Attityder till våld C-uppsats 2014 Halm
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete 2014 Attityder till våld En studie om attityd- och kunskapsförändringar hos niondeklassare i Falkenbergs kommun 2014-01-17 Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka om Akta Huvudet Väst, efter två projektdagar, bidrar till att ändra niondeklassares attityd till våld samt öka deras kunskap om vilka konsekvenser våldet medför. Projektet har som mål att minska gatuvåldet i Falkenberg genom att informera ungdomar om våldets konsekvenser. Tanken är att niondeklassarna efter projektdagarna har ändrat sin inställning till våld och att de har fått en ökad kunskap om våld. Denna studie belyser även vikten av niondeklassarnas egen självskattade förändring. Vi har, genom en kvantitativ metod, fördelat tre olika enkäter till mer än 250 studenter för att studera hur deras kunskap om våld och deras inställning till våld var innan projektdagarna och hur det har förändrats efter. Av det sammanställda resultatet framgår det att om Akta Huvudet Väst, och liknande projekt, vill upprätthålla och bidra till en positiv förändring i samhället, krävs det kontinuitet. Attityden hos en individ är svår att ändra, speciellt efter två dagar, men av resultatet kan vi utläsa en viss attitydförändring samt se att niondeklassarnas kunskap om våld har förbättrats. Nyckelord: utbildningssociologi, Akta Huvudet Väst, våld, kunskap, attityd. Förord Vi som under höstterminen 2013 genomfört denna studie heter Ljargesa Ademi, Linnea Ahmliden, Jennifer Arvidsson, Nicole Asp, Jane Bertilsson, Sofia Bojfelt, Caroline Borg, Jennie Christensen, Majmuna Dahir Hassan, Mergime Ferati, Avin Hussein, Monica Karlsson, Cecilia Lindén, Natalie Lindeborg, Ankica Maros, Hala Muhammed, Sandra Obeidat, och läser tredje terminen på programmet Sociologi och socialt utvecklingsarbete på Högskolan i Halmstad. Vi har under höstterminen 2013 utfört enkätutdelningar i tre olika omgångar, vilka alla i gruppen varit delaktiga i. Det skriftliga arbetet delades upp i smågrupper, som alla jobbat med olika delar av rapporten och redaktörsgruppen har stått för det slutgiltiga färdigställandet. Ett stort tack vi vill rikta till er niondeklassare som deltagit i enkäten, utan er medverkan hade vår studie inte varit möjlig. Tack även till er lärare som öppnat dörrar för oss och ställt upp med tid och organisering av klasserna vid enkätutdelning. Vi vill även tacka föreläsningsteamet från Akta Huvudet Väst för att ni anförtrott oss denna uppgift. Arbetet med studien har varit roligt och givande precis lika ofta som det varit frustrerande och svårt. Ett tack också till våra grupphandledare Hans Bengtsson och Jette Trolle- Schultz Jensen för ert tålamod och kloka ord. INNEHÅLL 1. Inledning ...........................................................................................................................................................................4 1.1. Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................................5 2. Tidigare kunskaper och erfarenheter ...................................................................................................................6 2.1. Attityder till våld ...................................................................................................................................................6 2.2. Statistik om brott och våld bland ungdomar .............................................................................................7 2.3. Våldsförebyggande arbete ................................................................................................................................8 3. Teori....................................................................................................................................................................................9 3.1. Var kommer attityder ifrån? ...........................................................................................................................9 3.2. Identitetsutveckling .............................................................................................................................................9 3.3. Hur påverkas attityder? ................................................................................................................................. 10 3.4. Går det att förändra attityder? .................................................................................................................... 10 4. Metod............................................................................................................................................................................... 12 4.1. Fallstudie som metodansats .......................................................................................................................... 12 4.2. Generaliserbarhet och avgränsning ........................................................................................................... 12 4.3. För- och nackdelar med fallstudie .............................................................................................................. 12 4.4. Reliabilitet och validitet .................................................................................................................................. 13 4.5. Population och urval ........................................................................................................................................ 13 4.6. Utformning av enkätfrågorna och bortfall .............................................................................................. 14 4.7. Intervjumetod ..................................................................................................................................................... 15 4.8 Intervju.................................................................................................................................................................... 15 5. Resultat ........................................................................................................................................................................... 16 5.1. Attityd till våld .................................................................................................................................................... 16 5.2. Kunskap om våld ................................................................................................................................................ 19 5.3. Den självskattade förändringen................................................................................................................... 23 6. Analys och diskussion .............................................................................................................................................. 25 6.1. Kunskap ................................................................................................................................................................. 25 6.2. Attityd ..................................................................................................................................................................... 26 6.3. Deras egen självskattning............................................................................................................................... 27 7. Diskussion ..................................................................................................................................................................... 27 7.1. Metodansats ......................................................................................................................................................... 27 7.2. Deltagande av projektdagar .......................................................................................................................... 27 7.3. Enkätutdelning.................................................................................................................................................... 