Download   Report
  1. No category

MARIA ZAAR MORTAZAVI ”Människan uppstår inte av sig själv

8/2014
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning
MARIA ZAAR MORTAZAVI
”Människan uppstår inte av sig själv.
Man behöver ingå i ett sammanhang, bli sedd,
trodd på och få stöd för att kunna utvecklas.”
 Julkul
 Filma dig till framgång
 ”Zigenare äga ej tillträde.”
I DETTA NUMMER:
/ direktör
Gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningen
Med en varm önskan om en
riktigt god jul!
S
å har vi snart lagt ännu ett år bakom oss.
Sommaren, som varade extra länge i år,
har övergått i höst och nu är det riktigt
mörkt och grått. Men jag tycker faktiskt
om den här tiden på året när julbelysningen kommer fram och lyser upp mörkret. Det är en så skön
känsla, julen är nära och då också lite ledighet för
att kunna vara med familj, släkt och vänner. För
mig är julen inte stress utan avkoppling och glädje. Och ödmjukhet och tacksamhet att ha mina
nära hos mig. Julklapparna är avskaffade i min familj, förutom till Vera, mitt barnbarn, hon vill ju såklart ha besök av tomten. Och det får hon, fast
inte i övermått.
En höjdpunkt för mig så här års är utdelningen av minnesgåvor och firandet av kollegor
som uppmärksammas för att ha arbetat i Malmö
stad i 25 år. Det är verkligen ett hedersuppdrag
för mig att få vara med och tillsammans med min
ordförande få framföra stadens tack för många år
av engagemang och fina insatser för staden och
dess invånare. Som traditionen bjuder i vår förvaltning, så firas jubilarerna i november månad
med en fantastisk måltid på Värnhemsskolan;
komponerad, tillagad och serverad av unga flickor och pojkar som går sin gymnasieutbildning
inom restaurang. Det är en fröjd att se hur stolta
och glada dessa flickor och pojkar är över att se
till att gästerna har det bra. Och att få fråga dem
om vad de tänker om sin framtid, alla hade de planer för vad de skulle göra efter skolans slut. Härligt! Under firandet bjuds inte enbart njutning för
gommen, utan även för själen. Två flickor från en
avgångsklass på Malmö latinskola bjöd, tillsammans med sin lärare, på en ljuvlig musikstund.
Sedan till jubilarerna, som visar en sådan stolthet
och ödmjukhet att ta emot gåvan som symboliserar stadens tack för alla tjänster under åren som
gått. Ja, det var en magisk kväll.
När vi alla möts igen i januari 2015, möts vi i
en ny ledningsorganisation. Det kan också vara
så att vi har ett nytt namn. Om allt går enligt plan,
har kommunfullmäktige fattat beslutet om att vi
ska heta arbetsmarknads-, gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen. Ett långt namn, men ett
namn som tydligt talar om vad kvinnor och män,
flickor och pojkar i Malmö, kan förvänta sig för
service när man kommer i kontakt med oss. Vi har
ju ett brett uppdrag och hur vi än har försökt hitta
något samlingsnamn, så har det inte stått att finna.
Hela 2014 har vi arbetat med frågan om hur
vi på bästa sätt ska organisera oss för att kunna
ta oss an vårt stora och viktiga uppdrag. Och hur
vi formar oss för att svara mot de intentioner vår
politiska ledning har när man beslutat om att
Malmö ska ha en samlad skolorganisation i tre
nämnder och förvaltningar och att arbetsmarknad och utbildning ska höra samman för bästa
nytta för den enskilda kvinnan och mannen i vår
stad. Arbetsgrupper, workshops och mötesplatser har hållits under året, utredningar har gjorts
och beslut har fattats längs vägen. Om detta kan
du läsa om i den Edico du nu håller i din hand. Här
får du också möjlighet att få ett ansikte på våra
nya områdeschefer.
Nu är vi alltså här, vid vägens slut på ett sätt,
men egentligen vid vägens början. Att lägga nya
rutor i en organisationsskiss, är inte det som gör
skillnad eller skapar utveckling. Utveckling skapas av människorna, ledningsorganisationen är
strukturen som ska underlätta och möjliggöra
att vi får syn på och hittar varandra i vårt gemensamma uppdrag. Att vi arbetar med rätt frågor.
Strukturer som skapar förutsättningar för att lära
av varandra och som gör det möjligt att ta vara
på den kreativitet som föds i varje möte mellan
dig som arbetar i förvaltningen och de flickor och
pojkar, kvinnor och män, som behöver din kraft
för att kunna växa och ta tillvara sin alldeles egna
talang, utifrån sina förutsättningar, och få chansen att vara en del i samhället på egna starka ben.
På det nya året ska vi fortsätta bygga nätverken som ger kraft att växa. Men först hoppas
jag att vi alla ska få njuta av en skön och fridfull
julledighet och ta tillfället i akt att reflektera och
koppla av.
Ett stort och varmt tack från mig till er alla för
alla goda insatser och allt värdefullt engagemang
under året som har gått och en varm önskan om
en riktigt god jul, ett gott slut på året och en god
början på det nya!
Ledaren: 2
Hallå där – Kerstin Rydkvist Wildt3
Guld till Borgarskolan 4
Nyårslöftet
5
Arkan på Värnhemsskolan
6-7
Malmö Lärlingcenter8-9
25-årsjubilarerna
10-11
Antiziganism
12-13
Talangjakt
14-15
Maria Zaar Mortazavi:
GIllar projekt och människor
16-18
Video-CV
19
Chichester
20-21
Julkul22-23
Hållbart lärande
24-25
Det vackraste ordet
26
Gymnasieskolornas områdeschefer 27-29
Krönikan: Ett litet tyskt annex 30
Elevhälsan
31
Ordet är ditt
31
Kryss
32
EDICO
Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
och utkommer med 8 nr per år
EDICO BETYDER PÅ LATIN
Jag säger rent ut, jag yttrar
ANSVARIG UTGIVARE
Eva Ahlgren
CHEFREDAKTÖR
Pia Oredsson, informationschef
REDAKTÖR
Sanne Cederstam,
kommunikationsavdelningen
GRAFISK FORM
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av kommunikationsavdelningen
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER
edico@malmo.se
BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET
Komin > gymnasie- och
vuxenutbildningsforvaltningen
MEDARBETARE
Camilo Pozo, Valdemarsro gymnasium,
Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius,
S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark,
Värnhemsskolan, Hanne Sandberg,
JobbMalmö
OMSLAGSBILD
Gustaf Johansson
TRYCK
TMG öresund, Gallerie Art Silk, 2450 ex
Hallå där!
HALLÅ DÄR – Kerstin Rydkvist Wildt
Varför har du sökt dig till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen?
Jag har nästan alltid jobbat inom offentlig sektor
och trivts där. Det handlar, tror jag, om kombinationen av stor öppenhet mot medborgarna och
det nödvändiga och viktiga arbete som utförs.
Och sist, men inte minst, den extra dimensionen
som uppstår genom politikens inflytande i arbetet. Det är lockande för mig.
Dessutom är jag glad över att jag får engagera
mig i att bygga upp något för en verksamhet som
arbetar för en utsatt grupp i samhället, de som
står längst från arbetsmarknaden. Det är en viktig verksamhet, och här finns ett tydligt uppdrag, också när det gäller kommunikationen.
Vilka av dina tidigare erfarenheter tar du med
dig in i din nya roll?
Jag har stor vana av att analysera och se hur
saker och ting fungerar, liksom att bygga upp
strukturer för effektiv kommunikation. Så känner jag också väl till offentlig verksamhet; jag
tror det är värdefulla kunskaper och erfarenheter
att ha med sig in. Det är nog inte heller så dumt
att ha tidigare erfarenhet som chef och av att jobba i ledningsgrupp. 
Vad ser du för möjligheter (eller utmaningar) i
ditt uppdrag?
Jag har redan mötts av ett stort intresse för kommunikationsfrågorna, många av medarbetarna
inom JobbMalmö har varit nyfikna och inbjudande. Det betyder att det är öppet och mottagligt för utveckling, för att bygga upp en fungerande struktur för hur man vill jobba med
kommunikation inom och för JobbMalmö.
Vad sätter du igång med närmast?
Först gäller det att lära känna organisation, medarbetare och chefer. Därefter, eller parallellt, vill
jag kartlägga hur det ser ut idag med kommunikationen, för att kunna sätta en struktur för hur
vi vill att det mera långsiktigt ska se ut, hur vi vill
jobba med kommunikationsfrågorna. Mera
handfast, närmast, behöver vi lösa en del akuta
informationsbehov, bland annat kring intranätet.
Kerstin Rydkvist Wildt arbetar
sedan mitten av november som
kommunikatör vid kommunikationsavdelningen där hon får ett
särskilt ansvar för att bygga upp
en ny kommunikationsstruktur för
JobbMalmö och de arbetsmarknadspolitiska insatserna inom
Malmö stad. Hon kommer närmast
från Östersund och arbete inom
Jämtlands läns lansting, både i
rollen som informationschef för
Östersunds sjukhus och som kommunikationsstrateg på den centrala staben. Kerstin har också varit
verksam och boende i Stockholm,
men efter att ha levt lång tid med
både tempot i huvudstaden och
de långa mörka vintrarna i Norrlands inland ville hon absolut till
Skåne, där faktiskt hennes släktrötter på både mammas och pappas
sida finns. Det närmaste året vet
hon bestämt vad hon gör – det
finns ett stort sug, en uttalad förväntan på kommunikationsstöd
till den senaste organisationsdelen
inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
FOTO: PELLE JERNRYD
Lev grönt – ta med egen burk till lunchmaten
Sök stipendium för ditt barn
Nu byter vi namn
Vill du också bli en miljötrendsättare? Gör som Annika
Ekman, HR-konsult på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, ta med din egen burk till salladsrestaurangen (i det här fallet Ät grönt) på lunchen.
Bättre än att slänga ett engångskärl av plast varje
gång du ätit upp din ”köpelunch” i personalutrymmet.
Genom Malmö stads familjepensionskassas stipendiefond kan du som är anställd i Malmö stad söka
stipendier för ditt/dina barn som bedriver heltidsstudier inom gymnasieskola eller motsvarande utbildningsnivå.
Ansökningsblankett och mer information hittar
du på Komin, Min anställning, Lön ersättningar &
förmåner, Stipendier
Ansökan skickas till Malmö stad, Stadskontoret
Donationer, 205 80 Malmö eller med internposten
till: Stadskontoret Donationer.
Din ansökan ska finnas på Stadskontoret senast
31 december. Erhållna stipendier betalas ut med junilönen 2015.
Gymnasie- och vuxenutbildningens nämnd och förvaltning är i behov av nya namn som återspeglar
ansvaret även för Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Nämnden föreslog kommunfullmäktige att
de nya namnen skulle vara utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.
