1. No category

Att möta staden som turist och till vardags
Finns det en konflikt mellan turisternas intressen för en stad och den lokala befolkningens
vardagliga liv i samma stad? Den typen av frågor handlade Mellanrum nummer 48 om.
Kristina Lindström, kulturgeograf vid Göteborgs Universitet, och Ulla Gawlik från projektet
Tikitut föreläste.
Kvällens moderator Vanja Larberg, planeringsledare på S2020, berättade att seminarieserien
Mellanrum fyller fem år i år. Hon hälsade alla välkomna att vara med och fira detta på årets sista
Mellanrum på Stadsmuseet den 11 december.
Därefter berättade hon om bakgrunden till kvällens seminarium - När besöksstaden möter
vardagsstaden. I tre av stadens strategiska dokument om utbyggnad, grönytor respektive trafik,
förklarade hon, beskrevs Göteborg som tre städer i en: industristaden, kunskapsstaden och
besöksstaden.
Hon lade själv till den som hon tycker saknas i uppräkningen: vardagsstaden.
- Detta alltså sagt som en bakgrund till kvällens tema.
”Vemodiga avsändare”
Innan hon lämnade över ordet till kvällens första föreläsare Kristina Lindström så läste Vanja Larberg
ett stycke ur dikten Turisten och staden av den amerikanska författarinnan Adrienne Rich.
Ett mysterium flödar mellan
Turisten och staden. Fantasin
Gör staden främmande för henne. Hon kommer inte behöva lida
Eller dö här. Den är inte hennes business,
Dessa lugna storslagna vyer gör inte anspråk på henne
Hennes förhandlingar med katastroferna har förseglats
I ett annat land. Här är hon oberörd
Detta är främlingskap. Men bara ibland,
I vissa städer öppnar hon vissa brev
Med vemodiga avsändare
Som får henne att vandra genom
Mystiska och vardagliga gator
Det finns inget annat än dessa gator att vandra och vandra
Då turisten och staden blir ett
Att vandra och lida är att vara hemma
Allt annat är scenografi
(samma del av dikten i original):
There is a mystery that floats between
The tourist and the town. Imagination
Estranges it from her. She need not suffer
Or die here. It is none of her affair,
Its calm heroic vistas make no claim.
Her bargains with disaster have been sealed
In another country. Here she goes untouched,
And this is alienation. Only sometimes,
In certain towns she opens certain letters
Forwarded on from bitter origins,
That send her walking, sick and haunted, through
Mysterious and ordinary streets
That are no more than streets to walk and walk -And then the tourist and the town are one.
To walk and suffer is to be at home.
All else is scenery:
Hon kommenterade själv dikten med följande ord:
- Adrienne Rich är alltså ganska hård mot turisten och turistens blick på staden. Vi får se om vi kan få
en annan ingång på detta tema ikväll.
Först ut att föreläsa var Kristina Lindström, kulturgeografiska institutionen, Göteborgs Universitet,
som i sin forskning specialiserar sig på hållbar utveckling kopplad till turism.
- Det handlar om vad som händer med platser när de utvecklas till turistdestinationer och vad som
händer i mötet mellan turister och lokalsamhället.
Kristina Lindström, kulturgeografiska institutionen vid Göteborgs institution (till vänster), och Ulla
Gawlik, projektet Tikitut, föreläste under Mellanrum 48.
Foto: Helena Nymark
Hon började med att skissa själva föreläsningens upplägg. Första punkten: ett resonemang kring
begreppet turism.
- Alla har en föreställning om vad ordet innebär. Därför är det en utmaning att reda ut vad termen
egentligen står för och vad för typ konsumtion och produktion vi avser när vi pratar om turism.
Nästa punkt: begreppet urban turism.
Punkt tre: att väcka frågan om hållbar stadsutveckling genom turism och vilka utmaningar som finns
kopplade till det.
- Slutligen: frågan om lokal förankring som ett sätt att försöka arbeta hållbart och integrerat.
