1. No category

Tidningsskaparna
Lärarhandledning
TIDNINGSSKAPARNA
Redaktören vill trycka en tidskrift om framtiden
I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Moderna Museet och låter eleverna
prova på livet som journalister samtidigt som de reflekterar kring framtiden och lär sig mer om
bilders betydelse.
Programmet inleds med att klassen besöker Berättarministeriet och genomför övningen Redaktör
Schwartz bokutgivning. I klassrummet får sedan eleverna ett brev från Redaktör Schwartz med en
fråga om de vill medverka med material till Berättarministeriets årliga tidskrift. Årets tema är
framtiden och Schwartz är nyfiken att veta hur eleverna tänker kring framtiden. Vad kommer
hända? Vilka uppfinningar kommer finnas?
Under arbetet med Berättarministeriets tidskrift lär sig eleverna både teoretiskt och praktiskt om
bland annat olika typer av texter, intervjuteknik och feedback. Du leder arbetet med stöd av
denna lärarhandledning. Så småningom hör en av tidskriftens prenumeranter – Moderna Muséet
– av sig till eleverna och bjuder in till en visning som inspiration inför det fortsatta arbetet. När allt
material är klart publiceras och trycks elevernas texter och bilder i Berättarministeriets Tidskrift
och eleverna är nu journalister på riktigt.
Berättarministeriet
Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 – 18 år. Syftet med verksamheten
är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet.
Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i
samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn.
www.berattarministeriet.se
MODERNA MUSEET
Moderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet, och har
enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten. Moderna
Museet har en av världens främsta samlingar med konst från ca 1900 till idag. Den fotografiska delen
omfattar även tiden från ca 1840. Moderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa och förmedla 1900och 2000-talskonsten i alla dess former.
www.modernamuseet.se
1 Lärarhandledning
Handledningen är ett stöd för din planering av de undervisningstillfällen som sker i klassrummet.
Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på
lämpligaste sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna
undervisningen.
Skolprogrammet Tidningsskaparna syftar till öka elevernas nyfikenhet för skrivandet och utveckla
språket med olika texttyper, informationssökning och källkritik. Temat för tidskriften kan kopplas
till fler ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat och vilka typer av texter
eleverna ska skriva.
Skolprogrammet består ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets skrivarverkstad
och sedan ett besök på Moderna museet. Däremellan arbetar ni i klassrummet med att skapa
elevernas texter. Exakta datum för besök och inlämning av texter får du av oss på
Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor eller
funderingar.
Upplägg av programmet:
1. Redaktör Schwartz bokutgivning är en kreativ övning där eleverna på ett lustfyllt sätt
skapar en egen bok. Övningen innehåller gemensamt och individuellt skrivande där
eleverna själva bestämmer bokens karaktärer och handling. Övningen genomförs i
Berättarministeriets skrivarverkstad och är en introduktion till Tidningsskaparna.
2. Första undervisningstillfället i klassrummet introduceras med högläsning av Brev 1 från
redaktör Schwartz, följt av ett gemensamt textsamtal som syftar till att väcka elevernas
nyfikenhet inför uppdraget.
3. Arbetet med att skriva texter till tidskriften påbörjas i klassrummet och leds av dig. I
denna lärarhandledning får du tips på olika övningar för att få igång elevernas fantasi.
4. Läs Brev 2 från redaktör Schwartz inför besöket på Moderna Museet.
5. Workshop och visning på Moderna Museet.
6. Elevernas texter/bilder avslutas i klassrummet och skickas till Berättarministeriet.
7. Tidningen trycks av Berättarministeriet och skickas per post till er skola.
Materialet består av:
• Lärarhandledning med brev från redaktör Schwartz
• Elevmaterial – Anteckningshäfte och penna som ni får vid ert första besök på Berättarministeriet.
3 I klassrummet - Redaktören vill trycka en tidning om framtiden
Efter besöket på Berättarministeriet inleds programmet i klassrummet med högläsning av Brev 1
från redaktör Schwartz. I brevet berättar redaktören om sin nya idé – en tidskrift om framtiden.
