1. No category

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Marijuana is marijuana is marijuana
Heroin eller kokain - vilket medel är farligast?
Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest
Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse
Nr 1/2011
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
annonser@snpf.org
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Ledaren .................................................................................................. 2
Info från Styrelsen .................................................................................. 3
Redaktörens spalt .................................................................................. 3
Tema: Kokain & Heroin
Heroin och kokain – himmel och helvete.......................................... 6
Sverige laddar................................................................................. 10
Kokain och heroin notiser ............................................................... 12
Heroin eller kokain – vilket medel är farligast................................. 14
Heroin och kokain från samma hand.............................................. 18
Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten....................................... 22
Syntetiska opiater – ersättning eller komplement........................... 26
Subutex hårdvaluta i norra Finland................................................. 27
Narkotika och krig – Kampen om marknaderna ............................. 30
Skomakarligan ................................................................................ 34
Afghansk narkotika allvarligt hot mot Ryssland .............................. 35
Marijuana is marijuana is marijuana..................................................... 38
Några viktiga lagändringar den 1 april ................................................. 42
Nu behövs en generell narkotikadefinition ........................................... 43
Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest ......................................... 46
Rättsrutan ............................................................................................. 50
Info från SKL ........................................................................................ 51
Notiser: Världen runt.......................................................................... 54
Landet runt ........................................................................... 55
En annan del av Miami......................................................................... 58
Höll sig undan straffverkställighet
– greps med stort steroidinnehav ................................................... 64
Antidopningsarbete i ny regi................................................................. 66
Polisen gjorde dopingrazzior på gym ................................................... 66
Anabola steroider påverkar bilkörning.................................................. 66
Krypton på väg att förbjudas ................................................................ 69
Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse ...................................... 72
Boktips.................................................................................................. 76
Krysslösning och vinnare ..................................................................... 78
Stipendierutan ...................................................................................... 78
Kryss 1-11 ............................................................................................ 80
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
FOTO: TULLVERKET
Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju
års fängelse av tingsrätten i Umeå.
D
en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läkemedel lockar alltfler affärssinnade personer att
förse den illegala marknaden med dessa preparat.
Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam
står högt i kurs och kan beställas från utlandet via
Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén
har tilltalat många.
Via www.snpf.org eller e-posta till
snpf@snpg.org
MANUSSTOPP:
2 maj 2011.
Utgivning v.24, 2011. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
gunnar.hermansson@snpf.org
OMSLAGET:
Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde.
Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
MILJÖMÄ
R
Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom
inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en
annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna.
Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad.
Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya
gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, med undantag av flunitrazepam (Rohypnol),
bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram
verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet
tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som
gäller för anabola steroider.
Q
Valium – en lättillgänglig drog
När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i
Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande
medlet diazepam med varunamnet Valium i början av
1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att drogen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad.
Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive
folk som självmedicinerar mot vardagens stress och
bekymmer.
Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den
som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och
apotek. Genom att googla på ”köpa diazepam”, eller
ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att
Åtalades på antalet mg, inte antalet
välja leverantör utan att blanda in läkare och recept.
tabletter
Det enda problemet är egentligen att beställningen
kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet.
Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k.
Under 2010
Tullverket
779ökat
100 narkotikaklassade
Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs
i beslag av missbruksdroger
Utbudet
hartog
sedan
2000
på ett mycket oroväckande sätt och
tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda.
av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson
endast iett fåtal personer
har idag en någorlunda bra överblick och kunskap
läget.
Trots att om
diazepam
är uppfört på FN:s lista över psykotropa
Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör
Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och
kontrollerad drog i alla medSubuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin,
betydande del av tabletterna.
grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000
översållat av sajter som erbjuder
men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk.
För den som vill köpa större mängder diazepam
diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den
andra läkemedel. En snyggt
Subuxone missbrukas istället genom snortning.
påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda
etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid
däremot inte innebära en välskött
förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks
20 000 doser á 1 mg och inte vid 20 000 tabletter,
verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av
en alla har hört talas om
heroin
och kokain
och
finnas
i Indien
och Pakistan.
oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen.
att dessa droger kan vara mycket farliga att missHeroin förekommer på den illegala marknaden som
bruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och
ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras.
att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
73heroinet har störst utbredning i östra Sverige
Det vita
mellan heroin och kokain, men också en del olikheter.
och särskilt i Stockholmsområdet.
Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i
Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kalväxtriket.
las brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning.
Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten.
talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor.
Kokain
Drogerna orsakade efterhand omfattande missBergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokabruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika
blad i flera tusen år i samband med religiösa riter och
konventioner under 1900-talet.
Heroin ansågs för
för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och
Både heroin och kokain har orsakat krig och annat
drygt hundra år
törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad
våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar.
sedan vara ett ypperinnehåller en mycket liten mängd kokain och en hel
De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark
ligt läkemedel med
dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om
smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande
stort användnings100-150 mg kokain.
område innan man
drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med cenvisste bättre.
År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i
tralstimulerande effekter.
form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren
Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakMerck började nu tillverka kokain som botemedel
ligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i
När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot
mot diverse åkommor.
Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns,
morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin
Men det var först på
växer i norra Anderna i Sydamerika.
ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen
1880-talet som kokain
diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick”
fick en explosionsartad
Heroin
än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om
utbredning som lokalHeroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium
att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanbedövningsmedel och
som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo.
hang och även för behandling av morfinister.
universalmedel
mot
Merparten av heroinet i Europa kommer numera
Efter några år visade det sig att heroin inte alls var
en mängd sjukdomar.
från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den
det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende
Det ohämmade använGyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i
av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farlidandet av kokain som
vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner
gaste och mest skadliga drogen av alla.
läkemedel ledde till ett
ut har torkat har man opium.
Olika konferenser och sammankomster ledde till
omfattande missbruk i
Rökning av opium finns beskrivet hundratals år
hårda restriktioner och från 1930-talet minskade heroEuropa, USA och Asien,
tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett
intillgången drastiskt.
främst i Japan.
till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa
Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid
och USA.
som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den
Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg
svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras
ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor
heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel
användning som smärtstillande läkemedel. Man försom metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone
Kokain hydroklorid ansökte också använda morfin som ett medel mot opim.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela
vänds fortfarande i viss
umberoende i västvärlden, men det ledde istället till att
experimentet påminner väldigt mycket om sensmorautsträckning som lokalbemånga blev morfinberoende.
dövningsmedel.
len i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder.
Heroin
Sidan 6-7
M
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Kokain & Heroin
Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte
till att begränsa kokainet och missbruket. Men på
1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog.
Produktionen i Colombia och i angränsande länder
hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar
än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som
kokainsmuggling till USA och Europa innebär.
När kokain började smugglas till Sverige för ca 30
år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp
per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med
inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor
grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång
innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och
ökar i motsats till heroin.
I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan.
Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att
lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under
upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas.
Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid.
Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men
har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med
att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och
kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd
rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk
kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant.
Q
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
7
ÅKESSON
YCKERI
TR
LIC
Hovrättens beslut avgörande
Domen överklagades och prövades i Hovrätten för
övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den
25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning.
Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor
styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige.
S
KT
Beställde tabletter från Pakistan
Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i
Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera Valium och andra diazepamtabletter. Valium från
Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt
tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1
krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, s.k. Blå Valium.
Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och
den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express
Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll
2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han
betalat 2167 kronor via Western Union.
Två veckor senare kom nästa försändelse från
Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den
innehöll 3022 diazepamtabletter.
Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex
försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll
alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna
Kokain &
beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael
haft med leverantörerna, och som tullens utredare i
efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna
dels skickat ersättningstabletter för halva priset som
kompensation för de som tagits i beslag och dels uppmanat Mikael att uppge andra leveransadresser för att
vilseleda tullen.
– himmel och helvete
PRODUKTION OCH TRYCK:
1/11 Årgång 24
En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa med missbruksproblem. När Mikael blev
friställd från sitt arbete i februari 2010, började han
importera och sälja diazepam och Viagrakopior.
Sidan 72-73
Heroin & kokain
Naturens bidrag till kokain och heroin.
ISSN 1101-6817
Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför
Mikael till fängelse i sju år.
Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen
och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog
HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott
och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling
avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg.
Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner i straffhänseende.
2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol
(NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg
blev gränsen för grovt brott.
Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en
person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium
10 mg, dvs. 8400 doser á 1 mg diazepam. Hovrätten
ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara
vägledande.
Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och
utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam
är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller
försökt smuggla in 230 000 doser á 1 mg och straffvärdet fastställdes till 7 års fängelse.
En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2
år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två
försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i
sin bostad.
Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
1
Ledaren
Under hösten drog regeringen igång en narkotikautredning som bland annat ska se över hur Sverige kan
öka den internationella respekten för FN:s narkotikakonventioner.
”Den globala narkotikasituationen ändrar sig och
vår restriktiva politik är beroende av att det finns
en restriktiv politik i omgivningen” uttalar sig folkhälsoministerns sakkunnige på Socialdepartementet.
Utredningen skall kartlägga Sveriges internationella
engagemang på narkotikaområdet och beskriva möjligheter till bättre resursutnyttjande och samordning.
Syftet är således att se till att Sveriges restriktiva narkotikapolitik får genomslag i omvärlden. I slutet av
sommaren kommer utredningen med sin rapport.
Det är viktigt att våra statsmakter har ambitioner att
hålla ett skarpt öga på och motverka alla de tendenser
som pågår, där respekten för det tidigare i konsensus
överenskomna håller på att luckras upp på många platser. När det övergår i så kaotiska våldsamma förhållanden att samhällen får en typ av skador som är som
konsekvenser av inbördeskrig, blir det ett tydligt bevis
för tidigare försummelser i upprätthållandet av en
relevant narkotikabekämpning. Var och när uppstår
nästa narkotikakonfliktstat i likhet med Afghanistan,
Mexico och Colombia.
Narkotikaområdet är oerhört komplext och i ständig utveckling och förändring. Strategiska förändringar i modern tid som innebär stora risker för framtiden
är uppgivenheten, som i flera miljöer söker sitt försvar
med legalisering av olika preparat. Colombias president verkar inte främmande för att få en legalisering av
kokain på agendan. Legaliseringen av cannabis i USA
är inte död i och med att omröstningen i Kalifornien
gick legaliseringsrörelsen emot. Idag är min e-mailbox
fylld med inkommande rapporter från våra kollegor
inom koalitionen för de amerikanska narkotikapolisföreningarna, NNOAC, som SNPF samverkar med.
I mängder av delstater är de kallade att till att vittna
inför de lagstiftande delstatsparlamenten som sakkunniga inför eventuell legalisering.
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Narkotikan har också hittat en ny global arena
i spridningen med hjälp av Internet. Aktörerna kan
härja fritt så länge det internationella samfundet inte
kan komma samman för konkreta motåtgärder. Hur
når man Kina för att få ett stopp på det enorma flödet
av prekursorer eller Västafrikas korrupta staters roll
som mellanled i den globala narkotikadistributionen.
Således finns det att bita i för utredningen när man
reflekterar kring några enstaka problemställningar.
SNPF ser initiativet som mycket lovvärt och efterfrågat. Utifrån vad som kommer fram i augusti, kanske
narkotikafrågan kan komma upp på den internationella dagordningen för en genomlysning som leder
till ett uppvaknande och till fastare motåtgärder i
bekämpningen.
I en annan i dagarna redovisat delbetänkande i en
utredning, Missbruksutredningen SOU 2011:6, har
det ställts en prognos på framtida narkotikamissbruk
i Sverige. Från dagens 29 000 tunga missbrukare är
bedömningen att det redan om 10 år skall finnas 46
000. Det framkommer inte hur många fler av dagens
10 000 dopingmissbrukare eller 330 000 alkoholberoende bedöms att bli, men ökningen förväntas bli
mycket omfattande.
I april 2011 är utredningen klar. Angiven utveckling
i siffror är både skrämmande och häpnadsväckande,
kan det vara sant och dessutom i Sverige. I stunden är
det förvånade, skrämmande och häpnadsväckande att
det är så tyst. Varför? Blev det en smäll i solar plexus
i och med detta besked och man kan vara nere för att
hämta andan. Det är ett väl så skarpt läge nu för att
kavla upp ärmarna och inledningsvis starta med att
rosta av de resurser som en gång fanns verksamma i
detta land i form av polisens gatulangningsverksamhet
i samverkan med socialtjänstens resurser. Skall svansföringen vara hög vad det gäller den globala narkotikapolitiken, så måste det vara baserat på ett utökat
ansvar för relevant verksamhet i de egna missbrukmiljöerna.
Q
Anders Stolpe, vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
SNPF betalade 51 000 kronor i resebidrag 2010
Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 23
medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut
var ca 51 000 kronor. Studieresorna gick till bl.a. USA, Portugal
och Tyskland.
Ekonomiskt stöd till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan
beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan
om resebidrag ska innehålla resmål, syfte med resan samt en
färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan www.snpf.or, logga in på Medlemsinfo.
Ansökan skickas till snpf@snpf.org eller till SNPF, Box 429, 401
26 Göteborg.
Försök vara ute i god tid med ansökan, eftersom vi tar beslut vid
våra ordinarie styrelsemöten.
I regel har vi möten i mars, maj, september, oktober och december.
Skriv en artikel om resan
Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni
skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s
tidning snpf@snpf.org och/eller till redaktören gunnar.hermansson@snpf.org.
Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de
som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke.
Texten skall
s inte vara alltför lång, i normalfallet två-tre A4-sidor eller högst
10 000 tecken inkl. blanksteg
s innehålla intressant och lärorik information om målet för studieresan
s kompletteras med några foton, helst digitala med hög upplösning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten.
Utbildningskonferensen i Örebro den 6-8 maj 2011
Följ uppdateringar inför konferensen
på www.snpf.org
Det kan löna sig på många sätt att vara medlem i SNPF
Redaktörens
spalt
Kokain och heroin, två av de farligaste drogerna brukar man säga.
Men stämmer det idag? Nej knappast. Marknaden tillförs ständigt
nya och tidigare okända preparat,
som ibland visar sig vara dödligt
farliga redan innan de hunnit förbjudas. De flesta nya droger är av
typen partydroger liksom kokain,
men ändå har kokain sin storhetstid
nu i vår del av världen. Tillgången
och utbredningen ökar, samtidigt
som priset sjunker.
Heroin verkar däremot vara på
tillbakagång i de flesta europeiska länderna, inklusive Sverige. Det
beror nog inte i första hand på minskad produktion i Afghanistan, utan
på ett ökat missbruk av opiatläkemedel som ersättning för heroin. Jag
tänker naturligtvis på Subutex och
metadon, som vissa experter vill ge
till så många heroinister som möjligt
eftersom det anses lösa alla problem.
Man räknar då inte med alla nya
problem som uppstår med en ny
illegal marknad och nya missbrukare
som dör av överdoser.
Jag tänker också på morfinpreparat som Dolcontin och Oxycontin
med flera. De ökar i popularitet
även bland gatumissbrukare. Om vi
sneglar på USA, där allt dåligt sägs
komma ifrån, så får vi räkna med ett
kraftigt ökat missbruk av opiatläkemedel inom en nära framtid.
I denna tidning har vi också som
vanligt några reportage från medlemmar som varit ute i världen och
besökt kollegor. Vi är tacksamma för
att ni förmedlar era nyvunna kunskaper och intryck till oss andra.
Årets stora utbildningskonferens i
Örebro i maj ser ut att bli fullbokad
som vanligt och vi ses väl där.
GUNNAR HERMANSSON
070-751 5371
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
3
Kokain & Heroin
Heroin & kokain
– himmel och helvete
Utbudet av missbruksdroger har sedan 2000 ökat på ett mycket oroväckande sätt och
endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap om läget.
M
en alla har hört talas om heroin och kokain och
att dessa droger kan vara mycket farliga att missbruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och
att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter
mellan heroin och kokain, men också en del olikheter.
Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i
växtriket.
Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel mot en stor mängd åkommor.
Drogerna orsakade efterhand omfattande missbruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika
konventioner under 1900-talet.
Både heroin och kokain har orsakat krig och annat
våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar.
De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark
smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande
drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med centralstimulerande effekter.
Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i
Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns,
växer i norra Anderna i Sydamerika.
Heroin
Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium
som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo.
Merparten av heroinet i Europa kommer numera
från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den
Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i
vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner
ut har torkat har man opium.
Rökning av opium finns beskrivet hundratals år
tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett
till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa
och USA.
Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg
ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor
användning som smärtstillande läkemedel. Man försökte också använda morfin som ett medel mot opiumberoende i västvärlden, men det ledde istället till att
många blev morfinberoende.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Heroin ansågs för
drygt hundra år
sedan vara ett ypperligt läkemedel med
stort användningsområde innan man
visste bättre.
När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot
morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin
ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen
diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick”
än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om
att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanhang och även för behandling av morfinister.
Efter några år visade det sig att heroin inte alls var
det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende
av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farligaste och mest skadliga drogen av alla.
Olika konferenser och sammankomster ledde till
hårda restriktioner och från 1930-talet minskade herointillgången drastiskt.
Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid
som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den
svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras
heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel
som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone
m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela
experimentet påminner väldigt mycket om sensmoralen i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder.
Kokain & Heroin
Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin,
men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk.
Subuxone missbrukas istället genom snortning.
Heroin förekommer på den illegala marknaden som
ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras.
Det vita heroinet har störst utbredning i östra Sverige
och särskilt i Stockholmsområdet.
Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kallas brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning.
Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten.
Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte
till att begränsa kokainet och missbruket. Men på
1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog.
Produktionen i Colombia och i angränsande länder
hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar
än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som
kokainsmuggling till USA och Europa innebär.
När kokain började smugglas till Sverige för ca 30
år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp
per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med
inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor
grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång
innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och
ökar i motsats till heroin.
I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver som dras upp i näsan.
Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att
lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under
upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling till fribas.
Kokain
Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokablad i flera tusen år i samband med religiösa riter och
för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och
törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad
innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel
dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om
100-150 mg kokain.
År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i
form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren
Merck började nu tillverka kokain som botemedel
mot diverse åkommor.
Men det var först på
1880-talet som kokain
fick en explosionsartad
utbredning som lokalbedövningsmedel och
universalmedel
mot
en mängd sjukdomar.
Det ohämmade användandet av kokain som
läkemedel ledde till ett
omfattande missbruk i
Europa, USA och Asien,
främst i Japan.
Kokain hydroklorid används fortfarande i viss
utsträckning som lokalbedövningsmedel.
Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid.
Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men
har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med
att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och
kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd
rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk
kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken att utveckla ett beroende ökar markant.