Turismen har viktig roll
Till att börja med, alltså: begreppet turism:
- Alltfler samhällen genomgår en förändring från traditionell produktion som exempelvis
tillverkningsindustri, jordbruk eller fiske till något som kan kallas upplevelseekonomi. Där spelar
turismen en stor och viktig roll.
Det som många upplever som positivt med turismen, fortsatte hon, är att det som man producerar
och konsumerar är bundet till en plats.
- Samhällen som satsar på turism vill utveckla något som är unikt.
Det finns, sa hon, en stor potential med turism. Alltfler människor har möjligheter i form av tid och
pengar att resa både mer och längre bort.
- Det handlar om världens största och mest expansiva näring. Många vill vara med på det tåget.
I Sverige har vi en nationell strategi som handlar om att göra turismen till en ny primär näring,
fortsatte hon.
- Vi ska fördubbla antalet turister på tio år och öka intäkterna och arbetstillfällena kopplat till turism i
motsvarande utsträckning.
- Turism är inte, traditionellt sett, ett urbant fenomen. Istället var det ju så att människor flyttade till
staden. En följd blev att de då fick mer organiserad fri tid, mer semester. Turism kom i första hand att
handla om att resa iväg från staden ut på landet.
Idag satsas däremot väldigt mycket också på urban turism.
- Turister efterfrågar idag att få uppleva äkta, autentiska saker. Och man vill lära sig någonting när
man reser. Det talar för att man kan utveckla turistiska produkter som är lokalt förankrade.
Begränsningar finns
Men hur ser då den turistiska konsumtionen ut och vilka begränsningar har den, frågade hon och
började med att konstatera att vi i Göteborg har lyckats med att bygga upp evenemangsstaden.
- Det är framför allt Göteborg & Co som har skött det uppdraget. Organisationen har visionen att
Göteborg ska vara en av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva, verka i
och besöka.
Göteborg & Co är ett public- och private partnership, konstaterade hon.
- Här vill jag poängtera att jag är inte här för att kritisera Göteborg & Co. Däremot finns det vissa
problem generellt sett med den här typen av organisationer.
Internationell forskning, sa hon, visar att sådana organisationer ofta saknar representanter för
lokalsamhället, har dålig handlingskraft, döljer privatisering och har en otydlighet kring regler om
ansvar och makt.
- Men Göteborg & Co håller på med intressanta saker, som exempelvis att försöka göra mer än att
bara marknadsföra sköna upplevelser för turister.
- Dessutom ägnar man sig åt både grön och affärsorienterad hållbarhet, även om det sistnämnda är
ett svårt begrepp eftersom det handlar mycket om tillväxt.
Det går inte att komma ifrån att Göteborg & Co håller på väldigt mycket med att göra platser till
varumärken och produkter, vilket också ligger i turismens natur.
- Det arbetet sköter Göteborg & Co bra. Ett tecken på det är att organisationen nyligen fick pris för
destination marketing och destination governance som handlar just om att bygga varumärken och att
marknadsföra en plats som en destination.
Vad innebär det att utveckla turistiska produkter av lokalsamhällen, att varugöra platser, frågade hon
och gav själv svaret?
- Hela upplevelseekonomin skapar nya geografier för global konsumtion och produktion.
Konsumtionen och produktionen är visuell. Det handlar om att producera och konsumera visuellt
attraktiva upplevelser och sköna miljöer som ska vara exotiska, autentiska och extraordinära.
Platser får en strategisk, kommersiell betydelse, slog hon också fast.
- Det vill säga: lokalsamhällen får ett monetärt värde. De är viktiga för att de kan köpas och säljas som
turistiska produkter för turistisk konsumtion som är tidsbegränsad, ytlig och tillrättalagd för att
tillgodose turistens behov.
Hon lyfte fram två exempel på detta. Först visade hon en charmig bild på Feskekörka.
- Så här marknadsförs Feskekörka på Göteborgs & Co:s hemsida. Det ser trevligt och inbjudande ut,
och det skapar förväntningar på vad man ska få uppleva som turist när man kommer hit.
Förväntningarna stämmer inte alltid överens med verkligheten, konstaterade hon och visade en
annan betydligt mindre tilltalande bild på byggnaden.