Namnförslagen godkändes inte och ärendet
återremitterades. Nu har det i stället beslutats att
från och med 1 januari 2015 ska nämnden heta arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och den tillhörande förvaltningen ska
heta arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Prova gärna göra samma sak med andra (sallads)restauranger. Och när vi ändå är igång, varför inte använda samma kaffemugg hela dagen på jobbet.
Spara på disken. Vi kan alla vara miljötrendsättare.
3
Guld till Borgarskolan
SM-guld x 3
Två av Malmö Idrottsgymnasiums elever har varit med och tagit FC Rosengård och MFF till seger. Dessutom har elever vid Malmö Borgarskola tagit SM-guld i lagtävling i matematik för andra året i rad. Dessa
segrar firades med tårta och tal av Andreas Schönström.
TEXT:: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD
De tre eleverna, Lars Åström, Malte Larsson och Daniel Jacobsson tog lagguld i mattetävlingen. I och med detta har de kvalificerat sig till den individuella delen av
tävlingen i Göteborg den 22 november. Går det bra även där så åker de till Internationella Matematikolympiaden i Chiang Mai, Thailand, i sommar.
DE GULDVINNANDE FOTBOLLSELEVERNA
Natalie Persson och Sixten Ohlin kunde inte
själva delta vid högtidsstunden då de var ute
i världen och spelade fotboll.
– Jag har världens bästa jobb, sa Barbro
Sandor som har varit med att lyfta fram de
flesta duktiga fotbollsspelare från Malmö
och som fick representera Malmö Idrottsgymnasium vid guldfirandet.
På Malmö Borgarskola satsar man extra
mycket på matematik, både för sina egna
elever och i samarbete med grundskolan.
Grundskoleelever med matematisk talang
är med i Pythagoras gäng och kommer en
eftermiddag i veckan till Malmö Borgarskola för att undervisas i matematik. Sedan
i höstas har skolan dessutom samarbete
med Dammfriskolan som är en av 10
grundskolor i Sverige med tillstånd att bedriva spetsutbildning i matematik.
– Sveriges elever är internationellt sett
sämre vad det gäller problemlösning och
geometri, berättar Svetlana Iantchenko,
som är lärare i matematik och tränar spetseleverna i just de momenten.
Sedan fyra år tillbaka har grundskoleelever från Pythagoras gäng ett utbyte med
Herder Schule i Berlin som också har spets-
”Jag har världens bästa jobb”, sa Barbro Sandor som
har varit med att lyfta fram de flesta duktiga fotbollsspelare från Malmö.
4
utbildning i matematik. Utbytet går ut på
att tre av de bästa eleverna från spetsutbildningen i Malmö åker till Tyskland och tävlar i deras regionfinal och sedan kommer
tyska spetselever till Malmö och deltar i Pythagoras quest, Sveriges största lagtävling i
matematik för högstadieelever.
– Tanken med alla våra matematikaktiviteter är att ge eleverna andra intryck än
att bara sitta och räkna. Även duktiga elever
har olika intressen och behov som man behöver tillgodose för att stimulera och uppmuntra dem för vidare satsning på matematik och naturvetenskap, säger Ulf
Jungstrand som undervisar grundskoleelever i matematik på Borgarskolan.
Pristagare i skolornas lagtävling i matematik:
1. Malmö Borgarskola, Malmö 111p
2. Hvitfeldska gymnasiet, Göteborg 105p
3. Danderyds gymnasium, Danderyd 100p
4. Norra Real, Stockholm 98p
5. Katedralskolan, Lund 96p
Nyårslöftet
Symboliskt sett kan ett nytt år vara magiskt. Man kan lägga det gamla bakom sig, börja på nytt och bli en
bättre, snällare, duktigare och sundare människa. Edico frågade några medarbetare vad de har för
nyårslöften och om de lyckades hålla förra årets löften.
ANN-CHARLOTTE GAGNÉ,
UTREDNINGSSEKRETERARE:
Jag fortsätter med att anstränga
mig för att tänka goda tankar, när
det gäller det mesta. Jag har varit
inne på det spåret några år och
jobbat med positivt tänkande,
tycker det är viktigt att ha den
strävan. En liten bit på vägen har
jag nog kommit i alla fall.
GUSTAVO NAZAR, PEDAGOGISK INSPIRATION MALMÖ
Mitt nyårslöfte är att jag ska lägga
mer tid på min familj; min fru, mina
barn och mina släktingar.
Jobbengagemanget tar över och
driver en så man glömmer sig själv
och det som är viktigast i livet.
Förra årets nyårslöfte var att jag
skulle springa två maraton – det blev
inget – bara en halvmara i Malmö. Då
var det visst också jobbet som tog över…
HÉLEN SALMOSE, UTREDARE
Mitt nyårslöfte är att börja träna på
gym igen. Jag vill komma igång och
röra mig mer eftersom vardagarna
är ganska stillasittande.
För tio år sedan hade jag samma
löfte och det höll jag i flera år, men
bröt det av någon anledning.
ROLAND SCHÖTT, EDICOS KRÖNIKÖR
Jag lovar att försöka bli mer sparsam vad
gäller användningen av utländska ord. So
Help Me God,
Minns inte fjorårets, förmodligen hade
jag inget löfte.
5
Arkan på Värnhemsskolan
Inget stök med Arkan
När Louise Ström, svensklärare på Värnhemsskolan, var på Nordiskt forum i våras kom hon i kontakt med
ett projekt från Östergötland som hade samarbetat med författaren Arkan Asaad som skrivit boken Stjärnlösa nätter. Det östergötska projektet hade handlat om att förhindra unga från att bli bortgifta mot sin vilja.
Louise Ström såg fler infallsvinklar i Arkan Asaads böcker och tog med sig en idé tillbaka till skolan.
TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: CAMILO POZO & SANNE CEDERSTAM
LOUISE FICK MED sig sina kollegor Irene
Mårtensson och Carina Strömbäck som
båda undervisar om människors miljöer och
Lavinja Lutsa som liksom Louise undervisar
i svenska. Tillsammans planerade de ett ämnesövergripande projekt med fokus på identitet, för sina elever på barn- och fritidspro-
grammet. Projektet fick namnet Vem är jag,
vem är du? I projektet läste eleverna Arkan
Asaads bok Stjärnlösa nätter, och lärde sig
om barnkonventionen, skrev, reflekterade
och diskuterade. Som grädde på moset bjöd
Louise in författaren att hålla en föreläsning
om sitt liv och sina erfarenheter, vilka ligger
6
till grund för boken.
Alexandra Allard som är svensklärare
på hantverksprogrammet ordnar varje år
läsvecka och författarbesök för sina elever
och valde att i år nyttja Arkan Asaads besök
på Värnhemsskolan även för hantverksprogrammets elever.
Arkan på Värnhemsskolan
Arkan giftes bort med en kusin mot sin vilja
och vad detta fick för konsekvenser. Arkans
berättelse handlade mycket om relationer,
kärlek, den fria viljan, drömmar, skuld,
framgångar och motgångar. Inte ett öga var
torrt i publiken och eleverna kunde inte slu-
ta ställa frågor när föreläsningen var slut.
– Det här var jättebra, författarbesök
brukar vara väldigt lyckade och Arkan
fångade verkligen våra elever, sa Louise när
Arkan Asaad lämnade Värnhemsskolan och
åkte tillbaka till Stockholm.
Louise Ström, Lavinja Lutsa och Irene Mårtensson har jobbat med boken Stjärnlösa nätter i projektet Vem är jag, vem är du?
FÄNGSLADE PUBLIKEN
Arkan Asaad kom till Värnhemsskolan en
fredagseftermiddag. Innan eleverna släpptes in i aulan förberedde Louise honom på
att vissa elever ibland kan ha svårt att sitta
stilla och undrade hur de skulle hantera situationen om någon störde.
– Jag fixar det, sa Arkan.
Och det gjorde han. Med råge. I en och en
halv timme fängslade han publiken med sin
berättelse från kriget mellan Iran och Irak,
familjens flykt till Sverige och hur släktingar
fängslades och torterades i hemlandet. Han
berättade om sin pappas skuldkänslor mot
släkten, hur familjen återförenades och hur
7
Malmö Lärlingcenter
En nykomling på öppna hus
Öppet hus är bästa sättet att visa upp
sin skola och värva elever inför gymnasievalet. För den som har en bra utbildning att erbjuda men ännu ingen skolbyggnad att visa upp är det svårt att synas. Så var
det för Byggymnasiet förra året och i år är det Malmö stads
nya satsning, Malmö Lärlingscenter, som än så länge är lokallöst.
TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO. PELLE JERNRYD OCH BJÖRN HOLMBERG
8
Malmö Lärlingcenter
ANNA ANDERSSON OCH Tomas Bratt som
är ansvariga för Malmö Lärlingscenter har
hittat ett sätt att visa upp sig trots allt. Liksom alla andra gymnasieskolor hade de en
egen monter på gymnasiemässan och när
det var öppet hus gästade de Byggymnasiet,
Universitetsholmens gymnasium, Malmö
Idrottsgymnasium, Agnesfrids gymnasium
och Värnhemsskolan.
– Det har varit många som visat intresse
för lärlingsutbildningar, framförallt när vi
var på Byggymnasiet och Värnhemsskolan,
och mest intresse har funnits för våra hästskötar- och hovslagarutbildningar på Jägersro, berättar Anna Andersson.
GEMENSKAPEN ÄR VIKTIG
Lärlingsutbildningar har funnits länge, men
inte varit så eftertraktade. Det beror bland
annat på att de som hittills gått lärlingsutbildningar har blivit socialt missgynnade
och känt sig utanför. De har gått i en vanlig
klass två dagar i veckan, men sedan skiljt
ut sig från klassen de dagar de varit på sin
lärlingsplats. Det är främst det som Malmö
Lärlingscenter vill ändra på. I den nya skolan ska alla lärlingar, oavsett yrkesinriktning, läsa gymnasiegemensamma ämnen
två dagar i veckan tillsammans på skolan
och sedan vara ute på sina arbetsplatser tre
dagar i veckan.
Tomas Bratt och Anna Andersson hade en välbesökt monter på TODO-mässan. Många som besökte dem
där kom senare till skolornas öppet hus för att få mer information.
– En av fördelarna med ett lärlingsprogram är att vi kan utbilda i alla yrken, även
sådana som är smala som till exempel billackerare eller cykelmakare, inte bara de
som har så många sökande att man kan bil-
da en klass, säger Anna.
Konceptet med att samla alla lärlingar i en
egen klass är hämtat från Uddevalla. Där började man med 11 lärlingar 2008 och har nu
mer än 250 elever på lärlingsutbildningen.
Upplägget har skapat en gemenskap bland
lärlingarna som saknas på andra håll i landet.
– Under våren kommer jag att ta med
mig lärare och rektorer till Uddevalla för att
inspireras av modellen, säger Anna.
TUFFARE ÄN VANLIG SKOLA
Hästskötare är en av de mest efterfrågade lärlingsutbildningarna.
9
Många av dem som besöker Anna och Tomas i deras lärlingsmonter vet inte riktigt
vad det är för skillnad på lärlingsutbildning
och vanlig yrkesförberedande gymnasieutbildning. En del tror att lärlingsutbildning
passar den som inte har fullständiga betyg
eller är skoltrött, men så är det inte.
– För att gå en lärlingsutbildning krävs,
förutom godkända betyg i svenska, engelska
och matematik och minst fem ämnen till,
