1. No category

5/2014
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning
ORVAR JÖNSSON
”Orvar var min idol” sa en kvinna till
artikelskribenten inför intervjuandet:
”Han trodde att jag kunde
och det hade ingen annan gjort”.
> 200 000 invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolan
> LärVux - en ny satsning i Malmö
> Vilken är Malmös viktigaste valfråga?
I detta nummer:
/ direktör
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen
Malmö är ju också en stad som satsar mycket på evenemang, inte minst just på sommaren. Vi står värdar för hästtävlingar, för
segeltävlingar, för triathlon och vi använder
hela staden för sommarscener. Här har också lite äldre ungdomar möjlighet att göra
en insats vid evenemangen och jag är helt
övertygad om att många just genom denna
chans får inspiration och incitament att ta
viktiga avgöranden för sin framtid.
Välkommen tillbaka!
S
ommaren börjar gå mot sitt slut för
denna gång och jag hoppas att du
har fått möjlighet att njuta av både
välförtjänt ledighet och av solen.
Den har ju varit generös mot oss i år. För
min egen del betyder ”sommar” bland annat mer tid till att läsa böckerna jag har på
vänt. Och så lyssnar jag på P1:s Sommarprogram. Jag tillhör dem som kastar mig
över listan av sommarpratare, när den presenteras. Inför den här sommaren blev jag
lite besviken, jag tyckte inte att det var så
många intressanta namn på listan. Men
skam fick jag, jag har sällan blivit så trollbunden av sommarpratarnas berättelser
och reflektioner, som just i år. Och det är
som det ofta är, man har en bild och en förväntan på en person, men öppnar man sinnet och verkligen lyssnar till en människa,
så blir bilden en annan. Så är det med sommarpratarna och så är det också i vardagen
med människor vi möter. Det är viktigt att
stanna upp i möten och verkligen lyssna
med öppet sinne. Det berikar oss på många
sätt.
Allting stänger såklart inte ner, bara för
att det är sommar. En verksamhet som har
som mest att göra just på sommaren är
”Ung i sommar”. Tusentals unga flickor och
pojkar får här chansen att göra sitt första inträde och bekantskap med arbetslivet. För
att det ska bli en positiv erfarenhet som ger
framtidstro, krävs ett stort pusslande och
inte minst ett stort engagemang från kollegorna som arbetar med detta. Det är ett imponerande arbete som betyder mycket för
våra ungdomar.
I slutet av juni tog vår nämnd beslutet
om en ny ledningsorganisation för vår förvaltning. Därför kommer höstens arbete
också att ha ett stort fokus på genomförandet av den nya organisationen för hela vårt
uppdrag. Tillsammans har vi, i mitt tycke, ett
hedersuppdrag. Ett uppdrag som famnar utbildning för unga, utbildning för vuxna och
insatser för att ta plats på arbetsmarknaden,
är verkligen ett uppdrag som kan göra skillnad, för individer, men också för staden. När
vi nu formerar oss, gör vi det just för att skapa ett sammanhang, där vi kan ta tillvara all
den kraft som finns i de olika delarna. All den
kunskap och erfarenhet som finns, men som
kanske inte alltid får det genomslag den förtjänar. Jag är helt övertygad om att vi har
mycket att lära av varandra och att det finns
många goda exempel på arbetssätt och förhållningssätt i delar av vår stora verksamhet,
som skulle kunna berika andra delar. Om vi
helt enkelt hjälper varandra att bli framgångsrika i vårt uppdrag.
Jag behöver också dina reflektioner,
tankar och frågor i arbetet med att bygga
den nya organisationen. Därför kommer vi
att skapa forum där vi kan kommunicera
och du kommer också att kunna ta del av
vad som händer och varför på våra förändringssidor på KomIn. Läs mer om detta
längre fram i Edico.
Jag ser fram emot höstens arbete, jag hoppas du känner det samma. Så än en gång,
välkommen tillbaka!
Ledaren: 2
Hallå där – Alexander Bl ümke3
Bisatsning
4-5
Sommarvux
6-7
LärVux8
Praktik vid events
9
Koll på läget?
10
Nya komvuxavtalet
11
Nya ledningsorganisationen
12
Skiftesföreläsning13
Orvar Jönsson
14-17
Kubenprojektet
18
Malmö Lärlingscenter
19
Framtidsjobb
20-21
Kick-off
22
Nya lektorer
23
Krönikan: Likvärdighet och rättvisa 24
Viktigaste valfrågan
25
Valet26-27
Kryss28
EDICO
Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
och utkommer med 8 nr per år
EDICO BETYDER PÅ LATIN
Jag säger rent ut, jag yttrar
ANSVARIG UTGIVARE
Eva Ahlgren
CHEFREDAKTÖR
Pia Oredsson, informationschef
REDAKTÖR
Sanne Cederstam,
kommunikationsavdelningen
GRAFISK FORM
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning
BILDER
Bylinelösa bilder och texter är producerade
av kommunikationsavdelningen
FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER
edico@malmo.se
BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET
Komin > gymnasie- och
vuxenutbildningsforvaltningen
medarbetare
Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro,
Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius,
S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark,
Värnhemsskolan, Hanne Sandberg,
JobbMalmö
OMSLAGSBILD
Gustaf Johansson
TRYCK
TMG öresund, MultiArt Silk, 2500 ex
Hallå där!
Hallå där – Alexander Blümke
Vilken skillnad är det för JobbMalmö som organisation när JobbMalmö tillhör Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen och inte
Serviceförvaltningen?
Jag tycker att arbetsmarknadsfrågor och utbildningsfrågor hör ihop, trots det har arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser i staden hittills till stora delar levt sina egna liv. Jag
hoppas att vi tillsammans i förvaltningen nu
kan identifiera möjligheter till bra samarbeten som innebär nya möjligheter för de Malmöbor som står utanför arbetsmarknaden.
iskor som trots stora insatser inte lyckas konkurrera på arbetsmarknaden.
Vad brinner du för?
Jag brinner för att människor ska ha makt över
sina egna liv och själva kunna förverkliga sina
mål. Jag ogillar skarpt de stora skillnader i människors förutsättningar som vi ser i Malmö idag.
Foto: Hanne Sandberg
Vilka utmaningar står de arbetsmarknadspolitiska insatserna inför?
Vi ser idag att utbildningssystem och arbetsmarknadsinsatser inte förmår att lösa uppdraget att
hjälpa alla människor att bli anställningsbara på
dagens arbetsmarknad, detta är en jätteutmaning
som kräver bättre samverkan mellan olika aktörer,
bra metoder men även mer resurser.
Som utvecklingssamordnare
på JobbMalmö deltar han i ledningsgruppens löpande arbete
och har mycket varierande arbetsuppgifter. Han arbetar med utvecklingsfrågor internt och i samverkan med andra organisationer,
utreder och tar fram beslutsunderlag och mycket annat. Framöver
kommer han också att samordna
planeringssekreterargruppens arbete inom JobbMalmö.
Jag tror också att vi måste vara realistiska med
vad vi kan uppnå. Därför tycker jag att det är dags
att gå från ord till handling när det gäller att skapa
en större alternativ arbetsmarknad för de männ-
25 år i kommunen
Har du varit anställd i kommunen i 25 år?
Kontakta i så fall chefsstödet på din
enhet omgående.
Ovisst för Byggymnasiet
Måleriutbildningen har åter startats på
Byggymnasiet i Malmö efter att ha varit förlagd i
Lund under fem år. Antalet behöriga elever som
sökt sig till skolan har också ökat för första
gången på flera år.
Skolans rektor Christer
Månsson tror att det beror
på flera saker. Dels att de
spridit mycket information
till grundskolorna och dels
att fler elever från
introduktionsprogrammen
blivit behöriga.
Fortfarande är dock
Byggymnasiets framtid
oviss både vad det gäller
inriktningar och lokaler.
Tillsvidare kommer man att
fortsätta bedriva undervisning både i U-båtshallen
och på Mölledalskolan.
3
Raskortet
bild: Colourbox
bild: Colourbox
Fakta Alexander Blümke
Alexander Blümke arbetar som utvecklingssamordnare och sitter med
i JobbMalmös ledningsgrupp. Alexander bor i radhus i Lund med sin
fru och 4 söner som är mellan 8-16
år gamla.
Han är socionom och började sin
yrkesbana som socialsekreterare.
1999 började han jobba som arbetsmarknadssekreterare i Rosengård
sedan dess har han arbetat med
stadens
arbetsmarknadsinsatser.
SVT:s dokumentär Raskortet är den mest delade
dokumentären i SVT Play i år. Filmaren Osmond
Karim låter människor dela med sig av sin
verklighet; av erfarenheter och historier om hur är
det att vara svart i Sverige – landet med en
självbild som världens mest toleranta och
fördomsfria?
Den 10 oktober kommer Antirasistiskt nätverk i
samarbete med Afrosvenskarnas Forum för
Rättvisa att erbjuda en halvdagsutbildning/
workshop kring filmen på Swedbank Stadion.
Denna halvdagsutbildning är en del av ett större
program med syfte att uppmärksamma och
minnas Sveriges avskaffande av slaveriet den 9
oktober 1847. Sveriges roll i den transatlantiska
slavhandeln har suddats bort och konsekvensen av
denna historia har osynliggjorts trots den ökande
afrofobin i det svenska samhället.
Är du inte med i Antirasistiskt nätverk? Kontakta
Gustavo Nazar på CPI.
Bisatsning
Bin har flyttat in på Värnhemsskolans tak
200 000 invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolans tak. Sedan midsommar har skolan begåvats
med två bisamhällen. Bakom idén står restaurangkökslärarna Olle Bredin och Cecilia Nibér som hoppas
att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till. Om några veckor går det
också att köpa ljuv lind- och lavendelhonung i butiken på skolan.
text: Gabriella Millo-Tranmark
Foto: Camilo Pozo
–Vi fiskar fram det teoretiska på ett praktiskt sätt. Tanken är att få in råvarutänket,
ekologi och hållbarhet i undervisningen, berättar Olle Bredin.
Det råder full aktivitet i bikupan när
Edico kommer på besök. Bina av sorten
Bucfast, har kört skytteltrafik hela sommaren mellan lindallén på Kungsgatan och bisamhällena på skolans tak. Bin flyger generellt inte mer än en radie på två kilometer
och de hatar att flyga över vatten. Så placeringen av de två samhällena är optimal.
Det är det gemensamma intresset för biodling och pedagogik i praktiken som gjort
att kollegerna Olle och Cecilia initierat biprojektet. Cecilia bor på landet och har tre
bisamhällen och Olle bor på Sofielund, där
det sedan (flera)något år redan finns ett
ekologiskt tänk .