Q
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
7
Kokain & Heroin
Sverige [ladd]ar*
TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, Polishögskolan Solna
Googlar man ordet ”Kokain” får man 2 180 000 träffar på 0,14 sekunder. Drogen har blivit
en kultur, ett levnadssätt och inte sällan framställs kokain med ett glamouriserat hölje i
olika Hollywood produktioner.
1983 lanserades filmen Scarface som tar tittaren in i
värld uppbyggd kring kokain. Filmen blev inte bara en
kultfilm bland filmälskare utan också bland kokainanvändare. Tony Montana, som spelas av Al Pacino,
har blivit en kulturikon i kokainvärlden och när vi gör
husrannsakningar i kokainärenden så hittar vi ofta
planscher av honom på väggen eller hans ansikte på
den misstänktes telefondisplay. Många romantiserar
den resa som Tony Montana gör i filmen där han tar
sig från slummen och blir någon som alla fruktar och
respekterar. I mina ögon är denna film världens mest
missuppfattade film. Tony Montana tar en genväg till
rikedom genom kokainhantering men blir snabbt en
tungt beväpnad och paranoid missbrukare - en koppling som vi ofta ser i vårt arbete. Slutligen dör han så
jag undrar om alla dessa människor som glorifierar
honom verkligen såg slutet på filmen...
Filmen kom samtidigt med att kokainet fick fäste i
vår huvudstad. Drogen kom att spridas bland nöjeslivets topp och blev snabbt en statusdrog för dem på
Stureplan som hade råd. Kokainets intåg i Sverige
förknippas ofta med 1980-talet, men kokain kom
egentligen mycket tidigare än så. Redan på 1920-talet
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
kunde man se en spridning av kokainet i Stockholm
och glamouren runt drogen fanns redan på den tiden.
Kokainet fanns, då som nu, runt nöjeskvarteren på
Stureplan och kunde köpas i Berzelii park. Redan då
var det kändisar som använde drogen och en av dem
som fastnade var skådespelaren Gösta Ekman. Efter ett
par år försvann drogen från marknaden i Stockholm
för att 60 år senare återigen göra entré i det offentliga
vardagsrummet - krogen.
Kokain och alkohol på krogen
Hur kommer det sig då att kokainet är så förknippat
med krogen och att användningen är så överrepresenterad bland kända människor?
Nästan alla som testar kokain för första gången
gör det under ruset av alkohol. De flesta av dem som
använder säger även att de aldrig skulle ta kokain
utan att dricka alkohol samtidigt. De tycker att det är
verkningslöst då kokainet förstärker känslan från alkoholen och vice versa men istället för bli mer berusad
så blir användare klarare i huvudet. På krogen dricker
man alkohol vilket på så sätt blir en naturlig plats för
kokainet. Detta i kombination med att den ger användaren ett falskt självförtroende som hjälper i mötet
med andra människor. I och med att drogen är och har
varit så dyr så har den fått status som rikemansdrog.
Glamouren runt drogen gör att många kända människor dras till den. Narkotika kommer alltid att vara ett
sätt att fly verkligheten och krogen kommer alltid vara
en bra plats att göra så på.
Men man kan säga att ruset efter intaget kokain
är i snitt ca 45 minuter. Ett ganska kort rus som gör
att de flesta användare fyller på depåerna under en
utekväll, de måste med andra ord ta narkotika inne på
krogen. Ett kokainrus varaktighet varierar självklart
utifrån mängd, kvalité och tolerans. Kokainet på gatan
i Sverige är i de flesta fall väldigt utblandat då det är
många människor som i olika led skall tjäna pengar
på det.
Eftersom användandet är glamouriserat för kokainanvändarna så tar de gärna drogen i sällskap med
någon annan. Detta beteende ökar chansen för oss att
upptäcka dem. Vanliga ställen är då självklart krogens
toalett eller en parkerad bil utanför krogen. Det mest
Kokain & Heroin
effektiva sättet att inta narkotika är att röka eller injicera, men dessa intagningssätt anses vara lite smutsiga
bland de flesta kokainanvändare. Istället snortas kokainet eftersom ruset infinner sig snabbare och hårdare än
om man sväljer drogen. Vanligt är då att de använder
rullade sedlar för att snorta med och enligt kulturen så
är den med störst valör häftigast. Absolut häftigast är
den person som snortar med en hundradollar sedel. Vi
kan ibland hitta dessa rullade sedlar vid avvisiteringar
och då ringer det genast varningsklockor – här är det
troligen en person som just använt kokain.
En vakt ringde mig efter en utbildning jag hållit och
var alldeles uppspelt. Jag hörde knappt vad han sa men
förstod att följande scenario precis utspelat sig på hans
nattklubb:
– Det var precis som du sa. Jag följde efter två killar
som gick in på toaletten. Jag hörde hur de viskade och
kom ut därifrån utan att spola. En av killarna tappade
en ihoprullad sedel. Jag tog upp den, vecklade ut den
och slickade på den. Min tunga domnade så det var
kokain.
Vakten gjorde enligt mig ett mycket bra jobb med
undantag att han slickade på sedeln. Att slicka på sedlar är, förutom ohygieniskt, kanske inte det effektivaste
sättet att upptäcka missbruk på en nattklubb. Ett bra
sätt att kolla om kokain finns på en speciell nattklubb
är gå in och inspektera plana ytor på krogens toaletter. Finns det pulverrester på någon av dem så finns
problemet. Dessa plana och ofta blanka ytor har då
ofta repor i sig. Det kommer av att användarna hackar
upp kokainet, som ofta kan vara i kritform eller pulver med små korn i, till ett så fint pulver som möjligt.
Ett bra verktyg är då den kokainsvabb som vi inom
polisen kan beställa. Om taket på toaletten är gjort av
plattor som går att lyfta bort kan det vara en idé att
kolla ovanför dem, då detta är välkända gömställen
för användarna. De slipper då gå runt med drogen och
riskera att åka på ett innehav, samt att de har kokainet
på den plats de ska använda det på.
Hur känns det då att snorta kokain?
När användaren drar upp pulvret i näsan så kommer
detta att rensa näsan och känslan kan liknas med att ta
nässpray. Kokainet fortsätter ner i svalget och en bitter
och kemisk smak kommer att uppenbara sig. Beroende
på mängden, ofta två linor á 0,1 gram, och självklart
kvalitén, så kommer effekten och känslan efter ett
par minuter. Kokainet irriterar slemhinnorna i näsan
vilket gör att tunt snor kan börja rinna och personen
kan även börja blöda näsblod. Eftersom kokain är
lokalbedövande så kommer näsgången att bli bedövad,
men även halsen och svalget kan bedövas. Om kokainet är starkt så kan hela överkäken bli bedövad. Alla
användare kommer givetvis inte att uppleva samma
rus. Effekten beror dels på vilken förväntan personen
har innan intag men även personens normala dopaminfrisättning spelar roll. Ju lägre normal frisättning
en person har ju starkare är effekten. Detta gör att ju
sämre en person mår ju bättre mår personen i ruset.
Precis som Tony Montana så får många människor
paranoia och när jag började jobba så trodde jag att
det var deras levnadssätt som gjorde att de kände sig
efterföljda, tills jag lärde mig vad det verkligen handlade om. Det finns två sjukdomstillstånd som har en
förhöjd frisättning av dopamin i vårt belöningssystem
och det är psykoser och schizofreni - båda med kraftiga
inslag av paranoia. Använder man kokain ofta så får
man en personlighetsförändring med inslag av dessa
sjukdomstillstånd.
En UL ringer och säger följande:
– Jag har span på mig nu. Jag tror det är rikskrim.
– Varför tror du det? svarar polisen
– Jag har inte blivit stoppad på två veckor, svarar mannen.
Kokain finns över hela landet
Att missbruket av kokain endast finns i storstäder och
hos kända och välbärgade personer är långt från sanningen. Kokainet sprider sig i Sverige och har gjort så
en tid. Det är svårt att ge en klar bild över hur många
personer som använder och i hur många städer drogen
har fått fäste men vi vet att användandet går ner i åldrarna och att det spridit sig i alla samhällsklasser. Idag
reser vi mer än någonsin vilket gör att vi tar hem kulturer och synsätt från hela världen. Unga förflyttar sig
i Sverige och pluggar på universitet där de ofta kommer
i kontakt med nya seder och liberala attityder mot droger. De tar även med sig sina vanor och favoritdroger
till dessa platser. Att se kokainet som ett storstadsproblem är att blunda för sanningen. För att minska och
försvåra användandet av narkotika så måste vi jobba
brett. Det hjälper inte att enbart försöka strypa införseln av droger. Där efterfrågan finns kommer det alltid
gå att få tag på kokain.
Q
Ladd = vanligt förekommande slang på kokain.
Häftigast är den person som snortar med en hundradollarsedel.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
11
Kokain & Heroin
Danmarks narkomaner avstår
från gratis heroin
Nytt sambandskontor
i Colombia
Experter har i åratal krävt kliniker som delar ut
gratis heroin till missbrukare i Danmark. Nu finns
fem sådana kliniker, men tio månader efter att den
första dosen injicerades på statens bekostnad står
de flesta platserna tomma, skriver den danska tidningen Politiken.
Sundhedsstyrelsen uppger att omkring 80 missbrukare är i behandling, men det finns platser för
omkring 300.
– Det beror på en restriktiv, övervakad och
mycket kontrollerad behandling, säger Peter Ege,
socialöverläkare i Köpenhamns kommun till Politiken. – Brukarna ska till exempel infinna sig en till
två gånger dagligen för att få sitt heroin, och varje
dos ska intas under övervakning. Det kan avhålla
en del missbrukare då de mister sin frihet, fortsätter Peter Ege.
På flera av heroinklinikerna som Politiken varit
i kontakt med, är man nöjd med resultatet hittills
och menar att det kan ta lite tid för narkomanerna
att vänja sig.
Vinni Thomsen, chef för Centret för Missbruksbehandling i Århus, jämför missbrukarnas skepsis
över behandlingen med att folk i allmänhet var
avvaktande när platt-TV började säljas i affärerna.
Narkomanerna är nyfikna men de vill gärna vänta
lite.
En 40-årig heroinist som har missbrukat i 15 år
säger nej tack till behandling eftersom det är så
kontrollerat. Han vänder sig mot att behöva inställa sig två gånger varje dag på kliniken.
Från politiskt håll stöttar bl.a. Socialdemokraterna Peter Eges förslag om att missbrukarna ska få
möjlighet att ta heroinet med sig hem.
GH
Rikskriminalpolisen kommer att öppna ett nytt
sambandskontor i Bogotá, Colombia, den 1 september 2011. Den nye sambandsmannen blir
den första svenska polisen som stationeras i
Sydamerika med uppgift att bekämpa brottsligheten mot Norden. Det är framförallt utflödet
av kokain som ligger bakom beslutet, men också
en hel del barnpornografiärenden som har sitt
ursprung i Sydamerika.
– Uppdraget kan verka tufft och vi behöver en
erfaren polis. I Bogotá finns många sambandsmän från Europa och en organisation inom den
colombianska polisen som vår utsände kan samarbeta med, säger Krister Salomonsson, chef för
Rikskrims sambandsmannasektion till tidningen
Svensk Polis.
GH
Misslyckad kokainsmuggling
i påskägg vid juletid
Två dagar före jul försökte en man i USA smuggla
in drygt 6 kilo kokain gömt i påskägg. Det fungerade inte.
Tulltjänstemännen på los Angeles International
Airport reagerade på att de pastellfärgade påskäggen inte hörde till julhögtiden. När äggen skars itu
visade de sig vara fyllda med kokain.
Den 23-årige smugglaren, Esteban Galtes från
Miami i Florida, hade varit på ett veckolångt
besök i Colombia när han greps i LA. Han förklarade att han köpt äggen till sina två barn. Men
uppenbarligen hade han inte räknat med att påskgodis i juletid skulle väcka tulltjänstemännens
nyfikenhet, rapporterar CNN.
GH
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Största kokainfabriken
avslöjad i Spanien
Spansk polis har avslöjat Europas största kokainfabrik på en ensligt belägen gård sex mil utanför
Madrid. Fyra colombianer och en spanjor greps vid
razzian den 7 januari. Senare har ytterligare tjugo
inblandade personer gripits runt om i Spanien.
På gården anträffades ett väl dolt laboratorium
för färdigframställning av kokain ur råämnen som
smugglats in från Sydamerika. 33 ton kemikalier
beslagtogs i labbet, samt 300 kilo färdigt kokain
och två miljoner euro.
Totalt har också 470 mobiltelefoner beslagtagits
från ligan, som bevakade anläggningen dygnet runt
beväpnade med k-pistar och automatgevär.
Källa: Drugnews
GH
Slutproduktion av kokain har flyttat till Europa.
Kokain & Heroin
Heroin eller kokain
– vilket medel är farligast?
TEXT: JONAS HARTELIUS
Nya rön under senare år talar för att kokain bör anses vara lika farligt som heroin.
Heroin som ”riktmärke”
I förarbetena till en ändring av narkotikastrafflagen
(prop. 1980/81:76, s. 212) sägs i fråga om betydelsen
av farligheten hos ett preparat vid påföljdsbestämning
i ett narkotikamål att ”… preparatet verkar starkt
vanebildande, såsom heroin, eller är livsfarligt genom
sin sammansättning…”. Eftersom heroin blivit ett slags
”riktmärke”, skall detta medel tas som utgångspunkt
för värderingen av kokainets farlighet mot bakgrund
av nya rön.
Heroinets huvudsakliga risker är hastig beroendeutveckling: det kan räcka med ett enstaka injektionstillfälle för att initiera en beroendeprocess. Heroinet är
också giftigt och kan omedelbart efter tillförsel framkalla livshotande förgiftningar genom att andningscentrum slås ut. Tillgången till medicinsk intervention
kan då vara avgörande för möjligheten att rädda livet.
Heroin är i övrigt praktiskt taget fritt från kroppsliga
skador och sjukdomar (orena injektionsverktyg kan
dock ge infektioner, t.ex. hepatit eller HIV) eller psykiska skador eller sjukdomar. Heroinmissbrukaren blir
sällan våldsam när han är tydligt påverkad. Den sociala insufficiensen vid heroinmissbruk kan däremot bli
påtaglig. Till följd av de stora skillnaderna i halter (nettoinnehåll) kan heroin vara svårt att dosera och risken
stor för oberäkneliga effekter. Toleransutvecklingen
kan vara betydande. Abstinensreaktionerna kan bli
allvarliga men i praktiken sällan livshotande.
Kokain
I fråga om kokainets farlighet kan man redovisa följande.
Beroenderisk. Kaplan och Sadock (1998, s. 420)
noterar att kokain har kraftfulla beroendeframkallande egenskaper samt att ett psykologiskt beroende
till kokain kan uppstå efter ett enda intag. Cohen har
beskrivit kokainets ”farmakologiska imperativ”, d.v.s.
dess beroendeframkallande styrka. Cohen var övertygad om att kokainets starka belöningseffekter kunde
göra vem som helst till tvångsmässig (miss)brukare,
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
även den mest mogna och välintegrerade person (referat i Washton, 1989, s. 22). Som exempel på styrkan
i beroendet kan nämnas att försöksdjur, som fått
möjligheter att injicera sig själva med kokain genom
att trycka på en spak, vid avbruten tillförsel fortsätter
att trycka på spaken upp till 12 000 gånger innan de
ger upp. Djuren är beredda att uthärda plågsamma
elchocker, svält och att slutligen avlida av självtillförsel
av kokain. Washton drar slutsatsen att djurförsöken
visar att ett självdestruktivt tvång att ta kokain kan
uppstå oberoende av personlighetsstörningar, depression, ångest eller situationsbetingade stressfaktorer.
Toleransutvecklingen kan bli betydande, och intag av
dagsdoser på upp till 5 gram kokain (vid nasal tillförsel) kan förekomma. (Geschwinde, 2002, avsn. 1598).
Abstinensreaktionerna är främst av psykisk karaktär
och yttrar sig i en djup depression (dysfori) när kokaineffekten upphör. I svårare fall kan tillkomma svår
trötthet, obehagliga drömmar, sömnsvårigheter eller
mycket sömn, upphetsning samt anhedoni (oförmåga
att känna lust). Abstinensreaktionerna kan bestå i upp
till en vecka. Dysforin utgör en stark motivation att
återuppta kokainintaget. Kokainberoendet består trots
att missbrukare efter en tid kan upphöra att uppleva
starka lustfyllda effekter av medlet; detta beror på den
intensiva betingningen till medlet och på behovet att
häva dysforin vid abstinens. Abstinensreaktionerna vid
kokainmissbruk är dock inte lika fysiskt markanta som
vid heroinmissbruk (med bl.a. frossbrytningar, svettningar m.m.). Sammantaget visar detta att kokain kan
ge upphov till ett beroende lika hastigt, lika bestående
och lika svårbemästrat som heroin.
Risk för livshotande förgiftningar. Mekanismerna
genom vilka kokain framkallar livshotande förgiftningar är bl.a. kraftig påverkan på hjärta och kärl.
Kombinationen av pulsstegring och kärlsammandragning i hjärta och hjärna kan utlösa slaganfall eller
hjärtinfarkt. Den lokalbedövande effekten kan påverka
hjärtats fortledningsförmåga. Kokain kan utlösa kramper av grand mal-typ, i en del fall i snabb följd. Det kan
leda till andningsstillestånd och kvävning.
Ackumulerade dödsfall
Kokain & Heroin
Kokain
Heroin
Dagar med obegränsad tillgång
I en studie fick försöksdjur obegränsad tillgång till endera
kokain eller heroin genom självinjicering. Efter en månad
hade 90 procent av kokaindjuren avlidit medan endast 36
procent av heroindjuren. (Från Bozart & Wise, 1985)
Ett särskilt farligt förlopp är s.k. intensivmissbruk av
kokain. Det innebär att kokainmissbrukaren kommer
in i ett beteende av tätt upprepad tillförsel av kokain,
kanske flera gånger i timmen, under perioder av ett
dygn eller mer. Oftast är det utmattning av kroppen
eller slut på drogtillgången som sätter gränsen. Under
en sådan period kan missbrukaren tillföra sig mycket
stora doser med påtaglig risk för livshotande förgiftningar. (Washton, 1989, s. 47 o. 84 f.) Vid djurförsök
har visats att djur med obegränsad tillgång till kokain
avlider nästan tre gånger snabbare än djur med samma
tillgång till heroin. (Bozart & Wise, 1985)
Risk för psykiska skador finns i form av paranoia
(svår förföljelsemani), som i sista hand kan ta sig våldsamma uttryck i försök att agera mot upplevda hot i
omgivningen. Hallucinationer kan förekomma. Vid
långvarigt missbruk förekommer s.k. myrkrypningar,
där missbrukaren upplever att små djur rör sig under
huden och kan skära eller skrapa sig svårt för att bli av
med dem. Kokainmissbruk kan också leda till bestående störningar i stämningsläge med bl.a. maniska beteenden eller depression. (Kaplan & Sadock, 1998, s. 420
ff.) I DSM-IV (2002, s. 98 f.) finns som diagnostiska
begrepp för kokainrelaterade psykiska störningar bl.a.
konfusion under kokainintoxikation, kokainbetingat
psykotiskt syndrom med vanföreställningar, kokainbetingat psykotiskt syndrom med hallucinationer,
kokainbetingat förstämningssyndrom, kokainbetingat
ångestsyndrom, kokainbetingad sexuell funktionsstörning, samt kokainbetingad sömnstörning.