- På den här bilden ser vi vardagslivet vid Feskekörka, ett vardagsliv som kanske stör den turistiska
upplevelsen. ”Vi vill inte ha bilar eller cointainrar utanför”. Men de fyller en funktion för dem som
jobbar inne i Feskekörka, att kunna köra nära, att kunna slänga sina sopor och så vidare.
Hon ställde frågan: vad händer när verkligheten inte stämmer med de sköna bilder som vi målar upp?
- Risken är att vi som turister blir besvikna när vi inte får det som vi har föreställt oss att vi ska få när
vi kommer till en plats.
Renodlade turistrum
Därefter kom hon in på urban turistutveckling.
- Turism har ju traditionellt sett handlat om att lämna staden. Men de urbana miljöerna blir dels fler
och fler och dels mer attraktiva för destinations- och turismutveckling.
När vi pratar om urbana miljöer så pratar vi egentligen om flera olika typer av turismgeografier,
förklarade hon sedan. Det kan utvecklas renodlade turistrum som bidrar till urbaniseringen - till
exempel Magaluf på Mallorca - som blir urbana bara på grund av själva turismen.
- En annan typ är de historiska och kulturhistoriska miljöerna, där turismen kan fungera som ett sätt
att bevara, utveckla och levandegöra dem om det görs på rätt sätt.
En tredje typ, sa hon, är de konverterade urbana miljöerna.
- Det är urbana miljöer och lokalsamhällen som helt anpassas till turistens krav på vissa upplevelser.
Den urbana turismforskningen är förhållandevis liten, fortsatte hon.
- Anledningen är att fokus på turismforskning har varit på rurala miljöer. Och den forskning som har
bedrivits är väldigt konsumentorienterad och utan anknytning till den generella urbanforskningen.
Detta gör vår kunskap begränsad.
Den stora skillnaden mellan urbana och rurala miljöer är att de urbana är mer komplexa, sa hon.
Det finns tre olika perspektiv på hållbar stadsturism, förklarade hon sedan.
- För det första de som menar att det går att hitta hållbara lösningar på utveckling av turistiska
destinationer.
- Det andra perspektivet är att alla platser har en bärkraft, och att vi måste få kunskap om den
bärkraften. Begreppet bevara är viktigare än begreppet hållbar tillväxt enligt det perspektivet.
- Det tredje fokuserar på att turism och destinationsutveckling kan vara OK om det bidrar till en
rättvis fördelning av resurser i ett samhälle och om det involverar lokalbefolkningen.
Det är också viktigt att man arbetar med samverkan på rätt sätt i hållbar stadsturism och
turismutveckling, fortsatte hon.
- Anledningen till det är att turism är ett komplext fenomen med många olika aktörer. Ännu mer
komplext blir det när vi pratar om urban turism eftersom urbana miljöer är så komplexa.
”Hållbart för vem?”
Utifrån det är det extremt viktigt att prata om samverkansfrågan ur ett bredare och holistiskt
perspektiv, sa hon.
- Och det mest centrala när man pratar om hållbar utveckling generellt är: hållbart för vem? Hållbar
turism fokuserar väldigt ofta på konsumenten och känslan av att konsumera något som är hållbart
och bra för lokalsamhället – mycket mindre på att säkerställa att det blir hållbart för dem som bor på
platsen. Det blir en konkurrens om rätten till platsen.
- Utifrån detta kan man sälla sig till det perspektiv som jag har i min forskning att vi måste involvera
samhällen och lokalbefolkningen i högre grad när vi destinationsutvecklar. Att se på turismen som
något som kan bidra till att skapa ett gott samhälle.
-Det handlar om att involvera och använda sig av den kunskapen som lokalbefolkningen i ett
samhälle kan bidra med. Och rätten att säga nej eller säga ”vi vill hellre ha det så här”.
Avslutningsvis gav hon ett exempelvis på hur hon och hennes kolleger har arbetat framgångsrikt med
lokalförankring i turismutveckling.