I skattlådorna förvaras honungen. Allra längst ner i
kupan bor drottningen.
Värnhemsskolan har fått nya gäster i sommar. 200 000 bin har flyttat in i två bisamhällen på skolans tak. –
Tanken är att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till, berättar restaurangköksläraren Olle Bredin.
kalt och globalt. Dessutom får de en guidad
tur på kanalerna i Malmö där man går igenom stadens förvandling från industristad till
kunskapsstad och åka med sillabåtar som
finns i kommunens ägo, förklarar Olle.
Bisamhällena är ett led i att lära eleverna
att tänka kretslopp, ekologi och hållbarhet.
Tanken är att eleverna ska vara med och
slunga honungen och då gås livsmedelslagen
igenom på ett naturligt sätt. Bisamhällena
kommer även att användas i naturkunskapsundervisningen.
–Det gäller för oss pedagoger att börja i
det praktiskt för att sedan på ett naturligt sätt
väva in det teoretiska, understryker Cecilia.
Väva in teori i praktiken
Lavendelhonung
–Det ena gav det andra och när en kollega,
som är pedagog i Trelleborg, hade överblivna
bisamhällen som han behövde placera så tyckte vi att det var en bra idé att de hamnade på
skolan, säger Olle, som menar att det är ett
väldigt bra sätt att väva in praktiken i teorin.
I årskurs ett får exempelvis eleverna på
restaurang- och livsmedelsprogrammet åka
iväg för att lära sig mer om fiske.
–Det är ett samarbete vi har med muséet i
Malmö, där eleverna t ex får filea och dissekera sill och lära sig om hållbart fiske både lo-
Skolan har köpt in skyddskläder, som är ett
måste för att kunna hantera bisamhällena.
Hanteringen av bikuporna kommer att skötas
av lärarna medan eleverna kommer att vara
med vid själva honungstillverkningen.
–kolan har allt som behövs för att göra honung som sedan kommer att säljas vidare i
skolans butik. Jag är nyfiken på hur lavendelhonungen kommer att smaka. Kanske blir det
en kombination av lind och lavendel. Vi räknar med att det blir cirka 40 kilo honung, som
kommer att ge ett 50-tal burkar, säger Olle.
4
Men hur kommer bina att överleva vintern?
Olle och Cecilia lugnar med att berätta att
bina kommer att stödmatas då får de en stödmatta med sockerlösning som de kommer att
kalasa på under hela höst-och vinterperioden.
Drottningen kommer att vara kvar i samhället och vinterbina kommer att bilda ett skydd
i form av ett klot runt omkring drottningen.
Om några veckor är det dags att slunga honungen.
Bina äter sig mätta och hela stjärten fylls med
honung. När bin är mätta sticks de inte, förklarar Olle.
Bisatsning
5
Sommarvux
Premiär för sommarkurser på Komvux
Enligt den nya skollagen måste vuxenutbildning numera ges ”under hela året”. Av denna anledning har
Komvux Södervärn och Komvux Pauli för första gången erbjudit kurser under sommaren.
TEXT & BILD: Jonas Nilsson
Ida Sjöstedt
Mot bakgrund av detta gick alla Komvuxlärare anställda inom Malmö stad över
från ferietjänst till semestertjänst i augusti.
Redan i juni drog man dock igång sommarundervisning. Denna gång med lärare – från
Pauli, Rönnen och Södervärn – som jobbade på frivillig basis och kompletterade med
nyanställda eller tillfälligt anställda. I många
fall delade två lärare på en kurs. Man bytte
alltså lärare halvvägs för att ge möjlighet till
semester.
9 veckor istället för 20
Verksamheten koncentrerades till Pauliskolan och kurser gavs på såväl grundläggande,
som på gymnasienivå i svenska som andraspråk, matematik och engelska. De flesta
kurserna varade i nio veckor, mot normala
20. Eleverna läste en eller två kurser och var
i skolan 08.00 till 12.00 måndag till fredag
med början den 9 juni. Majoriteten av kurserna avslutades den 8 augusti.
Tufft första jobb
Innan verksamheten drog igång fanns det en
hel del farhågor bland lärarna. Var det verk-
ligen rimligt att elever skulle kunna lära sig
någonting på så kort tid? Skulle det inte bli
mycket frånvaro om det blev fint väder? Vi
frågade några av dem som var med hur det
gick.
Ida Sjöstedt avslutade sin utbildning tre
dagar innan hon kastades rakt in i verksamheten med ansvar för kurserna Svenska som
andraspråk 1 och 2 på gymnasienivå. Ida berättar att den första tiden var omskakande.
På sitt första jobb ställdes hon inför nya kurser, många elever och bristande rutiner kring
hela verksamheten. Den personal som kom
”utifrån” hade till en början varken datorer
eller inloggningar till de olika IT-systemen.
Högt studietempo
Ida berättar att ungefär 25 elever i varje
grupp påbörjade studierna, och de flesta av
dem som gick klart kursen uppnådde minst
betyget E. Några insåg dock på ett tidigt
stadium att de inte skulle klara av kursen
och hoppade av.
– Sen var det någon som jobbade samtidigt och som insåg att det inte gick att kombinera med jobb.
6
Hon berättar också att vissa elever tyckte att studietempot var alltför högt med lektioner måndag till fredag varje vecka och
väldigt lite utrymme för att slappna av eller
vara borta. Detta var också något som Ida
själv upplevde. Hon var den enda läraren i
sina kurser och någon plan för vad som
skulle hända om hon skulle tvingas vara
borta fanns inte.
– Jag kände att det hade varit katastrof
om jag hade blivit sjuk.
”Rätt” förkunskaper viktigt
Korta och intensiva kurser passar bra för
elever med goda förkunskaper, även om
tempot, som sagt, blev väldigt högt.
– Nu när jag har samma kurser på dubbelt så många veckor så förstår jag nästan
inte hur vi kunde hinna med alla moment,
men det gick.
Ida är dock noga med att påpeka att hon
inte anser att alla kurser borde ges på såhär
kort tid.
– Många skulle inte klara det, och det
är mycket stor risk att man inte klarar det
om man är borta en kort tid, exempelvis på
Sommarvux
grund av sjuka barn.
Dessutom upplevde hon – och eleverna
– att det ibland blev för få övningstillfällen.
– Emellanåt var det elever som tyckte
att de borde ha fått träna mera innan de testades på ett visst moment. Det kändes som
om att det till stor del gick ut på att testa
kunskaper. Eleverna borde ha fått träna
mera på de olika momenten, men det fanns
inte tid för det.
Tufft första jobb
Som ny i yrket kände Ida en stark press att
bevisa för sig själv, eleverna och arbetsgivaren att hon kunde göra ett bra jobb. Hon
berättar att hon under sommaren jobbade
säkert 60 timmar i veckan.
– Jag satte mycket press på mig själv inför eleverna och jag ville framstå som lika
kompetent och påläst som någon som jobbat länge. Det är inte så himla lätt när man
själv går vilse i byggnaderna, och inte kan
svara på elevernas praktiska frågor. Jag har
tänkt många gånger att ’jag fixar inte det
här, jag bryter ihop’. Men på något sätt så
gick det ändå.
Semester i september
Till skillnad från de flesta andra lärarna på
sommarskolan så delade inte Ida sina kurser; hon jobbade alltså 9 mycket intensiva
veckor och gick därefter direkt på den vanliga intensiva terminsstarten.
– Visst känner jag att jag hade behövt
en längre ledighet, men eftersom jag är ny
och aldrig haft sommarlov så saknar jag ju
inte det.
Ida får trösta sig med att hon är ledig
en vecka i september och ytterligare en
vecka i november.
– Jag skulle kunna plocka ut tre veckor,
men jag väljer att spara en vecka till våren.
Fördelar med intensiva kurser
Till skillnad från Ida så är Bengt Johansson en erfaren Komvuxlärare. Han har undervisat i matematik och fysik i 17 år och
var ansvarig för Matematik 1 och 2 under
första halvan av sommaren. Hans erfarenheter liknar Idas på många vis.
– Det gick hyfsat för elever som höll ut
hela distansen, men tempot blir väldigt
högt, så är man inte redo att jobba stenhårt
från början så blir det svårt att jobba ikapp,
summerar han.
Bengt ser även en del fördelar med korta
och intensiva kurser. Främst att eleverna får
koncentrera sig på färre saker samtidigt. Å
andra sidan oroar han sig för att kunskaperna blir mera ytliga med mindre möjlighet till innötning.
Han är dock medveten om att lärare
ofta är ganska konservativa.
– När vi för några år sedan började med
Fysik B på en termin istället för två så sa vi
lärare att det aldrig skulle gå, men vi märkte
att det gjorde det visst!
Han poängterar samtidigt att det faktum hans grupper, delvis på grund av avhopp, var små påverkade både elevernas resultat
och
hans
upplevelse
av
sommarundervisningen på ett positivt sätt.
Vikarier saknades
En klar brist som Bengt ser det var att ingen verkar ha tänkt på att lärare ibland kan
bli sjuka. Något han själv blev varse när
han blev sjuk under några dagar, med inställda lektioner som följd.
– Att det inte fanns någon beredskap
för vikarier var en brist. Det är en sådan
sak som man måste lösa till nästa år. Det
är ju arbetsgivarens uppgift att se till att
bemanningen fungerar, konstaterar Bengt.
Lokalerna inte anpassade
till klimatet
En annan brist var lokalerna.
– De lokaler vi har är inte anpassade för
verksamhet under sommarhalvåret. Tydligen fick man i alla fall igång ventilationen
under de sista veckorna, berättar Bengt.
Men på det stora hela är han, liksom
Ida, ändå ganska nöjd med hur det fungerat. Speciellt med tanke på att det var första gången.
– Dessutom var det ju skönt att cykla
till skolan när det var varmt och skönt och
inte kallt och blåsigt!
Åsikten delas av engelskläraren Paola
Rivera Tirado, som också verkar nöjd med
sin sommar trots att hon ”bara” haft ledigt
i tre veckor.
– Det bästa sommarjobb jag haft, säger hon glatt.
Oklart om nästa sommar
Efter att ha talat med flera av sommarskolans lärare får jag intrycket att man är ense
om att upplägget fungerat väl för elever
med goda förkunskaper och god disciplin,
men inte lika väl för andra. Det är också
tydligt att det finns en hel del lärdomar att
dra från hur årets verksamhet organiserats.
I skrivande stund vet ingen hur upplägget ska se ut nästa sommar; om man ska ge
flera kurser, var verksamheten ska bedrivas,
vilka som ska undervisa. Ett är dock säkert:
sommarskolan är här för att stanna.
