Speciellt

Speciellt
NR 4 2014
- KAS och VUB, vad är det?
- Ny rapport: tilläggsbelopp
- Kallelse till årsmöte
Autism & Aspergerföreningen Stockholms län
information
Fortsatt kritik mot Samtrans
Trots att det nu gått mer än fem
månader sedan Samtrans tog
över ansvaret för turbundna
resor för boende i Stockholms
kommun och trots att Samtrans förlorat rätten att köra ensamåkande skolbarn fortsätter
problemen.
Kraftiga förseningar och uteblivna
hämtningar har blivit en del av vardagen för många som är beroende av
Samtrans. Skolskjutsarna i Stockholm
har skapat stor oro hos familjer där
rutiner och kontinuitet är en nödvändighet. För många har problemen
funnits sedan skolstart.
En ny upphandling har påbörjats
för de cirka 130 skolbarn som är
ensamåkande. De kommer att få åka
med någon annan leverantör. Den
upphandlingen ska vara färdig senast
1 mars nästa år. Staden hoppas att det
blir tidigare än så.
Autism & Aspergerföreningen, FUB
och Attention träffade Stockholms
stads serviceförvaltning den 24 november. Enligt förvaltningen fungerar
resorna för de flesta, det är enligt deras
uppfattning endast ca 10 % av resorna
som inte fungerar. Staden uppger att
det totala antalet resenärer är ca 3 700.
Om 10 % av dessa inte fungerar så rör
det sig om 370 personer som fortfarande har problem.
Det är framför allt skolskjutsarna som
inte fungerar. Det är ca 1 250 skolelever i Stockholms stad som åker med
Samtrans. Om flertalet av de 370 som
det inte fungerar för finns i den här
gruppen handlar det inte om en avvikelse på 10 %, det handlar om ca 30
%, dvs en tredjedel.
För oss som representerar den mest
utsatta gruppen av personer, där kontinuitet, planering och trygghet är
absolut nödvändigt, är detta oacceptabelt. Efter flera månader av allvarliga
avvikelser är det inte ok att fortsätta
skylla på inkörningsproblem.
Staden anser inte att avvikelserna är
tillräckligt många och tillräckligt allvarliga för att bryta avtalet. Vi håller
inte med. Vi anser att det är ytterst
allvarligt med bilar som är upp till 2
timmar sena, att bilar kör till fel skolor, hämtar fel barn, tappar bort barn,
chaufförer som varken vet barnets
namn eller adress, barn som släppts
av på fel adress, otrevligt bemötande...
Det är mycket viktigt att ni fortsätter att rapportera avvikelser!
reklamation@samtrans.se
liselothe.engelgren@stockholm.se
olle.burell@stockholm.se
Insändare: Täby minskar stöd till elever
Starka reaktioner på neddragning av stöd till elever med
särskilda behov.
Ett informationsmöte om neddragning av anslag till Hellebourusskolan
i Täby hölls den 12 november i Kommunhuset. Den stora matsalen var
nästan fullsatt. Jag gissade att över
80% av de ca 200 hade Hellebouranknytning.
På mötet försökte politikerna och
tjänstemännen förklara nedskärningen och skälet till att reglerna för
bistånd ändrats med hänvisning till
lagar och förordningar. I den efterföljande diskussionen höjde många
riktigt upprörda föräldrar tonläget till
en närmast aggressiv nivå. En konsekvensanalys efterlystes, och som
svar uppgavs först att en sådan inte
fanns, men det korrigerades senare
till att underlaget delvis var hemligstämplat. Underligt – sådant material skall ju vara allmänt tillgängligt!
Skulle tjänstemännen och övriga
ansvariga inte bli påverkade av engagemanget, anhörigas berättelser om
konsekvenserna av neddragen skolpeng vore det märkligt.
Patrik Forshage, utbildningschef
för kommunen, menade att det var
upp till varje skolas rektor att avgöra
behovet (inom skolpengasäcken för
sin skola) och hur rikta elevsatsningar.
Auditoriet menade överlag att rekto-
rerna har föga kompetens för det,
de har till exempel ingen utbildning
inom området.
Och att barn med Aspergers syndrom och ADHD lätt blir mobbningsobjekt vittnades det om från
flera föräldrar.
Ett bekymmer för kommunens
styrande är att Hellebourskolan är
privat, inte kommunal som de andra
tre skolorna med särskolekompetens
i kommunen. I kommunala skolor är
ju möjligheten till politiskt styrande
större.
Många av barnens föräldrar blev
verkligen tigrar, en del övertygande
vältaliga och en del arga som bara den.
Göran Lundström – morfar i Täby.
Helleborusskolan är en grundskola för normalbegåvade elever inom autismspektrumet. Helleborusskolan ska tillhandahålla en välfungerande och anpassad skolmiljö F-9 med fritidsverksamhet för elever till och med år 6. Pedagoger
och övrig personal med specialkompetens och utbildning som matchar elevernas olika begåvningsprofiler.
Alla elever på Helleborusskolan ska nå grundskolans kunskapskrav och samtidigt utveckla sin självkännedom.
Helleborusskolan är en av flera resursskolor i Täby.
2 | Speciellt nr.4 2014
ledare
Speciellt
Banérgatan 21
115 22 Stockholm
Telefon 08-612 71 72
Telefontider: månd - torsd 9.00 - 12.00
www.autism.se /stockholm
info@autismstockholm.org
Ansvarig utgivare
Emanuel Mörk
I redaktionen
Emanuel Mörk
Birgitta Joelsson
Géraldine Norén
Thomas Lidén
Styrelse
Emanuel Mörk ordf.
