
hälsoprocess på den egna arbetsplatsen.
Två inspirationsdagar om året utifrån
temaområdena kost, rörelse, sömn och
glädje samt möjlighet att ordna lokal
workshop ingår.
– Vi kan se att intresset för att bli
coach eller inspiratör ökar. Det ligger
verkligen rätt i tiden att arbeta hälsofrämjande, kommenterar Lisa Edén.
Brita Hässel
På sidan 13 och 15 berättar två inspiratörer om sitt uppdrag.
8
arbetslust nr 1 2015
arbetslust nr 1 2015
9
Tänk på vad du
säger!
– Kommunikation, som i grund och
botten handlar om hur vi är mot varandra, kan vara en viktig hälsofrämjande faktor.
Det säger Åsa Stöllman, leg psykolog, som förordar balanserad kommunikation på jobbet; att prata, fråga och lyssna på ett lagom avvägt vis.
Däremot rekommenderas obalans när
det kommer till positivt och negativt
laddat prat. Stort plus för positivitet!
Åsa och hennes forskarkollegor i Uppsala
har gjort en studie av arbetsenheter i kommuner och landsting och ställt sig frågan
om balanserad kommunikation är en nyck-
Det första paret är utforska – att fråga,
vara nyfiken och visa intresse – som i samtalet ska balanseras mot förespråka – att
berätta, hålla på sin åsikt men också dela
med sig.
Nästa motsatspar är andra kontra själv.
Med andra menas samtal om dem som inte
är närvarande. Det kan vara arbetskamrater, kunder, patienter, elever ... andra intressenter. Andra står också för en form av
omvärldsperspektiv.
Själv är den egna – personens eller gruppens – åsikten, behovet och önskemålet.
Det tredje och sista paret är positiv och
negativ. Positiv som i ge feed back och berömma. Negativ som i sarkasm, ironi och
uttryck som tar död på pratlusten. Negativ
kritik kan göras positiv genom att vara
konstruktiv.
munikation gör det möjligt att utveckla arbetsgrupper.
Under året kommer ett praktiskt arbets-
material med tips, metoder och råd för
bättre kommunikation i organisationer, att
tas fram. •
Brita Hässel
Modellen är inspirerad av amerikansk
PRATVÅRDARE. Med en balanserad kommunikation utvecklas arbetsgruppen, vet Åsa
Stöllman, psykolog och forskare. Foto: PRIVAT
el till produktivitet och hälsa. De har använt sig av en modell som är bra att ha med
sig i tankarna när man möts, umgås och arbetar tillsammans. Det är, som Åsa Stöllman säger, inte något särskilt konstigt utan
ett utvecklingsverktyg att ta till när kommunikationen gått i stå eller inte fått fart.
För att kommunicera balanserat ska
man ha sex dimensioner – tre motsatspar –
klara för sig:
10
arbetslust nr 1 2015
forskning som visat på samband mellan
hög effektivitet och god kommunikation.
Bland annat har de kunnat leda i bevis att
effektiva arbetsgrupper talade i positiva ordalag sex gånger oftare än i negativa. De
mest negativa grupperna var också de
minst effektiva.
I den svenska studien följde forskarna
90 arbetsmöten i offentlig sektor inom varierande verksamheter. Här skulle utrönas
vad balanserad kommunikation betyder
för hälsa och välbefinnande, plus att grupperna som möttes skulle få stöd att träna
på att bli ”bättre”.
– Ja, det går bra att träna kommunikation. Det tar lite tid men ger effekt, säger
Åsa Stöllman uppmuntrande.
Effekten av träningen kan sammanfat-
tas med att alla kommunicerade alltmer
balanserat. De blev mer positiva, tonade
ned den förespråkande delen och ökade
den utforskande, den som det oftast är
störst brist på.
Den goda kommunikationen skapar
också ett bättre lärande och utforskande
klimat. Nyfikenhet väcks och fler vill veta
mer.
Summa summarum: Balanserad kom-
Illustration: Joen Wetterholm
(Och hur ...)