att man är motiverad, målmedveten och beredd på att tillsammans med yrkesutövare
lära sig ett yrke under autentiska förhållanden. Det kan många gånger vara tuffare än
att bara vara i skolan, säger Tomas.
När Malmö Lärlingscenter startar med
sina gymnasieutbildningar till hösten 2015
räknar Tomas och Anna med att de kommer att ha nästan 40 gymnasieelever i årskurs 1. Det enda som saknas nu är lokaler.
25-årsjubilarerna
Festligt, gott och minnesvärt när
25-årsjubilarerna hade galamiddag
Den 19 november på kvällen firades gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens 25-årsjubilerande anställda med fin middag på Värnhemsskolan, i lokaler för kvällen vackert blomstersmyckade
av sistaårselever och med festmat lika suveränt tillagad och serverad av restaurangeleverna, årskurs 3.
I år har 34 medarbetare fått minnesgåva (klocka och smycke var populära val den här gången).
TEXT: MIKAEL SKÖLDEBRINK | FOTO: GUSTAF JOHANSSON
Irene Davidsson Iderberg mottog en ring och ett halsband i minnesgåva.
EFTER START MED mingel, drink och tilltugg avlöpte en mycket trevlig och välsmakande middag, rapporterar Susanne Fransson från HR-avdelningen. Det bjöds på
förrätt, soppa, granité, varmrätt och dessert
och klockan 20 underhöll två elever och en
lärare från Malmö latinskola med sång och
ackompanjemang, tre låtar. Fram till kaffet
och avecen var det dags för utdelning av
minnesgåvorna för 25 års tjänstgöring inom
Malmö stad. På plats med festtal och gåvor
fanns förvaltningsdirektör Eva Ahlgren och
gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens
ordförande,
kommunalrådet
Andreas
Schönström. Den senare konstaterade med
viss tacksamhet i rösten att paketen i år var
behagligt nätta till omfång och vikt – skonsamt för både rygg och armar när många gåvor skulle överräckas, klart att föredra framför tunga glaspjäser och cyklar som varit
vanligare andra år.
Bakom festkvällens lyckade arrangemang fanns, förutom sistaårseleverna, Peter
Seehagen och Pernilla Pieplow Flodberg,
ansvariga för de aktuella utbildningsprogrammen vid Värnhemsskolan.
Och här är namnen på årets jubilarer vid
gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Edico passar på att gratulera:
10
Erika Andersson, Henrik Andersson, Åse Andersson, Lena Ansner, Elisabeth Appelberg
Svensson, Else Bjerkehagen, Anne-Christine
Blennow, Susanne Brefelt Lövdén, Stefan
Cherrug, Irene Davidsson Iderberg, Sören
Dietrichson, Thomas Ekström, Ulrika Ericsson-Hedman, Anders Grundström, Vivecka
Hillekrans, Miudet Lasar, Karl-Erik Jönsson,
Per Jönsson, Nina Kämpe Hägersten, Viet La
Ek, Bo Larsson, Gunilla Liljeroth, Petra Nilsson, Maria Olsson, Helena Olsson Holmgren,
Carina Röhr, Sture Sandahl, Barbro Schmidbauer, Susanne Segrén, Suzanne Sellbjer, Gunilla Ståål, Terje Thiwång, Rita Winberg och
Britt-Marie Åsard.
25-årsjubilarerna
Passionfruktsgranité 30 pers
10 gelatinblad
600 g socker
1750 g vatten
c:a 125 g pressad citronsaft
2000 g passionfruktspuré
(10 % socker)
Passionfruktsgranité:
Blötlägg gelatinbladen i rikligt
med kallt vatten i minst
10 minuter.
Koka en sockerlag av sockret
och vattnet.
Lyft upp gelatinbladen och låt det
vatten som finns kvar följa med
ner i lagen. Rör om tills bladen
smält och låt kallna.
Mixa in citronsaft och
passionfruktspuré, häll ut på en
kantplåt och ställ in den i frysen.
Rispa med en gaffel och lägg i
serveringsglass.
11
Antiziganism
Flaggan för den romska folkgruppen antogs på den första romska världskongressen i London 1971.
Spåren av diskriminering finns kvar
”Zigenare äga ej tillträde.” Så sammanfattade docent Jan Selling det svenska invandringsförbudet
för romer i Sverige 1914-1954.
– Det var den enda öppet rasistiska lagen vi hade i Sverige under 1900-talet, förklarade han.
De svenska romerna fick inte heller ”papper” förrän i mitten av 50-talet – de hade alltså ingen
rösträtt – och de hade haft bestämmelser emot sig som förbjöd dem att stanna länge på samma
plats – ett effektivt hinder mot skolgång. Likaså försökte det svenska samhället bli av med
romerna genom olika typer av näringsförbud och skatter.
TEXT: PIA JAGRELIUS | FOTO: CAMILO POZO
ETT KNAPPT 100-TAL som lyssnade hade
anmält sig till utbildningen i antisemitism,
antiziganism och afrofobi som hölls på
Kockums Fritid under två dagar. Det var
Svenska kommittén mot antisemitism som
arrangerade tillsammans med Malmö stad
och med stöd av arbetsmarknadsdeparte-
mentet. Det handlade om hatbrott, antisemitism, afrofobi och stereotypa bilder som
fortsätter att florera.
– Det är viktigt med sådana här utbildningar eftersom arbetet mot diskriminering och rasism är så angeläget, kommenterade planeringssekreterare Irene Malmberg.
12
Så jag hade gärna sett fler politiker och
tjänstemän här.
DET BEHÖVS KUNSKAP OM ANTIZIGANISM
Hon passade också på att tipsa om Malmös
årliga evenemang på förintelsens minnesdag
i januari. Där kommer bland andra Hans
Antiziganism
Caldaras att framträda och tala om sina memoarer om den romska uppväxten i Sverige
då han levde som flykting i eget land och
bland annat blev tvångsomhändertagen.
Också Gustavo Nazar från Pedagogisk inspiration var med på seminariet:
– I dag har jag lärt mig att berättelsen, föreställningen om människor som finns i antiziganism och antisemitism har en del paralleller. Elever och pedagoger behöver mycket
kunskap om detta för vårt likabehandlingsarbete. Men det är svårt att nå ut, säger han.
För att förstå fördomarna mot romer
och resande måste man förstå historien påpekade Jan Selling. Och det allra viktigaste
åhörarna skulle ta med sig ansåg han vara
att romer hållits som slavar i Rumänien
ända fram till 1860-talet. Selling visade en
gammal dagstidningsannons där kvarlåtenskapen efter en rik man såldes, inte bara
gods och guld utan också 200 slavar, husslavar, fältslavar, musiker etc. De var till
salu i grupper om tre.
– Det är naturligtvis ett nationellt trauma för romerna att ha blivit behandlade
som boskap som kan köpas och säljas. Och
rumänerna har heller aldrig riktigt gjort
upp med detta förflutna.
RASBIOLOGISKT INSTITUT
Men Jan Selling höll sig mestadels till svenska förhållanden. Här i Sverige där man hade
– Zigenarna sågs som en främmande ras och det ansågs som skadligt om de kom in i den svenska
nationskroppen. Därför försökte man bli av med dem genom invandringsförbudet och genom
att göra livet svårt för dem i Sverige, säger Jan Selling.
– Regeringens vitbok om romer som kom under våren är värdefull, men den fördjupar sig inte i antiziganismens utövare och tar heller inte upp det som händer nu, säger Jan Selling vars forskning blivit bok.
– En bra och viktig utbildning. Värdefullt att
man påpekar att den romska kulturen inte är en
utan många, kommenterade Irene Malmberg.
13
världens första rasbiologiska institut som
skulle klassificera människor efter hur värdefulla de var. ”Och den svenska rasen var till
och med lite finare än den norska”, påpekade
docenten. Vissa raser ansågs mindervärdiga
och värst av allt var rasblandning. Lösdriverilagstiftning, tvångsomhändertaganden,
tvångssterilisering och andra åtgärder skulle
förhindra att tattare – alltså resandefolket –
och zigenare/romer blev fler och helst göra
att de som fanns i landet flyttade.
– I praktiken tog det ända till 70-talet
innan man fick rätt till bostad och skola.
Också idag ser vi följderna av den gamla
politiken. Bara det att man länge var utesluten från skolundervisning har lett till
att man har färre sociala kontakter, färre
rekommendationsmöjligheter när det gäller att söka jobb. Och man har inte den
ekonomiska buffert som många andra har,
påpekade Jan Selling.
Talangjakt
Talangjakt på Clarion
Mikael Persson har nytta av sin teaterutbildning när han handleder arbetssökande i hur de kan presentera sig själv och göra ett gott intryck på potentiella arbetsgivare.
Den norska hotellkedjan Nordic Choice Hotels ägare Petter Stordalen älskar Malmö och ser stora möjligheter i stadens mångfald och nybyggaranda. Därför bygger han tre nya hotell med totalt 1000 rum,
restauranger och många kongress- och konferensutrymmen i Malmö. Den norska satsningen kommer att
skapa många välkomna arbetstillfällen i Malmö. Clarion Hotel & Congress Malmö Live invigs den 2 maj
nästa år och inför det håller man nu på att rekrytera 150 personer på heltid och lika många deltids- och
timanställda.
TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD & CAMILO POZO
CLARION HOTELS HAR valt att göra rekrytering av personal till ett jätteevenemang. Förutom att de tar emot ansökningar i vanligt
format, dvs. skrivna personliga brev och meritförteckningar, får alla som sökt jobb även
möjlighet att göra en två minuters audition
inför en jury. Juryn består av Clarions egen
personal och av representanter från kunder
och andra som ingår i hotellkedjans nätverk.
– Ett hotell blir aldrig bättre än de som
jobbar där. Därför är vi ute efter talanger,
människor som har glimten i ögat och en passion för service. Människor som besitter mod,
energi och begeistring. Hos oss är karaktär det
viktigaste, mässade Vd:n för Clarion Hotel &
Congress Malmö Live, Jens Lyckman, när
han presenterade den kommande talangjakten på TODO-mässan i början av november.
14
TVÅ MINUTER
Tretusen personer mellan 18 och 65 år kom
till auditionen på konserthuset den 17 och
18 november. De sökte tjänster inom kök,
administration, städ, teknik, reception
m.m. Först samlades de sökande i konsertsalen för att peppas inför sina framträdanden
och få en bild av Clarion Hotels och kedjans
visioner i Malmö.
Talangjakt
ger intervjuträning i grupp och individuellt.
När några deltagare önskade handledning
inför auditionen såg han det som en spännande utmaning. Visserligen har han aldrig
arbetat med att träna folk inför audition,
men han har både teaterutbildning och
skådespelarerfarenheter samt utbildning i
presentations- och kommunikationsteori.
Dessa samlade erfarenheter gjorde att Mikael kände att han både ville och kunde hjälpa
deltagare att förbereda sig.
INDIVIDUELL COACHING
VILLE HA HANDLEDNING
Mikael Persson som är arbetsmarknadssekreterare på JobbMalmö hjälpte till att förbereda några av sina deltagare inför talangjakten.
Till vardags arbetar Mikael med att stärka
deltagare i sin personliga marknadsföring
