Dagvattendiken föremål för undersökning
N Y H E T S B R E V 11 september 2015 ges ut av Dag&Nät Utblick Kommande licentiat i VAteknik, LTU Den 9 december 2015 ska Oleksandr Panasiuk presentera sin licentiatuppsats ”Towards better practices in detection of wastewater pollution in stormwater sewers and volume estimation of SSO discharges”. Diskussionsledare kommer vara professor Sveinung Sægrov från NTNU Trondheim, Norge. Välkommen att lyssna på presentationen som hålls kl. 10 på Luleå tekniska universitet, E-huset, sal E632 ! Pågående projekt Dagvattendiken föremål för undersökning För närvarande genomför doktoranden Hendrik Rujner omfatande fältförsök i Luleå för att undersöka funktionen av gräsbevuxna dagvattendiken. Syftet är att utvärdera de olika faktorer som påverkar deras prestanda avseende fördröjning, infiltration och transport av dagvatten. Regnsimuleringar och upprepade mätningar kommer att bidra till att förstå under vilka förutsättningar svackdiken kan vara ett lämpligt alternativ till det konventionella ledningsnätet och därmed en viktig del av verktygslådan för urban grön infrastruktur. Svackdiken intill hårdgjorda ytor, vanligen vägar, fungerar som en första dagvattenrecipient och är konstruerade för att fördröja, infiltrera och transportera vidare stora vattenvolymer. Men dessa anläggningar är byggda av olika jordmaterial, i olika storlekar, med olika lutningar och på olika platser. Således förväntas deras prestanda vara också olika. I samarbete med Luleå kommun har fyra dagvattendiken i Luleå (Östermalm, Örnäset, Luleå centrum och Hertsön) valts ut med hänsyn till olika markförhållanden och ålder. Huvudsyftet är att undersöka infiltrationskapaciteten och avrinningsmönster under varierande förutsättningar, det vill säga torr eller våt mark och olika regn. Inflödet av dagvatten simuleras genom utmatning av vattenvolymer på 3-15m3 från en behållare till en 30-meters lång provsträcka. Högupplösta mätningar av in- och utflödet kompletteras med mätningar av vattenhalten i marken vid 15 olika punkter i dagvattendiket. Dessutom genomförs en manuell registrering av vattenföringens djup och bredd. All insamlad data bör bidra till att bättre kunna analysera flödesfördröjning, infiltration och transport av dagvatten. Utrustningen för experimenten består av en vattenpump, fyra stora vattentankar, fyra mätrännor med flödesmätare, 15 markfuktighetssonder och flera meter av rör för vattenförsörjning och distribution. Första mätningar visar att infiltrationskapaciteten av en väl utformat gräsbevuxet svackdike återhämtar sig snabbt efter ett simulerat regn. Data visar också att markfuktigheten varierar betydligt inom det 30-meters långa testavsnittet. Experimenten kommer att fortsätta i ytterligare några veckor under hösten. Hendrik Rujner hendrik.rujner@ltu.se Günther Leonhardt gunther.leonhardt@ltu.se Pågående projekt Kan infiltrationskapaciteten av igensatt asfalt återskapas? Ahmed Al-Rubaei och Godecke Blecken har i samarbete med doktoranden Ryan Winston från North Carolina State University genomfört en uppföljningsstudie rörande dränasfaltens infiltrationskapacitet i Luleå. Tidigare har Ahmed visat att infiltrationskapaciteten av dränasfalten har sjunkit från ungefär 300 mm/min till 0,5 mm/min på grund av igensättning med fina partiklar. Igensättning är ett vanligt förekommande problem för infiltrationsanläggningar som inte underhålls tillräckligt. Detta resultat har varit utgångspunkten för den aktuella studien där olika metoder för att återskapa infiltrationsförmågan har testats. Figur 1. Asfaltfräsning (till vänster) och högtryckstvätt (till höger) Ahmed och Ryan har undersökt hur dammsugning i kombination med högtryckstvätt och asfaltfräsning med 0,5 och 1,5 cm påverkar infiltrationskapaciteten. Alla metoder har förbättrat infiltrationsförmågan avsevärt som illustreras i figur 2. Framför allt pades tillräckligt mycket infiltrationskapacitet för att kunna infiltrera ett 100-årsregn. Studien har kompletterats med liknande undersökningar i USA. Där har Ryan undersökt dammsugning av gräsarmerad betong. Även där kunde infiltrationskapaciteten höjas så att intensiva regn kan