Följ reglerna – var
trevlig och må bättre
För att få än mer effektiva och funktionella arbetsgrupper är det en god
idé att skapa en arbetsmiljö som
kännetecknas av god kommunikation. Till dem som insett vikten av
det hör till exempel företaget Apple,
som helt sonika infört trevlighetsregler, en slags uppförandekod för anställda. Och det gäller inte minst för
cheferna, eftersom det är ett faktum
att den chef som ler, ser sin medarbetare i ögonen och säger hej, får
långt mer motiverade och engagerade medarbetare än den som tyst och
buttert tittar bort. Det där med trevlighet spelar så stor roll att när ett
sjukhus införde liknande regler fick
de både friskare patienter – kortare
behandlingstider – och mer välmående personal, berättar Åsa Stöllman.
Varför drabbas kvinnor oftare av
oro, ångest och depression?
Stress handlar både om arbetsmiljön och miljön utanför arbetet. Om
vad som händer i huvudet, i kroppen,
kroniskt och akut. Livsstilsfaktorer, social situation, eventuella tidigare trauman... mycket spelar roll. Och det är
allt sammantaget som avgör om man
drabbas av psykisk ohälsa.
– Men varför är det så stor skillnad i förekomsten av psykisk ohälsa mellan kvinnor
och män, frågar Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef för Institutet
för stressmedicin, retoriskt och finner en
del svar i den senaste stressforskningen.
Där kan man utläsa att kvinnor alls inte
är mer sårbara än män. Det handlar snarare om flera andra samverkande faktorer
varav sämre arbetsmiljö verkar spela en
avgörande roll.
– Sverige har, efter Finland, Västeuropas
mest segregerade arbetsmarknad.
– Det spelar roll, menar Ingibjörg och efterlyser den frånvarande diskussionen om
den strikta uppdelningen av yrken och lika
konstiga fördelningen av arbetsuppgifter.
Varför pratar vi inte mer om att kvinnor
och män inom samma yrken utför olika
arbetsuppgifter? Eller om att kvinnor – det
så kallade svaga könet – oftare får uppgifter som är monotona och repetitiva, och
leder till högre förekomst av besvär i nacke
skuldror och armar. Medan männen använder mer av hela kroppen och arbetar
med maskiner.
Forskningen säger att fysiologiska skillnader mellan könen endast i liten grad kan
förklara högre förekomst av belastningsbesvär hos kvinnor. Det finns dock viss
evidens för att kvinnor utvecklar tydligare
stressreaktioner vid tidspress än män.
– Visst är män och kvinnor olika, men
det är inga enorma skillnader i dessa avseenden, säger Ingibjörg. Där är en viss skillnad i hormonmängder men inget som förklarar skillnaderna i förekomst av psykisk
ohälsa. Kvinnor är precis lika robusta som
män, utropar Ingibjörg och fortsätter:
– Män och kvinnor kanske gör saker på
olika sätt: rent biologiskt arbetar hjärnan
på skilda sätt, men varför göra stor sak av
det om funktionen är densamma!?
Kvinnor upplever att de har högre krav
på sig och känner att de har mindre kontroll än vad männen har och gör. Det kan
bero på att kvinnor i vård- och omsorgsarbete i högre grad arbetar med människor, som kan innebära både tungt fysiskt
arbete och hög mental belastning.
– Kvinnor i åldern 25-44 år har också
högre grad av stressymptom på grund av
sitt privatliv. Barn, partner, hushåll ...
Kvinnor mellan 16 och 24 år är också
mycket stressade jämfört med män i sam-
ma ålder, men av andra skäl:
– Unga kvinnor har otroliga krav på sig
när det handlar om exempelvis hur de ska
se ut, klä sig och föra sig.
Också tidigare händelser i livet påverkar
det fortsatta livet och eventuell sjuklighet.
– Ja, ryggsäcken är betydelsefull och det
kan man också lägga genusperspektiv på.
När män och kvinnor väl drabbas av
psykisk ohälsa, så ser bilden ganska likartad ut för bägge könen. Då är det inte längre någon stor könsfråga: vi ser inga skillnader avseende symptom, sjuklighet eller
prognos. Det finns med andra ord helt andra, stora frågor som måste lösas för att
ändra på det som gör främst kvinnor sjuka.
– Politiken talar om rehabilitering och
behandling och bryr sig inte riktigt om det
som orsakat att människor behöver rehabilitering och behandling. Hur vore det att
tänka mer främjande och förebyggande!
Ingibjörg Jonsdottir ser med förväntan
fram emot att företagshälsovården utvecklar fler produkter som hamnar i den hälsofrämjande ”lådan”.
