Förhandstitt
Tre domar att hålla koll på Läs om rättsfallen som påverkar företagen Friskolornas ständiga kamp för rimlig skolpeng Trots lagändring ingen ljusning Tidningen för företagsamt folk #7 2015 25 september – 23 oktober 2015 59 kr inkl moms Pr-profilen Linda Skugge om sin sjukdom ”Jag tvingades fejka att jag var frisk” Monopolbrytarna del tre Olof Stenhammar spräckte det svenska börsmonopolet Dramatiskt fall i kvinnors företagande Ned 40 procent på bara ett år Mariestad är årets raket Hela listan över företagsklimatet i Sveriges kommuner 10 vinner Tips: Så ndlingen du uppha Stororder från utlandet och högtryck i försäljningen? Som företagare vet du säkert att det enda som är konstant i tillvaron är förändringar. Planer och förutsättningar kan ändras lika plötsligt som vädret. Som Nordens företagsbank är vi en lika stabil som långsiktig partner. Varje företagsrådgivare har ett team av experter redo, så att våra företagskunder kan hantera alla typer av affärer och växa oavsett utmaningar. Vill du också ha en bank som finns där för dig i alla väder? Läs mer på seb.se/helaforetagaren Lena Elleström Företagsrådgivare Östergatan i Malmö 0771-62 53 53 MED FYRHJULSDRIFTEN KAN JAG TA MIG TILL PLATSER JAG ALDRIG VARIT PÅ. RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE ” PREMIÄR FÖR NYA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i en ny version med över 100 nyheter. Outlander Plug-in Hyrbid är en riktig fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen och drar släp, fortfarande till ett riktigt lågt förmånsvärde. Den perfekta tjänstebilen har nu blivit ännu bättre. Välkommen till din Mitsubishi-handlare på en provkörning. Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km. Alla priser är generalagent rek. cirka priser. Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrustad. OUTLANDER PLUG-IN HYBRID FRÅN 409 900 KR FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 946 KR/MÅN MITSUBISHIMOTORS.SE Stora Skedvi, 12 augusti 2015 KVINNORS FÖRETAGANDE klockan 10.30 4 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE KVINNORS FÖRETAGANDE Crowdfunding räddade knäckebrödet När knäckebrödstillverkningen i Stora Skedvi flyttade blev 31 bagare utan jobb och hela bygden sörjde sitt handgräddade knäcke. Men nu gräddas det för fullt i brödfabriken igen, tack vare Malin Floridan, Anders Åkerberg och deras 733 crowdfundare. Text: Karin Janson Foto: Maria Hansson – Det var ett enormt engagemang för brödfabriken i byn och upprörda känslor när den lades ned. Medelålders män kom in och grät, berättar Malin Floridan, som tillsammans med Anders Åkerberg driver handelsboden Visthusboden i Stora Skedvi. Deras handelsbod, med lokal mat, ligger vägg i vägg med brödfabriken, som stängdes för två år sedan när verksamheten flyttades till en annan ort. De vedeldade ugnarna, där knäckebrödet hade gräddats för hand i sex decennier, revs ut i flytten. Malin och Anders kände att de ville försöka bygga upp ett nytt bageri. – Det handlade initialt om att vi behövde ha något mer som lockade besökare till Visthusboden, men väldigt snart övergick det till att bli en fråga om att rädda hantverket och jobben. De startade en crowdfunding-kampanj för att samla in pengar till två nya ugnar. 733 knäckebrödsälskare från hela landet bidrog med 600 000 kronor. Resten av finansieringen löstes med hjälp av några välvilliga byggföretag och en nyemission där man sålde 30 procent av bolaget till externa ägare. Nu gräddas det för fullt i brödfabriken igen. – Butikerna står i kö för att bli återförsäljare, gänget i fabriken är helt fantastiska och vårt första bokslut visar ett litet plus trots tunga investeringar. Det känns som en liten solskenshistoria, säger Malin Floridan. VÅRT BÄSTA ÖGONBLICK: ”Dagen då vi visste att vår nyemission var i hamn och vi kunde sätta ordentlig fart på byggandet av kavlingsmaskinen. Men även vid invigningen när fabriken fylldes med flera tusen lyckliga entusiaster som stämde upp i hyllningskör. Snacka om bekräftelseboost”. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 5 INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 7-2015 LEDARE: 9 Hur viktiga är SD? INSÄNT/DEBATT: 10 Vem blir elbilbranschens Jonas Birgersson? NYKLÄCKT: 12 Jakten på effektivitet blev ett företag 14 Kulturentreprenören som brinner för storytelling NYHETER: 16 Kommunalt trixande med skolpeng slår ut friskolor Trots hundratals fällande domar fortsätter kommunerna runt om i landet att försvåra för friskolorna. Underbudgeteringar och dolda underlag för skolpengen är några av problemen som friskolorna möter. ”Det är ett hopplöst system”, säger Jan Vikström, som driver flera friskolor i Norrköping. 16 Friskola får rätt mot Håbo om skolpeng 18 Hotades av nedläggning – klarade sig i sista minuten 19 Talanger inspirerar unga till stordåd 19 Digitaliseringen kräver förändring och förnyelse 20 Tre viktiga rättsfall som påverkar företag 21 Regeringen ska satsa på startups SVENSKT NÄRINGSLIV: 43 Vd har ordet: Kommande avtalsrörelse väcker oro i företagarleden. Utmaningen är att få förståelse för att höga löneökningar gör en tuff vardag ännu tuffare. I slutänden innebär det färre jobb, skriver vd Carola Lemne. 44 Svenskt Näringsliv: Svenska folkets kännedom om skatternas omfattning är dålig, inte minst bland unga. Bäst kunskap har företagarna. Vanliga inkomsttagare bedömer att de betalar 34 procent i skatt till kommun, landsting och stat, men den verkliga siffran är 52 procent, visar en ny rapport. I PRAKTIKEN: 52 Yrkeselever och medarbetare lär av varandra 54 Vinnande anbud tar ut svängarna EXPERTERNA: 56 Vad kostar varumärken? VAD HÄNDE SEN?: 60 Envishet och god tajming öppnade marknaden för intimhygien TIPS & TRIX: 62 Duktiga entreprenörer sover ordentligt Mariestad låg länge i botten på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner, men i år klättrar Mariestad 135 placeringar. Tydlig kommunikation och mod att fatta beslut är framgångsreceptet. Men hur har det gått för din kommun? Entreprenör har hela listan! 38 ”Jag var egentligen inte ute efter att bygga något stort eller internationellt företag. Jag ville bara starta något eget som förhoppningsvis kunde försörja min familj och göra så att vi kunde leva ett tryggt liv”. Finansentreprenören Olof Stenhammar, grundare av OM, som fällde det svenska börsmonopolet. I en tid då Stockholmsbörsen hade monopol på aktiehandel fick entreprenören Olof Stenhammar idén att starta optionshandel i Sverige. Trots hårt motstånd från myndigheter och storbanker drog han igång företaget Optionsmäklarna, OM, som blev världens första privatägda och vinstdrivande börsverksamhet. Läs den tredje delen i Entreprenörs artikelserie ”Monopolbrytarna”. 32 10 FRÅGOR: 66 Paolo Roberto: ”Jag håller på att bygga ett imperium” 6 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 7-2015 Nyföretagandet i Sverige minskade förra året med 1,5 procentenheter till omkring åtta procent av befolkningen. Raset förklaras främst av ett dramatiskt fall i kvinnors företagande med närmare 40 procent på ett år. 28 Linda Skugge om att vara sjuk som företagare Hon vet inte i vilken grad av helvetet som hon befunnit sig i de senaste åren. Hon vet bara att hon tvingats kämpa varje dag för sitt liv, trots att kroppen skrikit av utmattning. Att hon tvingats låtsas vara frisk; för vem vill ge uppdrag till en sjuk företagare? Teaterproducenten, pr-konsulten och författaren Linda Skugge skriver öppenhjärtigt om sin sjukdom och den katastrof som det inneburit för hennes företag. Tidningen Entreprenör granskar dessutom hur trygghetssystemet för företagare fungerar och tipsar om de fallgropar som du bör undvika för att inte drabbas hårdare än nödvändigt. 22 Förra året vann konsultföretaget Innordica Design en upphandling om att designa ett nytt vård- och omsorgsboende. Företaget, med sina tre anställda och två år i branschen, tog hem avtalet före flera stora arkitektbyråer. Entreprenör ger dig 10 tips på hur du vinner en upphandling. 54 ADRESS: Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Nicklas Mattsson: 08-553 430 90, nicklas.mattsson@entreprenor.se REDAKTIONSCHEF: Anna Dalqvist: 08-762 61 90, anna.dalqvist@entreprenor.se NYHETSREDAKTÖR: Daniel Mellwing: 08-553 432 41, daniel.mellwing@entreprenor.se REPORTRAR: Anders Carlsson: 08-553 431 38, anders.carlsson@entreprenor.se, Peter Ceder: 08-762 61 39, peter.ceder@entreprenor.se Maja Cronstedt: 08-553 432 07, maja.cronstedt@entreprenor.se, Stina Dahlén: 08-553 430 36, stina.dahlen@entreprenor.se, Pernilla Nordström: 08-762 61 37, pernilla.nordstrom@entreprenor.se, Henrik Nygren: 072-228 86 57, henrik.nygren@entreprenor.se, Jakob Stenberg: 0768-936 690, jakob.stenberg@ entreprenor.se, Henrik Svidén: 08-762 61 91, henrik.sviden@entreprenor.se ADMINISTRATION: AnnaKarin Franzén: 08-762 61 33, annakarin.franzen@entreprenor.se ANNONSER: Robert Wallner: DESIGN & PRODUKTION: MediaKraft, Tfn: 08-23 45 32, robert.wallner@mediakraft.se PRENUMERATION: www.prenservice.se 08-762 61 40, ISSN 1104-8891 Easy Media Sweden AB TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB: Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se PAPPER: Omslag Arctic Matt 170g, Inlaga AmberGraphic 90g OMSLAGSFOTO: Viktor Fremling Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 7 120 R RIE A N I M SE Seminarieprogram och biljetterbjudande värde 200 kr! egetforetag.se 5–7 NOVEMBER, TORSDAG–FREDAG 10–17, LÖRDAG 10–16 STOCKHOLMSMÄSSAN, ÄLVSJÖ REDAKTIONEN TYCKER TILL Foto: Colourbox Kontakt: nicklas.mattsson@entreprenor.se Man kan inte använda sig av medier om man ska förstå världen.... Jag använder vanlig statistik från Världsbanken och FN. Det är inte kontroversiellt. Det här är ingenting som man kan diskutera, jag har rätt och du har fel. Professorn i global hälsa, Hans Rosling, läxar upp dansk journalist i ett klipp som spridits över hela världen. Han visar hur världen blivit bättre på de flesta plan och slår samtidigt ett slag för utbildning, statistik och att gå till källorna. Hade vi haft en gillaknapp, hade vi tryckt på den. Politik ska påverkas lyckades nyligen ”avslöja” att näringslivet pratar med Sverigedemokraterna, i syfte att påverka partiets näringspolitiska åsikter. Mer förvånande och ett mer intressant avslöjande torde det väl varit ifall organisationer som Svenskt Näringsliv och andra inte försökte påverka alla politiska partier i riksdagen? För det är deras uppdrag, för medlemmarnas bästa. Ju fler som förstår värdet av företagsamhet, desto bättre, oavsett om de är neofascister eller illa förklädda kommunister. DAGENS INDUSTRI är däremot att organisationer som LO, statsråd som Mikael Damberg och självaste statsministern beter sig som pajasar genom att låtsas att det är att ”samarbeta” att förse folkvalda politiker med information. Snarare tillskriver de SD en makt som de absolut inte har. Men när siffrorna dalar för de egna leden och SD växer sig allt starkare bland LO:s medlemmar, är förstås även tomma utspel något att klamra sig fast vid. Juvenilt är det, dock. HÄPNADSVÄCKANDE SVERIGE LIDER AV DEN moralism som bara vaknar i samhällen med framgångsrika företag och stort välstånd. Där småsaker utan vikt kan uppta tid. Tid som borde vara viktigare att spendera med riktigt brännande frågor, som exempelvis landets energiförsörjning, jobben, företagsklimatet, skadliga skatter, migrationen och digitaliseringen. Mot helvetet i en korg, som det heter på utrikiska. Nicklas Mattsson SVARTMÅLNING HJÄLPER INTE UTVECKLA BOLAG – NYA TIDER ”Här är företagen på svarta listan”. Visst låter det kittlande? Så löd i mångt och mycket rapporteringen kring en ny rapport från stiftelsen Allbright. Listan visade att 24 av 279 börsbolag helt saknar kvinnor i styrelsen. Onekligen finns det mycket kvar att göra inom området och rapporten är ett bra sätt att uppmärksamma frågan. Men man kan också välja en annan vinkel och rubriksättning, som faktiskt Sveriges Radio gjorde. Rapporten konstaterar nämligen att om utvecklingen fortsätter i samma takt som idag så är bolagsstyrelserna jämställda om tio år. Ja, du läste rätt. Nog hade man önskat att fler hade valt den vinkeln. Svartmålning generar klick, men ger inte nödvändigtvis en sann bild av hur verkligheten ser ut. Eller kommer att se ut. Nyligen sprang jag på entreprenören och affärsängeln Liselotte Hägertz Engstam. Förutom allt annat förnuftigt hon sa stannade ett speciellt uttalande kvar: ”10. Siffran 10 har ändrat innebörd. Numera handlar det verkligen inte bara om att effektivisera 10 procent, öka intäkterna med 10 procent eller förbättra produkten eller tjänsten 10 procent. Numera betyder 10 att man måste förändra sig, tänka 10 gånger större och omvärdera sig minst 10 gånger innan man är på rätt väg”. Nya tider och nya typer av företag med helt nya förutsättningar tack vare globaliseringen och digitaliseringen, måste helt enkelt öka tempot. Och öka förändringstakten i sin utveckling. Jakob Stenberg NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Nicklas Mattsson 9 INSÄNT OCH DEBATT Foto: Colourbox HÖR AV DIG! Skriv kort och gör det nu! Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. ADRESS: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se Vem blir elbilsbranschens Jonas Birgersson? Många bedömare talar om att biltrafiken står inför ett viktigt skifte – bort från de fossila bränslenas förbränningsmotorer, till rena bilar drivna med grön el. Med allt fler alternativ från de traditionella biltillverkarna och allt längre räckvidd för fordonen är sannolikt många bilister inte långt borta från att köpa sin första elbil. MEN ÄNNU FINNS det en del faktorer som håller tillbaka. En är möjligheten att ”tanka” el till sin bil. Mycket arbete har utförts för att göra det möjligt att ladda längs de stora Europavägarna. Men den stora utmaningen när det gäller laddning av elbilar är en helt annan: Laddningen på hemmaplan. I svenska städer bor en mycket stor andel av bilägarna i flerfamiljshus eller rad- eller grupphusbebyggelse där gemensamma markparkeringar eller gatuparkering är normen. På dessa asfaltsplaner finns sällan el framdragen till p-platsen. Frågan som många elbilsköpare i dag ställer sig är: Hur ska jag kunna ladda min nya bil? Möjligheterna är små. När utrullningen av bredbandsfiber till svenska hushåll drog igång på allvar blev en entreprenör, Jonas Birgersson, och hans Bredbandsbolaget banérförare. Det fanns många traditionella företag inom telekom- och kabeltevebranscherna som kunde leverera produkten, men det behövdes en ”profet” som gick ut och pratade om behovet. Nu står vi inför en liknande situation inom elbilsbranschen. Många elleverantörer skulle kunna gå ut med attraktiva erbjudanden för hur de skulle kunna bygga ut laddningsmöjligheterna på gemensamma parkeringsplatser, men hittills är det ingen som gjort det. I USA har Tesla slutit avtal med ett antal parkeringsgarage i New York om elleveranser till Teslaägare. Bolaget har också planer på att bygga ut ett eget nät av laddstationer i Europa, på samma sätt som bolaget redan gjort i Kalifornien. Men att varje bilföretag skulle bygga upp sitt eget nät av laddstationer är förstås lika dumt som att de skulle ha sina egna kedjor av bensinstationer. Infrastrukturen behöver vara öppen och tillgänglig för alla. Behövs det en ny aktör på marknaden? Eller är någon av de etablerade aktörerna beredd att komma med det erbjudande som skulle möjliggöra revolutionen på svensk bilmarknad? Vi som vill se en klimatsmart svensk bilflotta efterlyser en förändring. Karl Henriksson (KD) Kommunalråd i Huddinge, trafikpolitisk talesperson för Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting Föräldraledighet inget karriärhinder Efter diskussionen om fler öronmärkta pappamånader har frågan om föräldraledighet återigen blivit en het fråga i politiken. Även om meningsmotståndarna tycker olika om föräldraförsäkringen i sig, verkar alla överens om att karriärmöjligheter påverkas negativt om man väljer att vara ledig när man får barn. Den här (van)föreställningen är problematisk. Förutom att den avskräcker många kvinnor från att satsa på sin karriär, visar den även att vi har en förlegad bild av hur den moderna arbetsmarknaden behöver fungera idag. För den moderna arbetstagaren är inte längre arbetet en plats dit du går, utan en uppgift man ska lösa. Moderna arbetsgivare ser detta och inser att man har 10 mycket att vinna på att strukturera sin organisation så att småbarnsföräldrar kan jobba optimalt. Som vd och egenföretagare har jag haft förmånen att välja när jag ska vara ledig med mina två barn. Under den tid som jag varit borta från jobbet har både företaget och jag själv utvecklats. Förutom det uppenbara att barn i sig kräver en förmåga att strukturera och organisera tillvaron, har även frånvaron utvecklat sidor av mig själv som jag haft stor nytta av i jobbet. Jag har lärt mig lita på mina medarbetare på ett sätt som jag tidigare inte behövt och på så sätt öppnat upp möjligheter för fler. Jag kan prioritera min tid mycket bättre och det har det gett mig mer energi och motivation för att fortsätta göra ett bra jobb. Så länge debatten fortsätter att snävt fokusera på att styra ett ojämlikt uttag av föräldraförsäkringen utifrån 1900-talets arbetsideal kommer tyvärr de goda intentionerna att slå fel. Konsekvensen av 2010-talets verklighet är att det måste bli allvar med ett mer flexibelt arbetssätt som passar småbarnslivet. Helt enkelt för att det låter sig göras. Den moderna arbetsmarknaden uppskattar människors olika erfarenheter och kompetens. När ska vi sluta se det som ett problem? Karolina Wallin Brorsson Vd, Protosell NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Foto: Colourbox INSÄNT OCH DEBATT Kampanj! Fri konferens* Boka senast 30/10 Hur ofta mutar du? MÅNGA AV DE FRÅGOR som Institutet Mot Mutor (IMM) får in just nu gäller inbjudningar till olika aktiviteter som kan uppfattas som tveksamma ur aspekten mutor. Det är inbjudningar till sportevenemang, mingelkvällar och gratisbiljetter till film och teater. Inbjudningar som ofta står i strid både med IMMs Näringslivskod och med företagens interna policy. Resonemanget går ofta ut på att policyn som finns i verksamheten bara ”ska reglera vad som får tas emot, vad som får erbjudas till andra måste fortfarande vara lite mer generöst”. Många av de som hör av sig till IMM har redan tackat nej, med hänvisning till att företagets interna policy anger att det inte går att ta emot fotbollsbiljetter för två personer eller räkkryssning för dig och en medföljande. Det vanligaste svaret som kommer från inbjudande part när någon tackat nej är: ”Förstår dig, vi får inte heller ta emot det enligt vår policy!” Men varför erbjuder vi det då? Är det för att vi inte förstått vad som står i policyn eller för att just det dokumentet är en pappersprodukt och inget mer? Är det verkligen klart från högsta instans i företaget vad som gäller och vilka regler som ska följas? Vet de anställda hur de ska leva efter policyn i praktiken? Om resonemangen i ett företag går ut på att ”vi gör det som krävs i den allmänna debatten, men vi måste ju fortsätta bjuda lite, det är upp till mottagaren att tacka nej”, då är vi ute på hal is. Har vi tänkt på att en inbjudan, för att falla inom ramen för den svenska mutlagstiftningen, i sig inte ens behöver tas emot, det räcker med att erbjuda? Näringslivskoden finns till för att hjälpa näringslivet att hålla sig med en rågång till det straffbara. Att resonera rätt och faktiskt ställa sig frågan ”Vem bjuder jag och varför?” DET FINNS INGA ALTERNATIV DÄRFÖR ATT: Vi vill att företagen i AB Sverige ska vara långsiktiga och hållbara. Vi vill främja den sunda och fria konkurrensen på marknaden. Vi vill att vinnaren av ett kontrakt ska vara bästa part utifrån de kriterier som efterfrågas i en upphandling. Det finns inget enklare sätt att vara tydlig både internt och externt än att se till att samma regler tillämpas för alla. Helena Sundén Generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM) NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Kickstarta hösten till havs Konferera klimatsmart på Östersjöns elegantaste kryssare Viking Grace. Ombord väntar ett helt konferensdäck med plats för fem till 500 personer, flera nya restauranger och en ljuvlig spa-avdelning. Eller välj Viking Cinderella så kan ni varva effektiv mötestid med stjärnartister, dansband och riktigt god mat. Dygnskonferens Viking Grace Prisex 760:- per person. Uppge kod SKONFZ. I priset ingår kryssning Stockholm–Åbo med Viking Grace, del i Insidehytt för två, frukost, buffélunch och -middag inkl vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars konferens ombord inkl kaffe och frukt. Dygnskonferens Viking Cinderella Prisex 755:- per person. Uppge kod SKONFZ. I priset ingår kryssning Stockholm–Mariehamn, del i Insidehytt för två, buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe, frukost, buffélunch och fyra timmars konferens ombord inkl kaffe och frukt. Anslutningsbussar finns från ett flertal orter. Alltid minst 50% rabatt söndag–torsdag. *Gäller avresa t o m 28/2 2016 när du bokar senast 30/10 för minst 10 personer. Läs mer på Vikingline.se eller ring för att boka 08-452 40 40. 11 Foto: Pontus Lundahl / TT NYKLÄCKT VILTH Startade: 2014 Grundare: Henrik Hoffman, Lasse Hoffman, Viktor Ånöstam, Carl Rosell och Ludvig Franzén Ort: Björkvik och Stockholm Anställda: 3 Omsättning: < 1 MSEK Målgrupp: Jägare & markägare Jakten på effektivitet blev ett företag Den bökiga och föråldrade administrationen kring jakten tog för mycket av den värdefulla tiden i skogen. Lösningen blev ett webbaserat system som minimerar planeringen och effektiviserar viltförvaltningen för jägare. ”Vi gillar inte byråkrati, vi är lösningen på det”, säger Henrik Hoffman, grundare av Vilth. Vilth utvecklades till ett webbaserat system DET VAR VID Henrik Hoffmans föräldrahem som kan användas som en app, en hemsida, mitt i Sörmland som idén kring Vilth föddes. eller via sms. Systemet samlar statistik och I Björkvik samsas 40 jaktlag i ett skötselrapportering kring vilka djur som fällts, vad område, där länsstyrelsen på förslag från som har synts i skogen och om någon har sett jägarna själva bestämt hur många älgar och ett skadat djur – bara genom några enkla kronhjortar som får skjutas. Därför måste knapptryckningar. jägarna snabbt rapportera – Datan kan användas in ett fällt djur, så att ingen DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS av jaktlagen för att följa i området fäller fler än Vi har en tjänst som löser ett djurens rörelser och se sina vad som är tillåtet. Jägare utbrett problem. pass på kartor. Den skickas rapporterar också in alla Jägarna är redo för att ta till sig också in till Länsstyrelserna djur man ser, observationer digitaliseringen och Viltdatabasen som för som bestämmer storleken Vi sätter användarvänligheten statistik över Sveriges viltpå nästa års jakt. Allt detta som prio 1, 2 och 3. administrerades med stammar, berättar Henrik. gammal, ineffektiv teknik, och skötselområdets styrelse bad Henrik om DET VIKTIGASTE är att tjänsten ska vara lätt hjälp att effektivisera hanteringen. att använda och inte beroende av för avan– Jag gick sista året på Handelshögskolan cerad teknik eller internet. och startade detta som ett projekt vid sidan – Ofta har man dåligt mobilt internet ute av skolan tillsammans med några kompisar. på passen i skogen, och då kan man skicka Sedan har det rullat på, och idag är vi tre ett sms med informationen istället. Det är ett som jobbar heltid med Vilth, säger Henrik problem idag att det kommer in för lite inforHoffman. mation för att statistiken ska kunna ge något 12 tillbaka. Vi automatiserade något som var lätt att automatisera, det är inte rocket science. Tjänsten måste vara lätt att förstå direkt, annars fallerar hela idén. SEDAN STARTEN F ör ett år sedan har Vilth lyckats få omkring 800 jaktlag som kunder, vilket ger omkring 8 000 registrerade profiler i nätverket. Med 300 000 jägare i Sverige som bedriver jakt med en omsättning på fyra miljarder om året, så ser framtiden lovande ut för killarna bakom Vilth. Men trots det, så nöjer de sig inte med Sveriges gränser. – Det finns ingen anledning att inte vilja expandera och internationalisera vår idé, den är inte unikt utformad för Sverige. Vintern och våren 2016 kommer att bestå av förbättring och förberedelser inför internationaliseringen som vi hoppas kommer igång under nästa år, säger Henrik. Louise Wachtmeister NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE MARCUS SCHIRÉN, VISMA SPCS Nya Visma eEkonomi Från 89 kr i månaden Prova gratis! Du kan. Fakturera. Du kan. Bokföra. Du kan. Göra allt i appen. 