Edico4 WEBB - Malmö stad
4/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning CATTIS AHLGREN ”Jag blir drama-queen i en dag eller två. Sedan tar jag tag i det och så blir det bra igen.” > Monika, Rebecca och Jahangir > Om livet inte är en fest kan du göra det till en > Vart tar du dina sommargäster? I DETTA NUMMER: / direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kvalitet på djupet för bredden Å rets kvalitetsdialoger har snart genomförts med alla våra skolor. Kvalitetsdialogen är ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete och syftet är ett samtal för utbyte mellan nämndsledamöter, elever, medarbetare och skolledare. Utgångspunkten är varje skolas kvalitetsrapport, dvs. avstämning mot uppsatta mål. Det var premiär för min del och det har gett oerhört mycket. Att få bekräftat det jag sett flera gånger tidigare; det görs så mycket gott i vår förvaltning som ger våra unga och vuxna kraft att växa. Men det som också blir så tydligt, är att vi har så mycket kunskap och erfarenheter som vi skulle kunna vara bättre på att dela med varandra. Då kan både elever och medarbetare få kraft att växa ännu starkare och det är ju det som är vårt uppdrag. Då kan vi bli en lärande organisation och det är just det jag vill möjliggöra med mitt förslag till ny ledningsorganisation, för det behöver vi bli bättre på både internt i förvaltningen och externt, inte minst mot de andra två skolförvaltningarna och med högskola, arbetsliv och närsamhälle. Det finns såklart redan många bra exempel på det, men frågan är, får framgångarna i en enhet genomslag för helheten? Eller stannar de i varje del? Det behövs strukturer som skapar möjligheter, samarbete behöver arenor för möten och utbyten. Vi har många eldsjälar, och de behöver få synas för att inspirera och inspireras. Läsåret 13/14 är slut och många unga kvinnor och män lämnar skolan för gott. Många med en stark känsla av en ljusnande framtid, men säkert också flera med en malande oro för framtiden. En del ungdomar har redan ett arbete som väntar, eftersom man blivit väl rustad på ett yrkesprogram. Andra får vänta ett tag på besked om man fått den där platsen på universitet/högskola. Några tar ett sabbatsår, kanske jobbar, kanske gör drömresan. Och så har vi de som inte vet och kanske inte heller tror på sig själv. De finns också de som lämnade redan innan det var dags att stå på trappan och sjunga studentsången. Om att se signalerna och fånga dem och om att fånga upp när skadan redan är skedd, handlar en serie om som just nu går på SVT, den heter just Drop-outs. I det första avsnittet blev det så tydligt, det vi egentligen redan vet, tecknen syns redan på grundskolan. Tänk, vad viktigt det är, att vi skapar de strukturer som behövs för att vi med gemensamma krafter och kunskaper, kan bryta en negativ trend hos en ung flicka eller pojke, och tillsammans verka för framtidstro och självkänsla. När vi hade kvalitetsdialog med Bellevuegymnasiet, fick vi verkligen ansikte på flickor och pojkar, som fått stöd att reparera för negativa upplevelser och punkterad självbild, och som hårt arbetat sig till en framtidstro. Det berörde. Än en gång - tänk vilken möjlighet vi har om vi blir bättre på att dela med oss av framgångsrikt arbete. Både av arbete med unga som har en uppförsbacke och med ungdomar som inte känner någon gräns för sin förmåga att ta sig an framtiden. För vi möter dem alla i alla våra skolor och delar vi med oss av kunskap ger vi både dem och oss som arbetar med dem, kraft att växa. Några, inte längre så unga, herrar, besökte i veckan Malmö latinskola. Helt uppenbart hade de en varm känsla för skolan som rustade dem för framtiden. För de kom för att fira att det var 70 år sedan de tog studenten. Ett fantastiskt möte mellan dåtidens och nutidens skolungdomar, berättade skolans utbildningschef, Maria. Varmt tack för alla goda insatser det här läsåret! När vi alla är tillbaka igen efter välbehövlig sommarledighet och semester, krokar vi arm för att ta oss an det fortsatta arbetet med vårt gemensamma och viktiga uppdrag. För mig ett riktigt hedersuppdrag som omfattar potentialen i utbildning för unga och vuxna kvinnor och män och i arbetsmarknadsinsatserna. Kan det bli bättre och viktigare? En riktigt skön sommar önskar jag er alla! Ledaren: Kvalitet på djupet för bredden 2 Hallå där – Susan Englund 3 Högläsning 4 Ordet är ditt: Ljubomir T. Devic 5 Finsnickeri 6 Lärarlegitimation7-9 Enhetschefer 10 Queer kids 11 Mimers hus 12 Vårsalong 13 Rikskonferens 14 Extra data 14 Världens kör 15 Områdesanställningar 16-17 Cattis Ahlgren: Lärare på Malmö latinskola 18-21 Lennart Göransson 22 Krönikan: Utbildning down under 23 Fridolin på S:t Petri 24-25 APU utomlands 26 Handledarträff 27 Ny ledningsorganisation 28 Elevassistenter 29 Carl Löthman 30-31 Nyanställda32 Fotboll på schemat 33 Utflyktstips 34-35 7 snabba 36 EDICO Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, kommunikationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av kommunikationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER edico@malmo.se BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin > gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen MEDARBETARE Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Susan Englund, Komvux Malmö Södervärn OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK WikingTryck AB, MultiArt Silk, 2500 ex Hallå där! HALLÅ DÄR – Susan Englund Varför har du bestämt dig för att lämna dina uppdrag för Edico? Redan när jag började skriva för Edico bestämde jag mig för att ge det tio år, och nu har det gått exakt tio år. Det är dags för nytt blod att träda in på redaktionen. Dessutom är det mycket att göra inom Komvux Södervärns verksamheter och det måste prioriteras. Jag kommer att fortsätta frilansa för Edico, men det kommer mest att handla om vuxenutbildningen i Malmö. Har du någon journalistisk förebild? Barbro Alving, journalist på Dagens Nyheter 1934-59, är en av mina förebilder. Jag gillar henne för hennes skarpa journalistiska sinne kombinerat med humor och ödmjukhet. Och så journalisterna som avslöjade Watergateaffären; Carl Bernstein och Bob Woodward. De är den direkta anledningen till att jag ville bli journalist. Är Edico för snäll? Jag önskar fler debattinlägg i tidningen, men det är svårt att få medarbetare ute i förvaltningen att skriva kritiska inlägg. Jag har på min egen arbetsplats försökt uppmuntra personalen att skriva om det de har på hjärtat. Och redaktionen bönar och ber om inlägg, men utan resultat. Edico motsätter sig inte kritik, men det är upp till medarbetarna själva att framföra det kritiska budskapet, inte redaktionen. Edico ska spegla det som händer i förvaltningen, redaktionen har en uppsamlande roll och publicerar gärna röster från alla. Om du skulle förändra något med tidningen, vad skulle det vara? Fler debattinlägg, som sagt. Annars tycker jag att Edico blivit bättre och snyggare med åren, men den kan fortfarande utvecklas. En redaktion får aldrig slå sig till ro och vara nöjd, den måste hela tiden se nya möjligheter. Och det är viktigt att alla i en redaktion byts ut då och då. Susan Englund är trogen Edicomedarbetare som i huvudsak arbetar som informatör, lärare och MaApps-ambassadör på Komvux Södervärn. I botten är hon statsvetare och journalist. Karriären inom skolans värld började på Rosengårdsskolan där hon arbetade som lärare i svenska och samhällskunskap. En kort period vikarierade hon sedan på Kvällsposten och Sydsvenskan, men upptäckte att hon trivdes bättre i skolan och fick en tjänst inom Komvux. Nu för tiden arbetar Susan mest som informatör men undervisar fortfarande i massmedia och journalistik. Hon har suttit med i Edicos redaktion de senaste tio åren och har skrivit profilen till nästan alla nummer. Nu har hon bestämt sig för att sluta som fast reporter för tidningen men kommer att fortsätta frilansa. FOTO: CAMILO POZO Du har ju alltid gjort profilen i Edico. Är det någon profil du minns särskilt väl? Jag kommer ihåg alla som jag intervjuat. Men det är en som varit profil två gånger som jag minns särskilt väl; Ingrid Pålsson. En förtjusande kvinna med mycket humor av den torra sorten som jag gillar. En stor förvaltning behöver en bra personaltidning, särskilt en förvaltning som förändras ofta och mycket. Tycker du att Edico bara borde komma ut som e-tidning? Nej, det tycker jag inte. Jag är av den gamla stammen som gillar papper mellan fingrarna. Läsningen blir mer njutbar. Det är bra att den finns både på nätet och i pappersform, men den blir mer läst i pappersform. Tidningen är nödvändig. Vägg med örter En vägg fylld av ekologiska örter så som timjan, oregano, basilika, citrongräs och rosmarin pryder numer Malmö latinskolas mattorg. Restaurang Choice gäster kan plocka av örterna, krydda sin mat och berika matupplevelsen ytterligare. Antirasistiskt nätverk 87 procent av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens medarbetare svarade på medarbetarenkäten. Snittet för hela staden var 82 procent. Förvaltningen har överlag ganska nöjda medarbetare. Det man är mest nöjd med är jämställdhet och mångfald (3,9) och minst nöjd med är lön och arbetstid (2,8). Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningens resultat ligger överlag i nivå med eller något under Malmö stad som helhet. Störst skillnad är det för delindex Medarbetarsamtal (3,4 mot 3,8). 83 procent har haft ett medarbetarsamtal, vilket är en något lägre andel än för Malmö stad totalt sett. Malmös antirasistiska skolnätverk är ett forum för skolpersonal som brinner för antirasism och vill ha ett forum, ett sammanhang, stöd och fortbildning för att kunna fortsätta bedriva arbetet på sin egen skola. Nätverket träffas ett par gånger per termin och deltar i workshops, föreläsningar och diskussioner kring rasism. Om du vill bli medlem i nätverket kan du kontakta Gustavo Nazar på CPI, gustavo.nazar@malmo.se. 3 FOTO: ALLVECTORS.COM FOTO: SANNE CEDERSTAM Medarbetarenkäten Högläsning Om du skrev en bok, vad skulle den handla om? Ständiga rapporter om att ungdomars läsförståelse blir sämre och sämre gjorde att Anna W Gustafson ville undersöka om en lärarens högläsning kan väcka läslusten hos eleverna? Anna drog igång ett högläsningsprojekt när hon arbetade på Mediegymnasiet. Nu arbetar hon på Värnhemsskolan och har tillsammans med specialpedagog Gabriella Millo Tranmark vidareutvecklat projektet. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM PÅ MEDIEGYMNASIET BÖRJADE projektet med en enkätundersökning om vad eleverna läste och hur mycket. Många läste aldrig böcker och om de gjorde det var det mest för att de var tvungna. Varför? ”Tråkigt och jobbigt på samma gång”, ”För att man är för lat och inte ser det roliga i det”, ”Tycker det är långtråkigt och tröttnar innan jag har kommit in helt i boken”, ”För att jag inte ser någon poäng i det”, ”För att det finns Internet och annat skoj”. Så löd några av svaren från eleverna. INSPIRATION TILL SAMTAL Anna och en kollega läste högt ur noga utvalda avsnitt i både ungdomsböcker och vuxenlitteratur en gång i veckan under fem veckor. Efter det utvärderade de om högläsningen hade påverkat elevernas intresse för skönlitteratur. Det hade den inte. Alla tyckte om högläsningen, men läsa själva ville de inte. Vad Anna dock la märke till var att högläsningen inspirerade till vidare samtal om det som böckerna handlade om; utanförskap, sexuell läggning, fattigdom, missbruk m.m. När Anna började undervisa på barnoch fritidsprogrammet väckte hon tillsammans med Gabriella liv i projektet igen, men den här gången inte i huvudsyfte att stimulera elevernas läslust. Bara 4 av klassens 24 elever är etniska svenskar och 18 har olika diagnoser. Vad Anna och Gabriella ville uppnå var att lära känna eleverna och observera och förstå behovet av språkstimulerande åtgärder. Den nya frågeställningen blev: Kan lärarens högläsning utveckla eleven språkligt och väcka intresse för skönlitteratur och eget skrivande? Förutom själva högläsningen blev skriftliga och muntliga re4 flektioner och genomgång av nya ord en del av högläsningsprojektet. Med boken och de nyinlärda orden som inspiration fick eleverna öva sig i olika skrivtekniker. De skrev poesi, beskrivande texter, fiktion och noveller och utvecklade både ordförrådet och känslan för olika texter. STORT INTRESSE FÖR PROJEKTET Både Anna och Gabriella är mycket nöjda med utkomsten av projektet och kommer att fortsätta utveckla det. Intresset för hur de arbetar är stort och de har redan hunnit presentera det publikt både i Stockholm och Malmö. För att fånga publiken brukar de inleda sina föredrag med frågan Om du skrev en bok, vad skulle den handla om? Samma fråga brukar ställas till eleverna. ”Mig själv kanske för jag vet så pass mycket om mig själv”, lyder ett tänkvärt svar. Ordet är ditt! Skriv till oss: edico@malmo.se Malmö stad degraderar och misskrediterar lärarna FOTO: CAMILO POZO LJUBOMIR T. DEVIC legitimerad lärare i franska/engelska för grundskolans senare år, med utökad kompetens i ryska, svenska och svenska som andraspråk Malmö stad, Komvux Malmö Södervärn ”De här så kallade förstelärartjänsterna som införts på skolorna sår split mellan lärarna.” SKRIV AV DIG! Är det något du skulle vilja säga? Är du arg, nöjd eller förbryllad över något som rör skolans värld? Det är viktigt att vi debatterar och låter åsikter brytas mot varandra. Det är ju så utveckling och förändring drivs framåt. Ordet är ditt är platsen där vi publicerar insändare från medarbetare. Vill du vara anonym går det också bra, bara vi på Edicos redaktion behöver ditt namn och kontaktuppgifter. Välkommen att mejla till edico@malmo.se Välutbildade lärare flyr Malmö stad som råttor. Lärare degraderas och misskrediteras i sitt dagliga arbete. Det är knappt någon som vågar opponera sig för att inte riskera sina jobb. Men hur länge till ska den här mobbningen och lärarflykten få försiggå? Snart har vi inga utbildade folk kvar i Malmö. Lärarfackförbunden är medansvariga till skolans haveri med tanke på att de går hand i hand med skolledningarna. Det är att gilla läget eller att dra sig tillbaka till idet. Men hur länge till ska lärare acceptera dessa överhetsfasoner? Många lärare är inte familjära med lagar och avtal, vilket de borde vara i större utsträckning. Egentligen borde alla gå på en skyddsombudskurs för att säkra sina ställningar. Som lärare måste man således se över sina intressen hela tiden för FOTO: COLOURBOX.COM att inte bli överkörd. Det är lätt hänt att lärare far illa i dagens skola och inte får stöd eller uppbackning när det väl behövs. Man kan likna med en person som går på gatan och blir nersparkad; folk går förbi och glor och skrider inte till handling. Samma förfarande har vi på skolorna, där lärarna allt mer ser över sina revirområden. Allt annat är sekundärt i sammanhanget. Lärarna har blivit känslokalla och toppstyrda individer, såsom omänskliga robotar. Är det en sådan skola Malmö stad vill upprätthålla? Jag tycker att det är dags att Malmös lärare går ur dvalan och sätter hårt mot hårt. Det är slut med hunsandet hit och dit! Lärare är inga hundar och vill inte längre vara det moderna samhällets ok. 5 De här så kallade förstelärartjänsterna som införts på skolorna sår split mellan lärarna. Det är överhöghetens politik att först söndra för att sedan härska – och då framför allt över de intellektuella, som ses som samhällets fasor. Lönerevisionen för 2014 har inte gått till på rätt sätt på flera skolor i Malmö stad. Skolledarna har uteblivit på klassrumsbesöken och flera lärare har inte fått ett legitimt lönesamtal. Ett lönesamtal efter lönesättning är inte okej; det ska göras före så man kan påverka lönen i god tid. Lärare efter lärare ger upp och tappar gnistan och det börjar bli näst intill omöjligt att hitta ersättare. Hur tänker egentligen vår ledning och våra lönesättande chefer? Är Er politik att prioritera bort de lärare som är bäst lämpade och som önskar stanna kvar och arbeta som lärare ända till slutet? Gå ifrån den orättvisa och diskriminerande individuella lönesättningen och återinför ett statligt lönesystem – för allas trevnad! Lärarna är inga socialbidragstagare utan tvärt om surt förvärvande arbetare och därför ska de ha skäliga löner. Allt under 30 000 kr är diskriminerande lågt. Det ska med andra ord löna sig att ha en lång erfarenhet och gedigen utbildning. Men detta är inte lönegrundande, enligt arbetsgivaren. Skolledare och högre upp måste sålunda bli synade, precis som lärarna. De som varken ser eller värnar om sina anställda har ingenting på skolorna att göra. Skål! Finsnickeri Möbler et cetera För andra året i rad ställer Agnesfrids vuxelever med inriktning finsnickeri ut sina skapelser på ”Designbutik & Sopplunch et cetera” på Stora Nygatan 42 i Malmö. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM LENNART BERG, LÄRARE i finsnickeri på Agnesfrids gymnasium, har designat en del av möblerna som hans elever tillverkat. Andra möbler har både ritats och designats av eleverna själva. Fram till den 14 juni ställs de ut i den lilla mysiga lokalen som hyser både soppservering och designbutik. – De möbler som ställs ut är allt från det första till det sista arbetet eleverna gör. Det finns en pedagogisk tanke i processen och när eleven är färdig efter utbildningen ska den behärska allt som krävs för att rita, designa och tillverka möbler, förklarar Lennart. Ungefär 10 vuxelever utexamineras varje år. Många av de finsnickerier som finns i Malmö idag drivs av före detta elever. Arbetsmarknaden ser ganska bra ut för den som är driftig, menar Lennart men säger att det är svårt att få jobb som anställd. Men för finsnickare med F-skattsedel finns det många uppdrag. Lennart Berg undervisar i finsnickeri. 6 Lärarlegitimation Koll på läget? TEXT & FOTO: PIA JAGRELIUS, SANNE CEDERSTAM, JONAS NILSSON & HELENA WALKER LIDÉN Lärarlegitimation Skolverket har i enlighet med 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelat legitimation till FÖR ATT KUNNA tillsvidareanställas, ha fullt ansvar för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och få delta i Lärarlyftet II måste man från den 1 december 2013 ha lärarlegitimation. Den som är anställd före den 1 juli 2011 får under tiden för anställningen ansvara för undervisning och betygssättning även utan legitimation fram till den 30 juni 2015. ÖVERGÅNGSREGLER OCH UNDANTAG •Lärare som undervisar i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna får undervisa och sätta betyg utan legitimation till utgången av juni 2018. • Det finns vissa undantag från kravet på legitimation, exempelvis för undervisning i yrkesämnen och modersmål. NYA MÖJLIGHETER TILL YTTERLIGARE BEHÖRIGHET Nu går det att ansöka om ytterligare behörigheter. • Legitimerade lärare eller förskollärare kan få ytterligare behörighet utifrån lång erfarenhet. • Det är möjligt att få ämnesbehörighet om man har högskolekurser som avslutats före 1 juli 2011. Nu kommer de bedömas utifrån de behörighetskrav som gällde vid tidpunkten för studierna. Examen ska vara utfärdad före december 2013. • Fritidspedagoger kan få ämnesbehörighet i grundskolan, årskurs 1-6. 7 REGISTRERA KOMPETENS I HRUTAN INFORMATION OM PERSONUPPGIFTSLAGEN Du som är månadsavlönad pedagog behöver se över dina uppgifter i Kompetens i HRutan så att dessa är kompletta och korrekta. I självservicemenyn på HRutan finns rubriken Kompetens. Här ska du lägga in din utbildning och lärarbehörighet. Du samlar uppgifterna på ett ställe och de blir ett bra underlag för planering av kompetensutveckling m.m. tillsammans med din chef. Du som nyanställd ska lägga in dina uppgifter under din första anställningsmånad. Uppgifterna behöver du uppdatera i samband med läsårsstart och t.ex. när du får din legitimation eller avslutar en ny utbildning. Meddela alltid din chef när du gjort en uppdatering. Om du tycker att det är svårt finns en e-learning som förklarar hur du ska göra. De uppgifter du lägger in i Kompetens i HRutan kommer att behandlas i enlighet med bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204). Det betyder att uppgifterna enbart kommer att användas i det syfte de har samlats in. Uppgifterna har samlats in dels i syfte att utgöra ett underlag för din egen kompetensutveckling, t.ex. som underlag i medarbetarsamtal, och dels i syfte att utgöra underlag för Malmö stads planering av sin organisation, nyrekrytering och kompetensutveckling. Du har rätt att en gång per kalenderår gratis erhålla ett besked om vilka uppgifter som finns om dig. Du har även rätt att begära att felaktiga uppgifter rättas eller tas bort. Lärarlegitimation EROL TÜMER, LÄRARE I RELIGION, PSYKOLOGI OCH ENGELSKA Har du sökt och fått lärarlegitimation? Ja, jag var ju tvungen. Motsvarar legitimationen den behörighet som du själv anser att du har? Ja, jag har fått legitimation för de tre ämnen – religion, psykologi och engelska – där jag har tillräckligt med högskolepoäng. Känner du till konsekvenserna om man fortfarande är olegitimerad efter 30 juni 2015? Nej. Har du registrerat din kompetens i HRutan? Ja, skolledningen betonade att det var viktigt så jag registrerade min kompetens med hjälp av kanslipersonalen! ANN-CHRISTIN NEVBERG AXELSSON, LÄRARE I HISTORIA, SAMHÄLLSKUNSKAP OCH RELIGION Har du sökt och fått lärarlegitimation? Ja, men det tog nästan två år för Skolverket så när den till slut kom satte jag upp den på väggen i arbetsrummet – skönt att få den innan jag gick hädan… Att det tog så lång tid tror jag beror på att jag hade en gammal utbildning och en del forskarkurser, men inte tillräckligt många för att bli lektor visade det sig. Motsvarar legitimationen den behörighet som du själv anser att du har? Jag blev behörig i en massa nya kurser och till och med på mellanstadiet i några. Känner du till konsekvenserna om man fortfarande är olegitimerad efter 30 juni 2015? Javisst, jag vet att man inte får sätta betyg om man inte är legitimerad. Har du registrerat din kompetens i HRutan? Det är klart att jag registrerat i HRutan. 8 JOHAN DAHLSTRÖM, LÄRARE I BILD OCH MEDIA Har du sökt och fått lärarlegitimation? Ja, jag ville vara säker på att ha kvar mitt jobb. Motsvarar legitimationen den behörighet som du själv anser att du har? Ja, i stort sett. En del av mina ämnen är medieämnen som inte längre finns, så därför motsvarar den väl inte helt min kompetens, men den funkar. Känner du till konsekvenserna om man fortfarande är olegitimerad efter 30 juni 2015? Nja, det är inte bra i alla fall…man får inte sätta betyg. Har du registrerat din kompetens i HRutan? Inte helt än. Det var besvärligt och därför har jag skjutit på det. Lärarlegitimation HELENA WALKER LIDÉN, LÄRARE I SVENSKA OCH HISTORIA Har du sökt och fått lärarlegitimation? Ja. Det ryktas att jag var den första gymnasieläraren i Malmö som fick legitimation. Jag ville ha den snabbt och sökte första dagen man kunde. Det tog ungefär 4 månader innan jag fick min legitimation. Motsvarar legitimationen den behörighet som du själv anser att du har? Jag blev lite förvånad över att jag fick behörighet att undervisa i svenska som andraspråk för lågstadieelever. Känner du till konsekvenserna om man fortfarande är olegitimerad efter 30 juni 2015? Ja, jag vet att man inte får sätta betyg som olegitimerad. LINDA FREIJ, YRKESLÄRARE I RESTAURANGÄMNEN Har du sökt och fått lärarlegitimation? Ja, det har jag. Först sa man att alla skulle ha legitimation, sedan att yrkeslärare inte behövde ha det. Men jag ville inte bli särbehandlad och därför sökte jag. Motsvarar legitimationen den behörighet som du själv anser att du har? Ja det gör den. Jag sökte behörighet för allt inom restaurang; både mat, dryck och servis. Jag sökte som ett experiment för att se hur det skulle gå och det gick bra. Visserligen fick jag komplettera med arbetsintyg, men det var inga problem eftersom jag har intyg på allt jag gjort. Det tog två år att få legitimationen. Det är inte uttalat från Skolverket, men det känns som om yrkeslärare inte är prioriterade. Har du registrerat din kompetens i HRutan? Ja, två gånger. Jag gör som jag blir tillsagd, fast bara två gånger. 