Bengt Johansson
Paola Rivera Tirado (mitten) + eleverna Olga Orishchyna och Mahdieh Forouzan
7
LärVux
LärVux Malmö –
Lärande vuxenutbildning i Malmö
LärVux är en ny satsning inom vuxenutbildningen i Malmö och kommer att fungera som ett övergripande resurscentrum för vuxna i behov av särskilt stöd, oavsett skolform.
–Specialpedagogiska skolmyndigheten har beviljat oss medel för att utveckla ett Lärvux samt utveckla
Särskild utbildning för vuxna, tidigare Särvux, säger Lena Oxelgren, rektor för Särskild utbildning för
vuxna samt projektledare för LärVux Malmö sedan april i år.
Text & foto: Susan Englund
Personalen på LärVux Malmö i arbete på Heleneholmsskolan. Längst till höger: Lena Oxelgren.
Lärvux skall möjliggöra för alla vuxna att få tillgång till vuxenutbildning. Det
skall vara möjligt att studera inom olika
skolformer samtidigt.
–Vi vill att vuxenutbildningen ska vara
tillgänglig för alla Malmöbor. Eftersom
Lärvux inrymmer Särskild utbildning för
vuxna får vi en bredare tillgång till specialpedagoger samt en större möjlighet till individuell anpassning.
Många möjligheter för
elever att hitta rätt
På Lärvux kommer det att finnas möjligheter till vägledning, kartläggning och validering och möjlighet att gå orienteringskurser för att hitta rätt. Varje elev kommer
att ha en egen individuell studieplan som
upprättas tillsammans med studie- och yrkesvägledare.
–Utöver rektor och lärare har Lärvux
även studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och projektsekreterare. Vi samverkar med flera aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare,
daglig verksamhet och gymnasiesärskolan
bland andra, säger Lena
Vill sätta sin egen prägel
på Lärvux i Malmö
Lärvux startade i Stockholm men finns
nu i kommuner över hela landet. Tillsammans med lärarna på Särskild utbildning för vuxna ska Lärvux komma
igång i Malmö till hösten.
–Det är verkligen kul att starta detta! Vi vill sätta vår prägel på Lärvux i
Malmö och är nu i en inventeringsfas
där vi besöker Vägledningscentrum,
JobbMalmö och Komvux Pauli för att
få stöd och tillvarata deras erfarenheter.
Självklart ser vi den redan befintliga verksamheten inom Särskild utbildning för vuxna som den främsta resursen för projektet, men vi behöver ta del
av Malmö Stads alla möjligheter, ta
tillvara den inre kompetensen! Det
finns ju redan fantastiskt bra samverkan i Malmö som kan gagna vårt Lärvux, säger Lena.
Särskild utbildning för vuxna
som skolform
Under arbetet med att starta Lärvux i
Malmö ska de samtidigt utveckla Sär8
skild utbildning för vuxna, säger Lena.
– Med nya styrdokument för Särskild utbildning för vuxna riktat mot arbetsmarknaden vill vi bredda kursutbudet och bland annat undersöka fler möjligheter till
lärlingsutbildningar och orienteringskurser.
Vi vill även utöka möjligheterna att
som vuxen kunna studera på gymnasiesärskolenivå. Detta har fungerat mycket bra i
Stockholm. Vi kommer också att ha en
uppsökande verksamhet genom att informera i gymnasiesärskolorna och hos andra
utbildningsanordnare.
Mötesplats Lärvux
Lärvux inklusive Särskild utbildning för
vuxna flyttar sin verksamhet till Heleneholmsskolan under tiden Södervärnsskolan renoveras. Där kommer de att ha Mötesplats Lärvux en gång i veckan för
personal och elever från bland annat gymnasiesärskolan.
–Där får de möjlighet att möta lärare,
studie-och yrkesvägledare, rektor och specialpedagog för att få information om Lärvux, säger Lena.
Praktik vid Events
Dörröppnaren som ger
Malmöungdomar en rättvis chans
Under ett år har Praktik vid Events gett Malmöungdomar en rättvis chans att få betald praktik, nya
erfarenheter och kontakter genom goda samarbeten med arrangörer.
Text: Emelie Paradis | foto: hanne sandberg
Trots att projektet enbart har funnits
ett år har mycket hänt sedan starten i juni
2013. För att bara nämna några exempel har
Praktik vid Events haft praktikanter på juniorhockey-VM, Eurovision Song Contest
och EM i fälttävlan. Konkret är Praktik vid
Events ett tydligt koncept där arrangören får
hjälp på sina evenemang samtidigt som de
gör något bra för Malmös unga.
– Konceptet handlar om att vi lägger ut
praktikplatser på vår app och ger unga möjligheter att söka praktikplatser som de är intresserade av, säger Bengt-Ivar Thomasson,
projektledare på Praktik vid Events.
En av arrangörerna som tagit emot
praktikanter under året är Folkets Park som
anordnade Folkets Parad.
– Samarbetet har fungerat väldigt bra.
Från det att vi bestämde oss för att anlita
praktikanter till själva genomförandet har
det varit en väldigt smidig process. Klara,
tydliga instruktioner om tillvägagångsätt
från organisationen till ett väldigt informativt intromöte med de anlitade ungdomarna, berättar Jenny Lindh projektledare på
Folkets Park.
Med ett lyckat samarbete bakom sig ser
Jenny fram emot att samarbeta igen och
tvekar inte att rekommendera Praktik vid
Events till andra arrangörer.
Under våren har även ett samarbete
med Malmö Turism inletts.
– Det är positivt att evenemangsägarna
får träffa nya hungriga ungdomar samtidigt
som ungdomarna får prova på en ny spännande bransch. Vidare tycker jag att ungdomarna bidrar med hjärta och värme i sitt
deltagande. Se bara på Eurovision Song
Contest och JVM, två evenemang där ungdomarna var delaktiga och gjorde skillnad,
säger Johan Hermansson, Turistdirektör.
Praktik vid Events är ett projekt som
finns året ut och vad som händer 2015 är
ovisst, men målet är att fortsätta och kunna
ge fler ungdomar möjligheten att praktisera
på evenemang i Malmö.
Medarbetarna på Praktik vid Events kontor.
F.V Emelie Paradis, Elin Skarin, Bengt-Ivar Thomasson och Jaklina Herceg.
Kortfakta om Praktik vid Events
Praktik vid Events lanserade sin app den 19 juni 2013 och har sedan dess lottat ut runt 783 praktikplatser till 41 events. Det är ett kommunalt projekt i Malmö Stad som ger ungdomar födda mellan
1995-1998 som är folkbokförda i Malmö chansen att få erfarenheter och kontakter i arbetslivet genom betald praktik vid events. Med nya kunskaper, erfarenheter och en möjlighet att ta ansvar får
ungdomarna starkare självförtroende inför kommande utmaningar. Praktik vid Events fungerar som
en dörröppnare för Malmöungdomarna och genom en rättvis chans tar många ungdomar sina första steg ut på arbetsmarknaden. Alla praktikplatser lottas ut bland dem som sökt praktikplats och
det krävs inga förkunskaper för att få ansöka eller få en plats.
Mer information:
www.malmo.se/praktik
www.facebook.com/PraktikVidEvents
9
Koll på läget?
Koll på läget?
text: Sanne Cederstam | foto: pelle jernryd, Björn holmberg & colourbox
Pauliskolan är den skola som både har flest legitimerade lärare och
flest lärare som uppdaterat sin kompetens och behörighet i HRutan.
Håkan Wegestål är rektor för Komvux på Pauli skolan och den som
får svara på frågan varför
han tror att det är så.
–Vad det gäller lärarlegitimationen så har vi
inga lärare som är undantagna från regeln om
lärarlegitimation
t.ex. yrkeslärare. Därför
har i princip alla legitimation. Det måste man
ju ha! Vad det gäller registrering i HRutan har
vi jobbat på det. Trummat för att det ska göras.
Och så har vi haft väldigt duktiga skolsekreterare som kan sitt HRutan och som varit
behjälpliga. HR-avdelningen har gett oss bra
stöd och dessutom har vår satsning på IKT (informations- och kommunikationsteknik) kanske bidragit till att sänka tröskeln för lärarna. Jag är stolt över personal som gjort ett bra jobb, avslutar Håkan.
Helena Walker Lidén jobbar på Värnhemsskolan som arbetslagsledare för Introduktionsprogram och som lärare i Historia men har
även behörighet att undervisa i Svenska.
Hon var en av de första i Malmö Stad som
sökte och fick lärarlegitimation. På hennes nyckelband sitter en knapp
med texten ”Jag gillar lärarlegitimation”.
–Läraryrket är i högsta grad ett kvalificerat
yrke som har haft rykte
om sig att inte vara särskilt kvalificerat. Legitimationen legitimerar yrket, menar Helena och
jämför med läkare.
Hon tror dock att det
kommer att ta flera år att
ändra folks åsikt om skolan.
–Så som skolan och
läraryrket framställs i medierna idag förstår jag inte att någon vill
bli lärare över huvud taget, säger Helena.
Därför är det viktigt med legitimation och att den
registreras i HRutan
För att kunna tillsvidareanställas, ha fullt ansvar för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade
och få delta i Lärarlyftet II måste man från den 1 december 2013 ha
lärarlegitimation. Den som är anställd före den 1 juli 2011 får under
tiden för anställningen ansvara för undervisning och betygssättning
även utan legitimation fram till den 30 juni 2015. Vissa undantag
finns dock.
Nytt: Från 1 juli 2014 är det inte längre ett krav på att genomgå en godkänd introduktionsperiod för att kunna ansöka om legitimation utan läraren kan göra det direkt när hen har en behörighetsgivande examen.
Registrera kompetens i Hrutan
Du som är månadsavlönad pedagog behöver se över dina uppgifter
i Kompetens i HRutan så att dessa är kompletta och korrekta.
I självservicemenyn på HRutan finns rubriken Kompetens.
Här ska du lägga in din utbildning och lärarbehörighet. Du samlar
uppgifterna på ett ställe och de blir ett bra underlag för planering
av kompetensutveckling m m tillsammans med din chef. Du som
nyanställd ska lägga in dina uppgifter under din första anställningsmånad. Uppgifterna behöver du uppdatera i samband med
läsårsstart och t ex när du får din legitimation eller avslutar en ny
utbildning. Meddela alltid
din chef när du gjort
en uppdatering.
Om du tycker
att det är
svårt finns
en e-learning som
förklarar
hur du
ska göra.
10
Nya komvuxavtalet
Nya komvuxavtalet
Efter många och långa förhandlingar tecknades den 9:e april ett nytt anställningsavtal för Malmö stads Komvuxlärare.