MaiBritt Giacobini
Cecilia Kalderén
Jeanette Mandl
Sabina Sjölander
Catharina Törnberg
LSS-ombud
Jeanette Mandl
Kansli
Birgitta Joelsson
Géraldine Norén
Thomas Lidén
Plusgiro
83 01 27-7
Ombud
Harald Strand Botkyrka
Anne Kierkegaard Tyresö
Kaijsa Keusch Tyresö
Blazena Westerlund Farsta
Emanuel Mörk Kungsholmen
Karolina Ehrnstedt Värmdö
Margaretha Gutner Värmdö
Cecilia Kalderén Social- och
överförmyndarnämnden
Medlemsavgift 2015
Huvudmedlemskap 300:-/kalenderår
Familjemedlem
50:-/kalenderår
Verksamheter
500:-/kalenderår
Omslagsfoto: Fotoakuten
Tryck: BFN Holding/Bomastryck
Upplaga: 2 400 ex
”Ambitionen
måste vara en
bra skola”
Vi får till föreningen in
rapporter om fortsatta
problem med turbundna
resor i regi av Samtrans,
framförallt vad gäller resor
till och från skolor.
Det rapporteras mest om kraftiga förseningar och uteblivna resor. Stockholms stad är ytterst ansvarig för att
resor till skolan och dagliga verksamheter fungerar. Om ni drabbas, meddela Stockholms stad detta, ni hittar
uppgifter till vilka ni ska höra av er till
på föregående sida. Det är viktigt att
staden får direktkontakt med er som
drabbas.
På föregående sida kan ni också läsa en
insändare från en morfar som varit på
ett möte om kommande nedskärningar på en skola i Täby, nedskärningar
som kan komma att drabba barn med
särskilda behov. Kommunen har meddelat att de ska minska anslagen till
skolan och rektor får i uppdrag att
inom ordinarie skolpeng rikta insatserna. Frågan är hur det är möjligt att
rikta insatser om resurserna till insatserna saknas?
Det är inte en unik situation för Täby
utan gäller för många av länets och
landets kommuner. Föräldranätverket
Barn i behov hade den 10 december
en manifestation på Sergels torg för
att uppmärksamma barn som inte får
sina behov tillgodosedda i skolan. De
överlämnade även en rapport om kommuners hantering av tilläggsbelopp
med siffror över antalet ansökningar,
beviljade och nekade för omkring 60
kommuner till Gustav Fridolin.
Barn i behov driver bland annat att
skollagen ska ändras så att det säkerställs att barn med särskilda behov ska
få det stöd som behövs. Besparingar
ska inte vara ett skäl för att neka barn
en fungerande skolgång.
Det är svårt att se hur särskilda behov
ska kunna tillgodoses utan särskilda
resurser för dessa behov. Kommuner
behöver satsa på barn i behov och det
behövs resurser för att göra det. Att
börja med att minska kostnaderna för
att sedan se konsekvenserna är sällan
en god idé. Kvalitet i skolan kommer
i förlängningen vara både ekonomiskt
och mänskligt lönsamt. Ambitionen
måste vara att ha en bra skola för barn
med särskilda behov. Sätt upp en målbild om vart vi ska, inte hur mycket
det ska kosta.
I och med att det nu kommer att hållas ett extra val till riksdagen så ser jag
gärna ett vallöfte om en skollagsändring som säkerställer att alla barn får
rätt till en fungerande skolgång.
Emanuel Mörk
Ordförande
Speciellt nr.4 2014 | 3
medlemsaktiviteter
Kallelse till årsmöte
Dag: Torsdagen den 19 mars
Tid:kl.18.30
Plats: Banérgatan 21
Verksamhetsberättelse, årsredovisning och revisorernas berättelse finns att tillgå
på årsmötet. Handlingarna finns även att hämta på kansliet för den som vill ha
dem före årsmötet.
Välkomna!
Styrelsen
Nomineringar av
styrelseledamöter
Valberedningen i Autism & Aspergerföreningen tar emot förslag på ledamöter till styrelsen. De ni föreslår
skall vara vidtalade. Vi önskar era
förslag senast den 19 januari 2015.
Anne Kierkegaard, sammankallande
anne.kierkegaard@telia.com
Jesper Hållén
jesper@torngarden.se
Motioner
– senast den 19 januari
Förslag till dagordning
Årsmöte 2015 03 19
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Mötet öppnas
Val av årsmötets a) ordförande b) sekreterare
Val av två justeringsmän tillika rösträknare
Godkännande av dagordningen
Upprättande och justering av röstlängd
Fråga om mötet blivit behörigen utlyst
Föredragning och behandling av verksamhetsberättelse
och årsredovisning
Föredragning av revisionsberättelse
Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning
Fråga om ansvarsfrihet för föreningens styrelse
Fastställande av medlemsavgifter för år 2016
Fastställande av ersättningar under innevarande år
Fastställande av verksamhetsplan och budget för innevarande år
Val av ordförande i föreningens styrelse
Val av övriga ledamöter i föreningens styrelse
Val av styrelsesuppleanter och fastställande av ordningen för
inträde i styrelsen
Val av revisorer och revisorssuppleanter
Val av valberedning med sammankallande
Val av ombud och ersättare till Riksmötet
Behandling av inkomna motioner och förslag framlagda av
distriktsstyrelsen och riksförbundets styrelse
4 | Speciellt nr.4 2014
En motion är en demokratisk rättighet och är ett mycket bra sätt att föra
fram sin åsikt på.
Att skriva en motion är att vilja
påverka eller förändra något.
En motion kan handla om i stort
sett vad som helst som har en direkt
eller indirekt anknytning till Autism
& Aspergerföreningen.
Motioner ska vara styrelsen tillhanda
senast 2 månader före årsmötet,
alltså senast den 19 januari.
