1. No category

arbetslust
en tidskrift om människa, hälsa och arbetsliv i Västra Götalandsregionen • nr 3 • oktober 2015 • årgång 15
Joakim raggar
med glimten i ögat
sid 9
tankar om
idén med att
jobba offentligt
sid 3
Nej till
handeksem!
sid 12
Ung, arbetslös eller funktionsnedsatt?
Regionen har nya vägar
in i arbetslivet
sid 4-9
arbetslust
Hälsan & Arbetslivet
www.vgregion.se/halsan
Arbetsmiljödelegationen
www.vgregion.se/arbetsmiljodelegationen
På gång
Styra och leda
framtidens
välfärd
Det är dags att anmäla sig till konferensen Styra och leda i framtidens värld. Konferensen tar upp
vad som kommit fram om styrning och ledning under 90-talet
och 00-talet; vad som fungerat
väl och vad som behöver omprö-
Institutet för stressmedicin
www.vgregion.se/stressmedicin
ANSVARIG UTGIVARE:
Annemarie Hultberg
TIDSKRIFTSRÅD:
Annemarie Hultberg
Institutet för stressmedicin,
031-342 07 22,
annemarie.hultberg@vgregion.se
Lena Alexanderson
Kommunikationsavdelningen,
regionkansliet, 0705-51 16 15
lena.alexanderson@vgregion.se
Stig Lindholm
Arbetsmiljödelegationen,
031- 63 07 75, stig.lindholm@vgregion.se
Mirko Ivanovic
Hälsan och Stressmedicin,
0700-85 25 91, mirko.ivanovic@vgregion.se
REDAKTÖR:
Brita Hässel, GCL Kommunikation,
brita@hasselpalm.com
0705-08 88 03
LAYOUT OCH ILLUSTRATION:
Joen Wetterholm,
GCL Kommunikation /JoenArt ,
joen@joenart.se
DISTRIBUTION:
Adress- och distributionscentrum,
010- 44 136 94
adress.distributionscentrum@vgregion.se
TRYCKERI:
Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt ISO 14001
ISO
14001
Omslagsbild: Hur blir bildens utsnitt
tro? Joakim Blomberg, filmmakare, regissör, rekryterare och sjungande sjuksköterska, måttar. Sid 9
Foto: Frank Palm
Den röda tråden
sicksackar sig fram genom
regionens projekt med
syfte att anställa dem som
inte har så lätt att få jobb
och avslutas med Joakim
som gör nästan vad som
helst för att locka till sig
nya kollegor.
2
arbetslust nr 3 2015
Tankar om ...
vas. Vidare tar föreläsarna upp
frågan om hur det är möjligt att
klara balansen mellan politikens
uppdrag att styra, medborgarnas
ökade och förändrade förväntningar på välfärden samt medarbetares möjligheter att utföra ett
gott arbete med möjlighet till
goda arbetsvillkor och utveckling?
Konferensen byggs upp kring
fyra teman: Att utföra och utveckla välfärd, att leda och mäta
välfärd, att styra och stödja välfärd
samt att granska och finansiera
välfärd.
För mer information och intresseanmälan, gå in på
www.styraochleda.se
Alla chefers egen dag
Chefens kommunikation för hälsa
och resultat är temat för årets
chefsdag som äger rum den 10
november på Konserthuset. Både
externa och interna föreläsare
kommer att tala om hur kommunikationen påverkar hälsa och resultat. Björn Nilsson, lektor i socialpsykologi, ska tala om hur
kommunikation, välbefinnande,
relation och resultat hänger ihop,
inte minst från ett chefsperspektiv. Palle Lundberg, stadsdirektör i
Helsingborgs stad, kommer att
prata om konkreta erfarenheter
utifrån dagens tema. Kanske
kommer han att ge svar på frågor
som: ”Hur använder man kom-
munikation för att nå resultat och
en välmående organisation?”
Lottie Knutson, föreläsare, författare, ledamot i flera styrelser och
tidigare informationsdirektör på
Fritidsresor, kommer att tala om
kommunikationens betydelse, hur
vi agerar och kommunicerar när
det blåser snålt i vardagen, hur
det påverkar oss och vad vi kan
behöva tänka på.
Under dagen blir det kulturinslag och som vanligt summerar
Ann-Sofi Lodin nuläget, kommande utmaningar och glädjeämnen.
Och förstås: Årets chef kommer
att utses.
Lockande inspiration
till inspiratörer
I dagarna har hälsoinspiratörer
och -coacher höstens inspirationsdag. I vanlig ordning fylld med
spännande programpunkter: Först
en orientering om hur det hälsofrämjande arbetet inom Koncernkontoret ter sig. Därefter kommer
psykiater och professor Åsa Nilsonne att ge en liten bruksanvisning vad gäller hjärnan och vad vi
kan göra med all kunskap vi fak-
tiskt har om dess funktion. Härskartekniker och relationer på arbetsplatsen talar Heléne Thomsson,
doktor i psykologi, om. Hur ser
maktspelet ut i olika arbetsgrupper
och varför håller du tyst fast du vill
säga ifrån?
Det finns många goda anledningar att bli hälsoinspiratör eller
-coach. Inspirationsdagarna är
faktiskt en ....
Arkivens dag
Vad kostar den
i år igen
psykiska ohälsan?
Den 14 november 2015 firas Arkivens dag i hela Norden under det
gemensamma temat Gränslöst.
Så också vid Regionarkivet i både
Vänersborg och Göteborg. Under
dagen finns det möjligheter att
lyssna till intressanta föredrag, ta
del av spännande handlingar ur
arkivets bestånd samt se hur det
ser ut i magasinen där arkiven förvaras. Det bjuds även på kaffe/te
och kaka.
Besöksadress i Göteborg är Otterhällegatan 5 och i Vänersborg
Niklasbergsvägen 14.
Nätverket för behandling och prevention inom stressområdet bjuder in till föreläsning om ekonomiska konsekvenser av psykisk
ohälsa. Föreläsare är Malin Lohela
Karlsson, med dr och ekonom
från Karolinska Institutet. Bakgrunden är att psykisk ohälsa står
för en stor del av kostnaderna i
den svenska sjukförsäkringen.
Konsekvenserna av ohälsan är
omfattande för både samhälle, arbetsgivare och enskild individ. Ex-
empel på frågeställningar som kommer att
belysas är: Vad kostar den psykiska ohälsan samhället? Vilken betydelse har stress för anställdas
förmåga att prestera på arbetet?
Är det kostnadseffektivt att förebygga stressrelaterad ohälsa på
arbetsplatsen?
Det hela händer tisdag 24 november i hörsalen vid Göteborgs
Universitets lokaler, Carl Skottbergs gata 22 B.
att arbeta i offentlig verksamhet
Mirko Ivanovic, förvaltningschef på Hälsan och Stressmedicin sedan i våras,
upptäcker förvånat hur spännande och utmanande det är att jobba i offentlig
verksamhet. Och vilken nytta vi alla kan göra!