Det nya avtalet innebär att lärarna på Komvux övergår från ferietjänst till semestertjänst med vissa tillägg. Nu när
avtalet äntligen är klart har oron hos berörda lärare lättat betydligt och fackens representanter är relativt nöjda.
text: sanne cederstam
Grundavtalet för en semestertjänst
innebär att man har 25, 31 eller 32 dagars
betald semester per kalenderår beroende på
hur gammal man är och förutsatt att man
arbetar heltid (40 timmar/vecka). Man har
rätt till 4 veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti om man så
önskar. Det antal dagar som överstiger 20
har man rätt att spara i upp till 5 år. Dock
får man inte spara mer än 40 dagar. En anställd med ferietjänst kan inte spara några
semesterdagar alls.
Tillägg
Komvuxlärarnas semestertjänstavtal har
vissa tillägg till grundavtalet. Den reglerade
arbetstiden är i genomsnitt 35 timmar/
vecka (38 för förstelärare) och förutom det
har man en förtroendetid upp till 42,5 timmar/vecka. Förtroendetiden gör att man får
10 extra dagars ledighet. Dessa dagar kan
inte sparas utan måste tas ut under det intjänade året. Dessutom har alla lärare juluppehåll mellan 23 december och 1 januari.
De lärare som övergår från ferietjänst
till semestertjänst får också ett lönetillägg
på 1200 kronor/månad.
Viss försämring
Jens Croneman är Lärarnas riksförbunds
lokalombud på Pauliskolan. Han är relativt nöjd med avtalet även om han menar
att det innebär en viss försämring jämfört
med att vara anställd med ferietjänst.
I HJÄRTAT AV MALMÖ är en seriebok som bygger på Malmöungdomars egna berättelser. Boken skickas ut till alla gymnasieskolor under v 37 och
vi hoppas att du som lärare kan dela ut den till din klass.
I HJÄRTAT AV MALMÖ är en del av projektet Malmö The
True Story, som förutom boken består av pjäsen Vilja väl som
spelas på Hipp, workshops med dramapedagoger från Malmö
stadsteater, och skådepelarsamtal. Alla gymnasieklasser i Malmö är välkomna att kostnadsfritt ta del av projektet.
ANMÄLAN GÖRS PÅ boka.thetruestory.nu
11
-Men för att vara ett semestertjänstavtal är det bra, säger han.
Fackets viktigaste fråga i förhandlingarna handlade om arbetsbelastningen och
att den inte ska öka enligt avtalet. En annan viktig fråga var förtroendetiden.
-Läraryrket är kreativt och därför är
förtroendetiden och den frihet den innebär viktig. Som lärare måste man ha utrymme att vara kreativ och det har man
inte om man bara sitter inne och undervisar, menar Jens.
Det nya avtalet kommer för de allra
flesta att börja gälla då feriedagarna är slut
den 8 augusti. För de som arbetar med
sommarskolan börjar avtalet gälla i juni.
Nya ledningsorganisationen
NU STARTAR IMPLEMENTERINGEN AV
DEN NYA LEDNINGSORGANISATIONEN
På en mötesplats den 27 augusti samlades alla ledare i förvaltningen
för att diskutera och få veta mer om implementeringsprocessen för
den nya ledningsorganisationen.
text & bild: pia oredsson
Den 27 juni fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut att genomföra
förslaget till ny ledningsorganisation i sin
helhet. Den nya organisationen träder i kraft
den 1 januari 2015. Implementeringsprocessen sker kontinuerligt och skyndsamt under höstterminen för att fullt ut vara i drift
den 1 januari 2015. Tjänsteskrivelsen som
var nämndens beslutsunderlag, angav ett antal kvarvarande frågeställningar och områden som måste utredas ytterligare under
hösten.
Eva Ahlgren berättade om processen
och vädjade till ledarna om att engagera sig
och ge input i förändringsprocessen, både
de kritiska frågeställningarna och de bortglömda perspektiven.
–Jag förväntar mig att alla frågor och
synpunkter kommer upp nu och inte sen.
Dessa kommer att hjälpa mig att navigera
och se till så att förändringen blir så bra som
möjligt, sa Eva Ahlgren.
Efter en initial rundabordsdiskussion
framkom det att det som är viktigt just nu
är att mycket skyndsamt få en ny delegationsordning på plats samt att definiera
uppdraget för de administrativa cheferna
samt att klargöra uppdrag och gränsdragningar för den nya organisationens olika
delar och nivåer. Den administrativa funktionen måste effektiviseras så att det blir en
avlastning för alla de som arbetar med kärnuppdraget. Det blir en bland flera förutsättningar för att öka måluppfyllelsen.
Den frågestund som sedan genomfördes
hade först ett fokus på ekonomin, hur och
var ska pengarna fördelas, vem lägger budgeten, kommer den ”heliga” skolpengen att
vara kvar, hur ska de små enheterna klara
sin ekonomi?
–Tanken är att det är områdena som får
pengarna och gör fördelningen. Principerna
för det är ett beslut för området. De små enheterna får det inte svårare att klara sig än
de har idag. Det är en fördel att vara en del
av ett större områdes stordrift svarade Ann
Andersson ekonomichef.
–Vi kommer att förtydliga principerna
för hur vi tänker runt resursfördelningen, sa
Eva Ahlgren.
Det väcktes också en fråga om den nya
staben för vuxenutbildning och arbetsmarknad – vilka arbetsuppgifter kommer den att
ha och vilket förhållande ska den ha till Näringslivskontorets arbetsmarknadsenhet?
–Uppdraget är formulerat men behöver
både fördjupas och förtydligas så att vi blir
klara över var gränssnittet går. Men en viktig
funktion den kommer att ha är att serva
nämnden. Ansvaret för detta arbete ligger på
Lars Silverberg, svarade Eva Ahlgren.
–Vi behöver få tydliga målbilder för vårt
arbete och veta vad nämnden förväntar sig av
oss nu när vi ska leverera ett bättre resultat, sa
Rebecca Bichis på Jobb Malmö.
På mötesplatsen kunde alla ledare anmäla
sitt intresse för att engagera sig i några återstående utredningsområden: Administrativt
stöd, Delegationsordning, Lärande organisa-
tion, Samverkan vux och arbetsmarknad samt
Samarbete inom hela Malmös skolområde.
En styrgrupp för implementeringsprocessen är tillsatt och består av kansliets avdelningschefer, Eva Daun – rektor S:t Petri skola
samt biträdande förvaltningschef och förvaltningschefen.
Ledningsgruppen kommer fortsatt att
vara en viktig funktion. Styrgruppen kommer att rapportera till denna. Ledningsgruppen har kvar sitt beslutsmandat och
ansvar fram till den 31 december
All information om implementeringen
av den nya ledningsorganisationen finns på
Komin – gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen – organisationsförändringar
– ny ledningsorganisation. Där finns även
ett forum i vilket man kan skicka in synpunkter eller diskutera viktiga frågor med
andra i förvaltningen.
En tidplan kommer att tas fram och publiceras på Komin allteftersom arbetet
framskrider.
Översiktlig bild av
ledningsorganisationen
12
Skiftesföreläsning
Skiftesföreläsning om avhoppen från gymnasiet
Anders Lovén, Annette Lawesson, Jonas Möller samt Malmö högskolas moderator Lars Mogensen.
Nästan en tredjedel av de ungdomar som börjar gymnasiet hoppar av. Vissa av dem utbildar sig senare,
men en stor grupp gör det inte och riskerar därmed att hamna i arbetslöshet, fattigdom och utanförskap.
Varför misslyckas skolan med så många elever?
text: sanne cederstam | bild: björn holmberg
Anders Lovén, fil dr i pedagogik och
forskare vid Malmö högskola ingår i ett
forskningsprojekt där man söker svar på frågorna om varför ungdomarna ger upp och
hur skolan och samhället skulle kunna agera
för att förhindra avhoppen.
På Malmö Högskolas Skiftesföreläsning
nr 139 ger Anders Lovén tillsammans med
Bellevuegymnasiets rektor Annette Lawesson och Malmö Borgarskolas studievägledare Jonas Möller en bild av forskningsresultat och erfarenheter.
-Många av de ungdomar som hoppat av
skolan beskriver en harmonisk tid på lågstadiet men när de når högstadiet blir det kaos.
De känner sig inte längre sedda och i backspegeln önskar de att vuxenvärlden hade
ställt lite krav på dem, säger Anders Lovén.
Mobbare i antimobbinggrupper
Ungefär hälften av de ungdomar som
ingått i Anders Lovéns studie har varit utsatta för mobbing. Andra vanliga skäl till
att man hoppar av skolan är jobbiga hemförhållanden, missbruk eller någon funktionsnedsättning. Nedslående är att många
som utsatts för mobbing vittnar om att de
värsta mobbarna ofta hittas i skolornas
antimobbinggrupper.
-För att kunna möta ungdomarna måste vi se berättelserna bakom och inte bara
deras beteende. Det gäller att hitta lösningar som leder till förändring och för vissa är
det en framgång bara det att de kommer till
skolan på morgonen, säger Annette Lawesson.
Är problemen en klassfråga? Det är det,
menar Anders Lovén. Dessutom hoppar
fler pojkar än flickor av och fler utlandsfödda.
Tidigare vägledning
Medan Bellevuegymnasiets samtliga
elever har individuella studieplaner är Malmö Borgarskolas elevers problem ofta av en
annan karaktär. Där har de så bra betyg att
de fritt kan välja bland utbildningar och
det gör att många hoppar runt och byter
program flera gånger. Jonas Möller förespråkar fler studie-och yrkesvägledare från
tidig ålder.
-När de väljer tar de bara något utan att
riktigt fundera. De blir inte nöjda utan
hoppar runt bland olika utbildningar eller
går inte till skolan alls. En rimlig valfrihet
måste presenteras för eleverna i ett tidigare
skede. Många tänker bara på att bli känd
eller rik och känner inte till den mängd av
13
yrken som faktiskt finns, säger Jonas.
Enligt Anders Lovén är Sverige ett
lapptäcke av olika metoder och projekt för
att fånga upp ungdomar som riskerar att
stå utan gymnasieutbildning. I de små
kommunerna har man ofta bättre koll på
avhopparna. Där finns personer som orkar
följa upp och det är lättare att få grepp om
situationen. I stora kommuner trillar
många genom nätet, menar han.
Det var inget revolutionerande som
framkom på föreläsningen, men alla var
överens om att det viktigaste man kan göra
som vuxen i skolan är att ge varje individ
uppmärksamhet. Att bli sedd är att finnas
till.
Fakta Skiftesföreläsningar
Skiftesföreläsningarna är en serie samtal
och föreläsningar vid Malmö högskola om
skiften och förändringar i tiden. Som regel
äger de rum en gång i månaden under terminstid. De är alltid gratis och öppna för
allmänheten.
