Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 E-post: studievagledare@idesam.umu.se www.idesamumu.se Kursplan 2011-04-20 Historiska perspektiv på folklig kultur Popular culture in history Högskolepoäng: 7,5 Kurskod: 1HI054 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2011-04-20 att gälla från 2011-06-01. 2. Innehåll Kursen spänner över ett vitt fält och behandlar folklig kultur under tidigmodern tid, ca 1500– 1800. Med folklig kultur förstås här ett brett spektra av allt från föreställningar, traditioner, ritualer och framställningar i ord, bild och musik ofta med lokal förankring, som inte har ingått i eller auktoriserats av de högre klassernas och den lärda elitens kultur. Kursen innehåller dels en övergripande, gemensam del som berör forskningen kring folklig kultur i allmänhet, dels olika valbara teman, som berör folklig religiositet i relation till den etablerade kyrkan, trolldomsprocesserna i ett europeiskt perspektiv, föreställningar om manligt och kvinnligt, synen på heder och ära, samt politisk kultur på gräsrotsnivå. 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - kunna redogöra för centrala teman och variationer i den tidigmoderna folkliga kulturen - känna till huvuddragen i den pågående forskningsdiskussionen om folklig kultur och historisk antropologi - ha förvärvat fördjupad kunskap inom minst två valda teman och områden 4. Förkunskapskrav Områdesbehörighet 1. (Sh A, Hi A) 5. Undervisningens uppläggning Kursen är nätbaserad. Undervisning ges i form av inspelade föreläsningar. 6. Examination Examination sker skriftligen via internet. Examinationen består av inlämningsuppgifter som betygsätts med U, G eller VG. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs minst betyget godkänd på samtliga delar av examinationen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela Sid 1 (5) Sid 2 (5) kursen krävs betyget väl godkänd på samtliga delar av examinationen. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle inom tre månader. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. 7. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Sid 3 (5) 8. Kurslitteratur 2011-02-26 Obligatorisk litteratur: Burke, Peter Popular Culture in Early Modern Europe, Aldershot: Ashgate 2009 (sv. ö. Folklig kultur I Europa 1500-1800, Malmö; Författarförlaget 1978/83) Burke, Peter , What is Cultural History, Oxford: Polity 2004 (sv. ö. Vad är kulturhistoria, Symposion 200) Valbara teman (litteratur väljs från minst två teman): 1. Klassiker Nathalie Zemon Davis , Martin Guerres återkomst, Stockholm 1985. Robert Darnton, Den stora kattmassakern och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid, Stockholm 1985. Carlo Ginzburg, Osten och maskarna; en 1500-tals mjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1996. Jean-Claude Schmitt, Den heliga vinthunden: Sankt Guinefort, helgon & hund, Stockholm 1985. Marshal Sahlins, Kapten Cooks död, Stockholm 1988. Keith Thomas, Människan och naturen, Stockholm 1988. 2. Trolldom, magi och folklig religion Bengt Ankarloo, Att stilla herrevrede: trolldomsdåden på Vegeholm1653-54, Stockholm 1988. Carlo Ginzburg, Benandanti: “de goda häxmästarna”, Stockholm 1991. Eva Kärfve, Den stora ondskan i Valois: den första häxförföljelsen i Europa, Stockholm 1992. Göran Malmstedt, Bondetro och kyrkoro: religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund 2002. Jean-Claude Schmitt, Ghosts in the Middle Ages: The living and the dead in Medieval society, Chicago 1998. 3. Sexualitet och genus Eva Borgström (red), Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, Stockholm 2002, valda kapitel Rudolf Dekker & Lotte van de Pol, Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition Europa 1500–1800, Stockholm 1995. Sid 4 (5) Thomas Laqueur, Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig, Stockholm 1994. Inger Lövkrona (red) Mord, misshandel och sexuella övergrepp; historiska och kulturella perspektiv på kön, Lund: Nordic Academic Press 2001, valda artiklar Jonas Liliequist ”Kärlek, kön och sexualitet” i Signums svenska kulturhistoria: Gustavianska tiden Lund 2007, s.155-195. Andreas Marklund, I hans hus: Svensk manlighet i historisk belysning, Umeå 2004 Alexandra Shepard, Meanings of Manhood in Early Modern England, Oxford 2003 [titeln finns även som e-bok] Merry E. Wiesner-Hanks, Christianity and sexuality in the early modern world: Regulating desire, reforming practice, Hoboken 1999 [titeln finns även som e-bok] 4. Politisk kultur Mats Berglund Massans röst: upplopp och gatubråk i Stockholm 1719-1848 Stockholm: Stads- och kommunhistoriska institutet, 2009 Börje Harnesk, ”Den svenska modellens tidigmoderna rötter?”, Historisk tidskrift 2001:1, s 78–90. Johan Holm, ”Härskarmakten och undersåtarna. Legitimitet och maktutövning i tidigmodern tid”, Historisk tidskrift 2005:3, s 375–397. (Texten finns att ladda ned gratis här: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-3/2005-3_375-397.htm) Åsa Karlsson Sjögren, Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866, Stockholm 2006. Åsa Karlsson Sjögren och Peter Lindström, “Widows, Ownership and Political Culture: Sweden 1650–1800”, Scandinavian Journal of History vol 29 2004, s 241–262. (Efter inloggning på Umeå universitetsbibliotek, finns texten att ladda ned här: http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=104&sid=0bf3e15e-550c-4411a906-e8cac299bd0f%40sessionmgr114&vid=5) Dag Lindström, ”Förhalandets praktik: en politisk och social strategi i det tidigmoderna Sverige”, Historisk tidskrift 2005:1, s 5–24. (Texten finns att ladda ned gratis här: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-1/2005-1_005-24.htm) Peter Lindström, ”De mest trätogirige”? En fallstudie om politiskt aktiva bönder i 1700-talets svenska lokalsamhälle”, i Historisk tidskrift 2006:4, s 661–679 (Texten finns att ladda ned gratis här: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2006-4/2006_4-661-679.htm) Peter Lindström, ”Från konsensus till majoritet: Bönder, prästval och politisk kultur 1650–1800”, Historisk tidskrift 2000:2, s 207–225. Sid 5 (5) Karin Sennefelt, ”Gatans medborgare: förhandling om politisk habilitet i frihetstidens smädeskrifter”, Scandia 2007 (73):1, s 27–55. (Texten finns att ladda ned gratis här: http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/issue/view/2007731/showToc) Karin Sennefelt, ”Stockholmsliv: riksdagsumgänge och identitetsformering under frihetstiden”, Historisk tidskrift 2005 (125):3, s 399–420. (Texten finns att ladda ned gratis här: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-3/index.htm). Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red), Riksdag, kaffehus och predikstol: frihetstidens politiska kultur 1766–1772, Stockholm 2003. Eva Österberg, ”Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige: konflikt – kompromiss – politisk kultur”, Scandia 1989 (55), s 73–95. (Texten finns att ladda ned gratis här: http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/issue/view/1989551/showToc ) Ytterligare artiklar kan tillkomma under varje tema.