mot arbete och utbildning. Han undervisar
i datorkunskaper, håller CV-verkstad och
Mikael coachade tre personer inför sina
framträdanden. Utgångspunkten var att de
ville visa att de är bra på service och har en
trevlig personlighet.
– En person fick kortare hjälp med hur hon
skulle lägga upp de två minuterna så bra som
möjligt. En annan deltagare pratade jag med
i över en timme. Hon behövde diskutera
och få lite tips om hur man kan göra en stark
presentation av sig själv. Efteråt berättade
hon att juryn hade blivit spontant överaskad
av henne. En tredje person var blygare och
då gällde det att hitta ett ”lagom-uttryck”.
Den här personen behövde öva och lära sig
fokusera. Efteråt var hon väldigt tacksam för
den hjälp hon fått, berättar Mikael.
Än så länge är det ingen som vet om de
gick vidare i rekryteringsprocessen efter
sina framträdanden. Om man går vidare så
blir man kallad att delta vid en workshop
och ytterligare nästa steg är traditionella
intervjuer.
Mikael Persson tycker att det är en bra
idé med audition, men att det nog inte
gynnar alla.
– Det kan vara bra för dem som har en
stark personlighet, men få dokumenterade
meriter och som troligtvis skulle ha blivit
bortsållade i en vanlig rekryteringsprocess.
Samtidigt kanske det missgynnar dem
som är jätteduktiga i sitt jobb men obekväma och nervösa för att framträda inför publik, säger Mikael.
FAKTA
Alla som sökt jobb på Clarion Hotel Malmö Live samlades
i konsertsalen för att peppas inför sina framträdanden.
Sedan var det dags för själva framträdandena. I femton rum satt olika jurygrupper om 5 personer och bedömde de sökandes personlighet. Under de två minuter som
framträdandet skulle ta fick man göra vad
som helst; sjunga, dansa, jonglera, berätta
en rolig historia eller bara prata om sig själv.
Sedan tidigare driver Nordic Choice
Hotels tre hotell i Malmö.
Det rådde idolstämning på Konserthuset när de arbetssökande väntade på sin tur att visa upp sig inför juryn.
15
Den 2 maj öppnar Clarion Hotel &
Congress Malmö Live, i januari 2016
öppnar Quality Hotel View på Hyllie och
under sommaren 2016 ska Clarion
Collection Hotel på S:t Gertrud stå färdigt.
Maria Zaar Mortazavi
Maria Zaar Mortazavi arbetar som arbetsmarknadssekreterare på anställnings- och praktikenheten inom JobbMalmö. Men vägen dit har varken
varit rak eller självklar. Det är den sällan när man som Maria trivs bäst
med att arbeta med olika saker och utforska ”otrampad mark”.
AV: SANNE CEDERSTAM | FOTO: GUSTAF JOHANSSON
MARIA ÄR FÖDD i Helsingborg och uppvuxen i Ängelholm. Efter gymnasiet åkte hon till
Schweiz där hon jobbade som aupair och
inom restaurangbranschen i ett par år. Sedan
flyttade hon till Sverige igen, till Lund, för
att plugga arabiska och konstvetenskap. Under ett år bodde hon även i Marocko där hon
lärde sig mer franska än arabiska som var tanken från början. Sedan flyttade hon tillbaka
till Lund, pluggade, och arbetade som kock
och kallskänka på restaurang Stugan. Det var
under den här perioden som hon träffande
sin nuvarande man.
FILMBRANSCHEN
När Maria kom in på en filmutbildning på
Katrinebergs folkhögskola utanför Falkenberg flyttade hon dit, levde internatliv och
spelade in kortfilmer. Efter utbildningens
slut åkte hon till Stockholm och började
frilansa inom filmbranschen, både med inspelningar och produktion för reklam- och
dokumentärfilm. Hon hade en dröm att
göra en egen dokumentärfilm.
– Filmbranschen är tuff men rolig, med
långa arbetspass. Att förverkliga en idé till
en färdig film, ger en oerhörd tillfredsställelse. Det är en process, där du ständigt blir
MARIA ZAAR MORTAZAVI
Ålder: 45 år
Gör just nu: Ser fram mot lite julledighet
Livsfilosofi: Sov på saken, bra tips från mamma
Född: Helsingborg
Bor: Lund
Familj: Man och två döttrar
Intressen: Många, tycker om att prova nya
saker. Dokumentärfilm, cykla och Kung-Fu
utmanad och möter motgångar, men där du
tack vare en stark teamkänsla och bra planering driver arbetet framåt mot ett tydligt
mål. Jag tror jag har stor användning av den
erfarenheten i mitt arbete, säger Maria.
Samtidigt som Maria var i Stockholm
och arbetade fanns pojkvännen kvar i Lund
och hon kom till ett vägskäl: Stanna i
Stockholm och satsa på filmbranschen eller
flytta tillbaka till Lund, vidareutbilda sig
och skaffa familj. Hon valde det senare.
Maria är idag gift och har två döttrar samt,
förutom sin filmutbildning, en samhällsvetenskaplig utbildning som antropolog med
inriktning på mellanösternkunskap.
– Jag tycker om att samla in fakta och
information från flera olika håll för att få en
bra och tydlig bild av samhället och varför
människor gör som de gör. För mig är det
viktigt att förmedla en förståelse för det
som kan upplevas som annorlunda och
främmande. Ju mer kunskap man har om
ett samhälle desto mer inser man hur lika vi
människor är, att vi i grunden har samma
behov, säger Maria.
PROJEKTMÄNNISKA
Efter JobbMalmös omorganisation är Marias
16
Maria Zaar Mortazavi
17
Maria Zaar Mortazavi
tjänst ny men ändå en naturlig fortsättning
på det arbete med arbetsmarknadspolitik
som hon har gjort sedan 2008 då hon var
färdig med sin föräldraledighet och sina
studier i Lund. Det första jobbet hon fick
då var som arbetsmarknadssekreterare på
AIC (Arbets- och integrationscenter) i Rosengård.
– Jag arbetade då bland annat med en
grupp kvinnor som var långtidssjukskrivna, som vi skulle coacha och vägleda till arbete eller studier. Men det visade sig att flera ville vara hemma och ta hand om
familjen och barnen. Jag lärde mig oerhört
mycket i de samtalen, att integrering tar tid
och att mitt arbete kräver långsiktighet.
Sedan dess har hon arbetat med flera
olika projekt inom JobbMalmö. Nu senast
med jobb- och utbildningsmässan TODO.
Att arbeta i projekt passar henne som person och är ett effektivt sätt att nå resultat,
menar hon, men säger samtidigt att det
kan vara svårt att omvandla resultatet från
ett projekt till ordinarie verksamhet. Hon
har ett marknadsföringstänk i det hon gör
och anser att det är viktigt att de som kommer till JobbMalmö upplever att de erbjuds bra insatser och utbildningar.
– Ökade krav på flexibilitet ställs ofta
på dem som söker arbete. En ökad flexibilitet i vårt arbete och i våra insatser får vi
genom att vi hittar nya samarbetsformer,
får mer kunskap om och insyn i arbetsmarknaden och vilka behov som finns,
menar Maria.
DÖRRÖPPNARE
Marias jobb idag innebär att hon kopplas
på innan en deltagares åtgärdsanställning är
slut och hon beskriver sig själv som en dörröppnare mot arbetsmarknaden.
– Inom vår enhet finns alla som har åtgärdsanställningar i Malmö stad. Jag och
två kollegor till arbetar med utmatchning,
vilket innebär att se till att de som haft åtgärdsanställning hos oss inte faller mellan
stolarna när de ska ut på den reguljära arbetsmarknaden. Vi håller just nu på att arbeta fram rutiner för hur vi ska samverka på
bästa sätt med till exempel arbetsförmedlingen och näringslivet för att öka måluppfyllelsen inom vår organisation. Tidigare
jobbade jag med rekrytering och letade efter dolda jobb som inte var utannonserade
och som JobbMalmös deltagare kunde
söka. Det är alltid roligt att kunna förmedla
riktiga jobb. När matchningen fungerar
och det leder till anställning, känner man
sig nöjd, säger Maria.
18
AKTIV FRITID
Maria gillar utmaningar även utanför jobbet. Sedan två år tillbaka cyklar hon till jobbet några dagar i veckan, i ur och skur, från
bostaden i Lund till kontoret på Barkgatan
i Malmö. Ungefär samtidigt som hon började cykla till jobbet började hon också träna Kung Fu och Tai Chi. Dessutom är hon
med i en klubb som heter ABC (Activity
Based Chicks) där man får chans att prova
en massa nya aktiviteter.
– Det är viktigt för mig att ha en aktiv
fritid som ger energi. När jag cyklar har jag
tid att fundera. Det gäller att hitta balans i
träningen och balans mellan jobb, fritid
och träning. Det psykiska välbefinnandet
betyder mycket.
STARK TRO PÅ MÄNNISKAN
Maria tycker att Malmö stad är en spännande stad och arbetsgivare. Hon brinner för
arbetsmarknad och tror även på fler sociala
företag.
– Jag tror vi måste skapa och utveckla
fler alternativ till den reguljära arbetsmarknaden, att vara kreativa och hitta lösningar
för att människor ska få en meningsfull sysselsättning på riktigt, säger hon.
Dessutom har hon en stark tro på människan och menar att med rätt förutsättningar kan individer förändras. Hon vill
vara med och skapa dessa förutsättningar.
– Människan uppstår inte av sig själv.
Man behöver ingå i ett sammanhang, bli
sedd, trodd på och få stöd för att kunna utvecklas. Mina starka sidor är att jag är bra
på att se vad som krävs för att kunna få till
stånd ett bra möte, avslutar Maria.
Video-CV
Filma dig till framgång
Det är många aktörer som arbetar med att få ner ungdomsarbetslösheten i Malmö. En av dem är MFF
karriärakademi, en nystartad del av MFF i samhället som arbetar för att motverka våld och rasism och öka
integrationen mellan olika grupper i samhället. Karriärakademin har flera kreativa sätt att försöka matcha
arbetssökande ungdomar med företag som har rekryteringsbehov. Senast bjöd de in ungdomar och företag
till Swedbank stadion för att presentera ett nytt rekryteringssystem, Youcruit, ett ansökningsverktyg där
jobbsökare kan ladda upp ett video-cv, följa sina ansökningar och se när arbetsgivaren läst dem. Vägledningscentrum (VLC) var också på plats.
TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM
– VI ÄR här för att stötta och vägleda ungdomar som söker jobb och så har vi tipsat ungdomar som besökt oss på VLC att komma
hit, berättar Paulina Brefelt som arbetar
som kurator på ungdomsuppföljningen.
Att spela in sitt CV på fi lm tycker personalen på Vägledningscentrum kan vara
ett bra komplement till ett vanligt CV, eftersom det ger en möjlighet till en mer personlig presentation som inte bara fokuserar
på meriter och erfarenheter.
– Vi kan vara behjälpliga när man inför
CV-skrivande eller fi lmande behöver bli
medveten om sina styrkor. En del av dem
som är här idag har kommit till oss för att
få tips innan de spelar in sig själva. Om
man vill kan man göra Meritportföljen (ett
webbaserat program där man sammanställer sina meriter på ett djupgående sätt) hos
oss och få en bra grund för att kunna göra
