Nr 3 2008 - Svenska Narkotikapolisföreningen
Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift Nr 3/2008 20 ton kokain Tema: Kokain Tillverkning av hasch i Marocko - Polisetik Reseberättelse från Polen - Tablettmissbruk INNEHÅLL Ordföranden har ordet ............................................................... 2 Medlemsinfo och Redaktörens spalt …………………………… . 3 Rekordbeslag av kokain till havs ............................................... 6 Ytterligare några sätt att smuggla kokain .................................. 7 Kokain – en drog värd att bekämpa ...........................................10 Vad händer i kroppen när man tar kokain? ...........................11 Var kommer kokainet ifrån?...................................................12 Var missbrukas kokainet?.................................................... 14 Robert och Mattias – två nyktra kokainmissbrukare..............15 Brasilien – kokain, kriminalitet, korruption..................................18 SÄPO – systemhotande brottslighet och narkoterrorism ......... 22 Svensk Maffia – en kartläggning av de kriminella gängen....... 26 BRÅ – Vart tog alla pengarna vägen? ..................................... 30 Haschproduktion i Marocko – ett primitivt hantverk ................. 34 Polsk narkotikapolis på frammarsch ........................................ 38 IBZ Gimborn utbildar poliser från hela världen ........................ 46 Notiser Världen runt ................................................................ 50 Landet runt.................................................................. 51 Tablettmissbruk – narkotikamissbruket som inte alltid räknas. 54 Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner ......................... 58 Rättsrutan ................................................................................. 61 Etik – en nyckel till professionalitet i narkotikapolisarbetet ...... 64 Skärpt ton mot överförskrivare ................................................. 69 Läkemedelsindustrin förtiger missbruk och biverkningar ......... 72 Ibogain – hallucinogen nytt medel för missbrukarvård?........... 73 Boktips...................................................................................... 76 Krysslösning 2-08 .................................................................... 78 Stipendierutan .......................................................................... 78 Kryss 3-08 ................................................................................ 80 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 Referat från föreläsningar i Karlstad Referat från föreläsningar i Karlstad Vad händer i kroppen när man tar kokain? Kokain —en drog värd att bekämpa MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. TEXT: LENNART KARLSSON Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Kokain – medial kändisdrog Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt förekommer i större omfattning idag än i början av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk vid en internationell jämförelse. De största problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en studie som tittar på åldersgruppen 15-34 och de som använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain det senaste året. Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels beror på effekten men i hög grad även av medias bild av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick då han refererade till den kände psykoanalytikern Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte var kokainets positiva effekter på kvinnor. ”Kvinnor som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda och lätt tillgängliga”. USA har den största andelen kontinuerliga användare. Där är kokain den näst populäraste drogen. Det är endast marijuana som är populärare. I USA är det också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta finns i USA också den största erfarenheten av behandling av dessa sjukdomsfall. Rubriken på denna artikel är densamma som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning under årets SNPF konferens i Karlstad. Rubriken kan också sägas undestryka den tyngdpunkt på kokain som fanns under utbildningskonferensens första dag. ”Kokainblocket” täckte in allt ifrån det internationella perspektivet och produktion till användande i krogmiljö, skadeverkningar och missbrukets baksida. Särskilt gripande var de mycket personliga berättelserna från två före detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, representerade anonyma kokainister och berättade om sin organisation men även sin levnadshistoria. De berättade om sina personliga helveten på ett mycket utlämnande men samtidigt osentimetalt sätt. För många av åhörarna är jag säker på att detta fungerade som en sporre och en påminnelse om varför kampen mot narkotikan är så viktig och varför kokain ÄR en drog värd att bekämpa. ADRESSÄNDRING: Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas när unga personer söker med symptom som tyder på hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära riskfaktorer. Vid dosering av kokain anges mängden 50-200 mg som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre gram innebär en livshotande överdos. Vilka symptom får man då vid en överdosering av kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade kroppen borde få vem som helst att inse att priset för kokainanvändande kan bli mycket högt. Q Tablettmissbruk 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 7/11 2008. Utgivning v. 51. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org Blå diazepamtabletter märkta Ardin är ofta förekommande. Tabletterna är porösa och troligen illegalt tillverkade. Nyligen gjordes ett beslag på 70 000 av dessa tabletter i Karlskrona. — narkotikamissbruket som inte alltid räknas TEXT: GUNNAR HERMANSSON Polisens och tullens beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat och är nu fler än någonsin. Bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, dominerar bland läkemedlen på den illegala marknaden. Rohypnol var banbrytare I mitten av 1990-talet började tullen avslöja smuggling av Rohypnoltabletter, som på den tiden tillverkades på licens i Tjeckien. Tullbeslagens antal och mängden insmugglade tabletter ökade för varje år och polisen hittade ofta tjeckiska ”Roppar” hos missbrukare. Fram till då hade man inte sett särskilt allvarligt på missbruket av dessa ”sömnmediciner”, som inte ansågs vara riktig narkotika, och småbeslag registrerades nog inte alltid. 1998 avgjorde Högsta domstolen ett ärende som gällde insmuggling av drygt 21 000 Rohypnoltabletter från Tjeckien. En slovakisk kurir dömdes för grov narkotikasmuggling/grovt narkotikabrott till 2 års fängelse och 15 års utvisning. HD konstaterade att 20 000 tabletter Rohypnol, med 1 mg av den verksamma substansen flunitrazepam, kunde vara en lämplig utgångspunkt för bedömning av om brottet skulle betraktas som grovt. Den högt satta nivån, 20 000 tabletter, blev därefter den gräns som kom att tillämpas för grovt narkotikabrott för alla bensodiazepiner. Övre gräns för ringa brott sattes vid innehav av 150 tabletter och detta var ju heller inte avskräckande. Att ertappas med ett hundratal benso-tabletter i fickan utan recept renderade på sin höjd böter. OMSLAGET: Rekordbeslag av kokain på lastbåt utanför Panama. Foto: DEA:s bildarkiv PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ISSN 1101-6817 ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla händer/fötter. Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död. Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd som är livshotande och kan bli ett resultat av kokainmissbruk. Vad finns det då för behandling vid överdosering av kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att behandla symptomen på överdoseringen. Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen ofta svarar dåligt på behandlingen. Kokain skadar hjärta och hjärna Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: Sidan 10 lingar tog Rohypnol för att kunna begå grova brott som rån och misshandel. Rohypnol (flunitrazepam) flyttades från förteckning IV till förteckning II på narkotikalistan och ett nytt Rohypnolärende togs upp i Högsta domstolen 2003. Där såg man denna gång mycket allvarligare på den illegala hanteringen av dessa våldspiller och HD sänkte gränsen gör grovt narkotikabrott från 20 000 till 5000 tabletter. Domen, som ansågs sensationell, avsåg endast tabletter med substansen flunitrazepam, som är den verksamma substansen i Rohypnol. Sedan dess har olika andra åtgärder bidragit till att legalt tillverkade Rohypnoltabletter försvunnit från den illegala marknaden, men tidvis ersatts av illegalt tillverkade ”Roppar” av olika utseende. Läkare i Sverige kan fortfarande förskriva flunitrazepam i tabletter med samma namn. beslag av amfetamin på den illegala marknaden. Enligt Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, är bensodiazepiner den droggrupp som ökar mest i deras ärendehantering. – Diazepam (Valium, Stesolid) är vanligast numera och har alltid legat högt, säger Margareta Skarp-Runtegen vid Droganalysenheten på SKL, - men substanserna alprazolam (Xanor) och klonazepam (Iktorivil) är de som har ökat mest bland beslagen sedan ett par år, tillägger hon. Olika tabletter med substansen alprazolam toppar hittills beslagsstatistiken för bensodiazepiner under 2008. Därefter kommer diazepam och klonazepam. Tabletterna kommer huvudsakligen från Internetköp, från överförskrivande läkare men också i allt högre grad från illegal tillverkning. I de flesta länder prioriteras narkotiska läkemedel inte alls lika högt av narkotikabekämpande myndigheter som de traditionella illegala preparaten heroin, amfetamin, kokain med flera. Därför har aktörerna på den illegala internationella läkemedelsmarknaden fortfarande ganska fritt spelrum med mycket stora ekonomiska förtjänster och relativt liten risk för upptäckt och lagföring. Q Tabletter märkta Roche 2 innehåller substansen klonazepam. Tabletterna är identiska med varunamnet Iktorivil som säljs på apotek i Sverige. På den illegala marknaden anträffas tabletterna ofta i falska Rohypnolburkar. Dessa fyrkantiga tabletter som innehåller alprazolam, härrör från illegal tillverkning. Högsta domstolen skärpte straffet På den illegala marknaden var efterfrågan på bensodiazepiner stor redan då. Smugglarna riskerade inga långa fängelsestraff och förtjänsten var god. Rohypnol började nu smugglas i stor skala till Sverige och Norge från Ryssland via Litauen. År 2002 togs nästan en miljon Rohypnoltabletter i beslag i Sverige och lika många i Norge. Vid det här laget hade kunskapen om Rohypnolmissbruket förbättrats och man började ta det på större allvar. ”Roppar” visade sig ha många användningsområden. Det nya och mest allvarliga var att vissa brotts- Sidan 54 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 De tidigare så vanliga Rohypnoltabletterna är numera nästan helt borta från den illegala marknaden. Bilden visar en äkta tablett till höger och en välliknande förfalskning. De tre olika benso-substanserna alprazolam, diazepam och klonazepam utgör nästan tre fjärdedelar av den illegala marknaden. Flunitrazepam är numera mindre vanligt. Andra substanser dominerar numera Missbruket av övriga bensodiazepiner har ändå fortsatt att öka för varje år och beslag av dessa preparat är nu minst lika vanligt förekommande som 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 3/08 Årgång 21 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 1 Ordföranden har ordet Hej alla medlemmar och ni som ännu inte blivit medlemmar och till ett nytt spännande nummer av Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift!! Nu är sommaren över och jag hoppas att Ni alla haft en bra och avkopplande semester. Som vanligt tycker man att sommarledigheten går fort och när man arbetat några dagar känns det som man inte varit ifrån arbetsplatsen. Det är ändå viktigt att kunna ha en stärkande semester och att få ungås med familjen. I juni fick undertecknad och styrelseledamoten Jan Westling tillfälle att träffa Rikspolischefen Bengt Svensson på hans kontor. Det var ett trevligt möte och vi fick möjlighet att mer berätta om Svenska Narkotikapolisföreningen och dess ändamål och det stora medlemsantalet som idag är nästan 3 000 fördelade över flera rättsvårdande myndigheter. RPC var positiv till SNPF och båda parter hoppas fortsättningsvis på ett bra samarbete. Och RPC uttryckte också att SNPF är en viktig del i narkotikabekämpningen genom att belysa olika viktiga aspekter. Vi diskuterade med RPC att man kraftigt skurit ner narkotikautbildning på skolorna. Det tycker SNPF är helt oacceptabelt. RPC lovade att undersöka detta. Vi går mot en spännande höst och vinter. I ett regeringsbeslut daterat 2008-07-17 ger regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Mer om detta finns att läsa om på regerings hemsida. Regeringen har avsatt extra medel till polisens aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet och människohandel. Detta är mycket positivt eftersom arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är resurskrävande och ekonomiskt kostbar. Det är också viktigt att vi utvecklar kontakterna mellan de olika rättsvårdande myndigheterna än mer. Där ser vi att SNPF har en stor roll att fylla genom tidningen och de olika konferenser och seminarier som föreningen anordnar, och därigenom ett forum där vi utbyter erfarenheter och kontakter. Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler om 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 förverkande av utbyte av brott. Den nya regleringen innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig brottslighet. Åklagare Hans-Jörgen Hanström skrev om detta i förra numret av SNPFs tidning. Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat ett sk ”Åtgärdskort”. En lathund att ha med sig med lagstöd och praktisk hantering av den nya lagen (se nästa sida). Vi kanske inte i fortsättningen ”bara” skall jaga kilo och gram utan gå på ledargestalter inom olika grupperingar som byggt upp sin vardag med brottspengar och skaffat lyxbilar, dyra klockor, möbler, lägenheter mm. Det är självklart viktigt att vi försöker slå ut de kriminella gängen och de grova brottslingarna men det får inte bli för stor fokus på dessa. Det viktigaste är kanske ändå att samhället sätter in resurser för att stoppa nyrekryteringen och hitta ungdomar som är påverkade av droger och att erbjuda dom adekvat hjälp. Närpolisorganisationen har här en mycket viktig roll att fylla och närpoliserna måste därför få rätt utbildning och stöd av cheferna. Svenska Narkotikapolisföreningen är inte endast till för bara narkotikaspecialister utan alla tjänstemän i de olika myndigheterna är välkomna. Och de utbildningar som SNPF arrangerar har ett brett spektrum som bör intressera alla. På höstseminariet 2007 och vid årskonferensen i Karlstad i vår föreläste Lars Johansson och Marianne Saether från Länskriminalen i Västra Götaland om Vietnamesisk brottslighet i Sverige. Efter konferensen har ett antal stora cannabisodlingar i Skåne påträffats med vietnamesiska odlare. Under hösten kommer vi att ha halvårskonferensen i Malmö, ett seminarium i Sundsvall och dopingseminarium i Stockholm och Göteborg. På ett sätt är det skönt att semestern är över och man kommer in normala rutiner igen. Och det är alltid trevligt att träffa sina arbetskamrater och få samarbeta för att göra ett bra resultat. Tänk på att med samarbete kommer vi längst. Var rädda om er och de som står er närmast. Medlemsinfo Kommande SNPF-evenemang Två seminarier om Anabola Androgena Steroider kommer att arrangeras under hösten, i Göteborg på ännu ej bestämd dag och i Stockholm i hörsalen i Kv. Kronoberg den 28 oktober. Seminarierna är öppna för alla inom rättsväsendet, således inte bara för medlemmar. Redaktörens spalt Höstkonferensen kommer att hållas på polishuset i Malmö den 14 november. Programmet bestämdes på styrelsemötet i början av september och finns att läsa på hemsidan. SNPF:s 23:e utbildningskonferens den 24-26 april 2009 går av stapeln i Göteborg och som vanligt är platsen Svenska Mässan/ Hotel Gothia Towers. Vi tar gärna emot förslag och synpunkter på föreläsningar och föreläsare till konferensen. Programmet kommer att preliminärt spikas under hösten så vänta inte med att höra av er. Medlemskapet och medlemsavgiften Svenska Narkotikapolisföreningens ryggrad är medlemmarna och vi försöker behålla och även utöka antalet medlemmar som idag är 2873. Föreningens intäkter går tillbaka till medlemmarna bl.a. i form av kraftigt subventionerade utbildningskonferenser, medlemstidning och resebidrag. En viktig del av föreningens ekonomi är medlemsavgifterna och hittills i år är det 923 som inte betalat avgiften på 150 kr. Den som inte betalat detta årets medlemsavgift den 1 januari 2009 kommer då, enligt stadgarna, att strykas ur medlemsregistret. Ni som ännu inte betalat årsavgiften men ändå tänker fortsätta att vara medlemmar i SNPF, betala in 150 kr på SNPF:s postgiro 63 73 06 – 2 omgående. Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har utformat ett ”Åtgärdskort” med checklistor att använda som stöd vid spaning och husrannsakan eller annan informationsinhämtning. Välkomna till en ny fullspäckad tidning där vi valt kokain som tema. Kokain – en drog värd att bekämpa lyder en rubrik. Den är fullt berättigad eftersom kokain är på frammarsch i Sverige och följderna av missbruk kan vara förödande. Men alla droger är väl värda att bekämpa. Alla droger är ju på sikt skadliga och ibland dödliga och alla gynnar profitörer på den illegala marknaden. Tyvärr bekämpas inte alla droger med samma iver. Gamla välkända preparat som t.ex. amfetamin, heroin och kokain har högt straffvärde och högre status och prioriteras därför oftast högre av narkotikabekämpare än nyare och mer okända droger som DXM och Bromo Dragonfly, där straffvärdet ännu är oklart, eller gamla preparat som bensodiazepiner eller kat som har ett lågt straffvärde. Min gamla paradgren, anabola steroider, är också en sådan preparatgrupp där jag hört till leda att –”vi jobbar inte med det för det ger ju inga straff”. Vilka gynnas av en sådan inställning? Jo aktörerna på den illegala drogmarknaden som i vissa fall sadlar om och övergår till att sälja preparat som är högt eftertraktade men har lägre straffvärde. Då vet man att risken att åka fast är mindre. Bryt gamla mönster, förbättra kunskapen om nya droger och behandla all droghandel likvärdigt så blir kanske jobbet ännu intressantare. Men jag vill verkligen understryka att det också görs väldigt många bra insatser inom drogbekämpningens område, både av er medlemmar och av de som ännu inte blivit medlemmar i SNPF. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 3 20 ton kokain — rekordbeslag till havs TEXT: GUNNAR HERMANSSON Det största kokainbeslag som någonsin gjorts till havs blev resultatet av ett samarbete mellan Drug Enforcement Administration, DEA, US Coast Guard och myndigheter i Panama. D rygt 20 ton kokain anträffades på ett Panamaregistrerat lastfartyg utanför Panamas kust i Stilla havet den 17 mars 2007. Tillslaget föregicks, som i så många andra fall, av ett tips till polisen i Panama om att två mexikaner, som fanns i Panama, hade koppling till lastfartyget Gatun, vilket de tänkte använda för smuggling av kokain till Mexiko. Gatun passerade samma dag genom Panamakanalen och in i Stilla havet. DEA och polisen i Panama inledde direkt både inre och yttre spaning mot fartyget och de båda mexikanerna. Männen åkte till kanalen för att se fartyget passera. När de senare under dagen var på väg att lämna landet greps de på flygplatsen, Fartyget Gatun, som enligt DEA:s bedömning inte haft kokain i lasten när det passerade Panamakanalen, styrde söderut mot Colombia. Ute till havs möttes Gatun av ett halvdussin snabbgående båtar och 756 I kontainrarna låg kokainbalarna slarvigt inkastade och inga försök hade gjorts för att dölja dem. balar med kokain hivades ombord på fartyget. Gatun vände sedan norrut mot Mexiko. Utanför Panama bordades Gatun av den amerikanska kustbevakningen. Tjugo beväpnade män skickades ombord för att genomsöka fartyget. Gatuns kapten verkade orolig för tolv kontainrar som stod på däck. När kustbevakningens personal öppnade de två närmaste kontainrarna fann de kokainbalarna inkastade ovanpå kartonger med kakelplattor. Enligt DEA är den imponerande mängden kokain värd 300 miljoner USD på gatumarknaden. Q Det tog kustbevakningen nästan fem timmar att plocka ut alla balarna ur kontainrarna. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Källa: DEA och Newsweek.com. Ytterligare några sätt att smuggla kokain Kokain i kroppen 85 kilo kokain i svänghjul En narkotikahund i hamnen i Antwerpen reagerade på lasten i en container som anlänt från Venezuela. Vid närmare undersökning hittades kokain i svänghjulen i tretton motorer som fanns i lasten. I varje svänghjul fanns 6,5 kilo kokain och den sammanlagda mängden uppmättes till 85 kilo. Sju personer greps som mottagare av lasten i Rotterdam. Ett lika vanligt som farligt sätt att smuggla kokain på är inuti kroppen. Tullen i och utanför Sverige påträffar ofta narkotikakurirer med narkotikan antingen uppstoppad i kroppens håligheter eller svalt i mindre förpackningar. Runt 500 gram, men ibland betydligt mer har påträffats i kurirer. Ibland, med alla risker det innebär, förvaras narkotikan i kroppen i mer än ett dygn. Flyg som färdmedel är vanligast i dessa smugglingssammanhang men i ett ärende i Göteborg, där två män nyligen dömts till 7 år vardera i tingsrätten, användes buss som transportmedel mellan Göteborg och Oslo. Efter borrprov upptäcktes sammanlagt 85 kilo kokain i svänghjulen. Kapslar som kan innehålla kokain, färdiga att sväljas. Kokain i skorna En 32-årig man från Benin greps när han anlände till Bryssel med flyg från Benins egentliga huvudstad Cotonou. Mannen bar svarta skor av märket Hama och under innersulan i varje sko fanns ett paket med kokain inslaget i karbonpapper. Tillsammans vägde de båda kokainpaketen 1,08 kilo. Kuriren, som bodde i Berlin, hade drygt ett kilo kokain under fotsulorna. Resväskan innehöll kokain En 50-årig tysk man, boende i Ghana, anlände med flyg från Banjul till Bryssels Internationella flygplats. I botten av hans resväska under klädseln hittades 2,88 kilo kokain i ett paket. Kurirens flygbiljett var som vanligt bokad på avreseorten ett eller ett par dygn före avresan. I botten av resväskan under klädseln fanns närmare tre kilo kokain. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 7 Referat från föreläsning i Karlstad Kokain —en drog värd att bekämpa TEXT: LENNART KARLSSON Rubriken på denna artikel är densamma som rubriken på docent Kai Knudsens föreläsning under årets SNPF konferens i Karlstad. Rubriken kan också sägas undestryka den tyngdpunkt på kokain som fanns under utbildningskonferensens första dag. ”Kokainblocket” täckte in allt ifrån det internationella perspektivet och produktion till användande i krogmiljö, skadeverkningar och missbrukets baksida. Särskilt gripande var de mycket personliga berättelserna från två före detta kokainmissbrukare, Robert och Mattias, representerade anonyma kokainister och berättade om sin organisation men även sin levnadshistoria. De berättade om sina personliga helveten på ett mycket utlämnande men samtidigt osentimetalt sätt. För många av åhörarna är jag säker på att detta fungerade som en sporre och en påminnelse om varför kampen mot narkotikan är så viktig och varför kokain ÄR en drog värd att bekämpa. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Referat från föreläsning i Karlstad Vad händer i kroppen när man tar kokain? Docent Kai Knudsen från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg beskrev på ett mycket tydligt sätt kokainet och dess skadeverkningar. Kokain – medial kändisdrog Knudsen slog till en början fast att kokainet sannolikt förekommer i större omfattning idag än i början av 1990-talet. Fortfarande är dock kokain ovanligt i jämförelse med cannabis och amfetamin. Till detta ska läggas att Sverige ligger på en mycket låg nivå av kokainmissbruk vid en internationell jämförelse. De största problemen finns i USA, Canada och Storbritannien. Vår nordiska granne Danmark håller sig dock framme på en inte allt för hedrande 5:e plats. Källan är en studie som tittar på åldersgruppen 15-34 och de som använder kokain kontinuerligt eller har använt kokain det senaste året. Knudsen framhöll att kokainets popularitet dels beror på effekten men i hög grad även av medias bild av drogen. Kokainet beskrivs ofta som kändisarnas drog och ett komplement i ett flashigt och framgångsrikt liv. Knudsen gav också en historisk tillbakablick då han refererade till den kände psykoanalytikern Sigmund Freud. Denne beskrev en gång vad han tyckte var kokainets positiva effekter på kvinnor. ”Kvinnor som tar kokain blir rödblommiga om kinderna, upprymda och lätt tillgängliga”. USA har den största andelen kontinuerliga användare. Där är kokain den näst populäraste drogen. Det är endast marijuana som är populärare. I USA är det också vanligt förekommande med akuta sjukdomsfall på grund av kokainmissbruk. Som en följd av detta finns i USA också den största erfarenheten av behandling av dessa sjukdomsfall. ångest, hyperaktivitet, förvirring, svettning samt kalla händer/fötter. Mer allvarliga följder är högt blodtryck, snabb puls, hypertermi, livshotande hjärtarytmier, medvetslöshet, andningsstillestånd och plötslig död. Intag av kokain ger negativa effekter på både hjärta och hjärna. Dessa effekter kan ske både på kort och på lång sikt. Den minskade syresättning som sker både i hjärtat och i hjärnan ökar risken för flera allvarliga akuta sjukdomstillstånd. Hjärtinfarkt, hjärnblödning, blodproppar och brusten kroppspulsåder är alla tillstånd som är livshotande och kan bli ett resultat av kokainmissbruk. Vad finns det då för behandling vid överdosering av kokain? I princip ingen behandling alls! Det finns inget specifikt motgift mot en kokainöverdos. Man kan ge aktivt kol för att lindra. Har personen ifråga ett akut högt blodtryck kan man sänka detta med nitroglycerin. Det handlar alltså om att i första hand inrikta sig på att behandla symptomen på överdoseringen. Problemet vid riktigt allvarliga tillstånd, då det till exempel krävs hjärt- och lungräddning, är att personen ofta svarar dåligt på behandlingen. Kokain skadar hjärta och hjärna Fyrtio procent av alla kokainrelaterade sjukdomsfall är patienter som söker på grund av bröstsmärtor. Detta har lett fram till särskilda uppmaningar till amerikanska läkare att regelmässigt ställa frågor om kokainanvändande. Dessa frågor ska särskilt uppmärksammas när unga personer söker med symptom som tyder på hjärta/kärl sjukdom men utan att personen har kardiovaskulära riskfaktorer. Vid dosering av kokain anges mängden 50-200 mg som en normal dos. 500 mg innebär en måttlig överdos. Över ett gram innebär en kraftig överdos. Över tre gram innebär en livshotande överdos. Vilka symptom får man då vid en överdosering av kokain? Det kan variera. De vanligaste är dock oro, Avslutningsvis kan man konstatera att den bild som Knudsen levererar av kokainet skiljer sig ljusår ifrån den vackra och glamourösa bild som massmedia i vissa fall levererar. Bilderna inifrån den av kokainet drabbade kroppen borde få vem som helst att inse att priset för kokainanvändande kan bli mycket högt. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 11 Referat från föreläsning i Karlstad Var kommer kokainet ifrån? Det bästa kokainet kommer från Peru. Det fick åhörarna lära sig under Lennart Karlssons föreläsning Kokain i Peru. I föreläsningen beskrevs hur Peru har flyttat fram sina positioner till att bli den ledande kokainproducenten i världen. Det finns inget annat land som har lyckats framställa lika rent kokain. 1998 nåddes toppnoteringen då man lyckades framställa kokain som hade en renhetsgrad på 93,2 %. Den peruanska regeringen har under många år bedrivit en kamp mot olika frihets/gerilla/terrorist rörelser. De mest kända är MRTA, även kallade Tupac Amaru, samt Partido Comunista del Peru, även kallade Sendero Luminoso. Dessa rörelser är idag marginaliserade. De är ingen kraft att räkna med eftersom deras ledare inte finns kvar. De politiska ledarna har idag till viss del ersatts av internationella drogbaroner. Dessa förmår på ett skickligt sätt att utnyttja soldaterna, baserna i djungeln samt smugglingsrutter för sina kokainaffärer. I Peru är fortfarande de största problemen marijuana, narkotikaklassade läkemedel(säljs receptfritt på apoteken) och sniffning. Kokain, men framförallt kokabas, är dock ett växande problem. Kokabasen i form av ett vitt pulver blandas med marijuana och röks. Det ger en högpotent drog som lokalt kallas för Bazooka. Område i Lima som kontrolleras av ”Legales”, ett gatugäng som driver kokainhandel. Kokablad från marknaden i Peru. För att producera 1 kilo ren kokainhydroklorid krävs mellan 150 och 400 kilo kokablad. Mängden kokablad beror på hur potenta bladen är och vilken framställningsmetod man använder. Inkomsten för odlarna av kokablad är mellan 2 till 2 ½ US dollar per kilo. Idag är det dock inte särskilt attraktivt att köpa kokablad. Aktörerna på drogmarknaden är främst intresserade av att köpa färdig kokapasta och/eller kokabas. Detta innebär att odlarna tvingas ta större del i själva framställningsprocessen. Detta har i sin tur lett fram till en smittoeffekt som bland annat gör att användandet av droger ökar inne i Peru. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Bazookan framkallar ofta aggressioner. Peruansk polis vittnar om hur de i vissa stadsdelar knappast vågar sig in med mindre än beskydd av bepansrade fordon. Gatorna i högriskområden domineras av beväpnade gäng som ständigt röker denna blandning. Den kokainrelaterade aggressionen tros också vara en anledning till det ökade våld som finns i nära relationer. Brotten som gäller kvinnor och barn som misshandlas inom den egna familjen är ett ökande problem. Den peruanska regeringen ser ökningen av dessa problem. Från att uteslutande haft inriktning på bekämpning i djungeln och internationellt fokus har man börjat bekämpa även småskalig verksamhet. Polisen utbildar nu grupper som bekämpar gatulangning och små laboratorier i kåkstäderna. Antalet ingripanden 2006 var ca 8000. År 2007 hade antalet ingripanden ökat till ca 12000. Det finns självklart mycket mer att göra och framförallt är det en fråga om inställning hos polis och myndigheter. Ökningen av antalet ingripanden är dock ett bevis om att peruanska myndigheter har insett problemen och sakta börjat prioritera dem. Q Referat från föreläsning i Karlstad Var missbrukas kokainet? ”Kokainet finns på krogen, det är utspritt i alla samhällsklasser och börjar få fotfäste även i förorterna”. Detta citat är taget från föreläsningen Kokain på krogen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Å hörarna till denna spännande föreläsning bjöds in att bevittna nattlivet sett från krogsektionernas perspektiv. Föreläsarna Erik von Essen, Magnus Bergelin och Jonas Jönsson delade med sig av sina erfarenheter med många år av narkotikabekämpning i krogmiljö. Mycket intressant basfakta presenterades. Bland annat fick åhörarna veta att dagspriset för ett gram kokain i Stockholm city ligger mellan 800 till 1000 kronor. Åker man ut till förorterna så kan dock priset sjunka till mellan 600 och 800 kronor för ett gram. Ingripande statistik från Göteborg på ca 300 medtagna för kroppsbesiktning visade att 70 % var positiva på narkotika. Av dessa var ca 40 % debutanter. Det vill säga aldrig tidigare rapporterade för narkotikabrott. Krogsektionerna talar om sin arbetsmetod som en offensiv tvångsmedelsinriktad spaningsmetod. Varför är det då så viktigt att spana i just krogmiljö? Jo svaret är att krogålder ofta är lika med debutålder. 18-åringar som börjar vistas i krogmiljö begår ofta sin drogdebut just där. Preventionen och möjligheten att hitta dessa ”guldstjärnor” bedöms vara särskilt god i krogmiljön. Krogsektionerna talar också om möjligheten att påverka målet om att förhindra våld. ”Våldsverkare knarkar!” Centrala begrepp för att lyckas är en nära och tät samverkan mellan polis, krögare, personal och ordningsvakter. Välutbildade och motiverade ordningsvakter fungerar som polisernas förlängda arm. De utgör en förspaningsstyrka som sparar mycket resurser för poliserna. Många tips på nyskapande arbetsmetoder fick åhörarna ta del av. Bland annat berättade krogsektionen från Malmö om hur man sneglat på tullens arbetsmetoder och på vissa krogar ställt upp en narkotikahund i entrén. Hunden var inte synlig för besökaren förrän denne hade kommit in och förbi kassan. Blotta åsynen av en hund fick många krogbesökare att tappa nerverna och automatiskt föra handen mot fickan eller försöka vända om och gå ut igen. Därigenom kunde man ta en inledande kontakt och försöka bygga upp en skälig misstanke om narkotikabrott. Kokainet är en mycket social drog. En narkotikahund i krogentrén kan både förebygga och uppdaga narkotikabrott. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 En annan metod bygger på det faktum att kokainet är en mycket social drog som ofta intas gruppvis. Om man inne på krogen har ett gäng som sitter vid ett bord kan man vänta tills man få möjlighet att kontrollera en av medlemmarna. Man tar ut denne för kontroll. Om det visar sig att man får misstanke och urinprov tas, kan detta analyseras via snabbtest. Får man en träff så går man vidare och genomför kontroller av övriga i gänget. Erfarenheter man dragit från denna metod är att det då är nästan hundraprocentig träffbild. Samstämmigheten mellan representanterna för våra storstäders krogsektioner var stor. Energin och dedikationen till uppgiften var påtaglig. Föreläsningen avslutades med en uppmaning till andra poliser runt om i landet. Om ni framgångsrikt vill bekämpa narkotika, gör det på krogen! Q Referat från föreläsning i Karlstad Robert och Mattias – två nyktra kokainmissbrukare Robert och Mattias berättade om sina livshistorier om hur missbruket utvecklades och tog över deras liv till att de båda först genom CA:s (Cocaine Anonymous) behandlingsprogram blivit nyktra. Robert – plågade skiten ur omgivningen för att få missbruka Robert blev alkoholist trots att han växt upp med en alkoholiserad styvfar och alltid tänkt att ”Det ska aldrig hända mig”. Några år senare var det exakt det han utsatte sina egna barn för. När han drack för första gången vid 13-14 års ålder var han inte orolig, alkoholist skulle han ju ändå inte bli. Men alkoholen gjorde honom ”hel”. Efter några år provade han narkotika och slutligen ”träffade” han kokainet. Det blev hans tröst, en följeslagare – en älskarinna som alltid fanns till hands. Men att han hade problem förnekade han. Han skadade ju ingen, han hade ett bra kreativt yrke, familj, hade en bra ekonomisk situation. Vad gjorde det att han drog en lina då och då och drack lite för mycket ibland? Sanningen var att han ”plågade skiten ur omgivningen för att få missbruka”. Efter att missbruket efter ett tag blivit dagligt slutade han att dricka, vilket bara ledde till att han tog mer kokain. Sedan följde en period av tvångsvård, återfall, tvångsvård, rymningar mm och slutligen förlorade Robert familj, företag och lägenhet. Fortfarande förstod inte Robert att ansvaret för hans livssituation var hans eget. Lögnen var en livsluft för att orka med all skuld och ångest. Först när Robert kom i kontakt med CA kände han tillit till behandlingen, det var något med stämningen i föreningen, bland människorna som var där - som Robert kunde identifiera sig med. Robert gick på CA möten och blev nykter år 2000. Det närmade sig jul och efter julklappsinköpen skulle han ta en mellanöl. Han hade planerat det i flera veckor. Han skulle läsa en tidning, dricka en öl och äta lite jordnötter till under en halvtimma. Han hällde i sig ölen – och det sa bara pang! Han var tvungen att ha en whisky, och sen en till, och en till. Sedan kontaktade han sin langare och på juldagen blev han intagen på sjukhus. Först då insåg han på allvar: ”Det här går inte längre.” Han måste bli fullständigt ärlig mot sig själv för att bli nykter. Han kontaktade CA igen och genomgick hela programmet. Nu har Robert hållit sig nykter i sju år och han mår okej idag. Mattias – överlevde en överdos Mattias är sedan två år en nykter alkoholist/kokainist som även har skapat ett normalt vardagsliv till skillnad från den kriminella vardag han växt upp under. Mattias hamnade snett tidigt i livet. Han snodde pengar, höll på med grafitti, sniffade och dömdes vid 13 års ålder till sluten psykiatrisk vård pga. ett fruktansvärt brott. I gymnasiet upptäckte han alkohol, han provade hasch men det passade inte honom. Däremot var amfetaminet ”underbart”. I 20-årsåldern provade han kokain som var det ”bästa i hans liv”. Kokainet blev hans största kärlek. Ett dagligt beroende växte fram och Mattias var tvungen att begå grövre brott för att få pengar till knarket. Mattias började även sälja kokain och han blåste langare. När han rånade sin egen morbrors affär blev han intvingad på behandlingshem. När han hamnade hos CA första gången fanns det något som gjorde att Mattias fortsatte att gå på mötena trots att han trodde att alla ljög om sin nykterhet. Han klarade att hålla sig nykter i ett halvår, men planerade att ta kokain, bara en gång, på en kommande midsommarfest på Åland. Han tog 56 gram på 7 dagar och hamnade därefter på S:t Görans sjukhus. Läkarna sa att han haft en enorm tur som överlevt, men han äter fortfarande hjärtmedicin p g a överdoseringen. Mattias kontaktade återigen CA och gick denna gång in helhjärtat för programmet. Och nu har det gått två år, Mattias har ett jobb, han mår bra och umgås med vänner som inte knarkat. Mattias, som alltid hatat poliser, är glad över att han blev gripen så många gånger att knarkandet fick konsekvenser. Han skulle aldrig slutat självmant, han skulle varit död idag om han fortsatt. Q Heidi Joensuu SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 15 Brasilien Kokain – kriminalitet - korruption TEXT: LARS NORBERG, INTERPOL STOCKHOLM Brasilien är till ytan världens femte största land som omfattar hälften av Sydamerikas yta och är nästan dubbelt så stort som Europa, förutom Ryssland och de gamla Sovjetstaterna. Polisorganisationen Polisorganisationen i Brasilien består av Policía Militar, Federala polisen samt Policá Civil. Militärpolisen bär uniform och har framförallt en övervakande roll, patrullerar samt övervakar trafiken. Man utreder inte brott, det gör civilpolisen och den federala polisen. Det finns ca 600 000 militärpoliser i landet som är uppdelat i fem regioner: norra, nordöstra, centrala, sydöstra och södra regionen. Då jag vid ett tillfälle i storstaden Recife, som har 3 milj. invånare, frågade en taxiförare om vad han tyckte om polisen svarade han att militärpolisen var mycket korrupt och de sämsta poliserna hittade man inom trafikpolisen. Bäst tyckte den här personen att den federala polisen var. Grov brottslighet Enligt TT-Reuters skall nästan en halv miljon människor ha mördats mellan 1996-2006 i Brasilien, vilket innebär ca 100 mord om dagen, de allra flesta skjutna. Det värsta året var 2003 då 50 980 människor mördades. En förbättring har därefter skett tack vare en förändrad socialpolitik, mer resurser till polisen och färre skjutvapen i cirkulation; 2006 mördades 46 660 personer. De största problemen för polisen i Brasilien finns i storstäderna Sao Paulo och Rio De Janeiro med mycket hög brottslighet, men även mindre städer har stora problem med kriminaliteten. Maceio Alagoas Jag och min hustru besökte under några dagar i januari 2007 provinshuvudstaden Maceió i den nordöstra regionen Alagoas. Vi reste med buss från Natal ca 50 mil med en övernattning utanför Recife i en underbart vacker plats som heter Olinda. Regionen Alagoas har 2-3 miljoner innevånare och där arbetar 18 500 militärpoliser. Vi träffade under några dagar några kolleger inom militärpolisen som jag tidigare tjänstgjorde tillsammans med i Mocambique och Guatemala. Staden Maceió och närliggande områden var mycket sevärda 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Lars Norberg med en kollega från Guatemala som han tidigare har tjänstgjort med. och vackra och mina kolleger påstod att där fanns de finaste stränderna i landet. Då vi dessförinnan hade varit i Natal kunde vi hålla med om att stränderna och Maceio var vackrare. En påminnelse om brottsligheten fick vi en sen eftermiddag under en promenad från ett Strandpromenaden i Maceio. Foto: Lars Norberg varuhus till hotellet i Maceio. Tre ungdomar i 16-17 årsåldern korsade hastigt en gata på väg mot oss och säkerligen för att försöka råna oss men en polispatrull från militärpolisen dök plötsligt upp varvid ungdomarna genast sprang från platsen. Narkotikaproblem I en narkotikahandbok som jag fick av mina kolleger framgick att maconha eller marijuana är det största narkotikaproblemet i Brasilien. 2001 beräknades ca 7% av befolkningen ha använt marijuana mer än en gång, 10,6% av männen och 3,4% kvinnor. Man jämförde med USA där motsvarande siffra var 34,2%. Kokain har ca 2% av befolkning använt vid mer än ett tillfälle, 4% män och 1% kvinnor. USA hade i jämförelse 11,2%. Lösningsmedel hade använts av ca 6%, 8,1% män och 3,6% kvinnor. Alkohol, tobak och lösningsmedel i nämnd ordning är de vanligaste drogerna bland ungdomar i landet. Från Sydamerika smugglas stora mängder kokain via Brasilien till Europa och Interpol Stockholm får ofta beslagsmeddelanden från framförallt Portugal där President tuggade koka på toppmöte Venezuelas president Hugo Chavez chockade sina kolleger vid ett latinamerikansk toppmöte nyligen genom att ta emot en tuggbuss koka från sin bolivianske kollega Evo Morales och tugga den i delegaternas åsyn. Chavez har medgivit att han använder koka varje dag, samtidigt som han hävdar att medlet inte är kokain. Russia Today 27 jan. 2008. många smugglare grips vid landningar och transiteringar. Internationellt efterlysta personer Till Brasilien har under årens lopp ett antal brottslingar tagit sin tillflykt. Den för stora skattebrott tidigare efterlyste Joakim Posener skall under lång tid ha vistats i landet. Interpol Stockholm efterlyste på uppdrag av polisen i Stockholm under hösten 2007 en före detta svensk polis, misstänkt för grova brott. Information fanns att den här personen bodde i Brasilien sedan flera år. Interpol Brasilia, som ofta är mycket sena att ge några svar, var dock den här gången mycket samarbetsvilliga och gav information om mannen och var han fanns. Tyvärr tog det alltför lång tid med att få ner en utlämningsbegäran från Justitiedepartementet och i slutet av februari kunde man i Aftonbladet läsa att den tidigare Stockholmspolisen avlidit i sviterna av hepatit C utanför staden Joao Pessoa. Information fanns om att svensken hade haft goda kontakter inom den lokala polisen på platsen vilket gör att uppgiften om dödsfallet nog måste undersökas närmare. Q Amerikanska läkare uppmanas fråga hjärtpatienter om kokain Den amerikanska läkartidskriften Circulation uppmanar amerikanska läkare att fråga unga hjärtpatienter om de nyligen tagit kokain. Kokainmissbruk kan ge liknande besvär som en hjärtinfarkt. Feldiagnos kan vara farlig för patienterna. CNN 17 mars 2008. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 19 Referat från föreläsning i Karlstad SÄPO - Systemhotande brottslighet och Narkoterrorism TEXT: HEIDI JOENSUU Systemhotande brottslighet Henrik Reuterdal berättade om det nya uppdrag SÄPO fick 2007 för att skydda rikets inre säkerhet. Uppdraget innebär att SÄPO ska kartlägga och analysera hot mot samhällsviktiga funktioner i den utsträckning detta skadar grundläggande demokratiska värden. Rent operativt innebär detta att förebygga och avslöja otillåten påverkan i form av trakasserier, hot, våld eller korruption i syfte att påverka personer i myndighetsutövning. I år fokuseras arbetet mot förtroendevalda på kommunal nivå och anställda inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet. En arbetsgrupp har tillsatts för att kartlägga problematiken inom mediebranschen. Målet för årets arbete är att prioritera kontaktverksamhet och informationsinsatser, att upprätta rutiner för underrättelseverksamhet och att identifiera fall inom ovan nämnda område där SÄPO kan agera operativt. Vidare ska en nationell hotbild med rekommendationer inom området utarbetas. De aktörer man är intresserade av är de med vad man kallar ”verklig kapacitet och avsikt”. Med kapacitet avses att aktören har en brottshistorik, kriminella kontakter, ekonomiska tillgångar eller vapen/sprängmedel. Avsikten med påverkan ska vara att uppnå ekonomisk vinning, skydda/bistå en kriminell verksamhet, hämnas eller att uppnå status och makt. SÄPO har varit involverat i två operativa ärenden sedan det nya uppdraget infördes. Nyckelorden för ett lyckat arbete är samverkan och delgivning – en utmaning för SÄPO, menar Henrik. Narkoterrorism Bengt Pettersson berättade om SÄPO:s arbete mot narkoterrorism. Arbetet sker på enheten för kontraterrorism som lyder direkt under Rikspolisstyrelsen. Enheten har 900 medarbetare i landet för att förebygga och uppdaga finansiering av terrorism. Det har ännu inte skett något fullbordat terrorbrott i Sverige, däremot förberedelse till terrorbrott. Terrorismens organisation, finansiering och ideologi utgör en plattform för dess mål, medel och metod. Organisationens ledarskap kan vara distribuerat (exempelvis Al Qaida), hierarkiskt (Tamilska Tigrarna) eller kollektivt (Hamas). Finansieringen innebär att pengar ska samlas in och överföras till platsen för terrorbrottet. Ideologin för terrorbrottet kan vara lokal (Hamas), global (Al Qaida), religiös/politisk (Al Qaida) eller se- 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Föreläsaren Henrik Reuterdal tillsammans med SÄPO-kollegan Lena Westling. Foto: Gunnar Hermansson kulär. Den sekulära ideologin är betydligt vanligare i världen än den religiösa. Svenska pengar som finansierar terrorbrott kommer från legala löner, legal affärsverksamhet, bidrag och kriminalitet i form av kortbedrägerier, stölder, bidragsfusk eller ekonomisk brottslighet. Pengarna samlas in av välgörenhetsorganisationer, extrema imamer eller genom insamling på gator och torg. Överföringen till brottsplatsen sker genom konventionella eller alternativa banksystem, såsom Hawala, Hundi eller Fei chien. Man väljer betalningssätt beroende på vart pengarna ska och därmed vilket betalningssätt som fungerar bäst i det landet. Pengar kan också transporteras fysiskt via kommersiella företag eller med kurirer. År 2004 var SÄPO inblandat i ett ärende där två personer dömdes till 5 års fängelse och utvisning för insamling av pengar för terrorbrott av Al Qaida och Ansar al Islam i Irak. Personerna sitter för närvarande i förvar i väntan på att utvisningen ska kunna genomföras. Q Referat från föreläsning i Karlstad Svensk Maffia – En kartläggning av de kriminella gängen TEXT: HEIDI JOENSUU K onferensens invigningsprogram avslutades med att journalisten Lasse Wierup berättade om sin bok ”Svensk Maffia”, som han skrivit tillsammans med Matti Larsson. För tre år sedan fick Matti och Lasse idén om att skriva boken efter en önskan om att kartlägga den organiserade brottsligheten i Sverige och att lära känna individerna bakom. Utgångspunkt var den allmänna uppfattningen om att den organiserade brottsligheten endast bestod av löst sammansatta nätverk, utan maffia-liknande inslag. Under arbetets gång förändrades dock denna bild och Lasse menar att det utan tvekan finns just – en svensk maffia. Boken redogör för de olika grupper och gäng som har en önskan om att skapa ett parallellt samhälle med egna lagar och regler, d.v.s. de regler som gäller för den klassiska maffian. Fram till sommaren 2007 kan ett 50tal grupper räknas in bland dessa och tendensen är att allt mindre orter drabbas. Till exempel är konferensstaden Karlstad en perfekt miljö genom sitt strategiska läge med närhet till Norge, Göteborg och Stockholm och med ett relativt sett litet polisdistrikt. Den svenska maffian, som består av MC- och fängelsegäng, lokala och/eller etniska grupper, beskrivs i boken ur ett historiskt, socialt och kriminellt perspektiv. Författarna har även intervjuat nuvarande och avhoppade medlemmar för att förstå vad som lockar individer att leva det kriminella livet. Slutligen redogör man för de brottsbekämpande myndigheternas motstrategier – eller avsaknaden av sådana – från det att den första hangaround-klubben till Hells Angels etablerades i Malmö i mars 1990. Q Lasse Wierup berättar om sin kartläggning av den svenska maffian. Foto: Gunnar Hermansson Heidi Joensuu Utbredning av s.k. kriminella MC-och fängelsegäng