Gjuteriföreningens konferens Gjuteri 2015 Text och foto: Martin Wänerholm, Swerea Svenska Gjuteriföreningens konferens Gjuteri 2015 innehöll föredrag om industrinytta och att utnyttja möjligheterna. Längre artiklar om några av föredragen kommer att publiceras i tidskriften Gjuteriet. Bo-Erik Pers, Jernkontoret Bo-Erik Pers Jernkontoret tog 2013 fram en vision om hur stål kan vara med och forma en bättre framtid. För järn- och stålindustrin handlar det inte bara om att leverera ett bra råmaterial utan de har satsat på att erbjuda så mycket mer. Det handlar om att leverera en tjänst istället för enbart ett material. – Vi måste ha verklig kunskap om både kundernas konstruktion och produktion. När vi stiger in på kontoret hos Fiat i Turin så måste de veta att detta är någon som kan, någon som är värd att snacka med, säger Bo-Erik Pers. Han ville också slå ett slag för att det svenska stålet är bra ur klimatsynpunkt. Något som blir viktigare är höghållfast stål som vid första anblicken ser ut att bidra till något högre utsläpp av koldioxid. Men det här stålet kan minska vikten i konstruktioner till exempel i fordon och därmed minska utsläppet. Det ser man om man studerar stålets hela livscykel. Det kan även ge ökad lönsamhet och konkurrenskraft. – Vi triggar konkurrenterna att vara med på detta. Men det kräver hög fart i vår produktutveckling så inte konkurrenterna kommer i fatt. Bo-Erik Pers ville också att fler företag skulle engagera sig i innovationsprogrammet Metalliska material som Jernkontoret startade tillsammans med bland annat Gjuteriföreningen. Fredrik Sidahl, Fordonskomponentgruppen Fredrik Sidahl Fordonsindustrin är viktig för Sverige med många underleverantörer, men det är också en bransch som står under hård press med kraftig konkurrens från andra länder. Därför ville Fredrik Sidahl se en ökad satsning. Han jämförde med fordonsindustrin i Tyskland där staten har en rad stödformer för att vårda industrin. – De flesta bolagen är små, därför behöver vi stöd för att orka. Jag blir livrädd när jag förstår att regeringen är tondöv för de här behoven, säger Fredrik Sidahl. Han tyckte att det var viktigt med en långsiktig industripolitik där politikerna visar vad vi ska vara bra på och vad vi ska välja bort. – Nu ska alla pumpar pumpa mot lifescience. Men missar vi bilindustrin missar vi mycket. Ett sätt att öka den svenska konkurrenskraften är att öka automatiseringsgraden. Många tror att Sverige är världsledande inom detta men han menar att så inte är fallet men om vi lyckas så kan även antalet arbetstillfällen öka. Ytterligare som skulle stärka den svenska konkurrenskraften är att vid konjunkturnedgång kunna behålla personalen men ha möjlighet gå ned till korttidsvecka. Detta system används i Tyskland. I Sverige finns överenskommelse, och Fredrik Sidahl menar att det bara är att trycka på knappen. Även forskning och internationalisering är andra viktiga faktorer för att nå framgång och han ansåg att internationalisering borde rankas högre av de svenska företagen. – Vi vet inte hur det ser ut om tio år men vi måste ha attityd för att hantera det. Och politikerna måste bädda för framtiden. Göran Carlsson Göran Carlsson, Swerea Göran Carlsson berättade om Swereakoncernen som består av fem industriforskningsinstitut där industrin är huvudägare genom ett antal olika medlemsföreningar till exempel Gjuteriföreningen. Totalt så är det 600 medlemsföretag som står bakom. Syftet är att skapa industrinytta. – Alla medlemsföretagen är en stor styrka för oss. Vi har 3000 industrikunder per år och hälften av dessa är små och medelstora företag, säger Göran Carlsson. Men det handlar inte bara om industri. Swerea har ett utvecklat samarbete med flera högsskolor och deltar i undervisning eller tar emot exjobbare. Inom koncernen finns också tolv adjungerande professorer och särskilt samarbetsavtal med vissa tekniska högskolor. Swerea har en rad koncerngemensamma projekt där kompetens från alla fem dotterbolagen samlas. Några exempel är Swerea Virtual Lab där det finns möjlighet att ta del av simuleringskompetens inom en rad olika områden från process till produktutveckling. Ett annat exempel är industriell återvinning där Swerea nu deltar i det nya innovationsprogrammet inom området, Resource, för att på bästa utnyttja restprodukter som uppstår. De olika kompetenserna har lett till industrinytta till exempel inom additiv tillverkning, hur man tillverkar kolfiber från ligning eller miljövänlig textil från träd eller återvunnen textil, samt en rad olika projekt kopplade till utveckling av framtidens bilar. Fler exempel har samlats i skriften Industrinytta. – Vi behöver er och ert engagemang för det är det som kan leda framåt. Roger Rytterström Roger Rytterström tidigare Scania Hur väljer man en leverantör? Det är en fråga som Roger Rytterström ofta ställt sig under tiden som inköpare hos Scania. När det gäller att välja leverantör för en ny