- Man måste för det första tänka i termer av process. Modellen bygger på att man skapar lokal
delaktighet genom samarbete och vice versa i turismutvecklingsprojekt.
Det är jätteviktigt i sammanhanget att arbeta med representativitet, poängterade hon.
- Och att man har processer om hur man väljer ut deltagare i olika aktiviteter så att man inkluderar
snarare än exkluderar.
Lokal förankring
I projektet som hon berättade om arbetade man med Kungälvs, Orusts och Tjörns kommuner och
Käringön, Marstrand och Björholmen som destinationer.
- Vi hade en mindre grupp där det fanns lokala representanter för kommunen och det lokala
näringslivet tillsammans med forskare som drog upp riktlinjer för hur vi skulle jobba i projektet.
- Det blev också självklart att vi skulle jobba med den lokala förankringen, därför att man tyckte att vi
visste för lite.
- Vi vet jättemycket om vad turisterna vill ha, men vi vet väldigt lite om vad lokalbefolkningen tänker
och tycker kring turism generellt sett.
- Vi skickade ut enkäter till alla hushåll om hur man upplevde samhällsutvecklingen och turismens
roll.
Det gjordes också ett antal kvalitativa intervjuer som ett komplement.
Därefter bearbetades materialet och skrevs rapporter som återkopplades i seminarier där resultatet
presenterades och där det fanns möjlighet att debattera och diskutera.
- Sen jobbade vi med fokusgrupper där det diskuterades hur resultaten kunde tas vidare, vem som
skulle ansvara för olika delar och hur man på olika sätt skulle utveckla turismen vidare.
- Vi arbetade också mycket med återkoppling till politiker och hade diskussioner med tjänstemän i
kommunen så att kunskaperna som vi fått kom med i strategiarbetet. Detta genererade en bra
kunskapsöverföring och en medvetenhet om att man kan använda människor i lokalsamhället som
en resurs.
- Ofta ser man lokalsamhället som något jobbigt – att de tycker och tänker och protesterar och
gnäller. Men de människorna är faktiskt en resurs som sitter på mycket erfarenhet som kan användas
i destinationsutveckling.
- Detta projekt blev så framgångsrikt att vi faktiskt fick stora samverkanspriset på Göteborgs
Universitet i år för att vi lyckades samverka och involvera lokalinvånare i projektet på olika sätt.
Därefter var det Ulla Gawliks tur att berätta om projektet Tikitut community-based tourism.
- Jag ska prata om vad lokalt förankrad turism är för något. Därefter ska jag berätta lite om projektet
Tikitut. Vilka är vi, varför gör vi detta, varifrån kommer tankarna bakom projektet?
- Sen ska jag ge några exempel på vad vi har gjort under det gångna året och prata lite om vad som
har gått bra och vad som har varit utmaningar.
På boendes villkor
- Till att börja med lite om lokalt förankrad turism. Det innebär att boende på ett ställe tillsammans
funderar på vad de vill dela med sig av och hur de vill skapa kontakter med besökaren – alltså
turistnäring på boendes villkor.
Hon konstaterade att det ofta handlar om fattiga platser med låg tillväxt och dåliga inkomster.
Sådana områden med lokalt förankrad turism finns över hela jorden, slog hon fast.
- Men den socialt förankrade turismen som innebär att man träffar någon som man får utbyte av
finns det mer av söderut. Längre norrut, som till exempel i Sverige, är det oftast kopplat till
naturturism och ekoturism. Man kanske är ute och klättrar, är ute på hajk ute i naturen eller bor en
vecka på en ekobondgård.
- Vi som har startat Tikitut community-based tourism har tänkt att eftersom man kan använda sig av
lokalt förankrad turism i landsbygdsområden - skulle man då inte kunna använda den också som
verktyg i ett storstadsområde?
För, fortsatte hon, i storstäder finns otroligt många resurser i form av människor med
invandrarbakgrund som kanske redan i sina hemländer har varit entreprenörer.
- Vi som har tänkt i de banorna är Mehmet Yamanlar, som har jobbat i 15 år i nordöstra Göteborg
med ungdomar, Nadia Destici, som bor och jobbar i Bergsjön sedan 20 år tillbaka och så jag själv som
har jobbat i Bergsjön sedan 2006.