9 Känner du till konsekvenserna om man fortfarande är olegitimerad efter 30 juni 2015? För yrkeslärare är det väl inga konsekvenser än, mer än att man inte kan bli förstelärare utan legitimation. Jag undrar hur de tänkte? Skulle yrkeslärare inte kunna bli förstelärare? Dessutom kan det ju få konsekvenser om man ska söka nytt jobb om man konkurrerar med någon som har legitimation. Har du registrerat din kompetens i HRutan? Jag uppdaterar HRutan så fort jag gått någon kurs eller annat. Det har vi ju blivit tillsagda att göra. Dessutom skulle det kunna vara riktigt bra om man kunde söka efter personer med viss kompetens som man vill samarbeta eller nätverka med. Då skulle det vara någon verklig mening med att registrera sin kompetens. Enhetschefer Monika, Rebecca och Jahangir JobbMalmös uppdrag är att öka sysselsättningen och minska kostnaderna för försörjningsstöd i Malmö. Målgruppen är Malmöbor med försörjningsstöd och arbetslösa ungdomar 16-24 år. Nedan presenteras verksamhetens nya enheter och dess chefer. TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: HANNE SANDBERG betare. I samarbete med våra samverkanspartners målgrupps- och behovsanalyser formar vi sedan morgondagens verksamhet. MONIKA HERSTEDT Monika är beteendevetare, har arbetat med arbetsmarknadsfrågor sedan 1986 och beskriver sig själv som arbetsmarknadsnörd. Hennes senaste uppdrag var som verksamhetschef inom JobbMalmö och nu har hon blivit enhetschef för Kartläggnings- och vägledningsenheten. Enheten är ingången till alla JobbMalmös verksamheter. I samverkan med IoF, arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen och övriga enheter inom JobbMalmö planerar man, tillsammans med deltagaren, hur vägen mot självförsörjning ska se ut. Vilka erfarenheter tar du med dig i det nya uppdraget? Många hoppas jag, men ska jag lyfta fram något så blir det samverkan och flexibilitet. Erfarenheterna har lärt mig att om vi ska nå framgång i uppdraget så måste vi samverka, ensam är inte stark, och vi måste vara flexibla och beredda att förändra och förbättra utifrån förändrade förutsättningar och behov. Hur tänker du hantera de frågor som du nu har ansvar för? Det som ligger närmast i tiden nu är att anställa sektionschefer och alla övriga medar- verkanskonstellationer och stärka samarbetet med tidigare samverkanspartners både inom det offentliga och privata näringslivet. Detta passar mig mycket väl. Jag har erfarenhet av att leda personalgrupper igenom organisationsförändringar och har i samband med detta sett värdet i att arbeta strukturerat och aktivt med arbetsmiljöfrågor tillsammans med personalen. Hur tänker du hantera de frågor som du nu har ansvar för? REBECCA BICHIS Rebecca började sin karriär inom bilbranschen, men omskolade sig sedan till studieoch yrkesvägledare. Hon har arbetat med arbetsmarknadsfrågor sedan 2006, både på AIC (arbetsmarknads- och integrationscentrum) och JobbMalmö. Senast var hon enhetschef för arbets- och utbildningsenheten och har nu blivit ansvarig för enheten som lyder under arbetsnamnet Insatsenheten. Där arbetar man med arbetsförberedande insatser som t.ex. utbildning, vägledning och jobbsökaraktiviteter. Man bedriver också arbetsrehabilitering, insatser med språkstöd, arbetsförmågebedömning och arbetsprövning/träning. Vilka erfarenheter tar du med dig i det nya uppdraget? Utveckling och förändringsfrågor är något jag har arbetat med på olika sätt genom hela min yrkesverksamma karriär. Uppdraget inom Insatsenheten lägger stort fokus på utveckling av befintlig verksamhet samt hitta nya former och metoder, utveckla nya sam10 Jag tänker fokusera på att skapa en lärande och flexibel enhet som ständigt arbetar med förbättringar/utveckling. Jag vill tillsammans med medarbetarna arbeta för en öppen, stolt och modern verksamhet som fokuserar på uppdraget att sänka försörjningsstödet. JAHANGIR HOSSEINKHAH Jahangir har arbetat inom kommunal verksamhet sedan 1986. Först med flyktingar och sedan som socialsekreterare. Han har varit chef för enheten för ekonomiskt bistånd och verksamhetschef för arbete och utbildning. När JobbMalmö bildades 2011 blev han enhetschef för Jobbcenter. Hans nya enhet heter Anställningsenheten. Enheten har både arbetsgivaransvar och indi- Queer kids Vem får en lov att vara? TEXT: SANNE CEDERSTAM | FOTO: SANNE CEDERSTAM & FREDRIK DAHL QUEER KIDS - vem får en lov att vara? visas på Malmö stadsbibliotek 20 maj–3 augusti. Utställningen är resultatet av ett pedagogiskt värdegrundsarbete där över 200 elevers reflektioner kring begrepp som (o)rättvisa, (o)jämställdhet och queer visas upp. Queer som i fri att definiera sig själv. På Malmö latinskola har man arbetat ämnesövergripande med projektet och både svenska, bild, foto och grafiska ämnen har varit inblandade. vidansvar. Den ansvarar för praktikplatser och är arbetsgivare åt samtliga åtgärdsanställda inom JobbMalmö. Anställningsenheten är slutstation och de som kommer dit beräknas kunna vara ute i arbete, utbildning eller annan sysselsättning inom två år. Elever från motorbranschens tekniska utbildning på Agnesfrids gymnasium har iakttagit och reflekterat kring människor i Västra hamnen, Rosengård och på Emporia och gjort ljudinstallationer som man kommer åt via QR-koder. Bakom projektet står Camilla Löf, forskare och samordnare för genuspedagogerna och projektet Så Sant, som arbetar med skolutveckling med fokus på sex och samlevnadsfrågor. Sofia Gustafsson och Fredrik Dahl på Malmö latinskola är två av lärarna som arbetat med värdegrundsarbetet. Vilka erfarenheter tar du med dig i det nya uppdraget? Jag har lärt mig att det är viktigt att i förändringsprocesser ta vara på den kompetens som finns, att blanda in medarbetare och facken och förankra saker med dem. Delaktighet ger bättre beslutsunderlag samt underlättar genomförrandet. Hur tänker du hantera de frågor som du nu har ansvar för? Still normal av Oliver Nyberg. Det är ju en ganska omfattande omorganisation vi står mitt uppe i, men vi har förberett oss och bildat nya team, funktioner och arbetslag. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen mot att fungera som en processorganisation med helhetsfokus. Utmaningen är att lyfta blicken och se hela förvaltningen, hela Malmö stad och vårt gemensamma arbete. Tydlig kommunikation kring uppdrag, mål och resultat är mycket viktigt. Say what they may av Cornelia Larsson. 11 Mimers hus Sakta leder också någonstans Till Värnhemsskolans före detta vaktmästarbostad på tre rum och kök och med egen ingång kommer elever som på grund av dåliga erfarenheter av skolan blivit hemmasittare. De lider ofta av depression, ångest och social fobi. Här arbetar en ämneslärare, två elevassistenter och en specialpedagog i ett tätt samarbete för att ge verksamhetens åtta elever ny tro på sig själva och skolan. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM Marie-Louise ”Milo” Brorsson, specialpedagog, Pia Strömberg, ämneslärare och elevassistenterna Saimi Charzuk och Robert Strömberg. MIMERS HUS STARTADE som ett projekt för tre år sedan. Man ville erbjuda en trygg och lugn skolmiljö till elever som krockat med skolan, ofta redan från det att de gick i förskolan, och blivit hemmasittare. På Mimers hus arbetar man efter en trappstegsmodell som innebär att man börjar med att träffa eleven och familjen, ibland tillsammans med BUP, för ett första samtal. Sedan planerar man för en önskvärd utveckling tillsammans med eleven och börjar i mycket liten skala med att gå i skolan två timmar om dagen, två dagar i veckan. Sakta utökas tiden i skolan till fem timmar om dagen, fem dagar i veckan och när eleven känner sig trygg börjar man se sig om efter vilka vidare vägar som finns. Målet är att eleven inom ett år ska gå till någon annan skolform; nationellt, individuellt eller förstärkt program eller daglig verksamhet. De som arbetar på Mimers hus trivs verkligen på jobbet. Tillsammans utgör de ett tight gäng som arbetar tätt och prestigelöst med elevernas bästa för ögonen. Rutiner och relationer är det som är viktigast på skolan även om själva lärandet också är viktigt. Eleverna läser kurser enligt nationella kursplaner och betygskriterier. Ämnesläraren Pia Strömberg arbetade tidigare på Lindeborgsskolan, men har nu varit på Mimers hus en termin. – Det är jätteroligt, en ny utmaning, något nytt. Man kommer så nära eleverna och det är kul att se hur de utvecklas och får lov att lyckas. De får ofta godkänt i ett eller flera ämnen, något de inte är vana vid, berättar Pia. Det är det lilla, lugna, trygga och familjära som är Mimers hus signum. Max 6 av de 8 eleverna är i skolan samtidigt och alla får 12 social stöttning och individuell undervisning. Pia undervisar, elevassistenterna Robert Strömberg och Saimi Charzuk stöttar eleverna socialt och i undervisningen och specialpedagog Milo Brorsson har föräldrakontakt och kartlägger strukturen för eleven. – Vi gör det som funkar för eleverna. Skolan utgår från varje elevs förutsättningar. Ibland tar det lång tid att hitta fram till en elev, men det får ta den tid det tar. Sakta leder också någonstans, säger Robert. En del elever stannar på Mimers hus bara några månader, andra stannar längre. – De som kommer till Mimers hus har ofta mycket ångest i början, men det brukar bli bättre efter en tid hos oss. Eleverna trivs och vi uppnår goda resultat. Jag blir stärkt av eleverna och älskar mitt jobb, säger Therese Andersson som var med och startade Mimers hus, men som nu är föräldraledig. Vårsalong Öppna sinnen Gymnasiesärskolan Valdemarsro har efter ett antal år i dvala återupptagit samarbetet med Katrinetorps gård. Det innebär att skolans uppskattade konstverk under våren åter fått pryda utställningslokalerna i det gamla omgjorda stallet. Temat för årets vårsalong var ”Att flytta”. Eleverna har med sina öppna sinnen skapat konstverk i olika tekniker och material som berör och rör betraktaren. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM DET VAR NÄR Karin Jönsson, resursperson på gymnasiesärskolan, stötte ihop med Katrinetorps intendent Josef Frank som samarbetet tog fart igen. – Ni hade så fantastisk konst. Kan ni inte komma tillbaka? sa han, berättar Karin. Karin är jätteglad att de fått ställa ut igen och tycker att det har varit roligt att jobba med utställningen som mål för arbetet. Hon uppskattar också all den hjälp de fått av Katrinetorp för att göra vårsalongen till en fröjd att besöka. Vårsalongen är slut för i år, men håll ögonen öppna så du inte missar nästa års utställning. 