Download Report

SBUF INFORMERAR
NR 07:11
Riskhantering i små entreprenadprojekt
Riskhantering i små
projekt har andra förutsättningar än riskhantering i de större
projekten i byggbranschen. I de små
projekten finns sällan
tid och resurser för
att följa de system
och hjälpmedel som
företagen tagit fram.
Istället blir det individen som litar till sin
egen förmåga och
erfarenhet som avgör
kvaliteten på riskhanteringen i projektet.
Detta är resultatet av
en studie vid Luleå
Tekniska Universitet
som fokuserat på
hur riskhantering
genomförs i de små
projekten.
Bakgrund
Svensk byggindustri har under flera års tid haft problem med
såväl bristande kvalitet som ökande kostnader för sina produkter.
2002 presenterade Byggkommissionen sin rapport ”Skärpning
gubbar” som satte fingret på flera av de problem som branschen
brottas med. I rapporten konstateras att det trots införda
kvalitetssystem, enligt t.ex. ISO 9000, inte har skett så stor
förbättring. En av de viktiga parametrarna i kvalitetssystem och
verksamhetssystem är riskhanteringen. Riskhantering handlar om
att förutse sådant som kan äventyra projektet med avseende på
tid, kvalitet och kostnad.
Då svensk byggindustri till stor del lever på de små projekten så
har den här studien valt att studera hur dessa hanterar sina risker.
Ser man till antalet projekt som under 2003 var mindre än 15
MSEK så var andelen 83 %. Ser man till volymen i pengar så var
motsvarande andel 30 %.
Syfte
Den här studien syftar till att ta reda på hur riskhantering sker i
ett urval av små projekt i Sverige, en nulägesanalys för att skapa
SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND
The Development Fund of the Swedish Construction Industry
Figur 1. Andelar av projekt relaterat
till projektens
storlek.
förståelse för den småskaliga verksamhetens villkor. Studien har
även syftat till att ge en teoretisk bild över riskhantering generellt
för att kunna jämföra teori med den praktiska tillämpningen. I
studien ingår även att undersöka vilka hinder och drivkrafter som
finns för riskhantering i små projekt.
Avgränsningen för de undersökta projekten är projektstorlek
mellan 1-15 miljoner och att etablerad produktionsteknik
används. Ett annat kriterie för de utvalda projekten är att de
har en tydlig projektorganisation och att den platschef som är
ansvarig inte har mer än två projekt på gång samtidigt.
Besök: Storgatan 19
Postadress: Box 5501, SE114 85 Stockholm
Tel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80
Internet: www.sbuf.se, Email: info@sbuf.se
Genomförande
Med stöd från SBUF, Formas och NCC har arbetet utförts på
Luleå Tekniska Universitet av industridoktorand Kajsa Simu, NCC
Construction Sverige AB.
Studien har genomförts som en intervjustudie i 10 projekt
med spridning såväl mellan olika företag som geografiskt
inom Sverige. I varje projekt har platschef, arbetschef
eller motsvarande samt kundens byggledare intervjuats.
Datainsamlingen har även kompletterats med studier av
dokumentation.
Resultat
I de små entreprenadprojekten - som den här studien har
fokuserat på - så är det enkla metoder och verktyg som tillämpas
för att styra risker. De vanligaste metoderna är helt enkelt genom
”brainstorming” och/eller checklistor eller genom att skriva
ner riskerna på ett blankt papper. Ingen av dessa metoder kan
anses uppfylla kriterierna för systematisk riskhantering. Riskerna
bedöms utifrån erfarenhet och tilltron till den egna bedömningen
är stor. Det finns också ett glapp mellan hur riskhantering
beskrivs teoretiskt och i företagens verksamhetssystem jämfört
med hur den praktiska tillämpningen ser ut. Det visar sig i
projekten genom att det blir en summarisk användning av de
hjälpmedel för styrning som finns. En viktig slutsats av detta
är att det är individen och dennes attityd som till stor del avgör
resultatet av riskhantering i projektet. Systemen som de ser
ut har mindre betydelse. För ett företag och dess ledning är
detta en viktig information eftersom de har satsat på att ta fram
system som i den här studien visar sig ha begränsad effekt.
Riskhantering relateras också i första hand till arbetsmiljö och i
andra hand till risker av ekonomisk och teknisk natur.
Av de individer som intervjuats så har utbildningsnivån inom
riskhantering varit låg. De som har fått någon utbildning har
fått det som delar av andra kurser. Inte någon har fått särskild
utbildning inom riskhantering.
Figur 2. Den traditionella styrningen av projekt bygger på
tidplanering till stor del.
Slutsatser och praktiska tillämpningar
Den praktiska tillämpningen av resultaten från den här studien är
att de system som tagits fram inte är anpassade för de mindre
projekten.
Som en konsekvens så borde de system som finns för
riskhantering bättre anpassas för en mer småskalig verksamhet.
Istället för att som idag styra projekten med både tidplaner,
egenkontroll och arbetsberedningar parallellt med styrning enligt
verksamhetssystemets riskhantering borde integrationen mellan
dessa vara självklar. Det görs en hel del bra arbete idag samtidigt
som det verkar vara en hel del arbete i två ”system”. Att hitta
och utveckla systematik i det som idag är lösa delar bestående
av tidplan, kontrollplan för egenkontroll samt arbetsberedningar
och byggmöten skulle förbättra riskhanteringen avsevärt om det
genomfördes på ett medvetet sätt med ett klart syfte, att fokusera
riskhantering.
Med tanke på att utbildningsnivån är låg så skulle grundläggande
utbildning inom riskhantering öka medvetenheten och därmed
också möjliggöra en effektivare riskhantering och tillämpning av
verktyg.
De intervjuade pekar i huvudsak på två hinder för riskhantering;
• Tidsbrist
• Bristande insikt om nyttan av att tillämpa systematisk
riskhantering.
Planering med tidplan är ett starkt verktyg för projektstyrningen
och därmed även riskstyrningen, se figur 2. Det som ska göras i
projektet planeras in i tidplanen och det som inte finns med där
det styrs inte. Det har även visat sig i den här studien att ett sätta
att hantera risker är att lägga till ”extra pengar” i anbudsskedet.
Styrning med tidplanen innebär att risker som identifieras
tidigt i projektet finns med i tidplanen och inte i någon separat
förteckning över risker. Detta indikerar att viss riskhantering sker
men att den är svår att se i projektets dokumentation. Risker
har landat i tidplanen från individens bedömning, dolt för andra
inblandade, vilket gör att det är svårt att lära mellan projekten.
Det här sättet att arbeta förstärker i sin tur bilden av att varje
projekt är unikt, vilket inte kan vara troligt utifrån karaktären på de
små projekten.
Ytterligare information
Kontaktpersoner:
Kajsa Simu, NCC Construction Sverige AB, Region Norrland, tel
0920-73400, e-post: kajsa.simu@ncc.se.
Litteratur:
• Risk management in small construction projects (LTU, Publnr
2006:57, ISSN 1402 1757, av Kajsa Simu, 69 sidor) kan laddas
ner från http://epubl.ltu.se/1402-1757/2006/57/index.html
Internet:
www.ltu.se