Motioner skickas via e-post till
info@autismstockholm.org
eller per post till kansliet.
Rösträtt
För att få rösta på årsmötet måste
man ha betalat medlemsavgiften för
2015. Alla medlemmar över 18 år
har rösträtt.
Medlemsavgift 2015
Medlemsavgiften för 2015 är
oförändrad: 300:- för huvudmedlemskap och 500:- för verksamheter.
Avgiften för familjemedlemskap är
50:-, medlemskap kan tecknas för
personer med samma adress som
huvudmedlem.
medlemsaktiviteter
Lagunen
är ett ”händelserike” med ett antal rum för sinnesupplevelser. Där finns t ex vita rum med bland annat en
vattensäng, båtrum, rörelserum med ett bollhav och
musikrum. Lagunen är öppen för personer med autism
och utvecklingsstörning. Vi disponerar Lagunen vissa
söndagar mellan 11.00 – 12 30 och 13.00 – 14.30. Bokning sker via föreningens kansli på tel/fax 612 71 72 eller
info@autismstockholm.org. Fritt inträde.
Besöksadress: Rosenlund, Tideliusgatan 12.
Vårens datum finns i kalendariet på sista sidan.
Liljeholmsbadet
Pubkvällar för mammor
Träffar en gång i månaden. Tid kl. 18.00.
För information om plats, kontakta kansliet
info@autismstockholm.org
Vårens datum: se kalendariet.
Pubkvällar för pappor
Sista torsdagen i varje månad året om, med vissa undantag. Tid kl. 18.00.
Kontaktperson: Erik Lundgren, tel. 072 - 726 20 03
jerka.lundgren@gmail.com
Vårens datum: se kalendariet.
är ett gammalt anrikt bad som ligger förtöjt vid Bergsunds strand. Bassängen är delvis djup och rekommenderas inte för familjer med småbarn! Badet disponerar
vi för oss själva vissa söndagar och det är öppet mellan
kl 10.00 - 12.00.
Våtens datum: se kalendariet på sista sidan.
Adress: Bergsunds strand, T-banestation Hornstull eller
buss 4. Fritt inträde!
Diskussionsgrupp för vuxna
Välkommen till diskussionsgruppen för vuxna med
Aspergers syndrom. Denna grupp riktar sig till de som
har Asperger och klarar sig själv i vardagen.
Det går även bra att delta om du anser dig tillhöra
denna grupp.
Vi träffas en gång i månaden på Matteusskolan nära
Odenplan. Efter träffen får de som vill följa med på
en närbelägen restaurang för samkväm.
Tid:19.00-20.30.
Plats: Matteus skola, Vanadisvägen 16, rum C 305.
Närmaste T-bana, Odenplan.
Datumen för träffarna finns i kalendariet.
Om ni har några frågor, kontakta Niklas på
diskussionsgruppen@hotmail.com
Bowlingkvällar
Syftet är att erbjuda en träffpunkt för våra medlemmar
snarare än att vara proffs på bowling. För dem som
behöver finns så kallad ”ränna” att låna och för den som
vill äta eller fika finns servering. Subventionerad kostnad
70:-/person. Vissa torsdagar kl. 18.00-20.00. Föranmälan senast måndagen innan varje tillfälle till
info@autismstockholm.org
Plats: Bowl-O-Rama, Uppköparvägen 1 i Årsta.
Från Liljeholmens T-bana, ta buss 134, hållplats Marknadsvägen eller tvärbanan, hållplats Årstafältet.
www.bowlorama.se
Vårens datum, se kalendariet på sista sidan.
Speciellt nr.4 2014 | 5
Information
Specialteamen KAS och VUB
– Unikt i Sverige
Personer över 16 år som bor i Stockholms län med en autismspektrumdiagnos och beteendeavvikelser har tillgång till 2 unika
multiprofessionella team: KAS-teamet och VUB-teamet.
Delar av KAS-teamet
Teamen är ett komplement till ordinarie vårdutbud och syftet är att
förbättra vården för patienter med
beteendeavvikelser.
KAS står för Konsultteam för
AutismSpektrum och är ett team specialiserat inom autismspektrumtillstånd med beteendeavvikelser. För att
få stöd från KAS-teamet krävs remiss
från psykiatrin.
VUB står för Team för Vuxna med
Utvecklingsstörning och allvarliga
Beteendeavvikelser. Teamet är ett
komplement till ordinarie vårdutbud
och ett samarbete mellan psykiatri
och habilitering. Även här krävs remiss från läkare.
Båda teamen är multiprofessionella
och har psykiatriker, psykolog och
specialpedagog som arbetar i alla
ärenden.
VUB-teamet har funnits sedan 2005
och startade inom habiliteringens
Autismcenter för vuxna. Teamet var
framgångsrikt och fyllde ett stort be6 | Speciellt nr.4 2014
Delar av VUB-teamet
hov av ett tvärprofessionellt arbetssätt
och man såg att behovet fanns av att
starta ett liknade team för personer
med autismspektrumtillstånd utan
utvecklingsstörning.
KAS-teamet startade 2012 och teamen har samma verksamhetschef
sedan 2014.
Det som skiljer teamen åt är att:
• VUB-teamet vänder sig till patienter med diagnos utvecklingsstörning
medan KAS-teamet vänder sig till
patienter utan diagnos utvecklingsstörning.
• VUB-teamet är ett samarbete mellan
psykiatri och habilitering som träffar
patienterna, kartlägger behovet och
ger konsultation till hela nätverket
medan KAS-teamet inte träffar patienterna direkt utan ger konsultation
till psykiatrins medarbetare.
• För kontakt med VUB-teamet behövs en remiss från en läkare från primärvård eller allmänpsykiatri medan
KAS-teamet behöver en remiss från
en psykiatriker.