28 7.4. Intervju.................................................................................................................................................................. 28 Bilaga 1: Enkät 1 Bilaga 2: Enkät 2 Bilaga 3: Enkät 3 1. INLEDNING I boken Vår tids psykologi (Ekehammar, 2005) definieras begreppet attityd som ”en kognitiv representation som summerar våra värderingar av ett objekt uttryckt som något negativt eller positivt”. Ett attitydobjekt kan vara ens jag (den så kallade självkänslan), andra människor, saker, händelser och situationer. Människor kan ha attityder om allting, från bomullspinnar till astronauter. Lennart Sjöberg, tidigare professor i psykologi vid Lund, Uppsala samt Göteborgs universitet skriver bland annat följande om begreppet attityd; ”Många attityder lär vi oss tidigt i livet – först av föräldrarna (främst modern) och sedan av kamratgänget. De är stabila och motståndskraftiga. De fyller viktiga funktioner för vår självuppfattning, våra relationer till vänner och familj och vår förmåga att förstå världen som omger oss. Senare i livet skaffar vi nya attityder på grund av att omvärlden förändras” L, Sjöberg 2009 Vilken attityd vi har till våld påverkar de val vi gör och de handlingar vi utför i ett avgörande ögonblick. Rapporten Unga och våld- en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter publicerad av Ungdomsstyrelsen (2013) visar en tydlig bild av våldets förekomst bland ungdomar, speciellt bland tonårskillar och unga män där attityden till våld tycks mer tillåtande bland killar än bland tjejer. Våldets förekomst i samhället idag har stora fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser. I Falkenbergs kommun drivs idag ett projekt vars målsättning är att påverka ungdomars attityder till och förståelse av våld och dess konsekvenser. Det lokala projektet Akta Huvudet Väst, fortsättningsvis kallat AHV i rapporten, har föregåtts av ett större rikstäckande projekt vid namn Akta Huvudet som lades ner i början av 2013. Huvudman till det Falkenbergsbaserade projektet som pågått sedan mars 2013 är Räddningstjänsten Väst och projektet har startats upp med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden (www.aktahuvudet.se). Tanken bakom den nya uppstarten i mindre skala var ”gör om och gör rätt” berättar Henrik Svensson, en av föreläsarna som varit med sedan projektet fanns på rikstäckande nivå. Initiativtagarna till det Falkenbergsbaserade projektet är förutom Henrik Svensson, Gleb Shestakov och Alexandra Karlsson, tre eldsjälar som under två temadagar föreläser och diskuterar kring gatuvåld och dess konsekvenser tillsammans med alla elever som vill, kan och går i nionde klass runt om i hela Falkenbergs kommun. Projektetdagarna är 4 planerade utifrån ett upplevelsebaserat lärande som syftar till att beröra och ruska om. I en intervju med Henrik om tankarna bakom projektet beskriver han vad de vill att ungdomarna tar med sig efter projektdagarna. ”De ska tänka efter men de ska också ha roligt. Och sedan framförallt ska de skaffa sig kunskaper. De ska få känna att de har lärt sig något. Det är väl ungefär det man vill att de ska ta med sig” (Henrik Svensson 2013) 1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR På uppdrag av initiativtagarna till projektet har vi blivit ombedda att undersöka om det går att se vilka effekter de projektdagar som genomförs har på eleverna. Vi har utarbetat ett syfte med rapporten som är överkomligt att arbeta med under den tid vi har till förfogande. Det primära syftet bakom denna rapport har varit att mäta om det bland de deltagande niondeklassarna i Falkenbergs kommun sker en attityd- och/eller kunskapsförändring kring våld och dess konsekvenser efter att de deltagit i projektdagarna med AHV. Resultatet i denna rapport kan komma att användas i vidare diskussioner kring projektets framtid mellan projektägarna och kommunala politiker i hela Hallands län. Vilka attityder till och kunskaper om våld har deltagarna före och efter de två projektdagarna med “Akta Huvudet Väst”. Upplever projektdeltagarna själva att deras inställning till våld har förändrats efter dagarna och i så fall hur? 5 2. TIDIGARE KUNSKAPER OCH ERFARENHETER I detta kapitel tar vi upp tidigare forskning inom ämnet ungdomar och våld. De som har gjort de mest omfattande undersökningarna är Ungdomsstyrelsen och Brottsförebyggande Rådet. Vi har delat upp kapitlet i tre delar där vi tar upp attityder, statistik och förbyggande arbete. 2.1. ATTITYDER TILL VÅLD Forskning om attityder, normer och värderingar har pågått sedan 1920-talet från ett individuellt till ett samhälleligt strukturellt perspektiv. Ungdomsstyrelsen gjorde (2003) en undersökning om ungas attityder till våld som ledde till rapporten De kallar oss unga där de menar att den ledande förklaringen till var människan får sina värderingar ifrån är redan från det nyfödda barnet. Under barndomen uppfostras barnet till en kulturell och social varelse och det är under barn och ungdomstiden som grundläggande värderingar formas och denna förställning har fått mycket starkt stöd både i teoretisk och också empirisk forskning. Det som också är ett centralt antagande i forskningen är att ungdomstiden är av stor betydelse för hur vuxenlivets värderingar struktureras. Attityder och värderingar utvecklas i relationen till andra, i ett sammanhang. Viktigast av alla kontexter är familjen vilka varierar starkt mellan olika kulturer där uppfostringsmiljöerna skiljer sig åt. Ungdomsstyrelsen sammanställde nyligen på uppdrag av regeringen rapporten Unga och våld- en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter (2013). Undersökningen tittar på pojkars och unga mäns attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld. I ungdomsstyrelsens enkät ställdes frågor om attityd till våld till ungdomar i åldern 16-25 år och det visade sig att det finns en markant skillnad mellan killar och tjejers attityd till våld. Ungdomsstyrelsen tolkade resultatet från sina enkäter till att det finns olika förväntningar på hur en kille respektive tjej ska vara. Killar har en mer accepterande inställning till våld jämfört med tjejer och förklaringen till detta tror ungdomsstyrelsen är på grund av grupptrycket om mansnormen och den mansstereotypitiseringen som präglar samhället. Attityder, skolsituation och fritidsvanor med mera tas även upp i de riksrepresentativa enkätundersökningar gjorda mellan 1995-2011 av (Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 2013) som mynnade ut i rapporten Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultatet visade att de ungdomar som begår brott ofta har en utåtriktad livsstil med stort kompisumgänge där de flesta individerna i umgänget är/har varit involverade i någon form av brottshandling. Alkohol och skolk ingår ofta i bilden. Relationen till föräldrarna är också ofta mindre bra. Individer i 6 denna grupp har ofta en betydligt mer godkännande attityd till brott än bland andra ungdomar. Sammantaget talar resultaten för att det skett vissa förändringar som kan antas ha bidragit till att brottsligheten totalt sett har minskat över tid bland ungdomar i denna åldersgrupp. Det är svårt att urskilja vilka faktorer som påverkat brottslighetsutvecklingen, det kan vara attityder, kompisar, fritidsvanor, föräldrar och skolsituationen som förändrats och påverkat minskningen. 2.2. STATISTIK OM BROTT OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR I rapporten Brott bland ungdomar i årskurs nio publicerad av (BRÅ, 2013) redovisas resultatet från riksrepresentativa enkätundersökningar gjorda mellan 1995-2011, vilka undersöker förekomsten av brott bland ungdomar i årskurs nio. I undersökningens enkäter delades brottshandlingar upp i fyra kategorier som är; stöldrelaterade handlingar, skadegörelse, våld mot person samt narkotika. Det genomgående resultatet av enkäterna visade att pojkar begår fler brott än flickor men skillnaden är inte markant, dock blir skillnaden desto mer markant ju allvarligare eller ovanligare handlingar det rör sig om. Resultat visade att: 48 procent av pojkarna hade begått någon stöldrelaterad handling jämfört med 43 procent av flickorna. 