Arbetsplatserna i sin tur måste sluta att
individualisera problemen med arbetsmiljö och stressymptom: sluta att fokusera på
varje enskild person och istället ta tag i de
stora strukturella problem som finns. •
Brita Hässel
arbetslust nr 1 2015
11
Digital
hälso- och arbetsmiljöhandbok
på gång
En regiongemensam digital hälso- och arbetsmiljöhandbok för
Västra Götalandsregionen håller på att ta form. Målet är att
hälso- och arbetsmiljöarbetet ska bli mer enhetligt, tydligare
och att dubbelarbete ska undvikas.
C
arin Carlehed, HR-specialist på
Alingsås lasarett, och Jan Hjalmarsson,
arbetsmiljöingenjör på Hälsan & Arbetslivet, har sedan i höstas uppdraget att ta
fram underlag och sammanställa den digitala hälso- och arbetsmiljöhandboken.
Bollplank i arbetet är Stig Lindholm och
Per Djurberg från HR-strategiska avdelningen på regionkansliet. Till sin hjälp har
de också specialister på berörda områden.
Det har under åren från många håll uttalats ett behov av en gemensam plattform
och en grund att utgå ifrån i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet. Och
ett viktigt mål med handboken är att an-
ARBETSGLÄDJE. Kul på jobbet
i en bra arbetsmiljö är viktigt.
Per Djurberg, Jan Hjalmarsson,
Carin Carlehed och Stig Lindholm
är överens.
Foto: frank palm
vändare ska kunna känna igen sig oavsett
var i Västra Götalandsregionen hälso- och
arbetsmiljöarbetet sker. Byter man arbetsplats ska det vara samma regler och anvisningar som gäller för en specifik fråga.
Nyligen avslutade Carin och Jan en omfattande inventering av dokument – policys, riktlinjer, anvisningar och beskrivningar av olika slag – som används i
regionens hälsofrämjande, förebyggande
och rehabiliterande arbete.
– Inventeringen har gjort det tydligt att
det finns många goda exempel i förvaltningarna som nu kan ligga till grund för
det fortsatta arbetet att ta fram den ge-
mensamma handboken. Det är viktigt att
ta vara på det som redan är gjort, säger
Carin Carlehed.
Några exempel på områden som handboken ska täcka är arbetsplatsens utformning, hur man arbetar med förändringar
och hälsofrämjande arbetsplatser.
Tanken är att den regiongemensamma
handboken ska underlätta det praktiska arbetet inom hälso- och arbetsmiljöområdet
ute på arbetsplatserna, och att den ska ge
en ökad förståelse och kunskap hos regionens medarbetare.
Handboken är också tänkt att användas
vid Västra Götalandsregionens interna hälsooch arbetsmiljöutbildningar för chefer,
skyddsombud och HR-personal som bland
andra Carin och Jan håller i.
Under arbetet med hälso- och arbetsmiljöhandboken är det många frågor som
stötts och blötts. Materialets utformning är
en sådan. Och det finns en uttalad tanke
att materialet ska göras så lättillgängligt
som möjligt.
– Vi jobbar i flöden med en steg-försteg-uppbyggnad. Först en kort inledande
text som förklarar vad det handlar om, en
huvudtext som inte är alltför omfattande
och krånglig, och sedan en fördjupning för
den som behöver veta mer, säger Jan Hjalmarsson.
Gruppen är noga med att påpeka att
den digitala handboken är ett levande dokument, och att det de skapar nu måste regelbundet uppdateras.
Om allt går enligt planerna ska handboken vara klar att läggas ut på nätet under
hösten. Exakt var den ska placeras är i
dagsläget inte bestämt – förutom att det
blir på en plats som är tillgänglig för alla;
chefer, skyddsombud som rent praktiskt är
de som arbetar med hälso- och arbetsmiljöfrågorna, men också enskilda medarbetare
ute på arbetsplatserna. •
Lisbeth Hedberg
12
arbetslust nr 1 2015
Svara på folkhälsoenkäten
Är du själv eller någon i din närhet en av de 95 000 personer i
Västra Götalandsregionen som
blivit ombedd att fylla i folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?
Gör det i så fall. Eller tjata och
påminn dem i din närhet som hör
till de ”utvalda”.
