N Y H E T S B R E V 10 april 2015 ges ut av Dag&Nät Utblick Kommande disputation VA-teknik, LTU i Den 12 juni 2015 ska Jonathan Mattsson försvara sin doktorsavhandling ”Impacts on sewer systems due to changes to inputs in domestic wastewater”. Opponenten är professor David Butler från University of Exeter, Storbritannien. Välkommen att lyssna på seminariet som går av stapeln kl. 10 på Luleå tekniska universitet, A-huset, sal A109 ! Pågående projekt Metoder för att hitta tillskottsvatten I Skellefteå pågår för närvarande en intressant fältstudie i avloppsledningsnätet. Under tre månader kommer olika metoder för att identifiera och kvantifiera tillskottsvatten till ledningsnät att utvärderas. Redan tidigare i vinter genomförde Skellefteå kommun en filmning av den aktuella ledningssträckan, vilket är en av metoderna som ingår i studien. Andra veckan i mars installerades en så kallad DTS kabel (Distributed Temperature Sensing) med vilket avloppsvattnets temperatur längs hela ledningssträckan mäts kontinuerligt. Detta är en av flera metoder som kommer att utvärderas, här i samarbete med Delft University och företaget Partners4UrbanWater. Installationen av kabeln krävde visst förarbete av Skellefteå kommun men själva installationen av den 3.5 km långa kabeln gick över förväntan. På mindre än två dagar var den indragen i ledingsnätet, därefter återstod bara några timmars kalibreringsarbete. -Nu ser vi med spänning fram emot vad resultaten av DTS mätningarna kommer att visa, säger Nils-Erik Hedblad, verksamhetschef på Skellefteå kommun. Ytterligare metoder som ingår i studien är Aquaductus nivåsensorer som placerats ut i ledningsnätet, konduktivitetsmätningar som sker i vissa punkter on-line, ammoniumprovtagning och isotopanalyser. Dessa mätningar kompletteras med flödesmätningar uppströms och nedströms studieområdet samt ”kampanjer”med flödesmätning i ytterligare punkter längs den utvalda avloppsledningen. minska tillskottsvattenproblematiken. Projektet är ett Dag&Nät projekt och samfinansieras av Formasprojektet ”Renovering av åldrande avloppsledningsnät - Förbättrar miljö och hälsa eller bortkastade pengar?”. Från LTUs sida är Oleksandr Panasiuk främst involverad tillsammans med Annelie Hedström. oleksandr.panasiuk@ltu.se Bo Hällgren, Skellefteå, visar en flödesmätare - Vid midsommartid kommer mätningarna att avslutas och därefter startar utvärderingsarbetet, berättar Oleksandr Panasiuk, doktorand vid Luleå tekniska universitet. annelie.hedstrom@ltu.se Målet är att denna studie ska ge vägledning om på vilket sätt datainsamling från ledningsnät ska göras för att på bästa sätt identifiera kritiska punkter som bidrar med tillskottsvatten och peka ut insatser på ledningsnätet för att Pågående projekt Identifiering av diffusa föroreningskällor Diffusa föroreningskällor för dagvatten, exempelvis byggnadsmaterial och trafik, har i EU:s vattendirektiv utpekats som en bidragande orsak till försämrad vattenkvalitet. Avrinning från tak och andra hårdgjorda ytor i stadsmiljön har i tidigare studier visats vara en av de största bidragarna av föroreningar till dagvatten. Ett flertal av de 16 svenska miljömålen är också, indirekt eller direkt, kopplade till behovet av en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. I studien ingår både organiska föreningar och metaller, till skillnad från tidigare studier inom området som i stor utsträckning har fokuserat på endast metaller. Ett femtontal olika takmaterial undersöks i studien och dessa har valts ut med hänsyn till de vanligast förekommande takmaterialen i Sverige. Inom projektet GrönNano utför nu Alexandra Andersson Wikström sitt examensarbete, som går ut på att utreda olika konventionella takmaterials bidrag av föroreningar till dagvatten. Alexandra är civilingenjörsstudent i Naturresursteknik vid LTU med inriktning mot miljö och vatten och examensarbetet utförs under vårterminen 2015. I examensarbetet utförs en första screening av materialen i labb, där laktester av de utvalda materialen