Skiften direktsänds via länk som nås på
Malmö högskolas webb på startsidan
http://www.mah.se/. Du kan alltid se de tidigare skiftesföreläsningarna i arkivet på
http://mah.se/tidigareskiften
orvar jönsson
”– Jag håller en viss distans till mina elever,
jag är ju läraren. Men jag försöker tala till dem
som människor och inte som barn och jag, precis
som de, vill ha ordning och reda.”
AV: pia jagrelius | FOTO: gustaf johansson
Börja här börja här börja här
14
Orvar Jönsson
Orvar Jönsson siktar på att bli den
idrottslärare i Malmö som jobbat längst 45,5 år om han som planerat håller tiden ut
till 67. Och hittills har han haft runt 20 500
elever.
– Jag tycker fortfarande att det är roligt
att gå till jobbet. Eleverna är fantastiska här.
Mannen är tveklöst en profil på S:t Petri
skola. Gift med skolsköterskan Kristina har
paret Jönsson kopplat ett helhetsgrepp om
elevhälsan på sitt gymnasium. Orvar har
bara 637 vänner på facebook men han kommer ihåg långt fler av de 20 500, både kända och okända människor.
sina uniformer med förgyllda ”revben”. Ett
stenkast bort låg ju kasernerna. Och på väggen hänger foton och urklipp från tidigare
idrottslärare. Orvar hävdar att han är den
fjärde fast anställde gymnastikdirektören i
skolans drygt 100-åriga historia.
Herr Jönsson är en riktig Malmöpåg
och med långa utflykter har han ändå kommit tillbaka till vissa kvarter. Född på Malmö BB och en gång elev på Västra Skolan
och så småningom student vid Petriskolans
favoritkonkurrent Malmö Borgarskola
(”Gud förbjude” suckar Orvar) sprang han
som barn mellan mammas frisersalong på
Erik Dahlbergsgatan och pappa, konstapel i
ten och eldat på. Med lite assistans blev det
dock ordning på rökutvecklingen. Francesco Gargano hade enligt Orvar varit Mussolinis private fäktlärare (en halvtimmes träning varje morgon för diktatorn) och sedan
kommit till Stockholm och slutligen Malmö.
– Det var roligt med fäktningen och det
började gå bra ganska tidigt, förklarar Orvar sitt livslånga intresse.
”Orvar var min idol”
– Jag håller en viss distans till mina elever, jag är
ju läraren. Men jag försöker tala till dem som
människor och inte som barn och jag, precis
som de, vill ha ordning och reda.
Han har lyckats som idrottslärare när eleven vill fortsätta med idrottande på sin fritid:
– Jag är nöjd när jag känner att de höjt
sitt intresse och sin egen insats.
Han kan berätta om kända idrottare
han varit med och tränat men för enskilda
elever kan också små framgångar ändra deras motionsvanor och framtida hälsa. ”Orvar var min idol” sa en kvinna till artikelskribenten inför intervjuandet: ”Han
trodde att jag kunde och det hade ingen annan gjort”. Och en annan elev berättade att
Orvar brukade ringa och kontrollera att
hon kom upp i tid så att hon inte missade
idrotten.
– Nej, jag ringer ju absolut inte till alla
elever. Men det har hänt – om jag vet att de
har svårt att komma igång och komma hit.
Polisen väckte intresset
för fäktning
När vi ses i hans lilla halvröriga tjänsterum
en fredag eftermiddag visar han mig boken
”Minnesblad ur Kronprinsens husarregementes historia” och låter mig beundra bilderna på underofficierskåren årgång 1892 i
gamla polishuset på Davidshallstorg. Och
redan som liten påg såg han där hur en
spenslig sicilianare tränade konstaplarna i
sabel.
– Polisen bar faktiskt sabel till 1959,
ända till 1961 i Stockholm, berättar Orvar.
Och då ville det ju till att de kunde hantera
den också…
Orvar blev förtjust och fick lov att börja
träna fäktning just i husarregementets lokaler. Lille Orvar tog trappan i två steg för på
första våningen låg Hultbergs senap som
luktade ruskigt illa och på andra våningen
hade fäktmästare Gargano inte lärt sig sköta spjället när han köpt för fem öre varmvat-
Vår meste olympier
Orvar Jönsson
Ålder: snart 64 år
Gör just nu: Idrottslärare på S:t Petri,
gymnastikledare och fäktmästare
Motto: Plikten framför allt
Född: 1950 i S:t Petri församling i Malmö
Bor: Hus på Videdal
Familj: Fru, vuxna barn och ett första
barnbarn
Intressen: Idrott, jazz, historia
15
Gargano blev som en andra far säger Orvar
men också den förste fadern, gammal kavallerist, uppmuntrade sin son och hoppades att han skulle bli en framgångsrik femkampare. Orvar kan klara sig bra på
hästryggen men femkampare blev han inte.
Däremot är han den ende som tagit smguld i alla de tre värjsslagen – florett, värja
och sabel.
Du är väl vår meste olympier – hur många
olympiader har du deltagit i egentligen?
– Du Pia, en liten detalj bara: olympiad
är perioden mellan två olympiska spel. Jag
har deltagit i olympiska spel som aktiv 1972
och som ledare -76, 80, 84, 92, 96 och
2 000, säger Orvar med ett leende.
Orvar Jönsson
Fäktarna har fortfarande sina grenar i florett, värja och sabel och givetvis modern
femkamp men antalet deltagare har begränsats under senare år när nya sporter har
krävt utrymme. Orvar hoppas dock att de
duktiga svenska damerna ska kvalificera sig
för Rio 2016.
I morse var han uppe med tuppen som
vanligt och klockan 07.08 hälsade han sina
adepter i Gymnastikklubben motion ”God
morgon gymnaster!” Och de svarade: ”
God morgon generalkapten!”. Sedan vidtog
koncentrerad aktivitet och kl 07.40 var det
slut. Samma gymnastikprogram sedan
1991, två gånger i veckan i gympasalen,
ingen jämra musik, inga kvinnor, fasta positioner i salen och fina blanketter att fylla i
om man har synpunkter på övningarna.
Vänligen kryssa i och skriv under och lämna till styrelsen. Beror din önskan att avstå
från övningen på: ”Har ont i kroppsdel
som används i övningen”? Eller är det snarare ”Vill bara inte” som ska kryssas i?
Sedan kommer de vanliga Petrieleverna
och planering och möten och så på eftermiddagen, fyra dagar i veckan, är det Malmö
Fäktklubb av 1919 som gäller. Där är han entusiastisk fäktmästare sedan snart 40 år.
Rekommenderar läraryrket
– Jag tänkte att jag skulle bli yrkesmilitär,
jurist eller idrottslärare en gång i tiden.
Och då fick jag chansen på GIH i Stockholm och kunde samtidigt bli fäktmästare.
Jag blev också reservofficier och gick majors
kursen. På den tiden fick man behålla 70
procent av lärarlönen och så betalning som
reservare…
Orvar Jönsson brukade också hjälpa
fäktarna i Köpenhamn men nu har Malmö
Fäktklubb fått en konkurrent i stan och då
behövs resurserna på hemmaplan. Inte heller golfen hinner Orvar riktigt med som
han borde.
– Det är inte så lätt för mig som gammal tävlingsmänniska när handikappet är
13,5. Jag har ju legat på 4 i handikapp. Men
det ska väl bli nya tag så småningom.
Skulle du rekommendera lärarbanan idag?
–Jo, det skulle jag. Om de tycker om
unga människor. Det är roligt att gå till
arbetet och jag har ingen tendens att
stressa. Som militär tränades man till resultat, man fick lära sig att prioritera och
behålla lugnet. Det har man glädje av i
det här jobbet.
16
Orvar Jönsson
17
Kubenprojektet
Mänskliga rättigheter i kubik
text: sanne cederstam | foto: anna w. gustafson & pia sarnevang
I svarta plåtkuber på 9 kubikmeter, har 30 skolor i Sverige gestaltat varsin mänsklig rättighet. Projektet heter ”Varje människa kan göra
skillnad” och drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet är att genom kunskap och inspiration ingjuta hopp och mod i ungdomar
så att de vågar ta ställning för medmänsklighet. Tre gymnasieskolor i Malmö har deltagit i projektet och under våren arbetat med att gestalta sin
rättighet. Kuberna transporterades till Stockholm under sommaren och ställdes ut under Raoul Wallenbergdagen den 27 augusti.
Malmö Borgarskola har arbetat med rättighet
nr 15: Rätten till en nationalitet. Flaggan är
landet Evajenias.
13 -14 novembe
Agnesfrids gymnasium har gestaltat rättighet
nr 4: Rätten att inte förslavas. En skyltdocka fick
representera det moderna slaveriet; trafficking.
Rättighet nr 13: Rätten att fritt förflytta sig
gestaltades av Värnhemsskolan med bland
annat nyanlända ungdomars egna berättelser.
r i Malmö
En del av InnoCa
VARFÖR
14
rnival Skåne 20
- och hur påverkar skolan ungas drivkrafter och kreativitet?
- fasar vi över besprutade tomater, när vi i framtiden kanske äter genmodifierad mat?
- har vi höga miljökrav när vi producerar varor i Sverige, samtidigt som vi importerar från
länder med lägre krav?
HÄNG MED TILL MALMÖMÄSSAN...
...den 13-14 november. Här möter expertis unga med nya perspektiv och sätt att se på
en hållbar framtid. Det handlar om lärande, miljö, ekonomi och social hållbarhet. Konferensen är en del av InnoCarnival och deltagarna är med under invigningen den 14/11.
Kostnad: 2700:- exkl. moms (begränsat antal platser)
www.innocarnival2014.se/innoconference
i samarbete med:
18
Malmö Lärlingscenter
Anna Andersson och Tomas Bratt
Malmö stad samlar alla
gymnasielärlingar
Sverige vill satsa mer på lärlingsutbildningar och som ett led i satsningen är man
generös med anslag till kommuner som vill utveckla konceptet och få fler att välja
lärlingsutbildning i gymnasiet. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har
fått 2,35 miljoner kronor för att utveckla lärlingsutbildningen under ett år.
Tomas Bratt och Anna Andersson är de som ska arbeta med uppdraget.
text: sanne cederstam | Foto: björn holmberg
Just nu sitter de tillsammans med avdelningen för Fysisk miljö på Västra Kanalgatan 4, men om Tomas och Anna får önska
fritt hade de gärna haft egna lokaler för lärlingsutbildningar inför skolstarten 2015. Då
vill de kunna starta med två klasser i årskurs
ett och också ta med sig de nuvarande lärlingarna som är utspridda på olika skolor i
Malmö.