Anledningen till det är förstås att en enkät
utan nog många svarande inte blir det bra
beslutsunderlag som man hoppas få presentera för politikerna. Och det blir heller
inte så att just du eller de dina har tagit tillvara möjligheten att påverka. För det blir
faktiskt följder – konkreta resultat – av det
som enkäten förmedlar till dem som bestämmer. Några exempel:
När det i tidigare enkät blev uppenbart att
många fler ungdomar än man anat mådde
psykiskt dåligt, så blev det en tydlig signal
om att det behövdes ytterligare en mottagning för just unga med psykisk ohälsa. Nu
finns den: Närhälsan i Göteborg startade
under 2014 en mottagning för unga vuxna
(18-29 år) med psykisk ohälsa.
Kvinnor som känt sig otrygga utomhus har
förmedlat det i enkätundersökningar, vilket bland annat har lett till att belysningen
förbättras på allmänna platser och i parker
i Göteborg.
Enkätresultatet har haft inverkan på hur
tandvårdsreformerna 2008 och 2013 utformades för att passa medborgarna på bästa
sätt.
I Skövde gjordes insatser för unga som var
i behov av vuxna förebilder.
I Skaraborg har man tillsammans med
Bildningsförbundet satsat på mat och rörelse. Insatsen omfattar 700 aktiviteter och
6 000 skaraborgare, startade 2011 och pågår fortfarande. Anledningen är att den senaste enkäten visade på att andelen personer med fetma är hög i Skaraborg.
I områden med stor andel rökare har satsningar gjorts på lungfunktionskontroller
och rökavvänjning.
Göteborgsstadsdelen Majorna/Linné har
tagit fram en handlingsplan mot cannabis
för 2013-2023. En av orsakerna var att enkäten visade på samband mellan användning av cannabis och psykisk ohälsa.
I Gullspång upptäcktes att det fanns behov
av utökat föräldrastöd. Åtgärdat.
Hälsofrämjande insatser, till barn och
unga vars föräldrar haft långvarigt försörjningsstöd, sattes in i Skara när behoven blev tydliga.
Denna nationella enkät om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor görs varje år av Folkhälsomyndigheten. Vart fjärde år deltar
Västra Götalandsregionen med ett tilläggsurval som ska visa på eventuella skillnader
mellan vad man tror och hur det faktiskt
står till i olika delar av regionen. I Västra
Götaland får ungefär 95 000 personer i
åldrarna 16-84 år chansen att säga sitt. Statistiska Centralbyrån skickar ut enkäten i
slutet av februari och det allra sista svarsdatumet är 5 maj.
Resultaten är betydelsefulla för många
verksamheter, inte bara i Västra Götalandsregionen. Varenda svar är viktigt. •
Brita Hässel
”Möter jag nå´n i trappan så hälsar jag!”
Petra Lerjestedt jobbar som
testledare på VGR IT sedan
ett år tillbaka och har också
i uppdrag att vara hälsoinspiratör. Något hon gärna
engagerar sig i, eftersom
hon, trots utbildning inom IT och ekonomi,
valde att ta ett års uppehåll i arbetslivet för
att läsa friskvård av rent intresse.
– Vi alla spenderar mycket tid på vår arbetsplats, så det är viktigt att vi har en god
arbetsmiljö. Rollen som inspiratör är både
spännande och utmanande och innebär
mycket mer än att få folk att springa fort
och äta nyttigt. Vi är ju varandras arbetsplats, säger Petra som tycker att kommunikation på jobbet är en nyckel. Att hälsa på
varandra, presentera sig för den man inte
träffat förut, visa nyfikenhet för varandra.
– Det blir trivsammare att gå till jobbet
och ger bättre produktivitet i företaget.
Så även om Petra ordnar med aktiviteter
typ ”stå-på-jobbet-tävling” och en del återkommande fysiska inslag så slår hon gärna
ett slag också för den mentala delen; om
förhållningssätt till livet och, som vid senaste föreläsningen, värdet av att också ta små
steg framåt.
Gensvaret från medarbetarna är stort, vilket triggar Petra att fortsätta att prata hälsoeffekter i det dagliga livet; bra och enkla rutiner i vardagen snarare än stora uppoffringar.
Brita Hässel
arbetslust nr 1 2015
13
Uppslaget
Uppslaget
Öppna dörren för en frisk fläkt
och hjälp en ungdom till ett jobb
F
ör knappt ett år sen beslutades det att regionen ska bidra till att minska ungdomsarbetslösheten i Västra Götaland, genom att erbjuda ettåriga yrkesintroduktionsanställningar på någon av Västra
Götalandsregionens förvaltningar. Inga kostnader faller på
förvaltningarna utan allt betalas centralt. Förhoppningen
är att nå 150 ungdomar under
projekttiden som varar till och
med 2016. Projektet heter VIA,
Västra Götalandsregionens introduktionsprogram för unga
arbetssökande, och är ett arbetsmarknadsprojekt som vänder
sig till ungdomar mellan 19 och
24 år.