genomförs med syntetiskt regnvatten. Regnvattnet tillverkas i labbet utifrån tidigare mätningar av regnvattenkvaliteten i Sverige. Syftet med denna första screening är att kunna välja ut ett antal takmaterial att studera vidare, både i laborativ och större skala. Det övergripande målet med arbetet är att studera vilka typer av föroreningar som kan väntas påträffas i avrinnande vatten från olika takmaterial. Genom att utreda detta kan det i förlängningen bli möjligt att undvika förorening av dagvattnet, genom att antingen utesluta berörda material ur byggprocessen eller utveckla relevanta dagvattenhanteringssystem i stadsmiljön. Heléne Österlund helene.osterlund@ltu.se Alexandra Andersson Wikström Nu dammsugs Sveriges gator Doktoranden Matthias Borris undersöker på vilket sätt stora partiklar som ackumuleras på bilvägar vid torr väderlek, och inte transporteras med avrinnande vatten under regn, ändå på plats kan påverka dagvattenkvaliteten. nande vatten under ett regn. Skaktiden är bestämd utifrån den tid som motsvarar genomsnittlig uppehållstid av dagvattnet på avrinnande ytor. När skakförsöket avslutats separeras vattenfasen inklusive den fraktion suspenderade partiklar som förväntas vara så liten att den följer med dagvattenflödet (dvs. <250 µm). För dessa prover analyseras löst såväl som total halt av tungmetaller. Speciellt efter vintern finns det stora mängder med sediment längs vägarna. Dessa stora partiklar (”grus”) misstänks ha potential att bidra till föroreningsbelastning i dagvatten även när de ligger kvar på vägen. Det är viktigt att förstå hur processerna fungerar för att kunna sätta in rätt åtgärder och minska föroreningsmängderna. De första delresultaten från studien visar att det troliga scenariot är att stora partiklar fungerar som fällor för mindre partiklar som bildas under torr väderlek, men sedan medföljer vattenströmmen när det regnar. Detta har betydelse för dagvattenhantering och bekräftar fördelarna med att sopa gatorna regelbundet, speciellt efter vintern. Resultaten kommer att presenteras på en konferens (12th Urban Environment Symposium) i Oslo längre fram i vår. Stora partiklar från bilvägar, vägsediment, samlas upp på flera olika platser i Sverige (t.ex. Luleå, Malmö och Stockholm) med hjälp av en cyklondammsugare. Fördelen med denna typ av dammsugare är att den saknar filter som annars skulle täppa igen relativt fort. Efter provtagning påbörjas labbarbetet med att först sikta fram önskad storleksfraktion (250-2000 µm). Därefter följer lakningsförsök med syntetiskt regnvatten. I dessa försök blandas sedimentprovet med det syntetiska regnvattnet och skakas därefter för att simulera turbulensen från avrin- Matthias Borris matthias.borris@ltu.se Pågående projekt Den optimala planeringsprocessen Beprövade och välfungerande gröna lösningar för dagvattenhantering är något som funnits länge. Trots att det finns både förståelse och incitament, t ex klimatförändringar, ökat fokus på hållbarhet och systemtänkande, för en förändrad dagvattensyn i svenska kommuner återstår många hinder för ett brett genomförande av en hållbar dagvattenhantering. som små exploateringsprojekt samt nyexploateringar i befintliga områden. Inom ramarna av GrönNano projektet anordnas nu ett flertal workshopar. Syftet med första workshopen i ’den optimala planeringsprocessen’ är dels att skapa en förståelse för och samsyn kring dagvattenfrågan i planeringsprocessen hos berörda kommunala aktörer, dels att påbörja arbetet med att lyfta in dagvattenfrågan tidigt i planeringsprocessen samt skapa ett utrymme för gemensam diskussion om dagvatten och planering över organisationsgränserna. En av svårigheterna rör komplexiteten i att genomföra förändringsprocesser i sociotekniska system. En annan svårighet är att ta steget från strategiskt styrdokument till praktiskt genomförbart arbetssätt. Ytterligare en svårighet, är att hitta en arbetsmetod som fungerar för såväl planering av stora Under januari 2015 hölls varsin workshop i Skellefteå och