5407 Nya Visma eEkonomi är fakturerings- och bokföringsprogrammet som effektiviserar din vardag som företagare. Du kan arbeta i datorn, surfplattan och smartphonen. Du behöver aldrig tänka på backuper. Och i takt med att ditt företag växer kan du utöka med fler funktioner. Ring 0470-70 61 00 eller prova gratis på vismaspcs.se Vi tar ditt företagande personligt NYKLÄCKT Foto: Isabelle Pedersen TEMPUS FUGIT Gör: En app för platsspecifika ljudupplevelser, där ljudklipp kan kopplas till en specifik fysisk plats via GPS. Startade: 2014 Ort: Stockholm Anställda: 2 Omsättning: 27 000 SEK hittills i år Målgrupp: Kulturinstitutioner och större turismföretag, turister och privatpersoner. Kulturentreprenören som brinner för storytelling Varje stad, varje gata, varje vrå har en berättelse. Historier om kärlek, längtan och sorg. Livsavgörande händelser. Rebecka Pershagen ville ta tillvara offentliga platsers okända historier. Resultatet blev appen Tempus Fugit. I APPEN BLIR staden och gatorna scenografi i lyssnarens privata föreställning. – Man kan säga att det är som ett teaterhus i telefonen. Varje kapitel utspelar sig på en viss plats och man kan bara lyssna på kapitlet på just den platsen. Det skiljer oss från andra audiowalk-appar, säger Rebecka Pershagen. Hennes bakgrund är onekligen väl lämpad för utmaningen. Som utbildad musikalartist vid Teaterhögskolan i Göteborg är hon djupt rotad i kulturvärlden. Samtidigt har hon alltid haft ett brinnande teknikintresse, inte minst efter arbete på företaget 3 när det startade i Sverige, och även med lanseringen av MMS en gång i tiden. Embryot till Tempus Fugit hade länge funnits i bakhuvudet, och kläcktes till slut när Rebecka Pershagen samarbetade med studenter på kandidatprogrammet i Data- och Systemvetenskap vid Stockholms universitet. Att appen fick namnet Tempus Fugit, som betyder ”tiden flyr” på latin, är knappast en slump. – När jag satt på bussen försvann jag lätt in i minnen när jag åkte förbi vissa platser, även 14 Rebecka Pershagen tror sig alltid ha haft en entreprenöriell ådra, även om hon på riktigt insåg det i och med starten av Tempus Fugit. ”När jag tänker tillbaka så har jag nog alltid varit en entreprenör. I mellanstadiet gjorde jag ett fanzine om Spice Girls som jag sålde till skolkamrater och även rektorn”. om de platserna inte såg likadana ut längre så fanns ändå minnena kvar. Det väckte tankar. Det offentliga rummet tillhör alla, men är väldigt underutnyttjat idag. Med Tempus Fugit kan platser få liv igen, men utan att en enda skylt, QR-kod eller affisch behövs. Det räcker med en mobil. verk att lyssna på är varierat, allt från självbiografiska verk av Rebecka Pershagen till produktioner från samarbetspartners finns i repertoaren. Även spännvidden mellan platserna är bred, med en rad städer i Sverige och även i England och Skottland. Sedan starten förra året har utvecklingen UTBUDET BLAND DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS Kombinationen av appens alla funktioner är helt unik. Teamet består dels av teknisk kunnighet, dels av konstnärlig kompetens och rådgivning till samarbetspartners. Audiowalks och ljudupplevelser är nästa stora kommunikationsform, och har varit stort inom kultursektorn länge. gått fort och Tempus Fugit har knappast gått obemärkt förbi. Idag har appen närmare 1 000 användare. Rebecka Pershagen har på mindre än ett år tilldelats både Stockholms Stads Innovationsstipendium och utsetts till Månadens Alumn vid Stockholms universitet. Men oändligt många historier finns kvar att berätta. Om man får tro Rebecka Pershagen spelas än så länge bara Tempus Fugits ouvertyr. – Potentialen är enorm. Det handlar egentligen om ett helt nytt sätt att kommunicera på. Det kan handla om författare som vill få spridning på sina verk, men också om företag som vill nå ut till nya kunder utan att använda konventionella metoder som text eller flash. Ambitionen är att påbörja licensieringar av appens teknik för samarbeten med större företag och institutioner. – Det finns redan flera intressenter. Alla ska kunna bidra med sina historier i appen. Jag kallar Tempus Fugit för storytelling 2.0. Jakob Stenberg NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Paper art made by Anton Thorsson / Söderberg Agentur. 2 SAKER DU INTE VISSTE OM CEDERQUIST. VI KAN INTE ALLT. För dig som kund är det viktigt att vara säker på att du får den mest kvalificerade hjälpen när det behövs. Istället för att sprida ut vår kompetens på alltför många discipliner har vi på Cederquist därför valt att fokusera på åtta affärsjuridiska områden som vi kan utan och innan – så att du alltid kan räkna med bästa möjliga leverans. RANKADE TOPP 3 PÅ DET VI GÖR. Vi är rankade topp tre i Sverige på de områden som vi är aktiva inom; däribland fastighetsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Självklart är vi stolta över det. Vi ser det nämligen som en bekräftelse på att vår strävan efter att hela tiden bli bättre ger resultat. Att vi lyckas se möjligheterna för våra kunder, och att de uppskattar att vi kan erbjuda det lilla extra. Så visst är vi glada – men mer över resultaten än utmärkelserna. CEDERQUIST.SE Användbarhet BÄST I TEST 2011 Pyramid A nvändba BÄST rhet I TEST Business 2011 Affärssystemet som växer med din verksamhet! Läs mer på unikum.se Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Läs mer på www.unikum.se Butik Service Tjänster Studio Handel Tillverkning Entreprenad Tel 046-280 20 00 | info@unikum.se | www.unikum.se NYHETER Kommunalt trixande med skolpeng slår ut friskolor SKOL A Trots hundratals fällande domar fortsätter kommunerna runt om i landet att försvåra för friskolorna. Underbudgeteringar och dolda underlag för skolpengen är några av problemen som friskolorna möter. ”Det är ett hopplöst system”, säger Jan Vikström, som driver flera friskolor i Norrköping. svårt att få den skolpeng som de har rätt till och får ständigt överklaga kommunernas beslut till högre instanser. De vanligaste anledningarna till att friskolorna överklagar gäller underbudgetering från kommunernas håll och svårigheter att analysera beslutsunderlag gällande skolpengen. Friskolornas Riksförbund har tagit fram statistik från domar i förvaltnings- och FRISKOLEFÖRETAGARNA HAR kammarrätter från 2010 till mars 2014. Totalt gjordes 1 847 överklaganden under perioden. 406 domar gav friskolorna rätt, vilket är vart femte beslut. Statistiken visar även att överklaganden av så kallade tilläggsbelopp ökat kraftigt de senaste åren. Tilläggsbelopp ges som ersättning för omfattande stödbehov hos en elev. Överklaganden av grundbeloppen har minskat något, men det betyder inte automatiskt Friskola får rätt mot Håbo om skolpeng SKOLA Håbo kommun har avsatt extra pengar till den egna verksamheten men undanhållit pengarna från kommunens friskolor. Den fristående skolan Läraskolan ansåg att det bröt mot likabehandlingsprincipen och fick i våras rätt i förvaltningsrätten i Uppsala. har fått räkna om skolpengen för 2013 efter en dom i förvaltningsrätten i Uppsala. Kommunen hade inför 2013 budgeterat för en satsning på elever i den kommunala skolan som behövde gå i särskilda undervisningsgrupper, en satsning som funnits i flera år. Satsningen pytsades ut via anslag och räknades därför inte in i skolpengen. Björn Green, vd för Läraskolan, tyckte att det bröt mot likabehandlingsprincipen och ansåg att pengarna istället skulle räknas in i skolpengen. – Om en av våra elever skulle behöva liknande stöd så får vi inga pengar för det, säger Björn Green. Björn Green anmälde kommunen till förvaltningsrätten i Uppsala som dömde i linje med Läraskolans uppfattning. HÅBO KOMMUN 16 Björn Green, vd för Läraskolan. Konsekvensen blev att de gruppbaserade tilläggen ska räknas in i skolpengen. Håbos skolkontor har gjort en ny beräkning och barn- och utbildningsnämnden har beslutat att betala 398 000 kronor till Läraskolan. Björn Green är glad åt att kommunen nu rättar sig efter lagen och Förvaltningsrättens dom. Pengatillskottet ska gå till underhåll av skolgården. Henrik Nygren bättre villkor för friskolorna, betonar Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas Riksförbund. – Skolorna orkar inte överklaga längre. Det är omständligt och svårt att bevisa att kommunen har fel. Många av de större koncernerna väljer att inte överklaga eftersom det inte är någon idé att lägga tid på det, säger hon. En viktig anledning till friskolornas frustration är att kommunerna underbudgeterar för skolgången i de egna kommunala skolorna, och sedan skriver av underskottet i nästa års budget. Så är det i Norrköpings kommun som har haft ett rullande underskott i över tio år i sina egna gymnasieskolor. Detta för att slippa höja skolpengen till friskolorna, anser Jan Vikström, grundare av Lärande i Sverige, som driver flera friskolor i Norrköping. – Kommunen fintar bort stora summor pengar som vi skulle ha rätt till. Efterhandskalkylerna visar att vi går miste om runt 10-15 000 kronor per elev jämfört med de kommunala skolorna på grund av deras underbudgetering. Förutom att det bryter mot lagen, så är det oetiskt och drabbar skoleleverna. Norrköping är ett skräckexempel, säger han. SEDAN 2010 FINNS det en bestämmelse som tydligt säger att om kommunen tillför ett resurstillskott till den egna kommunala verksamheten, så ska de fristående skolorna ha motsvarande belopp. Friskolekoncernen Academedia tog kampen mot Norrköpings kommun och vann i Kammarrätten i Jönköping. Där slogs det fast att Norrköping får rulla underskott i max tre år, sedan ska en balans ha upprättats och friskolorna ska därefter kompenseras. Trots den fällande domen kommer Norrköpings kommun inte att betala ut motsvarande summa till övriga friskolor som också bör vara berättigade till samma ersättning. – Har man blivit fälld för att ha hanterat ersättningen på fel sätt borde det vara Skolorna orkar inte överklaga längre. Det är omständligt och svårt att bevisa att kommunen har fel. Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas Riksförbund. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Foto: Henrik Witt / TT Bild NYHETER “Bevisbördan är hela tiden på oss, vi måste visa att kommunerna inte har räknat rätt och det är väldigt svårt. Ändå vinner vi, vilket visar hur hopplöst systemet är”, säger Jan Vikström, grundare av Lärande i Sverige, som driver flera friskolor i Norrköping. uppenbart att det gäller för alla friskolor. Men kommunen ersatte bara Academedia, trots att vi alla haft samma problematik, säger Jan Vikström. JAN VIKSTRÖM ANSER att Norrköping bryter mot likabehandlingsprincipen. Kommunen hävdar att varje fall måste lösas i rätten, även om det är kostnads- och tidskrävande för alla inblandade. – Anser företagen att de får för lite pengar får de ta det vidare till förvaltningsrätten. Vi ger friskolorna det vi anser att de är berättigade till, men det finns inte oändligt med pengar. Det är frivilligt att driva friskola, är det för tufft så måste man inte, säger Olle Johansson (s), ordförande i utbildningsnämnden i Norrköpings kommun. I flera kommuner vittnar friskolor om svårigheten att förstå kommunens beslutsunderlag för skolpengen, vilket är en vanlig orsak till överklaganden. 2010 lades en proposition fram för att förtydliga budgetunderlagen, men försöket misslyckades. Domstolarna tog fasta på en mening som sa att kommunerna endast behöver redovisa en NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE klumpsumma för de olika delarna, som elevhälsa, undervisning och måltider. Summan behöver därför inte preciseras, vilket gör det svårt att överklaga beslutet. – Det är naturligtvis inte tillräckligt. Kommunerna kan höfta till på en summa utan att behöva förklara den, vilket gör att man inte vet vad den är baserad på. Vill en kommun undanhålla uppgifter går det utmärkt, säger Gudrun Rendling. – Bevisbördan är hela tiden på oss, vi måste visa att de inte har räknat rätt och det är väldigt svårt. Ändå vinner vi, vilket visar hur hopplöst system det här är, säger Jan Vikström. Louise Wachtmeister Friskolornas överklaganden i förvaltningsrätterna, från 2010 till mars 2014. 955 TOTALT 758 TOTALT 747 avslag 453 avslag 238 bifall eller delvis bifall Överklaganden grundbelopp 102 bifall eller delvis bifall Överklaganden tilläggsbelopp 17 NYHETER Hotades av nedläggning – klarade sig i sista minuten B Y R Å K R AT I startade sin SFI-skola i Malmö i augusti förra året. Man anställde tio välutbildade lärare, några med lång arbetserfarenhet och några nyutexaminerade från lärarutbildningen på Malmö Högskola. Idag har skolan 250 elever som får undervisning i svenska för invandrare, i klasser som sällan är större än 18 elever. – Hos branschkollegorna kan det vara upp till 50 elever i en klass, säger vd:n Maria Mattsson Mähl. Hon är stolt över verksamheten och berättar engagerat om hur flera av studenterna redan har startat egna företag, med hjälp av skolan. – Vi jobbar utanför boxen för att lära eleverna svenska och få ut dem i samhället. Vi tjänar inga pengar på SFI i Malmö idag, säger Maria Mattsson Mähl. Hon vill inget hellre än att fortsätta driva sin SFI-skola, som hunnit bli så populär att eleverna står i kö för att få börja. Men nu vet hon inte om hon orkar längre. AlphaCE:s skola i Malmö tvingas betala vite och hotas av nedläggning efter en långdragen historia där skolan hamnat i kläm mellan Malmö Högskola, Skolverket och Malmö stad. Turerna är många ALPHACE I våras var SFI-skolan AlphaCE ytterst nära att tvingas lägga ner. De hade hamnat i en rävsax när Malmö stad hävdade att skolans lärare trots år av utbildning inte antalet poäng inte stod specificerade i lärarnas examensbevis. Majoriteten av lärarna på AlphaCE hade läst på Malmö Högskola och hörde av sig för att få sina poäng svart på vitt. Det visade sig vara lättare än gjort. Högskolan kunde inte svara på hur många poäng svenska respektive svenska som andraspråk som ingick i deras utbildning ”svenska i ett mångkulturellt samhälle”. – Det är inte två helt olika ämnen. Det finns överlappningar, sade Anders Olsson, utbildningschef på Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö Högskola. Det krävdes ett nästan ett års kamp, samt att flera lärare tvingades komplettera sina utbildningar, innan AlphaCE lyckades reda PROBLEMET VAR ATT ovanligt att högskolor inte kan hänföra kurser till exakta poäng. Lärare som undervisat i SFI i över 15 år visste nu plötsligt inte om de kunde fortsätta som SFI-lärare. – Det är ohederligt att varudeklarera en utbildning på det sättet. Enligt Malmö Högskolas hemsida skulle studenterna ha fått minst 60 hp, men det har man alltså inte fått, säger Maria Mattsson Mähl. lärarna på AlphaCE hade läst på Malmö Högskola och hörde av sig till lärarutbildningen för att få sina poäng specificerade. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Institutionen kunde inte svara på exakt hur många poäng svenska respektive svenska som andraspråk som ingick i lärarutbildningen ”svenska i ett mångkulturellt samhälle”. – Det är inte två helt olika ämnen. Det finns överlappningar och före 2011 var det en utbildning som helt integrerade svenska och svenska som andraspråk, säger Anders Olsson, utbildningschef på Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö Högskola. Högskolan har inte brutit mot några regler, men det är mycket EF TER MÅNGA OCH långa turer med Skolverket och Malmö Högskola beviljade Skolverket högsta behörighet till de lärare som haft svenska som huvudämne. Men de som haft svenska som biämne måste komplettera sin utbildning. Annars får de bara behörighet för lägsta nivån, som motsvarar 30 hp i svenska som andraspråk. Inte tillräckligt enligt upphandlingen i Malmö. Malmö stad kräver nu in vite från AlphaCE och de andra SFI-aktörerna i Malmö. Kommunen har satt en deadline: den 7 augusti måste alla SFI-skolor ha minst 65 procent behöriga lärare, annars sägs avtalet upp. – Den 7 september har vi 100 I augusti säger Malmö kommun upp avtalet med AlphaCE om skolan inte har 65 procent behöriga lärare. I september kommer skolan att ha 100 procent behöriga lärare, men kommunen lämnar inget uppskov. ”Min personal mår jättedåligt”, säger vd Maria Mattsson Mähl. procent behöriga lärare. Då får de sista av våra lärare ut sina legitimationer från Skolverket, berättar Maria Mattsson Mähl. Handläggningstiderna på Skol- verket är långa och det är många som väntar på att få sin legitimation utfärdad. AlphaCE har med alla medel försökt snabba på processen, utan resultat. FÖRETAGEN SOM FÅT T uppdrag att bedriva SFI i Malmö har åtagit sig att leva upp till kraven som ställdes i upphandlingen, framhåller Andreas Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö. – De har fått nästan sex månader på sig att lösa situationen. När det fortfarande inte löst sig trots leverantörernas löften utdömer vi vite, säger han. Att skolorna inte har kunnat få Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se 1433943901-68jd7.indd 16 – Jag tycker att man borde kunna snabba på vissa ärenden. Här riskeras en hel skola. Vad hände med sunt förnuft?, frågar sig Maria Mattsson Mähl. besked från Malmö Högskola kring hur många poäng i svenska som andraspråk som deras lärarutbildning innehåller spelar ingen roll. – Från kommunens sida tar vi inte hänsyn till det. Jag tycker att vi haft tillräckligt stor förståelse, säger Andreas Schönström. Han hoppas att ingen av SFI-skolorna ska behöva stänga. – Jag hoppas att det inte ska gå så långt, men BYRÅKRATI Kommunen kan inte ta hänsyn till att SFI-skolorna haft svårt att få veta vilka högskolepoäng deras lärare har. ”Det kan inte vara vårt problem”, säger kommunalrådet Andreas Schönström. En av hennes anställda har i princip arbetat heltid med att reda ut situationen ända sedan i höstas. – Jag vet inte om det är Malmö stad, Malmö Högskola, Skolverket blir det så är vi i kommunen beredda att ta över verksamheten i egen regi. Andreas Schönström påpekar att kommunen inte kan göra undantag för enskilda leverantörer. Trots att några veckors respit skulle rädda AlhpaCE:s skola. – Skulle vi börja göra undantag hamnar vi i en juridisk process och blir skadeståndsskyldiga. eller vi som gjort fel. Men det är vi som företag, lärarna och eleverna som drabbas. Min personal mår jättedåligt. MAJA CRONSTEDT “Vi har haft tillräckligt stor förståelse”, säger kommunalråd Andreas Schönström i Malmö. Han hoppas att SFI-skolorna ska klara behörighetskraven i tid men vill inte ge dem uppskov. MAJA CRONSTEDT www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 10/06/15 15:45 1433943901-68jd7.indd 17 17 10/06/15 15:46 Rävsax. I nr 5 2015 berättade Maria Mattsson Mähl, vd på AlphaCE, om kampen mot myndigheterna. Foto: Henrik Montgomery / TT hade rätt behörighet. Viten hotade. Efter en blixtinsats räddades skolan. och komplicerade. Det började när Malmö stad i sin senaste upphandling beslutade att alla SFI-lärare i kommunen måste ha minst 60 högskolepoäng (hp) i ämnet svenska som andraspråk. Det motsvarar två terminer på högskolan. Ett helt rimligt krav enligt Maria Mattsson Mähl. I lärarlegitimationerna står dock inte exakt hur många poäng en student har i varje enskilt ämne. DE FLESTA MALMÖ STAD: ”DET ÄR INTE VÅRT PROBLEM” 16 I VÅRAS SKREV tidningen Entreprenör om utbildningsföretaget AlphaCE, som driver en populär SFI-skola i Malmö på uppdrag av Malmö kommun. Idag har skolan 90 procent behöriga lärare och snart är man uppe i 100 procent när Skolverket hunnit utfärda de lärarlegitimationer som saknas. Men innan sommaren tvingades skolan betala vite och hotades av nedläggning. Det var ett nytt behörighetskrav från Malmö stad som ställde till det. Kommunen krävde att alla lärare skulle ha minst 60 högskolepoäng (hp) i ämnet svenska som andraspråk för att få undervisa i SFI (Svenska för invandrare). – Det motsvarar två terminer på högskolan och är ett helt rimligt krav, säger vd Maria Mattsson Mähl. NYHETER HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETER RÄVSAX TVINGAR SFI-SKOLA ATT LÄGGA NER BYRÅKRATI Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö Högskola har satt utbildningsföretaget AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl. “Nu kan vi äntligen pusta ut”, säger Maria Mattsson Mähl, vd på AlphaCE. Hon räddade sin SFI-skola i Malmö från nedläggning genom att anställa ytterligare en lärare. ut situationen. Då satte de långa väntetiderna hos Skolverket nya käppar i hjulen. Handläggningstiderna för att utfärda lärarlegitimationerna var så långa att AlphaCE skulle få vänta till början av september innan alla legitimationer var klara. Men Malmö Stad ville inte ge respit utan hotade säga upp avtalet en månad innan dess. var förtvivlad. Hon tvingades avsätta nästan en heltidstjänst under mer än ett halvår för att reda ut situationen. Ändå hotades skolan av nedläggning. För att inte riskera att Malmö stad sade upp sitt avtal med AlphaCE anställde man ytterligare en behörig lärare i juni. Då nådde man kravet om minst 65 procent behöriga MARIA MATTSSON MÄHL lärare. Idag, knappt två månader senare, har skolan 90 procent behöriga lärare. Skolverket har utfärdat de saknade legitimationerna snabbare än väntat. – Vår ambition är att ha 100 procent behöriga lärare, säger Maria Mattsson Mähl. Hon är besviken över att företaget utmålats som en oansvarig ”bad guy” i medier. Att flera av lärarna på skolan inte hade rätt behörighet berodde på otydligheter från Malmö Högskola och en diskrepans mellan kommunens krav och Skolverkets bedömningar. – Vi har försökt vara schyssta och hjälpa våra lärare genom det här. Nu kan vi äntligen pusta ut och fokusera på verksamheten. Vi vill bara lämna det här bakom oss. Maja Cronstedt Företagarskola för flyktingar ”Man har två öron och en mun, det betyder att man ska lyssna dubbelt så mycket än man pratar.” Kommunstyrelsens ordförande Johan Abrahamsson i Mariestad om att kommunen blivit bättre på att lyssna på företagen. 18 I Sunne, Värmland, får personer med invandrarbakgrund en snabbkurs i att starta företag. Under två dagar får de nyanlända ta del om vad som krävs för att driva företag i Sverige. ”Många av flyktingarna har drivit eget företag där de kommer ifrån. Genom företagarskolan vill vi förbereda dem så att de kan få en bra företagsstart här och möjlighet till en bättre utveckling. Den här gången testar vi att lägga upp utbildningen som en workshopserie och den hålls på engelska, säger Eva Larsson, landsbygdsrådgivare i Sunne kommun. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE NYHETER Talanger inspirerar unga till stordåd HALLÅ DÄR… FÖRETAGSAMT SOFIA HAGELIN Negin Azimi, 17 år, föreläsare och verksamhetsansva- rig för TEDxYouth i Stockholm. TEDxYouth är en ny satsning där unga talanger får chansen att inspirera andra ungdomar till stordåd. Lanseringen kommer att äga rum i oktober. Digitaliseringen kräver förändring och förnyelse Foto: Linda Svensson Berätta om TEDxYouth. – Det är en konferens där unga talanger får berätta om sina makalösa resor och hur de har lyckats försörja sig på sådant de brinner för. På vårt event kombineras livetalare med TEDTalks-videos för att skapa djupa och givande diskussioner. Konceptet bygger givetvis på de kända TED-konferenserna, även om vårt event är självständigt organiserat, säger hon. Vad är syftet med satsningen? – Målet är att inspirera och lyfta unga människor till nästa nivå. Tanken är att visa att det går att göra något man älskar samtidigt som man tjänar pengar och förändrar samhället till det bättre. Dessutom hoppas vi kunna inspirera makthavare och näringslivstoppar så att de lyssnar och satsar på unga. Fokusord är unga, entreprenörskap och samhällsförbättring, säger hon. Vart har ni hittat talarna? – Talarna är ännu inte officiella, men det är spännande namn. Till exempel har vi bokat en person från Spotify som jobbar NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Kläddesigner och entreprenör som driver Heart of Lovikka, som skapar modernt mode inspirerat av sticktraditionen i byn Lovikka. Kontakta krönikören: sofia@heartoflovikka.se med innovationer och en miljöexpert som bland annat kommer att prata om hållbar konsumtion. Sofia Kacim som arbetar med kommunikation och retorik hos Per Schlingmann AB, kommer att vara moderator, säger hon. Vad finns det för hinder för unga i dag? – Det finns normer som säger vad vi kan och inte kan göra. Politiker och näringslivsföreträdare pratar ofta om unga istället för med dem. Därför är det viktigt att skapa en plattform där generationer kan mötas, det saknas sådana forum, säger hon. Du blev nyligen utsedd till årets unga stjärnskott av Veckans affärer. Hur har du gjort för att lyckas? – Jag hade från början inget kontaktnät och jag fick höra att jag är för ung för att kunna något. Men det handlar om att tro på sig själv och våga rycka tag i människor som har lyckats och jobba hårt, säger hon. Daniel Mellwing I år är det 20 år sedan digitaliseringen av vår värld tog fart. Idag har 94 procent av svenskarna internet. De surfar lika mycket på internet som de tittar på tv.