Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2015 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 Epost: info.utbildning@stockholm.se www.stockholm.se Produktion:Utbildningsförvaltningen Grafisk form omslag:b-e-r-g.se Fotografer: Robert Blombäck, Björn Tesch Tryck:Edita Upplaga: 800 ex Utbildningsnämnden Dnr: 1.2.1-10273-2014 Sid 1 (64) Verksamhetsplan 2015 för Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden fattade den 29 januari 2015 följande beslut oom verksamhetsplan och budget för 2015. 1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2015 godkänns. 2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1 311,9 mnkr, bilaga 2. 3. Elevpeng till grundskola och grundsärskola samt programpeng till gymnasieskola och gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 5, 9, 11, 14. 4. Ersättning för öppen fritidsverksamhet uppgår, oavsett anordnare, till 6 500 kr per år och barn folkbokförda i Stockholm, avsnitt 3.5. 5. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 6, 7, 13 a och b samt 16. 6. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 12, 15. 7. Ersättningsnivåer och belopp för tilläggsbelopp/verksamhetsstöd grundskola fastställs enligt bilaga 8 a och b. 8. Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola fastställs enligt bilaga 17. 9. Den gemensamma länsprislistan för de nationella programmen ska gälla för programinriktat individuellt val för fristående skolor och för interkommunala elever inom samverkansområdet. 10. Kostnader för den gemensamma elevdatabasen för gymnasieskolan i Stockholms län reducerar ersättning till gymnasieskolor med 4 kronor per månad och elev, oavsett huvudman. 11. Organisationsändringar samt namn på skolor godkänns enligt avsnitt 3.3 och 4.3. 12. Resultatenheter och anslagsenheter för 2015 godkänns enligt bilaga 2 och 3. 13. Kostnader för köp från serviceförvaltningen fördelas ut till enheterna, bilaga 21. 14. Kostnader för it-system och systemförvaltning fördelas ut till enheterna baserat på elevantalet och antal anställda under höstterminen 2014, bilaga 22. 15. Modell för prissättning vid försäljning godkänns, bilaga 19. 16. Plan för upphandling godkänns, bilaga 23. 17. System och plan för intern kontroll godkänns, bilaga 24. 18. Verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen. 19. Beslutet justeras omedelbart. Utbildningsnämnden anförde därutöver: Den övergripande visionen är ett Stockholm som håller samman i en jämlik och hållbar stad. Utbildningsväsendet är en väsentligt viktig del i arbetet mot det målet. Utbildningsnämndens verksamhet kommer mätas mot hur många unga som klarade sin behörighet till gymnasieskolan och hur många som klarade att slutföra gymnasiet. För att uppnå de målen i en stad som ska hålla samman så kommer insatser mot segregation och ohälsa vara prioriterade områden under 2015. Därutöver kommer frågor inom infrastruktur, såsom renovering och byggnation av skollokaler och utemiljöer samt utbyggnad och implementering av IT i skolan, att vara viktiga förutsättningar i det arbetet. Sid 2 (64) Alla elever ska lyckas Skolan är livsviktig för alla barn och unga. Skolan skall vara likvärdig och ge alla barn, oavsett bakgrund och föräldrars kunskapsnivå, en start i livet som leder dem vidare till ett liv fullt med möjligheter och potential. En skola där skolresultaten sjunker och segregationen ökar kräver kraftfulla och tidiga insatser. Majoriteten vill poängtera vikten av en skola som håller samman, som samverkar med det omgivande samhället och som främjar kunskap och utveckling – oavsett bakgrund – för alla elever i Stockholms skolor. Stockholm är en stad särskilt utsatt för segregation. Ett offensivt arbete för att motverka segregation är därför prioriterat. Vi vill främja samarbeten mellan skolor och skolledare i olika områden samt att hela Stockholm tar ansvar för introduktionsprogram och mottagande av nya elever i förberedelseklasser. Alla ska utvecklas i sitt uppdrag Det finns många yrkesgrupper i Stockholms skolor. Var och en av dessa ska verka i en skola som ser och erkänner deras insatser för elevernas möjlighet till lärande och utveckling. Skolan ska vara en arbetsplats som man trivs och utvecklas inom. Att arbeta i skolan ska ses om attraktivt och ska också vara det. Att vara lärare i den svenska skolan idag är ett arbete som kräver mycket. Samtidigt innebär ökande administration att tiden med eleverna är alltför liten. Därför vill majoriteten intensifiera insatserna för att främja lärarnas möjlighet till tid för eleverna. Lärande och undervisning skall stå i fokus. Framtidens skola ska vara en plats där lärare och elever trivs och där kraven på prestation ställs i en miljö där hälsa och respekt är grundfundament. Alla ska få bästa stödet Skolan är en plats där man som barn tillbringar sin vardag och en väsentlig del av sitt liv. Skolan måste, förutom en plats för lärande, vara en trygg plats där barn mår bra och är lyckliga. Allt fler barn och unga mår dåligt idag. Skolan har ett stort uppdrag att motverka den ökade psykiska ohälsan bland Stockholms unga och satsningar på fler vuxna i skolan, utökad skolhälsovård, satsningar på elevhälsoteam och värderingsinsatser är i det sammanhanget mycket viktig. Stockholm behöver vidare fler specialpedagoger och speciallärare. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt fångas upp. Samverkan med det omgivande samhället i syfte att komma åt de strukturer och systemfel som orsakar segregation och ökade klyftor i samhället och skolan, är prioriterat. Normkritisk pedagogik ska genomsyra skolverksamheten för att motverka kränkningar, förbättra arbetsmiljön och stärka det inkluderande arbetet. ________ Protokollet i sin helhet, med reservationer, kan erhållas via http://insynsverige.se/stockholmutbildning eller via nämndsekretariatet via e-post namndsekretariat.utbildning@stockholm.se Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 3 (64) Innehåll verksamhetsplan 2015 1 Inledning .............................................................................................................................................. 5 Nämndens ansvar .....................................................................................................................5 Nämndens prioriteringar ..........................................................................................................5 Befolkningsprognos 1-18 år .....................................................................................................7 Ekonomiska förutsättningar .....................................................................................................7 Budget per verksamhetsområde 2015 samt jämförelse med 2013 och 2014 .............................................8 Förskola ................................................................................................................................................ 9 2.1 Nämndens ansvar .....................................................................................................................9 2.2 Nämndens mål för verksamheten ...........................................................................................9 2.3 Prioriteringar ..........................................................................................................................10 Tillsyn och godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg ...............................................10 Kompetensförsörjning och bemanning......................................................................................................10 Jämställdhet och flerspråkighet .................................................................................................................11 Digitalisering för lärandet ..........................................................................................................................11 2.4 Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................12 Grundskola och grundsärskola ............................................................................................................ 13 3.1 Nämndens ansvar ...................................................................................................................13 3.2 Nämndens mål för verksamheten .........................................................................................13 3.3 Prioriteringar ..........................................................................................................................16 System och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete ....................................................16 Utveckling av undervisningen/utbildningen ..............................................................................................17 En skola för alla – ett inkluderande perspektiv ..........................................................................................20 Fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas behov ...........................................23 3.4 Övrigt, grundskola och grundsärskola ...................................................................................24 3.5 Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................25 Generella ekonomiska förutsättningar för grundskola och fritidshem ......................................................25 Grundsärskola ............................................................................................................................................28 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ................................................................................................ 30 4.1 Nämndens ansvar ...................................................................................................................30 4.2 Nämndens mål för verksamheten .........................................................................................33 4.3 Prioriteringar ..........................................................................................................................35 Förbättra elevernas resultat ......................................................................................................................36 Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ...............................................................................................40 Ett attraktivt och hållbart utbildningsutbud ..............................................................................................41 4.4 Ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................42 Generella ekonomiska förutsättningar ......................................................................................................43 Gymnasieskolor i egen regi ........................................................................................................................45 Fristående gymnasieskola och gymnasieskola i annan kommun ...............................................................46 Gymnasiesärskola ......................................................................................................................................46 Förvaltningsgemensamma frågor ....................................................................................................... 47 5.1 I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv ........................................................................................................................................47 Program för ökad delaktighet ....................................................................................................................48 5.2 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare ....................................................................................................................................49 Prioriterade områden ................................................................................................................................50 1.1 1.2 1.3 1.4 2 3 4 5 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 4 (64) 5.3 Det ekonomiska resultatet är i balans ...................................................................................55 Nämnd och övergripande administration ..................................................................................................55 Programkontor ...........................................................................................................................................57 Investeringar ..............................................................................................................................................55 Resultatenheter och anslagsenheter .........................................................................................................56 Omslutningsförändringar ...........................................................................................................................57 Lokaler........................................................................................................................................................57 Upphandling ...............................................................................................................................................61 Risk- och väsentlighetsanalys/Plan för intern kontroll ..............................................................................61 5.4 Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö .....................................................................................62 5.5 Skolan är säker och trygg .......................................................................................................62 5.6 Övriga gemensamma uppdrag ...............................................................................................63 Stockholmskällan .......................................................................................................................................63 Insyn/information fristående verksamheter..............................................................................................63 Utvärdering av grund- och gymnasieskolor ...............................................................................................63 LIS skola ......................................................................................................................................................63 Analysstöd till skolor ..................................................................................................................................64 EU-positionspapper ...................................................................................................................................64 Bilagor Bilaga 1 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever 2015 Bilaga 2 Obligatoriska bilagor Bilaga 3 Anslagsenheter Bilaga 4 Kommunala grund- och gymnasieskolor Bilaga 5 Elevpeng grundskola, fritidsklubb, fritidshem inkl. tillägg särskoleelever i fritidshem, egen regi Bilaga 6 Interkommunal ersättning grundskola Bilaga 7 Interkommunal ersättning grundsärskola Bilaga 8 a och 8 b Resursfördelning verksamhetsstöd, grundskola nya respektive gamla systemet Bilaga 9 Elevpeng för grundsärskola inklusive skolskjuts, egen regi Bilaga 10 Ersättning fristående grundsärskola Bilaga 11 Programpeng för gymnasieskola, egen regi Bilaga 12 Ersättning till fristående gymnasieskola Bilaga 13 a och 13 b Interkommunal prislista gymnasieskola, inom respektive utanför KSL Bilaga 14 Programpeng gymnasiesärskola, egen regi Bilaga 15 Ersättning gymnasiesärskola, fristående Bilaga 16 Interkommunal ersättning, gymnasiesärskola Bilaga 17 Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola Bilaga 18 Regler för resultatenheter Bilaga 19 Modell för prissättning av uppdragsavdelningens tjänster Bilaga 20 a och 20 b Riktlinjer samt fördelning av investeringsmedel Bilaga 21 Prislista serviceförvaltningen Bilaga 22 Prislista it Bilaga 23 Plan för upphandling Bilaga 24 System för intern kontroll, risk- och väsentlighetsanalys samt internkontrollplan Bilaga 25 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2015 Bilaga 26 Byggnadsprojekt som färdigställs 2015 Bilaga 27 Målstruktur verksamhetsplan 2015 I denna version bifogas bilagorna 4 och 25 samt system för intern kontroll och internkontrollplan. Övriga bilagor finns tryckta separat. De kan också erhållas via http://insynsverige.se/stockholm-utbildning Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 5 (64) 1 Inledning Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens strategiska prioriteringar och utvecklingsinsatser för 2015. 1.1 Nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden erbjuder tjänster inom elevhälsans samtliga professioner. Extern utvärdering av verksamheten erbjuds både kommunala och fristående skolor. Utbildningsnämnden ansvarar för fristående verksamhet utifrån det ansvar kommunen har enligt gällande lagstiftning. För fristående förskolor och pedagogisk omsorg omfattar detta bland annat tillståndsgivning, tillsyn samt hantering av anmälningar, synpunkter och klagomål. Utbildningsnämnden ansvarar för att i nära samverkan med stadsdelsnämnderna hantera frågor som är stadsgemensamma för förskolorna. Utbildningsnämnden ansvarar tillsammans med kommunstyrelsen för ärenden om riktlinjer, principer, policydokument och uppföljning av förskoleverksamhet. Nämnden ansvarar också för systemförvaltning av kösystemet inom förskolan. Genom skollagen har staden rätt att hålla sig informerad om hur fristående skolor utvecklas. Det är av stort intresse för staden att följa kunskapsutvecklingen även för stadens elever som går i fristående skolor. Nämnden ansvarar för branschråd inom förskola och grundskola. 1.2 Nämndens prioriteringar Kunskap, bildning och stimulerande studiemiljöer ska prägla stadens grund- och gymnasieskolor. Alla barn och ungdomar oavsett bakgrund ska ges möjlighet att växa och utvecklas. Alla elever ska lyckas - eleven har huvudrollen i sitt eget lärande Alla ska utvecklas i sitt uppdrag – alla medarbetare ser sig som en viktig faktor för elevers lärande och utveckling Alla ska få bästa stödet – rektor ser sig som den viktigaste faktorn för skolans resultat I bilaga 27 framgår hela målstrukturen för utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015. 1.2.1 Alla barns och ungdomars lärande, kunskapsutveckling och resultat En stor utmaning de kommande åren är att öka måluppfyllelsen. Mer fokus krävs på vilka satsningar som ska genomföras liksom att utveckla den systematiska uppföljningen av insatser för att snabbare kunna styra de förändringar som behövs. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 6 (64) Olika aktiviteter behöver samordnas för att de tillsammans ska öka förmågan att utveckla undervisning och lärande. Det gäller bland annat satsningar på vissa skolor/utbildningar med stor utvecklingspotential, kompetensförsörjning, utbildningssatsningar och karriärvägar samt forskning och utveckling utifrån nämndens FoU-strategi. På nationell nivå genomförs stora satsningar för vissa kategorier lärare. 1.2.2 Kompetensförsörjning Kravet på lärarlegitimation och bristen på behöriga lärare i vissa ämnen kommer tillsammans med det ökande elevantalet och kommande pensionsavgångar att kräva ett målmedvetet arbete för att alla elever ska få sin utbildning av behöriga och kompetenta lärare. Både förvaltning och skolledare har ett gemensamt ansvar för detta så att stadens skolor ska uppfattas som fungerande och attraktiva arbetsplatser. 1.2.3 Skolutbyggnad En viktig utmaning är att organisera skolor och lokaler utifrån befolkningsprognoser. Inom grundskolan sker en expansion av verksamheten då elevantalet ökar, vilket ställer krav på en offensiv lokal- och organisationsplanering. Lösningar som underlättar ett flexibelt lokalutnyttjande mellan exempelvis förskola, grundskola och gymnasieskola är en viktig förutsättning. Förvaltningen behöver ha en helhetsbild av skollokalförsörjningen i Stockholm över tid, oavsett huvudman. 1.2.4 Samverkan och samarbete Samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. Ett ökat samarbete med till exempel högskolor, universitet och näringsliv kan utgöra en del i att förbättra utbildningen samt med civilsamhället i frågor som rör läxhjälp och andra kompletterande verksamheter. Allt färre elever väljer att gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan. För att kunna vända trenden behöver insatser planeras och genomföras i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen, andra kommuner, branscher och arbetsgivare, privata och offentliga. 1.2.5 Ekonomi och effektivitet Barn- och elevantalsökningar inom alla verksamhetsområden innebär högre tilldelning av schabloner men även högre kostnader. För hela utbildningsförvaltningen ställer detta krav på ett effektivare resursutnyttjande, bland annat avseende administration och lokaler. En god ekonomihållning där enheterna skapar beredskap för förändrat elevantal eller andra förändringar är en förutsättning för en fungerande verksamhet. Goda analyser ska bidra till hög prognossäkerhet. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 7 (64) 1.3 Befolkningsprognos 1-18 år Befolkningsprognos 1-18 år Antal barn/ungdomar 250 000 200 000 16-18 år 150 000 13-15 år 100 000 6 -12 år 1-5 år 50 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Källa Sweco Under prognosperioden 2014-2023 ökar befolkningen i åldern 1-18 år med ungefär 37 000 personer. Totalt bedöms det finnas drygt 210 000 personer i åldrarna 1-18 år i Stockholm år 2023. Det är inte alla åldersgrupper som ökar lika kraftigt. Störst ökning sker i ålderskategorin 6-12-åringar. Denna åldersgrupp står för nästan hälften av befolkningsökningen under perioden 2014-2023. Detta motsvarar en ökning om cirka 14 000 personer. Andelsmässigt ökar 13–15-åringarna mest, nästan 39 procent fler 2023 jämfört med 2014, vilket motsvarar en ökning med 9 000 personer. Antalet 1-5-åringar ökar inte i samma grad som övriga grupper. Under perioden 2014-2023 ökar dessa med 7 400 personer. 1.4 Ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktiges budget för utbildningsnämnden uppgår till 16 044,9 mnkr på kostnadssidan och 562,5 mnkr på intäktssidan, netto 15 482,4 mnkr. Budgeten för investeringar uppgår till 90,0 mnkr. Budgeten innebär en nettoökning med 938,2 mnkr jämfört med 2014, varav 397,7 mnkr avser volymförändringar. Schablonökningen är 562,5 mnkr, varav 161,5 mnkr är en kompensation för en extra satsning på lärarlöner 2014 och 47,6 mnkr utgör en extra satsning på årskurs F-3. I budgeten ingår ett generellt effektiviseringskrav motsvarande cirka 1 procent. Kommunfullmäktige gör en extra satsning på elever i behov av särskilt stöd i form av ökat strukturbidrag inom grundskola med 70,0 mnkr samt en satsning på gymnasiala lärlingsanställningar med 12,0 mnkr och 8,0 mnkr för höjd kompetens och ökad medvetenhet i HBTQ-frågor. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 8 (64) Fullmäktiges budget grundas på barn- och elevantal i de olika verksamheterna våren 2014. Budget till utbildningsnämnden fördelas med schabloner och med anslag, som är specifika belopp riktade till olika ändamål. Schablonen avser att täcka merparten av kostnaderna i verksamheten. I kommunfullmäktiges budget beräknas antalet elever inom grundskolan öka med cirka 3 500 elever jämfört med 2014. Inom gymnasieskolan beräknas antalet elever minska med cirka 400. Prestationsförändringar (ändringar i barn- och elevantal) som beräknas förändra budgeten anges i månads- och tertialrapporter till kommunstyrelsen under året. Jämfört med kommunfullmäktiges budget beräknas antalet stockholmsbarn inom förskolan minska med cirka 130 stycken. Stockholmsbarn i fritidshem beräknas öka med cirka 2 400 stycken. Antalet elever inom grundskola och grundsärskola ökar med cirka 5 300 stycken. Elevantalet inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan beräknas öka med cirka 500 stycken. Antal schablongrundande barn och elever finns i bilaga 1. Bilaga 2 innehåller av stadsledningskontoret särskilt efterfrågade budgetuppgifter. Samtliga grund- och gymnasieskolor framgår i bilaga 4. Budget per verksamhetsområde 2015 samt jämförelse med 2013 och 2014 Driftverksamhet, mnkr Utfall 2013 Justerad budget 2014 Prognos november 2014 Budget 2015 Förskola 1 991,3 2 186,9 2 184,7 2 291,1 Grundskola inklusive fritidshem 8 851,8 9 614,9 9 595,6 9 832,8 310,8 358,4 345,1 358,9 2 449,4 2 491,4 2 487,5 2 475,1 176,7 186,5 189,9 181,6 Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Nämnd och övergripande Summa netto Investeringsutgifter 301,4 325,2 321,5 342,9 14 081,4 15 163,3 15 124,3 15 482,4 54,2 70,0 70,0 90,0 Förändringen i utbildningsnämndens förslag till budget, jämfört med utfallet 2013 samt budget och prognos 2014, beror främst på ökade prestationer i form av fler barn/elever inom förskola, fritidshem och grundskola och på höjda schablonbelopp från kommunfullmäktige med förskola 2,2 procent, fritidshem 2,8 procent, grundskola åk F-3 3,8 procent, grundskola åk 4-9 2,4 procent, grundsärskola 1,7 procent, gymnasieskola 2,5 procent och gymnasiesärskola 2,3 procent. I schablonhöjningarna ingår kompensation för höjda lärarlöner 2014 samt effektiviseringskravet. Under 2014 gjordes en översyn av resursfördelningen från kommunfullmäktige till utbildningsnämnden. Det resulterade i att nämnden nu tilldelas ett strukturbidrag som innefattar socioekonomiskt tilläggsbelopp, verksamhetsförlagd utbildning (vfu), elevförsäkringar med mera samt att gymnasieskolan tilldelas en socioekonomisk ersättning och skolskjutsschablon samt en ny schablon för fritidsklubb. Totalt är förändringen kostnadsneutral för utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 9 (64) 2 Förskola 2.1 Nämndens ansvar Utbildningsnämndens ansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg omfattar tillståndsgivning och tillsyn samt hantering av anmälningar. Stadsgemensamma frågor hanteras i nära samverkan med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna. 2.1.1 Befolkningsprognos barn 1-5 år Axelrubrik Befolkningsprognos 1-5 år 70 000 68 000 66 000 64 000 62 000 60 000 58 000 56 000 2014 1-5 år 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Källa Sweco 2.2 Nämndens mål för verksamheten 2.2.1 Alla barn i förskola lär och utvecklas i en trygg och pedagogisk miljö Förväntat resultat Stockholms barn får en förskoleverksamhet av god kvalitet i enlighet med nationella och kommunala styrdokument. Indikator - fristående verksamhet Utfall 2014 Andel förskollärare av antal anställda (KF) Årsmål 2015 KF:s årsmål 39 % 39 % Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare (KF) -- 30 %* fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar (KF) 87 % 87 % 85 % Antal barn per grupp (KF) 16 16 Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) (KF) 4,9 4,9 *Årsmålet utgår från den egenkontroll som fristående förskolor rapporterar in till utbildningsnämnden. Egenkontrollen gäller examinerade förskollärare och är på så sätt mer exakt än SCB-statistiken där förskolorna rapporterar förskollärartjänster, inte att personen i fråga har en förskollärarexamen. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 10 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kommunstyrelsen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden utveckla uppföljningen av personal och bemanning i såväl kommunala som fristående förskolor (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans utreda vilka krav man kan ställa på kommunala och fristående förskolor för att öka andelen förskollärare (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och skolan. (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska, i samråd med kommunstyrelsen, se över och revidera riktlinjerna för godkännande av fristående utförare med särskilt fokus på bemanning och personalens utbildningsnivå (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden ska tillsammans utreda och ta fram förslag på en gemensam förskolekö (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola (KF) 2015-01-01 2015-12-31 2.3 Prioriteringar Tillsyn och godkännande av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Genom prövning av ansökningar och tillsyn (där inspektion och anmälningar ingår) säkerställer förvaltningen att fristående förskolor och enskilt driven pedagogisk omsorg håller en hög och likvärdig kvalitet. Tillsynen kommer att förstärkas genom att fler förskolor och pedagogisk omsorg inspekteras. Under 2015 kommer tillsynsrapporterna för fristående förskolor och pedagogisk omsorg att göras tillgängliga på stadens webbplats. Förvaltningen kommer att se över och revidera riktlinjerna för fristående förskolor med särskilt fokus på bemanning och personalens utbildningsnivå. Kompetensförsörjning och bemanning Under 2014 har förvaltningen utarbetat stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal i nära samarbete med stadsdelsförvaltningarna och kommunsstyrelsen. Arbetet har inriktats på tre fokusområden; utveckla och synliggöra karriärvägar, kartlägga varför förskollärare slutar alternativt arbetar kvar och utveckla kommunikationen om stadens förskoleverksamheter. Då detta är långsiktiga strategier för att bland annat öka andelen förskollärare kommer arbetet att fortsätta under 2015. Inom ramen för uppdraget kommer strategier tas fram för att öka andelen manliga pedagoger i förskolan. Staden har sedan ett flertal år en gemensam satsning på att erbjuda medarbetare inom kommunala och fristående förskolor vidareutbildning för att höja kvaliteten i verksamheten. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 11 (64) Under 2015 kommer en grundutbildning för barnskötare att erbjudas på Midsommarkransens gymnasium. Därutöver fortsätter satsningen på att underlätta vidareutbildning av barnskötare till förskollärare. Förvaltningen kommer under året tillsammans med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen att utveckla arbetet med uppföljningen av personal och bemanning inom fristående och kommunala förskolor. För att utveckla en förskola på vetenskaplig grund och stärka samarbetet med högskolor och universitet planerar förvaltningen en förskolekonferens, Förskolesummit 2015. Konferensen riktar sig till chefer och personal i stadens kommunala och fristående förskolor. Jämställdhet och flerspråkighet Genom att utbildningsförvaltningen erbjuder tillgång till central genuskompetens ska kommunala och fristående förskolor stärkas i sitt arbete med normkritik och jämställdhet. Utbildningsförvaltningen erbjuder fortbildning för chefer och medarbetare för att utveckla arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Under 2015 kommer utbildningsförvaltningen i samverkan med stadsdelsförvaltningarna att arbeta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskola. Digitalisering för lärandet Utbildningsförvaltningen kommer under året att samordna införandet av den nya Skolplattformen för stadens förskolor. Det innebär bland annat att två stadsdelsförvaltningar kommer att fungera som piloter i införandet. En ny Förskoleportal lanseras i de kommunala förskolorna för att underlätta kommunikationen mellan förskolor och vårdnadshavare. För att införa Skolplattformen och Förskoleportalen i förskolan etableras och bemannas ett införandeprojekt med ett delprojekt per stadsdelsnämnd. Projekten ansvarar för att planera och driva det operativa införandet för samtliga målgrupper, driva kommunikationen samt säkerställa verksamhetsnyttan. För att stödja utvecklingen av pedagogiska verktyg och it i förskolan kommer en av dagarna på SETT-mässan under våren att ha ett program riktat mot förskolans chefer och medarbetare. SETT står för Scandinavian Educational Technology Transformation och handlar om det moderna och innovativa lärandet. Ett nytt ansökningssystem innebär att alla köer i fristående förskolor och pedagogisk omsorg numera finns i stadens administrativa system. De fristående förskolorna och pedagogisk omsorg har fortfarande möjlighet att administrera sina köer inom ramen för ansökningssystemet. Vårdnadshavarna söker plats via stadens e-tjänst Min barnomsorg. Det kommer att dröja en bit in på 2015 innan alla delar i systemet är helt införda. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 12 (64) För att förbättra prestandan och funktionerna i stadens e-tjänster kommer Min barnsomsorg som används av vårdnadshavare och Anordnarwebben som används av de fristående förskolorna att utvecklas ytterligare. Förvaltningen kommer tillsammans med kommunstyrelsen att utreda och ta fram förslag på en gemensam förskolekö. 2.4 Ekonomiska förutsättningar Förskola Mnkr Egen regi Fristående Elever i andra kom./Övrigt Totalt Peng och anslag 2 618,4 2 618,4 Verksamhetsavdelning Lokaler 0 0,0 Övrig verksamhet Summa budget 0 0 2 618,4 48,3 -375,6 -327,3 48,3 -375,6 2 291,1 Kommunfullmäktiges budget för förskolan baseras huvudsakligen på schabloner per inskrivet barn. Tilldelningen av schabloner baseras på månadsvisa avläsningar. Utöver schablonerna får nämnden socioekonomiskt anslag och anslag för myndighetsutövning. Kommunfullmäktige beslutar årligen om belopp för peng till fristående förskola. Antalet stockholmsbarn i fristående förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och allmän förskola beräknas under år 2015 uppgå till 19 760 barn. Huvuddelen av nämndens budget för förskola avser ersättning till 640 fristående förskolor och 260 fristående anordnare av pedagogisk omsorg inom Stockholms stad och i andra kommuner. Förskolorna ersätts förutom med en peng också med ett socioekonomiskt anslag per inskrivet barn samt eventuella tilläggsbelopp. I budgeten ingår även medel för samordning av förskolefrågor, kompetensutveckling av barnskötare och förskollärare, modersmål, inspektion och tillsyn samt e-tjänster. Nämnden har ett intäktskrav på 375,6 mnkr avseende statsbidrag för maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 13 (64) 3 Grundskola och grundsärskola 3.1 Nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb. 3.1.1 Befolkningsprognos barn 6-15 år Befolkningsprognos 6-15 år Antal barn/elever 120 000 100 000 80 000 60 000 13-15 år 40 000 6 -12 år 20 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Källa Sweco 3.2 Nämndens mål för verksamheten Utgångspunkt för skolans uppdrag är de nationella läroplanerna och skollagen. Verksamhetsplanen beskriver de kommunala prioriteringarna utifrån dessa. 3.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Förväntat resultat Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 14 (64) Indikator Utfall 2014 Årsmål 2015 KF:s årsmål Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen (KF) 78 % 79 % 78 % Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program (KF) 86 % 88 % 88 % Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen (KF) 80 % 81 % 81 % Andel grundskolelärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik (KF) -- T1 2015 fastställs 2015 Andel legitimerade lärare i grundskolan (KF) -- 61 % fastställs 2015 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 (UtbN) 92 % 93 % Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 (UtbN) 94 % 95 % Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 (UtbN) 94 % 96 % Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 (UtbN) 96 % 97 % Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 (UtbN) 88 % 91 % Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 (UtbN) 95 % 96 % Meritvärde i årskurs 9 (UtbN) 234 235 Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och skolan. (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska revidera riktlinjerna för fritidsklubbarna i syfte att säkerställa måltidernas kvalitet (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram rutiner och stöd för att möjliggöra relevant och tillförlitlig uppföljning av gruppstorlek på stadens fritidshem (KF) 2015-01-01 2015-06-30 Kulturnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska fortsätta driva Made by Rinkeby, Bredängsakademien och Hässelbyakademien samt utvärdera metod och arbetssätt (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Idrottsnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden utveckla stadens modell för skolsimmet med målet att alla barn ska kunna simma och klara simkravet i grundskolans betygssystem (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska påbörja ett arbete med att förbättra kunskap och medvetenhet om HBTQ-frågor på skolorna (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kultur i ögonhöjd, program för barn- och ungdomskultur, implementeras (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Fortsatt implementering av och uppföljning av planen för utveckling av fritidshem och Skolverkets allmänna råd. (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Arbetet med att implementera it-strategin för ett bättre lärande fortsätter. (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Kartlägga skolornas elevhälsoarbete (organisation, rutiner och rektors uppdrag till elevhälsoteamet) (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Följa upp skolornas arbete och insatser av elevhälsoarbete (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Intensifiera implementeringen av Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 15 (64) 3.2.2 Alla elever har en god lärmiljö Förväntat resultat Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Studiero och förutsägbarhet präglar skolans lärmiljö. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Utfall 2014 Årsmål 2015 Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN) 86 % 90 % Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. (UtbN) 62 % 65 % Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN) 89 % 90 % Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna (UtbN) 57 % 65 % Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (UtbN) 86 % 90 % Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna (UtbN) 46 % 55 % Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan (KF) 82 % 88 % Ogiltig frånvaro i grundskolan (UtbN) 1,7 % 1,6 % KF:s årsmål 88 % 3.2.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Förväntat resultat Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Utfall 2014 Årsmål 2015 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (UtbN) 74 % 85 % Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (UtbN) 55 % 70 % Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas (UtbN) 75 % 80 % Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter (UtbN) 64 % 80 % Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas (UtbN) 73 % 83 % Indikator Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden KF:s årsmål Sid 16 (64) 3.3 Prioriteringar Skolorna i Stockholm har olika förutsättningar på grund av socioekonomiska förhållanden. Stadens resursfördelningssystem ska fungera kompensatoriskt i detta avseende. Arbetet i stadens skolor kommer därför att intensifieras i syfte att öka likvärdighet, andel elever med gymnasiebehörighet och minst godkänt i alla ämnen i syfte att elever får bästa möjliga förutsättningar att kunna påbörja och också fullfölja sin gymnasieutbildning. Ett vetenskapligt förhållningssätt med reflektion och analys ska prägla lärares och skolledares arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att använda forskningsrön och stadens egna framtagna rapporter och analyser. Ett ökat samarbete med till exempel högskolor, universitet och näringsliv kan utgöra en del i att förbättra utbildningen. Kunskapen måste öka om vad som leder till förbättring i olika sammanhang, i undervisning och lärande, i organisation och ledarskap. Ett ökat fokus på den enskilde medarbetarens arbete och resultat är en förutsättning för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till. Detta förutsätter ett tydligt ansvarstagande på alla nivåer och ett öppet samtal om rimliga förväntningar och godtagbara insatser. Det är med utgångspunkt i vetenskap och erfarenhet som förvaltningen har prioriterat ett antal strategier att arbeta vidare med. Dessa är: system och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete utveckling av undervisningen/utbildningen en skola för alla – ett inkluderande perspektiv fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas behov organisation för god pedagogisk verksamhet Det är viktigt att våga prioritera bland insatser och att fokusera på dem för att skapa en långsiktig och hållbar strategi. Att prioritera innebär också att våga välja bort insatser som i sig kan vara bra. Detta därför att det gäller att fokusera och hålla sig till de strategiska områdena för att insatserna ska vara verkningsfulla och möjliga att följa upp och utvärdera. System och strukturer för systematiskt analys- och utvecklingsarbete Analysstöd till skolor Förvaltningen kommer fortsätta att ge analysstöd till skolor utifrån behov. Skolor som har behov av det kommer att få stöd i sitt analysarbete av skolans verksamhet för att kunna välja rätt strategier för utveckling. Stödet kommer i första hand att ges som metodstöd i att följa upp, analysera och utvärdera skolresultat samt relatera hur de förhåller sig till skolans förutsättningar, resurser och valda insatser/strategier. Stöd i form av observationer av all undervisning kommer fortsätta att ges till fokusskolorna. Stadens verktyg för ledning och information, LIS, fortsätter att utvecklas för att understödja både skolornas och den centrala förvaltningens behov av uppföljning och analys av resultat. Bland annat sker ett arbete för att resultaten på de nationella proven ska finnas med. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 17 (64) Resultatdialoger Arbetet med resultatdialoger utgör en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska fortsätta att utvecklas på alla nivåer. Nytt från och med år 2015 är att skolorna ska börja skriva verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser per kalenderår istället för att skriva läsårsvisa arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Inom ramen för resultatdialogerna ska ett större fokus läggas på uppföljningen av fritidshemsverksamheten och grundsärskolan. Mäta kvaliteten i grundsärskolan Förvaltningen har under 2014 arbetat med att ta fram kriterier för att kunna mäta kvaliteten i grundsärskolans lärandemiljö över tid. Ett verktyg är nu framtaget och kommer att prövas på en skola inom varje grundskoleområde. I detta arbete ingår också att anpassa de digitala verktygen för pedagogisk dokumentation för att kunna följa en elevs kunskapsutveckling och att höja kvaliteten i övergången mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Utveckling av undervisningen/utbildningen Kollegialt lärande Forskning visar att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. Det systematiska kollegiala lärandet, på och mellan skolor, med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet ska vara grunden för lärares lärande. Utvecklingsarbetet förstärks genom att karriärreformen med förstelärare och lektorer och den av nämnden beslutade FoU-strategin tydligare kopplas till insatserna så att de leds av skickliga lärare och vilar på vetenskaplig grund. Projektet med lärarcoacher i grundskolan permanentas och blir en del i det ordinarie arbetet med att stötta lärare och arbetslag i undervisning och ledarskap. För att säkerställa en god undervisning och ökad kunskap om elevers lärande fortsätter de pågående utvecklingsinsatserna inom olika ämnesdidaktiska områden. Särskilt fokus läggs på matematik och naturvetenskap/teknik med de statliga matte- och nt-lyften som grund. Samarbete med Vetenskapens Hus utvecklas så att fler skolor tar del i utbildningsutbudet. Det samarbete som påbörjats mellan utbildningsförvaltningen och Skansen 2014 fortsätter under 2015. Syftet med samarbetet är att skolorna ska kunna använda Skansen och dess pedagoger som en naturlig del i No-undervisningen. Att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur är angeläget och skolbiblioteken spelar en central roll för ökad läskunnighet. Inom ramen för förvaltningens läs- och språksatsning finns resurser i form av exempelvis cirkulationsbibliotek, skolbibliotekskonsulenter och ett digitalt bibliotekssystem. Insatser inom läs-, skriv- och språkutveckling samordnas och en gemensam strategi tas fram som även samordnas med insatser inom modersmål och mottagande av nyanlända. Den planerade statliga satsningen Läslyftet ska utnyttjas fullt ut och utgöra bas för utvecklingsinsatserna. I en värld där språkkunskaper blir allt viktigare ska även andelen elever som läser moderna språk öka. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 18 (64) Insatserna för att skapa en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper fortsätter. I detta sammanhang betonar förvaltningen vikten av att i hög grad beakta den formativa bedömningen. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevens kunskaper och förståelse för sitt lärande samtidigt som det utvecklar lärarens undervisning. Lärares möjligheter att interagera med varje elev ska öka för att kunna ge stöd och stimulans för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Detta kan ske genom exempelvis mindre klasser eller fler lärare i klassen, framförallt i de lägre årskurserna. PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation) Stockholm PRIO Stockholm, grundskolans satsning mot bättre måluppfyllelse när det gäller att varaktigt höja elevernas kunskapsresultat, fortsätter i samma omfattning som under 2014. Arbetet bygger på att PRIO tillsammans med skolans ledning och personal skapar en mer lärande organisation, stärker det kollegiala samarbetet och utvecklar skolans interna processer till gagn för eleverna. Under 2015 kommer satsningen att omfatta 24 grundskolor. Målet är att alla stadens kommunala grundskolor på sikt ska genomlysas och utvecklas med hjälp av PRIO. Digitalisering för lärandet Elever och lärare ska med olika digitala verktyg kunna arbeta på ett enkelt och flexibelt sätt med åtkomst till digitala resurser via det trådlösa nätet. Arbetet fortsätter med att säkerställa att samtliga lärare har tillgång till en egen bärbar dator. Även i övrigt strävar skolorna efter att öka antalet digitala enheter som används i undervisningen. Kompetensutveckling när det gäller användandet av digitala verktyg erbjuds. Ett verktyg som ska hjälpa skolorna att genom självskattning hitta nästa steg mot en fungerande digital lärmiljö har tagits fram. Utifrån självskattningen tas handlingsplaner fram för att öka den digitala mognaden och det digitala användandet. Samtliga grundskolor ska ha genomfört självskattningen under 2015. Implementeringen av verksamhetssystemet Skolplattform Stockholm påbörjas och syftar till att bli ett stöd för elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Under 2015 genomförs en pilot av delar i Skolplattformen, pedagogiskt material och pedagogisk planering. För att införa Skolplattformen i grundskolan etableras ett projekt. Projektet kommer att arbeta med planering och genomförandet av det operativa införandet, genomföra utbildningar, arbeta med kommunikation samt säkerställa verksamhetsnyttan. Förvaltningen fortsätter att utveckla Stockholm Skolwebbs appar, för att tillgängliggöra och tydliggöra kommunikationen mellan skola, elev och vårdnadshavare. Inom ramen för entreprenörskap i skolan har förvaltningen påbörjat ett samarbete med SIME, Scandinavian Interactive Media Event. Samarbetet kommer bland annat att resultera i eventet Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 19 (64) ”SIME Next Generation” som genomförs under våren 2015. Satsningen riktas till grundskolans senare år samt gymnasieelever. Studie- och yrkesvägledning Under 2015 ska studie- och yrkesvägledningsplaner tas fram av varje skola som ett underlag för arbetet med vägledning i syfte att ge möjlighet till väl underbyggda val för varje elev. Studie- och yrkesvägledarna ska under året ges kompetensutveckling om lokal och regional arbetsmarknad, elever i behov av särskilt stöd, elever mottagna i grundsärskolan och genusmedveten vägledning. Detta sker i samarbete med myndigheter och organisationer. Under 2015 kommer samverkan mellan grundskolans och gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare att öka. Fritidshem och fritidsklubbar Fritidshemmet ska enligt skollagen komplettera utbildningen i grundskolan och fungera som ett stöd för att uppnå skolans mål. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. En god samverkan mellan skola och fritidshem är en förutsättning för att fritidshemmet ska kunna utföra sitt uppdrag att förena omsorg och lärande. Samverkan med stadsdelsförvaltningarna ska förbättra vårdnadshavares möjlighet att få barnomsorg på obekväm arbetstid. Då det är svårt att rekrytera utbildade fritidspedagoger ska förvaltningen fortsätta att efterfråga distansutbildning för redan anställda barnskötare med högskolebehörighet och för att höja kvaliteten i fritidshemmen ska kompetensutveckling erbjudas. Förvaltningen fortsätter stödja nätverken med representanter från samtliga fritidshem. Verksamheten ska stärkas och elevgrupperna minskas genom att öka antalet lärare med inriktning mot fritidshem och barnskötare. Fritidshemmens gruppstorlekar ska följas upp. Kultur Arbetet med kulturfrågor utgår från stadens program för barn- och ungdomskultur ”Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga”. Utbildningsförvaltningen har samordningsansvaret för webbplatsen Kulan, som kvalitetssäkrar utbudet av kulturaktörer och underlättar kontakterna mellan förskola, skola och det fria kulturlivet. Förvaltningen ska också säkerställa att stadens grundskolor tar aktiv del av den statliga satsningen Skapande skola. Genom att ta del av den statliga satsningen ges eleverna större möjligheter att använda sina kunskaper utifrån de estetiska kunskapsområdena. Läsåret 2014/2015 satsar Stockholms stad på ett kulturår för barn och unga, KUL1415. Temat är ”Stockholm” och skolorna arbetar med temat ”Mitt Stockholm”. Kulturåret uppmuntrar skolans kreativa skapande och elevgrupper har under våren möjlighet att ge ut sina Stockholmsskildringar i bokform. Tävlingen En bok i världsklass är en del av stadens läs- och språksatsning och kommer även fortsättningsvis att anordnas av förvaltningen i samarbete med Stockholms stadsbibliotek, Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 20 (64) Stiftelsen Skansen och ALMA (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne). Den vänder sig till stadens alla grundskolor, årskurs F-6, och syftet är att locka till läsning av barnbokslitteratur från olika delar av världen. Idrott och hälsa Skolidrotten har stor betydelse för elevernas fysiska hälsa och bidrar till goda förutsättningar för studier och lärande. För att kartlägga och utveckla ny kunskap om sambandet mellan förbättrad kondition, levnadsvanor och högre studieresultat inleder förvaltningen ett pilotprojekt i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Pilotprojektet pågår under 2015 för att utvärderas och för vidare utveckling i stadens högstadieskolor. För att erbjuda elever ett brett utbud av idrott och rörelse inom ramen för fritidshem och fritidsklubb kommer initiativ att tas för att skapa fler skolidrottsföreningar. I detta samarbetar förvaltningen med Svenska Skolidrottsförbundet och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU). Samarbetet med idrottsförvaltningen för att erbjuda sommarsimskola kommer att fortsätta under 2015. Erbjudandet gäller elever i årskurs 6-9 som inte uppnått läroplanens mål i ämnet idrott och hälsa. Förvaltningen ska samverka med idrottsförvaltningen inom satsningen "Fritid för alla" för att öka inkludering, delaktighet och välbefinnande för elever i grundsärskola. En skola för alla – ett inkluderande perspektiv Enligt skollagen ska alla elever i skolan få stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Arbetet med att inkludera fler elever i behov av särskilt stöd förutsätter att skolorna utvecklar sitt förhållningssätt och sina arbetssätt och omfattar frågor om organisation och kompetensutveckling på system-, skol- och arbetslagsnivå. Att kunna möta varje elev utifrån sina förutsättningar kräver goda kunskaper om vilken lärmiljö som bäst stimulerar lärandeprocessen för den enskilde eleven. I arbetet med att skapa lärmiljöer som kan möta elevers olika behov är specialpedagogernas kompetens av stor betydelse och ambitionen är att öka den specialpedagogiska kompetensen. Ett nytt allmänt råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram började gälla den 1 juli 2014 och ska vara implementerat på skolorna under 2015. Bland annat behöver skolorna tydliggöra hur den egna skolan tolkar begreppet extra anpassningar i förhållande till begreppet särskilt stöd. Förvaltningen erbjuder skolorna stöd och kompetensutveckling i syfte att ge verktyg och strategier för att arbeta inkluderande. Detta görs bland annat genom ämnesvisningar och via Medioteket och Skolstöds resurser. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 21 (64) Alla skolor ska ha ett systematiskt arbete med att rapportera och följa upp elevers frånvaro och skolpliktsbevakningsansvaret. Ett mobilt team har i uppdrag att konsultativt stödja skolor i att utveckla lärmiljöer för de elever som eventuellt har behov av undervisning i en CSI-grupp (central grupp med särskild inriktning) och att vägleda vidare till skola med CSI-grupp. CSI-grupperna är till för de elever som har allra störst behov av särskilt stöd. Det mobila teamet kommer att få ett utökat uppdrag och ska även följa upp och utvärdera placeringarna och teamet kommer därför att förstärkas. Förvaltningen fortsätter arbetet för att utveckla den pedagogiska verksamheten i grupperna. För att ytterligare höja kvaliteten i grupperna kommer förvaltningen att inleda ett samarbete med Karolinska Institutet för att utveckla goda lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förvaltningen ser kontinuerligt över antalet CSI-grupper, dess inriktningar och ålderssammansättningar för att anpassa grupperna utifrån de kommunala grundskolornas behov. Samverkan med föräldrar och aktörer som socialtjänst, landsting, förskola, skola, polis stärker barns och elevers möjligheter att tidigt få adekvat stöd som bidrar till utveckling och lärande. För att uppmärksamma barns och elevers behov fortsätter samverkan enligt lokala BUSöverenskommelser mellan skolan, socialtjänsten och landstinget och enligt lokala samverkansöverenskommelser mellan skolan och stadsdelsförvaltningarnas verksamheter. Det påbörjade samarbetet med socialförvaltningen kring familjehemsplacerade barn, Skolfam, fortsätter och utökas under 2015. Syftet är att genom satsning på utbildning skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn i aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. Förvaltningen ska arbeta för att informera om och tillvarata nationella minoriteters intressen, vilket bland annat gäller att verka för fler brobyggare för romsk inkludering. Lovskola och läxhjälp Som ett led i att öka elevers måluppfyllelse ska skolorna erbjuda sommarskola till de elever i årskurs 4-9 som inte beräknas nå målen i ett eller fler ämnen eller inte uppnår gymnasiebehörighet i årskurs 9. Under 2015 kommer även eleverna att erbjudas sport-, påsk- och höstlovsskola. Lovskolorna kan organiseras genom att närliggande skolor samarbetar. Alla elever som inte beräknas nå målen ska erbjudas läxhjälp i skolan eller på fritidshemmet för att klara kunskapskraven. Läxor kan om de används på ett genomtänkt sätt stödja kunskapsutveckling. Läxhjälpen bör under året utvärderas för att undersöka om det stödjer elevers lärande. Förvaltningen gör en inventering för att skapa en helhetsbild av var, när och i vilken omfattning läxhjälp sker inom grundskolor och folkbibliotek. Syftet är att hitta samordnings- Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 22 (64) och effektiviseringsvinster mellan skola, ideella läxhjälpsorganisationer och bibliotek och på sikt förbättra utbudet och kvaliteten för användarna. Elevhälsa Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Arbetet inom uppdrag EHT (elevhälsoteam) fortlöper för att utveckla elevhälsoteamens förebyggande och hälsofrämjande arbete för ökad måluppfyllelse. Erfarenheterna från uppdrag EHT kommer framöver att spridas till övriga skolor. Alla grundskolor ska ha tagit fram elevhälsoplaner till årsskiftet 2014/2015. En mall har tagits fram som stöd i arbetet och skolorna fortsätter arbetet utifrån planerna och de formulerade uppdragen. Elevhälsan ska arbeta normkritiskt. Förvaltningen kommer att lägga särskild tonvikt vid HBTQ-frågor i nätverket inom uppdrag EHT samt i fortbildningarna för chefer. Nyanlända och sent anlända elever Förvaltningen har under hösten 2014 tagit fram gemensamma rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever. Rutinerna kommer att implementeras under verksamhetsåret 2015. Syftet är att skapa kvalitet och likvärdighet i mottagande och utbildning av nyanlända elever med en gedigen kunskapskartläggning som utgångspunkt. Satsningar ska göras för att fler elever ska kunna få stöd på sitt modersmål och att utveckla formerna för undervisning på modersmålet i studiehandledande syfte. Mottagandeenheten Start Järva kommer att utvidga sitt upptagningsområde och en systerenhet etableras även i söderort. Verksamheterna permanentas och byter namn till Start Stockholm. Med anledning av det stora antalet nyanlända elever som Stockholms stad tar emot framöver behöver förvaltningen bättre koordinera arbetet med Migrationsverket, socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst. Förvaltningen ska arbeta för att möjliggöra att nyanlända elever även ska kunna tas emot på andra skolor än idag. Syftet är att skapa skolmiljöer med mer heterogena elevsammansättningar. Nyanlända elever som kommer under senare delen av vårterminen/under sommaren ska erbjudas sommarskola. En hållbar organisation för detta kommer att utarbetas. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 23 (64) Fördela resurser och insatser utifrån kvalificerad analys av skolornas behov Fokusskolor I syfte att öka likvärdigheten mellan skolorna inom grundskolan fortsätter arbetet med att fokusera på 15 skolor för högre måluppfyllelse. Under 2015 kommer satsningen att utvidgas till att även omfatta ett antal F-6-skolor med samma sorts utmaning. För varje fokusskola finns en framtagen handlingsplan med en tydlig målsättning fram till och med 2015. I ett kortare perspektiv prioriteras förbättring av undervisningen, samarbetet på skolorna och det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill fokuseras även på att hitta utvecklingsmöjligheter när det gäller skolans organisation, resursutnyttjande och kompetenssammansättning. Fokusskolorna ska ha resurser och förutsättningar för att locka de allra bästa lärarna. Skolorna uppmuntras till att noga överväga hur det socioekonomiska tilläggsanslaget bäst ska kunna användas för att göra skillnad för de elever som behöver det mest. I kartläggningen av orsaker till låg måluppfyllelse för enskilda elever syns ett tydligt samband mellan hög frånvaro och lägre resultat. För att öka skolnärvaron på fokusskolorna kommer det påbörjade samarbetet mellan berörda skolor och socialförvaltningen att fortsätta. Organisation för god pedagogisk verksamhet Ledarskapet på olika nivåer har stor betydelse för skolornas utveckling och resultat. Rektor är den viktigaste faktorn för skolans resultat och den enskilde medarbetarens arbete och resultat är en förutsättning för att alla elever ska få den utbildning de har rätt till. Förvaltningen ska utveckla stödet till rektorer som ska säkerställa att lärare i stadens skolor förmår skapa goda lärmiljöer, bland annat genom ett tydligt ledarskap i klassrummet. Grundskolecheferna tydliggör enskilda rektorers ansvar för skolans resultat. På samma sätt uppmuntras också rektorerna att titta på enskilda medarbetares prestationer och att utveckla en kultur på skolan där var och en tar ansvar för den egna insatsen samt har höga förväntningar på sig själv och sina kollegor. Förvaltningen ska säkerställa att rektorerna fortlöpande får påfyllnad i pedagogiska frågor och ger genom chefsprogrammet stöd till skolornas chefer. Rektorer i olika konstellationer utbyter också erfarenheter och lär av varandra kollegialt, bland annat kring ledarskap i samarbete med lärosäten och läranderonder. Att rektor har möjlighet att utöva sitt pedagogiska ledarskap är centralt. Därför ska ansvarsfördelningen mellan grundskolor och central förvaltning kontinuerligt ses över så att det skapas så goda förutsättningar som möjligt att bedriva skolutveckling. Förvaltningen ska också fortsätta verka för att onödig administration minskar för lärare och skolledare. I syfte att utveckla lokala arbetssätt och processer som rör den pedagogiska verksamheten ger förvaltningen praktiskt stöd till enskilda skolor i form av exempelvis PRIO Stockholm. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 24 (64) Ökad trygghet och studiero Stockholms skolor ska präglas av förtroende och respekt mellan elever, mellan vuxna och elever samt mellan vuxna. Trygghet, förutsägbarhet och studiero i en god lärmiljö är en förutsättning för utveckling och lärande. På så sätt finns ett nära samband mellan lärande och hälsa. Gemensamma riktlinjer för att stödja skolorna i detta arbete finns på Pedagog Stockholm. Samtliga skolor ska ha ett systematiskt arbete och tillräckliga kunskaper för att förebygga och hantera diskriminering, nätmobbning, trakasserier och kränkande behandling. Tydliga likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling ska finnas för att leva upp till skyldigheten att utreda omständigheterna och vidta de åtgärder som behövs. Alla insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Förvaltningen erbjuder kontinuerligt stöd till skolorna i detta arbete. Elevernas inflytande över, förståelse för och ansvar för sitt eget lärande Eleverna ska ha huvudrollen i sitt eget lärande. När skolan ger eleverna kunskap och förståelse för mål och bedömning av sitt lärande skapas förutsättningar för eleverna att ta eget ansvar och ha inflytande över sina studier. För att stödja eleverna och förbättra undervisningens kvalitet ska den kunskapsmässiga utvecklingen regelbundet följas upp och utvärderas. Eleverna behöver veta vilka mål de förväntas uppnå och vad de ska göra för att nå dem. För att säkerställa att de yngsta elevernas röster blir hörda kring hur de upplever sin skola ingår förvaltningen i ett utvecklingsprojekt ”att ge röst åt de yngre barnen” i samverkan med utvalda kommuner i Sverige och forskare. Fokus är att kartlägga vilka verktyg/arbetssätt för att utveckla elevinflytande som används inom förskoleklasser, fritidshem, de tre första skolåren och i grundsärskolan. Projektarbetet pågår fram till sommaren 2015 och redovisas i form av kunskapsöversikt. Aktuella verksamhetsförändringar Grundskoleenheterna Vinstagårdsskolan med årskurserna 7-9 och Vinstaskolan med årskurserna F-6 slås samman till en skolenhet F-9 ledd av en rektor. Enheten Vinstagårdsskolan byter namn till Vinsta grundskola västra. Vinstaskolan byter namn till Vinsta grundskola östra. Beslutet om sammanslagningen och namnbytet gäller från och med den 1 januari 2015. Bandhagens skola och Örbyskolan som idag båda är F-6 skolor utökar sina verksamheter till F-7 från läsåret 2015/2016. 3.4 Övrigt, grundskola och grundsärskola Skolval Stockholm E-tjänsten som vårdnadshavare kan använda för att söka skola utvecklas vidare. Till valet för 2015 kommer 11 200 sexåringar och 83 300 elever i åk 1-9 att kunna använda tjänsten. Till Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 25 (64) detta utvecklas ett kartstöd för att öka rättssäkerheten i bedömningen av elevens närhet till skola. Kartstödet kommer att kunna användas i sin fulla version hösten 2016 och i samband med detta ska även urvalskriterierna för skolval ses över. Förvaltningen ska samverka med stadsdelsförvaltningarna och landstinget för att tydliggöra grundsärskolans uppdrag och informera om de grundsärskoleverksamheter som finns i Stockholm för att underlätta för vårdnadshavare inför skolvalet. 3.5 Ekonomiska förutsättningar Grundskola och fritidshem Mnkr Peng och anslag Egen regi Fristående Elever i andra kom./Övrigt Totalt Verksamhetsavdelning Lokaler Övrig verksamhet Summa budget 5 823,7 1 258,6 106,3 0 7 189 2 367,0 0 0 0 2 367 123,1 0 0 154,1 277 8 313,8 1 258,6 106,3 154,1 9 832,8 Generella ekonomiska förutsättningar för grundskola och fritidshem Schablonen från kommunfullmäktige har höjts med 3,8 % för elever i årskurs F-3 och med 2,4 % för elever i årskurs 4-9. Höjningen är inklusive lärarsatsningen 2014. Pengen till grundskolor i egen regi föreslås höjas lika mycket som schablonen, det vill säga med 3,8 % respektive 2,4 %. Pengen utgör då 73,5 % av schablonen, vilket är 0,5 % mer än vad kommunfullmäktige föreskriver. Nämndens budget är beräknad på 3 600 fler elever än kommunfullmäktiges budget. Även under 2015 ska ökad personaltäthet prioriteras för elever i årskurs F-3. Medel för detta ingår i schablonen för dessa årskurser med motsvarande 1,4 % av den totala höjningen. Grundskolans lokalkostnader inklusive elkostnader utgör 18,3 % av schablonbudgeten, jämfört med 20,1 % 2014. Minskningen beror på sänkt internränta. Medel finns avsatta för fler introduktionsgrupper/förberedelseklasser i fler skolor över hela staden. Schablonen för fritidshem är höjd med 2,8 % för skolår F-3 och 3,5 % för skolår 4-6. Höjningen av pengen föreslås bli densamma som schablonhöjningen och motsvarar då 71 % respektive 70,1 % av schablonen. Prestationsavläsningar avseende grundskola, förskoleklass, grundsärskola och fritidshem sker månadsvis. Det gäller för både fristående skolor och skolor i egen regi. Avläsningstillfällena infaller den 15 varje månad med följande undantag: den 31 augusti sker avläsningen avseende juli och augusti. Avläsningen den 13 november avser även december. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 26 (64) Strukturersättning och socioekonomiskt tilläggsbelopp Tilläggsanslaget för grundskolan uppgår till 1 654,0 mnkr. Kommunfullmäktige har höjt det socioekonomiska tilläggsbeloppet med 70,0 mnkr. Anslaget definieras nu som strukturersättning och ska täcka kostnader för socioekonomiskt tilläggsbelopp, verksamhetsstöd för elever med omfattande särskilt stöd. Liksom tidigare år ska anslaget även finansiera kostnader för modersmål och förberedelseklasser. För modersmål har avsatts 210,0 mnkr, vilket bygger på en ersättning om 9 500 kr per elev, ersättningarna framgår av bilaga 17. Anslaget för förberedelseklasser uppgår till 10,0 mnkr. Nytt för 2015 är att strukturersättningen även ska finansiera kommunövergripande verksamhet, elevförsäkringar och verksamhetsförlagd utbildning, vilket motsvarar en kostnad om 36,0 mnkr. Resterande 1 035,2 mnkr fördelas till skolor i egen regi och till fristående enligt den socioekonomiska modellen. Inom ramen för respektive egen regis och fristående skolors socioekonomiska tilläggsbelopp avsätts anslag för att finansiera merkostnader avseende skolskjuts för de centrala grupperna med särskild inriktning, CSI, RH-klasser på Skanskvarnsskolan och Österholmsskolan och fristående resursskolor. Socioekonomiskt tilläggsbelopp Den socioekonomiska resursfördelningen bygger på den modell som infördes fullt ut 2013. Beloppet fördelas utifrån antal inskrivna stockholmselever och viktas mot sex variabler; invandringsår, vårdnadshavares högsta utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd, familjesituation samt boende- respektive skolmiljö. Inför beräkningen av 2015 års socioekonomiska fördelning har SCB beslutat att avslå stadens begäran om uppdatering av statistiskt underlag för beräkning av den socioekonomiska fördelningen. Därför kommer 2014 års underlag att användas för beräkningarna även 2015 men med aktuell elevavläsning från 15 september 2014. De skolor som inte erhöll socioekonomiskt tilläggsanslag 2014 kommer att tilldelas den genomsnittliga ersättningen för fristående skolor respektive för egen regi. Tilläggsbelopp/Verksamhetsstöd Anslaget för tilläggsbelopp/verksamhetsstöd uppgår till 350,0 mnkr. Det är en ökning med 20,0 mnkr jämfört med verksamhetsplan 2014. De ersättningsnivåer som gäller från och med läsåret 2014/2015 har räknats upp med 2,4 %. En ny behovsgrupp införs från och med den 1 januari 2015. Den nya nivån har ingen påverkan på den totala budgeten för verksamhetsstödet. Ersättningsnivåerna framgår av bilaga 8 a. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 27 (64) Inom det system för tilläggsbelopp som gällde till och med juni 2013 finns beslut som löper fram till juni 2015 respektive 2016. Ersättningsnivåer för dessa beslut framgår av bilaga 8 b. Öppen fritidsverksamhet Från 2015 inför kommunfullmäktige en schablon för fritidsklubbar om 6 500 kr per prestation. Samma belopp kommer att fördelas ut till skolorna. Ersättningen gäller endast för barn folkbokförda i Stockholm. Avgiften 2015 för barn som deltar i den öppna fritidsverksamheten i kommunal regi är av kommunfullmäktige fastställd till 800 kr per termin. Avgiften inkluderar även måltider. Det är en höjning jämfört med 2014 då avgiften var 350 kr per termin vilket inte inkluderade måltider. Grundskola och fritidshem i egen regi Elevpeng för grundskola, fritidshem med mera framgår i bilaga 5. Medel finns reserverade för utökad samordning av arbetet med nyanlända elever. Start Stockholm som arbetar med att öka måluppfyllelsen bland nyanlända och sent anlända elever, utökas till att också omfatta söderort. För detta avsätts extra medel. Av dessa medel finansieras det arbete inom Hässelbyakademien och Bredängsakademien som syftar till ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Rinkebyskolan fortsätter med projektet Made by Rinkeby. Anslaget för merkostnader och skolledarstöd i samband med ombyggnationer av skolor utökas. Nordiska skolspelen arrangeras i Stockholm år 2015 och för det finns extra medel avsatta centralt på grundskoleavdelningen. Centrala grupper med särskild inriktning CSI-grupperna finansieras med skolpeng, socioekonomiskt tilläggsbelopp, ersättning för modersmål och verksamhetsstöd. Dessutom avsätts medel inom ramen för egen regis socioekonomiska tilläggsbelopp avseende merkostnader för skolskjuts. Utmaningar 2015 Ett antal grundskolor i egen regi redovisar 2014 underskott och av dessa kommer sju stycken att avvecklas som resultatenheter. Förvaltningens utmaning blir att även fortsättningsvis arbeta för att alla skolor ska ha en ekonomi i balans och orsakerna till underskotten ska analyseras. Samtliga anslagsenheter ska upprätta handlingsplaner som löpande följs upp under året i samband med resultatdialoger med grundskolecheferna. En annan utmaning är att de resurser som tillförs grundskolan för bland annat nyanlända elever och det socioekonomiska tilläggsbeloppet används på ett ändamålsenligt sätt för att nå ökad måluppfyllelse. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 28 (64) Fördelning av profilbidrag Skolor som av nämnden fått uppdrag utöver den ordinarie skolverksamheten, kan erhålla ett extra bidrag, ett så kallat profilbidrag. Bidraget fastställs årligen i nämndens verksamhetsplan. Bidrag per skola (i mnkr) 2014 Vasa Reals skola Hillelskolan Nordiska skolspelen Kungliga Svenska Balettskolan Adolf Fredriks musikklasser Romsk kulturklass 2015 0,9 0,7 0,3 7,5 0,2 0,8 0,9 0,7 2,3 7,5 0,2 0,8 Fristående grundskola och grundskola i annan kommun Kommunfullmäktige beslutar årligen om peng till fristående grundskola, fristående fritidshem och internationella skolor. Belopp framgår av bilaga 6 i kommunfullmäktiges budget. Interkommunal ersättning framgår av bilaga 6 i denna verksamhetsplan. Grundsärskola Grundsärskola Mnkr Peng och anslag Egen regi Fristående Elever i andra kom./Övrigt Totalt Verksamhetsavdelning Lokaler Övrig verksamhet Summa budget 221,3 29,4 0,8 0 252 89,7 0 0 0 90 16,2 0 0 1,5 18 327,2 29,4 0,8 1,5 358,9 Grundsärskola finansieras genom en grundschablon för behovsgrupp 1. För behovsgrupp 2-4 utgår grundschablon plus ett tillägg utifrån behovsgrupp. Dessutom utgår en schablon för skolskjuts för samtliga elever inskrivna i grundsärskolan. För barn i grundsärskolan som är inskrivna i fritidshem utgår samma schablon som för grundskolebarn i fritidshem samt en tilläggsschablon. Tilläggsschablonerna för grundsärskolan och tilläggsschablonerna för fritidshem är höjda med 1,7 % medan skolskjutsschablonerna är höjda med i genomsnitt 46 % och motsvarar då i stort sett gymnasiesärskolans skolskjutsschabloner. Ersättning till grundsärskola framgår av bilaga 9. Grundsärskola i egen regi Pengen till grundsärskola och tillägg för fritidshem höjs med 7 % vilket innebär att tilläggspengen utgör 95 % av tilläggsschablonen. Skolskjutspengen är höjd med i genomsnitt 55 % och utgör även den 95 % av schablonen. Fristående grundsärskola och grundsärskola i annan kommun Till fristående grundsärskolor utgörs peng av schablonen med ett avdrag för mottagningskostnader för den enskilde eleven, plus 6 % för momskompensation. Ersättningen till fristående grundsärskolor framgår av bilaga 10. För stockholmselever i andra kommuners grundsärskola betalar nämnden den faktiska kostnaden. Interkommunal ersättning framgår av bilaga 7. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 29 (64) Skolskjuts Skolskjutsschablonen för grundsärskola är höjd med i genomsnitt 46 %. Schablonen bör därmed täcka den faktiska kostnaden för skolskjuts. Kostnaden för skolskjuts till fristående grundsärskolor och till andra kommuners grundsärskolor betalas av utbildningsförvaltningen centralt. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 30 (64) 4 Gymnasieskola och gymnasiesärskola 4.1 Nämndens ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för mål, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten i Stockholms stads skolväsende och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom gymnasieskola och gymnasiesärskola. 4.1.1 Befolkningsprognos 16-18 år och elevantalsutveckling Befolkningsprognos 16-18 år 35 000 30 000 Antal 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Källa Sweco Elevrörlighet inom gymnasieskolan Rörligheten inom gymnasieutbildningen gör att det i Stockholms stads gymnasieskolor finns elever från ca 100 kommuner – samtidigt som elever folkbokförda i Stockholm återfinns i cirka 100 kommuner från Ystad till Kiruna. För ungdomar som bor i en kommun i Stockholms län samt Håbo kommun och Gnesta kommun är det fritt att på lika villkor söka de nationella programmen inom gymnasieskolan i alla dessa kommuner, liksom alla fristående gymnasieskolor i riket. Attraktiva gymnasieskolor eller gymnasieutbildningar kan på så sätt ha hela Stockholms län som elevbas. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) uppger att cirka 66 % av eleverna i första hand väljer andra huvudmän än den egna kommunen. För Stockholms kommun var motsvarande siffra 52,9 % hösten 2014. Inom regionen var det år 2014 totalt 300 fler sökande till gymnasieutbildning jämfört med år 2013. Det finns en överkapacitet vad gäller utbildningsplatser på i första hand yrkesprogrammen. Störst andel av överkapaciteten finns vid fristående skolor. Antal elever i de kommunala gymnasieskolorna 2014 Antalet platser på de olika programmen i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska enligt skollagen så långt möjligt anpassas till ungdomarnas önskemål. På såväl regional som kommunal nivå är dimensionering och lokalisering av utbildningar viktiga utvecklings- Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 31 (64) områden. I det arbetet utgör aktuella elevprognoser, elevers val, arbetsmarknadsbehov och fristående huvudmäns planering centrala utgångspunkter. Nedanstående tabell visar antal elever i de kommunala gymnasieskolorna läsåret 2014/2015 och fördelning mellan elever boende i Stockholms kommun och elever från andra kommuner. Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet * Bygg- och anläggningsprogrammet * El- och energiprogrammet * Fordons- och transportprogrammet* Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet * Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet * VVS- och fastighetsprogrammet * Vård- och omsorgsprogrammet * Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet + fjärde år Introduktionsprogrammet Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Övriga utbildningar International Baccalaureate Yrkesdansarutbildning Antal elever15/9 2014 121 51 336 161 92 220 187 166 385 22 235 Antal elever från annan kommun 48 19 118 109 19 131 120 116 244 13 79 Andel elever från annan kommun 40 % 37 % 35 % 68 % 21 % 60 % 64 % 70 % 63 % 59 % 34 % 1 781 940 415 3 874 3 414 745 474 411 165 1 161 991 267 27 % 44 % 40 % 30 % 29 % 36 % 55 226 535 575 1 047 3 43 66 59 50 5% 19 % 12 % 10 % 5% 323 38 134 25 41 % 66 % *skolorna genomför även vuxenutbildning inom programmet Gymnasiesärskola 1 Gymnasiesärskola – äldre Gymnasiesärskola - lgy 2013 Antal elever15/9 2014 182 181 *skolorna genomför även vuxenutbildning inom programmet 1 Denna del av gymnasiesärskolan avslutas i och med läsåret 2015/2016 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Antal elever från annan kommun 65 64 Andel elever från annan kommun 36 %* 35 %* Sid 32 (64) I tabellen nedan anges antalet platser olika antagningsår. Beläggningen anger hur stor del av det beslutade platsantalet som var besatt den 15 september 2014. Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet* Bygg- och anläggningsprogrammet* El- och energiprogrammet* Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet* Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet* VVS- och fastighetsprogrammet* Vård- och omsorgsprogrammet * Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Platser 2014 Beläggning åk1 Platser 2013 Beläggning åk 2 Platser 2012 Beläggning åk 3 64 30 120 70 50 100 69 64 150 20 84 88 % 70 % 99 % 76 % 60 % 64 % 125 % 94 % 107 % 40 % 98 % 32 45 145 60 80 140 70 64 160 20 84 97 % 40 % 66 % 110 % 39 % 50 % 74 % 81 % 72 % 35 % 75 % 54 80 164 80 80 140 70 64 200 38 62 63 % 15 % 70 % 53 % 39 % 61 % 70 % 84 % 54 % 18 % 145 % 568 358 130 1 283 1 172 288 106 % 81 % 98 % 104 % 99 % 111 % 600 400 192 1 376 1 270 260 98 % 78 % 65 % 88 % 82 % 85 % 750 425 192 1 390 1 065 260 78 % 80 % 84 % 88 % 112 % 71 % Sid 33 (64) 4.2 Nämndens mål för verksamheten Nedan redovisas nämndens mål för verksamheten, samt det förväntade resultatet. 4.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Förväntat resultat Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Utfall 2014 Årsmål 2015 KF:s årsmål Andel elever med gymnasieexamen (KF) 89,1 % 90 % 74 % Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan (KF) Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen (UtbN) -- 60 % Fastställs 2015 80 % Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utvärdera den gemensamma gymnasieregionen (KF) Utbildningsnämnden ska påbörja ett arbete med att förbättra kunskap och medvetenhet om HBTQ-frågor på skolorna (KF) 2015-01-01 2015-12-31 2015-01-01 2015-12-31 Uppdragen för kompetensnaven för yrkesintroduktion, individuella alternativet och språkintroduktion ska fastställas. Naven startar sitt arbete tidigast ht 2015.(UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 En kartläggning av utbildningarnas förutsättningar och genomförande av APL ska genomföras (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Insatser för att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet ska genomföras (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 En kartläggning av gymnasieskolans studie- och yrkesvägledning utifrån Skolverkets allmänna råd ska genomföras (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Kartläggningen av avhopp, byte av skola och skälen till detta med syfte att ta fram förslag på åtgärder fortsätter (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka och utveckla skolornas elevhälsoarbete (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Antalet skolor som erbjuder språkintroduktion ska öka (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Antagningen till introduktionsprogrammen ska ses över i syfte att öka genomströmningen (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Programpeng inom introduktionsprogrammen ska ses över (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Kultur i ögonhöjd, program för barn- och ungdomskultur, implementeras (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden ska i samverkan med utbildningsanordnarna se över och utveckla stadens arbete på områdena för studie- och yrkesvägledning och valideringsinsatser för nyanlända (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden ska samverka för att utveckla yrkesutbildningar för vuxna (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans med utbildningsnämnden påbörja arbetet med fler platser i komvux och bristyrken (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Kartlägga skolornas elevhälsoarbete (organisation, rutiner och rektors uppdrag till elevhälsoteamet) (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 34 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa upp skolornas arbete och insatser av elevhälsoarbete (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Intensifiera implementeringen av Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 4.2.2 Alla elever har en god lärmiljö Förväntat resultat Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan (KF) Utfall 2014 91 % Årsmål 2015 94 % Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner (UtbN) 55 % 60 % Total frånvaro i gymnasieskolan (UtbN) -- 13 % Indikator KF:s årsmål 94 % 4.2.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Förväntat resultat Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Utfall 2014 64 % Årsmål 2015 70 % Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till (UtbN) 53 % 60 % Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna (UtbN) 42 % 50 % Indikator Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen (UtbN) KF:s årsmål 4.2.4 Alla stadens ungdomar 16-18 år studerar eller arbetar Förväntat resultat Alla elever i gymnasieskolan fullföljer sin utbildning, fortsätter att studera i eftergymnasiala utbildningar eller börjar arbeta. Alla elever från grundskolan som inte sökt till gymnasiet identifieras, kontaktas, erbjuds och tackar ja till en utbildningsplats eller plats i en motivationsskapande verksamhet anpassad till ungdomens förutsättningar, behov och intressen. Efter den motivationsskapande verksamheten går ungdomen vidare till utbildning, eller arbete. Indikator Andel invånare, 20 år, med fullföljd gymnasieutbildning (KF) Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Utfall 2014 -- Årsmål 2015 KF:s årsmål 70 % fastställs 2015 Sid 35 (64) 4.3 Prioriteringar Gymnasieskolans uppdrag är att erbjuda ungdomar gymnasieutbildning som leder till fortsatta studier och yrkesliv. En genomförd gymnasieutbildning är den viktigaste förutsättningen för ungdomar att lyckas i ett kommande samhälls- och vuxenliv. Att ständigt arbeta för att eleverna är närvarande i skolans undervisning, fullföljer och når målen för sin utbildning är det mest angelägna uppdraget för skolorna. Utgångspunkten är att alla elever har kraften och förmågan att lyckas. Det är gymnasieskolans uppdrag att utbilda alla elever utifrån deras individuella förutsättningar. Kompetenta och engagerade lärare som har högt ställda förväntningar på alla elever och bemöter dem väl är grunden för ökad måluppfyllelse. Rektorer och lärare behöver utveckla undervisning, lärmiljö och stödet till elever med särskilda behov utifrån analyser av uppnådda resultat. Gymnasieskolan har under många år anpassats till minskande elevkullar och ökad konkurrens. Utbudet ses över årligen så att elevernas val kan tillgodoses i så hög grad som möjligt. Planeringen av utbudet sker i ett länsperspektiv. Särskilt behöver yrkesprogrammen, där antalet elever som ansökt till programmen sjunkit under ett antal år, bli attraktivare för att möta samhällets behov av välutbildad arbetskraft. Samtidigt som effektiviseringar är nödvändiga har också planeringen påbörjats inför kommande elevökningar. De kommunala gymnasieskolornas attraktivitet behöver utvecklas så att de kan behålla och öka sina marknadsandelar. Skolorna ska ha en ekonomi i balans. Prognossäkerheten ska vara god och utgå från realistiska bedömningar av förväntat antal sökande till programmen. Månadsavläsningar är ett incitament att behålla elever och att ta emot elever kontinuerligt under gymnasieperioden. Införande av månadsavläsningar kan göras tidigast 2016 när elevregistret Hanna ersatts av Skolplattform Stockholm. Insatser ska genomföras för verksamheter som över tid visat svårigheter att klara uppdraget inom givna ramar. Omställningsprocesserna utifrån beslutade omstruktureringar av skolor och verksamheter behöver gå snabbare så att resurser för lokaler och övertalig personal frigörs till förmån för drift och utveckling av gymnasieskolan. Samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen kring aktivitetsansvaret och vuxenutbildningen ska öka. Ungdomar som inte sökt till gymnasiet eller som hoppar av sin gymnasieutbildning ska identifieras och insatser erbjudas av utbildningsförvaltningen eller arbetsmarknadsförvaltningen utifrån den unges behov, förutsättningar och intressen. Gymnasieskolorna ska genomföra utbildning för vuxna. Formerna för samarbetet mellan förvaltningarna ska struktureras och tydliggöras under året. Gymnasieskolans tre prioriterade områden för utvecklingsarbetet 2015 och åren framåt är: att förbättra elevernas resultat att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet att skapa ett attraktivt och ekonomiskt hållbart utbildningsutbud Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 36 (64) Förbättra elevernas resultat En ökad måluppfyllelse är det övergripande målet för gymnasieskolan. Det är lärares dagliga arbete med eleverna som är den viktigaste förutsättningen för att eleverna når målen för sin utbildning. Rektor ska vara en nära ledare av den pedagogiska verksamheten och tillsammans med lärare, elevhälsoteam och bibliotekarier utveckla undervisning, stödinsatser och lärmiljö för eleverna. Lärmiljö, arbetsätt och arbetsformer ska utgå från och anpassas till elevens önskemål, förutsättningar och behov. Resultaten skiljer sig markant åt mellan stadens gymnasieskolor (med sitt varierade utbildningsutbud). Skolorna ska stärka arbetet med det kompensatoriska uppdraget, vilket innebär utveckling av lärmiljön och anpassning av stödet till elever med särskilda behov. Ledningen av den pedagogiska verksamheten Lärgrupper för rektorer inom och mellan skolor ska genomföras i syfte att stärka rollen som ledare av den pedagogiska verksamheten. Skolornas administrativa organisation ska utvecklas vidare med syfte att förbättra stödet till rektorer och lärare. Utvecklingen av rutiner och strukturer för samarbetet mellan skolornas administration och stödavdelningarna på central förvaltning fortsätter. Lärare är den viktigaste resursen Samtliga lärare ska vara legitimerade och behöriga i de ämnen de undervisar. Planering med framförhållning behövs inför ett ökat rekryteringsbehov i framtiden. Verktyget Koll ska användas i planeringen. Kompetensutveckling, karriärmöjligheter och en god arbetsmiljö är viktiga delar i arbetet med att attrahera lärare till gymnasieskolans olika program. Likvärdiga möjligheter för eleverna Uppdrag EHT (elevhälsoteam) fortsätter under 2015. Tre gymnasieskolor deltar och ytterligare en gymnasieskola kommer att delta i utvecklingsarbetet under året. Syftet är att utveckla elevhälsoteamens förebyggande och hälsofrämjande arbete för högre måluppfyllelse för eleverna. Rektor leder arbetet med stöd av central förvaltning. Utifrån en kartläggning på varje skola fortsätter utvecklingsarbetet med att på respektive gymnasieskola ta fram till exempel tydliga uppdrag för elevhälsoteamens arbete. Arbetssätt, resultat av arbetet och goda exempel ska spridas till samtliga gymnasieskolor. Nio gymnasieskolor med totalt 18 skolenheter deltar i uppdraget ”Förbättra studieron i stadens skolor” som syftar till att ta fram och pröva åtgärder för att förbättra studieron, bland annat genom systematiskt arbete med att stärka lärmiljön och att öka elevinflytandet i dessa frågor. Projektet fortsätter 2015. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 37 (64) Skolorna ska stödjas i processen med att implementera och arbeta i enlighet med de allmänna råden ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. Särskilt fokus kommer att läggas på arbetet med extra anpassningar och att höja kvaliteten i åtgärdsprogrammen. Gymnasieskolans programpeng är beräknad utifrån program och elevgruppens behov. I pengen ingår medel för särskilt stöd. Högst elevpeng har introduktionsprogrammet individuellt alternativ med specialpedagogisk profil AST (autismspektrumstörning). Utöver programpeng kan skolorna ansöka om verksamhetsstöd som är centralt avsatta medel. Medlen är avsedda att ge särskild ersättning till kommunala gymnasieskolor i Stockholms stad för elever som har mycket omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärderna som sätts in ska vara extraordinära, frekventa eller kontinuerliga. Många ansökningar gäller dock elever med koncentrationssvårigheter. Stöd till dessa elever ska täckas av skolpengen. Under 2015 kommer en del av medlen att avsättas för kompetensutveckling om hur skolans lärmiljö och arbetsätt kan anpassas utifrån dessa elevers behov och förutsättningar. Inom introduktionsprogrammen finns program som svårligen klarar uppdraget utifrån tilldelad elevpeng. Detta resulterar i ansökningar om verksamhetsstöd. En översyn av programpengen inom introduktionsprogrammen kommer att genomföras under 2015. ESS-gymnasiet får i uppdrag att ta emot elever som har mycket omfattande behov av särskilt stöd och en komplex behovsbild, i en kortvarig och tillfällig placering när en utredning behöver göras för att hitta lämplig placering i skola eller annat alternativ. Under läsåret 2014/2015 genomförs en försöksverksamhet på språkcentrum där elever på nationella program från flera skolor får studiehandledning vid samma tillfälle på distans med hjälp av it. Försöket ska utökas. Förvaltningen följer också det utvecklingsarbete som bedrivs av KSL. Uppdraget för sommarskola ska klargöras inför läsåret 2016/2017. Skolorna ska redogöra för hur det socioekonomiska tillägget används. Råden för gymnasiesärskolan, introduktions- och yrkesprogrammen För utvecklingen av gymnasiesärskolan, introduktionsprogrammen och yrkesprogrammen finns tre råd. Uppdrag för råden fastställs årligen. Syftet är att genom tillsammansarbete, gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte ta fram nulägesbilder och förslag till utvecklingsinsatser för ökad måluppfyllelse för eleverna. Förvaltningen leder och ansvarar för råden. Representanter från olika avdelningar och rektorer från berörda skolenheter deltar och 2015 även arbetsmarknadsförvaltningen. Råden har vid behov kontakt med Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten, branschorganisationer och andra förvaltningar. Rådens arbete har bland annat lett till förbättrad resultatuppföljning och Plan för introduktionsprogrammen. Rådens uppdrag för 2015 fastställs senast i januari. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 38 (64) Kompetensnav för introduktionsprogrammen IM Under 2014 har etablering av tre kompetensnav för yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion föreslagits. Det bygger främst på IM-rådets arbete, utredningen av gymnasieskolornas särskilda behovsgrupper, genomlysningen av ESS-gymnasiets verksamhet och utredningen av lokaliseringen för Enskede Gårds gymnasium. Förslaget bygger även på erfarenheter från introduktionsprogrammens organisation i Göteborg och Malmö. För de övriga två introduktionsprogrammen, preparandutbildning och programinriktat individuellt val föreslås inga förändringar. Att vara navskola innebär bland annat att vara kompetensnav som stöd för övriga skolor och andra samarbetspartners. Syftet är att utveckla kompetens och kvalitet inom introduktionsprogrammen och verka för en effektiv övergångsprocess mellan utbildningar och till arbete för eleverna. För en framgångsrik verksamhet vid de tre kompetensnaven är samarbete med grundskolan, vägledning och antagning inom förvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen avgörande. Enskede Gårds gymnasium föreslås få uppdraget att utgöra ett nav för yrkesintroduktion, ESS-gymnasiet för individuellt alternativ och Sprintgymnasiet för språkintroduktion. Uppdraget för naven tas fram under våren och verksamheten startar tidigast hösten 2015. Studie- och yrkesvägledning och antagning Utbildningsförvaltningen ska vägleda, stödja och informera elever och vårdnadshavare i val av utbildning. En god studie- och yrkesvägledning och samarbete i övergången mellan grundoch gymnasieskolan, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd, bidrar till att eleven får en lämplig utbildningsplats utifrån sina önskemål, förutsättningar och behov. Syftet är att färre elever byter studieväg eller avbryter sina studier och elevens möjlighet att slutföra sin utbildning ökar. En översyn av antagningen till introduktionsprogrammen ska göras i samarbete med enheten för vägledning och antagning, IM-rådet och grundskoleavdelningen i syfte att öka kvaliteten i övergången från grundskola till gymnasieskola och förbättra genomströmningen inom gymnasiet. Utifrån Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning ska utbildningsförvaltningen kartlägga studie- och yrkesvägledningen på stadens gymnasieskolor och föreslå lämpliga utvecklingsinsatser. Studie- och yrkesvägledningen ska organiseras så att eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper och erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval. Nyanlända Uppdragen för Skolslussen och Sprintgymnasiet ses över när det gäller mottagandet av nyanlända ungdomar. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 39 (64) Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen ska i samverkan med utbildningsanordnarna se över och utveckla stadens arbete på områdena för studie- och yrkesvägledning och valideringsinsatser för nyanlända. Samarbete kring aktivitetsansvaret (16-19 år) Arbetsmarknadsnämnden ansvarar för aktivitetsansvaret och identifierar hur många av stadens ungdomar som inte påbörjar alternativt hoppar av sin gymnasieutbildning. Utöver kartläggning ska arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen bedriva ett systematiskt uppsökande arbete gentemot de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Förvaltningarna samverkar kring studie- och yrkesvägledningen för unga. Samarbetet ska leda till att ungdomarna får en andra chans att återgå till skolan. Ungdomarna erbjuds lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska motivera till fortsatta studier. Insatser erbjuds av utbildningsförvaltningen eller arbetsmarknadsförvaltningen utifrån den unges behov, förutsättningar och intressen. Europeiska socialfonden, ESF, genomförandeprojekt Utbildningsförvaltningen ska i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen ansöka om genomförande av ESF-projekt där det under 2014 gjorts en förstudie: ”Nya ingångar - riktade utgångar”. Projektet syftar till att hitta vägar och bredda ingången till gymnasieskolan för att så många ungdomar som möjligt i den aktuella målgruppen ska slutföra sina studier. I arbetet ingår att ta fram anpassade utbildningar som kan motivera elever med svag studiemotivation att börja gymnasiet. Utvecklingen sker i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg Stockholm och gymnasieskolorna. Samarbetet mellan förvaltningarna och med andra aktörer som har dessa ungdomar som målgrupp ska fortsätta att utvecklas och fördjupas. Samarbete med högskola, näringsliv och andra aktörer Förvaltningen arbetar aktivt för att bidra till att stärka Stockholm som ledande kunskapsregion. Som ett led i att förbereda gymnasiets elever för högre studier och kommande yrkesliv och för att uppfylla utbildningarnas examensmål ska skolorna utveckla och öka samarbetet med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer, nationellt och internationellt. Skolorna ska utveckla det entreprenöriella lärandet i samverkan med externa organisationer. Digitalisering för lärande 1:1-satsningen, en egen dator till varje elev och god tillgång till olika pedagogiska programvaror, har genomförts. Samtliga gymnasielärare och rektorer har genomfört självskattningar med hjälp av ett verktyg för självskattning. För att möjliggöra skolutveckling som syftar till att öka skolornas digitala mognad har en ansökan lämnats in till Digital förnyelse. Ett projekt har startat för att på bred front och under en begränsad tid stödja lärare, bibliotekarier och rektorer i att öka den digitala kompetensen och därmed skapa nytta för stadens gymnasieelever. Målet är att samtliga skolor och lärare år 2016 ska ligga på lägst ”grundläggande” nivå i självskattningsverktyget. En viktig del i projektet är också att skickliga lärare inom det itpedagogiska området ska ge stöd till skolorna i detta arbete. Forskning och erfarenhet från andra 1:1-satsningar visar att investeringar i digitala verktyg behöver kompletteras med satsningar på ökad digital kompetens. Projektet ska säkerställa att programvaror och digitalt Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 40 (64) innehåll tillhandahålls och är anpassade för elever med särskilda behov och att lämplig teknik finns att tillgå för elever som är i behov av det. Skolornas utveckling och hur de digitala verktygen används kommer att följas upp, bland annat genom resultatdialoger. Implementeringen av verksamhetssystemet Skolplattform Stockholm påbörjas och syftar till att bli ett stöd för elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Under 2015 genomförs en pilot av delar i Skolplattformen, pedagogiskt material och pedagogisk planering. För att införa Skolplattformen i gymnasieskolan etableras ett projekt. Projektet kommer att arbeta med planering och genomförandet av det operativa införandet, genomföra utbildningar, arbeta med kommunikation samt säkerställa verksamhetsnyttan. Under 2015 kommer det elevadministrativa systemet Hanna inte längre att utvecklas, med undantag för funktioner som är nödvändiga utifrån eventuellt tillkommande lagkrav. Från hösten 2015 kommer istället Skolplattform Stockholm att användas, med ett nytt elevregister och ett nytt systemstöd för betygssättning. Skola - kultur Med stöd av praktiskt estetiska lärprocesser i undervisningen kan kunskapsutvecklingen främjas. Implementeringen av Stockholms stads kulturprogram ”Kultur i ögonhöjd” ska göras under 2015. Matematik Förbättrade resultat i matematik har under lång tid varit, och är framåt, ett prioriterat utvecklingsområde. Nio gymnasieskolor med totalt 20 skolenheter deltar under 2014/2015 i Stockholmslyftet i matematik. Resterande gymnasieskolor påbörjar sitt deltagande 2015/2016. Kompetensutvecklingen, som syftar till en kvalitetshöjning av undervisningen, bygger på kollegialt lärande. Edutainmentdagen på Gröna Lund, som äger rum i september varje år, ska fortsätta. Det är ett samarbete mellan Gröna Lund, Vetenskapens hus och utbildningsförvaltningen. Eleverna utför fysikaliska och matematiska experiment i de olika attraktionerna på nöjesfältet. Fem av Stockholms gymnasieskolor deltog 2014. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet innebär ett kontinuerligt förbättringsarbete. Det ska utgöra kärnan i verksamheternas planering, uppföljning och analys. Kvalitetsarbetet ska vara integrerat i det dagliga operativa arbetet under året. Rektor har ansvar för det lokala kvalitetsarbetet. Huvudfokus i rektors uppdrag ska vara att leda arbetet så att verksamheten får ett resultatbaserat förhållningssätt med eleverna i fokus, som skapar engagemang hos medarbetarna och gör att lärarresursen tas till vara på bästa sätt. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 41 (64) Statistiska underlag Till stöd för analys av uppnådd måluppfyllelse ska förvaltningens och skolenheternas statistiska underlag utvecklas vidare. För introduktionsprogrammen påbörjas införandet av en ny uppföljningsstruktur. Förbättringar som är planerade inom de nationella programmen för årskurs ett och två är att utveckla uppföljningarna på klassnivå och ge snabbare återkoppling till skolorna. Under föregående läsår erhöll utbildningsförvaltningen för första gången statistiskt underlag baserat på gymnasiereformen (Gy11). För gymnasiesärskolans del kommer satsningar i syfte att utveckla analyserna att genomföras. Nya uppföljningsstrukturer infördes under läsåret 2013/2014. Syftet med dessa mått behöver fördjupas och utvecklas. Resultatdialoger Gymnasieavdelningens resultatdialoger kommer att utvecklas. Nya statistiska underlag ska tas fram till stöd för gymnasiechefers och rektorers analys av resultaten. Analysseminarier Analysseminarier med utgångspunkt i skolenheternas uppföljningar ska genomföras med rektorerna. Syftet är att utveckla kvalitetsarbetet genom erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel. Ett attraktivt och hållbart utbildningsutbud Gymnasieskolans utbud ska vara anpassat efter de förutsättningar som finns i länet, stadens tillväxtmål, elevantalsutvecklingen och elevernas val. Målsättningen är att så långt det är möjligt tillgodose elevernas förstahandsval. Utifrån elevernas förstahandsval är prognoser framtagna för varje gymnasieprograms andel av sökande år 2018 och 2022. Sökbilden är i stort stabil. Många faktorer samspelar vilket gör att siffrorna måste ses som grova skattningar. Utbildningsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utvärdera den gemensamma gymnasieregionen. Varje skola och program ska bära sina kostnader. Verksamhetsjusteringar behöver därför göras för få en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på antalet studieplatser. Detta innebär förändringar av lokalutnyttjande, lärresurser och fördelning av program och inriktningar på olika skolor. Möjligheterna att koncentrera små program till en skola ska undersökas. Yrkesprogrammen Allt färre elever väljer att gå ett yrkesprogram. För att kunna vända trenden behövs fördjupad kunskap om vilka faktorer som påverkar attraktiviteten och vilka insatser som ska planeras och genomföras. Samarbetsparter i arbetet är arbetsmarknadsförvaltningen, andra kommuner, branscher och arbetsgivare, privata och offentliga. Möjligheten att erbjuda introduktionsprogrammet yrkesintroduktion förutsätter att motsvarande nationellt yrkesprogram erbjuds. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 42 (64) Under 2015 kommer samverkan mellan gymnasieskolorna och grundskolans studie- och yrkesvägledare att öka. En extra satsning kommer att genomföras för att ge aktuella bilder av de yrken utbildningarna leder till. En analysgrupp inom yrkesrådet kommer att ta fram förslag till en kommunikationsplan för yrkesprogrammen i syfte att öka antalet sökande. Förvaltningen ska verka för att bygga ut vårdcollege. Särskilda insatser i syfte att öka andelen studerande på vård- och omsorgsprogrammet ska genomföras. Förvaltningen ska i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen utveckla och genomföra vuxenutbildning. Genom att gymnasieskolorna med yrkesprogram även bedriver vuxenutbildning kan personal, lokaler och utrustning sambrukas och därmed kan effektiviteten höjas. Det innebär ökade möjligheter att kunna erbjuda och behålla gymnasiala yrkesutbildningar som för närvarande endast ett fåtal elever söker till. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) kommer att kartläggas i syfte att ge underlag till kommande utvecklingsinsatser. Aktuella verksamhetsförändringar Thorildsplans gymnasium kommer från hösten 2015 att erbjuda utbildningsplatser för elever med hörselnedsättning och anpassningar kommer att göras. Arbetet med att flytta Riksgymnasiet för rörelsehindrade, RgRh Stockholm, till S:t Eriks gymnasium fortsätter enligt plan. En översyn av verksamheten och utbudet på Enskede Gårds gymnasium och ESS-gymnasiet kommer att göras i samband med att skolorna blir kompetensnav för yrkesintroduktion respektive individuellt alternativ. Detta kan medföra att utbudet på andra skolor berörs. Scengymnasiet är en enhet som är lokaliserad inom S:t Eriks gymnasium. Skolan föreslås ingå i S:t Eriks gymnasium från den 1 januari 2015. Lindeparkens gymnasiesärskola förläggs permanent till f.d. Skärholmens gymnasium. 4.4 Ekonomiska förutsättningar Gymnasieskola Mnkr Peng och anslag Egen regi Fristående Elever i andra kom./Övrigt Totalt Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsavdelning Lokaler Övrig verksamhet Summa budget 764,3 324,7 38,1 45,5 1 164 964,3 0 0 5,8 979 332,4 0 0 0 332,4 2 061,0 324,7 38,1 51,3 2 475,1 Sid 43 (64) Generella ekonomiska förutsättningar Schablonen från kommunfullmäktige har höjts med 2,5 % jämfört med 2014. Fullmäktiges budget bygger på 490 färre stockholmselever i gymnasieverksamhet än nämndens prognos. Snittpengen som betalas ut för gymnasieskolan utgör 72 % av schablonen. Gymnasieskolans lokalkostnader inklusive elkostnader utgör 21,5 % av schablonbudgeten och interkommunal ersättning, jämfört med 22,4 % år 2014. Minskningen beror på sänkt internränta samt på att en del lokaler som har använts av gymnasieskola gått över till grundskoleverksamheten. Ersättning för den gemensamma elevdatabasen KSL tar ut en ersättning på 4 kr per elev och månad för den gemensamma elevdatabasen. Förvaltningen föreslår att ersättningarna till fristående skolor och kommunala skolor i annan kommun, inom länssamarbetet, reduceras med det beloppet. Verksamhetsstöd/tilläggsbelopp Utbildningsnämnden tillämpar från och med 2014 KSL:s förslag till gemensamma tilläggsbelopp för Stockholms läns gymnasieskolor. För detta ändamål är avsatt cirka 37 mnkr. Prislista för gymnasieutbildning i Stockholms län Stockholms stad tillämpar de av KSL förslagna gemensamma prislistorna för nationella gymnasieprogram i Stockholms län. Priserna redovisas i bilaga 12 (fristående gymnasieskola) respektive bilaga 13 a (mellan kommuner). KSL har under hösten genomfört en översyn av programpriserna. Programpengen har räknats om med utgångspunkten att hitta en – över tid – hållbar uppräkningsmodell. En modell för strukturtillägg med utgångspunkt i elevernas meritvärden i årskurs 9 har även ingått i översynen. Den nya programpengen innebär en genomsnittlig ökning med 1,5 %. Därutöver får skolorna ett strukturtillägg. Den gemensamma prislistan omfattar inte introduktionsprogrammen individuellt alternativ och yrkesintroduktion, International Baccalaureate, utbildning för yrkesdansare eller reseersättning. Ersättningsbelopp beräknas på samma grunder som för kommunens egna gymnasieskolor med motsvarande inriktning. För programmet Estetisk spetsutbildning i musik (yrkesmusiker) på Södra Latin fastställs priset av Skolverket och justeras med skolindex. Skolverket godkänner och prissätter även vissa övriga nationella program med inriktning musik. Programpeng för programinriktat individuellt val Programpengen för introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val består av en ersättning som motsvarar det yrkesprogram som programmet är inriktat mot, samt en del som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Eleven ska högst behöva läsa två ämnen för att nå behörighet. Ersättningen ska gälla i högst ett år och med ett belopp av 3 000 kr per elev och ämne. Därefter gäller elevpengen för respektive Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 44 (64) yrkesprogram. Beloppen framgår i bilagorna. Beloppet för elever som läser in grundskolans engelska likställs med ovanstående belopp. KSL har föreslagit att den gemensamma länsprislistan för de nationella programmen även ska gälla för prissättningen av programpengen för programinriktat individuellt val för fristående skolor och för interkommunala elever inom samverkansområdet. En enhetlig ersättning förenklar relationerna mellan kommunerna och de fristående gymnasieskolorna samt skapar tydlighet och en enklare administration. Strukturtillägg och andra tilläggsersättningar till gymnasieskolor I budget 2015 har en kostnadsneutral revidering av historiska anslag gjorts. Från dessa har bland annat en ny strukturersättning för gymnasieskolan skapats om 128,9 mnkr. Det socioekonomiska tilläggsbeloppet beräknas efter ett antal elevrelaterade bakgrundsvariabler där elevens meritpoäng väger tyngst. Syftet med anslaget är att ge alla elever samma möjligheter att uppnå gymnasieskolans mål. Socioekonomiskt tilläggsbelopp fördelas enligt samma principer till skolor i egen regi och fristående skolor med program som inte omfattas av den gemensamma prislistan. Beloppet för socioekonomiskt anslag uppgår till totalt 68,0 mnkr. Inför beräkningen av 2015 års socioekonomiska fördelning har SCB beslutat att avslå stadens begäran om uppdatering av statistiskt underlag för beräkning av den socioekonomiska fördelningen. Därför kommer 2014 års underlag att användas för beräkningarna även 2015 men med aktuell elevavläsning från 15 september 2014. De fristående skolor som inte erhöll socioekonomiskt tillsäggsanslag 2014 kommer att tilldelas den genomsnittliga ersättningen för samtliga fristående skolor. För skolor som omfattas av KSL:s gemensamma prislista kommer ett strukturtillägg att betalas ut baserat på meritvärdet i årskurs 9. För detta ändamål har cirka 37 mnkr avsatts. I samband med införandet av Gy 11 infördes en av Skolverket beslutad tilläggsersättning för nationellt godkända idrottsutbildningar. Ersättning utgår med 16 201 kr per elev och år för lagidrott och med 19 442 kr per elev och år för individuell idrott, oavsett huvudman. För elever som läser modersmål utgår ett tilläggsbelopp om 4 800 kr för gymnasieskolor i egen regi, se bilaga 17. För fristående skolor och skolor inom det länsgemensamma samarbetet kommer Stockholm att 2015 följa KSL:s rekommendationer om tilläggsbelopp. Den totala kostnaden för modersmålet beräknas bli 6,2 mnkr. Dansutbildning Vid fastställandet av den interkommunala ersättningen till Kungliga Svenska Balettskolan måste hänsyn tas till hur mycket statsbidrag som lämnas, men även till hur många elever som det av staten utsedda dansrådet väljer att ta in till åk 4 och 7 på grundskolan och åk 1 på Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 45 (64) gymnasieskolan. Beroende på elevantalsutvecklingen kan den interkommunala ersättningen för danseleverna behöva justeras höstterminen 2015. Gymnasieskolor i egen regi Programpeng till gymnasieskolor i egen regi framgår av bilaga 11. Programpengen ökar med 3,2 %. Därutöver höjs programpengen generellt med 3 000 kronor per program och elev. För sommarskolan som bedrivs vid Blackebergs gymnasium, Thorildsplans gymnasium och Ross Tensta gymnasium avsätts 6,1 mnkr. Kungsholmens Västra gymnasium erbjuder från och med hösten 2014 gymnasial utbildning för elever med hörselnedsättning i klasser om högst 16 elever. Även Thorildsplans gymnasium kommer att erbjuda sådana klasser från och med hösten 2015. Skolorna föreslås få ett fast anslag, utöver programpeng, för dessa klasser. För interkommunala elever föreslås ett tilläggsbelopp utöver det nationella programpriset, vilket framgår av bilaga 13 a och b. Bromma gymnasium, Stockholms RH-gymnasium och Midsommarkransens gymnasium har erhållit godkännande av Skolverket för att bedriva nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Elever antagna till NIU är berättigade till de särskilda tilläggsanslagen för lagidrott alternativt individuell idrott. Till Ross Tensta gymnasium avsätts ett anslag om 1,0 mnkr för de särskilda kostnader som uppstår för att skolan ska kunna arbeta enligt Rosskonceptet. Ytterligare 2,0 mnkr avsätts till skolan avseende Tensta Community Center. För Vetenskapens Hus och verksamheten Ung Företagsamhet avsätts 2,2 mnkr. Studentboendet Gula Huset vänder sig till elever vid RH-gymnasiet och Kungliga Svenska Balettskolan. Boendet finansieras med statsbidrag och elevavgifter. Utmaningar 2015 Flera gymnasieskolor i egen regi redovisar under 2014 underskott. Gymnasieskolans stora utmaning 2015 är att fortsätta hantera de krav på personalförändringar som har uppkommit genom elevminskningarna och samtidigt tillgodose elevernas programönskemål med bibehållen kvalitet. Skolorna måste fortsätta att aktivt anpassa sina organisationer och arbetssätt till ett minskat och förändrat elevunderlag. Vid behov görs större genomlysningar på enheter med stora ekonomiska problem. Det minskande elevantalet har också lett till att lokalerna inte utnyttjas effektivt. Som ett led i översynen av gymnasieverksamhetens ekonomi ingår att se över lokalkapaciteten. De gymnasieskolor som har eller prognostiserar underskott ska ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen följs löpande upp i samband med resultatdialoger med skolornas ledningsgrupper samt i utvecklingssamtal med rektor. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 46 (64) Fristående gymnasieskola och gymnasieskola i annan kommun För program som omfattas av den länsgemensamma prislistan kommer denna att tillämpas. För övriga program beräknas bidrag på samma grunder som för kommunens egna gymnasieskolor, se bilaga 11. Inom Stockholms län kommer den gemensamma prislistan att tillämpas mellan kommunerna. Belopp för interkommunal ersättning till gymnasieskola utanför Stockholms län, se bilaga 13 b. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola Mnkr Peng och anslag Egen regi Fristående Elever i andra kom./Övrigt Totalt Verksamhetsavdelning Lokaler Övrig verksamhet Summa budget 66,3 18,0 0,3 0,8 85,4 70,6 0 0 0 70,6 25,6 0 0 0 25,6 162,5 18,0 0,3 0,8 181,6 Gymnasiesärskola finansieras genom en grundschablon för behovsgrupp 1, för behovsgrupp 2-4 utgår grundschablon plus ett tillägg utifrån behovsgrupp. Dessutom utgår en ny schablon för skolskjuts som tidigare har ingått i tilläggsschablonen. Översynen gjorde att gymnasiesärskolan tillfördes ytterligare 7,0 mnkr. Grundschablonen från kommunfullmäktige har höjts med 2,5 %. För Gysär 13 överensstämmer programpengen med gymnasieskolans programpeng exklusive SL-kort. För program som tillhör den gamla gymnasiesärskolan har ingen anpassning gjorts. Programpengen föreslås höjas med 3,2 % för gymnasiesärskolan. Därutöver höjs programpengen generellt med 3 000 kronor per program och elev, se bilagorna 14, 15 och 16. Ovanstående förändringar resulterar i en ökning av elevpengen (grund- och tilläggsbelopp samt skolskjuts) för egen regi med 10,8 %. För de fristående skolorna är ökningen - exklusive skolskjuts - i genomsnitt 9,7 %. För elever som läser modersmål utgår ett tilläggsbelopp om 4 800 kr. Den totala kostnaden för modersmål beräknas bli 0,2 mnkr, se bilaga 17. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 47 (64) 5 Förvaltningsgemensamma frågor Nämndmål: 5.1 I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfaldsoch barnrättsperspektiv Förväntat resultat Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet. Utbildningsförvaltningens personal har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Nämnden ska samverka med rådet för mänskliga rättigheter för att stärka arbetet mot diskriminering och motverka en etnisk- och könssegregerad verksamhet (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Nämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning på kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter. (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Förvaltningen ska ytterligare utveckla arbetet med att integrera ett jämställdhets-, mångfaldsoch barnrättsperspektiv i förvaltningens verksamheter. Detta innebär bland annat att skolor i staden fortsatt integrerar ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och att detta synliggörs i skolornas verksamhetsplaner. En arbetsgrupp för jämställdhet, mångfald och barnrätt på utbildningsförvaltningen har tillsatts för att stödja och driva integreringen av perspektiven i verksamheten. Arbetsgruppen kommer att arbeta med förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan och kommer att ta fram en handlingsplan för hur ett barnrättsperspektiv på ett tydligare sätt kan integreras i förvaltningens verksamhet. Förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013-2015 återfinns i bilaga 25. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 48 (64) Program för ökad delaktighet Nedanstående aktiviteter gäller såväl grundskola som gymnasieskola och anknyter till programmet för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla kvaliteten i åtgärdsprogram som ska utarbetas för elever i behov av särskilt stöd (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Måluppfyllelsen för elever med funktionsnedsättningar följs upp (UtbN) 2012-01-01 2015-12-31 Säkerställa att läromedel är anpassade för elever med särskilda behov och att lämplig teknik finns att tillgå för elever som är i behov av detta (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Säkerställa tillgänglighet på webben för elever, vårdnadshavare och pedagoger med funktionsnedsättningar (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Sprida kunskap om hur man kan göra information/kommunikation tillgänglig inom förvaltningen och för andra förvaltningar som arbetar med barn/ungdomar (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Bidra till att information om fritidsutbudet via idrottsnämndens "Fritid för alla" sprids och är tillgänglig för elever, vårdnadshavare och personal. (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 49 (64) Nämndmål: 5.2 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Förväntat resultat Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning. Indikator Utfall 2014 Årsmål 2015 KF:s årsmål Aktivt Medskapandeindex (KF) 79 81 82 Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid (KF) 12 % 100 % 100 % Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats (KF) -- T1 2015 fastställs 2015 Andel utrikes födda chefer i staden (KF) -- T1 2015 fastställs 2015 Ledarskapsindex (KF) -- 77 78 Motivationsindex (KF) -- 82 82 Sjukfrånvaro (KF) 5% 4,5 % 4,4 % Sjukfrånvaro dag 1-14 (KF) -- 1,7 % tas fram av nämnden Styrningsindex (KF) -- 80 82 Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar (KF) -- 430 st 500 st Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi (KF) 72 st 72 st 5100 st Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta arbetet med stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska erbjuda obehöriga lärare pedagogisk grund- eller vidareutbildning för att öka behörighetsgraden (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska revidera rekryteringsstrategin för fler lärare (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram förslag på åtgärder för att behålla erfarna lärare efter ordinarie pensionsålder (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Nämnderna ska möjliggöra yrkesintroduktionsanställningar och lärlingsanställningar inom sina verksamheter (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Samverka med arbetsmarknadsförvaltningen och andra aktörer med syfte att stödja personer med funktionsnedsättning vad gäller möjligheterna till anställningar och praktikplatser. (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 50 (64) Aktivitet Startdatum Slutdatum Säkerställa ickediskriminering vid rekrytering. (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Erbjud sommarjobb för barn/ungdomar med funktionsnedsättningar. (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Utveckla former för brukarinflytande (Rådet för funktionshinderfrågor) (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Inlevelseövning för beslutsfattare (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Ge alla medarbetare kunskaper om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar eleven i skolan (UtbN) 2014-01-01 2015-12-31 Prioriterade områden Utbildningsförvaltningen står inför omfattande rekryteringsbehov med anledning av befolkningsutvecklingen, pensionsavgångar samt legitimationsreformen för lärare. Starka och självständiga professioner med hög status är grundläggande för att driva förbättringsarbete men också för att behålla och attrahera medarbetare. En grundförutsättning för att utveckla organisationen är ett kvalificerat ledarskap, hos både chefer och lärare. Skickliga lärare och skolledare är avgörande för en undervisning och skola av hög kvalitet. Att säkerställa en god arbetsmiljö och en god löneutveckling är fortsatt viktiga fokusområden. Personal- och kompetensförsörjning Utbildningsförvaltningens personalbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen i staden samt kommande pensionsavgångar vilket medför stora krav på ett aktivt arbete med att attrahera och rekrytera lärare, skolledare och andra yrkeskategorier. Den av nämnden beslutade strategi för kompetensförsörjning av lärare ska utvecklas och kompletteras med insatser som riktar sig till chefer och yrkesgrupper där kompetensbrist förväntas uppkomma. Som ett led i detta arbete kommer en pilotverksamhet med riktat stöd till rektorer vid rekrytering av lärare att genomföras. Arbetet med att stärka läraryrkets attraktionskraft fortsätter i nära samarbete med stadsledningskontoret. Fortsatt information och kommunikation som visar utbildningsförvaltningens erbjudande om utvecklings- och karriärmöjligheter, bland annat genom deltagande på arbetsmarknads- och rekryteringsmässor och genom pedagogstockholm. Varje verksamhet ska ha en långsiktig plan för förändringar av personal- och kompetensbehov. Förvaltningen kommer under 2015 att påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för skickliga lärare som uppnått pensionsåldern att vilja vara kvar i yrket genom att erbjuda attraktiva villkor samt ge stöd till chefer i att anpassa arbetsmiljön för äldre anställda. Arbetet kommer att ske på flera nivåer: dels genom en kartläggning av vad som skulle få lärare att vilja arbeta kvar efter ordinarie pensionsålder men även genom att undersöka de arbetsrättsliga villkoren. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 51 (64) En utbildning för handläggare med specialistuppdrag tas under året fram i syfte att säkerställa att dessa har bästa möjliga förutsättningar och kompetens för att genomföra sina uppdrag Behöriga och kompetenta lärare Skollagens undantag från legitimationskrav vid planering av undervisning och betygsättning upphör för grundskolan och gymnasieskolan 1 juli 2015. Det är därför av största vikt att lärare i så stor utsträckning som möjligt undervisar i ämnen och årskurser där de har sin legitimation. Det finns en uppenbar risk att legitimerade/behöriga lärare inte kommer att kunna rekryteras i tillräcklig omfattning. Som ett stöd för skolorna i planeringsarbetet finns verktyget KOLL. Verktyget ger skolorna ett konkret underlag för tjänstefördelning inför läsåret 2015/2016, kompetensutveckling av befintlig personal och nyrekrytering utifrån framtida kompetensbehov. För att säkerställa att undervisningen bedrivs av behöriga lärare kommer de nuvarande insatserna med centrala medel för vissa ämnen inom Lärarlyftet II att ses över och ytterligare förstärkas i relation till de grupper som identifieras som särskilt efterfrågade, till exempel speciallärare och specialpedagoger. Möjligheten till fler och nya vägar för att snabbt bli behörig ska undersökas i samarbete med lärosäten i regionen och nationellt. Lärare ska ha möjlighet och förutsättningar till kompetensutveckling som bidrar till god och relevant kompetens inom pedagogik, didaktik och ledarskap genom att delta i de satsningar som initieras nationellt och av förvaltningen. Projektet med lärarcoacher i grundskolan permanentas. Särskilda insatser ska riktas till de skolor som har stora utmaningar med att rekrytera behöriga lärare. Ett viktigt led i att rekrytera fler behöriga och kompetenta lärare är fortsatt samarbete med lärosätena om lärarutbildning där erfarenheter från övningsskoleprojektet med Stockholms universitet ska tillvaratas och utökas till fler skolor. Samarbete med andra organisationer som Teach for Sweden och Rebel Learners ska utökas och initieras. Kompetenta chefer Förvaltningen utökar arbetet med rekrytering, utbildning och utveckling av de cirka 650 cheferna i organisationen för att möta kommande rekryteringsbehov. Förberedande ledarutbildningar i tre steg för lärare med intresse för ledningsarbete kommer att utökas och omfatta fler medarbetare. Utbildningsinsatserna, som riktar sig både till individer och ledningsgrupper, innehåller obligatoriska och frivilliga moment inom områden som exempelvis chefskap, arbetsrätt och aktuella reformer. Även coachning och handledning erbjuds. Efter avslutad utbildning samt för biträdande rektorer skapas tematiska nätverk för utveckling mot större ledningsuppdrag och/eller i nuvarande uppdrag. Kompetensen hos lagledare som genomgått steg 3 för gymnasieskolan i förvaltningens rekryteringsutbildning ska tas tillvara, bland annat genom att erbjuda rektorsvikariat. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 52 (64) Introduktion God introduktion av medarbetare och chefer är väsentlig för att ge medarbetare rätt förutsättningar och stöd för att kunna genomföra sitt arbete. För att alla nyanställda medarbetare ska få en god introduktion i sin anställning och arbetsplats ska särskilda introduktionsprogram tas fram med bland annat webbaserat material och en gemensam introduktionsdag. Nyexaminerade lärare ska under sitt första år ha en mentor som är legitimerad lärare och introduktionen ska genomföras utifrån en planering som är framtagen tillsammans med rektor och mentor. Som stöd i arbetet anordnar förvaltningen nätverk för nyexaminerade lärare och mentorer och särskilda medel för mentorsutbildning avsätts. Chefer ska ha strukturerad introduktion som innefattar mentorskap och grundläggande kunskaper om utbildningsförvaltningen och Stockholms stad och vilka möjligheter till stöd och utveckling som finns. Utveckling och karriär Skickliga lärare och skolledare är avgörande för en undervisning och skola av hög kvalitet. För att eleverna ska få behålla de skickligaste lärarna ska lärare ha möjlighet att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen. Starka och självständiga professioner med hög status är grundläggande förutsättningar för att driva förbättringsarbete men också för att behålla och attrahera medarbetare. För att synliggöra vilka möjligheter till utveckling och karriär som finns för lärare och skolledare har förvaltningen utformat två tydliga karriärspår. Det pedagogisk/didaktiska för lärare och chef/ledarspår som under året ska utvecklas ytterligare. Karriärreformen med förstelärare och lektorer ska följas och säkerställas så att av regeringen samt utbildningsnämnden beslutade riktlinjer och intentioner om att utveckla undervisning och lärande uppfylls. Genomförandet kommer att följas genom utvärdering och forskning. Tjänsterna ska få en tydligare inriktning mot pågående utvecklingsinsatser och riktas till skolor med utvecklingspotential. Olika former av stöd och kompetensutvecklingsinsatser kommer att tas fram utifrån kartläggning av behov och önskemål. Skolledares möjligheter att utveckla och ha fokus på det pedagogiska ledarskapet och leda lärares lärande och professionsutveckling ska stärkas. Insatser ska fokuseras på att utveckla strategier för att skapa förutsättningar för att priorietera undervisning och lärande. Utifrån den av nämnden beslutade FoU-strategin och plan fortsätter förvaltningen att ge lärare och skolledare möjlighet att driva sin egen kunskapsutveckling och stärka sin vetenskapliga kompetens bland annat genom studier på avancerad nivå och genom forskning. Lön som verktyg för verksamhetsutveckling Arbetet fortsätter med att öka attraktiviteten i de grundskolor i ytterstadsområdena som har större utmaningar genom att i löneöversynerna för skolledare och lärare styra ett större löneutrymme till dessa skolor. Analysen av lönelägen utifrån ett genusperspektiv ska utvecklas för Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 53 (64) att kunna skapa förutsättningar för en hållbar lönebildning genom att uppmärksamma och åtgärda löneskillnader som inte går att förklara med sakliga skäl. Arbetet med att öka motivationen för lönesättande samtal som modell i löneöversynen fortsätter. Med lönesättande samtal får medarbetaren en mer aktiv roll i sin egen lönesättning vilket skapar en tydligare koppling mellan prestation och lön. God arbetsmiljö och hälsa En god och trygg lärmiljö för elever och arbetsmiljö för anställda är en förutsättning för eleverna att nå sina mål och för att förvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare. En förutsättning för detta är ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningen kommer under 2015 att utveckla det centrala stödet i systematiskt arbetsmiljöarbete till verksamheterna genom att identifiera och ta fram goda exempel, verktyg och stödmaterial för inspiration. Uppföljning och analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsskaderapportering ska utvecklas i samverkan med de fackliga organisationerna. Chefer och medarbetare ska få grund- och vidareutbildning i samverkan och arbetsmiljöarbete. Även rapporteringen av tillbud och skador ska förbättras. Förvaltningen kommer därför att ta fram ett informationsmaterial riktat till chefer samt ett till medarbetare. För att öka tillgängligheten till utbildningsinsatserna kommer digitala utbildningsinsatser att tas fram. Det fleråriga forskningsprojektet PAUS (2013-2016) fortsätter under 2015. i Projektet, med 21 deltagande skolor, syftar till att stärka medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa genom bland annat webbaserade verktyg, hörseltester, enkäter och samtal. Studien syftar till att fånga upp individer som befinner sig i riskzonen för att bli sjukskrivna. Förvaltningen fortsätter utveckla arbetssätt och processer för att minska administrationen för skolorna och öka stödet från stödavdelningarna. Uppdragsdialogerna - mellan chef och HRkonsult – ska fortsätta utvecklas i syfte att förbättra stöd till rektorer. Särskilt fokuseras lärares och skolledares arbetsbelastning. Ett arbete har påbörjats och fortsätter under 2015 med att rikta insatser till personal inom skolköken i syfte att utveckla metoder som kan förbättra samarbetet och öka arbetstillfredsställelsen. Elevinflytandet och elevskyddsombudens roll är väsentliga för skolmiljön och lärandet, inte minst ur ett barnrättsperspektiv. Under 2015 fortsätter förvaltningen sin centrala satsning med att erbjuda elevskyddsombuden utbildning i arbetsmiljö i syfte att inspirera och motivera elever att vilja engagera sig i arbetsmiljöfrågorna och därigenom utöva sitt inflytande. Sänka sjukfrånvaron Friskfaktorer och ett främjande arbetssätt är en viktig del av arbetsmiljö- och hälsoutvecklingen. Som komplement till övriga arbetsmiljöutbildningar anordnar förvaltningen under Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 54 (64) 2015 en utbildning riktad till chefer med fokus på friskfaktorer som påverkar välbefinnandet i arbetet och hur dessa kan främjas. Varje grundskole- och gymnasieskoleområde kommer även under 2015 att tilldelas en särskilt utsedd kontaktsjuksköterska för att främja tidiga insatser vid sjukdom och stötta cheferna vid rehabiliteringsinsatser. För att kunna erbjuda konkreta riktade insatser till yrkesgrupper med högre sjukfrånvaro kommer förvaltningen att göra fördjupade analyser av vilka sjukdomsorsaker som är vanligast hos långtidssjuka. Det gäller även de yrkesgrupper som har avsevärt högre sjukfrånvaro än årsmålet, såsom elevassistenter och barnskötare. Deltid till heltid Heltidsanställning ska vara norm. Att kunna erbjuda heltidsarbete är väsentligt för att kunna attrahera medarbetare. En kontinuerlig uppföljning av deltidsanställda kommer att ske och tillsvidareanställda medarbetare som har en ofrivillig deltidsanställning ska därför, om möjligt, erbjudas arbete på heltid. Förvaltningen kommer att kartlägga konsekvenserna av vad det innebär att erbjuda medarbetare med en sysselsättningsgrad på 80 % och däröver heltid. Skolledarna kommer att ges stöd i arbetet med att finna lösningar för utökning av tjänster och matchningar av behov och efterfrågan på befattningar som traditionellt varit deltidstjänster. Målet blir att inte skapa nya deltidstjänster och att de som vill ska få heltid. Praktikplatser och feriearbete Förvaltningen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg. Detta genom att erbjuda praktikplatser av god kvalitet inom alla områden inom utbildningsförvaltningen. Särskilda insatser ska vidtas för att kunna erbjuda praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning. För att öka den gymnasiala lärlingsutbildningens attraktivitet har en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, införts. Utbildningsnämnden kommer, i samverkan med stadens övriga förvaltningar och bolag, att verka för att gymnasial lärlingsanställning erbjuds inom stadens verksamheter. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 55 (64) Nämndmål: 5.3 Det ekonomiska resultatet är i balans Förväntat resultat Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Utfall 2014 Årsmål 2015 3,6 % 5 5 tas fram av nämnden Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (KF) 100 % 100 % Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (KF) 100 % 100 % Nämndens prognossäkerhet T2 (KF) +/-1 % +/- 1 % Indikator Administrationens andel av de totala kostnaderna (KF) Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen (KF) KF:s årsmål minska Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska se över systemet för utbetalning av skolpengen och tilläggsbelopp för att ge stabilare förutsättningar för skolorna (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Nämnd och övergripande administration Budgeten omfattar nämndverksamhet, ledning, information, ekonomi- och personaladministrativt stöd, strategiska it-frågor och andra förvaltningsgemensamma kostnader som inte enkelt kan hänföras till någon verksamhet. Utbildningsnämnden har fortsatt ansvar för elevförsäkringar och kopieringskostnader för stadens samtliga utbildningsformer. Kostnaderna för övergripande administration har ökat med 17,7 mnkr, jämfört med justerad verksamhetsplan 2014. Förutom vanlig löneökning för ordinarie personal gäller ökningen främst satsningar avseende kompetensväxlingar samt ökade budgetmedel till forskning och utveckling. Under 2015 avsätts 2,0 mnkr i budget för bidrag till ideella organisationer. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster finns i bilaga 19. Investeringar Nämndens investeringsram för 2015 uppgår till 90,0 mnkr, vilket är en ökning med 20,0 mnkr jämfört med 2014. Kapitalkostnaderna beräknas uppgå till 67,0 mnkr. En första fördelning av investeringsmedel görs med utgångspunkt i antalet elever och därefter utifrån en ansökningsprocess där kort- och långsiktiga drift- och underhållskonsekvenser av investeringarna beaktas. Se bilaga 20 a och 20 b. Ytterligare tilldelning beslutas av verksamhetsavdelningarna. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 56 (64) Alla investeringar bedöms utifrån kriterierna elevers lärande, ökad konkurrenskraft och ökad kostnadseffektivitet samt ska rangordnas och prioriteras. Investeringar kopplade till centrala beslut finansieras med centrala medel, övriga kapitalkostnader bär enheterna själva. Resultatenheter och anslagsenheter Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om resultatenheter i enlighet med bilaga 2. Inrättandet av nya resultatenheter sker under förutsättning av att de i bokslutet inte redovisar ett underskott. Regler för ekonomisk förvaltning avseende resultatenheter finns i bilaga 18. Anslagsenheter ska ha en åtgärdsplan där det framgår hur enheterna åter ska få en ekonomi i balans och nå resultatenhetsstatus på nytt. Anslagsenheterna framgår av bilaga 3. Grundskola Fyra anslagsenheter inom grundskolan, Alviksskolan, Bromstensskolan, Johan Skytteskolan och Knutbyskolan föreslås bli inrättade som resultatenheter 2015. Enheterna Ekensbergsskolan och Nybohovsskolan föreslås bli en resultatenhet från och med den 1 januari 2015. Enheterna behåller sina nuvarande namn. Grundskoleverksamheten beräknas ha 83 resultatenheter 2015. Midsommarkransens skola och Sjöviksskolan som startade som en enhet hösten 2014 föreslås delas och bli två separata anslagsenheter från och med 1 januari 2015. Särskolan Mockasinen i Älvsjö som idag är en egen anslagsenhet ska från och med 2015 ingå i Solbergaskolans anslagsenhet. Sju resultatenheter föreslås bli inrättade som anslagsenheter efter att ha redovisat ett underskott två år i rad. Totalt beräknas grundskoleverksamheten ha 35 anslagsenheter 2015. Gymnasieskola Scengymnasiet i Stockholm föreslås ingå i S:t Eriks gymnasium som är resultatenhet. Gymnasieskolan beräknas att ha 11 resultatenheter 2015. Inga nya resultatenheter föreslås. Midsommarkransens gymnasium föreslås bli inrättad som anslagsenhet efter att ha redovisat underskott två år i rad. Gymnasieskolan beräknas ha 18 anslagsenheter. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 57 (64) Omslutningsförändringar För att ge en korrekt bild av faktisk bruttoomslutning ska nämnden redovisa förändrad omslutning till följd av ökade externa intäkter för bland annat statsbidrag och försäljning av verksamhet. Omslutningsförändringarna i nämndens verksamhetsplan uppgår till totalt 1 311,9 mnkr. En specifikation av omslutningsförändringarna finns i bilaga 2. Programkontor Utbildningsförvaltningen kommer under året att inrätta ett programkontor för att koordinera och stödja förvaltningens utvecklingsprojekt. Programkontoret får i uppdrag att skapa en bättre kontroll och koordinering av de utvecklingsprojekt och utvecklingsinitiativ som pågår inom förvaltningen. Genom inrättandet av ett programkontor säkerställs de olika projektens koppling till elevens lärande och måluppfyllelse samt skolors och förskolors måluppfyllelse. Programkontoret ska också säkerställa att resultaten av de olika projekten och insatserna följs upp och utvärderas. Lokaler Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska göra en kartläggning av fritidshemmens lokaler i syfte att minska barngrupperna och säkra det långsiktiga lokalbehovet (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Utbildningsnämnden ska kartlägga stadens skolgårdar och ta fram ett verktyg av typen lekvärdesfaktor (KF) 2015-01-01 2015-12-31 Beställa åtgärder för att tillgängliggöra publika lokaler i ett femtontal skolor. (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Införliva tillgänglighetsanpassning i samtliga skolgårdsprojekt. (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Tillgängliggöra information om vilka skolor i egen regi som är tillgänglighetsanpassade. (UtbN) 2013-01-01 2015-12-31 Kartlägga den samlade tillgången av skollokaler som kvälls- och helgtid kan göras tillgängliga för läxhjälpsverksamhet och för det lokala föreningslivet (UtbN) 2015-01-01 2015-12-31 Omstrukturering Nedan redovisas större och/eller principiellt viktiga projekt under år 2015. Ny-, om- och tillbyggnadsprojekt som färdigställs under år 2015 återfinns i bilaga 26. Ytterligare projekt kan tillkomma exempelvis med anledning av F-klassintag, myndighetskrav eller kapacitetshöjande åtgärder som uppmärksammas i kapacitetsinventeringar. Norr Byggnation Pågående om- och tillbyggnad av Nälstaskolan samt ombyggnation vid Alviksskolan fortgår under 2015. Genomförandeärenden Etapp 2 anpassning av Kista grundskola till F-9-skola samt säkerställande av kök och matsal med mera vid Solhemsskolan. Inriktningsärenden Utredning om ny- och utbyggnad av Björnbodaskolan avslutas och nämnden föreläggs förslag till inriktningsbeslut. Tidigare projekt vid Sundbyskolan återupptas och nämnden föreläggs inriktningsoch/eller genomförandebeslut. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 58 (64) Utredningar Utredning för att på sikt möjliggöra avveckling av lokalen Vinstagårdsskolan fortgår, liksom flytt av intilliggande grundsärskola. Avvecklingen är beroende av beslut om Förbifart Stockholm. Program för områdena Alvik och Kista Äng tas fram under 2015, vilket kommer att leda till nya bostäder i stadsdelarna, och ett framtida behov av nya skolplatser. Lämpliga alternativ för skoltomt i Alvik samt volymstudie kommer att bli aktuellt under 2015. Volymstudie kommer också att genomföras på en för skoländamål avsedd tomt inom planområdet Kista Äng. Utredning om eventuell utbyggnadsmöjlighet vid Blackebergs gymnasium, som har högt söktryck, avslutas under 2015. Innerstan Byggnation Under 2015 fortsätter grund- och gymnasieskolan att expandera på Konradsberg, bland annat utreds en flytt av Sprintgymnasiet till Konradsberg. Om- och tillbyggnad fortgår vid Kungsholmens grundskola och Högalidsskolan. Genomförandeärenden Utbyggnad av Rödabergsskolan och Vasa Real, nybyggnation av skola i Norra Djurgårdsstaden, tillfällig utökning av Hjorthagens skola, ombyggnation av kök och matsal på Åsö grundskola, inhyrning och ombyggnation av byggnad i kv Godsfinkan i Hammarby Sjöstad samt ombyggnation av Frans Schartaus handelsinstitut på Stigberget till gymnasieskola. Behovet att utöka skolplatserna i Hammarby Sjöstad förutsätter beslut under 2015. Utredningar pågår för kapacitetsökning i såväl Hammarby Sjöstad som Norrmalm. Inriktningsärenden Kök m.m. vid Eiraskolan, grundsärskolans behov på Skarpnäcks gamla och nya skola samt utbyggnad av Norra Real. Utredningar Detaljplanearbete med volymstudie pågår under 2015 för Stadshagsklippan. Program för området västra Valhallavägen inkluderar en tomt för gymnasieskola och en utredning med volymstudie kommer att genomföras under 2015. Efterfrågan på gymnasieplatser i innerstaden är stor och utredning kring utökad kapacitet pågår för Östra Real och Södra Latins gymnasium. Syd Byggnation Omställning av Farsta gymnasium till grundskola pågår. Ombyggnad av f.d. Lindeparkens gymnasiesärskola till grundskola pågår under 2015 för att möjliggöra framtida evakuering av Enskedefältets skola och på sikt start av en ny F-6 skola i Lindeparken. Kapacitetshöjande projekt pågår vid Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan och Herrängens skola. Hammarbyskolans kök och ventilation byggs om våren 2015. Genomförandeärenden Förslag till genomförandebeslut för Sjöviksskolan och Kämpetorpskolan där detaljplanearbete pågår. Beslut planeras även för utbyggnad av Sandåkraskolan och för att möjliggöra flytt av Riksgymnasiet för rörelsehindrade, RgRh Stockholm, från byggnaden Skärholmens gymnasium till S:t Eriks gymnasium. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 59 (64) Inriktningsärenden Inriktningsförslag föreläggs nämnden om Midsommarkransens skola i kv Brandstegen, ny skola intill sjön Trekanten, utökning av Fordonstekniskt Centrums lokaler i Lindvreten samt kapacitetsökning av Västertorpsskolan. Johan Skyttes skola och Ekängens skola utreds för kapacitetshöjning och inriktningsbeslut föreläggs nämnden tidigast under 2015. Utredningar Volymstudier tas fram för Farsta grundskola och för Gröndalsskolan och Nybohovsskolan i Liljeholmen, för en tidig bedömning av vilka kapacitetsökningar som är möjliga. Volymstudier genomförs för skolbyggnation i programområdet Hammarbyhöjden-Björkhagen respektive Bagarmossen-Skarpnäck. SISAB har fått i uppdrag att beställa markanvisning för en ny skola på Årstafältet och detaljplaneprocessen startar under 2015. Utredningar för kapacitetsökning av Bandhagens skola, Örbyskolan och Skanskvarnsskolan till åk 7-9 kommer att tas fram under året. Ett projekt för Bäckahagens skola för kök och matsal med syfte att utöka kapaciteten kommer att pågå under 2015. En utredning för verksamhetsanpassning av lokalerna på Snösätraskolan kommer också att påbörjas under året. Utredningar för Enskedeskolans kök/matsal och kapacitetshöjning åk 7-9 samt kapacitetsökning av Hägerstensåsens skola pågår. Kök En målsättning är att Stockholms elever får näringsriktig och vällagad mat. Det innebär att skolan har ett eget tillagningskök, alternativt att maten kommer från ett skolkök eller en leverantör i närheten av den egna skolan, allt för att få så korta transporter som möjligt och för att minimera varmhållningstiden för maten. Byggnadsåtgärder i kök genomförs i samband med SISAB:s underhållsåtgärder alternativt verksamhetsanpassningar beställda av utbildningsförvaltningen. Minst fem kök ska beställas under 2015. I samband med underhåll/ombyggnader av kök utreds alltid möjligheten att konvertera mottagningskök till tillagningskök. I de fall det inte är möjligt ska skapas möjlighet att göra sallad, koka pasta, ris och potatis i mottagningsköket. Sortering av matavfall Utöver köksupprusningar fortsätter arbetet med att skapa kloka lösningar för rötning av matavfall för att öka underlaget för biogas. En lösning är avfallskvarnar med tank, en annan är joniserade soprum eller nedgrävda behållare, så kallade molucker. Fem skolor utöver de kök som rustas, ska förses med möjlighet till insamling av matavfall. För närvarande sorterar 86 skolor ut matavfall för biologisk behandling. Tillgänglighetsanpassning i skolornas publika lokaler Förvaltningens arbete med att tillgänglighetsanpassa grund- och gymnasieskolornas publika lokaler fortgår. 35 skolor har nått nivå 2, alternativt pågår ombyggnad/åtgärder är beställda. Offert finns för ytterligarer 16 skolor för vilka beslut och beställning sker under 2015. Därutöver levereras under år 2015 underlag för beställning för 17 skolor. Utöver de skolor som ingår i projektet blir skolor som ska underhållas eller byggas om/till föremål för utredning om nivå 2 eller 3. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 60 (64) Funktionsprogram I funktionsprogram för grundskola som fastställdes år 2014 beskrivs de kvaliteter och egenskaper som ska uppnås i ny-, om- och tillbyggnadsprojekt (www.stockholm.se/funktionsprogram). Skollokaler behöver ge fysiska förutsättningar för trygghet och variation i arbetssätt. Lokalerna ska vara flexibla för att möta skolans olika behov, men även yteffektiva och hållbara över tid utifrån pedagogik, arbetssätt och elevförändringar. Skolans lokaler fördelas på hemvister och gemensamma lokaler. I elevens hemvist finns de lokaler eleven är i behov av under största delen av skoldagen. Under 2015 föreläggs nämnden genomförandebeslut för nya skolor i Norra Djurgårdsstaden och Årstaberg, de första skolorna där planeringen har sin utgångspunkt i funktionsprogrammet. En första revidering av programmet planeras till nämndens lokalförsörjningsplan och då med fokus på skolgården. Kapacitetsprojekt I takt med att elevantalet ökar ställs krav på samsyn och likvärdig bedömning av skolors kapacitet. Under 2014 inventerades och bedömdes grundskolornas kapacitet utifrån en standardiserad metod för kapacitetsbedömning. På motsvarande sätt planeras gymnasieskolornas kapacitet bedömas under 2015. Det innebär en vidareutveckling av den modell som tagits fram för bedömning av grundskolors kapacitet. Fritidshem I kommunfullmäktiges budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att göra en kartläggning av fritidshemmens lokaler i syfte att minska barngrupperna och säkra det långsiktiga lokalbehovet. Utgångspunkt för verksamheten är att den i möjligaste mån ska integreras i grundskolans övriga lokaler. Det vill säga skolans alla lokaler ska användas under hela dagen och förekomst av unika fritidslokaler ska undvikas. Det är även utgångspunkten i det funktionsprogram som används vid beställning av ny-, om- och tillbyggnad. Kartläggningen kan till viss del ske med stöd av den kapacitetsinventering som genomförts under år 2014. Skolgårdsprojekt En inventering av grundskolornas skolgårdar avslutades under sommaren 2014 och ett måldokument med en inspirationskatalog togs fram under hösten 2014. Avsikten är att måldokumentet ska beskriva de funktioner som en god skolgård bör innehålla och att dokumentet ska vara vägledande vid ny- och ombyggnad. Med måldokumentet som utgångspunkt genomförs pilotprojekt under våren 2015. I kommunfullmäktiges budget ges utbildningsnämnden i uppdrag att kartlägga stadens skolgårdar och ta fram ett verktyg av typen lekvärdesfaktor. Den genomförda inventeringen är en utveckling av lekvärdesfaktorer. Inventeringen kompletteras under 2015 med inventering av gymnasieskolornas skolgårdar. Förvaltningen ingår i det stadsövergripande samarbetet ”Staden i ögonhöjd”. Samverkansprojekt mellan idrotts- och utbildningsförvaltningarna Idrotts- och utbildningsförvaltningarna har inlett samarbete på en rad områden och har inrättat fyra samverkansgrupper/projektgrupper och en styrgrupp. Även fastighetskontoret och SISAB ingår i samverkansprojektet. Projekten gäller övernattning i skolor, långsiktig utbyggnad av stadens idrottsanläggningar, skolgårdar och tillgång till gymnastiksalar. Grupperna ska Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 61 (64) leverera förslag under 2015 och en första redovisning sker i lokalförsörjningsplan. Utöver samverkansprojektet förekommer en löpande samverkan. Upphandling Förvaltningen ska aktivt medverka i stadens upphandlingar för att säkerställa att verksamheternas behov av varor och tjänster tillvaratas. Förvaltningen medverkar i stadens centrala livsmedelsupphandlingsgrupp i syfte att utveckla sortimentet och säkerställa att stadens miljömål och riktlinjer för skolmåltider uppnås. Centrala ramavtal med förnyad konkurrensutsättning tas fram för de grundskolor som har lokalvård på entreprenad. Avtalsförvaltningen ska utvecklas och systematiseras i syfte att säkerställa att förvaltningen erhåller avtalad kvalitet, leverantörers seriositet samt hög avtalstrohet gentemot stadens och förvaltningens ramavtal. Plan för upphandling finns i bilaga 23. GS IT 2.0 Utbildningsnämnden har genom beslut i fullmäktiges budget för 2015 fått ansvar för att genomföra upphandling, avtalsteckning samt förvaltning av kommande avtal när det gäller itservice inom nämndens ansvarsområden (GS IT 2.0). Det innebär att förvaltningens påbörjade arbete med att identifiera verksamheternas krav och behov intensifieras under 2015 och att upphandlingsarbetet påbörjas. För att säkerställa att it-leveranserna motsvarar de krav och behov som har överenskommits kommer förvaltningen att utveckla sin leverantörs- och avtalsstyrning. Den kontinuerliga dialogen med leverantörerna ska säkerställa att verksamheternas avtal styrs utifrån verksamheternas krav. Avtal ska kontinuerligt utformas och följas upp. Risk- och väsentlighetsanalys/Plan för intern kontroll I bilaga 24 finns system för internkontroll med internkontrollplan samt risk-och väsentlighetsanalys för indikatorer och väsentliga processer. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 62 (64) Nämndmål: 5.4 Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Förväntat resultat Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Årsmål 2015 KF:s årsmål Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling (KF) 45 % fastställs 2015 Andel elbilar (KF) 10 % 10 % Andel miljöbilar i stadens bilflotta (KF) 100 % 100 % Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon (KF) 85 % tas fram av nämnd 35 kWh 32 kWh Andel dubbdäck (KF) 0% tas fram av nämnd Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter (KF) 25 % 25 % Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att 100 % miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår (KF) 100 % tas fram av nämnd Indikator Elanvändning per kvadratmeter (KF) Utfall 2014 36,8 kWh Kost Svinnprojekt forsätter. Ytterligare cirka 20 skolor kommer att ingå, såväl tillagnings- som mottagningskök. Syftet är att minska matsvinnet på 20 grundskolor och att utveckla rutiner som kan användas i ordinarie måltidsverksamhet i staden. En strategi kommer att utarbetas som möjliggör implementering av svinnprojektet i samtliga stadens skolor. Strategier tas fram för att nå de ekologiska målen samt för att öka andelen vegetabilier. Utbildningsinsatser för ökad kompetens inom klimatsmarta måltider och ekologiska livsmedel genomförs för samtliga kommunala skolor. Nämndmål: 5.5 Skolan är säker och trygg Förväntat resultat Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras. Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare. Indikator Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA (KF) Utfall 2014 Årsmål 2015 KF:s årsmål 100 % 100 % Utbildningsförvaltningen ser till att information som finns i verksamhetssystem hanteras korrekt utifrån informationssäkerhetsaspekter. Ett kontinuerligt it- och informationssäkerhetsarbete pågår där system säkerhets- och informationsklassas. Under våren 2015 genomförs utbildning inom brandskydd för cirka 400 personer. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 63 (64) 5.6 Övriga gemensamma uppdrag Stockholmskällan Ett fortsatt treårigt avtal är tecknat mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och stadsarkivet för drift och utveckling av Stockholmskällan. Insatser i syfte att ytterligare öka kunskapen om och användningen av Stockholmskällan i grund- och gymnasieskolans undervisning ska genomföras genom att involvera fler pedagoger, bland annat inom ramen för 1:1satsningen. Medel från Digital förnyelse är sökta i syfte att öka tillgängligheten till Stockholmskällan för elever och lärare, bland annat genom bättre anpassning till surfplattor och smarta telefoner. Insyn/information fristående verksamheter Förvaltningen genomför kontinuerliga informationsinsatser mot, och har en regelbunden kommunikation med, de fristående skolorna, fritidshemmen och förskolorna belägna i staden. Inom ramen för kommunikationen har förvaltningen insyn i de fristående skolorna. Förvaltningen kommer att undersöka på vilka sätt insynen i fristående skolor kan utvidgas och fördjupas. Förvaltningen kommer att undersöka om det är möjligt att främja etablering av fristående verksamheter som bedrivs av icke vinstdrivna företag och organisationer och hur detta i så fall kan göras. Utvärdering av grund- och gymnasieskolor Utvärdering av skolor, kommunala såväl som fristående, genomförs i syfte att främja utveckling av kvaliteten. Utvärderingarna görs enligt den forskningsbaserade metodiken ”kritiska vänner”, där den grundläggande idén är att utmana skolornas egna självvärderingar och ge en formativt utformad återkoppling till skolledningarna. För de kommunala skolorna utgår uppdragen från grundskolechefer och gymnasiechefer. Utvärderarna återkopplar även till dessa chefer. Utbildningsförvaltningen utvärderar de kommunala förskolorna på motsvarande sätt. LIS skola För att säkra att utbildningsförvaltningen kan ha överblick över alla skolor, behövs ett fungerande statistik- och analysverktyg. Utbildningsförvaltningen fortsätter därför utvecklingen av LIS skola för att skolledare och handläggare på central förvaltning ska få ett väl fungerande verktyg för information och för analys av utbildningsstatistik. Verktyget ska ge skolledare goda möjligheter att följa, systematisera och analysera resultaten på sin egen skola och därigenom få välunderbyggda beslutsunderlag. Under 2015 prioriteras utveckling av statistik och funktionalitet för gymnasieskola i egen regi samt kompletteringar av statistikområden för grundskola i egen regi. Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Sid 64 (64) Analysstöd till skolor Förvaltningen kommer under 2015 att fortsätta sitt arbete med analysstöd till skolorna. Stödet ges som metodstöd i att analysera, följa upp och utvärdera skolresultat och olika insatser som genomförs på skolorna. Inom ramen för analysstödet genomförs även utbildning i analys och kvalitetsarbete som en modul i basutbildningen för nya chefer. EU-positionspapper Aktivitet Startdatum Slutdatum Deltagande i Eurocities och andra nätverk för bevakning och påverkan inom EU, med inriktning mot utbildningsområdet. (UtbN) 2014-01-31 2015-12-31 Uppmuntra verksamheter att delta i EU-projekt och samarbeten inom nämndens verksamhetsområde utifrån Europa 2020-strategin. (UtbN) 2014-01-31 2015-12-31 Verksamhetsplan 2015 Utbildningsnämnden Bilaga 4 sid 1 (5) Grundskolor och grundskoleområden 2015 Grundskolor Område 1 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Kommentar Bromma Abrahamsbergsskolan F-9 Alviksskolan/Ulvsundaskolan Beckombergaskolan F-9 Blackebergsskolan Höglandsskolan F-6 Mariehällsskolan F-4 Norra Ängby skolor F-6 Nya Elementar F-9 6-9 Olovslundsskolan/Nockebyhovsskolan F-6 1-6 Smedslättskolan Södra Ängby skola F-5 Ålstensskolan Äppelviksskolan Skärholmen Bredängsskolan F-6 Lillholmsskolan/Ekholmsskolan Slättgårdsskolan Sätraskolan F-9 Söderholmsskolan Österholmsskolan F-6 7-9 7-9 Österholmsskolans RH-klasser tillhör Söderholmsskolan från ht 2014 Grundskolor Område 2 Årskurs Årskurs Kommentar grundskola grundsärskola Östermalm Engelbrektsskolan Gärdesskolorna Hedvig Eleonora skola Östermalmsskolan Enskede-Årsta-Vantör Bandhagens skola Bäckahagens skola Enskede skola Enskedefältets skola Hagsätraskolan/Ormkärrskolan Rågsvedsskolan Skanskvarnsskolan Snösätraskolan Sturebyskolan Årstaskolan Örbyskolan Östbergaskolan F-6 1-6 F-9 F-9 6-9 F-9 1-9 F-9 F-9 1-9 F-9 F-9 1-9 F-5 F-6 F-6 1-6 F-9 7-9 Från ht 2015 åk F-7 F-9 F-6 F-9 F-4 Byggs på till åk F-6 F-6 F-6 F-9 F-9 F-6 F-6 Från ht 2015 åk F-7 Bilaga 4 sid 2 (5) Grundskolor Område 3 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Kommentar Farsta Fagersjöskolan/Magelungsskolan F-6 Farsta grundskola F-9 Gubbängsskolan Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan F-9 Sköndalsskolan/Sandåkraskolan F-6 Tallkrogens skola F-6 F-9 Nytt namn ht 2015 - Farsta grundskola - Adolf Fredriks Musikklasser för åk 4 och 5 1-9 Skönstaholmskolan åk F-6 Hägersten-Liljeholmen Aspuddens skola Blommensbergsskolan F-9 Ekensbergsskolan F-5 Fruängens skola Gröndalsskolan/Årstadalskolan F-9 Hägerstensåsens-/Hägerstenshamnens skolor F-6 Mälarhöjdens skola Nybohovsskolan F-9 Midsommarkransens grundskola Sjöviksskolan F-5 Från ht 2014 endast F, byggs på till F-5 F-5 Från ht 2014 endast F, byggs på till F-5 Västertorpsskolan F-6 Grundskolor Område 4 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Hässelby-Vällingby Backluraskolan Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan F-6 Grimstaskolan F-9 Hässelby Villastads skola Hässelbygårdsskolan Loviselundsskolan Maltesholmsskolan Nälstaskolan Smedshagsskolan Trollbodaskolan Vinstagårdsskolan F-9 Vinstaskolan F-6 Vällingbyskolan Kungsholmen F-9 Kristinebergsskolan Kungsholmens grundskola Klastorpsskolan/Essingeskolan Eiraskolan Rålambshovsskolan F-5 6-9 1-9 F-5 Hägerstenshamnen åk F-5 F-6 Kommentar F-6 F-9 6-9 F-6 1-6 F-6 1-9 F-6 F-9 F-9 7-9 F-9 F-5 F-5 6-9 6-9 6-9 1-9 Nytt namn Vinsta grundskola västra 1 jan 2015. Blir F-9. (Slås ihop med Vinstaskolan) Nytt namn Vinsta grundskola östra 1 jan 2015. Blir F-9. (Slås ihop med Vinstagårdsskolan) Bilaga 4 sid 3 (5) Grundskolor Område 5 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Kommentar Norrmalm Adolf Fredriks musikklasser Johannes skola 4-9 Karlbergs skolor Lilla Adolf Fredriks skola F-3 Matteusskolan F-9 Observatorielundens skola F-6 Rödabergsskolan F-9 Gustav Vasa Vasa Real F-4 F-6 F-5 1-9 2014/2015 åk F, 1, 2, 4 5-9 Rinkeby-Kista Akalla grundskola F-9 Askebyskolan F-9 1-9 F-6 1-6 Husbygårdsskolan F-9 Kista grundskola F-9 Knutbyskolan F-9 Kvarnbacksskolan Kvarnbyskolan F-6 1-6 F-6 1-6 Oxhagsskolan Rinkebyskolan F-6 1-6 7-9 7-9 Grundskolor Område 6 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Skarpnäck Enheten Bagarmossen/Brotorp F-9 6-9 Björkhagens skola F-9 Hammarbyskolan Skarpatorpsskolan Skarpnäcks skola Södermalm Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan Eriksdalsskolan Högalidsskolan Katarina Norra skola Katarina Södra skola Lugnets skola Mariaskolan Sjöstadsskolan F-6 Sofia skola/Sofia Distans Södermalmsskolan Tullgårdsskolan Åsö Grundskola F-9 1-9 F-6 Kommentar Från ht 2015 åk F-7 F-9 1-6 F-9 1-9 F-6 F-9 1-9 F-9 F-9 F-6 F-3 Från ht 2015 åk F-4 F-9 F-9 F-9 F-6 7-9 1-9 1-9 Bilaga 4 sid 4 (5) Grundskolor Område 7 Årskurs Årskurs grundskola grundsärskola Spånga-Tensta Bromstensskolan Elinsborgsskolan F-6 Enbacksskolan Gullingeskolan F-9 F-6 1-6 Hjulsta grundskola F-9 7-9 Solhemsskolan F-6 Spånga grundskola 7-9 Sundbyskolan Älvsjö F-9 Herrängens skola F-6 Johan Skytteskolan Kämpetorpsskolan F-9 Långbrodalsskolan F-4 Sjöängsskolan Solbergaskolan F-9 F-6 F-6 F-6 1-9 Kommentar Bilaga 4 sid 5 (5) Gymnasieskolor och gymnasieområden 2015 Gymnasieskolor Enskede Gårds gymnasium Område 1 Kärrtorps gymnasium Lindeparkens gymnasiesärskola Midsommarkransens gymnasium Stockholms Hotell- och restaurangskola Östra Reals gymnasium Kista gymnasium 2 Norra Real Riksgymnasiet för rörelsehindrade (RG/RH) Ross Tensta gymnasium S:t Eriks gymnasium Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium Stockholm Science & Innovation School Kista Scengymnasiet i Stockholm Bernadottegymnasiet Blackebergs gymnasium Bromma gymnasium Sprintgymnasiet Spånga gymnasium 3 Södra Latins gymnasium ESS-gymnasiet Globala gymnaiet International School of the Stockholm Region (ISSR) Kungliga Svenska Balettskolan Kungsholmens gymnasium/ Stockholms musikgymnasium Kungsholmens Västra gy Thorildsplans gymnasium 4 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Bilaga 24 Sida 1 (4) System för internkontroll Bakgrund Nämnden ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas inom respektive verksamhetsområde. Systemet ger förvaltningsövergripande riktlinjer för hur internkontrollarbetet ska bedrivas. Som grund för arbetet med den årliga internkontrollplanen ligger en risk- och väsentlighetsanalys. Nämnden ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas inom respektive verksamhetsområde med övergripande riktlinjer, regler och anvisningar i syfte att säkerställa att: verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt att lagar, avtal och andra för nämnden gällande regler, föreskrifter och beslut följs anskaffningen och användningen av resurser är effektiv och ändamålsenlig stadens tillgångar skyddas redovisningen och uppföljningen av verksamhet och ekonomi är rättvisande, tillförlitlig och ändamålsenlig samt att säkerheten i redovisningsrutiner, administrativa rutiner och IT-system är tillfredsställande. Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Hantverkarg 2F Box 22049, 104 22 Stockholm Telefon 08-508 33 714 Växel 08-508 33 000 peter.alexanderson@stockholm.se stockholm.se Ansvar för/organisation av internkontroll För att utbildningsnämnden ska ha en god intern kontroll i syfte att försäkra sig om att man arbetar i enlighet med målen, följer lagar, använder resurser på ett ändamålsenligt sätt, skyddar tillgångar, har en ändamålsenlig redovisning samt har en tillfredsställande säkerhet inom redovisning, administrativa rutiner och inom IT-system, måste ansvaret vara tydligt fördelat. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ska årligen upprätta en väsentlighets- och riskanalys. Bilaga 24 Sida 2 (4) Utbildningsnämnden ansvarar för att ett internt kontrollsystem upprättas för nämnden. Nämnden ska också tillse att konkreta regler och anvisningar upprättas för att upprätthålla en god intern kontroll inom alla verksamhetsområden. Utbildningsnämnden ska årligen, utifrån risk- och väsentlighetsanalysen, fastställa en internkontrollplan för att följa upp att den interna kontrollen fungerar inom nämndens verksamhetsområden. Nämnden ska försäkra sig om att internkontrollplanen genomförs och vid behov vidta åtgärder som säkerställer att den interna kontrollen är tillräcklig. Förvaltningschef Förvaltningschefen ska upprätta förslag till internt kontrollsystem för nämnden och ska se till att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll inom alla verksamhetsområden. Förvaltningschefen ska se till att en risk- och väsentlighetsanalys genomförs och dokumenteras och med denna som underlag upprätta förslag till internkontrollplan för nämnden. Förvaltningschefen ska regelbundet rapportera till nämnden om hur internkontrollplanen genomförs, hur den interna kontrollen fungerar samt föreslå nämnden nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig. Avdelningschef Avdelningschefen har ansvar för den löpande interna kontrollen i sin verksamhet. Det innebär att bygga in kontroller i sina handläggningsrutiner för att säkerställa att lagar och förordningar, kommunalcentrala regler och anvisningar samt att nämndens/förvaltningens beslut och direktiv följs upp och görs kända. Avdelningschefen ska försäkra sig om att den löpande interna kontrollen är tillräcklig och vid behov vidta åtgärder. Avdelningschef ska delta i arbetet med risk- och väsentlighetsanalysen. System för internkontroll Bilaga 24 Sida 3 (4) Avdelningschef har också i sitt ansvar att vidta åtgärder vid avvikelser i den löpande interna kontrollen och rapportera till förvaltningschefen. Enhetschef Enhetschefen har ansvar för den löpande interna kontrollen i sin verksamhet. Vid behov ska enhetschefen vidta åtgärder för att stärka den interna kontrollen. Alla chefer ansvarar för att arbetsmetoder och arbetsrutiner överensstämmer med kravet på god intern kontroll inom sitt område. Avvikelser ska rapporteras till avdelningschef. I enhetschefens ansvar ingår att i samband med planeringen av verksamheten analysera vilka risker som finns inom den egna verksamheten, att lagar, regler och riktlinjer följs samt att mål för verksamheten uppfylls. Utifrån risk- och väsentlighetsanalysen ansvarar enhetschefen för att planera och dokumentera de löpande kontrollerna/uppföljningarna som visar att enheten följer de lagar och riktlinjer som gäller för verksamheten. Enheternas bedömningar av risk- och väsentlighets utgör underlaget för förvaltningens riskbedömningar som i sin tur ligger till grund för nämndens årliga internkontrollplan. Medarbetarna Samtliga anställda är skyldiga att följa de föreskrifter som gäller berörd verksamhet för att uppnå en säker och effektiv verksamhet. Brister i den interna kontrollen Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste överordnad chef. Vid misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär ska utbildningsnämnden utan oskäligt dröjsmål vidta åtgärder. Förvaltningschef ska omgående informera utbildningsnämnden och revisionskontoret om det uppdagas förhållanden som medför misstanke om att sådant brott föreligger. Förvaltningschefen ansvarar för att utbildningsnämnden och revisionskontoret informeras om de åtgärder som vidtas. Varje brott av förmögenhetsrättslig karaktär ska polisanmälas. System för internkontroll Bilaga 24 Sida 4 (4) Risk- och väsentlighetsanalys Det finns alltid risk för att oönskade händelser inträffar och att de påverkar enhetens/nämndens möjlighet att uppnå målen för verksamheten. Genom att analysera befintliga risker och vidta åtgärder för att minimera dem eller den påverkan de har på verksamheten kan en god intern kontroll uppnås. Riskerna ska bedömas utifrån väsentlighet och sannolikhet. Bedömningen av sannolikhet avser hur möjligt det är att risken inträffar under planperioden. Väsentlighet är i hur stor grad risken, om den inträffar, bedöms att påverka nämndens eller enhetens möjlighet att uppnå målen. Bedömningsskala Sannolikhet 5 Mycket sannolik 4 Sannolik 3 Möjlig 2 Mindre sannolik 1 Osannolik Väsentlighet 5 Mycket allvarlig 4 Allvarlig 3 Kännbar 2 Lindrig 1 Försumbar. Alla risker vars sannolikhet och väsentlighet bägge bedöms som sannolik eller mycket sannolik och allvarlig eller mycket allvarlig ska ingå i internkontrollplanen. Utvecklingsområden Att enheterna med utgångspunkt i sina verksamhetsplaner ska ta fram risk- och väsentlighetsanalyser knutna till deras verksamheter inför 2016. System för internkontroll 4 - Allvarlig 3 - Möjlig Jäv och mutor Skolplattform Implementeringen av den nya skolplattformen Rekrytering Att förvaltningen inte lyckas rekrytera lärare i tillräcklig omfattning Elevhälsa att skolenheterna inte följer kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet med kvalitets- och ledningssystem IKT-processer Kompetensförsörjning Lärande Att kunskap och kännedom om stadens riktlinjer om mutor och representation inte är tillräcklig 4 - Allvarlig 3 - Möjlig Underskott Att enheter har underskott mot budget 4 - Sannolikt 4 - Sannolikt 3 - Möjlig 3 - Kännbar 4 - Allvarlig 4 - Allvarlig 4 - Allvarlig Ekonomi och effektivitet 3 - Möjlig Ohälsa Väsentlighet Arbetsmiljöarbetet Sannolikhet Risk Väsentliga processer Internkontrollplan - 2015 Uppföljning Enkätundersökning till rektorer på kommunala gymnasie- och grundskolor avseende hur de tillämpar kvalitetsprogrammet för elevhälsoarbetet Uppföljning Uppföljning av inrapporteringen i kompetensverktyget Uppföljning mäta hur mycket av funktionerna i skolplattformen som används av enheterna i slutet av året Följa upp hur förvaltningen försäkrar sig om att riktlinjerna om mutor tillämpas vid tillståndsgivning och utbetalning av bidrag till fristående verksamheter. Uppföljning Enheter med underskott Undersöka enheter som under flera år uppvisat underskott mot budget (stickprov) Uppföljning Uppföljning av att enheterna arbetar i enlighet med nämndens svar till Arbetsmiljöverket Kontrollmoment Håkan Edman, Jan Holmquist Astrid Norderfeldt Ann Hellenius Lena Holmdahl Lena Holmdahl Astrid Norderfeldt Ansvarig VB/ÅR VB/ÅR VB/ÅR VB/ÅR månad VB/ÅR Frekvens Skollokaler/skolutbyggnad Väsentliga processer 4 - Allvarlig 3 - Möjlig Kompetens Brist på kompetens 5 - Mycket allvarlig 4 - Allvarlig 3 - Möjlig Fokusskolor Att insatserna till fokusskolorna inte leder till ökad måluppfyllelse i förhållande till nämndens årsmål 3 - Möjlig 4 - Allvarlig 3 - Möjlig Elevrörlighet rörlighet bland elever medför att planerigen försvåras och att kostnaderna ökar Kapacitet Inte får fram lokaler i tillräcklig omfattning och att kommunen inte kan fullgöra sitt uppdrag att erbjuda elever skolplats Väsentlighet Sannolikhet Risk Uppföljning Följa upp olika typer av åtgärder som görs för att öka elevkapaciteten Uppföljning Via systemet KOLL Resultatuppföljning följa upp hur resultaten för eleverna vid de skolor som är fokusskolor utvecklas Uppföljning Följa upp hur elevrörligheten påverkar de kommunala gymnasieskolorna. Kontrollmoment Lena Holmdahl Astrid Norderfeldt Håkan Edman Jan Holmquist Ansvarig månad VB/ÅR VB/ÅR VB/ÅR Frekvens Utbildningsnämnden Bilaga 25 Sid 1 (20) 2015-01-20 Utbildningsnämnden Jämställdhets- och mångfaldsplan Avseende period: 2013-2015 stockholm.se Sid 2 (20) Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 3 Analys utvärdering av föregående plan ................................................................................. 4 Tillägg och ändringar från föregående plan .......................................................................... 5 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Utbildningsnämnden 2013-2015 ............................ 7 Arbetsförhållanden .................................................................................................................. 8 4§ Lämpliga arbetsförhållanden ...................................................................................................8 5§ Förena förvärvsarbete och föräldraskap ...............................................................................11 6§ Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier ......................................................12 Rekrytering ............................................................................................................................. 13 7§ Möjlighet att söka lediga anställningar .................................................................................13 8§ Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.......................................................................15 9§ Insatser vid ojämn könsfördelning .........................................................................................17 Lönefrågor .............................................................................................................................. 18 10§ Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor ......................................................18 11§ Handlingsplan för jämställda löner .....................................................................................19 12§ Informera fackliga organisationer .......................................................................................20 www.stockholm.se Sid 3 (20) Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings- och kvalitetshöjande arbete som handlar om att skapa förutsättningar för demokrati, rättvisa mellan individer och grupper samt att följa lagar och avtal. Arbetet kan i förlängningen leda till ökad effektivitet, produktivitet och lönsamhet. För Stockholms stad som stor arbetsgivare och i kraft av de verksamheter som staden utför, är det särskilt viktigt att alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Det är en förutsättning för att staden som arbetsgivare ska kunna leva upp till de krav som finns i diskrimineringslagstiftningen, Europeiska deklarationen för jämställdhet och internationella konventioner som rör allas rätt till demokrati och trygghet. Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ingen diskriminering sker. Stadens verksamheter ska kännetecknas av respekt och en insikt om alla människors lika värde. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i organisationen. Definitioner Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen skyddar mot direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och mot instruktioner att diskriminera. Det är dessutom förbjudet att utsätta någon som gjort en anmälan för repressalier. Lagen ställer krav på att arbetsgivaren ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för att lagen efterföljs. Jämställdhet avser förhållanden och villkor mellan kvinnor och män och betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Diskriminering definitioner enligt diskrimineringslagen1 kap 4 § omfattar direkt- och indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, instruktioner att diskriminera. Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband www.stockholm.se Sid 4 (20) med någon av diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kön: Att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Aktiva åtgärder är åtgärder som vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter. De syftar inte i första hand på åtgärder i enskilda fall utan på åtgärder som är framåtsyftande och av generell och kollektiv natur. Åtgärderna ska vara pådrivande för att motverka diskriminering. Jämlikhet handlar om alla individers lika värde det vill säga att individer ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Mångfald Ett samhälle med mångfald som grund utgår från alla människors lika värde och att varje människa ska ha möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar och önskningar. Likabehandling innebär att alla människor ges likvärdiga förutsättningar att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte representant för en grupp. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas lika. Inkludering att alla individer inbegrips, olikheter uppskattas, respekteras och tillåts. Analys utvärdering av föregående plan Utvärdering och analys av planperioden 2010-2012 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 har inte i tillräcklig grad bidragit till att jämställdhet och mångfald har integrerats i styrning och uppföljning av nämndens verksamheter enligt intentionerna i fullmäktiges riktlinjer. Detta gäller både service- och arbetsgivarperspektiven. Projekt Hållbar Jämställdhet har särskilt bidragit till kompetensutveckling på området jämställdhet med fokus på servicegivarperspektivet bland annat genom stöd till lokalt utvecklingsarbete och genom att kommunicera goda exempel från detta arbete. www.stockholm.se Sid 5 (20) Viktiga utvecklingsområden ur servicegivarperspektiv är flickors psykiska hälsa och pojkars skolprestationer. Utvärdering och analys av planperioden 2013. Enligt verksamhetsberättelsen 2013 har utbildningsförvaltningen 2009-2013 deltagit i projektet Hållbar jämställdhet som har finansierats med medel från Sveriges kommuner och landsting och totalt tilldelats 4,5 miljoner kronor. Utbildningsförvaltningen har bidragit med personal och projektstyrningsstöd till projektet. Syftet med projektet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem, för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö. Särskilt viktiga projektresultat är att förvaltningens elevstatistik nu till mycket stor del är könsuppdelad och att en stor andel skolor formulerat åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Åtagandena har lett till en omfördelning av resurser på skolor, ändrade arbetssätt och en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Exempel på effekter av arbetet på skolnivå är att könsskillnader avseende kunskapsresultat och inflytande minskat. Vid en genomlysning av grundskolornas arbetsplaner för verksamhetsåret 2013/2014 konstaterades att 79 procent av arbetsplanerna hade åtaganden med jämställdhetsperspektiv. Därmed uppnåddes det projektmål för grundskolan som förvaltningsledningen satt upp. För gymnasieskolan stannade siffran på 40 procent. Arbetet fortsätter både i grund- och gymnasieskolan för att ytterligare öka antalet skolor som har inskrivna åtaganden. Inför höstens resultatdialoger med gymnasiecheferna genomfördes en systematisk genomläsning av samtliga kvalitetsredovisningar där jämställdhetsperspektivet särskilt skulle följas upp. Uppföljningen gällde om det på skolenhetsnivå fanns systematik i att använda genusfördelade resultat i de egna analyserna. Det fanns flera goda inslag där främst brukarenkäten användes på ett sådant analytiskt sätt, men totalt sett är det ett förbättringsområde. Detta perspektiv kommer att finnas med i den utveckling som ska ske av kvalitetsarbetet. Uppföljning av år 2014 kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för 2014. Vad gäller arbetsgivarperspektivet behövs ett fortsatt arbete för att utbildningsförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder goda jämlika arbetsvillkor och en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Det innebär ett fortsatt arbete för att motverka kvinnors högre stress och arbetsbelastning samt kvinnors högre sjukfrånvaro. I denna plan har det tidigare kravet på att varje enhet (SVG-nivå) skulle ha en lokal jämställdhets- och mångfaldsplan tagits bort. Detta för att minska kraven på planer och samtidigt effektivisera arbetet genom att det införlivas i enheternas ordinarie styr- och uppföljningssystem. Tillägg och ändringar från föregående plan Vissa revideringar från föregående år har gjorts i syfte att tydliggöra och förstärka arbetet. Den inledande texten i planen har uppdaterats så att den överensstämmer med SLKs nya riktlinjer för jämställdhets- och mångfaldsplaner. I planen har också