30 procent av pojkarna hade begått någon form av skadegörelse jämfört med 21 procent av flickorna. 9 procent av pojkarna hade begått någon handling som innebär våld mot person jämfört med 3 procent av flickorna. 8 procent av pojkarna hade någon gång använt eller sålt narkotika jämfört med 6 procent av flickorna. Rapporten visar utifrån de olika årens undersökningar att brottsligheten minskat bland ungdomar i nian från 1995- 2011 på riksnivå, dock skiljer det sig i utvecklingen på lokalnivå. De brottskategorier som minskat genom undersökningsåren är stöldrelaterade handlingar, skadegörelse och våld mot person. Den kategorin som har legat kontinuerlig är narkotikabrott. I Unga och våld- en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter en rapport publicerad av (Ungdomsstyrelsen, 2013) beskrivs och analyseras killars utsatthet för och användande av våld. Undersökningen bygger på tidigare kunskapsunderlag som mäter attityder och omfattningen av våld bland unga, statistiken kommer mestadels från BRÅ. Statistiken visar att det är mest killar och unga män som begår våldsbrott och sexualbrott men ungdomsstyrelsen vill poängtera att de flesta killar i den åldersgruppen ändå är en minoritet i våldstatistiken. Ungas utsatthet för våld var 2011 två till tre gånger så hög jämfört med i gruppen 35–44 år och tre till fyra gånger så hög jämfört med i gruppen 45–64 år. Statistiken visar tydligt att våldsbrotten minskar med ökad ålder, varför har inte kunnat klarläggas men generellt hänvisar man till ökad mognad och samhällsanpassning. 7 2.3. VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE Låt 101 blommor blomma en rapport från Ungdomsstyrelsen (2012) beskriver det våldsförebyggande arbete som bedrivs i Sverige. Sammanlagt har 198 projekt fått bidrag av Arvsfonden, brottsförebyggande rådet, länsstyrelserna, socialstyrelsen och ungdomsstyrelsen men det är endast 101 av dessa projekt som uppfyllt kriterierna, där av namnet låt 101 blommor blomma. Projekten inriktar sig på att förebygga hedersrelaterat våld, våld i nära relationer, gatuvåld, mobbning, kränkningar och trakasserier. Ett flertal av projekten inriktar sig på ungdomar i högstadiet och gymnasiet, de inriktar sig på unga i allmänhet. Problematiken med att genomföra sådana projekt är att det först och främst är svårt att ta sig in i skolan, när de väl tagit sig in så blir det ofta svårt att genomföra undervisningen så som projektet önskar. Projekten genomförs ofta som en punktinsats, en informationshändelse som är fysiskt och tidsmässigt begränsad och genomförs på grundval av en enda budget. Forskningen vill påpeka att det vore effektivare att genomföra terminslånga projekt eller insatser som blir återkommande. Ungdomsstyrelsen pekar på att trots att det finns omfattande statistiska underlag om ungas utsatthet för våld så finns det ändå ett stort mörkertal. För att undersöka och bidra med kunskap kring hur våldsförebyggande arbete riktat till ungdomar kan bedrivas, och hur detta arbete specifikt går till inom en ideell organisation har en enhet inom Forskning och utveckling inom välfärdsområdet (FoU Väst, 2013) skrivit rapporten På tal om jämställdhet - En utvärdering av KFUM Göteborgs vålds förebyggande arbete med ungdomar – Modiga Tjejer, Modiga Killar och ADAM. KFUM Göteborg har tre socialt inriktade verksamheter som ligger till grund för utvärderingen, verksamheterna heter ADAM, Modiga Tjejer och Modiga Killar. Modiga tjejer är den verksamhet som fungerat bäst och anledningen till detta tror utvärderarna är för att modiga tjejer har varit verksamma längst. Verksamheterna Adam och Modiga killar har fungerat bra vid vissa tillfällen och då särskilt när det har funnits kontinuerliga deltagare, utvärderarna märkte då att det skedde en attitydförändring hos deltagarna. Om verksamheterna med ungdomarna ska ge beständiga resultat påpekar utvärderarna att det behövs en övergripande kontinuitet och det är kontinuitet som både Adam och Modiga killar saknar i många avseenden. Utvärderarna menar också, för att liknande verksamhet som de tre ovanstående ska kunna fungera så bra som möjligt så ligger utmaningen i att säkra en finansiering. Det som kan vara en riskfaktor med att hela tiden behöva söka nya externa projektmedel är att det lätt kan uppstå en ryckighet då projektet måste stanna upp i väntan på nästa finansiering, därför är en kontinuerlig finansiering en förutsättning för att ett projekt eller verksamhet ska fungera väl. 8 3. TEORI Ser man till tidigare forskning är det många olika faktorer som har betydelse för ungdomars attityder till våld. Vi har funnit att attityder till våld framförallt handlar om social inlärning och att ungdomars attityder och/eller ungdomars utövande av våld måste ses i ett större perspektiv där flera olika kringligande faktorer påverkar ungdomars liv. 3.1. VAR KOMMER ATTITYDER IFRÅN? En framgångsrik teori bland forskning om attityder och värderingar är teorin om människans identitetsutveckling som omfattar människans hela liv och startar redan från det nyfödda barnet. Sociologen Pierre Bourdieu myntade det framgångsrika begreppet habitus, individens habitus styr vårt sätt att agera och vårt sätt att värdera, vi ser på världen med olika ögon eftersom vårt habitus har format vad vi tycker och tänker om saker och ting. Habitus formas och skapas utifrån individens ekonomiska, kulturella och sociala kapital, det vill säga att individer får olika habitus utifrån dennes sociala och ekonomiska resurser. Habitus formas vid tidig ålder och är ständigt i förändring genom hela livet (Ritzer, 2009). 3.2. IDENTITETSUTVECKLING I avhandlingen Dygd idag (Hvarfner, 1988) studeras bland annat Erik H Eriksons teori om att mogna som människa. Ericsson en av pionjärerna inom identitetforskningen, hävdar att människor går igenom olika faser i livet i en förutbestämd ordning som är gemensamt för alla. Individen måste vara redo för nästa fas för att kunna genomföra nästkommande fasen på ett förmånligt sätt och detta sker genom ett samspel mellan sociala, kulturella och biologiska inflytelser. Det som är en utmaning i individens identitetsutveckling är att den är konfliktfylld, människan måste ta sig igenom olika sorters kriser och konflikter för att individens mognad ska kunna utvecklas normalt. Fasövergången kan ske med en positiv eller med en negativ attityd och för att individens karaktär ska kunna präglas av en god moral och sunda värderingar så krävs det en positiv attityd med ett lyckligt lösande av konflikten. Faserna är uppdelade i åtta olika faser från spädbarn till ålderdom då Ericsson menar att människan utvecklas genom hela livet. De första faserna handlar om barnåren och präglas av bettendemönster. Dessa faser har betydelse för och lägger grunden för hur individen kommer att handla och hur individens psykiska hälsa kommer att utvecklas senare i livet. Den femte fasen är ungdomsperioden/puberteten där många faktorer samverkar till att göra just detta stadium till en avgörande tid. I denna fas genomgår individen dramatiska förändringar både fysiskt och psykiskt då denna ska gå från ung till vuxen. Det är väldigt viktigt att individen 9 klarar av de tidigare stadierna under lyckosamma och konfliktlösande förhållanden så att individen känner inre sammanhang och identitet. Om individen har genomgått de tidigare stadierna under goda förutsättningar så har individen bra chanser att kunna klara av tonårstidens olika krav. En identitetskris kan uppstå om individen däremot inte har utvecklat en grundläggande trygg och säker identitet under de tidigare stadierna. Hamnar individen i en identitetskris finns det en stor risk att individen kommer att skapa attityder och värderingar som kan ge utslag i våldsamma situationer. 