Risk för social insufficiens medför att missbrukaren
blir oförmögen till produktivt socialt arbete. Vid kokainmissbruk orsakas insufficiensen av den hårda bindningen till fortsatt drogintag och de stora kostnaderna
för kokainkonsumtionen. Föda och sex kan inte längre
konkurrera med kokainet (jfr Gold, 1984, s. 3).
Risk för svårberäkneliga eller oberäkneliga effekter
vid intag av kokain finns redan genom de stora skill-
naderna i nettoinnehåll hos vanliga handelskvaliteter
på den illegala marknaden. Missbrukare kan även bli
sensitiserade till kokain så att en mindre dos behövs
för att framkalla en stark effekt. Det kan leda till s.k.
”kindling” (termen betyder ”antändning” eller ”uppflammande” och bör i detta sammanhang översättas
med ”tändning”). Fenomenet innebär att en viss dos
kokain vid ett tillfälle ger väsentligen starkare effekter
än tidigare, i värsta fall med dödlig utgång (Washton,
1989, s. 31). Detta gör att kokainets effekter blir svårare att förutsäga.
Risk för utlösande av våld föreligger genom att
paranoia tillsammans med upphetsning och ökat aktivitetsbehov jämte minskade hämningar och nedsatt
kritiskt omdöme gör att kokainmissbrukaren kan
agera hotfullt och våldsamt mot personer och egendom
för att bli av med t.ex. upplevda förföljare.
I fråga om risker för beroendeutveckling och livshotande förgiftningar uppvisar kokain samma nivåer eller
grader som heroin. Kokain företer även ett brett spektrum av kroppsliga och psykiska störningar som inte
förekommer vid missbruk av heroin. Kokain har p.g.a.
risken för sensitisering mer svårförutsägbara effekter
än heroin. Kokain har dessutom en i förhållande till
heroin förhöjd risk för utlösande av våld. Kokain bör
därför mot bakgrund av senare års samlade erfarenhet
av medlets effekter och risker i farlighetshänseende
anses vara lika farligt som heroin.
Q
Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande.
Referenser
American Psychiatric Association (APA) (2000):
Mini-D IV – Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR;
svensk upplaga: Danderyd: Pilgrim Press, 2002.
Bozart MA, Wise RA (1985): Toxicity associated
with long-term intravenous heroin and cocaine selfadministration in the rat, JAMA, vol. 254, July 5, s.
81 – 83.
Closser MH (1992): Cocaine epidemiology, s. 225–
240 i: Kosten TR, Kleber HD (eds.): Clinician’s
Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and
Treatment, New York: The Guildford Press.
Geschwinde T (2003): Rauschdrogen, 5. Auflage,
Berlin: Springer.
Gold MS (1984): 800-Cocaine, New York: Bantam.
Kaplan HI, Sadock BJ (1998): Synopsis of Psychiatry,
8th Ed., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Kosten TR, Kleber HD (eds.) (1992): Clinician’s
Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and
Treatment, New York: The Guildford Press.
Martindale (2002): The Complete Drug Reference,
33rd ed., London: The Pharmaceutical Press.
Washton AM (1989): Cocaine Addiction, New
York: Norton.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
15
Kokain & Heroin
Heroin och kokain från samma hand
TEXTOCH FOTO: LENNART KARLSSON
Att det är riskabelt att vara injektionsmissbrukare vet de flesta redan. Men det inte många
vet eller tänker på är att riskerna med preparatförväxling har ökat de senaste åren.
D
en missbrukare som köper en boll med vitt pulver
i Stockholm kan inte längre vara säker på vilket
innehåll man får. Detta är något som kan få förödande
konsekvenser såväl för den injicerande heroinisten som
för den sniffande kokainisten.
Heroin konkurreras ut
Stockholm och delar av Mälardalen skiljer sig fortfarande från övriga delar av landet. Det vita heroinet är
den typ av heroin som föredras. I Stockholm domineras
gatuhandeln av löst sammansatta nätverk där importörer, lagerhållare och gatusäljare har sitt ursprung från
västra Afrika. Dessa nätverk har haft en relativt ohotad
ställning sedan tidigt 80-tal. De senaste fem åren har
dock lönsamheten i heroinförsäljningen sakta men
säkert dalat. Konkurrensen kommer inte från andra
aktörer utan det faktum att fler opiatmissbrukare
konsumerar legalt förskrivna eller illegala syntetiska
opiater. Metadon, Subutex och Suboxone har till viss
del gjort handeln med heroin olönsam. Nu ska man
dock inte tro att de narkotikasäljande nätverken ger
upp så lätt. Prisdumpning på heroinet gör att många
opiatmissbrukare fortfarande kan ”lyxa till det” med
heroin på toppen av sitt intag av syntetiska opiater.
Nu finns det förvisso inget fastslaget prisindex som
objektivt kan bevisa detta påstående. Trenden är dock
tydlig. Relativt stora beslag, 5-15 bollar, görs på missbrukare som är långt ner i hierarkin. I januari detta år
gjordes ett beslag där köparen uppgav att han fått köpa
ca ett gram vitt heroin för 800 kronor. Förbluffande
billigt!
Kokain tar marknadsandelar
I takt med att heroinets lönsamhet har blivit mindre
så har kokainet blivit mer attraktivt. Till skillnad från
heroin så har efterfrågan på kokain ökat. De västafrikanska nätverken har inte varit sena med att marknadsanpassa sin verksamhet och idag sker försäljning
av kokain minst lika ofta som heroin. Nu kommer
vi dock till ett litet problem. Heroinet och kokainet
förpackas på samma sätt, nämligen i plastbollar eller
så kallade gambiabollar. En gatusäljare kan ofta ha
med sig både kokainbollar och heroinbollar i fickan.
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Denna gång var det kokain i bollarna som delvis anträffades
gömda i en hårborste.
Det krävs ju knappast någon Einstein för att förstå att
säljaren i en stressad försäljningssituation kan lämna
över fel boll.
En köpare med abstinens kanske inte heller tar sig
tiden att noggrant granska sitt köp. En överraskning av
det otrevligare slaget kan vänta runt hörnet.
Att dessa förväxlingar sker vet vi. Bland annat
genom spaningsärenden med avlyssning där förbannade och förtvivlade heroinmissbrukare ringer tillbaks
till säljaren. De vill ha pengarna tillbaka eftersom de
precis har injicerat kokain. Hur ofta det sker har vi
dock ingen aning om.
Köparna vänder sig sällan till allmänna reklamationsnämnden för att klaga.
Heroinistens injicerande av kokain är helt klart förknippat med kraftigt obehag och hälsorisker. Med vad
händer om en relativt oerfaren kokainist drar en rejäl
lina med heroin?
Det finns anledning för alla poliser som jobbar med
narkotika att informera narkotikaköpare om riskerna
med preparatförväxling. Detta kan bli ytterligare ett
verktyg i vår argumentationskatalog för att motivera
narkomaner att upphöra med sitt missbruk.
Q
Kokain & Heroin
Kokainsmugglare utnyttjade
hemtjänsten
I
slutet av oktober 2009 beslagtog tullen på Arlanda
ett EMS-postpaket adresserat till en Göran Persson
i Angered. Paketet var avsänt i Costa Rica och det
innehöll 330 gram kokain i en påse som var gömd i en
julstrumpa. Paketet levererades till Persson av postens
personal och hans bostad sattes under bevakning.
Göran Persson visade sig vara en gammal man som
flera gånger om dagen var i behov av hjälp från hemtjänsten med matlagning och i stort sett allt han skulle
företa sig.
Vid registerslagning upptäckte man att två av Göran
P:s barnbarn var kända narkotikabrottslingar och
gängmedlemmar. Därför misstänkte tullens utredare i
Göteborg inledningsvis att något av barnbarnen låtit
skicka narkotikan till sin morfar för att senare kunna
plocka upp den där. Men den teorin visade sig senare
vara helt felaktig.
Efter två dagars spaning mot Perssons lägenhet hade
fortfarande ingen kommit för att hämta paketet. De
enda som gick in och ut ur lägenheten var personal
från hemtjänsten. Tullen genomförde då en husrannsakan i Perssons lägenhet, men paketet var inte kvar och
Persson hade ingen aning om vart det tagit vägen.
Kokain i EMS-försändelser
Nu vidtog en rad utredningsåtgärder. Tullen begärde
och fick från Posten en lista på 41 personer som tagit
emot EMS-försändelser från Costa Rica de senaste
månaderna, varav 22 var adresserade till personer i
Göteborg. En av dem var Göran Persson som redan i
september fått ett brev från Costa Rica.
Ungefär 15 av de 22 försändelserna till Göteborg
misstänktes ha innehållit kokain med tanke på paketmottagarnas förekomst i brottsregister och kopplingar
till narkotika.
Det fortsatte komma EMS-paket från Costa Rica
adresserade till personer i Göteborg. Försändelserna
passerade först Arlanda och tullen där gjorde beslag av
kokain i ytterligare ett tiotal försändelser under slutet
av 2009 och början av 2010. I Göteborg kunde utredarna se att kokainsmugglingen sköttes av två olika
grupperingar. I den ena, där Göran Persson råkade bli
involverad, ingick huvudsakligen dominikaner.
I slutet av april 2010 åtalades åtta personer i den
dominikanska grupperingen. Ett gift par hade engagerat landsmän att dels ta emot paket och dels skicka
pengar till Costa Rica. Paret dömdes till fängelse i åtta
och ett halvt år respektive fem år och tre av paketmottagarna fick vardera fem års fängelse. En av dem var
35-åriga trebarnsmamman Jendry.
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
EMS-brevet med julstrumpan innehöll kokain.
Foto: Tullverket
Dyrköpt erfarenhet
Jendry arbetade inom hemtjänsten och var bekant med
det ovannämnda gifta paret. Vid ett tillfälle frågade de
henne om hon ville ta emot ett postpaket från Costa
Rica. Hon fick inte reda på varför men de erbjöd henne
30 000 kronor om hon gjorde det. Senare fick hon reda
på att paketet skulle innehålla ett halvt kilo kokain,
men hennes behov av pengar avgjorde.
Jendry vågade då inte ta emot paketet hemma utan
det skulle gå till Göran Perssons adress eftersom hon
tog hand om honom och besökte honom dagligen i sitt
arbete som hemvårdare. Efter en månad kom en avi
till Persson och Jendry erbjöd sig att hämta ut paketet.
Han skrev på och med hjälp av Göran Perssons körkort fick hon ut paketet med kokain som hon direkt
lämnade till sin uppdragsgivare.
Han ville att hon skulle ta emot ytterligare ett paket
på samma sätt och ersättningen var 30 000 kronor som
förra gången. Denna gång levererades paketet hem till
Göran Persson, eftersom tullen redan undersökt paketet. Jendry gick hem till Persson för att hämta försändelsen. Hon hittade ett blått kuvert och julstrumpan
med kokainet hade Göran Persson tagit fram och hängt
över en stol.
Jendry tog kokainet med sig och när hon fick höra att
denna försändelse bara innehållit mjöl blev hon ängslig
och ville inte vara med längre. Sedan hon gripits och
häktats var hon mycket samarbetsvillig under utredningen, men får ändå avtjäna några år i fängelse. Q
Källa: Dick Henry, Tullverket Göteborg
GH
Kokain & Heroin
Syntetiska opiater
– ersättning eller komplement?
Legalförskrivna syntetiska opiater är här för att stanna. Det finns nog ingen som på allvar
tror att vi inom en överskådlig framtid ska kunna ifrågasätta deras existens. Däremot kan
man med rätta ifrågasätta om inte kontrollen av statligt finansierad narkotika borde vara
bättre.
N
är metadonet en gång i tiden infördes så var kontrollen av preparaten och kraven på patienterna
relativt höga. I dag är opiatersättningsprogrammen en
djungel av olika preparat och utlämningsställen med
förskrivningsrätt. I de fall man överhuvudtaget kan
tala om kontroll så beror det snarare på enskilda aktörers goda vilja. I Stockholm finns idag ett relativt väl
fungerande samarbete mellan polis och några av ”de
tunga aktörerna” som utgörs av etablerade beroendemottagningar. Problemet är bara att det finns många
andra i denna bransch som inte prioriterar restriktivitet
och samverkan med polis.
Starka krafter mörkar problemen
När Subutex introducerades som opiatersättning så
höjdes många röster. En del röster, ofta från poliser,
var negativa, men de allra flesta var dock oreserverat
positiva. Subutex beskrevs som ett nytt, modernt preparat och liknades nästan vid ett mirakelmedel. Många
ifrågasatte med rätta varför inte metadonet som opiatersättning var tillräckligt? Svaren blev i många fall
väldigt dunkla. Bland annat argumenterades att många
unga heroinister inte kunde identifiera sig med de äldre
heroinister som var inskrivna på metadonprogrammen. Preparatet dundrades ut på marknaden trots att
det fanns väldigt skral objektiv forskning på området.
Skapade vi alltså en efterfrågan på basis av att metadon
inte var tillräckligt ungt och fräscht?
Alla de farhågor som viftades bort i Subutexens
barndom har vi nu att förhålla oss till. Alla vet vid det
här laget resultatet. Vi har ett omfattande missbruk av
såväl legalt utdelad som illegalt hanterad Subutex. Det
dröjde inte länge innan missbrukare experimenterade
fram att Subutex både kunde sniffas, rökas och injiceras.
Nu försäkrar många legalförskrivande aktörer att
man byter ut den mer missbruksvänliga Subutexen
mot Suboxone. På så sätt inbillar man sig kanske att
vi på något sätt skulle återfå kontrollen. Tillåt mig att
tvivla! Missbrukarnas uppfinningsrikedom brukar slå
det mesta.
Till detta ska läggas den pågående diskussionen om,
och i vissa fall redan genomförda, sprututbytespro-
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Illegal Subutex: Polisen gör ofta beslag av Subutex på de
öppna drogscenerna.
Foto: Lennart Karlsson
grammen. Även här vill man införa nya grepp i svensk
narkotikapolitik utan att ha ordentligt på fötter i form
av objektiv forskning. Eftersom många av deltagarna i
sprututbytesprogrammen är opiatmissbrukare blir man
lite fundersam. Om nu opiatersättningsprogrammen
fungerar så förträffligt, varför har missbrukarna då så
stort behov av sprutor? Vill man raljera så kan man väl
bara konstatera att vi kan ställa över alla opiatmissbrukare på Metadon, Subutex eller Suboxone och sedan
kan vi skippa sprututbytet.
De preparat som var tänkta som en ersättning och
väg ut ur missbruket, har påfallande ofta inneburit ett
vidmakthållande av pågående missbruk. När samhället
delar ut narkotika som en enkel lösning, utan att ta
tag i de bakomliggande orsakerna till missbruket, kan
det inte ses som något annat än ett rejält misslyckande.
Opiatmissbrukare kan idag lugnt och tryggt ”flyta på”
fullpumpade med lagligt knark. De kan fortsätta med
sin missbrukande livsstil. De kan injicera vanligt heroin
utan att behöva riskera obehaget med svåra avtändningar. Opiatersättningen är en trygg grund för dem att
vila sig på. Beviset för detta är att vi ofta gör beslag av
såväl heroin som Subutex hos missbrukare.
Q
Lennart Karlsson
Kokain & Heroin
Subutex hårdvaluta i norra Finland
TEXT: ÅSA DAHLBERG, Narkotikaenheten, Polismyndigheten Norrbotten
Det omfattande missbruket av Subutex i Finland etablerades redan på 1990-talet genom
en läkares egenmäktiga utdelning av tabletterna. Doktor Karvonen gick så långt i sin iver
att förse missbrukare med Subutextabletter, att han medverkade till att tabletter smugglades från Frankrike. Eftersom han också sålde Subutex till missbrukare dömdes han för
narkotikabrott.
S
ubutexmissbruket är omfattande i Finland och har
helt slagit ut heroinet. Men frikostig förskrivning av
Subutex från finska läkare är numera inget stort problem för polisen. Utdelningen av tabletterna är noga
övervakade, de måste konsumeras på mottagningen
och det dröjer innan man får ta med sig större ransoner
av tabletterna hem.
Det stora problemet är smugglingen, framförallt från
Frankrike och Estland. Från Frankrike sköts insmugglingen i storskaliga operationer, och det handlar ofta
om grov organiserad brottslighet.
Svensk-finskt polissamarbete avslöjade
smuggling
Polisen i Rovaniemi och polisens narkotikaenhet i
Luleå har under hösten 2010 samverkat i ett ärende
för att utreda smuggling av Subutex från Stockholm
till Finland.
Subutextabletterna hade franskt ursprung. Den som
levererade tabletterna kom med tåg från Stockholm till
Luleå. Tabletterna låste han in över natten i en förvaringsbox på busstationen i Luleå.
Köparna var ett finskt par i 30-årsåldern och bosatta
i Rovaniemi. Stockholmaren lämnade över 700 styck
8 mg tabletter som var förpackade i kartor med sju
tabletter i varje karta. Innan resan tillbaka till Finland
hade paret delat kartorna och tabletterna förpackades styckevis i sprayförpackningar och läskburkar av
metall. Smugglingen över gränsen till Finland skedde
De 100 tablettkartorna med Subutextabletter överlämnades till finska köpare i Luleå. Tabletterna har dessförinnan
smugglats från Frankrike till Sverige. Foto: Polisen Luleå.
med bil och det finska paret hade lagt burkarna med
tabletter tillsammans med en mängd matvaror som de
köpt i Sverige. Men polisen och tullen hade bilen under
uppsikt och paret greps när de passerat gränsen.
Stockholmaren hade gjort flera leveranser till Finland
och i utredningen har det framkommit att mannen sålt
och levererat minst 4-5000 Subutextabletter dit. I
mannens bostad anträffades ytterligare 400 Subutex.
Paret hade betalat 15 200 euro – en delbetalning - för
de 700 tabletterna. Pengarna hade säljaren på sig när
han greps i Sundsvall i en buss på väg tillbaka till
Stockholm. Säljaren utlämnades till Finland där utredningen fortsatt och åtal snart kommer att väckas.