en personlig CV-inspelning, säger Sofie
Persson, vägledare på VLC.
De ungdomar som deltog under dagen
fick tips om hur man söker jobb och varför
det kan vara bra att spela in en videoansökan.
– Ett traditionellt skrivet CV kan bara
förmedla en väldigt begränsad bild av en
person. Att lyckas hitta rätt kandidat för
intervju ur en samling skrivna CV är inte
lätt. Genom att komplettera varje skrivet
CV med en kort video där kandidaten presenterar sig blir bilden av kandidaten mer
komplett, berättade Youcruits grundare
Carl-Rafael Fredson.
Både han och representanter från näringslivet poängterade också vikten av att
se glad och öppen ut och att visa att man
verkligen vill jobba.
aktörer som arbetar med ungdomar, bland
annat MFF i samhället. Från 1 januari
2015 ersätts kommunalt informationsansvar (KIA) med kommunalt aktivitetsansvar
(KAA). Informationsansvaret har inneburit
att kommuner har skyldighet att hålla sig
informerade om hur ungdomar upp till 20
år som inte fullföljt gymnasiet är sysselsatta.
Aktivitetsansvaret är en skärpning av informationsansvaret och tydliggör att varje
kommun är skyldig att erbjuda målgruppen
lämpliga och individuellt riktade åtgärder.
– När KIA övergår till KAA får vi ett
ännu mer konkret ansvar och vi måste
kunna erbjuda ungdomarna någon aktivitet. Då blir det ännu viktigare för oss att
ha ett tydligt samarbete med andra aktörer, säger Adem Memic som arbetar som
vägledare på VLC.
FAKTA
Malmö FF’s ambition är att inte bara vara en
fotbollsklubb utan även en positiv kraft i samhället. Under samlingsnamnet MFF i samhället
har klubben verksamheter som arbetar mot
rasism och utanförskap. Den senaste satsningen är Karriärakademin. Där nyttjar klubben sitt
stora kontaktnät med företag och skapar mötesplatser mellan dessa och arbetssökande
ungdomar genom olika aktiviteter.
ÖKADE KRAV NÄSTA ÅR
Vägledningscentrum arbetar med oberoende vägledning och samverkar med många
Adem Memic, Maria Wetterlund, Paulina Brefelt och Sofie Persson bär t-shirtar med framtida bristyrken.
19
Chichester
Paulilärare på besök i Chichester, England
Den första veckan i december åkte tio lärare och en rektor från Pauliskolans Komvux till Chichester
College vid Englands sydkust för att studera – och förhoppningsvis lära av – verksamheten där. Finansiering till resan kom från Europeiska Unionens program Erasmus Plus. De deltagande fann en del som
påminde om hur det fungerar på hemmaplan, och en hel del som var annorlunda. Vissa saker kan vi lära
av, annat är vi bättre på själva.
TEXT: JONAS NILSSON | FOTO: MARIANNE PAULSSON OCH TOMMY JENSEN
CHICHESTER, BELÄGET I grevskapet West
Sussex, är en liten stad med 25 000 invånare. Chichester College är desto större, med
hela 16 000 studerande och 1300 anställda,
varav hälften är lärare. Skolans motto (som
står skrivet lite överallt på de ofta pastellfärgade väggarna) är ”Changing Lives Through
Learning”. Man bedriver undervisning med
flera olika inriktningar och för flera olika åldersgrupper. Skolan erbjuder gymnasieutbildning för ungdomar i åldern 16-18 år,
men man har också vuxenutbildning (såväl
yrkesinriktad som teoretisk) och utbildning
för 14-16-åringar som relegerats från sina
grundskolor. Dessutom finns viss utbildning
på universitetsnivå, främst lärarutbildning.
Man har också särskola. De flesta eleverna
bor i Chichester eller i städer och byar runt
omkring, men en del bor i skolans bostäder,
exempelvis de utländska studenterna.
FÖRETAGSLIKNANDE FORMER
När en av de biträdande rektorerna, Andy
Green, beskriver skolans organisation blir
det tydligt att den är betydligt mera hierarkisk än vad svenskar är vana vid, och att man
arbetar under närmast företagsliknande former. Finansieringen är förvisso huvudsakligen statlig, men Chichester College bedriver
även olika näringsverksamheter, bland annat
flera förskolor, som även används för elevers
yrkespraktik. Den mest inkomstbringande
verksamheten är dock utländska (främst
asiatiska) ungdomar som skickats till England för att studera engelska. Dessutom är
all utbildning för vuxna (19+) avgiftsbelagd
och yrkeselever på gymnasienivå får stå för
för mycket av sitt eget material, exempelvis
virke till möbelsnickareutbildningen. Man
ligger alltså ganska långt ifrån den svenska
konsensus som säger att all utbildning ska
vara gratis.
Förutom skolans centrala campus i Chi-
chester, besöktes deras andra stora anläggning i natursköna Brinsbury, några mil
bort. Där erbjuds utbildning i lantbruk
med hjälp av en gård med kor, grisar och
andra djur, samt florist-, djurskötare-, smedoch hästskötarutbildning, med mera.
UNDERVISNING INRIKTAD PÅ
EXAMENSPROV
Pauliskolans besök sträckte sig från söndag
till fredag, och man erbjöds tillfälle att studera olika verksamheter. Lärarna hade ett
omfattande program, med gott om lektionsbesök, men också föredragningar om organisationen, och om olika projekt. Många
saker skiljer sig – som sagt – ordentligt ifrån
hur vi arbetar i Sverige. Ett exempel är att
man i den engelska skolan är mera inriktad
på prov. Eleverna examineras genom examensprov (exempelvis ”A-levels”, som ger
behörighet till universitet). Dessa prov rättas
externt, och avgör om eleven klarar kraven
eller ej. Det är tydligt att resultaten på examensprov betyder allt, speciellt i konkurren-
sen med andra skolor.
Det finns både fördelar och nackdelar
med detta system. Å ena sidan kan läraren
och eleverna arbeta mot ett gemensamt
mål, samtidigt som betygsinflation motverkas. Å andra sidan blir undervisningen nästan helt styrd av proven.
– Som jag uppfattade det var det ’lära
för examen’, snarare än ’lära för livet’, som
gällde, berättar biologiläraren Ann Erlandsson.
En annan av deltagarna, biologiläraren
Jens Jacobsson, instämmer:
– Biologiundervisningen höll ganska
hög nivå och eleverna samarbetade bra.
Men det är svårt att översätta det helt till
svenska förhållanden eftersom lärarens instruktioner var ganska hårt styrda mot att
få många poäng på de centralt rättade examensproven.
Jens – och de andra lärarna – berättar
också att man inte infört ”en dator per elev”
enligt svensk modell. Det var penna och
papper som gällde.
Hos hästarna i Brinsbury frv Annika Janes, Jenny Linde, Iréne Rydell, Ann Erlandsson Tommy Jensen
20
Chichester
man betydligt bättre på olika kringaktiviteter för de studerande, även för vuxna.
LÄRORIKT
Murarutbildning. Inga arbetskläder här inte.
– Vilket inte nödvändigtvis är dåligt,
inflikar Jens.
25 TIMMAR UNDERVISNING PER VECKA
Hur såg då lärarnas arbetsförhållanden ut?
Mot bakgrund av debatten om lärares arbetsvillkor i Sverige var det sorgligt att konstatera att de engelska kollegorna inte verkar
ha en bättre situation. De undervisar minst
25 timmar i veckan (i och för sig i mindre
klasser), och lönerna förefaller inte vara högre än i Sverige. Något som många svenska
lärare kanske skulle uppskatta är dock det
system man har på Chichester College med
”tutors” – ett slags studiecoacher som tar
hand om elever som halkat efter eller har
problem. Skolledningen menar helt enkelt
att lärare är alltför värdefulla för att de ska
hålla på med annat än undervisning – det
andra, till exempel elevers sociala problem
och administration – tar andra hand om.
har blandade känslor inför modellen.
– Jag ser på det med skräckblandad förtjusning. Det beror på hur man utnyttjar
det. Är systemet till för att hjälpa läraren eller enbart för att kontrollera?
HIERARKISK STRUKTUR
En stor skillnad jämfört med en svensk skola
är att Chichester College har en väldigt hierarkisk struktur med flera olika chefsnivåer,
och att rektorerna inte har ett pedagogiskt
ledarskap alls på samma sätt som i Sverige.
Detta är istället utpytsat på olika mellanchefsnivåer.
Något som Chichester College är mycket bra på, och som Pauliskolans Komvux
hoppas kunna lära sig av, är deras omfattande samarbete med näringsliv, universitet
och det övriga samhället. Kopplingarna till
den så kallade ”avnämaren” är betydligt
tydligare än på hemmaplan. Dessutom är
KVALITETSSÄKRING
De deltagande lärarna blev mycket väl omhändertagna av värdarna på Chichester College och kommer nu att arbeta vidare med
alla idéer och uppslag man fått genom resan.
Framförallt har man blivit inspirerade av
den systematik som finns kring kvalitetsarbetet, och det kollegiala lärandet. Men även
av hur man arbetar med elever som är på väg
att halka ur sina utbildningar.
– Elevstödsdelen för gymnasieeleverna
var väldigt bra man hade en genomtänkt
struktur för elever som kom efter, säger psykologiläraren Tommy Jensen.
Lärarna i engelska har även fått många
idéer som kan hjälpa dem att utveckla den
konkreta vardagsundervisningen på Komvux. Nu gäller det att sortera intrycken.
– Det mest intressanta arbetet för vår
del kvarstår då vi måste sätta oss ner och
titta på vilka delar av det engelska systemet
vi kan ta till oss och applicera i vårt system,
säger specialpedagogen Annika Janes.
Hon påpekar också att det ibland är
svårt att jämföra Sverige med Storbritannien eftersom våra samhällen skiljer sig åt
på många sätt.
FORTSÄTTNING NÄSTA ÅR?
Lärarna är mycket nöjda med det fina mottagandet i Chichester. Man hade verkligen
ansträngt sig och samtliga Paulilärare hade
individuellt utformade program baserade på
önskemål. Förhoppningen är att britterna
under nästa år ska få projektpengar så att de
har möjlighet att besöka Malmö.
99 procent behöriga till universitetet, åtminstone hävdar man det.
Chichester College har också ett mycket
strukturerat system för kvalitetssäkring
av undervisningen. Lärarna studeras flera
gånger om året, och betygsätts av en granskningsgrupp. Om en lärares undervisning anses ”otillräcklig”, får denne hjälp, men om
läraren inte bättrar sig väntar uppsägning.
– Jag är inte rädd för att sparka lärare,
som en av rektorerna, Andy Green, uttrycker sig.
Om lärarens insats bedöms som ”enastående” belönas hen istället med en eller
flera lediga dagar. Skolan har även utvecklat
ett auskulteringssystem inom vilket lärare
ges utbildning och en ”licence to observe”,
för att således vara ”behörig” att studera
kollegors undervisning. Ann Erlandsson
21
Årets julklapp
Årets julklapp
BYGGYMNASIET
Byggymnasiet åt en gemensam avslutningslunch på
Årstiderna By the Sea.
MALMÖ LATINSKOLA