3.3. HUR PÅVERKAS ATTITYDER? Begreppet ungdomskultur kan definieras som former av materiella och sociala uttryck i ungdomsgruppen, de värden, de sociala mönster och de institutioner som gruppen utvecklar (Sernhede, 1984). Vi vill alla tillhöra en grupp där vi kan känna närhet och samhörighet, det är naturligt, människan är ett gruppdjur. Individen rör sig i olika rum och gruppkonstellationer vilka skapar sin egen gruppkultur och delvis formar individernas habitus. Social påverkan handlar om de processer i vilka individens attityd eller beteenden påverkas av närvaron av andra människor, medvetet eller omedvetet. Ungdomar precis som vuxna påverkas och anpassar sig efter gruppens normer och värderingar, det kan vara svårt att avvika och inte påverkas av gruppen i de fall ett grupptryck uppstår (Ekehammar, 2005). Ungdomars stil och livsstil idag påverkas i stor grad av massmedia, medierna tillhandahåller stilar, tankemönster och olika identiteter som kan utprövas, användas och överges, media har blivit en betydande inspirationskälla för identitetsprocessen (Holmberg 1994). I boken Ungdomsgrupper i teori och praktik (Lalander & Johansson, 2007) lyfts det fram hur påverkade unga män blir av filmer. De skapar sig en medial identitet genom att ta efter filmfigurers handlingar, genom dessa anammade handlingar så dramatiserar de sina egna identiteter vilket gör att de känner sig mer levande och äkta. På samma sätt kan man se hur tjejer påverkas av den bild media förmedlar när det kommer till hur vi skall se ut. 3.4. GÅR DET ATT FÖRÄNDRA ATTITYDER? Att det går att ändra människors attityder är ett faktum men det problematiska är hur man går till väga. Det finns vissa grundstenar för att uppnå hög trovärdighet vad gäller attitydförändringar genom kunskapsöverföring. De som förmedlar kunskap får en större effekt av budskapet om de besitter kunskap och/eller makt. Kommunikatörens verbala och sociala skicklighet är betydelsefull, människor som talar snabbt upplevs som mer övertygande än de som talar långsamt. En av de viktigaste grundstenarna för att uppnå en effekt av själva 10 budskapet är upprepning för då ökar sannolikheten till en attitydförändring. Bakom detta ligger exponeringseffekten vilket innebär att man tycker bättre om saker som man exponeras för flera gånger, människor har en tendens att uppleva ett budskap som upprepas som mer trovärdigt. Om kommunikatören vill förmedla ett ångestskapande budskap är det av betydelse att man exempelvis visar bilder på trafikoffer när man vill förändra människors attityder till fortkörning. Slutligen har det en stor betydelse hur man förmedlar sitt budskap, antingen genom att se, att lyssna eller att läsa. Ibland så kan till exempel ett komplicerat budskap förmedlas bäst genom att människor får läsa sig till kunskapen och om budskapet är mer enkelt så är kanske visuell presentation i allmänhet mest effektiv. Några andra viktiga variabler när det gäller hur stor påverkan buskapet får för mottagaren är hur pass stark den redan etablerade attityden är. Om mottagaren redan har starka attityder i frågan är dessa i regel svåra att påverka, det är därför lättare att påverka barn än vuxna (Ekehammar, 2005). I ungdomsstyrelsens rapport De kallar oss unga från (2003) framgår det att det finns ett stort intresse i forskningen om attityder, att se hur ungas attityder påverkar deras handlingar i ett senare skede. Värderingar och attityder stämmer inte alltid överens med individens handlingar, de är alltså inte direkt kausala. Med en tredelad modell kan värderingar och attityders verkan på handling förtydligas. Modellen bygger på tre faktorer: kognitiv, affektiv och handlingsinriktad. Kognitiv betyder att vi har föreställningar och kunskaper om saker och ting som kan vara mer eller mindre sanna. Vi kan t.ex. ha en föreställning om att ett slag mot huvudet inte är så farligt, vilket det egentligen är. Affektiv handlar om de känslor och åsikter vi har inför handling/objekt. Vi kan t.ex. ha åsikter om våld, vilka bottnar i våra tidigare erfarenheter som gör att vi utvecklar känslor och åsikter inför handlingen eller objektet. Handlingsinriktad beskriver benägenheten att handla och göra något i förhållande till objektet utifrån vårt kognitiva och affektiva förhållande. Det handlar om hur vi faktiskt handlar utifrån värderingar, attityder, känslor, åsikter och erfarenheter. Om attitydobjektet är att använda våld i en situation så bestämmer kunskapen och känslorna om individen kommer att handla eller inte handla. När man mäter attityder och värderingar försöker man mäta kunskaper, affektion och erfarenheter av tidigare handling, det är först då det går att säga något om attityders och värderingars intentionalitet. En rådande beteendevetenskaplig hypotes är att det inte kan finnas en alltför stor åtskillnad mellan kunskap, värderingar och handlingar dvs. att individen inte i längden kan besitta kunskaper som strider mot individens attityder. Individens attityder kommer förr eller senare förändras i takt med den ökade kunskapen. 11 4. METOD I metodkapitlet presenteras vad en fallstudie är för något samt varför vi valt det som vår ansats. Kapitlet beskriver vad som är viktigt att tänka på vid användande av en fallstudie. Vidare presenteras enkätutformning och intervju. 4.1. FALLSTUDIE SOM METODANSATS Med en fallstudie som metodansats ges vi unika möjligheter att samla in mycket datamaterial som kan generera ny kunskap i frågor om den sociala verkligheten. Fall som undersöks kan vara, eller knytas an till, enskilda individer, en grupp, ett lokalsamhälle, en händelse eller en organisation. De fall som studeras kan vara allt ifrån brottslighet, vård, omsorg eller ungdomskultur. Att man studerar en grupp eller en organisation betyder inte att analysen begränsas till bara den nivån, utan fallet används ofta för att uppmärksamma och illustrera bredare strukturer och processer (Jacobsson & Meeuwisse, 2008). 4.2. GENERALISERBARHET OCH AVGRÄNSNING Komplicerade sociala situationer kan via fallstudiens tillvägagångssätt göras hanterbara. Dock kan kritik förekomma som rör hur rimligt det är att kunna generalisera utifrån ett enda fall. Alla forskare som använder sig av fallstudiens tillvägagångssätt bör alltså ha argument som styrker generaliserbarheten (Denscombe, 2009). I vårt fall anser vi att antalet respondenter gör en generalisering försvarbar samt att respondenterna är väl representativa då underlaget utgörs av hela årskurser och på fem olika skolor. Vid användning av fallstudier krävs det att fallet har gränser som är tillräckligt tydliga för att forskaren ska kunna urskilja vad som ingår i fallet och vad som rör sig utanför. (Denscombe, 2009). Gränser som dessa i vår studie sattes till stor del i utformningen av enkäterna, vi arbetade med att bibehålla syftet med undersökningen. Enkäternas frågor och svar arbetades noggrant igenom för att öka validiteten, alltså att vi mätte vad vi skulle mäta. Vidare diskuterade gruppen tillsammans med handledare och projektledare vad som skulle finnas med i utvärderingen, vad som ansågs vara relevant och inte. 4.3. FÖR- OCH NACKDELAR MED FALLSTUDIE Genom att man inriktar sig på ett eller ett fåtal fall ger fallstudien forskaren möjlighet att fokusera på det komplexa i situationerna. Forskaren kan hantera sociala processer och förhållanden på ett sätt som inte är möjligt vid till exempel surveyundersökningar. Genom analysen får man sedan en bättre helhetssyn vilket är en positiv egenskap hos fallstudien som 12 metodansats (Denscombe, 2009). Detta har hjälpt oss att se mönster i respondenternas syn på våld och resonemang i våldssituationer. En nackdel med fallstudier, förutom generaliserbarheten som nämnts tidigare, är svårigheter att komma åt fallstudiens miljöer, till exempel att få kontakt med respondenter och få deras tillit, eller tillgång till dokument. Problematiken rörande tillträde har vi varit skonade från då våra projektledare genom sina utbildningsdagar indirekt har gett oss tillträde till respondenterna. Genom AHV:s inblandning i skolorna har inte heller de etiska frågorna varit några problem för oss. Detta har bidragit till att vår process har gått relativt fort och problemfritt. 