I nästan hela mitt arbetsliv har jag arbetat i
privat sektor. Under den tiden har jag i det
närmaste blivit skolad i att tänka på hur
trötta, ineffektiva och långsamma de som
arbetar i offentlig verksamhet är. Då jag
även har en, icke försumbar, resultat- och
vinnarinstinkt så har detta format mig
mycket i mitt yrkesliv: alltid lite bättre, lite
effektivare, lite mer, 12, 14, 16 procent på
sista raden och så vidare. Det har gått bra
hittills, jag har fått lära mig mycket och utvecklats i de roller jag haft och min tid har
i de flesta fall räckt till både arbete, familj
och social samvaro.
Men, så blir man
50(!) och börjar tänka
i andra banor: ”Kan
jag, med min resultatfokusering, bidra till
att skapa nytta för fler
– hellre än att ”bara”
fylla ägarnas fickor?
Skulle det till och med
kunna vara så att jag
kan tänka mig att jobba i det offentliga?”
Ja, detta var tankar
som snurrade i mitt
huvud efter att i maj
månad blivit uppvaktad att söka ett jobb
som förvaltningschef i Västra Götalandsregionen.
Nu har det gått några månader och jag
stortrivs, utmaningarna finns där och visst
kan vi alla bli bättre på många saker. Det
viktiga är att vi rör oss framåt, ser oss i ett
sammanhang, hjälper och stödjer varandra
och lyckas tillsammans. Vi inom förvaltningen Hälsan och Stressmedicin har till
uppgift att stötta verksamheterna i Västra
Götalandsregionen när det gäller att uppnå
det som är deras specifika arbetsmiljö- och
verksamhetsmål. För att komma dit krävs
att vi har en bra dialog med chefer och HRavdelningar samt att vi systematiskt arbetar med analys och förslag till åtgärder
inom hälsa och arbetsmiljö. Vi vill vara efterfrågade, men måste samtidigt möta upp
med relevant kompetens inom allt från efterhjälpande till hälsofrämjande insatser.
En av våra utmaningar är att leverera ett
ännu större kundvärde till verksamheterna
än vad hittills varit fallet samt hjälpa till att
åstadkomma framåtblickande handlingsplaner. Om ni, som är ute i verksamheterna, ser något som vi borde göra men ej gör
idag, så är ni välkomna att kontakta oss/
mig direkt. Vi skulle uppskatta det.
Att arbeta i VGR som organisation
innebär att vi, på olika sätt, ställs inför utmaningar i arbetet. De flesta av oss arbetar
inom vårdrelaterade yrken med speciellt fokus
på logistik, scheman,
bemanning med mera.
Några av oss arbetar
inom service och stöttar
andra verksamheter, andra arbetar med kultur,
transport och kommunikation. Vilken fantastisk mångfald, eller hur?
Det är viktigt att förstå att vi alla är en spegel av hur det är att
arbeta i Västra Götalandsregionen. Allt är
inte perfekt men när vi interagerar med
andra människor i hissen, på en middag
eller liknande så är det viktigt att tala om
alla de saker som är bra och vara goda ambassadörer, prata om de olika möjligheterna som finns i en stor organisation och
allt som vi varje dag uträttar för så
många. Vi alla som arbetar i regionen är delar av, och summerar till,
vårt varumärke. Vi är över 50 000
anställda, tänk vilken kraft det blir
om vi tillsammans tänker på att förmedla
en bra bild? Sträck på er och var stolta över
att arbeta i Västra Götalandsregionen, det
bidrar i högsta grad till att vi också blir en
attraktiv arbetsgivare.
Om vi inte står upp för oss själva så
kommer vi att betraktas som just trötta, ineffektiva och långsamma.
Vem vill tillhöra en sån organisation?
Mirko Ivanovic
Det är viktigt att
förstå att vi alla är
en spegel av hur
det är att arbeta i
Västra Götalandsregionen.
foto: Ola Kjelbye
Arbetslust är en tidskrift med
inriktning på människa, hälsa och
arbetsliv som ges ut fyra gånger
om året av Hälsan & Arbetslivet
Arbetsmiljödelegationen och
Institutet för stressmedicin.
arbetslust nr 3 2015
3
Ungdomsarbetslöshet
– farligt värre
men ViA vill göra skillnad
KAMRATSTÖDJARE.
Jonny Lindblom, Lena Iselow
och Jan-Olov Johansson är samordnare i ViA-projektet och försöker
”rädda” arbetslösa ungdomar in i arbetslivet.
Råkosten
Regionen ger jobb
till dem som har svårt att få
tar Qasem in på
arbetsmarknaden
Qasem Husseini gillar verkligen anställningen han fått
genom ViA. Har till och med
flyttat från Göteborg till Borås för jobbets skull. Även om
den flytten inte är så mycket att orda om med tanke på hans tidigare: ensamkommande från Afghanistan
gömd i bagageutrymmet på
en flyktingbil. Det var fyra år
sedan och Qasem hade fyllt
17 år.
bra på att peppa Qasem inför framtiden.
Pratar om tryggheten med att – i sinom tid
– satsa på att få en fast anställning och vikten att ta vara på och lära av all den erfarenhet och kunskap han möter varje dag
bland sina medarbetare.
Qasem ser framtiden an och planerar
för ett, som han tror, nödvändigt körkort,
trots att det kommer att kosta honom
mycket pengar. Varje fredag går han på
folkhögskola – en del av ViA-projektet –
för att förbättra sin svenska och lära sig om
det svenska samhället.
– Snart en äkta ”svenne”, fnissar Lampros.
Qasem ler brett. Det är inte första gången det skämtas i Råkosten.
Brita Hässel
Foto: frank palm
– Unga arbetslösa får inga inkomster och erfarenheter, de blir
inte insläppta i vuxenvärlden och
hamnar i ett slags utanförskap
om de inte får ett arbete och tar
steget in i det sociala livet, menar
Lena Iselow, en av tre samordnare för ViA.
– För att äga framtidstro måste de unga ha jobb och spela roll.
Västra Götalandsregionen vill
vara med och ta ansvar.
– Fast ViA är också en möjlighet för regionen. Det är viktigt för Västra Götalandsregionen att bli känd som en god – attraktiv – arbetsgivare med många intressanta
arbetsuppgifter. När gamla medarbetare
går i pension så behövs det påfyllning i andra änden. Regionen behöver de unga, säger Jonny Lindblom, samordnare.
ViA är lika med Västra Götalandsregionens introduktion för unga arbetssökande,
det vill säga ett projekt – som varar 2016 ut
– där man hoppas ge 150 ungdomar 12
månaders betald yrkesintroduktion kombinerat med en dags utbildning på folkhögskola varje vecka.
4
arbetslust nr 3 2015
Bakgrunden till varför insatsen behövs,
menar samordnarna, är den rådande samhällsstrukturen:
– Idag får du inte ett jobb, du måste
skaffa dig ett alldeles själv, kommenterar
Jonny och påminner om hur det var för
några tiotal år sedan, då man fick jobb bara
man bad om det ...
Idag ställs det hårdare krav: du ska sälja
dig, visa upp referenser, kunna presentera
dig. Inte alla förunnat. De ungdomar som
blivit aktuella för ViA kommer från skilda
delar av samhället med helt olika förutsättningar. Det gäller med andra ord att samordnarna tänker till.