infiltreras. Studien visar alltså att infiltrationsanläggningar med dränasfalt och gräsarmerad betong kan fungera under många år om de underhålls rätt. I fall att igensättning uppträder kan infiltrationskapaciteten återskapats med metoderna vi undersökt. Resultaten kommer att publiceras i en gemensam forskningsartikel. Figur 2 asfaltfräsningen har resulterat i en infiltrationsförmåga som var långt över förväntan; vi har kunnat återskapa den ursprungliga infiltrationskapaciteten (ungefär 300 mm/ min). Detta var första gången som effekten av asfaltfräsning har undersökts i detta sammanhang. Även med högtryckstvätt återska- Godecke Blecken godecke.blecken@ltu.se Ahmed Al-Rubaei ahmed.al-rubaei@ltu.se Undersökning av Sveriges första biofilter Nyheter från GrönNano i korthet I samarbete med Thomas Larm (Stormtac AB) och Tyresö kommun undersöker studenten Sara Eklund reningen av dagvatten i biofiltren som byggdes i Tyresö 2012. Denna anläggning var det första biofiltret för rening av dagvatten som anlades i Sverige. Arbetet med skärmdammen för dagvattenrening i Östersund går vidare. I våras karterades sjöbotten för att kunna göra en mer detaljerad dimensionering av systemet. Nu går projektet in i nästa fas som innefattar tillståndsansökan för vattenverksamhet. Om allt löper väl ut kan kanske anläggningsarbetet påbörjas nästa sommar. Dagvattnet från en bostadsgata leds till anläggningen där det perkolerar genom en växtbevuxen filterbädd i vilket vattnet renas med en kombination av biologiska och (geo)kemiska sorptionsprocesser. Biofilter är en mycket populär anläggning i t ex Australien och USA vilken på senare år även börjat implementeras i Sverige. Undersökningarna i Tyresö har pågått sedan Juli och provtagning av några regn har genomförts. Planeringen är att provta flera regn under vintern och våren för att kunna utvärdera årstidsvariationerna. Resultaten kommer att utvärderas i ett examensarbete. De preliminära resultaten tyder på en fortsatt bra reningsförmåga. Metallhalterna i det renade vattnet var betydligt lägre än i själva dagvattnet. Resultaten visar även att val av filtermaterial är av stor betydelse för reningsförmågan. Om fokus ligger på rening är det viktigt att välja ett material med en låg andel finkornigt sediment, en låg halt organiskt material och en hög adsorptionsförmåga. Projektet är en del av Dag&Nät och GrönNano. Personalnytt Nya doktorander vid forskningsgruppen Stadens vatten Anna Magnusson Doktorand anna.magnusson@ltu.se 0920-49 38 59 Alexandra Andersson Wikström Doktorand aleand@ltu.se 0920-49 30 78 Anna Magnusson anställdes i juni 2015 som doktorand i VA-teknik. Hon har en bakgrund som civilingenjör i Samhällsbyggnadsteknik från LTU. Anna har erfarenheter från att arbeta som konsult med förorenad mark och miljöprovtagning. Forskningen som hon kommer att bedriva vid LTU handlar om gröna tak i kallt klimat. Gröna tak i Umeå och Kiruna kommer att undersökas med avseende på regn, flöde från taken, snösmältning, plantornas överlevnad samt provtagning av metaller och näringsämnen. Målet är att kunna anpassa Gröna tak till det krävande klimat som återfinns i subarktiska områden. Alexandra Andersson Wikström anställdes i juli 2015 som doktorand i VA-teknik. Hennes forskningsområde är främst relaterat till att utreda föroreningskällor till dagvatten. Arbetet innebär att undersöka bidraget av föroreningar från olika urbana ytor och material, t.ex. tak eller fasader, till ytavrinning. Alexandra har tidigare studerat till civilingenjör med inriktningen Miljöteknik på programmet Naturresursteknik vid LTU. Examensarbetet utfördes på VA-teknik inom dagvattenkvalitet, där lakning av föroreningar från konventionella takmaterial undersöktes i laboratorieförsök. Annelie Hedström utsedd biträdande professor i VAteknik, LTU Gruppen seniora forskare vid Stadens vatten förstärktes under sommaren genom att Annelie Hedström som sedan tidigare var universitetslektor, nu har utnämnts till biträdande professor. Som avslutande steg i processen höll hon den 15 september en populärvetenskaplig docentföreläsning på Vetenskapens hus om avloppssystem som en central samhällsfunktion igår, idag