Nr 1 2008 - Svenska Narkotikapolisföreningen
Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Nr 1/2008 Tema: Droger och våld med bl.a. Finns det system i galenskapen Risksupportrar och narkotika Brottsplats: Hemmet Tidskrift INNEHÅLL Ordföranden har ordet . ............................................................... 2 Medlemsinfo och redaktörens spalt............................................. 3 Droger och våld – finns det system i galenskapen...................... 6 Risksupportrar och narkotika...................................................... 10 Brottsplats: Hemmet................................................................... 14 Raw Deal – en USA-ledd internationell operation...................... 18 Vikingstore.org – Scandinavias largest roid supplier................. 19 Snöflingor................................................................................... 26 Steroidmissbrukare erbjuds adekvat vård i Örebro.................... 30 Våldsbrott under drogpåverkan.................................................. 31 Gangsterkrig om narkotikamarknader........................................ 34 Fordon som smiter från tullkontroll............................................. 38 Besök hos polissambandsmannen i Damaskus......................... 42 Ställ Upp mot droger och våld.................................................... 46 Senaste nytt om narkotikaklassning........................................... 47 Notiser: Världen runt.................................................................. 50 Notiser: Landet runt.................................................................... 51 GBL och butandiol - lika farligt som GHB.................................. 54 Rättsrutan................................................................................... 55 Narkotikakonferens i Reno, Nevada.......................................... 58 Everything is big in Texas.......................................................... 64 Maastricht flyttar ut cannabishandeln till stadsgränsen............. 69 Ansökan om medlemskap i SNPF – formulär............................ 72 Om SNPF-konferensen i Karlstad 2008..................................... 73 Boktips........................................................................................ 76 Krysslösning och stipendierutan................................................. 78 Kryss 1-08.................................................................................. 80 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Fax: 031-739 24 17 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 Eftersom det mesta övriga i kulturen importerats till Sverige, är det inte förvånande att även narkotikabruket gjort det. Det finns befogad anledning att tro att dagens risksupporterproblem med lagen från Stockholm (AIK, Djurgården och Hammarby), inte hade varit lika utbrett om det inte varit för narkotikans inverkan. Det hade i alla fall sett annorlunda ut och hade troligen inte varit så tufft som det nu är. Många som söker sig till risksupportermiljön gör det för adrenalinets och kickarnas skull. Såväl slagsmålet, den aggressiva massans påverkan, klackens positiva påverkan eller drogpåverkan kan ge den effekten. På Supporterpolisen i Stockholm har vi sett en mer organiserad form av rekrytering till de s.k. babyfirmorna de sista åren. Eftersom firmorna vill veta att de som medverkar vid de uppgjorda ”boxen” verkligen är något att lita på när det smäller, finns det klara indikationer på att de rekryterar hårda killar som har visat vad de går för i andra sammanhang. Vi skickar brev till de vårdnadshavare (och socialtjänsten) vars ungdomar är under 18 år och som riskerar att fastna i denna form av ”våldsmissbruk”. Vårdnadshavarna har anmärkningsvärt ofta nämnt att barnet har någon diagnostiserad beteendestörning, som ADHD, Aspergers syndrom eller dylikt. Mycket tyder på att personer med dessa RISKSUPPORTRAR OCH NARKOTIKA MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. Fax: 031-739 24 17. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Sidan 10 Kokain huvuddrogen Vi uppskattar att ca 90-95 % av personer tillhörande de etablerade äldre risksupportergrupperna i Stockholm någon gång använt kokain och/eller amfetamin. Ca 70 % använder dessa droger flera gånger per år och att ca 20 % är att beteckna som missbrukare. Många lever också ett hektiskt krogliv och kommer ofta i kontakt med narkotika även där. Bland de yngre risksupportrarna är inte bruket lika utbrett, men självklart ser de upp till de äldre och vill göra samma saker som de. Med ett sådant underlag som risksupportergrupperna utgör, är det kanske inte konstigt om personer som har ett intresse att avyttra narkotika i vinningssyfte söker sig till eller etableras i risksupportergrupperna. Det är också lätt att förstå att gruppernas hårdhet och agg mot polisen är stor, eftersom så många i grupperna har anammat ett kriminellt levnadssätt. Ett exempel är då en buss med risksupportrar från ett Stockholmslag skulle spela i Royal League mot ett lag i Oslo 2006. Vid tullkontroll vid norska gränsen anträffades över 30 gram kokain på olika personer och på olika ställen i bussen. Ombord på bussen fanns TEXT: HANS RUDOLFSSON SUPPORTERPOLISEN STOCKHOLM Finns det anledning att koppla samman bruk av narkotika med de våldsyttringar som sker i samband med idrottsevenemang? Svaret är ett definitivt ja, men det finns också ett par motsägelsefulla avvikelser. Casuals/firmor Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller fax 031-739 24 17 eller tel 0703-74 13 93. sjukdomar löper större risk att fastna i såväl drogberoende som annan kriminalitet. Dagens s.k. fotbollshuliganer, bättre benämnda som risksupportrar, har företrädesvis sina influenser från den brittiska s k casualkulturen. Casuals är, eller var, namnet på de gäng av fotbollssupportrar som inför matcher och slagsmål ratade bärandet av sitt lags färger och attribut och istället anammade ”casual clothing”. Snygga och sportiga kläder av bästa kvalité. I dagsläget gäller bl a märkena Lacoste, Burberry och ”huliganmärket” framför alla andra: Stone Island. 10 Dessa grupper som i England kom att kallas ”firms” och som i Sverige kallas ”firmor” ser sig som de yttersta försvararna av sitt lags och dess supportrars säkerhet och heder. Det finns också yngre firmor, s.k. babyfirmor, med killar i 15-20-årsåldern och de har ofta sina uppgörelser, s k ”box”, separat från de äldre firmornas. I England, dit en del svenska risksupportrar ibland åker för att vara med sina ”kollegor” i sitt favoritlag, är kokainanvändande starkt förknippat med firmorna. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-08 Uppgjort ”box” i Sundbybergs centrum innan derbymatchen mellan Djurgården och Hammarby i augusti 2005. Foto: Polisen. Fordon som smiter från tullkontroll SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-08 När trafiken är glesare vid kontrollstationen på Lernacken passar en del smugglare på att smita från kontroll genom att trycka gasen i botten. 11 – en fara för både personal och allmänhet MANUSSTOPP: 25/4 2008. Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: TEXT: LENA EMILSSON/HEIDI JOENSUU TULLVERKET Omslaget: Våldsamma risksupportrar tar mycket resurser från polisen. Att personer i fordon smiter från en tullkontroll innebär att Tullverket inte kan utföra sitt arbete. Än värre är att personal som försöker utföra sitt arbete utsätts för allvarlig fara och att allmänheten vid ett eventuellt efterföljande också kan råka illa ut. PRODUKTION OCH TRYCK: Tullen vidtar motåtgärder Efter ett flertal smitningar på Lernacken under 2001 började problemet diskuteras på allvar inom Tullverket. En projektgrupp tillsattes för att utreda problemet och för att komma med förslag på åtgärder. Slutsatsen av detta arbete var att det är svårt att förhindra smitning bara genom den fysiska utformningen av en tullkontrollplats. För detta krävs tekniska hjälpmedel som balanserar mellan att vara effektiva, men som inte leder till ökade riskerna för tullpersonal eller allmänhet. Projektgruppen föreslog bl.a. att Tullverket skulle utföra praktiska tester med något som kallas AutoArrestor. Auto-Arrestor är ett system som använder korta elektriska pulser för att slå ut vitala elektroniska Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 MilJöMÄ r Katsmugglare smiter oftare Det är också kat som är det vanligaste preparatet som beslagtas i de fall man lyckas gripa dem som smiter. I 15 av 20 fall har man följt efter smitarna och av dessa har sju bilar lyckats komma undan. De resterande åtta bilarna har påträffats med beslag som resultat och det har då huvudsakligen varit kat i mängder mellan 55 – 150 kilo. I ytterligare fem fall utan efterföljande misstänks smitarna vara katsmugglare. För några av smitarna har tilltagen slutat illa på grund av den våldsamma körningen. En av förarna körde av vägen och voltade så illa att han var tvungen att söka vård på sjukhuset. Två bilar har kört in i mitträcken på vägen och en bil har försökt komma undan genom att köra över ett vägräcke och ett staket. Dessa hinder gick dock inte att forcera så bilen fastnade. Trots att 2008 inte har hunnit bli så gammalt har det under januari redan rapporterats tre smitningar på Lernacken och en smitning i Hån, vid gränsen till Norge. Q Smitarna hänsynslösa Under 2007 rapporterades 18 smitningar vid Lernacken och två i Helsingborg. Smitningarna går i huvudsak till så att föraren trampar gasen i botten då de blir uttagna för kontroll. I fem fall har smitningarna lett till direkt fara för personalen. Tre var tvungna att kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda, en tjänsteman blev påkörd och en annan släpades med fordonet en bit. Som tur är blev ingen allvarligt fysiskt skadad. För några av smitarna har tilltagen slutat illa på grund av den våldsamma körningen. Antingen har de voltat eller stoppats av mitträcken på vägen eller av kraftiga staket. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-08 Åkesson kt YCkeri tr 1/08 Årgång 21 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-08 råkade komma in på fel körbana på motorvägen eftersom dom försökt att preja honom. Förutom grov vårdslöshet i trafik dömdes smitaren också för smuggling av kat. s ISSN 1101-6817 Sidan 38 38 komponenter i fordonet som då stannar. Rapporten ledde till att kontrollplatsen vid Lernacken byggdes om i viss mån. I ett fall dömdes smitaren till grov vårdslöshet i trafik. Tulltjänstemannen berättar inför domstolen att hon med en röd lampa signalerade stopptecken åt föraren som bara fortsatte mot henne. Hon tvingades hoppa åt sidan för att inte bli påkörd. Tillsammans med en kollega följde de efter bilen med blåljus och stoppljus påslagna. När dom hunnit ifatt bilen stängde föraren av bilens belysning och gjorde en tvär inbromsning. Sedan körde han rakt mot dom så att dom tvingades backa undan. När dom fortsatte efterföljandet gick färden fortare och fortare och tullarna vågade inte ligga på för mycket. Efter diverse tillbud där föraren bl.a. körde mot färdriktningen avbröts efterföljandet. Smitaren var dock identifierad och kunde senare gripas. Smitaren berättade i domstolen att han uppfattat det som att tulltjänstemannen velat stoppa honom enbart för att han var mörkhyad. Han blev förbannad och ledsen och bestämde sig för att köra vidare utan att följa tulltjänstemannens anvisning. Han försökte inte att köra på någon, det har tullarna hittat på. När han såg att tullpersonalen följde efter honom var det svårt för honom att se något eftersom åtta starka strålkastarljus riktades mot honom. Därför kunde han inte heller stanna bilen. Han nekar till att ha kört för fort eller till att ha kört mot tullbilen. Visserligen stängde han av ljuset, men endast för att kontrollera att ljuset fungerade. Slutligen menade han att det var tullarnas fel att han liC 3 09 en s n U M M e r 3 41 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 39 Ordföranden har ordet Hej och välkomna till ett nytt nummer av Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift! Nu har vi väl alla kommit igång igen efter alla helger. Det är skönt att ljuset börjat komma tillbaka på morgonen och eftermiddagen. Det ger lite extra energi. I vinter har styrelsen arbetat hårt med att planera årets stora händelse, utbildningskonferensen i Karlstad 9-11 maj. Vi har satt ihop ett som vi tycker, spännande program. Inbjudan till konferensen och inbetalningskortet för årsavgiften bör ni redan ha fått på posten. Konferensen kommer som vanligt att innehålla ett varierat program som bör vara intressant för många. Prata med era kollegor som inte är medlemmar och därmed inte får tidningen eller inbjudan och försök få med dem till konferensen. Man kan också anmäla sig på Internet, www.snpf.org. Du kommer förhoppningsvis att lära dig en del men också få tillfälle att träffa kollegor från hela Sverige och knyta kontakter med personer från andra myndigheter som arbetar med att bekämpa narkotikahandeln. Ett flertal stipendier kommer att delas ut och därför uppmanar vi er att lämna förslag på stipendiater, kollegor som är medlemmar, som är lämpliga att erhålla ett stipendium av SNPF. Vi kommer också att dela ut ”årets iakttagelse”. Är det någon som har gjort någon speciell iakttagelse som är värd att nämnas och har haft avgörande betydelse för brottets uppklarande? Jag tror att Svenska Narkotikapolisens utbildningskonferens har en viktig uppgift att fylla. Att tjänstemän från olika myndigheter träffas, knyter kontakter och får en gemensam syn på hur vi gemensamt skall bekämpa narkotikabrottligheten och dess konsekvenser. Jag skulle gärna se fler forum där vi träffas och utbyter erfarenheter. Det är alltid lika fantastiskt att se fulla läktare vid invigningen på konferenserna. En blandning av engagerade yrkesmän från olika myndigheter och från olika delar av landet. Det är självklart viktigt att vi har de bästa redskapen i form av lagar, metoder och utrustning så vi kan hitta smugglarna och langarna. Att ta stora beslag av narkotika är också av mycket stor betydelse. Genom stora beslag begränsas inflödet av narkotika på den svenska marknaden. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Det mest avgörande är att olika rättsvårdande myndigheter, sociala myndigheter, skola och ideella föreningar samarbetar för att försöka stoppa nyrekryteringen in i narkotikamissbruk. Det viktigaste arbetet vi har är inte att gripa och lagföra så många som möjligt. Det är att försöka få så många som möjligt att inte prova narkotika och fastna i ett narkotikamissbruk. Och i förlängningen minimera nyrekryteringen till de kriminella gängen. Narkotikamissbrukare är också överrepresenterade som målsägande vid våldsbrott även om inte detta alltid framgår i statisktiken. Svenska narkotikapolisföreningen hälsar Anders Perklev välkommen som ny riksåklagare. Han tillträder sin nya tjänst 1 april. SNPF har genom åren haft ett mycket gott samarbete med riksåklagarna och senast med Fredrik Wersäll som var en regelbunden gäst på våra konferenser. Vi hoppas på fortsatt gott samarbete och skulle uppskatta om Anders Perklev kom till konferensen i Karlstad. Har vi tur så kommer vi även att se en ny rikspolischef i Karlstad. Ansökningstiden har gått ut och vi hoppas på en snabb tillsättning. Vi läser i media om att tullen eventuellt skall avskeda ett stort antal tjänstemän. Vad kommer detta att betyda? Det bygger på en rapport som innehåller förslag till åtgärder som skall effektivisera och utveckla Tullverkets verksamhet för att med en budget i balans nå myndighetens övergripande mål för år 2012. Trots att man kanske tvingas avskeda ett stort antal tulltjänstemän så måste man sända klara signaler till alla presumtiva smugglare och narkotikahandlare. Det skall vara svårt att smuggla, det skall vara stor risk för upptäckt. Annars finns det risk att fler personer kommer att ta chansen att smuggla in narkotika, dopingmedel eller vapen till Sverige. Detta i sin tur skulle leda till att narkotika blir än mer lättillgänglig för ungdomar i byar och städer runt om i Sverige. Då allt fler länder är med i Schengen och att allt fler gränsstationer försvinner är det än viktigare att förbättra underrättelseverksamheten och samarbetet mellan myndigheter och olika länder. Medlemsinfo Karlstad 2008 Anmälningar till utbildningskonferensen i Karlstad pågår för fullt fram till och med den 31 mars. Vänta inte med att anmäla er och betala avgiften eftersom antalet deltagare är begränsat i Karlstad. Läs mer om Karlstad 2008 på sidan 73 i tidningen, eller på hemsidan www. snpf.org där ni också kan anmäla er. Redaktörens spalt Årsmötet Inför SNPF:s årsmöte i Karlstad vill vi meddela förslag på två stadgeändringar som mötet skall besluta om. • Styrelsen föreslår att benämningen årsstämma byts ut mot årsmöte. • § 4:1 Styrelsen består av minst fyra och högst nio ledamöter, alla utsedda av årsmötet. Reviderad information på hemsidan Under fliken Medlemsinfo på hemsidan finner ni uppdaterad information om Bokning till konferenser och om Ansökan om resebidrag. Antal SNPF-medlemmar SNPF hade i början av året 2524 medlemmar fördelade på Polisen – 1778, SKL – 57, Tullen - 373, Åklagarmyndigheten – 113, Kriminalvårdsstyrelsen – 121, övriga 82 (där bl.a. Kustbevakningen ingår). Ansökningsblankett för medlemskap På sidan 72 finns en blankett för ansökan om medlemskap till SNPF. Blanketten kan med fördel kopieras och delas ut till ännu icke medlemmar. Kommande evenemang • TNOA:s årliga utbildningskonferens i Los Colinas, Irving, Texas den 21-24 juli 2008 • NNPF:s årliga utbildningskonferens i Trondheim den 10-12 oktober 2008 • CNOA:s årliga utbildningskonferens i San Diego, Kalifornien den 1-4 november 2008 • SNPF:s höstkonferens i november. Tid och plats meddelas senare. • SNPF:s årliga utbildningskonferens i Göteborg den 24-26 april 2009 Glöm inte betala medlemsavgiften Som ni kanske märker innehåller tidningen några fler sidor denna gång. Vi har på försök utökat från 72 till 80 sidor, något som kommer att utvärderas innan vi vet hur det blir i fortsättningen. I detta nummer har vi valt att skriva om temat droger och våld. Våldshandlingar begås ofta av drogpåverkade personer och vissa våldsbrottslingar använder medvetet narkotika eller andra droger som rena brottsverktyg för att kunna utöva sitt våld. Det drogrelaterade våldet upptar idag en betydande del av polisens resurser. Mot bakgrund av detta är det obegripligt att Rikspolisstyrelsen och Tullverket gradvis prioriterar ner bekämpning av narkotika och andra droger. Har ämnet blivit uttjatat efter att ha funnits i drygt 40 år i Sverige som ett samhällsproblem? Jag arbetade i många år på Rikskriminalens narkotikarotel. Den enheten finns inte längre i organisationen. Polishögskolan skär ner undervisning om illegala droger och uppbyggnaden av ett nytt narkotikacentrum på PHS i Solna har stoppats av RPS. På senare tid har jag haft en obehaglig känsla av att detta synsätt från högsta polisledningen, och även från regeringskansliet, kanske har påverkat en del poliser att inta en liberalare hållning mot droger och drogmissbruk. Jag har hört om liknande farhågor från erfarna kollegor, men så illa kan det väl ändå inte vara. Det verkar trots allt som om SNPF framöver får spela en allt större roll i nationell drogutbildning och policyskapande verksamhet. gunnar hermansson 070-751 53 71 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Droger och våld - finns det system i galenskapen? text: jonas hartelius Droger och drogpåverkan har ett nära samband med våld i allt från fylleslagsmål till inbördeskrig. Drogpåverkan Effekten av ett drogrus vid ett visst tillfälle varierar med många faktorer: drogen (dämpande, stimulerande osv.), dosen (från lätt eufori till medvetslöshet), tillförselsättet (från snabb verkan vid rökning till långsam vid nedsväljning), missbrukarens personlighet (från utagerande till sluten), missbrukarens förväntan (från himmelriket till kaos), omgivningen (från steril till psykedelisk) osv. Ett rus med en och samma drog kan därför upplevas högst olika av en missbrukare vid olika tillfällen. Olika personer kan uppträda på markant skilda sätt vid påverkan med samma drog. Känsligheten för förändringar i stämningsläget och yttre impulser gör att ett rus snabbt kan slå över i aggressivitet och våld utan föregående varning. En del droger är mer kända för att kunna framkalla eller utlösa våld, t.ex. kokain eller PCP. Andra, såsom opium eller MDMA, ger sällan våldsamheter under rus. Kring drogmissbruk förekommer också ett betydande våld för att anskaffa droger eller säkra kontrollen över lokala och internationella marknader. Olika mekanismer Till den ökade förekomsten av våld i drogernas värld bidrar en rad faktorer. Personligheten hos drogmissbrukare är ofta avvikande redan före missbruksdebuten, bl.a. genom att de är mer inriktade på snabba kickar (s.k. sensationssökande beteende). Missbrukare, särskilt injektionsmissbrukare, rekryteras i högre grad bland människor som har störda personligheter och redan tidigt visat en högre benägenhet att använda våld. De kan diagnostiseras som psykopater eller antisociala personligheter. Men deras personlighet och beteendesfär kan också förgrovas under långvarigt missbruk, bl.a. till följd av att de utvecklar psykiska störningar eller sjukdomar, att de blir tillvanda till brott och att de anlägger en våldsinriktad livsstil. Missbrukare kan även lära sig att använda droger för att komma i en viss stämning inför genomförandet av ett brott. Omvänt kan de påverka sina upplevelser under ruset genom att ändra svenska narkotikapolisföreningen 1-08 sin förväntan (eng. ”set” eller ”mind set”). Förväntan bestämmer det som en missbrukare föreställer sig få ut av ett rus, t.ex. eufori, kosmiska insikter eller ökade sexuella prestationer. Drogpåverkan ger i sig en förändring av viktiga sinnesreaktioner så att det kan öka en missbrukares benägenhet för våld. Vakenheten kan förändras med droger. Extrem upphetsning, som slår över i en psykos med förföljelseidéer, kan inträda under exempelvis ett kraftigt fenmetrazinrus. I ett uppjagat tillstånd kan en missbrukare bli höggradigt våldsam och farlig för både sig själv och andra. Varseblivningen kan påverkas från att ge en stillsamt ökad känsla av att vara mer närvarande och observant som när man går på ett museum; det kan förekomma vid påverkan med en del fenetylamindroger. Varseblivningen kan också förvrängas så genomgripande att missbrukaren drabbas av hallucinationer och tror sig kunna flyga eller vara jagad av helvetets alla demoner. Intrycken kan bli så starka att de upplevs som mer verkliga och betydelsefulla än signalerna från folkhemsvardagen. ” En indikation på att ett brott förövats under ett drogrus kan vara att det verkar besinningslöst, med bl.a. upprepat grovt våld bortom alla rimliga proportioner. ” Aggressiviteten kan både minska (som vid MDMApåverkan) och öka (som vid amfetaminpåverkan). Det äldsta kända exemplet på medvetet intag av narkotika för att öka aggressivitetetn torde vara tyska stridspiloter, som under första världskriget intog kokain för att bli djärvare under strid. En viktig faktor i ökad aggres- sivitet är att många droger minskar hämningarna, i vissa fall till hämningslöshet. Det kan ske vid påverkan med bl.a. bensodiazepiner. Omgivningen kan ha stor betydelse genom bl.a. skiftande flöden av stimuli eller grupptryck. Påverkade missbrukare kan jaga upp varandra. Kulturen sätter vissa gränser för acceptabelt beteende i samband med drogrus. I den inhemska somaliska kulturen finns en starkt reglerad ritual kring kat-tuggande. Det sociala trycket och stödet dämpar risken för oro eller störda beteenden. Vissa tecken tyder på att katmissbruk bland somaliska flyktingar i väst oftare leder till oroliga beteenden än i hemlandet. Ökande rationalitet För att skapa något slags systematik bland alla typer av drogrelaterat våld kan man göra en enkel indelning efter ökande grad av rationalitet. De första typerna har låg grad av rationalitet och en missbrukare gör sällan överläggningar om ändamålsenligheten i olika aktiviteter. De senare kräver ett betydande mått av eftertänksamhet och planering för att bli framgångsrika. 1. Oavsiktligt (accidentellt) våld under drogpåverkan torde vara den vanligaste typen av vardagsvåld kring droger. Till följd av grumlat sinne, stress, minskade hämningar osv. begår missbrukaren brott som han inte planerat vid rusets början. Tröskeln för att använda våld kan vara mycket låg. Efteråt kanske ett försök till bilinbrott framstår som meningslöst för en utomstående betraktare men under ruset var missbrukaren så dimmig att han inte kunde styra sig rationellt. Till denna grupp kan också räknas en del självmord vid impulsgenombrott. En indikation på att ett brott förövats under ett drogrus kan vara att det verkar besinningslöst, med bl.a. upprepat grovt våld bortom alla rimliga proportioner. 2. Avsiktligt (intentionellt) våld under drogpåverkan fordrar en grundläggande planering. Det kan vara fallet med missbrukare som planerat ett brott och som intagit exempelvis flunitrazepam för att komma över sina hämningar inför ett rån eller mord. Till denna typ hör även avsiktliga självmord genom drogöverdoser. 3. Anskaffningskriminalitet utgörs av sådana brott som en missbrukare begår för att finansiera sitt missbruk. Ofta begås de i relativt nyktert tillstånd eller under abstinens. De kan omfatta bl.a. stöld, inbrott och rån. 4. Kamp om narkotikamarknader kan kräva betydande våld, långsiktig planering och stark uthållighet för att nå framgång. Kampen kan omfatta allt från våld mellan gatulangare till systematiskt förföljelse mot konkurrenter. Våldet framkallas av behovet att kontrollera den förtjänstbringande handeln med droger, inte av drogpåverkan i sig. Styrningen kan vara mycket professionell och närmast likna ett stort företags. Det bör noteras att drogfrihet under tjänstetid är en självklarhet i narkotikasyndikaten. 5. Kamp mot statens våldsmonopol kan omfatta mord på poliser (t.ex. i Mexico) eller domare (t.ex. i Colombia) eller angrepp på journalister (t.ex. Nordirland) och infrastruktur (t.ex. i Afghanistan). Resultatet kan bli inbördeskrig (t.ex. i Peru). Syftet är att stoppa myndigheternas maktutövning för att minska riskerna och öka profiterna med den egna droghanteringen. En del narkotikahandlare skaffar sig så stor kapacitet i fråga om kommunikation, logistik och vapen att de kan skapa egna maktsfärer. Få aktörer klarar detta, men de kan i gengäld tillskansa sig en betydade frihet, närmast total autonomi, inom sitt territorium. I sin mest utvecklade form skapar sådana organisationer ”narkostater”, där regeringsmakten fallit samman och olika narkotikaorganisationer tillsammans med terroristorganisationer gör upp om makten och narkotikamarknaden. Polisiära konsekvenser Eftersom drogpåverkan kan ändra så många sinnesfunktioner är det svårt att förutsätta att en missbrukare handlar rationellt vid en konfrontation. Till detta bidrar att polisens närvaro eller ingripande i sig är ett stressmoment. Ombytligheten (explosiviteten) i missbrukarnas beteende medför att det krävs hög vaksamhet på förändringar i beteende osv. Minskad smärtkänslighet hos t.ex. amfetamin- eller PCP-påverkade personer gör att vanliga grepp och metoder för att betvinga en person inte fungerar med full effekt. Polisingripanden kan därför bli hårda och stundom leda till övervåld. Missbrukare anför ofta minnesförlust under förhör efter en drogrelaterad händelse. Det kan vara enklast så, för att slippa förklara. Men det kan också bero på s.k. tillståndsbetingad inlärning (eng. state-dependent learning), som innebär att det man memorerar under ett känslotillstånd, t.ex. rus eller svår affekt, inte är åtkomligt under ett annat tillstånd, t.ex. under ett lugnt polisförhör. För missbrukarens del kan det vara sant att han inte minns något av ett våldsamt brott. En annan konsekvens av detta är att missbrukares egna berättelser om upplevelser och våldshandlingar under rus sällan blir riktigt detaljerade. Självförvållat rus är inte straffrigrundande i svensk rätt. Det undantag som kan finnas för patologiskt alkoholrus (alkoholidiosynkrasi) gäller inte för narkotikapåverkan, eftersom det olovliga narkotikabruket i sig är straffbart. Däremot kan narkotikamissbrukare som till följd av ett långvarigt drogintag blivit psykotiska omhändertas för sluten psykiatrisk vård och i enstaka fall bli straffriförklarade. De kan också överlämnas till vård i stället för fängelsestraff. n Referenser kan fås från författaren. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 RISKSUPPORTRAR OCH NARKOTIKA text: hans rudolfsson supporterpolisen stockholm Finns det anledning att koppla samman bruk av narkotika med de våldsyttringar som sker i samband med idrottsevenemang? Svaret är ett definitivt ja, men det finns också ett par motsägelsefulla avvikelser. Casuals/firmor Dagens s.k. fotbollshuliganer, bättre benämnda som risksupportrar, har företrädesvis sina influenser från den brittiska s k casualkulturen. Casuals är, eller var, namnet på de gäng av fotbollssupportrar som inför matcher och slagsmål ratade bärandet av sitt lags färger och attribut och istället anammade ”casual clothing”. Snygga och sportiga kläder av bästa kvalité. I dagsläget gäller bl a märkena Lacoste, Burberry och ”huliganmärket” framför alla andra: Stone Island. 10 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Dessa grupper som i England kom att kallas ”firms” och som i Sverige kallas ”firmor” ser sig som de yttersta försvararna av sitt lags och dess supportrars säkerhet och heder. Det finns också yngre firmor, s.k. babyfirmor, med killar i 15-20-årsåldern och de har ofta sina uppgörelser, s k ”box”, separat från de äldre firmornas. I England, dit en del svenska risksupportrar ibland åker för att vara med sina ”kollegor” i sitt favoritlag, är kokainanvändande starkt förknippat med firmorna. Eftersom det mesta övriga i kulturen importerats till Sverige, är det inte förvånande att även narkotikabruket gjort det. Det finns befogad anledning att tro att dagens risksupporterproblem med lagen från Stockholm (AIK, Djurgården och Hammarby), inte hade varit lika utbrett om det inte varit för narkotikans inverkan. Det hade i alla fall sett annorlunda ut och hade troligen inte varit så tufft som det nu är. Många som söker sig till risksupportermiljön gör det för adrenalinets och kickarnas skull. Såväl slagsmålet, den aggressiva massans påverkan, klackens positiva påverkan eller drogpåverkan kan ge den effekten. På Supporterpolisen i Stockholm har vi sett en mer organiserad form av rekrytering till de s.k. babyfirmorna de sista åren. Eftersom firmorna vill veta att de som medverkar vid de uppgjorda ”boxen” verkligen är något att lita på när det smäller, finns det klara indikationer på att de rekryterar hårda killar som har visat vad de går för i andra sammanhang. Vi skickar brev till de vårdnadshavare (och socialtjänsten) vars ungdomar är under 18 år och som riskerar att fastna i denna form av ”våldsmissbruk”. Vårdnadshavarna har anmärkningsvärt ofta nämnt att barnet har någon diagnostiserad beteendestörning, som ADHD, Aspergers syndrom eller dylikt. Mycket tyder på att personer med dessa sjukdomar löper större risk att fastna i såväl drogberoende som annan kriminalitet. Kokain huvuddrogen Vi uppskattar att ca 90-95 % av personer tillhörande de etablerade äldre risksupportergrupperna i Stockholm någon gång använt kokain och/eller amfetamin. Ca 70 % använder dessa droger flera gånger per år och att ca 20 % är att beteckna som missbrukare. Många lever också ett hektiskt krogliv och kommer ofta i kontakt med narkotika även där. Bland de yngre risksupportrarna är inte bruket lika utbrett, men självklart ser de upp till de äldre och vill göra samma saker som de. Med ett sådant underlag som risksupportergrupperna utgör, är det kanske inte konstigt om personer som har ett intresse att avyttra narkotika i vinningssyfte söker sig till eller etableras i risksupportergrupperna. Det är också lätt att förstå att gruppernas hårdhet och agg mot polisen är stor, eftersom så många i grupperna har anammat ett kriminellt levnadssätt. Ett exempel är då en buss med risksupportrar från ett Stockholmslag skulle spela i Royal League mot ett lag i Oslo 2006. Vid tullkontroll vid norska gränsen anträffades över 30 gram kokain på olika personer och på olika ställen i bussen. Ombord på bussen fanns Uppgjort ”box” i Sundbybergs centrum innan derbymatchen mellan Djurgården och Hammarby i augusti 2005. Foto: Polisen. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 11 Polisen har konstaterat att många risksupportrar använder narkotika, främst kokain och amfetamin, såväl inför slagsmål som i samband med idrottsevenemang. några personer som varken förr eller senare uppmärksammats av polis i samband med risksupporterproblematik, men som var flitigt förekommande i diverse register med narkotikanotiser. Vid ett par andra tillfällen har personer, som varit kända i narkotikasammanhang, haft 25 styck respektive 6 styck förpackningar med kokain på sig i samband med fotbollsmatcher. Vid några tillfällen när risksupportrar kontrollerats eller det gjorts husrannsakan hos dem, har det istället för narkotika anträffats anabola steroider. Bruket av sådana preparat har dock inte klarlagts specifikt för risksupportermiljön, men av utseendet på en del killar att döma så förekommer det. Däremot är det för oss okänt om det ”knarkas” anabola för att vinna positiva egenskaper i syfte att kunna slåss bättre och våga mer. När används drogerna Det är genom de polisiära kontroller, som genomförts vid diverse s k högrisk- och andra matcher i Stockholm, bevisat att många risksupportrar använder narkotika, framför allt kokain och amfetamin, såväl inför slagsmål som före, under och efter idrottsevenemang. Det skall i detta sammanhang också påpekas att det finns en hel del supportrar som står utanför firmorna, men som också nyttjar narkotika på matchdagar i ett festrelaterat syfte. Inför ett tänkt slagsmål, ett ”box”, tas narkotikan av en del som ett ”självförtroende i pulverform” och för att bli en bättre fighter genom att vara nervositetssänkande och ge högre smärttröskel. De flesta verkar dock inte vilja vara påverkade av narkotika när de ska slåss eftersom de då inte kan hålla fokus på fighten. Det är inte helt ovanligt att anträffa en stor grupp av risksupportrar som sitter på en krog och dricker vatten eller några enstaka öl inför ett stundande ”box”. Alkohol är allmänt ansett den drog som ger bäst effekt om den dricks i rätt proportion. Inför en match utan chans till slagsmål används narkotikan i partysyfte. Inför dessa matcher brukar också alkoholen flöda mer än vid högriskmatcher. Under idrottsevenemangens gång är det svårt att såväl upptäcka som ingripa mot eventuellt narkotikabruk, bl.a. 12 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 eftersom ingripanden i den miljön lätt kan sätta igång upploppsliknande situationer. Det är därför oklart hur utbrett användandet är inne på läktarna och arenornas toaletter. Men att såväl haschrök som ”snortande” uppmärksammats är ett faktum. Bruket inne på arenan får dock i första hand härröras till s.k. partybruk. Efter t ex en derbymatch i Stockholm försöker de båda lagens risksupportrar alltid att komma åt varandra. De brukar sedan, oavsett om de slagits eller ej, ha varsin återsamling någonstans i syfte att samla trupperna och försöka styra upp en fight med motståndarna eller attackera deras samlingsställe. Verkar det som att de kan få något till stånd så används narkotika enligt tidigare nämnt scenario. Om inte en närstående fight är möjlig, eller i långvarig avvaktan på att det kan komma att ske något, används drogerna i partysyfte. Jakten på nästa ”lina” kan då faktiskt vara våldsdämpande, genom att suget efter drogen är större än suget efter fighten. Bland risksupportrarna är såväl narkotikabruket som alkoholintaget generellt som störst efter matcherna. Polisens narkotikainsatser viktiga Hur ska då polisen motverka narkotikaanvändandet i dessa grupper? Förutom det vanliga narkotikapolisarbetet de dagar då det inte är idrottsevenemang, behövs det såväl stora narkotikainsatser i samband med högriskmatcher som mindre på de vanliga matcherna. På detta sätt kan vi minska gruppernas attraktionskraft på andra kriminella och narkotikaintresserade samt öka riskerna för de som är kvar att åka fast. Nyrekryteringen av ungdomar till denna uppenbara riskmiljö kan också komma att minskas av samma anledning. Även om Stockholmslagens firmor troligen har flest narkotikabrukare så är problemet även utbrett bland IFK Göteborgs och Helsingborgs likasinnade. Troligen även i de mindre risksupportergrupperingar som snart sagt finns i varje större eller medelstor svensk stad med ett fotbolls- ishockey- eller bandylag i den högsta divisionen. n Brottsplats: hemma text: jessica vikberg foto: anna holmqvist (tullen) I de fall där kvinnorna själva missbrukar alkohol och andra droger är mörkertalet stort. Det flesta misshandlade kvinnorna anmäler inte. De står ut. Nationellt projekt stöd för misshandlade kvinnor Orden är Christina Lycke Alhbins. Hon är en av de genomförandeansvariga i Västra Götaland för projektet Brott i nära relation. Det är ett nationellt projekt som syftar till att öka lagföringen och minska brottsfrekvensen. Detta ska ske genom särskilda enheter, fördjupad utbildning och samverkan med andra myndigheter/organisationer. I Västra Götaland har arbetet just startat med att ta fram ett underlag för hur detta ska se ut. Christina, som är biträdande chef för utredningsroteln i Västra Götaland, berättar att många sorters droger är inblandade när kvinnor misshandlas av den missbrukande man de lever ihop med. Vanligast är alkohol tätt följt av narkotikaklassade tabletter samt blandmissbruk. I de fall där gärningsmannen använt anabola steroider blir ofta våldet kraftigt och överdrivet. Mord har förekommit. GHB förekommer i ärenden med yngre inblandade. När droger är inblandade i relationsvåld är det vanligt att båda parter är påverkade. Att ta sig ur ett destruktivt förhållande med psykisk och fysisk misshandel kräver ofta oerhört mycket mod och styrka. Har den misshandlade kvinnan dessutom ett eget drogmissbruk är hon ofta oerhört utsatt. Många av dessa kvinnor har en tuff bakgrund. De är Våld, alkohol och droger förekommer i alla samhällsklasser. 14 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 ofta i beroendeställning till männen som misshandlar dem genom att de förser dem med pengar, tak över huvudet, droger. Ofta blir kvinnan sexuellt utnyttjad. Vanligtvis har de ett litet förtroende för myndigheter. De söker sällan hjälp självmant. Det är vanligare att man söker hjälp via kvinnojourer eller sociala myndigheter än att man polisanmäler. Om de går så långt som till polisanmälan är de ofta så nedtryckta att de inte orkar genomföra proceduren hela vägen. Kvinnan har kanske missbrukat under den egna uppväxten. Hon kanske saknar ett eget kontaktnät. Eller så har hon förbrukat det egna nätverket. Det krävs kraftigt stöd för att få dem att ensamma orka hela processen ut. Att stå ut under hela rättegångsprocessen med motparten kan skapa en oerhörd påfrestning. – Har man okej familjerelationer och inte missbrukar själv är förutsättningarna klart bättre och chansen större att man orkar ta sig ut ur helvetet, säger Christina Lycke Alhbin. Genusperspektiv Johan Ström är kammaråklagare på 2:a åklagarkammaren i Göteborg och har 20 års erfarenhet av arbete med relationsvåld. – Det är oftast kvinnan som får stryk av mannen. Våld, alkohol och droger förekommer i alla samhällsklasser. Men jag möter klart fler offer ur socialgrupp 2 och 3 jämfört med socialgrupp 1. Utsatta i socialgrupp 1 kontaktar inte polisen i första taget. Kanske har de för mycket att riskera. I många fall är inte drogerna den viktigaste orsaken till misshandeln tror Johan som anser att kvinnomisshandel är en könsfråga. Många kvinnor lever i förhållanden där mannen har makten och bestämmer. Så även i socialgrupp 3. – Många män som slår är på samhällets botten men verkar anse att deras kvinnor ska vara ännu längre ner på botten, säger Johan Ström. Han kan inte kategorisera olika droger som mer eller mindre frekvent förekommande i misshandelfall inom familjen, förutom att alkohol är inblandat i 99 fall av 100. Blandmissbruk är vanligt med snedtändningar som bihang. Det faktum att folk är påverkade då brottet begåtts ses inte som förmildrande vid rättegång. Att berusa sig är inget som fritar en från ansvar. – En missbrukare under avtändning på t.ex. amfetamin kan vara ”jävligt aggressiv”, säger Johan Ström. – Bor man då under samma tak, så ligger det nära att man råkar illa ut. Kammaråklagare Johan Ström i Göteborg har lång erfarenhet av arbete med relationsvåld. Han kommer ofta i kontakt med kvinnor som drabbas av våld i hemmet. Ett typiskt fall med narkotika inblandat kan se ut som Johans senaste ärende: En kille i 30-årsåldern har under sin amfetaminabstinens misshandlat sin flickvän. Hon är själv alkohol-och tablettmissbrukare. Även under häktningsförhandlingen är killen under avtändning och mycket aggressiv. Kvinnor som misshandlas i hemmet försöker ringa polisen t.ex. inifrån toaletten eller passar på när mannen tillfälligt lämnar hemmet. Det kan också vara grannar som kontaktar polisen efter att ha hört skrik från grannlägenheten. Mördad av mannen Enligt kriminolog Mikael Rying på Brå visar forskning att minst 286 kvinnor dödades mellan 1990-2006 av män de var eller hade varit partner med. Tidigare uppgifter om hot och våld från gärningsmannens sida förekom i 40-50 % av fallen. Uppgifter som omgivningen eller offret själv har lämnat. Vid dödligt våld i nära relation sker brottet i 8090 % av fallen av psykiskt störda män som även är självmordsbenägna. 60 % av dem har tidigare begått brott. 33 % är arbetslösa eller förtidspensionerade. 44 % av gärningsmännen är alkoholpåverkade liksom 35 % av offren. 8 % är påverkade av narkotika vilket även 4 % av offren är. Mikael Rying vill se en central instans i varje kommun dit utsatta kvinnor kan vända sig dygnet runt för att få en kontaktperson som samordnar polisiär, ekonomisk, medicinsk, psykologisk och social hjälp. Han betonar att utsatta invandrarkvinnor är i en särskild svår sits då de ofta har ett mindre nätverk samt problem med språket. Barnahus När barn drabbas av våld i hemmet krävs det professionella insatser snabbt. ”Barnahus” är ett ställe där ett barn som varit utsatt för eller fått bevittna våld i hemmet kan få hjälp under ett och samma tak. Det var den förra regeringen som i februari 2005 tog beslut om att barn som blir utsatta för allvarliga brott ska ha ett enda ställe att komma till, istället för att slussas runt mellan olika instanser. På barnahusen får barnen träffa sociala myndigheter, polis, läkare och psykologer och annan nödvändig expertis. Arbetet underlättas genom att lokalerna har utformats att passa barnen. Försöken med Barnahus startade 2006 på sju platser i Sverige och i dagsläget håller många fler på att öppnas. I mars 2008 görs en utvärdering av försöksverksamheten. n Lagar, tolkningar och handböcker: 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen Myndigheter som polis, tull, skola, hälso- och sjukvård, kriminalvården och rättpsyk är skyldiga att göra anmälan till socialnämnden om de misstänker att barn far illa. Ny tolkning för barnet: Enligt Brottsbalken 29 kap 2 § .8 ska man beakta om barnet bevittnat våld mot förälder när man bedömer straffvärdet, vilket innebär straffskärpning om barnet sett misshandel inom familjen. Lex Bobby fastslår att en granskning ska visa vad samhället kände till om ett dödat barns situation, vilka åtgärder som satts in och hur barnet kunde ha fått skydd. Enligt lagen om besöksförbud (1988:688) kan besöksförbud utfärdas för gemensam bostad i särskilda fall. Det är oftast kvinnan som misshandlas och har hon dessutom ett eget drogmissbruk är hon ofta oerhört utsatt. När barn drabbas av våld i hemmet krävs det snabbt professionella insatser, även när barnet drabbats som vittne till våld hemma. På www.bra.se kan man ta del av fler och mer uppgifter och statistik. På www.aklagare.se finns handböcker om relationsvåld och hedersrelaterat våld. På www.polisen.se kan man under publikationer finna mer om ämnet. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 15 Rekordstora utredningar om anabola steroider Aldrig förr har så stora mängder anabola steroider, AAS, beslagtagits vid så många tillfällen som under 2007. Påståendet gäller i första hand Sverige, men även i andra länder har polis och tull varit på offensiven. Här redovisas en internationell operation där svensk polis medverkade samt ett rekordstort beslag av anabola steroider i Stockholm. Raw Deal en USA-ledd internationell operation text: gunnar hermansson ”Det största tillslaget mot anabola steroider i USA:s historia”, säger den federala narkotikapolisen DEA, Drug Enforcement Administration. Den internationella operationen involverade ytterligare nio länder, däribland Sverige. Råsubstanser från Kina Under nästan två års tid före det stora tillslaget i september 2007 hade DEA kartlagt den illegala importen av anabola steroider och tillväxthormon till USA. Operationen fick namnet RAW DEAL och man kom snart att inrikta sig på Kina och kinesiska laboratorier som tillverkade och sålde anabola steroider i pulverform liksom andra relaterade läkemedelssubstanser. Det var alltså inte färdiga tabletter och ampuller, utan de kinesiska företagen erbjöd på sina webbsidor råsubstanser som intresserade köpare kunde använda för egen tillverkning av tabletter och injektionsvätskor. Denna marknad har på tre-fyra år ökat explosionsartat. Den amerikanska kartläggningen inriktade sig på fyra olika områden i branschen: • Tillverkare och försäljare av råmaterial i Kina • Illegala AAS-laboratorier i USA, Kanada och Mexiko • Ett stort antal USA-baserade webbsidor som sålde utrustning, ofta färdiga kits, för att omvandla steroidpulvret till färdiga produkter • Bodybuilding diskussionsforum på Internet där man lär sig att använda AAS och hitta inköps ställen för diskreta inköp av preparat. På dessa forum kan man också lära sig hur egen tillverk ning av preparat går till och här sker också en hel del försäljning av AAS och andra illegala droger. Många länder involverade Arnold Schwarzeneggers film Raw Deal från 1986 fick ge namn åt polisoperationen 18 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Korrespondensen mellan kinesiska företag och köpare över hela världen skedde via krypterad E-post, och det var först när DEA fick möjligheten att läsa denna Raw Deal i Sverige Rikskriminalpolisen informerades om Raw Deal och kriminalinspektör Cecilia Fant, som ansvarar för Narkotika- och hormonspaningsprojektet på Internet, fick del av de E-mejl som gällde Sverige. DEA skickade kopior av ca ettusen mejl som innehöll uppgifter om svenskar som var involverade i steroidhandeln med Kina. Tillsammans med två medhjälpare i Internetspaningsprojektet, Björn Andersson i Kalmar och Krister Gäfvert i Stockholm, gick Cecilia Fant igenom alla mejl. De fick fram tjugo personer i Sverige som köpt rena steroidsubstanser från Kina i sådana mängder, minst 250 gram, att det kunde rubriceras som grova brott. Alla andra köpare som beställt mindre mängder lades åt sidan tills vidare. Mejlen innehöll info om hur och hur mycket beställarna i vissa fall betalat till de kinesiska leverantörernas bankkonton i Kina eller i Europa. Några hade betalat med olika onlinetjänster som t.ex. Western Union eller E-gold. Det gick också att utläsa vilket kurirföretag som transporterat försändelserna från Kina till Sverige eller om man anlitat Posten. Samtidigt tillslag på 20 platser När den första kartläggningen var gjord besökte Cecilia Fant DEA i San Diego. Vid detta arbetsmöte beslöts att man skulle göra ett samordnat tillslag den 20 september i USA och Europa. I Sverige gjordes polisingripanden på tjugo olika ställen den dagen. Kammaråklagare Ylva Johansson i Stockholm hade fattat beslut om hämtning till förhör och husrannsakan på tio platser i Stockholmsområdet, fyra platser i Skåne samt i Borås, Linköping, Uppsala och på ett par platser i Norrland. 21 personer greps och förutom anabola steroider gjordes beslag av narkotika på alla platserna. På tre platser fanns dessutom utrustning för tillverkning av AAS vilket ju är en följd av att man köpt råsubstans. Alla förundersökningarna har ännu inte lett till åtal, men i t.ex. Linköping och Borås har de åtalade männen, 23 och 28 år gamla, dömts till 1 år och fyra månader respektive 2 år och 6 månaders fängelse. Trots jämförelsevis låga straff för denna typ av brottslighet var utredarna nöjda och man hade i vart fall lärt sig en del om denna ökande brottslighet. n Rekordstort AAS-beslag av en tillfällighet När Södertörnspolisens spanare knackade på dörren till en lägenhet i Stocksund norr om Stockholm, öppnade ett tvåmeters muskelberg. Den store mannen såg lika överraskad ut som poliserna gjorde när de tittade in i lägenheten. Anledningen till besöket var ett led i en mordutredning. En man med koppling till grova kriminella kretsar hade anträffats mördad söder om Stockholm. Hans mobiltelefon saknades men den hade lokaliserats till den lägenhet i Stocksund som spanarna nu fick anledning att undersöka närmare. Den store mannen var ensam i tvårummaren som beskrevs som en klassisk knarkkvart. Saker låg utströdda överallt och i kartonger och väskor låg mängder av ampuller, tabletter, sprutor och kanyler. Preparaten visade sig vara anabola steroider och narkotikaklassade tabletter och en del andra läkemedel. Där fanns vadderade kuvert i olika storlekar och polisen fann också ammunition och en mängd tårgassprayer. Två datorer stod uppkopplade och en kartong innehöll visitkort från Vikingstore.org, en känd svensk webbsida som under några år salufört anabola steroider och en del andra läkemedel. Lagerhållare och distributör av anabola steroider Den store mannens uppgift var att på Viking Stores vägnar ta emot beställningar, förpacka preparat, sprutor m.m. i vadderade kuvert och skicka iväg dem som rek via olika inlämningsställen. Polisen fann postkvitton som visade att han skickat iväg över 50 kilo i ett hundratal sådana försändelser under sommaren. K mejltrafik som utredningen tog riktig fart och även blev internationell. DEA identifierade 30 kinesiska lab som sålde anabola steroider och andra läkemedelssubstanser på detta sätt. E-posttrafiken avslöjade ett stort antal köpare i USA och i många andra länder. Man fick fram köparnas namn och leveransadress, vad som hade köpts och i vilka mängder, hur mycket och på vilket sätt de hade betalat samt när och hur leveranserna hade ägt rum. Ett stort antal berörda länder kontaktades under 2007 av DEA och de länder som kom att delta i operation RAW DEAL var Mexiko, Kanada, Kina, Thailand, Australien, Tyskland, Belgien, Danmark och Sverige. Artikeln fortsätter på sidan 22 Anabola steroider, narkotikaklassade läkemedel och andra preparat hittades i stora mängder i lägenheten. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 19 När polisen kom in i lägenheten syntes inte mycket av golvytan i hallen och i köket. Mottagarna var personer över hela landet och även utomlands i ett par fall. Utredarna identifierade de flesta mottagarna som antingen var helt ostraffade eller kända för narkotikabrott eller mycket grova våldsbrott. Vissa av mottagarna hade koppling till Hells Angels eller Bandidos X-team. Försäljningen skedde alltså via hemsidan Vikingstore. org där preparaten visades med prisuppgifter. Kunderna instruerades att beställa via en säker e-postadress och där fick de också anvisningar om hur betalning skulle ske. När förskottsbetalning var gjord skickade den store mannen varorna. 22 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Själv hade han använt AAS i sex år, sedan han var i 20-årsåldern. Detta hade kostat mycket pengar och han hade blivit skuldsatt. Han arbetade nu av skulden genom att distribuera preparat som beställts via Vikingstore.org. Ytterligare en hemsida som kallas Steroidakuten har använts av samma organisation. Långt fängelsestraff blev följden När den stora mängden beslagtagna preparat hade räknats, förtecknats och analyserats kunde åklagaren åtala den tidigare ostraffade 26-årige mannen för innehav av drygt 25 000 narkotikaklassade tabletter, ca 21300 ampuller (1 ml, 2 ml och 10 ml, totalt 35 648 ml) och ca 32 000 tabletter av olika anabola steroider. Många av ampullerna och tabletterna var av egen tillverkning. AAS-preparat i pulverform, en större mängd tillväxthormon och tusentals tabletter övriga läkemedel som fanns i lägenheten omfattades inte av åtalet. Inte heller åtalades mannen för den mycket stora mängd sprutor och kanyler eller ammunitionen eller tårgassprayerna som fanns i hans bostad. Tingsrättens dom löd på 5 års fängelse för grovt narkotikabrott och grovt dopningsbrott. Domen är överklagad till Hovrätten och förhandlingen ägde rum i mitten av februari. n ”Snöflingor” Kokain i likmask Rättsentomologi är läran om insekters förekomst i samband med brottsutredningar. Det har länge varit känt att insekter snabbt kan samlas kring döda kroppar. Metodutveckling under de senaste årtiondena har skapat möjligheter få fram värdefull information om tidsförloppet vid dödsfall genom analyser av larver och insekter. Modern teknik gör det möjligt att påvisa spår av exempelvis kokain hos likmask i döda missbrukare. Experiment har visat att kokain eller MDMA i doser som är dödliga för ett djur, t.ex. en kanin, gör att fluglarverna växer snabbare i den döda djurkroppen. Detta kan påverka hela förloppet och därmed även tolkningen av tidsfaktorn. Torra skal av insekter kan ligga kvar i åratal på en brottsplats. De kan ge möjligheter att analysera spår av droger, t.ex. vid en dödsorsaksutredning, långt efter att all mjuk vävnad brutits ner. Goff ML: A Fly for the Prosecution – How Insect Evidence Helps Solve Crime, Harvard University Press Västafrika nytt centrum för kokainsmuggling Västafrika har blivit ett nytt centrum för kokainsmuggling till Västeuropa. Interpol uppskattar att två tredjedelar av allt kokain till Europa går den vägen. En viktig orsak är att antalet europeiska kokainmissbrukare på tio år blivit tre gånger fler, idag beräknas de vara fyra miljoner Att skeppa två ton kokain från Sydamerika kan gå på tre dagar med snabba båtar. Omlastningen sker ofta ute till sjöss, varpå ett stort antal små ”mulåsnor” för lasterna direkt till Europa. Smugglarna drar också nytta av att regeringsmakterna är svaga i denna del av Afrika. Det hindrar dock inte att två brittiska flickor i november dömdes av en ghanesisk domstol till tre års fängelse för att ha smugglat kokain till ett värde av 600 000 dollar (ca 3,5 miljoner). CS Monitor 23 nov 2007. 26 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 En månads fängelse för 0,73 gram kokain I ett uppmärksammat narkotikamål, som gällde en i media känd persons innehav av 0,73 gram kokain, hördes vid hovrättsförhandlingarna den 30 november flera sakkunniga: professor Fred Nyberg, docent Ingemar Thiblin och fil. kand. Jonas Hartelius. I domen uttalade hovrätten att innehav av 0,6 gram kokain eller mer bör bedömas som narkotikabrott av normalgraden. Hovrätten uttalade även att kokain är ”ett narkotiskt preparat med mycket farliga och vanebildande egenskaper.” Den åtalade dömdes till en månads fängelse. HD har beviljat prövningstillstånd. Svea hovrätt B 5402-07, dom 14 dec 2007. Kokain för miljarder hos amerikanska kustbevakningen Amerikanska kustbevakningen tog under det budgetår som slutade den 30 september 2007 sammanlagt 161 ton kokain i beslag. Beslagen skattas ha ett värde av 4,7 miljarder dollar (ca 30 miljarder kronor), vilket är lika mycket som kustbevakningens egen budget. Ett enda beslag kunde omfatta 20 ton, som vid ingripande mot en panamaregistrerad båt i mars 2007. I augusti 2007 hittades kokain för 350 miljoner dollar (ca 2,3 miljarder) på en specialgjord ubåt. CNN 5 dec 2007 Godis liknande kokain Narkotikapoliser i Philadelphia, USA, har reagerat över att en karamell från godisföretaget Hershey liknar crack. Karamellen är egentligen en halstablett. Likheten är så stor att erfarna narkotikapoliser trodde att godiset i sina specialpåsar var den illegala drogen. Tillverkaren Hershey sade i ett pressmeddelande att deras godis var tydligt utmärkt med varunamn och innehåll. Fox 30 nov 2007. Steroidmissbrukare erbjuds adekvat vård i Örebro text och foto: gunnar hermansson Kurt Skårberg har träffat mer än 200 steroidmissbrukande killar och ett tiotal tjejer som sökt vård för hormonrelaterade psykiska problem på Beroendecentrum i Örebro. Mångårig kunskapsinsamling om AAS-missbruk Redan 1996 började man på Beroendecentrum i Örebro ta emot missbrukare av anabola steroider, AAS. Det var sedan Kurt Skårberg erbjudits praktikplats där under sin socionomutbildning för att studera hormonmissbruket. Han började med att läsa allt som fanns skrivet i ämnet och han fann snart att ingenstans i Sverige kunde man erbjuda vård och behandling för AAS-missbrukare, eller utbildning om sådan vård. Till Beroendecentrum hade det börjat komma missbrukare med psykiska problem, vilket kunde kopplas till intag av stora mängder anabola steroider. Kurt Skårberg började ta sig an dessa patienter och intervjuade dem för att lära sig mer om deras missbruk. Det spred sig snabbt på stan att steroidmissbrukare kunde få förståelse för sina speciella problem på Beroendecentrum. Kurt Skårberg samlade material från samtalen och startade tillsammans med en psykolog och några läkare ett forskningsprojekt. Syftet var att samla fakta och inleda adekvat vård och behandling av dessa patienter. Fram till 2003 hade Kurt Skårberg träffat ett stort antal AAS-missbrukare från Örebrotrakten och 36 av dessa har varit villiga att ingå i forskningen. Skårberg kommer i slutet av 2008 att doktorera med en avhandling om AAS-missbruk och behandling av steroidmissbrukare. Aggressivitet och våld Många av dem som Kurt Skårberg samtalat med har berättat att när de tar anabola steroider, och i synnerhet testosteronpreparat, blir de mycket aggressiva och hamnar lätt i slagsmål. Svartsjuka steroidmissbrukare blir ofta mycket aggressiva och våldsamma mot sina flickvänner. Det är enligt Kurt Skårberg mycket vanligt med misshandel inom förhållanden. Det är heller inte ovanligt att misshandlade tjejer går från en AASmissbrukande kille till en annan likasinnad. Han har också fått höra av steroidmissbrukande tjejer att deras aggressivitet ofta går ut över pojkvännen. 30 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Det finns också en del som säger att de inte blir särskilt aggressiva, kanske beroende på att de har ett lugnare humör från början och att de tar preparat med lägre androgen (viriliserande) verkan och i lägre doser. Några patienter berättar också om den känslokyla de känner. Efter en brutal misshandel kan de lämna sitt offer utan att känna något. Först när de varit fria från steroider någon tid kommer tankarna om vad de förorsakat andra människor. Det är över huvud taget vanligt att dessa AASpatienter pratar mycket om våld och att de blir särskilt våldsamma när de druckit alkohol och/eller använt narkotika. Blandmissbruk är idag mer regel än undantag. Även efter avslutat AAS-missbruk kan alkohol och andra droger utlösa våldsamma reaktioner som de inte känner igen. Efter att ha samtalat med närmare 250 AAS-missbrukare som självmant kommit till Beroendecentrum för att få hjälp, är Kurt Skårberg av den uppfattningen att misshandel är mycket vanligare bland dessa patienter än vad statistiken visar. Misshandeln sker ofta inom förhållandet eller ute bland likasinnade och det gör att denna brottslighet uppenbarligen är mycket underrapporterad. n Läs mer om Kurt Skårbergs forskningsprojekt Hormonmissbruk – bakgrund, komplikationer och behandlingsmöjligheter, samt rapporten Vårdprogram för missbrukare av Anabola Androgena Steroider (AAS) på www.orebroll.se/psykhab sök på Beroendecentrum Kurt Skårberg skriver en avhandling om sin forskning omkring AAS-missbruk och om lämpliga behandlingsformer. Våldsbrott under drogpåverkan? text och foto: gunnar hermansson Hur vanligt är det att våldsbrottslingar är drogpåverkade? Provtagning är inte rutin Antalet kända fall av rå och hänsynslös misshandel ökar enligt flera trovärdiga källor. Tidningar och TV lyfter gärna fram det ökande gatuvåldet och när särskilt uppmärksammade drogrelaterade våldsbrott inträffat, blir massmedia genast intresserade av hur vanligt det är att våldsverkare är påverkade av droger. Alkohol finns ofta med i bilden. Men hur ofta är förövaren dessutom, eller enbart, påverkad av narkotika och anabola steroider? För att kunna svara på det krävs att gärningsmannens blod och/eller urin undersöks i laboratorier för att fastställa förekomst av droger. Polisen har rätt att ta blod- och/eller urinprov vid våldsbrott eller andra brott, även om gärningsmannen inte är synbart påverkad men åtgärden skall ha betydelse för utredningen. Ett exempel på detta är när kraftigt och omotiverat våld har utövats, men tyvärr sker inte provtagning rutinmässigt i dessa fall, även om antalet provtagningar har ökat under senare år. Kemiska analyser påverkas av flera faktorer Proverna skickas till Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping, där de analyseras utifrån polisens önskemål. Förutsättningen för att man där skall kunna påvisa droger i de insända proverna påverkas av flera faktorer, bl.a. • Tidpunkten när provet togs i förhållande till drogintaget. Olika substanser är påvisbara under olika lång tid i kroppsvätskor, allt ifrån några timmar till några dygn och kortare tid i blod än i urin. Resultat av analyserna Trots bristande rutiner vid provtagning och påverkande faktorer vid analysering av kroppsvätskor, påvisas inte sällan narkotika eller anabola steroider i samband med analys av en våldsbrottslings blod eller urin. THC (cannabis) och amfetamin är relativt vanliga och kokain förekommer också men i betydligt mindre omfattning. Bensodiazepiner påvisas oftare och i nästan lika många våldsärenden som övriga narkotiska preparat tillsammans. De oftast påvisade bensodiazepinerna är diazepam, alprazolam, klonazepam och zopiklon, och dessa är också vanligast förekommande på den illegala marknaden. Analys av anabola steroider begärdes förra året i 253 våldsärenden, tio gånger fler än år 2003. Av analyssvaren kan utläsas vilka droger som är vanligast förekommande i våldssammanhang, men det går inte att dra några slutsatser om hur vanligt det är att våldsbrott begås under drogpåverkan. n Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi är en enhet inom Rättsmedicinalverket. Huvuduppgift: att i biologiska prover göra bestämningar av alkoholer, läkemedel, narkotiska preparat och andra gifter, särskilt i rättsliga sammanhang. Uppdragsgivare: rättsmedicinska avdelningar, kriminal- och frivårdsmyndigheter, polismyndigheter, åklagare, domstolar och advokater. I vissa fall även hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Mer än 80 000 inlämnade prover analyseras av avdelningens drygt 60 anställda varje år. • Att proverna är tagna och hanterade på ett säkert sätt. • Polisens prioritering vid begäran av analys. Polisen kan begära att sökning skall göras efter samtliga kända drogsubstanser eller, vilket är vanligare, i viss prioritetsordning. Om det t.ex. gäller att påvisa narkotikapåverkan skall Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi, enligt överenskommelse med Rikspolisstyrelsen, söka efter i första hand opiater och därefter kokain, amfetamin, cannabis och i sista hand bensodiazepiner. När en narkotisk substans påvisats i denna prioritetsordning avbryts vidare sökning. Vissa andra droger analyseras endast om polisen särskilt har begärt det. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi ligger i Linköping. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 31 Gangsterkrig om narkotikamarknader text: jonas hartelius Kampen om narkotikaprofiterna har blivit allt våldsammare. Numera korrumperar profithungern även befrielserörelser och politiker. D en 23 januari sköts en f.d. narkotikaprofitör till döds på trappan till ett fängelse i Lima, Peru. Han var på väg att vittna mot en annan narkotikaprofitör, Fernando Zevallos, som satt i häkte. Zevallos står på USA:s lista över världens mest efterspanade narkotikabrottslingar. Mordet utfördes på det sätt som blivit en signatur för gangstermord i narkotikabranschen: han sköts på nära håll av en man som hoppade upp på en motorcykel som kördes iväg av en annan man. Efter mordet krävde Perus justitieminister att landets polis skulle bli bättre på att skydda vittnen. Zervallos och hans medåtalade krävde samtidigt bättre personligt skydd i häktet. Experter varnar för att Peru, som är världens näst största kokainproducent, håller på att få en narkotikarelaterad våldssituation som liknar Colombia eller Mexico. Korrumperad revolution I Colombia inledde FARC-guerillan sin revolutionära kamp 1966. För att finansiera kampen började man ta ut ”skatt” i de områden man kontrollerade. Med tiden blev det reguljära ”taxor” även för kokaodlingar och kokainlaboratorier. Numera beräknas FARC ta in flera hundra miljoner USA-dollar årligen på skydd, beskattning och direkt inblandning i kokainhandeln. Narkotikaprofiterna har blivit så stora att FARC fått problem med personalens stridsmoral. Förra året deserterade 2 400 guerillakrigare från FARC, många besvikna på att den revolutionära kampen trängts undan av kapitalistisk profitjakt. FARC har utvecklat ett betydande samarbete i det tysta med Venezuelas militär, som låtit sig mutas att tillåta kokaintransporter. FARC har träningsläger i Venezuela, som också tillåter att bortåt 200 ton kokain varje år smugglas vidare till Europa. Landet har utfärdat pass och id-kort till FARC-ledare. Diplomater varnar för att Venezuelas president Hugo Chavéz är på väg att tappa kontrollen över den narkotikahandel han accepterar i det fördolda. Venezuelas utrikesminister 34 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Nicolás Maduro har dock avfärdat påståendena om inblandning eller tolererande som uttryck för ”rasism” och ”kolonialism”. En annan viktig inkomstkälla för FARC är kidnappning. Idag har rörelsen omkring 800 personer fängslade i djungeln. Folkopinionen har dock tröttnat på gangstermentaliteten. Den 4 februari demonstrerade miljoner colombianer mot FARC:s kidnappningar. År 1985 mördades elva höga domare i Colombias Högsta domstol av Medellin-kartellen tillsammans med terroristgruppen M-19 i ett våldsamt angrepp på domstolen. Båda grupperna hade intressen av att hindra att ledande kokainlangare utlämnades till USA. Utbytet av droger, pengar, vapen och våldsmetoder mellan väpnade rörelser och narkotikabrottslingar har givit upphov till begreppet ”narkoterrorism”. Idag är drogkommers och politiskt våldsverkande så sammanflätade att man inte säkert vet vad som är pådrivande. ” Förra året deserterade 2 400 guerillakrigare från FARC, många besvikna på att den revolutionära kampen trängts undan av kapitalistisk profitjakt. Inbördeskrig ” I Mexico har den illegala narkotikahandeln en omsättning på 30 miljarder USA-dollar (omkring 200 miljarder kronor) eller fyra gånger mer än landets oljeexport. Konkurrensen om narkotikamarknaden har utvecklats till ett inbördeskrig. Eftersom landet har en lång och ofullständigt bevakad gräns mot USA är det attraktivt att skaffa sig kontroll i området nära gränsen. En tämligen okänd kartell, Sinaloa-kartellen, har ryckt fram som den främsta aktören. Kartellen leds av Joaquin Guzman, som på 1990-talet blev en av de viktigaste kokaindistributörerna. Hans organisation använde välbyggda tunnlar för att smuggla narkotika under gränsen till USA. Vid ett mordförsök 1993 mot Guzman på en flygplats sköts av misstag en katolsk kardinal till döds. Mordet skapade ett opinionstryck på myndigheterna att ingripa mot våldet. Guzman greps, men ett par dagar innan han skulle utlämnas till USA mutade han sig ut ur fängelset. För att jaga Guzman satte mexicanska militären år 2004 in 200 fallskärmsjägare med helikopter mot ett hus, varifrån hans röst hörts på telefon bara en halv timme tidigare. Han undkom. År 2007 gifte han sig i staden Tolléon, där polisen utrymde vägspärrar för att ge honom och hans följe fri väg. Den 17 mars 2007 hittade mexicansk polis över 200 miljoner USA-dollar i kontanter i ett hus som kontrollerades av Guzman. Polisen trodde att pengarna var avsedda för mutor till höga tjänstemän. För att statuera exempel har mexicanska narkotikalangare tillfångatagit och halshuggit polismän, vars huvuden sedan placerats på metallspetsar i centrala Acapulco tillsammans med ett budskap om att polisen måste lära sig respektera langarna. En videosekvens av dådet har lagts ut på internet. Det senaste året har döda kroppar med budskap från narkotikahandlarna hängts upp i ett dussin av landets regioner. Brottsgrupperingarna har dessutom börjat köpa annonsutrymme i tidningar för att klargöra sitt budskap. Syftet är att sprida skräck så att myndigheterna inte vågar ingripa. Våldet har lett till att tidningar börjat idka självcensur. En fristående grupp som närmast är att likna vid ett legoknektförband, Los Zetas, består av tidigare poliser och militärer men även vanliga kriminella i Mexico. Många av dem har militär specialutbildning, även i USA. De började erbjuda sina våldstjänster till Gulf-kartellen men arbetar nu oberoende. Zetas ligger bakom en rad mord men även väpnade konfrontationer med amerikansk narkotikapolis. De räknas idag som en av de mäktigaste brottsorganisationerna i Mexico. Narkostater När våldet kring narkotikahanteringen tar över ett helt samhälle kan resultatet bli en ”narkostat”. En sådan är en stat eller en region där den nationella regeringen inte längre har kontroll över området, rättsapparaten saknar räckvidd. Kända narkotstater är bl.a. Afghanistan, Bolivia och Colombia. I Centralasien har många krigsherrar finansierat sina trupper genom att sälja narkotika. I Europa riskerar nu Kosovo att utvecklas till en narkostat. Det beror på landets politiska historia de senaste årtiondena. Från början betraktade USA Kosovos befrielsearmé (UCK, även kallad KLA) som en terroristorganisation, sedan som en befrielserörelse. KLA fick en stor del av sin finansiering genom narkotikahandel. Efter kriget ombildade KLA sig till det politiska partiet PDK och formerade en egen säkerhets- Juaquin Guzman är ledare för den dominerande Sinaloa-kartellen, som har kontroll över narkotikahandeln i stora delar av norra Mexico. Foto: U.S. Govt. styrka. Resultatet blev – som en FN-talesman sade år 2003 – ”inte ett samhälle som är påverkat av organiserad brottslighet utan ett samhälle som är grundat på organiserad brottslighet”. En lokal expert uttryckte det så att landet har en ”statsinstitutionaliserad brottslighet”, inte bara organiserad brottslighet. Utvecklingen riskerar att göra landet till en sönderfallen stat, där rättskipningen inte längre fungerar. Det amerikanska bananföretaget Chiquita ställdes för några år sedan inför en omöjlig situation att skydda sina fruktodlingar. Företaget hotades av FARC att betala ”skatt” för att få ”skydd” för sina anläggningar i Colombia. Myndigheterna kunde inte göra något, så företaget betalade till FARC. Men då FARC betraktas som en terroristorganisation av USA:s regering, tvingades företaget hösten 2007 att betala dryga böter för sitt ”stöd” till terrorister. När ett område blir en narkostat fungerar inte längre det statliga våldsmonopolet och vanlig affärsverksamhet blir mer eller mindre omöjlig. Kvar blir autonoma grupper som är starkt beväpnade och en stabil försörjning från narkotikahandeln. Profiter Den illegala narkotikamarknadens globala omsättning är i samma storleksordning som en svensk bruttonationalprodukt (omkring 2 500 miljarder kronor). Illegal narkotikahandel kan vara mycket lönsam. Profitnivåerna kan vara 20 000 procent på ett kilo kokain från producent- till konsumentleden. Till profitnivån bidrar den höga efterfrågan, som ytterst drivs på av missbrukarnas drogberoenden. Efterfrågan är oelastisk, så den står kvar även vid höga priser. Insteget i den profitabla narkotikahandeln kan dock vara högt. För att etablera sig som en ledande aktör måste man ha en stor organisation, betydande kunskap om logistik samt ett rymligt samvete. Dessutom skall man slå sig fram i verkligt mördande konkurrens. Dödligt våld kan förekomma även i fråga om små, lokala marknader. I februari 2008 åtalades en nyazeeländare för att ha mördat en cannabislangare. Han ville ha affärerna för sig själv. Brottet utmärktes av skarpt våld, offrets händer var avhuggna och hans hals avskuren. n svenska narkotikapolisföreningen 1-08 35 Fordon som smiter från tullkontroll – en fara för både personal och allmänhet text: lena emilsson/heidi joensuu tullverket Att personer i fordon smiter från en tullkontroll innebär att Tullverket inte kan utföra sitt arbete. Än värre är att personal som försöker utföra sitt arbete utsätts för allvarlig fara och att allmänheten vid ett eventuellt efterföljande också kan råka illa ut. Tullen vidtar motåtgärder Efter ett flertal smitningar på Lernacken under 2001 började problemet diskuteras på allvar inom Tullverket. En projektgrupp tillsattes för att utreda problemet och för att komma med förslag på åtgärder. Slutsatsen av detta arbete var att det är svårt att förhindra smitning bara genom den fysiska utformningen av en tullkontrollplats. För detta krävs tekniska hjälpmedel som balanserar mellan att vara effektiva, men som inte leder till ökade risker för tullpersonal eller allmänhet. Projektgruppen föreslog bl.a. att Tullverket skulle utföra praktiska tester med något som kallas AutoArrestor. Auto-Arrestor är ett system som använder korta elektriska pulser för att slå ut vitala elektroniska 38 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 komponenter i fordonet som då stannar. Rapporten ledde till att kontrollplatsen vid Lernacken byggdes om i viss mån. Smitarna hänsynslösa Under 2007 rapporterades 18 smitningar vid Lernacken och två i Helsingborg. Smitningarna går i huvudsak till så att föraren trampar gasen i botten då de blir uttagna för kontroll. I fem fall har smitningarna lett till direkt fara för personalen. Tre var tvungna att kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda, en tjänsteman blev påkörd och en annan släpades med fordonet en bit. Som tur är blev ingen allvarligt fysiskt skadad. När trafiken är glesare vid kontrollstationen på Lernacken passar en del smugglare på att smita från kontroll genom att trycka gasen i botten. I ett fall dömdes smitaren till grov vårdslöshet i trafik. Tulltjänstemannen berättar inför domstolen att hon med en röd lampa signalerade stopptecken åt föraren som bara fortsatte mot henne. Hon tvingades hoppa åt sidan för att inte bli påkörd. Tillsammans med en kollega följde de efter bilen med blåljus och stoppljus påslagna. När dom hunnit ifatt bilen stängde föraren av bilens belysning och gjorde en tvär inbromsning. Sedan körde han rakt mot dom så att dom tvingades backa undan. När dom fortsatte efterföljandet gick färden fortare och fortare och tullarna vågade inte ligga på för mycket. Efter diverse tillbud där föraren bl.a. körde mot färdriktningen avbröts efterföljandet. Smitaren var dock identifierad och kunde senare gripas. Smitaren berättade i domstolen att han uppfattat det som att tulltjänstemannen velat stoppa honom enbart för att han var mörkhyad. Han blev förbannad och ledsen och bestämde sig för att köra vidare utan att följa tulltjänstemannens anvisning. Han försökte inte att köra på någon, det har tullarna hittat på. När han såg att tullpersonalen följde efter honom var det svårt för honom att se något eftersom åtta starka strålkastarljus riktades mot honom. Därför kunde han inte heller stanna bilen. Han nekar till att ha kört för fort eller till att ha kört mot tullbilen. Visserligen stängde han av ljuset, men endast för att kontrollera att ljuset fungerade. Slutligen menade han att det var tullarnas fel att han råkade komma in på fel körbana på motorvägen eftersom dom försökt att preja honom. Förutom grov vårdslöshet i trafik dömdes smitaren också för smuggling av kat. Katsmugglare smiter oftare Det är också kat som är det vanligaste preparatet som beslagtas i de fall man lyckas gripa dem som smiter. I 15 av 20 fall har man följt efter smitarna och av dessa har sju bilar lyckats komma undan. De resterande åtta bilarna har påträffats med beslag som resultat och det har då huvudsakligen varit kat i mängder mellan 55 – 150 kilo. I ytterligare fem fall utan efterföljande misstänks smitarna vara katsmugglare. För några av smitarna har tilltagen slutat illa på grund av den våldsamma körningen. En av förarna körde av vägen och voltade så illa att han var tvungen att söka vård på sjukhuset. Två bilar har kört in i mitträcken på vägen och en bil har försökt komma undan genom att köra över ett vägräcke och ett staket. Dessa hinder gick dock inte att forcera så bilen fastnade. Trots att 2008 inte har hunnit bli så gammalt har det under januari redan rapporterats tre smitningar på Lernacken och en smitning i Hån, vid gränsen till Norge. n För några av smitarna har tilltagen slutat illa på grund av den våldsamma körningen. Antingen har de voltat eller stoppats av mitträcken på vägen eller av kraftiga staket. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 39 Besök hos polissambandsmannen i Damaskus text och foto: lena larsson sambandsmannasektion, rkp På grund av den stora insmugglingen av irakier till Sverige beslutade rikspolischefen i början av 2007 att en PTN-sambandsman skulle placeras på ambassaden i Damaskus med sidoackreditering i Jordanien och Libanon. Uppdraget gick till Rikskriminalpolisen och sambandsmannasektion vid Enheten för internationellt polissamarbete/IPO som startade rekryteringen. I slutet av april var det klart att Anders Baard från gränspolisen i Karlskrona hade fått tjänsten. Vad är PTN ? PTN är ett polis- och tullsamarbete mellan de nordiska länderna för att effektivisera bekämpningen av grov brottslighet. Svensk polis har tillsammans med övriga nordiska länder gemensamma polis- och tullsambandsmän i ett 20-tal länder, varav flera är sidoackrediterade till närliggande länder. Damaskus Efter en kort men intensiv utbildning vid Rikskriminalpolisen landade Anders Baard i slutet på juni 2007 på flygplatsen i Damaskus, en flygplats som delvis skulle bli hans nya arbetsplats, för att starta upp ett nytt sambandsmannakontor på ambassaden. 42 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Undertecknad hade förmånen att besöka Anders i december 2007, detta för att i egenskap av ställföreträdande chef för sambandsmännen göra en inspektion av sambandskontoret. Inspektionen bestod framförallt av att se hur det har gått för Anders att bygga upp ett nytt kontor, hur arbetet fungerar, vilka problem han stött på, vilka samarbetspartners han har, vilka ärende han har och sist men inte minst se hur det fungerar socialt för honom. Damaskus, Syriens huvudstad, som är belägen 700 m över havet vid Anti-Libanons fot, har ca 1,6 milj. människor i innerstaden. Det är en smutsig och stökig stad, fylld av bilar och ett ständigt tutande. Samtidigt är det en spännande och intressant stad i en intressant del av världen, men självklart tufft att leva i. Vad gör sambandsmannen i Damaskus? Ambassaden i Damaskus är den svenska ambassad som tar emot flest viserings- och UAT- (uppehållsoch arbetstillstånd) ansökningar tätt följt av Teheran. Under 2007 beräknar man att man tagit emot 3 762 viseringsansökningar och 5 564 UAT- ansökningar och 95 % av ansökningar har anhöriganknytning. Det är dessa intervjuer som utnyttjas av de kriminella grupperna genom t.ex. skenäktenskap – man erbjuder falska dokument mot betalning. Ca 1,5 milj. irakier har kommit in i Syrien tack vare en öppen gränsövergång. Detta är något man nu ångrar och man ser en försämring för Syriens medelklass då bl.a. priserna har gått upp i landet. På grund av detta har nu Syrien stängt gränsen mot Irak och kräver viseringstvång för att irakierna skall komma in i Syrien. Viseringstvånget har gjort att kötiden för anhörigintervjuer på svenska ambassaden har blivit kortare än under första halvan av 2007, då kötiden var ca 10-12 mån. Viseringsavdelningen på ambassaden, som sköts av en utsänd migrationsattaché samt sju viseringsassistenter, har i sitt arbete stor hjälp av Anders Baard med att kontrollera person och dokument. En annan viktigt del av Anders jobb på ambassaden är att hjälpa till med ID-fastställelser i konsulära ärenden bl.a. i samband med passansökan. Anders har redan haft ett antal intressanta operativa ärenden, varav ett i Beirut med en svensk människosmugglare. Tillbringar mycket tid på flygplatsen Anders arbete på flygplatsen är att identifiera kriminella nätverk genom att kontrollera att resenärerna har rätta dokument för att komma in i Schengen dvs. rätt visering, UAT och om passet är äkta. Detta gäller inte bara svenska pass utan alla nationaliteter som är på väg till Sverige eller Danmark, eller andra destinationer beroende på att slutdestinationen kanske är Sverige eller Danmark i alla fall. Ett av problemen är då passet är äkta men ”fel” person innehar det, så kallade ”look alike”. De pass som Sverige godkänner är s.k. G-pass, vilka inte är så lätta att förfalska. Anders fokuserar i första hand inte på resenären utan försöker identifiera de kriminella nätverk/organisationer som ligger bakom det falska dokumentet. Att så är fallet råder det inte något tvivel om. På flygplatsen samarbetar Anders väldigt mycket med en österrikisk kollega, utsänd som immigrations sambandsman (ALO), samt de olika flygbolagen, Alitalia, Turkish Airlines, Air France, Austrian Airlines och Malev, som alla har avgångar mot Europa. Dessutom har han ett bra samarbete med Immigration på flygplatsen. Enligt migrationsattachén på ambassaden i Damaskus har man sett en effekt av det arbetet som Anders gör på flygplatsen. Ryktena börjar gå om att det finns en svensk polis på flygplatsen i Damaskus och att det därför inte längre är den bästa flygplatsen att använda sig av i samband med människosmuggling. Anders Baard på sitt kontor på ambassaden Jordanien och Libanon ingår i arbetsfältet Anders är även ansvarig för Jordanien och Libanon och är en s.k. generalist som skall arbeta med alla slags förfrågningar och ärenden som kommer från polis och tull i de nordiska länderna. Tyvärr är det inte så lätt som man skulle vilja önska att arbeta med de rättsvårdande myndigheterna i den här regionen. Alla förfrågningar och ärenden måste först gå upp på ministernivå innan de kommer ner på den nivån där svaren finns. Anders har haft kontakt med Interpol både i Damaskus och Amman, och detta då med förhoppning om att hitta ett smidigare sätt att få hjälp med förfrågningar. I Anders arbete ingår ju naturligtvis också att besöka Jordanien och Libanon så ofta tiden medger för att bibehålla och upparbeta kontakterna med de nordiska ambassaderna och övriga samarbetspartners i dessa länder, men också då operativa ärende kräver detta. Det var ett mycket intressant besök vi gjorde hos Anders. Under besöket framkom att han nu börjar känna sig ”varm i kläderna”. Anders hälsar att han trivs väldigt bra i sitt nya ”hemland”. Han tycker jobbet är intressant och ser fram emot tre spännande år i Mellanöstern och Ni är alltid välkomna att kontakta honom. n Vilka länder det finns sambandsmän i samt kontaktuppgifter hittar Ni (polisanställda) på Intrapolis - Rikskriminalens startsida/Genvägar -- under länken Polis- och tullsambandsmän. Ni kan även där läsa sambandsmännens kvartals- och årsrapporter. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 43 Ställ Upp mot droger och våld är som bekant namnet på det projekt som SNPF bedriver som ett förebyggande arbete i samarbete med skolan. Projektet startade förra året och sponsras av Göteborgsföretaget Dunross & Co AB. Svenska Narkotikapolisföreningen ! p ll up Stä – mot narkotika och våld text: björn landsten Bli medlem! Var med och påverka Lär digskola. mer om narkotikabrottsligheten respektive Det som överraskande mest var att i de skolor där man trodde att engagemanget var som Delta i utbildningskonferenser störst, där kom det ett mindre antal vuxna. 4 medlemstidningar/år Det har knutits många kontakter med andra intresse150 kr/årute i samhället rade grupperMedlemsavgift som jobbar med ungdomar Under hösten har några av SNPF:s styrelsemedlemmar tillsammans med föreläsarna Per Livergren, f.d. narkoman, och Lennart Johansson, som jobbar som drogutbildare inom Göteborgs kommun, föreläst i tio skolor från Falkenberg i söder till Ale kommun i norr. De skolor som hittills har fått ta del av föreläsningpå ideell under och efter föreläsningarna. Bland annat arna ligger i väldigt olika hårt brottsbelastade bostadsvisade representanter från Svenska Scoutförbundet anställda inom polisen, krimiområden och man har därmed olika erfarenhet av Alla mycket stort intresse avtullen, att fååklagarmyndigheten, denna typ av informanalvården och kustbevakningen är välkomna som medlemmar. missbruk av droger. Detta har visat sig till viss del då vi tion och föreläsning om drogmissbruk bland sina unga bjudit in föräldrarna till en föräldrakväll med likartad medlemmar som finns över hela Sverige. information som den som ungdomarna fått någon dag Ja, det finns mycket positivt att säga om våra föreinnan. Då det gällt en skola som ligger i ett område läsare och det budskapPolisen de förmedlar. Lennart trycker som räknas som lite finnare så var antalet föräldrar lite mycket hårt på att det är vi som vuxna och förälder mindre, medan i skolor i Göteborg som ligger i väldigt som har det största ansvaret och hur vi skall tackla hårt belastade områden har uppslutningen från fördetta med våra barn. Per Livergren berättar med sådan äldrarnas sida varit bra mycket bättre. Mycket av det inlevelse om sitt före detta liv som narkotikamissbruengagemang som finns hos vissa föräldragrupper komkare och kriminell att man kan inte annat än www.snpf.org bara Kontaktperson: snpf@snpf.org mer direkt eller indirekt från den personal som finns på undra hur han har klarat sig. Lennart Johansson har lång erfarenhet från både socialtjänsten och som socialarbetare på narkotikapolisens gatulangningsgrupp i Göteborg. 46 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Eleverna i en skola gör vågen under en av Per Livergrens föreläsningar Under våren 2008 kommer åtta nya skolor att få möjlighet att få ta del av vårt budskap mot droger och våld i STÄLL UPP Efter förläsningarna har Per och Lennart delat ut en internetkod som sedan har fungerat som utvärdering för både ungdomarna och vuxengruppen. Där är det fritt att skicka in sina reflektioner över det som man hört och upplevt under föreläsningarna och här nedan kommer några citat från olika inskickade svar. ”Jag heter X och går i åk 8 på Y-skolan, alltså var jag med på Din föreläsning i måndags. Vill bara säga att den var oerhört bra, och jag och min klass tyckte Du va skitbra. Vill egentligen säga att Du är en otroligt stark människa, de är inte många som skulle kunna gå hela vägen, som som Du gjorde. Tack för att Du kom och berättade!” ”Kan påstå att det var den absolut BÄSTA och mest givande (gripande) föreläsning jag varit på.” ”Min son var också han helt tagen när han varit på din föreläsning någon dag innan jag lyssnade på dig. Det var tack vare honom jag gick på föreläsningen. Och jag är så tacksam att jag gjorde det.” ”Du gjorde en fantastisk insats ikväll!” ”Du skall veta att det du delar med dig av, berör och stärker oss i våra tuffa roller som föräldrar.” Senaste nytt om narkotikaklassning Narkotikaklassning av tramadol utan praktisk verkan Tramadol är en smärtstillande substans som ingår i läkemedel som Tradolan, Nobligan Tramadol m.fl. Den 1 december 2007 klassades tramadol som narkotika i Sverige sedan missbruket av medlet ökat mycket kraftigt på ett par-tre år, inte minst bland unga. Narkotikaklassningen har dock ingen avhållande effekt på missbruket, och beslutet ger inte heller poliser på fältet rätt att beslagta tabletter som innehåller tramadol. Anledningen är att Läkemedelsverket valt att placera tramadol i narkotikaförteckning III och därmed gjort undantag från narkotikaklassning av tabletter som innehåller högst 400 mg tramadol. Alla läkemedelstabletter innehåller mindre än 400 mg tramadol. Eftersom tabletterna således inte är att anse som narkotika är det heller inte straffbart att missbruka tramadoltabletter i Sverige. Det är numera möjligt att via Internet köpa tramadol som ren substans i pulverform. Tramadol i den formen är narkotika. Per-Åke Sandvold på Läkemedelsverket medger att klassningen av tramadol kan synas verkningslös. Den expertgrupp som varit delaktig i beslutet ansåg dock att om tramadolläkemedel blivit narkotikaklassade, fanns risken att missbrukare skulle välja starkare opiater med fler dödsfall som följd. Enligt Per-Åke Sandvold kan det nuvarande beslutet komma att ändras om det visar sig att missbruk och illegal handel med tramadol blir ett ännu större problem. Det finns inga formella hinder mot att klassa tramadol i förteckning IV eller V på samma sätt som t.ex. bensodiazepiner. För att en ändring skall kunna ske måste därför Läkemedelsverket få in rapporter om missbruksläget. Bromo-Dragonfly är nu narkotika Bromo-Dragonfly, en hallucinogen och mycket potent drog, klassades den 1 december som narkotika. Drogen, som säljs via Internet, har på ett par år blivit populär i vissa kretsar av unga människor. Bromo-Dragonfly har ingen medicinsk användning och är olaglig i alla sammanhang. GH Källa: Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2007:14 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 47 Världen runt Marijuana största grödan i Californien Californiapolisens operation CAMP (Campaign Against Marijuana Planting) ledde under de nio första månaderna av 2007 till beslag eller utrotning av 2,9 miljoner cannabisplantor till ett skattat marknadsvärde av 10 miljarder dollar (ca 65 miljarder SEK). Odlingarna är ofta avancerade med kilometerlånga vattenledningar och även konstbelysning. Cannabisodlingen beräknas idag vara den mest inkomstbringande jordbruksverksamheten i delstaten och omsätta mer än den berömda vinodlingen. Huvudparten kontrolleras av mexicanska narkotikagäng. Omkring elva procent av Californiens befolkning röker marijuana regelbundet. Economist, Oct. 20, 2007. Sylvester Stallone använder tillväxthormon och testosteron Sylvester Stallone säger till Time Magazine att han använt tillväxthormon för att komma i form inför den nya Rambo-filmen. – Tillväxthormon är ingenting, säger den 61-årige filmstjärnan. – Den som kallar det en steroid har helt fel. Stallone väger nu 20 kilo mer än i tidigare Rambofilmer och han medger att han också använt testosteron som han fått på recept för att öka muskelmassan till nuvarande 95 kilo. Stallone säger vidare att steroiden testosteron är för honom viktigt för att må bra när man blir äldre. – Alla över 40 år borde prova det eftersom det ger ökad livskvalitet. Sanna mina ord, om tio år kan man köpa det receptfritt. Sylvester Stallone har avslöjats för smuggling av tillväxthormon till Australien och han har också medgett att han använder både tillväxthormon och testosteron för att bevara sin ungdom. 50 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Hund gjorde miljonfynd av marijuana En narkotikahund tillhörande sheriffmyndigheten i Douglas, Nebraska, USA, nosade fram nästan ett ton marijuana vid en husrannsakan i en campingbil. Partiet beräknades ha ett marknadsvärde på 3 miljoner dollar (närmare 20 miljoner kronor). Gripen på Malta med 24 000 steroider En 30-årig libyer ställdes inför rätta på Malta sedan han försökt smuggla in 24 000 tabletter anabola steroider. Mannen som anlänt med flyg från Tripoli hade gömt steroiderna i tjugofyra tillslutna konservburkar som enligt etiketterna innehöll kikärtor. Tabletternas värde uppskattades till mer än 7000 euro. Libyern dömdes till sex månaders villkorlig dom och tabletterna förstördes. Källa: Maltastar.com Testosteron har liten påverkan på åldrandet Kan testosteron motverka minskad ben- och muskelstyrka och sämre mental förmåga som ofta följer med högre ålder? Detta har undersökta i en studie som omfattade 237 friska män med en medelålder av 67 år. Alla hade låga testosteronnivåer. Hälften fick 80 mg testosteron oralt två gånger dagligen under sex månader och den andra hälften fick placebo. De tester som gjordes före och efter studien visade att männen som fått testosteron hade minskat kroppsfettet och ökat muskelmassan, men de hade inte blivit starkare än männen i kontrollgruppen. Man fann heller ingen skillnad i bentäthet eller inlärningsförmåga mellan grupperna efter studien. Kroppen producerar mindre mängd testosteron efter 40-årsåldern, men de flesta män behåller ändå en normal nivå som inte innebär några problem. Däremot kan tillfört testosteron orsaka hälsoproblem såsom ökad risk för prostatacancer och hjärtproblem. Studien publicerades den 2 januari 2008 i Journal of the American Medical Association. Landet runt Stort beslag av cigaretter genom tullsamverkan Ketaminbeslag på Arlanda Elva pallar med persondatorer skulle sändas från Tallinn till England via en speditör i Göteborg. Sändningen var försenad och när en estnisk lastbil plötsligt dök upp hos speditionsfirman i Göteborg reagerade man på detta och att mottagaren i England inte visste när lasten skulle komma. Dessutom skedde all kontakt med England via engelsk mobiltelefon. För övrigt är det ovanligt att skicka datorer från Estland till England via en mellanhand i Sverige. Tullen kontaktades och man beslöt att undersöka lasten. I var och en av de elva pallarna fanns 40 datorchassin i kartonger. Varje chassi innehöll 4000 cigaretter och tillsammans beslagtogs 1 760 000 cigaretter. GH Den 18 oktober 2007 beslagtog Tullverket på Arlanda en burk med vitt pulver i kurirfrakten. Försändelsen kom från Indien, burken etiketterad med Sodium Carbonate och man misstänkte att den innehöll dopingpreparat. Mottagare till paketet var en person bosatt i Hudiksvall. Efter att Tullverkets laboratorium analyserat preparatet visade sig innehållet vara narkotika, nämligen 207 gram ketamin av en renhetshalt på 85 %. Uppgifterna om mottagaren visade sig vara falska, den verkliga mottagaren var en 17-årig gymnasiekille i Hudiksvall. Han är tidigare känd för bl.a. bedrägerier på Internet men inte i narkotikasammanhang. Utredningen är ännu inte avslutad. HJ Cannabis alltjämt vanligast i Sverige Subutex, benso och alkohol – en dödlig mix Två unga män i 20-årsåldern dog i januari i Ystad på grund av överdos. Polisen har identifierat ett nytt missbruk i och omkring Ystad och på Österlen. Ungdomar blandar Subutex med bensodiazepiner, som t.ex. Xanor. Denna kombination av dämpande droger, och i synnerhet i kombination med alkohol, kan lätt orsaka andningsförlamning och kvävning. Mikael Björk, vid polisen i Ystad, har ännu inte fått analyssvaren om dödsorsaken men misstänker att blandning av dessa droger ligger bakom dödsfallen. GH Smuggling av hasch i långtradare En Hollandsregistrerad långtradare togs ut för kontroll av tullen i Helsingborg i mitten av januari. Lasten bestod av pappkartonger som skulle lossas i Dalarna. En narkotikahund markerade på utsidan av trailerns främre del på höger sida. När man undersökte lastutrymmet fann man sex omärkta kartonger som visade sig innehålla cannabisharts, totalt 150 kg. Ett oroväckande fynd med tanke på alla dessa tusentals långtradare som passerar in över Sveriges gränser varje dygn. Längst fram i trailern hittades kartongerna med 150 kilo hasch. GH Rikskriminalpolisens och Tullverkets gemensamma årsrapport om den illegala drogsituationen i Sverige under år 2007 berättar att det finns mycket narkotika även om en del undersökningar tyder på en minskande andel ungdomar som provat. Cannabis (haschisch och marijuana) är fortfarande det mest spridda narkotikamissbruket i Sverige. Polisens rapporter tyder på en kraftig ökning av missbruket bland ungdomar. Amfetaminmissbruket är fortsatt omfattande. Även metamfetamin, som idag uteslutande kommer från Litauen, har visat en uppåtgående trend sedan 1998. Kokaininflödet till Sverige har ökat, vilket bekräftas av sjunkande priser speciellt på missbrukarnivån. Alla tecken visar på en kraftig ökning av missbruket, särskilt bland ungdomar i storstäderna. En ny rutt för smuggling av kokain går via Balkan, parallellt med heroinsmugglingen. Mindre mängder skickas via post direkt till beställarna. Heroinmissbruket synes minska och nyrekryteringen vara begränsad. Ecstasymissbruket synes vara begränsat och sannolikt avtagande. Narkotikaklassade läkemedel uppvisar en förändring i panoramat. Rohypnol (flunitrazepam) har försvunnit ur den legala handeln och ersatts av illegalt tillverkade tabletter. Det samma gäller några andra bensodiazepiner. Ursprungsländer är ofta Kina och Indien. Dopningsmedel (anabola steroider) förekommer i ett ökat missbruk enligt uppgifter från bl.a. Dopingjouren. Antalet gjorda beslag har stadigt ökat under några år, men den totala mängden beslagtagna preparat har minskat. Rapporten uppmärksammar även den ökande Internettrafiken med droger samt att Sverige blivit ett transitland för droger inte bara till övriga Norden utan även till forna östländer. Källa: Den illegala drogsituationen i Sverige, RKP Rapport 2007:7 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 51 Debatt GBL och butandiol lika farligt som GHB polismästare klas friberg och anders stolpe polismyndigheten i västra götaland Missbruket av GHB, GBL och butandiol tenderar att öka vilket innebär diverse risker och allvarliga negativa konsekvenser för unga människor. GHB är sedan den 1 februari 2000 narkotikaklassat och vid det tillfälle det beslutades kunde en markant minskning av missbruket konstateras. Från att ha varit relativt riskfritt att hantera i större mängder, ser samhället nu betydligt allvarligare på GHB och rättspraxis för grovt narkotikabrott har blivit 1,5 liter. E fter en tid kom missbruket av GBL och butandiol, som i kroppen ombildas till GHB, att i stort ersätta GHB-missbruket. GBL och butandiol stod inte under någon som helst kontroll annat än den rent moraliska. Efter en viss utdragenhet i processen kom så GBL och butandiol den 1 september 2005 att klassas som hälsofarliga varor. Ur missbruks och farlighetssynpunkt är det mycket otillfredsställande att detta kryphål existerar för de som så flagrant distribuerar dessa dödsbringande preparat. Påföljden för att hantera 1,5 liter GHB, motsvarar100 missbruksdoser, blir 2 år och samma mängd GBL eller butandiol ger inte mer än kortare fängelsepåföljd alternativt böter. Att distribuera ett fat, ca 200 liter GHB och motsvarande 13.300 missbruksdoser, ger en mycket lång påföljd, 8-10 år och samma mängd GBL eller butandiol ger knappast 1 år. Det råder således enligt vår uppfattning en icke acceptabel obalans i synsättet på det som farlighets och konsekvensmässigt egentligen är samma sak när det kommit in i en människas kropp. Att hänvisa till det industriella behovet kan inte ses som ett hållbart argument då det finns mycket i vårt samhälle där rättsväsendet klart och tydligt kan klara ut distinktionen mellan vad som är lagligt och det som sker i ett kriminellt syfte. På narkotikaområdet