* 75 procent av svenskarna handlade på nätet sista kvartalet 2014.** Att digitaliseringen fått stora effekter för oss alla är enkelt att se. Det som kanske inte alla företag har insett är hur den digitala ekonomins framväxt har förskjutit makten från företagen till kunderna. Vi kunder har idag nästintill obegränsat med information, är uppkopplade till våra vänner och förväntar oss att kunna interagera med de varumärken vi gillar, i de kanaler vi önskar, när det passar oss. Som företag kan man förhålla sig på två sätt. Antingen hoppas på att digitaliseringen automatiskt kommer att vitalisera företaget eller inse att det kommer Det betyder krävas förändring för att att företagen överleva. Digital transformation är en utmaning för måste se sin affär i de flesta företag. Digital ljuset av den digitala transformation innebär utvecklingen. inte bara att företagen måste styra om till digital marknadsföring. Det betyder även att företagets processer behöver ändras och många företag måste se sin affär i ljuset av den digitala utvecklingen. För all marknadsföring gäller det att tänka digitalt först. Sökmotormarknadsföring- och optimering, närvaro på sociala medier och digital pr – alla delar måste vara självklara delar av marknadsplanen. För att nå ut till kunderna är det viktigt att berätta det kunderna vill lyssna på (vilket inte nödvändigtvis är det du vill berätta). Var relevant och ha timing. Och se till att berätta en bra historia som väcker engagemang. Och minst lika viktigt är en välutvecklad omnikanalstrategi. Alla kontaktytor ut mot kunden - från webbplats, till mobil sajt, till sociala medier, till upplevelse när man ringer till kundservice måste samverka och ge en enhetlig bild av företaget. Lyckas man med det tror jag man är väl rustad i vår digitala värld. *Nordicom 2014, **E-handlesbarometern 2014 19 NYHETER Tre viktiga rättsfall som påverkar företagen JURIDIK Flera stora rättsfall som påverkar företagare håller på att avgöras. Advokatbyrån Hannes Snellman listar de tre viktigaste domstolsavgörandena under hösten. Masskonkurser för tryckeribranschen? 1 BAKGRUNDEN TILL RÖRAN i tryckeri- branschen är ett beslut från EU-domstolen 2010 som innebär att kopieringstjänster istället ska betraktas som varor. I Sverige ändrades momssatsen från 25 till 6 procent med retroaktiv effekt. Skatteverket har sedan dess betalat tillbaka över tre miljarder kronor till tryckeribranschen. Därefter ville Skatteverket efterbeskatta motsvarande belopp från tryckeriernas kunder för att de hade gjort för höga momsavdrag. – Kunderna har svårt att helt plötsligt skaka fram flera miljarder och menar att Skatteverket inte har rätt att efterbeskatta dem på det sättet. Men två vägledande domar säger att det går utmärkt, eftersom man gör bedömningen att kunderna kan kräva tillbaka momsen från sitt tryckeri, säger Martin Wallin, advokat på Hannes Snellman. SUMMAN AV KARDEMUMMAN är att momsen som Skatteverket betalade tillbaka till tryckerierna, nu ska betalas in till Skatteverket av tryckeriernas kunder som sedan måste kräva in momsen från tryckerierna. Rörigt var ordet. Det rör sig om flera hundra mål där Skatteverket vill efterbeskatta kunderna och antalet mål där kunderna stämmer tryckerierna för att de inte betalar tillbaka momsen ökar för varje dag. I höst avgörs två mål i Högsta domstolen som ska ge slutligt besked om tryckeriröran. Både tryckerierna och kunderna kan bli förlorare. – Tryckeribranschen har det ekonomiskt tufft och har redan intäktsfört den återbetalda momsen. Att tvingas betala momspengarna igen kommer att leda till konkurser. Samtidigt får kunderna enorma utgifter som de har svårt att driva in från tryckerierna. Dessutom måste de betala räntor till Skatteverket, säger Martin Wallin. 20 Efterlängtad seger för entreprenadföretag 2 HÖGSTA DOMSTOLEN har nyligen gett besked om hur en entreprenör ska förhålla sig till ändrings-och tilläggsarbeten som kan uppstå under arbetets gång. Företaget Secora fick uppdraget att utföra ett muddringsarbete i Slite hamn på Gotland. Under arbetet stötte Secora på kalksten, som inte kunde muddras bort utan måste sprängas, vilket medförde extraarbeten och kostnader. Frågan var om Secora kunde begära ersättning för detta? Förenklat är svaret att en entreprenör inte behöver beakta försvårande förhållanden som inte framgår av förfrågningsunderlaget eller andra tillgängliga källor. – Bara när problemen är troliga ska entreprenören hållas ansvarig genom att tvingas ta höjd för dessa i sitt anbud, säger Safa Mahmoudi, advokat på Hannes Snellman. ENLIGT DOMEN måste entreprenören dock göra en fackmässig bedömning av uppdragets art, utifrån förfrågningsunderlaget och alla andra tillgängliga källor. Men entreprenören behöver alltså inte beakta alla risker som kan finnas. – Det är ett efterlängtat klargörande för entreprenadbranschen, säger han. Foto: Pontus Lundahl TT Bild Foto: TT Bild Foto: Colourbox Av: Daniel Mellwing Leolagens död? 3 LEOLAGEN infördes efter en skandal på 80-talet när företagsledare i Volvo, Wilh. Sonesson och Leo Läkemedel sålde aktier till sig själva till förmånliga priser på bekostnad av aktieägarna i Wilh. Sonensson. Det handlade om förtäckt stöld. Leolagen är en sträng reglering , unik för Sverige, som innebär att börsbolag inte kan sälja aktier eller göra riktade emissioner till styrelseledamöter eller anställda i koncernen utan att det först prövas av en extra bolagsstämma. Om inte 90 procent ger sitt godkännande får affären inte genomföras. – MÅNGA DYRA nedläggningar har blivit nödvän- diga eftersom de enda köparna varit närstående, men där affären inte gått att genomföra på grund av Leolagen. Detsamma gäller olika aktierelaterade incitamentsprogram som till skillnad från i andra länder också måste godkännas av en extra stämma. Utländska ägare känner inte till regelverket och röstar därför oftast nej på stämman, säger Björn Kristiansson, advokat på Hannes Snellman. Nyligen ville Ratos förvärva en majoritet av aktierna i det finska bolaget Ledil. Genom en riktad emission ville man se till att styrelsen ägde aktier i bolaget. Problemet var bara att den riktade emissionen inte hann genomföras innan Ledil blev ett dotterbolag, och då krävdes en extrastämma. Aktiemarknadsnämnden fick frågan om företaget fick genomföra emissionen trots att de aktuella styrelseledamöterna ännu inte blivit invalda. Svaret blev oväntat ja. - Aktiemarknadsnämndens nyinslagna väg ger helt nya möjligheter för börsbolagen att strukturera personalägande i dotterbolag, säger Björn Kristiansson. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE NYHETER VÄLKOMMEN VARDAG! Regeringen ska satsa på startups POLITIK Efter kritik vill regeringen satsa mer på att stötta startup-företag och utlovar en rad åtgärder. ”Det här är en viktig sektor som har betydelse för en modernisering av svenskt näringsliv”, sade Mikael Damberg, som lockar mängder av startups, investerare och journalister från hela världen, tog avstamp i det faktum att Stockholm är den stad i världen som, näst efter Silicon Valley, per capita producerat flest snabbväxande teknikbolag värderade till över en miljard dollar. STOCKHOLM TECH FEST, Foto: Sören Andersson näringsminister, på evenemanget Stockholm Tech Fest. finns en rad utmaningar. En fråga som ofta lyfts Näringsminister Mikael Damberg vill satsa handlar om personaloptioner. på en bättre politik för snabbväxande och Idag beskattas optionerna med nystartade företag. 68 procent när de löses in. I USA är motsvarande skattesats 15 procent. Silicon Valley-profilen Jason Calacanis förvånades över den höga skatten och frågade hur startups ska locka toppkompetens om de inte har möjlighet att erbjuda dem personaloptioner. – Hur ska ni lyckas här i Sverige om ni inte har möjlighet att göra era anställda till miljonärer? Hela konceptet med Silicon Valley är att de anställda kan bli miljonärer, sade han. Dags att fylla på med bläck, toner och andra viktiga förbrukningsvaror som behövs på jobbet. Passa på, just nu får du 15% rabatt på hela ditt köp. Fyll på förråden på: www.inkclub.com/resultat MEN DET startup-hubben SUP46 ett manifest i vilket en rad problemområden listades. Bland annat pekades bostadsbristen i Stockholm, krångliga processer för rekrytering av utomeuropeisk kompetens och för hög skatt på personaloptioner ut som problem. Regeringen säger sig nu satsa på en startup-vänlig politik. En utredning, tillsatt av alliansen, om personaloptioner löper på fram till mars. I höstbudgeten ligger förslag på investeringar i billigare bostäder och en storsatsning på yrkeshögskolan. Utöver det görs en kartläggning om hur processen att rekrytera utomeuropeisk kompetens kan underlättas. Regeringen har tidigare även expressutrett hur statligt riskkapital i tidiga företagsskeden kan effektiviseras. En konkret åtgärd är att Näringsdepartementet omgående tillsätter en expert på startup-frågor. – Vi ser att snabbväxande och nystartade företag står för tillväxten av nya arbetstillfällen i ekonomin. Det påverkar inte bara den egna ekonomin, utan också förnyelsekraften i det svenska samhället, sade Mikael Damberg. Henrik Nygren 1p 5% å allt I SOMRAS LANSERADE NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Snabba leveranser Varorna till dörren - välj företagspaket Kända märken och prisvärda alternativ Gäller endast via angiven webbadress och t.o.m. 15/10 2015. Rabatten dras av automatiskt i kassan. 21 SJUK OCH FÖRETAGARE Entreprenören och teaterproducenten Linda Skugge drabbades av en ovanlig sjukdom, så ovanlig att inte ens läkarna klarade av att diagnostisera den rätt. Trots det jobbade hon för fullt för att hålla sina företag flytande. För vem vill göra affärer med en sjuk företagare? 22 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE SJUK OCH FÖRETAGARE Entreprenörsprofilen Linda Skugge: Jag tvingades fejka att jag var frisk” Hon vet inte i vilken grad av helvetet som hon befunnit sig i de senaste åren. Hon vet bara att hon tvingats kämpa varje dag för sitt liv, trots att kroppen skrikit av utmattning. Att hon tvingats låtsas vara frisk; för vem vill ge uppdrag till en sjuk företagare? Teaterproducenten, pr-konsulten och författaren Linda Skugge skriver öppenhjärtigt om sin sjukdom och den katastrof som den inneburit för hennes företag. Tidningen Entreprenör granskar dessutom hur trygghetssystemet för företagare fungerar och tipsar om de fallgropar som du bör undvika för att inte drabbas hårdare än nödvändigt vid sjukdom. Text: Linda Skugge Foto: Viktor Fremling HÄR ÄR LINDA SKUGGES EGEN BERÄTTELSE: 1. Du blir så trött av en sjukdom att du blir fullständigt golvad och 2. ingen läkare tror på dig utan säger att du är hundra procentigt frisk och 3. du måste själv googla upp din diagnos men sedan när du 4. går till en specialist (endokrinolog) fräser hon åt dig att du inte har Addison och sedan när det 5. visar sig att du har rätt och alla läkare fel ringer inte nämnda läkare upp dig utan låter det gå flera veckor innan du får veta att du har dödlig kortisolsvikt och 6. då är du så utmattad att du inte orkar stå på dig i cirkusen innan du hittar en läkare som lyssnar på dig och 7. här någonstans börjar dårhuset som det innebär att ha en sällsynt diagnos som ingen hört NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE talas om eller tror på (”du ser så fräsch ut” och ”vilken dröm att kunna äta så där mycket”) (vi kan snacka när du provat att ha full kortisolsvikt och sedan hypertyreos och hey glöm inte att du är familjeförsörjare och har anställda, då vill jag gärna höra om du vill byta) och 8. grädden på tårtan; du måste gå igenom kortisolsvikten ytterligare en gång med alla symptom och utmattning eftersom din variant av kortisolsvikt behandlar man genom att underbehandla, det vill säga att fasa ut kortison och 9. det finns ingen säker prognos för hur det kommer sluta i ditt fall, när du fasar ut kortison kommer din kropp antingen att börja producera kortisol eller inte, ingen vet, och 10. lägger du dig ner och ger upp finns där inga uppdrag som väntar på dig (om du 23 SJUK OCH FÖRETAGARE DET HÄR ÄR KORTISOLSVIKT Det finns olika sorters kortisolsvikt. Addisons sjukdom är en autoimmun kronisk sjukdom där båda binjurarna förlorat förmågan att producera det livsnödvändiga hormonet kortisol samt det saltkvarhållande hormonet aldosteron. Brist på kortisol kan också uppträda vid vissa hypofyssjukdomar. Kortisolsvikt kan även vara läkemedelsutlöst. Efter kortisonbehandlingar med höga doser kortison under en längre tid kan binjurarna hämmas att producera kortisol. Men det finns även fall av kortisolsvikt efter kortvarig behandling med endast astmaspray eller kortisonkräm. Symtomen vid kortisolbrist är ofta diffusa; trötthet, svaghet, illamående, aptitlöshet och viktnedgång förekommer ofta. Vid svår brist uppträder kräkningar, magsmärtor, diarréer, uttorkning och feber. Tillståndet är då livshotande (så kallad Addisonkris) och kräver omedelbar behandling. 24 berätta för vården vad jag behövde äta för att inte rasa i vikt eftersom de ändå aldrig trodde på mig. För er kan jag berätta att det handlade om stora mängder majonnäs, ägg, coleslaw, pommes, kött, kyckling, aioli, potatismos, glass. Plus näringsdryckerna. Galaxer ifrån ”en extra morot”. ”Men är det inte lite skönt också, jag menar mat är ju gott”, sa folk ofta. Eller ett längtansfullt ”tänk om jag kunde byta med dig”. Ja, min högsta dröm är att någon kunde byta med mig så att de skulle få uppleva hur jag verkligen mådde och de skulle aldrig någonsin vilja byta. Att jobba stenhårt med att bygga upp ett företag och driva en teater samtidigt som kroppen befinner sig i svår svält är inte ”gott”, då handlar maten enbart om överlevnad. Sakta lade min kropp av, funktion för funktion. Det började med magen, men eftersom jag ju var hundra procent frisk tog jag Imodium mot diarréerna och UNGEFÄR SAMTIDIGT som jag fick ordning på teatern åkte och jobbade ( jättepraktiskt!). Men tillslut räckte och vi befann oss på rätt sida om krisen började jag må inte Imodium och inte heller det Postafen mot illamålite konstigt. Det kunde inte vara normalt att behöva äta så mycket och så ofta och endet. Jag var även uppe i sex ändå gå ner i vikt. HypertyAlvedon om dagen mot de enorma smärtorna i ryggen och ofta hela reos var det enda jag kunde “Som egen företagare har jag alltid kroppen. Utan Alvedon var jag hitta som stämde med mina varit van att köra hårt eftersom tvungen att ligga ner och man kan symptom men provsvaren det är enda sättet att driva ett inte ligga ner på säljmöten. visade att jag inte hade det. företag. Är du inte där ute och Läkarna sa att jag var hundra procent frisk, så jag körde TILL SIST SLUTADE MAGEN smälta ständigt säljer kommer inga jobb på lika hårt som vanligt med maten och efter någon timme till dig”. teatern och med min eventav fasansfull magvärk (men hey, Linda Skugge Alvedon, för man måste ju jobba, byrå, som hade upp till tre jobba, jobba och jag var ju hundra event per vecka. procent frisk) kom maten ut oproSom egen företagare har jag alltid varit van att köra hårt eftersom det är enda cessad. Låter det hundra procent friskt för er? sättet att driva ett företag. Är du inte där ute och ständigt Med en sista kraftansträngning försökte jag söka vård säljer kommer inga jobb till dig. Lösningsorienterad som en gång till, på en vårdcentral i Sollentuna. Det slutade jag är tänkte jag ”vad behöver jag om vanlig mat inte jättedåligt och jag skällde rejält på den stackars unga räcker för att jag ska hålla vikten? Näringsdrycker så läkaren som på allvar tyckte, att efter att ha sett mig i klart!” och så skaffade jag sådana på recept via en dietist. detta akut dåliga skick, att en bra lösning var att skriva Jag drack två näringsdrycker per dag utöver all mat, som ut Minifom (!) till mig och dessutom säga ”Linda, du mellanmål, och körde på lika hårt som vanligt något år kommer inte bajsa på dig”. Jag är fortfarande så arg att till. jag drömmer mardrömmar om henne. Innerst inne gnagde oron att något var fel, att jag var Efter detta gav jag upp och tänkte att jag bara inbillat sjuk, för jag förstod ju att en frisk ung människa inte mig allting för jag var ju faktiskt enligt över tio olika ska behöva dricka två hela måltider som näringsdryck läkare hundra procent frisk. Jag orkade dock inte åka utöver den kopiösa mängd mat jag var tvungen att äta för in till stan för att jobba eftersom jag då, över dagen, att orka jobba. Men de läkare jag besökte sa alla samma förlorade i vikt. sak: Du är hundra procent frisk. Där befann jag mig nu med en blomstrande teater Jag glömmer aldrig den snälla sköterskan som jag som jag räddat från undergång men med ett eget bolag ringde till för att än en gång fråga om jag inte borde farligt nära undergången och en kropp som sakta lade kolla om jag hade hypertyreos. Hon berättade att hennes av. Eftersom jag inte orkade ta säljmöten var jag tvungen dotter hade något liknande, hon var lång och smal och att skära ner på allt som gick. Bilen, ta bort morgontidblev jätteirriterad om hon inte fick äta regelbundet så ningar, avsluta allt sparande, tömma pensionsfonder, hon var tvungen att ta med ”en extra morot” att ta i införa totalt köpstopp, strikt följa Icas rabattidning (en nödfall. En morot? Vid det här laget hade jag slutat att hel ring falukorv 15 kronor, vitkål och havregrynsgröt). någonsin blir bra igen). Måste. Kämpa. Måste få tillbaka styrkan. Jag ska börja från början. Våren 2012 tog jag över som producent på Teater Brunnsgatan Fyra, som då befann sig i en djup ekonomisk kris med ungefär en halv miljon kronor i förlust. Omedelbart skar jag bort alla onödiga kostnader så som flera olika fasta telefonabonnemang, fast internet, morgontidningar, pensionsförsäkringar på folk som inte längre jobbade där och prenumeration på bläckpatroner till en skrivare som inte hade fungerat på säkert ett år. Varje gång jag tömde postfacket överraskades jag av fakturor på saker som de ansvariga före mig hade köpt, beställt och skaffat abonnemang på och inte sagt upp. Jag omförhandlade el- och försäkringsavtal. Att avsluta-mappen växte för varje dag. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE SJUK OCH FÖRETAGARE fullständigt utmattande symptom en gång till. De som har primär Addison behandlas genom livslång kortisontillförsel och bestämmer själv sin kortisondos som de kan öka vid stressiga tillfällen, vid fysiska påfrestningar eller infektioner. Jag får aldrig öka min kortisondos eftersom den ska sättas ut. Synd då att hela mitt jobb; driva en teater, event och ta säljmöten med främlingar! är en enda lång stress. Att klara det utan att producera något eget stresshormon är inte mänskligt. Här någonstans orkar jag inte riktigt längre beskriva alla detaljer kring året då jag fick kortisolsvikt för andra gången men jag kan ge er några målande snapshots. Kanske om skådisarna som var rasande för att de trodde att jag bara ”hittade på” att jag var sjuk och låg hemma och softade. I själva verket var det tvärtom, att jag hittade på att jag var frisk och jobbade så jävla mycket att kroppen fick trauma och utlöste hypertyreos utöver kortisolsvikten och det är enligt min endokrinolog som om kroppen har jour sju dagar i veckan dygnet runt. (Men hörrni, jag adderar bara lite att bygga upp ett bolag på nytt, ovanpå kroppens egen jour). Så nu ”äntligen” fick jag då uppleva hur det var att ha hypertyreos och låt oss skippa detaljerna, men jag kan säga att det kändes som om det brann inne i kroppen och hjärtat löpte amok. Jag kan berätta om alla förmiddagar då jag är som allra sämst men ändå tvingar mig att sitta framför datorn och kämpa fram mina texter, ord för ord, proppfull med åksjuketabletter på grund av illamåendet. Eller om att jag helt enkelt inte räcker till, någonstans. DET TYNGSTA ÄR: Linda Skugge är 41 år, producent på teater Brunnsgatan 4 och driver pr- och eventbyrån Skugge & Co. Mest känd är hon dock som författare och krönikör. Att jag som företagare redan levde sjukt billigt (liten lägenhet två mil utanför Stockholm, där två av barnen måste dela rum, inget sommarhus, inga dyra semestrar) gjorde det extra svårt eftersom det fanns inte så mycket mer att skära ner på. Jag var sjukskriven, men bara några månader och bara på halvtid, aldrig hel sjukskrivning. Den variant av kortisolsvikt jag fick är enligt läkarna läkemedelsorsakad sekundär kortisolsvikt, på grund av min astmaspray, som jag endast hade använt i ett år. Jag kan vara den enda i hela landet som drabbats av så små mängder kortison. ”behandla” mig är att underbehandla, det vill säga fasa ut kortisonet så att kroppens binjurar skakar igång och börjar producera kortisol. Detta innebär att det enda sättet att bli återställd är att gå igenom skärselden och få kortisolsvikt med alla dess DET ENDA SÄTTET ATT NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE • Att ingen känner till eller förstår vad det innebär att tvingas leva med en underbehandlad kortisolsvikt. • Att tvingas fejka att jag är ”hundra procent frisk” eftersom ingen vill ge uppdrag till någon som kanske inte orkar? • Att veta att jag aldrig mer kommer orka pressa, samtidigt som jag vet att det enda sättet att driva upp ett bolag är att pressa. De gånger jag försöker pressa får jag bakslag i flera dagar. • Att veta att jag aldrig skulle orka vara anställd heller eftersom jag inte orkar sitta på ett kontor åtta-nio timmar i sträck utan att ligga ner och vila. • Att inte veta hur det kommer att gå, om jag någonsin blir återställd. • Att varje dag kämpa för sitt liv fast kroppen skriker av utmattning. • Att jag är tillbaka där jag började, fast nu är det inte Teater Brunnsgatan Fyra utan mitt eget bolag som går med en halv miljon kronor i förlust. (Som tur är har min enda anställda, som också är vd för bolaget, jobbat under hela perioden.) • Känslan av att det är kört. Ni kan ju önska mig lycka till. Eller spark, som man säger i teatervärlden. u 25 SJUK OCH FÖRETAGARE se över ditt skyddsnät Samhällets trygghetssystem missgynnar företagare jämfört med anställda. Tidningen Entreprenör granskar hur socialförsäkringssystemet för entreprenörer fungerar och tipsar om vad du som företagare bör tänka på – innan du blir sjuk. Catharina Bäck, expert på socialförsäkringsfrågor på Svenskt Näringsliv. Lars Jagrén, chefekonom på fackförbundet Unionen. Text: Stina Dahlén, Anna Dalqvist, Henrik Nygren och Jakob Stenberg med socialförsäkringssystemet är att det är utformat för anställda och inte utifrån företagares behov och förutsättningar. Det gör systemet svårt att överblicka, vilket givetvis påverkar viljan att bli företagare. Det framhåller Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv. – Trygghetssystemet för företagare är en viktig del av företagsklimatet. Regelverket bör vara så flexibelt som möjligt och det bör inte spela någon roll vilken bolagsform en företagare väljer. Försäkringskassan måste också vara tillgänglig och ha den kompetens som krävs för att hantera företagare, säger hon. Ett stort problem för dem som startar nytt företag är att valet av bolagsform påverkar vilka sjukförsäkringsregler som gäller. Den entreprenör som startar ett aktiebolag betraktas som anställd i bolaget och kan då inte välja karenstid eller få en särskild sjukpenninggrundande inkomst, SGI, under uppbyggnadsfasen av företaget. Detta till skillnad från dem som startar enskild GRUNDPROBLEMET Andel som blir sjukfrånvarande längre än två veckor 2009 (senaste tillgängliga siffran) 7,7% 6,4% Källa: Försäkringskassans statistikdatabas MiDAS. ISF:s beräkningar. 