Hon gillar samtal som går på tvären Metoden som lär studenterna
KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 2 | 2015 LAGANDA PORTRÄTTET Metoden som lär studenterna samarbeta Hon gillar samtal som går på tvären Sidorna 8–9 Sidorna 18–19 KARRIÄR Energiboosta! 25 tips som gör dig till en bättre föreläsare Här är frågorna KI måste hantera Sidorna 26–29 Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Sidorna 20–23 Kungligt avslut för första Silvialäkarna Nyblivna Silvialäkarna Madelene Johanzon, Moa Wibom, Marie Kjellmark, Kerstin Lundgren, Dag Salaj och Thulfigar Nasir. Sidorna 4–5 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Vi behöver kraftigt förstärka forskningsfinansieringen DET RÅDER POLITISK enighet om att Sverige bör vara en forskningsnation i världsklass och att framgångsrik forsk ning leder till ekonomisk tillväxt. Men – svensk forskning, inte minst den som bedrivs på Karolinska Institutet, möter nu en snabbt hårdnande internationell konkurrens. Vi tvingas redan konsta tera att Sverige har tappat terräng un der de senaste åren, trots en i grunden positiv forskningspolitik. Det gäller både forskningens finansiering, mätt som andel av bruttonationalprodukten, och forskningens kvalitet, den senare främst mätt med bibliometriska indi katorer. Anders Hamsten rektor INOM AKADEMIN RÅDER samsyn om att de basanslag svenska lärosäten får från staten utgör en otillräcklig andel av den totala finansieringen. Detta får flera negativa konsekvenser. Möjlig heterna till universitetsgemensamma strategiska satsningar krymper och plattformen för de seniora forskarna och lärarna blir allt bräckligare. Det leder också till ett oförutsägbart och underdimensionerat karriärsystem för yngre lovande forskare och lärare, liksom till underfinansierade utbild ningsprogram och en svagt utvecklad infrastruktur. Även stödfunktionerna får alltför låg kvalitet. Vi tvingas redan konstatera att Sverige har tappat terräng under de senaste åren, trots en i grunden positiv forskningspolitik. SVERIGE MÅSTE NU prioritera väsentligt ökade satsningar på forskning, utbild ning och innovation, något som redan skett i andra mindre europeiska länder. Samtidigt måste vi slå fast att kvali tetsproblemen vid svenska universitet och högskolor inte endast är en fråga om ekonomi och urholkade statliga basanslag. Organisation och ledarskap på olika nivåer är andra betydelsefulla faktorer. Att de svenska lärosätena har begränsade beslutsbefogenheter jäm fört med lärosäten i många andra län der är också en starkt bidragande orsak. Som exempel kan nämnas rätten att ta emot och fritt förfoga över donations medel, möjligheten att bygga upp eget kapital för kommande investeringar, att få äga, förvärva och avyttra egna bolag samt att skapa stiftelser. Det handlar också om att kunna äga, förvärva och avyttra fastigheter och att ha förutsätt ningar att etablera och bedriva verk samhet internationellt, liksom att till begränsad del få använ da forskningsanslaget till inno vationsfrämjande verksamhet. 1 Maria Masucci. 2 Att det vore värdefullt om de allmängiltiga slutsatser kring forskningsetik, som framhålls i utredningen av ett aktuellt ärende som gäller misstanke om oredlighet i forskning, skulle komma samtliga medarbetare till del. THE GOVERNMENT WILL 2 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 small fraction of total research funding. This has many negative consequences. The possibilities of strategic initiati ves shrink and senior researchers and teachers have an increasingly fragile platform to stand on. It also leads to an unpredictable and under-dimensioned career system for young, promising scholars, to under funded education programmes and to an underdeveloped infrastructure. The quality of support functions also suf fers. at Swedish universities and univer sity colleges are not merely ones of financing and an eroded government appropriation, but are also to do with organisation and leadership at different levels and to the fact that Swedish academies have less decision-making authority than many of their overseas counterparts: the right to receive and utilise donations and the ability to amass equity ahead of future invest ments, for example. SWEDEN MUST NOW prioritise and group leaders and established research ers and teachers should take place externally more than is currently the case, and we need to create a clear career structure for junior researchers while easing passage into a clinical invest more potently in research, edu cation and innovation, as has already happened in other smaller European nations. At the same time, we must make it clear that quality problems THE RECRUITMENT OF junior research G