En av tankarna med den nya lärlings-
skolan är att eleverna ska känna att de ingår
i ett sammanhang och tillhör en klass.
Oavsett vilket yrke man utbildar sig till ska
man läsa gymnasiegemensamma ämnen
och yrkesteoretiska ämnen tillsammans
med sin klass på bestämda dagar.
Tomas och Annas mål är att lärlingsutbildningen om tre ska ha 180 elever. För att
nå dit ska de börja med att implementera
medvetenheten om den nya lärlingsskolan
19
hos SYV, föräldrar, elever och branscher.
Till hjälp har de anlitat en kommunikationsbyrå. De ska också besöka företag och
föreningar och genomföra en handledarutbildning. Arbetsnamnet för skolan är Malmö Lärlingscenter.
Varför ska man välja lärlingsutbildning?
Som lärling blir man en del inom en yrkesgrupp och får en yrkesidentitet. Man får
dessutom tillgång till en realistisk arbetsmiljö med moderna maskiner och teknisk
utrustning. En maskinpark som skolan inte
har möjlighet att uppdatera. Utbildningen
orienteras mot områden på arbetsmarknaden där det finns en efterfrågan på arbetskraft, vilket ger goda chanser att få anställning.
Varför ska arbetsgivare ta emot en lärling?
Lärlingsutbildningen förbättrar kontakten
mellan skolan och arbetslivet. För företagen
handlar det om att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Ett annat motiv till att ta emot lärlingar är att arbeta för
att säkra kompetensförsörjningen i det egna
företaget och i branschen.
Framtidsjobb
HÄR FINNS FRAMTIDENS JOBB
Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos för arbetsmarknadens utveckling. Ambitionen är att prognoserna ska informera och påverka externa aktörer, bland
annat skolor, universitet, studie- och yrkesvägledare och personer som står inför ett
studie- eller yrkesval.
text: sanne cederstam | Bild: colourbox
Josef Lannemyr är analytiker på Arbetsförmedlingen och har koll på det här
med framtidsyrken. Han understryker att
prognoserna inte är en exakt vetenskap,
det går inte att i detalj förutsäga hur det
kommer att se ut i olika branscher vid en
viss tidpunkt. Men en hel del går det
ändå att sia om. Som att bristen på högskoleutbildade personer inom vård och
omsorg med stor sannolikhet kommer att
fortsätta öka, och förmodligen förvärras,
under det närmaste decenniet.
–Det påverkas bland annat av att den
stora gruppen 40-talister blir äldre och
får ett större vårdbehov. Det handlar om
läkare, tandläkare och sjuksköterskor
och särskilt stor är bristen på de med en
specialistinriktning. I förlängningen
kommer de ökade behoven leda till underskott även på undersköterskor, särskilt
med inriktning mot äldrevård.
Brist på ingengörer
Inom den grupp av yrken som Arbetsförmedlingen benämner data- och
teknikyrken blir det framförallt stor brist
på ingenjörer. På både fem och tio års sikt
kommer konkurrensen om jobben att
vara liten.
Yrken och grupper med störst brist eller överskott på
sökande på fem och tio års sikt.
Störst brist
Brist på sökande inom bl.a. tandvårdsyrken
»» Teknikyrken
»» IT-yrken
»» Läkare
»» Specialistutbildade sjuksköterskor
»» Undersköterskor
»» Receptarier
»» Tandvårdsyrken
»» Flera läraryrken
»» Kvalificerade yrkesarbetare
»» Flertalet byggyrken
Störst överskott
För många söker till veterinäryrket
»» Yrken inom kultur och media
»» Vissa försäljningsyrken
»» Köks- och restaurangbiträden
»» Montörsyrken
»» Maskinoperatörsyrken
»» Vissa administrativa yrken
»» Matroser
»» Veterinärer
»» Personaltjänstemän
Källa: Arbetsförmedlingen
20
–Det kommer också att saknas dataspecialister, en följd av IT-krisen i början av
2000-talet, och det trots att man både
rekryterar från utlandet och från andra
utbildningsinriktningar, säger Josef
Lannemyr.
Branschen rör hela tiden på sig och
det kan vara svårt att säga exakt vilka yrkestitlar som gäller om 10 år. Exempelvis
så fanns inte det för dagen heta yrket
app-utvecklare innan iPhone slog igenom 2007. Det vi kan vara säkra på är
att det kommer finnas en efterfrågan på
specialister inom teknik och data eftersom dessa kompetenser efterfrågas inom
allt fler branscher. Nu på senare tiden exempelvis inom sjukvården där e-sjukvård har blivit ett nytt begrepp.
Inom byggbranschen finns det förstås öppningar för ingenjörer, men också
för en lång rad andra yrkeskategorier.
Ökad bostadsproduktion, upprustning
av miljonprogrammen och planer på
ökade investeringar i landets infrastruktur gör att det kommer att saknas bland
annat kranförare och betongarbetare vilket hänger ihop med bristande intresse
bland unga för yrkena. Det förväntas
också bli brist på golvläggare, plattsättare och VVS-montörer.
–De enda tydliga undantagen är träarbetare där det inte ser ut att bli någon
brist på folk då många unga utbildar sig
till yrket.
Även inom industrin finns det många
möjligheter för ingenjörer. I takt med att
de enkla industrijobben flyttar utomlands eller automatiseras blir ingenjörerna i produktionen fler. Men det behövs
Framtidsjobb
visa brist på arbetskraft respektive yrken
med överskott på arbetssökande, det vill säga
där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive hård. För yrken med brist på
arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid
på eftergymnasial nivå.
Det är dock viktigt att understryka att en
lång utbildning inte är någon garanti för att
snabbt få ett jobb. Däremot medför en längre utbildning generellt sett större möjligheter
till ett arbete.
På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå,
många gånger utan yrkesspecifik inriktning.
Inom byggbranschen finns det förstås öppningar för ingenjörer, men också för en lång rad andra
yrkeskategorier. Ökad bostadsproduktion, upprustning av miljonprogrammen och planer på ökade
investeringar i landets infrastruktur.
ytterligare kompetenser.
–Trots att vi går mot ett tjänstesamhälle, finns
det en strukturell brist på arbetskraft inom industrin. Idag är intresset för att utbilda sig inom det
här området väldigt litet bland unga. Det gör att
det ofta kommer att saknas erfarna och kvalificerade svetsare, grovplåtslagare och CNC-operatörer. Förmodligen kommer flera av de här yrkena
att kräva mer matematik- och datakunskaper i
framtiden, i och med att arbetsuppgifterna blir
mer tekniskt avancerade, säger Josef Lannemyr.
Barnkullarna styr
Inom utbildningsområdet styrs behovet av hur
stora barnkullarna är. Om fem till tio år räknar
man med att se en brist på såväl fritidspedagoger som förskollärare. Dessutom finns det en
generell brist på yrkeslärare.
Det är svårt att hitta lärare som både har
fackkunskapen och den pedagogiska bakgrunden. Även NO- och mattelärare kommer att efterlysas, liksom specialpedagoger där pensionsavgångarna är många och det låga intresset för
lärarutbildningen medför att nytillskottet av
lärare är litet.
PÅ MALMÖMÄSSAN
6–8 NOV 2014
Tänk på att planera in tid för era
treor att besöka TODO – Jobb &
utbildningsdelen. Vi kommer att
skicka ut ett TODO-nyhetsbrev till
alla studie- och yrkesvägledare
samt rektorer och intresserade lärare.
Se till att du är med på mejllistan.
Meddela din mejladress till:
pelle.jernryd@malmo.se
Josef Lannemyr nämner också företagsförsäljare som ett framtidsyrke.
–Har du säljkompetensen, det rätta intresset
och den rätta fackkunskapen finns här en ganska
stor arbetsmarknad med goda chanser att avancera.
Höga krav på utbildning
Det finns flera gemensamma nämnare för de
yrken som Arbetsförmedlingen bedömer upp21
Kick-off
Förstelärarna har vuxit ur Moriskan
För ett år sedan hade de första 114 förstelärarna inom både
grund- och gymnasieskolan i Malmö kick-off på Moriskan.
Till årets uppstartsträff hade man fått hyra Amiralen istället
eftersom ytterligare drygt 200 förstelärartjänster och 3 lektorstjänster nu tillsatt inom satsningen på karriärtjänster för
lärare.
Tre nya
lektorer
Text: & bild sanne cederstam
Text & bild: sanne cederstam
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens direktör Eva Ahlgren och grundskoledirektör Anders Malmquist hälsade välkomna.
–Vi har påbörjat en spännande resa tillsammans som fortfarande innebär en
del sökande, sa Eva Ahlgren.
Försteläraruppdraget ser lite olika ut beroende på vilken enhet man arbetar
på, men i fokus står kollegialt lärande, nätverkande, samarbete och att arbeta
efter forskningsbaserade pedagogiska metoder.
–Förstelärare är en viktig resurs för att nå likvärdighet i Malmös skolor, sa
Anders Malmquist.
Skolor i socialt utsatta områden och skolor med låg måluppfyllelse har generellt sett fått en högre tilldelning av förstelärare än andra skolor.
Att höja läraryrkets status var också ett syfte med karriärtjänsterna och redan ser man resultat med fler sökande till lärarutbildningarna.
Tips
Fil. Dr i pedagogik John Steinberg var kick-offens höjdpunkt. Han lyckades under en
timme förmedla många konkreta tips och pedagogiska aha upplevelser.
John Steinbergs nylanserade sida för pedagogisk inspiration: www.kvartssamtal.se
22
Jens Ideland
Jens har i många år pendlat till Ystad och
Helsingborg där han undervisat på det estetiska programmets musikinriktning i
bland annat gehörs- och musiklära samt
ensemblespel. Han har även jobbat på musikhögskolan i Malmö där han bland annat
handlett lärarstudenter i självständiga arbeten på olika nivåer. Just nu arbetar han
med ett avhandlingsprojekt i tillämpad informationsteknologi med utbildningsvetenskaplig inriktning som bygger på hans
licentiatuppsats i musikpedagogik.
Jens uppdrag går ut på att stötta och
utveckla samarbetet mellan lärarutbildningen vid Malmö högskola och, i första
hand, de gymnasieskolor som kommer att
delta i försöksverksamheten med övningsskolor. Han har sin bas på Malmö latinskola, men kommer att samarbeta med
Nya lektorer
handledare, koordinatorer, förstelärare,
ämneslag och arbetslag på övningsskolorna. Syftet är bland annat att fånga upp de
frågeställningar och intresseområden som
finns i verksamheten och förmedla dessa
till lärarutbildningen och de lärarstudenter som ska skriva examensarbeten.