4.4. RELIABILITET OCH VALIDITET Reliabilitet innebär bland annat att det ska finnas en likhet mellan frågorna som ska mäta samma sak. Vidare är precisionen viktig – om en enkät är enkelt utformad med lätta svarsalternativ bidrar det till att fler tolkar frågorna på samma sätt, vilket ger en högre reliabilitet. Om frågorna i enkätformuläret kan missuppfattas blir inte bara reliabiliteten låg utan även validiteten. Då mäter man inte helt utan bara delvis det man avser. Man kan också med tillförlitlighet mäta något annat än det man avser att mäta, då blir reliabiliteten hög men validiteten låg (Trost, 2012). Genom att producera en väl genomarbetade enkät med relevanta frågor anser vi att respondenterna har getts möjlighet att återge sina egna ståndpunkter, och att vi därigenom har kunnat dra riktiga slutsatser utefter vårt syfte med undersökningen. 4.5. POPULATION OCH URVAL Vi valde att genom enkäter genomföra en totalundersökning bland de niondeklassare på de skolor som skulle medverka eller redan medverkat i projektet. De skolor som ingick i undersökningen var Vesterhavsskolan, Skogstorpsskolan, Tullbroskolan, Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola. Populationen avgränsas därmed till de skolor med niondeklassare i Falkenbergs kommun som tagit del av projektet. De tre enkäterna som ingår i vår undersökning består av Enkät 1 som vi delade ut första dagen av projektet. Med hjälp av denna enkät ville vi fånga in hur deltagarnas attityd till våld såg ut innan de fått den information och kunskap som projektledarna strävar efter att ge. Enkät 2 delade vi ut till eleverna cirka en till två veckor efter projektdagarna för att mäta om en attityd och kunskapsförändring skett. Med hjälp av dessa två enkäter har en jämförelse kunnat göras. Vi använde oss även av en tredje enkät, Enkät 3 som delades ut till de klasser som redan deltagit i projektet innan vi inledde vår studie. Det gick allt ifrån 3 veckor till 2,5 månader från det att AHV var och föreläste tills det att vi delade ut Enkät 3. 13 4.6. UTFORMNING AV ENKÄTFRÅGORNA OCH BORTFALL Vi valde en enkätutdelning som metod för att få svar på våra frågor. Det är viktigt att frågorna är lämpade för målgruppen som enkäten riktar sig till, vilket i vårt fall handlade om elever i årskurs nio. Därför valde vi ett anpassat språkbruk till respondenternas ålder. Alla tre enkäterna började med en bakgrundsfråga som handlade om vilket kön eleverna har. På enkäterna fanns redan uppgift om skola vilket kunde utgöra en bakgrundsvariabel. Trots att vi hade tydliga gränser för vilka respondenter som ingick i vårt fall och att vi utformade våra enkäter för att vi skulle kunna mäta det vi ämnade mäta visar resultatet att frågorna och- eller svaren i enkäterna varit svåra att förstå. Detta bidrog till att vårt resultat inte blev så givande som vi hade hoppats på. Det som var till nackdel var att en del av respondenterna kryssade i flera olika allternativ av de givna svarsalternativen. Detta ledde till ett internt bortfall då vi inte kunde avgöra vilket svarsallterntiv som var det riktiga. Det interna bortfallet av de som kryssade i olika svarsallternativ löste vi genom att göra de olika svarsallternativen till ja/nej-frågor. En del av respondenterna valde också att skriva dit ett eget svarsallternativ på de slutna frågorna för att påvisa att det fanns ett undantag i frågan/svaret. Om de egenskrivna svarsalltenativet passade in på något av de givna svarsallternativen så valde vi något av de givna svarsalternativen som passade bäst. I annant fall blev det bortfall. Vissa respondenter valde även att att sätta kryss mellan olika svarsaltenativ och i de fallen blev det bortfall. E1 delades ut till de klasser som inte ännu deltagit i projektet, alltså fick tyvärr inte alla respondenter chansen att besvara denna enkät. E1 var till för att vi skulle kunna mäta deras kunskap och attityd innan projektet. Här fick respondenterna framföra sina attityder och åsikter till våld grundat på sina egna tankar och erfarenheter om ämnet. Detta anser vi oss ha lyft fram med hjälp av de frågor de fick besvara. E2 var en uppföljning till E1 där vi ville se om det skett någon attityd – eller kunskapsförändring efter att de deltagit i projektet. Här menar vi att den attitydförändring vi sett inte med all säkerhet är en bestående förändring utan en mer temporär. E3 riktades till de klasser som redan varit delaktiga i projektet innan vi började vår studie. De hade med olika tidsintervall från att ha deltagit i projektet haft tid att reflektera över sina tankar om vad de lärt sig under projektdagarna. Detta gav oss även en indikation på hur bestående deras eventuella attityd- och kunskapsförändring såg ut. Fördelarna med enkäter är att de är lättare att arrangera än intervjuer. Då urvalsgruppen var given skulle vi bara dela ut enkäterna till eleverna före och efter projektdagarna. En annan 14 fördel är att alla respondenter får exakt samma frågor och att det redan finns svar som till stor del är förkodade (Denscombe,2009). 4.7. INTERVJUMETOD Som en del av vårt ”fall” ville vi även undersöka hur projektledarna upplever projektet och elevernas mottagande av det, därför valde vi att intervjua en av projektledarna, Henrik Svensson. Syftet var att fånga hans tankar och åsikter om projektets struktur och dess nytta, och en intervjuguide utformades för att fånga in detta. Intervjuguiden utformades som en semistrukturerad intervju med huvudsakligen öppna frågor som handlade om hur projektledarna upplevde projektets nytta för ungdomarna som deltog i projektdagarna. De öppna frågorna ger informanten utrymme att svara mer fritt samtidigt som vi som intervjuare ges tillfälle att ställa spontana frågor som i sammanhanget känns viktiga (Jacobsen, 1993). Fördelen med intervjuer ligger i den detaljerade data och det informationsdjup som intervjun ger. Det krävs i regel relativt lite utrustning för att kunna genomföra intervjun, informanten har möjlighet att utveckla sina idéer samt lyfta fram de centrala faktorerna, och man får en hög svarsfrekvens samt en hög validitet (Descombe, 2009). Vår intervjuperson gav sitt godkännande till att vi under intervjun använde oss av ljudupptagning samtidigt som vi förde fältanteckningar för att fånga respondentens reaktion och känslouttryck runt specifika frågor. 4.8 INTERVJU Henrik Svensson är en av projektledarna och en nyckelperson bakom projektet och besitter både erfarenhet och kunskap om våld samt hur attityden till våld kan och bör förändras bland dagens ungdomar. Genom vår intervju med Henrik ville vi lyfta fram hans syn på projektets betydelse och dess inverkan på eleverna, vidare ville vi även se om Henrik ansåg att elevernas attityd och kunskap kring våld förändrades. Henrik har stor erfarenhet och kunskap om våld och menar attityden till våld kan och bör förändras bland dagens ungdomar. I intervjun framkom hur viktigt projektledarna anser att deras projekt är då de menar att de verkligen gör skillnad genom att sprida sin kunskap. Dels genom att ge eleverna konstruktiv fakta om våld och de konsekvenser som våld medför, dels genom att uppmärksamma eleverna på att de måste ta ansvar över sina handlingar. I intervjun framgick att beroende på vad eleverna har med sig i form av tidigare kunskap eller erfarenheter till våld speglar hur de påverkas eller berörs av projektdagarna. Dessutom lyfter samtalsledarna fram vikten av att ha en egen åsikt samt rätten till att ändra åsikt. Detta menar de kan ske då en attitydförändring påbörjas på grund av att eleverna får en ökad kunskap. 