Sundsvall. Upplägget har gått ut på att, utifrån dagsläget i kommunen, strategier och styrdokument samt de behov de enskilda kommunerna har, ställa ett antal frågor som tjänstemännen från berörda kommunala organisationer har fått arbeta fram svaren på i grupper. Det vill säga, det har skapats ett utrymme för diskussion genom att ställa frågor som sedan besvarats av kommunernas tjänstemän. I mitten på april 2015 kommer varsin workshop att hållas i Göteborg och Östersund. Stina Ljung stina.ljung@ltu.se Lena Goldkuhl gold@ltu.se I korthet Nationella konferensen Avlopp & Miljö (#NAM) Den 20-21 januari 2015 gick den första Nationella konferensen Avlopp&Miljö (#NAM15) av stapeln i Örebro. NAM är Svensk Vattens nya forum för kunskap och diskussion om dagvatten, spillvatten, avloppsanläggningar och dess betydelse för kretslopp, klimat och miljö och arrangerades i samarbete med Dag&Nät, VA-teknik Södra, VA-kluster Mälardalen och Örebro kommun. Dag&Nät ställde ut med en monter på konferensen samt stod för ett av tre parallella spåren, på temat ”Dagvatten, bräddvatten och ledningsnät” där det redovisades projekt som syftar till minskad miljöbelastning från ledningsnät och dagvattensystem. Dessutom höll Maria Viklander och Godecke Blecken i en workshop om dagvattenanläggningar där det diskuterades erfarenheter av dagvattenrening och vilket underhållsbehov som finns. Särskilt fokus låg på frågor som rör drift och underhåll av dagvattenanläggningar. VA-seminarium och branschdag 2015 Den 17 februari var det dags för seminariet ”Hållbar Avloppsvattenhantering” som samarrangerades av VA-teknik vid LTU, Dag&Nät och branschorganisationen Svenskt Vatten. Seminariets fokus låg på småskalig avloppsteknik som Kjell Lundqvist, Vatten&Miljöbyrån, gav med sig av sina erfarenheter, samt ny teknik på reningsverken som Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet, berättade om. Robert Hansson, Umeva, illustrerade i bild och tal hur nya reningsverket i Umeå om/nybyggs. Branschdagen anordnas årligen för studenter som läser kursen VA-system på civilingenjörsprogrammen Väg &Vatten och Naturresursteknik samt det tvååriga programmet Samhällsbyggnad och ger studenterna och deras potentiella framtida arbetsgivare möjlighet att få träffas och presenteras för varandra. Representanter från kommuner och näringslivet i år kom från Luleå kommun, Umeva, Tyréns, Sweco,Vatten&Miljöbyrån, WSP, IVL Svenska Miljöinstitutet samt Svenskt Vatten. Seminariet var som vanligt öppet för alla intresserade från VA-branschen. Rörnät & Klimat 2015 Den 10-11 mars avhölls den årliga konferensen Rörnät och Klimat i Stockholm. Många besökte Dag&Näts monter och Annelie Hedström och Günther Leonhardt följde även konferensens program. En av årets höjdpunkter var de internationella utblickarna som rörde dagvattenoch översvämningshanteringen i Hannover, Berlin och Köln. - Vi fick höra att i Tyskland finns ett infiltrationspåbud för att upprätthålla vattenbalansen och att fastighetsägarna har större krav på sig att själva ta hand om det regnvatten som faller på privat mark, påpekar Annelie Hedström. Ylva Lund-Weiss från det kommunala företaget ”Stadtentwässerung” som ansvarar för dagvattenhantering och avloppsvattenrening i Hannover menade att de var på god väg att klara de kvantitativa aspekterna av dagvattenhanteringen men var mer frågande när det gällde kvalitet – även i Hannover fanns inga tydliga krav för dagvattenrening. Elin Jansson, Uppsala Vatten och Marie Falk, Göteborg Kretslopp och vatten, som deltagit i studieresor till Berlin och Köln konstaterade också att i Tyskland finns kraftfulla ekonomiska incitament för att få fastighetsägare att ta hand om sitt dagvatten. Ett annat positivt intryck från Tyskland var vattenbolagens omfattande kommunikationsinsatser gentemot kunderna. Aktuellt Tungmetaller i dagvattenbehandlingssystem Den 19 december 2014 presenterade Laila Søberg sin licentiatuppsats ”Metal pathways in stormwater treatment systems” på ett seminarium med Lian