• Syftet med KAS är att arbeta konsultativt mot psykiatrin men också att
höja kompetensen om autism genom
skräddarsydda utbildningsuppdrag
för medarbetare inom hela psykiatrin,
såväl öppenvård som heldygnsvård,
vilket inte är VUB-teamets syfte.
Det som är gemensamt:
• Båda teamen tar emot remisser både
från SLL och privata vårdgivare som
har avtal med landstiget
• Konsultation från teamen är avgiftsfri
• Teamen finns att tillgå när svåra beteendeavvikelser uppkommer och behov av multiprofessionell kompetens
inom autism och/eller utvecklingsstörning efterfrågas.
På teamens hemsidor kan du läsa mer.
Där kan du också prenumerera på
deras nyhetsbrev.
information
VUB-teamet
KAS-teamet
http://www.norrastockholmspsykiatri.se/Om-oss/Konsultteam/KAS/
http://www.norrastockholmspsykiatri.se/Om-oss/Konsultteam/VUB-teamet/
Speciellt nr.4 2014 | 7
medlemsinformation
Ny rapport om elever med autism
Hur bemöter skolan elever med autism?
”Stödjande strukturer – en
fallstudie om hur skolan möter
elever inom autism” är en ny
rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
I rapporten finns exempel från två
skolor som visar hur de utvecklar sin
verksamhet för att elever med autism
ska få en fungerande undervisning.
Rapporten, som gjorts av Ulla Alexandersson, lektor vid Institutionen
för pedagogik och specialpedagogik,
Göteborgs universitet, ger insikt om
vilka frågor som är viktiga och hur
skolpersonal, föräldrar och elever
upplever utvecklingsarbetet.
Rapporten beskriver också ett
utvecklingsarbete i en kommun där
ledningen tagit beslut om att rikta ett
särskilt specialpedagogiskt stöd till
elever och lärare, i syfte att arbeta för
en inkluderande skola.
Ulla Alexandersson har följt fyra
elever i olika årskurser på två skolor
och har deltagit med observationer
och intervjuat klasslärare, specialpedagoger, elevassistenter, rektorer samt
haft samtal med eleverna.
- Förhoppningsvis kan studien ge
upphov till reflektioner på den egna
skolan om hur det pedagogiska och
sociala arbetet med att stödja elever
inom autismområdet kan utvecklas,
säger Ulla Reiderstedt, regionchef på
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
- Rapporten visar att en av grundförutsättningarna är att skolledningen
har en tydlig vision och viljeinriktning att arbeta för en inkluderande
skola. Utifrån det bygger man en organisation som ger ett kontinuerligt
utvecklingsstöd som hjälper skolan att
utveckla sin förmåga att se, förstå, involvera, samarbeta och anpassa, säger
Thomas Ahlstrand, som är nationell
samordnare för neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Rapporten kan beställas kostnadsfritt
från Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats,
www.spsm.se
Vill du delta i KONTAKT, ett forskningsprojekt?
BUP och KIND söker barn och
tonåringar (8-17 år) med högfungerande AST och psykiatrisk samsjuklighet för KONTAKT-projektet inom BUP.
Om metoden
Metoden KONTAKT är en manualbaserad social färdighetsträning i
grupp för barn och ungdomar med
svårigheter inom autismspektrum.
Barnen kommer att träna/lära sig att
initiera en konversation, att förstå de
sociala rollerna i ett socialt samspel,
att förstå de verbala och icke verbala
signaler i en kommunikation, att
utveckla problemlösningsförmåga,
coping-strategier, att hantera konfliktsituationer och därmed utveckla
sitt självförtroende. Programmet
innehåller övningar i sociala färdig8 | Speciellt nr.4 2014
heter samt diskussioner om social
kognition, socialt samspel, självreflektion och beskrivning av sig själv och
andra.
Om behandlingen
Behandlingen omfattar 12 sessioner
(3 månader). Varje session omfattar
cirka 60 min/v (barngrupp) och 90
min (tonårsgrupp). Varje grupp består
av 6- 8 deltagare med två gruppledare.
Vilka vänder sig gruppen till?
Barn och tonåringar mellan 8 - 17
år. De ska ha diagnos inom autismspektrumtillstånd i kombination med
ADHD, depression eller ångest, normal begåvning (IQ över 85).
En förutsättning är att patienten är
motiverad att arbeta med sina svårig-
heter samt att föräldrarna är positiva
till insatsen.
Kontaktperson:
projektledaren Nora Choque Olsson:
nora.choque-olsson@ki.se
070-1643890
För mer information se länken:
http://ki.se/kind/kontakt-vill-dudelta-i-forskningsprojektet
Medlemsinformation
Vet du vad Rivkraft är?
Rivkraft är en undersökningspanel med
personer med funktionsnedsättning som
får svara på frågor om hur de upplever sin
vardag. Rivkraft drivs av MFD, Myndigheten
för delaktighet.
Alla som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år
kan vara med i undersökningspanelen Rivkraft.
Frågorna i Rivkraft besvaras via internet och rör den
enskildes vardag, till exempel om kollektivtrafik, arbete,
studier, kultur, idrottsliv och IT-användning.
I panelen får deltagarna, mellan fyra och sex gånger per
år, svara på frågor som rör tillgänglighet och livsvillkor
inom exempelvis boende, arbete, transport, idrott och
kultur.
Genom paneldeltagarnas svar får vi veta hur funktionshinderspolitiken fungerar i praktiken. Målet är att få kunskap
om vad som fungerar bra eller dåligt och vilka förändringar
som behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället.
Svaren från Rivkraft ingår som en del i underlaget till
”Hur är läget”, en årlig uppföljning av regeringens strategi
för funktionshinderspolitiken. Resultatet från uppföljningen presenteras i en rapport som överlämnas till regeringen i maj varje år.
