Det politiska läget_12 oktober 2015

12 oktober 2015
Det politiska läget
Linus Adolphson, seniorkonsult och tidigare planeringschef åt Fredrik Reinfeldt på Statsrådsberedningen och dessförinnan politiskt sakkunnig åt Anders Borg på Finansdepartement
Robert Noord, seniorkonsult och tidigare kommunalråd (S) i Haninge samt vice ordförande för
Socialdemokraterna i Stockholms län
Sammanfattning
n Även om Decemberöverenskommelsen har fallit, innebär det inte någon
regeringskris på kort sikt, eftersom regeringen ser ut att få igenom sin
budget ändå.
n Osäkerheten på längre sikt har ökat betydligt, eftersom ett eventuellt
gemensamt budgetförslag från Alliansens sida skulle öka sannolikheten
för nyval betydligt. Det nya läget har emellertid öppnat upp för mer
samarbete.
n Moderaternas besked om att regeringen inte kan räkna med att budgeten under riksdagsbehandlingen kommer lämnas oförändrad innebär
också ökad osäkerhet om vilken politik som kommer att gälla framöver.
Kreabs Det politiska läget syftar till att beskriva, analysera och förstå det
politiska läget i Sverige. Det politiska läget skickas ut några gånger per år.
Kreab är en världsledande rådgivare inom företags­kommunikation, finansiell
kommunikation och samhällskontakter/public affairs som bistår beslutsfattare inom näringsliv, organisationer och politik att hantera komplicerade
och känsliga kommunikations­utmaningar. Kreab har 400 medarbetare av
40 nationaliteter, som ger råd till över 500 kunder i fler än 25 länder.
Kreab | Stockholm
Adress: Floragatan 13, SE- 114 75 Stockholm
Telefon: +46 8 5064 5200
E-mail: markus.uvell@kreab.com
kreab.com
instagram.com/kreabstockholm
facebook.com/kreab
twitter.com/Kreab_Stockholm
1
Det politiska läget
12 oktober 2015
Decemberöverenskommelsen har fallit
I fredags beslutade Kristdemokraternas riksting
att partiet ska lämna Decemberöverenskommelsen. Kort därefter meddelade övriga partiledare i
Alliansen att Decemberöverenskommelsen därmed inte längre gäller. Sverige hamnar nu åter i
ungefär samma osäkra parlamentariska situation
som för ett år sedan. Regeringen kan inte räkna
med att få igenom sina budgetar.
I december förra året, när regeringen hade
förlorat budgetomröstningen, hotade regeringen
med att utlysa extraval. Allianspartierna hade
då nyligen förlorat valet, inte hunnit påbörja sin
förnyelse och nya partiledare hade precis tillträtt,
varför ett extraval inte var ett bra alternativ för
Alliansen. I detta läge kom Decemberöverenskommelsen till, mycket på initiativ från Alliansen.
Att regeringen nu återigen skulle hota med nyval
är mindre troligt än förra gången. Regeringen har under det år som den suttit inte hunnit
åstadkomma särskilt mycket och det är först nu
som regeringens politik kan börja få genomslag
i större skala och väljarna kan komma att se
någon skillnad. Regeringen har heller inte lyckats
presentera trovärdiga svar på de utmaningar
som samhället står inför. Den politiska agendan
domineras i nuläget totalt av den flyktingström
som Europa och Sverige står inför. Ett extraval
i detta läge skulle enbart riskera att Socialdemokraterna gör ytterligare ett svagt valresultat
och att Sverigedemokraterna når ett ännu bättre
valresultat än 2014.
Ingen regeringskris på kort sikt
De borgerliga partierna har gett uttryck för att
de kommer att fullfölja nuvarande linje att lägga
separata budgetförslag som de också röstar på.
Det innebär att regeringen får igenom sin budget
och därmed står inte Sverige inför en omedelbar
parlamentarisk kris. Moderatledaren Anna Kinberg
Batra har sagt att Alliansen inte heller kommer
försöka bryta ut enskilda förslag ur budgeten, efter
riksdagsbeslut. Man bör dock förvänta sig ett inte
obetydligt tryck från delar inom Alliansens partier
och sympatisörer om att ändå göra just detta. Ett
skäl skulle – för dem som vill se detta – vara synbara effekter av att Alliansen inte längre är bunden
av överenskommelsen. Motiveringen skulle då
kunna vara densamma som de rödgröna använde
när de gjorde detta 2013, nämligen att utbrytningen görs för att stärka de offentliga finanserna.
I söndagens partiledardebatt i Agenda sade dock
Kinberg Batra att regeringen inte kan räkna med
att budgeten lämnas oförändrad under riksdagens behandling, dvs. i framtagandet av det
betänkande som riksdagen sedan ska rösta om.
Kinberg Batra betonade att eventuella föränd-
ringar ska göras i enlighet med regler och praxis.
Liknande gjordes under förra mandatperioden,
då anslaget till Regeringskansliet minskades.
Sannolikt skulle detta inte göras på ett sätt som
totalt sett försvagar de offentliga finanserna, dvs.
eventuella skattehöjningar som plockas bort skulle behöva motsvaras av minst lika stora utgiftsminskningar, om inte ännu större, för att göra det
svårare att hävda att agerandet är ansvarslöst. I
och med detta besked ökade osäkerheten ytterligare om hur politiken kommer att se ut framöver.