och imorgon. På illustrativt sätt skildrades hur systemen såg ut förr, vilka var drivkrafterna för deras utbyggnad och vilka utmaningar finns idag och i framtiden. Lena Goldkuhl ny ledare för Working Group EcoSystem Services (WG ESS) WG ESS är en Bryssel-baserad arbetsgrupp inom ramen för Europeiska Plattformen för Vattenteknik (WssTP) som strävar efter att stärka vattensektorn på europeisk och nationell nivå genom att påverka initiativ som tex EIP Water och Horizon2020. Gruppens mål är att skapa synergier mellan forsk- ning och privata aktörer för att främja innovationer inom området, intensifiera samarbetet och skapa ett nätverk och på så sätt stärka branschens konkurrenskraft internationellt. Lena Goldkuhl, Dag&Nät vid LTU, har nu tagit över som ledare för arbetsgruppen och kommer framöver att verka för att nå dessa mål. I korthet Vattenstämman 2015 Den 19-20 maj hölls Vattenstämman i Sundsvall som arrangerades av Svenskt Vatten. I år var Sundsvalls, Timrås och Nordanstigs kommuner genom Dag&Nät parten MittSverige Vatten värd för arrangemanget. Under konferensens två dagar bjöds på intressanta föredrag och diskussioner. Höjdpunkterna för detta år var bland annat den internationella utblicken i vilken deltagarna fick ta del av hur VA-verksamheterna numera är organiserade i Skottland, Danmark och Schweiz. Dag&Nät hade en monter i utställningen med många besökare och intressanta samtal. Godecke Blecken från LTU höll ett föredrag angående den kunskapssammanställning som har gjorts på LTU avseende reningsmetoder för dagvatten. Resultaten kommer att publiceras i en Svenskt Vatten Utveckling rapport. 17th IWA International Conference on Diffuse Pollution and Eutrophication Den sjuttonde upplagan av IWA:s International Conference on Diffuse Pollution and Eutrophication gick av stapeln den 13-18 september i Berlin, Tyskland. LTU och Dag&Nät representerades av Alexandra Andersson Wikström som presenterade och diskuterade sin forskning om bidraget av föroreningar från olika takmaterial till dagvatten. Utöver presentationen deltog Alexandra vid en rad andra presentationer och poster-sessioner samt passade på att knyta värdefulla internationella kontakter i branschen. 10:e Urban Drainage Modelling konferens, Québec, Kanada Matthias Borris, Günther Leonhardt, Jiri Marsalek och Stina Ljung har besökt UDM 2015 konferensen, som denna gång gick av stapeln den 21 - 23 september. Stina och Günther höll varsin presentation under första dagen där de presenterade resultat från Green/Blue Cities projektet i Kiruna, Günther med avseende på snömodellering och Stina med avseende på den integrerade metod som utvecklats. Matthias presenterade sitt arbete med föroreningskällbaserad modellering av dagvattenkvalitet utifrån ett klimat- och urbaniseringsperspektiv under poster sessionen. Konferensen hade tre parallella sessioner under de tre dagarna. Huvudtemat för konferensen var modellering av dagvatten och ämnen som avhandlandes under konferensen var bland annat framtidens städer, översvämning (övervakning, förvarning, modellering), osäkerheter och kalibrering, real time kontroll (förvarning, kvalitet och kvantitet), bräddning från kombinerade ledningar (kvalitet och kvantitet), samt gröna lösningar. Aktuellt Påverkan på avloppsnätens funktion till följd av förändringar av inkommande hushållsspillvatten Den 12 juni 2015 försvarade Jonathan Mattsson sin doktorsavhandling ” Impacts on sewer performance due to changes to inputs in domestic wastewater” på ett seminarium med David Butler, professor i VA-teknik vid University of Exeter, Storbritannien, som opponent. I avhandlingen undersöks hur avloppsnätens funktion kan komma att påverkas av förändringar av inkommande spillvatten från hushållen. Sedan 1850-talet då större avloppssystem började konstrueras har frågan om påverkan på avloppsnätens funktion till följd av förändringar av hushållsspillvattnets kvalitet diskuterats. Förändringar som rönt uppmärksamhet och som har potential att negativt påverka avloppsnätens funktion är ökad användning av fett och olja, införande av matavfallskvarnar samt installationen av apparatur med låg vattenförbrukning. Sådan