Ett unikt tillfälle att tala om hur politiska beslut
påverkar din vardag!
Läs mer om Rivkraft eller anmäl dig:
http://www.mfd.se/uppfoljning/rivkraft/
Barnkonventionen fyller 25 år
I år fyller FN:s konvention om
barnets rättigheter, barnkonventionen, 25 år.
Konventionen om barnets rättigheter
antogs 1989 och 2014 fyller barnkonventionen därmed 25 år.
De nordiska barnombudsmännen
har i samband med detta gjort ett gemensamt uttalande där de lyfter fram
tre viktiga områden där regeringarna
i respektive länder behöver göra mer
för att stärka barnets rättigheter.
Barn måste få kunskap om
sina rättigheter.
Barn måste redan tidigt få information om att de har mänskliga rättigheter som förmedlas i förskola och skola.
Riktad information om specifika rättigheter behöver också finnas för barn
i utsatta situationer, exempelvis barn
i samhällsvård.
Barnkonventionens rättsliga
ställning måste stärkas.
På Island, i Finland och i Norge har
barnkonventionen ställning som lag. I
Danmark har en utredning föreslagit
inkorporering och i Sverige har det i
regeringsförklaringen föreslagits att
barnkonventionen ska bli lag. En
stärkt rättslig ställning inskärper bl.a.
kraven på att professionella som
arbetar med barn får kunskap både i
sin grundutbildning och i sin löpande
fortbildning om barnkonventionen,
barn som far illa och anmälningsplikten till sociala myndigheter.
Barn måste kunna klaga när
rättigheter kränks.
FN:s barnrättskommitté har betonat
att ”för att rättigheter ska vara meningsfulla måste det finnas effektiva
rättsmedel till upprättelse vid kränkningar av rättigheter.”
Socialstyrelsens arbete.
Barnets bästa och alla barns möjligheter till utveckling, delaktighet och
inflytande i hälso- och sjukvård och
socialtjänst är en viktig del i Socialstyrelsens arbete. Bland annat arbetar
man tillsammans med Barnombudsmannen med att utforma information
riktad till barn och unga om socialtjänsten. Under 2014 arbetar Socialstyrelsen med att i större omfattning
ta in barns och ungas erfarenheter
som underlag i våra kunskapsstöd.
Speciellt nr.4 2014 | 9
skola
Manifestation på Sergels torg
Vi var på manifestation för och med
föräldranätverket
Barn i Behov!
På Nobeldagen den 10 december kl.11.55 anordnade föräldranätverket Barn i Behov och
organisationen En Skola för
ALLA en manifestation på Sergels torg.
I samband med demonstrationen
överlämnades en rapport om Sveriges
kommuners hantering av tilläggsbelopp till utbildningsminister Gustav
Fridolin.
En skola för ALLA! är ett initiativ
för att ge barn med särskilda behov
en bra och fungerande skolgång. Det
handlar framför allt om den allt större
grupp barn som har neuropsykiatriska
funktionsskillnader (till exempel
ADHD/ADD, Aspergers syndrom
och andra autismspektrumtillstånd)
och som av olika skäl inte klarar av en
vanlig skolklass.
Barn i behov är ett stort nätverk
föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Det startades hösten 2013 i
eftervattnet av Stockholm stads försök
att drastiskt minska tilläggsbeloppen.
10 | Speciellt nr.4 2014
Protesterna hjälpte och staden backade. Nätverket finns nu i hela landet
och växer snabbt. Deras mål är att få
skollagen ändrad, bland annat i syfte
att säkerställa att kommunerna inte
kan smita undan ansvaret med att ge
alla barn förutsättningar att klara skolan. Något som de tyvärr ofta gör idag.
Både Barn i behov och En skola för
alla arbetar för att barn i grundskolan
ska få det stöd de behöver och har rätt
till!
Trots ordentligt regn och rusk kom
drygt 300 personer, unga som gamla,
för att visa sitt stöd för initiativet.
Konferencier var Måns Möller som
skötte sin uppgift galant, trots att han
såg ut att frysa.
Några av de övriga talarna var Bente
Danielsson och Cilla Lundström från
Barn iBehov, Anne Lönnermark, vice
ordförande i Autism- och Asperger-
förbundet, Anki Sandberg från Attention och Lotta Sterky från Rädda
Barnen.
Gustav Fridolin stämde in i kören
och kritiserade den tolkning av skollagen många kommuner gör idag
gällande tilläggsbeloppet och utlovade krafttag från eget håll. Ministern
menade att ändringar av skollagen är
aktuella, för att förtydliga lagens ursprungliga intentioner och motverka
nedskärningarna i stödet till elever i
behov av särskilt stöd. Han vill också
se att en kommission tillsätts för att
utreda bristerna i det svenska utbildningssystemet, bland annat när det
gäller den ökande ojämlikhet vi ser.
Utbildningsministern fick en
fråga gällande om representanter från
nätverket Barn i Behov kommer att
bjudas in för att medverka i en sådan
kommission. Som svar fick vi höra
att beslut först ska tas om att faktiskt
tillsätta den. Vilka som bjuds in är
en senare fråga. Det ska även nämnas
att det politiska läget för stunden är
oklart, med tanke på det extra val som
med all sannolikhet ska genomföras
om några månader. Men, precis som
vi andra, hoppas ministern att skolan
ska bli en stor fråga i det stundande
valet. Vi önskar då att just situationen
för elever i behov av särskilt stöd lyfts
upp och diskuteras, en fråga som i det
senaste valet helt glömdes bort.