– För att ViA ska bli bra och göra skillnad tänker vi långsiktigt och lägger stor
möda på att matcha arbetssökande och arbetsgivare med varandra.
– Det går inte att bara droppa ut folk lite
på måfå. Matchningen ska bli hållbar över
tid så att båda parter får ut något bra. Det
handlar främst om människor som ska ut i
livet, bygga samhället och betala skatt till
välfärden. Ett faktum vi inte kan slarva med,
säger samordnare Jan-Olov Johansson.
Det ungdomarna lär sig på en arbets-
plats är oerhört viktigt för vars och ens ut-
veckling, menar samordnarna. Men det
kan behövas stöd från en god handledare;
erfaren och trygg. Lyhördhet och fingertoppskänsla är också bra att ha när man
ska leda en ung och oerfaren person in i
något helt nytt. Förhoppningen är ju att
den unga ska fånga den tysta kunskap som
faktiskt finns på alla arbetsplatser, men
som riskerar att försvinna tillsammans
med trotjänarna som går i pension.
– De här ungdomarna får en bra chans i
och med året som anställda. Förutom det
praktiska kunnandet har de med största
sannolikhet träffat personer som kan gå i
god för dem och fungera som referens.
Kontakter är ovärderliga!
– Året kan också väcka nya önskningar,
säger Jan-Olov och exemplifierar med den
person som anställdes som elevassistent på
en folkhögskola och upptäckte att det faktiskt är lärare hen vill bli. Utbildning nästa!
Så kan det också gå.
Brita Hässel
Efter att ha lyckats få både uppehållstillstånd och småjobb här och där – alla inom
restaurang och bageri – blev han en dag
definitivt arbetslös. Efter en tid vände han
sig till Arbetsförmedlingen för att få hjälp.
Månaderna gick, och så kom förslaget om
en ViA-anställning i storköket på Borås lasarett. Och så fick det bli.
Ett tidigare projekt i Västra Götalandsregionen som organiserade arbetsmarknadsinsatser utifrån Arbetsmarknadsnoder, har nu
gjorts om till en långsiktig organisation med
ett bredare uppdrag; hantera samtliga Västra
Götalandsregionens arbetsmarknadsinsatser. Organisationsnamnet är PILA, och utläses Praktik, Introduktion, Lärande och Arbete. I organisationen återfinns bland annat
ViA, projekt TD och åtgärder för personer
med funktionsnedsättning. Se sidorna 5-9.
PILA arbetar för
• att fler personer med funktionsnedsättning
ska få praktik och anställning
• att ansvara för olika arbetsmarknadsinsatser riktade till unga arbetssökande
• att utveckla samarbetsvägar med studenter
vid universitet och högskolor
• att göra satsningar till unga i form av feriepraktik och yrkesmässor för att visa den bredd
av yrken och möjligheter som finns och inspirera fler att välja en karriär inom offentlig sektor.
GRÖNA FINGRAR. ViA-anställde
Qasem och handledare Lampros
fixar de läckraste sallader och
marinader. I mängd.
Foto: frank palm
Qasem fick, som alla ViA-anställda får, en
handledare på arbetsplatsen. I det här fallet
Lampros Galanakis, en glad och matälskande man från Karditsa i centrala Grekland, som vet hur det känns att vara i liknande sits som Qasem. Han minns väl sin
första dag i köket för några år sedan. ”Du
kan börja med att steka ägg”, fick han höra.
”Hur många?” frågade Lampros. ”Vi säger
till när du kan sluta”, blev svaret.
– Den dan stekte jag 510 ägg på en och
en halv timma, skrattar Lampros. Glömmer det aldrig!
Qasem och Lampros arbetar sida vid sida
på stationen som kallas Råkosten och gör
följaktligen i ordning mängder av sallader
och marinader till patienter och besökare
på lasaretten i Borås och Skene.
– Vi har nöjet att arbeta med mycket
färg och smak, försäkrar Lampros.
Lampros tar sin uppgift på allvar och är
arbetslust nr 3 2015
5
Funktionsnedsättning
– En win-win-situation för hela samhället.
Så beskriver Camilla Salén projektet där unga arbetslösa tar sig an uppgifter
som bara väntar på att bli utförda.
behöver inte vara hinder
Personer med funktionsnedsättning är en del av Västra Götalandsregionen. De ska självfallet
också ges möjligheter att få jobb inom regionen. Politikerna har därför gett förvaltningarna
i uppdrag att aktivt erbjuda praktik, arbetsträning och anställning.
Unga fd arbetslösa
U
ppgiften är att inventera alla regionens
verksamheter och lokaler som regionen äger eller finansierar. Sjukhus, Närhälsans alla mottagningar, Folktandvårdens
dito, folkhögskolor, museér ... många lokaler är det. Inventering betyder här att nogsamt dokumentera hur tillgängliga lokalerna är för människor som har svårt att höra,
se, röra sig, tåla vissa ämnen eller har svårt
att bearbeta, tolka och förmedla information. Alla data placeras i TD, tillgänglighetsdatabasen, öppen för alla invånare.
För att klara arbetsuppgiften behövs engagemang och initiativ.
– Den som varit arbetslös länge har ofta
lite orutin på att hantera livet, men det lär
de sig snart här, ler Camilla. De ska själva
planera, ta kontakt, inventera på plats, rapportera. Stämpelklockan hjälper till att ge
styrsel på arbetsdagarna.
Väl ute i lokalen – någonstans i regionen
– tar de anteckningar i sin medhavda surfplatta på strikt hållna formulär. Ibland be-
6
arbetslust nr 3 2015
höver de fotografera för att komplettera
uppgifterna. I ryggsäcken finns arbetsredskapen; surfplatta, mäthjul, digital avståndsmätare, måttband, nickeltest, kamera, digital lutningsmätare, kontrastmätare.
Inventerarna går igenom hela inomhusmiljön; ljud, ljus, mått på golvytor, dörrar, stolshöjder, kontraster (det är lättare
att se en dörr som inte har samma färg som
väggen till exempel) eller bordshöjder (går
rullstolen in under bordet?). Också utomhusmiljön täcks in; lutning på rampen, avstånd till handikapp-parkeringen, tröskelhöjder ... och så vidare.
Med ett års anställning bakom sig, med
förhållandevis avancerade och blandade
arbetsuppgifter, har ungdomarna större
möjligheter på arbetsmarknaden framöver.
– Det är en absolut win-win-situation.
De slipper gå arbetslösa, de gör värdefulla
insatser för samhället och de blir en form
av tillgänglighetsambassadörer eftersom
de vet mer än de flesta andra om vilka svårigheter människor kan bära på.
Eftersom TD ligger under Rättighetskommitténs kansli så får de också utbildning om mänskliga rättigheter och hbtqfrågor. Ytterligare plus i cv:t.
ur det går till? Allt sker i samarbete
med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Handläggarna på Arbetsförmedlingen försöker para ihop personer
och arbetsplatser. Mer eller mindre kontinuerlig telefonkontakt med förvaltningarnas HR-avdelningar gör det möjligt: ”Vi
har den här personen, har ni någon plats
eller uppgift som passar?”