Att distribuera ett fat GHB ger 8-10 år fängelsestraff och samma mängd GBL eller butandiol ger knappast 1 år. 54 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 finns redan rutiner för sådan separation när det gäller narkotiska preparat för medicinskt bruk Det är ytterst angeläget att förhållningssättet till GBL och butandiol snarast förändras. Det finns enligt vår uppfattning två vägar att gå. Båda preparaten narkotikaklassas och rättspraxis kan knappast bli annat än samma som för GHB. Den andra vägen är att se över Lagen om hälsofarliga varor, med nuvarande maxpåföljd på ett år. Domstolarna måste lämnas större utrymme att pröva påföljd för så allvarliga brott som distribution av GBL och butandiol. n Denna skrivelse har skickats av Länskriminalpolisen i Västra Götaland till den statliga Narkotikautredningen för att lyfta fram problemet och kanske få till stånd en förändring av nuvarande förhållande. GHB och GBL skördar dödsoffer Den centraldepressiva drogen GHB dök upp i Göteborg i början av 1990-talet och några år senare fanns även GBL på missbruksmarknaden. GHB/GBL har fortfarande ett mycket starkt fäste i Göteborg med omnejd och finns sporadiskt på några andra ställen i Sverige. På Sahlgrenska sjukhuset har man varje år ett flertal överdosfall av GHB/GBL eller butandiol, som är ett medel med samma verkan. Enligt överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska är överdoser med GHB vanligare är med heroin och GHB skördar också flest dödsoffer. § Rättsrutan § Stor osäkerhet kring provokation HD har i en dom den 28 december 2007 ogillat ett åtal för häleri av en Rembrandttavla, värderad till omkring 100 miljoner kr, pga. polisprovokation. Som bekant saknas det lagstiftning i Sverige som reglerar frågor om provokativa åtgärder. HD har funnit att tre av de åtalade varit medvetna om att tavlan varit tillgripen på Nationalmuseum och således skulle kunna fällas till ansvar för häleribrott. Dock anses det inte visat i målet att de tilltalade skulle ha tagit befattning med den stulna tavlan om de inte provocerats till det genom polisens ingripande. Åtalet har tidsmässigt enbart omfattat den tid som provokativa åtgärder företagits. Tidigare har HD i domar 1985 och1989 funnit att sådana förhållanden inte skulle kunna inverka på en gärnings straffbarhet. Dock att i vissa fall möjligen straffnedsättning skulle kunna komma ifråga. Efter att ha gått igenom den rättspraxis som numera finns i Europadomstolen så finner HD att de vidtagna åtgärderna inneburit en kränkning av artikel 6 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång eller som man uttrycker det rät�ten till en rättvis rättegång har blivit oåterkalleligen undergrävd. Därför skulle åtal aldrig väckts enligt HD i detta fall. HD utvecklar sitt resonemang i rättsfallet och menar att det rent polisiärt kan göras relativt långtgående provokationer så länge staten inte ingriper straffprocessuellt mot de personer som begått de gärningar som provocerats fram (vad som egentligen menas med detta är oklart men möjligen att man kan omhänderta det olagliga men ej straffa personerna som befattat sig med det olagliga). Vidare torde det inte föreligga hinder mot lagföring för brott som kan anses ligga utanför provokationen, t.ex. om den provocerade köpt eller förmedlat mer narkotika än vad som omfattas av provokationen. Inte heller torde det kunna anses otillåtet att lagföra någon för t.ex. överlåtelse av narkotika även när en infiltratör uppträtt som köpare om omständigheterna är sådana att säljaren ändå skulle ha överlåtit narkotikan men inte just på det sättet. Av egen erfarenhet från framförallt min tid som åklagare i Malmö så vet jag att provokationsrättegångar ofta blir mycket infekterade och osäkerheten kring vilka rättsregler som gäller är stor. Därför välkomnas att regeringen i december 2007 läm- § Rättsrutan § § Rättsrutan § nat direktiv till en kommitté att överväga i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndigheterna bör kunna använda sig av provokativa åtgärder för att förmå en gärningsman att röja sig. Samma utredare skall också överväga i vilken utsträckning de brottsbekämpande myndigheterna bör kunna företa infiltrationsoperationer och då under husrannsakansliknande förhållanden ta sig in i bostäder samt kunna ta del i brottsliga aktiviteter när detta är nödvändigt för att allvarlig brottslighet ska kunna förhindras och avslöjas. Frågor om polisens och tullens rapporterings- och ingripandeskyldighet samt åklagarnas åtalsplikt i samband med infiltrationsoperationer skall ses över. Dessutom skall det övervägas om det finns behov av att lagstifta användandet av vissa dolda spaningstekniska hjälpmedel såsom pejlingsutrustning, kroppsmikrofoner och övervakning med hjälp av burna kameror. Rekommenderade gränsdragningar angående Subutex Utvecklingscentrum Stockholm, som är en del av Åklagarmyndigheten, har i december 2007 kommit ut med ett RättsPM som ger följande rekommendationer när det gäller Subutex: - - - - En missbruksdos Subutex beräknas utifrån intravenös införsel. En missbruksdos Subutex uppgår till ca 2 mg (eller ¼ tablett á 8 mg) Innehav av högst två tabletter á 8 mg Subutex kan bedömas som ringa brott Innehav i intervallet mer än två tabletter299 tabletter á 8 mg Subutex kan bedömas som narkotikabrott av normalgraden Innehav av 300 tabletter á 8 mg Subutex (eller ca 1200 missbrukardoser) kan bedömas som grovt narkotikabrott Slut i rutan och det gäller tyvärr nog också min plasma-tv. Hans-Jörgen Hanström Kammaråklagare § Rättsrutan § svenska narkotikapolisföreningen 1-08 55 Konferenshotellet Grand Sierra Resort i Reno. Narkotikakonferens i Reno, Nevada 17-20 november 2007 text och bild: jörgen andersson, göteborg. lkp, narkotikaroteln Jag åkte tillsammans med Thomas Ekman och Stefan Holmen till Kaliforniens narkotikakonferens som var förlagd till staden Reno i Nevada. Resan till Reno På morgonen den 14 november bar det iväg. I Frankfurt bytte vi plan och jag hade en ledig plats till höger om mig. Skönt tänkte jag och det var bara några få passagerare som inte hade satt sig. Plötsligt en bit bort kommer en bodybuilder i jätteformat. Bara han inte sätter sig bredvid mig tänkte jag. 58 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Men vad tror ni? Några sekunder senare skruvade han sig ner i sätet bredvid mig och flöt sedan ut åt alla håll. Hade en 30 graders lutning tills vi slapp honom när vi mellanlandade i USA. Efter att ha varit på väg i nästan 22 timmar landade vi slutligen i Reno. Det är en mindre stad med drygt 200 000 invånare. Mycket känd för sina casinon. En ful stad men den hade en underbar inramning med bergen runt om. På kvällen kom vi till vårt hotell Grand Sierra Resort, ett gigantiskt hotell med nästan 2000 rum. Där var det en fantastisk foajé med ett stort casino och massor av restauranger, barer, butiker, bowlinghall med mera. På rummet fanns en stor platt tv och i badrummet fanns en mindre. Sightseeing med mera före konferensen På torsdagen gjorde vi lite utflykter och på fredagen besökte vi konferensens golftävling som döpts till ”Bob Husseys memorial” för att hedra CNOA:s president som tidigare på året omkommit i en trafikolycka. Förra årets president John Avila fick ta över resten av året. Efter prisutdelningen överlämnade Thomas Ekman ett bidrag ifrån SNPF till insamlingen. Det vinnande laget hade hyrt in två proffs för att vinna tävlingen vilket de också gjorde. Under dagen var vi uppe på 2000 meters höjd vid Lake Tahoe där cykling, fiske, camping och bergsklättring är populärt. Även den kända tv-serien Twin Peaks har spelats in där. För er som sett filmen ”Den sista färden” kunde man på vissa platser tro att man hamnat i ”banjoland”. I området finns även ett av världens största skidkomplex. 1960 gick vinter-OS i Squaw Valley. På kvällen var vi inbjudna på en mottagning med diverse potentater. Thomas överlämnade till John Avila en guldfärgad vikingahjälm med polisemblem som blev väldigt bejublad. Diverse förfriskningar och plockmat tillhandahölls. Det natursköna Lake Tahoe-området där Nevada och Californien möts. Föreläsningar och försäljning av vapen På lördagen inleddes konferensen. Där höll Bobby Smith en fängslande föreläsning på nästan 3 timmar. Bobby som är en före detta polis blev blind 1986 när han sköts på nära håll i ansiktet. Han förlorade fru, jobb, vänner och kolleger i den svåra vägen tillbaka. Han uppger att många poliser har traumatiska upplevelser som leder till båda missbruk och självmord. Bobby menar att vi måste vara rädda om varandra och stötta varandra genom svåra upplevelser. Han pratade mycket om bägaren som hela tiden fylls på utan att tömmas. Det är viktigt att prata om händelser och inte hålla sin familj utanför allt. På kvällen hölls det lotterier för konferensdeltagarna där man kunde vinna allt ifrån GPS till vapen. Diverse utställare fanns på plats med det senaste inom data, teknik, övervakning, skyddsutrustning samt allehanda vapen ifrån automatvapen till vanliga pistoler. Vapen kunde köpas på plats. Många poliser hade svårt att förstå att vi inte hade något ”Back up”-vapen. Många frågade också vilket vapen vi bar på vår fritid. Var de närmaste dagarna på flera intressanta föreläsningar bl.a. ”Undercover operations and tactical responsens”, ”undercover techniques” och ”Drug endangered children”. I den senaste föreläsningen redogjordes det om att CNOA:s president gillade vikingahjälmen som Thomas Ekman överlämnade. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 59 man i Butte County hade börjat åtala föräldrar som grovt missköter sina barn i missbruksmiljö. Enligt lagstiftningen kunde man döma föräldrarna upp till 6-års fängelse plus 2 år per barn. Då ingick bl.a. läkarutlåtande, brottshistorik, noggranna husrannsakningar där narkotika, utensilier, vapen med mera filmas och det vägs in och dokumenteras om barnen kan komma i kontakt med det. Dessutom intervjuar man barnen själva. I Kalifornien har man stora problem med metamfetaminet. Många små tillfälliga laboratorier i bostäder byggs upp. Vid tillverkningen finns det en stor explosions och brandrisk varvid många olyckor sker. På söndagskvällen hölls det en stor bankett med mycket mat. Innan maten hedrades de 12 poliser i Kalifornien som dött i tjänster under året med namn och bild. Branta gator och kabelvagnar I San Francisco. Resan avslutades i San Francisco På tisdagen slutade konferensen och vi fortsatte med bil söderut mot San Fransisco. Trots ett bensinpris på nästan 6 kronor litern ser man inte mycket av bensinkrisen utan de flesta kör runt i bensinslukande monster. Vi stannade i två dagar i San Francisco där temperaturen ligger på mellan 10-20 grader året runt. Vi såg Golden Gate och Alcatraz i solnedgång och var på de kända turiststråken vid Fisherman’s Warf Åkte de berömda kabelvagnarna samt promenerade upp och ner på de branta gatorna. Det shoppades också en hel del då det för vår del är rätt billigt när dollarn år låg. På torsdagen fortsatte vi sedan den berömda kustvägen Highway 1 mot Los Angeles. Den 70 mil långa vägen gick fort ifrån 5-filig motorväg till enfilig kustväg med väldigt tvära kurvor som ringlade sig längs den bergiga och fascinerande Kalifornien kusten. Vi gjorde många stopp på resan för att fotografera och njuta av utsikten. På vägen passerade vi bl.a. det vackra Half Moon Bay, en långsträckt sandstrand där de stora vågorna lockades till sig många vidsurfare. Vi körde även 17 Miles Drive som slingrar sig ner mellan lyxvillorna och runt några av USA:s mest berömda golfbanor som Pebble Beach, Spyglass Hill och Cypress Point. Fängesleön Alcatraz. Golden Gate-bron. Vågorna i Half Moon Bay inbjuder till windsurfing. På fredagskvällen var vi ute och åt i Santa Monica med några poliser som vi träffat och på lördagen gick planet hemåt. PS. Ingen bodybuilder bredvid mig på hemresan, bara ”Eka”. Tack SNPF för en oförglömlig resa. n svenska narkotikapolisföreningen 1-08 61 Everything is big in Texas text: gustav bengtsson, kriminalinspektör narkotikaroteln, halland Bilarna, människorna, maten, narkotikaproblematiken och även upplevelsen av att vara där. P å SNPF:s konferens i Örebro 2007 tilldelades jag ett stipendium som innebar att jag fick åka till Texas Narcotic Officers Association:s konferens i Galveston, Texas. Galveston är en ö i Mexikanska golfen och ligger strax söder om Huston. Tätorten befolkas av knappt 60000 invånare vilket kan jämföras med, my own home town, Halmstad. Resan startade den 18 augusti i sällskap med, de rutinerade amerikaresenärerna, Anders Stolpe och Hans-Jörgen Hanström från SNPF styrelse. Jag hade aldrig varit i USA tidigare och var därför förväntansfull. Efter att ha korsat Atlanten tog vi slutligen mark på George Bush Airport i Houston. Då vi kliver ut slår den tropiska värmen emot oss. Det var otroligt varmt och luften höll hög luftfuktighet. Den lägsta temperaturen under veckan uppmättes till 28 grader kring midnatt. Runt kl.22 var det fortfarande 30 grader ute. Havet som låg ett stenkast från hotellet, där vi senare bodde, höll 29 grader. Puh! Santa Muerte och Gustav Bengtsson. Santa Muerte tros bringa tur till den mexikanska smugglaren men ger, då hon är med på resan, istället en signal om skärpt vaksamhet till narkotikapolisen. 64 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Vi åkte bil från Houston till Galveston och under denna resa såg jag inte en enda Passat! Det var trucks, större trucks och ännu större trucks. Då vi närmade oss kusten syntes även flera oljeraffinaderier och i horisonten på Mexikanska golfen gick oljetankers i skytteltrafik. På några mils resa fick vi en snabb inblick i den amerikanska livsstilen. Vägarna kantades av bilaffärer blandat med hamburgerrestauranger. TNOA Training Conference 2007 Konferensen varade i fyra dagar och mjukstartade på måndagen med en golftävling och inregistrering. De svenska färgerna försvarades i golfen av Anders, medan jag och Hans-Jörgen (saknar båda grönt kort) besökte NASA Space Center i Houston. Detta var en enorm anläggning och vi fick besöka valda delar efter att ha genomgått en genuin säkerhetskontroll. Vid tidpunkten för besöket hade det gjorts 116 uppskjutningar av rymdfärjor i NASA:s regi. Under tisdagen hade de flesta av konferensdelta- Flera utställare visade upp vapen i mängder och i grova kalibrar. Restaurang i Galveston med vackert namn. garna anlänt, vilket var ca 600 personer från alla delar av Texas. Ett visst frånfall hade skett eftersom orkanen ”Dean” närmade sig söderifrån och det var in i det längsta ovisst om den skulle slå mot Texas. Hade så skett hade hela Galveston evakuerats. Turligt nog valde Dean en mer västlig kurs samtidigt som den mattades av. Konferensen kunde därför invigas som planerat under tisdagsförmiddagen Öppningsceremonin var stämningsfull och känslosam. Den inleddes av en kvinna som framförde nationalsången och därefter var det bön. Efter detta följde en vacker minnesceremoni över TNOA-kollegor som stupat i tjänsten. För varje stupad narkotikapolis tändes ett ljus samtidigt som namnet lästes upp och bild av kollegan visades på stor skärm. Ceremonin utfördes av två poliser klädda i hedersvaktuniform. Det hela var känsloladdat och gav en tankeställare om vilket arbetsklimat som råder i USA och Texas. Mexican Drug Traffickers and the Spiritual World Under eftermiddagen och under de två kommande dagarna genomfördes konferensen med olika föreläsningar i skiftande ämnen. Robert Almonte från El Paso, vid gränsen till Mexico, berättade mycket målande om hur mexikanska narkotikasmugglare tillbad diverse ”helgon” och ”andar” för att få bättre lycka i sin smugglargärning. Framför allt var det ”The Holy Death” Santa Muerte som tillbads (se bilden, det är Santa Muerte till vänster!). Robert visade film som han tagit i Mexico där hela byar firade och tillbad Santa Muerte. Hon förekommer i alla möjliga avbildningar och storlekar. För att hon skulle bli på riktigt gott humör och därigenom bringa stor smugglarlycka blåser smugglaren marijuanarök över henne. Det skall dock sägas att det fanns även legala skäl att tillbe henne. Andra figurer som helgonförklarats var Juan Soldado och Jesus Melverde. Alla dessa figurer förekom i alla möjliga former, det var lyktor, halsband, broscher, små bonader och statyer. Roberto förklarade bakgrunden till helgonen och vilken betydelse de hade för de mexikanska smugglarna. Med denna kunskap kan polisen i Texas ha ytterligare framgång i narkotikabekämpningen. Smugglarna bär nämligen dessa figurer med sig för att få lycka. Får man se en liten Santa Muerte på instrumentpanelen då man stoppar en bil eller en liten Juan Soldado runt halsen på föraren skall man som Texaspolis dra öronen åt sig och tänka att detta kan mycket väl vara en smugglare. Highway Interdiction/Concealment Methods Under denna föreläsning berättade Ronnie Stiltner om hur man skall tänka för att upptäcka smugglare utmed svenska narkotikapolisföreningen 1-08 65 Seawall Boulevard utmed vilken hotellen låg. Det råder tropiskt klimat i Galveston och havet håller 29 grader. vägarna. Det handlade mycket om kroppsspråk och om att prata med förarna. Marijuanan, som är den vanligaste drogen, är mycket skrymmande och krävde därför ordentliga transporter. Exempel visades på en jättelastbil lastad med grus vilken hade stoppats på en High Way. Genom frågor om resrutt och mål kunde polismannen räkna ut att den här grustransporten var ologisk och dessutom ekonomiskt olönsam. Misstanke uppstod varefter lastbilen kördes in på en parkeringsplats där HELA lasten tippades av. Under gruset doldes tonvis med marijuana. Ronnie visade många bildexempel på uppfinningsrika kokainsmugglares verk. Bilbatteri hade rensats på innanmäte och man hade därefter satt in ett mindre MC-batteri inuti bilbatteriet med koppling till polerna. I hålrummet som uppstod förvarades kokain. Ett annat sätt var att rensa ut alla kugghjul i 4-hjulsväxellådan på trucken och istället bara låta en axel gå rakt igenom. I hålrummet efter kugghjulen förvarades kokain. Enda sättet att upptäcka detta på var att prova ifall 4-hjulsdriften fungerade. Alla polisbilar är utrustade med videokamera och Patrullbil från Galveston PD med Mexikanska Golfen i bakgrunden. 