Skrotens föregångare var soptipp och bilfirma -1961 Före nittonhundratalet så existerade inte Kvarteret Kranen som landområde. På nedanstående kartbilder ser vi till vänster Kranen med de byggnader som fanns i början av 1980-talet. Högra bilden är 1895 års karta. Med utgångspunkt från Daléns magasin som markerats med en ellips på båda kartorna kan vi se att enbart delar av Winkrans badhus och tvättstugan fanns över vattenytan 1895. Utsnitt ur kartor 1982? och 1895. Arvika kommun. Riktig utfyllning med sten och grus gjordes redan före 1900 för Arvikaverkens stora magasin omedelbart väster om Daléns magasin. Även annat för ändamålet lämpat material användes vid båtplatser och annat. Den huvudsakliga utökningen av landområdet skedde emellertid med både grovsopor och hushållsspor. Renhållning och soptipp hade från början inga fasta installationer så flera inofficiella uppstod där det var bekvämt. Så sent som 1922 fanns bara på förslagsstadiet Agneteberg och Vik. I förslaget ingick också eventuell källsortering!1 Våren 1936 klagades det på illaluktande sopor vid järnvägen på Palmviken. ”Palmviken olämplig som avstjälpningsplats, åtminstone på sommaren”, hette det i en tidningsartikel. Sopor tippades urskiljningslöst inom områdets södra del. Utfyllning med överblivna tippmassor skedde samtidigt helt osystematiskt, utan att ha några planer för områdets fortsatta användning.2 Området utanför järnvägen mot sjön i Kvarteret Kranen hade länge använts på samma sätt som inom Palmviken. Vid en besiktning 1938 som efter vad som går att förstå gällde ”avstjälpningsplatsen i hamnen” så betecknades den vara en skandal för staden. Området var fullt av flugor och råttor och slakteriavfall var placerat på ej råttfritt sätt. Tippen bredde ut sig över ett stort område och det mesta låg helt öppet utan täckning av grus.3 1 AN 19220103. AN 19360511. 3 AN 19380713. 2 1 AN 19390505 Utan riktig källforskning är det lite svårt att veta vilken inofficiell soptipp det hänvisas till i annonser. Hamnplan och Kvarteret Hamnen användes 1939 i stort sett helt till kommersiella ändamål så sannolikt riktar ovanstående annons sig mot tippning inom Västra Furunäset i blivande Kvarteret Kranen. Stadsborna struntade antagligen i de nya reglerna för i september 1939 meddelades att soptipp för alla sorters sopor utom de illaluktande anordnats på Västra Furunäset.4 I oktober tog det eld på tippen. Elden var svårsläkt, mycket brännbara ämnen fanns djupt nere under ytan eftersom det kastades ”allt möjligt här”. Det befarades att det kunde bli nödvändigt att gräva upp området för att kunna släcka. Brandförsvaret meddelade lugnande att ingen risk fanns för att branden skulle sprida sig till oljeupplaget eller de upplagda båtarna som låg i närheten.5 Brandreferatet visar att det inte var någon ny avstjälpningsplats utan den hade använts många år och hade ett avsevärt djup. I beskrivningen av ett bygge på skroten 1988 så beskrivs också att underlaget var mycket svårt. Speciella betongförankringar fick anläggas eftersom det var svårt att påla.6 Bränder förekom senare vid flera tillfällen. Vid en brand i maj 1947 sträckte höga lågor sig mot himlen. ”Inget värdefullt skadades naturligtvis” stod det att läsa i Arvika Nyheter.7 Hösten 1949 uppmanades än en gång stadens invånare att frakta sina sopor till Falleberget. Rena massor som jord, sten och grus var det enda som fick tippas i hamnen.8 En ful attraktion beskrevs soptippen i hamnen som 1951. Att det varit förbud mot soptippning i tre år ”tog sopleverantörerna med knusende ro” skrevs det i tidningen. Allt mellan himmel och jord hamnade fortfarande i Kvarteret Kranen.9 Tippningen av avskräde upphörde till största delen först 1957 då sopstationen på Mosseberg togs i bruk och staden köpte in nya slutna sopbilar med kärltömning av typ Norba. Ungefär samtidigt hade stor del av Kvarteret Kranen fyllts ut för byggnadsändamål och slutplaneringen av området var inte långt borta. Slutlig igenfyllning och markplanering skedde antagligen före 1961 då området skulle tas i bruk för kommersiell verksamhet. 4 AN 19390913. AN 19391030. 6 AN 19821220. 7 AN 19440301 och 19470509. 8 AN 19490916. 9 AN 19510713. 5 2 Exakta dateringar för nybyggen i kvarteret och även vem som byggde har varit svårt att finna utan direkt arkivforskning. Enligt Paul Bläckbergs karta fanns 1962 bara en byggnad inom Kranen. I ett tidningsreportage från oktober 1956 heter det att ”Donationsjorden vid tippen nere i hamnen har så smått börjat bebyggas”. Med utgångspunkt från det så verkar inte någon bebyggelse funnits tidigare. Gunnar Gustafssons plåtgarage cirka 1970. Foto Anders Hjerpe. Annons ur AN 19570703. Byggnaden som börjat uppföras i september 1956 var volvoförsäljaren Gunnar Gustafssons nya bilgarage. Plåtbyggnaden som var av tysk konstruktion var självbärande med bågformat tak. Fördelen var att inga störande pelare hindrade placeringen av fordon i garaget. Dimensionerna var 50x10 meter. Hela ytan behövdes för att få ett femtiotal salufordon, personbilar och traktorer under tak. 10 Kontoret hade Gunnar Gustafsson under den tid som garaget i hamnen användes på Hamngatan 2.11 Gunnar Gustafssons företag gick tydligen bra och redan sommaren 1962 var en ny stor service och försäljningsanläggning i bruk vid utfarten mot Karlstad. Den anläggningen var sig ganska lik fram till 2011/2012 då en ny stor försäljningshall byggdes. Plåtgaraget i hamnen var utrymt före oktober 1961.12 Det användes sedan till flera olika ändamål och revs troligen i sista rivningsomgången 2003. www.arvikahistoria.se 10 AN 19561003. AN 19571018. 12 AN 19611020. 11 3