påverkan har aktualiserats än mer på senare år då många avloppsnät börjar bli gamla och det finns en oro för redan nedsatt funktion. I Mattssons avhandling har undersökts hur förändringar av inkommande spillvatten kan komma att påverka funktionen hos befintliga avloppsnät. Under avhandlingsarbetet skickades en enkät ut till kommunala VA-ingenjörer i Sverige och Norge för att undersöka hur utbredd fettproblematiken i avloppsnät är. Vidare genomfördes en fältstudie med syfte att studera långtidseffekter på avloppsnät till följd av användandet av matavfallskvarnar. Här TV-inspekterades avloppsnät med inflöde från kvarnar med avseende på förekomsten av avlagringar och jämfördes med nät som helt saknade sådant inflöde.Vidare gjordes en fallstudie som syftade till att bedöma framtida påverkan på avloppsnät i två mindre svenska orter när vattenförbrukningen minskar. I första hand undersöktes till vilken grad avloppsledningarnas självreningskapacitet påverkades av en minskad vattenför- Senaste examensarbeten publicerade inom VA-teknik: Under senaste terminen presenterades och publicerades fyra examensarbeten med anknytning till VA-teknik. • ”Potential Sources of Stormwater Pollutants: Leaching of Metals and Organic Compounds from Roofing Materials”. Alexandra Wikström Andersson. Civilingenjörsexamen, Naturresursteknik, 2015 • ”Risk- och Mervärdesanalys som verktyg vid jämförelser av dagvattensystem: Fallstudie av handelsområdet Solbacken”. Linda Bäckström. Civilingenjörsexamen,Väg- och vattenbyggnadsteknik, 2015 brukning och i vilken utsträckning detta kunde motverkas med infordring av rör. Enkäten visade på en ökning av blockeringar i avloppssystem, i synnerhet vid pumpstationer. I fältstudien om avfallskvarnars påverkan indikerades att den observerade nivån av avlagringar i ledningar ökade när många kvarnar var påkopplade, särskilt för ledningar med svag lutning kombinerat med stor förekomst av svackor. Dock noterades endast ett fåtal större avlagringar i ledningar med kvarnar påkopplade vilket indikerar att kvarnar överlag har en mindre påverkan på ledningarnas funktion. Resultatet från fallstudien kring minskad vattenförbrukning indikerade att den lägre flödeshastigheten i ledningsnätet kunde motverkas med infodring (som innebär en dimensionsminskning av rören) när vattenförbrukningen inte var lägre 130 liter/person och dygn. Den påverkan på avloppsnätens funktion som studerats i avhandlingen influeras av en rad faktorer, exempelvis bruk och vanor i hushåll och ledningsnäts generella status. Därför är det nödvändigt att sätta förändringar av avloppsvattens karaktär från hushållen i en större samhällelig kontext när man diskuterar huruvida det är lämpligt att transportera mer eller mindre avfall i avloppsnätet. • ”Förstudie inför upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun”. Carina Strandberg. Högskoleexamen, Samhällsbyggnad, 2015 • ”Jämförelse av tekniker för små avlopp: Minireningsverk, markbäddar och fosforfällor”. Peter Lund.Teknologie kandidatexamen, Samhällsbyggnadsteknik, 2015 Kalendarium 4-6 nov 2015: 14th Nordic Wastewater Conference NORDIWA, Bergen, Norge 11 nov 2015: Föreningen Vattens seminarium Dagvattenkvalitet, Stockholm 2-3 dec 2015: SVU forsknings- och innovationskonferens ”25 år - då, nu och framtid”, Stockholm 9 dec 2015: Licentiatpresentation Oleksandr Panasiuk, LTU, Luleå 10-11 maj 2016: Vattenstämman (med Svenskt Vattens föreningsstämma), Göteborg 7-9 jun 2016: HSM2016 IWA Conference on Holistic Sludge Management, Malmö jonathan.mattsson@ltu.se - ett kompetensnätverk mellan forskningsgruppen Stadens vatten/VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Umeva (Umeå), MittSverige Vatten (Sundsvall),Vatten Östersund. samt Svenskt Vatten Kontaktuppgifter: Maria Viklander, professor VA-teknik, projektledare. Maria.Viklander@ltu.se. Tel 0920 49 1634, 070 330 14 86 Sylvia Kowar, projektkoordinator Dag&Nät. Sylvia.Kowar@ltu.se. Tel 0920 49 1473, 072 247 36 63 http://www.ltu.se/dag-nat För att anmäla eller avanmäla dig till vårt elektroniska utskick av nyhetsbrevet, skicka gärna ett mejl med dina kontaktuppgifter till sylvia.kowar@ltu.se
© Copyright 2024