Thomas Lidén
Medlemssidor
skola
Rapport om tilläggsbelopp
”Ansökningar och avslag – tilläggsbelopp
och individuell stödpeng till
grundskoleelever i svenska
kommuner”
Så heter den rapport om Sveriges kommuners
hantering av tilläggsbelopp som överlämnades
till utbildningsminister Gustav Fridolin.
Rapporten visar att:
• Många elever nekas kommunal stödpeng som rektorer och skolor ansöker
om.
• Nästan alla kommuner har skärpt
villkoren för individuell stödpeng på
senare år med hänvisning till och stöd
i skollag, förordningar och domar.
• Kommuner har under de senaste fyra
åren ändrat riktlinjer och fördelningssätt av resurser för stödpeng, ofta flera
gånger.
• Förändringarna som görs i de individuella stödsystemen bygger inte på
analys av elev-­eller skolsituationen
och inte på vad som gett lyckat skolresultat.
• De röda staplarna som visar att elever
fått nej till tillägg år efter år betyder
att rektorer gör en annan bedömning
än kommuner (än så länge). Rektorer
fortsätter att ansöka.
Förslag på åtgärder som ska göras
skyndsamt från regeringsnivå är:
• Säkerställ kraftiga ökningar av de
individuellt riktade stöden så att situationen kring barnen förbättras och
skolor får möjlighet att i egen takt utveckla olika former för undervisning,
att fortbilda sig, stärka lagarbetet och
utföra de organisatoriska förändringar
som behövs.
• Sprid insikt om att 10 % av skolans
elever har och kommer att ha neuropsykiatriska
funktionsskillnader
(ADHD, ADD, autism) som bör
reflekteras i planeringen för skolan på
alla nivåer.
Rapporten omfattar kommuner i hela
Sverige. Av Stockholms läns 26 kommuner finns 18 kommuner med.
Rapporten kommer att uppdateras
och kompletteras.
Läs mer på
www.barnibehov.se
Rapporten finns också att ladda ner på
vår hemsida:
www.autism.se/stockholm
under vad finns det för stöd.
Barn i behov är ett stort nätverk föräldrar till barn med funktionshinder. Nätverket finns i hela landet och växer
snabbt.Barn i behov arbetar för att få skollagen ändrad så att kommunerna inte kan smita undan ansvaret med att ge
alla barn förutsättningar att klara skolan. Något som de gör idag.
En skola för ALLA! är ett initiativ för att ge barn med särskilda behov en bra och fungerande skolgång. Det handlar
framför allt om den allt större grupp barn som har neuropsykiatriska funktionsskillnader (till exempel ADHD/ADD,
Aspergers och andra autismspektrumtillstånd) och som av olika skäl inte klarar av en vanlig skolklass.
Både Barn i behov och En skola för alla arbetar för att barn i grundskolan ska få det stöd de behöver och har rätt till.
Speciellt nr.4 2014 | 11
information från kind
Donation kan bidra till ny forskning om autism
Donation kan bidra till ny forskning om autism - information
från KIND i samarbete med
Hjärnbanken vid Karolinska
Institutet
Många har hört talas om donation av
olika organ och vävnader för transplantation för att rädda liv. Vad många
inte vet är att det även finns ett stort
behov av donerade organ för vetenskaplig forskning, vilket inte omfattas
av det nationella donationsregistret. I
den här artikeln kan du läsa om möjligheten att anmäla sig som donator
för att främja forskning om autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Forskningen möjliggörs genom ett
samarbete mellan KIND och Hjärnbanken vid Karolinska Institutet.
Lovande metoder kan ge hjärnforskningen nya svar
Idag finns lovande vetenskapliga metoder för att förstå mer om hjärnans
utveckling och förändringar, men
utan tillgång på donerad hjärnvävnad
har forskarna begränsade möjligheter
att få ny kunskap. Därför har så kal�lade ”Hjärnbanker” skapats på olika
platser i världen, där hjärnvävnad kan
omhändertas för forskning. Hittills
har någon sådan forskning med fokus
på autismspektrumtillstånd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte funnits i Sverige, men sedan en
tid tillbaka finns möjligheten att låta
donera hjärnvävnad till Hjärnbanken
vid Karolinska Institutet.
Professor Caroline Graff är läkare och chef för Hjärnbanken vid Karolinska Institutet.
Fotograf: Stefan Zimmerman
Chef för hjärnbanken är professor
Caroline Graff vars arbete bidrar till
ny forskning kring hjärnans utveckling, åldrande och sjukdomar, som
kan hjälpa många människor i framtiden.
Hur blir man donator?
Alla som vill stödja hjärnforskningen
kan anmäla sig som donator av hjärnvävnad, oavsett ålder och var i Sverige
man bor. Både personer med autismspektrumtillstånd (eller annan neuropsykiatrisk diagnos) och personer som
inte har en sådan diagnos kan anmäla
sig som donator till Hjärnbanken.
Den som vill anmäla sig som donator
gör en intresseanmälan på ki.se/kind.
Då skickas skriftlig information hem
med posten. Donation till forskning
utesluter inte donation i transplantationssyfte. I så fall behöver man
anmäla sig både till Hjärnbanken och
till Donationsregistret.
Vill du veta mer om donation
för forskning?
Kontakta koordinator
Anna Löfgren Wilteus på
anna.lofgren@ki.se eller
08-514 527 04 eller
gå in på ki.se/kind
Vill du veta mer om pågående forskning?
På KINDs hemsida kan du läsa om vilken forskning som pågår just nu. Du kan också läsa om kommande aktiviteter,
seminarier, titta på filmade föreläsningar och lyssna på podcasts:
www.ki.se/kind
KIND = Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, är ett kompetenscentrum för
forskning, utveckling och undervisning om utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. KIND uttalas kajnd.