26 Anställda Eget AB Egenföretagare 4,2% firma, handels- eller kommanditbolag. Eftersom SGI inte bara används för att beräkna sjukpenning, utan även andra ersättningar som exempelvis föräldrapenning, kan detta få mycket negativa och ibland okända konsekvenser för företagaren. – Det är inte rimligt att sjukförsäkringen ser olika ut för företagarna beroende på bolagsform. Försäkringsskyddet borde vara likvärdigt för alla företagare, säger Catharina Bäck. – Tyvärr är det få nyföretagare som känner till skillnaderna och tar företagaren inte ut någon lön i aktiebolaget kan han eller hon få stora bekymmer vid sjukdom eller föräldraledighet, fortsätter hon. LARS JAGRÉN, CHEFEKONOM på fackförbundet Unionen, som bland annat erbjuder försäkringar till egna företagare, håller med om att kunskapen om regelverket är låg. Han menar att alla företagare med aktiebolag borde ta hjälp och räkna på vad som lönar sig bäst; att ta ut inkomsten som lön eller som kapitalinkomst. – Många aktiebolagsägare väljer av skatteskäl att ta ut inkomster från företaget som kapitalinkomst men det slår direkt mot a-kassa och sjukförsäkring. De borde räkna på vad det kostar att ta ut lön på arbetsinkomst i stället för att inte råka illa ut vid sjukdom. Även Niklas Österlund, ekonom och utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, håller med om att kunskapsbristen är ett problem. – Mycket tyder på att det är först när en företagare drabbas av en sjukdom som han eller hon upptäcker hur det fungerar. Det är helt klart en problematik, säger han. 2012 var Niklas Österlund med och tog fram den första, och i dagsläget enda, stora genomlysningen av företagares användning av socialförsäkringen. Rapporten visar att företagare som driver aktiebolag har klart lägre sjukfrånvaro än anställda och företagare NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE SJUK OCH FÖRETAGARE i enskild firma. Något som enligt rapportförfattarna kan bero just på aktiebolags sjuklöneansvar i 14 dagar. – En anledning till att sjuklöneansvaret spelar roll kan vara att företagare uppfattar den som en karenstid. Och som vår undersökning visar påverkar karenstiden benägenheten att sjukanmäla sig, säger Niklas Österlund. Företagare som driver enskild firma eller handelsoch kommanditbolag har sedan en lagändring 2010 en allmän karenstid i sjukförsäkringen på sju dagar. Innan dess var den allmänna karenstiden en dag. – När reglerna ändrades från en till sju karensdagar var det tydligt att sjukfrånvaron bland den här gruppen av företagare sjönk drastiskt. Tittar man på sjukskrivningar längre än en vecka så minskade sannolikheten att vara sjukskriven i minst åtta dagar med 20 procent, säger Niklas Österlund. välja att ha en kortare karenstid på en dag, men det går också att välja en längre karenstid på upp till 90 dagar och på så sätt få en billigare sjukförsäkringsavgift. Detta gäller dock inte för aktiebolagsägare som ju räknas som anställda. Vissa förbättringar i de röriga trygghetsreglerna är dock under utarbetande; i våras lämnade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen över sitt slutbetänkande till regeringen. Bland annat föreslås att aktiebolagsägare ska få ett förbättrat försäkringsskydd under ett uppbyggnadsskede av sitt företag, vilket redan gäller för dem med enskild firma. Utredningen föreslår även en förlängning av skyddet under uppbyggnadsfasen från två till tre år. Det tycker Catharina Bäck är bra. – Men förändringarna borde de träda i kraft omgående och inte i januari 2017 som utredningen föreslår. Detta är mycket angeläget och det finns ingen anledning att vänta, säger Catharina Bäck. Tyvärr läggs inget förslag om att även aktiebolagsägare ska få välja karenstid vid eventuell sjukdom, vilket hon efterlyser. – Oavsett bolagsform är det viktigt för förtagare att kunna värdera sin egen risk vid sjukdom och betala egenavgifter utifrån detta. Företagare kan sällan vara frånvarande längre tid från verksamheten och har ett stort behov av individuella försäkringslösningar. Catharina Bäck konstaterar att ett vanligt problem för entreprenörer är att försäkringskassan ofta har svårt att hantera företagare. Till skillnad från anställda har företagare inte alltid en jämn månadsinkomst vilket leder till svårigheter att få snabb och korrekt information. – Företagare som ringer till försäkringskassan får ofta olika besked beroende på handläggare. Det går inte alltid att lita på att informationen är korrekt. Dessutom är handläggningstiderna ofta långa, bedömningarna varierar och besluten upplevs ofta som godtyckliga. Svenskt Näringsliv har därför drivit på för att det ska I DAGSLÄGET KAN EGENFÖRETAGARE NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE inrättas en särskild enhet inom försäkringskassan som har särskild kompetens för företagare. Det är nu på gång. – För att förenkla för egna förtagare i kontakten med försäkringskassan förbereds just nu en företagsenhet vid vårt kundcenter. På detta sätt kommer vi tydligare kunna erbjuda en väg in för företagare som har frågor kring sina försäkringsärenden, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på försäkringskassan. Tidsplanen för detta är dock inte klar, men målet är att enheten ska vara i gång före årsskiftet. – Det kommer att gynna både företagarna och företagsklimatet, säger Catharina Bäck, som gläds åt satsningen. u Niklas Österlund, ekonom och utredare vid Inspektionen för socialförsäkring, IFS. 6 TIPS SÅ FÅR DU RÄTT SJUKLÖN FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN Om du har valt företagsformen AB måste du ta ut lön för att kunna få en ersättning från Försäkringskassan, eftersom din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) baseras på den lön du tar ut från företaget. 1 Om du har en enskild firma eller är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag får du, enligt en regeringsrättsdom från 2010, inte räkna med återförda medel till periodiserings- eller expansionsfonder. Men å andra sidan får du räkna med avsatta medel. Försäkringskassan tittar alltså på vad du skulle haft för överskott i firman om inga avsättningar eller återföringar hade gjorts. Det är således inte alltid den taxerade inkomsten som ligger till grund för din SGI. 2 Det är den framtida förväntade inkomsten som ligger till grund för SGI, men för en egen företagare med enskild firma eller handels/kommanditbolag kan det vara svårt att uppskatta den framtida inkomsten, då måste Försäkringskassan ta ledning av tidigare inkomster. Oftast tittar Försäkringskassan tre år tillbaka och så gör vi ett snitt om det inte finns en trend i inkomsterna. Har du en situation där du kan visa på att det händer något med dina framtida inkomster då kan vi ta hänsyn till det. 3 Om du har en enskild firma eller ett handels- eller kommanditbolag kan du inte, rent skattemässigt, anställa din partner om ni är gifta eller har gemensamma barn. Då blir det problem när Försäkringskassan ska räkna ut din SGI. Det är något som ogifta par kanske inte tänker på när en part arbetar i sambons handelsbolag och sedan väntar barn. 4 Om du har en enskild firma eller ett handels- eller kommanditbolag har du möjlighet att välja karenstid i sjukförsäkringen. Grundkarensen är alltid 7 dagar, men du har möjlighet att välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens. Du kan dock inte välja en kortare karenstid om du är 55 år eller äldre samt om du har en sjukdom som har inneburit bortavaro från arbetet någon gång de senaste två åren. 5 SGI har ett golv och ett tak, detta påverkar den ersättning du kan få. Den lägsta inkomst du måste ha för att få en SGI är 10 700 kronor per år och den högsta inkomsten är 333 700 kronor år 2015. När det gäller föräldrapenning är dock taket för ersättning 445 000 kronor. 6 Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare, avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan. 27 UNDERSÖKNING 2010 3,5% 2007 2.5% 2006 2.4% 2011 4,5% 2012 4,8% 2013 6,2% Dramatiskt fall i kvinnors företagande Nyföretagandet i Sverige minskade förra året med 1,5 procentenheter till omkring åtta procent av befolkningen. Raset förklaras främst av ett dramatiskt fall i kvinnors företagande med närmare 40 procent på bara ett år. ”Det handlar om en attack mot de branscher där kvinnor driver företag”, säger omsorgsföretagaren Ruth Berglund. Text: Daniel Mellwing städföretaget Hemänglarna i Karlstad. Företaget växte som en raket och sju år senare hade företaget gått från noll till tio miljoner kronor i omsättning. Hon är långtifrån ensam i branschen om att ha gjort en sådan resa. Därför kan hennes svar på frågan ”Skulle du ha startat företag i dag?” tyckas förvånande. – Aldrig! Inte i den här branschen i alla fall. Inte med dagens förutsättningar, säger hon. Ruth Berglund som driver företag i en helt annan bransch ger samma svar. I dag är hon ensam om att driva äldreboenden i Jämtland. – Jag hade definitivt inte startat omsorgsföretag i dag. Jag rekommenderar ingen annan att göra det heller, säger hon. 2007 STARTADE IRINA SWAHN 28 Hennes företag Strukturrutan drogs igång 2009 och växte snabbt i popularitet. Utan hjälp av stora riskkapitalister lyckades den forna sjuksköterskan öka bolagets omsättning med nära 300 procent under de tre första åren till omkring 15 miljoner kronor. För det tilldelades hon Dagens Industris gasellpris i Jämtland. Men i dag är det tufft, berättar hon. – Jag lever på min pension och risken finns att jag tvingas avsluta mitt företag, säger hon. Vad beror dessa företagares plötsliga pessimism på? Siffror visar att de tyvärr inte är ensamma om att känna så här. Kvinnors entreprenörskap i Sverige har minskat dramatiskt på bara ett år, enligt världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM. Mellan åren 2013 och 2014 sjönk andelen NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE UNDERSÖKNING 2014 3,8% Från år 2008 och 2009 finns det ingen data kvinnor som driver företag i tidiga faser från drygt sex procent till knappt fyra, en minskning med närmare 40 procent. Därmed är den markanta uppgången för kvinnors företagande mellan 2006 och 2013 i princip utraderad. Nedgången verkar främst ha drabbat konsumenttjänster och hushållsnära tjänster, visar GEM-rapporten. – Mätningen gjordes under en tid när vinster i vården och rut- och rot-avdragets vara eller icke vara diskuterades som intensivast inför valet. Perioden präglades av stor osäkerhet. Det är väl inte en alltför långtgående slutsats att det har påverkat kvinnors benägenhet att starta företag. Många kvinnor driver ju företag inom just dessa branscher, säger Pontus Braunerhjelm, professor vid Entreprenörskapsforum. Irina Swahn var en av många kvinnor som startade företag som en direkt följd av att rut-avdraget för hushållsnära tjänster infördes under 2007. – Vi hade inte funnits utan rut-avdraget. Avdraget skapade en helt ny bransch och omkring 20 000 nya heltidsjobb. Dessutom har det omvandlat svarta jobb till vita, säger hon. började osäkerheten smyga sig in i branschen. Socialdemokraterna var tydliga med att de ville halvera rut-avdraget eller åtminstone begränsa det MEN UNDER 2013 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE kraftigt och Vänsterpartiet vill ta bort det helt. Den politiska debatten var infekterad, vilket påverkade attityder till branschen, menar Irina Swahn. Även diskussioner om att ta bort rot-avdraget fördes. – Ingen visste vad som skulle hända. Vi som var i branschen vågade inte utveckla verksamheten. Ingen vågade investera i bokningssystem och annat för att underlätta för kunderna. Vi hamnade i ett läge där ingen vågade satsa eller starta nya företag, säger hon. Även i dag är osäkerheten stor, inte minst på grund av den parlamentariska situationen, enligt Irina Swahn. Regeringen vill att rut-avdraget ska begränsas från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor. Dessutom ska rot-avdraget begränsas från 50 till 30 procent från årsskiftet. Maxpotten för rut- och rot-tjänster ska vara 50 000 kronor är tanken. – I praktiken innebär det att om en person renoverar mycket så kan den inte utnyttja rut-avdraget. Resten av det här året kommer att vara en katastroftid för oss eftersom människor kommer att prioritera rot-arbeten, säger hon. Ovissheten är förrädisk, menar Irina Swahn. Att inte veta hur spelreglerna på marknaden kommer att se ut den närmaste framtiden kan ibland vara värre än att få ett negativt men tydligt besked. Ruth Berglund, driver vård- och omsorgsföretaget Strukturrutan i Östersund. Carin Holmquist, är professor vid Handelshögskolan i Stockholm. 29 UNDERSÖKNING handlar om en attack mot de branscher där kvinnor driver företag, inget annat. När debatten om vinstbegräsningar, kvalitet och valfrihet drogs igång under 2014 skapades en stor osäkerhet. Socialdemokraterna talade om skärpta krav på välfärdsföretag och Vänsterpartiet om ett totalstopp för vinstuttag. – Det pågår en häxjakt på kvinnor som driver företag. Ibland låter det som att vi ockuperar äldreboenden och annat. Sanningen är att vi har vunnit en upphandling av kommunen, och vi har inga tunga riskkapitalister i ryggen. Den här diskussionen skulle inte ha ägt rum om det handlade om en manlig bransch, säger hon. – Attityden till oss i branschen förändrades snabbt. Jag gick från att vara en förebild till att bli helt ointressant, fortsätter hon. Irina Swahn, som driver städföretaget Hemänglarna, skulle inte vilja starta bolag i branschen idag. Pontus Braunerhjelm är professor vid Entreprenörskapsforum. 30 REGERINGEN OCH VÄNSTERPARTIET har efter valet dess– Även rykten om förändringar, stora som små, får utom tillsatt en utredning om hur vinstuttag i välfärden företag och privatpersoner att reagera vilket leder till ska stoppas. Resultatet av utredningen ska presenteras nedskärningar, uppsägningar och färre som startar under nästa år. Under tiden har företag i branschen företag. Det verkar dagens politiker inte förstå, säger förlamats. Investeringar läggs på is och mindre välfärdshon. företag har oerhört svårt att få banklån, enligt Ruth En alternativ hypotes för att förklara nedgången i Berglund. kvinnors företagande skulle – Jag är egentligen inte kunna vara att det har skett en så orolig för vinstdebatten. “Det pågår en häxjakt på kvinnor gradvis förbättring på arbetsDet finns juridik och robusta regelverk som sätter stopp marknaden och att människor som driver företag. Ibland låter det för Vänsterpartiets tankar. har lämnat företagandet för som att vi ockuperar äldreDäremot är osäkerheten ”vanliga” anställningar. Men boenden. Sanningen är att vi stor inom andra delar, det det resonemanget haltar, enligt har vunnit en upphandling av känns som att regeringen och Pontus Braunerhjelm. Vänsterpartiet kan hitta på lite – Ett sådant beteende kommunen och vi har inga tunga vad som helst, säger hon. brukar mest vara karaktärisriskkapitalister i ryggen”. Det senaste exemplet var tiskt för nödvändighetsbaserat Ruth Berglund, grundare Strukturrutan när regeringen höjde arbetsföretagande, det vill säga att människor har startat företag givaravgiften för unga. Det för att det inte finns något annat drabbar Strukturrutan hårt. att göra. Den typen av företagande utgör dock en väldigt Företaget har 75 anställda, många av dem är ungdomar liten del av det totala företagandet i Sverige. Jag har svårt och personer med utländsk härkomst. att se det som en rimlig förklaring, säger han. – Höjningen kostar oss 300 000 till 400 000 kronor på ett år. Det är pengar som inte finns. Jag vet faktiskt inte hur vi ska fixa det. Jag har satsat på unga invandrare och CARIN HOLMQUIST, professor vid Handelshögskolan i gett dem språkutbildning. Men nu har jag inte energi, tid Stockholm, varnar för att dra för långtgående slutsatser eller pengar längre. Frågan är vem som ska anställa dem av en dipp som kanske bara är tillfällig. Enligt henne kan när inte jag kan? det finnas flertal tänkbara scenarier till varför kvinnors Kan det bli ännu värre? Kommer kvinnors entreprenyföretagande har sjunkit. – En förklaring skulle kunna vara att kvinnors entrenörskap fortsätta att sjunka? – Låt säga att det blir som de flesta spekulerar, att det prenörskap har fått mindre stöd och uppmärksamhet än blir en begränsning av rut och inte ett totalt vinstförbud tidigare. Till exempel har satsningen ”Främja kvinnors i välfärden. Då skulle jag tippa att kvinnors företagande företagande” som Maud Olofsson var med och drog kommer att stabilisera sig på en lite lägre nivå och sedan igång avslutats nyligen. En annan förklaring skulle ticka sakta uppåt igen. Osäkerhet är det värsta som finns, kunna vara att rut-marknaden helt enkelt var mättad, utan klara spelregler är risken att kvinnors entreprenörsäger hon. Enligt Ruth Berglund är förklaringen enkel. Det skap minskar ytterligare, säger Pontus Braunerhjelm. u NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Hårda-tag-påjobbet-paketet. 648 kr/mån Nu blir det lättare att arbeta utan oro för avbrott i tuffa miljöer. För bara 648 kronor i månaden får du en stöttålig Cat S50 Smartphone, Telia Jobbmobil Multi 5 GB och ett Sony Stereo Bluethooth headset. Dessutom ingår planeringstjänsten FielDo. Nu blir det lättare. Personlig rådgivare till alla företagare. Sälj-så-mycket-duorkar-paketet. Nu kan ditt företag få en egen rådgivare. Du får tips och goda råd – och hjälp att anpassa paketen till just dina behov. Samsung S6 32 GB, Samsung Galaxy Tab A 9.7 WiFi, Telia Jobbmobil Multi 20 GB och även en Touchpoint mobilväxel.Paketpris 759 kronor i månaden. Välkommen till telia.se/foretag, våra butiker eller ring 90 400. Gäller företag så långt lagret räcker längst t.o.m 15/11 2015. Paketpris 648 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5-100 GB och köp av Cat S50 Smartphone, tjänsten Fieldo och ett Sony Headset SBH70. Värde från 639 kr. Paketpris 759 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 20-100 GB och köp av Samsung S6 32 GB, växeltjänsten Touchpoint med mobil anknytning samt en Samsung Galaxy Tab A 9.7 Wifi, värde från 796 kr. Paketpris 799 kr/mån, 0 kr kontant, gäller vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 20-100 GB och köp av Samsung S6 Edge 32 GB, tjänsten Fastpris Norden samt en G-tag och ett Powerkit. Värde 555 kr. Samtliga priser exkl.moms Jobba-så-in-iNorden-paketet. I paketet ingår en Samsung S6 Edge 32 GB, Telia Jobbmobil Multi 20 GB och Fastpris Norden för bara 799 kronor i månaden. Dessutom ingår en Gigaset G-tag och ett powerkit. MONOPOLBRYTARNA Han spräckte det svenska börsmonopolet I en tid då de finansiella marknaderna fortfarande var strikt reglerade och Stockholmsbörsen hade monopol på aktiehandel fick entreprenören Olof Stenhammar idén att starta optionshandel i Sverige. Trots hårt motstånd från myndigheter och storbanker drog han igång företaget Optionsmäklarna, OM, som blev världens första privatägda och vinstdrivande börsverksamhet. Läs den tredje delen i Entreprenörs artikelserie ”Monopolbrytarna”. Text: Anna Dalqvist Foto: Sören Andersson 32 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE MONOPOLBRYTARNA NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 33 MONOPOLBRYTARNA tillskrivs ofta epitetet finansman efter sitt framgångsrika företagsbyggande i finansbranschen. Men det gillar han inte själv. – Jag är en bondpojk som råkade glida in i finansbranschen på ett bananskal. Jag är egentligen inte särskilt intresserad av aktier utan gillar fast mark under fötterna, säger Olof Stenhammar, när Entreprenör träffar honom på Siggesta gård på Värmdö utanför Stockholm. Att förvandla Siggesta till en upplevelse- och konferensanläggning i toppklass är idag hans käraste affärsprojekt. – Det är trivsamt men tyvärr inte så lönsamt. Men de senaste tre månaderna har gått väldigt bra. Vi har haft 130 000 besökare. Se bara så mycket folk som är här, säger han och ser sig nöjt om i restaurangen. Men trots att han själv hävdar att det mest är en slump att han blev en pionjär inom börsväsendet i Sverige så är det ändå den resan som lagt grunden för gårdarna och hans förmögenhet. 1972, när Olof Stenhammar efter åtta och ett halvt år vid Lunds universitet äntligen lyckats ta examen, fick han ett erbjudande från sin systers man om att komma till USA och bli börsmäklare. Svågern var chef på mäklarfirman W.E Hutton i Connecticut och Olof Stenhammar tyckte att erbjudandet lät ”flärdfullt”. Efter sex månaders utbildning på Wall Street fick han sin mäklarlicens och började sälja fonder. Som ny i firman skickades han strax på en tvådagarskurs om optioner, som nyligen hade börjat handlas på börsen i Chicago. De äldre mäklarna ville inte ha med optioner att göra så det blev den 32-årige unga mäklarens egen nisch. Men efter två år i USA flyttade Olof Stenhammar hem till södra Sverige igen och fick anställning inom Bonnierkoncernen. I sju år var han vd för Alga, som bland annat utvecklade spel och pussel, och byggde upp OLOF STENHAMMAR DET SVENSKA BÖRSMONOPOLETS FALL 1863 Stockholms fondbörs grundas 34 1984 Olof Stenhammar grundar med stöd av Investor, SEB och Carnegie Optionsmäklarna, OM. Företaget öppnar kontor på Grev Turegatan i Stockholm. 1985 Den 12 juni startar OM handel med optioner i Sverige och blir därmed världens första privata och vinstdrivande börsverksamhet. en grupp med fritidsföretag inom Bonnierkoncernen. Till slut avancerade Olof Stenhammar till vice vd i koncernen och fick flytta in i det stora Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm. Men där tog karriären tvärstopp. 42-år gammal fick Olof Stenhammar sparken och den tidigare påläggskalven var plötsligt arbetslös. – Det var ett hårt slag mot självkänslan. Jag berättade inte för någon att jag hade fått sparken, inte ens min dåvarande hustru. Det var först när jag skrev mina memoarer som jag erkände att det faktiskt var så, säger han. Helt barskrapad var han dock inte eftersom han, när han blev vd i Alga, lyckats förhandla till sig ett av landets första optionsavtal med gamle Abbe Bonnier. – Han förstod väl knappt vad ett optionsavtal var för något men det innebar i alla fall att jag fick ett par miljoner kronor i fickan som jag kunde använda till startkapital i en egen verksamhet, säger Olof Stenhammar. Frågan var bara vad han skulle göra. – Jag var egentligen inte ute efter att bygga något stort eller internationellt företag. Jag ville bara starta något eget som förhoppningsvis kunde försörja min familj och göra så att vi kunde leva ett tryggt liv, säger Olof Stenhammar. och blev nyfiken på varför optionshandel inte fanns i Sverige trots att det var nio år sedan han arbetat med det i USA. Han vände sig till Bankinspektionen (som idag heter Finansinspektionen) för att höra sig för om det fanns några hinder för att starta optionshandel. Bankinspektionen svarade; ”det är förbjudet enligt lag för någon annan aktör än Stockholms fondbörs att handla med aktier”. Men Olof Stenhammar lät sig inte nedslås utan dubbelkollade uppgifterna med en jurist, som kom fram till att ordet option inte nämndes i lagen om Stockholms fondbörs. Alltså kunde optionshandel inte vara förbjudet. – Jag tänkte ”nu drar jag igång”. Jag hade ingen aning om vilken minerad mark jag gav mig ut på, säger Olof Stenhammar. Med hjälp av sin vän Claes Dahlbäck, dåvarande vd på Investor som Olof lärt känna i flottan, övertygade HAN FUNDERADE 1987 1989 1990 OM öppnar världens första OM öppnar världens första OM:s första automatiska börsnoterade börs i Finland elektroniska länk mellan värdepappershandelssys(Finlands optionsmarknad, två börser, nämligen mellan tem SAX används på SOM). OM:s börser i London och Stockholmsbörsen. Stockholm. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE MONOPOLBRYTARNA han SEB och Carnegie att skjuta till pengar och tillsammans startade de Optionsmäklarna, OM, Sveriges första privatägda marknadsplats för optioner. Året var 1984 och det nybildade bolaget huserade i ett kontor på Grev Turegatan i Stockholm. – Lokalen var så stor att jag lät skärma av den med en presenning. Jag ville inte att folk skulle tro att vi hade storhetsvansinne. UTANFÖR KONTORET var dock motståndet massivt. Bankinspektionen såg inte med blida ögon på OM och inte heller det finansiella etablissemanget. De andra storbankerna, som inte satsat pengar, gillade inte idén med en elektronisk börs och givetvis inte heller den etablerade monopolbörsen Stockholms fondbörs, som gjorde sitt bästa för att motarbeta konkurrenten. – En privat, vinstdrivande börsverksamhet. Och inte skulle vi ha något börsgolv heller utan alla affärer skulle ske elektroniskt. Det är klart att de etablerade aktörerna inte gillade oss och gjorde sitt bästa för att utmåla oss som oseriösa, konstaterar Olof Stenhammar krasst. – Samtidigt är det ju det som är entreprenörskap. Att våga ta steget ut i det okända. För det är ett som är säkert. Från början är entreprenören väldigt ensam med sin idé. Han eller hon möts ständigt av ”det går inte” eller ”så kan man inte göra”. Då gäller det att ha mod att lyssna på sin inre röst, fortsätter han. Men motståndet till trots, den 12 juni 1985, startade OM äntligen handel med optioner i Sverige. Och OM blev snabbt lönsamt och affärerna rullade in i allt snabbare takt. Målet var att komma upp i 2 000 optionsaffärer på två år, vilket var lika många optionsaffärer som gjordes på börsen i Amsterdam. Men redan efter en månad var OM uppe i 1 000 avslut om dagen. – Samtidigt fick jag höra att det jobbade 80 personer på optionsavdelningen på Amsterdambörsen. Hos oss var det vår sekreterare Birgitta Sandström som skötte all administration. Då förstod jag att vi var något på spåren. OM:s framgång byggde främst på det digitala handelssystem som företaget utvecklade tillsammans med det lilla it-företaget Accept Data. Tidigare gjordes alla större affärer på börsernas golv, med hjälp av vita tavlor och tuschpennor, och där enbart licensierade mäklare hade 1991 1993 OM lanserar världens första integrerade derivatahandel- och clearingsystem. Det svenska börsmonopolet avskaffas och Stockholms fondbörs blir ett aktiebolag. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Att göra Siggesta gård till ett förstklasigt upplevelsecentrum är Olof Stenhammars hjärteprojekt. rätt att handla. OM:s idé var att alla skulle kunna sitta på sitt eget kontor och följa kurserna och handeln på sin dataskärm. – Jag vet inte hur många gånger som systemet slog i taket men varje gång det uppstod ett problem så utvecklade vi nya lösningar. Det fanns en enorm kreativitet och entreprenörsanda i företaget på den tiden. Vi var eldsjälar som brann för att bygga vår affär och utveckla finansmarknaden, berättar Olof Stenhammar. Och det gjorde OM med besked. Bolaget ledde den tekniska utvecklingen och drev den första integrerade börs- och clearingverksamheten i världen. – Fast det fattade ju inte jag. Hade någon sagt till mig i början att vårt handels- och clearingsystem var nyckeln till framgång så hade jag bara skakat på huvudet. Samtidigt pågick ett enormt lobby- och opinionsarbete för att förklara för politiker och allmänheten vad optioner var. – Vi blev svenska mästare i påverkan och lobbying. Eftersom ingen hade gjort som vi förut fick vi skapa vårt eget regelverk, vilket också ledde till stora förändringar i finansbranschen. Vi pratade med alla och jag höll flera hundra föredrag om optioner för politiker och för tjänstemän på Bankinspektionen, minns Olof Stenhammar. OM drev i princip på egen hand fram ett avskaffande 1998 2000 OM och Stockholmsbörsen OM Gruppen lägger ett slås samman och bildar OM spektakulärt bud på Gruppen. Londonbörsen. Köpet går inte igenom, men budet sätter OM på världskartan. 32 Nummer 6 - 2015 www.entreprenor.se 1440156669-985b4.indd 32 21/08/15 13:31 Monopolbrytarna är en artikelserie om entreprenörerna som tagit steget rakt ut i det okända och som skapat eller utvecklat en marknad som tidigare varit stängd. Den skildrar pionjärernas kamp i vitt skilda branscher. I Entreprenör nr 6 fick vi möta Gudrun Abascal som startade Sveriges första privata förlossningsklinik, BB Stockholm och BB Sophia. Läs hela artikelserien på entreprenor.se. 2004 2007 Företaget byter namn till OMX. Amerikanska Nasdaq köper OMX för 32 miljarder kronor och bildar bolaget Nasdaq OMX Group. 35 MONOPOLBRYTARNA BONDPOJKEN SOM BLEV OPTIONSPIONJÄR: Namn: Olof Stenhammar Ålder: 74 år. Född 2 maj 1941 i Finspång i Östergötland. Föräldrarna drev gården Stjärnviks Säteri som var Olofs trygghet i livet. 1972 tvingas familjen sälja gården på grund av ekonomiska bekymmer, vilket Olof Stenhammar tog mycket hårt. Familj: Hustrun Inger och två vuxna barn, dottern Charlotte och sonen Mathias. Fyra barnbarn. Bor: På gården Norrnäs på Värmdö utanför Stockholm. Karriär: Pol.mag vid Lunds universitet, börsmäklare i USA, vd inom Bonnierföretagen, vice vd för Bonnierkoncernen, grundare och vd för OM-gruppen/ OMX, OS-general, ordförande i Ratos till 2012, ordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet. Fritid: Gillar jakt, båtar och bilar. startade i alldeles för stora lokaler. av det svenska börsmonopolet. Det förvann i januari – Jag är fortfarande förvånad över framgången. Det 1993, nio år efter att OM grundades. Ytterligare fem var aldrig något jag räknade år senare, 1998, slås OM och med. Men uppenbarligen hade Stockholms fondbörs ihop och “En privat, vinstdrivande börs. Och vi rätt tajming och ett fantasbildar bolaget OM Gruppen. Efter det köps flera börser upp tiskt entreprenöriellt gäng med inte skulle vi ha något börsgolv i Norden och i Baltikum och unga killar som Per Larsson heller utan alla affärer skulle ske börsbolaget döps om till OMX. och Magnus Böcker, säger Olof elektroniskt. Det är klart att de eta– Under 90-talet växte Stenhammar. blerade aktörerna inte gillade oss”. en insikt fram om att vår Hans egen drivkraft när han och Stockholmsbörsens startade var främst krisen; han Olof Stenhammar, grundare OM verksamhet hörde ihop. Vi var 42 år och arbetslös. handlade trots allt med samma värdepapper. Och trots – Jag hade inget val, säger han, men tillägger att man att börschefen Bengt Rydén och jag haft många hårda aldrig ska underskatta ett visst mått av tur. duster genom åren så kom vi till slut till en samsyn om Dessutom hävdar Olof Stenhammar att han lider av att verksamheterna borde slås ihop. Därför köpte OM dåligt självförtroende och att han därför drivs av ett Stockholms fondbörs, säger Olof Stenhammar. omåttligt bekräftelsebehov. År 2000 lägger dessutom det nybildade börsbolaget – Mina föräldrar var båda mycket strikta. De gav OMX ett spektakulärt bud på Londonbörsen och sätter aldrig beröm och min mor oroade sig ständigt för vad sig självt på världskartan. 2008 säljs OMX till ameridet skulle bli av mig. Jag var ju urusel i skolan, skolkade, ställde till bus och blev relegerad. När min mor frågade kanska Nasdaq för 32 miljarder kronor, en helt otrolig vad jag hade för plan för mitt liv svarade jag alltid ”Det resa för det lilla optionsbolaget med åtta anställda som ordnar sig”. ”Det ordnar sig” är därför också titeln på Olof StenVAD ÄR EN OPTION? hammars memoarer som kom ut 2012. Och nog har det ordnat sig alltid för den lille bondpojken från Finspång. En option är ett avtal mellan en optionsutställare och en optionsinnehavare som ger Idag driver Olof Stenhammar förutom Siggesta, två innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa eller sälja en underligandra angränsande gårdar på Värmdö. Den ena av dessa gande tillgång till ett på förhand bestämt pris. Den underliggande tillgången kan utgöär Norrnäs, där han och hans hustru bor samt sonen med ras av en aktie, valuta, råvara eller något liknande. Optioner utgör finansiella instrument familj. Dessutom äger han en ö vid Höga kusten med och ingår i familjen derivatinstrument. De är förknippade med mycket hög risk för både Sveriges bästa älgjakt, enligt honom själv. Några aktieutställare och innehavare. affärer ägnar han sig inte åt längre. u 36 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE LÄGG TILL EN JURIST I DITT NÄTVERK. Alla hamnar vi någon gång i situationer där vi har behov av juridisk rådgivning. Det kan röra sig om stora livsavgörande och plötsliga förändringar såsom giftemål, skilsmässa och dödsfall eller en mer långsiktig planering för att undvika tvister i framtiden. Nu gör vi det lättare för dig att stärka ditt nätverk med någon av våra erfarna jurister som finns på 130 orter över hela Sverige. Under hösten anordnar vi träffar inom familjerätt och generationsskifte. Välkommen att anmäla dig till träffarna eller lägga till en jurist i ditt nätverk på www.lrfkonsult.se/lagg-till-en-jurist. lrfkonsult.se/lagg-till-en-jurist LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 400 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi & skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns på över 130 orter över hela landet. RANKING Nu drar alla åt samma håll i Mariestad Mariestad låg länge i botten på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner men i år klättrar Mariestad 135 placeringar. Tydlig kommunikation och mod att fatta beslut är framgångsreceptet. ”Nu jobbar politikerna åt samma håll och har slutat bråka om vem som är herre på täppan”, säger Anna Holmgren, som driver ett installationsföretag i kommunen. Text: Maja Cronstedt och Lina Skandevall EN BRA DIALOG MELLAN kommunen och det lokala näringslivet återkommer ständigt när företag ska beskriva vad som ger ett bra företagsklimat. Det låter enkelt, men kan ta år att få till i praktiken. Efter att ha legat och harvat långt ner på Svenskt Näringslivs rankinglista har Mariestad tagit ett ordentligt kliv uppåt i år och landat på plats 91. Många före”Kommunen ser oss, trots tagare vittnar om att samtalsklimatet politiker emellan att vi jobbar i en ganska har blivit bättre, kommunen lyssnar på företagen och anonym bransch”, säger Anna Holmgren, som driver har blivit duktig på att informera om viktiga saker som företaget installationshänder. företaget ELMP tillsammans – Det har blivit ett lugnare politiskt klimat. Politikerna med sin man. jobbar åt samma håll för att driva kommunen framåt oavsett värderingar. Det är inte fokus på att kasta skit längre, säger Anna Holmgren, som driver ELPM, ett installationsföretag i drivmedelsbranschen, i Mariestad. Det var 2013 som kommunen ÅRETS RAKETER började jobba med företagsklimatet. KOMMUN 20152014 Johan Abrahamsson (M) tog då över Mariestad 91226+135 som kommunstyrelsens ordförande Boden 161274 +113 efter att ha suttit i opposition i Nordmaling 163267 +104 sex år. Han har själv en bakgrund Mörbylånga 121224 +103 som företagare och ville få till en Burlöv 28129+101 förändring. Kil 90183+93 – Företagarna tyckte att Hjo 117207 +90 Nykvarn 71146+75 politikerna tjatade på varandra. Den kritiken har vi tagit till oss. Nu Härnösand 151223 +72 diskuterar vi sakfrågor och det är få Hofors 214281 +67 personangrepp i debatten. 38 Det gör att besluten tas snabbare och att politikerna fokuserar mer på kommunens övergripande mål än på detaljfrågor. Företagen bjuds in för att tycka till om beslut som påverkar näringslivet och får regelbunden information om viktiga frågor. – Vi anordnar företagsfrukostar, skickar ut nyhetsbrev och gör företagsbesök. Det är enkla grejer, ingen rocket science, säger näringslivschefen Mats Widhage. Förändringen i attityden hos politiker och tjänstemän har inte gått företagarna förbi. – När vi startade 2007 var det ingen från kommunen som tog kontakt med oss. Nu hör de av sig och berättar vad de kan hjälpa till med. De försöker fånga upp önskemål och ger oss information, säger Anna Holmgren. Hon och många andra företagare har en känsla av att det händer mycket i Mariestad nu. Det byggs bostäder och satsas på utveckling av den lokala handeln och turismen. JONAS JOHANSSON , platschef på båttillverkaren Nimbus Boats Sweden, uppskattar att kommunen vill jobba tillsammans med företagen. Han berättar att kommunen tidigt i våras tog ett rejält krafttag genom att samla flera företagare för en diskussion om hur Mariestad kan gå framåt. – Vi gick igenom uppslag och idéer för ett bättre företagsklimat. Jag upplever det som en mycket positiv signal som visar att kommunen vill anstränga sig lite extra, säger han. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE ”Man har två öron och en mun, man ska alltså använda öronen dubbelt så mycket som munnen”, säger Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande i Mariestad. Fotograf: Jesper Anhede RANKING Modellen som gör Solna till vinnare För åttonde året i rad tar Solna hem förstaplatsen i rankingen av företagsklimatet. En grundsten i framgången är att kommunen jobbar hårt för att matcha arbetssökande med rätt företag. ”Vi har lyckats kombinera mycket hög tillväxt med ökad ekonomisk och etnisk integration”, säger kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk. ”Solnamodellen” kallar Solna kommun sin metod för att få ut arbetssökande i jobb och se till att företagen får rätt person på rätt plats. Ett viktigt steg i modellen är den förlängda anställningsintervjun som innebär att en arbetssökande får provjobba i två veckor hos ett lämpligt företag. Lönen betalas av Solna Stad. – Det finns så många som inte har ett cv, eller ens haft ett jobb tidigare, men som brinner för att exempelvis sälja sportartiklar. Då uppvaktar vi företaget och erbjuder dem att provanställa personen. Det märks snabbt om det fungerar eller inte, säger Pehr Granfalk (M). u 10 TIPS TILL KOMMUNER SOM VILL INFÖRA SOLNAMODELLEN: 1. Underskatta inte näringslivets vilja att hjälpa till. De flesta entreprenörer drivs av samma sak som politiker. Man vill förändra, man vill bidra. Det gäller bara att hitta rätt sätt. 2. Var flexibel. Ett provjobb kanske behöver vara två veckor – eller tre eller fyra. Se till att anpassa er efter företagens önskemål. 3. Gör ingen stor omorganisation. Börja i liten skala och försök att slussa ut fem personer – bygg sedan vidare utifrån det. 4. Allt handlar om nätverkande. Vi hade inte många företag att samarbeta med från början, men de blev snabbt fler. 5. Var aktiv. Sök upp företag och se över deras rekryteringsbehov. Nästa gång de behöver rekrytera kommer de att höra av sig. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 6. Håll kontakten. Fråga företagen om de genomgår några förändringar, om det är pensionsavgångar på gång. 7. Ta in arbetsmarkanden. Vid alla möten med företag, ha med någon från arbetsmarknadskontoret VÄND - HELA LISTAN! ATT KOMMUNSTYRELSENS ordförande är företagare har säkerligen gjort sitt för den ökade förståelsen mellan kommunen och de lokala företagen. Johan Abrahamsson klev in i politiken för att han tyckte att det var så omständligt att få tillstånd. – Det lät mer som ”men suck” istället för ”vad skoj att ni ska bygga ut!”. Det behövdes en förändring av attityden hos kommunen, säger han. Anna Holmgren hoppas att kommunen kommer att fortsätta på den inslagna vägen. – Vi är på rätt väg. Jag hoppas att kommunen fortsätter att skapa nätverk, fortsätter att besöka företag och fortsätter lyssna. u 8. Var medveten om att alla instanser inom kommunen påverkar företagens känsla för kommunen. Alla tjänstemän och politiker behöver bidra med en god service – hela organisationen är ett stort blodomlopp där allt påverkar hur företagen uppfattar sin kommun. ”Vi har minskat på personalen i Polen och utökat här i Mariestad”, säger Jonas Johansson, platschef på Nimbus. 9. Kräv inget. Kom ihåg att ni aldrig någonsin kan kräva något från företagen 10. Förändringar tar tid. Ha tålamod. 39 RANKING Hela listan! KOMMUN Solna Sollentuna Vellinge Danderyd Trosa Täby Höganäs Kävlinge Upplands Väsby Nacka Vårgårda Sundbyberg Lidingö Härryda Habo Ängelholm Växjö Mullsjö Falkenberg Partille Grästorp Gnosjö Staffanstorp Markaryd Knivsta Lomma Sunne Burlöv Helsingborg Laholm Essunga Värnamo Åtvidaberg Bjurholm Linköping Sigtuna Herrljunga Tranås Vara Gnesta Järfälla Mönsterås Ale Mölndal Ydre Vaggeryd Borås Stockholm Upplands-Bro 40 20152014 +/11 0 22 0 35 +2 47 +3 54 -1 612+6 714+7 832+24 9 3 -6 106 -4 1113 +2 1217 +5 1318 +5 149 -5 1511 -4 168 -8 1724 +7 1819 +1 1920 +1 2030 +10 2142 +21 2227 +5 2316 -7 2428 +4 2515 -10 2647 +21 2725 -2 28129+101 2923 -6 3010 -20 3149 +18 3244 +12 3340 +7 3438 +4 3534 -1 3621 -15 3748 +11 3829 -9 3933 -6 4097 +57 4159 +18 4254 +12 4361 +18 4435 -9 4568 +23 4646 0 4736 -11 4822 -26 4931 -18 KOMMUN Västerås Ljungby Jönköping Ödeshög Lekeberg Tibro Sjöbo Enköping Hammarö Kumla Aneby Österåker Tyresö Timrå Hallstahammar Vetlanda Salem Tranemo Ulricehamn Skövde Öckerö Nykvarn Lund Stenungsund Halmstad Karlstad Götene Luleå Haninge Vallentuna Varberg Rättvik Älvsbyn Ekerö Dals-Ed Tjörn Töreboda Sölvesborg Eksjö Umeå Kil Mariestad Torsås Örnsköldsvik Vansbro Ljusnarsberg Kungsbacka Uppvidinge Gislaved 20152014 +/5039 -11 5184 +33 5250 -2 5395 +42 5452 -2 5574 +19 5651 -5 5764 +7 5870 +12 5962 +3 6089 +29 6137 -24 6243 -19 6357 -6 6481 +17 6563 -2 6656 -10 6798 +31 68104+36 6955 -14 7026 -44 71146+75 7265 -7 7366 -7 7493 +19 7560 -15 7641 -35 7785 +8 7887 +9 7969 -10 8080 0 8183 +2 82101+19 8358 -25 84108+24 8572 -13 8688 +2 87127+40 8853 -35 89124+35 90183+93 91226+135 92157+65 93126+33 9482 -12 95106+11 96110+14 9773 -24 9867 -31 KOMMUN Håbo Örkelljunga Grums Mellerud Älvkarleby Lidköping Malmö Osby Ystad Huddinge Nässjö Kinda Kalmar Nyköping Säffle Åstorp Eslöv Årjäng Hjo Skara Norrtälje Hörby Mörbylånga Munkfors Båstad Mora Askersund Sävsjö Örebro Katrineholm Vimmerby Hylte Borlänge Landskrona Älmhult Krokom Oxelösund Mjölby Strängnäs Karlsborg Bromölla Laxå Tierp Arboga Klippan Kristinehamn Vaxholm Lerum Torsby 20152014 +/9971 -28 100109 +9 101145 +44 102165 +63 103164 +61 10479 -25 10591 -14 10677 -29 10792 -15 108103 -5 10990 -19 110120 +10 111149 +38 112107 -5 113132 +19 114131 +17 115156 +41 116113 -3 117207 +90 118152 +34 11994 -25 12045 -75 121224 +103 12278 -44 123122 -1 124111 -13 12586 -39 126102 -24 127116 -11 128121 -7 129166 +37 130117 -13 131139 +8 132130 -2 133125 -8 134158 +24 135134 -1 13696 -40 137203 +66 138105 -33 139143 +4 140175 +35 141160 +19 142196 +54 143115 -28 14476 -68 145118 -27 14675 -71 147161 +14 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE RANKING KOMMUN Åre Sundsvall Kungälv Härnösand Östersund Trollhättan Storuman Arvika Kristianstad Västervik Östra Göinge Säter Norrköping Boden Svedala Nordmaling Sorsele Köping Robertsfors Tomelilla Falköping Berg Botkyrka Uppsala Vingåker Karlshamn Norsjö Leksand Surahammar Arjeplog Olofström Strömstad Värmdö Hultsfred Göteborg Piteå Malung-Sälen Alingsås Eskilstuna Bollebygd Östhammar Älvdalen Skurup Mark Finspång Ovanåker Höör Bräcke Dorotea Lessebo Gagnef Ronneby Boxholm 20152014 +/148112 -36 149153 +4 150182 +32 151223 +72 152144 -8 153138 -15 154184 +30 155119 -36 156142 -14 157169 +12 158 209 +51 159100 -59 160189 +29 161274 +113 162140 -22 163267 +104 164114 -50 165200 +35 165212 +47 167172 +5 168195 +27 169220 +51 170159 -11 171123 -48 172135 -37 173210 +37 174148 -26 17599 -76 176238 +62 177177 0 178133 -45 179186 +7 180176 -4 181178 -3 182167 -15 183213 +30 184197 +13 185173 -12 186180 -6 187201 +14 188154 -34 189163 -26 190218 +28 191140 -51 192137 -55 193205 +12 194150 -44 195170 -25 196151 -45 197248 +51 198147 -51 199234 +35 200194 -6 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE KOMMUN Bjuv Skellefteå Avesta Heby Vindeln Karlskrona Söderköping Tingsryd Södertälje Perstorp Motala Nordanstig Munkedal Hofors Hässleholm Vännäs Falun Karlskoga Vadstena Bengtsfors Alvesta Kungsör Sandviken Degerfors Uddevalla Hallsberg Svalöv Tanum Svenljunga Gällivare Färgelanda Lilla Edet Tidaholm Emmaboda Kramfors Hudiksvall Flen Strömsund Gävle Ånge Valdemarsvik Storfors Söderhamn Sala Nora Nynäshamn Lycksele Gotland Jokkmokk Högsby Trelleborg Hedemora Åmål 20152014 +/201188 -13 202185 -17 203181 -22 204162 -42 205239 +34 206155 -51 207211 +4 208128 -80 209199 -10 210202 -8 211215 +4 212277 +65 213190 -23 214281 +67 215187 -28 216236 +20 217191 -26 218247 +29 219193 -26 220204 -16 221179 -42 222251 +29 223268 +45 224192 -32 225171 -54 226208 -18 227221 -6 228241 +13 229214 -15 230233 +3 231240 +9 232 255 +23 233168 -65 234260 +26 235174 -61 236225 -11 237264 +27 238232 -6 239235 -4 240246 +6 241250 +9 242136 -106 243198 -45 244266 +22 245228 -17 246243 -3 247249 +2 248256 +8 249229 -20 250262 +12 251253 +2 252272 +20 253261 +8 KOMMUN Oskarshamn Malå Simrishamn Forshaga Arvidsjaur Orust Lindesberg Nybro Sotenäs Kiruna Gullspång Överkalix Bollnäs Vänersborg Smedjebacken Orsa Härjedalen Ljusdal Fagersta Åsele Ockelbo Övertorneå Kalix Sollefteå Haparanda Lysekil Borgholm Ragunda Ludvika Eda Norberg Filipstad Vilhelmina Hagfors Pajala Skinnskatteberg Hällefors 20152014 +/254227 -27 255258 +3 256244 -12 257206 -51 258270 +12 259263 +4 260279 19 261269 +8 262254 -8 263273 +10 264219 -45 265285 +20 266242 -24 267231 -36 268290 +22 269216 -53 270271 +1 271257 -14 272265 -7 273287 +14 274217 -57 275276 +1 276259 -17 277245 -32 278275 -3 279278 -1 280252 -28 281222 -59 282230 -52 283282 -1 284283 -1 285237 -48 286289 +3 287280 -7 288284 -4 289288 -1 290286 -4 ÅRETS DYKARE KOMMUN 20152014 Storfors 242136 -106 Tingsryd 208128 -80 Leksand 17599 -76 Hörby 12045 -75 Lerum 14675 -71 Kristinehamn144 76 -68 Tidaholm 233168 -65 Kramfors 235174 -61 Säter 159100 -59 Ragunda 281222 -59 41 2015 ® Säkra din plats på Årets VD 2015. Den 9 november är det dags igen att utse Årets VD, även denna gång på anrika Berns Salonger i Stockholm. Huvudtalare i år är Azita Shariati, vd för Sodexo. Azita kom till Sverige från Teheran som 20-åring och har gjort en enastående karriär. Idag rankas hon som en av Sveriges mäktigaste affärskvinnor. Du får också möta en spännande panel som kommer att diskutera de stora utmaningar som dagens vd står inför. Hur attraherar man unga talanger idag, hur skapar man en mix av innovation, hållbarhet och mångfald? Och hur digital måste en modern vd vara för att klara sitt jobb? Självklart är kvällens höjdpunkt prisutdelningen av Årets VD och Årets Unga VD, men det blir också tid för mingel, bubbel, mat och musikalisk underhållning från stora scenen med den nystartade duon Blue Sky It for Me, bestående av Cornelia Sojdelius & Eric Gadd. Säkra din plats på www.aretsvd.se Välkommen! Huvudpartner Mediapartner Huvudpartner Huvudpartner Kategoripartner Kategoripartner Kategoripartner PMS 186 Syftet med Årets VD är att uppmärksamma en viktig roll som inte alltid får den uppskattning den förtjänar. Vd-rollen är också under stark förändring och kraven på dagens ledare är fler än någonsin tidigare. Vi vill genom priset Årets VD lyfta fram goda exempel på vd:ar som också kan tjäna som bra förebilder för andra ledare. Arrangör SVENSKT NÄRINGSLIV / VD HAR ORDET Höga löneökningar kostar jobb MÅNGA FÖRETAGARE jag möter vittnar om den oro de känner inför den kommande avtalsrörelsen. De vet att de senaste avtalsrörelserna resulterade i löneökningar som var större än både inflationen och produktivitetsökningarna, vilket urholkat vår konkurrenskraft. Efterfrågan på svenska produkter har minskat, vilket bidragit till att arbetslösheten stannat kvar på en alldeles för hög nivå. Situationens allvar märks inte minst inom industrin som i flera år tappat mark. Produktionen har minskat, jobben har blivit färre och produktiviteten stått still. Nu riskerar läget att förvärras ytterligare. Den globala tillväxten väntas bli dämpad de kommande åren. Inte bara Kina utan även flera andra tillväxtländer bromsar in. Världshandeln växer inte längre i samma takt, och investeringarna minskar. Sammantaget innebär det här ett tufft läge för svenska exportföretag. Den svaga kronan döljer problemens fulla omfattning. Mätt i kronor ökar exporten men den låga kronkursen räcker inte för att öka exportvolymerna. Den stundande avtalsrörelsen är en OM ÄVEN DEN STUNDANDE avtalsrörelsen leder till alltför höga löneökningar kommer det att kosta ytterligare arbetstillfällen – i ett möjlighet att skapa bättre förutsättningar läge där vi behöver många fler jobb. Att kompensera höjda kostnader för företagande, jobb och välstånd i Sverige. genom att höja priserna fungerar inte på en världsmarknad där Den möjligheten måste vi ta. konkurrensen blir allt tuffare. Som Alf Ekström, vd för husvagnstillverkaren Kabe uttrycker det: ”Det finns många konkurrenter som bara står och väntar på att kunna ta marknadsandelar”. (Läs mer om företagarnas farhågor på sidan 46) En ytterligare utmaning för svenska företag är att konkurrenterna inte bara blir fler utan även duktigare, inte minst när det gäller kvalitet. Och många av dem verkar i länder där lönerna fortfarande ligger långt under de svenska. DEN STUNDANDE AVTALSRÖRELSEN är en möjlighet att skapa bättre förutsättningar för företa- gande, jobb och välstånd i Sverige. Den möjligheten måste vi ta. Samtidigt handlar lönebildning inte bara om avtalsrörelsen. Mycket sker ute i företagen. Allt fler företagare ser att lönen motiverar medarbetarna och kan ha stor betydelse för hur framgångsrikt företaget är. Låt mig därför avsluta med att tipsa om det nya webbverktyget ”Jobba med lönen” som vi tagit fram tillsammans med våra medlemsförbund. På¨www.jobbamedlonen.se finns råd, vägledning och information om hur mindre företag i alla branscher kan arbeta aktivt med en företagsnära lönesättning. Det är ett bra exempel på hur Svenskt Näringsliv arbetar för att skapa nytta för företagen. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 43 SVENSKT NÄRINGSLIV Svensken har dålig koll på skatternas storlek SK AT TER Svenska folkets kännedom om skatternas omfattning är ofta dålig, inte minst bland unga. Bäst kunskap har företagarna. ”Det är en demokratisk rättighet att veta innehållet i välfärden och kostnaderna för att finansiera den”, sa Anna-Karin Hatt, vd på Almega under ett seminarium. hushållens enskilt största utgift, trots det är kännedomen om skatternas omfattning ofta dålig bland allmänheten. Det konstaterades när Svenskt Näringsliv arrangerade ett seminarium som tog avstamp i rapporten ”Underskattade skatter – en undersökning om vad svenska folket tror om skatternas omfattning”. 2003 gjordes en motsvarande undersökning som visade att den genomsnittliga bedömningen bland allmänheten var att en löntagare betalade 40 procent av inkomsten i skatt, den verkliga siffran var 60 procent. Rapporten från i år visar att underskattningen inte har minskat, trots att skatternas omfattningar har gjort det. Idag betalar en vanlig löntagare 52 procent i olika skatter, men allmänheten tror i genomsnitt att nivån är 34 procent. Inte minst är underskattningen stor bland unga, mellan 15 och 29 år. – Två av tre unga tror att skatterna totalt ligger under 30 procent, vilket är en väldigt stor underskattning. Liknande underskattning finns även i andra grupper. Dessutom visar rapporten att det finns en begränsad kännedom om vad arbetsgivaravgifterna innebär, sa Nima Sanandaji, rapportförfattare och samhällsdebattör. SKATT UTGÖR DE FLESTA av de svarande underskattar nivån på hushållens faktiska skatter. I rapporten betonas vidare att arbetsgivaravgiften är ett exempel på förvillning, eftersom skatten är komplicerad och namnet gör det svårt att identifiera den som en skatt på arbete. Toivo Sjögren, chef för Opinionsundersökningar på TNS Sifo, menade att det under 2000-talet märkts en tydlig trend att intresset för skattefrågor har minskat. Underskattningen av skatterna är ett demokratiproblem, konstaterade Anna-Karin Hatt, vd på Almega. NÄRMARE 94 PROCENT 44 Foto: Leif R Jansson/TT Bild Nima Sanandaji är samhällsdebattör och författare till rapporten Underskattade skatter. Foto: Sören Andersson Anna Karin Hatt, Almegas vd. 2003: Vanliga inkomsttagare bedömer att de betalar 40 procent i skatt till kommun, landsting och stat. Verkliga siffran: 60 procent i skatt. 2015: Vanliga inkomsttagare bedömer att de betalar 34 procent i skatt till kommun, landsting och stat. Verkliga siffran: 52 procent i skatt Hämtat från rapporten ”Underskattade skatter” – Det är en demokratisk rättighet att veta innehållet i välfärden och kostnaderna för att finansiera den. När skatterna underskattas så är det ett problem och det finns ett arbete att göra redan i skolan. Det krävs transparens för att kunna fatta välgrundade beslut. Dessutom behövs ökad kunskap för att förstå hur arbetsgivaravgifter påverkar jobbskapande och där har vi ett jobb att göra för att förklara det, sa hon. – Idag deklarerar många svenskar via sms, men hur många känner till innehållet i sin deklaration? Väldigt få, antagligen. Jag tror inte att man ska försvåra deklarerandet, men jag tror att myndigheter kan ta ett större ansvar för att informera, sa Joacim Olsson, vd på Skattebetalarnas förening, som även efterfrågade ett språkbruk i skattedebatten som inte fjärmar personer som inte sysslar med politik eller ekonomi. visar att det finns en grupp som har bättre koll på skatternas omfattning: företagare. – Även om de också underskattar skatternas omfattning så har företagare bättre förståelse för skattenivån. Anledningen är att företagare är den enda grupp som direkt betalar in sina egna och sina anställdas skatter till Skatteverket, sa Nima Sanandaji, som även efterfrågade att arbetsgivaravgiften ska synas tydligare på löntagares lönebesked. MEN UNDERSÖKNINGEN Jakob Stenberg NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE SVENSKT NÄRINGSLIV Foto: Colourbox Nytt verktyg underlättar lönesättning Ungefär 40 procent av alla medarbetare i Sverige jobbar på arbetsplatser som har avtal som gör det möjligt att sätta lönen inom företaget. NY WEBBPLATS Svenskt Näringsliv lanserar ett nytt verktyg för mindre företag som vill arbeta aktivt med lönesättning. På www.jobbamedlonen. se finns råd, vägledning och information. Materialet innehåller tre delar: en lönestrategi som beskriver mål och syfte, definierade kriterier för hur lönen ska sättas, samt en tidsplan för löneprocessen. www.jobbamedlonen. se kan användas av alla företag, oavsett bransch och kollektivavtal. Webbplatsen, som fungerar både på dator, surfplatta och smarttelefon, hjälper företagare förstå hur lönesättning kan hjälpa företaget att nå mål, som konkurrenskraft och produktivitet, samt bidra till att skapa förutsättningar för ett praktiskt arbete ute på företagen om lönesättning. Verktyget har utvecklats i samarbete med Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Ungefär 40 procent av alla medarbetare i Sverige jobbar på arbetsplatser som har avtal som gör det möjligt att sätta lönen inom företaget. Endast åtta procent får sin lön fastställd i centrala avtal. Företagsnära lönebildning innebär att den individuella prestationen blir allt viktigare. Genom att använda lönen som ett av flera sätt att motivera kan chefer leda och utveckla verksamheten samtidigt som medarbetare kan påverka sin egen löneutveckling. För mer information kontakta Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert. 08-553 43058, edel.karlssonhaal@svensktnaringsliv.se ARBETSLÖSA FÅR JOBB I PRIVAT SEKTOR Sedan 2004 har arbetare möjlighet att via Trygghetsfonden, TSL, få hjälp att hitta ett nytt jobb. Ny statistik visar att de flesta går vidare till den privata sektorn, 20 procent återvänder till sin gamla arbetsgivare medan 2,5 procent tvingas flytta till annan ort. Under juli fick 1 383 personer omställningsstöd. Det är något fler än vid motsvarande tid i fjol då siffran var 1 315 personer. Huvudmän för Trygghetsfonden är Svenskt Näringsliv och LO. TJÄNSTEPENSIONENS DAG De flesta som arbetar har tjänstepension, men få vet vad det innebär. Därför har flera stora aktörer i pensionsbranschen valt att göra 27 september till Tjänstepensionens dag. Medlemsföretag i Svenskt Näringsliv som har frågor kring tjänstepension kan kontakta Svenskt Näringslivs Försäkringsinformation: www.finfa.se. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 45 SVENSKT NÄRINGSLIV Industriföretag till attack mot lönelyft A V TA L 2 0 1 6 Svenska industriföretagare upprörs över att Riksbanken och nationalekonom Lars Calmfors förespråkar höga lönelyft under avtalsrörelsen, visar en rundringning. ATT RIKSBANKEN sedan länge kämpat med att få fart på inflationen har knappast undgått någon. Lönelyft anses vara en medicin. Även Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, har i olika sammanhang argumenterat för högre löneavtal. För industriföretagen är den senaste tidens uttalanden obegripliga. Alf Ekström, vd för Kabe som tillverkar och säljer husvagnar och husbilar, anser att utrymmet för lönehöjningar är begränsat. Produktionen i Sverige är redan för dyr, menar han. – Vi verkar på en marknad som är hårt konkurrensutsatt, där vi hela tiden ställs mot utländska konkurrenter som pressar priserna, säger han. Calmfors anser att högre löneökningar kan få fart på inflationen och innebära en lägre realränta som kan boosta investeringar. Dessutom skulle kronan försvagas vilket kortsiktigt skulle gynna exporten. ALF EKSTRÖM anser att Calmfors resone- mang haltar och varnar för en lönespiral som skulle vara direkt skadlig för svensk industri och dess konkurrenskraft. – Höga löneökningar i dag innebär ju inte att lönekraven automatiskt blir lägre nästa gång det är dags att förhandla. Det är oerhört naivt att tro det. Högre löner måste kopplas till produktivitetshöjningar, säger han. – Återigen, högre löner måste kopplas till produktivitetshöjningar. Annars är man tillbaka till 70-talets galna idéer, vilket vore felaktigt och förkastligt. Och vad finns det för långsiktiga problem med minusränta? Det diskuterar man inte ens, säger han. Inför årets avtalsrörelse är han orolig för att lönelyften blir för stora samtidigt som inflationen inte stiger som ”förväntat”. För höga löneökningar riskerar att leda till förlorad konkurrenskraft, uppsägningar och minskade volymer, betonar han. Johan Millgårdh, vd för Millcon Mats Elfsberg, vd för Sepson Alf Ekström, vd för Kabe Nu ska vi förlora konkurrenskraft för att sätta fart på inflationen arbetsgivaravgifterna höjts. – De som skapar jobb i Sverige är tillväxtföretagen. Blir kostnadsmassorna för stora får vi en utslagning på arbetsmarknaden och företagen får inte kraft att växa. Mats Elfsberg är vd för Sepson. Han begriper inte Lars Calmfors resonemang om betydelsen av stora lönelyft. – Industrin har förlorat konkurrenskraft under flera år på grund av för höga lönelyft. Nu ska vi återigen förlora konkurrenskraft för att sätta fart på inflationen, En situation med lönelyft upp till tre procent, samtidigt som inflationen uteblir ställer Sepson inför ett scenario där de måste öka andelen importerade insatsvaror och produkter. – De som drabbas av för höga lönelyft är våra svenska leverantörer. På längre sikt finns risken att vi väljer att montera våra produkter i ett annat land, säger han. Redaktionen VÄRSTINGARNA SOM VARSLAR MEST ARBETSMARKNAD Antalet strejker har minskat de senaste decennierna men varsel är fortfarande vanligt. Varsel om konflikt används av fackförbund som stridsåtgärd i en förestående arbetsmarknadskonflikt. Drabbade företag dras med försämrad konkurrenskraft och direkta kostnader för att förbereda en hotande konflikt. Byggnads toppar värstingligan med 26 varsel åren 2011–2014, visar siffror från Svenskt Näringsliv. Därefter följer Transport med 20 varsel, Seko med 18, Syndikalisterna med 17 och Elektrikerförbundet med 12 varsel. Enligt vice vd Christer Ågren utnyttjar vissa fackförbund det faktum att konfliktreglerna har varit oförändrade i decennier. JOHAN MILLGÅRDH på Kumlaföretaget Millcon påpekar att de höjda reallönerna redan ökat kostnaderna. Dessutom har 46 – Det behövs en debatt om det är rimligt och hur det påverkar kollektivavtalens innehåll, säger Christer Ågren. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE SVENSKT NÄRINGSLIV Staten måste följa sina egna spelregler K O M M E N TA R Det som bör oroa företag efter beslutet om området Ojnare- skogen är hur staten i sina olika roller agerar för att stoppa en specifik verksamFoto: Stig Hammarstedt/TT Bild het, skriver Nicklas Skår, miljöjurist. EU berömmer Sverige för sitt arbete med känsliga miljöområden. Men på Gotland handlar det snarare om att skydda tumlare, havsgrottor och fladdermöss än Ojnareskogen. att göra Ojnareskogen på Gotland till ett Natura 2000område. Fallet visar att företagen måste tillämpa en ny försiktighetsprincip som handlar om att de inte kan lita på att staten ska följa regler eller avtal om opinionstrycket blir för stort. Staten har inte bara pekat ut platsen som lämplig för kalkbrytning. Staten har också genom sina domstolar funnit att verksamheten ska tillåtas. Det som de senaste sex årens domstolsförhandlingar handlat om är hur verksamheten ska få bedrivas. Det är först när staten uppfattar att det finns ett medialt tryck i frågan om att bevara området och företaget riskerar att kunna bedriva sin verksamhet som man plötsligt väljer ett helt nytt spår för att stoppa den domstolsprövning som följer svensk lag och EU:s regler. Man är till och med så ivrig att stoppa verksamheten att man hänvisar till krav som inte finns. För även om EU tycker att marktypen är skyddsvärd så är det inte det man vill att Sverige ska skydda på Gotland utan tumlare, havsgrottor och fladdermöss. Generellt har EU inga krav på Sverige som man berömmer för sitt arbete; ”Kommissionen erkänner de väsentliga framsteg REGERINGEN HAR BESLUTAT NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE ”Det allra allvarligaste är om det här får en prejudicerande effekt, att Natura 2000-områden kan bli ett verktyg när industrier ska etableras.” Per Ahl, vd på SveMin, branschföreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter som gjorts i Sverige vad avser utseende av särskilda bevarandeområden och fastställande av förvaltningsplaner.” Däremot är EU kritiska till att Sverige inte lämnat uppgifter som helt passar med de ”standardiserade uppgiftsformulären”. inte behovet av miljöskydd, inte heller att det kan bedömas viktigare än en specifik verksamhet. Däremot måste man våga lita på att staten följer sina egna spelregler, inte försöker vrida på skrivningar kring internationella överenskommelser eller allmänt använder sina resurser för att kringgå beslut som man inte uppskattar. Frågan är då vem i hela världen kan företagen lita på? Nicklas Skår Omställningsförhandlingar gick på grund ARBETSMARKNAD Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ett nytt omställningsavtal har avslutats. Det finns inga förutsättningar för meningsfulla förhandlingar, enligt arbetsgivarna. Orsaken är att akademikerförbunden inom PTK inte är överens med majoriteten inom PTK-förbunden om hur ett nytt omställningsavtal ska utformas. – Akademikerförbunden prioriterar uppenbarligen möjligheten att lokalt Christer Ågren, vice vd, beklagar att förhandlingkunna förhandla fram avgångsvederlag före arna har avslutats. betydande satsningar på kompetensutveckling. Det är beklagligt, säger vice vd Christer Ågren. Svenskt Näringsliv har i förhandlingarna förklarat sig villigt att satsa över en miljard kronor årligen på kompetensutveckling för såväl medarbetare som har ett arbete, men som vill växla spår och utveckla sin kompetens, som för uppsagda. – Med tanke på den snabba omvandling som sker i arbetslivet vore det mycket bättre än passiviserande avgångsvederlag, speciellt med tanke på att nio av tio uppsagda tjänsteman har ett nytt arbete efter i genomsnitt sex månader. Trots att förhandlingarna inte ledde till ett nytt avtal har arbetet inte varit bortkastat, anser Ågren. – En stor del av PTK-förbunden ville göra ett ärligt försök att förhandla fram ett nytt avtal. Det är en bra grund att bygga vidare på i framtiden, säger han. Redaktionen FÖRETAGEN IFRÅGASÄTTER TÄVLING LOVPRISAR DRIFTIGA Tidigare i veckan gick startskottet för nomineringsfasen i årets upplaga av ”Årets mest företagsamma”. Tävlingen lyfter fram personer som gjort positiva avtryck på regionnivå på olika sätt och samtidigt får allmänheten att inse att med rätt förutsättningar, så är företagsamma människor de som skapar arbetstillfällen. Så på med företagarglasögonen och kom med förslag. Adressen är http://nominera. svensktnaringsliv.se 47 Foto: Colourbox Foto: Colourbox SVENSKT NÄRINGSLIV / SMÅTT OCH STORT Lön för mödan Privat vård går hem i stugorna Foto Anders Wiklund/TT Bild Sju av de tio högst rankande vårdcentralerna är privata, enligt en sammanställning från Vårdföretagarna. Svaren visar att privat vård genomgående rankas högre än de offentligt drivna mottagningarna. Helhetsintrycket landar på 0,73 respektive 0,69. Resultatet för bemötande är 0,91 och 0,89 medan siffrorna för tillgänglighet är 0,78 respektive 0,77. Små men entydiga skillnader slår branschorganisationen fast. Håkan Tenelius, nöjd näringspolitisk chef, anser att det vore en stor förlust om de privata vårdcentralerna tvingades bort. Sammanställningen är gjord av OmVård.se på uppdrag av Vårdföretagarna. 48 Förbud mot förbränning av osorterade sopor Återvinning av avfall måste öka. Det sparar råvaror, skapar nya jobb och förbättrar klimatet, hävdar branschföreträdare i en debattartikel. Idag går värdefullt material till spillo när avfall förbränns istället för att återanvändas. Företag i branschen uppmanar regeringen att införa styrmedel som gör inblandade aktörer mer motiverade att sortera ut återvinningsbart material ur avfall. Branschen vill också att förbränning av osorterat avfall förbjuds och att avfall som förbränns beläggs med skatt. Foto: Colourbox Företag som satsar på förbättringar kan öka lönsamheten med upp till 30 procent efter ett par år. Det är slutsatsen i en studie från elteknikbranschen. Undersökningen tar udden av argumentet att det är för dyrt för små företag att satsa på ständiga förbättringar och lyfter fram vikten av att förbättringskulturen är förankrad hos medarbetare. ”Företag som har koll på nyckeltal, jobbar med kundrelationer och utvecklar sina affär är mer lönsamma”, konstaterar EIO:s branschekonom Hans Heldring. 26 elteknikföretag deltog i undersökningen. Vattenskador i kök vanligast Vattenskador i kök är för första gången fler än skador i bad- och duschutrymmen32 procent av vattenskadorna äger rum i kök jämfört med 27 procent i badrum, visar ett examensarbete från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Branschföreträdare ser det som ett trendbrott. Förklaringen är att det saknas branschregler för kök, och att fler företag behöver utbildas och auktoriseras. ”Vi kan se en relativt stor ökning av vattenskador i kök sedan 2009”, säger Rolf Kling, teknisk chef på VVS Företagen. Varje år inträffar mer än 100 000 vattenskador i svenska byggnader. Kostnaden överstiger sex miljarder kronor. Lägstalöner alltid på tapeten Debatten om lägstalöner i restaurangbranschen får fortlöpande bränsle. Torbjörn Granevärn, chefjurist på Visita, reder ut begreppen. Lägsta ingångs- och ungdomslön för en tjej eller kille i 14,15 eller 16 årsåldern, som steker hamburgare, är 13 227 kronor i månaden. En 20-åring tjänar som lägst 20 220 kronor per månad eller 116:90 kronor i timmen. Ofta handlar det om disk, städ eller biträdessysslor, skriver Granevärn. Enligt Visita ligger minimilönen på 66 procent av medellönen i Sverige, motsvarande siffra i EU-länder med lagstadgade minimilöner ligger på 41 procent. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Silvermedaljörerna Sara Andersson, dekoratör och Frida Gustafsson, fordonslackerare. Bronsmedaljör Emmastina Dannered, hudterapeut. TRE MEDALJER OCH FLERA TOPPLACERINGAR Det Svenska Yrkeslandslaget åkte till Yrkes-VM i São Paulo för att på allvar vara med i den hårda medaljstriden i en av världens absolut största tävlingar, WorldSkills Competition. I mitten av augusti stod det klart att det Svenska Yrkeslandslaget lyckades med att kamma hem tre åtråvärda medaljer i tre yrken samt tretton Medallions of Excellence och ett flertal topp tioplaceringar vilket innebär att några därmed också är bäst i Norden eller i Europa. Ett fantastiskt resultat värt all respekt. Nästan 1 200 tävlande ungdomar från 60 länder slogs inför 200 000 besökare om medaljer i 50 yrkesgrenar. Det svenska Yrkeslandslaget tävlade i 27 av dessa. Läs mer om Yrkeslandslaget och samtliga resultat på worldskills.se och följ oss gärna i sociala medier. Sveriges satsning på yrkestävlingar som Yrkes-VM, EM och SM och det Svenska Yrkeslandslaget görs för att fler ungdomar ska upptäcka att de yrkesinriktade programmen är ett smart val och en bra start på karriären samt för att öka kvalité, status och intresse för yrken inom bygg, design, industri, it, service, vård- och tekniksektorn. #ylaget facebook.com/yrkeslandslaget twitter.com/worldskillsswe instagram.com/worldskillssweden youtube.com/worldskillssweden worldskills.se I N I T I AT I V TAG A R E HUVUDSPONSORER SPONSORER W O R L D S K I L L S S W E D E N Ä R E T T T R E PA R T S S A M A R B E T E M E L L A N LO , S V E N S K T N Ä R I N G S L I V O C H S TAT E N G E N O M U T B I L D N I N G S D E PA R T E M E N T E T, S KO LV E R K E T O C H M Y N D I G H E T E N F Ö R Y R K E S H Ö G S KO L A N . SVENSKT NÄRINGSLIV / PROFILEN Ica-handlare kämpar för yrkesutbildning PROFILEN Att ta hand om kunderna och få medarbetarna att jobba och trivas tillsammans är det som driver handlaren Christer Johansson. Kompetenta medarbetare ger nöjdare kunder och skapar i slutänden fler jobb, anser han. Foto: Sabina Rislund/TT Bild Namn: Christer Johansson Ålder: 49 år Bor: Hammarö Familj: Döttrarna Emma, Ida, Maja och Molly. Gift med Ulrika. Ångrar: Ingenting Rädd för: Inte rädd men man oroas ju för barnen ute i Europa som är på flykt. Längtar efter: Ett nytt hockeyguld till Brynäs IF Kopplar av med: Spelar Ishockey två gånger i veckan (enda gången mobilen inte är på). Läser: Jack Higgins och Twitter Tittar helst på: Ishockey och gamla avsnitt av Morden i Midsomer När blev din butik medlem i Svenskt Näringsliv? Handlaren Christer Johansson och hans medarbetare står på tå för att leverera bästa möjliga service åt kunderna. – År 2003 när har jobbat inom detaljhandeln hela sitt liv. År 2001 tog han steget till att driva sin egen butik, Matmagasinet i Bergvik strax utanför Karlstad och två år senare byggdes den om till Maxi Ica stormarknad. Sedan dess har butiken förnyats ytterligare tre gånger. Vid den senaste ombyggnaden, byttes i princip allt utom väggarna ut. Bland annat gjordes gångarna bredare, specialavdelningarna byggdes om, ett nytt sushikoncept togs in och kylar och frysar byttes ut till miljövänligare alternativ. – För fem år sedan kände vi att vi inte hade gjort ett tillräckligt bra jobb. Vi var inte längre på tå utan hade blivit bekväma och tillbakalutade, och behövde skärpa till oss helt enkelt, säger Christer Johansson självkritiskt. Då tog vi ett strategiskt beslut som gick ut på att butiken aldrig ska gå och vänta in ny konkurrens för att ”vakna till liv”. – I stället vill vi vara en föregångare, och ha en så bra butik som möjligt gentemot kunder och medarbetare. Den dagliga kontakten med kunderna och den snabba återkopplingen ger en kick i jobbet, tycker han. Men det som främst driver honom som entreprenör är att se medarbetarna växa och ta ansvar. – Jag älskar det jag gör! Den där goa känslan att vi är ett härligt gäng som vet vart vi ska någonstans, och som prövar nya vägar och utvecklas. Och där ett misslyckande leder till att lära sig något nytt som i sin tur blir bra. När medarbetarna i butiken utvecklas blir de ännu bättre på att ta hand om kunderna och se till att de trivs, konstaterar han. – I min butik vill jag att det ska märkas att medarbeCHRISTER JOHANSSON 50 tarna bryr sig. Att vi älskar våra kunder och tar hand om varandra. För tio år sedan drog han tillsammans med Karlstad kommun igång en yrkeshögskoleutbildning för ledare inom livsmedelshandeln. Bristen var stor då, och det är den fortfarande. – Yrkesutbildningen är något jag brinner för eftersom kompetensfrågan är så viktig inom detaljhandeln. kompetens för att utveckla verksamheter och medarbetare är positivt för hela kedjan. – Mer utbildning ger bättre medarbetare och troligen bättre ledare. I slutänden gör det att vi tar hand om kunderna bättre och då handlar de mer, vilket i sin tur leder till expansion och fler arbetstillfällen. Även Svenskt Näringsliv var drivande i starten av Yrkeshögskolans ledarutbildning, berättar han. – De hade bra kontakt med arbetslivet men kunde också hämta kunskap inifrån organisationen vad som är viktigt att få med i en sådan här utbildning. Sedan snart två år tillbaka ges inte utbildningen längre, vilket upprör Christer Johansson. Trots att den är uppskattad, och godkänd av Yrkeshögskolan, har den fått avslag från gymnasieförvaltningen som prioriterar andra utbildningar. – Det är inte bra alls. Vi behöver unga ledare inom detaljhandeln som kan ta över, annars tappar branschen både utveckling och status, säger han. Karin Myrén DUKTIGA LEDARE SOM HAR RÄTT vi blev en Ica Maxi-butik. Vilka fördelar ger medlemskapet? – Det känns tryggt och bra att i vardagen kunna få råd kring försäkringar eller arbetsrelaterade frågor. Även lobbying, att synas och höras i olika kanaler i samhället, är viktigt. Där är Svenskt Näringsliv en stark organisation som lyssnar på företagarna och jobbar för oss. På vilket sätt är du aktiv i Svenskt Näringsliv? – Jag är med på luncher och seminarier, och träffar politiker och tjänstemän. Ibland bjuder vi också in dem till butiken. Dialogen mellan politiker och företag är viktig och det känns bra att bidra. Sitter också i Karlstad Handels styrelse som samverkar Svensk Handel. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Jo...eh chefen. Lever vår firma upp till den nya standarden? Plötsligt händer det. En medarbetare faller ihop på golvet, utan puls. Med en hjärtstartare i närheten ökar sannolikheten dramatiskt att han eller hon reser sig igen. Alla företag borde ha en. Därför gör Swedish Standards Institute, sis, nu ”Hjärtsäker zon” till svensk standard. Så om din arbetsplats ännu inte är hjärtsäkrad är det hög tid. Beställ din hjärtstartare och certifierad utbildning på hjart-lungfonden.se/180sekunder eller ring 0200-180 180. Det är enkelt att rädda liv. H J Ä R T S Ä K R A S V E R I G E Ä R E T T I N I T I AT I V F R Å N H J Ä R T - L U N G F O N D E N I S A M A R B E T E M E D B L I W A L I V F Ö R S Ä K R I N G O C H A F A F Ö R S Ä K R I N G . I PRAKTIKEN Foto: Stina Dahlén Olof Elmlind, vd på Pepab, är engagerad i utbildningsfrågor och strävar efter att ge både yrkeselever och anställda utveckling i arbetet och stöd till dem som vill komma tillbaka i en annan roll. YRKESELEVER OCH MEDARBETARE LÄR AV VARANDRA KOMPETENSFÖRSÖRJNING Yrkeselever. Så stavas Stig-Olof Elmlinds lösning för att hitta nya medarbetare och höja kompetensen inom Pepab. ”Det ger oss möjlighet att fånga upp de individer som känner nyfikenhet och utmanas av vårt område. Samtidigt som vi har möjlighet att forma de personer vi ser ett framtida intresse i”, säger han.De” hsjdh I EN TID DÅ MÅNGA industriföretag söker med ljus och lykta efter rätt kompetens har Stig-Olof Elmlind, vd för Pepab Produktionspartner i Söderhamn löst problematiken genom att ta emot yrkeselever från Industriprogrammet på Staffansgymnasiet, Söderhamns enda gymnasieskola. Programmet är en del av Teknikcollege. – Vi ser det som en rekryteringsmöjlighet men även som marknadsföring. Vårt företag har gott rykte, som vi kan bygga vidare på genom att ta till vara de här ungdomarna, säger Stig-Olof Elmlind. Pepab Produktionspartner i Söderhamn tillverkar både färdiga produkter och komponenter i tunnplåt utifrån kundernas önskemål. Företaget har hög kapacitet inom laserskärning, stansning och bockning samt har en svetsverkstad för mindre och medelstora objekt. Omkring trettio anställda jobbar i företaget. Varje termin praktiserar två elever ute på fabriksgolvet, enligt ett rullande schema. En investering för företaget, anser Stig-Olof Elmelind. Förra hösten inledde företaget även ett samarbete med Co-op-utbildningen vid Högskolan i Gävle. Det innebär att en student som läser till maskiningenjör med Co-op inriktning under fyra år, genomför sammanlagt 40 veckors arbetsperioder i företaget. Då är studenten anställd och får lön av företaget. – Vi har specialdesignat upplägget tillsammans med högskolan för att senare kunna ta emot eleven när han är klar, säger Stig-Olof Elmelind. till stor del en chans att känna yrkeseleverna på pulsen och se om de passar in i företaget. – Inställningen hos individen är ofta det viktigaste vid en anställning. Lära sig hantverket kan många göra, men man måste funka i en normal arbetssituation. – Det gäller att ha ambitioner, vilja att lära och att kunna ingå ett socialt sammanhang. Och så är det viktigt att kunna se helheten, det är kundens nytta som styr oss. Alla inser inte det, säger Stig-Olof Elmelind. Han berättar hur han arbetar med att skapa PRAKTIKEN INNEBÄR Stig-Olof Elmelind: Att tänka på när du tar emot yrkeselever: 1 2 3 52 Ha en ärlig avsikt. Se till att eleverna känner sig omhändertagna. Det är ganska vanligt att de hamnar i ett hörn. Räkna med att det tar tid. Rekryteringsmöjligheter skapas och det kan leda till att individer pratar gott om företaget. Det gäller att marknadsföra sig mot alla som kommer i kontakt med företaget, kompisar och elever. Uppmuntra eleverna att utvecklas i sin roll. Genom att underlätta och stötta vidareutbildningar banar du väg för att tillföra kompetens och utveckla produktionen. NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE I PRAKTIKEN ett klimat i företaget som innebär att både medarbetare och yrkeselever uppmuntras att utvecklas i sina roller. Fokus ligger på att tänka framåt och se vad yrkeseleven kan tillföra på längre sikt. Enligt forskaren Robert Höghielm, Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet är Stig-Olof Elmlinds utvecklingsinriktade syn en tillgång när man som arbetsgivare tar in elever för praktik i företaget. I sin forskning har Robert Höghielm granskat effekter av arbetsplatsförlagt lärande på företagen och dess anställda. Han förvånades över att företagen i studien hade en mekanisk syn på yrkeseleverna där de så snabbt som möjligt vill få ut eleverna i produktion. I sina samtal med företagarna har han sett hur yrkeselever i verksamheten kan fungera som fortbildning av de anställda. –Att ta emot elever kan vara ett bra sätt att hålla kompetensen på hög nivå, säger han. Yrkeseleverna bidrar till att alla anställda måste vara extra noggranna med att förklara, visa och utföra olika arbetsmoment. Detta gör att den egna kompetensnivån bibehålls och till och med utvecklas. -Många av de intervjuade drar slutsatsen att konkurrenskraften ökar av att ta emot yrkeselever. Detta är till en början inte uppenbart för de intervjuade företagsrepresentanterna, utan tanken slår dem under intervjun, säger Robert Höghielm. Stig-Olof Elmelind är väl medveten om att yrkeselever är ett bra sätt för att stärka upp kompetensen på företaget. För att lyckas med det lägger han mycket tid på att analysera och tänka framåt för att kunna se vad yrkeseleven kan tillföra på längre sikt. – Vi försöker vara öppna på det sättet. Vi hade en svetsare som ville läsa konstruktion. Då bestämde vi oss för att göra det här tillsammans så att han kunde göra praktiken hos oss under sin KY-utbildning. – Han fick även en morot att komma tillbaka till vår svetsavdelning, och så blev det också, berättar Stig-Olof Elmelind. Hans ambition lyder: Sträva efter utveckling i arbetet och vi stödjer dem som vill komma tillbaka i en annan roll. – Om jag läser av att en person vill utvecklas är jag inte sen att uppmuntra det. Men allting måste starta hos individen, säger han. Stina Dahlén NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE EXPERTENS 12 TIPS: SÅ ÖPPNAR DU UPP FÖRETAGET FÖR YRKESELEVER. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Som handledare är du den som kan bidra till att den studerande känner sig välkommen och finner sig till rätta. Avsett tid för en ordentlig introduktion, som både innefattar arbetsmiljö, säkerhet, lunchtider men också hur du vill lägga upp praktikperioden. Första dagen är en chans att ge ett bra intryck och skapa en positiv bild av arbetsplatsen. Genom att ha en plan för första dagen där du vet vad ni ska göra, kommer eleven du tar emot också att känna sig tryggare. Att vara handledare är roligt och lärorikt, det kan också bli en nytändning för dig. Att lära ut till andra ger ofta nya idéer och leder till fördjupad kunskap och insikt. Handledarskapet utvecklar också din kompetens både som medarbetare och ledare. Prata med den studerande. Var nyfiken och ställ öppna frågor det vill säga frågor som inte går att bara svara ja eller nej på, utan bjuder in till att utveckla resonemanget. Alla är inte lika pratsamma så berätta gärna om dig själv och dina intressen och var den som tar initiativ till samtal. Tänk på att anpassa språket på arbetsplatsen. För en oerfaren kan du behöva förklara självklara rutiner. När du tar emot en studerande som är minderårig eller har begränsad erfarenhet av arbetet är det viktigt att förmedla ett säkerhetstänk och säkerställa att den studerande förstår riskerna på arbetsplatsen. Ta hänsyn till ålder samt fysisk och psykisk mognad när du riskbedömer olika moment. Uppmuntra den studerande att under sin tid på arbetsplatsen använda någon typ av loggbok som han eller hon använder dagligen för att dokumentera, utvärdera och reflektera över sitt arbete. Gör en veckoplanering för den studerande. Planeringen, tillsammans med den studerandes loggbok, är sedan ett bra underlag att delge skolan för bedömning. Det är viktigt att vara tydlig när du ger instruktioner och att du på olika sätt försäkrar dig om att den studerande förstår vad som ska göras. Be gärna den studerande att upprepa instruktionen. Minderåriga får utföra de allra flesta arbetsuppgifter, under förutsättning att arbetet sker under lärarledd praktik och att den studerande har rätt förkunskaper, en riskbedömning är gjord samt att den studerande fyller minst 16 år under kalenderåret. Det finns särskilda föreskrifter från arbetsmiljöverket som gäller för minderåriga. 11 Du som handledare är inte ansvarig för betyg och bedömning. 12 Tänk på att du kanske utbildar din framtida kollega. Frida Andersson, Projektledare vid Teknikcollege. - branschspecifika handledarutbildning för industrin. 53 Foto: Maria Hansson I PRAKTIKEN VINNANDE ANBUD TAR UT SVÄNGARNA UPPHANDLING Konsultföretaget Innordica Design tog hem upphandlingen om att designa ett nytt vård- och omsorgsboende. ”Vi la ner mycket tid på research och fokuserade på att hitta beställarens problem”, säger företagets affärsutvecklare och grundare Mattias Tejne. är en design- och kommunikationsbyrå som har sin expertis inom trä-, bygg-, och verkstadsindustri. Grundarna Mattias Tejne och Anna-Lena Gull har båda en bakgrund inom trä- och byggindustrin och Mattias har dessutom jobbat som egenföretagare inom vårdsektorn. Företaget startades 2012 och när Falu kommun förra året utlyste en upphandling om att bygga framtidens äldreboende så kändes det som helt rätt profil för Innordica Design. – Vi bevakar alla nya upphandlingar som kommer ut, men det är inte alla som är värda att gå in i. Det är inte alltid som värdet motiverar den tid man behöver lägga ner. Men den här upphandlingen tyckte vi lät jättespännande. Istället för att, som traditionellt, begära in anbud på att bygga ett antal lägenheter och ett antal kvadratmeter så efterlyste kommunen nya innovationer inom vård och omsorg i sin INNORDICA DESIGN Fakta Innordica Design Innordica Design är en design- och kommunikationsbyrå med expertis inom trä-, byggoch verkstadsindustri. VD: Anna-Lena Gull. Startade: 2012 Anställda: 3 Omsätter: 2,6 miljoner (2014) 54 upphandling. Upphandlingen bestod av två steg, där första steget var en slags arkitekttävling där de som kvalificerade sig kunde få en del av arbetstiden i steg två betald. – Det första vi gjorde var att bestämma oss för att vi skulle få uppdraget, det fanns inget annat alternativ, säger Mattias Tejne. Nästa steg var att göra research. Företaget kontaktade flera omsorgsboenden i kommunen och bad att få komma på besök för att se hur de jobbade och prata med personalen. – Vi blev väldigt väl mottagna överallt. När vi hörde av oss beskrev vi varför vi tog kontakt och vad vi ville göra. Personalen på alla boenden var väldigt engagerad och tog upp sådant som inte fungerar. De kom med egna förslag på lösningar. Under studiebesöken såg Mattias och hans kollegor flera saker som kunde förbättras. – Jag som har en bakgrund inom industrin kommer ju in med andra ögon och kan många gånger se hur logistiken kan effektiviseras. Ett exempel var matutdelningen hos de boende som valde att äta på rummen. Personalen sprang fram och tillbaka mellan köket och rummen med brickorna. – Vi gjorde en flödesmätning på hur frekvent vissa moment gjordes. Då såg vi att bara genom att köpa in en vagn och lasta brickor på den, en varm del och en kall del, så kunde personalen hinna varvet runt på en femtedel av tiden. Mattias Tejne och Anna-Lena Gull på Konsultföretaget Innordica Desig besökte flera omsorgsboenden innan de utformade sitt anbud. förbättringsområde var förvaringssystemen, där personalen höll reda på vilka artiklar som fanns hemma genom att skriva lappar och föra in i Excel. – Förvaringen upptog stora ytor och personalen hade inte riktigt full koll på vilka artiklar som fanns hemma. Det tog tid att administrera och risken fanns att något skulle kunna ta slut. I sitt bidrag till arkitekttävlingen ritade företaget in ett pasternosterverk, som både spar in yta och håller koll på vilka artiklar som håller på att ta slut. – Bara besparingen av kvadratmeter motiverar inköpet, menar Mattias Tejne. Studiebesöken ute i verksamheterna kompletterades med att stämma av forskningsläget för äldreomsorgen. Till exempel finns det forskning som tydligt visar att planlösningen på ett boende påverkar hur dementa personer mår. I dag har nästan alla omsorgsboenden långa korridorer, där dementa med vandringsbeteenden till slut kommer fram till en låst dörr. – Personen blir då orolig, arg och stressad när det plötsligt tar stopp. Det oroar även andra på boendet och personalen måste rycka in. Vi tänkte att det är bättre att istället för en ETT ANNAT MÖJLIGT NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE I PRAKTIKEN Mattias Tejnes tre upphandlingstips Identifiera beställarens problem och föreslå en lösning. Det här kan ta tid i researchstadiet men man måste satsa för att vinna. Skilj mellan bra och dåliga upphandlingar. Välj bort sådana som är alltför krångligt utformade. De tar för mycket tid i anspråk och där ni har liten chans att ta hem uppdraget. korridor ha en slinga, där man kan vandra och komma tillbaka till utgångspunkten igen. anbudet samarbetade Innordica Design med arkitekten Tina Bergman. – Vi själva sköter researchen, kalkylerna och kommunikationsarbetet, utöver det anlitar vi duktiga personer som vi vill jobba med, förtydligar Mattias Tejne. Trots att upphandlingen var upplagd i form av en tävling och hade stort utrymme för egna förslag och innovationer, så fanns förstås också det vanliga pappersarbetet med, med formalia och skall-krav att uppfylla. – Vi maler igenom sådant ganska snabbt och effektivt, vi har jobbat så pass länge med offentliga upphandlingar att vi har fått in vanan. Det är med upphandlingar som med allting, man behöver lära sig, säger Mattias Tejne. Arbetet gav resultat och Innordica Design tog hem upphandlingen, före flera av branschens största och mest välrenommerade arkitektbyråer. I kommunens motivering stod det bland annat att förslaget visade på ”en djup förståelse för uppdragets karaktär.” – Vi har lagt väldigt mycket tid på research. Det viktiga är att fokusera på vad problemet är, vi har frågat varför och sedan varför igen. Just nu pågår bygget av det nya vård- och omsorgsboendet, som kommer att ha 48 lägenheter. På Innordica Design håller man utkik efter nya upphandlingar. – Men första steget är alltid att bedöma om vi har en chans och om arbetsinsatsen känns rimlig, säger Mattias Tejne. I RITNINGARNA TILL Delta i många upphandlingar för att få in en vana. När man lär sig pappersexercisen går den snabbare och lättare. EXPERTENS 10 TIPS: SÅ TAR DU HEM UPPHANDLINGEN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Gallra. Ett vanligt misstag är att man lämnar in anbud på upphandlingar som man ändå inte har en chans att vinna. Välj uppdrag som är identiska med det ni är bra på och i en storleksordning som motsvarar de kunder ni redan har. Hur vinner man? Om lägst pris gäller, gör en snabb standardlösning. Om det istället är ekonomiskt mest fördelaktigt anbud som vinner, då bör ni investera tid i att ta fram en bra upphandling. Minst två. För att kunna hålla reda på allt bör man vara minst två personer som skriver anbudet. Rätt kompetenser. Det ska finnas en projektledare i gruppen och en person som är expert på kunden eller liknande kunder. En person som är duktig på att ta fram erbjudanden och en expert på tjänsten eller funktionen ni säljer. Första mötet. Gå igenom underlaget med alla som berörs av affären på något sätt. Det är viktigt att alla förstår att de måste leverera när projektledaren tar kontakt. Skicka in eventuella frågor till myndigheten. Andra mötet. Vecka två har man normalt fått svar på frågor från myndigheten. Gå igenom hur svaren påverkar er och om ni fortfarande är intresserade av att lämna anbud. Om det visar sig att upphandlingen inte passar er, hör av er till myndigheten och berätta det. Stäm av. Stäm av med förfrågningsunderlaget så att alla dokument är med och att ni har svarat ja på alla skallkrav. Rätt innehåll. Skriv inte mer än vad som efterfrågas, det skymmer budskapet och skapar onödig irritation hos den som läser. Svaret ska spegla frågan. Om kunden vill ha en vara levererad tisdag klockan 16, skriv då inte att ni även kan leverera andra tider. Var tillgängliga. Utse en kontaktperson som kan svara på telefon och mail om myndigheten hör av sig. Lämna i tid. Magnus Josephson, Jurist och specialist på offentlig upphandling med 20 års erfarenhet. Har vunnit två miljardkontrakt det senaste året åt kunder som anbudsrådgivare. Karin Janson NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 55 Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. EXPERTERNA UTVECKLING FÖRSÄKRING JURIDIK RISKKAPITAL STARTA EGET DANIEL LAURÉN Vd Area Of Excellence MONIKA BACKARP Försäkringskonsult Svenskt Näringsliv CHRISTINA WAINIKKA Jurist Wainikkas Innovationsbyrå TED ELVHAGE Stockholms Affärsänglar www.stoaf.se JAN JANSSON Rådgivare Nyföretagarcentrum SKATTER FÖRSÄLJNING TILLVÄXT PR & KRISKOMMUNIKATION MARKNADSFÖRING PATRIK NORDKVIST Vd Netcompetence THOMAS AHRENS Tillväxtkonsult thomas@ahrensinvest.se MATS HEDBERG Partner PR mats.hedberg@partnerpr.se JOHAN DRAKENBERG Mediastrateg drakenbergmedia.se EVA Y NIELSEN Chefjurist Skattebetalarna.se Vad kostar varumärken? få ett varumärke registrerat? På Patent- och registreringsverkets hemsida står det att det ska kosta 1.800 kronor, men när vi fyller i det vi vill ha blir det mycket mer. Vad beror det på? Och är det värt pengarna? VAD KOSTAR DET ATT registrera ett varumärke beror lite på vad det är för ansökan man gör. Den lägsta kostnaden är 1 800 kronor. För det får man, om ansökan beviljas, ett varumärke som gäller i Sverige för en viss klass. Varumärken registreras för det de ska användas för. Det är det som kallas för ”klass”. Ni kan helt enkelt ha klickat i att ni vill skydda ert varumärke för flera olika saker. För varje ny klass tillkommer en avgift på 900 kronor. En registrering av ett varumärke ger alltså inte en ensamrätt ett visst ord för alla typer av saker. Det är det som gör att det finns Ariel tvättmedel och Ariel Disneyprinsessa. En fråga är om det är värt att registrera istället för att bara använda det och hoppas på det bästa. För att svara på det måste ni ställa VAD DET KOSTAR ATT frågan om vad ni ska göra med varumärket. Om varumärket ska användas för att sälja produkter lokalt kanske det inte är helt nödvändigt med en registrering, varumärken kan ju också få ett skydd genom så kallad inarbetning. Inarbetning innebär att ungefär en tredjedel av (potentiella) kunder, konkurrenter, distributörer med flera känner igen varumärket och förstår att det är ett varumärke. Under tiden fram till dess är namnet helt fritt för vem som helst att använda och börjar en större aktör under denna tid använda samma namn har ni inget att sätta emot. Om ni tänkt er en verksamhet som kan växa, eller att kanske till och med sälja licenser, är det ovärderligt att vara säker på att man äger varumärket. Då gör en registrering stor nytta. Här är det dock viktigt att fundera på för vilka varor, eller tjänster, som ni vill registrera varumärket för. En del företag tycker att kostnaden på 900 kronor inte är så stor, vilket gör att de ansöker om varumärken i så många klasser de bara kan komma på. Nackdelen med det är att det i varumärkesrätten finns ett användningstvång. Har man inte använt varumärket inom fem år kan registreringen hävas, vilket gör att pengarna faktiskt kastats i sjön. Christina Wainikka Att tänka på: • Varför vill ni ha ett varumärke? Låt det vara avgörande för vilka beslut ni tar kring registrering. • Tänk inte kortsiktigt. • Använd de varumärken ni har så att de gör mesta möjliga nytta. Annars har arbetet med registrering varit onödigt. Kan 18-åring starta AB? Vad gäller egentligen? Kostar det 50 000 kronor och får jag som 18 åring starta aktiebolag? Vilket ansvar har jag? JAG SKA STARTA ETT AKTIEBOLAG. får du starta aktiebolag och/eller vara styrelseledamot. För att registrera ditt aktiebolag ska du i stiftelseurkunden skriftligen ta beslutet. Detta skicka till Bolagsverket som registrerar aktiebolaget. Då får företaget sitt organisationsnummer och namn, som skyddas i hela landet. Därefter skickar du NÄR DU FYLLT 18 56 ansökan om F-skatt till Skatteverket. Detta är kostnadsfritt. Registreringen av aktiebolaget via e-tjänsten på Verksamt.se kostar 1 900 kronor. Samtidigt som registreringen av aktiebolaget ska du skicka in bankintyg på att aktiekapitalet är inbetalt hos banken. Det krävs minst 50 000 kronor i aktiekapital som kan bestå av både kontanter och så kallade apportegendom. Det är exempelvis varulager eller inventarier som behövs i företaget. Du kan alltså använda aktiekapitalet till att köpa tillgångar som kommer att finnas kvar i företaget. Därför är det lite fel att säga att det ”kostar” 50 000. Det är ett investeringsbelopp i aktiebolaget. Om mer än halva aktiekapitalet är förbrukat gäller särskilda regler. Du kan bli personligt ansvarig och få likvidera bolaget. Grunden är att du som ägare av aktiebolaget normalt inte är personligt ansvarig, men riskerar pengarna du satsat. Som styrelseledamot och/eller vd finns situationer som gör dig personligt ansvarig. Exempelvis om företaget inte betalt skatterna. Jan Jansson NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE Frigör kapital med din reskontra som säkerhet. Läs mer och hitta din finansieringslösning på sveaekonomi.se EXPERTERNA Hur sätta rätt pris? HUR SKA JAG TÄNKA för att göra rätt med min prissättning? DET FINNS MÅNGA TEORIER hur man ska kunna räkna ut ett pris. Det går alldeles utmärkt att med bra kontroll på det egna företagets kostnader, en miniräknare och lite kunskaper i matematik komma till ett utpris. Vill man göra det ännu enklare för sig kan man följa vad andra i branschen tar betalt för liknande tjänster/produkter. Ett tredje sätt skulle kunna vara typiskt ”trial-and-error” – ut och prova dig fram. Prishöjning är i stort det tuffaste man kan genomföra. En prissänkning från ett ”för högt pris” är alltid lättare. Låt oss ställa en grundläggande fråga; Vad är ett pris egentligen? Jo, värdet på det som vi ska leverera eller värdet på den fördel som kunderna får genom sitt inköp från oss. Som rådgivare brukar jag säga att är priset ett värde på den relation vi har med våra kunder. Det är ett resultat av vad kunden önskar, vad vi kan leverera och det värde kunden får genom att ta del av våra kunskaper eller produkter. Visst kan vi sänka priset – men då måste jag som leverantör få ut mer av leveransen. Du kanske kan få sälja/leverera fler produkter med lägre pris per produktenhet och/eller få en ytterligare längre tids konsultuppdrag mot en prissänkning per tidsenhet. Det är ett givande och tagande. Enkel tjänstekalkyl beräknas på de kostnader som vi måste ha i företaget, fördelat på antal timmar vi kan sälja under ett år. Lek med tanken att vi har 500 000 kronor i beräknade kostnader. Om det är inklusive ”vår egen lön” ska skatter och socialkostnaderna ingå i beloppet. Vi tror oss kunna sälja 800 konsulttimmar per år. 500 000 kronor dividerat med 800 timmar = 625 kronor per timme, som blir det lägsta pris vi får debitera. Men det viktigaste i prissättning är att kommunicera med kunderna så vi vet vad de Skillnad privat investerare och affärsängel? Vad är skillnaden mellan en privat investerare och en affärsängel? Skänker affärsänglar pengar och ger de bättre villkor? Eller är de samma sak? Det finns tre olika klasser av investerare i Sverige; professionella, semi-professionella och icke professionella investerare. Privata investerare kan befinna sig inom alla tre kategorierna, med undantaget att konsumenter enligt lag inte får erbjudas alla investeringar. En privat investerare är någon som investerar i onoterade tillgångar, och när vi talar om kategorin onoterade företag så kan dessa investerare befinna sig inom alla områden från startup till börsintroduktioner. En affärsängel är en privat investerare som fokuserar sin tid och investeringar i de tidiga faserna av ett företags utveckling, ofta sådd-, startup- och tidig tillväxtfas. Här är osäkerheten och risken mycket hög, men likaså belöningen mätt i både känslor och avkastning när det går bra. Med andra ord syftar inte namnet affärsängel på att du får något gratis, däremot får du någon som fokuserar på startups, som själv byggt bolag från början, som står vid din sida och satsar på dig och ditt företag när ingen annan verkar vilja vara villig att ta risken. Ted Elvhage 58 behöver, önskar sig och vad de har för budget för sitt inköp. Därför är priset det sista som kommer upp i ett säljsamtal. Och kanske inte ens vid själva säljmötet. Man måste inte heller lämna ett svar samtidigt som vi fick frågan om priset. Utan det kan bli en offert efter någon dag. Det ger oss dessutom bättre tid för analys av förutsättningarna för uppdraget. Säljer vi via mellanhänder måste prissättningen även ta hänsyn till att mellanhänderna ska tjäna pengar. Kostar det vi säljer 100 kronor och mellanhanden vill tjäna 25 procent blir priset 125 kronor plus moms till slutkunden om det är ett företag. Till en privatperson blir priset alltså 156 kronor inklusive moms eftersom privatpersoner inte får göra momsavdrag. Ett bra boktips om du vill förkovra dig är Björn Lindéns ”Prissättning - Praktisk handbok” (www.blinfo.se). Jan Jansson Hur säljer jag mer? Kort fråga (eller uppmaning) till säljexperten – ge mig dina bästa, snabbaste försäljningstips! För att öka sin försäljning måste man jobba målmedvetet och långsiktigt. Vissa saker är dock lätt att komma igång med och kan öka försäljningen snabbt: 1. Öka tempot. Många affärer blir inte av för de rinner ut i sanden. Du kan motverka detta genom att se till att hålla tempo i alla dina säljprocesser. Återkom snabbt, ring tillbaka direkt och svara på mail utan fördröjning. Är du snabbare än dina konkurrenter ökar sannolikheten att du får affären. 