Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete

Liljeforsskolans hälsofrämjande och förebyggande arbete
På Liljeforsskolan arbetar vi på olika sätt med hälsofrämjande insatser:
Rastaktiviteter –
organiserade lekar på
rasterna.
Samarbetsdagar vid läsårets
start; alla klasser jobbar
tillsammans med
samarbetsövningar för att
skapa en bra gruppkänsla.
Kompis – alla klasser
arbetar med
relationsfrämjande
övningar en gång i
veckan.
Gemensamma aktiviteter
som till exempel
Storsjung- skolan
sjunger tillsammans två
gånger per termin.
Må bra-vecka- när vi lägger
extra fokus på hälsa till
exempel frukostvanor,
sömnvanor och hur viktigt det
är att röra på sig.
Varje år i november genomför vi en kartläggning bland alla elever enligt en modell som heter
husmodellen:
Genom arbetet med husmodellen får vi veta vilka platser och när under skoldagen
och fritidstiden eleverna känner sig otrygga.
När vi vet var och när eleverna känner sig otrygga, gör vi en plan för hur vi ska
arbeta på skolan för att minska otryggheten. Den planen heter ”Plan mot
diskriminering och kränkande behandling”.
Enligt årets Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vi arbeta med följande
områden och aktiviteter på skolan:
1. Skolgård och fotbollsplaner- det finns några ställen
på skolgården där elever känner sig otrygga.
 Skolan ska göra om rastvärdsschemat så att det blir
tydligare och mer ordning och så att alla vuxna som är
ute på rast ska finnas på de platser som kommer fram
i kartläggningen.
 Vi ska införa rastaktiviteter som leds av vuxna även
för de elever som går i 4:an och 5:an.
 Eftersom inte alla törs vara med och spela fotboll
eftersom det oftast är match som spelas, ska vi ha
speciella veckor och raster när det inte är match utan
mer prova-på fotboll.
 Elevrådet ska få ta fram nya regler för King
2. Dusch- och omklädningsrum- skolan ska se
över duschrummen och kontakta Skolfastigheter
med problemen som framkommit, bland annat att
det är svårt att få lagom vattentemperatur i duschen
och att det inte finns några duschdraperier.
5. Toaletterna- En del elever är rädda för att
kompisar ska hålla för dörren när de är inne på
toaletten, så att de inte kommer ut. En del är rädda
att någon ska försöka låsa upp dörren när de är där
inne. Vi ska jobba extra mycket med hur vi ska vara
mot varandra på Kompis och generellt i klasserna
och vad som gäller när någon är på toaletten.
3. Trapphus och korridorervi ska jobba mer med eleverna
om att ta hänsyn till varandra
när det blir trångt i trapphuset.
Vuxna följer med när eleverna
går ut och in.
4. Matsal på Gränbyskolan
Många elever tycker att det är
hög ljudnivå och stökigt i
matsalen. De får ingen matro.
Bullernivå ska mätas av både
Liljeforsskolan och
Gränbyskolan och diskussion
kring miljön i matsalen sker
kontinuerligt i till exempel
matrådet.
6. Internet- Det förekommer kränkningar på nätet
och det blir ofta tjafs och konflikter som sen
kommer med till skolan. Vi ska fortsätta att arbeta
med att diskutera frågor kring internet och sociala
medier i klasserna.
På Liljeforsskolan arbetar vi aktivt med att förhindra trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier står för ett handlande som kränker en
elevs värdighet och har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna:
 kön
 könsöverskridande identitet eller tillhörighet
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 sexuell läggning
 funktionshinder
 ålder.
Kränkande behandling är uppträdande som
kränker en elevs värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
Om en elev ändå känner sig trakasserad eller kränkt, ska detta
anmälas till skolan.
På Liljeforsskolans hemsida finns en länk där elever och
vårdnadshavare kan anmäla diskriminering och kränkande
behandling.
Alla elever och vårdnadshavare uppmanas att alltid vända sig
klasslärare eller annan personal på skolan så snart misstanke om
diskriminering eller kränkande behandling uppstår.
Om en kränkning inträffat är skolan skyldig att anmäla detta till huvudmannen samt utreda
händelsen.
Liljeforsskolan utreder kränkningar i tre steg:
Steg 1:
• Anmälan till Stödgruppen görs, därefter görs anmälan till rektor
och huvudman
• Utredning sker genom samtal enskilt med den som blivit utsatt.
Det är viktigt att ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt.
─ Vad som hänt
─ Vem som gjort vad
─ När det hände
• Samtal sker enskilt med den/de som utfört kränkningar. Samtalet
går ut på att vissa överenskommelser ska göras.
• Berörda vårdnadshavare informeras.
• Berörd skolpersonal informeras.
Steg 1 genomförs av berörd skolpersonal. Samtalen och de
överenskommelser som görs dokumenteras och åtgärder upprättas.
Uppföljning av åtgärder planeras.
Steg 2:
Om kränkningarna fortsätter kopplas Kompisansvarig in och vårdnadshavarna kallas till skolan
för att tillsammans med lärare, Stödgrupp och
skolledning diskutera fortsatta åtgärder, som
dokumenteras.
Steg 3:
Vid grava fall av kränkningar eller om kränkningar
inte upphör trots ovanstående insatser, kontaktas
polis eller sociala myndigheter.
Den som utsatts för diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling eller mobbning erbjuds stöd i
form av samtal med för ändamålet lämplig person.
”Utbildningen [skolan] ska förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som
verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.”
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011