i Sverige. (Bilden är tagen vid en föreläsning på SNPF:s höstkonferens i Helsingborg 2007) Foto: Gunnar Hermansson 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Referat från föreläsning i Karlstad BRÅ – Vart tog alla pengarna vägen? Lars Korsell och Johanna Skinnari arbetar på Brottsförebyggande rådets (BRÅ) enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. De presenterade resultatet av BRÅ:s rapport 2007:4 som granskar ekonomin inom narkotikabranschen. Rapporten finns att ladda ner på BRÅ:s hemsida www.bra.se S om underlag för arbetet har författarna granskat alla domar om grovt narkotikabrott och grov narkotikabrottslighet under 2004 samt de databaser på området som Rikskriminalpolisen arbetat med. Vidare har man granskat olika brotts- och skatteregister samt intervjuat 15 personer som varit verksamma inom narkotikabrottslighet. Två av de intervjuade är inte tidigare kända av polisen. Utgångspunkten i arbetet utgör den klassiska företagsstrukturen med verksamhetens intäkter och utgifter. Den organiserade narkotikabrottslighetens intäkter härrör från narkotikahantering, annan illegal verksam- het, svartjobb, anställning, näringsverksamhet eller bidrag. Kriminaliteten är en livsstil som gör att den kriminelle i sin ”bokföring” inte skiljer på privata och illegala pengar. Utgiftsposterna består av importvaran, kostnader för medhjälpare, krediter och privata utgifter. Intäkter Intäkterna från narkotikaförsäljningen är höga, men ojämna och osäkra. Den ojämna nivån på inkomster gör att det krävs flera inkomstkällor, exempelvis annan brottslighet och då framförallt tillgrepps- och bedrägeribrott. De svarta inkomsterna härrör främst från restaurang-, bygg- och städbranschen. Legalt intjänade pengar kommer till största delen från legal näringsverksamhet. Inkomster från bidrag är oftast en inkomstkälla i form av socialbidrag för personer som befinner sig på lägre nivåer inom organisationen. Det är värt att notera att 40 % av de 1700 personer som granskades hade förhållandevis låga inkomster deklarerade året innan de greps. Utgifter Utgifterna för produktion och logistik är stora, men den högsta kostnaden består av kostnader för narkotikakurirer. Oftast är det någon utomstående som agerar kurir och det höga priset förklaras av den relativt höga upptäcktsrisken. Kuriren får kontant betalning och ersättningen varierar från 7 000 till 25 000 kronor. De som får högre ersättning har oftast inkomster även från legal verksamhet och är väletablerade, exem- De kriminellas balansräkning kan åskådliggöras så här. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Referat från föreläsning i Karlstad pelvis buss- eller lastbilschaufförer, äldre kvinnor eller liknande. Penningtransporter är inte lika känsliga som narkotikatransporter och genererar inte så stora kostnader. Lagerkostnader för narkotika och pengar är en ganska liten utgiftspost och den som förvarar pengar får sällan betalt alls. Ibland förvaras narkotikan eller pengarna nedgrävda utomhus. Det legala affärslivet är inte ett alternativ eftersom det kräver för mycket disciplin. Moms, skatt mm ska betalas och regler ska följas. Regelrätt penningtvätt har utredarna inte stött på i någon större omfattning. Behovet av det visar sig vara mycket sällsynt. Istället går pengarna till inköp, konsumtion och vid större investeringar placeras pengarna utomlands. Problemfaktorer Den illegala verksamheten innebär naturligtvis att företagandet är mer riskfyllt. Alla beslut tas med begränsad information som underlag och försiktigheten hämmar effektiviteten. Den illegala sektorn har också begränsade kanaler att rekrytera medarbetare från. Även på en vanlig arbetsplats är kvalitén på medarbetarna ojämn, trots att rekryteringen är helt öppen och trots krav på dokumenterade meriter. Verksamheten bygger på att det finns förtroende mellan ”personalen” och därför måste man rekrytera folk man litar på. Ytterligare ett problem är att konkurrenter kan tipsa myndigheterna, som i sin tur utgör ett hot i sig eftersom de motarbetar de kriminella. Stölder och svinn är problem som i vilken annan affärsverksamhet som helst, men den svagaste länken inom narkotikaverksamheten är kreditekonomin. Kreditekonomin är akilleshälen Det största hindret för att bedriva en effektiv och lönsam narkotikahandel är att ekonomin bygger på krediter. Kunderna, som ofta är missbrukare, är osäkra betalare och kreditupplysningen baseras på rykten och erfarenhet. Omsättningen av ”varan” är snabb, men regleringen av skulderna tar tid. När en betalning uteblir uppkommer nästa problem. Ska skulden skrivas av eller drivas in? En indrivning innebär ytterligare olaglig verksamhet och kan leda till uppmärksamhet från myndigheterna. Ett alternativ är att sälja av skulden till ett lägre belopp. Konsumtion, investeringar och penningtvätt Vinsterna från narkotikahanteringen konsumeras till största delen på narkotika, en bättre vardag i form av bostad, inredning, nöjen och lyx i form av bilar, smycken, restaurangbesök m.m. Det gäller dock att inte visa upp att man har mycket pengar och därför är det vanligt med konsumtion i utlandet. Investeringar i legal affärsverksamhet leder sällan till att man lämnar narkotikabranschen, som är slitsam och otrygg. Den affärsinriktade respektive multikriminelle aktören Personer som är etablerade inom narkotikahanteringen kan delas in i två olika typer, den affärsinriktade och den multikriminelle aktören. Den förstnämnde har legala intäkter vid sidan av narkotikahandeln, han använder etablerade medarbetare och konsumerar/ investerar helst vinsten utomlands. Den sistnämnde måste ha intäkter från annan brottslighet, ser pengar enbart som medel för konsumtion, är inte främmande för indrivning och kan ha behov av enklare penningtvätt. Den multikriminelle aktören är i högre grad kopplad till vapen. Svinn och stölder utgör ett större problem liksom det faktum att den multikriminelle aktören oftare är känd av myndigheterna. Slutsatser och rekommenderade åtgärder Lagerinnehavaren är en passiv men synnerligen viktig person i narkotikahanteringen, som ofta befinner sig utanför den traditionella kriminella sfären. Det kan vara en familjemedlem eller en barndomsvän som myndigheterna inte har ögonen på. Distributören är ofta nära pengarna men långt ifrån narkotikan. Att narkotikahanteringens ekonomi är förtroendeoch kreditbaserad skapar möjligheter för myndigheterna. Man kan skapa mycket oro i leden genom att hemlighålla beslag och gripanden vilket i sin tur gör att de kriminella begår misstag. Myndigheternas fokusering på penningtvätt är delvis missriktad då detta behov inte visar sig vara särskilt stort. Det är en svår utmaning för myndigheterna att följa pengarna inom narkotikabranschen, det krävs ny kunskap och en utvidgad registeråtkomst mellan myndigheterna, menar BRÅ. Q Heidi Joensuu SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 31 Referat från föreläsning i Karlstad Haschproduktion i Marocko — ett primitivt hantverk TEXT: GUNNAR HERMANSSON Från cannabisodlingar i Marocko produceras merparten av allt hasch som tas i beslag i Sverige. Johan Nilsson, Rikskriminalpolisen, och Magnus Krook, Länsnarkotikaroteln i Stockholm, föreläste om sina erfarenheter från en resa till Rifbergen i Marocko under hösten 2007, där de också fått en demonstration av hur produktion av hasch går till. F örutom att vara ett turistland är kungadömet Marocko känt som en av världens största producenter av hasch. Europa är världens största haschmarknad och 80 procent av allt hasch som finns i omlopp i Europa kommer från Marocko. I Sverige är andelen marockanskt hasch minst 90 procent. Olaglig verksamhet som är svår att stoppa Trots att det officiellt är olagligt sedan 1956, sysselsatte cannabisodling och framställning av hasch ca 800 000 personer av Marockos befolkning på totalt 32 miljoner, enligt en FN-rapport från 2004. En stor del av narkotikahanteringen verkar få äga rum med myndigheternas goda minne. Det anses vara attraktivt att som polis få arbeta i cannabisregionen under några år med de möjligheter till ”biinkomster” som detta ger. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i fem fattiga provinser i Rifbergen i norra Marocko. Enligt FN framställdes där 3000 ton hasch under 2004. Odlarna tjänar 25 gånger mer på att odla hasch än på att odla majs. Marocko har tillsammans med EU och FN genomfört flera reduceringsprogram för att minska odlingen av cannabis. Man har också förstört en del odlingar. Detta tillsammans med urlakning av jordarna har medfört minskad odlingsareal för cannabis. Produktionen av hasch har däremot inte minskat i samma takt, eftersom odlarna i vissa fall fördubblar skörden med hjälp av konstbevattning. Man har också flyttat en del odlingar till mer otillgängliga trakter i bergen och ökat bevakningen med beväpnade vakter. Mobiltelefoni fungerar överallt i Rifbergen och det har naturligtvis stor betydelse för den illegala verksamheten. På några årtionden har befolkningen i Rifbergen ökat kraftigt. Från att ha varit en avfolkningsbygd under 1960-talet tillhör nu bergsregionen ett av de befolkningstätaste områdena i Marocko och genomsnittsåldern är låg. Detta trots att de stora inkomsterna 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 från narkotikahandeln flyttas utomlands och således inte gynnar regionen. Haschframställning enligt gamla metoder Johan och Magnus fick tillfälle att besöka en cannabisodlare i en by i Rifbergen för att få en förevisning av hur hasch framställs. Gården, som var omgärdad av murar, låg avlägset några kilometer från en större farbar väg. En bonde odlar i genomsnitt cannabis på 1,3 hektar mark vilket ger 400-600 kilo torkade cannabisplantor. I olika förråd på gården förvarades sammanlagt fem hundrakilos balar med torkade cannabisväxter i buntar, färdiga att bearbeta. En man på gården visade hur det går till att utvinna hasch ur växterna. Han använde ett plastkar, ca 80 cm i diameter och ca 40 cm djupt. Över karets öppning spändes en bomullsduk som ett trumskinn och Cannabis sativa odlas på en stor del av de odlingsbara jordarna i Rifbergen. Referat från föreläsning i Karlstad När cannabisväxterna skördats och buntats får de torka några veckor innan haschet utvinns. Resultatet blir ca 100 gram haschpulver per trumning. på duken höll han 4-5 cannabisbuntar i taget med ena handen, samtidigt som han slog av blomställningarna med en kraftig träkäpp. För att inte något skulle gå till spillo hade mannen stoppat in plastkaret i en stor vit plastsäck medan han slog utanpå plasten. Plantans stjälkar var snart allt som återstod och de kastades. De bästa fröna sorterades sedan ut för kommande sådd. De blomställningar och andra mindre växtdelar som blivit kvar på den spända bomullsduken bakades in under plasten genom att ett kraftigt band spändes runt karets övre kant. Därefter började mannen trumma på plasten med två halvmeterlånga pinnar för att piska ut frömjöl och puder från körtelhåren på blomställningarna. Pudret är mycket finfördelat och tränger igenom bomullsduken och samlas i plastkaret. Detta trummande görs vanligtvis nattetid och är ett välbekant ljud i Rifbergen. Av tio kilo torkade cannabisväxter utvinns i första omgången 80-100 gram hasch i puderform. Pudret samlades ihop och kunde på grund av sin fuktighet kramas ihop till en boll som senare formades till haschkakor. Haschpulvret piskas ur blomställningarna som ligger under plasten på en utspänd bomullsduk. Trummandet upprepas på samma växtmaterial ytterligare ett par gånger och enligt producenter får man ut ytterligare ett par hekto hasch, men av sämre kvalitet än första gången. Några bönder pressar själva haschpulvret till haschkakor i storlekar om 125, 250 eller 500 gram. De stämplar kakorna enligt mellanhändernas eller grossisternas önskemål. Haschpulvret kan också transporteras till lagerlokaler i närheten av utskeppningshamnarna för pressning och stämpling med grossisternas respektive bomärke. Stämplarna på haschkakorna är alltså inte odlarens signatur. Cannabisodlaren/haschproducenten får mellan 1200-1600 kronor per kilo hasch. Priset för ett gram hasch på gatan i Marocko är 6-8 kronor, ett pris som mer än tiodubblas när haschet når den svenska marknaden. Q Pulvret kan kramas ihop till en boll som därefter pressas till en haschkaka. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 35 Polsk narkotikapolis på frammarsch TEXT OCH FOTO: NARKOTIKAROTELN, HALLAND Det polska amfetaminet har i årtionden varit ett stort hot mot den restriktiva svenska drogpolitiken. Många har säkert undrat och ställt frågan om den polska polisen gör något åt problemet på hemmaplan. Under våren gjorde Narkotikaroteln Halland ett tre dagar långt studiebesök i bl.a. Warszawa, vilket gav många positiva svar. Problemen må vara stora i Polen men polisen gör ett hedervärt jobb och samarbetet mellan länderna är i ständig utveckling. Ambassadbesök Efter en stabil hotellfrukost påbörjades första dagens vandring på Warszawas gator. Målet var den svenska ambassaden där vår sambandskvinna Catharina Greiff mötte upp. Ambassadbyggnaden ligger i en vacker del av Warszawa, omringad av vackra parker och ståtliga byggnader. Ambassaden byggdes 1937 och klarade sig undan andra världskrigets bombningar, mest tack vara att tyskarna hade sina högkvarter i närområdet. Sambandsmännen – vår viktigaste länk i polisarbetet På ambassaden arbetar nio svenskar, varav Catharina Greiff är polisens sambandsman och Katarina Hugosson är tullens motsvarighet. Dessa två är Nordens representanter i PTN (Polis-Tull-Norden). Warszawa är den enda staden, för närvarande, där sambandsmän från både Polisen och Tullen representeras av svenskar. Catharinas beskrivning av den polska polisorganisationen och det kaos som stundom råder fick oss att inse att vi har det rätt bra hemma ändå. Korruption och skandaler inom rättsväsendet har kantat hennes tid som sambandsman. Under hennes 1,5 år på tjänsten har det funnits fyra olika rikspolischefer. En av rikspolischeferna greps tillsammans med inrikesministern misstänkta för korruption. Vad kan då sambandsmännen hjälpa oss med? Catharina berättade att hennes uppgift är bl.a. att hjälpa till med att skapa kontaktytor i operativa ärenden. Hennes kontaktområden sträcker sig från Riksåklagarnivå ner till Stadspolisen. Mest kontakt har hon med CBS, Centrala Undersökningsbyrån, vilket är motsvarigheten till svenska Rikskriminalen. Beställningar av telefonlistor från polska telefonopera- 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Svenska ambassaden är inrymd i en byggnad från 1937 och ligger i en vacker del av Warszawa. törer är en vanlig uppgift för henne att hantera. I Polen är det gratis för polisen att beställa telefonlistor, men man ska vara medveten om att det tar mycket längre tid att få ut listorna. Andra uppgifter som sambandsmannen kan hjälpa oss i Sverige med är att ta fram olika person- och fordonsuppgifter. I Polen är dock inte fordonsregistret offentligt. Om man vill få en identifiering av en polsk medborgare så vill myndigheterna gärna att svensk polis skickar ner foto och fingeravtryck till Polen för att underlätta och snabba på arbetet. De vanligaste ärendena som Catharina har fått arbeta med är narkotikabrott, tillgreppsbrott samt identifiering av polska medborgare som begått brott i Norden. Catharina Greiff är polisens sambandsman i Polen. Hon berättade för oss om sitt arbete. Besök på Polishögskolan i Szczytno CBS, Centrale Biuro Sledcze Dag två fick vi studera det polska landskapet under en 20 mil lång bussfärd från Warszawa till Szczytno. Landskapet är frodigt och man slås av blandningen mellan relativt nybyggda och halvt förfallna hus. Vi såg också med förtjusning ett flertal storkar som byggt sina stora bon på för storkbon avsedda pelare. Väl i Szczytno besökte vi Polens Polishögskola och fick där en mycket givande dag där vi informerades av CBS om polsk lagstiftning. Vi fick även, resans höjdpunkt, en utbildning i amfetamintillverkning i ett laboratorium. (Centrala Undersökingsbyrån) Piotor Izdebski och Jolanta Kaszynska föreläste om CBS. Specialenheten CBS bildades 1994 och har som uppgift att bekämpa grov organiserad brottslighet. CBS lyder under rikspolischefen och består av 22 enheter varav 8 finns på huvudkontoret i Warszawa och resterande är utspridda i landet. Polsk polisutbildning I Polen finns fyra polisskolor och en polishögskola. Under grundutbildningen som är sju månader bor eleverna på skolan och de har lön under tiden. Vid polishögskolan studerar ca 2000 personer per år och här ges en nio månaders högre kurs samt ett 20-tal specialkurser. För att få gå den högre kursen krävs en 5 årig magisterexamen och för att i framtiden kunna arbeta på CBS krävs att denna magisterexamen är inom juridik. CBS är organiserat i tre ben med underavdelningar: 1: Avdelningar för terrordåd och kriminalunderrättelsetjänst 2: Avdelningar för narkotikabrott, grov kriminalitet och ekonomisk brottslighet. 