13 Rikskonferens Särskolans rikskonferens TEXT: SANNE CEDERSTAM SÄRSKOLAN HÅLLER VARJE år en rikskonferens där personal från särskolor i hela Sverige träffas för att utbyta erfarenheter och idéer och delta på seminarier och föreläsningar. I år hölls konferensen i Borlänge och förutom Malmös gymnasiesärskolesamordnare deltog medarbetare från både Värnhemsskolan och Byggymnasiet. Även representanter från grundsärskolan och Malmö turism närvarade vid konferensen. Nästa år är det Malmös tur att stå för värdskapet och planeringen är redan i full gång. – Det kommer att bli en spännande konferens nästa år. Vår skolform har samma mångfald som vår stad i övrigt och många är intresserade av att veta hur vi arbetar, säger gymnasiesärskolesamordnare Marianne Dymling-Hjelm. Rikskonferensen 2015 kommer att vara på Malmö Live 11-12 maj. På bilden syns budkaveln som Malmö nu tagit över. Extra data för extra intresserade Tid att utvärdera, utbyte av erfarenheter och så småningom en hel del tips. Det utlovades när de första spetsutbildningarna för olika lärarkategorier startade i veckan. TEXT: PIA JAGRELIUS | FOTO: CAMILO POZO – VI HAR ett ämneskunnande och ett pedagogiskt kunnande men teknisk kompetens fick vi inte mycket av under lärarutbildningen och det är fortfarande inte obligatoriskt på alla lärarhögskolor, påpekade utbildare Anders Söderberg från Lin Education och själv gymnasielärare i SO-ämnen. Malmö köper datorer av företaget som också erbjuder utbildningar. För det utrymme som fanns kvar har ledningsgruppen nu arrangerat spetsutbildningar för olika ämneskategorier med fyra tillfällen om vardera tre timmar. Här ska man få en del av den tekniska hjälp man saknat. – Det som Pisa visar fungerar är lärande bedömning, kollegialt lärande och lärare som följer med den aktuella utvecklingen, berättade Anders Söderberg. Han uppmuntrade sin skara att planera in ”digitalt didaktiskt designat” när kurserna skulle sättas och lovade konkret hjälp med det vid nästa tillfälle. Han visade välsignelsen av att få nya idéer via Facebook samt Twitter-sidor med intressanta användare och tipsade dessutom om Skolverkets blogg av Stefan Påhlsson ”Omvärldsbloggen” som ger många nyheter. Också SOrummet, Skolbankens pedagogiska planeringar och Pelle Pedagogs bloggflik samt Länkskafferiet kom med bland inspirationsidéerna för den som vill bli bättre på omvärldsbevakning. 14 Världens kör Musiklärare Eva Bornemark omgiven av elever i Svenska med sång på Komvux Malmö Södervärn. Sjung med världens kör på Malmöfestivalen 2014 På Malmöfestivalen 2014 sjunger Världens kör från Komvux Malmö Södervärn sina egna sånger som körledaren Eva Bornemark har komponerat. Då får publiken på Hedmanska gården chansen att sjunga med i sing-along! TEXT & FOTO : SUSAN ENGLUND ELEVER SOM STUDERAR SFI på Komvux Malmö Södervärn har möjligheten att träna det nya språket i Svenska med sång. Sångerna som gruppen sjunger är specialkomponerade av verksamhetens musiklärare Eva Bornemark. – Sångerna handlar om allt mellan himmel och jord men har ofta Malmötema. Allt blir till sång i en avspänd, pedagogisk form, säger Eva som för 14 år sedan startade det hela. Att sjunga på svenska är ett redskap och komplement till SFI-undervisningen. Förutom att eleverna lär sig att uttala orden väl, växer känslan för svenska språket genom att sjunga. – Under full koncentration lägger man det svenska språket till sitt hjärta via sången i strupen och uttalet i munnen. Det är en rolig och stimulerande halvtimme som del- ”Under full koncentration lägger man det svenska språket till sitt hjärta via sången i strupen och uttalet i munnen.” tagarna uppskattar, säger Eva. Som bonus får många sjunga i skolans egen kör, Världens kör. Två grupper trä15 nar var för sig och framträder oftast tillsammans. Då kan uppemot 100 personer stå på scenen! Världens kör har genom åren framträtt i olika sammanhang, bland annat i Rådhuset på FN-dagen, i Folkets park på nationaldagen, på Europaporten och Malmöfestivalen. Vid finalen i Eurovision Song Contest i Malmö 2013 framförde de tillsammans med Petri Sångare öppningssången ”We Write the Story” – specialskriven av Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Avicii. På Malmöfestivalen 2014 är det alltså dags för framträdande igen. Kom och sjung med på Hedmanska gården! Områdesanställningar Arbetsförmedlaren Alexander Weissendahl från Bryggan anställer Jocelyn Bravo Gonzalez som köksbiträde tillsammans med kollegerna från JobbMalmö Isaak Zughaft och Andreas Stensson. Häftigt att göra skillnad Områdesanställningar inom JobbMalmö är ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att hjälpa ungdomar som lever i utanförskap att komma ut i anställning eller vidare till utbildning. Ungdomarna kommer från de fem områdesprogrammen Rosengård (Herrgården), Holma-Krocksbäck, Lindängen, Segevång och Seved och är mellan 18-29 år. TEXT & FOTO: HANNE SANDBERG – DET ÄR häftigt att göra skillnad och rusta personer rätt så att de kommer vidare i sina liv, säger projektledaren Andreas Stensson. För närvarande anställer områdesanställningar 50-60 ungdomar att komma ut i jobb inom Malmö stad innan sommaren. – Det är viktigt för oss att kontinuerligt utveckla och utöka samarbetet med olika aktörer och verksamheter inom Malmö stad, menar Andreas Stensson. De anställningar som erbjuds är främst inom olika hantverks- och vaktmästeritjänster, men det finns även platser på förskolor, skolor och inom vården. – Vi servar även fintoaletten på Gustav Adolfs torg och hjälper Malmö stads interna post och bud att leverera paket och brev, säger Isaak Zughaft, sektionschef på Företagsenheten inom JobbMalmö. Ett tvärsnitt av de ungdomar som blir anställda inom områdesanställningar är att de oftast saknar komplett gymnasieutbild16 ning eller arbetslivserfarenhet. Det första jobbet blir inom Malmö stad. – Det brukar vara en högtidlig stund när ungdomarna får sina arbetskläder och skriver kontrakt, säger Isaak Zughaft. Alexander Weissendahl har samarbetat med JobbMalmö i drygt ett år. Alexander arbetar som arbetsförmedlare på Bryggan strax bakom Rosengårds center. Han menar att områdesanställningar är en ypperlig möjlighet för i ungdomar i utanförskap att Områdesanställningar FAKTARUTA: Områdesanställningar arbetar med arbetslösa ungdomar 18-29 år som är kopplade till individoch familjeomsorg och områdesprogrammen i Malmö stad. Ungdomarna erbjuds en visstidsanställning inom JobbMalmö, där de även får coaching och vägledning för att komma vidare till öppna arbetsmarknaden. Anställningstiden är olika beroende på individuella förutsättningar, kopplat bland annat till arbetslöshetstid, men blir aldrig längre än 12 månader. komma ut i arbete. – Det roligaste är att se skillnaden på en deltagare från dag ett till steget då de går till arbete eller utbildning, att se någon växa och förändras under projektets gång. Vår utmaning består i att hålla ungdomarna fokuserad och motiverade och att matcha rätt arbetsplats till rätt sökande. Andreas Stensson fyller i: Vårt mål är också att rusta ungdomarna och ge dem en ryggsäck av verktyg och referenser. Namn: Marina Dömötöri Ålder: 22 år Bor: Persborg Vad har du gjort tidigare? Jag är utbildad barnskötare och har jobbat som det i 2 år, men jag har även monterat dialysmaskiner, städat och jobbat i affär. Vad har du för förväntningar på områdesanställningar? Det är spännande att testa något nytt och jag är inte rädd för att bli smutsig! Vad gör du om 5 år? Jag vill starta upp min egen förskola tillsammans med min syster. Jag älskar barn och jag vill vara min egen chef. Det är så roligt att se barns utveckling. 17 Namn: Ahmed Hamarsheh Ålder: 22 år Bor: Seved Vad har du gjort tidigare? Jag har jobbat i kundtjänst på ett callcenter. Vad har du för förväntningar på områdesanställningar? Det är en spännande möjlighet att komma ut i arbetslivet! Vad gör du om 5 år? Jag vill jobba inom vården, kanske som sjuksköterska eller utbilda mig till socionom eller fritidsledare. Jag tycker om att hjälpa människor. cattis ahlgren Cattis Ahlgren fyller 50 i år och har arbetat inom skolan till och från i hela sitt vuxna liv, fast aldrig som fast anställd. Det är först nu som hon har börjat erkänna för sig själv att hon vill arbeta som lärare på riktigt, att hon faktiskt tycker det är kul och att hon är bra på det. När jag träffar henne är hon nöjd med sig själv eftersom hon är färdig med betygsättningen en dag innan deadline. Hon håller med om att det ger henne vuxenpoäng och reflekterar över att hon nog faktiskt börjar bli vuxen på flera andra sätt också. AV: SANNE CEDERSTAM | FOTO: GUSTAF JOHANSSON CATTIS MOTTO ÄR improvisation, något som har lett till många spännande saker. Först studerade hon konst i några år på Östra Grevie folkhögskola. Sedan var hon med och startade föräldrakooperativet Backaskolan på Kirseberg. Det gjorde att hon insåg att det inte är så svårt att starta saker, men tänkte att det kanske skulle vara ännu enklare om hon lärde sig något om datorer och så utbildade hon sig i materiell och virtuell design på Malmö högskola. Hon visste inte riktigt vad hon skulle ha utbildningen till, men med konsten i ryggen hittade hon ett sätt att kommunicera som kändes rätt. Utan att ha något egentligt mål började hon arbeta som lärare. Båda hennes föräldrar var pedagoger så det låg nära till hands. Samtidigt ville hon inte gå i sina föräldrars fotspår, utan såg jobbet som tillfälligt. UTBILDAR SIG STÄNDIGT Efter att ha undervisat i olika grafiska ämnen på både högskola, gymnasiet och folkhögskolor tycker hon nu att det börjar bli intressant att eventuellt kunna få en fast tjänst inom skolan. Men för att få det måste hon komplettera sin utbildning med utbildningsvetenskapliga ämnen och gå VAL (Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen). Men just nu läser hon en 3D-kurs som hon vill bli färdig med först. – Jag brukar läsa något på distans. Min bransch utvecklas väldigt snabbt och jag vill hålla mig uppdaterad. Det är roligt att lära sig nya saker och eftersom jag inte har fast jobb är det extra viktigt för mig att jag är konkurrenskraftig. CATTIS AHLGREN Ålder: 49 år Gör just nu: Jobbar som lärare i gränssnittsdesign, digitalt skapande och gymnasiearbete på Malmö latinskola och Universitetsholmens tryckutbildning för vuxna. Född: Malmö Bor: Möllevången Livsfilosofi: Improvisera Familj: En utflyttad dotter 18 GILLAR PEDAGOGISK PROBLEMLÖSNING Jag som skriver har själv arbetat tillsammans med Cattis och vet hur uppskattad hennes undervisning är. Hon berättar: – På Backaskolan jobbade vi efter Howard Gardners principer om de sju intelligenserna. Alla har olika ingångsvägar till kunskap och jag försöker erbjuda olika vägar samtidigt som jag vill att eleverna ska bli medvetna om hur de lär. Jag har en elev Cattis Ahlgren 19 Cattis Ahlgren 20 Cattis Ahlgren som står och går i klassrummet (fast utan att störa) och som är med i undervisningen om han får göra det. Om han sitter ner tappar jag honom med en gång. Det är problemlösningen som jag gillar med jobbet. Ibland har jag elever som har en annan agenda för lektionen än jag. Utmaningen är att ta dem från A till B enligt min agenda så att jag kan börja på B nästa lektion utan att ha tappat någon på vägen. Jag tycker jag lyckas bra med det och därför är det roligt. Även om Cattis gillar improvisation både privat och i jobbet så tycker hon att det är viktigt med ramar att förhålla sig till. – Tänk dig ett mörkt svart rum med hål i golvet. Du letar upp väggarna för att kunna orientera dig. Allting blir mycket enklare om man har ett ramverk att förhålla sig till. Så försöker jag bedriva min undervisning också. Jag ger eleverna ramar så att de har något att utgå från. Om de sedan vill gå utanför ramarna så är det OK bara de kan motivera varför. JULFRUKOST VIA SKYPE Cattis liv består av mycket mer än skola. Hon bor på Möllevången tillsammans med sin bästa väninna och hennes dotter. Ett arrangemang som passar dem alla tre och som gör att det blir pengar över till det som Cattis gillar bäst: Att resa. Förrförra julen spenderade Cattis i Portugal och förra julen i Indien. På februarilovet vandrade hon på Island. Sedan hennes dotter flyttade hemifrån har Cattis varit borta varje jul, men tror att hon ska stanna hemma i år. – Jag brukar äta julfrukost med min dotter via Skype om det går, men i år vill jag