På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan?
Tanken är att genom satsningen på övningsskolor erbjuda lärarstudenterna en
bredd av erfarenheter som stöttar dem i
sin utbildning och bidrar till att de ännu
tydligare blir en tillgång för gymnasieskolorna. Verksamheten är tänkt att också
stärka kopplingen mellan gymnasieskolorna och lärarutbildningen och bidra till
en tydligare forskningsanknytning. Agnesfrids gymnasium, Borgarskolan, Pauliskolan och S:t Petri skola har ansökt om
att få bli övningsskolor. En viktig utmaning blir att få med även de andra gymnasieskolorna i samarbetet så att alla skolor
kan få del av de stödfunktioner, erfarenheter, forskningsinsatser och samarbeten
med lärarutbildningen som utvecklas
inom övningsskolorna.
Eva Bringeus
Eva Bringéus är lärare i svenska och media, och arbetar som lektor i svenska på
Malmö latinskola. 2011 försvarade hon
sin licentiatavhandling som handlar om
litteraturläsning i det mångkulturella
Annons
F
okusområden är språkinlärning,
matematik och att utveckla
övningsskolornas samarbete med
lärarhögskolan.
klassrummet. Hon började som gymnasielärare i Malmö 2001 och har sedan
2007, parallellt med läraruppdraget, arbetat med forskning och kompetensutveckling inom området språkutveckling
på FoU-Malmö utbildning.
Tjänstens inriktning är språkutveckling på gymnasieskolorna och Komvux.
Evas arbetsplats är på Malmö latinskola,
men hon hoppas att det blir många besök ute på skolorna också. Det första hon
kommer att skapa är nätverk med lärare
i olika ämnen, speciallärare/pedagoger
och modersmålslärare. Likaså blir det
nätverk med språkutvecklare som ansvarar för att samordna det språkutvecklande arbetet på respektive skola. Så småningom kommer hon att erbjuda
kollegial handledarutbildning och studiecirklar inriktade på läs- och skrivstrategier i olika ämnen.
Jonas Dahl
Jonas är lärare i matematik, filosofi och theory of knowlege på Malmö Borgarskolas IBprogram men har alla kommunala gymnasieskolor som arbetsfält. Tidigare har han
arbetat på Katedralskolan i Lund och de två
senaste åren har han studerat vid forskarskolan DME (Developing Mathematics Education) på Malmö högskola och är färdig med
sin licentiatexamen nu den 10 september.
I Jonas uppdrag ingår att initiera fortbildning, kollegialt lärande, utvärderingar och analys inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans bidrag är ett
vetenskapligt synsätt på dessa områden.
Han brinner för en mer jämlik skola där
bakgrund ska ha mindre betydelse för hur
det går i skolan jämfört med idag. Den
forskning han bedrivit pekar på att klyftorna riskerar att öka med den nya kursplanen (Gy11).
På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan?
På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan?
Mitt bidrag är framförallt att ge stöd till
att systematisera den kunskap som redan
finns i skolorna, men också att säkerställa att undervisningen bygger på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. Alla skolor och alla ämnen ska vara
med. Kan vi skapa en gemensam språkpolicy på förvaltningsnivå samt tydliga
kunskaps- och språkmål i undervisningen som följs upp och utvärderas ökar
också måluppfyllelsen.
Förutom att bidra till kollegialt lärande
tror jag på att lärare måste bli (mer) medvetna om de ovan nämnda riskerna. Att se
läroplan, vad som händer i klassrummet
och hur man bedömer hänger ihop och
måste ses och diskuteras som en helhet.
Forskning pekar på att det även är viktigt
att detta blir synligt för eleverna, särskilt
de som presterar sämre. Att stärka de som
presterar sämst ser jag som det viktigaste
för ökad måluppfyllelse.
Samlingsutställning 2014
Rådhushallen, Klostergatan 2.
Öppet 16–24 den 27 sep, samt 12–17 den 28 sep.
Glas, måleri, grafik, keramik, metall, skulptur.s
Konstnärer: Stefan Måås Persson, Bo Cronqvist, Hans Johnfors, Stig Espe Olsson, Aino Gate, Astrid Gate, Bob Matson, Bernhard Lipsoe,
Ilona Popermajer, Harry Oxenblå, Alexandra Bunde, Jorge Guila, Jon Leifsson, Agneta Sofiadotter, Hans TB Hansson, Jens Boje Hansen,
Kent Wisti, Linda Jarlskog, Lotta Albertsson, Jaques Zadig, Bente Polano, Jens Bremmer, Helle Malling Beck, Annika Rehn
23
Krönikan!
Likvärdighet och rättvisa
Lycka är...
ALLA människors lika värde är en grundsats som numera
ofta upprepas som ett slags mantra. Orden har förvisso influtit i
vår sentida regeringsform och ingår, påstås det, i vår gemensamma ”värdegrund”, så och ytterst
passande för Malmö stads verksamheter. För skolan betyder detta att ett omfattande batteri av
stödåtgärder sätts in till förmån
för svagpresterande, underpriviligierade elever, så att också de flesta av dem skall klara av att nå
målen, hoppas man. Grundläggande frågor om likabehandling
och rättvisa aktualiseras.
En traditionellt borgerlig utgångspunkt kan se ut så här: den
allmänna skolan erbjuder ”kostnadsfri” utbildning. Du får som
elev egentligen bara en chans,
grip och förvalta den väl och
dina möjligheter i livet förbättras
väsentligt. Många är exemplen
på underpriviligierade som tagit
vara på denna chans och gjort en
veritabel klassresa, gått studievägen som burit dem ända till högskolan och toppositioner i samhället. Ett visst mått av samlade,
differentierade
stödåtgärder
måste även den borgerliga kritikern acceptera, men utöver en
viss smärtpunkt blir det inte
längre rimligt, det hela betalar
sig helt enkelt inte längre, skolan
blir för mycket av ett socialt experimentfält,
grundläggande
rättviseföreställningar träds för
nära etc.
Häremot står den socialistiska, vänsterns modell: ungefär
”åt var och en efter dennes behov, från var och en efter dennes
förmåga”. Rawls har förfinat detta med sitt resonemang om
okunnighetsslöjan: om vi vore
ovetande om vilken position vi
kommer att uppnå och inte heller har någon kunskap om de
olika förutsättningar som här
kan vara avgörande för oss, såsom kön, utbildning, etnicitet
och bakgrund, skulle detta, menar han, få oss att acceptera en
samhällelig ordning där alltför
besvärande olikheter i chanser
på olika sätt utjämnades. Man
ser dock här hur lätt alla möjliga
sociala problem tas in under synfältet, representerade av fullfjädrade eller blott samhällets
olycksbarn i vardande, såsom
tiggare, papperslösa flyktingar,
socialfall, kriminella. Beställningen blir strax ganska omfattande. Kanske är det dags att
börja ställa hårdare krav på att i
ökad utsträckning ta eget ansvar
för livets utgestaltning och det
från början. Annars revolterar
till slut de skötsamma, vi får
skatterevolt, missnöjespartier,
politisk polarisering, populism.
Den sociala freden utsätts för allt
hårdare påfrestningar.
Två perspektiv bryter sig här
mot varandra: å ena sidan den
sorglöst
interventionistiska,
spendersamma likvärdighetslinjen, vilkens apologeter menar att
det hela visst ändå till sist betalar
sig – det blir färre socialfall och
kriminaliteten motverkas om så
många som möjliget inkluderas,
ju tidigare i livet desto bättre;
och mot denna den klassiska
rättviselinjen å den andra, som
varnar för att experimentet ändå
leder till frihetens förlust, fattigdom för folkhushållet, fördumning. Det är Hayek som med sin
till svenska översatta bok från andra världskrigets slutskede och senare också avslöjat det fagra talet
Lycka är… att få rätt lön.
Gå in i HRutan under ”min lön”
och kontrollera att dina löneuppgifter stämmer. Stämmer de inte så
kontakta din chef eller HR-support.
Lycka är… när Edico kommer i
brevlådan.
Om du flyttar, kom ihåg att
ändra din adress i HRutan.
24
om social rättvisa som låtit
stormklockan ljuda. Är det för
sent att byta spår? Våra styresmän
har grötat ihop problematiken, de
stå[r] där och, med Heidenstams
ord: ”knacka med klubban och
hjässorna klå / och hosta och titta
i taket, det grå, / för de få släppa
till pungen!” (rimmar på ”kungen”, ur Soldatsång, ing. i Ett folk)
Och den innehåller, kan det til�läggas, allas våra surt förvärvade
penningar.
Litt.: John Rawls, A Theory of
Justice, Belknap 1971 och senare
editioner; F. A. Hayek, The Road
to Serfdom, Routledge/University of Chicago Press 1944 (utg. i
sv. övers. på Norstedts förl. s. å.,
nyövers. på Timbro 1996); Law,
Legislation and Liberty, Vol. 2,
University of Chicago Press 1978
Roland Schött, Jur. dr, är
administratör på gymnasie- och
vuxenutbildningsförvaltningens
kansli. Tidigare museipedagog
på Malmö skolmuseum.
Viktigaste valfrågan
Gör om, gör rätt
Vilken är Malmös
viktigaste valfråga?
I Edico nr. 4 skrev jag en artikel om gymnasiesärskolans utställning
Öppna sinnen, men den blev inte helt korrekt.
Text & bild: hanne sandberg, pia jagrelius,
sanne cederstam, Björn Holmberg
Narcis Spa­
hovic, sek­
tionschef
Ungdomsarbetslösheten i
Malmö måste
minska, unga
ska ha jobb!
Text & Foto: sanne cederstam
Utdrag ur originalartikel
Det var när Karin Jönsson, resursperson på gymnasiesärskolan, stötte ihop med Katrinetorps intendent Josef Frank som samarbetet tog fart igen.
–Ni hade så fantastisk konst. Kan ni inte komma tillbaka? sa han, berättar Karin.
Så här ska det vara
När Karin Jönsson-Lundström, resursperson på gymnasiesärskolan, besökte Katrinetorps gård för att titta på Josef Franks verk stötte hon ihop med Katrinetorps intendent
Mats Bohman och samarbetet tog fart igen.
–Ni hade så fantastisk konst. Kan ni inte komma tillbaka? sa han, berättar Karin.
Mejl från Karin
Hej Sanne!
Tack för ditt inslag i Edico om gymnasiesärskolans utställning på Katrinertorp.
Men....Josef Frank (1885 - 1967)är inte intendent på Katrinetorp och jag har definitivt inte
träffat honom. Däremot var jag på en utställning på Katrinetorp i höstas som visade Josef
Franks verk och hans samarbete med Svenskt Tenn. I samband med den utställningen träffade
jag Mats Bohman, intendent på Katrinetorp. Så var det...