- Det som vi har sett är att det finns så många människor med många tillgångar som ofta inte
används. I området finns också många människor som lever på bidrag. Så vi tänkte: ”Kan vi använda
oss av lokalt förankrad turism som ett verktyg för den hållbara utvecklingen, det hållbara samhället?”
- Nu kommer vi att starta det första lokalförankrade nätverket för besöksnäring i en storstadsregion.
Vårt mål är att skapa förutsättningar där boende och lokala aktörer tillsammans identifierar resurser
som kan omvandlas till intressanta aktiviteter för besökaren.
Därefter berättade hon om planer på ”Hemma hos bed-and-breakfast”.
- Det är boende som öppnar dörrarna i sitt hem och hyr ut ett rum och sedan har frukost dagen
därpå. Det är inget ovanligt alls om man tittar på andra länder, till exempel Storbritannien.
- Det finns också tankar, fortsatte hon, på att boende och aktörer tillsammans kan skapa olika
aktiviteter som seminarier, workshops och företagsarrangemang.
- Hela tiden med syftet att tillsammans skapa något som kan ge anställningar åt lokalt boende eller
att man blir egenföretagare eller startar sociala kooperativ.
Vill skapa kontakt
Det viktiga, slog hon fast, är att det ska vara besöksnäring på de boendes villkor. Alltså att man när
man bor och är engagerad i ett område så är man med och skapar detta.
- För när man tittar på turistnäringen, som Kristina sa i sitt föredrag, så är ju den vanliga turisten
oftast någon som är en åskådare som tittar. ”Jag kommer och tittar på er och ni blir ett objekt.” Sen
åker jag hem igen.
- Vi vill istället skapa kontakt mellan besökare och boende. Och att den kontakten bestäms av de
boende: vad vill jag visa i mitt område, vad vill jag visa av mig, och hur ska mötena vara?
Därefter berättade Ulla Gawlik vad hon och hennes projektkolleger hittills har åstadkommit.
- Vi lanserade projektet förra hösten. Sedan dess har vi gjort ett litet nätverk av boende som hyr ut
bed and breakfast. I mars år hade vi också ett seminarium i Bergsjön om lokalt förankrad turism för
att se vad det finns för intresse av det. Vi informerade också om vårt projekt.
Inbjudna var lokala aktörer och boende och organisationer som skulle kunna vara intresserade av det
här eller vara intressanta för Tikitut att ha kontakt med.
- Då frågade vi också vilka resurser de såg i östra Göteborg. Alltså vilka aktiviteter skulle vi kunna
erbjuda. Därifrån har vi gått vidare till att bli en grupp lokala aktörer och boende. Vi har skapat ett
första arrangemang, en inre tredagarsresa till de yttre delarna av staden.
Internationell maträtt
Som ett exempel på hur de här aktiviteterna skulle kunna se ut så har den här gruppen av olika
aktörer - familjer, föreningar, privatpersoner och två företag – bjudit in besökare som är med och gör
en internationell maträtt tillsammans med aktören.
Därefter äter man middag tillsammans, berättade hon.
- Vi vill egentligen komma bort från ”vi och dom-tänkandet som går ut på att: ”Ja, här i Sverige gör vi
så här, Och: ”Vi i Somalia gör så här”. Istället vill vi ju skaffa det här ”vi: et” i gruppen.
- Då har vi tänkt att man antingen ska ha olika maträtter från olika länder. Alternativt att man till
exempel lagar potatis på olika sätt, för potatis är mat som finns över hela jorden, som lagas till på
olika sätt och har olika betydelse i olika matkulturer.
Efter att ha sovit hos en lokalboende och fått en frukost så får besökaren en workshop i storytelling
för att sedan gå ut i området i naturen och hitta sin egen historia.
- Senare på kvällen har man ett gemensamt arrangemang där både gästen och den boende träffas
igen och berättar sina historier.