Läs brevet för eleverna som du hittar på nästa sida. Du leder ett textsamtal där eleverna får
samtala om textens centrala innehåll och budskap. Tillsammans sammanfattar klassen
uppdraget. Du kan samtala om brevet innan, under och efter högläsningen för att gemensamt
bygga upp förståelse för uppdraget och väcka elevernas nyfikenhet.
Du kan välja att lista centrala ord under samtalet eller göra en tankekarta. Med hjälp av en
tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i textens innehåll och det som eleverna
uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för
eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser
från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan.
Brevet kan läsas igen för att lyfta ämnesspecifika ord och uppmärksamma textens struktur och
utformning.
Exempel på centrala begrepp i brevet:
o
o
o
o
o
Tidskrift
Intervju
Artikel
Notis
Journalist
Förberedelser inför lektionstillfället:
Inför lektionen kan du leta fram exempel på en artikel och notis. Visa för eleverna och läs
gemensamt urklippen. Samtala om texterna skillnader, likheter och innehåll. Ni kan även bläddra
i en tidning för att lära er mer om olika textgenrer. Välj ut och berätta om de textgenrer som du
tror passar dina elevers kunskapsnivå bäst.
Exempel på textgenrer:
o
o
Informationstexter: Nyhet, intervju och reportage
Texter som väcker diskussion och innehåller åsikter: Recension, artikel och insändare
Använd urklippen eller tidningen som utgångspunkt för att prata om olika textgenrer och språket.
o
Upplägg, rubrik, titel, frågor, intervjuer, nyheter, bilder och bildtexter, citat.
Avsluta första lektionstillfället med att berätta för eleverna att ni kommer under nästa tillfälle
börja planera för att skriva texter till tidskriften.
4 Hej barn!
Nu ska jag berätta någonting för er. Berättarministeriets bokförlag har
stora planer. Vi tänker ge ut en tidskrift, och det är ni barn som ska fylla
den med innehåll.
Ni kanske undrar vad en tidskrift är. Det är nästan samma sak som en
tidning, men en tidskrift kommer inte ut lika ofta. Kanske en gång i
månaden eller varannan månad. Jag tänkte vi skulle starta lite
försiktigt och ge ut Berättarministeriets tidskrift en gång om året. Vi
måste ju hinna ge ut era böcker också.
Ofta innehåller en tidskrift artiklar om ett speciellt tema. Det första
numret av vår tidskrift har framtiden som tema. Så nu vill jag att ni barn
ska skriva ner era funderingar om framtiden. Det kan vara lite längre
artiklar eller korta notiser. Ni kan intervjua andra människor om vad de
tror om framtiden – era föräldrar, era syskon, era kompisar, era lärare
eller människor ni träffar på stan. Ni ska helt enkelt bli journalister.
Förr trycktes tidningar och tidskrifter på papper. I dag läser allt fler
människor dem på nätet. Jag gillar inte det. Jag vill ha det jag läser
prasslande i handen, inte sitta och stirra på en dator eller i en mobil.
Berättarministeriets tidskrift kommer att tryckas på papper, så länge
jag får bestämma.
Just det där är en typisk framtidsfråga. Kommer det att finnas några
papperstidningar eller -tidskrifter eller -böcker kvar när ni barn är
vuxna? Tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Om bara 20 år är det vi
tycker är nytt i dag helt omodernt. Vi kan prata med datorer och mobiler
utan att behöva trycka på knappar. Robotar kommer att ta över allt fler
av de arbetsuppgifter vi har i dag. Det finns de som tror att robotar är
framtidens journalister. Och läkare och sjuksköterskor.
Men alla är inte lika glada över utvecklingen.
Jag säger ingenting. Det är ni barn som ska göra det. Framtiden är er,
inte min. Fråga och fundera och skriv, så ser jag till att
Berättarministeriets tidskrift kommer ut.
Lycka till.
Redaktör N. Schwartz
5 I klassrummet – eleverna påbörjar sitt arbete som journalister
Börja nästa lektionstillfälle med att återkoppla till redaktörens brev och uppdraget som eleverna
fått. Ni kan nu börja planera och bestämma tema för elevernas arbete.
