2014 · Nr.1 Nyhetsbrev Nationellt kompetenscentrum anhöriga · 2014 · Nr.4 Vägledning för anhöriga i juridiska frågor Uppsala kommun erbjuder vägledning i frågor om beslut gällande exempelvis personlig assistans och anhörigvård. Vägledningen är en service som förmodligen är unik i Sverige. Uppdraget, som är ett heltidsarbete, innehas av juristen Jill Tägtström. Jill Tägtström arbetar som jurist inom Vård & omsorg i Uppsala kommun. Arbetet innebär att ge vägledning i frågor som rör beslut gällande bland annat personlig assistans, hemvård och anhörigvård. Anledningen till att kommunen erbjuder vägledning förklarar Jill så här. – Det finns många privata utförare som erbjuder juridisk rådgivning för deras kunder, då vill vi i Uppsala kommun inte vara sämre utan vill helt enkelt erbjuda våra kunder samma service. Och så vitt jag känner till finns bara denna service tillgänglig i Uppsala kommun, vilket gör det unikt, säger Jill. Vem som helst som bor i Uppsala och som får vårdinsatser där kommunen står som utförare kan få vägledning. Servicen, som är kostnadsfri, kan handla om skrivhjälp till Jill Tägtström, Jurist. att ansöka om utökade insatser vid behov. Det kan också röra sig om hjälp att överklaga ett beslut som någon inte är nöjd med. Men främst är det vägledning och rådgivning hur man utformar sina skrivelser till exempelvis förvaltningsrätten eller till kommunen. – Det vanligaste är att man vill ha hjälp med att ansöka om fler timmar när det gäller personlig assistans. Det är också vanligt om man haft ett visst antal timmar inom anhöriganställning men fått avslag vid ansökan om förlängning av beslutet, då vill man ha hjälp med en överklagan, säger Jill. I andra kommuner, där det inte finns någon liknande service, kan man få hjälp av sin biståndshandläggare att överklaga till högre rätt. – Många tycker dock att det är svårt att be om den hjälpen, för man vänder ju sig till den person som gett avslaget. Om man inte får hjälp från biståndshandläggaren tror jag att man i många fall helt enkelt inte orkar gå vidare. Man är så slutkörd både mentalt och fysiskt på grund av den situation man har hemma och väljer därför att inte överklaga, förklarar Jill. Vägledning i juridiska frågor startade hösten 2012, då arbetade Jill deltid . Allteftersom efterfrågan ökat har också tjänstens omfattning i tid ökat, så från och med maj 2014 arbetar hon heltid. Uppskattningsvis är det 10-15 personer per månad som får hjälp på olika vis. Jill är även ett juridiskt stöd för enhetschefer och affärsområdeschefer inom koncernen Vård & omsorg i Uppsala kommun. Ny patientlag ska öka delaktigheten Den första januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka patientens ställning och att anhöriga ska få möjlighet att medverka vid utformning och utförande av vården. Nationellt kompetenscentrum anhöriga Läs mer på sidan 2 www.anhoriga.se Ny patientlag ska öka delaktigheten Den första januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet är att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården och främja patientens självbestämmande och delaktighet. I lagen sägs också att patientens anhöriga ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården. Vi har stora förväntningar på den nya patientlagen. Även om vi hade önskat att anhörigas betydelse lyfts fram på ett tydligare sätt, så talas det både i förarbetena och i lagtexten om ökad delaktighet och medverkan för anhöriga. Det säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nka. Större förändringar Patientlagen innehåller många bestämmelser om patientens ställning som redan tidigare finns i andra lagar. Men den innehåller också större förändringar och förtydliganden jämfört med gällande lagstiftning, bland annat: • Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. • Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. • Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Den nya lagen omfattar elva kapitel. Anhöriga (i lagtexten kallade