Skyhöga priser gynnar langare
Priset för 8 mg Subutex på gatan i Rovaniemi i norra
Finland ligger på mellan 130-200 euro styck. I södra
Finland kan man köpa en Subutextablett för mellan
40-100 euro.
Missbrukare köper ofta en del av en tablett - till
exempel en fjärdedel 2 mg - och priset i södra Finland
brukar då vara 30 euro. I Frankrike kan man köpa en
8 mg Subutextablett för 3-4 euro.
Q
Innan smugglingen till Finland gömdes tabletterna styckevis
i till synes vanliga läskburkar och sprayförpackningar. Foto:
Polisen Rovaniemi.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
27
Kokain & Heroin
Narkotika och krig
Kampen om marknaderna
TEXT: JONAS HARTELIUS
Narkotikahandeln fortsätter vara värd att strida om för många parter.
N
arkotika har de senaste århundradena blivit en
synnerligen attraktiv handelsvara, även för legal
handel och skatteintäkter. Brittiska kolonialadministrationen för Straits Settlements (omfattade nuvarande
Malaysia och Singapore) hade i början av 1900-talet
närmare 50 procent av sina tull- och skatteinkomster
från opium. Idag omsätter den illegala narkotikahandeln över hela världen årligen belopp i samma storleksordning som en svensk bruttonationalprodukt (ca
3 000 miljarder SEK).
Under samma tid har narkotika blivit föremål för
våldsamma väpnade konflikter, allt från regelrätta krig
om handelsrättigheter till ”gangsterkrig” om lokala
marknader. Den nivå av organiserat våld som förekommer, exempelvis under strider om transportrutter
via Mexico till USA, visar att det kan vara fråga om ett
inbördeskrig i alla avseenden utom folkrättsliga.
Opiumkrigen
Kring år 1800 hade Kina en av världens mest utvecklade ekonomier med en omfattande export av bl.a.
keramik och textil. Betalning krävdes i silver. För att
jämna ut betalningsbalansen sökte kolonialmakterna
Frankrike och Storbritannien efter varor som kunde
säljas med förtjänst till Kina. Opium visade sig vara en
sådan produkt – mycket lönsam för kolonialmakterna
men förödande för kineserna. År 1838 uppgick opiumimporten till 38 000 kistor à 70 kg.
Kinas regering försökte ingripa mot opiumhandeln med dekret och handelsförbud. Konflikten ledde
till ett regelrätt krig år 1839 med Frankrike och
Storbritannien. Efter tre år slöts en fred i Nanking, med
resultatet att kolonialmakterna fick mer eller mindre fri
handel på Kina.
Opiumimporten ökade kraftigt, vilket föranledde
Kinas regering att överväga produktion och handel i
egen regi. Det blev dock ingen framgång. Ett nytt krig
1858 – 1859 om opiumhandeln blev ett totalt nederlag
för Kina och gav kolonialmakterna helt fri handel,
även med opium. På 20 år ökade opiumimporten till
över 100 000 kistor årligen.
Några år in på 1900-talet formades en internationell
opinion mot opiumhandeln. En första internationell
konvention ingicks 1912. Den lagliga handeln på
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Kina upphörde 1917. Men ännu under 1930-talet
finansierade krigsherrar i inbördeskrigets Kina sina
väpnade styrkor genom att sälja opium. Fullt utrotad
blev opiumhanteringen först efter en landsomfattande
antiopiumkampanj vid mitten av 1950-talet. Antalet
opiumrökare uppskattades då till mellan 10 och 40
miljoner.
Konflikterna under mer än 100 år kring opiumhanteringen i Kina hade allt som senare skulle bli
markanta inslag i det sena 1900-talets narkotikakrig:
ekonomiska drivkrafter, ideologisk laddning, militära
eller paramilitära insatser, förödande verkningar på
civilbefolkning och samhällsekonomi samt hot mot
statens autonomi.
Narkostater
I vida områden har narkotikahandeln blivit en så stor
del av ekonomin och samhällslivet att den hotar viktiga
statsfunktioner som rättsväsendet. För länder där narkotikahandelns aktörer genom sin ekonomiska, politiska och paramilitära styrka påverkar centralregeringens
maktutövning har den amerikanske forskaren Alfred
W. McCoy (2003) infört begreppet ”narkostater”.
Där kan narkotikahandelns räckvidd variera från att
odlingsområden är mer eller mindre autonoma till att
ledande aktörer söker sig till politiken, bl.a. för att få
immunitet. Så blev kokainhandlaren Pablo Escobar
parlamentsledamot i Colombia 1982, samtidigt som
hans kartell kunde omsätta upp till 15 ton kokain om
dagen.
Idag är bl.a. Afghanistan, Colombia, Guinea-Bissau
och Mexico kända som narkostater. Afghanistan är
sedan årtionden världens största producent av opium
och heroin. Förtjänster på tiotals miljarder USA-dollar
bidrar till talibanernas väpnade kamp. I Colombia har
den revolutionära rörelsen FARC blivit en så stor och
rik aktör på narkotikamarknaden att handeln numera
utgör en viktigare drivkraft än ideologin. GuineaBissau är sedan årtionden en stat i upplösning, vilket
gjort landet till en idealisk mellanstation för kokainsmuggling från Sydamerika till Västeuropa.
I Mexico har omkring 30 000 människor dödats
sedan president Felipe Calderon år 2006 förklarade
krig mot narkotikan och skickade 6 500 soldater till
Kokain & Heroin
Under 1800-talet blev opiumhandeln på Kina en synnerligen lukrativ
verksamhet. Britter och fransmän
utvecklade specialfartyg för opiumtransporten. Bilden visar ett opiumfartyg i Lingting nära Kanton (idag
Guangzhou) år 1839. (FLP)
Michoacan för att få slut på narkotikavåldet i delstaten. Idag deltar omkring 45 000 soldater i narkotikabekämpningen inom regionen. På många håll förvärras
läget av att avdankade soldater och säkerhetsfolk, bl.a.
de fruktade ”Los Zetas”, gått över till narkotikasyndikatens sida eller etablerat sig som egna aktörer. Våldet
är excessivt även i förhållande till det som kan förekomma under inbördeskrig med bl.a. mord på poliser,
vars huvuden sedan satts upp på pålar för att statuera
exempel. Under senare år har ett tiotal karteller stridit
om de lukrativa gränsområdena mot USA.
Mexikanska karteller har också rekryterat centralamerikanska gäng för att för att skapa direkta förbindelser med Sydamerika. Gängnätverket Mara, vars hårt
tatuerade medlemmar är kända för sina våldsamheter,
uppskattas ha mellan 30 000 och 70 000 medlemmar.
Gruppen bildades på 1980-talet i USA och har spritt
sig ut över världen.
”Krig mot narkotikan”
Även insatser för narkotikabekämpning kan få dimensioner av krig. USA:s president Ronald Reagan proklamerade i början av 1980-talet ”krig mot narkotikan”.
Det ledde till en kraftig upprustning av amerikansk
narkotikapolis- och tullverksamhet mot produktion
och distribution av illegal narkotika.
Ute på fältet kan ”kriget mot narkotikan” leda till
regelrätta strider, som även drabbat utomstående.
Sydamerikanska kokainsmugglare har upprustat sig
med bl.a. ubåtar för transporterna. Myndigheterna
har svarat genom att sätta in radarspaningsflyg och
marinfartyg.
Trots spektakulära framgångar med massgripanden och beslagsrekord har narkotikahandeln fortsatt.
Det beror på att ”kriget” lämnar efterfrågan intakt.
Därmed finns det alltid nya grupper som är beredda att
ta stora risker för att tillgodose denna för de enorma
profiternas skull. Man har beräknat att förtjänsten på
ett kilogram kokain som hanteras från laboratorium
till avsättning bland missbrukare är 20 000 procent.
Den indirekta strategin
En av de viktigaste militärteoretikerna under 1900talet, engelsmannen Sir Basil Liddell Hart (1895 –
1970), pekade på att det sällan fungerar att angripa
en stark motståndare rakt på. I stället förespråkade
han ”den indirekta vägen”: att gå runt och angripa
motståndaren på en svag punkt. Hans modell används
nu även inom marknadsföring. I ”narkotikakriget” är
de stora syndikatens svaga punkt missbrukarnas efterfrågan: de måste ha kunder som är beredda att betala
stora summor för narkotikan för att operationerna
skall bli lönsamma. Utan insatser mot efterfrågan kommer syndikaten att fortsätta att få enorma tillflöden till
sina krigskassor.
Tillämpat på dagens narkotikakrig betyder detta att
insatserna fokuseras om på de lokala avsättningsområdena med missbruk och småhandel med narkotika.
Svenska erfarenheter, bl.a. från polisoffensiven 1969,
visar att detta fungerar med stor allmänpreventiv
verkan. Till samma slutsats har även den f.d. DEAagenten Michael Levine med över 3 000 gripanden
kommit i en serie böcker. Vid praktiska operationer,
bl.a. på Manhattan, visade han ett det var möjligt att
eliminera den lokala narkotikahandeln genom att gripa
missbrukarna under deras inköpsrundor. Samma erfarenheter av vikten att kunna ingripa konsekvent mot
efterfrågan ligger bakom det svenska konsumtionsförbudet (1988).
Q
Referenser kan fås från författaren.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
31
Kokain & Heroin
Skomakarligan
ett omfattande heroinärende för 30 år sedan
När Stockholms läns narkotikarotel ”Huddingegruppen” i slutet av 1970-talet spanade mot
den så kallade ”turkligans” heroinaffärer i Sollentuna, förekom namnet Kework Vartanian
i några tips. Kework verkade vara stor i heroinbranschen, men han ingick inte i turkligan.
Kework kom senare att dömas som huvudman i ”skomakarligan”.
Huddingegruppen legendarisk
I Stockholms län bildades under 1977 en narkotikagrupp bestående av 20 frivilliga unga och erfarna poliser från olika distrikt i länet. Alla hade också ett brinnande intresse för bekämpning av narkotika. Gruppen
fick så småningom namnet Huddingegruppen, eftersom
man blev placerad i Huddinge polisdistrikt. Turkligan
och skomakarligan var ett par av gruppens objekt i
slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Men
den framgångsrika Huddingegruppen fick för mycket
uppmärksamhet och lades snart ner av polisledningen i
Stockholm under polismästaren Hans Holmérs tid.
Spaningarna mot Kework startade
Under våren 1981 började Huddingegruppen på allvar
kartlägga Kework Vartanians förehavanden. Han var
då 32 år, armenier och född i Aleppo i Syrien. Han
kom till Sverige omkring 1970 och utbildade sig till
frisör, ett yrke som han inte utövade. Snart tog han
över en tobaksaffär i centrala Stockholm och kom där
i kontakt med narkotikaaffärer genom langare och
missbrukare som fanns i området.
Kework levde ett mycket enkelt och välordnat
familjeliv, trots att han mer än väl hade råd att leva i
lyx. Hans stora intresse var fotboll och han var aktiv
spelare och engagerad i Armeniska kulturföreningens
fotbollslag. Kework var en man som armenierna såg
upp till.
Kework Vartanian bodde på Stupvägen i Sollentuna,
inte långt ifrån det kvarter där turkligan skötte sina
affärer. Under hyreshusen i Keworks område fanns ett
kulvertsystem som förband huskropparna. Spanarna
såg att han träffade flera missbrukare och smålangare,
men mötena skedde ofta i kulvertarna och var omöjliga
att övervaka.
Poliserna lade en dag märke till att persiennerna i
ett av Keworks fönster var ställda på ett speciellt sätt.
I huset mittemot svarade någon genom att ställa sina
persienner på samma sätt. Den som bodde där var
Diran, även kallad dansken. Diran bodde officiellt på
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
en adress i Köpenhamn tillsammans med en dansk
kvinna. Han var dansk medborgare, hade blivit sjukskriven från sitt jobb och fick arbetslöshetsunderstöd,
medan han i själva verket bodde i Sollentuna.
Kework hade ingen bil och Diran var hans chaufför. De åkte ofta runt och besökte langare och Kework
verkade ha obegränsad tillgång till heroin.
Skomakeriet i Huddinge
Kework och Diran åker en dag till Huddinge och försvinner in i en skomakeriverkstad som innehades av
armeniern Agop. Kework och Agop börjar nu träffas
allt oftare och allt tyder på att deras möten har med
insmuggling av heroin att göra. Ett antal nya armenier
och libaneser tillkommer som misstänkta i utredningen
och de reser mycket ofta till Libanon. Vid ett tillfälle
gör tullen på Arlanda en kontroll, när några av dem
kommer med flyg. I en resväska hittas då mer än ett
kilo heroin.
Gripanden, husrannsakningar och beslag
Nu börjar nätet dras åt och ett ingripande mot Kework
måste snart ske. Han hårdbevakades och spanarna
följde efter när han och Diran körde in till Stockholm,
träffade en kvinna som han sammanträffat med många
gånger tidigare och därefter åkte de tillbaka hem.
Kvinnan greps i tunnelbanan och hade då 20 gram
heroin på sig. Hon berättade att hon senare samma
kväll skulle träffa Kework igen och narkotikagruppen
beslöt då att slå till när Kework och hans chaufför
lämnade Sollentuna.
Vid 23-tiden denna kväll i slutet av oktober 1981,
lämnade Kework och Diran Sollentuna i bil och
de stoppades strax av Huddingegruppens spanare.
Poliserna hade beväpnat sig med förstärkningsvapen,
K-pist, eftersom man visste att både Kework och Diran
brukade bära vapen.
Gripandet gick snabbt och de båda fördes i olika
bilar till skilda polisstationer. Kework kördes i en av
Kokain & Heroin
polisernas privata bil och vid avvisiteringen på polisstationen hade han ingen narkotika på sig, som man
hade hoppats. Den privatbil han transporterats i undersöktes och där hittades 50 gramheroin.
Vid husrannsakan i Dirans lägenhet hittades 3
kilo heroin i olika portionsförpackningar. Där fanns
också över en kvarts miljon kronor i 1000-lappar och
100-kronorssedlar, prydligt undanstoppade på olika
ställen.
Hos Kework hittade man bara några få gram heroin,
men däremot ytterligare en kvarts miljon kronor och
några tusen US-dollar. Dessutom en mängd smycken,
som troligen härrörde från inbrott som missbrukare
gjort. Man fann också insättningskvitton i schweiziska
banker och kvitton på överföring av över en miljon
kronor till personer i USA.
I Agops skomakeri fann spanarna ett halvt kilo
heroin och en del skor med borttagna klackar som var
urgröpta. Det visade sig att Agop, som var den ende
skomakaren i organisationen, var den som iordningsställde skor med ihåliga klackar. Han reste också själv,
ofta tillsammans med flera andra kurirer, till Libanon
och smugglade heroin till Sverige i klackarna.
Kework överklagade inte sin dom
Kework blev efterhand samarbetsvillig när han fick
klart för sig att spaningarna mot honom och flera
andra pågått under en längre tid och att polisen troligen visste en hel del.
Den mängd heroin Kework hade sålt genom sina
langare, uppgick till åtskilliga 10-tals kilon. Han åtalades så småningom för omfattande narkotikaaffärer
mellan åren 1974 och 1981.
Under utredningen uppdagades att Kework började
sin bana som narkotikahandlare med att sälja amfetamin och även cannabis redan 1972. Det var först 1977
som han gick över till heroinaffärer.
Hur mycket pengar Kework tjänade på heroinhandeln under dessa år blev aldrig klarlagt. Det åklagaren
kunde styrka i åtalat var minst 1 333 300 kronor, en
summa som Kework själv gick med på att han tjänat.
Merparten av pengarna har troligen gått till USA, dit
Kework planerade att flytta och där han medgett att
han äger bensinstationer.
I juli 1982 dömdes den svenske medborgaren
Kework Vartanian till 10 års fängelse, en dom som han
inte överklagade. Diran fick 6 år och livstids utvisning.
Flertalet av de övriga 69 personerna som ingick i utredningen, dömdes också till långa fängelsestraff.
Texten är ett sammandrag av kriminalkommissarie
Gösta Claessons artikel i Nordisk kriminalkrönika
1983.
Gunnar Hermansson
Afghanskt heroin hot mot Ryssland
Den federale ryska antinarkotikaministern, herr Viktor
Ivanov, har publicerat en bok om den illegala narkotikahandeln inom och från Afghanistan.
Inledningsvis uttalar ministern att “praktiskt taget
alla hot mot Rysslands intressen har kopplingar till
international terrorism och gränsöverskridande brottslighet. De kraftiga effekterna av afghansk narkotikahandel mot Rysslands södra gräns är särskilt viktiga i
detta avseende.”
Den interna ryska narkotikasituationen är allvarlig. Nästan två miljoner ryssar använder regelbundet
droger (då räknas ej alkohol). Nästan 90 procent av
narkotikamissbrukarna använder afghanskt heroin.
Den illegal narkotikahandeln genom Norra rutten
(f.d. Soviet-republiker) beräknas skapa inkomster på
17 miljarder USA-dollar (ca 100 miljarder kronor).
Uppskattningsvis 15 miljarder dollar hamnar hos
transnationell brottslighet och terroristorganisationer.
Handeln skapar så stora summor att terrorister och
brottslingar kan bekosta egna arméer och operationer
mot stater och lagliga intressen. Både president Dmitry
Medvedev och premiärminister Vladimir Putin har tydligt uttalat att olagliga narkotika måste hejdas för att
förebygga terrorism och gangsterism.
Under senare år har Ryssland ökat sin narkotika-
Ryske federale antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov
(t.v), i samtal med direktören Georgij V. Zazulin.
Foto: FKSN.
bekämpning, gränskontroll och drogprevention för att
hejda flödet av narkotika från Afghanistan.
Georgij V. Zazulin har varit chef för narkotikapolisen
i S:t Petersburg. Han är lektor vid stadens universitet
och direktör för ECAD Ryssland.
Q
Referens
Ivanov, Viktor: The Afghan Drug Trap, FSKN, 2010.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
35
På konferens i Kalifornien
Marijuana is marijuana is marijuana
V
i, Gill och Jessica som representanter för SNPF:s
styrelse och kammaråklagare Jeanette Sprimont
från Malmö som stipendiat, fick under fyra dagar
i november uppleva konferensernas konferens i
Kalifornien. Med hjälp en Cheva av modernare modell,
Maria (vår GPS) och Gill som chaufför lyckades vi ta
oss från LAX, flygplatsen i LA, ner till Anaheim utan
några större problem.