Vi kan dessutom anta att det finns ett starkt
internt tryck i allianspartierna – och då främst i
Moderaterna och Kristdemokraterna eftersom
det är hos dem som kritiken mot Decemberöverenskommen har varit starkast – att i framtiden
lägga en gemensam budget.
Motivet skulle vara att visa att regeringen inte
kan styra landet, vilket skulle bli tydligt om en
rödgrön budget ytterligare en gång skulle falla.
Detta skulle dock möta kritik från regeringen om
att Alliansen utlöser politiskt kaos.
2
Det politiska läget
12 oktober 2015
Ökat tryck för blocköverskridande
samarbete
Regeringen har tidigare gett uttryck för att
blocköverskridande överenskommelser är det
enda hållbara alternativet i nuvarande parlamentariska situation. Detta har beskrivits som Alliansens
enda möjlighet, om den inte vill stödja sig på Sverigedemokraterna. Det sistnämnda har allianspartierna uteslutit, samtidigt som det ju var med just
SD:s hjälp som regeringens förra budget fälldes.
Vi kan redan nu se att regeringen sätter ett ännu
starkare tryck på de borgerliga partierna att ta
ansvar i den uppkomna situationen. Detta tryck
lär öka ytterligare framöver. Stefan Löfvens huvudbudskap kommer vara att Sverige står inför
en svår utmaning och att det enda ansvarsfulla
är att genom mer samarbete skapa stabilitet och
ordning och reda i politiken.
Något paradoxalt har regeringspartierna samtidigt
som de har talat om att de sträcker ut handen,
haft för vana att tala i nedvärderande ordalag om
Alliansens partiledare och deras politik. Så gjordes
även i både Stefan Löfvens och Gustav Fridolins
första uttalanden efter Decemberöverenskommelsens fall. Det är inte lätt att se hur ett sådant
förhållningssätt, om det fortsätter, ska göra några
borgerliga partiledare mer lockade att samarbeta
med regeringen. Tonläget från regeringspartiernas
sida var något mer nedtonat i SVT:s partiledardebatt, sannolikt av just den anledningen.
Ökad osäkerhet på längre sikt
Att Alliansen nu har spräckt Decemberöverenskommelsen kan i det korta perspektivet leda till
kostnader för Alliansen – beroende på hur de
närmaste veckornas debatt utvecklar sig. Kristdemokraternas Ebba Busch Thors ledarskap kan
ses som försvagat och förtroendet för Alliansen
som pålitlig samarbetspartner kan få sig en törn.
tänka sig att gå från Sverigedemokraterna till
Alliansen det inte som negativt att Alliansen
övergav Decemberöverenskommelsen. Frågan
är bara hur en eventuell Alliansregering skulle
kunna styra landet, utan Decemberöverenskommelsen. Det är, omedelbart efter att överenskommelsen har fallit, en helt obesvarad fråga.
Denna kortsiktiga kostnad kan dock uppvägas
av de långsiktiga vinsterna för Alliansen av att
regeringen blir svagare och får än svårare att
hitta stöd för sin politik. Dessutom är det inte
säkert att det heller initialt är så stor kostnad att
överge en överenskommelse som stora delar av
de egna sympatisörerna var emot. Att vinna val
handlar både om att vara det mest trovärdiga
alternativet och att försvaga motståndaren.
Frågan är också om det tryck som regeringen
kommer sätta på de borgerliga partierna att
”samarbeta för Sveriges bästa” kommer leda till
att ett eller flera borgerliga partier ger efter. Det
skulle för övrigt också leda till att Vänsterpartiets
ställning och inflytande över politiken försvagas
betydligt. Är det möjligt att Centerpartiet och
Folkpartiet sätter sig vid förhandlingsbordet?
Samtidigt är Alliansens största problem att de
lockar för få väljare. Dagens sympatisörer räcker
helt enkelt inte till antalet och de måste vinna
nya, från de rödgröna och/eller från Sverigedemokraterna. Sannolikt ser de väljare som kan
Det var Kristdemokraterna som fällde Decemberöverenskommelsen och därmed långsiktigt
kan vinna på att framstå som den tydligaste
borgerliga oppositionen. Även om de andra
partierna följde snabbt på Kristdemokraterna, så
kan det för Centerpartiet och Folkpartiet finnas
3
Det politiska läget
intresse av att bildsättningen av Decemberöverenskommelsens upplösning blir något annat än
att Alliansen med hjälp av Sverigedemokraterna
skapar ett osäkert parlamentariskt läge.
Folkpartiets Jan Björklund har gjort ett utspel om
att Löfven borde ombilda regeringen, utan Miljöpartiet, vilket dock får anses som mindre sannolikt.
Det är inte uteslutet med en uppgörelse av något
slag mellan regeringen och hela Alliansen på mig-
Linus Adolphson
Telefon: +46 70 206 66 57
linus.adolphson@kreab.com
12 oktober 2015
rationsområdet. Inviter från båda håll har gjorts om
detta. Huruvida det blir så, får framtiden utvisa.
Det enda som med säkerhet kan sägas i dagsläget
är att osäkerheten om vilken politik som kommer
att bedrivas i Sverige nu har ökat. Flera enskilda
sakfrågor som tidigare varit låsta av December­
överenskommelsen kan nu återigen gå att förändra,
samtidigt som den politiska utvecklingen på ett
övergripande plan blir svårare att förutsäga.
Robert Noord
Telefon: +46 735 22 5290
robert.noord@kreab.com
4