Personalen på Malmö latinskola åt en gemensam jultallrik
på skolan och medarbetarna fick
en kram och önskan om en god
jul av sin arbetsledare.
S:T PETRI SKOLA
Förutom ett gemensamt julbord
kommer personalen på S:t Petri skola
att få varsin ”hoddie” med skolans logga på.
– Vi brukar inte ge julklappar, men för cirka
nio år sedan gav vi all personal varsin ”hoodie”
och eftersom skolan är kall så används dessa
flitigt. Stor del av skolans personal har bytts ut
och det var dessutom dags för nya ”hoodies”
så därför tog vi beslutet att ge all personal
det som julklapp i år, berättade rektor
Eva Daun.
JOBBMALMÖ
AGNESFRIDS GYMNASIUM
På Agnesfrids gymnasium gick
personalen, för andra året i rad, på
Julgalan på Arenan. På avslutningsdagen bjöds det på jullandgång.
MALMÖ BORGARSKOLA
I år fick alla anställda på Malmö
Borgarskola en varm pläd i ekologisk ull. Tanken bakom presenten
är att medarbetarna ska svepa in
VALDEMARSRO GYMNASIUM
sig i pläden, sätta sig i en skön
soffa eller fåtölj och njuta av
UNIVERSITETSHOLMEN
På Valdemarsro gymnasium
en välförtjänt ledighet.
bjöds personalen på julbord och
Personalen på Universitetsholmottog en värmande gåva för
mens gymnasium hade femkamp
kalla vinderdagar.
på skolan och julbord med efterfest på restaurang Variation.
Alla anställda inom JobbMalmö tillbringade en kväll
tillsammans på Boulebar med
boule och buffé.
PAULISKOLAN
VÄRNHEMSSKOLAN
Värnhemsskolans personal fick
”husets läckerheter” tillverkade i
bageri, kök, chark, florist etc. Det vill
säga korvar, pepparkakor, marsipangrisar/tomtar och andra godsaker
– allt från egen produktion.
Pauliskolans personal bjuds
avslutningsdagen på julbuffé
och tomten väntas komma med en
hemlig present inklusive ett gåvokort, där medarbetarna kan välja
sin personliga gåva eller kanske
skänka en slant till välgörande
ändamål.
22
KANSLIET
Personalen på kansliet
fick en kylskåpskaraff
designad av Eva Solo.
Juldikten
Bad Santa
AV: ROLAND SCHÖTT
Hick… till Pappa, en klapp med kluck.
Den borde ha kluckat mera.
Tomten, knappast någon eunuck,
på vägen kysst mammor flera.
Förlåt att medan han ranta’
klappen han tömde, Bad Santa.
Jultomten, fa’r till alla barnen;
se upp, han lurar under granen.
Som fetischist han går igenom
mjuka paket, men jag räddar Ditt
undan denne ättling av Sodom.
Dröm sött min kära, som klär i vitt!
Bad Santa flåsar i Ditt öra,
önskar god jul på rumlares vis.
Inte riktigt vad man vill höra,
men om Du gåve Dig själv som pris,
om så bara för ett litet tag,
Du gjorde tomten salig idag.
När kommer vi ’från detta skägg?
Man längtar till tiden när han
mysande gick längs gårdens vägg
och allt i frid och ordning fann.
Och gröten man åt honom ställt
på trappan förr’n man somnat snällt.
23
Hållbart lärande
Rädd eller förberedd?
Fem elever, två skolledare, en lärare och en bibliotekarie/koordinator
från Malmö latinskola var i elden på Naturskyddsföreningens konferens Rädd eller förberedd – så skapar skolan handlingskraft och
framtidstro, i Stockholm den 7 november. Det förpliktigar att vara
modellskola för utbildning inom hållbar utveckling – men utvecklar
samtidigt alla elever i att tänka och leva hållbart, kanske satsa på en
yrkeskarriär med hållbar inriktning.
TEXT: MIKAEL SKÖLDEBRINK | FOTO: PER BENGTSSON & MIKAEL SKÖLDEBRINK
MALMÖ LATINSKOLAS DELTAGANDE elever
presenterade på scenen, inför 500 gäster
(politiker, skolledare, lärare m.fl.), projektet
Visionörerna (visionär plus entreprenör),
där NA-elever fått jobba med verkliga frågeställningar kring hållbar utveckling. Visionörerna är ett resultat av samverkan mellan miljöförvaltningen och InnoCarnival
Skåne 2014, och de verkliga visionörerna
har varit NA-eleverna, som på InnoCarnival
på Malmömässan nyligen presenterade förslag på lösningar på hur Malmö kan bygga
och planeras för att bli den hållbara staden.
Ett ytterligare projekt som visades upp
var ett utomhuspedagogiskt projekt med
tema hållbar utveckling och demokratisk
påverkan, vilket finansierats av Malmö
stads miljöförvaltning.
Hugo Lindbäck redovisade Young Ideas
for Europe, ett EU-projekt som ger ungdomar
möjligheter att vara med och forma Europas
framtid. Hugo åkte tidigare till Bryssel till-
sammans med andra ungdomar från Europa
för att presentera en ”action plan” för EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard.
LÅNGSIKTIG SATSNING
Modellskolan Malmö latinskola har nu nått
ungefär halvvägs i det fyråriga samarbetet
med Naturskyddsföreningen och Maria
Göransson, bibliotekarie och koordinator
på Malmö latinskola och Gunilla Håkansson, som är lektor i biologi och undervisar
i naturkunskap, tycker att det börjar märkas en identitet för integrerad hållbarhet i
undervisningen, oavsett ämne. Och de vill
försöka ta till vara den konstruktiva oron för
hållbarhetsfrågorna bland eleverna och använda rätt verktyg för att åstadkomma något
positivt. Många i samhället arbetar med frågorna, så det finns många goda exempel att
låta sig motiveras av.
– Vi vill se hållbarhet som en självklar
del i undervisningen och ämnesinnehållet,
förklarar Gunilla Håkansson. Hon är nöjd
med att skolledningen varit tydlig med att
det hållbara perspektivet ska råda i skolans
hela arbete, över samtliga årskurser, därmed
inte bli ett ”projekt” bland andra som man
avslutar och lägger bakom sig.
Maria Göransson fyller i:
– Tanken med skolans långsiktiga satsning är att ge eleverna handlingskraft, mod
och handlingsredskap att agera i många
sammanhang.
CHANS TILL VERKLIGA UTMANINGAR
Maria Göransson och Gunilla Håkansson är två av Malmö latinskolas
nyckelpersoner i arbetet med hållbarhetsfrågor.
Naturskyddsföreningen stöttar skolor i Sverige som jobbar med att utveckla struktu24
Hållbart lärande
Elever från Malmö latinskola presenterade delar av sitt och skolans arbete som modellskola för utbildning inom hållbar utveckling på Naturskyddsföreningens konferens Rädd eller förberedd – så skapar
skolan handlingskraft och framtidstro, i Stockholm den 7 november.
rer och modeller för hållbarhet i undervisningen. På Malmö latinskola har samarbetet
kommit en bit på väg, hållbarhet håller på
att bli något av en röd tråd i undervisning
och verksamhet – svagare ibland, starkare
ibland, men alltid där.
– Skolan får en tydlig profil kring
hållbarhet, inte bara vad avser ekologi
utan också socialt och ekonomiskt, säger
Maria Göransson som också menar att
samarbetet med Naturskyddsföreningen
inneburit utökade möjligheter att knyta
värdefulla kontakter till skolan, vilket i
sin tur ger chanser att jobba med verkliga
utmaningar inom till exempel hållbar
stadsförnyelse. Eleverna träffar många av
samhällets aktörer på området; miljöexperter, arkitekter, ideella organisationers
representanter m.fl.
På konferensen deltog även förvaltningsdirektören Eva Ahlgren. Hon talade kring Exemplet Malmö. Från regeringen medverkade utbildningsminister
Gustav Fridolin. Eleverna från Malmö
latinskola var nöjda med att ha fått visa
upp sitt arbete inom hållbarhet. En ref lektion de gjorde efter konferensen var
dock: Synd att det var så mycket lärare,
skolfolk och politiker, men så få ungdomar på scenen och i publiken.
25
FAKTA:
Malmö latinskola är en modellskola för utbildning inom hållbar utveckling. Det betyder att utbildningarna på skolan ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Projektet
Modellskolan drivs av Naturskyddsföreningen i samarbete med Malmö stad och Malmö
högskola.
Projektets webbsida:
http://modellskolan.malmolatin.se
www.naturskyddsforeningen.se/node/30144
Det vackraste ordet
Du
är det vackraste ordet 2014
I år delar Malmö Borgarskola ut priser till ord som pamplemousse (grapefrukt på franska) ljubomora
(svartsjuka på serbokroatiska) och vervielfältigen (kopia på tyska). Du, som symboliserar gemenskap,
gemenskapen av att aldrig vara helt ensam och att man tillsammans kan göra det omöjliga möjligt, får
priset för det vackraste ordet 2014.
TEXT: SANNE CEDERSTAM
2004 ARRANGERADE SYDSVENSKAN läsar-
tävlingen Det vackraste ordet. Tävlingen inspirerade Malin Zetterberg, Marianne Due
och Karin Hellmark, som alla är språklärare
på Malmö Borgarskola, att uppmärksamma
den Internationella Språkdagen, vilken firas
den 26 september. Tävlingen om det vackraste ordet har genomförts sedan 2006 och
är en av många saker som görs för att främja
språkutveckling på Malmö Borgarskola.
– Eleverna lämnar in ett bidrag med ett
ord på valfritt språk, skriver hur det uttalas
och formulerar sedan en fin, genomarbetad,
rolig, tänkvärd och finurlig motivering. Motiveringarna är ofta tänkvärda och ett slags
bilder av vad unga människor funderar över
idag. Orden visar vad som händer i vår värld
just där och då men också de eviga teman
som både unga och gamla alltid har funderat
och funderar över, berättar Malin Zetterberg
som är lärare i svenska och italienska.
ANDRA ORD SOM VUNNIT PRISER
GENOM ÅREN
Kvinna. Den första kvinnan som man lär
känna är sin mamma. Hon tar hand om en
när man inte kan klara sig själv. Hon ger en
ovillkorlig kärlek även när man inte förtjänar det. Hon finns alltid vid ens sida i livet.
En kvinna kan man älska på flera olika sätt.
Flickvännen blir man kär i och frun älskar
man. Henne känner man att man inte kan
leva utan. Dottern är det käraste man har.
Hon är en del av en själv och den som man
älskar allra mest.
Cxirkauxkolo, som är esperanto för
halsband.
Love. När du varje dag väntar på ett sms
eller ett samtal från personen du varje dag
tänker på, den person du gör allt för, när du
26
får en klump i halsen varje gång du ser henne, och blir rödare än rosen, ja då är du kär.
Kaiserschmarren är tyska och betyder
russinpannkaka.
Domani är italienska och betyder i
morgon. Även om allt kan tyckas vara värdelöst och om ingenting går som man vill
kan man alltid se fram emot de nya möjligheterna morgondagen ger.
Rangenkaman betyder regnbåge på
dari. Jag tycker att regnbågen är vacker därför att den har sju olika färger, och alla följer
samma linje. Detta betyder för mig att alla
människor ska vara jämlika. Flicka eller
pojke spelar ingen roll. Rik eller fattig spelar ingen roll. Vit eller svart spelar ingen
roll. Muslim, kristen eller jude spelar ingen
roll. Alla har en liten plats i regnbågen. 
Gymnasieskolornas områdeschefer
Edward Jensinger och Jens Jording
– gymnasieskolornas områdeschefer