Lördagen den 20 november invigde California
Narcotic Officers Association, CNOA, sin 30:e utbildningskonferens på amerikanskt vis med nationalsång, hedersbetygelser av hemkomna soldater från
Afghanistan och Irak. Man hedrade även de poliser
som aldrig mer kommer hem, det vill säga de elva poliser som dött i tjänst sedan förra årets konferens. Lika
högtidligt som hemskt. En påminnelse om vilket tufft
arbetsklimat som råder hos amerikansk polis.
Vår stipendiat Jeanette Sprimont ses här tillsammans med
Mark, vår följeslagare på konferensen.
Proffsiga föreläsningar
På invigningsceremonin fick vi även ta del av en gripande ögonblicksskildring av en brandman som varit
med vid ”9/11”. Han berättade om den ödesdigra
dagen och om livet efter, som aldrig mer blir sig likt.
Att få händelserna återgivna av en person som var där
när Manhattan brann, som förlorade många av sina
kollegor, var mycket gripande och manade alla i salen
till eftertanke.
Dagarna som följde var fullspäckade med fyratim-
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
marsföreläsningar, från kl. 08 på morgonen till 18 på
kvällen. Strikt närvarokontroll gällde samt att ingen
kom in utan konferensbricka på sig.
Föreläsningarna spände mellan Akut läge - om
att som chef tvingas fatta snabba beslut - till Droger
på gatan - där man exempelvis fick provinjicera sig
i en limefrukt i armvecken. Mexikans spiritism,
PowerPoint-presentationer, Internetspaning, Outlaws/
gängkulturer och ”Chasing cell phones”, var också
några av de föreläsningar vi bevistade. Man märker att
amerikanare redan som små får lära sig det här med att
stå framför folk och tala. De proffsiga framställningarna kändes sällan som fyra timmar, eftersom föreläsningarna var mycket engagerande och föreläsarna hade
en gedigen kunskap inom sitt område.
Marijuana på recept till pundare
En av de mer engagerade föreläsarna var polismannen
Eric Blixer. Han berättade om fenomenet marijuana
på recept. Kalifornien är en av 15 delstater där marijuana för medicinskt bruk är tillåtet sedan länge. Eric
beskrev det ologiska i att en läkare ordinerar rökning
till en sjuk person.
I teorin gäller att marijuana bara får ordineras till
patienter med kroniska sjukdomar som aids och cancer. I praktiken är den vanligaste kunden/patienten
en man under 40 med någon form av kronisk smärta
(svårt att motbevisa).
Det finns en hel kår med advokater med specialité
att överklaga om någon trots allt får nobben till medicinsk marijuana.
Övrig hantering av marijuana är fortfarande olaglig
i USA. Den olagliga användningen är stor.
Innehav kan ge upp till ett år och smuggling kan
ge upp till 20 års fängelse beroende på kvantitet. 14
miljarder dollar beräknas marijuanan omsätta bara i
Kalifornien per år.
Vid ett besök på hippiestranden Venice Beach blev
vi själva erbjudna att träffa en Kush-doctor, som dessa
marijuana-doktorer kallas.
Gill och Jessica flankeras av två av de deltagande poliser som
i likhet med många andra var rakade och bar skägg.
En kille på Venice Beach som ville bjuda in oss till Kushdoktorn för att vi skulle få marijuana utskrivet på recept.
2500 deltog på konferensen
”Min doktor vill träffa dig, för att se så att du är
tillräckligt frisk för att få marijuana på recept”, säger
killen med en krans av marijuanalöv i tyg runt halsen.
I en lokal i närheten fanns möjlighet att köpa marijuana i alla dess former (även i form av jordnötssmör,
chokladbitar, brownie). Vi frågar lite för mycket och
killen med kransen av marijuanalöv blir utskälld av sin
chef; ”Tänk på vad du säger så du inte hamnar med på
18-nyheterna. Vad vi framförallt ställer oss frågande
till är varför ”doktorn” ska se om vi är friska nog. Var
det inte medicin enligt dem?
Men som Eric Blixer sa: Marijuana is marijuana is
marijuana. De som får majja på recept är inte patienter, det är pundare. Det som ordinerar är inga läkare,
de är langare. Det är inga apotek det är drogcentraler.
Ingen normal läkare skulle rekommendera en sjuk person att röka. Marijuana is marijuana is marijuana!
I flera sammanhang betonades CNOA:s roll inför
folkomröstningen i Californien i början av november.
Lite gåshud fick man när ordförande berättade om
slutskedet av kampanjandet inför folkomröstningen.
Ja-sidan sponsrades av framförallt av George Soros,
världens rikaste man. CNOA vädjade i sluttampen
av kampanjandet till sina medlemmar att ekonomiskt
sponsra nej-sidan. Medlemmarna bidrog ur egna fickor
med en ansenlig summa pengar vilket i slutändan
bidrog till att nej-sidan kunde lobba för ett nej.
Nästa folkomröstning för legalisering av marijuana
är redan 2012, så kampen fortsätter.
På konferensen deltog människor från hela Kalifornien
men även medlemmar i mindre föreningar så som New
York, Washington och Floridas motsvarande.
Det var spännande att vid sidan av lektionerna (som
det kallades) få ta del av deltagarnas vardag i arbetet
mot narkotika. Berättelser som ”En gång hade jag en
pistol mot tinningen.” ”Jag har brutit armen tre gånger
i tjänsten” till hur det är att jobba i Beverly Hills” varvades med varandra.
Många av deltagarna jobbar inom UC-verksamheten
vilket gjorde att de mer såg ut som mexikanska smugglare, Helvetes änglar eller narkotikalangare än poliser.
En del var så lika varandra med sin rakade skalle och
sitt långa skägg att man tog fel på person.
Oavsett outfiten så blev vi väldigt väl bemötta och
under det till synes hårda tatuerade skalet fanns det
killar som berättade om längtan efter sina kära barn,
sina intressen för fjällvandring eller att de helst av allt
skulle vilja starta verksamhet för ungdomar.
Otroligt proffsigt genomfördes denna konferens
med cirka 2500 deltagare. Att det var i Kalifornien
på en CNOA-konferens Thomas Cederquist en gång
hämtade idén till SNPF ter sig fullt förståeligt efter
dessa dagar på konferensernas konferens för utbildning
i kampen mot narkotikabrottslighet. Nästa år går konferensen av stapeln i Nevada och på SNPF:s konferens
i Örebro i maj kommer ni att få reda på vem den lyckliga stipendiaten blir som följer med!
Q
Jessica Vikberg och Gill Eriksson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
39
Några viktiga lagändringar den 1 april 2011
Efter fyra och ett halvt års utredande och funderande har nu äntligen riksdagen fattat
beslut i några viktiga frågor som rör nya droger och lagstiftningarna om droger.
Ny lag mot nya droger
För att effektivare kunna förebygga att hälsofarliga
och oklassade substanser sprids och missbrukas, införs
enligt Narkotikautredningens förslag (SOU 2008:120)
en ny lag. Den försenade lagen har rubriken Lag om
förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser
och den ger poliser och tulltjänstemän rätt att omhänderta lagliga droger, om det kan antas att regeringen
kommer att klassa drogerna som narkotika eller hälsofarliga varor.
Det blir alltså inte frågan om att göra beslag av lagliga droger, som media har uttryckt det, eftersom den
som innehar sådana droger, oavsett ålder, inte är misstänkt för brott i sammanhanget. Omhändertagandet
ska anmälas till åklagare som kan besluta om förstörande.
Eftersom innehav, konsumtion och distribution av
oklassade missbrukssubstanser fortfarande är lagligt,
blir den nya lagen troligen inget effektivt vapen för
att stoppa ett ökande och aktuellt problem. Lagen
kommer dock att förhindra att de lagliga droger som
omhändertagits måste lämnas tillbaka till den tidigare
innehavaren sedan labbet konstaterat att de ännu inte
är förbjudna, men att det pågår arbete mot ett förbud.
Lagen om förstörande ska alltså kunna tillämpas så
snart Läkemedelsverket eller Folkhälsoinstitutet börjat
samla fakta och utreda om en ny drog ska klassas av
Regeringen. Denna process fram till ett lagakraftvunnet beslut tar i regel mellan sex månader och ett år.
Fortsatt alltför låga straff
för dopningsbrott
Narkotikautredningen hade föreslagit en fördubbling
av maxstraffet för grovt dopningsbrott, från fyra till
åtta års fängelse, och en höjning av dopningsbrott från
två till tre års fängelse på grund av preparatens farlighet. Men detta var alltför drastiskt för regeringen, som
i sin proposition till riksdagen nöjde sig med en försiktig höjning av grovt dopningsbrott till sex år.
Regeringen anser ändå i sin skrivning att det står
klart att användningen av dopningsmedel (anabola
steroider, red. anm.) kan leda till allvarliga psykiska,
fysiska och sociala problem och att det därför finns
anledning att se allvarligt på hanteringen av dessa
preparat.
Men tyvärr upprepar man den gamla klyschan
att kunskapen om hälsoeffekterna av dopningsmedel
(anabola steroider, red. anm.) är begränsad och att det
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
därför är svårt att kartlägga farligheten som man har
gjort med narkotika.
Här borde regeringen byta argument eftersom riskerna och följderna av missbruk av anabola steroider har
varit kända i minst 25 år och nya forskningsresultat har
tillförts ständigt under den tiden. Steroidmissbrukare
belastar sjukvården betydligt mer och dör tidigare än
genomsnittssvensken.
I frågan om narkotiska preparat hörs sällan dessa
argument om kunskapsbrist. Narkotika är alltid farligt, det har man tydliga belägg för, trots att man också
borde känna till att ett stort antal människor idag missbrukar diverse narkotiska preparat till vardags och till
fest, utan att omvärlden känner till det, med undantag
för sjukvården i vissa fall.
Den stora och lukrativa illegala marknaden med
anabola steroider och andra dopningsmedel lockar
många kriminella aktörer. En försiktig höjning av
straffskalan till sex års fängelse kommer tyvärr inte
att avskräcka. Poliser och tullare är numera, trots de
låga straffsatserna, mycket mer motiverade att arbeta
mot denna allvarliga och utbredda brottslighet. En mer
markerad lagskärpning hade man därför varit värda.
GBL och 1,4-butandiol kan nu
klassas som narkotika
Lösningsmedlen GBL och 1,4-butandiol omvandlas
till GHB i kroppen och är lika farliga som GHB, som
är narkotikaklassat. GBL och 1,4-butandiol är klassade som hälsofarliga varor sedan 2005 och den stora
industriella användningen har varit ett hinder att narkotikaklassa dem. Nu har man undanröjt hindren och
riksdagen beslutade att det blir möjligt att klassa de
båda lösningsmedlen som narkotika efter den 1 april.
Beslut om klassning är således ännu inte fattat.
En effektivare narkotika- och
dopningslagstiftning?
Så löd rubriken på regeringens proposition som riksdagen beslutade om i början av februari. Frågan är
om det blir så mycket effektivare. Men man hade nu
chansen att införa en generell definition av narkotika
och att göra dopningslagen mer tydlig och effektiv. Låt
oss hoppas att vi inte behöver vänta ytterligare 4-5 år
på nästa chans.
Q
Gunnar Hermansson
Nu behövs en generell
narkotikadefinition!
Fortfarande saknas en verkansbaserad narkotikadefinition som kan tidigt möta hotet från
de nya drogerna.
E
fter långt utredande blev det i höstas en proposition
(2010/11:4) från Regeringen till riksdagen med förslag om en del justeringar av narkotikalagstiftningen.
Propositionen godkändes av riksdagen den 2 februari.
Lagändringarna väntas träda i kraft den 1 april i år.
I förslagen ingick dock inte att göra ett tillägg till
definitionen av narkotika som skulle innebära att ett
medel som har en viss verkan på hjärnan kommer att
räknas som narkotika (s.k. verkansdefinition). I stället
behålls systemet med styckvis uppräkning av varje preparat på särskilda narkotikaförteckningar, idag knappt
300 substanser. Förfarandet tar tid och gör att den
svenska narkotikakontrollen hela tiden släpar efter.
I dag finns på nätet reklam för ett stort antal nya
droger, som har starka narkotikalika effekter men en
kemisk struktur som är utformad för att undgå kontroll som narkotika eller liknande i de flesta länder.
Via Internet marknadsförs ”forskningskemikalier”
med en uppgiven renhetsgrad kring 99 procent i kiloförpackningar (där de rusframkallande doserna ligger
i storleksordningen 10 – 100 mg). Hur många sådana
substanser som finns totalt är inte känt. Men man kan
i vetenskapliga översikter finna skattningar på flera
tusen. En rad ämnen ur ovanstående grupper kommer
sannolikt aldrig att komma till användning som rusmedel, p.g.a. obehagliga biverkningar. Kvar blir dock
tillräckligt många för att tillflödet skall riskera att helt
försätta narkotikakontrollen ur spel.
Kryphålen är väl kända av tillverkare, importörer
och missbrukare. På Internet förs även diskussioner om
nya droger som ej kan upptäckas inom vanliga system
för drogtestning.
För narkotikapolisen och tullen är det utmanande
att behöva lämna tillbaka partier med droger som
har tydliga rus- och gifteffekter bara för att de inte
står under formell narkotikakontroll. De föreslagna
befogenheterna för åklagare att beslagta och förstöra
vissa hälsofarliga missbrukssubstanser kommer inte
att räcka till för ett effektivt stopp på inflödet av nya
droger.
Statens folkhälsoinstitut påstår sig ha ett stort antal
preparat ”i pipelinen” för eventuell narkotikaklassning. Med tanke på FHI:s utredningskapacitet torde
det ta lång tid innan man tröskat sig igenom hela det
drogutbud som narkotikapolisen möter vid internetspaning.
Frågan om en generell eller verkansbaserad narkotikadefinition (eller komplettering av definitionen) har
varit på tapeten i närmare trettio år. Jurister har sagt
att det är en rättssäkerhetsfråga att i förväg kunna
veta att ett visst ämne är narkotika. Men svensk lagstiftning använder verkansbaserade definitioner för
bl.a. sprängmedel, gift och skjutvapen. Definitionen av
dopningsmedel har ett moment om effekter på människokroppen (t.ex. att öka frisättningen av testosteron).
I dessa fall, med nog så allvarliga påföljder, har juristerna inte rest några invändningar mot verkansbaserade definitioner.
Man kunde också ha sneglat på USA, där man klassat även s.k. analoger som narkotika. Det innebär att
ämnen som har samma kemiska grundstruktur som en
viss typ av narkotika också är klassade som narkotika.
Men även förslag i den riktningen avslogs av riksdagen.
Den enda slutsatsen är att varken regeringen eller
riksdagen vill göra något grundläggande åt det ökande
flödet av narkotikalika droger. Hållningen att ”vänta
och se” tills det finns övertydliga indikationer på missbruk av en enskild substans leder till att ett stort antal
ungdomar riskerar allvarliga förgiftningar eller i värsta
fall för tidig död, eftersom en rad giftiga droger förblir
okontrollerade under lång tid.
Q
Peder Langenskiöld
Peder Langenskiöld är
verksamhetschef vid
Svenska Carnegie
Institutet.
Foto: Elshape.
En tidigare version av artikeln har publicerats på
Brännpunkt, SvD.se den 19 januari samt på Drugnews
den 21 januari 2011.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
43
Arbetsutbyte på narkotikaroteln
i Budapest
Johan Nilsson arbetar på Rikskriminalpolisen med penningtvätt, gäng och narkotikabrott.
Han var utbytespolis Ungern i maj 2010 genom CEPOL (European Police College) utbytesprogram. Programmet syftar till att öka samverkan över gränserna genom att poliser i
EU-länder lär ut och lär av varandras arbetsmetoder. De som kan delta i utbytet är erfarna
poliser, polisutbildare och experter och utbytesperioden är två till tre veckor lång.
P
å min arbetsplats fick jag möjlighet att ansöka
genom CEPOL om att vara utbytespolis på narkotikaroteln i Budapest under två veckor.
I mitt arbete åker jag ofta på tjänsteresor och då är
det alltid arbetsrelaterat till ett ärende eller ett uppdrag
och oftare under en kort period, man gör ett jobb. Det
här var helt annorlunda, att vara två veckor i annat
land gav en helt annan närvaro. I lugn och ro fick jag
lära mig och se hur de jobbar. Jag fick också del av
kunskap och erfarenheter inom mina specialområden.
Besöket i Budapest inleddes med information om den
ungerska polisen och hur polisen var organiserad. Vi
tittade på olika områden i Budapest och den särskilda
problematiken som finns i Ungern såsom Balkanrutten,
prostitution, cannabisodlingar, amfetamin-, ecstasyoch kokainsmuggling från Holland.
Främst är det en del av heroinsmugglingen till övriga
Europa som går via Balkanrutten och genom Ungern.
Under senare tid hade man sett en klar ökning av kokainflödet som i många andra länder.
Johan Nilsson kör polismålad Audi Roadster i staden Györ
där bilen tillverkas. Staden är känd genom penningtvätt för
kriminella från Budapest, Bratislava och Wien.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Effektiv narkotikarotel
Under mina veckor med narkotikaroteln i Budapest såg
jag en stark polisresurs som är väldigt operativt inriktad. Det jag såg var att de har få chefer och alla deltog
regelbundet i det operativa arbetet. Det ger en effektiv
organisation och det gör att det är många poliser ute,
fler som kan göra jobbet.
Narkotikasektionen var resultatet av en ganska
omfattande omorganisation. Polisen i Budapest hade
tittat på olika organisationsformer i andra länder och
man beskrev att man lagt ned en ganska stor arbetsinsats. Det var därför som narkotikasektionen var organiserad i tre underenheter, underrättelse, operativa och
utredning, och arbetade i ett flöde i stället för processer, som vi gärna gör i Sverige.
På narkotikasektionens underrättelseenhet arbetade
ca 20 poliser. Deras uppdrag var att skaffa fram information och bygga upp ärenden som det operativa
teamet kunde spana och arbeta med. Man arbetade
mycket med källor, teknisk spaning och bedrev förspaning. Jag uppfattade att huvuddelen av arbetet bedrevs
ute på fältet och att man tog hand om den egna informationen och förädlade denna till ett ärende.
Alla kunde göra allt, dvs. driva källor, spaning och
sätta ihop ett ärende. Man analyserade den insam-
Utrustade narkotikapoliser från Budapest narkotikarotel.
lade informationen och presenterade denna senare
för sektionschefen. Något man på underrättelsesidan
upplevde att man saknade var bättre databaser. Jag
förklarade riskerna med för mycket fokus på databaser
att det blir för mycket folk inne som bara registrerar
och att det lätt blir brister i kvalitet, och svårigheter
med att delge information och att den snabbt blir gammal för operativa enheter.
Ur min synvinkel bedrev de en effektiv underrättelseverksamhet. Underrättelsegrupperna samlade snabbt
in information, bearbetade denna och satte igång egen
spaning för att lämna över till Operational Team, när
de såg framgång i ärendet.
Obeväpnade spanare med
förstärkningsvapen i bilen
När ett beslut tagits om ett dra igång, tog operativa
teamet (Operational Team) över spaningen. Operativa
teamet var ca 50-60 poliser med spanings och insatskapacitet. Uppgiften var att spana och genomföra
gripande och tillslag i narkotikaärenden. Detta var den
grupp jag tillbringade mest tid med. Något som var
imponerade var teamets chef Atila, som var med och
ledde grupperna ute i stort sett varje dag som jag var
med. Även sektionschefen försökte vara ute så mycket
som möjligt och hjälpa till i utredningsarbetet. Det var
bara att konstatera att polisen var mindre bunden till
administrativa rutinuppgifter än man är i Sverige.
Operativa gruppen var en spaningsstyrka med goda
tekniska hjälpmedel. När de spanade uppträdde de
obeväpnade. Men de var samtidigt en insatsstyrka med
automatvapen och övrig utrustning för uppgiften som
fanns i deras fordon. Man hade bl a deltagit i SWAT
Competition i USA. Arbetssättet kan jämföras med
våra gatulangningsgrupper fast med tekniskt stöd och
avlyssning.
Eftersom ärendena var förberedda och förspanade
av underrättelsefolket, förkortades insatstiderna för
spaningsstyrkan. De var väldigt effektiva och körde
flera ärenden samtidigt under de veckor jag var där.
Utbytestjänst som ger erfarenhet
Den första dagen på fältet följde jag en spaningsgrupp
som assisterade supporterpolisen inför ett fotbollsderby på kvällen. Vi spanade hela dagen på aktiva
huliganer som förberedde sig med kokain och vapen
inför matchen. Flera av huliganerna kunde plockas
bort i samband med att de köpte kokain och på så sätt
blev det lugnare för supporterpolisen.
Under några dagar ingick jag i en grupp som arbetade med information om att det fanns en cannabisodling
i en by utanför Budapest. Samtidigt förekom spaning
och annat arbete mot grupperingen och de spanare jag
var med skulle lokalisera platsen för odlingen. Under
spaningen märkte jag en kulturskillnad mot Sverige.
Vanliga ungerska medborgare talar inte med poliser.
Som svensk kändes det väldigt konstigt, folk bara
vände sig om och svarade knappt. Detta var ett arv
från kommunisttiden.
Vietnamesiska kriminella nätverk har tvingats flytta sina cannabisodlingar från Tjeckien till Ungern.
Inomhusodlingarna är och har under senaste året blivit ett allt större problem i Ungern. Inomhus odlingarna
är vanligtvis lokaliserade till vanliga villor i bostadsområden och därför svårupptäckta. Huspriserna är relativt låga i Budapest och i kombination med att vanligt
folk inte tipsar polisen om misstänkta brott, så har
problematiken ökat markant.
Jag fick veta av narkotikapoliserna från Budapest,
att den tjeckiska polisen ökat sina insatser mot vietnameser och cannabisodlingar, vilket jag också året
innan fått förmånen att följa under mitt arbetsutbyte
i Tjeckien. Insatserna i Tjeckien hade inneburit att
odlingarna och de vietnamesiska brottsnätverken i
delar jagats bort från Tjeckien och därför flyttat till
Ungern och Budapest.
Mitt andra pass fick jag vara med i ett ärende både
inne och ute. Det gällde kriminella aktörer, affärsmän,
som bodde i ett av de finare områdena och man hämtade amfetamin och kokain från Nederländerna. Polisen
arbetade tillsammans med den holländska polisen i
ärendet och det gjordes med hjälp av en rättshjälpsbegäran i Nederländerna. Man väntade på en kontrollerad leverans inom den närmaste tiden.
Vid mitt tredje pass hade en person hittat en död man
på morgonen vid 06-tiden i ett garage inne i Budapest.
När polis och rättsläkare kom till plats konstaterade
man att det var en välkänd 28-årig heroinlangare som
man anträffat död. Narkotikaroteln hade spanat på
denne i någon vecka och ett tillslag var förberett. Nu
blev det inte så, utan vi fick åka till platsen och söka
bevis mot kumpaner till den döde 28-åringen.
Det finns mycket mer att berätta om vad jag fick
uppleva under mina två veckor i Ungern. Den som har
frågor kan höra av sig till johan.nilsson@polisen.se
eller via GroupWise.
Q
Johan Nilsson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
ÄPPLEN ELLER PÄRON?
Kanske dags att uppdatera sig lite kring problemet
med att jämföra äpplen med päron, om ett Cox
Orange är detsamma som ett Gravensteiner och om
ett stort vattnigt päron kan jämföras med ett litet
men smakrikt dito. Dessa jämförelser är egentligen
inte alls långt ifrån vad vi ställs inför, när det skall
göras jämförelser mellan olika narkotiska preparat
och jämförelser av procenthalter.
Vi kan inte komma ifrån att alla typer av jämförelser bottnar i ett subjektivt tänkande. Det är
dessutom lätt att genast hamna i matematiska
resonemang utan att tänka på att dessa egentligen
har sitt avstamp i något obestämbart, nämligen
farligheten av narkotika. Först härefter bestäms
straffvärdet subjektivt för ett visst narkotikum.
Har man bestämt sig så här långt, får man därefter
försöka vikta denna farlighet mot andra typer av
narkotika.
Högsta domstolen (HD) har i ett par fall betonat
vikten av att iaktta försiktighet med att tillämpa
generella schabloner avseende art och mängd som
grund för straffvärdesbedömning i enskilda fall. I
vart fall när det gäller hantering av mer betydande
mängder. Till detta kommer alla andra kriterier
vid grova brott, som om man har sålt narkotikan
yrkesmässigt eller till skolbarn, för att nämna några
exempel.
När det gäller mindre mängder så anser HD det
vara mer naturligt att straffvärdesbedömningen sker
med tillämpning av schabloner. Det är detta som
kallas för praxis. Många tolkar detta som ett matematiskt facit man slaviskt skall följa, men då måste
man inse att vi då och då plötsligen måste ändra i
facit. Som exempel har farligheten hos Rohypnol
och ecstasy omvärderats under årens lopp hos HD,
efter att nya rön om farlighet framkommit och ny
praxis har därefter bildats.
I Tyskland lär man enligt vissa källor räkna om
narkotikan med hänsyn till halten till en given enhet
och bestämma straffvärdet utifrån detta med matematisk noggrannhet. Problemet är givetvis då, att
ibland är narkotikan såld eller konsumerad och då
kan vi omöjligt känna till styrkan på narkotikan. I
sådana lägen måste det finnas utrymme för att göra
generella bedömningar som bygger på sunt förnuft.
Det har mer och mer svängt över till att ha
missbruksdoser som utgångspunkt för olika straffvärdesresonemang. T.ex. ansåg HD i ett fall att
innehav av 0,17 gram heroin skulle kunna utgöra
en dödlig dos för en ej tillvand person och därför
kunde det inte vara ringa brott. Denna mängd kan
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
rimligtvis delas upp i två-tre missbruksdoser. I ett
annat fall när det gäller ecstasy så har HD nämnt att
gränsen för grovt brott vid ett rent mängdresonemang ligger vid 150-200 normala missbruksdoser.
Även här anses gränsen för ringa brott ligga vid 2-3
ecstasytabletter, dvs. missbruksdoser.
Hur vet man då hur stor en missbruksdos är?
Svaret är att detta får man också uppskatta med
ledning av internationella jämförelser, vad som
finns skrivet i litteratur och vad som finns rapporterat från fältet. I detta sammanhang kan det inte
nog poängteras hur viktigt det är att i samband med
förhör ställa frågor till missbrukare av nya typer
av narkotika, hur stora doser de tar, hur ofta de
tar narkotikan m.m. HD kommer inom kort pröva
mefedrons farlighet där uppgifterna spretar ordentligt vad en missbruksdos anses vara. Finns det inte
tillräckligt bra underlag om missbruksdosernas storlek, så kommer vi att få domar som inte är rimliga.
En annan aspekt, där invändningar kommer
mer och mer från försvararhåll, är när styrkan på
narkotikan ifrågasätts. Ofta är det inte ens analyserat med avseende på procenthalt. SKL gör inte
detta regelmässigt, om det inte är mängder som
närmar sig grovt brott. Efter sex månader förstörs
dessutom narkotikan hos SKL om det inte begärs
något annat.
Fast praxis, som bygger på ett gammalt
HD-avgörande, är att endast om koncentrationen
varit särskilt hög eller låg så tillmäts det någon betydelse vid rena mängdresonemang. Detta är en bra
huvudregel som gör rättstillämpningen någorlunda
enkel. Vi tillämpar inte någon millimeterrättvisa
eftersom det ändå finns så många ovissa variabler
att ta hänsyn till.
Om du blir påverkad efter att ha rökt cannabis med 6 eller 15 procent THC är ointressant.
Huvudsaken är att du blir påverkad. Högsta domstolen har t.o.m. i ett fall sagt att all konsumtion av
narkotika, oberoende av arten, ska bestraffas med
samma antal dagsböter. Detta är ett uttryck för
samma generella synsätt. Är invändningar hållbara
får de godtas men är de bara spekulativa så får de
lämnas därhän, som till exempel att narkotikan inte
var helt torr när den vägdes. Den rekommenderade
bästa luftfuktigheten för oss människor ligger kring
60 procent och där finns narkotikan bland oss, så
varför narkotikan ska torkas ner till 0 procent fuktighet på ett laboratorium och därefter torrvägas
verkar helt orimligt.
Liknande resonemang gäller dopningsmedel. Vi
får hålla oss till generella bedömningar. Är det
olika sorters syntetiska anabola steroider som är i
beslag, så är det olika sorters äpplen vi pratar om.
Inte päron. Då prövar vi mängderna i ampuller eller
tabletter, inte varenda enskild egenskap eftersom
lagstiftaren inte gett uttryck för detta. Så länge det
inte finns vetenskapliga bevis för synnerligen stora
variationer i farlighet bland de anabola steroiderna,
så lär domstolarna med all rätta fortsätta med att
lyssna till Gunnar Hermanssons utläggningar om
hur man gör mängdresonemang vad gäller AAS .
§ Rättsrutan §
Kontentan är att visst kan äpplen smaka olika,
men ändå är det samma typ av frukt. Så ta det med
ro och försök inte räkna alltför matematiskt i alla
narkotikamål, eftersom det ändå inte finns något
riktigt facit. Dessutom är jurister
dåliga matematiker, så det blir kanske ändå inte rätt. Däremot behövs
en stor portion sunt förnuft och
slutledningsförmåga för att hålla
reda på alla variabler, så att päronen inte plötsligen blivit äpplen.
Hans-Jörgen Hanström
§ Rättsrutan §
Info från SKL, Droganalysenheten
Krypton – en ny dödlig drog på marknaden
Krypton har nyligen uppmärksammats på grund av
den dödliga effekt drogen visat sig ha då nio unga
personer har dött efter att ha använt den. Enligt artikeln som finns att läsa i läkartidningen nr 50 (2010)
har dödsfallen orsakats av O-desmetyltramadol. I
samtliga fall har även mitragynin påvisats.
Substansen mitragynin förekommer naturligt i
bladen i växten/trädet kratom, Mitragyna speciosa.
I de material SKL analyserar förekommer kratom
både som krossat bladmaterial och som pulver av
extrakt gjort på växten. Kratom kan bland annat
rökas, tuggas eller intas som te och ger opioid
effekt. Enligt läkartidningen är det svårt att bedöma
betydelsen av mitragynin i de aktuella förgiftningsfallen. Inga dödsfall har dock rapporterats på grund
av förgiftning med enbart mitragynin.
Krypton är ett beigefärgat pulver med vissa, typiska mikroskopiska drag. Troligen består krypton av
kratom blandat med andra ämnen. Genom analys med
gaskromatografi-masspektrometri (GC-MSD) kan
SKL konstatera att krypton innehåller mitragynin,
O-desmetyltramadol och koffein. Substansen
O-desmetyltramadol har dock bara kunnat fastställas sedan 2010-08-20. Tidigare under 2010 har
ämnet svarats ut som ”troligen desmetyltramadol”.
Dessförinnan har vi inte upptäckt tramadolliknande
ämnen i krypton.
O-desmetyltramadol kan dock ha funnits i kryptonmaterial tidigare utan att vi har sett det. Det är
nämligen inte så att våra avancerade instrument hittar och identifierar alla kemiska ämnen som finns,
utan bara dem vi har referenser för. Maskinerna
måste ha något att känna igen. Därför är en av
SKL:s viktigaste arbetsuppgifter att hålla sig uppdaterad på nya droger och substanser och att skaffa
referenser till dem.
Att tolka frånvaron av farliga/klassade substanser
i en ny produkt behöver alltså inte betyda att de inte
finns där, även om de har kontrollerats av en seriös
aktör. Oklassade substanser kan också vara farliga
men utan man hunnit med att lagstifta mot dem.
På SKL har vi under 2010 haft ca 70 kryptonmaterial och ca 50 material där endast kratom/
mitragynin påvisats. O-desmetyltramadol har inte
hittats i kratommaterial.
Maria Wallberg,
Växtgruppen
Här har SKL:s namn används i ett mycket
felaktigt syfte.Foto: SKL
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
51
Världen runt
Valutasmuggling i kroppen
Att smuggla narkotika inuti kroppen är en företeelse som inte blivit omodern. I Sverige och Norge
avslöjas regelbundet sväljare som anländer med
flyg.
Norsk tull har under 2010 avslöjat en ny företeelse där kroppen används som gömställe för
smuggling av pengar ut ur Norge. Vid olika tillfällen har tullen på flygplatsen Gardermoen i samband med utresekontroll stoppat tre män som haft
stora summor i eurosedlar uppstoppade i ändtarmen. Även på bussterminalen i Oslo har ett sådant
smugglingsförsök avslöjats. På Gardermoen har
även en kvinnlig kurir avslöjats med 20 000 euro
gömda i vaginan. Vid dessa fem tillfällen stoppades
smuggling av totalt 91 500 euro.
Tullen på Arlanda har ännu inte avslöjat någon
valutasmuggling som i Norge, men kanske är det
en tidsfråga.
GH
Iranska knarksmugglare
på offensiven i Malaysia
Narkotikapolis i Malaysia grep i januari en iransk
smugglarliga på 15 personer och beslagtog ett
laboratorium samt 78,7 kilo syabu, som är den
lokala benämningen på kristalliserat metamfetamin.
Nyligen avslöjades också två iranier som försökte smuggla in 1,5 kilo syabu i kroppen i 174
nersvalda kapslar. Totalt greps 32 iranska narkotikasmugglare i Malaysia under januari, fler än
under hela förra året.
Iranska smugglarligor är på offensiven, inte
bara i Malaysia. I Thailand greps under 2010
totalt 75 iranier för smuggling av 164 kilo metamfetamin.
Den malaysiska marknaden för metamfetamin
är extremt lukrativ för de iranska organiserade
ligorna, rapporterar Asia Times Online. Ett halvt
kilo metamfetamin, som är tillverkat i Iran, säljs
där för 4500 US dollar, medan försäljningspriset i
Malaysia är 80 000 USD.
GH
Kat-tuggande kan dämpa
protesterna i Jemen
En del unga jemeniter säger att den centralstimulerande drogen kat kan användas som ett socialt
smörjmedel för att organisera protestdemonstrationer, men de flesta tror att tuggandet av växten
snarare trubbar av den revolutionära glöden,
rapporterar den israeliska nättidningen Haaretz.
com.
Oppositionen i Jemen har den senaste tiden
samlat tiotusentals demonstranter på gatorna för
att protestera mot den enväldiga regimen, men vid
lunchtid drar sig demonstranterna mot marknadsplatsen för att köpa påsar med kat.
Mer än hälften av Jemens befolkning på 23
miljoner tuggar kat på eftermiddagarna, enligt
Haaretz.com. Världsbanken uppskattar att jemeniterna spenderar en tiondel av sin inkomst på
kat och 25 procent av arbetstiden går förlorad till
konsumtion av kat.
Beslag av 1 ton ketamin i Kanada
Canada Border Service fattade misstankar mot
innehållet i en kontainer som anlände från Hong
Kong. Enligt handlingarna innehöll den 402 kartonger med kaffemuggar. Röntgen av kontainern
visade på avvikelser i lasten och vid närmare kontroll fann man att 84 av kartongerna även innehöll
vakuumförpackade påsar med ett kristalliskt pulver. Tester visade att det var ketamin hydroklorid,
sammanlagt 1003,9 kilo.
Några dagar senare greps fem personer i
Richmond, alla kineser mellan 42 och 58 år. Vid
husrannsakningar anträffades en tablettpress, bindemedel och annan utrustning som ingår i ett lab
för syntetiska droger.
Ketamin är en narkotikaklassad substans som har
lugnande och hallucinogena effekter. Missbrukare
använder enbart ketamin som rusmedel eller uppblandat i ecstasytabletter. Ketamin förekommer
också i samband med drogningar.
Den stora mängden på drygt ett ton räcker till
mer än en miljon doser och värdet i gatuledet är 15
miljoner kanadensiska dollar.
Ketamin är i Kanada klassat i samma kategori som heroin och kokain och maxstraffet för
insmugglingen kan bli livstids fängelse.
Källa: www.bc.rcmp.ca
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Landet runt
Vattenpipstobak regleras
som vanlig tobak
Vattenpiprökning är en social företeelse, en tradition som kommer från Mellanöstern. Vattenpipor
blir allt vanligare i Sverige och enligt en undersökning gjord av CAN 2009, hade 60 procent av eleverna i årskurs 2 i gymnasiet rökt vattenpipa.
Vattenpipstobak består till största delen av
melass, tobak och smakämnen och ibland fruktkött, glycerin och andra tillsatser. Den påminner
om marmelad i konsistensen.
Vattenpipstobak lyder under tobakslagen, är
skattepliktig och får inte säljas till ungdomar under
18 år, även om rökblandningen inte innehåller
någon tobak. Röken är sval och behaglig att dra
ner i lungorna. Tobakens höga fuktighetshalt gör
att det bildas mer rök än av vanlig tobak. Enligt
WHO får en vattenpiprökare i sig en rökmängd
motsvarande 100 cigaretter under en röksession.
Läkarstudenter och drogmissbruk
Studentlivet är inte förskonat från narkotika
och andra droger, det är allmänt känt. Men när
Upplandsnytt i december 2010 kunde berätta att
var sjätte läkarstuderande i Uppsala använde narkotika, väckte detta uppseende.