Men det har inte riktigt blivit
som det var tänkt. Alltför få ar-
betsplatser har öppnat sin dörr,
det har helt enkelt varit ganska
trögt att få fram några platser.
En orsak som begränsat antalet
yrkesintroduktionsanställningar
är att den direkta vården inte
varit aktuell på grund av de
speciella krav på behörighet
som finns där. Lena Iselow, en
av tre samordnare för projektet,
är ändå försiktigt optimistisk
och hoppas på att fler förvaltningar ska nås av informationen att den här chansen finns.
– Det här är både ett ansvar
och en möjlighet. Att hjälpa
ungdomar är angeläget och
Västra Götalandsregionen behöver visa upp sig som arbetsgivare och bli mer känd för att
kunna möta behovet av föryngring framöver.
– Dessutom är det positivt
för arbetslaget när det kommer
in en ung människa med nya
tankar och pigga idéer. De arbetsplatser som har tagit emot
en ungdom är väldigt positiva.
Det fungerar mycket bra. Och
det är förstås väldigt värdefullt
för de unga att få tillgång till lärande i arbetslivet och få vuxna
förebilder. Uppgiften vi har är
viktig!
Den som vill öppna sin dörr;
kontakta gärna Lena Iselow,
lena.iselow@vgregion.se.
Konst i regionen
Ensam kvinna skapar samtal
– Först tystnar de, betraktar, funderar, känner igen ... sen börjar
pratet!
Ingela Mörtsell talar om ”sina”
patienter på avd 243, fysioterapin SU/Mölndal. De är alla 65+,
de flesta har ont och svårigheter
att röra sig. Ingelas knep för att
få till lite aktivitet och öppnare
sinnen är att vända sig till konsten. Hon lockar helt enkelt
med sig patienten till en tavla
hon tycker om, eftersom hon
gärna vill höra patientens åsikt.
Kanske tycker de samma? Eller
helt olika?
Ingela visar den tavla hon gillar allra mest:
– Den sätter igång så många
tankar och visar en miljö och tid
som många av 243:ans patienter känner igen. Och även om
den är lite färglös så frågar man
sig vart damen på tavlan är på
väg. Vem är hon? Hur mår hon?
Har hon ett ärende? Varför är
det så tomt runt omkring?
14
arbetslust nr 1 2015
Ingela har för sin del kommit
fram till att tavlan, en litografi,
visar en kall söndagsmorgon –
kanske på 1930-talet – och att
damen är, med bestämda steg,
på väg till kyrkan.
– Eftersom det är halt så går
hon ändå försiktigt, sammanbitet och koncentrerat. Det är
nästan lite plikt över hennes gående, målar Ingela vidare.
Medan Ingela fantiserar om
tavlans kvinna stannar en rullstol till bredvid. Mannen är Armand Björkman, fd arkitekt och
för tillfället patient. Han pekar
på tavlan och meddelar att det
är en Ljunggren vi tittar på. Ett
samtal utspinner sig om bildens
stämning, ensamhet, Småland,
kyrklighet och de kala träden.
Konst kan verkligen starta samtal. Även om verket vid en första
titt är lite färglöst ...
Konstnären Reinhold Ljunggren föddes i småländska Vittaryd 1920 och dog 2006. Han
var bildkonstnär och grafiker,
känd för sina detaljrika skildringar av naturen och småstaden.
Lättkokta vårprimörer
och vitlökskrutonger
med grönärts- och kikärtsdipp
4 portioner eller
cirka 10 bufféportioner
Dipp
1 förpackning kikärter
1 vitlöksklyfta
1 knippe gräslök
1 knippe persilja
300 g frysta gröna ärter, tinade
½ dl olivolja
2 dl gräddfil
1 citron
Vitlökskrutonger
4 pitabröd
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
Vårprimörer
1 knippe morötter
1 knippe grön sparris
1 knippe rädisor
Salt och peppar
Gör så här:
• Sätt ugnen på 175 grader.
• Häll av kikärterna. Skala och
grovhacka vitlöken. Skölj örterna och grovhacka dem.