Blir det ett ja så ordnas en praktikplats
till en början, som förhoppningsvis – om
situationen upplevs positivt från alla inblandade – övergår i en träningsplats och
vidare till en anställning. Under den perioden kostar det ingenting för förvaltningen,
all ersättning kommer från Arbetsförmedlingen eller centralt. Det är först efter att en
långsiktig anställning gjorts – och man
tecknat lika långsiktiga och fördelaktiga
avtal som andra anställda har – som lönestödet trappas ner under en treårsperiod.
– Vår önskan är förstås att det går hela vä-
Vill inte sluta jobba
Anna Solvang och Cornelia Lindblad
jobbar tillsammans i sina TD-märkta
jackor. De har varit anställda sedan januari och har bara gott att säga om
sitt arbete:
– Roligt, varierande, får se mycket,
jobbar både inomhus och utomhus,
sitter på kontoret ibland ... Här skulle
vi gärna vilja fortsätta att arbeta.
– Just nu är vår uppgift att justera
tidigare inventeringar inom Folktandvården, säger Cornelia.
Båda erkänner att de är lätt yrkesskadade:
– Vi noterar för smala handikappparkeringar, för höga trösklar och dåliga kontraster vart vi än kommer. Inte
tänkte vi tidigare på hur viktigt det är
med tillgänglighet!
gen och de personer vi kommer i kontakt
med också får ett jobb, säger Kristina Wallén,
regional HR-strateg som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor och har specifikt
ansvar för arbetsmarknadspolitiska insatser.
Kristina igen:
– Vi vet att det inte är alldeles enkelt att
komma ut i arbetslivet om man varit borta
länge, eller kanske aldrig varit där. Därför
försöker vi centralt att puffa på, stötta och
bistå med tydliga riktlinjer och verktyg
som förenklar för förvaltningarna att faktiskt anstränga sig, pröva och anställa.
I dagsläget är det ungefär 200 personer
med funktionsnedsättning som får centrala medel.
– Regionen är till för hela befolkningen
och ska representera alla. Alla ska få lov att
vara med i vår strävan att ha arbetsplatser
med ett brett spektrum av människor.
MOT SAMMA MÅL. Det blir så
mycket bättre när man samarbetar!
Resultatet är att många fler unga
arbetslösa och personer med funktionsnedsättning har fått chans att
praktisera och arbetsträna. Inte sällan med en anställning i slutänden.
Brita Hässel
De unga arbetssökande rekryteras i områ-
det som omfattas av Vänersborgs och
Trollhättans arbetsförmedlingar och ska
helst ha körkort och gått ut gymnasiet. De
blir anställda på ett år, och sedan projektet
började i oktober 2013 har 57 unga fått anställning.
– Många tycker att det här är det bästa
de gjort. De får ett viktigt arbete med stort
ansvarstagande, samtidigt som jobbet är
fritt, avslutar Camilla Salén, projektledare.
Brita Hässel
Foto: frank palm
TD-LEDARE.
TD-LEDARE. Som
Som inventerare
inventerare
måste
måste man
man kunna
kunna arbeta
arbeta självständigt
självständigt
och
och ha
ha lite
lite driv,
driv, säger
säger Camilla
Camilla Salén
Salén
och
och berömmer
berömmer sin
sin stab
stab av
av ff d
d arbetsarbetslösa
lösa unga.
unga.
Foto: frank palm
gör nytta för alla
H
PUFFAR PÅ. Kristina Wallén ansvarar
för arbetsmarknadspolitiska insatser
och stöttar det faktum att alla har rätt
till en möjlig anställning i regionen.
Foto: frank palm
arbetslust nr 3 2015
7
Alla nöjda när Birgitta fick jobbet
När Birgitta Johansson var elva år
drabbades hon av hjärnhinneinflammation. Hon tillfrisknade så
småningom från inflammationen
men hörseln var för alltid skadad och har dessutom försämrats
med åren. En gravt nedsatt hörsel
är en funktionsnedsättning som
inte syns, men som gör att man
får en del begränsningar i livet.
– Med min funktionsnedsättning
är det lätt att bli bortsållad på arbetsmarknaden, konstaterar hon.
Med revy och fars i bagaget
och inspiration sen barnsben
från Galenskaparna & After
Shave skapade sjuksköterskan Joakim Blomberg rekryteringsvideon som satt Alingsås lasaretts ortopedavdelning
på kartan. Sisådär 20 000 visningar på Youtube och fyra
nya sjuksköterskor på plats.
B
irgitta har haft flera olika jobb genom
åren men hamnade så småningom i kategorin arbetslös med funktionsnedsättning, kanske också med åldern emot sig.
Tack vare Arbetsmarknadsnoden och SU:s
samarbete med Arbetsförmedlingen fann
handläggaren på Arbetsförmedlingen på
råd och föreslog en kontakt med Ögonmottagningen på SU/Mölndal som ville ta
emot en person med funktionsnedsättning. Birgitta skickade ansökan och blev
kallad till en intervju
– Matchningen mellan mig och mottagningen kändes betydelsefull. Jag var själv
noga med att tala om vad jag ville och kunde, så att båda parter visste vad som gällde
innan vi gick in i en prova-på-period, berättar Birgitta som redan från start kände
uppskattning och fick bra bemötande av
medarbetarna. Kanske spelar det roll att
hon är en synnerligen positiv människa,
öppen med sin funktionsnedsättning och
helt enkelt ber sina kollegor att tala sakta
och tydligt. Chefen Carina Bedin intygar
att ingen längre tänker på att Birgitta är
hörselskadad.
Birgitta har yrkesbeteckningen kanslist
och arbetar med viss administration samtidigt som hon har uppgiften att hålla trivseln på en hög nivå på hela mottagningen.
– Arbetsuppgifterna låter kanske enkla
och banala, men faktum är att de är så väldigt nödvändiga för oss, säger Carina och
fortsätter:
– Birgitta avlastar många och har en
omtänksam förmåga att se vad som behöver göras.
Efter prova-på-perioderna var det inte
längre något snack om Brigittas vara eller
icke vara på mottagningen: sedan förste januari är hon tillsvidareanställd av en
8
arbetslust nr 3 2015
Lockar till sig
nya syrror
– Jag kan inte säga om det var just filmen
som lockade dem hit, men det vore ju roligt, säger Joakim Blomberg som är sjuksköterska på ortopeden avdelning 8 sedan
drygt tre år.
Det var i våras som han fick uppma-
ningen av sin avdelningschef Kristina
Lidskans att göra en video av sången han
skrev till en personalfest och som sedan
blivit en avdelningstrudellutt. Målet då var
att rekrytera en ny nattsjuksköterska.
Med Beatles melodi Ob-la-di-ob-la-da
som trallvänlig bakgrund berättar Joakim
med action och sång om en dag på ortopeden – med en stor portion humor och säkerligen igenkänning från arbetskamrater
och patienter som vårdats för höftfraktur,
axelluxation och brutet ben. Och Joakim
bjuder stort på sig själv, både i sjuksköterske- och patientrollen.
Idén att använda video för att rekrytera
är inte ny, andra sjukhus har gjort det före
honom.
– Men vad jag vet så har de använt professionella medieföretag för att producera.
Här har jag gjort allt själv, säger Joakim
som inte är främmande för att producera
fler rekryteringsfilmer.