Upplandsnytt hade gått ut med en enkät till
samtliga ca 900 läkarstudenter vid Uppsala universitet. Av de 450 som svarade uppgav 17 procent att de använt narkotika, i de flesta fall hasch
eller marijuana, under sin studenttid i Uppsala
Universitetsledningen tog naturligtvis allvarligt
på nyheten och arbetar nu på att förebygga drogmissbruk bland studenterna.
Magnus Hänström, som är chef för polisens
gatulangningsgrupp i Uppsala, säger att ett par
studenter i månaden grips misstänkta för bruk av
narkotika. Att just läkarstudenter är involverade
i narkotikahantering bekräftas av att tullen på
Arlanda nyligen stoppade ett postpaket innehållande narkotika, adresserat till en student på
läkarlinjen i Uppsala.
GH
Miljardnota för advokater
Statsverkets kostnader för advokater som försvarare eller målsägarbiträden uppgick förra året till
1 400 miljoner kronor.
Aftonbladet 30 januari.
Även om nikotinhalten är lägre innehåller vattenpipsrök kolmonoxid, tjära, tungmetaller och andra
cancerframkallande ämnen.
Källa: Länsstyrelsen och FHI.
GH
Paketen som tobaken säljs i är ofta dekorerade med
frukter och i flerfärgstryck och liknar inte alls vanliga
tobaksprodukter.
Nyheter i Socialstyrelsens tillsyn av
överförskrivande läkare och tandläkare.
Den 1 januari 2011 började några för Socialstyrelsens
medicinska tillsyn viktiga regler gälla. Dessa regler
ska göra tillsynen mera effektiv.
Enligt 11 § i den nya patientsäkerhetslagen
(2010:659) är man från apotekens sida numera
skyldig att till Socialstyrelsen anmäla, om det
skäligen kan befaras att en legitimerad yrkesutövare (läkare eller tandläkare) förskriver narkotiska
läkemedel, andra särskilda läkemedel eller teknisk sprit i strid med vetenskap och beprövad
erfarenhet. Tidigare tipsade en del apotekschefer
Socialstyrelsen om överförskrivare, men nu är det
således en skyldighet att göra detta.
En annan regel, som tillkommit, och som är
avsedd att underlätta tillsynsarbetet är förändringen i receptregisterlagen (1996:1156). Den säger
att personuppgifterna i receptregistret får redovisas för Socialstyrelsen i tillsynen av läkares och
tandläkares förskrivning av narkotiska och andra
särskilda läkemedel. Tidigare fick Socialstyrelsen
av sekretess- och integritetsskäl inte ut personuppgifterna, d.v.s. patientidentiteterna, direkt utan fick
med ledning av listan från receptregistret skriva till
varje apotek och begära ut patienternas namn och
personnummer. Detta ställde till med ett stort merarbete, inte minst ute på apoteken, som fick gå till
sina arkiv och leta upp varje recept för hand och
skicka in dessa till Socialstyrelsen. Nu är meningen,
att allt ska kunna ske digitalt, men det fungerar
dock ännu inte som det är tänkt.
Nils René, Socialstyrelsen Malmö
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
55
En annan del av Miami
TEXT OCH FOTO: TOBIAS FREDRIKSSON, BJÖRN EKSTRÖM,
FREDRIK BECKERDAHL, TOMAS JÖRKANDER,
MARTIN LEJESTRAND, MAGNUS ADRIANSSON
Med hjälp av ett resebidrag från SNPF fick vår spaningsgrupp, som till vardags arbetar på
narkotikaroteln i Göteborg, möjlighet att under hösten 2010 åka till Miami.
M
iami är med sina drygt 400 000 invånare den
största staden i Florida. En stor del av invånarna
har sitt ursprung utomlands. Den största etniska gruppen är latinamerikaner som utgör upp mot 60 procent
av befolkningen. Detta har smittat av sig på polisen,
som långsamt genomgått en förändringsprocess och
numera har en stor andel latinamerikanska medarbetare.
Besök hos Miamipolisen
Efter en lång omväg som berodde på problem med
bilens GPS, eller kanske troligare på den person som
skulle sköta apparaten, anlände vi en aning sena till
huvudpolisstationen i Miami. Under rundvandring
slogs vi av hur slitna lokalerna var. Orsaken till det
eftersatta underhållet var nedskärningar i budgeten på
grund av krisen i den amerikanska ekonomin. Detta
hade även lett till sänkningar av polisens löner.
Den stora andelen unga chefer hade samband med
polisens förändringsarbete. De som inte rättade in sig i
ledet fick helt enkelt flytta på sig. Eller som en av dem
utryckte sig. – En chef får inte komma för långt från
verkligheten. Det du lärde dig eller kunde för 20 år
sedan gäller inte längre.
Under rundvandringen stötte vi ihop med två poliser
från SWAT-enheten, vilka närmast kan jämföras med
piketpolisen i Sverige. Våra två gruppmedlemmar som
tidigare arbetat på piketen tvärnitade och började samtala med de båda. De berättade att SWAT-personalen
är utplacerad på ingripandeenheterna och samlar ihop
sig om det dyker upp något arbete för dem. Efter samtal om arbete, utbildning och förevisning av lokaler,
utrustning och fordon, konstaterades att den svenska
piketpolisen nog har ett försprång på de flesta områden. När vi tittade in i ett av deras fordon, såg vi att det
var fullastat med vapen. En av oss, för övrigt samma
person som skötte GPS-en, frågade om man verkligen
vågade förvara så mycket vapen på polishusets gård
omgärdat med ett enkelt staket. Fanns det inte risk
för inbrott. – Vad menar du? svarade en något häpen
amerikansk kollega. – Risk för inbrott? Detta är en
polisstation.
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
SWAT-enheternas fordon var fullastade med vapen.
Arbete styrt av statistik
Vid nästa stopp togs vi mot av en entusiastisk polis,
som berättade att han var ansvarig för en stor del av de
polisiära och kriminalpolisiära specialenheterna. Han
berättade att fördelningen av hans enheter och personal
styrs av innehållet i det sms som väcker honom varje
morgon. Sms:et innehåller dygnets brottsstatistik för de
elva områden som polismyndigheten delat in staden i.
Vid en telefonkonferens klockan 6 varje vardagsmorgon bestäms hur och var olika polisiära enheter ska
arbeta under innevarande dygn. En gång i månaden
träffas man för ett uppföljningsmöte och genomgång
av månadens brottsstatistik. För det område som statistiskt sett lyckats sämst, planeras en specialinsats över
flera dagar. Området översköljs av polisresurser vars
uppgift är att enligt nollvisionen beivra all brottslighet
och alla felbeteenden som upptäcks, från parkeringsböter och trafikförseelser till narkotikabrott.
Gripna narkotikabrottslingar sattes in i buren i transportbilen innan det bar av till polishuset.
Kvällspass med Crime Supression Unit
Efter ett klädbyte till klädsel anpassad för kvällens
arbete, åkte vi för att möta en av Crime Supressiongrupperna. På väg till mötesplatsen upptäckte vi en av
gruppens poliser som stod på en gata i närheten. Han
förklarade att de observerat hur en pistol förevisades
vid en träff mellan två personer. En person greps och
pistolen beslagtogs. Vapnet visade sig vara stulen från
en polisman som förvarat den i sin bostad. Det var för
övrigt inget märkvärdigt med det, all yttre personal
uniformerad som civil har fordon och utrustning med
sig hem. Polis är man hela dygnet, sju dagar i veckan.
Till gruppens arbetsuppgifter hör att arbeta med
gatulangning av narkotika samt med prostitution på
gatunivå. Gruppen består av en gruppchef och sju spanare samt två under-cover poliser.
Kvällens uppgift, som naturligtvis grundades på
dygnets brottsstatistik, var att arbeta med gatulangning i stadsdelen Overtown beläget i centrala Miami.
Overtown är ett kraftigt marginaliserat område med
sliten bebyggelse, stor andel rivningshus och flera grönområden. Många missbrukare rör sig i området. Den
vanligaste drogen i området är crack. Priset för en dos,
som brukar variera mellan 0,1 – 0,2 gram, är omkring
5 dollar. Handeln pågår från tidig eftermiddag och
vidare hela natten. En gruppmedlem klargjorde att det
inte var hälsosamt för turister att köra in i området.
Risken att bli utsatt för rån eller annat brottslighet var
enligt honom mycket hög.
Arbetsmetodiken var enkel. Poliser på fasta positioner rapporterade misstänkta narkotikaaffärer till
mobila enheter, som kontrollerade köparna en bit från
platsen. När beslag av narkotika gjordes på någon person tillkallades transportbilen. En risig och bucklig van
som i lastutrymmet var försedd med en bur som rymde
upp till tio personer. Den gripne försågs med handfängsel och placerades i buren. Ingripandet dokumenterades
för hand på en speciell blankett som tillsammans med
beslaget skickades med transportbilen. Efter varje ingripande kom handspriten fram och det gnuggades idogt.
När nyfiken svensk frågade varför, blev svaret att alla
missbrukare i detta område är hiv-positiva.
När transportbilen var i det närmaste full bar
det av till polishuset där alla gripna placerades på
en bänk under tiden som avrapporteringen påbörjades. Avrapporteringen bestod i att kontrollera det
dokument som skrivits vid ingripandet, samt att för
hand skriva en ny lapp som skulle ligga till grund för
en brottsanmälan som senare skrevs av civilanställd
personal. Beslagen lämnades till beslagsenheten som
skötte all vidare hantering. Förhör var inte nödvändigt
eftersom polis hade sett narkotikaöverlåtelsen. Kanske
lite väl rationellt för en svensk polis som är van vid en
längre stund framför datorn i samband med avrapportering. När pappershanteringen var klar lastades samtliga på nytt in i transportbilen för vidare transport till
häktet där de skulle få tillbringa natten. Mest skamsen
forts s 61
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
59
I vissa områden i norra Miami pågår narkotikahandel dygnet runt.
i skaran som äntrade bilen var mannen som försökt
sälja falsk narkotika. Eftersom avsikten var att sälja det
som narkotika, är det ett brott i Florida.
Provokation
Under kvällen hade det kommit uppgifter från en informatör om att crackförsäljning pågick på olika adresser
runt om i staden. Man beslöt att försöka genomföra
köp av narkotika i tre av bostäderna som låg samlat i
norra stadsdelarna. Gruppens kvinnliga under-coverpolis hämtade upp informatören och parkerade i närheten
av ett av de utpekade husen. Övriga gruppmedlemmar
ställde upp sig runt omkring. Strategin var att man
skulle ha kontroll på de båda under hela vandringen
till och från platsen där köpet skulle genomföras. När
alla var på plats lämnade under-coverpolisen och informatören bilen och vandrade i riktning mot adressen.
Övriga gruppmedlemmar höll uppsikt över dem och
meddelade deras positioner över radion. Som extra
säkerhet hade under-coverpolisen sin mobiltelefon
uppkopplad mot gruppchefen. Framme vid huset gick
de in båda in, kontakten fick inte vara bruten under
längre tid än två minuter. Om tiden överskrids och
under-coverpolisen inte meddelat sig med gruppchefen,
skulle övriga gruppmedlemmar gå in på adressen. Våra
besökare kom dock ut inom tidsramen och följdes
till sitt fordon. Ytterligare två köp genomfördes efter
samma mönster.
Arbetsmetodiken är vanlig och används dagligen
främst vad gäller köp av narkotika, vapen och i
arbete mot prostitution. Resultaten dokumenteras och
används för att få beslut om husrannsakan på de adresser där provokationerna genomförts. Att få beslut om
husrannsakan är en process som kan ta flera veckor.
Om vi var lite avundsjuka på deras möjligheter att
arbeta på detta sätt, häpnade de över våra möjligheter
att ute på plats kunna besluta om olika tvångsmedel
vid fara i dröjsmål, eller genom att vi själva är förundersökningsledare.
Överflyttningseffekt
Som avslutning förevisades vi ett område i norra Miami
som tidigare räknats som förlorat. Narkotikahandel
och prostitution pågick dygnet om och större delen
av dem som bodde där var utslagna, missbrukare eller
involverade i brottslighet av annat slag. I vissa hus
fanns det tips om narkotikaförsäljning från i stort sett
varje lägenhet. Olika gäng slogs om territorier och
marknadsandelar.
I ett försök att vinna tillbaka området påbörjades
ett samarbete mellan ett antal aktörer som polis,
kommun, fastighetsägare och andra. Polisen arbetade
intensivt med störningsverksamhet i området. Man
lyckades gripa ett antal kriminella nyckelpersoner som
dömdes till långa fängelsestraff. Samtidigt arbetade
andra aktörer aktivt med ett stort antal olika åtgärder.
Fastigheterna som var i sämst skick revs och ersattes
av nya. Vissa hus som innehöll lägenheter ersattes av
enfamiljshus. Belysningen förbättrades, tomter kring
fastigheterna hägnades in med staket öppna ytor städades upp med mera, med mera.
När vi nu åkte genom området verkade det hur
lugnt som helst. Det var ganska tomt på människor,
de man såg kunde inte placeras i facket utslagna eller
missbrukare. Patrullbilar stod parkerade på olika ställen. Detta var en del av polisens strategi för att visa att
de insatser man gjort levde vidare. Lediga patrullbilar
i området skulle ställa sig på strategiska platser för att
markera närvaro. Visst ser det bra ut sade kollegan
som visade området, samtidigt som han styrde bilen
utanför Miamis stadsgräns som bara var några kvarter
bort. Vi åkte in i ett område med sliten bebyggelse, här
och där stod skrotbilar. En del fastigheter var utrymda
med skivor fastsatta för fönstren. I gathörnen stod
unga män med olika gängattribut, man såg en hel del
missbrukare. Bilar stannade till invid prostituerade
kvinnor som stod längs med gatorna. – Det var hit de
flyttade, sade den amerikanska kollegan som körde
bilen och styrde tillbaka i riktning mot Miami.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
61
Höll sig undan straffverkställighet
Greps med stort steroidinnehav
TEXT: HEIKKI A NIKUNEN, utredare vid Polismyndigheten i Västra Götaland
FOTO: POLISMYNDIGHETEN
I slutet av oktober 2010 gjorde Ekobrottsmyndigheten (EBM) sitt hittills största beslag av
anabola steroider och andra dopningsmedel. Ärendet överlämnades till Polismyndigheten i
Västa Götaland och Länskriminalpolisens narkotikarotel för handläggning. Preparaten hade
ett försäljningsvärde mellan 240 000 och 278 00 kronor.
Dopningsmedlen påträffades
av en tillfällighet
Under våren 2009 dömdes en man i 30-årsåldern till ett
års fängelse för narkotikabrott och försök till utpressning mot en restaurangägare i Östergötland. Mannen,
som vi i fortsättningen kan kalla för Kent, valde att
”gå under jorden” istället för att inställa sig på fängelset. I slutet av oktober 2010 hade Kent lokaliserats
till en specifik lägenhet i Göteborg och greps av polis
en morgon när han lämnade lägenheten. Vid den efterföljande husrannsakan, vilken egentligen gick ut på att
eftersöka handlingar som skulle påvisa Kents senare
tids förehavanden, påträffades en stor mängd anabola
steroider och andra dopningsmedel som omfattas av
dopningslagen.
När Kent konfronterades med preparaten förklarade
han att han endast tillfälligt vistats i lägenheten och
därför inte hade någon aning om att det fanns dopningsmedel där. Vad lägenhetsinnehavaren egentligen
hette visste han inte heller utan kunde endast namnge
denne som xx-någonting.
Inledningsvis hade vi med andra ord en man, som
gripits för avtjänande av ett ettårigt fängelsestraff, som
påstod sig bara tillfälligt ha varit i en lägenhet vilken
innehades av någon delvis okänd person. Att det skulle
finnas dopningsmedel i lägenheten var okänt och inte
blev det bättre.
”Ingen kommentar”
Under den påföljande utredningen var Kents standardsvar ”ingen kommentar”, varför utredningen helt
fick inriktas på teknisk bevisning. Därför var det av
synnerlig vikt att allt noga dokumenterades och fotograferades. Fingeravtryck fick eftersökas på bland
annat så triviala saker såsom rakapparater som påträffats i omedelbar närhet av en öppnad injektionsflaska/
vial med anabola steroider. Kent finger fanns på den
ena av rakapparaternas laddare.
Att det råkade finnas ytterligare 98 liknande vialer
med preparatnamnet Burnabol i lägenheten, gjorde möjligen Kents förnekade om kännedom om dopnings-
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
De beslagtagna dopningspreparaten och i bakgrunden syns
förpackningsmaterial.
medlens förekomst lite tvivelaktig. I Kents urin påträffades dessutom bland annat ett ämne som utsöndras
efter intag av drostanolon, vilket är en av de aktiva
substanserna i Burnabol.
Kent hade vid gripandet på sig tre kanyler. Dessa
hade samma lotnummer (tillverkningsnummer) som en
halvfull låda med kanyler vilka anträffades i anslutning
till dopningsmedlen.
När utredningen nästan var färdigställd, ställdes
Kent inför det faktum att hans telefon under kontrolltiden öppnat 2450 gånger mot någon mobilmast. Därav
hade den öppnat drygt 900 gånger mot en mast, vilken
täcker området där han greps och lägenheten han sa sig
endast vistas tillfälligt i. Som vanligt hade Kent ”ingen
kommentar”.
Trots bevisning i form av uppgifter om att lägenhetsnycklarna inte går att kopiera, samt styrkta uppgifter
angående händelser då lägenheten övertogs av Kent,
fortsatte denne med sina svar ”ingen kommentar”.
I anslutning till de påträffade AAS-preparaten hittades också bubbelplast, kuvert och wellpapp. I plastpåsen där en del av förpackningsmaterialet anträffades
återfanns även kassakvittot med datum och tidsstämpel när det inköptes. Vid kontroll av Kents telefon så
hade denna vid samma tid som köpet genomfördes
öppnat mot en mobilmast som täcker affären där
förpackningsmaterialet inköpts. Kents kommentar var
”ingen kommentar”.
När förundersökningen var klar bestod denna av
205 sidor samt 75 sidor tilläggsprotokoll.
Enligt åklagarens stämningsansökan utgjorde bevis-
ningen till största delen av skriftliga protokoll såsom
beslagsprotokoll, analysbesked, telefonlistor, mastkartor, fotografier samt PM och sakkunnigutlåtanden.
Kent åtalades för att i överlåtelsesyfte ha innehaft
14550 tabletter och 295 styck 10 ml ampuller/injektionsflaskor som innehöll anabola steroider (stanozolol, metandienon, nandrolon, boldenon, trenbolon,
testosteron). Dessutom drygt 1800 tabletter som innehöll olika antiöstrogena substanser (klomifen, tamoxifen, letrozol), vilka omfattas av dopningslagen.