12 | Speciellt nr.4 2014
Medlemssidor
ANNONSSIDA
Är du tvilling eller förälder till tvillingar?
Vänligen ge 60 minuter av din tid till forskning!
Vi behöver dig för att öka kunskapen om
autism och andra funktionsnedsättningar!
Barnets utveckling påverkas av den tidiga miljön,
vilket inkluderar barnets kost (och den ammande
moderns kost). Syftet med denna studie är att undersöka sådana kostfaktorer. Resultaten av undersökningen är viktiga för att förstå mer om kopplingarna mellan immunsystemet, tarmsystemet och
centrala nervsystemet, samt om dessa kan vara
viktiga även när det gäller autismspektrumtillstånd
(AST).
Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför
tvillingpar av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd, ADHD och/eller andra funktionsnedsättningar. Vi undersöker även tvillingpar utan
funktionsnedsättning för att öka kunskapen om
orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning i form
av presentkort till tvillingarna, för förlorad arbetsinkomst, hotell och resa finansieras av studien.
Intresserad? Vänligen ring: 08-514 527 07 alt
08-514 527 00
070-755 96 80
Eller mejla:
kerstin.andersson.2@ki.se
info@kind.ki.se
Besök www.ki.se/kind för mer information om KIND och vår
tvillingforskning (”RATSS”)
Har du (minst) två barn som är under 10 år med eller
utan AST? Vänligen svara på vår anonyma webbenkät som tar ca 60 min att fylla i. Som litet tack får
du vid fullständigt ifyllt formulär ett superpresentkort
på 200 kr.
Kontakta oss för inloggningsuppgifter:
elzbieta.kostrzewa@ki.se
Stort tack för din tid och ditt engagemang!
Speciellt nr.4 2014 | 13
rapporter
Konferens om hemmasittare
Autism- och Aspergerförbundets rikskonferens 2014
En heldagskonferens om förståelse och verktyg för en fungerande skolgång för barn med
autism hölls i Eskilstuna den 2:a december
2014, i Autism & Aspergerförbundets regi.
Det var den tredje konferensen om s.k. ”hemmasittare”.
Två konferenser hade tidigare hållits, en i Helsingborg och
en i Sundsvall.
Konferensens huvudtema var förståelse och verktyg för
en fungerande skolgång för barn med autism. Inledande
talare var Anne Lönnermark, vice ordförande i Autism &
Aspergerförbundet. Hon talade under rubriken ”Vad är en
hemmasittare?”. Kenth Hedevåg, socialpedagog inom BUP
och handledare i ett kommunalt stödteam, gav därefter en
dubbelföreläsning om ”Skoldagens utmaningar och möjliga
lösningar.” Susanne Jessen, handledare och utbildare inom
autismspektrumområdet, föreläste om att ”Upptäcka, förstå och agera”.
Representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten deltog också i konferensen och talade om ”Hur kan Specialpedagogiska skolmyndigheten stötta enskilda skolor?”.
Avslutningsord och sammanfattande presentation gavs av
Eva Nordin-Olson, skolläkare och ordförande i Autismoch Aspergerförbundet. Därefter följde en frågestund och
dialog mellan talarna och publik. Presentationerna ligger på
förbundets hemsida: www.autism.se/hemmasittare .
I den talrika publiken fanns många olika professioner
med anknytning till autism representerade. Själv deltog jag
som åhörare från Autism- och Aspergerföreningen i Stockholm.
I väntan på att aulan fylldes visades en kortfilm om autistiska personer filmade i sina dagliga verksamheter. Filmen
finns på förbundets hemsida och heter ”Autism har många
ansikten”. En utmärkt inledning till dagen.
I många av de följande föredragen betonades skillnaden
mellan oförmåga och ovilja. I det sammanhanget diskuterades ordet/termen ”hemmasittare”, som uppfattas negativt
av många och egentligen inte är korrekt. Ordet speglar inte
problemet, som är oförmåga att deltaga, inte ovilja som
vid skolk. Denna oförmåga orsakar sorg och saknad hos
barnet och är inget som barnet väljer. Barn med autism
vill deltaga och de kan deltaga ibland. Det är viktigt att
det finns möjlighet att ta vara på stunderna då det går bra.
I det sammanhanget beskrevs i flera föredrag hur dagens
skola inte är anpassad till sådan individuell undervisning
som behövs för autistiska barn. Många förslag gavs på vad
som skulle kunna hjälpa de barnen. Positiv inställning till
individanpassad undervisning behövs, en undervisning som
inte nödvändigtvis kräver större ekonomska resurser. Kunniga pedagoger och anpassat förhållningssätt behövs.
För varje ”hemmasittare” finns en personlig förklaring
och generella lösningar fungerar därför inte. Det påpekades att lika viktigt som att ge information till de autistiska
barnen är att hämta in information från de autistiska barnen
om hur och vad som skulle göra deras deltagande möjligt.
Det betonades att inkludering inte behöver betyda att alla
gör samma saker på samma sätt.
I det sammanhanget kan man bara beklaga att skolor
med särprogram läggs ner.
Alla behöver vi känna att vi får och kan vara med. Att
ständigt misslyckas orkar ingen, då tar all energi slut. Det
berättades om barn som drabbats av utmattningssyndrom
efter att under långa tider ha försökt ”passa in” och ”göra
rätt”. De sociala sammanhangen har dränerat barnen på
kraft i stället för att ge trygghet.
Ja, många var exemplen på vad autistiska barn behöver,
exempel visades på möjligheter och hur omgivning och
skola kan hjälpa. För mig gav konferensen upplysande
kunskap och inspirerade till kämpaglöd.
Eva B Holmberg
Berätta för oss om något som du vill dela med dig av! Något som gjort dig glad eller
ledsen, något spännande, något du längtar efter, du kan berätta om vad du vill!