Joakim står för hela produktionen själv.
Skådespeleri (revy i Borås och Herrljunga
och fars i Vårgårda), sjungande (trubadurar en del) och fotografering är han van
vid, men han kan nu också sätta regi och
videoklippning på sitt cv.
– Vi hade kul på jobbet när filmen spelades in, och många av mina arbetskamrater är lite stolta över att ha varit med.
Filmen ligger sedan i slutet av maj på
sjukhusets Facebook-sida, men den stora
uppmärksamheten kom efter en intervju i
Radio Sjuhärad i början av september, med
efterföljande små reportage i både lokaloch riksmedier. I skrivande stund har
Youtube-klippet visats 19 636 gånger.
En av reaktionerna på sjukhusets Facebook är: Kanske ska man börja jobba i vården igen?
– Många sjuksköterskor byter av olika
anledningar bana, och kan filmen få några
att vilja komma tillbaka så är det ju fantastiskt, säger Joakim.
Lisbeth Hedberg
ALTERNATIV. – Höra i telefon
kan jag inte, men jag kan
använda sms och text-telefon.
Jag använder också mail. Skrivtolk är ett bra hjälpmedel vid
möten och andra tillfällen där det
krävs mycket kommunikation.
Foto: frank palm
mycket nöjd chef. Carina Bedin har inga
problem att se bortom funktionsnedsättningen och tycker inte sådana saker ska utgöra något hinder för att anställa fler.
– När det här har fallit så väl ut så varför
inte..? Men som vid alla anställningar handlar det om att hitta den som är rätt person för
oss. Med eller utan funktionsnedsättning.
Birgitta, som idag ”har accepterat mina
brister och ser mina förtjänster”, känner av
att det finns en större förståelse för funktionsnedsättningar i samhället idag.
Brita Hässel
Visste ni att ...
PILA lottar ut 580 feriepraktikplatser
bland 6 000 intresserade gymnasister varje år? Ett sätt att skapa intresse för regionen och som ger extrajobb för många unga.
REKRYTERARE. Joakim Blomberg signalerar ”vi har kul på jobbet”. Det verkar funka ...
Bild: Från filmen på Youtube.
arbetslust nr 3 2015
9
DAGENS FLÖDE. Avdelningschefen
Jennie Norlander går igenom
flödet av patienter som skrivs in,
ska till operation och som skrivs ut,
med sjuksköterskan Linnea Leyton,
koordinator för dagen på avdelning 6.
Foto: frank palm
Steget före
ta del av andra chefers erfarenheter – och
själv dela med sig.
Ett av fokusområdena för Alingsås lasarett i projektet är att utveckla formerna för
hälsoanalyser – ett verktyg som Hälsan &
Arbetslivet använder för att få en bild av
hälso- och arbetsmiljöläget på en arbetsplats.
Dagen då Arbetslust hälsar på i Alingsås är det Jennies tur att tillsammans med
HR-specialisten Carin Carlehed och företagssköterskan Johan Magnusson göra den
årliga hälsoanalysen och metodiskt gå igenom hälso- och arbetsmiljöläget på avdelning 6.
– Det här är liksom min tid som chef,
säger Jennie.
– Jag tycker att det är väldigt positivt att
HR och Hälsan & Arbetslivet sitter tillsammans och får samma bild av hälso- och arbetsmiljöläget i de olika verksamheterna.
Vi kommer nära cheferna i samtalen och
det blir väldigt intressant när vi har fokus
både på styrkor och förbättringsområden,
säger Carin Carlehed.
Johan Magnusson tillägger:
– Jag ser hälsoanalysen som ett utmärkt
tillfälle för oss på Hälsan & Arbetslivet att
fånga upp signaler på vad som händer på
lasarettet, både på grupp- och individnivå.
Detta ökar våra möjligheter att kunna stötta chefer och medarbetare i ett tidigt skede.
Lisbeth Hedberg
ANALYSERAR. Jennie Norlander, Carin Carlehed och Johan Magnusson
går igenom hur det är ställt med hälsan och arbetsmiljön på avd 6.
Foto: frank palm
Forskningsprojektet
FHV-NySam
•
2014 införde Västra Götalandsregionen nya riktlinjer för sin företagshälsovård (FHV), bland annat
för att få ett större fokus på förebyggande och hälsofrämjande.
•
Forskningsprojektet FHV-NySam
följer och stödjer, med medel från
AFA Försäkring, hur de nya riktlinjerna omsätts i praktiken. Externa
forskare följer och utvärderar arbetet.
med nya samarbetsformer
Hälsoanalysen
Jennie Norlander är avdelningschef på Alingsås lasarett
sedan 2013. För henne har
samarbetet med Hälsan &
Arbetslivet och HR varit ett
otroligt stöd i personalarbetet.
– Det har gjort livet enklare för mig som är relativt ny
som chef, säger hon.
I forskningsprojektet FHV-NySam ingår
många entusiastiska linjechefer från de sex
förvaltningar som deltar. Jennie Norlander
är en av dem.
– Att jobba proaktivt, att ligga steget
10
arbetslust nr 3 2015
före, är en oerhörd hjälp för att behålla
personal i arbete, säger hon.
På hennes avdelning, avdelning 6 kirurgi, arbetar cirka 50 personer. En del har varit där länge, medan andra anställts ganska
nyligen.
– Det är en stabil avdelning med glad
och trygg stämning där det är tillåtet att
vara ny, här finns en tolerans och öppenhet. Så var det när jag kom hit som chef
och det är något jag försöker förvalta, säger
Jennie.
Men avdelningen har, precis som sjukhuset i övrigt, också några långtidssjukskrivna medarbetare. Och trots stabiliteten
är personalsituationen på avdelningen skör
mellan varven, inte minst efter sommarmånaderna.
För att fånga upp vad som hänt gör Jen-
nie en ”sommarenkät”.
– Och det är inte alltid en rolig läsning.
Efter sommaren 2014 märkte jag att många
i sjuksköterskegruppen var ledsna och
trötta efter en pressad period med jättemycket överbeläggningar.
– Jag kopplade in Hälsan & Arbetslivet,
och tillsammans hade vi grupphandledning med alla sjuksköterskor. Och efter
den första träffen trodde jag att flera av
dem skulle säga upp sig, säger Jennie.
Några av sjuksköterskorna gick sedan i
individuella samtal hos Hälsan & Arbetslivet, och det blev varken uppsägningar eller sjukskrivningar.
Jennie är en av fyra avdelningschefer
från Alingsås som ingår i de reflektionsgrupper som skapats inom FHV-NySam.
– Det är verkligen ett bra forum för att
Det här ingår hälsoanalysen:
•
Arbetsinnehåll
•
Arbetstakt /arbetsmängd
•
Den fysiska arbetsmiljön
•
Ledarskap
•
Medarbetarskap
•
Socialt klimat
•
Lärande på arbetsplatsen
•
Systematiskt hälso- och
arbetsmiljöarbete
•
Frisknärvaro/sjukfrånvaro
En genomgång och diskussion kring
detta ger sammantaget en god bild
av rådande hälso- och arbetsmiljöläge på arbetsplatsen.