15 5. RESULTAT I detta kapitel presenteras det empiriska material som samlats in genom enkätutdelning, samt delar av den intervju som gjorts med en av nyckelpersonerna i projektet AHV. För att undersöka om attityd- och kunskapsförändring skett bland eleverna delades tre olika enkäter ut, vilka i texten kommer presenteras som Enkät 1 vilken besvarades av 71 respondenter, Enkät 2 som besvarades av 64 respondenter, samt Enkät 3 som besvarades av 197 respondenter. Enkäterna kommer i den löpande texten att kallas E1, E2 och E3. Våra frågeställningar är styrande i det val av empiriskt material som presenteras och kommer redovisas för i tre olika delar; Attityd till våld, Kunskap om våld och Den självskattade förändringen. Genom resultatet från våra enkäter har vi kunnat konstatera att killar jämfört med tjejer generellt sett har en mer tillåtande attityd till våld. Detta gäller alla frågor oavsett om de handlar om attitydförändring, kunskapsförändring eller självskattad förändring. Om det önskas ta del av fullständiga enkätsvar eller transkriberingen av intervjun så finns den att hämtas hos Jane Bertilsson, janeb@telia.com eller Cecilia Lindén, killabacken@gmail.com. 5.1. ATTITYD TILL VÅLD Under projektdagarna med AHV görs övningar i vilka eleverna ställs inför olika dilemman. Eleverna får reflektera över hur de skulle reagera och vad de skulle göra i till exempel en våldsam situation, skulle de kanske ingripa genom att själva utöva våld eller skulle de ringa polisen eller finns det de som inte skulle göra någonting, de ställs inför ett så kallat vägval. Henrik förklarar i intervjun att dessa övningar är viktiga just av den anledningen att det tvingar eleverna att reflektera, han säger; ”De här valen har de någonstans men de vet inte alltid hur. Många känner att det är lite spännande att veta hur kompisarna gör, hur skulle de göra, du kan inte ställa den frågan när du är ute på kvällen sedan, på helgen, då kan du inte ställa dig och börja diskutera hur ska vi göra här, utan då är det någonstans, då har man det med sig. Och de flesta har råkat ut för det någon gång, även i skolan. Ett gäng går åt ett håll och ett annat åt ett annat, vilket ska jag välja?” I alla tre enkäter fick eleverna till uppgift att besvara hur de skulle agera i två olika dilemman som beskriver en våldsam respektive en hotfull situation. Vi ville här se hur stor andel som väljer att bland annat ingripa genom hot och/eller våld, genom att berätta för någon 16 utomstående eller tala med de inblandade. I det första dilemmat ser vi att andelen som väljer att inte ingripa halveras från 10 % på E1 (totalt 71 respondenter) till 5 % på E2 (totalt 64 respondenter), vilket visar på att det har skett en förändring avseende valet att helt ställa sig utanför situationen. De resterande svarsalternativen påvisar ingen märkbar attitydförändring efter projektdagarna, och referensgruppen, E3, är relativt samstämmig med E1 och E2 i dessa frågor. I det andra dilemmat valde alla att göra något, vilket figur 1 till 3 visar. Även här är dock skillnaden i elevernas svar marginell: 4) Jag berättar vad som hänt för mina kompisar 6% Figur 1 3) Jag går hem och berättar för mina föräldrar vad som hänt 35% 4) 3% Enkät 2 3) 38% Figur 2 5) Jag gör ingenting alls, det är inte värt att göra sig ovän med Sara 0% Enkät 1 1) Jag springer efter och knuffar och slår Sara för att få tillbaka mobilen 32% 2) Jag ropar efter Sarar att jag kommer ringa polisen 27% 5) 0% 4) 6% 1) 37% Enkät 3 5) 0% 1) 3) 40% 38% 2) 22% Figur 3 17 2) 16% Vi ställde en fråga i enkäten för att få reda på hur respondenternas inställning till vad som är våld har förändrats efter att de deltagit i projektet. Tabell 1 nedan visar resultatet och man kan se ett mönster där en viss andel elever som tidigare valt att svara nej i stället väljer ja. Noterbart är också att resultaten från E2 och E3 är relativt samstämmigt genom hela tabellen. Största ökningen ser vi i alternativet En knuff i ryggen, där 41 % anser att detta är våld i E1. Men efter eleverna deltagit i projektet anser 70 % det samma. Här har vi dock den största avvikelsen från referensgruppen E3, där andelen ligger på 61 %. Tabell 1. Vilket av följande är våld enligt dig? Ja Ett slag med öppen hand Ett slag med knytnäve Hot på nätet/SMS Hot i verkliga livet/IRL En spark mot kroppen En knuff i ryggen Nej Uppg. saknas Total E1 45 63% 25 35% 1 1% 71 100% E2 50 78% 14 22% 0 0% 64 100% E3 146 74% 42 21% 9 5% 197 100% E1 70 99% 1 1% 0 0% 71 100% E2 64 100% 0 0% 0 0% 64 100% E3 193 98% 3 2% 1 1% 197 100% E1 30 42% 39 55% 2 3% 71 100% E2 34 53% 30 47% 0 0% 64 100% E3 101 51% 87 44% 9 5% 197 100% E1 47 66% 24 34% 0 0% 71 100% E2 48 75% 16 25% 0 0% 64 100% E3 145 74% 43 22% 9 5% 197 100% E1 71 100% 0 0% 0 0% 71 100% E2 62 97% 2 3% 0 0% 64 100% E3 191 97% 3 2% 3 2% 197 100% E1 29 41% 42 59% 0 0% 71 100% E2 45 70% 18 28% 1 2% 64 100% E3 120 61% 69 35% 8 4% 197 100% 18 5.2. KUNSKAP OM VÅLD I denna del presenterar vi delar av den intervju som genomfördes med Henrik Svensson, en av nyckelpersonerna från AHV, samt svaren på de frågor som var avsedda att mäta respondenternas kunskap om våld före och efter projektdagarna. Under de två projektdagarna med AHV får eleverna se och höra vilka konsekvenser våld kan medföra, de får till exempel se filmen om Niclas, en ung kille i samma ålder som deltagarna, som oprovocerat blir slagen med en glasflaska i bakhuvudet vilket resulterade i att han idag lever med en hjärnskada som i stor grad påverkar hans liv. I intervjun med Henrik svarar han följande på frågan om hur eleverna reagerar på filmen; ”De är ledsna, de mår riktigt riktigt dåligt, så att ja, det är fysiska resultat av det då, men även psykiska. Så att de blir ledsna, de blir illamående, ja, allt möjligt, de svimmar, ja… allt möjligt” Att eleverna är i samma ålder som den unga killen i filmen, tror Henrik bidrar till att de kan relatera till Niclas situation; ”För den här killen, han, det är en kille som är lika gammal som dem, de kan sätta sig in i detta någonstans, att livet tog slut här. Såsom han beskrev det, de dödade honom. Som femtonåring att det tog slut där den dagen. Att inte få vara med i morgon. Så tror jag att de flesta som har den kapaciteten, de mår riktigt, riktigt dåligt” Våra respondenter fick frågan om hur stora konsekvenser ett slag mot huvudet med en flaska kan innebära och svarade enligt diagrammet i figur 4 nedan: Flaska Figur 4 E1 E2 81% 56% Små 3% 0% 4% 2% 1 2 13% 3 24% 16% 2% 4 19 5 Stora Det framgår av diagrammet att ett flertal elever efter projektdagarna nu ser mycket allvarligare på konsekvenserna av ett slag mot huvudet med flaska. Samma tendens kunde vi se när det kom till andra scenarion som tas upp under projektdagarna. Till exempel när det kommer till hur eleverna ser på konsekvensen av en spark eller knuff något som de under filmvisning och den medicinska föreläsningen får ny kunskap om. Henrik förklarar hur de går tillväga och varför; ”Vi säger från första början är att våldet beror på okunskap. Och då måste man också veta vad som händer när jag slår på någon, när jag knuffar på någon, och hur ömtålig vår kropp är. Det går jag igenom, och så visar jag också på, det har vi sett från forskningen också, att ser man bilder från verkligheten, får man vara med och diskutera med dem som jobbar med det i verkligheten, som ser detta dagligen, så får man också en bättre respons, och de lär sig lättare”. Hur eleverna ser på konsekvensen av en knuff eller en spark före och efter projektdagarna presenteras i Figur 5 och 6 nedan: Spark Figur 5 E1 E2 51% 35% 38% 25% 1% 0% Små 1 32% 11% 6% 0% 2 3 4 5 Stora 10% 11% 13% Knuff Figur 6 E1 39% 28% E2 37% 24% 15% 20% 3% Små 1 2 3 4 20 5 Stora Vi frågade även vad de trodde om konsekvenserna av följande alternativ, en örfil, ett knytnävsslag eller ett basebollträ mot huvudet. Svaren gällande örfil och basebollträet var samstämmiga i E1 och E2, Däremot sjönk andelen som trodde ett knytnävsslag mot huvudet kan ge stora konsekvenser i E2 jämför med E1, vilket redovisas i figur 7 nedan: Knytnävslag Figur 7 E1 E2 46% 38% 41% 30% 18% 17% 1% 2% Små 4% 1 3% 2 3 Stora 4 5 I de tre linjerna i figur 