närstående) omnämns i kapitel tre, fem och elva. I kapitel tre sägs bland annat att om information inte kan lämnas till patienten så ska den ges till en anhörig. Där står vidare att om patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. I femte kapitlet slås det fast att patientens anhöriga ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården – under förutsättningen att detta är lämpligt och att inte bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta. Att patienten och de anhöriga ska få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete fastställs i det elfte kapitlet. ”Vår förhoppning är att sjukvården ingår ett partnerskap med patienterna och deras anhöriga.” Nationellt kompetenscentrum anhöriga Inte bara vackra ord Lennart Magnusson betonar att anhöriga vill vara välinformerade och delaktiga i planeringen av vården av sin närstående. Att stå vid sidan om, utan vare sig information eller kunskap, innebär en stor stress och frustration. Han anser vidare att den kännedom som anhöriga har om patientens förutsättningar och behov, är en kunskap som vårdpersonalen borde ta tillvara på ett bättre sätt. – Vår förhoppning är att den nya patientlagen leder till en förändring, att sjukvården ingår ett partnerskap Lennart Magnusson, med patien- verksamhetschef, Nka. terna och deras anhöriga. Det får inte stanna vid vackra ord, säger Lennart Magnusson. Text: Barbro Falk. FAKTA HSL upphör på sikt Den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen, HSL, kommer på sikt att upphöra. Den ersätts av patientlagen, som träder i kraft 1 januari 2015, samt av en ny lag om organisation av hälsooch sjukvårdsverksamhet. När organisationslagen träder i kraft är dock oklart. Fram till dess finns HSL kvar, parallellt med patientlagen. Mötesdagar om anhörigfrågor 2014 Under hösten anordnade Nationellt kompetenscentrum anhöriga tre mötesdagar om anhörigfrågor. De aktuella orterna för konferenserna var Uppsala, Östersund och Lund. Nedan följer ett urval av de föreläsningar och workshops som hölls under dagarna. Riksrevisionens granskning av anhörigstödet Phillipe Jolly, projektledare för granskningen av anhörigstödet berättade om Riksrevisionens roll och olika uppdrag. Syftet med granskningen var att se om staten hade gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga som motsvarar behoven. Revisionens övergripande slutsatser var att staten inte gett goda förutsättningar för ett stöd till anhöriga som motsvarar behoven. I diskussion med politiker framkom bland annat att landstingen måste bli bättre på anhörigstöd och samarbetet mellan landsting och kommun måste också bli bättre. Anhörigas rättigheter kontra kommunens skyldigheter Äldreomsorgen tillämpar lagen om stöd till anhöriga i större utsträckning än områdena funktionshinder och individ- och familjeomsorg, konstaterade Lennarth Johansson, sakkunnig på Socialstyrelsen. Men när det gäller områdenas utveckling sedan 2011, då har funktionshinder och individ- och familjeomsorg utvecklats mer än äldreomsorgen. Man börjar förstå mer och mer att anhörigstöd gäller alla anhöriga och det genomsyrar också allt fler verksamheter. Det behövs en mer individoch familjeinkluderande vård och omsorg, då är vi på rätt väg, menar Lennarth. Workshops Anna Werkelin Ahlin utredare på Kommunal berättade om anhörigundersökningen ”Lapptäcke utan sömmar”. Undersökningen visar bland annat att sjukvården är dåligt anpassad efter gruppen mest sjuka äldre och kund- och vårdval är inte lämpligt för äldre med sammansatta vårdbehov. Godmanskap. Workshop med Ida Hellrup, tf. kanslichef för överförmyndarkontoret i Uppsala. Att vara god man innebär att vara ekonomisk och juridisk ställföreträdare för en person som behöver hjälp på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd. En god man ska ta hand om en persons ekonomi, bevaka rättigheter och se till att personen har en bra tillvaro för övrigt. För att bli god man måste man vara myndig, tidigare ostraffad och ej ha skulder hos Kronofogden. Dessutom förekommer redovisningsskyldighet. Privat eller offentligt – är det någon skillnad? Workshop om en jämförandestudie av två identiska äldreboenden i Östersund som följts under två år. Ett boende i privat regi och ett i kommunal regi. Första mätningen visade att det inte finns någon signifikant skillnad i nöjdhet hos de boende, kommunens personal var mer nöjda men hade en högre sjukfrånvaro. Syftet med jämförelsen är inte en tävling utan att främja samarbete och lärande, sa Lars Liljedahl, Östersunds kommun. Anhöriga och ett gott liv Ann Heberlein författare och teologie doktor i etik. Etiken sysslar med tre frågor, berättade Ann – Vem är människan? Värdet av människans handlingar och vad är ett gott liv? Ett gott liv är att vara frisk och lycklig. För att uppnå det behövs självbestämmanderätt, mening och relationer. Lycka och mening kan innebära att känna att man gjort något för någon annan, att man betyder något eller fyller en funktion för någon annan. Att vara frisk innebär att kunna uppnå sina mål, sa Ann. Reportage och filmade föreläsningar från mötesdagarna finns på www.anhoriga.se www.anhoriga.se Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762, SE-391 27 Kalmar, Telefon 0480-41 80 20, info@anhoriga.se Den 6:e internationella anhörigkonferensen - Göteborg 3-6 september 2015 Konferens för dig som är beslutsfattare, politiker, forskare, personal, eller intresserad av anhörigfrågor i allmänhet. Konferensen fokuserar på fyra teman: • hälsa, välbefinnande och social omsorg • att kombinera arbete med anhörigomsorg • ekonomiska frågor kring anhörigomsorg • e-tjänster och ny teknik för anhöriga. Internationella och svenska föreläsare kommer att bjuda på seminarier och presentationer i världsklass. Plenarföreläsnin- garna kommer att simultantolkas till svenska. Även parallella seminarier kommer finnas på svenska. Utställning för allmänheten är öppen på lördagen. Är du forskare, praktiker eller tillhör någon idéburen organisation och vill göra en presentation på konferensen? Skicka in abstract på svenska eller engelska, ange vilket språk presentationen ska vara på. Kontakta oss om du behöver hjälp med ditt abstract. Tfn: 0480 - 41 80 20. Mer information och intresseanmälan hittar du på: www.anhorigkonferens.com Mötesdag om anhöriga till personer med missbruk Nka bjuder in till mötesdag i mars 2015 om att vara anhörig till någon som har problem med alkohol/droger. När någon har problem med alkohol eller droger blir det problem för hela familjen. Mötesdagen är en dag för dig som är anhörig eller som möter barn, vuxna barn, partners, föräldrar eller andra anhöriga i familjer med missbruksproblem. Dagen innehåller föreläsningar, forskning och teater som sätter anhörigskapet i fokus. Se www.anhoriga.se för mer information om program och anmälan. AKTIVITETER 2015 11 - Mars För ett anhörig- och demensvänligt samhälle. Inspirationskonferens, Folkets hus i Göteborg. 24 - Mars Mötesdag om att vara anhörig till någon med missbruksproblem. CCC, Karlstad. 5-6 Maj Anhörigriksdagen. Sparbankshallen i Varberg. 6-8 Maj Senior i Centrum. Malmö Arena, Malmömässan. 20 - 21 Maj Svenska Demensdagarna. CCC, Karlstad. 3 - 6 September 6:e internationella anhörigkonferensen. Svenska mässan, Gothia Towers, Göteborg. Nka önskar ett riktigt: Gott Nytt År! Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Prenumeration Nyhetsbrevet via e-post - gå in på “Prenumerera” på Nka:s webbplats och anmäl dig. www.anhoriga.se. Nyhetsbrevet i tryck - skriv ett vanligt brev där du anger din adress och skicka till oss, eller anmäl via hemsidan som ovan, eller via telefon: 0480 - 41 80 20. Avregistrera din prenumeration via epost till: info@anhoriga.se eller ring 0480 - 41 80 20. Nationellt kompetenscentrum anhöriga Redaktion Ansvarig utgivare: Lennart Magnusson. lennart.magnusson@anhoriga.se. Text, foto och redigering: Fredrik Jansson, om inget annat anges. fredrik.jansson@anhoriga.se www.anhoriga.se