vara hemma för att dela julupplevelsen med henne på riktigt. MÖLLEVÅNGSFESTIVALEN En annan passion är fotografering. Hon fotograferar gärna konserter och arrangemang och på senare tid också porträtt av Möllanfolk. Möllevången har en central plats i Cattis liv och i många år var det Möllevångsfestivalen som upptog hennes tid. – Vi var ett gäng som startade den i syfte att visa Möllevången på ett annat sätt. Det var 2006 och Möllan hade ungefär samma rykte som Seved har idag och det rimmade illa med hur de boende själva upplevde det. Vi ville ge Möllevångarna en egen positiv identitet och vår slogan var ”Av folket för folket”. Vi möblerade hela Möllan med skänkta möbler från Emmaus och så satte vi upp scener med musik, yoga, teater, föreläsningar och mycket mer. Det blev succé med 20 000 besökare och 2000 volontärer som fick mat som vi tiggt ihop från affärerna. Festivalen varade i två dagar och av de befarade kravallerna blev det aldrig något, minns Cattis. Festivalen arrangerades i 5 år, men sedan lades den ner. Det var svårt att hitta krafter som ville lägga så mycket obetald tid på det jobb som krävdes för att ordna festivalen. Eftersom allting drevs ideellt var det också svårt att hitta pengar till alla tillstånd 21 och till att leva upp till kommunens regler och krav. – Men det hade varit kul med ett 10-årsjubileum…, funderar hon och ser ut som om hon redan är igång och planerar för det. Att inte ha en trygg anställning betyder i det stora hela inte så mycket, menar Cattis. Det är i läsårsskiftena hon blir nervös och undrar hur det ska bli. – Det har alltid löst sig på något vis, men ändå har jag inte lärt mig att inte vara nervös. Jag har ingen tillit och så är jag medveten om att jag saknar små bitar i den formella kompetensen. Det är därför jag oroar mig. Till vardags brukar jag inte oroa mig så mycket, men ibland blir jag dramaqueen i en dag eller två och sedan tar jag tag i det och så blir det bra igen. När vi träffas har hon just fått veta att hon får fortsätta även nästa läsår. Hon ska jobba på samma sätt som i år med 25 % på Universitetsholmen och 75 % på Malmö latinskola. Lennart Göransson Om livet inte är en fest kan du göra det till en 1981 började Lennart Göransson arbeta som syokonsulent på Värnhemsskolan. Efter några år engagerade han sig fackligt i Sveriges lärarförbund, sedermera Lärarförbundet, och sedan 1998 ägnar han all sin tid åt fackligt arbete. Edico träffar honom strax innan han efter 40 år i skolans värld ska gå i pension. Under sin tid har han upplevt 4 skoldirektörer och lika många skolråd, suttit i c:a 200 samverkansmöten på förvaltningsnivå och varit facklig representant i nämnden sedan 1996. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM LENNART MENAR ATT den viktigaste frågan för skolan under hans tid varit kommunaliseringen. Han anser att den bidragit till att skapa en ojämlik skola i vilken fattiga kommuner inte kan lägga lika mycket pengar som rika. Vi pratar om friskolereformen och vinstintressens påverkan på jämlikhet och segregation. Lennart säger att Lärarförbundet inte tycker att driftsformen spelar roll men att han personligen inte tycker att skolor bör drivas i vinstsyfte. Skolan skulle må bra av att bli statlig igen, menar han, men funderar samtidigt över hur det skulle fungera med statligt styrda friskolor… ETT STÖD VID REHABILITERING Om Lennart tittar tillbaka på sitt fackliga engagemang så har det bästa varit mötet med människor i alla dess former och att kunna hjälpa till och stötta medlemmar i rehabiliteringsärenden. – Som utsatt för olycka, sjukdom eller utbrändhet sitter man på rehabiliteringsmöten med rektor, läkare, HR-representant och kanske psykolog och känner sig nervös. I sådana sammanhang fyller den fackliga representanten en viktig, stöttande funktion för den rehabiliterade. Lennart vet vad han pratar om. För många år sedan genomgick han en bypassoperation och hamnade själv på rehabilitering och kände sig utsatt. TUFFAST MED ÖVERTALIGHET Det tuffaste och svåraste med fackligt arbete är när man är tvungen att göra personella nedskärningar. De senaste årens minskade elevantal tillsammans med många fler friskolor har gjort att han hamnat i svåra förhandlingar och övertalighetssituationer som är jobbiga att hantera. ALLA DIREKTÖRER VILL SÄTTA SIN PRÄGEL Lennart har upplevt fyra direktörer under sin tid inom skolan. – Alla nya direktörer vill sätta sin egen prägel. Då gör man en omorganisation. Hans Persson gjorde små rektorsenheter, Matz Nilsson gjorde större utbildningsområden. Nu kommer ett annat förslag på or22 ganisation som vi inte vet riktigt var den landar än, säger han men menar att den känns väldigt toppstyrd. Den viktigaste frågan just nu är lärarnas alarmerande höga arbetsbelastning, vilken riskerar medföra stressrelaterade sjukdomar. Det bästa hade varit 3-terminssystem, det hade underlättat för både elever och lärare, menar Lennart. LIVET SOM PENSIONÄR Den sista juni går Lennart i pension och det innebär en stor omställning. Han kommer att sakna den sociala biten, dagliga rutiner och att ingå i ett sammanhang. – Jag kommer nog att göra det som jag gör på min fritid idag, fast lite mer av det. Fotografera, skriva, fiska och resa. Och så har jag ett barnbarn som blir 5 år som jag ska hämta på dagis en gång i veckan. Kanske engagerar jag mig i någon ideell organisation också, för jag gillar föreningslivet. Efter min bypass-operation lever jag som om varje dag var den sista, fast på ett positivt sätt. Min livsfilosofi är: Om inte livet är en fest kan du göra det till en. Krönikan! Utbildning down under DET AUSTRALISKA UTBILDNINGSSYSTEMET visar sig vid lekar, höga terminsavgifter – stipendier kungsvägen för den vars föräldrar inte har råd. Att privatskolorna är så populära tycks hänga samman med ett särskilt sorts vuxenengagemang, där både föräldrar och pedagoger involverar sig inte minst i elevernas aktiviteter utanför schemalagd klassrumsundervisningstid. Så lär sig FOTO: COLOURBOX.COM ett första betraktande vara både vad man kanske förväntat sig och i besittning av särdrag som motsvarar de speciella förhållanden som råder i det stora landet. Att alla skulle garanteras lika chanser är det ingen som på fullt allvar tror. Såtillvida är man burdust ärlig, vad än de föraktade politikerna säger. Men viddernas ungar måste ändå lära sig att läsa, skriva och räkna så att de liksom sina föräldrar kan försörja sig på hederligt arbete. Och bor de alltför långt bort från närmaste primary school kan de komma i fråga för offentligt finansierad distansundervisning. Denna organiseras sedan 1951 genom brevkurser, där med allmänna posten undervisningsmateriell sänds ut till fjärrran belägna boskapsstationer och liknande. Eleven tar sig an detta under överinseende av en särskilt utsedd extralärare, ofta modern eller en student. Under fyra timmar per dag genomgås materialet. Därutöver löses förelagda uppgifter. Lösningarna skickas tillbaka till skolan, där de rättas och returneras till eleven med kommentarer. Detta interfolieras med radioutsändningar och uppföljande besök från utsända ordinarie lärare från skolan, vilka därvid tar sig ut till eleverna med flyg och buss eller bil. Det hela kallas School of the Air och är en australisk klassiker, om ock inte fullt lika gammal som de flygande doktorerna. Och ingen yttring av vit civilisation är egentligen gammal i detta unga land. Skolhögkvarteret ligger mitt i landet, i Alice Springs – jämför Nevil Shutes mest kända roman – samt på ett antal andra, strategiskt utspridda ställen. I början fick eleverna lära sig att hantera en pedaltrampad, primitiv radio, nu satsas väldiga penningsummor på att varje elev skall få tillgång till en egen dator. Resultaten som på detta vis har uppnåtts påstås vara mycket goda. Skolhögkvarteret i nämnda stad har förärats besök av både självaste drottningen och prinsen av Wales med sin första, framlidna maka. På den sekundära nivån är internat på annan och ofta långt bort belägen ort det vanligaste alternativet för den studiebegåvade som vill vidare. I städerna finns förstås också skolor som tar emot elever under dagtid. Här framträder ofta nog skillnaden mellan de offentligt drivna skolorna och de efter brittiskt mönster koncipierade privata. Man tänker på ting som skoluniformer, hård disciplin, sport och andra härdande 23 eleven tidigt att ta hänsyn till andra (good manners) och, kanske allra viktigast, föräldrarna desavouerar aldrig lärarna när dessa finner det påkallat att bestraffa dem som bryter mot skolans hederskodex. Dessutom tyngs denna uppfostran inte av alltför mycken vojande byråkratisk rättssäkerhetsideologi (red tape). Här har vi måhända anledning till kritisk självprövning; vårt byråkratiserade och politiserade förfarande vad gäller avstängningar skulle må väl av en dos av denna ”short, sharp shock”, kan man tänka. Notabelt med det australiska skolsystemet är dessutom förekomsten av könssegregerade utbildningsinstitutioner. Skolflickor iförda sina uniformer utgör ett näpet inslag i gatubilden. Även modifierade former finns, såsom att bara klassrumsundervisningen är uppdelad, medan flickor och pojkar kan mötas fritt under övrig tid på campus. Kanske är detta idealiskt för de förra och erbjuder i synnerhet de rena flickskolorna dessa en fristad under en känslig personlighetsutvecklingsfas, där det omgivande samhället präglas av en ganska ohämmad machokultur. Privatskolorna drivs ej sällan av kyrkor och andra religiösa samfund, detta framgångsrikt och utan att det påverkar den objektivt vetenskapligt grundade anda i vilken lärostoffet utläggs. Så påstås det åtminstone. Utan att vara alltför kyrksam bygger den australiska kulturen ändå i mycket på att man tillhör ett samfund. Den romerskt katolska kyrkan är här väl inarbetad och står, liksom för övrigt i Förenta staterna, även bakom ett flertal av den högre utbildningens institutioner. Det anseende som denna mjuka makt länge åtnjutit har även i Australien lidit avbräck genom avslöjanden om pedofi la sexskandaler och försök att inskrida mot den fria forskningen när denna dristat sig att kritiskt granska den etablerade ortodoxin. ROLAND SCHÖTT, Jur. dr, är administratör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Tidigare museipedagog på Malmö skolmuseum. Fridolin på S:t Petri – När Ing-Britt Svensson tog upp i fullmäktige vad jag och mina elvaåriga kompisar hade berättat för henne om vad nedskärningarna på vår skola lett till så upptäckte jag att vi var experter! Det var vi som visste hur det var och den upptäckten förändrade mitt liv. Vi kunde göra saker som faktiskt förändrade, säger Gustav Fridolin. Vikten av aktiva val När miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin talar om förändring tillsammans med Timbuktu är det tyst i S:t Petris aula med 300 elever. TEXT: PIA JAGRELIUS | FOTO: KATARINA PIJAROWSKA DERAS RÖDA TRÅD är att livet är fullt av val, val varje dag som man måste göra och ta vara på, och dessutom är deras budskap att det den lilla enskilda människan gör – kan göra skillnad. Timbuktu, Jason Diakité, berättar om den första låt han gjorde som handlade om något viktigt, om rasism och om alla de positiva reaktioner och funderingar han fick ta del av efter det. KUNDE BARA RAPPA – Det var fantastiskt att känna att jag kunde göra något med det lilla jag kan. Jag kan bara rappa. Och länge undrade mina föräldrar vad det skulle bli av mig och det undrade jag själv också… Sedan dess har ju Timbuktu låtit tala om sig i många sammanhang, med Musikhjälpen, ”Svarta duvor och vissna liljor” och 5i12-priset med den efterföljande ”Jag är Jason”-kampanjen inte minst. Men han beskriver en uppväxt i Lund där han fick känna av rasism och mobbning. – Jag blev kallade niggerbajs och allt