8, som motsvaras av resultaten från Enkät 1,2 resp. 3, har vi lagt samman alla våldstyper (örfil, basebollträ, knytnävslag, flaska, spark och knuff) för att visa en genomsnittlig förändring. Figuren visar siffrorna 1-5 där 1 betyder små konsekvenser och 5 stora konsekvenser. Den mest signifikanta skillnaden som går att utläsa i figur 8 visar att de som anger att våldet ger stora konsekvenser har ökat från ca 31 % till ca 42 %. Figur 8 Genomsnittligt resultat av våldets konsekvenser 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 Små 2 Snitt E1 3 Snitt E2 21 4 Snitt E3 5 Stora I figur 9 redovisas ett påstående i vilket vi bad respondenterna att svara på om de höll med mer eller mindre. I påståendet, ”att få ett knytnävsslag i magen kan vara lika farligt som våld med ett basebollträ”, ser vi att andelen respondenter som helt håller med påståendet ökar relativt mycket i E2 jämfört med E1, liksom den andel som delvis håller med. Störst förändring är det bland dem som i E1 delvis tog avstånd, där tre av fyra i E2 mer eller mindre istället valde att hålla med påståendet. Däremot ser vi att andelen som helt tar avstånd inte förändras något nämnvärt. Figur 9 Att få ett knytnävslag i magen kan vara lika farligt som våld med ett basebollträ Procentandel 80 60 40 E1 20 E2 0 Håller helt med Håller delvis med Tar delvis avstånd Tar helt avstånd E3 Figur 10. Det andra påståendet respondenterna fick ta ställning till var ”våldsbrott förekommer oftare när de inblandade är påverkade av alkohol eller droger”. Nedanstående diagram visar på en stor samstämmighet där vi kan se att respondenterna i E2 har ökat sin kunskap något. Enkäten E3 bekräftar resultatet från E2. Ett relativt oförändrat fåtal valde att helt ta avstånd från påståendet: Figur 10 Våldsbrott förekommer oftare när de inblandade är påverkade av alkohol eller droger Procentandel 80 60 E1 40 E2 20 E3 0 Håller helt Håller delvis med med Tar delvis avstånd 22 Tar helt avstånd 5.3. DEN SJÄLVSKATTADE FÖRÄNDRINGEN Vi ställde frågan ”har din inställning till våld förändrats under eller efter de två projektdagarna med AHV?”. Resultatet visade att lite mer än hälften av de respondenter som svarade på E2 själva ansåg att de fullständigt ändrat sin inställning till våld. På E3 visade resultatet att lite mindre än hälften ansåg att de fullständigt ändrat inställning. När vi slog ihop svaren Ja, fullständigt och Ja, delvis såg vi att nästan alla respondenter ansåg sig ha ändrat inställning men att vi kan se en skillnad, då 97 % av respondenterna på E2 ansåg sig ha ändrat inställning medan samma siffra för E3 låg på 92 %. Resultatet redovisas i figur 11. Figur 11 Har din inställning till våld förändrats under eller efter de två projektdagarna med Akta Huvudet Väst? E2 E3 55% 45% 47% 42% 2% Ja, fullständigt Ja, delvis 5% Inte alls 2% 4% Uppgift saknas I intervjun med Henrik frågade vi vad de från AHV ville att eleverna skulle ta med sig efter projektdagarna, han svarade; ”De ska gå därifrån med eftertänksamhet, men, även glädje. De ska ändå haft, de ska ha haft roligt under de här två dagarna. Vi får inte glömma det någonstans, det är därför vi har de här lekarna någonstans. De ska tänka efter men de ska också ha roligt. Och sedan framförallt ska de skaffa sig kunskaper. De ska få känna att de har lärt sig något”. Eleverna fick en följdfråga till frågan om deras inställning till våld hade förändrats. På följdfrågan ”Om ja, hur har din inställning förändrats till våld och våldsituationer?” svarade 23 en överväldigande majoritet, nio av tio respondenter på E2 och åtta av tio respondenter på E3 att de fått en större förståelse för våldets konsekvenser. Vi frågade också vad eleverna mindes mest ifrån projektdagarna, och resultatet redovisas i figur 12. Diagrammet tydliggör att eleverna minns olika beroende på om de besvarat Enkät 2 eller 3. Figur 12 Andel av respondenterna som nämner att de minns följande: E2 Diskussioner 5% Kunskap 5% Ledarna Roliga aktiviteter 12% 22% 9% Allt 5% E3 14% 17% 17% 24% 25% 23% Kris 33% 30% Filmerna Föreläsningen 37% 52% En majoritet av eleverna svarar att de minns den medicinska föreläsningen bäst, här ser vi en viss skillnad mellan respondenterna på E2 och E3, då lite mer än hälften av E2 respondenterna nämner det medan endast en dryg tredjedel av respondenterna på E3 nämner det. Det som respondenterna kommer ihåg näst bäst är filmerna där cirka 30 % i båda grupperna svarat detta. En fjärdedel av respondenterna nämner att de minns Kris bäst. Den största skillnaden mellan respondenterna i E2 respektive E3 hittar vi bland dem som nämner kunskap som det de minns mest, där mer än fyra gånger så många, 5 % i E2 respektive 22 % E3, tar upp detta. 24 6. ANALYS OCH DISKUSSION Nedan presenteras analysen av Falkenberg studien där vi knyter an resultat med teori. Utifrån tre centrala teman i studien; kunskap; attityd; deras egen självskattning, lyfter vi fram slutsatser som vi har kommit fram till. Vidare förs en diskussion kring studiens delar. 6.1. KUNSKAP I vårt resultat kan vi se en förändring som visar att många elever ändrade sin uppfattning om vilka konsekvenser en örfil kan ge. Även i frågan gällande vilka konsekvenser ett slag med ett basebollträ kan ge ser vi att det har skett en ökad insikt om vilka konsekvenser detta kan leda till. Generellt ser vi att eleverna fått en ökad kunskap gällande våld och dess konsekvenser, vilket resultatet från enkäterna styrker. Henrik Svensson uttalar om tanken bakom projektets utformning, tillvägagångssätt och själva upplägget är planerade för att på bästa sätt nå ut till eleverna och fånga deras intresse. Projektdagarna var genomtänkta och planerade på så vis att de innehåller både lite tyngre teoretiska bitar men även delar där eleverna tillsammans med projektledarna utför lekar och uppdrag som både var tänkta att öka gemenskapen bland eleverna samt lyfta fram deras syn på våld. Genom att visa filmer och hålla förläsningar om våld vill de medvetandegöra eleverna om våldets konsekvenser på ett visuellt sätt. Tidigare forskning visa hur just den visuella presentationen i allmänhet är mest effektiv. Forskning visar även på hur människor bättre tar till sig budskap om budskapet förmedlas av personer som har kunskap om just det ämnet som diskuteras vilket projektledarna har samt de personer som under projektdagarna presenterar sig som förövare och offer. Kunskaperna från den medicinska föreläsningen gör att eleverna blir medvetna om våldets konsekvenser då de på ett visuellt plan blir påverkade av de bilder de ser. Här visar forskning på att ångestframkallande bilder blir ett redskap när man vill förändra människors attityder vilket är syftet med AHV:s projektdagar. Som nämnt ovan visar AHV starka bilder i sin medicinska föreläsning, denna föreläsning är också enligt resultatet något som många av respondenterna kommer ihåg, vilket styrker teorin om att en visuell presentation ger starka intryck. Vidare visas också filmen ”motorsågar”, även denna framkallar starka känslor. I resultatet har vi kunnat konstatera att bland eleverna har det skett en större kunskaps- och attitydsförändring, vilket finner stöd i Ekehammars (2005) forskning om presentation och budskapsförmedling. 