•
Utgångspunkten är hur man kan
stärka cheferna i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet
genom ett gott samarbete mellan
personalsidan/HR och företagshälsovården.
•
I projektet deltar Alingsås lasarett,
Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Skaraborgs sjukhus, Kungälvs
sjukhus, Folktandvården och Regionteater Väst.
•
Olika former av utvecklingsarbete
för att främja samarbetet pågår
fram till sommaren 2016 i de förvaltningar som deltar. Arbetet i
Alingsås med att vidareutveckla
hälsoanalyser (se artikel) är ett exempel.
•
Chefer från de olika förvaltningarna träffas en gång i kvartalet i
reflektionsgrupper tillsammans
med HR-specialister och Hälsan &
Arbetslivet. I reflektionsgrupperna
ges tillfälle till erfarenhetsutbyte,
reflektion och stöd av processledare via Institutet för stressmedicin (ISM). En viktig del är att
presentera olika verktyg som kan
användas för att bedriva ett förändringsarbete.
Läs mer på ISM:s hemsida
arbetslust nr 3 2015
11
INSIKTSFULL. – Ta den korta vägen till
att bli fri från eksem. Lyft luren och få
hjälp, råder Jane Samuelsson.
Nej, det var inte katterna ...
Jane Samuelsson jobbar natt som
operationssjuksköterska på SU/Sahlgrenska och hade använt operationshandskar i latex i tio år, när de började fasas ut för att ersättas med något
mindre allergiframkallande. Handskar gjorda av syntetgummi blev det
nya. För att uppnå samma mjukhet
som latex innehåller de olika typer av
mjukgörare.
Jane jobbade på som vanligt på op 1 & 2
med den nya handsktypen. Under ett år
var allt frid och fröjd. Sen kom reaktionen
över en dag: Janes händer blev rödfnasiga,
fick vätskefyllda knottror som gick sönder
och blev såriga när hon rev på dem. För
kliade, det gjorde det.
– Jag trodde att det var tvålen eller desinfektionsmedlet som jag inte tålde, så jag
bytte och testade lite fram och tillbaka.
Men inget hände. Sedan tänkte jag att jag
kanske slarvar med att skölja mig efter
tvätt, så jag sköljde och sköljde och sköljde
lite till, beskriver Jane.
Hudproblemen stod sig och irritationen
fortsatte plåga Jane som funderade i olika
riktningar. Var det kanske hennes stora
kattintresse – tre långhåriga skötselkrävande perser hemma i huset – som var boven?
Eller var det något med att jobba natt som
skadade hennes immunförsvar? Med aller-
Foto: frank palm
en specifik mjukgörare och en dofttillsats
som finns i vissa desinfektionsmedel. De
två i kombination var dessutom katastrofal
för mig: ett plus ett blev ... hundra.
På Yrkesdermatologen är de duktiga,
berömmer Jane och talar om lättillgänglighet, stödet hon fick och ett lysande resultat:
handsksorter utan de kemikalier hon bevisligen inte tål.
Har du något råd till den som har hudproblem liknande dina?
–Jag föreslår att den personen tar den
korta vägen till hjälp: ring Hälsan & Arbetslivet så remitterar de till rätt ställe. Jag
tog den långa – sju år lång var den – mest
för att jag gav mig själv skulden och bagatelliserade det hela. Lösningen var en annan ...
gibakgrund som barn drog Jane slutsatsen
att det var hennes eget fel; hon fick helt enkelt skylla sig själv för att hon mådde som
hon mådde. All skuld på Jane!
– Jag visste ju inte något om handskar.
Vi blev av med de farliga latexhandskarna
till fördel för några med mindre allergirisk
så varför skulle jag misstänka dem?
Jane led i flera år av sina såriga händer
innan hon sökte hjälp. Efter några vändor
på olika mottagningar kom hon rätt: till
Yrkesdermatologen.
– Där hände det saker. Jag fick göra
lapptest, inga tester om katter, hundar och
pollen utan tester som handlade om de kemiska tillsatser som förekommer i arbetsmiljön. Nu vet jag att jag är överkänslig för
Brita Hässel
Nödvändiga handskar kan göra onödig skada
– kontakta Hälsan & Arbetslivet
– Eksem är ett gissel. Det gör ont,
kliar, bränns och utgör en smittorisk. Svåra eksem kan till och
med göra att man blir sjukskriven
och, i värsta fall, slutligen måste
byta jobb om man inte lyckas bli
av med dem. Eftersom våtarbete är så tufft för händerna, vill vi
ge råd om hur man ska vårda det
som faktiskt är vårt främsta arbetsredskap, händerna.
NÖDVÄNDIGA. Det gäller att
ha hand i – rätt – handske.
Foto: frank palm
12
arbetslust nr 3 2015
Det säger Anders Bolmstedt, kemist på
Hälsan & Arbetslivet som är en del av en
samarbetsgrupp som tagit fram råd och
tips till handskanvändare som riskerar att
drabbas av hudbesvär, eller redan dras med
obehaget. I Västra Götalandsregionen går
det åt närmare 175 000 undersökningshandskar varje dag. Till det ska fogas operationshandskar, städhandskar, laboratoriehandskar och liknande. Med andra ord
är många berörda. Allra mest används
handskar inom vården, men också inom
ett flertal yrken där det tvättas, vaskas, diskas och sköljs är handskar självklara.
Från regionens sida vet man att den
nödvändiga användningen av handskar
kan orsaka hudproblem på händer och underarmar. Materialet handskarna är tillverkade av varierar – beroende på leverantör
och användningsområde – och innehåller
ämnen som kan vara allergiframkallande.
För att få en samlad bild över hur stort problemet med handeksem är – och få bukt
med det – är det viktigt att drabbade medarbetare tar kontakt med Hälsan & Arbetslivet.
– Tveka inte att ringa Hälsan & Arbetslivet, 010-441 45 00, om du har problem
med eksem, låter Eva Niklasson, läkare på
Yrkes- och miljödermatologi, Sahlgrenska
universitetssjukhuset, hälsa. Företagsläka-
ren tittar på eksemet och remitterar hit,
där vi utreder om du är överkänslig mot
något ämne. Om du är allergisk mot något
ämne i handskar, försöker vi hitta alternativa handskar som inte innehåller just det
ämnet.
För att agera förebyggande och hålla
händerna friska finns några enkla råd
att följa:
• Använd handsprit vid smittrening.
• Använd tvål och vatten endast då händerna är smutsiga. Efter handtvätt: sprit!
• Använd inte varmare vatten än nödvändigt. Ju varmare desto mer uttorkande.
• Smörj in händerna med mjukgörande
kräm både innan raster och innan det är
dags att gå hem.
• Var torr om händerna när du tar på
handskar.
• Byt handskar ofta för att undvika fuktiga
händer.
• Försök att undvika kyla. På med vantar
när det är kallt ute!
Foldern ”Tar du hand om dina händer?” är
under arbete och kommer inom kort att
distribueras.
Patientwiki
gör informationen
mer demokratisk
Låga trösklar, så att det är enkelt att
komma in. Flexibilitet, så att innehållet kan ändras snabbt. Så kännetecknas Sahlgrenska Universitetssjukhusets nya patientwebb där patienten
själv är med och skapar innehållet.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SU arbetar sedan några år med det som kallas värdebaserad vård som i hög grad bygger på
patientmedverkan och patientinflytande.