• Mixa samman kikärter, vitlök,
örter, gröna ärter, olivolja och
gräddfil i en matberedare eller
Garva
TERAPI FÖR TANKEN. Det finns mycket att
reflektera över i en tavla. Ingela Mörtsell
och Armand Björkman diskuterar hur den
ensamma kvinnan i bilden verkligen har det.
Foto: frank palm
Det finns ett samband mellan psykisk och kroppslig
ohälsa och därmed även mellan psykisk och fysisk hälsa.
Positiva känslor påverkar din
hälsa.
Skratt ger ökad smärttålighet.
När vi skrattar ökar hjärnans
produktion av endorfiner, kroppens smärtlindrande ämne.
Barn skrattar cirka 350–400
gånger per dag, vuxna i snitt 15.
Det beror bland annat på mer
stillasittande, mer ensamtillvaro
och mindre lek.
Blodtrycket höjs när du
skrattar, men går ner efteråt och
med en mixerstav. Smaka av
med salt, peppar och citronsaft.
Låt stå kallt under tiden resten
förbereds.
• Skär pitabröden i stavar och
lägg på en plåt med bakplåtspapper.
• Skala vitlöken och pressa eller
finhacka den. Blanda samman
med olivoljan i en skål. Salta
lätt.
• Pensla pitabröden med vitlöksoljan. Rosta brödet i mitten av
ugnen ca 10 minuter, eller tills
brödet har fått fin färg och är
krispigt.
• Skölj alla grönsaker. Skala morötterna och skär bort nedersta
delen på sparrisen.
•Koka upp en kastrull med rejält
saltat vatten. Koka morötterna
och sparrisen ett par minuter så
att de fortfarande har spänst
kvar.
• Servera de lättkokta primörerna, rädisorna och vitlökskrutongerna tillsammans med dippen.
Receptet kommer från lantmännen
mera!
det finns det som tyder på att glada känslor har en positiv effekt på blodtrycket.
Skratt minskar stress,
lindrar spänningar, oro och
rädsla, och inte minst skapar det
en känsla av samhörighet när du
skrattar i grupp.
Många muskelgrupper jobbar och förbrukar energi när du
skrattar. Att skratta ger alltså
motion.
De muskler som inte arbetar,
slappnar av och när skrattet klingar av slappnar alla muskler av.
Källa: Vårdguiden
”Jag tror vi är
uppskattade”
– Jag känner att min roll att inspirera, stödja och driva hälsofrågor
är viktig, säger Sarah Oswaldsson, utvecklingsledare och hälsoinspiratör på Rättighetskommitténs kansli.
Tillsammans med övriga hälsoinspiratörer inom Centrala kanslierna, är Sarah del av ett inspiratörsnätverk som träffas en gång i
månaden för att bolla idéer och
supporta varandra. Ett arbetssätt
som Sarah sätter
värde på. Hon
tycker nätverket
lyckats extra bra
med de regelbundna utmaningarna som ska locka medarbetarna till aktivitet och eftertanke.
Utmaningarna, en i månaden,
kan handla om att oftare fika
ihop med andra, variera sin arbetsställning mer än annars – det
vill säga stå mer – eller kanske
fundera över sin attityd till medmänniskorna:
– Utmaningen denna månad
handlar om medmänsklighet; att
alla reflekterar över hur vi uppträder mot varandra och exempelvis
försöker vara mer generösa och
ge positiv feed-back. Som hjälp
på traven ingår också en tävling
med ”snäll-bingo”.
– Utmaningarna skapar snack
vid fikat. Det är ett bra sätt att
med små steg och enkla medel få
tillfälle att prata om hälsa.
Sarah tror att inspiratörernas
idéflöde uppskattas av kollegorna, och vet att uppdraget betyder
en hel del för henne själv:
– Att vara hälsoinspiratör ger
mig jättemycket. Det är roligt, jag
intresserar mig för hälsofrågor och
gillar att hälsoarbetet mer och mer
handlar om hela människan – både
kropp och själ.
Tiden Sarah lägger på inspirerandet varierar, men att ha ett avtal med chefen om hur stort utrymme inspiratörssysslan får ta
känns bra.
– Det är än så länge bara positivt att vara hälsoinspiratör, säger
en nöjd Sarah.
Det tunga i arbetet är
inte själva arbetet, utan
de faktorer som förstör
arbetsglädjen.