2. Ökad aktivitet. Troligen det enklaste sättet att sälja mer. Ring ett samtal till, skicka ett mail till, ha fler möten med kunden. Förutom att du träffar fler kunder får du mer träning på att sälja. 3. Fler frågor. Om du på varje kundmöte ställer en fråga till kommer du att bättre förstå din kunds behov. Kunden kommer också att känna att du verkligen är intresserad. Med mer kunskap om kunden kan du skriva bättre offerter, hantera invändningar bättre, förhandla bättre. Du kommer helt enkelt att förstå kunden bättre. 4. Fråga efter ordern oftare. Träna dig dessutom på att fråga lite tidigare i processen. De kommer att korta dina processer och göra att du kan sälja mer. 5. Öka din försäljningskompetens. Läs om försäljning så ofta du kan, titta på ett par Youtube-filmer med försäljningstips, gå på sambesök med en erfaren kollega och lär av varandra, fråga om råd. Ju mer din kompetens ökar, desto mer säljer du. Patrik Nordkvist NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE LÄS MER I En tidning om entreprenörskap, innovation och småföretagande Brainstorm eller Brainfreeze? Vi har skapat en plats där du och ditt team kan hitta inspiration och idéer om hur man använder Post-it® Super Sticky Notes på nya och kreativa sätt. Är du intresserad av agila metoder, workshops eller projektledning kommer du hitta innovativa sätt att samarbeta, skapa och kommunicera. Ladda upp dina bästa idéer redan idag, dela dom till dina vänner och kollegor och samla röster för att vinna fantastiska priser! http://go.3M.com/SE.toolbox Prenumerera gratis www.esbri.se/prenumeration Foto: Pontus Lundahl / TT VAD HÄNDE SEN? Envishet och god tajming öppnade marknaden för intimhygien En helt ny produkt som dessutom rör underlivet. Förutsättningarna var inte de DeoDoc startades för att ändra synen på intimhygien. Efter flera utmärkel ser, hjälp från en inkubato medialt genomsla r och g vill nu systrarna Asadi att företaget ska bli världsled ande. TEXT: JAKOB STENBERG Ur Entreprenör nr 7-2014. “Systrarna som revolutionerar intimhygienen enklaste när systrarna Asadi startade DeoDoc. Två år senare har företaget fast mark 34 under fötterna och har skapat en helt ny marknad för intimhygien. inte orolig längre. I och med att det är hon som sköter ekonomin ser hon att alla siffror pekar åt rätt håll. Men lite jobbigt var det när döttrarna bestämde sig för att satsa på ett företag som säljer en deodorant för de mer intima delarna av kroppen. - Hela affärsidén föddes av vad vi själva och våra vänner upplevt. Dessutom fick jag ofta frågor från patienterna om vad man kan göra mot odör i underlivet som inte har med dålig hygien att göra. Det säger Hedieh Asadi, läkare på Karolinska sjukhuset i Stockholm och som tillsammans med systern och ekonomen Hasti bestämde sig för att göra något åt problemet. Det innebar samtidigt ett steg in på entreprenörsbanan och framför allt byggandet av en helt egen nisch och en produkt som var lika ovanlig som fnissigt förlägen. - Men egentligen är det helt odramatiskt, intimområdet har exakt samma svettkörtlar som armhålan. Trots det fanns det inte några vettiga produkter. Istället tvättas underlivet överdrivet ofta eller så används vanliga parfymer och bodylotions, vilket kan ge irritation eller rubbade ph-värden, fortsätter Hedieh Asadi. Svaret blev DeoDoc, en medicinskt utprovad deodorant för underlivet. Snabbspolar vi tiden sedan starten 2013 har entreIDAG ÄR MAMMA 60 prenörskapet till stora delar handlat om att avdramatisera både ämnet och produkten och på så sätt skapa en marknad. - Vi förväntade oss att möta skeptiska kommentarer och det har tagit tid. Men nu känner vi att det har vänt. De som först inte trodde på oss har börjat heja på istället, säger Hasti Asadi. Bland de som hejat på finns såväl Handelshögskolans inkubator som Almi som satsat ett startlån till företaget. I dagarna har de flyttat in hos Nasdaq som, imponerade av framgångarna hittills, upplåter kostnadsfria lokaler och goda nätverk under ett år. DET HAR OCKSÅ VISAT sig att tajmingen varit ovanligt god. Konkurrensutsättningen av apoteksmarknaden har skapat ett intresse för nya produkter och därmed öppnat en tidigare relativt stängd marknad. - Idag levererar vi till 300 apotek runt om i landet och har fått ett första genomslag i Norge. Dessutom har vi tagit fram en deodorant också för män, fortsätter hon. Vägen dit har dock krävt mycket fotarbete enligt övertygelsen om att det personliga mötet alltid är överlägset, särskilt när det gäller att skapa förståelse för något helt nytt. - Vi har mött gynekologer, barnmorskor och läkare men också jobbat med bloggare och använt sociala medier, säger Hedieh Asadi. ”HAR NI HAF T problem med discoråtta eller pungsvett?”. på Ikea, Microsoft Toppcheferna och en rad andra storbolag i publiken under tävlingen Business blev paffa Challenge. Systrarna Asadi inväntade responsen Hasti Asadi och Hedieh från scenen. Sakta, pinsamma tystnaden men säkert övergick den till sorlande nyfikenhet. blicket skulle spela Isen var bruten. Ögonen avgörande roll för framväxandet DeoDoc, vars deospray av startupen Systrarna Asadi ska revolutionera siktar på världsmarkna intimhygienen. Hedieh jobbade som läkare den med sina hygienproduk Asadi visningshjäl på Karolinska Universitets ter. p från Deloitte. Dessutom frågor om varför oönskad sjukhuset och fick ofta och utbytet är omgivningen stimulerand odör, som inte är kopplad mellan de andra företagen vaginal sjukdom, till e dålig hygien kan uppstå i underlivet. eller tekniska frågor är stort. Här diskuteras till hur man får in allt från Trots klinisk erfarenhet kapital, säger Hasti blev Hedieh svarslös – Vi vill gärna anställa, Asadi. sig till den medicinska varje gång, och vände till att börja med litteraturen. Litteraturen ningen till att det oss själva. Huvudanled apokrina svettkörtlar är svårt att växa är beskrev att samma att det är dyrt att anställa, som finns under med lön utan även armarna även finns inte bara rådet. När hon delade andra avgifter. Kanske i intimommed sig av sin nya skulle man kunna reducera arbetsgivara upptäckt till lillasyster ta bort eller nyutexaminerad från vgiften under en Hasti, Hon tror Handelshögskolan, uppstartsfas, resonerar att anledningen till föll allt på plats. Hasti. – Vi tänkte att om den boom av intimområdet har startups i Sverige finns en vi ser beror på att exakt samma svettkörtlar trygghet i systemet armhålan och det det som gör att många idag finns deodoranter som prenörer. Dominoeffe vågar bli entreför under armarna, det följaktligen också kten av lyckade satsningar borde finnas intimdeodo ska inte underskatta – Framgång föder ranter. Vi sonderade naden och upptäckte framgång. Vi inspireras s. mark- också startade att det enbart fanns mycket av Klarna, i just den här inkubatorn. liknande produkter och Australien, men som i USA de så kan de befintliga produkterna Vi vill bli nästa Klarna. vi, säger Hasti. Ambitionen snarare var en parfym var verkningslösa Kan då de gien verkar att bryta tabun kring än något som verkligen ha kommit en bit intimhyhämmade svettkörtlar – Problemet med på vägen, åtminstone odör är utbrett men na. det mediala efter en översikt av många behandlar genomslag som DeoDoc genom att tvätta det antingen version sig överdrivet mycket har fått sedan starten. of pungsvett”, skrev eller applicera parfymer ”The lady de produkterna är magasinet Elle och inte lämpade för men vara Expressen sämre intimområdet. Risken och beskrev produkten ville inte rubbad pH-balans, att man får svettfri som en ”deodorant eksem eller allergier snippa”. Vid årsskiftet i pärondoft för är stor, säger Hedieh Men inte minst lanserar DeoDoc Asadi. var ämnet tabubelagt deospray en intimtvål för killar. Samtidigt att prata om. Det systrarna ändra på. och en ska internationella tänkte och inte Hedieh sa upp sig, marknader erövras minst är det dags kombinerade sitt kunnande med Hastis för Hasti och Hedieh medicinska efter affärsmässiga kunskap, att lämna inkubatorn 18 månader. och startade DeoDoc. – Det är dags, vi är GENOM AT T redo. Nu har vi ett KONTAK TA de etablerat företag som då är det dags att vi främsta i branschen säljer och samarbete med kommer ut i verkligheten inledde duon ett välkända kemister på riktigt, säger Hedieh. och en professor från Karolinska Institutet. s i gynekologi Vinstsumman i samband toppcheferna i tävlingen med pitchen för Business Challenge INNOVATIVA HYGIENPRO ett ALMI-lån möjligheten gav tillsammans DUKTER med att våga satsa. Företaget Namn: DeoDoc Handelshögskolans fick en plats på inkubator SSE Business Startår: 2013 sett dagens ljus. Lab, där många startups Gör: Deodorant för intimhygien. Årligen startas tio till tolv företag inom Grundare: Hasti inkubatorn. I våras DeoDoc sprayen på Asadi och Hedieh lanserade Asadi den svenska marknaden. Ort: Stockholm Att befinna sig i en miljö med andra startups kreativ är en stor del av framgången Omsättning: ”För – Här har vi fått tidigt att säga då , enligt systrarna. produkten lanserades hjälp med juridisk säljer och växer.” i våras. Men vi rådgivning från Vinge och redo- Nummer 7-2014 www.entrepreno r.se 1411118117-42h 8p.indd 34 19/09/14 11:16 Tre saker vi lärt oss - Ingenting är omöjligt - Magkänslan ljuger aldrig - Sverige är ett bra land att testa sina affärsidéer i Det här skulle vi ha gjort annorlunda ”Varit tuffare i några förhandlingar. Det går alltid att förhandla hårdare än vad man tror. Att vi inte varit det har gjort att vi förlorat en del pengar.” Sammantaget har envisheten, tajmingen och den starka tron på produkten skapat en plattform som gör att de fortsatta investeringarna nu kan göras med egna pengar. De ska i första skedet användas till att anställa Hasti på heltid i företaget. Hedieh arbetar fortsatt deltid som läkare, dels för att behålla kontakten med den medicinska världen, dels för att det skapar en betydande legitimitet i företaget. ny marknad har dock lockat fram konkurrens. - Det kom först som ett förslag om samarbete, ett joint venture, men när vi tackade nej började de konkurrera. Det sporrar oss att bli ännu bättre och det klart, lite smickrande är det att ett stort företag kopierar vår affärsidé, säger Hasti Asadi. Anders Carlsson BYGGET AV EN HELT NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE uel l ak ass e avg if t t kr exkl momn s.är Värde 1.125om du reda ga te in r le illko Gäl edlem i Unionen. foreta mm m ge n re E ve n t i 3 månader er. Läs Inkomstförsäkring. När ditt jobb är ett helt företag. Är ditt jobb ett helt företag? Gå med i Unionen Egen företagare så får du skräddarsydda tjänster och för måner som ger dig extra stöd och trygghet som före tagare. Till exempel ingår vår inkomstförsäkring som kompletterar akassan och gör att du totalt kan få upp till 80 % av tidigare inkomst om du skulle bli arbetslös. mer på un ione n . se /e Dessutom c a resten du nyligeanv första året om starta eget.har eller tänker Vä exkl momrdse. 1.674 kr Det innebär en trygghet som gör att du vågar satsa lite hårdare på din affärsidé. Som egenföretagarmedlem får du också bland annat affärsjuridisk rådgivning, bidrag till kompetensutveckling och förmånliga erbjudanden på till exempel en sjukvårdsförsäkring. Läs mer och bli medlem direkt på www.unionen.se/egen Läs mer och bli medlem direkt www.unionen.se/egen TIPS & TRIX Duktiga entreprenörer sover ordentligt Rappa bilder med ny app Kamerorna i dagens telefoner har kvaliteter som får en systemkameraanvändare att gråta en skvätt av avundsjuka. Dessutom finns appar som gör fotandet ännu roligare. Brainfevermedia har en hel skur olika trix att ladda ner och som skapar helt förbluffande bilder. www.brainfevermedia.com 23 Basil Fawlty sov för lite. Det visar en ny undersökning från Stockholms universitet och Karolinska institutet. Nåja, undersökningen pekar i alla fall på att de som sover ordentligt bli en bättre företagare. Den som å andra sidan sover för lite tappar lättare kontrollen, känner sig mer pressad och upplever mindre socialt stöd på arbetsplatsen. Känns den koleriska hotellägaren igen? Alltså: God natt! www.sleep.com Det är antalet minuter som krävs för att komma tillbaka till full koncentration efter att ha blivit störd på jobbet. Det visar arbetslivsforskningen. I ett kontorslandskap blir medarbetarna störda i snitt var 11:e minut. Slutsats: inte mycket koncentration att skryta med under en arbetsdag. Rullstol med larvfötter Företagets slogan är självklar: Helping the disabled to be enabled. Den bygger på insikten att en rullstol inte är ett optimalt fordon för uteliv i skogen. Men sätt larvfötter på stolen så är saken löst. Den enkla är som bekant det geniala. Action Trackchair är eldriven och styrs med en joystick. Agent i Skandinavien är Cordina AS i Norge. Är du en klängare eller krängare? Jag nätverkar, alltså finns jag. Men vilken typ av nätverkare är jag? Sajten The undercover recruiter har kommit fram till att det finns fem olika typer av nätverkare. Panelhönan, Klängaren, Krängaren, Lyssnaren och Skämtaren. Det hela påminner om de olika typer som vimlar i vilken krogmiljö som helst. Men funkar det där så funkar det nog för affärerna också. www.undercoverrecruiter.com Röjarverktyget nummer ett Sugen på att ta i? Riva en väg? Bryta upp golvet? Röja ut nåt gammalt förråd? Helt enkelt göra en insats? Då är en Ding Dong (jo, den heter så…) det perfekta verktyget. Amerikanska Gerbers har konstruerat nåt som ser ut som Tors hammare och är en slägga, kofot och murbräcka i ett. Tungt! Foto: Gerbers.com 62 NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE leif.se 67% Den högsta marginalskatten är 57 % Med arbetsgivaravgiften blir den 67 % 57% Vad betalar du? Räkna på Ekonomifakta.se Alltid aktuellt på ekonomifakta.se Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Nyanmälda platser BNP JULI JULI JULI Kv 2, 2015 6,5 % 14,6 % 55 927 3,0 % Konjunkturindex Inflationstakten AUGUSTI JULI 104,6 -0,1 % Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi är en del av Svenskt Näringsliv och vill inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. EKO_Annons_217x140_2015.indd 1 2015-09-03 10:22 INTE NOG MED ATT DU TÄNKER SOM EN ÄKTA KAPITALIST NU KAN DU FÅ PRIS FÖR DET OCKSÅ. Visa vägen-priset uppmärksammar de som går i bräschen för människor med funktionsnedsättningar och bryter deras utanförskap på arbetsmarknaden. Priset går till de företag och eldsjälar som förstår att det är viktigare att se till vad en människa kan, istället för vad de inte kan. Helt enkelt till de som är kloka nog att se till en människas funktionsuppsättningar. Inte för att vara snälla och vilja väl, utan för sitt eget företags bästa. Årets gala äger rum den 18 november på Södra Teatern i Stockholm och du nominerar din kandidat, antingen dig själv eller någon annan på www.visavagen.se. Sista datum för nominering är den 30 september 2015. Nästa nummer ute den 23 oktober VILL DU STARTA ELLER KÖPA ETT FÖRETAG? Vi erbjuder telefonrådgivning på persiska och arabiska. 020-529010 ROCKENTREPRENÖREN SOM VÅGAR VARA KOMMERSIELL I slutet av 1990-talet försvann många rockklubbar i Stockholm och intresset för livespelningar sjönk. Annelie Telford fyllde vakuumet och idag är Debaser en institution i staden, även om resan har varit turbulent. Entreprenör möter rockentreprenören Annelie Telford och tar reda på hur man lyckas med balansgången att vara både creddig och kommersiell. HANDLARPARET SOM RÄDDAR LANDSBYGDSBUTIKER Tawfik Ghosheh från Israel och hustrun Hanaa från Palestina gör något som nästan inga andra vågar. De räddar livsmedelsaffärer på den svenska landsbygden. I orter som Sölvesborg, Timmernabben, Nävragöl, Kungsäter, Fågelfors, Mariannelund och Silverdalen har de slagit upp portarna sedan de stora livsmedelsjättarna gett upp. Nyfiken på entreprenörskap? Estrad är en öppen och kostnadsfri föreläsningsserie som tar upp aktuella entreprenörskapsfrågor. Estrad genomförs i Stockholm men livesänds också via webben. Tidigare föreläsningar finns att se som webb-tv. 6 oktober . . . . . . . . . . . . . Radikala entreprenörer 19 november . . . . . . . . . . . Entreprenöriellt lärande 8 december . . . . . . . . . . . Affärsänglar i Sverige Arrangör Huvudfinansiärer Mediepartner www.esbri.se Sveriges mest välsorterade leverantör av E-handelspåsar Låga priser och stort sortiment! Alla E-handelspåsar levereras nästa dag! från 0,51:-/st Färgade E-handelspåsar Vit ogenomskinlig E-handelspåse från E-handelspåse, grå från E-handelspåse, plast från 0,43:-/st 0,46:-/st 1,52:-/st Fraktfritt på order över 2000:- www.packoplock.se 020-505850 10 FRÅGOR Paolo Roberto: “Jag håller på att bygga ett imperium” På tolv år har Paolo Roberto gått från knockad proffsboxare till prisbelönt föreläsare, kock, programledare och storsäljande författare. Nyligen öppnade han en stor italiensk restaurang i Stockholm och i senaste boken ”Paolos 100 budord” delar han med sig av sina livsvisdomar. Sina nio företag driver han tillsammans med exfrun Lena Roberto. ”Jag lyssnar på henne, men det är inte alltid jag lyder”. 1 Varför driver du företag? – 2003 blev jag knockad och blev av med min världsmästartitel. Jag vaknade upp i ringen och var arbetslös, min exfru var gravid och jag behövde betala hyran. Jag hade haft lite idéer, planerna fanns, men jag hade tänkt fortsätta som proffsboxare något år till. Men man kan inte alltid vänta på det perfekta läget att starta. Det blev ett produktionsbolag och jag sålde in en dokumentärserie till TV 3 där jag gick upp 16 kilo på tre veckor. 2 Vad finns det för likheter mellan att driva bolag och vara proffsboxare? – Det är exakt samma set of mind. Du behöver disciplin, motivation, smärttålighet och en vilja att aldrig, aldrig, aldrig ge upp. 3 Vem bollar du idéer med? – Jag gör nog det med alla, provar alltid saker. Kommer det två damer som ska äta en sen lunch kan de få prova en friterad, napolitansk pizza. Jag har en känsla för vad folk vill ha, men ibland kan det vara för tidigt. Jag startade en träningsapp för sex år sedan som jag förlorade mycket pengar på; tekniken var inte mogen och appen innehöll för mycket. Men det är bra att bränna fingrarna ibland, då lär man sig. I Sverige får man helst aldrig göra fel, men jag tar gärna en chans. 4 Vem ringer du när det är motigt? – Min exfru. Vi har byggt det här ihop. Jag är den enorma idésprutan och hon är superskarp i styrelser. Min exfru gillar konflikter, alltså inte att skapa dem men hon gillar att lösa dem. Man behöver någon som ifrågasätter, det är farligt att hamna med folk som är för lika dig själv. Lena och jag är olika, det är en bra grej i företaget men en mindre bra grej i äktenskapet. 5 Vem firar du dina framgångar med och hur? – Jag firar inte, jag är för fan inte i mål. Jag har inte tid att fira, jag håller på att bygga ett imperium. 6 Vilket är ditt största misstag som entreprenör? – Jag kan bli lite för entusiastisk och glömma att kolla andra personers track record. Det finns en del lata jävlar, det har jag lärt mig. Innan man börjar samarbeta med någon ska man alltid kolla upp vad de gjort innan och vem de gjort affärer med. 8 Vad längtar du efter? – Efter mina barn. Jag har kommit på att jag nog inte ska ha en tjej, det kräver mycket engagemang och jag har redan fullt upp. Klart att jag har en målbild, men I´m a doer not a dreamer. Det gäller att göra det som är framför fötterna, och göra det bra. Då kommer det du drömmer om att hända. Men verkligheten har alltid överträffat mina drömmar. Jag brukade hänga där nere på plattan (Sergels torg i Stockholm, reds anm.) och blev knivhuggen tre gånger. När jag blev utkastad ur gymnasiet sade rektorn: ”killar som du hamnar alltid i fängelse”. Han hade fel. Jag driver nio företag som omsätter miljoner och har 100 anställda. 9 Vad skulle du göra om du fick 10 miljoner kronor av en investerare? – Jag skulle inte ta pengar från någon som bara vill gå in med pengar, då har jag ju sålt mig. Jag finansierar gärna själv. Gör jag affärer med någon ska det vara ett partnerskap. Men det gäller att ha papper på vad som gäller och ha en bra förhandlare. Det tar min exfru Lena hand om, hon älskar sånt där. 10 Vilket är ditt bästa tips för att ro en affär i hamn? – Du måste ha något bra att sälja. De säger att med mördande marknadsföring kan du sälja allt, men det stämmer inte. Folk skulle kanske köpa min pasta en gång, men sen aldrig mer. Maja Cronstedt 7 Har du någonsin känt att nu lägger jag av och tar ett ”vanligt jobb”? – Så tänker jag ganska ofta. Lyssna, det finns ingen entreprenör som inte tänkt den tanken, de ljuger om de säger annat. Samtidigt undrar jag om jag skulle fixa ett vanligt jobb, haha! Jag har varit dörrvakt på Café Opera i fyra år, men det är kanske inte ett vanligt jobb… PAOLO ROBERTO Ålder: 46 Familj: Enzo, 11 år, och Elisa, 8 år. Exfrun Lena Roberto. Bor: Nacka, utanför Stockholm Gör: driver restaurangen Pane Fresco och hotellet Körunda Konferens Hotell, producerar och säljer pasta, olivolja och köksredskap. Antal anställda: 90 Omsättning: 100 miljoner Böcker (i urval): Paolos budord, Paolos pizza & pasta, Paolos träningsdagbok, Paolos stora italienska kokbok, Träna en kvart om dagen med Paolo Roberto. 66 Foto: Sören Andersson NUMMER 7 - 2015 WWW.ENTREPRENOR.SE FORTNOX STARTBOX ring, ö f k o , 3B rering u t k a 3F Order & t r 3 Offe n å m / 199: Tänk innanför boxen Just nu kan du köpa vår Startbox där vi har samlat våra bästa webbbaserade program Bokföring, Fakturering och Order & Offert till ett riktigt småföretagarpris. Passar dig och alla andra småföretagare som hellre vill lägga tid på sina affärer än på administration. Erbjudandet är tidsbegränsat så skaffa boxen redan idag på fortnox.se/startbox u!er n t us tjänst J :- plus 150 et. öp på k Det dynamiska kapitalet. Att få en krona att bli två, tre, fyra. Att skapa tillväxt. Vad är det som skapar den dynamiken? Hemligheten ligger i helheten, att bygga en kedja av finansiell kunskap där den ena kompetensen öppnar möjligheter för den andra. Ta vår investmentbank, de har medverkat till över hälften av Sveriges alla börsnoteringar. Mer än 50 procent av marknaden!***** Det öppnar dörrar till unika investeringsmöjligheter som Carnegie privatbankskunder får nytta av. Eller ta vårt analyshus, Sveriges bästa för övrigt, få finansiella aktörer kan dra sådan fördel av dagens marknadsrörelser som Carnegie. Med 50 analytiker som arbetar gränsöverskridande från fyra nordiska kontor och följer fler än 300 nordiska företag som utgör drygt 90 % av regionens samlade börsvärde. Analysen blir den avgörande vägvisaren för våra privatkunders förmögenhetsstrategi. Kunskapskapitalet skapar kapitalet! Carnegie har en omatchad kedja av ekonomisk kunskap, vi är valda till Årets Bästa Analyshus*, Nordens Bästa Företagsrådgivare**, Årets Fondbolag*** och Sveriges Bästa Privatbank****. Allt detta bildar en helhet. Där det ena öppnar dörrar åt det andra. Och – där uppstår Carnegies unika affärsdynamik. Vill du veta mer om konsten att göra pengar på pengar, hur du drar nytta av Carnegies dynamiska kapital, är du välkommen till carnegie.se/privatbank. Årets Bästa Analyshus.* Nordens Bästa Företagsrådgivare.** Årets Fondbolag.*** Sveriges Bästa Privatbank.**** * FINANCIAL HEARINGS 2014, **TNS SIFO PROSPERA 2014, *** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 2/2015, **** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 12/2014, ***** THOMSON REUTERS, 2010–2015. En finansiell kunskapsbank.
© Copyright 2024