...och jag heter Karin Jönsson-Lundström
…och jag heter Sanne Cederstam och ibland blir det lite fel.
25
Erika
Bengtsson,
lärare på
S:t Petri
–Jag har
precis flyttat
hit från Uppsala och känner inte igen
mig i den mörka bilden av Malmö.
Tvärtom är jag imponerad. Bland annat av de genomtänkta cykelvägarna det är härligt att cykla här. Och det
finns så många inbjudande mötesplatser för människor. Malmö har en stark
gemenskap - kanske som ett svar på
allt som hänt.
–Viktigaste valfrågan måste bli att
vi lärare ska få realistiska förutsättningar att klara vårt jobb och inte bara
administrera och testa.
Mats
Lo­
man, resurs­
lärare
Värnhems­
skolan
Den offentliga ekonomin,
vilken är un-
derfinansierad.
Vi behöver en moralisk och ekonomisk
upprustning. Folk gör ett väldigt bra
jobb utifrån de förutsättningar som
finns, men många går på knäna. Vi behöver bli fler och vi behöver få ett långsiktigt syfte med de verksamheter vi
jobbar inom. Vi måste få utrymme att
testa, att experimentera och utvecklas.
Man borde prioritera om i den offentliga budgeten.
Valet
Så ska skolan bli bättre
och jobben fler
Enligt opinionsmätningsföretaget Ipsos tycker drygt 60 % av väljarna att skol- och utbildningsfrågor samt
arbetsmarknadsfrågor är de viktigaste valfrågorna inför höstens val. Edico har kollat hur de olika riksdagspartierna vill lösa de problem som finns gällande skola, utbildning och arbetsmarknad. Uppgifterna är
hämtade från partiernas officiella hemsidor.
text: Sanne Cederstam | bild: colorbox
Vänsterpartiet
”Inte till salu”
Vänsterpartiet presenterar inga tydliga
strategier varken för skola och utbildning
eller för arbetsmarknad. I stället har de en
mer generell hållning med fokus på att
vara ett socialistiskt och feministiskt parti
på ekologisk grund. Man vill ta bort klas�skillnader och andra orättvisor både i skolan och på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet tycker att ökad sysselsättning ska vara
målet för den ekonomiska politiken. Partiets profilfråga är att stoppa privata företags
vinster i framförallt skolan och äldreomsorgen.
Socialdemokraterna
”Ett bättre Sverige. För alla”
Skola och utbildning
•
•
•
•
•
•
•
Mindre klasser
Investera i lärarna. Läraryrket ska utvecklas genom kompetensutveckling
och ökade karriärmöjligheter. Kvaliteten på lärarutbildningen ska höjas
Resurser till skolor ska fördelas efter
elevernas behov
Läxhjälp ska ges till alla
Utbilda och anställa 1000 speciallärare och specialpedagoger
Stoppa vinstjakten i skolan
Investera i ett kunskapslyft genom fler
•
•
utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och
universitet och samtidigt investera
mer i kvaliteten i utbildningen.
Högskolor och universitet i hela landet
Göra gymnasieskolan obligatorisk
Arbetsmarknad
•
•
•
•
Investera i kollektivtrafik, moderna
bostäder och förnybar energi
Minska regelkrånglet för företagen
Småföretagen ska kunna anställa billigare
Satsa på gröna innovationer och modernisera industrin
Arbetsmarknad
•
•
•
•
Starta en aktiv näringspolitik med investeringar i framtidsbranscher så att
företag växer och anställer fler
Villkoren för små- och medelstora företag ska förbättras med regionala företagarförmedlingar. Företagens kostnader ska minskas genom att staten
tar över den andra sjuklöneveckan
Utforma bristyrkesutbildningar tillsammans med arbetsgivare
90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar
Miljöpartiet
Skola och utbildning
•
•
•
•
”Trygghet och tradition”
Skola och utbildning
•
•
•
•
•
Återförstatligande av skolan
Tioårig grundskola
Betyg från årskurs 4
Fler vuxna i skolan
Ökade anslag med 500 miljoner per år
för att öka platserna inom yrkeshögskolan med 8000 platser
•
•
Ett femte jobbskatteavdrag
Socialavgiftsavdrag för små och medelstora företag
Sjuklöneavdrag för upp till 10 anställda
Lärlingsjobb som ny anställningsform
med helt avskaffad arbetsgivaravgift
Höjt tak i A-kassan till 900 kronor
per dygn och återställ sjukpenningen
till den nivå som gällde tidigare
Stoppad arbetskraftsinvandring till
låglöneyrken
Starta-eget-bidrag från 20 år
Tillfälliga uppehållstillstånd för gästarbetare
Slopade instegsjobb
Arbetsmarknad
”Politiken måste bli varmare.
Inte klimatet”
•
Sverigedemokraterna
Ge lärarna bättre arbetsvillkor och
högre lön
Satsa på varje elevs möjligheter att
klara skolan
Mindre administration och fler medarbetare i skolan
Ordinationsrätt för lärare. Lärare ska
kunna bestämma om en elev ska få
extra hjälp
Eventuell vinst ska stanna i skolan
26
•
•
•
•
•
•
•
Valet
•
•
Kristdemokraterna
”Familjens röst”
Skola och utbildning
•
•
Kristdemokraterna har mer än 30 förslag för skolan. Här presenteras de som
skiljer sig mest från övriga partiers förslag.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Inrätta en klassikerlista med böcker,
filmer, pjäser och musik som alla
svenska elever ska ha tagit del av när
de lämnar skolan
Fler vuxna i skolan, ex skolmormor eller skolmorfar
Inrätta en funktion med ansvar för att
utvärdera undervisningsmetoder och
stimulera akademisk forskning kring
pedagogiska metoder
Ett speciallärarlyft för lärare som vill
vidareutbilda sig till speciallärare
Skolor ska ha ett ökat inslag av fysisk
aktivitet för eleverna under skolveckan
Skolor som uppfyller de uppställda
kraven vad gäller pedagogisk kvalitet
ska ha rätt att starta verksamhet
Ideellt engagemang ska kunna visas
som bilaga till betyget
Det ska vara möjligt att överklaga avgångsbetyg
Arbetsmarknad
•
•
•
•
Främja företagsamheten genom fortsatt regelförenkling, ökad tillgång till
riskkapital och sänkta arbetsgivaravgifter för främst mindre företag
Skapa nya jobb genom satsningar på
nya företag och att få befintliga företag att växa
Satsa mer på lärlingsutbildningar
Stärka kopplingen mellan skolan och
näringslivet
Tioårig grundskola med tidigare skolstart
Mindre klasser, fler lärare och speciallärare i lågstadiet
Obligatorisk läxläsning i skolan för
dem som behöver
Sommarskola för dem som inte nått
målen i högstadiet
Minska lärarnas administrationsbörda
Central rättning av de nationella proven
Arbetsmarknad
•
Fler lärlingsjobb och lägre ingångslöner
Turordningsreglerna i LAS ska baseras på kompetens, inte anställningstid
Höja taket i a-kassan
Centerpartiet
”Närodlad politik”
Skola och utbildning
•
•
•
•
•
•
•
Tioårig grundskola
Förbättra insatserna riktade till elever
som inte når kunskapsmålen
De som har lätt för sig ska få utmaningar och stöd för att fortsätta utvecklas
Fjärrundervisning ska tillåtas inom
skolans samtliga ämnen och kurser
Införa en studentexamen med examensprov
Att möjlighet till ungt företagande
ska finnas på alla skolor
Konkurrens mellan skolor ökar kvaliteten
Arbetsmarknad
•
•
•
•
Göra det enklare att starta och driva
företag
Lägre ingångslöner
Låta fler förmedla de lediga jobben
Göra om LAS så att kompetensen och
inte anställningstid blir det viktiga
”Välstånd byggs med jobb.
Inte bidrag”
”Feminism utan socialism”
Skola och utbildning
Skola och utbildning
•
•
•
•
•
Uppvärdera läraryrket
Krafttag mot mobbning, våld och
skolk
Förstatliga skolan
Betyg från åk 4
Stadieindela grundskolans timplan
•
•
•
•
•
•
Lärare måste få vara lärare och ägna sig
åt undervisning, skolans huvuduppdrag
Förbättra kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad
Skolan måste bli mer modern och relevant för eleven både vad gäller ämnen, innehåll och arbetssätt
27
Kraftfulla åtgärder mot mobbning och
tydliga regler som främjar studiero ska
prägla skolans utvecklingsarbete
Varje elev ska få rätt stöd i tid
Mer lärarledd undervisningstid
Stärka läraryrkets status genom högre
lön och högre antagningskrav till lärarutbildningen
Arbetsmarknad
•
•
•
•
•
Moderaterna
Folkpartiet
•
Över 5 miljoner sysselsatta till 2020
Alla behövs – det finns inga fina eller
fula jobb
Jobbskatteavdraget gör att fler jobb
skapas och fler kan leva på en egen lön
När fler jobbar finns det mer pengar
till vården, skolan och omsorgen
Genom att sänka trösklarna för anställning tror vi att fler vågar och kan
ta steget att anställa fler
Returadress:
Malmö stad
Gymnasie- och vuxenUtbildningsförvaltningen
205 80 Malmö
Kryss
BEGRIPA
OLAGLIGT
KOMMER
MAN
ALLTID?
ÖGONSJUKDOM
VILLE
RINGA
HEM
SNÖSÖRJA
ÄTS MED
KÖTTBULLAR
PENNSPETS
LILLLÖRDAG
VRIDER
OM
NYCKEL
DÄR
VÄGER
RIGA
TUNGT
TÄNDA
BRASA
KÖRS
JAKOBS
TVILLINGBROR
H.C. MED
SAGOR
FÖLL
IHOP
DEKORERAS
500
SPÅR
NJUTS
GRÖNGRUPP
EUROSAK SOM
FRAM- AV VERSMED
PAVÄG
RADER
ÄR RÖD NUBBE
TIDEN
GÅR PÅ
TORRA
LAND?
ETTAN
I KORTLEK
MODERN
TEKNIK
KVINNOHUS
EFTERLYSTHASSE
KLOCKA
AVLOPPSLEDNIN
G
LEKMAN
SVINHANE
TA
KNARK
SOM DOM
RYNKADE PÅ
NÄSAN
ÅT
TVÄTTÄKTA
DJUR?
FLEMING
OCH
THORPE
SLUMPSPEL
VILL
INLÅST
STOR
SKOLSAL
KILO
GROVT
GRUS
SYRE
NATIONALPARK
I LAPPLAND
BANKTRÄD
LEMURKRYSS
Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: www.fotoakuten.se
Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico.