•  Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening •  Bildades 2008 •  Kansli med 10 personer i Stockholm •  Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik i Norra Djurgårdsstaden Augusti 2011 - juni 2015 Projektet ska leda till marknadsintroduktion av lösningar som effektiviserar godstransporter i storstadsmiljö. 2 Bygglogistik •  Examensarbete, referensscenario och beräknade effekter av BLC (energi och miljö) •  Examensarbete om metoder för utvärdering (energi – och miljöeffekter) •  Utvärdering av BLC i Norra Djurgårdsstaden (baserat på mätningar under två separata veckor) 3 Varulogistik (genomförda studier/delprojekt) •  Övergripande state-of-the-art •  Intervjuundersökning med företagare i Norra Djurgårdsstaden •  Modeller för att utvärdera samdistributionslösningar •  Framgångsfaktorer för samdistributionslösningar •  Test av nya elfordon för postdistribution, ruttoptimering •  Demonstration av serviceboxar i Norra Djurgårdsstaden •  Mätning av godsflöden inom handel och kontor (underlag för nyckeltal) •  Demonstration av ”omvänd samdistribution” •  Scenarioanalys, Norra Djurgårdsstaden 2030 •  Syntes/förslag omsatt på Norra Djurgårdsstaden Godstransporter i miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden Malmö 2015-09-15 Mona Pettersson WSP Analys & Strategi 500 kontor Vi finns i alla världsdelar VI ÄR WSP OCH PARSONS BRINCKERHOFF 31 500 medarbetare i 39 länder 6150 3690 5150 Kanada Storbritannien Europa 6400 USA Mellanöstern 4270 1450 Asien 1550 Sydamerika Afrika 1020 Australien 1820 Nya Zeeland WSP SVERIGE 2 800 medarbetare à  I Sverige är vi 2 800 medarbetare på ca 40 kontor spridda över hela landet. Stark lokal förankring Norra Djurgårdsstaden 2030 en miljöstadsdel i världsklass Ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt à  12 000 hushåll à  600 000 kvadratmeter verksamhetsyta à  40 % handel resten kontor Syftet med vår del i projektet är att beskriva och beräkna godstransporter kopplade till Norra Djurgårdsstaden 2030 Norra Djurgårdsstaden ett miljöprofilområde Smarta systemlösningar ska minimera energianvändningen, avfallet och transportbehovet. à  Miljöindex för bygget av området à  Samdistributionscentral för byggmateriel à  Planeras för färre och dyrare parkeringsplatser à  God kollektivtrafik men ny spårvagn à  Avfallskvarnar och Sopsug för minimering av avfall à  mm 2030 2015 diskuterades ett antal trender som skulle påverka En trend är en långsiktig utvecklingsriktning eller stabil långsiktig förändring som händer nu! Delningsekonomi Tre scenarier och ett antal trender 2015 Boende och verksamheter Konsumtion Inköpsresor Godstransporter i NDS Avfallshantering i NDS Handel 2030 Globaliseringen ökar import och export flöden Urbaniseringen leder till ökad konsumtion i städerna Delningsekonomin minskar konsumtionen av nya varor men varor cirkulerar, konsumeras och transporteras fler gånger. Både E-handeln och traditionell handel kommer att öka, mycket beroende på att vi blir fler. Traditionell handel kommer även under överskådlig tid att stå för den största omsättningen men en fjärdedel av handelns omsättning utgörs av e-handel Handeln kommer att blir mer sömlös, dvs. butikerna erbjuder både traditionell shopping, e-handel, showrooms och olika former av transport eller hämtningstjänster, Click and Collect nämns ofta. Handelns omsättning och e-handeln idag och 2035 Idag omsätter dagligvaror och sällanköpsvaror runt 300 miljarder vardera. E–handelns andel är 0,6 % respektive 13 % 2035 beräknas de omsätta drygt 500 miljarder vardera knappt 70 % ökning. E-handelns andel har ökat till 5 % respektive 25 % Inköpsresor idag à  68 % av inköp av sällanköpsvaror var en speciell resa, 43 % för dagligvaror à  50 % åker bil för att handla och utföra ärenden, 85 % av de hushåll som hade tillgång till bil tog oftast bilen. à  Tillgången till bil är en avgörande faktor för hur vi utför våra inköpsresor Vi kör eller bär hem våra varor själva även 2030 Idag transporterar vi nästan 100 % av det varor vi konsumerar i egen regi. 2030 transporterar 85 % av den konsumerade