66 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 kollegan bär en trådlös mikrofon på sig. Flera filmer visades från olika stoppsituationer. Här granskades framförallt förarens kroppsspråk i förhållande till polisens frågor och handlingar. I flera fall kunde man se och nästan höra föraren svära när polismannen meddelat sitt beslut om att genomsöka bilen. Dessa filmer användes som bevis i rätten för att visa att föraren hade vetskap om lasten och inte bara ”körde mjölken”. Blandad fakta Texas är till ytan 1,5 gånger Sverige. Där bor ca 23 miljoner människor varav 168 105 satt i fängelse och 428 773 stod under skyddstillsyn år 2005. Nästan all narkotika i Texas kommer över gränsen från Mexico. Det väller in tonvis med marijuana, kokain och metamfetamin. Texas är dessutom en transitstat för mycket av den narkotika som skall till övriga USA. På DEA.s hemsida framgår det att de federala beslagen i Texas under 2005 utgjordes av: 486 ton marijuana, 18,7 ton kokain, 650 kg metamfetamin, 211 kg heroin och faktiskt även 30 kg hasch. Förutom detta sprängdes 132 laboratorier för metamfetamin. Det största utbytet under veckan var nog att prata med alla trevliga Texaspoliser vilka var mycket intresserade av vår arbetssituation, våra arbetsmetoder och lagstiftning i Sverige. Många frågade ”Va? Har ni narkotikaproblem i Sverige?” och de kunde inte förstå varför vi inte hade shotguns i bilarna. Detta tyckte de var MYCKET märkligt. En Texaspolis skulle nog känna sig naken utan sin shotgun? Under veckan fick jag lära mig att Everything Is Big In Texas och det var även upplevelsen av att vara där. Texaspoliserna var mycket trevliga och intresserade att prata med. Jag vill tacka SNPF för resan och Anders och Hans-Jörgen för det trevliga sällskapet. Texas gav helt klart mersmak. Där finns mycket mer att upptäcka. n Maastricht flyttar ut cannabishandeln till stadsgränsen text: renée besseling Nederländernas parlament beslutade 1976 att ändra narkotikalagen och skilja på droger med acceptabla resp. icke-acceptabla risker. Cannabis ansågs ha acceptabla risker för folkhälsan. Man började tillåta innehav av mindre mängder, senare även överlåtelse i liten skala, till slut även tolerera handel med cannabis i särskilda caféer, s.k. coffee shops. Småhandeln var i praktiken legaliserad redan omkring 1980. Idag finns c:a 900 coffee shops, som även har en nationell intresseorganisation, LOC. En miljon drogturister om året i Maastricht Maastricht har blivit ett centrum för cannabishandel men även för en ny officiell politik. Staden hade tidigare omkring 30 coffeeshops, nu finns det 15. Men det som synes vara en åtstramning är bara en praktisk åtgärd. År 2001 föreslog coffeeshop-ägaren Mark Joseman, som är ordförande i den officiella föreningen för coffeeshops i Maastricht (VOCM), kommunen ett samarbete. Förslaget innebar att man skulle flytta en del coffeeshops till utkanten av staden. Därmed hamnade de närmare gränsen till Belgien. Avsikten var att bli av med de störningar i grannskapet som fanns kring coffeeshops i centrala staden men också att få bort den stora gruppen av ”drug runners”, dvs. fristående smugglare och langare som distribuerar och säljer cannabis till bl.a. turister som kommer från Belgien, Luxemburg, Frankrike och Tyskland. Borgmästaren och hans kommunalråd ställde sig bakom den nya politiken. Ett av deras argument var att man ändå inte kan stoppa drogerna. Enligt officiella riktlinjer har coffeeshopsägarna fått ett preventivt uppdrag att minimera risker för sina kunder, bl.a. genom att lära dem att använda cannabis på rätt sätt. En kurs har utarbetats av Trimbos-institutet. En del ägare fungerar även som inofficiella apotekare och tillhandahåller cannabis för kunder som säger sig vilja använda drogen som medicin. Maastricht har varje år över en miljon inhemska eller utländska drogturister, som enligt en undersökning av stadens universitet spenderar 26 miljon euro (ca 250 miljoner SEK) i staden. VOCM hoppas i framtiden på att kommunen skall upplåta ett mer eller mindre officiellt ”ingenmansland” mellan Belgien och Nederländerna där man ostört kan sälja cannabis och utveckla cannabishandeln. Framstötar till FN Nästa år skall FN:s generalförsamling hålla en särskild session om narkotikakontrollen. Nederländerna har fått hård kritik mot sin släpphänta kontroll av cannabis. I stället för att följa FN-konventionerna och stoppa den öppna handeln väljer staden Maastricht att gå till politisk offensiv. Man samlar nu material för att lyfta fram den egna hållningen som framgångsrik. Samtidigt kämpar föräldrar och andra för att visa på de allvarliga konsekvenserna. Man har börjat diskutera att det ökande cannabismissbruket lett till en ökning av psykoser bland unga. Men officiellt finns ingen sammanställning av sådana fakta. Nederländerna har av tradition en tolerant inställning till avvikare så länge de inte stör andra. Hållningen brukar kallas ”gedogen”, vilket kan översättas med ”mycket tolerant”. Inom narkotikaområdet har den hållningen visat sig leda till katastrof – även för andra länder. Maastricht är Nederländernas äldsta stad, grundlagd redan på romartiden. Den ligger nära både Belgien och Tyskland. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 69 Till Svenska Narkotikapolisföreningen Box 429 401 26 GÖTEBORG Tel: 0703-74 13 93 E-post: snpf@snpf.org Webb: www.snpf.org Datum: …………… Ansökan om medlemskap Utdrag ur SNPF:s stadgar §2. Medlemskap 1. mom. Medlemskap kan vinnas av anställd och tidigare anställd inom rättsväsendet som arbetar med eller verkar för bekämpning av narkotikabrottslighet, samt av andra som arbetar med narkotikaproblem om särskilda skäl föreligger. Jag önskar medlemskap i Svenska Narkotikapolisföreningen. Jag är villig att följa dess stadgar och erlägga den medlemsavgift som beslutats av årsmötet. Nedan lämnade uppgifter kommer att databehandlas och får endast användas av SNPF:s styrelse i och för föreningens verksamhet och får inte delges obehörig. Namn ……………………………………………………………………………………… Bostadsadress …………………………………………………………………………… Postnr och postadress …………………………………………………………………… Arbetsgivare ……………………………………………………………………………… Arbetsort ………………………………………………………………………………… … E-postadress ……………………………………………………………………………… Telefon bostad …………………………………………………………………………… Telefon arbetet …………………………………………………………………………… Särskilda kunskaper och färdigheter som kan användas i SNPF:s verksamhet (utbildning, språkkunskaper etc) ……………………………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………………………… Medl.nr …………………. (ifylls av styrelsen) 72 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 ………………………………………………… Namnteckning Svenska Narkotikapolisföreningens 22:a utbildningskonferens den 9-11 maj Karlstad och CCC, Carlstad Conference Center, är återigen platsen där detta evenemang går av stapeln. Två gånger tidigare, 2001 och 2004, har konferensen hållits i Karlstad i början av maj och båda gångerna har vädret varit strålande vackert. ”Sola i Karlstad”, som pryder omslaget på årets programblad, har levt upp till sitt rykte. Vi utlovar även i år vackert väder och en mängd intressanta föreläsningar, god mat, trevlig samvaro, bra underhållning m.m. Invigningsdagen börjar vi kl. 14.00, men om ni kommer ett par timmar tidigare hinner ni inregistrera er och bli bjudna på en korv med bröd. Fredagens program är ännu inte helt fastställt, men vi kan utlova en intressant föreläsning om Svensk maffia av kriminalreportern Lasse Wierup. Lördagens och söndagens föreläsningar och program finns att läsa på hemsidan. Vi erbjuder ett tjugotal föreläsningar, bl.a. några på temat kokain. Inga föreläsningar hålls på engelska, men vi får lyssna till en finsk tullare från Torneå och två norska poliser. Alla medlemmar har fått en inbjudan med posten och anmälningar till konferensen kan göras fram till den 31 mars, antingen per post eller via hemsidan www.snpf.org Välkommen till Karlstad! Bilder från utbildningskonferensen i Karlstad 2004 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 73 Boktips Framgångens pris Henry Pierce är en framgångsrik entreprenör inom databranschen. Han är nyskild, har flyttat in i en ny lägenhet och har nytt telefonnummer. Men någon har haft hans nummer förut. På hans telefonsvarare finns meddelande från personer som söker en kvinna med namnet Lilly. När han börjar göra efterforskningar visar det sig att Lilly arbetar som prostituerad men att hon är försvunnen. Pierce blir alltmer ointresserad av sitt dagliga arbete och mer och mer besatt av att försöka rädda en kvinna han aldrig har mött. Då pekar plötsligt alla spår mot att han själv skulle vara den som är orsak till Lillys försvinnande. Michael Connelly är en av de bästa thrillerförfattarna i världen och boken är svårsläppt och andlöst spännande. Referens: Michael Connelly Månpocket Jessica Jungs saknad Bokens handling utspelar sig till stora delar i Solna där väktaren Johan blir knivskuren till döds. Samtidigt står hans flickvän på ett galleri och väntar otåligt, och frågar sig varför Johan inte dyker upp. Jessica och Johan har bara varit tillsammans i några månader när hon nås av beskedet om hans död. För att inte helt brytas ner av sorg och saknad börjar Jessica göra egna efterforskningar kring mordet, parallellt med polisens utredning. Spåren leder fram till tungt kriminella i Stockholms undre värld. Vem var Johan egentligen och hur inblandad var han i dessa livsfarliga kretsar? Boken är en intressant och mycket känsloladdad historia där sorgen och saknaden har huvudrollen. Refrens: Elisabeth Gilek Wahlström & Widstrand Boktips denna sida: Åsa Dahlberg 76 svenska narkotikapolisföreningen 1-08 När blodsbanden brister Detta är en verklighetsskildring och handlar om Hannas kamp för att få rätten till sitt barn som utsatts för incest. Sju år tog det för Hanna att få rätt och boken har skrivits för att ge mod till andra för att orka med den golgatavandring som det innebär att försöka få myndigheter att förstå att det handlar om ett barns bästa och att inte skildra kvinnors hämnd. Hanna var säker på att hon hade mött mannen i sitt liv. De gifte sig nio månader efter att de hade träffats. Veckorna innan bröllopet visade Peter upp sina aggressiva sidor och sitt onormala kontrollbehov. Hanna gav trots allt äktenskapet en chans med tanke på barnet som hon väntade. Efter två års äktenskap tvingas Hanna ge upp drömmen om kärnfamiljen. Hennes liv förvandlas till en riktig mardröm och maratonlopp efter separationen. När sonen Lukas börjar träffa sin pappa på egen hand blir han sämre och sämre. Vid tre års ålder kunde han sätta ord på och berätta om vad som hände hemma hos Peter. Hanna tvingas lägga ett fasansfullt pussel och kämpar allt hon orkar för att skydda sitt barn utan stöd från samhället. Referens: Hanna Svensson Förlag: Pan Såld Såld är en skrämmande, gripande och sann berättelse om en ung rysk flicka som drömmer om ett bättre liv men istället faller offer för trafficking. Sjuttonåriga Natasja lockas av ett erbjudande om ett jobb som barnflicka i Sverige. Hennes biljett till frihet blir en värre mardröm än hon kunnat föreställa sig. Gång på gång säljs hon till olika män, men trots att hon sakta bryts ner vägrar Natasja in i det sista att ge upp. I all tysthet börjar hon planera sin flykt. I boken berättar hon om hur hon mot alla odds lyckades bli fri. Referens: Natasja T och Vera Efron Förlag: Efron & Dotter Boktips Narkotikapolitik i Sverige - ny bok Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Jonas Hartelius har i mer än 35 år arbetat som forskare, skribent och föreläsare i narkotikafrågor. Han beskriver i denna publikation hur narkotika börjat missbrukas i snävare kretsar i Sverige redan under efterkrigsåren på 1940-talet. Men det var först i mitten av 1960-talet som missbruket fick en mer allmän spridning, bl.a. på grund av samhällets egna insatser. Efter påtryckningar gav Medicinalstyrelsen 1965 tillstånd åt några läkare att på försök förskriva amfetamin och opiater till narkomaner. Tanken var att de på så sätt skulle komma bort från missbruket. Försöket blev ett kapitalt misslyckande som istället skapade ett stort antal injektionsmissbrukare. I boken beskrivs narkotikautvecklingen och samhällets åtgärder sedan dess och fram till våra dagar. Kanske inte alltid en uppbygglig läsning men ändå viktigt att känna till. Hartelius avslutar med att konstatera att vi i Sverige har en restriktiv narkotikapolitik som fungerar bättre än i andra länder, vilket gjort Sverige till en förebild då det gäller att utveckla en narkotikakontroll i FN-konventionernas anda Källa: Hartelius, Jonas: Narkotikapolitik i Sverige. Carnegie Dokumentationsserie (CDS) 18 Distribution: Mediahuset i Göteborg AB, ISBN 978-91-87514-28-9. GH Från opium till Subutex – ny bok Pelle Olsson, som är en av våra flitigaste författare i narkotikafrågor, belyser i sin senaste bok opiatmissbruket fram till dagens subutexmissbruk. Den följer opiathandeln från opiumfält i Afghanistan till Sergels Torg. Den belyser även den statliga heroinutdelningen i Schweiz och den svenska debatten om substitutionsbehandling. Källa: Olsson, Pelle: Opium, heroin, subutex – ett globalt reportage, Stockholm: Fri förlag, 2007, 190 sidor, ISBN 9789189572065. JH Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 9.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en bred översikt över de vanligaste aktuella drogerna på den illegala svenska marknaden. Den är lämplig vid grundläggande undervisning inom skola, socialtjänst, frivilligt arbete, säkerhetsverksamhet, företagshälsovård, personalarbete samt lärar- och ungdomsledarutbildning. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. svenska narkotikapolisföreningen 1-08 77 Lösning Kryss 4-07 Denna gång har vi dragit följande fem vinnare: Grattis till Tommy Forsberg, BROMMA Gunvor Amberntsson, ULRICEHAMN Ulf B Lindström, MALMÖ Kristin Bengtsson, HALMSTAD Torsten Jonsson, STOCKHOLM Trisslotter kommer med posten. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s utbildningskonferens i maj. SNPF:s resestipendium till CNOA:s (California Narcotic Officers Association) årliga utbildningskonferens Stipendiaten reser tillsammans med någon ur SNPF:s styrelse till konferensen i Kalifornien som hålls i november. Tid och plats meddelas senare. SNPF:s resestipendium till TNOA:s (Texas Narcotic Officers Association) årliga utbildningskonferens Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium Stipendiaten reser tillsammans med någon ur SNPF:s styrelse till konferensen som går av stapeln den 21-24 juli 2008 i Las Colinas, Texas. 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 7 500 kronor. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Nytt för i år! Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 Mediahusets stipendium svenska narkotikapolisföreningen 1-08 Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 1-08 Lösningar skall senast den 5 maj 2008 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 svenska narkotikapolisföreningen 1-08
© Copyright 2024