Om ni vill fortsätta arbeta med befintliga texter för att öka förförståelse hos eleverna kommer här
exempel på övningar några övningar:
o
o
o
o
o
Hitta en bra/dålig artikel och motivera gemensamt.
Gör korta intervjuer parvis och presentera för hela klassen.
Läs en nyhet i en tidning och skriv exempel på andra rubriker.
Analysera gemensamt en bild och samtala om bildens budskap.
Läs en nyhet och samtala om källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har journalisten fått
informationen? Är det fakta eller åsikter i texten?
När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du som avgör om det
kommer ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du som stöd. Eleverna kan
intervjua varandra eller annan personal på skolan. Ni kan spåna och fantisera om hur framtiden
ser ut och vad som kommer hända. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera
innan de börjar skapa.
Du kan i förhand skapa elevgrupper och bestämma textgenre och tema, eller låta eleverna
komma på egna. Följ elevernas arbete och återkoppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna
att skriva mycket.
På nästa sida finner du tips till journalisten som är några samlade punkter som kan hjälpa dig i
din vägledning av elevernas arbete.
Förslag på ämnen/textgenre att skriva om:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Enkät om framtidens språk, hur kommer det låta?
Spalt med frågor och svar om framtidens bilar eller böcker
10 i topp framtidens bästa redskap
Steg för steg i en tidsmaskin
Bildspecial om framtidens skola eller natur
Bästa uppfinningarna i framtiden
Nya djur som kommer upptäckas i framtiden
En insändare om framtidsmaskinen
Framtidens recept
Mat i pillerform; snabbt och enkelt!
Framtidens pengar
Restips (kanske Jupiter)
Nya sportgrenar
Årets sportstjärna 2067
Årets låt 2056
Framtidens bilar (”Tjuvkika på årets bilmodell 2072”)
Framtidens mode
Framtidens hobby
Skolan 2029
Nya tidens glasögon ger dig lasersyn
Framtidens teknik
Recensera fem nya tv-spel/dataspel med betyg!
Horoskop om framtiden
Seriestripp om framtiden
Årets bästa tv-serier 2051
Årets populäraste husdjurs-namn 2092
5 måsten 2049
6 o
o
o
o
Framtidens biosuccé
Framtidens 5 i topp
Tre fantastiska fakta om framtiden
Expertråd/Fråga experten
Tips till journalisten:
o
o
o
o
o
o
En nyhet kan handla om vad som helst!
Skriv varför det är intressant att läsa om.
Vad är det som har hänt eller ska hända?
Vilka är personerna du skriver om?
Beskriv platsen eller personen som du skriver om.
Vilket årtal skriver du om?
På nästa sida följer brev 2 från redaktör Schwartz som du ska läsa inför besöket på Moderna
Museet.
7 Hej barn!
Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till
Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag tror inte det.
Alla människor, unga som gamla, funderar ju på vad som ska hända i
framtiden. Och då inte bara vad de ska äta till middag i morgon. Utan hur
världen ser ut om 20 år. Eller om 100 år. Det sägs att väldigt många av er
som är födda på 2000-talet kommer att bli minst 100 år gamla. Så nog
finns det mycket att fundera på. Och det ni skriver kan sätta i gång tankar
hos andra. Nu måste jag berätta något roligt för er. Häromdagen träffade
jag chefen för Moderna Museet i Stockholm. Han blev mycket intresserad
när jag berättade om tidskriften och vill prenumerera på den. Att
prenumerera innebär att man beställer en tidskrift innan den är färdig och
sedan får den i brevlådan så fort den är tryckt.
Moderna Museet ligger på en ö mitt i Stockholm som heter Skeppsholmen.
Där visas målningar, skulpturer, konstvideos, teckningar, fotografier och
grafik av konstnärer som lever i vår egen tid. Flera av konstverken som
visas väcker många frågor och kan ha flera svar, så man kan till exempel
leka att man själv gjort konstverket och sedan berätta vad det handlar om.