artikel har han tre viktiga bokstäver. Mingel Peter Nayström Q, Kvalitet är naturligtvis det viktigaste. Och där skärps kraven hela tiden, men det har också blivit svårare att kontrollera då mycket av till exempel mottagningskontrollen har försvunnit. Då det är mycket bemanningsföretag ute i monteringen har den personalen inte heller riktigt samma känsla för om något är fel. Detta är något som gäller hela fordonsindustrin. – Men de fel vi ser är ofta repetitiva. Så vad gör ni med de rapporter ni får? Vi på Scania försöker alltid gå tillbaka och se vad som blev fel så vi kan bli bättre. Det ger payback, kanske inte direkt men längre fram, säger Roger Rytterström. D handlar om delivery. Kan ett företag inte leverera är man inte kvalificerad. Roger Rytterström menar att det är viktigt att det förs en dialog mellan kund och leverantör så att inte leverantören fortsätter producera för lager något som för tillfället inte behövs. Ibland är det också lång tid mellan leverans och tills det att produkten till exempel sitter på ett fordon i Sydamerika. C står för totalkostnad. Och där får leverantörerna vara beredda på att kunden byter ibland. – Vi för ständigt en diskussion med konstruktion att det inte fungerar att konstruera för en leverantör. Leverantören måste också förstå kunden och vilket regelverk som gäller för tillfället. Han påpekade vikten av att gjuterierna tänker på intäkterna och inte bara räknar ton. Det finns mycket som gjuterierna skulle kunna fundera över t.ex. konkurrentanalyser, se över vilka samarbetspartner som är lämpliga eller hur organisationen bör se ut. Peter Nayström, Swerea Lars Dahl Mingel Peter Nayström berättade om ett antal olika möjligheter som finns och började med att tala om utbildning. – Det jag personligen skulle vilja trycka på är möjligheten att komma närmare högskolan. Det utbildas många civilingenjörer. De ska göra exjobb och letar efter ett företag. Det är en jättemöjlighet, säger Peter Nayström. Han berättade också att det finns mycket EU-pengar att hämta för affärsutveckling, internationalisering, utbildning av personal eller processutveckling. Och det behöver inte vara komplicerat om man söker pengar från regionalfonden, socialfonden eller så kallade IUC-bidrag. Och inte behöver du söka pengarna nere i Bryssel, utan allt kan ordnas i Sverige. Annat sätt att få pengar är de nya möjligheterna för energicheckar för energikartläggning som troligtvis kommer att börja gälla inom kort. Förslaget är att företag som använder mer än 300 MWh per år kan få upp till 50 000 kr till energikartläggningar. Som medlem i Gjuteriföreningen finns många fördelar. Framöver kommer det att utses kontaktpersoner till företagen för att maximera medlemsnyttan. – Det är mycket stimulerande att få genomföra dialogen med medlemsföretagen. Och det bästa är att det inte är ett enskilt projekt utan ett sätt att arbeta framåt. Peter Nayström lyfte också nyttan som Gjuteriföreningen gör genom olika typer av lobbyarbete till exempel vad gjuterierna sparat genom att undvika skatt på slagg och sand. Eller vikten av att Gjuteriföreningen bevakar och påverkar de ändringar som nu diskuteras när det gäller klassning av bly som skulle kunna påverka alla aluminiumgjuterier negativt. Lars Dahl Sibbhultsverkens group har sin bas i maskinbearbetning. Men på senare tid har de satsat på att få in helheten i gruppen och tog över som ägare av Fundo Components förra hösten och kommer ta över Arvika Gjuteri nu till hösten. Huvudfokus är drivlinor till den tunga fordonsindustrin. – Varför gör vi så här? Därför att kunderna vill ha färdiga produkter. Det ger färre gränssnitt för kunden, skalfördelar och möjlighet att konkurrera med globala leverantörer, säger Lars Dahl. Han menar också att det finns ett värde för svenska kunder att ha svenska leverantörer, vilket underlättar till exempel genom att alla talar samma språk. För Fundo och Arvika gjuteri har det enligt Lars Dahl också fördelar då de får tillgångar till fler marknadskanaler via det samarbete som gruppen har med LEAX. Cheferna för de enskilda företagen kan bilda en grupp för att diskutera viktiga frågor. – Gjuterierna kommer också in i ett sammanhang där det finns lite andra finansieringsmöjligheter. För Sibbhultsverken finns det också många fördelar. De kan nu komma in tidigare i kundernas utvecklingsprojekt. Han menar också att det finns mycket outnyttjad bearbetningskapacitet ute hos gjuterierna som nu kan utnyttjas på bästa sätt. De får nya kompentensområden och i förlängningen ökad omsättning och bättre kassaflöde. Henry Bark och Rudolf Sillén Rudolf Silléns innovationspris Rudolf Silléns innovationspris tilldelades i år Henry Bark för en teknisk innovation rörande fundament för elektriska ugnar. Årets utställare Karlebo Gjuteriteknik Emcon Miljökonsult SwereaJönköpings tekniska högskola NovaCastBäckman Jutec Presentation av utställarna Mingel OrdförandeLars Johansson
© Copyright 2024