rattis Rebecca Dovega, ny bliven medicine doktor vid Karolinska Institutet, som firar promotionshögtid i Stockholms stadshus den 22 maj. Du skildrade din vecka inför promoveringen som ”veckans instagrammare” på KI:s konto – vad fick följarna se av dig där? – Jag har både visat forskningsgrejer – lite om vad jag gjort som doktorand – och förberedelserna inför promoveringen, med hatt och klänning och sådant. Det har varit roligt att dokumentera och ha fått synas på KI:s Instagramkonto. Att ha kunnat visa lite av hur verkligheten ser ut för en ung promovendi. Vad handlar dina forskarstudier om? – Strukturella och funktionella studier av proteiner i cancer. Jag studerade protein fosfatas 2 och p53, samt gjorde en del metodutveckling SLUTLIGEN FÅR VI inte glömma bort att utbildning och forskning är oupp lösligt förenade. Våra utbildningspro gram måste vara forskningsanknutna och excellent utbildning av högt mo tiverade och begåvade studenter, där våra allra bästa forskare och pedago ger medverkar, är en förutsättning för toppforskning. för studier av protein- DNA-interaktioner. Life science i dag och min plan är att fortsätta med det. Jag rekryterar främst personer med teknisk och natur vetenskaplig bakgrund till roller inom läkemedel, bio teknik och medicinteknik. Hur har tiden som doktorand varit? – Blandad. Det har varit tufft, roligt, utmanande och väldigt lärorikt. Vad har du för framtids planer? – Jag jobbar som rekryteringskonsult inom Rebecca Dovega. Foto: PRIVAT VILL DU RATTA KI:S INSTAGRAMKONTO? l Vill du också dela med dig av ditt liv på KI under en vecka på instagramkontot @karolinska institutet? l Tveka inte – mejla oss och berätta vem du är och vad du gör på KI. Här är vår mejladress: socialmedia@ki.se Ingen fortsatt akademisk bana alltså? – Nej, jag har inte den rätta personligheten för det. Kommer du att insta gramma från promotions högtiden i stadshuset? – Ja, det kommer jag. När det finns tillfälle tar jag nog upp telefonen – det kanske kommer några backstagebilder. Men mest ser jag fram emot en trevlig ceremoni. Till sist: Vad önskar du dig mest av allt just nu? – Balans i livet. SOFIA STRIDSMAN BOKEN Seebergers debut om krigsminnen A strid Seeberger, docent vid KI och överläkare, kom i våras ut med sin skönlitterära debut Nästa år i Berlin, Weyler förlag. Under våren berättade hon på Pedagogiskt forum om boken som handlar om hennes familj som märktes för livet av sina upplevelser under andra världskriget. Astrid Seeberger kom till Sverige från Tyskland som 17-åring. I boken delar hon med sig av minnen och relationer, av kärlek och längtan, trots och frigörelse. SAMMANFATTNINGSVIS är det uppen bart för mig att en kraftfull förstärk ning av svensk forsknings anslagsfinan siering är nödvändig om Sverige ska förbli en stark forskningsnation med ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat. Jag önskar er alla ett gott slut på vår terminen 2015. Roliga KI-löpare redan 2014. SIFFRAN 3 Att endast fem arbetsintensiva veckor återstår före midsommarhelgen. We need a powerful boost to Swedish research funding be presenting a new re search bill in the autumn of 2016, and work on its contents has already begun in different constellations. There is political consensus that Sweden should be a world-class research nation and that successful research should stimulate economic growth. However, Swedish research, not least that conducted at Karolinska Institutet, is now facing rapidly stiffening interna tional competition and we have to ad mit that over the past few years, despite a fundamentally sound research policy, Sweden is losing ground. There is general academic agreement that the basic appropriation Swedish higher education institutions receive from the government is an inadequately … veckans instagrammare Rekryteringen av såväl yngre forsk argruppledare som etablerade forska re och lärare bör i högre utsträckning än vad som nu är fallet ske externt, i öppen internationell konkurrens. Medel till forskarinitierade projekt måste åter prioriteras av de statliga finansiärer na. Vi behöver också skapa en tydlig karriär struktur för juniora forskare och förbättra förutsättningarna för en klinisk forskarkarriär. Även rörligheten bland forskare, som i Sverige är excep tionellt låg, måste öka. TRE SAKER JAG TÄNKER PÅ JUST NU Att den akademiska ledningens arbete med internationella frågor förstärkts ytterligare när vicerektor Maria Masucci nu är på plats. MAN TALAR OM... research career. There must also be greater mobility amongst researchers, which in Sweden is exceptionally low. Our education programmes must be tied to the latest research, and we must acknowledge that the quality of our research