Moderna Museets chef bjuder in er klass att komma på besök. Han menar
att en tidskrift inte bara ska innehålla skrivna ord utan också bilder. Det
gjorde mig generad – varför har jag inte tänkt på det? Klart att vi måste ha
massor av teckningar och foton i tidskriften. De kan illustrera era texter
men de kan också tala för sig själva. Det är bara att sätta i gång. Det finns
de som tror att bilden kommer att ha större betydelse än ordet i framtiden.
Som det var i urgamla tider. De första bokstäverna var faktiskt en sorts
bilder. Själv hoppas jag inte på det, jag är en ordmänniska. Ännu så länge
är vi inte där. Ordet är fortfarande nyckeln till framtidens dörr. Ordet behövs
för att förklara bilden. Tror jag. Vad tror ni själva? Jag är väldigt nyfiken.
Jag ser fram emot era funderingar.
Redaktör Schwartz
8 I klassrummet – Bearbeta texter och skriva rent
Efter besöket på Moderna museet får eleverna möjlighet att bearbeta sina texter och arbeta
vidare med dessa.
Ge respons på elevernas texter antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp och
ord. Ge sedan eleverna utrymme att ändra texten efter egen genomläsning och slutligen skriva
rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datorn eller görs av dig som lärare. Samla in
elevernas texter och tala om att detta kommer att skickas till redaktör Schwartz för tryck av
tidskriften.
Skickas samtliga texter digitalt till nilla@berattarministeriet.se senast den 6 november. Bifoga
bilder och foton och märk vilken text bilden hör till samt namn på eleverna som skrivit texten. Var
gärna noggrann med detta då det är flera klasser som medverkar i programmet med texter. För
att värna om elevernas säkerhet trycker vi endast förnamn. Den färdiga tidskriften sickas via post
till er. Läs det sista brevet på kommande sida för eleverna med en kort hälsning från redaktören
innan du visar tidskriften.
9 Hej barn!
Jag är djupt imponerad av Berättarministeriets första
tidskriftsnummer. Det får mig att inse att vi vuxna skulle behöva
mera av barns fria fantasier för att hålla oss levande.
Och jag som trodde att barn inte hade någonting att lära mig. Jag
har verkligen fått tänka om.
Fast det där med bild och ord. Nja. Ordet är fortfarande mitt ljus i
framtidens ovisshet.
Tusen tack, barn!
Redaktör Schwartz
10 TIDNINGSSKAPARNA
Redaktören vill trycka en tidskrift om framtiden
I Berättarministeriets program Tidningsskaparna samarbetar vi med Moderna Museet och låter
eleverna prova på livet som journalister samtidigt som de reflekterar kring framtiden och lär sig
mer om bilders betydelse.
Programmet inleds med att klassen besöker Berättarministeriet och där genomför övningen
Redaktör Schwartz bokutgivning. Vid övningens slut inbjuds eleverna att medverka med material
till Berättarministeriets årliga tidskrift. Årets tema är framtiden och Schwartz är nyfiken på hur
eleverna tänker kring framtiden. Hur ser den ut? Vad kommer att hända? Vilka uppfinningar
kommer att finnas? M.m.
Under arbetet med Berättarministeriets tidskrift lär sig eleverna både teoretiskt och praktiskt att
arbeta med olika typer av texter, intervjuteknik och feedback. Du leder arbetet med stöd av
denna lärarhandledning. Så småningom hör en av tidskriftens prenumeranter – Moderna Muséet
– av sig till eleverna och bjuder in till en visning som inspiration inför det fortsatta arbetet. När allt
material är klart, publiceras och trycks elevernas texter och bilder i Berättarministeriets Tidskrift
och eleverna är nu journalister på riktigt.
Berättarministeriet
Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 och 18 år. Syftet med
verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet.
Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i
samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn. näringsliv, skola (myndigheter) och
kulturinstitutioner?
www.berattarministeriet.se
MODERNA MUSEET
Moderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet, och har
enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten. Moderna
Museet har en av världens främsta samlingar med konst från ca 1900 till idag. Den fotografiska delen
omfattar även tiden från ca 1840. Moderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa och förmedla 1900och 2000-talskonsten i alla dess former. (Kan strykas)
www.modernamuseet.se
1 Lärarhandledning
Handledningen är ett stöd för din planering av den undervisning som sker i klassrummet.
Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på
lämpligaste sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna
undervisningen.
Skolprogrammet Tidningsskaparna syftar till öka elevernas nyfikenhet för skrivandet och utveckla
språket med olika texttyper, informationssökning och källkritik. Temat för tidskriften kan kopplas
till fler ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat och vilka typer av texter
eleverna ska skriva.
Skolprogrammet består av ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets
skrivarverkstad och sedan ett besök på Moderna museet. Däremellan arbetar ni i klassrummet
med att skapa elevernas texter. Exakta datum för besök och inlämning av texter får du av oss på
Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor eller
funderingar.
Upplägg av programmet:
1. Redaktör Schwartz bokutgivning är en kreativ övning där eleverna på ett lustfyllt sätt
skapar en egen bok. Övningen innehåller gemensamt och individuellt skrivande där
eleverna själva bestämmer bokens karaktärer och handling. Övningen genomförs i
Berättarministeriets skrivarverkstad och är en introduktion till Tidningsskaparna.
2. Första undervisningstillfället i klassrummet inleds med högläsning av Brev 1 från redaktör
Schwartz, följt av ett gemensamt textsamtal som syftar till att väcka elevernas nyfikenhet
inför uppdraget.
3. Arbetet med att skriva texter till tidskriften påbörjas i klassrummet och leds av dig. I
denna lärarhandledning får du tips på olika övningar för att få igång elevernas fantasi.
4. Läs Brev 2 från redaktör Schwartz inför besöket på Moderna Museet.
5. Workshop och visning på Moderna Museet.
6. Elevernas texter/bilder avslutas i klassrummet och skickas till Berättarministeriet.
7. Tidningen trycks av Berättarministeriet och skickas per post till er skola.
Materialet består av:
• Lärarhandledning
• Elevm aterial – Brev från redaktör Schwartz finns bifogade, anteckningshäfte och
penna.
2 I klassrummet
Redaktören vill trycka en tidning om framtiden
Efter besöket på Berättarministeriet inleds programmet i klassrummet med högläsning av Brev 1
från redaktör Schwartz. I brevet berättar redaktören om sin nya idé – en tidskrift om framtiden.
Du leder sedan samtalet där eleverna får diskutera textens centrala innehåll och budskap.
Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget. Du kan samtala om brevet innan, under och efter
högläsningen för att gemensamt bygga upp förståelse för uppdraget och väcka elevernas
nyfikenhet.
Du kan välja att lista centrala ord under samtalet eller göra en tankekarta. Med hjälp av en
tankekarta på tavlan kan du lista centrala delar i textens innehåll och det som eleverna
uppmärksammar under och efter högläsningen. Tankekartan blir ett viktigt läromedel för
eleverna. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser
från brevet. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan.
Diskutera och förklara centrala begrepp som t.ex.
o tidskrift
o intervju
o artikel
o notis
o journalist
Inför lektionen kan du också leta fram en artikel och en notis. Visa för eleverna och läs
gemensamt urklippen. Samtala om texterna – skillnader, likheter och innehåll. Ni kan även
bläddra i en tidning för att lära er mer om olika textgenrer. Välj ut och berätta om de textgenrer
som du tror passar dina elevers kunskapsnivå bäst. Använd urklippen eller tidningen som
utgångspunkt. Sök t.ex.
o
o
Informationstexter– nyheter, intervjuer och reportage
Texter som väcker diskussion och innehåller åsikter– recensioner, krönikor och insändare
Hur presenteras materialet? Samtala kring upplägget – rubrik, titel, frågor, intervjuer, nyheter,
bilder och bildtexter, citat.
Avsluta första lektionstillfället med att berätta för eleverna att ni under nästa tillfälle kommer att
börja planera för att skriva texter till tidskriften.
3 Brev 1
Hej barn!
Nu ska jag berätta någonting för er. Berättarministeriets bokförlag har
stora planer. Vi tänker ge ut en tidskrift, och det är ni barn som ska fylla
den med innehåll.
Ni kanske undrar vad en tidskrift är. Det är nästan samma sak som en
tidning, men en tidskrift kommer inte ut lika ofta. Kanske en gång i
månaden eller varannan månad. Jag tänkte vi skulle starta lite
försiktigt och ge ut Berättarministeriets tidskrift en gång om året. Vi
måste ju hinna ge ut era böcker också.