Detta genomsyrar också byggandet av
sjukhusets nya webb som ska vara enkel för
patienter och anhöriga att hitta i. Och att
vara med och förändra och tillföra information i, utifrån sina egna erfarenheter.
Bakom de stora dragen i den nya pa-
tientwebben, som lanserades externt i mitten av maj i år, ligger webbstrategerna Linda Kullenberg och Anders Johansson från
sjukhusets kommunikationsavdelning.
Båda med lång erfarenhet av att bygga
smarta system för att publicera information
på nätet.
– Vi publicerar under hand, samtidigt
som vi har ett längre strategiskt tänk, säger
Anders Johansson.
Sjukhuset har under flera år arbetat med
en mer patientanpassad information på sin
hemsida. Men arbetet har gått trögt av
många olika skäl. Nu väljer man en annan
väg.
– Vi har kategoriserat vad som ska vara
med, och allt bygger på den specifika vård
som SU erbjuder. Det innebär 2 500 namngivna tomma artiklar, varav ungefär 600 har
ett innehåll för närvarande. Det här är en
organisk tillväxt, säger Anders.
Utvecklingen av nya webben har väckt
viss oro internt på sjukhuset. En farhåga har
varit att patienterna skulle kunna lägga till
felaktig fakta och skriva vad som helst i de
patientberättelser som finns på sjukhusets
patientwiki. Den oron har dock stillats något då det hittills inte blivit så.
Till webbsidan finns ett stort antal faktagranskare knutna. Information som läggs
till granskas fortlöpande i efterhand, oftast
inom ett dygn, och patientberättelserna
som kommer in granskas före publicering.
Också detta skyndsamt. I grunden finns en
uppförandekod om att inte utsätta någon
för exempelvis personangrepp eller att uttrycka sig kränkande.
– Med patientwikin har vi påbörjat en
spännande resa för att skapa patientinformation tillsammans med de som är verkliga
experter på sina sjukdomar, säger Linda
Kullenberg.
Lisbeth Hedberg
SNABBWEBB. Linda Kullenberg och Anders
Johansson är systembyggarna bakom
Patientwiki, webben som patienter och
anhöriga inbjuds vara delaktiga i.
Läs Patientwikis ledord på nästa sida.
Foto: frank palm
Brita Hässel
arbetslust nr 3 2015
13
Uppslaget
Uppslaget
Lite lagom perfekt
Att arbeta är bra
så länge man inte
glömmer bort att leva.
duger bra
Bantuordspråk
fulländning mot större ohälsa.
Sannolikt har många perfektionister orealistiska mål och föreställningar om sin egen kapacitet.
Nej, var lite lagom cool och
sätt realistiska mål, acceptera
misstag och förlåt dig själv när
det händer något tokigt. Större
acceptans för misslyckanden
mildrar de negativa effekterna
av perfektionism, skriver du &
jobbet i sin nätupplaga och refererar till en studie utförd vid
universitetet i engelska York.
Hälsofrämjande
Arbetsplatsträffar
(APT)
Foton: David Chocron
Att vara tillräckligt flitig, uthållig och rörlig är
mycket bättre för
både arbete
och individ än
att jaga perfektion i alla
lägen. Perfektionisten
lever farligt,
med risk för
depression, ångest och utbrändhet.
Stark självkritik och rädsla att
göra fel driver den som söker
Konst i regionen
Skärgårdsliv på röntgen
Färgglatt skrot som
gör mänskan glad
mycket typiskt för den amerikanske konstnären. James Neal
Renfro är född 1945, bor i Florida på vintrarna, i svenska
Strängnäs om somrarna och är
stolt över de stänk av indianblod
som flyter i hans ådror.
Återanvändningen av skrot
ser konstnären som sitt bidrag
till miljön. Hans färgglada och
uppiggande verk kan väl i sin
tur sägas vara ett bidrag till
mänskligheten.
foto: Frank palm
I korridoren utanför Camilla Saléns, projektledare på TD i Regionens hus i Vänersborg, rum
hänger en av hennes favorittavlor; Dilly dally dali, förfärdigad
1990, av James Neal Renfro.
– Den är rörigt häftig och gör
mig glad!
Konstverket är inte ”bara”
ett måleri utan omfattar diverse
blandade tekniker. Och förutom
färg så ingår träprofiler, elkablar,
metallbitar, ja skrot helt enkelt:
14
arbetslust nr 3 2015
En roligare, tryggare och mer
rogivande miljö för besökare
och personal. Det är resultatet
av den nya utformningen av tre
väntrum och en korridor på
röntgenmottagningen på
Drottning Silvias Barn- och
Ungdomssjukhus.
– Att vila ögat på något roligt eller vackert och lyssna till
fåglar, vågskvalp och båttuffande gör väntan lite roligare, säger
Ulrika Toorell, verksamhetschef.
Personalen har varit väldigt
inblandad i inredningsprojektet
och önskade tidigt att skärgården skulle sträcka sig in på
mottagningen. Och nog fick de
som de ville: de fyra olika miljöerna är hämtade från bryggan, klippan, båthamnen och
havets djup. Tapeter och textilier är formgivna för att förstärka
känslan av att exempelvis sitta
på bryggans brädor. Dessutom
hörs bekanta västkustljud och i
havets djup – väntrummet utan
dagsljus – har man lyckats få
fram en under-vatten-känsla.
– Förhoppningen är att besökarna ska uppleva och komma ihåg något mer än det som
kanske gör ont eller känns
skrämmande. Jag tror det gör
en stor skillnad på upplevelse
för besökarna, säger Hanna
Brotén, inredningsarkitekt.
– Och det är värdefullt att arbeta och verka i en stimulerande
miljö, intygar Ulrika Toorell.
Omgörningen av väntrummen och korridoren på mottagningen är bekostad av Insamlingsstiftelsen för Barnsjukhuset.
LEDORD för
patientwiki
(se föregående sida)
Värdebaserad vård som bygger på
patientmedverkan och patientinflytande.
Wiki (hawaiianska för snabb) – sökbar webbplats där sidorna enkelt
och snabbt kan redigeras av besökarna själva (jämför Wikipedia).
Mobile first – designtänk som bygger på att prioritera mobila enheter
(smartphone eller läsplatta).
Hipp hipp hurra!
foto: Frank palm
Angeredsbornas närsjukhus står klart!
Den 10 september invigdes
Angereds Närsjukhus efter åratal av planering och byggnation.
Sjukhuset ligger mitt i Angereds
Centrum – verkligen nära till
både människor, bostäder, torg,
butiker, kommunikationer, natur
– och är tänkt att bidra till ökad
folkhälsa genom att fokusera på
hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men självklart
också behandlande.
Sjukhusets beräknade kapacitet uppgår till cirka 55 000 besök per år. Omkring 300 personer arbetar på sjukhuset med
inriktning på exempelvis dagkirurgi, gynekologi, barn och
ungdoms- samt vuxenmedicin.
Sjukhuset rymmer också en Närhälsomottagning, röntgenavdelning och ett laboratorium.