hinges on delivering educatio nal excellence to highly motivated and gifted students. THE BOTTOM LINE is that it is obvious to me that Sweden needs a powerful boost to its research funding if it is to remain a strong scientific nation with an internationally competitive entre preneurial climate. I wish you all a happy end of term. ANDERS HAMSTEN Vice-Chancellor 27 Foto: ISTOCK PHOTO R egeringen kommer att presentera en ny forskningsproposition hös ten 2016 och redan nu har arbetet med att utforma dess innehåll påbörjats i olika konstellationer. SPANING maj är det dags för det årliga KI-loppet för studenter och anställda. Nytt för i år är en löpklass och en promenadklass, men också special kategorin roligast klädsel och bästa mix. Den 22 maj promoveras KI:s nyblivna medicine doktorer i Stockholms stadshus. Foto: YANAN LI CITATET ”Det blev min räddning.” Inga mediciner hjälpte mot depressionen. Men när Stellan Sverne blev lottad till gruppen som skulle träna i Regassastudien, en forskningsstudie vid KI med 946 deltagare med mild till måttlig depression, vände det. I dag är han själv Friskisledare och tränar för att må bra (Friskispressen). KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Västerås 2015. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet Nästa nummer av KI Bladet kommer den 18 september 2015. KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 3 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT THE FIRST SILVIA DOCTORS A lush spring day in May at a Drottningholm’s slottsteater witnessed the degree ceremony for the very first batch of Silvia doctors – all of whom have taken a oneyear Master’s in dementia care run by Karolinska Institutet in association with Silviahemmet. Examinerade! Från vänster längst bak: Kerstin Lundgren, Marie Kjellmark, Thulfigar Nasir. Längst fram: Madelene Johanzon, Moa Wibom och Dag Salaj. Kerstin Tham är prorektor vid Karolinska Institutet sedan två och ett halvt år tillbaka. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Tham föreslås bli ny rektor för Malmö högskola Prorektor Kerstin Tham föreslås bli ny rektor vid Malmö högskola. Hon är den enda kandidat som högskolans styrelse ska ta ställning till efter att styrels ens beredningsgrupp fattat sitt beslut. Nyblivna Silvialäkaren Kerstin Lundgren, överläkare vid geriatriska kliniken Länssjukhuset Kalmar, tar emot sitt diplom. “Det här känns bra! Med mina lärdomar från utbildningen har vi redan påbörjat ett förändringsarbete vad gäller demensutredningar”, säger hon. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Det finns över 700 Silviasystrar och Silviasjuksköterskor, och nu sex Silvialäkare. Här får Marie Kjellmark, Värmlands landsting, sitt diplom. En försommargrön majdag mottog den första kullen Silvialäkare sina diplom av drottningen vid en ceremoni på Drottningholms slotts teater. De sex läkarna har genomgått en magisterutbild ning i demensvård, framtagen i samarbete mellan Karolinska Institutet och Silviahemmet. handling och de beteendemässiga och psykiska symtom som ofta drabbar demenssjuka. – Hela vårdkedjan täcks in, sä ger han. Nu bär de Silvias namn – Nu kan ni bidra till bättre livs kvalitet för dessa sköra patienter och som blinkande fyrer sprida er kunskap om demensvård. Jag hoppas att ni känner stolthet över det ni har åstadkommit. Så gratulerade Anders Hamsten, KI:s rektor, de sex första läkare någonsin som får kalla sig Silvia läkare. Läkarna har genomgått en ma gisterutbildning i demensvård som ges i samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen Silviahem met och de tog emot sina diplom vid en examensceremoni på Drott ningholms slottsteater. I den uni ka 1700-talsteatern, med orkester i tidstypiska kläder och åhörare 4 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 MER OM UPPDRAGSUTBILDNINGEN VID KI l Utbildningen till Silvialäkare ges av KI som en uppdragsutbildning, det vill säga en personalutbildning som arbetsgivaren bekostar. l Uppdragsutbildning får inte bedrivas så att den får negativ inverkan på den ordinarie högskoleutbildningen. l Att utbildningstakten anpassas är vanligt inom uppdragsutbild ning, ofta är den på deltid och distans. l Ekonomiskt är uppdragsut- bildning en liten del av KI:s om sättning. l En handfull institutioner står för ungefär 80 procent av KI:s uppdragsutbildning. l Kommun och landsting är de största köparna men även privata vårdbolag finns bland kunderna. l Andelen internationella upp dragsutbildningar har ökat, med kompetensutveckling av personal från bland annat Kina och Kazakstan. UTBILDNINGEN GES av KI som en Thulifgar Nasir, Silvialäkare. från många delar av världen, be rättade drottningen om sin mors