Du kan vara barn, ungdom eller äldre, alla åldrar är välkomna med bidrag. Din berättelse kan vara i ord eller
bild eller båda delarna. Det kan vara kort eller långt men högst en A4-sida med text och/eller bilder.
Syftet med den här sidan är att ge personer med autism möjlighet att uttrycka sig i Speciellt. Du behöver inte
skriva själv utan kan ta hjälp av närstående eller någon annan företrädare. Inlägget kan vara anonymt men vi
på kansliet måste veta vem du är. Skicka ditt bidrag till info@autismstockholm.org
Till nästa nummer behöver vi ha ditt bidrag senast den 1 februari 2015.
14 | Speciellt nr.4 2014
rapporter och tips
Konferens om NPF på Karolinska Institutet
NPF-dagarna
24 – 28 november 2014
En 5-dagars kurs om den senaste forskningen
inom området neurospykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) anordnades av KIND (Center
of Nerudevelopmental Disorders at Karolinska
Intitutet).
Kursen hölls på Karolinska Institutets campus i Solna. Talarna, som var kända forskare från Europa, presenterade
nya studier, resultat och teorier om orsak och behandling
för de olika diagnoserna. Åhörare var läkare, studenter
inom flera medicinska områden samt andra intresserade.
Tentamen kunde göras efter kursen.
Programmet var mångsidigt och intressant. Frågor från
publiken och diskussioner följde efter föredragen, ofta
initierade av professor Sven Bölte, föreståndare för KIND.
Själv deltog jag som åhörare på inbjudan av Autism och Aspergerföreningen. Autism är ett stort område med många
variationer och uttryck. En personlig, mycket positiv reflektion för mig var att, trots att vi vet betydligt mer om
autism idag än tidigare, var alla talare mycket ödmjuka i
fråga om tolkning av sina forskningsresultat. De betonade
även ofta den stora individuella variationen inom varje
syndrom. Som ofta inom klinisk forskning finner man att
ju mer man lär desto mer finns att lära sig att förstå. Jag
har starkt intryck av att denna försiktiga kunskapsinsikt är
mycket viktig för den stora grupp patienter som det handlar
om. Den skapar förtroende för forskning och inom mig,
en önskan om större integrering mellan forskningsresultat
och samhälle, till exempel vad gäller specialskolor för barn
med autism. Här är titlar på de föredrag jag lyssnade på:
The Neuropsychology of Autism and ADHD: From Research to Practice, Hilde Geurts, Prof of Neuropsychology,
University of Amsterdam, The Netherlands
Learning from Neighboring Research Fields: Bright
Light Therapy for ADHD and Neurofeedback for ASD
Martin Holtmann, Prof of Child and Adolescent Psychiatri,
Ruhr-University Bochum
Getting Answers from Babies about Autism
Tony Charman, Prof of Cloinical Child Psychology,
Institute of Psychiatry, King´s College London, UK
Tack för en fin kurs!
Eva B Holmberg
Appen ResLedaren är klar!
Ladda ner gratis, finns för både iPhone
och Android
Appen underlättar resor med Stockholms kollektivtrafik.
Du kan läsa mer på www.resledaren.se
Appen är till för alla, men speciellt utvecklad för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Den påminner om vad
du ska komma ihåg att ta med, när det är dags att gå till bussen, hjälper dig hitta nya lösningar om bussen är inställd, ger
överblick över resan och visar vägen från slutstationen.
Andra tips på appar och program
mÅndAG
tiSdAG
onSdAG
torSdAG
fredAG
lÖrdAG
SÖndAG
På StoCKK, som tillhör Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting, kan du
få information, rådgivning och konsultation kring kommunikativt och kognitivt stöd.
På deras hemsida finns många tips på bland annat appar, program och kalendrar. Där
finns även scheman och bilder att ladda ner.
http://habilitering.se/stockk
Speciellt nr. 4 2014 | 15
POSTTIDNING B
Autism & Asperger­
föreningen Stockholms län
Banérgatan 21
115 22 Stockholm
Kalendarium våren 2015
Januari
11 Liljeholmsbadet
15 Bowling
20 Diskussionsgrupp vuxna
25 Lagunen
25 Liljeholmsbadet
29 Bowling
28 Pub mammor
29 Pub pappor
Februari
08 Liljeholmsbadet
12 Bowling
17 Diskussionsgrupp vuxna
22 Lagunen
22 Liljeholmsbadet
25 Pub mammor
26 Pub pappor
26 Bowling
Mars
08 Liljeholmsbadet
12 Bowling
19 Årsmöte
22 Lagunen
22 Liljeholmsbadet
24 Diskussionsgrupp vuxna
25 Pub mammor
26 Pub pappor
26 Bowling
Maj
03 Liljeholmsbadet
07 Bowling
17 Liljeholmsbadet
19 Diskussionsgrupp vuxna
21 Bowling
27 Pub mammor
28 Pub pappor
31 Liljeholmsbadet
31 Lagunen
April
09 Bowling
19 Liljeholmsbadet
19 Lagunen
21 Diskussionsgrupp vuxna
23 Bowling
29 Pub mammor
30 Pub pappor
Juni
04 Bowling
25 Pub pappor
Vill du ha tips på aktiviteter?
Titta på vår hemsida, under fliken ”Vad finns det för stöd”. Där finns uppdaterad
information om anpassade fritidsaktiviteter som arrangeras runt om i länet.
Styrelsen och kansliet önskar er alla
God Jul
och
Gott Nytt år!
Ett stort tack till alla ombud,
kontaktpersoner och övriga engagerade
för era insatser under året!
16 | Speciellt nr. 4 2014