ansvarsfördelningen gällande jämställdhets- och mångfaldsfrågorna på utbildningsförvaltningen tydliggjorts. www.stockholm.se Sid 6 (20) Under målet ”Utbildningsförvaltningen underlättar för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap” har tydliggjorts att avdelningen för personal- och kompetensförsörjning informerar chefer på förvaltningen om vilka åtgärder som bör genomföras på området. Under Målet ”Halverad uppgiven förekomst (bland både kvinnor och män) av trakasserier eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen” har aktiviteten uppdaterats så att frågan om hur trakasserier eller kränkande särbehandling kan motverkas diskuteras på enheternas APT. Målet ”Ökat antal anställningar med lönebidrag” har justerats till att bredda målet så att fler grupper beaktas. Nytt mål: ”Ökat antal praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning”. Även målet ”Minskad upplevd stress kvinnor och män med 10 % under planperioden” har justerats. Nytt mål: Ökad andel av både kvinnor och män besvarar medarbetarenkätfrågan ”Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig” positivt och könsskillnaden minskar. Syftet med revideringen är att frågeställningen i medarbetarenkäten inte direkt säger något om den upplevda stressen, det kan vara en indikation dock. Det nya målet fångar upp medarbetarnas upplevda möjlighet att lätt koppla av från arbetet på fritiden, en viktig aspekt av det främjande hälsoarbetet. Målet ” Öka andel jämställda (40-60%) yrkesgrupper” har kompletterats med ”samt ge information om jämställdhetsplanen till medarbetarna”. Följande aktiviteter har lagts till eller reviderats: PAUS-projektet som syftar till att stärka skolpersonalens arbetsmiljö och hälsa Kompetensutveckling som ger medarbetare verktyg för att minska stressen Erbjuda utbildning inom jämställdhet och mångfald riktad till rektorer och andra chefer inom ramen för chefsprogrammet Erbjuda skriftligt material om jämställdhet och mångfald Utbildningsförvaltningen utarbetar och kommunicerar ett diskussionsunderlag gällande diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen Information om Stadens jämställdhetsplan i samband med introduktion av nyanställda Alla deltidsarbetande erbjuds möjlighet till heltidsarbete Förvaltningens chefer säkerställer icke-diskriminering vid rekrytering Förvaltningens chefer ansvarar för genomförande inom verksamheten Särskilda insatser (gäller målet att öka antalet praktikplatser och ferieplatser till personer med funktionsnedsättning) Arbete i nätverket Långsiktig rekrytering (Röda Tråden) Vid lika kvalifikationer ska det underrepresenterade könet ha företräde vid rekrytering Platsannonser ska utformas så det underrepresenterade könet uppmuntras söka lediga tjänster Förändrat arbetssätt I syfte att intensifiera arbete med att integrera jämställdhets, mångfalds och barnrättsperspektivet i verksamheten bildades i slutet av 2014 en arbetsgrupp på utbildningsförvaltningen med www.stockholm.se Sid 7 (20) deltagare från olika avdelningar. Under 2015 kommer en plan för barnrätt att tas fram av arbetsgruppen. Nämndernas och styrelsernas arbete Jämställdhets- och mångfaldsplan för Utbildningsnämnden 2013-2015 Syfte Den här planen beskriver utbildningsnämndens övergripande arbete för att främja jämställdhet och mångfald samt motverka diskriminering i egenskap av arbetsgivare. Jämställdhets- och mångfaldsplanen omfattar central förvaltning och skolenheter i staden. Ansvar Förvaltningschefens ansvar Ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet ligger på respektive nämnd. Förvaltningschefen har huvudansvaret för att jämställdhets- och mångfaldsarbetet genomförs med mätbara mål och åtgärder enligt gällande lagstiftning, att en jämställdhets- och mångfaldsplan upprättas i samband med verksamhetsplanen och att arbetet följs upp och utvärderas i samband med verksamhetsberättelsen. Chefers ansvar Samtliga chefer ansvarar för att jämställdhets- och mångfaldsperspektiv integreras i det ordinarie arbetet på avdelningar/enheter/skolenheter. Cheferna ansvarar för att kommunicera innehållet i jämställdhets- och mångfaldsplanen till sina medarbetare samt se till så att de aktiviteter de enligt planen ansvarar för genomförs och följs upp. Avdelningen för personal- och kompetensförsörjnings ansvar Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning uppdaterar och reviderar jämställdhetsoch mångfaldsplanen varje år på uppdrag av förvaltningschefen. Detta sker i samarbete med arbetsgruppen för jämställdhet, mångfald och barnrätt på utbildningsförvaltningen. Vid planperiodens slut ansvarar avdelningen för personal- och kompetensförsörjning för att en utvärdering görs av planen och att slutsatserna av denna utgör underlag för kommande jämställdhets- och mångfaldsplan. Arbetsgruppen för jämställdhet, mångfald och barnrätt Arbetsgruppen för jämställdhet- mångfald och barnrätt bidrar i arbetet med att uppdatera och revidera jämställdhets- och mångfaldsplanen samt föreslå strategiska åtgärder. Gruppen har representanter från samtliga avdelningar och träffas regelbundet. Medarbetarens ansvar Medarbetarna förväntas ha kunskap om jämställdhets- och mångfaldsplanens innehåll. Vid tecken på diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska medarbetare omedelbart meddela detta till närmaste chef eller personalchefen. www.stockholm.se Sid 8 (20) Samverkan Inom ramen för utbildningsförvaltningens samverkansavtal arbetar förvaltningen med en integration av arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Grunden för samverkan är delaktighet för alla anställda. Alla medarbetare deltar vid en arbetsplatsträff, APT, och ges där tillfälle till dialog med chef/arbetsgivare. Fackliga representanter och arbetsgivaren samverkar i SVG (samverkansgrupper) och FVG (förvaltningsgrupp). Jämställdhet- och mångfaldsfrågor samverkas i FVG. Vidare sker även analys och utvärdering i FVG. Arbetsförhållanden 4§ Lämpliga arbetsförhållanden Beskrivning Vilka åtgärder planerar arbetsgivaren genomföra för att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mål: Kvinnors sjukfrånvaro ska minska Beskrivning Förvaltningen har ett årsmål gällande sjukfrånvaron för 2014 på 4,3 procent. Den totala sjukfrånvaron i november 2014 (rullande 12 månader) var 5,01 procent (5,59 procent för kvinnor och 3,68 procent för män). Den totala sjukfrånvaron för Staden under motsvarande period var 5,94 procent. Vissa yrkesgrupper (med fler än 50 personer) hade i maj 2014 (rullande 12 månader) en sjukfrånvaro som var högre än förvaltningens årsmål. Hög sjukfrånvaron finns bland annat bland elevassistent vid särskola, elevassistent, husmor och skolmåltidsbiträde (6,7 -11,3 procent). För att kunna erbjuda konkreta riktade insatser till yrkesgrupper med högre sjukfrånvaro kommer förvaltningen göra fördjupade analyser av vilka sjukdomsorsaker som är vanligast hos långtidssjuka samt i de yrkesgrupper som har avsevärt högre sjukfrånvaro än årsmålet, såsom elevassistenter och barnskötare. Detta görs genom att en utredning som baseras på intervjuer med yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro genomförs. Utredningen utmynnar i ökad kunskap och ett bättre underlag för att arbeta för en minskad sjukfrånvaro. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Kvinnors sjukfrånvaro ska på sikt minska till att motsvara stadens mål för utbildningsförvaltningens totala sjukfrånvaro (icke könsuppdelad). Önskvärt resultat av genomförd insats är att ge ökad kunskap och bättre underlag till det förebyggande hälsoarbetet. Ett önskat resultat är www.stockholm.se Sid 9 (20) även att få underlag för praktiska åtgärder riktade till grupper med särskilt hög sjukfrånvaro. Uppföljningsmetod Statistik över sjukfrånvaro. Mätetal Kvinnors sjukfrånvaro Årsmål 4,4 % Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum Utrednings- och kompetensutvecklingsinsatser Med utredningen som grund utveckla det strategiska hälsoarbetet med fokus på förebyggande åtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv. Personalhandläggare/ Personalenhet 2015-12-31 Samtliga chefer 2015-12-31 Utrednings- och kompetensutvecklingsinsatser Utredning av sjukfrånvaro, könsrelaterade skillnader och möjliga kopplingar till arbetsmiljön. Utredningen baseras på intervjuer med yrkesgrupper med särskilt hög sjukfrånvaro på utbildningsförvaltningen. Utredningen ska ge ökad kunskap och bättre underlag till det förebyggande hälsoarbetet. Personalhandläggare/ Personalenhet 2015-12-31 Samtliga chefer ska aktivt arbeta med att följa rehabiliteringsprocessen och för att sänka sjukfrånvaron. Samtliga chefer 2015-12-31 Kompetensutvecklingsinsatser med ett genusperspektiv på området arbetshälsa i FORUM för jämställdhet mångfald och likabehandling. Samtliga chefer ska aktivt arbeta med att följa rehabiliteringsprocessen och för att sänka sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i grupper med hög sjukfrånvaro www.stockholm.se Sid 10 (20) Mål: Ökad andel män och kvinnor svarar positivt på frågan "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig" i medarbetarenkäten. Minskad skillnad mellan hur män respektive kvinnor svarar i positiv riktning, fler kvinnor anger att de har lätt att koppla av från arbetet på fritiden. Beskrivning I medarbetarenkäten 2012 ställdes frågan "Jag kan koppla av från arbetet på fritiden". Skattningen görs på en skala från 1-10, där högre värden är positiva värden. Genomsnittsresultatet för kvinnor var 5,9 och för män 6,6. Andel kvinnor och män som svarade högt (8-10) var 43 procent. Könsuppdelade värden för andel som svarat högt ej tillgängliga. I medarbetarenkäten 2013 ställdes frågan "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig". Skattningen gjordes på en skala från 1-10, där högre värden är positiva värden. Genomsnittsresultatet för kvinnor var 5,6 och för män 6,4. Andel kvinnor och män som svarat högt (8-10) var 35 procent. Könsuppdelade värden ej tillgängliga. I medarbetarenkäten 2014 ställdes frågan "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig". Skattningen gjordes på en skala från 1-10, där högre värden är positiva. Andelen kvinnor som besvarat med högt positivt värde (8-10) värde var 36 procent och andelen män som besvarat med högt värde var 47 procent. Andelen kvinnor och män som svarat med högt positivt värde var 39 procent. Män anger i högre utsträckning att de kan koppla av från arbetet på fritiden. Det är känt sedan tidigare forskning att kvinnor i högre utsträckning än män upplever förhöjd stressnivå efter arbetets slut på grund av hemarbetet. Önskvärt resultat Större andel anger i medarbetarenkäten att de har lätt att koppla av från arbetet när de är lediga. Skillnaden mellan män och kvinnors angivna upplevelse av att de har lätt att koppla av från arbetet när de är lediga minskar. Fler kvinnor anger: "Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig". Uppföljningsmetod Medarbetarenkäten. Projektets rapport. www.stockholm.se Sid 11 (20) Mätetal Jag har lätt att koppla av från arbetet när jag är ledig Årsmål Ökad andel jämfört med föregående enkät Utfall Slut datum Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Forskningsprojektet PAUS Vid 21 skolor drivs under 2014-2015 PAUS-projektet, som syftar till att stärka skolpersonalens arbetsmiljö och hälsa. När projektet avslutas 2015 kommer förvaltningen att analysera resultaten och föreslå åtgärder som kan förbättra lärarnas och annan skolpersonals arbetsförhållanden. Kompetensutvecklingsinsats som ger medarbetare verktyg för att minska stressen. Personalhandläggare/ Personalenhet 2015-12-31 Samtliga chefer 2015-12-31 Personalhandläggare/ 2015-12-31 Samtliga chefer arbetar aktivt för att de anställda i högre grad ska kunna koppla av från arbetet vid ledighet. Kompetensutvecklingsinsatser Kompetensutvecklings insatser med ett genusperspektiv på området arbetshälsa i FORUM för jämställdhet mångfald och likabehandling. Personalenhet 5§ Förena förvärvsarbete och föräldraskap Beskrivning Hur planerar arbetsgivaren underlätta möjligheten för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Mål: Utbildningsförvaltningen underlättar för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Beskrivning Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning informerar rektorer och enhetschefer om hur utbildningsförvaltningen kan underlätta för män och kvinnor att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Cheferna uppmanas att diskutera möjligheten att förena föräldraskap och förvärvsarbete med sin personal samt genomföra åtgärder på området. Avdelningen för personalwww.stockholm.se Sid 12 (20) och kompetensförsörjning, följer upp i vilken grad detta sker. Önskvärt resultat 100 procent av rektorer/enhetschefer anger i en uppföljningsenkät att de diskuterat möjligheten att förena föräldraskap och förvärvsarbete med sina medarbetare samt att de genomfört någon av de åtgärder som avdelningen för personal- och kompetensförsörjnings föreslår. 100 procent av rektorer/enhetschefer som hållit samtal med medarbetare innan föräldraledighet om hur de önskar hålla kontakten med arbetet under föräldraledigheten. Uppföljningsmetod Enkät till chefer. Mätetal Antal chefer som hållit samtal med medarbetare innan föräldraledighet Enkät till chefer Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum 100 % Samtal om hur medarbetaren önskar hålla kontakt med arbetsplatsen under föräldraledigheten Samtliga chefer 2015-12-31 100 % Chefer uppmanas att diskutera möjligheten att förena föräldraskap och förvärvsarbete med sina medarbetare samt genomföra åtgärder för att underlätta detta. Samtliga chefer 2015-12-31 Erbjuda utbildning inom jämställdhet och mångfald riktad till rektorer och andra chefer inom ramen för chefsprogrammet. Erbjuda skriftligt material om jämställdhet och mångfald. Personalhandläggare/ Personalenhet 2015-12-31 6§ Förebygga och förhindra trakasserier eller repressalier Beskrivning Här ska arbetsgivaren redovisa åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller för sexuella trakasserier. Bifoga eller hänvisa till policy och rutiner mot kränkande behandling inkluderande trakasserier. Mål: Halverad uppgiven förekomst (5 procent bland både kvinnor och män) av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Beskrivning I utbildningsförvaltningens medarbetarenkät 2014 uppgav 10 procent att de personligen, un- www.stockholm.se Sid 13 (20) der det senaste året varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier på sin arbetsplats. 50 procent uppgav att det fortfarande är ett problem för dem. Totalt i Staden uppgav 10 procent att de personligen, under det senaste året varit utsatt för diskriminering, kränkande särbehandling eller trakasserier på sin arbetsplats. 46 procent uppgav att det fortfarande är ett problem för dem. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Halverad uppgiven förekomst (5 procent bland både kvinnor och män) av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Uppföljningsmetod Medarbetarenkäten. Mätetal I medarbetarenkäten uppgiven förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling Årsmål 5% Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Utbf utarbetar och kommunicerar ett diskussionsunderlag gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på arbetsplatsen. Personalhandläggare /Personalenhet Materialet diskuteras av chefer och medarbetare på APT i syfte att höja kunskapen inom området. Utveckla och kommunicera stödmaterial för analys av medarbetarenkäten ur ett jämställdhetes- och mångfaldsperspektiv. Slut datum 2015-12-31 Samtliga chefer 2015-12-31 Personalhandläggare/ Personal enhet 2015-12-31 Rekrytering 7§ Möjlighet att söka lediga anställningar Beskrivning Vad planerar arbetsgivaren göra för att personer oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar. www.stockholm.se Sid 14 (20) Mål: Utbildningsförvaltningen tillämpar en jämlik och jämställd rekryteringsprocess. Beskrivning Avdelningen för personal- och kompetensförsörjning ger utbildning i kompetensbaserad rekrytering ur ett icke-diskriminerande perspektiv till målgruppen rektorer/chefer. Utbildning i kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering har återkommande genomförts sedan flera år. Utbildningsförvaltningen samarbetar med länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms universitet och andra förvaltningar i Staden Stockholm i nätverket Långsiktig rekrytering (Röda tråden). Genom nätverket får utländska lärare en utbildning som kortar deras väg till anställning inom det egna yrket och rekryteringsbasen i Staden blir större. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Chefer har kunskap om och tillämpar kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering. Fler utländska lärare har genomgått utbildning i Röda Tråden med möjlighet till anställning som lärare. Uppföljningsmetod Antal chefer som genomgått utbildning i kompetensbaserad icke-diskriminerande rekrytering. Utbildningsinsatser i Röda Tråden. Mätetal Årsmål Antal chefer som genomgått utbildningen Minst 30 chefer Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum Förvaltningens chefer ansvarar för genomförandet inom verksamheten Samtliga chefer 2015-12-31 Förvaltningens chefer säkerställer ickediskriminering vid rekrytering. Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Kompetensutveckling i kompetensbaserad ickediskriminerande rekrytering. Långsiktig rekrytering/utbildning i Röda Tråden Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Personalhandläggare/ personalenhet 2015-12-31 www.stockholm.se Sid 15 (20) Mål: Ökat antal praktikplatser och feriearbete till personer med funktionshinder Beskrivning I förvaltningens verksamhetsplan för 2015 framgår att förvaltningen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med arbetsmarknadsförvaltningens Jobbtorg. Detta genom att erbjuda praktikplatser av god kvalitet inom alla områden inom utbildningsförvaltningen. Särskilda insatser ska vidtas för att kunna erbjuda praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning Önskvärt resultat Fler ges möjlighet till praktikplatser och feriejobb. Uppföljningsmetod Statistik. Mätetal Årsmål Utfall Antal praktikplatser och feriearbete till personer med funktionsnedsättning. Aktivitet/åtgärd Särskilda insatser Ansvariggrupp Samtliga chefer Slutdatum 2015-12-31 8§ Jämn könsfördelning mellan kvinnor och män. Beskrivning På vilket sätt planerar arbetsgivaren erbjuda utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder för att främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare. Behöver inte vara en utbildning kring jämställdhet och mångfald specifikt utan en utbildningsinsats som syftar till att öka jämställdheten och mångfalden. Mål: Öka andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning (40-60%) Beskrivning Utbildningsförvaltningen strävar ständigt efter en så jämn könsfördelning i olika yrkesgrupper som möjligt. Skilda insatser behövs för detta. En viktig aspekt är rekryteringsförfarandet. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Ökad andel jämställda yrkesgrupper www.stockholm.se Sid 16 (20) Uppföljningsmetod Jämix. Enkät. Mätetal Andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning Årsmål Utfall 30 % Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum Utformning av platsannonser Platsannonser ska utformas så att det underrepresenterade könet uppmuntras söka de lediga tjänsterna. Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Vid lika kvalifikationer ska det underrepresenterade könet ha företräde vid rekrytering. Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Mål: Fler heltidsarbetande Beskrivning Stadens förvaltningar har i uppdrag att göra det möjligt för personer att gå upp från deltid till heltid om de så önskar. Majoriteten av de deltidsarbetande är kvinnor. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Alla deltidsanställda erbjuds möjlighet till heltidsarbete Uppföljningsmetod Statistik. Mätetal Antal heltidsanställda Årsmål 100 % Utfall Aktivitet/åtgärd Alla deltidsanställda erbjuds möjlighet till heltidsanställning Ansvariggrupp Samtliga chefer Slutdatum 2015-12-31 www.stockholm.se Sid 17 (20) 9§ Insatser vid ojämn könsfördelning Beskrivning Vilka insatser planerar arbetsgivaren vidta när det på en arbetsplats inte är en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare. Hur ska arbetsgivaren vid nyanställning särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet, så att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar? Här kan hänsyn tas till arbetsgivarens resurser och andra omständigheter som försvårar för arbetsgivaren. Mål: Öka andel jämställda yrkesgrupper med jämn könsfördelning (40-60 %) samt ge information om jämställdhetsplanen till medarbetarna. Beskrivning Utbildningsförvaltningen strävar ständigt efter en så jämn könsfördelning i olika yrkesgrupper som möjligt. Skilda insatser behövs för detta. En viktig aspekt är rekryteringsförfarandet. Ansvarig Stella Dellios Önskvärt resultat Ökad andel jämställda yrkesgrupper. Uppföljningsmetod Jämix. Enkät. Mätetal Andel yrkesgrupper med jämn könsfördelning (40-60%) Mätetal Alla nyanställda ska känna till jämställdhets- och mångfaldsplanen Årsmål Utfall 30 % Årsmål 100 % Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum Platsannonser ska utformas så att det underrepresenterade könet uppmuntras söka de lediga tjänsterna. Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Vid lika kvalifikationer ska det underrepresenterade könet ha företräde vid rekrytering. Samtliga rekryterande chefer 2015-12-31 Aktivitet/åtgärd Information om utbildningsförvaltningens jämställdhets- och mångfalds- Ansvariggrupp Samtliga chefer Slutdatum 2015-12-31 www.stockholm.se Sid 18 (20) Mätetal Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Ansvariggrupp Slutdatum plan i samband med introduktion av nyanställda. Lönefrågor 10§ Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor Beskrivning Varje nämnd och styrelse med minst 25 anställda ska vart tredje år göra lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför lika och likvärdigt arbete. Arbetsgivaren ska bedöma om eventuellt förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Mål: Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger. Beskrivning Analysen av lönelägen utifrån ett genusperspektiv ska utvecklas för att kunna skapa förutsättningar för en hållbar lönebildning genom att uppmärksamma och åtgärda löneskillnader som inte går att förklara med sakliga skäl. PAS (Personalstrategiska avdelningen, Stadsledningskontoret) genomför vart tredje år den lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av kartläggning som genomfördes oktober 2014 framkom inga löneskillnader som beror på kön. Ansvarig Astrid Norderfeldt Önskvärt resultat Inga osakliga löneskillnader förekommer. Uppföljningsmetod Kartläggning och analys. Mätetal Eventuella påvisade löneskillnader (antal berörda) Årsmål 0 Utfall Aktivitet/åtgärd Åtgärder utifrån SLK:s lönekartläggning Vid behov ta fram åtgärder utifrån SLK:s lönekartläggning som genomförs vart 3:e år, närmast 2015. Ansvariggrupp Samtliga chefer Slutdatum 2015-12-31 www.stockholm.se Sid 19 (20) 11§ Handlingsplan för jämställda löner Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10§ Osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. I planen ska anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika lön för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Detta ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Mål: Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger. Beskrivning PAS (Personalstrategiska avdelningen, Stadsledningskontoret) genomför vart tredje år den lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av den kartläggning som Staden genomförde 2014 har inga löneskillnader som beror på kön framkommit. Skulle osakliga löneskillnader framkomma ska förvaltningen upprätta en handlingsplan för jämställda löner. På förvaltningsnivå analyseras löneläget årligen för män och kvinnor i lika yrken för beslut om eventuella prioriteringar i löneöversynen. Ansvarig Astrid Norderfeldt Önskvärt resultat Inga löneskillnader som beror på kön. Uppföljningsmetod Analys av lönekartläggning. Analys av kartläggningen och av eventuella åtgärder med anledning av resultatet. Mätetal Handlingsplan vid eventuella osakliga löneskillnader Årsmål Utfall Aktivitet/åtgärd Vid behov ta fram åtgärder utifrån SLK:s (PAS) lönekartläggning som genomförs vart 3:e år, närmast 2015. Ansvariggrupp Slutdatum Personalhandläggare/ Personalenheten 2015-12-31 www.stockholm.se Sid 20 (20) 12§ Informera fackliga organisationer Beskrivning Varje nämnd och styrelse ska förse de fackliga organisationerna som arbetsgivaren har kollektivavtal med, med den informationen som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner. Det ska framgå att fackliga företrädare har blivit informerade om handlingsplanen. Lönekartläggningen visar att inga osakliga löneskillnader föreligger. Beskrivning PAS (Personalstrategiska avdelningen, Stadsledningskontoret) genomför vart tredje år den lönekartläggning som regleras i Diskrimineringslagen. Av den kartläggning som staden geomförde 2014 har inga löneskillnader som beror på kön framkommit. Skulle osakliga löneskillnader framkomma ska förvaltningen upprätta en handlingsplan för jämställda löner. På förvaltningsnivå analyseras löneläget årligen för män och kvinnor i lika yrken för beslut om eventuella prioriteringar i löneöversynen Önskvärt resultat Inga löneskillnader som beror på kön. www.stockholm.se The Capital of Scandinavia
© Copyright 2024