3: Avdelningar för kronvittnesskydd och special operations (Undercover-verksamhet) Strukturen i landet motsvarar åklagarnas distriktsindelning och åklagarmyndigheten har även den en speciell enhet för grov organiserad brottslighet. Nya CBS-avdelningar har skapats efter hand som behov har uppstått. Tyvärr byts chefen för CBS ut varje gång det byts rikspolischef och detta har på senare tid inneburit viss rotation… SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 39 Den nio man starka narkotikaroteln från Halland poserar utanför den svenska ambassaden i Warszawa. Kronvittnesskydd CBS arbetar i första hand med Operativ Kontroll (OK) vilket innebär all form av teknisk och fysisk övervakning som telefonavlyssning, buggning, kontrollerad leverans, spaning samt kronvittnesskydd. Systemet med kronvittne genomfördes i Polen för 5-6 år sedan och detta har givit mycket bra resultat. Vid ingripanden arbetar polisen mycket aktivt för att förmå personer att samarbeta inom ramen för kronvittnessystemet och detta har inneburit stor informationsökning i pågående ärenden. i något litet hus eller någon mindre industrilokal som inte används längre. Som hyra betalas 1000 zloty i månaden och detta räcker som en månadslön för människorna på landet. Ligorna har därför ganska lätt att hitta lokaler för verksamheten. Leucarts metod Amfetamintillverkning Vanligaste tillverkningsmetoden i Polen är Leucarts metod där amfetamin framställs från BMK vilken smugglas in från Ryssland eller Ukraina. BMK användes tidigare som lösningsmedel för att rengöra motorer men är idag helt förbjudet i Polen. I Ryssland används det inom läkemedels- och kosmetikaindustrin. Kommissarie Wojciech Szymborski, som arbetar med bekämpning av illegala laboratorier gav en mycket målande beskrivning av amfetamintillverkning i Polen och han förevisade även polishögskolans fullt fungerande amfetaminlaboratorium som används i utbildningssyfte. Enligt Wojciech finns det i Polen egentligen bara ett fåtal kvalificerade kemister som har kunskap om och förstår hela tillverkningsprocessen av illegalt amfetamin. Dessa är mycket kunniga personer som i sin tur lär upp ”lekmän” som efter utbildning kan köra processen efter en manual. Lekmännen har dock ingen egentlig kunskap om processen och kan inte ingripa när något går fel. Kletigt, färgat, eller starkt doftande amfetamin tyder på orent amfetamin beroende på en ”usel” kemist. Enligt en undersökning har 80 procent av ”kemisterna” endast grundskoleutbildning. Ett typiskt amfetaminlab finns ofta ute på landsorten i små och svåråtkomliga byar. Ofta hyr man in sig Ett komplett amfetaminlaboratorium används i utbildningssyfte på polishögskolan i Polen. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Leucarts metod utförs i tre faser där varje fas kan genomföras separat på olika platser. Hela processen tar ca 20-30 timmar. För fas ett och två används rundbottnade glaskolvar. Vanligast är en 20 liters kolv i vilken man kan framställa 4 kg amfetamin per gång. Fas 1 tar 4-16 timmar och här blandas BMK med ett preparat som består av myrsyra och ammoniak. Efter uppvärmning får man ut N-formylamfetamin, vilket är en brun simmig vätska som påminner om motorolja. Denna produkt är inte klassad som narkotika i polsk lagstiftning och ett ingripande i denna fas resulterar endast i någon månads fängelse. Fas 2 tar 4-12 timmar och här blandas vätskan från fas 1 med saltsyra. Därefter sker destillation vilket kan ske med vattenånga, som då ger en mycket ren och vit slutprodukt, men vanligen används benzen. Slutligen tillsätts natriumhydroxid + destillerat vatten vilket ger en ljusgul vätska, balsamamfetamin. Framställda produkter i fas 2 är narkotikaklassade och ett tillslag i denna fas ger vanligen 10-12 års fängelse för narkotikatillverkning. Fas 3 fäller ut amfetaminsulfat som kristaller ur vätskan från fas 2. Detta görs genom att man tillsätter svavelsyra. För att få en ökad utfällning kan man dessförinnan tillsätta kreatin. Amfetaminsulfatet har oftast en styrka på ca 80 % (ca 50 % om man tillsatt kreatin). Man har sett en ökad tendens till att utföra faserna på olika platser, dels för att försvåra upptäckt och dels för att inte alla inblandade skall ha full kännedom om processen och om varandra. Resultaträkning Utrustningen för en tillverkningslinje kostar ca 15000 kr. Dyrast är kolvarna som för de mindre modellerna kan köpas i tyskland för ca 6000 kr. Detta får dock ses som en engångsinvestering. En liter BMK kostar 1800-3000 kr per liter och tillkommande kemikalier för en liter kostar ca 200 kr. Med Leucarts metod får man ut ca 0,8 kg amfetaminsulfat per liter BMK och utpriset på amfetamin från lab uppskattas till 1800024000 kr/kg. Bortser man från kostnader för hyra och inköp av fast utrustning får man, om man räknar på sämsta fallet, en vinst på 11200 kr per liter inköpt BMK. Det är med andra ord en mycket lönande verksamhet. Risker vid ingripande Vid ingripande mot laboratorium är gärningsmännen ofta våldsamma och påverkade av narkotika eller alkohol och i lokalerna finns många frätande kemikalier. Vid ett ingripande lyckades gärningsmännen slå sönder utrustning så att 400 liter frätande vätska hamnade på golvet. Insatsstyrkan som grep gärningsmännen ”förklarade tydligt för dessa att de inte skulle göra så i framtiden...” Utrustningen i labben uppfyller inte alltid typgodkänd EU-standard varför det finns stor risk för brand Den lätthanterliga spectrometer som polisen använder för att analysera olika kemiska ämnen på fältet. och explosion vid ingripande. Det krävs därför mycket stor kunskap hos poliserna som ingriper. En svårighet är dessutom att ingripa i rätt fas av tillverkningen för att få maximalt straff. Här följer några tumregler: Fas 1, termometer mäter vätskan i glaskolven = backa hem. Fas 2, termometer mäter luften i glaskolven = fullfölj tillslag. Amfetaminlab = stäng av elen vid tillslag för att processen skall avstanna. Metamfetaminlab = stäng INTE av elen eftersom det medför explosion. Utbildningslaboratorium Efter teoretisk genomgång begav vi oss ner i polishögskolans källare för att studera en fullskalig tillverkningslinje. Wojciech pekade ut dörren till labbet och de som stod främst i kön fick sig en rejäl överraskning då de slet upp dörren, PANG! Den var nämligen försåtminerad med en hemmagjord krutladdning. Vi fick därigenom en direkt, pulshöjande, inblick i polska insatspolisens vardag. I lokalen puttrade det för fullt och vi fick se exempel på både fas 1 och 2. Wojciech visade även, lite stolt, upp en bärbar, stöttålig och vattentät spectrometer som används för att analysera ämnen på fältet. Spectrometern har 6500 ämnen i databasen och kostar 80 000 $ i inköp. Den finns i två exemplar inom polsk polis. Studieresan var mycket lärorik och vi vill passa på att tacka SNPF för bidraget till resan och våra sambandsmän som i linje med deras uppdrag ordnade med de värdefulla studiebesöken. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 43 IBZ Gimborn utbildar poliser från hela världen TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I mellersta Tyskland ligger Schloss Gimborn, ett konferenscenter för medlemmar i International Police Association, IPA. Gimborn frekventeras flitigt av poliser från hela världen, men märkligt nog väldigt sällan av svenska deltagare. F ör mer än trettio år sedan grundade IPA ett eget konferenscenter på slottet i Gimborn. Varje år arrangeras numera ett trettiotal veckoseminarier för såväl IPA-medlemmar som icke medlemmar. Tanken är att seminarierna skall vara ett komplement till polisutbildningarna i medlemsländerna inom IPA. Under 2008 har intresserade kursdeltagare kunnat välja mellan ämnen som Organiserad brottslighet och människohandel, Droger i trafiken, Mobbing, Sexuellt våld mot barn, Grov organiserad brottslighet i sydöstra Europa, Islam och islamism, Brottspengar och ekonomisk brottslighet, Terrorism m.fl. inbjuden att föreläsa en halvdag om Missbruk och illegal handel med anabola steroider och andra läkemedelsdroger. Seminarium om droger Under andra veckan i augusti hölls ett seminarium på temat Legala och illegala droger. Seminariet riktade sig till poliser upp till 35 år. De 39 deltagarna kom från Danmark (7), Norge (4), Cypern (4), Slovenien (2) och Tyskland (22). Till denna kurs var undertecknad 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Schloss Gimborns restaurang. Även om anabola steroider (AAS) är legala droger i länder utanför Norden, var det uppenbart att man hade problem med både missbruk och illegal handel i andra länder. Deltagarna bjöds under veckan på totalt fyra halvdagars varierade föreläsningar om droger och missbruk, samt en eftermiddag i Köln med bl.a. studiebesök på ett natthärbärge för tunga missbrukare. Resterande tid under kursen var avsatt för grupparbete och diskussion. Jag tillbringade två dagar i Gimborn tillsammans med de unga poliserna som utan tvekan hade stor behållning av både föreläsningarna och av att få träffas och knyta värdefulla kontakter för framtiden. Subventionerat deltagande Elva deltagare under augustiveckan kom från Norden men ingen från Sverige. Enligt kursledningen var det ganska ovanligt att man hade deltagare från Sverige av någon anledning. Deltagaravgiften för en seminarievecka (måndag till fredag) är i de flesta fall bara 190 Euro, vilket är starkt subventionerat. Avgiften täcker kostnad för föreläsningarna, utflykter, del i dubbelrum och måltider. Enligt May-Britt Rinaldo, kriminalinspektör i Västra Götaland och Sveriges kontaktperson med IBZ Gimborn, kan IPA-medlem få tillbaka hela seminariekostnaden från IPA och upp till 50 % av resekostnaden mot att man skriver en reseberättelse eller artikel till IPA Journal efter seminariet. Fakta om IPA International Police Association är världens största oberoende polisorganisation med över 300 000 medlemmar i drygt 60 länder. IPA startade officiellt i England 1950. Föreningens motto är Servo Per Amikeco vilket är esperanto och betyder Tjäna genom vänskap. Sverige blev medlem i IPA 1958. Den svenska IPA-sektionen har idag mer än 7 000 medlemmar. Medlemstidningen IPA Journal ges ut fem gånger per år. IPA-medlemmar erbjuds att delta i seminarier på Schloss Gimborn i Tyskland och på resor och evenemang över hela världen. Fakta om IBZ Gimborn Några av deltagarna i drogkursen i väntan på bussfärden in till Köln. Trots att jag varit IPA-medlem under alla år har jag själv aldrig deltagit i något seminarium i Gimborn. Man jag kan varmt rekommendera alla medlemmar att ta denna chans till förkovran och inte minst träffa kollegor från andra länder, kontakter som kan vara mycket värdefulla i och utanför arbetet. Q Informations- und Bildungszentrum Schloss Gimborn grundades av IPA för mer än 30 år sedan. Slottet, som har anor sedan 1200-talet, ligger i ett kuperat och skogbevuxet område 4,5 mil öster om Köln. Varje år arrangeras ett trettiotal IPA-seminarier i Gimborn för medlemmar från hela världen. Ett veckoseminarium inkl. kost och logi kostar 190 ½ för en IPA-medlem. Hemsida: http://www.ibz-gimborn.de SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 47 Världen runt Smålangare vill bli vaktmästare I boken Freakonomics sammanfattar ekonomerna Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner en undersökning av cracklangare från ett nergånget bostadsområde i Chicago. Det visade sig att deras affärsverksamhet var organiserad på samma sätt som ett stort företag. Man kunde köpa en ”franchise” med rätten att sälja crack inom ett bostadsområde mot 20 procent av omsättningen. En distriktschef tjänade 100.000 dollar per år. Efter några års framgångsrik verksamhet kom han till slut in i ”styrelsen” för den stora brottsorganisationen. Strax därefter slogs organisationen ut av federala myndigheter. Under sig hade distriktschefen mellan 25 och 75 ”soldater”, oftast unga arbetslösa män. Netto tjänade dessa per timme mindre på crackförsäljningen än om de arbetat på en hamburgerrestaurang. Att det ändå fortsatte förklaras med en förhoppning att kunna göra karriär och bli en av de stora med en årsinkomst på 500.000 dollar. Samtidigt var yrkesriskerna betydande. Under den fyraårsperiod som studien avsåg blev de gripna i genomsnitt 5,9 gånger och 2,4 gånger utsatta för misshandel med icke-dödliga sår. Risken att dö var en på fyra, vilket är lägre än för dödsdömda i Texas (där 5 procent av de dödsdömda avrättades år 2003). De flesta smålangarna klarade inte sin ekonomi på bara crackförsäljning utan måste ta vanliga jobb för att överleva – och dessutom bo hos mamma. Det jobb de verkligen ville ha var en fast tjänst, exempelvis som vaktmästare på universitetet. JH Ny specialpolis i Mexico mot kidnapping De senaste 30 månaderna har 7.000 människor dödats i väpnade konflikter mellan narkotikasyndikat och myndigheter i Mexico. Många är oskyldiga som råkar vara på fel plats. Kidnapping har blivit en lönsam sidoverksamhet till syndikatens narkotikahandel. Omkring 450 personer kidnappades 2007, vilket är en ökning med 35 procent från året före. För att möta kidnappingvågen har regeringen utlovat särskilda åtgärder, bl.a. specialiserade polisenheter i stora städer och belöningar på upp till 300.000 kronor för tips som leder till gripandet av kidnappare. CSM 13 aug. 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Vinodlingar i Washington döljer marijuanaodlingar Myndigheter i den amerikanska delstaten Washington, som ligger vid norra Stillahavskusten, har hittills i år påträffat sju vingårdar som arrangerats om för att odla marijuana. Ett tillslag 2004 på indianreservatet Yakama gav droger i beslag till ett värde av 35 miljoner dollar (ca 280 miljoner kronor). År 2006 tog myndigheterna 144.000 marijuanaplantor, året därpå 296,611 plantor. Våren och sommaren 2008 har man tagit 110.000 plantor till ett värde på 100 miljoner dollar (ca 600 miljoner kronor). Ökningen förklaras med att tillslag mot smugglingen från Mexico ökat riskerna, varför odlare söker etablera inhemska odlingar inom USA. En viktig indikation på omställning till att odla marijuana är ökad vattenåtgång, eftersom de behöver mer än vinrankor. Fox 9 aug. JH Falska läkemedel kan vara lönsammare än narkotika Loretta Napoleoni, som skrivit böcker om bl.a. finansiering av terrorism, noterar i sin senaste bok, Rogue Economics (Seven Stories Press, 2008), att den globala omsättningen av förfalskade läkemedel årligen ger vinster på 32 miljarder dollar (ca 200 miljarder kronor). Världshälsoorganisationen uppskattar att antalet döda till följd av falska läkemedel är 500.000 varje år. Lönsamheten kan vara mycket hög. En legal läkemedelsfirma beräknade att om en brottsorganisation investerade 1.000 dollar (USD) olika verksamheter, kunde den få ut 3.300 i förtjänst vid sedelförfalskning, vid heroinförsäljning 20.000, vid piratframställning programvara upp till 100.000 och vid förfalskning av läkemedel som Viagra 500.000. Den totala nettoförtjänsten av falska potenshöjande medel är större än den av heroinhandel. Förekomsten av falska läkemedel varierar. Globalt anses andelen uppgå till en procent av den totala produktionen, i Nigeria är åtta av tio piller falska. En slutsats är att tillverkarna fokuserar på utvecklingsländer, eftersom den administrativa, medicinska och polisiära kontrollen är sämre där. Ledande ursprungsländer för falska läkemedel är Brasilien, Indien, Kina och Ryssland. JH Landet runt DXM och fenazepam nu narkotikaklassade Vietnameser odlar cannabis i svenska byar En relativt ny företeelse I Sverige är att storskalig cannabisodling äger rum i vanliga villor mitt inne i samhällen runt om i landet. Den avslöjade odlingshärvan i nordöstra Skåne i början av sommaren, med odling av ett tiotal hus i olika byar i Göingebygden, är den hittills största. Nu har också stora odlingar avslöjats i ett par andra regioner. I Ställberg och i Ställdalen i Örebro län odlades cannabis i ett par fastigheter innan polisen slog till i augusti. Samma vecka avslöjades att den gamla lanthandeln mitt i Agunnaryd i Kronobergs län hade byggts om till ett drivhus för cannabisodling. Bakom denna nya trend står vietnamesiska konstellationer och de som rent praktiskt sköter odlingarna vistas ofta illegalt här i landet. Liknande odlingar har också uppdagats i Norge under året. Vi hoppas kunna återkomma med fylliga reportage om de storskaliga odlingarna som avslöjats i sommar. Läkemedelssubstanserna dextrometorfan, DXM, och fenazepam har tillhört de allra vanligaste oklassade Internetdrogerna under åtminstone ett par år. DXM är ett opiatliknande medel som ger flera olika effekter beroende på dos. Fenazepam är en mycket stark bensodiazepin, dvs. sömnmedel, som bara varit känd i Ryssland och inte är klassad internationellt. Eftersom missbruk av dessa droger har ökat i Sverige och orsakat såväl akuta förgiftningar som dödsfall, har regeringen nu beslutat att de skall klassas som narkotika. Beslutet gällande DXM fattades i juli och klassningen i narkotikaförteckning V trädde i kraft den 1 september. Beslut om fenazepam togs den 21 augusti och trädde i kraft den 15 september 2008. Fenazepam hamnade som de flesta bensodiazepiner i förteckning IV. Allt otillåtet innehav och konsumtion av DXM och fenazepam blir därmed olagligt. GH GH En av Örebropolisens bilder från cannabisodlingarna i Bergslagen Ökad narkotikadöd i Sverige Statens folkhälsoinstitut (FHI) har sammanställt antalet kända narkotikadödsfall frän källor som Socialstyrelsen samt rättsmedicinska undersökningar. Mellan 2006 och 2007 ökade antalet rapporterade narkotikadödsfall från 278 till 350. Ökningen gäller alla droggrupper: heroin, amfetamin, cannabis (THC i kroppen) och övriga. Antalet metadondödsfall fördubblades under samma tid till strax över 50. FHI 6 aug. JH DXM är en substans som ingår i hostmedicin utomlands. På Internet säljs dessa DXM-tabletter som är designade för missbruk. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 51 Tablettmissbruk — narkotikamissbruket som inte alltid räknas TEXT: GUNNAR HERMANSSON Polisens och tullens beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat och är nu fler än någonsin. Bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, dominerar bland läkemedlen på den illegala marknaden. Rohypnol var banbrytare I mitten av 1990-talet började tullen avslöja smuggling av Rohypnoltabletter, som på den tiden tillverkades på licens i Tjeckien. Tullbeslagens antal och mängden insmugglade tabletter ökade för varje år och polisen hittade ofta tjeckiska ”Roppar” hos missbrukare. Fram till då hade man inte sett särskilt allvarligt på missbruket av dessa ”sömnmediciner”, som inte ansågs vara riktig narkotika, och småbeslag registrerades nog inte alltid. 1998 avgjorde Högsta domstolen ett ärende som gällde insmuggling av drygt 21 000 Rohypnoltabletter från Tjeckien. En slovakisk kurir dömdes för grov narkotikasmuggling/grovt narkotikabrott till 2 års fängelse och 15 års utvisning. HD konstaterade att 20 000 tabletter Rohypnol, med 1 mg av den verksamma substansen flunitrazepam, kunde vara en lämplig utgångspunkt för bedömning av om brottet skulle betraktas som grovt. Den högt satta nivån, 20 000 tabletter, blev därefter den gräns som kom att tillämpas för grovt narkotikabrott för alla bensodiazepiner. Övre gräns för ringa brott sattes vid innehav av 150 tabletter och detta var ju heller inte avskräckande. Att ertappas med ett hundratal benso-tabletter i fickan utan recept renderade på sin höjd böter. lingar tog Rohypnol för att kunna begå grova brott som rån och misshandel. Rohypnol (flunitrazepam) flyttades från förteckning IV till förteckning II på narkotikalistan och ett nytt Rohypnolärende togs upp i Högsta domstolen 2003. Där såg man denna gång mycket allvarligare på den illegala hanteringen av dessa våldspiller och HD sänkte gränsen gör grovt narkotikabrott från 20 000 till 5000 tabletter. Domen, som ansågs sensationell, avsåg endast tabletter med substansen flunitrazepam, som är den verksamma substansen i Rohypnol. Sedan dess har olika andra åtgärder bidragit till att legalt tillverkade Rohypnoltabletter försvunnit från den illegala marknaden, men tidvis ersatts av illegalt tillverkade ”Roppar” av olika utseende. Läkare i Sverige kan fortfarande förskriva flunitrazepam i tabletter med samma namn. Högsta domstolen skärpte straffet På den illegala marknaden var efterfrågan på bensodiazepiner stor redan då. Smugglarna riskerade inga långa fängelsestraff och förtjänsten var god. Rohypnol började nu smugglas i stor skala till Sverige och Norge från Ryssland via Litauen. År 2002 togs nästan en miljon Rohypnoltabletter i beslag i Sverige och lika många i Norge. Vid det här laget hade kunskapen om Rohypnolmissbruket förbättrats och man började ta det på större allvar. ”Roppar” visade sig ha många användningsområden. Det nya och mest allvarliga var att vissa brotts- 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 De tre olika benso-substanserna alprazolam, diazepam och klonazepam utgör nästan tre fjärdedelar av den illegala marknaden. Flunitrazepam är numera mindre vanligt. Andra substanser dominerar numera Missbruket av bensodiazepiner har ändå fortsatt att öka för varje år och beslag av dessa preparat är nu minst lika vanligt förekommande som beslag av amfetamin Blå diazepamtabletter märkta Ardin är ofta förekommande. Tabletterna är porösa och troligen illegalt tillverkade. Nyligen gjordes ett beslag på 70 000 av dessa tabletter i Karlskrona. på den illegala marknaden. Enligt Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, är bensodiazepiner den droggrupp som ökar mest i deras ärendehantering. – Diazepam (Valium, Stesolid m.fl.) är fortfarande mycket vanliga och har alltid legat högt, säger Margareta Skarp-Runtegen vid Droganalysenheten på SKL, - men substanserna alprazolam (Xanor) och klonazepam (Iktorivil) är de som har ökat mest bland beslagen sedan ett par år, tillägger hon. Olika tabletter med substansen alprazolam toppar hittills beslagsstatistiken för bensodiazepiner under 2008. Därefter kommer diazepam och klonazepam. Tabletterna kommer huvudsakligen från Internetköp, från överförskrivande läkare men också i allt högre grad från illegal tillverkning. I de flesta länder prioriteras narkotiska läkemedel inte alls lika högt av narkotikabekämpande myndigheter som de traditionella illegala preparaten heroin, amfetamin, kokain med flera. Därför har aktörerna på den illegala internationella läkemedelsmarknaden fortfarande ganska fritt spelrum med mycket stora ekonomiska förtjänster och relativt liten risk för upptäckt och lagföring. Q Tabletter märkta Roche 2 innehåller substansen klonazepam. Tabletterna är identiska med varunamnet Iktorivil som säljs på apotek i Sverige. På den illegala marknaden anträffas tabletterna ofta i falska Rohypnolburkar. Dessa fyrkantiga tabletter som innehåller alprazolam, härrör från illegal tillverkning. De tidigare så vanliga Rohypnoltabletterna är numera nästan helt borta från den illegala marknaden. Bilden visar en äkta tablett till höger och en välliknande förfalskning. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 55 Missbrukarnas egna ord om bensodiazepiner TEXT: GUNNAR HERMANSSON Bensodiazepinernas betydelse på den illegala missbruksmarknaden ökar för varje år. Dagens blandmissbrukare använder bensodiazepiner, ibland som ett komplement till t.ex. amfetamin eller heroin för att lindra abstinens eller för att förbättra effekten, men också som egen drog. B ensodiazepiner är beroendeframkallande och därför narkotikaklassade, och dessa preparat är mycket potenta och förändrar sinnet på ett sätt som ingen annan drog gör. Under alla år har dessa ”mediciner” inte betraktats som riktig narkotika och därför vet man ganska lite om effekten av stora missbrukardoser och kombinationen med andra droger. Intervjuer om missbruk av bensodiazepiner För att få bättre insikt om vad missbrukarna själva anser om bensodiazepiner sammanställdes ett tiotal frågor om benso-missbruket avseende preparat, doser, önskade och oönskade effekter m.m. Sjuksköterskan Gabrielle Bendrik på häktet i Göteborg var under hösten 2007 och våren 2008 behjälplig att utifrån frågeformuläret intervjua 26 intagna män. Männen, som med något undantag var i 20-30-årsåldern, var häktade för olika typer av våldsbrott eller narkotikabrott och alla hade erfarenhet av bensodiazepiner som missbruksmedel. Djupintervjuerna gav en hel del intressanta upplysningar. När Rohypnolmissbruket var som mest aktuellt 2003, fastställde Högsta domstolen en missbrukardos till 5 styck 1 mg tabletter. Rohypnol är ett sömnmedel och en tablett är en terapeutisk dos som underlättar insomning. Vid intag av ca fem tabletter ökar aktiviteten istället samtidigt som alla hämningar släpper. Alla intervjupersonerna svarade att de sväljer tabletterna på vanligt sätt. I ett par fall angavs också att tabletterna kan rökas eller injiceras eller snortas. Olika kombinationer och effekter Bensodiazepiner ingår som redan nämnts ofta i ett blandmissbruk. Intervjupersonerna kombinerade vanligen med amfetamin, cannabis och/eller alkohol. Några av dem angav också kombination med heroin. En frågeställning gällde vilken effekt tabletterna ger i olika doser och kombinationer. Svaren varierade naturligtvis en hel del beroende på individens läggning och på val av substans. Diazepamtabletter ansågs i regel ha en mer lugnande Fyra substanser missbrukas mest De intervjuade männen talade huvudsakligen om fyra substanser; diazepam, alprazolam, klonazepam och flunitrazepam. Polisens och SKL:s statistik bekräftar att det är dessa fyra bensodiazepiner som helt dominerat på den illegala marknaden, även om flunitrazepam minskat på senare tid. På frågan om vilket preparat man helst föredrog svarade de flesta alprazolam och anledningen till det var i många fall att de snabbt ger en lugnande effekt. Drygt 20 av de tillfrågade uppgav att de brukar ta flera tabletter åt gången. Mellan tre och fem tabletter var en vanlig dos, men i några fall uppgavs en betydligt högre dos. De som tog högst fem i taget gjorde detta mer än en gång per dygn. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Många missbrukare är förtjusta i ”stavarna” som är likvärdiga med den äkta tabletten Xanor 2 mg och innehåller substansen alprazolam. – – – – – – – Burken med Rohypnoletikett är en förfalskning som numera anträffas på missbruksmarknaden. Tabletterna som brukar finnas i den liknar den gamla varianten av Rohypnol 2 mg, men de innehåller substansen klonazepam och är identiska med Iktoriviltabletter som kan förskrivas av läkare. – – – – – verkan och inte påtagligt våldsframkallande, även om hämningarna släpper. Av dem som använde flunitrazepam tyckte så gott som alla att de var riktiga våldspiller, vilket ju är dokumenterat sedan tidigare. Många hade också samma åsikt om alprazolam (Xanor) och klonazepam (Iktorivil) och även att man blir en bra tjuv. Med egna ord – Tillsammans med alkohol. Man kommer inte ihåg en massa och mår hur bra som helst. Man blir brottsfixerad, klåfingrig, bra tjuv. Övervåld till max. – 1-2 tabletter blir man trött av. 5-6 tabletter då blir man uppåt. – Man blir lugn, tar bort oro och ångest. Det blir lättare att gå ut. – Det slår slint i huvudet. Som att gå i sömnen. – Av benso blir man klåfingrig, en bra tjuv. – Bra känsla, lugn, beter sig dumt, minnesluckor, mycket slagsmål och våld. Alla känslor försvinner. – Avslappnad, harmonisk, gör vad man vill, problemen försvinner. – Farlig, aggressiv, kriminell och hotfull. – Tappar lätt kontrollen, kan inte hejda sig, gör något riktigt sinnessjukt och åker fast. – Man blir tjuv av alla benso. Av Xanor och Iktorivil blir man en desperadotjuv. Av Stesolid blir man en lugnare tjuv. Minnesluckor. – Xanor 2 mg ”stavar”. Man gör bort sig helt. – Fattar inte vad man håller på med. Med 1 mg får man lyckokänslor. Xanor – skön, klåfingrig, tröttare. Osynlig och tjuvar lätt. Lätt slagsmål också. Med diazepam blir man inte lika bråkig, mer på festhumör. Stesolid – Lugn och harmonisk, mår bra. Xanor och Iktorivil – man blir en tjuv, osynlig och inte rädd för något. Xanor – lugn, osynlig, långa fingrar. Temesta och Iktorivil – allmänt dum i huvudet, tappar omdömet, aggressiv. Blå Valium – man mår bra med folköl och cannabis. Flunitrazepam – man blir kung av mer än 4, mycket aggressiv. Iktorivil och alkohol – mycket aggressiv. Stesolid – lugn. Flunitrazepam – tjuv, minnesluckor. Iktorivil och Xanor – stänger av känslor. Av 6-10 tabletter blir jag helt vansinnig, tappar kontrollen, blir tjuv, osynlig. Mer våld med alkohol. Iktorivil – 5-10 styck. De är värst. Största tjuven. Minnesluckor och misshandel. Rohypnol – kriminell drog, våldsdrog. Rohypnol – händer som kofötter. Osynlig. Xanor 2 mg – misshandel, tjuv, allmänt svin. Flunitrazepam – aggressiv, misshandel. Stesolid – hämningar släpper. Xanor 2 mg – väldigt bombad, kommer inte ihåg, blir kall. Stesolid – lugn. Iktorivil – tappar förståndet. Tjuvig, tappar alla spärrar, osynlig. Iktorivil – avdomnad, minnesluckor. Intervjupersonerna tillfrågades också om anledningen till att de tar bensodiazepiner var för drogeffekten eller för att lättare kunna eller våga begå brott. Alla svarade att de huvudsakligen var ute efter drogeffekten och sju svarade dessutom att förmågan att kunna begå brott var en av anledningarna. Några angav att brott, stölder och misshandel, blir en naturlig följd av att missbruka benso. Inköp av tabletter och kostnad Frågeställningen gällde om man skaffade sina tabletter på gatan, från läkare eller på annat sätt, t.ex. via Internet. Fler än hälften (15) svarade att de köpte benso ”på gatan”. Ett tiotal köpte av någon som var patient hos läkare och några få gick själv till läkare och fick recept. Några köpte av kompisar och sex svarade att de köpt tabletter via Internet. Kostnaden per tablett varierade mellan 10 kronor och 50 kronor vid inköp av mindre mängder. 15 till 25 kronor var det vanligaste prisläget. Priset kunde också variera mellan olika typer av tabletter men variationerna i svaren var stora. Vid inköp av större mängder var priset naturligtvis lägre per tablett, men även här varierade uppgifterna kraftigt mellan de olika personerna. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 59 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Överraskande HD-dom angående kokaininnehav Det har varit lite nyhetstorka på rättsområdet i sommar trots att narkotikabrottslingarna inte tagit ut någon lagstadgad semester. Men det finns kanske anledning att återkomma till Clark Olofsson och Company. Högsta domstolen har den 3 juni meddelat dom rörande rubricering och påföljd för innehav av 0,73 gr kokain. Domslutet kom att lyda på att den tilltalade dömdes för narkotikabrott av normalgraden men överraskande nog för de flesta till villkorlig dom och 90 dagsböter. HD betonar i domen vikten av att iaktta försiktighet med att fastställa och tillämpa schabloner avseende art och mängd som grund för straffvärdebedömningen i enskilda fall. Detta gäller särskilt när det gäller hantering av mer betydande mängder narkotika. När det gäller mindre mängder narkotika framstår det, om inga särskilda omständigheter föreligger, som mer naturligt att straffvärdebedömningen sker med tillämpning av schabloner. Efter visst resonemang så godtar HD att 0,6 gr kokain är en godtagbar nedre gräns för att anse det röra sig om narkotikabrott av normalgraden. Efter att själv varit verksam som åklagare sedan 80-talet så har jag dock med ytterst få undantag sett att domstolarna dömt till villkorlig dom för narkotikabrott. Det är ett s. k artbrott där det föreligger en presumtion för att utdöma fängelse och det har därför förelegat särskilda skäl när avsteg gjorts från denna princip. T.ex. att gärningsmannen haft låg eller särskilt hög ålder eller varit sjuk eller det funnits andra särskilda tredjemanshänsyn att ta ( typ ensamstående mamma med barn). I HD-fallet rör det sig om en Stureplansperson som inte tidigare straffats och där inga konstaterade missbruksproblem förelegat. Varför skall inte han dömas till fängelse? HD poängtar för det första att han är ostraffad. För det andra är det ett innehavsbrott för eget bruk som inte ingått som ett led i omsättning av narkotika. För det tredje föreligger ett lågt straffvärde för brottet som skulle kunna rendera enbart 14 dagars fängelse. § Rättsrutan § Sammanfattningsvis anser man i detta läge att brottslighetens artinte utgör tillräckligt skäl att döma till fängelse. I samma andetag hänvisar man till uttalanden som gjorts i det nyligen 2008 utkomna verket Att bestämma påföljd av hovrättslagmannen Martin Borgeke (som för övrigt tillsammans med domarna Georg Sterzel och Stefan Reimer upprättat de schabloner som allmänt sett anses var gällande på narkotikaområdet). I detta verk klargöres att det finns artbrott med olika högt artvärde indelat i fyra olika kategorier. Vissa brott anses ha mycket högt artvärde och där skall det skall utdömas fängelse t.ex. mened och jaktbrott. Andra brott såsom narkotikabrott anses enbart ett högt artvärde. I gränslandet 14 dagar - 1 mån fängelse anses det för dessa att villkorlig dom jämte dagsböter 90-180 skulle kunna vara ett alternativstraff. Detta tycks nu vara hugget i sten och vi lär få leva med detta ställningstagande. Å andra sidan kan man i det förträffliga verket utläsa att det under 2005 endast utdömdes fängelse understigande fängelse en månad i 2 % av alla narkotikadomar. Kontentan av det hela är enligt mitt synsätt att vi får skrapa djupare i narkotikapåsarna och inte lämna kvar några rester så att straffvärdet kommer upp i vart fall två månaders fängelse. I så fall kommer det liksom på vissa Monopolspelslappar stå Gå i fängelse. Tipsa mig gärna om intressanta fall på hans-jörgen.hanström@aklagare.se Hans-Jörgen Hanström Kammaråklagare § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 61 Etik – en nyckel till professionalitet i narkotikapolisarbetet TEXT: JONAS HARTELIUS Professionalism kräver både kompetens och etik. U nder flera årtionden har polismyndigheter och polisförbund i många västländer diskuterat frågan om att ge polisverksamheten en högre grad av professionalitet. Avsikten har varit att förbättra insatserna mot en allt svårare brottslighet men även att ge poliserna på fältet större tillfredsställelse och trygghet i arbetet. Det har dock varit svårt att skapa en gemensam bild av professionalitet i polisverksamhet. De första professionerna började formeras under medeltiden i Europa med advokater, läkare och präster. För att nå professionell status måste de nya medlemmarna vid inträdet i yrket lova att följa dess normer. Begreppet ”profession” kommer av det latinska uttrycket ”pro fateor”, att högtidligen tillkännage, alltså att avge löfte. Med början främst i Storbritannien på 1800-talet samlades senare arkitekter, revisorer och många andra i professionella föreningar med bestämda krav för medlemskap. Motiven var främst att upprätthålla kvalitet i arbetet men även att bli erkända som en särskild grupp sakkunniga i samhället. Fullgott arbete Ett försök att fastställa gemensamma kännetecken för alla professioner gjordes 1915 av Flexner. Han ansåg att det krävdes att en professionell verksamhet var intellektuell och hade stora personliga ansvarsuppgifter, att den byggde på vetenskap, att den hade praktisk tillämpning, att den hade en pedagogisk överföring av kunskap till nybörjare samt att utövarna organiserade sig själva och att verksamheten måste tjäna ett högre syfte. Det senare var för läkarna folkhälsan, för advokaterna rättvisan osv. I en professionell hållning ligger också att alltid göra ett fullgott arbete och att ständigt sträva efter att förkovra sig: ”Professionalism betecknar något mer än teknisk kunskap och färdighet eller antalet diplom 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 och utbildningscertifikat på en vägg. Den är en individs filosofiska perspektiv på sitt yrke såsom det åskådliggörs av kvaliteten i hans arbete. Den är en hållning att ens arbete är mer än bara ett jobb. Den är ett krav på ypperlighet. Professionalism innebär att en individ kräver kvalitet framför det tillräckliga, ypperlighet framför bara kompetens, integritet framför godtagbart beteende, kunskap framför intuition, verklig praktisk erfarenhet framför enbart innehavet av en tjänst, utbildning framför kravlös kursverksamhet, överlägsen prestation framför rutinmässig och viktigast engagemang och hängivenhet över och bortom det standardiserade.” (Olsen, 1992) En modern profession ställer betydande krav på att medlemmarna skall hålla sig a jour med områdets utveckling. Dess ledande företrädare deltar ofta vid interna och allmänna diskussioner genom föreläsningar, artiklar osv. Professionell etik En professionell medarbetare får lätt ett övertag över sina klienter, patienter och andra. För att skydda sina uppdragsgivare behöver varje profession anlägga en gemensam etik. Etiken måste sätta gränser för vad en medarbetare får göra, t.ex. hindra läkare från att skriva i kvällstidningar om sina patienters sjukdomar. En medveten professionell etik (beskriven i en s.k. kodex) är en viktig skyddsmekanism för både yrkeskåren och samhället. Etiken skyddar professionens status, genom att den säger att man kan lita på läkares, juristers och polisers insatser osv. Etiken bidrar också till att skapa tillit i samhället. Den blir, tillsammans med kompetensutveckling och självorganisation, en nyckel för professionalisering av en verksamhet. dighet att anmäla exempelvis misstänkt penningtvätt. När regeringen 1979 föreslog att drogmissbrukare som inte var psykiskt sjuka skulle kunna vårdas enligt en psykiatrisk tvångslag (LPV), protesterade Nils Bejerot och flera andra psykiatrer. De hänvisade till psykiatrins internationella etik som formulerats i Hawaii-deklarationen (1977) och dess uttryckliga förbud mot psykiatrisk tvångsvård av personer som inte är psykisk sjuka. Deklarationen tillkom mot bakgrund av missbruk av psykiatrisk tvångsvård för psykiskt friska men politiskt oliktänkande oppositionella i Sovjetunionen. LPVlagen stoppades till slut i riksdagen (1980). Professionalitet i polisarbete Etablerade professioner som medicinen har under långa tider fört engagerade diskussioner om den egna etiken. Gällande normer och föreskrifter sammanfattas i deklarationer och riktlinjer. Sannolikt är läkarkåren den yrkesgrupp som har utvecklat de mest omfattande och detaljerade regelverken. Internationella medicinsk-etiska deklarationer reglerar bl.a. läkarens ansvar gentemot patienten, gränser för tvångsvård och former för forskning på människor. De flesta professioner har följande punkter i sin etik: 1. att värna den professionella kunskapstraditionen, 2. att visa respekt för kollegernas kompetens och arbete, 3. att fortlöpande utveckla sin egen kompetens, 4. att kräva upprätthållen kompetens för fortsatt verksamhet, 5. att följa gällande lagar, 6. att respektera uppdragsgivares förtroenden, 7. att ge samma grad av service till alla kunder och klienter oberoende av social, etnisk, religiös eller politisk bakgrund m.m., 8. att vara hederlig gentemot uppdragsgivaren och klienten, 9. att utföra bästa möjliga insats vid varje tillfälle, samt 10. att undvika uppdrag eller kontakter som kan skapa lojalitetskonflikter eller störa ett korrekt arbete. De flesta professioner har en instans, t.ex. en disciplinnämnd, som ger rekommendationer och behandlar klagomål. Den som bryter mot etiken kan varnas, åläggas att gottgöra klienten eller i värsta fall förlora sin behörighet. Professionell etik och personlig etik kan komma i konflikt med varandra, t.ex. om en anställd i sjukvården av religiösa skäl inte vill medverka i aborter. Konflikter kan uppstå även mellan internationella regler för professionell etik och samhällets lagar. Väsentliga delar av de internationella etiska ramverken tillkom efter andra världskriget för att värna professionernas självständighet mot statsmakten och skydda mot missbruk av professionell kunskap för politiska syften. Nu senast har sådana motsättningar diskuterats mellan advokaters etikreglerade sekretess för klienters personliga förhållanden och ny lagstiftning om skyl- I vilken utsträckning har polisarbetet, i första hand kriminalpolisarbetet, under de senaste 100 åren utvecklats till en profession? Med Flexners kriterier som grund kan man säga att verksamheten är intellektuell, eftersom den innehåller problemlösning med stora krav på eget omdöme, samt att den har stora personliga ansvarsuppgifter, eftersom medarbetarnas beslut påverkar människors frihet m.m. Däremot är den endast till begränsad del byggd på vetenskap. Den dagliga verksamheten påverkas inte nämnvärt av nya vetenskapliga rapporter om den egna verksamheten, och systemet för uppfångande av ny forskning är svagt. Det finns däremot en omfattande praktisk kunskap som kan överföras pedagogiskt i polisutbildningen. Utövarna har sina egna fackliga och professionella organisationer, men statsmakten behåller den starkare styrningen över kompetensutvecklingen. Diskussioner om det högre syftet med polisverksamheten är sällsynta. Den interna etiska diskussionen är inte särskilt omfattande, och det finns ännu inga allmänt accepterade internationella etiska regelverk. Sammanfattningsvis kan sägas att polisverksamheten utgör ett erfarenhetsbaserat hantverk, men att verksamheten ännu inte kommit över tröskeln till de etablerade professionerna. Polisförbundets ordförande, Jan Karlsén, har också krävt bl.a. legitimering av poliser, etiska riktlinjer och förstärkt kompetensuppbyggnad. Annars, hävdar han, kommer polisen att deprofessionaliseras, bl.a. genom att andra aktörer som säkerhetsbranschen tar över fler och fler polisiära funktioner, exempelvis ordningstjänst och underrättelseverksamhet. Vad krävs då för att polisverksamheten skall etableras som en egen profession? Fyra områden bör stå i centrum för ett samlat professionaliseringsprogram. Kompetensmassan måste bli tydligare, särskilt inom kriminalpolisområdet. Det måste klargöras vad som skiljer polisarbete från exempelvis juridik eller väktarverksamhet. Utbildningen och fortbildningen måste bli mer dynamisk. bl.a. för att möta allt bättre management inom den organiserade brottsligheten. Ledarskapet måste bli kraftfullare och mindre modebetonat. Närpolisreformen (1993 – 1995) ledde till en deprofessionalisering. En av chefernas viktigaste uppgifter måste vara att rekrytera kompetent folk och att verka för resurser till deras arbete. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 65 Forskning behövs, bl.a. kring polisen som rapporteringskälla för sociala problem. Det behövs även mer kritisk utvärdering av olika system som används, t.ex. för profilering. Etiken måste lyftas fram. Polisförbundet genomförde 2005 en undersökning av medlemmarnas syn på etik. De flesta medlemmar (57 %) svarade att de diskuterade etikfrågor varje vecka med kolleger. De flesta hade också fått handledning eller utbildning i etik. Ändå ansåg många medlemmar att etikfrågor ofta förbises i organisationen. Ett vanligt krav var att chefer borde prioritera etikfrågor mera. Just nu pågår ett arbete med en s.k. värdegrund för polisarbete inom Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen. Polisarbetet möter rader av etiska utmaningar. Så måste medarbetarna ständigt vara vaksamma på var man skall sätta gränserna vid polisiära provokationer, hur man skall utnyttja asymmetrisk information vid förhör och utredningar, när man skall läcka känslig information till media osv. Resursbrist och politiska uttalanden kan tillsammans med direktiv göra prioriteringar känsliga, som när polisen fått kritik för att inte ingripa mot katförsäljningen. Internationellt finns etiska regelverk för polisarbete utfärdade av bl.a. FN och Europarådet. FN har i en deklaration 1975 givit ett förslag till en internationell kodex för polisetik. Den innehåller förbud mot tortyr m.m. samt påbud att polisen skall följa läkares anvisningar för behandlingen av gripna m.fl. Europarådets rekommendation (2001) har föreskrifter om att polisutbildningen skall omfatta undervisning i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter samt att polisutredningar skall baseras på åtminstone rimlig misstanke om ett verkligt eller möjligt brott. Professionell etik i narkotikabekämpning Narkotikabekämpning dras, utöver de vanliga etiska problemen i allmän polisverksamhet, med särskilda svårigheter som att ingripanden mot narkotikabrott kan innebära en balansgång mot att ingripa mot yttrandefrihet (som vid allmänna sammankomster där det förekommer mer eller mindre öppen narkotikapropaganda och -försäljning; detta har diskuterats i samband med razzior på rave- eller reggaefestivaler). Ingripanden mot personer eller grupper som är kända eller utsatta (allt från ”kändisknarkare” till etniska grupper) kan bli föremål för intensiv mediabevakning. Irrationella och stökiga klienter, som berusade, abstinenta och psykotiska missbrukare, kan provocera till övergrepp. På kompetensplanet finns problem att följa med i utvecklingen av ett föränderligt drogpanorama. Svenska Narkotikapolisföreningen kan få en viktig roll för att utveckla en professionell etik inom narkotikabekämpningen. Som utgångspunkt för diskussionen kan man utöver de internationella regelverken använda andra narkotikapolisorganisationers etiska regelverk. Californiens narkotikapolisförening (CNOA), som i mycket stod som förebild vid bildandet av SNPF, har detaljerade regler om grunder för uteslutning, bl.a. fällande dom för brott som ej är förseelse, förskingring av föreningens tillgångar, misshandel av annan medlem 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 eller opassande beteende. Stadgarna har också detaljerade regler för anmälan, prövning etc. Q ” Polisarbetet möter rader av etiska utmaningar. Så måste medarbetarna ständigt vara vaksamma på var man skall sätta gränserna vid polisiära provokationer, hur man skall utnyttja asymmetrisk information vid förhör och utredningar, när man skall läcka känslig information till media osv. ” Referenser (CNOA) (2004): California Narcotic Officers’ Association (2004): Bylaws, Amended August 12, 2004, http://www.cnoa.org/by-laws.htm (2008-08-10). (COE): Council of Europe (2001): Recommendation Rec(2001)10 of the Committee of Ministers to member states on the European Code of Police Ethics, http://www.coe.int/t/e/legal_affairs/legal_co-operation/police_and_internal_security/conferences/ 2002_vilnius/Rec(2001)10%20European%20Code %20of%20Police%20Ethics.asp (2008-08-10) Cogan M (1955): The Problem of Defining a Profession, The Annals of the American Academy of Political and Social Science, vol. 297, January, s. 105 — 111. Flexner A (1915): Is Social Work a Profession?, School and Society, vol. 1 (June 26) s. 904; cit. e. Cogan ML (1955, s. 106). Hartelius J (1999): Etik för opinionsingenjörer, Stockholm: Fischer. Jones RV (1989): Reflections on Intelligence, London: Heinemann. Lewis R, Maude A (1952): Professional People, London: Phoenix House. Olsen RD (1992): The Cult of the Mediocre, Journal of Forensic Identification, vol. 42, January/February, s. 34 — 40. Pagon M (2003): Police ethics and integrity, College of Police and Security Studies, University of Maribor, http://www.police-studies.com/papers/police-ethicsintegrity.pdf (2008-08-19). (PF) Polisförbundet (2005): En undersökning om etik bland Polisförbundets medlemmar, juni 2005, http://www.polisforbundet.se/Texteditor/Display Attachment.aspx?id=2089 (2008-08-12) Roddenberry EW (1953): Achieving professionalism, J. Criminal Law, Criminology and Police Science, vol. 44, s. 109 – 115. (UN) United Nations (1975): International Code of Police Ethics: A United Nations Proposal, doc. A/10260 (3 October 1975), omtryckt i L Radzinowicz & ME Wolfgang: Crime and Justice Vol II. 2nd. rev. ed., New York; Basic Books, s. 217 — 218. Skärpt ton mot överförskrivare TEXT: GUNNAR HERMANSSON Kammarrätten har i en dom beslutat att dra in behörigheten för en 70-årig läkare från Malmö att förskriva narkotikaklassade läkemedel. Därmed går man emot både HSAN och Länsrätten i deras beslut. S ocialstyrelsen utreder ärenden mot sjukvårdspersonal som agerar emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Inte