- Tanken är alltså inte att jag som gäst kommer in och lyssnar på din historia utan jag berättar min
egen historia också.
Tikitut har också nätverkat ganska mycket, berättade Ulla Gawlik.
- Jag ska berätta lite om samarbeten som har kommit ut av detta nätverkande. Vi har till exempel ett
samarbete med Västarvet som arbetar med natur- och kulturarvet här i Västsverige.
Ett sådant samarbete handlar om att upprusta vandringsslingorna kring Bergsjön med digital teknik
och göra en så kallad välkomstslinga.
- Personer kan gå den här slingan, ta med sin telefon, ta en bild på något och då kommer det upp en
film som förklarar till exempel allemansrätten, hur sopsorteringen går till, hur många människor som
bor i stadsdelen. Det kan vara många olika saker som slingan kan ge information om.
- Ett annat samarbete var med Familjebostäder som innebar av vi fick tillgång till en lägenhet i
Bergsjön som vi kan hyra ut som om det vore ett vandrarhem, fast det bara är en lägenhet.
Klimatsmart
- Dessutom har vi ett samarbete med Emmaus som stödjer oss. De har sagt: ”Vi kommer att renovera
lägenheten, och vi kommer att inreda den helt och hållet med möbler från oss.”
- Det är exempel på hur man kan inreda en lägenhet på ett till 90 procent klimatsmart sätt och utan
att behöva köpa allting nytt. Ändå kan det bli väldigt fint. Emmaus startade å sin sida ett samarbete
med Tapetgalleriet och fick alla tapeter i lägenheten sponsrade av Tapetgalleriet.
- Det är något med den lokalt förankringen… att man frågar andra om hur vi kan få detta gemensamt,
vilka resurser vi har som vi kan använda för att stödja varandra. Nu har vi ett grönt rum, ett orange
rum och röda rummet. Det var verkligen ingen wow-upplevelse första gången man gick in i
lägenheten, så det är jättekul att det blivit så fint.
Ulla Gawlik ställde därefter frågan: Vad har fungerat bra? Till hur många har vi hyrt ut? Har det
fungerat bra med arrangemang i Bergsjön?
- Andra har lyft fram oss och berättat att vi finns och att det går att boka boende hos oss. Det har
varit väldigt bra med personer som har marknadsfört oss, alltså något som kallas
relationsmarknadsföring, av boende. Och idén har tagits emot väldigt positivt, och det är också det
som har gjort att vi har gått vidare med den.
Hon konstaterade att det ibland känns som en ganska tung utmaning att arbeta ideellt med att dra
igång den här typen av projekt.
- Och när man bygger upp nätverk och så skapas det en massa förväntningar också, av typen; ” jaha,
är det inte fler uthyrningar, är det inte fler som har bott hos er.” Det i sig kan bli väldigt utmanande.
Behöver pengar
- I och med att vi är ideella så behöver vi hela tiden tänka på vad vi behöver satsa på nu. I början gick
vi in för att hitta några som vill hyra ut och att hitta några som ville bo där.
- Sen tänkte vi att om vi vill fortsätta med det här så behöver vi pengar. Så nu har vi satsat på att få
projektpengar i verksamheten. Då blir det lite så här att ”men det är ingen som har bott hos mig på
ett bra tag, vad har hänt?” Det är det som är utmaningen, plus marknadsföring. Vi saknar en person
som är väldigt bra på marknadsföring, helt enkelt.
- Vi har gjort en kortare version av vår resa som vi använder som marknadsföring. Just nu är den
gratis att boka första adventshelgen.
- Genom relationsmarknadsföring så hoppas vi att Tikitut community-based tourism, de lokala
aktörerna och Göteborgs Stad blir ett flaggskepp för erbjudna resmål där resenärens pengar ger ett
mervärde för både besökaren och gästen. Och där man får närkontakt med Göteborg och får inblick i
nya kulturella sammanhang. Det är viktigt att det hela tiden är med in tankarna att det är från båda
hållen. Det ska vara självklart för arrangörer av event, konferenser och konserter att hänvisa till
Tikitut community-based tourism för att vi helt enkelt är bra.