Ofta innehåller en tidskrift artiklar om ett speciellt tema. Det första
numret av vår tidskrift har framtiden som tema. Så nu vill jag att ni barn
ska skriva ner era funderingar om framtiden. Det kan vara lite längre
artiklar eller korta notiser. Ni kan intervjua andra människor om vad de
tror om framtiden – era föräldrar, era syskon, era kompisar, era lärare
eller människor ni träffar på stan. Ni ska helt enkelt bli journalister.
Förr trycktes tidningar och tidskrifter på papper. I dag läser allt fler
människor dem på nätet. Jag gillar inte det. Jag vill ha det jag läser
prasslande i handen, inte sitta och stirra på en dator eller i en mobil.
Berättarministeriets tidskrift kommer att tryckas på papper, så länge
jag får bestämma.
Just det där är en typisk framtidsfråga. Kommer det att finnas några
papperstidningar eller -tidskrifter eller -böcker kvar när ni barn är
vuxna? Tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Om bara 20 år är det vi
tycker är nytt i dag helt omodernt. Vi kan prata med datorer och mobiler
utan att behöva trycka på knappar. Robotar kommer att ta över allt fler
av de arbetsuppgifter vi har i dag. Det finns de som tror att robotar är
framtidens journalister. Och läkare och sjuksköterskor.
Men alla är inte lika glada över utvecklingen.
Jag säger ingenting. Det är ni barn som ska göra det. Framtiden är er,
inte min. Fråga och fundera och skriv, så ser jag till att
Berättarministeriets tidskrift kommer ut.
Lycka till.
Redaktör N. Schwartz
4 I klassrummet – eleverna påbörjar sitt arbete som journalister
Börja nästa lektionstillfälle med att återkoppla till redaktörens brev och uppdraget som eleverna
fått. Ni kan nu börja planera och bestämma tema för elevernas arbete.
För att öka elevernas förförståelse och öva skrivandet kan det vara lämpligt och givande att
o
o
o
o
o
hitta en bra/dålig artikel och gemensamt motivera vad som är bra resp. dåligt
göra korta intervjuer parvis och presentera för hela klassen
läsa en nyhet i en tidning och skriva andra rubriker
analysera gemensamt en bild och samtala om bildens budskap
läsa en nyhet och samtala om källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har journalisten fått
informationen? Är det fakta eller åsikter i texten?
När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du som avgör om det
ska ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du som stöd. Eleverna kan intervjua
varandra eller annan personal på skolan. Ni kan spåna och fantisera om hur framtiden ser ut och
vad som kommer att hända. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera innan de
börjar skapa.
Du kan i förhand skapa elevgrupper och bestämma textgenre och tema, eller låta eleverna
komma på egna. Följ elevernas arbete och återkoppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna
att skriva mycket.
Förslag på ämnen att skriva om:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Enkät om framtidens språk, hur kommer det att låta?
Spalt med frågor och svar om framtidens bilar eller böcker
10 i topp framtidens bästa redskap
Steg för steg i en tidsmaskin
Bildspecial om framtidens skola eller natur
Bästa uppfinningarna i framtiden
Nya djur som kommer att upptäckas i framtiden
En insändare om framtidsmaskinen
Framtidens recept
Mat i pillerform; snabbt och enkelt!
Framtidens pengar
Restips (kanske Jupiter)
Nya sportgrenar
Årets sportstjärna 2067
Årets låt 2056
Framtidens bilar (”Tjuvkika på årets bilmodell 2072”)
Framtidens mode
Framtidens hobby
Skolan 2029
Nya tidens glasögon ger dig lasersyn
Framtidens teknik
Recensera fem nya tv-spel/dataspel med betyg!
Horoskop om framtiden
Seriestripp om framtiden
Årets bästa tv-serier 2051
Årets populäraste husdjurs-namn 2092
5 måsten 2049
Framtidens biosuccé
Framtidens 5 i topp bästa händelser?
