Ny patientlag – ur patientens perspektiv Patientlagen som införs 1 januari 2015 ger en samlad bild av vad som gäller ur patientens perspektiv. Mycket har lyfts in i patientlagen från hälso- och sjukvårdslagen som gäller tillsvidare. Patientlagen är ett resultat av den så kallade Patientmaktsutredningen. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Nyheter Patientlagen innehåller ett stort antal bestämmelser om patientens ställning i vården som redan i dag återfinns i andra lagar. Större förändringar och förtydliganden jämfört med gällande lagstiftning är:  Information (vad och hur patienten ska få information).  Samtycke (ingen vård utan samtycke).  Ny medicinsk bedömning (rätt till second opinion).  Val av utförare (fritt val av öppenvård i hela landet). Lagstiftningen bygger på de skyldigheter vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna. Patientlagen innehåller inga rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Information till patienten Vårdpersonalen har ansvar för att patienten förstår innehållet i informationen om sitt hälsotillstånd. Enligt lagen ska informationen anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Den som ger information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Patienten ska få information om (om det är relevant i det enskilda fallet): 1. Sitt hälsotillstånd. 2. De metoder som finns för undersökning, vård och behandling. 3. De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. 4. Vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård. 5. Det förväntade vård- och behandlingsförloppet. 6. Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar. 7. Eftervård. 8. Metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Patienten ska även få information om: 1. Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. 2. Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt. 3. Vårdgarantin. 4. Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EU- eller EES-land (Island, Norge, Liechtenstein) eller i Schweiz. God information ökar följsamheten till råd och ordinationer som patienten får vid till exempel ett läkarbesök. Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av patientklagomål till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och patientnämnderna. Krav på samtycke Som huvudregel får inte hälso- och sjukvård ges utan patientens samtycke. Nödvändig vård får dock ges vid akut fara om patientens vilja inte kan utredas. Ny medicinsk bedömning En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Val av utförare – hem- och vårdlandstinget Patienten får välja öppenvård, både primärvård och specialiserad öppenvård som är offentligt finansierad i hela landet. Gäller även öppenvård som bedrivs av privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Hemlandstinget bekostar vården men inte resor och uppehälle. Remissreglerna i det egna och i vårdlandstinget ska följas. Om en patient ges vård utan att hemlandstingets remissregler följs, får vårdlandstinget stå för kostnaderna för vården. Landstingen kan inte prioritera sina egna invånare framför patienter som är bosatta i andra landsting. Patienten omfattas endast av vårdgarantin i det egna landstinget. Medicinsk service En patients begäran att få medicinsk service – laboratorieundersökning, röntgen eller screening – hos andra landsting ska tillgodoses men regleras inte i patientlagen. Detta ingår istället i riksavtalet som bland annat reglerar faktureringsrutiner och andra regelverk mellan landstingen. Screening kan efter kallelse utföras i andra landsting. Barnets bästa i vården Barnets bästa ska vara vägledande i ställningstaganden som behöver göras i hälso- och sjukvården. Både hälsooch sjukvårdspersonal och vårdnadshavare bör underlätta barnets delaktighet och ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning till sin egen vård och behandling. SKL i samarbete med landstingen  Nytt riksavtal från 1 januari 2015  Webblösning för listning över landstingsgränser  Faktureringsrutiner  Frågor och svar Mer information  Intranätet Livlinan: Vårdstöd/Projekt/Patientlagen  SKL.se/patientlagen Frågor  Patienter och personal: Inger Fritiofsson, patient- och medborgarstödsenheten, 14383, 15000 (växel), poms@liv.se.  Personal: Lars Göran Boström, vårdvalsenheten, 14180, larsGoran.boström@liv.se. Kommunikationsenheten 2014-11-10/KB