25 6.2. ATTITYD När vi tittar på resultaten av attitydfrågorna går det att se en tydlig förändring även i denna del. Resultaten visar att den största ökningen ses i frågan om ifall en knuff i ryggen är våld där många ändrat uppfattning. Vi upplever att momentet där en deltagare från KRIS föreläser eventuellt kan vara en bidragande faktor till den attitydförändring som går att utläsa från vårt resultat. Henrik Svensson uttalar sig att eleverna ofta fascineras av häftiga saker så som kriminalitet och vad kriminella personer omger sig av. Då en förövare deltar i projektdagarna genom att föreläsa om kriminalitetens baksida och dess negativa konsekvenser så görs den glorifierade bilden något mer nyanserad. Den ångest som förmedlas av förövaren leder ofta till tveksamheter hos eleverna då de slits mellan att hitta sin identitet samt att hitta en jämvikt av den egna gruppkulturen. Det är inte det kriminella livet de vill leva. Detta kan förstås utifrån teorin om ungdomskulturen som vi behandlar i vår valda teori som beskriver hur attityder påverkas. Vidare framkommer det i intervjun att ju mer kunskap människor har om saker, desto lättare blir det att fatta rätt beslut. Detta styrks även av forskning som visar på att individers attityder förr eller senare förändras i takt med ökad kunskap om ett ämne. Däremot visar tidigare forskning och erfarenheter från verksamheterna Adam och Modiga killar att det krävs en kontinuitet för att märka av en attitydförändring. Därmed kan vi inte säga att attitydförändringen som vi ser i vårt resultat är bestående då projektdagarna inte är återkommande. Det är endast vid ett tillfälle som eleverna deltar i projektet och vår undersökning grundar sig på vad de lärt sig och sett under dessa dagar. Oavsett om förändringen är långvarig eller inte, har det skett en förändring vilket är ett steg i rätt riktning. För att undersöka hur förändringen ser ut framöver är det att rekommendera att undersökningen görs om vid ett senare tillfälle. Det framgår i tidigare forskning att killar har en mer tolerant inställning till våld jämfört med tjejer, vilket enligt teorin beror på de rådande samhällsnormerna och de förväntningar som killarna tilldelas genom grupptrycket. Denna uppfattning bygger på ungdomsstyrelsens egen tolkning. Vi kan i Falkenbergs kommun bekräfta att det finns en skillnad på tjejer och killarnas inställning till våld. Detta kan resultatet bekräfta, inte bara gällande attitydsfrågor, utan även kunskapsrelaterade frågor och frågor som berör elevernas egen självuppskattning. 26 6.3. DERAS EGEN SJÄLVSKATTNING De flesta elever ansåg att de har ändrat inställning till våld under eller efter de två projektdagarna. Majoriteten av alla respondenterna har svarat att de ändrat sin inställning till våld. Vidare visar också resultatet på att respondenterna har ökat sin förståelse för våldets konsekvenser. Även detta kan vi koppla till presentationens påverkan. Det framgick i resultatet att filmerna var bland de moment som en stor del av eleverna mindes väl. Vidare är det en fjärdedel av eleverna som nämner att de minns Kris bäst. I teoridelen beskrivs det att människor lyssnar på andra med makt och kunskap, personen från Kris besitter båda delarna och därmed vinner denna uppmärksamhet. Detta poängteras även i tidigare forskning som menar att attityder och värderingar utvecklas i relation till andra. Utifrån vad som framgår av resultatet och teorin upplever vi att projektet AHV kan göra skillnad genom att försöka öka elevernas kunskaper om våld och dess konsekvenser. Där av går det att säga att projektet är nyttigt och gör skillnad, dock går det inte att säga att det skett en bestående attitydförändring då projektet måste göras om fler gånger för att påverka ungdomarna. 7. AVSLUTANDE DISKUSSION Nedan följer en diskussion kring studiens delar, där vi lyfter fram vad som hade kunnat göras annorlunda samt vad vi upplever har påverkat studiens resultat. 7.1. METODANSATS Vi valde att använda oss av en fallstudie som metodansats för att kunna studera vårt fall på djupet, tyvärr blev det inte så djupt som vi hade hoppats på då vi i efterhand märkte att vi hade för lite insamlad data. Vi hade troligtvis fått andra siffror i vårt resultat om vi hade haft fler respondenter. Detta kan vi vidare koppla till den tidsbrist vi haft i vår undersökning. Vi kan vidare tänka att om vår population utgjorts av en större andel respondenter hade också våra resultat sett annorlunda ut och fallet hade kunnat generaliseras på ett bättre sätt. 7.2. DELTAGANDE AV PROJEKTDAGAR Vi hade en förhoppning att kunna delta i projektdagarnas alla moment för att få en inblick i vilken information som ges samt observera deltagarnas respons. Dock menade projektledarna att vår närvaro kunde påverka eleverna på så vis att de inte öppnade sig eller att vi på annat vis påverkade dem under vissa moment under projektdagarna. Vi fick möjlighet till att delta i 27 den medicinska föreläsningen samt under filmvisningen av ”Res dig inte!” vilket är en stark film som skildrar gängbildningar, våld och våldets konsekvenser för att få en inblick i en del av projektets moment. Fastän vi inte kunde delta i alla moment anser vi oss ha fått en bra inblick i hur dagarna ser ut. All kontakt med projektledarna har fungerat klanderfritt och vi har fått den information vi behöver. Frågan är om vår uppfattning till projektet skulle sett annorlunda ut om vi fått en större inblick i vad som skedde under de delar som vi inte var delaktiga i. 7.3. ENKÄTUTDELNING Svårigheten med enkätutdelningen har legat vid att då vi önskat utföra enkätutdelningen stundtals haft svårt att få tillträde till klasserna. Vi upplevde att en del av lärarna inte var villiga att ge oss denna tid. I vissa fall behövde vi dela ut enkäter under lektionstid och lärarna höll i vissa fall lektion under tiden, med detta märkte vi att eleverna blev negativt påverkade vilket dessvärre påverkade besvarandet av enkäterna. Elevernas bemötande och engagemang varierade stort och vi märkte stora skillnader mellan de olika skolorna. I detta såg vi fanns ett mönster, där lärarna visade positiv anda till vår enkätundersökning så var även eleverna mer positiva. Lärarnas inställning till att vi var där och genomförde vår undersökning upplevde vi påverkade elevernas inställning till att fylla i enkäten på ett mer seriöst sätt. 7.4. INTERVJU Intervjun gav oss en bra och informativ inblick i projektet från Henriks perspektiv, vi fick många nya tankar och idéer vilket i efterhand visar att intervjun skulle ha skett tidigare i projektet. Hade vi haft intervjun i början skulle vi eventuellt kunnat ha formulerat enkätfrågorna på ett annorlunda sätt samt att vi hade kunnat få mer idéer till teorier och tidigare kunskap då detta hade kunnat kopplas på ett bättre sätt till AHV. 28 Referenser Litterära källor Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur Eriksson-Zetterquist, U. Ahrne, G. (2011) Intervjuer. I: Ahrne & Svensson (red) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber Bo Ekehammar, Socialpsykologi - människan som samhällsvarelse , i Hwang, P, Lundberg, I, Rönnberg, J & Smedler, A-C (red). (2005). Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Hvarfner, G. (1988). Dygd idag. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Lalander,P, Johansson,T, 2007: Ungdomsgrupper i teori och praktik. Studentlitteratur Ritzer, George, (2009). Sociologisk Teori. Malmö: Liber AB. Sernhede,O, 1984: Av drömmar väver man… Utbildningsproduktion AB, Malmö Trost, Jan. Enkätboken(2012). Upplaga 4:1. Studentlitteratur AB, Lund. Elektroniska källor Akta Huvudet Väst www.aktahuvudet.se (2014-01-07) Forkby T. & Ottosson M., På tal om jämnställdhet, en utvärdering om KFUM Göteborgs våldsförebyggande arbete med ungdomar - Modiga tjejer, Modiga killar och ADAM (2012) (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.fouvalfard.se/file/2012patalomjamstalldhet.pdf (2013-12-08) Sjöberg, L., blogg www.lennartsjoberg.blogspot.se/2009/11/kan-attityderpaverkas.html (2013-01-07) Brottsförebyggande rådet Brott bland ungdomar i årskurs nio (2013) Tillgänglig:http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800054454/136188692 4770/2013_3_Brott_bland_ungdomar-i_arskurs_nio.pdf (2013-12-15) Ungdomsstyrelsen Unga och våld- en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter (2013) Tillgänglig:http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff8080813c5c4039013 c94cf178b0018/publikation-unga-och-vald.pdf (2013-12-08) Ungdomsstyrelsen De kallar oss unga (2003) ( Elektronisk) Tillgänglig:http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e58a001ca0d1010 01cd9c2b60050/De (2013-12-12) Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3.
© Copyright 2024