möjligt. Och jag var kort redan då… 24 Gustav Fridolin berättade om sin skolgång där han var bäst bara i att få flest anmärkningar för att störa undervisningen och hur hans utmärkta lärare gav honom och kamraterna straffuppgiften att prata med politiker. Så stötte den elvaårige Gustav på människor som lyssnade på vad han och vännerna hade att säga om nedskärningarna på hans skola. Och han såg att politiker kunde vara vanliga människor som engagerade sig. HÄNDELSER SOM FÖRÄNDRAT LIVET Fridolin och Timbuktu pratar växelvis Fridolin på S:t Petri om ögonblick som förändrat deras liv och undrar över vad som förändrat vår tillvaro. Och vad händer nu med världen? Den förändras ju hela tiden. Hur skulle du vilja förändra världen? säger de. Och vad är du mest rädd för? Dessutom ger de exempel: Rosa Parks som inte reste sig på bussen den där dagen fast hon enligt lagen skulle ge sin plats till en vit resenär, Gunnel Linde som upprördes av en barndödsmisshandel så att hon ordnade ett protestmöte och kanske sådde fröet till det svenska förbudet mot barnaga, Elise Ottesen Jensen, ”Ottar” kallad, som informerade om preventivmedel när det var förbjudet, och många f ler. SAKER DE ÅNGRAR Dessutom berättar de om egna tillkortakommanden – saker som de ångrar. För Timbuktus del att han aldrig stod upp för de andra utsatta i skolan utan skrattade med ibland – glad över att inte själv vara den som blev plågad. Och för Fridolin att han aldrig räckte ut handen ordentligt till den unge SD-politikern i riksdagen som senare dog i sviterna av sitt drogmissbruk. – Jag var väl rädd att det skulle se ut som om jag ville omvända honom, utnyttja hans situation som politisk vilde. Men även om vi hade helt olika åsikter om mycket så kunde vi ju dela att vi var unga och nya i riksdagen en gång. – Man är inte alltid den man vill vara, säger Timbuktu. Och vissa val man har gjort bär man med sig hela livet. VÄLDIGT GIVANDE Det handlade inte mycket om partipolitik även om Fridolin fick in sin EU-parlamentariker Isabella Lövin utan om att den enskilda, den lilla människan kunde göra skillnad och att man skulle ta valen, alla val. – Det var jätteintressant! sa eleven Viktoria Salivonik och Aleksandra Dimovska instämde efteråt. Det gav mig en push – att jag kan förändra. – Väldigt givande, sa Henrik Nilsson. Många unga ser Timbuktu som en förebild och Gustav är också en ung person – det är bra för oss att se att unga kan bli politiker. Också på personalsidan verkar framträdandet ha nått publiken. En del som bara skulle ta frånvaron blev kvar i de två timmar föredraget varade. Timbuktu var noga med att säga att han ännu inte riktigt avgjort hur han skulle rösta i valen i år men att han skulle bestämma sig: – Vi har ett ansvar att ta hand om oss själva och bli så lyckliga vi kan bli. Och vi har ett ansvar att bidra till samhället. Och en del av det ansvaret är också att lägga lite tid på att ta reda på vilket parti som stämmer bäst med mina värderingar. 25 APU utomlands Vårdutbildning internationaliseras Kristina Hessel, rektor för vård- och omsorgsutbildning för vuxna och några av hennes medarbetare på Universitetsholmens gymnasium, är just hemkomna från resor till Patras i Grekland och Stavanger i Norge där de varit på förberedande besök inför elevernas praktik inom psykiatri och äldreomsorg. Visionen om att internationalisera skolan, bygga nätverk och kunna erbjuda ett smörgåsbord av praktikplatser utomlands har funnits länge. Resorna var ett litet men viktigt steg för att göra visionen till verklighet. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM – DET KOMMER att behövas många undersköterskor i framtiden och det gäller att göra utbildningen attraktiv. Många av våra elever har erbjudande om arbete redan innan de slutat skolan och med praktikplatser utomlands öppnas förhoppningsvis möjligheter för nyutexaminerade att även kunna jobba utanför Sverige, framförallt i Norge där svensk vårdpersonal har mycket gott rykte, säger Kristina. Kontakten i Grekland har Kristina fått tack vare sitt engagemang i Ef Vet (en Europatäckande branschorganisation med uppdrag att berika tekniska utbildningar och yrkesutbildningar genom transnationella samarbeten) och kontakten i Stavanger etablerades tack vare ett studiebesök därifrån när Kristina arbetade på Rönnen. Maria Spets besökte de kommande praktikplatserna för att kvalitetssäkra placeringarna och nätverka för framtiden. – Det var intressant att se skillnaderna i hur man arbetar i Grekland respektive Sverige och jag tror det är bra för eleverna också. Greklands ekonomiska kris har betytt nedskärningar inom all statlig och kommunal verksamhet och lönerna för de som fortfarande har arbete har sjunkit drastiskt. Många arbetar ideellt och ovissheten om framtiden är påtaglig. Alla pratar om krisen och dess konsekvenser. En sak som var inspirerande var att deltagarna och deras anhöriga hade så stort inflytande över hur verksamheten på de privata institutionerna skulle bedrivas, berättar Yvonne. PSYKIATRI I GREKLAND Till Stavanger åkte Kristina med lärarna Annie Dahl och Ulla Ridell-Ohlsson som undervisar om äldres hälsa och livskvalitet. Till hösten erbjuds några elever att åka dit för att praktisera inom äldrevården. Både i Norge och i Sverige kommer det Fyra elever med psykiatri som inriktning kommer att göra två av sina sex praktikveckor på olika psykiatriska verksamheter i Grekland. Kristina, vårdlärare inom psykiatri Yvonne Amundstad och kurator ÄLDREVÅRD I NORGE 26 att saknas kompetent personal inom äldrevården om man inte lyckas locka fler till utbildning med inriktning äldres hälsa och demenssjukvård. – I Norge jobbar man lite annorlunda och vi fick idéer med oss hem. Till exempel får eleverna göra aktiviteter på äldreboenden under sin utbildning och under praktiktiden får de lön, berättar Ulla. Både hon, Annie och Kristina har många tankar kring hur man skulle kunna göra inriktningen mot äldreomsorg mer attraktiv. Gemensamt för Sverige och Norge är också att man vill göra äldrevården bättre, framförallt demensvården, och man vill arbeta mer personcentrerat med individens behov och önskemål i fokus. I Norge har man kommit längre med att använda djur i vården, inte bara hundar och katter, utan även såväl höns som kaniner. Kollegorna på Universitetsholmens gymnasium hoppas och tror att resandet stärker eleverna. Med praktik i annat land utvecklar man också kulturell kompetens som behövs för att jobba inom vården. Handledarträff Handledare – ett berikande uppdrag Via Jobbcenter kan man få anställning om man har svårt att få jobb på grund av socialmedicinsk funktionsnedsättning, långvarig psykisk sjukdom eller annan funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kan vara hos en ideell förening eller i en kommunal verksamhet. Ute på arbetsplatsen får den anställda en handledare som fungerar som stöd och som också är Jobbcenters kontaktperson på arbetsplatsen. För att visas uppskattning, få information, fortbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte bjuds handledarna regelbundet in till handledarträffar av Jobbcenter. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM PÅ ÅRETS TRÄFF berättade sektionschef Inger Eriksson att JobbMalmö har bytt förvaltningstillhörighet samt om vilka regelverk och anställningsvillkor som gäller för de som har en anställning via Jobbcenter. Det finns en mängd programformer hos arbetsförmedlingen att anställa genom: OSAanställning – skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare – är den vanligaste anställningsformen, men numer finns även utvecklingsanställning, trygghetsanställning och nystartsjobb. Gemensamt för anställningarna är att de görs inom ramen för beredskapsavtalet, ett kollektivavtal som liknar ett vanligt avtal för kommunanställda, men med vissa undantag. Största skillnaderna är att lagen om anställningsskydd inte gäller, den ömsesidiga uppsägningstiden är 2 veckor och att semesterledighet bara kan tas ut när man har tjänat in den, inte i förskott. gativa känslor går ofta över om man tar hand om dem, men det är jobbigt när de ältas utan att bli omhändertagna. Då kan de övergå till ett sjukdomstillstånd som depression eller ångest. Den som är deprimerad är ofta orkeslös, lättirriterad, har sömn- och ätstörningar och saknar lust, vilja och koncentrationsförmåga. En depression kan bita sig fast och därför är det viktigt att ta hand om den. Ångest kan ha många ansikten. Molande ångest, GAD, innebär att ständigt oroa sig och ha känslor som säger att något inte är som det ska men man vet inte vad. Och så finns det social fobi som är en blandning av ångest, fobi och panikattacker som kommer utan förvarning och som kan generera sig själv genom att man är rädd för att få dem, föreläser Almut. KOMPLEXT PSYKE BERIKANDE UPPDRAG Psykolog Almut Peters från Portalen - där de arbetar med arbetsrehabilitering - föreläser för och pratar med handledarna om hur hjärnan fungerar och hur depression och ångest kan påverka en människa. Handledaren är betydelsefull för en person i arbetsrehabilitering och det kan vara bra att fundera över hur man kan bemöta någon som inte fungerar enligt de normer som vi är vana vid. Går det att undvika särbehandling? Hur höga krav ska man ställa? Ska man berätta om personens svårigheter för sina arbetskamrater? Handledarna ventilerar och jäm- NÄR KÄNSLOR BLIR DEPRESSION OCH ÅNGEST – Känslor är viktiga. Vi behöver dem som vägledning. Ne- 27 för erfarenheter med varandra. Frågorna är många och sätten att hantera dem varken entydiga, statiska eller självklara. Men en sak är i alla fall handledarna eniga om. Det är ett väldigt berikande uppdrag de har. FAKTA Jobbcenter arbetar för att få ut fler Malmöbor i arbetslivet, men är beroende av arbetsplatser och handledare som tar emot. Den som vill ta emot en medarbetare från Jobbcenter kan kontakta: Ann Lindqvist Stumpf, ann.lindqvist.stumpf@malmo.se. Sektionschef Inger Eriksson och Ann Lindqvist Stumpf, kontaktperson mellan Jobbcenter och arbetsplatserna. Ny ledningsorganisation Ny ledningsorganisation Förslaget till ny ledningsorganisation är nu klart. Ärendet behandlades i den centrala samverkansgruppen som slutade i oenighet. Central förhandling kommer att genomföras innan förslaget behandlas i nämnden den 27 juni. Syftet är att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten för förvaltningens nya breda uppdrag och att anpassa organisationsstrukturen till Malmö stads samlade skolorganisation samt att skapa en struktur för en lärande organisation. TEXT & BILD: PIA OREDSSON I KORTHET GÅR förslaget ut på följande: Verksamheten delas in i fyra verksamhetsområden – två gymnasieområden, ett vuxenutbildningsområde och ett arbetsmarknadsområde. Områdena kommer att ledas av en områdeschef. På varje område kommer det att finnas en administrativ chef, underställd områdeschefen. På skolnivå kommer det att finns ”driftschefer” som är underställda de administrativa cheferna. GYMNASIEOMRÅDENA Område 1 omfattar Agnesfrids gymnasium, Pauliskolan, Malmö Borgarskola, Universitetsholmens gymnasium, Byggymnasiet och Idrottsgymnasiet. Område 2 omfattar Bellevue gymnasium, Malmö latinskola, S:t Petri skola, Värnhemsskolan och Valdemarsros gymnasium. Inom gymnasieskolan kommer varje skola att ledas av en rektor som i sin tur delegerar arbetsuppgifter till biträdande rektorer. Idrottsgymnasiet, Valdemarsros gymnasium och Byggymnasiet blir självständiga enheter. VUXENUTBILDNINGSOMRÅDET Vuxenutbildningsområdet omfattar Komvux Södervärn, Komvux Centrum, Komvux Pauli och Komvux Rönnen (VO). Området kommer att behålla den nuvarande rektorsorganisationen. Förslaget presenterar också en viljeinriktning att samlokalisera hela vuxenutbildningen i framtiden. ÖVERGRIPANDE Förvaltningsgemensamma uppdrag fördelas mellan områdescheferna och leds av dessa. Det innebär att en områdeschef kan arbetsleda annan områdeschefs rektor/chef i vissa frågor. Varje rektor/enhetschef tilldelas samarbetsuppdrag relaterat till ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Förvaltningens nya ledningsgrupp utgörs av de fyra områdescheferna, de fyra avdelningscheferna, biträdande förvaltningschef och förvaltningschefen. KANSLIET Vägledningscentrum får sin organisatoriska hemvist inom kommunikationsavdelningen. De verksamhetsdelar som idag är myndighetsutövning förs över till kansliets myndighetsavdelning. Vuxenutbildningsavdelningen i dess nuvarande form upphör och ingår i den samlade stabsfunktion som inrättas för hela uppdraget inom vuxenutbildning och arbetsmarknad, under ledning av nuvarande biträdande förvaltningschef. Antagnings- och planeringsavdelningen byter namn till myndighetsavdelningen. Avdelningen för elevhälsa upphör i sin nuvarande form. Ansvaret för samordningen av elevhälsa och elevhälsans olika professioner kommer istället att placeras under en områdeschefs ledning, men med ett förvaltningsövergripande uppdrag. 