Den 27 juni fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om en ny ledningsorganisation. Syftet med den nya organisationen är en ökad måluppfyllelse, att öka likvärdigheten mellan skolorna, skapa bättre samverkan mellan
vuxenutbildning och arbetsmarknad samt ge kärnverksamheterna bättre
möjlighet att fokusera på huvuduppdraget. Under hösten har man arbetat
med att implementera den nya ledningsorganisationen och i början av
2015 ska den vara i full drift. Då kommer också de senast rekryterade
områdescheferna, med ansvar för gymnasieskolorna, att vara på plats.
TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: PELLE JERNRYD
Läs mer på nästa uppslag
27
Gymnasieskolornas områdeschefer
Jens Jording ansvarar för Agnesfrids
gymnasium, Pauliskolan, Malmö Borgarskola, Universitetsholmens gymnasium, Byggymnasiet och Malmö Idrottsgymnasium.
Berätta lite om dig själv och din bakgrund.
Jag ser verkligen fram emot att få lära känna
Malmö ur ett utbildningsperspektiv. Jag
drivs av att se människor och verksamheter
utvecklas och växa utifrån sina egna individuella förutsättningar. Det är inte alltid enkelt, men det finns alltid möjligheter. I mitt
ledarskap vill jag utgå ifrån att goda värderingar är något man gör och inte något man
har och att alla, såväl individer som organisationer, kan nå riktigt långt genom rätt
stöd och tydliga och högt ställda förväntningar. Detta är en röd tråd som följt mig
allt sedan jag själv arbetade som gymnasielärare och som jag sedan tagit med mig i
mitt fortsatta yrkesliv som rektor och ansvarig för all utbildning i Staffanstorp. Livet
har också ofta visat mig att humor och en
dos självironi är goda livskamrater, vilket
jag försöker påminna mig om.
Det viktigaste i mitt liv är min familj –
min fru, mina söner (två egna tonåringar och
en nittonårig extrason, en ensamkommande
kille från Afghanistan). Tillsammans med
dem lever jag i en gammal skånelänga strax
utanför Kävlinge. Mitt intresse för förändring och utveckling gäller även vårt stackars
hus som genom åren genomgått ett antal renoveringar och tillbyggnader.
vår egen organisation, inom Malmö stad
och med andra aktörer. Det finns en mycket positiv anda och en tydligt uttalad strävan och ambition att lyckas med utbildningsfrågor. En ny organisation måste dock
också få tid att finna sina former. Min erfarenhet är att det inte är organisationens utformning i sig som avgör om det blir bra
eller inte, utan människorna och relationen
mellan dem som finns i den. Mitt mål är att
bidra till en öppen organisation där man
vågar dela och sprida både framgångar och
misslyckanden för att kunna använda dessa
erfarenheter i det fortsatta arbetet framåt.
Du kommer närmst från Staff anstorps
kommun där du har arbetat som utbildningsstrateg. Vad har ditt arbete bidragit
till i Staff anstorp?
I Staffanstorp har jag haft ett helhetsansvar
för skola och utbildning med det konkreta
uppdraget att modernisera och förbättra
skolorna i kommunen utifrån perspektiven:
kvalitet och uppföljning, digital kompetens
och ett hållbart rektorskap. Dessa lärorika
erfarenheter tar jag nu med mig i mitt fortsatta arbete. Jag har också utvecklat arbetet
med elever i behov av stöd samt skolans
mottagande av nyanlända barn och ungdomar, vilket jag tycker är två mycket angelägna frågor att fortsätta arbeta med.
Vad är det viktigaste i ditt nya uppdrag?
Det viktigaste i mitt uppdrag är att skapa
förutsättningar för gymnasieskolorna, i
samverkan med andra och varandra, att
kunna bedriva framgångsrika verksamheter
i Malmö. Möjligheten att kunna ge ungdomar en bra utbildning och därmed också en
bra start på det annalkande vuxenlivet är
avgörande, både för den enskilda individen
men också för Malmö stads framtid. Utmaningarna är många, vilket gör att vi alla tillsammans får anstränga oss lite extra för att
överbrygga hindren och finna nya vägar
och lösningar. Vad som för dagen är den
viktigaste frågan förändras konstant över
tid och en framgångsrik organisation är den
som snabbt och tidigt kan identifiera förändrade behov och ställa om sina förutsättningar utifrån dessa.
Vad tänker du om ledningsstrukturen
för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö?
Utifrån det jag upplevt hittills är min bild
att ledningsstrukturen ger förutsättningar
för ett bra och nära samarbete, både inom
Vad tar du med dig för erfarenheter från
Staff anstorp?
Bland annat tar jag med mig kunskaper om
vad som får elever, skolledare och kollegor
att växa och utvecklas, men också erfarenheten att bestående resultat tar tid och mås28
te skapas tillsammans. Jag tar också med
mig att det krävs mod och uthållighet för
att åstadkomma en positiv utveckling.
Men, det jag framför allt tar jag med mig är
alla de personliga berättelser som under
åren berört mig och som vittnar om när
skolan och vi som arbetar med ungdomar
och utbildning verkligen spelar roll i unga
människors liv.
De fyra områdescheferna bildar en väldigt homogen grupp (män med liknande
bakgrunder och i ungefär samma ålder).
Har du några tankar kring det?
Generellt tror jag att olikhet och mångfald
är en bra utgångspunkt när man ska arbeta
tillsammans - ju fler perspektiv man kan
betrakta en fråga utifrån, desto fler infallsvinklar får man. Dock finns det fler parametrar än kön, ålder och bakgrund att beakta och utifrån de energirika möten vi
redan hunnit ha inom ledningsgruppen ser
jag att det finns väldigt goda förutsättningar till berikande och oliktänkande diskussioner som för utvecklingen framåt.
Vad ska du göra/vill du uppnå dina första
hundra dagar i rollen?
En organisation består av alla de människor
som finns och verkar inom den. För att
kunna leda behöver jag därför först finna
organisationen på den plats, i de behov och
i den situation som den befinner sig. Jag vill
få en bild av elevernas, lärarnas och skolledarnas samt all övrig personals vardag för
att utifrån denna kunna ta ut en riktning
för det fortsatta arbetet. Kort sagt, jag ska
använda den första tiden till att träffa och
lära känna de människor som tillsammans
med mig kommer att driva Malmö stads
gymnasier vidare mot framtiden.
Gymnasieskolornas områdeschefer
Edward Jensinger kommer att ansvara
för Bellevue gymnasium, Malmö latinskola, S:t Petri skola, Värnhemsskolan
och Valdemarsro gymnasium.
Berätta lite om dig själv och din bakgrund.
Jag är en gymnasielärare (Sh och Re) som
har jobbat som skolledare sedan 2001. Både
i Stockholm och Malmö. Jag var rektor på
Pauliskolan åren 2006-2013.
Under tiden i Malmö har jag haft förmånen att få jobba med lite olika saker som
jag är intresserad av utöver det rena skolledaruppdraget. Det som kanske har synts
mest handlar om engagemang för skolbibliotek och skolans digitalisering. Jag har
bland annat haft förmånen att få vara Malmös och Helsingborgs representant i
UnosUno (forskningsprojekt om IT i skolan och ”en till en”).
De senaste ett och halvt åren har jag
jobbat som utvecklingschef i Helsingborg.
Uppdraget har handlat om bland annat
forskningsfrågor, digitalisering, språkutveckling, skolbibliotek, matematiklyft,
fortbildningsfrågor med mera. Ansvaret har
gällt allt från förskola till gymnasium.
Det var ju inte så länge sedan du lämnade Malmö för Helsingborg och nu kommer du tillbaka igen. Trivdes du inte i
Helsingborg?
Jo, jag har trivts ypperligt. Mycket roliga
arbetsuppgifter och en organisation som är
på stark frammarsch. Verkligen inspirerande och jätteroligt. Men, när jag lämnade
Malmö hade jag en önskan om att komma
tillbaka så småningom. Jag tror på Malmö
som stad och skolorganisation. Jag valde att
lämna för att jag kände att jag var klar med
rektorsjobbet helt enkelt. Konstigare än så
var det inte. Att sedan den här möjligheten
att bli områdeschef skulle uppstå så snart i
tiden var kanske inte riktigt planerat. Men
det var en så spännande utmaning att jag
inte ville avstå den. Samtidigt har jag fått
möjlighet att testa en annan organisation
med dess olikheter visavi Malmö under en
period, vilket har varit mycket utvecklande
och nyttigt.
Vad tänker du om gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens nya ledningsstruktur?
Det är lite svårt för mig att så här utanför
processen uttala mig om det. Jag tycker generellt att det är viktigt att ta tillvara våra
gemensamma styrkor i en stor organisation.
Jag tror att den nya ledningsstrukturen kan
bidra till ett delande av framgångar och lärdomar av misslyckanden som är positivt för
helheten. Detta, att bli den lärande organisationen, är utmaningen.
Vad är det viktigaste i ditt nya uppdrag?
Att skapa en känsla av att vi tillsammans
blir starkare än vad vi är i våra delar. Jag är
övertygad om att vi kan bidra till varandras
utveckling om vi bara hittar formerna för
det. Det finns så många bra skolor och bra
personal i Malmö. Och massor av olika, bra,
sätt att lösa våra viktiga uppdrag på. Detta
vill jag bidra till att utveckla tillsammans.
Vad tar du med dig för erfarenheter från
Helsingborg?
Helsingborg är en organisation som är modig. Vi gjorde mycket bra saker för våra
elever på kort tid. Vi gjorde det genom att
hela tiden tänka på vad som skulle gynna
eleverna. Att identifiera trösklar och hinder
för skolutvecklingen gjorde att vi kunde slipa ned dem och finna bättre lösningar. Jag
jobbar efter en vision om att förvaltningen
ska bidra till känslan av enkelhet och pålitlighet. Vi vill förenkla för lärare och elever i
deras vardag. Det vill jag ta med mig. Jag
vill se till att vi kan fokusera på huvuduppdraget ute på skolorna. Bra undervisning
som utmanar och utvecklar eleverna.
De fyra områdescheferna bildar en väldigt homogen grupp (män med liknande
bakgrunder och i ungefär samma ålder).
Har du några tankar kring det?
Jo, vi fyra är män. Dock skiljer det sig väl
nästan 20 år mellan yngst och äldst så i ålder
är vi inte så homogena. Men likväl är vi män,
och på det viset homogena. Totalt sett i ledningsgruppen är blandningen 50 procent
29
kvinnor och 50 procent män. Det optimala
hade förstås varit att även vi områdeschefer
hade en genusblandad (och på andra sätt
blandad) sammansättning, men så blev det
inte nu.
Det kan vara viktigt för mig och de övriga områdescheferna att vara medveten om
detta faktum och se till att det inte ska utgöra ett problem i beslutsfattandet.