godsmängden transporteras i egen regi. Godstransporter med eget fordon NDS (inköpsresor) 2030 Inköpsresor Konsumtions samhället Resursmedvetna samhället Minskning Antal 1,5 miljoner 1 miljon 33 % CO2 658 310 53% KWH 3,5 miljoner 2 miljoner 43 % Förutsättningar: Scenario 1 – 50 % elbilar. Övriga: genomsnittligt utsläpp 95 g/km. Scenario 2 – 60 % elbilar. Övriga: genomsnittligt utsläpp 80 g/km. Nationellt (2030) – 20 % elbilar. Övriga: genomsnittligt utsläpp 95 g/km Vi använder staden annorlunda……………… Stadens som vardagsrum Vi använder staden/centrum alltmer som vårt vardagsrum och kontor. Fik och restauranger ökar sin andel i stadskärnan. Detta ökar godstransporterna av små och frekventa transporter. Service/välmående ökar sin andel i stadskärnan. Vilket minskar godstransporter i centrum då det inte omsätter så stora mängder varor. Handeln flyttar in i bostaden. Och transporterna flyttar till bostadsområdena Godstransporter 2030 à  Idag är distributionen uppbyggd för B2B relationer. Det kommer nya lösningar för B2C som bygger på informationsplattformar för exempelvis fraktbörser och halvprivata leveranslösningar. à  Nya typer av företag sammanlänkar individer som vill ha en tjänst utförd med individer som kan utföra tjänsten , ex vis Uber, urb-it, Sellpy. Dessa tjänster är fortfarande omogna men omsätter redan miljarder och innebär nya utmaningar. à  Vi får en viss omfördelning från privata godstransporter i egen bil till professionella godstransporter. Vi får en omfördelning av transporterna från centrum till bostadsområden NU-handel Med urb-it får du personliga leveranser på allt du behöver inom en timme. à  Logistiken kring e-handeln mognar. Vi hämta varor i shopping center, vid tunnelbanan osv. Och vi får varor hemlevererade och till mottagningsboxar à  Trenderna är motsägelsefulla digitalisering, nya informationsplattformar och delningsekonomi, kan ge konsolidering av transporter. Samtidigt brukar ett större utbud av en tjänst till ett lågt pris öka förekomsten vilket skulle tyda på att varuleveranserna istället kan öka mer än förväntat. I NDS har vi samlastningscentral En onsdag klockan 10.00 år 2030 är 150 fordon verksamma i området. Samlastning i Norra Djurgårdsstaden Om vi inte haft samlastningsterminalen hade vi haft: à  200 procent fler transporter/rutter inom området à  45 % procent högre trafikarbetet Samlastningen ger à  en energibesparing på 900 000 kWh/år à  minskad trängsel, färre lastbilar i bostadsområdet och mindre buller à  E-handel ökar transporterna i bostadsområdet men samlastning effektiviserar dem Med samlastning 2,4 km Utan samlastning 7,5 km Avfallshantering 2030 Sopsug och avfallskvarnar har minskar mängden avfall som hämtas hushållen med 80 % för verksamheterna med 54 % = minskad energiförbrukningen med 40 % (elfordon/elfordon) Jämförelse av energiförbrukning i scenario 1 och 2 (boende och verksamheter) Skillnaden mellan scenario 1 och 2 utgörs av inköpsresorna (43 %). Om vi kan erbjuda leveranser sjövägen minskar energiförbrukningen för godstransporterna med 23 % Det händer inte av sig självt à  Kommunens arbete viktigt för genomförande à  Hur vi bygger staden och utformar bostadsområden påverkar godstransporternas omfattning och utbredning? à  Vad gör vi fram till 2030 och de tekniklösningar som då förväntas finnas? Vårt agerande styr godstransporterna Hur vi bor och använder staden Urbanisering Samhällsplanering Teknik och logistikutveckling •  Traditionell handel •  E-handel •  Sömlös handel •  Inköpsresor •  Ökad konsumtion •  Öka koncentration •  Ökat bostadsbyggande • Infrastrukturplanering • Bostadsbyggande - utformning • Tillgänglighet till service o handel • Infrastruktur och regelverk för godsmottagning •  Informationsplattformar Godstransporter i staden Handel och konsumtion •  Staden som vardagsrum •  Service och välmående •  Glest eller tätt Många aktörer som kan påverka POLITIK SAMHÄLLE LOGISTIK TEKNIK MARKNAD SAMVERKAN KUNSKAP MÄNNISKAN AFFÄRS MODELLER Tack för att ni lyssnat Mona Pettersson WSP Analys & Strategi mona.pettersson@wspgroup.se 0702 67 10 40