sällan utreds läkare som misstänks för överförskrivning av narkotikaklassade och andra beroendeframkallande eller begärliga läkemedel. I det aktuella fallet hade en nu 70-årig Malmöläkare under flera år slentrianmässigt förskrivit beroendeframkallande doser av narkotikaklassade läkemedel till några patienter. Läkaren stängde sin praktik 2001, men fortsatte förse fem av sina patienter med narkotika. Han hade inte träffat dessa patienter på flera år utan skrev regelbundet ut recept efter telefonkontakter och utan undersökning. Journalföringen var också bristfällig på flera punkter. Bland annat saknades anteckningar om sjukdomsbild och läkaren hade angivit de förskrivna doserna av olika tabletter med romerska siffror. Avdelningsdirektör Nils René, på Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö, utredde läkarens förskrivningar under åren 2004-2006. Han fann att en kvinna i 60-årsåldern varannan månad fick förskrivet Flunitrazepam 1 mg, Sobril 15 mg, Somadril 350 mg och Somadril Comp, sammanlagt 400-500 tabletter för två månader. En annan kvinnlig patient fick under de två åren konsekvent varje månad 100 Stesolid 5 mg och 100 Nitrazepam 5 mg utan undersökning. En 50-årig kvinna, som läkaren behandlat i 25 år, fick 100 Stesolid 5 mg varje månad, medan den ordinerade mängden var 1-2 tabletter om dagen, alltså 30-60 tabletter under en månad. En annan av patienterna, som alla var kvinnor, fick varje månad förskrivet sammanlagt 300 tabletter Flunitrazepam, Xanor och Treo Comp. Läkarens förskrivning av narkotiska preparat hade orsakat ett beroende hos dessa fyra patienter, ett beroende som han fortsatte underhålla genom att ge recept regelbundet per telefon och utan undersökning. Socialstyrelsen yrkade i sin anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) att läkarens behörighet att förskriva narkotiska läkemedel skulle dras in. HSAN nöjde sig med att ålägga läkaren en varning, ett majoritetsbeslut som ansvarsnämndens ordförande Annika Marcus inte delade. Hon ansåg att ”NN måste, genom de konstaterade systematiska bristerna under längre tid vid förskrivning av narkotiska läkemedel i de granskade patientfallen, anses ha missbrukat sin behörighet att förskriva sådana läkemedel”. Socialstyrelsen överklagade beslutet till länsrätten, som inte ändrade HSAN:s beslut. Socialstyrelsen vände sig då till kammarrätten som gick på Socialstyrelsens linje. Kammarrätten ansåg att läkarens slentrianmässiga underhåll av läkemedelsberoende innebar att han missbrukat sin förskrivningsrätt. ”Risken för att NN på nytt börjar förskriva narkotiska läkemedel på ett oacceptabelt sätt väger tyngre än hans intresse av att behålla förskrivningsrätten till någon del.” Trots att denne läkares skadliga verksamhet var av förhållandevis liten omfattning blev det alltså en fällande dom i kammarrätten. – Domen indikerar att samhället nu ser allvarligt på överförskrivning av narkotiska preparat även om det sker i mindre skala, säger Nils René. – Beslutet får betydelse för vårt fortsatta arbete och det ger också signaler till bl.a. polisen att det visst kan löna sig att anmäla misstankar om överförskrivning till oss, avslutar Nils René. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 69 Läkemedelsindustrin förtiger missbruk och biverkningar Ny bok avslöjar konflikten mellan folkhälsa och förtjänst TEXT: LITA TIBBLING GRAHN Genom åren har många läkemedel lanserats med fanfarer för att sedan missbrukas och slutligen dras in. Det gäller bl.a. heroin, fenmetrazin (Preludin) och flunitrazepam (Rohypnol m.fl.). Den samlade erfarenheten av risker har dock inte gjort läkemedelsindustrin mer försiktig i lanseringen av nya preparat. John Virapen sammanfattar i boken Piller & Profiter. Memoarer från en industri med dödlig biverkan 30 års upplevelser som företagsledare inom svensk och internationell läkemedelsindustri. Hans beskrivningar av hur det går till att marknadsföra läkemedel föranledde apotekaren Fredrik Hedlund att göra omfattande efterforskningar om sanningshalten i Virapens berättelser. I förordet till boken skriver Hedlund att han funnit dokument som styrker Virapens utsagor att han som högste ansvarige för läkemedelsföretaget Eli Lilly i Sverige mutat en expert knuten till Socialstyrelsen i samband med läkemedelsgodkännande av Prozac (i Sverige sålt under namnet Fontex) och att han betalat högt respekterade läkare att skriva artiklar i Läkartidningen i syfte att dämpa kritiken mot ett läkemedel med dödliga biverkningar. Mutorna kan omfatta forskningsbidrag, resor och till och med bordellbesök. Hedlund menar – liksom Virapen – att läkemedelsföretagen är vinstmaximerande företag – inte instanser i folkhälsans tjänst. Döljande av viktiga fynd Vid lanseringen av nya läkemedel förekommer även direkta döljanden av viktiga fakta om biverkningar. År 2004 hängde sig en nittonårig student i samband med en klinisk studie av ett de nya lyckopillren av s.k. SSRI-typ som skulle förhindra depression. Vid inledningen av studien var kvinnan helt frisk utan tecken på depression. Hon deltog för att finansiera sina studier. För Prozac (också ett SSRI-preparat) finns 76 olika biverkningar beskrivna, bl.a. aggressivt beteende, abnorma tankar, suicidtankar och självmord. Av 1000 patienter som 1986 stod på Prozac tog 12,5 livet av sig jämfört med 2,5 på 1000 av dem som tog sockerpiller, något som tillverkaren Eli Lilly förteg. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Om någon skulle göra en anmälan mot ett farligt läkemedel erbjuder läkemedelsföretagen förlikning med sådana summor att nästan ingen kan motstå dem. Då slipper företagen offentliggöra rapporter om negativa biverkningar. En viktig faktor i den expansiva marknadsföringen av läkemedel är uppfinnandet av nya sjukdomar och diagnoskriterier. För depression finns idag cirka 300 olika symtom och besvär uppräknade. Med hjälp av ett visst frågeformulär får minst 90 procent av befolkningen en depressionsdiagnos och blir därmed lätt föremål för antidepressiv medicinering. I ökad takt medicineras hyperaktiva barn, oroliga äldre och dementa samt alla utbrända och deprimerade människor. Medicinering bakom våldsbrott Många brottslingar har kombinerat antidepressiva medel med alkohol och narkotika och kan begå grova brott som många gånger har framkallats av just medicinering med antidepressiva läkemedel. Ingen har gjort någon prognos på vad den ökande medicineringen kan medföra. Erfarenheter av poliser och andra på fältet av hur nya läkemedel missbrukas och har påtagliga biverkningar kan många gånger vara viktiga för att balansera läkemedelsindustrins glättade bilder. För polisens del ger Virapens bok en viss förklaring till varför råa och omotiverade våldsbrott ökar så kraftigt i vårt övermedikaliserade samhälle. Q Virapen, John: Piller & Profiter. Memoarer från en industri med dödlig biverkan. bookLund förlag 2008. Lita Tibbling Grahn är läkare och har varit professor vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon har tidigare skrivit bl.a. Sjuk vård – vår självgenererande sjukvård. Ibogain – hallucinogen nytt medel för missbrukarvård? TEXT: JONAS HARTELIUS Den religiösa drogen ibogain har visat sig kunna hjälpa en del äldre missbrukare att komma bort från drogsuget. Behandlingen är dock kontroversiell och ännu inte tillåten i Sverige. Tabernante iboga är en buske som växer i bl.a. Gabon och kan bli upp till 1,5 meter. I dess rotbark förekommer den rusframkallande substansen ibogain, som intas i form av pulver eller extrakt. Ibogainet är stimulerande vid låga doser. Vid något högre doser kan starka visuella hallucinationer framträda, liksom upphetsning, ångest och förvirring. Vid höga doser kan upplevelsen bli religiös och existentiellt omskakande med mardrömlika syner. Kräkningar, darrningar och försämrad koordinationsförmåga kan uppträda. Ett rus varar vid större doser upp till 24 timmar, i en del fall 48 timmar. Behandling av beroendetillstånd Ibogain har länge använts i religiösa initieringsriter inom Bwiti-kulten i Gabon. Vid mitten av 1980-talet uppkom ett intresse att använda medlet i missbrukarvården. Efter att ha genomlevt ett ibogainrus kände amerikanen Howard Lotsof att han blev fri från sitt heroinbegär. Han startade sedan verksamhet i Amsterdam. Under behandlingen får missbrukaren en så stor dos att hon eller han blir mer eller mindre utslagen och upplever starka hallucinationer under 24 – 36 timmar. Resultaten har många gånger varit positiva. Redan efter en session med ibogain tappar många missbrukare helt suget efter sin drog. Ibogainbehandling har huvudsakligen prövats vid missbruk av heroin, men även vid missbruk av alkohol, bensodiazepiner, kokain och metamfetamin. Idag finns ett fyrtiotal behandlingskliniker i världen, bl.a. i Canada, Mexico, Nederländerna och Tjeckien. I hela världen har uppskattningvis 5 000 missbrukare genomgått ibogainbehandling. I Sverige grundades 2006 den ideella föreningen ibogain.se med syfte att få svensk missbrukarvård att ta upp ibogain vid behandling av drogberoende. En rad lyckade fall kan tyda på att här kan finnas en ny behandlingsmodell, som i framtiden kan få betydelse för gamla missbrukare, särskilt sådana som Ibogain kommer från rotbarken på Tabernanthe iboga. Foto: Maria Söderberg. misslyckats i annan behandling. Mer experiment och studier behövs innan medlet kommer att tillåtas som rutinmetod i missbrukarvården. Riskerna är emellertid betydande, med bl.a. dödsfall och psykoser. Ibogain är i Sverige reglerat på narkotikaförteckning I. Det betyder att medlet ej får användas i medicinsk verksamhet. Läkemedelsverket meddelade i juni 2007 att man inte kommer att ändra klassningen. I augusti 2008 kvarstod Läkemedelsverket vid denna bedömning. Sällsynt i Sverige Ibogain är sällsynt i Sverige. SKL säger att medlet sällan förekommer. Narkotikaroteln i Stockholm har inte fått några indikationer på att medlet finns på den illegala marknaden. Ibogain kan dock köpas via internet. Ur polisiär synvinkel bör beaktas en tänkbar risk att missbrukare av nyfikenhet självexperimenterar med ibogain i försök att dämpa ett beroende. Q Referenser kan fås från författaren. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 73 Boktips Boktips denna sida Åsa Dahlberg Bergsprängardottern som exploderade Hon är bergsprängar/alkoholistdottern som älskar sin pappa och som hör hans kärlek tvärs igenom fyllsluddret. Lo, eller Lena Kauppi som hon egentligen heter, har gjort allt. Knarkat, hetsätit, jobbat på stripbar, rånat och hon har kostat staten 2,2 miljoner. Boken skildrar verkligheten in på bara skinnet och är en dokumentär om barn, medberoenden, skuld och svart pedagogik. Berättelsen om Lo är ingen moralitet, och den lägger inte skulden på någon annan utan skildrar bara hur en flicka förvandlas från hästtjej till kriminell narkoman. Lo är född 1970 och gick ut teaterhögskolan 2003. Delar av manuset till denna bok låg till grund för den mycket uppmärksammade enmanspjäsen med samma namn som boken. Soloföreställningen har spelats i 89 föreställningar runt om på landets teatrar och fängelser. Våren 2008 var Lo Kauppi aktuell i pjäsen ”Den tatuerade mamman” på Dramaten. Sammanfattningsvis kan sägas att boken är en gripande och sällsynt angelägen samtidsskildring, och definitivt läsvärd. Nyfiken på Lo Kauppi, gå in på www.lokauppi.se och läs mer. Författare: Lo Kauppi Förlag: Månpocket En andra chans Lauren Roche växte upp på Nya Zeeland med en missbrukande mamma och hon blev sexuellt utnyttjad som barn. Vid 14 års ålder tar mamman sitt liv, och efter en upprorisk tid rymmer Lauren till USA som fripassagerare på en isbrytare. Lauren utsätts för en brutal gruppvåldtäkt och återvänder till sitt hemland. Sjutton år gammal föder hon en son, och för att försörja sonen tar hon jobb som strippa och hamnar så småningom i drogmissbruk och prostitution. Lauren når botten men får oväntad kraft att resa sig igen. Utbildningen blir för hennes del nyckeln till ett helt nytt liv. Lauren läser in gymnasieexamen och lyckats trots en tuff kamp som ensamstående mamma slutföra sina medicinstudier och bli legitimerad läkare. Lauren Roche är född 1961, hon är bosatt på Kapiti Coast, Nya Zeeland. Boken är en berättelse om en kvinnas enastående resa från prostituerad till läkare. Lauren arbetar idag som läkare och föreläsare. Författare: Lauren Roche Förlag: Bra böcker Glöm att ni har en dotter Boken är etta på New York Times bästsäljarlista och är en gripande och tragisk familjehistoria. En snöigt vinternatt 1964 tvingas doktor David Henry att förlösa sin hustru Norah, som föder tvillingar. Det första barnet, Paul är en frisk pojke men flickan Phoebe föds med Down syndrom. David fattar ett beslut som kommer att förfölja familjen för alltid. Till sin hustru Norah säger David att flickan var dödfödd. David ber sköterskan Caroline att lämna bort barnet till ett barnhem, men hon bestämmer sig att ge sig iväg och uppfostra flickan som sin egen dotter. Tiden går och David och Norah blir alltmer som främlingar för varandra. Norah uppslukas av sin karriär och David blir mer o mer plågad av sin hemlighet, När David plötsligt dör avslöjas hans fruktansvärda hemlighet, vilket får förödande konsekvenser. Boken är mycket välskriven och målande och svår att lägga ifrån sig, alltså riktigt bra ! Boken handlar om Sandra Gregory som under många år arbetat som lärare i Bangkok. Efter en militärkupp förlorar hon sitt jobb samtidigt som hon blir svårt sjuk. I ett desperat försök att få komma hem till sin familj i England bestämmer hon sig för att smuggla en liten mängd heroin för en främmande mans räkning. Sandra tas på bar gärning och döms till 25 års fängelse för 89 gram rent heroin. 4 år av strafftiden avtjänar hon på det ökända fängelset Bangkok Hilton innan hon förflyttas till en anstalt i Storbritannien. Den brutala och förnedrande verklighet som hon tvingas genomleva lämnar outplånliga spår i hennes själ. Men en inre styrka får henne att kämpa vidare och det är det som föranlett hennes berättelse. Boken tydliggör hur ett enda misstag kan förändra allt och beskriver klimatet och atmosfären på ett av världens hårdaste kvinnofängelser på ett inlevelsefullt sätt. Sandra Gregory var för övrigt bekant med Karolina Johnsson, diplomatdottern som också avtjänat ett längre fängelsestraff på Bangkok Hilton. Sandra Gregory har efter sin frigivning ägnat stor del av sin tid åt studier på Oxford universitet. Författare: Kim Edwards Förlag: Bra Böcker Författare: Sandra Gregory och Michael Tierney Förlag: Månpocket Bilden av Phoebe 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org NYH E T! Anabola Androgena Steroider Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och nu har författarna till boken Mandom, mod och morske män kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Ur innehållet: Missbruk av anabola steroider - vem, varför, när, var och hur? Effekter och bieffekter Behandling av AAS-missbrukare Preparatöversikt AAS och lagen Smuggling, beslag, illegal tillverkning, AAS och Internet AAS och våld m.m. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 9.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en bred översikt över de vanligaste aktuella drogerna på den illegala svenska marknaden. Den är lämplig vid grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 77 Lösning Kryss 2-08 Ett 20-tal rätta krysslösningar skickades in under sommaren. Av dessa blev följande dragna som vinnare denna gång. Birgitta Johansson, STRÖMSTAD Lennart Davidsson, SÖDERTÄLJE Maria Landström, GÄLLIVARE Nils-Ivar Jönsson, VÄRMDÖ Kenneth Lindborg, GÖTEBORG Grattis! Dubbla trisslotter kommer med posten. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendier till CNOA:s (California Narcotic Officers Association) och ev. TNOA:s (Texas Narcotic Officers Association) årliga utbildningskonferenser. Styrelsen beslutar i början av året huruvida båda stipendiaterna reser till CNOA eller om ett stipendium skall avse TNOA. Resorna sker alltid tillsammans med någon ur SNPF:s styrelse. För datum, se www.cnoa.org resp. www.tnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Nytt för i år! Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 3-08 Lösningar skall senast den 14 november 2008 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-08
© Copyright 2024