28 Översiktlig bild av ledningsorganisationen Följande områden ska utredas närmare: 1. Administrativt stöd 2. Översyn av delegationsordningen 3.Samverkansorganisation 4. Omställning till ny organisation för gymnasieskolan rektor/biträdande rektor 5. Elevhälsa och vägledning 6. Praktikanordning, administra- tion och uppföljning 7. Ny stabsfunktion för vuxenut- bildning och arbetsmarknad 8. Vuxenutbildning och arbets- marknad 9. Samarbete inom skol organisationen 10. Översyn av de administrativa rutinerna inom arbets marknadsområdet Förslaget i sin helhet finns publicerat på KOMIN. Elevassistenter Dålig lön och otrygg anställning Behovet av elevassistenter har ökat stort de senaste åren. Nästan 180 medarbetare inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen jobbar som elevassistenter. Cirka 50 av dem är visstidsanställda och vet inte om de har jobb från ett läsår till ett annat. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM Lena Rydälv är folkhälsovetare och visstidsanställd elevassistent på Värnhemsskolan, Khader Al Massri är utbildad elevassistent och tillsvidareanställd på Agensfrids gymnasium sedan 4 år. SOM ELEVASSISTENT SPELAR man en viktig roll i skolan, som stöd till enskilda elever, elevgrupper och lärare. Det är skolans rektor som varje läsår söker tilläggsbelopp för elevassistenter beroende på hur många elever som har ”ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen” som det står i ansökningsanvisningarna. Tilläggsbeloppet söks i april och behandlas under sommaren. Inte förrän ansökan är behandlad vet skolan hur många elevassistenter man kan anställa, vilket skapar oro för både elever och assistenter. Något som skulle lösa lite av osäkerheten för assistenterna är om deras arbete kunde tryggas till exempel genom att ge dem fast anställning i en assistentpool. Detta är en fråga som varit aktuell länge och som håller på att ses över. Arbetsuppgifterna och ansvarsområdena för en elevassistent kan variera mycket. Ofta arbetar de med svåra frågor som rör psykiska, fysiska och psykosociala faktorer. Ändå är det ett yrke utan krav på utbildning, vilket också är en bidragande orsak till att lönen är låg. En elevassistent tjänar i 29 snitt 21 384 kr/månad i april 2014. Tidigare fanns en ettårig elevassistentutbildning, men den lades ner och efterfrågas nu igen. Men situationen för elevassistenter håller långsamt på att förbättras. Marianne Dymling-Hjelm som är avdelningschef på elevhälsan har deltagit på elevassistenternas utbildning och håller tillsammans med HR-avdelningen på att titta över elevassistenternas arbetssituation. Vad kan vi som arbetsgivare göra för att behålla kompetenta medarbetare och skapa bättre arbetsvillkor? Carl Löthman Carl Löthman Bokhandelsbiträde. Halv civilekonom. Hel adjunkt. Informationsmäklare. IKT-pedagog. Bland annat. Sedan 15 år arbete på Centrum för Pedagogisk Inspiration. Jobbar just nu med att vidare implementera Google Apps för alla skolformer i Malmö stad. Han har många strängar på sin virtuella lyra, denne nyhetsnörd som är besatt av nyheter i alla dess former. TEXT: SUSAN ENGLUND | FOTO: GUSTAF JOHANSSON CARL LÖTHMAN KOMMER till vårt möte på CPI med sin Mac och iPhone där han har sin nyhetsbank. – Jag har varit nyhetsberoende sedan barnsben, jag suger i mig nyheter varje dag. Som barn var jag mest fascinerad av börskurserna. Intresset för börsen ledde så småningom till en halv civilekonomutbildning. – Jag började läsa ekonomi direkt efter gymnasiet, men när statistiken kom in i bilden tröttnade jag. ETT INFALL ATT BLI LÄRARE Istället utbildade han sig till lärare i samhällskunskap, historia och geografi - ämnen som gick hand i hand med hans intresse för nyheter. – Det var ett infall att bli lärare. Det skedde tack vare att Björn Kjellman kom in 30 på scenskolan. Då sa han upp sin plats på lärarutbildningen, där jag var förste reserv. Som nyexaminerad lärare arbetade Carl som springvikarie i hela MalmöLund-regionen. – Jag undervisade i alla ämnen! Det var oerhört lärorikt, men jag förstår inte nu hur jag orkade. Så småningom blev han fast anställd Carl Löthman som vikarie i Burlövs kommun. – Det var mitt första riktiga jobb. Jag vikarierade i alla ämnen här också, från lågstadiet till högstadiet och ibland i flera klasser samtidigt. Det var SFI-undervisning, syslöjd, gymnastik, ja, rubbet. Det gällde att vara flexibel. EN RAD OLIKA JOBB I STOCKHOLM Carl, som är född i Lomma och uppvuxen i Lund, flyttade sedan till Stockholm. – Jag försökte flytta till Stockholm, men det gick inte så bra. Jag längtade hem. I början var jag arbetslös och fiskade gädda ute på Djurgården. Men snart fick han en rad av jobb, bland annat som statist i tv-serien Rederiet. – Jag stod i baren med Toker som spelades av Johannes Brost. De bjöd på riktig starköl i baren, så det var rena fröjden att vara med på de inspelningarna. Därefter fick han tjänst som vårdare och lärare på Statens institutionsstyrelse. – På ett LVU-boende på Ekerö, Hammargården, för Stockholms värsta värstingar. Det var fruktansvärt att se dessa totalt söndriga ungdomar som satt inlåsta. Där jobbade jag i fem månader och sedan tog jag det lugnt och fiskade lite till. Han sökte jobb på hotell Diplomat som piccolo, men de var skeptiska. – De tittade på mig uppifrån och ner. “Du är för lång. Vi har inte kläder som passar dig”, sa de. KOMETKARRIÄR PÅ AKADEMIBOKHANDELN I Stockholm mötte han en bekant från Lund som visste att Akademibokhandeln sökte folk. – Där fick jag packa upp böcker på lagret till en början, men gjorde sedan kometkarriär. De visste ju inte att jag arbetat extra på Gleerups i 15 år, från sju års ålder, och varit runt på alla avdelningar och dessutom haft hand om en egen avdelning. Så på ett par veckor var jag uppe på kursboksavdelningen! Men efter ett år i Stockholm blev saknaden efter Lund för stor. – Jag bestämde mig för att flytta tillbaka och fyllde min rostiga Ford Fiesta med alla mina pinaler. INFORMATIONSMÄKLARE OCH EGEN FIRMA Nu hade Internetrevolutionen börjat på allvar och Carl hade upptäckt möjligheterna. – Jag köpte en gammal dator och ramlade över en annons från Hogia Institutet i Göteborg, en tio veckors utbildning till informationsmäklare åt företag. Det var oerhört intressant. Sedan fick jag praktik och jobb på PLM som Business Intelligencespecialist och startade egen firma. Det var som att komma in i en helt annan värld. IKT-PEDAGOG OCH LÄRARE PÅ VIPEHOLMSSKOLAN Carl intresserade sig för kombinationen Internet och skola, och tog 1998 jobb som IKT-pedagog och lärare på Vipeholmsskolan i Lund. – Johan Elmfeldt var huvudansvarig i svenska på Vipeholm, och vi diskuterade hur ungdomars språk förändrades då de skrev på nätet. Vi tittade bland annat på hur eleverna använde text, bilder, video och länkar. Vi skapade ett individuellt val som hette IKK – IT, kommunikation och ungdomskultur, där eleverna arbetade med delade dokument, ungefär som man gör idag med Google Docs. Vi var före vår tid, kan man säga. Eleverna skulle kommunicera enbart digitalt och vi fick låna Pedagogiska centralens First Class testserver för detta ändamål. Eleverna på Hotell/Turism fick projektarbete att skapa virtuella hotell - Hotell Lundagård och Hotell Lomma Beach. – Det skrevs om det i Sydsvenskan, bland annat. Vi skapade också Vipeholm Network News och eleverna publicerade drygt 250 artiklar. Det var full kreativitet och inga restriktioner. Allt är möjligt om man tror på eleverna och ställer höga realistiska krav på dem, i all ödmjukhet naturligtvis. UTBILDNINGSRADION OCH HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD Utbildningsradion hörde av sig, liksom högskolan i Kristianstad. – Johan och jag fick ett utredningsarbete på uppdrag av UR om läxhjälp och lärande som en del av kommunikativ praktik. Sedan ringde högskolan i Kristianstad för de behövde lärare som kunde integrering av IKT i undervisningen till lärarutbildningen i samhällskunskap. Slutligen ringde Pedagogiska centralen i Malmö. – Ulf Åkerberg på Pedagogiska centralen frågade om jag ville vara pedagogiskt ansvarig för att implementera First Class i hela Malmö stad. Jag sa ja. Pedagogisk in31 frastruktur är det jag brinner mest för. Jag vill jobba med kommunikation, information, lärande och kunskap, eftersom det är en viktig del i en demokratisk process. CENTRUM FÖR PEDAGOGISK INSPIRATION Det är nu 14 år sedan. Idag heter arbetsplatsen Centrum för pedagogisk inspiration och FC/PedNet är utbytt mot Malmö Apps. Om sin arbetsplats har Carl endast lovord. – Här är högt i tak och ytterst kompetent personal. Inga revir, utan ödmjuka och intresserade kollegor i en tillåtande atmosfär med en bra chef. Jag har svårt att tänka mig något annat arbete nu. MALMÖ APPS Det senaste året har han jobbat med den stora implementeringen av Malmö Apps. – Det har varit en fantastisk process mycket jobb till trots. På det stora hela är utbildningen klar nu, mål 1 är klart till våren. Men nu startar det stora arbetet - att få med eleverna. Att få personal att inse den pedagogiska nyttan med MaApps, vilka pedagogiska vinster det ger att t.ex. jobba med delade dokument. Samtidigt arbetar vi vidare med systemutveckling i Malmö Apps och support till ambassadörerna. Carl ingick också i projektgruppen som drog upp riktlinjerna för Pedagog Malmö, som startade för några år sedan. – Pedagog Malmö är en fantastisk resurs för pedagogisk inspiration av pedagoger för pedagoger. Här finns massor av bra exempel att ta del av. FRITIDEN Fritiden ägnas åt familjen. Och nyheter, naturligtvis. Som nyhetsnörd missar Carl inte ett enda Aktuellt. Han går igång på Dokument inifrån i allmänhet och Dokument utifrån i synnerhet. – Nyhetsbehovet blir bara värre med åren. Nu gäller det även skolutveckling och IT. Men jag är inte IT-nörd ur ett tekniskt perspektiv. Det är nyheterna jag vill åt, och omvärldsbevakning gällande skolutveckling tar allt större plats på grund av den yrkesroll jag har. Trädgården och sommarhuset kräver också tillsyn. – När jag går in för något gör jag det med liv och lust. Härförleden stod jag med hästgödsel upp till armbågarna, men det är ok. Jag gillar att ha händerna i myllan också, säger Carl. Nyanställda Ett varmt välkomnande gör att man trivs Som nyanställd känner man sig lätt lite bortkommen. Även om man är bekant med de arbetsuppgifter man ska utföra så är kollegorna, rutinerna och miljön ny. På Vägledningscentrum arbetar man målmedvetet med att alla ska känna sig riktigt välkomna till sin nya arbetsplats. Man har tagit fram ett introduktionsprogram som fallit mycket väl ut och som gör att de nyanställda trivs från dag ett. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM Christin Wraae, Josefine Jeppsson, Eva Splittorff och Maria Wetterlund trivs på sin nya arbetsplats. MARIKA MAGNUSSON ARBETAR som studie- och yrkesvägledare och är en av flera gruppledare på Vägledningscentrum. Hon har varit med och arbetat fram introduktionsprogrammet för nyanställda. – Vi vill skapa ett bra arbetsklimat där man känner sig både trygg och välkommen. Vår verksamhet är komplex och det är viktigt att man får insyn i alla delar. Därför får man som nyanställd en mentor och ett program där man går runt och besöker och lär känna alla delar i verksamheten. Vi har också tagit fram ett informationsmaterial som den administrativa chefen går igenom tillsammans med den nyanställda redan första dagen. Det handlar om allt från krishantering till öppettider och samtalsmodeller. Eva Splittorff, Christin Wraae, Maria Wetterlund, Josefine Jeppsson och Josefin Larsson har alla anställts i år. De är begeist- rade över mottagandet de fått och känner sig mycket välkomna till sin nya arbetsplats. – Ett helt otroligt bemötande. När jag kom hit var allting förberett för mig med nycklar, namnskylt, inloggningsuppgifter, mejladress och schema för de två första veckorna. Jag fick också en grundlig genomgång i de datasystem som används här, berättar Eva. De gillar det öppna och varma klimat som råder på VLC och känner sig delaktiga i verksamheten. De menar att det är chefen som anger tonen på en arbetsplats och är inte förvånade över det positiva resultat som medarbetarenkäten visar. – Varenda vägledare har tagit emot mig bra och jag har aldrig varit rädd för att ställa frågor. Det känns som jag har jobbat här i tre år, inte i tre månader, säger Maria. Fler uppskattade saker har varit ett 32 halvdagsbesök på kansliet, att kompetensutveckling var planerad redan från början och att man fick sitta tillsammans med en kollega vid vägledningssamtal för att ge och få feedback. Vägledningscentrums mottagningsmodell kanske vore något för fler verksamheter att inspireras av. Ju bättre man trivs desto bättre kan man utföra sitt arbete. FAKTA På Vägledningscentrum finns 30 medarbetare som arbetar med: •Kartläggning • Vägledande samtal •Validering •Ungdomsuppföljning • Granskning av antagningar • Förberedande utbildning • Ansökningar till SFI Fotboll på schemat Fotboll på schemat – nu även för yrkeselever Med fotboll på schemat kan man vinna mycket. Jan-Olov Kindvall arbetar med MFF i samhället. Han menar att när skola och idrottsföreningar väver ihop sina verksamheter blir det lättare att kombinera idrott och studier för de som satsar på träningen. Hårt satsande, talangfulla ungdomar får ett bättre helhetstänk och därmed trygghet i sin tillvaro. I höst kommer både Universitetsholmens gymnasium och Byggymnasiet att i samarbete med MFF erbjuda sina elever fotbollsinriktning i utbildningarna. TEXT & FOTO: SANNE CEDERSTAM MALMÖ FOTBOLLSGYMNASIUM HAR fun- gare genom fotbollsträningen i skolan. Samarbetet börjar läsåret 2014/15 och nits sedan 1992 på Malmö Borgarskola. Där Träningen är särskilt inriktad på spelarnas både första- och andraårselever kan söka har man en fotbollsklass i varje årskurs och individuella färdigheter. Förutom fot- fotbollsinriktning. Fotbollslektionerna hit kan elever från hela Skåne söka. Zlatan bollsträning innehåller utbildningen också kommer att förläggas inom ramen för det Ibrahimovic, Markus Rosenberg och fotbollspsykologi, fotbollsfysiologi, kost individuella valet och fotbollseleverna kan alltså inte välja andra kurser inom Dardan Rexhepi är några av fotbollsgymnasiets tidigare elever. det individuella valet. ”Tanken är att ungdomar som Jan-Olov säger att vissa elever Platschefen för MFF-akademin redan tränar fotboll på fritiden, Richard Ohlqvist hoppas att starta på Borgarskolans idrottsgymnasimed minst 10 elever hösten 2014 och um egentligen inte vill gå ett högtvå eller tre dagar i veckan, ska sedan utveckla verksamheten och skoleförberedande program, men kunna utvecklas ytterligare genom samarbetet med skolorna. väljer det för idrottens skull. Därför – När vi började vårt samarbete tog MFF under våren 2014 kontakt fotbollsträningen i skolan.” med idrottsgrundskolan 2005 var med Universitetsholmens gymnasium och Byggymnasiet för ett samarbete och hälsa, ledarskap och tränarutbildning. det 22 elever som sökte till fotbollsakadeäven med yrkesförberedande utbildningar. Man fokuserar på teknik och inte så myck- min. Till hösten 2014 har vi 172 sökanTanken är att ungdomar som redan et på kondition och styrka, vilket gör att de. Det tar lite tid att bygga upp en verktränar fotboll på fritiden, två eller tre da- eleven orkar med träningspass och match- samhet, men någonstans måste man börja, säger Richard. gar i veckan, ska kunna utvecklas ytterli- er på fritiden också. Richard Ohlqvist och Jan-Olov Kindvall 33 Utflyktstips Vart tar du dina sommargäster? Vi på redaktionen vill önska alla kollegor och medarbetare en riktigt härlig sommar fylld med sådant man mår bra av att göra. Här delar vi med oss av våra egna utflykts- och aktivitetstips som vi tycker förgyller sommaren och dit vi gärna tar våra sommargäster. FOTO: CAMILO POZO, PELLE JERNRYD, SANNE CEDERSTAM & OSKAR FALCK SOMMARSCENER list), Pia Jagrelius graf ), Susan Englund (journa & fotograf ), Camilo Pozo (foto r & journalist). ker fi aktö (gra (red ryd am Jern erst e Ced Pell ne Fr.v. nd Schött (krönikör) och San Rola , list) rna (jou son Nils as (journalist), Jon Himlen öppnade sig i ett störtregn, symfoniorkestern flydde och vi som var flera hundra i publiken sprang för att leta skydd. Sonens gamla kära mockajacka hämtade sig aldrig efter det skyfallet på Sommarscen 2013. I år ska vi ha paraplyer i väskan! Oavsett väder är Pildammsparkens amfiteater med evenemang en härlig plats och ett gratisnöje för den som har gäster och vill visa Malmö i sommarskrud. Vi har sett clownteatern 123Schtunk lustmörda Rickard III, hört symfoniorkestern skjuta med kanon och njutit av musik vi inte visste att vi gillade. Det är roligt att ha picknick med och det är skoj att se på folk. Kom ihåg: Anländ tidigt för det blir ofta fullt. Medtag mjukt att sitta på för stenen är hård och kall mot rumpan, packa matsäck eller handla i kiosken – och för tusan – glöm inte paraply. Sommarscenprogrammet 2014 presenteras 27 maj och premiären är 14:e juni. Det brukar vara evenemang på många håll i stan för både barn och unga också. Pia Jagrelius WANÅS Malmö i all ära. Jag gillar verkligen Malmö, närheten till havet framför allt, men ibland vill jag ge mina gäster en extra trevlig upplevelse, något extraordinärt. Då tar jag med dem till Wanås, ett par mil norr om Kristianstad. Det som är bra med Wanås är att alla brukar uppskatta det, såväl barn som hundar som de som vanligtvis inte är särskilt intresserade av konst. På Wanås möts internationell konst med natur, historia och överraskningar. Förutom det så finns ett gods som är en av Europas största producenter av ekologisk mjölk, och ett vackert slott i medeltida stil. Konstutställningen visas både i den stora slottsparken, i trädgården och i slottets ekonomibyggnader. Utställningen består av permanenta skulpturer och installationer av samtida konstnärer från hela världen. Varje år har man dessutom ett nytt tema. I år är det rörelse och kropp som står i centrum. Konstnärerna bygger torn, skapar sagor i parken, hittar osynliga mellanrum och följer en berättelse till havets botten. ”Det är en säsong som är både lekfull och intim, tillgänglig och utmanande”, säger Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare för Wanås konst. Om vädret tillåter tar jag med mig en pick-nickkorg att avnjuta i slottsparken efter alla intryck och upplevelser. En perfekt avrundning på en trevlig dag. Om man inte gillar att äta i gräset finns ett välbesökt café på området. Hemsida: www.wanas.se Sanne Cederstam 34 Utflyktstips ARKITEKTUR BAKFICKAN OCH VANNA BEACH Backfickan vid korsningen Mariedalsvägen-Köpenhamnsvägen, där är bäst sen eftermiddag eller tidig kväll. På däcket eller vid borden längs sistnämnda gata kan man fånga den nedgående solens strålar, dricka ett eller ett par glas vin och beställa även mindre rätter samt betrakta folklivet. En gång i slutet av förra säsongen drog en cirkus förbi, vi räknade till 23 vagnar och andra fordon. Även en förvaltningen tillhörande skolledare har siktats i vimlet, fast det var på eftersäsongen. Då tar sportbarsprägeln över inomhus. När hemmalaget spelar match blir ljudnivån hög. Stämningen sammanfattas kanske bäst: så Slottsstaden, kvartersmys. Vid värmebölja lockar Vanna Beach, djuphavsbadets strandbar i Västra Hamnen, ungefär samma tid och flytande kost, dock helst hel flaska vitt eller rosé, jämte mindre barrätter. Avspänt och lugnt, stundom litet hög musik, mycket naken hud. Musiken dock viktig, vid ett tillfälle förra säsongen professionell dansuppvisning på scen ad hoc, salsa och annat sydamerikanskt. Trevligt och för att sammanfatta ställets karaktär: det mångkulturella Malmö när det är som bäst. Familjevänligt desslikes med risk att stöta på sin skatterådgivare eller advokat med närbelägen adress och kontoret på fickan. Men bättre det än skrikiga youngsters. Lurigt såtillvida att man aldrig vet om där är öppet eller stängt, väderberoende. Roland Schött MALMÖ RUNT Vädret är fint och sommargästerna bjuds på en cykeltur till mina vattenhål i Malmö. Vi börjar dagen med att trampa från min bostad i Rönneholm, ner till Ribban och bort till Västra hamnen. Vi ställer cyklarna och promenerar omkring tills vi kommer till torson. Där står vi och glor en stund. Vi hämtar cyklarna och beger oss mot Kallis. Efter en kopp kaffe där, trampar vi till gamla Limhamn. Vi utforskar småvägarna och tittar på de limhamnska gatuhusen och cyklar sedan vidare mot småbåtshamnen. Vi slår oss ner på en sten vid vattnet och blickar ut över Öresund. Sedan tar vi oss till Sumphamnen strax norr om brofästet. Där kan vi fästa blicken på de färgglada fiskehoddorna och bryggan med fiskebåtar. Solen sprider värme och vi cyklar till Sibbarps badstrand för ett snabbt dopp. Vid det här laget är vi hungriga. Vi styr kosan mot Limhamns fiskrökeri där jag bjuder på lunch: nyrökt fisk, nykokta skaldjur, sillinläggningar, fisksoppa eller något annat gott som finns på menyn. Själv tar jag en Dansk macka. Stärkta av måltiden tar vi oss till Konsthallen där vi i år beskådar A Sign in Space. Till slut beger vi oss till Kungs-/Slottsparken, där vi slår oss ner i gröngräset, löser världsproblemen och tittar på himlen. Susan Englund 35 Jag visar gärna den spännande funkisarkitektur som vi har i Malmö. Jag bor i Slottsstaden, där det finns flera riktiga pärlor i kvarteren runt Regementsgatan. Närmare havet finns ju också Ribershus, lika häftigt nu som när det uppfördes på 1930-talet. Vidare är Kronprinsenkomplexet ett inspirerande exempel på 1960-talets framtidstro. Är besökaren sugen på modernare (om än något tråkigare) arkitektoniska tongångar ligger Västra Hamnen bara ett stenkast bort. Sen får man ju inte glömma en sväng till hundstranden – landets sannolikt främsta hundparadis! Eftersom jag gillar att promenera så är en sväng i Kungsparken och Pildammsparken också ett måste. Och varför inte ta en grön buss ut till Östra kyrkogården, där Sigurd Lewerentz brutala blomsterkiosk ensam är värd resan. Förutom det så finns det ju sådant som ingen besökare i vår stad får missa; en utekväll på Möllan till exempel, gärna med avslutande konsert på KB. Jonas Nilsson Returadress: MALMÖ STAD GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 205 80 Malmö 7 snabba FOTO: PELLE JERNRYD Annika Janes är specialpedagog på Komvux Pauli.
© Copyright 2024