Tre fantastiska fakta om framtiden
Expertråd/Fråga experten
5 Tips till journalisten
Viktigt är att framhålla att en nyhet kan handla om vad som helst!
Viktigt är också att ställa sig frågor som
o
o
o
o
o
Varför är det intressant att läsa om det här?
Vad är det som har hänt eller ska hända?
Vilka är personerna du skriver om?
Hur ser platsen som du skriver om ut?
Vilket årtal skriver du om?
På nästa sida följer Brev 2 från redaktör Schwartz som du ska läsa inför besöket på Moderna
Museet.
6 Brev 2
Hej barn!
Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till
Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag tror inte
det. Alla människor, unga som gamla, funderar ju på vad som ska
hända i framtiden. Och då inte bara vad de ska äta till middag i
morgon. Utan hur världen ser ut om 20 år. Eller om 100 år. Det
sägs att väldigt många av er som är födda på 2000-talet kommer
att bli minst 100 år gamla. Så nog finns det mycket att fundera på.
Och det ni skriver kan sätta i gång tankar hos andra. Nu måste jag
berätta något roligt för er. Häromdagen träffade jag chefen för
Moderna museet i Stockholm. Han blev mycket intresserad när jag
berättade om tidskriften och vill prenumerera på den. Att
prenumerera innebär att man beställer en tidskrift innan den är
färdig och sedan får den i brevlådan så fort den är tryckt.
Jag tror inte att så många av er har varit på Moderna museet. Det
ligger på en ö mitt i Stockholm som heter Skeppsholmen. Där visas
målningar, skulpturer och fotografier av konstnärer som lever i vår
egen tid. Mycket skulle ni tycka vara konstigt och obegripligt, men
jag tror att ni barn är jätteduktiga på att tänka och fantisera själva.
Så museets chef bjuder in er klass att komma på besök. Han
menar att en tidskrift inte bara ska innehålla skrivna ord utan
också bilder. Det gjorde mig generad – varför har jag inte tänkt på
det? Klart att vi måste ha massor av teckningar och foton i
tidskriften. De kan illustrera era texter men de kan också tala för
sig själva. Det är bara att sätta i gång. Det finns de som tror att
bilden kommer att ha större betydelse än ordet i framtiden. Som
det var i urgamla tider. De första bokstäverna var faktiskt en sorts
bilder. Själv hoppas jag inte på det, jag är en ordmänniska. Ännu
så länge är vi inte där. Ordet är fortfarande nyckeln till framtidens
dörr. Ordet behövs för att förklara bilden. Tror jag. Vad tror ni
själva? Jag är väldigt nyfiken.
Jag ser fram emot era funderingar.
Redaktör Schwartz
7 I klassrummet – Bearbeta texter och skriva rent
Efter besöket på Moderna museet får eleverna möjlighet att bearbeta sina texter och arbeta
vidare med dessa.
Ge respons på elevernas texter antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp och
ord. Ge sedan eleverna utrymme att ändra texten efter egen genomläsning och slutligen skriva
rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datorn eller så hjälper du dem med utskriften.
Samla in elevernas texter och tala om att detta kommer att skickas till redaktör Schwartz för tryck
av tidskriften.
Skickas samtliga texter digitalt till nilla@berattarministeriet.se senast den 6 november. Bifoga
bilder och foton och märk vilken text bilden hör till samt namn på eleverna som skrivit texten. Var
noggrann med detta då det är flera klasser som medverkar i programmet med texter. För att
värna om elevernas säkerhet trycker vi endast förnamn. Den färdiga tidskriften skickas via post
till er. Läs det sista brevet på kommande sida för eleverna med en kort hälsning från redaktören
innan du visar tidskriften.
8 Hej barn!
Jag är djupt imponerad av Berättarministeriets första
tidskriftsnummer. Det får mig att inse att vi vuxna skulle behöva
mera av barns fria fantasier för att hålla oss levande.
Och jag som trodde att barn inte hade någonting att lära mig. Jag
har verkligen fått tänka om.
Fast det där med bild och ord. Nja. Ordet är fortfarande mitt ljus i
framtidens ovisshet.
Tusen tack, barn!
Redaktör Schwartz
9