Vad ska du göra/vill du uppnå dina första
hundra dagar i rollen?
Ååh, jag har massor av idéer om vad jag skulle
kunna tänkas göra. Men jag kan inte springa
på alla de bollarna. I alla fall inte de första
100 dagarna. Jag måste istället öppna öronen
ordentligt och lyssna in var skolorna och ledarna befinner sig. Sedan, efter de där 100
dagarna, hoppas jag förstås att jag kan börja
se lite linjer och möjligheter för utveckling.
Krönikan!
Ett litet tyskt annex
OM INTE MINNET sviker var det
Sigfrid Siwertz som på så sätt karakteriserade filosofiämnet i
Uppsala när han såg tillbaka på
sin ungdom. Högre studier hade
inte varit självklara för honom,
men familjen hade gjort en extra
ansträngning för att han skulle
bli en studerad karl (fil. kand.
1904). Hans bildningsgång bar
honom sedan vidare till Paris, där
det i stället var Bergson under vilkens inflytande den unge svensken råkade. Resten är som man
brukar säga historia, kanske rättare insomnad litteraturhistoria,
för vem läser honom idag? Det är
skada, Selambs (1-2, 1920), som
handlar om viljan, var ännu obligatorisk läsning för 1968 års studentkull vid läroverket, erinrar vi
oss; och Glasberget (1952) om
kärleken mellan man och kvinna
borde fortfarande kunna engagera. Båda har filmatiserats.
Borgerlig bildning; alltmer tyskinfluerad kultur, egentligen på
allvar först efter fransk-tyska kriget; men osäkra framtidsutsikter.
Det hade börjat skava redan före
den första världsbrandens utbrott
i form av den preussiska militarismens avarter och återkommande
krigshot som stack upp från Berlins horisont (Zabernaffären, Marockokrisen). Vad som sedan följ-
de är bara alltför bekant, ända
fram till ”Stunde Null”. Därefter
har det ljusnat, egentligen bara
burit uppåt för Germania:
Var hon i sin ungdoms da´r yster,
vild, en amason
Eller rov för sina infall och
nycker, trotsig
Lugnade hon omsider ner sig, kom
till mognad. Liksom hennes folk
hon lämnat den bångstyriga
ungdomstiden.
Ett förklarat lugn omstrålar
numera hennes gestalt, som
tidigt hos Luise på Grassis
empirestilsporträtt,
Samlad, sund och säker hon står.
Hon inkarnerar idag bäst
den borgerliga ordningen genom sin arbetsamhet och sin
alltid lika goda organisation.
Ekonomiskt har hon etablerat
sig som Eurasiens motor och
viktigaste marknad, även för
oss. Ja, redan vårt geografiska
läge och framtidsplanerna på
förbättrade kommunikationer
anvisar oss en position inte
längre som ett litet skrämt annex, härmande den stora grannen och det även i avarterna,
utan som ett broderfolk som frimodigt räcker henne handen.
Ett ökat kulturellt och fördjupat samarbete ekonomiskt
och på andra sätt med det stora,
numera demokratiskt fullmognade Tyskland framstår som
angeläget. Men då måste vi
också ta igen det vi tappat vad
gäller språkkunskaper och i detta att vara nöjaktigt hemmastadda i tysk kultur, så som Siwertz
och
den
honom
efterföljande generationen ännu
var. Känns det lockande, kanske en tyskspråkig arbetsdag i
veckan, litet tyska som koncernspråk, någon? I stället för
att ”repa” i källaren, exekverande man vet inte riktigt vad (något amerikanskt?), musicerar
stråkkvartetten och alternerar
därvid mellan professorsstadens
musikrum med Beethoven,
Brahms och Schubert på repertoaren, rentav med ett glas Riesling eller Silvaner zum Schluss,
auffrischend oder was?
ROLAND SCHÖTT, Jur. dr, är
administratör på gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningens
kansli. Tidigare museipedagog
på Malmö skolmuseum.
30
Elevhälsan
Central elevhälsa med stärkt ambition
En arbetsgrupp bestående främst av representanter från olika delar av elevhälsa och studie- och
yrkesvägledning har under hösten arbetat fram ett förslag om hur man ska organisera och
dimensionera den centrala elevhälsan och vägledningen i den nya ledningsorganisationen.
TEXT: SANNE CEDERSTAM
ATT DEN LOKALA elevhälsan ute
på enheterna är den som är viktigast för att lösa klassrumssituationerna är arbetsgruppen överens om, men också att det
behövs en central elevhälsa. Den
centrala elevhälsan ska ha strategiskt ansvar och ansvar för nätverk och samordning av elevhälsoarbetet samt studie- och
yrkesvägledningen inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Tanken är att den centrala elevhälsan ska stödja och
bidra till utveckling av elevhälsoarbetet i skolorna, med målet
att nå likvärdighet och ökad
måluppfyllelse för elever i de
kommunala gymnasieskolorna.
– Hittills har det varit dåligt
med övergångshandlingar för
elever mellan grundskola och
gymnasieskola. I och med den
nya malmöövergripande skolorganisationen har vi ett gemensamt ansvar mellan förvaltningarna. Förslaget kan underlätta
att öppna upp för möjligheter
för vår förvaltning att möta
grundskolans.
Vi måste börja samarbeta i
stället för att skylla på varandra,
säger Bo Sundqvist som har varit
projektledare för arbetsgruppen.
TVÅ FÖRSLAG
Arbetsgruppen har kommit
fram till två olika förslag om
den centrala elevhälsans omfattning. I båda förslagen vill
man inom enheten för central
elevhälsa ha en enhetschef som
också är chef enligt hälso- och
sjukvårdslagen, 4 heltidsanställda psykologer och 1,5 skolläkare som arbetar ute på skolorna. Sedan skiljer sig förslagen
åt. I det ena förslaget tillsätter
man resurser motsvarande heltidstjänster för skolsköterska,
kurator, specialpedagog och
studie- och yrkesvägledare och
Väj inte för sällsynta ord
MED FÖRVÅNING NOTERAR jag
redaktörens ingripande i Rolands originella och underhållande språkdräkt. Vår förvaltning är ägnad utbildning och
förhoppningsvis bildning också.
Man bör väl följaktligen inte
väja för några sällsynta ord. Ord
som bildar en integrerad del av
ett litterärt alster. Ord som med
lätthet kan ”googlas” av den intresserade läsaren, eller förklaras
i en fotnot (om man vill göra
den intresserade läsaren en
tjänst, vilket man faktiskt gjorde
i artikeln, tack).
Med vänliga hälsningar
Gregor
Så här skrev Sanne Cederstam i
samband med Roland Schötts
krönika ”Drömmen” i förra
numret av Edico (7/2014):
Ovanstående krönika skickades
in till redaktionen i originalversion såg den lite annorlunda ut
(se det markerade stycket i krönikan). Jag bad Roland göra vissa
förändringar i texten eftersom jag
inte förstod den och i och med
detta uppkom flera intressanta
diskussioner om språk och språkbruk. Nu efterlyser vi på redaktionen dina tankar.
Den ursprungliga texten såg ut så
här: ”Då framträder han plötsligt,
från oväntat håll. På hans sköld
31
igenkänns den blå blomman,
han sauverar alliansens ära
men angriper sin vite vederdeloman med litet väl markerad
promptitud. Det är nästan så
att han utför de fransyska artighetsbetygelser som enligt riddarsed skall föregå kampen litet
väl summariskt.”
Vi tar gärna emot dina synpunkter och vill uppmuntra
till diskussion om språk och
språkbruk. Vilket är språkets
syfte? Ska det vara tillgängligt
för alla? Det finns inget rätt eller fel men dina tankar skulle
vara intressanta att ta del av.
Mejla in dina tankar till:
edico@t.se
i det andra förslaget tillsätts
skolsköterska och kurator med
50 procent och specialpedagog
och studie- och yrkesvägledare
med 20 procent.
Eva Ahlgren vill ha områdescheferna med sig innan det fattas
beslut om exakt hur den centrala
elevhälsan kommer att se ut. 
Ordet är ditt!
SKRIV AV DIG!
Är det något du skulle vilja
säga? Är du arg, nöjd eller förbryllad över något som rör skolans värld?
Det är viktigt att vi debatterar
och låter åsikter brytas mot varandra. Det är ju så utveckling
och förändring drivs framåt.
Ordet är ditt är platsen där vi
publicerar insändare från medarbetare.
Vill du vara anonym går det
också bra, bara vi på Edicos redaktion behöver ditt namn och
kontaktuppgifter.
Välkommen att mejla till
edico@malmo.se
Returadress:
MALMÖ STAD
GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
205 80 Malmö
Kryss
VETEN- DEN SOM
BREV
SKAP
SKA TILL
OM
ÄLDRE
TIDERS
KULTUR
FYNDTILLFÄLLE
ÖVERENSSTÄMMELSE
BUNDEN
FÅR VI
AV FÅR
OHÖV- STOR- INDIANLIG
SLAGEN RIKE
HAVREKAKA
ÅLDERDOMLIGA
ROLLON
OBÖJD
ILLUSORISK
DÖPA
BIBELDEL
JULTRÄD
RÅDJURSKALV
TAR SIG
SÅNGARE
DETEKTIVORM
MODENYCK RUNT
HERRNS HALS?
KRAMVÄNLIGA
LÄSES ÄGT RUM
TELEVINKOM
KVÄLLEN TANTEN
STRAND
I PISTEN
TAKTIK
NORGESTAD
MITT I
BAREN
CELINE
JULEDJUR
@
TARZANS
TÖS
KÖR I
STHLM
DIAT
BUSKE
SAUNA
BÖR
STROSA
BÖR
MAN
RABATT
OCH
MUSTASCH
DJURPARK
TAGGIGT
DJUR
SIMPLARE
PRESIDENT
RONALD
FÄRGGLAD
PIPPI
LEMURKRYS
Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico.
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Danor Terlevic
GÖRS HON SOM
FYLLER ÅR
A
HÖHUS
L
SCEN
ELLER
MANEGE
DE ÄR
SJU I
VECKAN
A
D
PRATADE HISSAS
I NATTTILL
MÖSSAN SJÖSS
Y
R
A
S
E
K
SÅDAN
MAT ÄR
SUSHI
T
PINSAMT
N
FRUKT
GUDSTJÄNST
Ä
P
P
L
DRAS ÅT
GENELDKRING
LJUDER STÄDER
BYTET
U
G
N
A
R
MITT
I JEEP
FEL PÅ
SKÄRMEN
E
E
L
E
E
N
D
E
N
MUSIKBEARBETNING
E
N
O
D
E
R
N
A
R
O
R
R
R
A
BASTA!
G
A
A
O
R
T
N
G
SKÖNHETSDYRKARE
E
I
N
S
T
L
L
Å
I
A
FINA
PÅSDRYCK
E
R
L
I
K
E
E
L
A
D
SIMPLE
G
O
E
O
G
S
D
R
A
A
DYRBARHETERNA
M
B
SÅDANA KANSKE
AKKA SKREV MED?
R
N
TREND
BÅTKANT
KORT
FABELTILL
DJUR
EXEMPEL
SPELAR
AKTRIS
A
R
FÅRHANE
KEX
SLET
PÅ
S
KROPPSPULSÅDERN
N
KLOCKFORMIGA
SPÄDA
BLOMMOR
BETE
MISSTÄNKA
N
G
LUKTORGAN
N
A
R
A
TAR
ÅRTAG
GÅR JU
SOLEN
A
N
SÄTTER
SKINKA
PÅ JULBORDET?
K
N
O
S
T
E
T
E
R
R
LEMUR-KRYSS
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: Mattias Axelssonn
Krysslösning från förra Edico
Edico7 webb - Malmö stad

Edico7 webb - Malmö stad

Kerstin ryning ”klart jag ska prova, vad har jag att förlora”.

Kerstin ryning ”klart jag ska prova, vad har jag att förlora”.

Edico4 WEBB - Malmö stad

Edico4 WEBB - Malmö stad

Läs ettan - Vision-malmoavdelningen.se

Läs ettan - Vision-malmoavdelningen.se

Stjärnlösa nätter

Stjärnlösa nätter

Bokashi Land 2

Bokashi Land 2

Vill du minska bråk och konflikter med ditt barn?

Vill du minska bråk och konflikter med ditt barn?

kompendium 6-9 som pdf

kompendium 6-9 som pdf

Julfest nötabråne - Bygdeföreningen Tararp Nötabrane

Julfest nötabråne - Bygdeföreningen Tararp Nötabrane

Arbetsmarknads-, gymnasie- och

Arbetsmarknads-, gymnasie- och

LEDNINGSDEKLARATION 2015/16

LEDNINGSDEKLARATION 2015/16

PQ 2015 riksfinal del 2

PQ 2015 riksfinal del 2

Borgarskolan 2015

Borgarskolan 2015

abcdocz.com

© Copyright 2024