Lundy, professor i miljövetenskap vid Middlesex University London, Storbritannien, som diskussionsledare. Uppsatsen sammanställer hennes forskningsresultat på metallrening i dagvattenbiofilter (se Dag&Nät nyhetsbrev #4, april 2013) samt i våta dagvattendammar. Tungmetaller i dagvatten försämrar ekologiska statusen i mottagande ytvattnen. För att minimera negativa effekter har olika dagvattenbehandlingssystem utvecklats och implementerats i urbaniserade områden de senaste 50 åren. Ett av de vanligaste och än idag dominerande systemen är våta/ kontinuerligt fyllda dagvattendammar. Funktion och design med avseende på både vattenkvantitet och vattenkvalitet för våta dagvattendammar har studerats av många. Idag är fokus mer det faktum att de fungerar som akvatisk habitat och livsmiljö for naturligt förekommande djur, vilket skapar en möjlig ekologisk risk. Att bättre förstå hur metaller beter sig i dammar kan bidra till att utveckla och förbättra framtida dagvattenhantering, genom att förbättra utsläpp och minimera risk för metallspridning. För att utvärdera metallackumulering i olika sektioner av våta dagvattendammar utfördes laboratoriestudier och fältförsök. Frågan var här eventuella risker för omgivningen. Musslor som biomarkörer bekräftades inte vara en tillförlitlig metod för att bedöma de ekologiska förhållandena i dammarna, eftersom de inte återspeglade den övergripande bioackumulationen. Dock verkar användningen av fastplacerad fauna lovande för detta ändamål eftersom den återspeglade de metallföroreningen som belastar våta dagvattendammar. Resultaten från denna studie visade att våta dagvattendammar, trots kontinuerlig belastning med tungmetaller, har förmåga till hög biologisk mångfald och därmed ekosystemtjänster utan att kritiskt förorena dammens fauna. Dock kommer våta dagvattendammar med tiden sannolikt att utgöra en ekologisk risk gentemot omgivande miljö. Studien om tungmetaller i våta dagvattendammar genomfördes under ledning av företrädare vid Aalborg Universitet, Danmark. laila.soeberg@ltu.se Nominering till Sigge Thernwalls stora byggpris Maria Viklander, professor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet (LTU), har blivit nominerad till stora byggpriset. Nomineringen hänvisar till att hon bland annat leder projektet Attract, där hon tillsammans med privata och offentliga aktörer utvärderar och vidareutvecklar en samförläggningslåda, där vatten-, avloppsoch fjärrvärmeledningar läggs samman. Pristagare kommer att presenteras på Chinateatern i Stockholm 28 april 2015. Senaste licentiatuppsatser publicerade inom VA-teknik: Utöver Laila Søbergs presentation av sin licentiatuppsats (se artikeln till vänster) presenterade också Ahmed Al-Rubaei resultaten av sina studier på ett licentiatseminarium med temat ”Hydraulic Performance of Stormwater Infiltration Systems – Long-Term Behaviour”. Diskussionsledare på seminariet var Magnus Bäckström,Vatten&Miljöbyrån. Ledig tjänst Stadens Vatten söker doktorand i VAteknik med inriktning mot framtidens ledningsnät. Sista ansökningsdag: 201505-04 Läs mer på LTUs hemsida: www.ltu.se/ltu/lediga-jobb Kalendarium 19-20 maj 2015: Vattenstämman (med Svenskt Vattens föreningsstämma), Sundsvall 1-3 jun 2015: 12th Urban Environment Symposium, Oslo, Norge 20-23 sept 2015: 10th IWA/IAHR International Urban Drainage Modelling Conference UDM, Québec, Kanada 4-6 nov 2015: 14th Nordic Wastewater Conference NORDIWA, Bergen, Norge - ett kompetensnätverk mellan forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeva (Umeå), MittSverige Vatten (Sundsvall),Vatten Östersund. samt Svenskt Vatten Kontaktuppgifter: Maria Viklander, professor VA-teknik, projektledare. Maria.Viklander@ltu.se. Tel 0920 49 1634, 070 330 14 86 Sylvia Kowar, projektkoordinator Dag&Nät. Sylvia.Kowar@ltu.se. Tel 0920 49 1473, 072 247 36 63 http://www.ltu.se/dag-nat För att anmäla eller avanmäla dig till vårt elektroniska utskick av nyhetsbrevet, skicka gärna ett mejl med dina kontaktuppgifter till sylvia.kowar@ltu.se