– Det är ett unikt, spännande,
nytänkande och modigt sjukhus
som verkligen behövs, sa Ann Ekberg Jansson, tillförordnad sjukhusdirektör i sitt invigningstal.
Pad thai med krispig tofu
Det här är nästan obegripligt
gott! Även för den som misstror tofu och tycker att thaimat är uttjatat.
• 300 g tofu (gärna marinerad)
• 4 msk soja
• saften av 1–2 limefrukter
(ca 2–3 msk)
• 2 msk socker
• 2 dl jordnötter eller cashew
(kan uteslutas)
• 3 morötter
Flat design – försök att förenkla så
mycket som möjligt så att innehållet
enkelt kan läsas via mobilen.
• ca 7 salladslökar
Låga trösklar som gör det enkelt
att delta.
• 150 g färska böngroddar
Den GRÖNA färgen signalerar patientwiki på www.sahlgrenska.se
• 3 ägg
• 3 vitlöksklyftor
• rapsolja till stekning
• 200 g breda risnudlar
1. Blanda soja, limejuice och socker i ett glas. Hacka jordnötterna.
4. Gör lite plats i wokpannan för
att steka äggen: knäck i ett i taget, låt dem stelna lite och rör
om. Tillsätt de avrunna nudlarna,
lite i taget och blanda ihop så gott
det går. Häll på soja-lime-sockersåsen och fortsätt woka tills allt
blandats.
2. Skala och skär moroten i smala
stänger, skiva salladslöken och
hacka vitlöken. Fräs i en het wokpanna, men spar lite salladslök till
garnering. När grönsakerna tagit
färg och börjat mjukna, tillsätt
böngroddarna och låt fräsa med
en stund.
5. Blanda maizena, chili och salt i
en bunke. Tärna tofun och rulla
runt den i maizenablandningen.
Stek tofun i en annan stekpanna i
rikligt med olja tills tofun tar lite
färg och blanda ner i nudelwoken. Strö över den sista salladslöken och jordnötterna och servera.
3. Koka risnudlarna i 3 minuter i
lättsaltat vatten. Häll av och låt
vila i kastrullen i kallt vatten.
Receptet är hämtat ur Sara Ask
och Lisa Bjärbos bok ”Mera Vego
– mat för hela familjen”
• 3/4 dl maizena (alt potatismjöl)
• 1/2 tsk chiliflingor
• 1/2 tsk salt
Gott till: mer lime, jordnötter,
sojasås, chili och koriander
Institutet för stressmedicin
(ISM) har precis publicerat ISMhäfte nr 7 Hälsofrämjande arbetsplatsträffar – Rekommendationer
och reflektioner utifrån en forskningsstudie.
Häftet bygger på
delar av doktorand
Caroline Bergmans
forskning kring
medarbetarskap,
där hon bland annat observerat hur
man kommunicerar på elva olika arbetsplatsträffar, allt från placering, antal och
tid till hur man kommunicerar
och vad.
I skriften ges verktyg och rekommendationer med hänvisning till forskningsstudien. Exempel på frågor som berörs är
hur man kan anpassa informationen till målgruppen, se över
den fysiska miljön, stimulerande
dialog och tydliggöra kommunikationsform i dagordningen.
Syftet med häftet är att det
skall kunna användas som stöd
för chefer och medarbetare att
skapa dialog och inspirera till att
utveckla APT i en hälsofrämjande riktning. Häftet finns att beställa eller ladda ned på ISMs
hemsida.
Idéer och
artikeluppslag till
arbetslust?
Ring eller mejla!
Telefonnummer och mejladresser finns på sidan 2.
arbetslust nr 3 2015
15
på jobbet
Media ska mötas med öppenhet och sanning!
– ”Inga kommentarer” är det absolut sämsta sättet du kan svara på en
journalists fråga. Enligt mig är det definitivt förbjudet, säger Karsten Holm,
pressansvarig informatör på Närhälsan.
Han talar istället om vikten av
öppna och sanningsenliga relationer
med media. Inte om den mindre ädla
konsten att dölja och förleda.
– Har man inte hela bilden klar för
sig, kan man alltid berätta något och
återkomma till journalisten när man
vet mer.
Att vara pressansvarig innebär, bland
mycket annat, att leda journalister till rätt
person med adekvata insikter. Som informatör så sitter Karsten förstås inne med
kunskapen om vem som vet vad. Fast
ibland går jobbet ut på att svara eller bemöta sådant som redan blivit fel.
– Med all respekt för media, vi måste
ändå rätta till tokigheter.
Och tokigheter kan det bli när media
exempelvis väljer att skriva om anmälningsärenden som skickats in till Inspektionen för vård och omsorg. Intresset är
som störst om något har gått fel.
– Då verkar det som att regeln för vissa
tidningar är ”ju snaskigare desto intressantare”, konstaterar Karsten med viss syra i
rösten, men förnekar inte alls att misstag
kan hända – även om det är väldigt sällan
med tanke på hur många besök som görs i
Närhälsan varje dag.
– Vissa tidningar föredrar just det:
olyckliga misstag.
– Ingen sjukvårdspersonal vill ju göra
fel, men om det händer försöker vi vara
sanna och öppna. Det är snarare patientsekretessen som sätter gränser.
SANNINGSSÄGARE. Nä, luras
vill han inte, Karsten Holm,
pressansvarig informatör.
Hur skulle man då bygga ett
ömsesidigt förtroende ..?
Foto: frank palm
Eftersom media inte fokuserar på ”business as usual” kan andra ”attraktiva” nyheter vara en vårdcentral som hotas av
nedläggning, eller varför inte hur en förvaltnings namnbyte kan uppröra, exemplifierar Karsten.
– Inte så konstigt, kommenterar han
förstående. ”Ytterligare en bra dag inom
Närhälsan” är kanske inte någon vidare
kioskvältare ...
Fler än journalister talar via media: ex-
empelvis de som skriver insändare. Ibland
uppskattande, jovisst, men inte alltid. Karsten vet, för han läser nästan alla och ser
till att de får svar.
– Den som skriver insändaren har ju
upplevt något vid kontakten med oss i Närhälsan. Är det negativt, är det viktigt att vi
inte försöker ducka, utan förklarar varför
och vad vi försöker göra åt det. Ska jag
sammanfatta den delen av mitt jobb så är
min uppgift inte att vara ”säljig” utan att
förmedla en korrekt bild. Jag tycker nog att
Närhälsan är ganska väl behandlad i media.
Men vad gör du när journalisterna bara
skriver anständigt och telefonen är tyst?
– Då coachar jag chefer vid deras kontakter med media, kollar pressklipp, sköter
omvärldsbevakning och läser ännu fler insändare. Jag pratar medierelationer med
annan personal och förklarar hur media
fungerar och hur vi förhåller oss till dem.
Jag råder verksamheterna att själva tipsa
sina lokala redaktioner när dom har något
spännande på gång. Det ger ofta utdelning!
– Och ”dagens ros” skickar jag gärna vidare till den som gjort sig förtjänt!
Glatt skratt.
Hälsan & Arbetslivet • Arbetsmiljödelegationen • Institutet för stressmedicin
Brita Hässel