Den sammanlagda mängden av de beslagtagna
preparaten räknades ut till drygt 289 000 enheter
(se nedan). Gränsen för grovt dopningsbrott går vid
50 000 enheter.
Tingsrätten i Göteborg hade inget att erinra mot den
uträknade mängden dopningsmedel och fann det styrkt
att preparaten innehafts av den tilltalade i uppenbart
överlåtelsesyfte. Rätten dömde den 4 februari Kent till
fängelse i 2 år för grovt dopningsbrott och dopningsbrott (eget bruk).
Q
Mängdberäkning
Lag 1991:1969 om förbud mot vissa dopningsmedel omfattar anabola steroider och ett antal andra
preparattyper. För att räkna fram ett gemensamt
enhetstal som visar mängden av beslaget, tillämpas
särskilda uträkningsmodeller.
Preparaten i § 1a-b, anabola steroider och testosteronpreparat, betraktas juridiskt som likvärdiga.
Vid mängdberäkning sammanräknas den sammanlagda mängden aktiv substans i milligram. Summan
delas med 5 och man har då ett visst antal enheter á
5 mg. Denna metod är fullt accepterad av domstolarna och har använts under flera år.
För preparaten i § 1c-d, som medicinskt och
farlighetsmässigt inte kan jämföras med anabola
steroider, har tidigare inte funnits någon bra modell
för mängdberäkning. Undertecknad har sedan ett
par år utvecklat en modell som har använts i detta
ärende och även i några andra ärenden, inklusive det stora målet Operation Liquid som pågår i
Sundsvalls tingsrätt. Metoden utgår från normala
missbrukardoser av de olika preparaten och slutresultatet blir enheter som kan jämföras med enheter
för anabola steroider.
Gunnar Hermansson
I beslaget i detta ärende ingick bl.a. 98 vialer/injektionsflaskor Burnabol, som är ett ganska ovanligt preparatnamn i Sverige. Men injektionsflaskorna på 10
ml innehåller tre vanliga substanser, trenbolon acetat,
drostanolon propionat och testosteron propionat, 50
mg av varje substans per milliliter. Den totala mängden
verksam substans i en injektionsflaska är alltså 1500 mg,
eller uttryckt i enheter, 300 enheter á 5 mg.
Den åtalade innehade 58 askar Letromina, sammanlagt
1740 tabletter 2,5 mg, med den aktiva substansen letrozol som omfattas av dopningslagen § 1d. Letrozol tillhör
läkemedelsgruppen aromatashämmare, som förhindrar
bildandet av det kvinnliga könshormonet östrogen. AASpreparat omvandlas delvis till östrogen som ger oönskade
effekter i en manskropp, t.ex. bröstkörteltillväxt och vätskeansamling, vilket letrozol förväntas motverka.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
65
Antidopningsarbete i ny regi
Antidopning Sverige AB tar över ansvaret för
dopningskontroller och annat antidopningsarbete inom idrotten. Bolaget får också behörighet
att göra dopningstester på privata gym som
skrivit avtal med sina besökare om att frivilligt
lämna urinprov på anmodan. Förslagen kommer från en statlig utredning med uppdrag att
utforma en fristående nationell antidopningsorganisation, NADO.
Många gymägare har länge efterlyst möjligheten att kunna dopningstesta sina besökare,
vilket alltså kan bli möjligt från den 1 juli 2012.
Utredningen har inte funnit några lagliga hinder
mot detta, förutsatt att avtal finns. Testerna
ska i dessa fall endast avse bruk av anabola
steroider eller andra preparat som omfattas av
dopningslagen.
Utredningen föreslår också ett förbättrat
informationsutbyte mellan NADO:n och polis
och tull och att samarbetsavtal tecknas. Till
exempel bör sekretessreglerna ändras så att
NADO:n kan lämna information till polisen och
tullen i samband med brottsutredningar.
GH
66
Polisen gjorde dopingrazzior
på gym
I början av februari gjorde ett stort antal polispatruller besök på ett 40-tal gym i Stockholms län.
Aktionen, som samordnades av Länskriminalen
i Stockholm och Rikskriminalen, syftade till att
beivra dopningsbrott, eftersom man på senare
år sett en oroande ökning av anabola steroider
bland yngre människor.
Ett 60-tal personer misstänktes för dopningsbrott genom eget bruk av anabola steroider och
de fick lämna urinprov för analys. Polisen beslagtog också dopningspreparat och även vapen och
narkotika under kvällen. En person har häktats
misstänkt för innehav och överlåtelse av preparat. De flesta ingripanden genomfördes utan
dramatik, även om vissa försökte springa ifrån
polisen. Kanske borde dessa kroppsbyggare ha
prioriterat löpträning istället.
Insatsen föregicks av en dags specialutbildning och även några poliser från andra län hade
bjudits in för att medverka och samla erfarenheter. Liknande razzior är alltså att vänta på andra
håll i landet.
GH
Anabola steroider påverkar
bilkörning
Bara var femte missbrukare
är känd
Den statliga Missbruksutredningen, som gör en
grundlig kartläggning och översyn av alla former
av drogmissbruk och missbruksvård i Sverige, har
även kartlagt omfattningen av dopning, dvs. missbruk av anabola androgena steroider och några
andra hormonpreparat.
Utredaren Gerhard Larsson har med hjälp av
Rättskemiska laboratoriet i Linköping låtit analysera prover från 550 bilister som stoppats av
polisen under 2007-2009. Bilförarna hade stoppats
eftersom deras körning var märklig. Det visade sig
att var tredje förare, 35 procent, hade anabola steroider i kroppen, skriver Dagens Nyheter.
Gerhard Larsson bedömer att drygt 10 000 personer regelbundet använder dopningsmedel. Han
har också reagerat starkt på att det saknas vårdmöjligheter för denna typ av missbruk. Det är bara på
Beroendecentrum i Örebro och Resurscentrum på
Sahlgrenska i Göteborg som man erbjuder specifik
vård till steroidmissbrukare. Missbruksutredningen
kommer därför att föreslå en ny lag där det står att
landstingen måste erbjuda behandling för att bryta
missbruket.
Av alla typer av missbrukare som vi har i Sverige,
känner vården bara till var femte. Enligt Gerhard
Larsson är antalet personer med beroendeproblem
omfattande. Cirka 900 000 har ett riskbruk av
alkohol (varav 330 000 är beroende), 77 000
använder regelbundet narkotika (varav 29 500
tunga missbrukare, ett antal som kan komma att
öka till 46 000 om tio år) och 65 000 är läkemedelsberoende.
Utredaren har också i ett delbetänkande nyligen
ansett att läkemedelsbehandling mot alkoholberoende och opiatberoende används för lite och att
forskning ger stöd för att metadon och Subutex till
opiatmissbrukare ger goda resultat såsom bättre
hälsa och livskvalitet. Mer narkotikaklassade läkemedel till alkoholister och heroinister kommer
således att föreslås. Dessutom vill Gerhard Larsson
bygga ut sprutbytesprogrammen rejält.
Missbruksutredningen kommer att lämna sitt
slutbetänkande till regeringen senare under våren
och en del intressanta diskussioner är att vänta.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
GH
Krypton på väg att förbjudas
Krypton har sedan åtminstone ett par år sålts på Internet som en starkare variant av
kratom, en växtdrog från Sydostasien. Kratombladen innehåller den aktiva substansen
mitragynin (se SKL-info sid. 51).
K
ratom har funnits på marknaden under flera år
och populariteten ökade markant när drogen
också började säljas som krypton. Varken kratom eller
krypton är narkotikaklassade i Europa.
Nyligen har man funnit anledningen till kryptons
popularitet och varför det sålts som en starkare variant av kratom. Krypton innehåller förutom mitragynin
även O-desmetyltramadol, en syntetisk opioid som är
en metabolit av tramadol. Att kryptonpulver är spetsat
med en syntetisk opioid framgår naturligtvis aldrig på
förpackningarna.
Eftersom O-desmetyltramadol inte är klassat som
varken narkotika eller läkemedel, har försäljningen
kunnat fortgå. Men sedan det blev det känt genom en
artikel i Läkartidningen nr 50-2010 att intag av krypton varit orsaken till att nio personer dött i Sverige
under senaste året, började Läkemedelsverket utreda och sammanställa fakta om O-desmetyltramadol.
Den 3 februari 2011 lämnade man en begäran till
Regeringen om narkotikaklassning av substansen. När
Regeringens beslut kan förväntas är i nuläget (den 20
februari) inte känt.
Den förestående narkotikaklassningen av O-desmetyltramadol har haft det goda med sig att den öppna
Internetförsäljningen av krypton på svenska sajter nästan har upphört.
Krypton ska användas som en rökelse och ska inte förtäras!
Vid användning så rekommenderar vi att inte förbruka
mer än 0,5g.
Varning. Denna produkts säljs ej till personer under 18 år.
Krypton är en rökelse och ska inte förtäras! Använd inte
Krypton i närheten utav barn, vid bilkörning eller om du
eller någon annan i närheten använder läkemedel.
Vi kan ej skicka denna produkt till Norge, Australien,
Finland, Tyskland, Danmark eller Thailand.
Misstänkt kryptondödsfall i Sala
En tid efter rapporteringen om dödsfallen av krypton
i Läkartidningen, fick polisen i Sala kännedom om ett
dödsfall där krypton misstänktes vara bidragande. En
23-årig man hade hittats död i sin bostad och i hans
närhet fanns två påsar krypton 10 gram, varav den ena
var öppnad och en del av innehållet saknades.
23-åringen var inte känd för att missbruka droger.
Han led av bland annat depression och medicinerade
med Lyrica och olika sömnmedel och lugnande medel
som nitrazepam, zopiklon och oxascand, som också
fanns i bostaden.
Eftersom inga andra droger fanns i närheten och att
mannen var van vid de narkotikaklassade läkemedel
som han använde, misstänkte man att dödsfallet kunde
bero på intag av krypton. Polisen väntar fortfarande på
resultatet av den rättsmedicinska undersökningen innan
man får misstankarna bekräftade eller avfärdade. Q
Gunnar Hermansson
På en hemsida där krypton fortfarande säljs i förpackningar om 9 gram för 799 kronor, kan man bland
annat läsa följande varningstext:
Bredvid en avliden 23-årig man i Sala fann polisen två påsar
krypton 10 g. Mannen kan ha intagit krypton tillsammans
med de narkotikaklassade läkemedel han brukade använda.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
69
Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse
TEXT: GUNNAR HERMANSSON
FOTO: TULLVERKET
Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju
års fängelse av tingsrätten i Umeå.
D
en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läkemedel lockar alltfler affärssinnade personer att
förse den illegala marknaden med dessa preparat.
Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam
står högt i kurs och kan beställas från utlandet via
Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén
har tilltalat många.
En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa med missbruksproblem. När Mikael blev
friställd från sitt arbete i februari 2010, började han
importera och sälja diazepam och Viagrakopior.
Beställde tabletter från Pakistan
Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i
Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera Valium och andra diazepamtabletter. Valium från
Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt
tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1
krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, s.k. Blå Valium.
Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och
den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express
Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll
2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han
betalat 2167 kronor via Western Union.
Två veckor senare kom nästa försändelse från
Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den
innehöll 3022 diazepamtabletter.
Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex
försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll
alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna
beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael
haft med leverantörerna, och som tullens utredare i
efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna
dels skickat ersättningstabletter för halva priset som
kompensation för de som tagits i beslag och dels uppmanat Mikael att uppge andra leveransadresser för att
vilseleda tullen.
Åtalades på antalet mg, inte antalet
tabletter
Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde.
Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k.
Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs i beslag
av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson i
Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och
grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000
diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den
etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid
20 000 doser á 1 mg och inte vid 20 000 tabletter,
oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen.
Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför
Mikael till fängelse i sju år.
Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen
och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog
HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott
och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling
avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg.
Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner i straffhänseende.
2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol
(NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg
blev gränsen för grovt brott.
Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en
person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium
10 mg, dvs. 8400 doser á 1 mg diazepam. Hovrätten
ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara
vägledande.
Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och
utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam
är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller
försökt smuggla in 230 000 doser á 1 mg och straffvärdet fastställdes till 7 års fängelse.
En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2
år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två
försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i
sin bostad.
Hovrättens beslut avgörande
Domen överklagades och prövades i Hovrätten för
övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den
25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning.
Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor
styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige.
Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom
inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en
annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna.
Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad.
Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya
gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, med undantag av flunitrazepam (Rohypnol),
bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram
verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet
tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som
gäller för anabola steroider.
Q
Valium – en lättillgänglig drog
När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i
Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande
medlet diazepam med varunamnet Valium i början av
1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att drogen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad.
Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive
folk som självmedicinerar mot vardagens stress och
bekymmer.
Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den
som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och
apotek. Genom att googla på ”köpa diazepam”, eller
ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att
välja leverantör utan att blanda in läkare och recept.
Det enda problemet är egentligen att beställningen
kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet.
Under 2010 tog Tullverket 779 100 narkotikaklassade
tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda.
Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör en
betydande del av tabletterna.
För den som vill köpa större mängder diazepam i
påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda
förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks
finnas i Indien och Pakistan.
Trots att diazepam är uppfört på FN:s lista över psykotropa
substanser, och således är en kontrollerad drog i alla medlemsländer, är Internet översållat av sajter som erbjuder
diazepam och en stor mängd andra läkemedel. En snyggt
upplagd hemsida behöver däremot inte innebära en välskött
verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av
världen man har kontakt med.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
73
Boktips
Kokain – Drogen som
erövrade världen
Kokain är billigare än någonsin. Kändisars användning av
drogen ger den ett skimmer av
framgång.
Det här är berättelsen om
kokain. Om vägen från naturläkemedel i Sydamerika till var
mans näsa. Om hur den påverkar hela nationers ekonomi och
finansierar krig.
Tom Feiling träffar langare, missbrukare och smugglare. Men även de som för kampen mot kokain.
Tom Feiling är journalist och dokumentärfilmare.
Förlag: Månpocket
Kokain – drogen som
fick medelklassen
att börja knarka och
länder att falla samman
Hur blev ett vitt pulver från
Latinamerika symbol för status
och framgång?
Varför mördar maffian i
Mexiko fler än 7 000 människor varje år?
Vad får allt fler svenskar att ta illegala droger när
det är fest?
Den här boken handlar om kokain. Men det är
inte missbruk och beroende som i första hand står i
fokus. I stället följer journalisterna Erik de la Reguera
och Lasse Wierup de trådar som börjar i det svenska
nöjeslivet och leder bakåt till utnyttjande, korruption,
mord och krig. År 2010 är kokain en lysande affär för
den organiserade brottsligheten i Sverige och i resten av
världen. Vill du vara med och betala?
Förlag: Norstedts
Cocaina - en bok om
dom som gör det
Boken är inte ett reportage
om knark som hot mot svensk
ungdom, utan om efterfrågans
och antidrogkrigets betydelse
för pulvrets blodiga arbetsgolv;
Colombia det trasiga land som
producerar 70 procent av allt
kokain världen konsumerar.
Magnus Linton gräver upp rötterna till en av världens största industrier och tar läsaren med på en brutal
resa genom kokainets galna historia, produktionens
våldsamma villkor och dess växande roll som bränsle i
geopolitiska krig och religiösa världsbilder.
Bokförlaget Atlas.
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Hundraåringen
som klev ut
genom fönstret
och försvann.
Huvudpersonen är Allan
Karlsson, som i början
av boken just ska till att
fira sin 100-årsdag med
pompa och ståt och närvarande kommunalråd och
lokalpress och alla andra
gamlingar på ålderdomshemmet i Malmköping.
Han bestämmer sig för
att sticka för han skulle
ändå inte få ta sig en sup, födelsedag eller inte. Han
öppnar fönstret, kliver ut i sina kissetofflor (det heter
så eftersom karlar i övermogen ålder sällan når längre
än till skorna när de kissar) och tar raka vägen till
busstationen. Där blir han ombedd av en yngling i
skinnjacka att vakta hans resväska medan denne är
tvungen att gå på toa. Då kommer bussen och Allan
tar med sig resväskan. Lever man på övertid kan man
ta sig friheter, tänker Allan. Men Allan får först ynglingen och sedan andra busar efter sig eftersom väskans
rättmätige ägare inte gillar att Allan har tagit den. Så
ser upptakten ut.
Handlingen utspelar sig dels i realtid och dels återberättas Allans hundraåriga levnadshistoria. Under
sin livstid har Allan nämligen räddat livet på general
Franco, hjälpt Oppenheimer med atombomben, supit
nästan skallen av sig i sällskap med president Truman,
dinerat med Stalin - tja, bara för att nämna några av
världens alla potentater under den tiden. Allan, helt
ointresserad av politik, råkade vara överallt där det
avgjordes historia. Och eftersom Allan är en sorglös
typ kan man tänka sig hur galet det kan bli.
I realtid som är maj månad 2005, följer vi Allan
medan han är på rymmen och blir inblandad i en
mängd stora och små brott, men även skaffar sig ett
gäng udda vänner inklusive en elefant vid namn Sonja.
Den här delen är som en humoristisk deckare, fast
ändå inte.
I sin debutroman tar Jonas Jonasson oss skickligt med
på en resa som inte liknar något annat. Historien är
sanslös och kan beskrivas som en härlig ljugarbänk
fast i bokform. Boken toppar listan över 2010 års
mest sålda böcker och vi kan också se fram emot
Hundraåringen på film och som TV-serie.
Författare: Jonas Jonasson
Förlag: Pocketförlaget.
Originalutgåvan utgiven av Piratförlaget.
Bokrecension: Åsa Dahlberg
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
"# "%#"'%#%
Upplaga 10.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar
och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i
samband med missbruk samt metoder för att upptäcka
missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg,
visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om
centrala juridiska och medicinska termer.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och
den illegala hanteringen
belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
(""%%!"&&#"##!!,#%
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den
aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och
bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,
Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets
åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya
bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar
sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig
grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
Mandom, mod
och morske män
En bok av Göran Bohlin
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
77
Lösning Kryss 4-10
Följande tre läsare hade lämnat in korrekta lösningar
på krysset i förra tidningen.
Grattis till vinnarna
Torbjörn Nyberg, NORRTÄLJE
Mattias Remkeus, HARPLINGE
Per Ryderman, BORÅS
Ni får boken Kokain – Drogen som erövrade världen
av Tom Feiling.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast
den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina
stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s
årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
SNPF:s PTN-stipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
78
Mediahusets stipendium
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Resebidrag
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011
Kryss 1-11
Lösningar ska senast den 10 maj 2011 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Tre vinnare får bokpriser.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011