[Okänd]
Kioskvältare
om jämlik
hälsa
Det är, i ärlighetens namn, inte
ofta en rapport från en regional
förvaltning kallas kioskvältare.
Men så har skett med Folkhälsokommitténs skrivning om hur
man ska åstadkomma jämlik
hälsa i Västra Götalandsregionen. I samband med att rapporten presenterades på ett nätverksmöte med
Världshälsoorganisationen fick
den stor uppmärksamhet och
spreds snabbt
från WHO:s
webbplats. Det
internationella
intresset för jämlik hälsa är stort,
och att Västra Götaland har
lyckats samla många aktörer
med olika uppdrag för att arbeta tillsammans för jämlik hälsa
och en socialt hållbar region
anses som unikt. Att man i arbetet dessutom parallellt stämt
av arbetet i en styrgrupp med
ledande regionpolitiker har
skruvat upp intresset ytterligare.
Idéer och
artikeluppslag till
arbetslust?
Ring eller mejla!
Telefonnummer och mejladresser finns på sidan 2.
arbetslust nr 1 2015
15
på jobbet
Han bygger fantasier
Håkan Wester var en erfaren byggnadssnickare när han fick jobb på
Regionteater Väst i Uddevalla. Han
byggde riktiga hus med raka vinklar
som skulle stå i hundra år. Nu bygger
han illusioner av verklighet; hopfällbara, sneda, halva rum, som rivs när
föreställningen är klar.
En teaterföreställning utvecklas kring ett
manuskript och består av bland annat regi,
skådespeleri, ljus, kostymer och scenografi,
den dekor och de saker som utgör inredningen på en teaterscen.
Scenografen presenterar skisser och
modell för tillverkningsteamet på hur en
tom scen ska förvandlas till ett rum, en
trädgård, en ubåt eller vad som krävs för
att förstärka publikens tro på pjäsen.
– Sedan är det min uppgift att räkna ut
om skissen är möjlig att förverkliga, säger
Håkan Wester. Går idén att konstruera?
Hur dyrt blir det? Jag försöker fixa det
mesta ... och det är ju så tråkigt att säga nej.
Om det är genomförbart startar konstruktionsarbetet. Först med ritningar på
papper. Sedan med själva snickrandet. Här
krävs stora portioner av kreativitet och materialkunskap. Alla scenografier ska vara
mått- och viktanpassade till transportvagnar och turnélokaler. De ska vara hopfällbara men ändå säkra för personal och publik.
Scenografi inbegriper även diverse små-
prylar som bidrar till teaterfantasin, till exempel den pyttelilla fiol som Håkan Wester
snidade ur ett massivt stycke lindträ. När
Håkan Wester är klar med sitt går uppgiften vidare till dekorationsmåleriet. Där kan
splitter nya grejer åldras hundratals år i ett
kick.
TEATERSNICKARE. Håkan Wester
trivs med att göra tvärtom mot
förr. Nu är det påhitt, snedbyggen
och illusioner som gäller.
Foto: frank palm
Teatern skiljer sig från den normala
byggsvängen: Inget utomhusjobb och mer
än bara manliga arbetskamrater. Månadslön och semester – inget självklart för en
småföretagare.
– Det är färre räta vinklar här på teatern. En gång skulle jag bygga en soffsäng,
sned på alla håll och isärtagbar i fem delar.
Det gick det också. Sådant gör jobbet roligt
och stimulerande.
Till sin hjälp har Håkan en rikt utrustad
verkstad.
– Jag var van att bygga sådant som skulle stå i många år. Men när jag hade byggt
min första scenografi, fick jag höra att den
skulle rivas!! Rivas? Nu har jag vant mig.
Man kan inte spara all dekor.
– Det som går att använda igen behåller
jag; återvinner allt som går. Jag handlar ju
för skattemedel och man vill ju gärna lämna planeten i gott skick till sina barnbarn.
Regionteater Väst är Sveriges största tur-
nerande institution för barn och ungdomar och har produktions- och repetitionslokaler för dans i Borås. I Uddevalla finns
produktions- och repetitionslokaler, två
scener och en dansstudio.
Med nära 600 föreställningar årligen
runt om i regionen gäller det att allt går
smidigt att transportera, bygga upp och
fälla ihop. Utan en teatersnickare skulle det
inte fungera. •
Hälsan & Arbetslivet • Arbetsmiljödelegationen • Institutet för stressmedicin
Anne Jönsson