demenssjukdom. Svårigheterna med att ge och få god vård fick henne att starta Silviahemmet, som sedan tidigare utbildar Sil viasystrar, undersköterskor med specialistkunskap om demens, och Silviasjuksköterskor. Nu finns även de första Silvialäkarna. Där ibland Moa Wibom, överläkare och specialist i allmänmedicin på Ängelholms sjukhus. – De här två åren kommer att vara till nytta för oss och våra pa tienter under hela våra karriärer och liv, säger hon. Utbildningen vänder sig till alla läkare som möter demens sjukdom – läkare i primärvården, men även exempelvis geriatriker och akutläkare. Utbildningen är både bred och djup, konstaterar Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och examinator. Den behandlar hjärnans funktioner, går vidare till demenssjukdomars klassifikation, utredning och be uppdragsutbildning, det vill säga en personalutbildning som ar betsgivaren bekostar. Den ges på halvfart under två år och är webb baserad så att läkarna kan arbeta samtidigt. – Det är en möjlighet att spri da kunskap utifrån den utbild ning och forskning KI bedriver. Uppdragsutbildning är också ett instrument för att delta i det livs långa lärandet för de yrkeskatego rier KI utbildar, säger Ylva Olsson, projektledare vid enheten för upp dragsutbildning. I höst ges magisterutbildningen i demensvård för läkare för fjärde gången. – Vi har alla någon – en förälder, familjemedlem eller vän – någon vi bryr oss om och undrar om de kan ha drabbats av demens eller Alzheimers sjukdom. När min mor diagnostiserades med demens frå gade jag läkaren Barbro Beck-Friis: vad kan vi göra för att förbättra vården? En skola, svarade hon – erbjud kunskap, utbildning. Däri från startade Silviahemmet, som i dag erbjuder utbildning inom de mensvård i nio länder, säger drott ning Silvia, initiativtagare. THULIFGAR NASIR, överläkare och specialist i geriatrik vid Familje läkarna i Saltsjöbaden, är en av de nyblivna Silvialäkarna. – Det här var en efterlängtad utbildning, att kunna plugga och arbeta samtidigt. Den har gett mig bättre förståelse för mina patien ter; hur jag ska tolka kroppssigna ler hos dem som inte har språket kvar och förstå demensutveck lingen i kroppen från början till slutet, säger han. – Vi är stolta över att vara Silvialäkare och vill tacka alla som har gjort det här möjligt, säger Silvialäkaren Moa Wibom. SARA NILSSON kibladet@ki.se Kerstin Tham, professor i arbets terapi vid institutionen för neuro biologi, vårdvetenskap och sam hälle sedan 2009 och Karolinska Institutets prorektor sedan janu ari 2013, är beredningsgruppens förslag till ny rektor vid Malmö högskola. Nuvarande rektor Stefan Bengts son lämnar uppdraget i augusti för att bli vd och rektor vid Chalmers i Göteborg. Såväl hörandeförsamlingen som fackliga representanter vid Mal mö högskola förordar enhälligt Kerstin Tham av de tre slutkan didater som sållats fram genom intervjuer och tester. Från början fanns 69 kandidater. DEN 22 MAJ, efter denna tidnings pressläggning, ska Malmö hög skola under ett extrainsatt sty relsemöte fatta beslut i ärendet. Därefter är det regeringen som på förslag från högskolan utser rek tor. När det sker är inte fastställt. Det betyder att Kerstin Tham efter två och ett halvt år som pro rektor tar ställning till en ny tjänst och att en rekrytering av ny pro rektor vid KI med stor sannolik het behöver ta vid. – Jag har lärt mig otroligt myck et under mina drygt 20 år vid Karolinska Institutet och känner nu att det skulle vara roligt att an vända mina erfarenheter och kun skaper i ett nytt sammanhang. Malmö högskola är Sveriges störs ta högskola som har ambitionen att få universitetsstatus. Jag tror att mina erfarenheter från KI kan komma till användning i detta arbete, säger Kerstin Tham. KERSTIN THAM har haft flera tjänster i ledande ställning, som forskargruppledare, sektionschef, biträdande prefekt, prefekt och prorektor. Bland många övergri pande universitetsfrågor har hon som prorektor bland annat lett arbetet med att stärka utbildning ens kvalitet och forskningsanknyt ning, haft ett övergripande ansvar för KI:s samverkan med hälsooch sjukvården samt deltagit i arbetet med Strategi 2018. SOM PREFEKT har hon haft en le dande roll inom utvecklingen av sjuksköterskeutbildningen i samband med att KI förlorade, och återfick, examensrätten, och av vårdvetenskap/vårdforskning vid KI. Andra ansvarsområden har varit utvecklingen av fyra så kallade Akademiska vårdcentra ler (AVC) och 4D-programmet, ett samverkansprojekt med Stock holms läns landsting (SLL) som syftar till att bygga upp en modell för framtida vård och forskning inom hälso- och sjukvården. Läs mer om Malmö högskolas beslut om förslag till ny rektor på KI Nyheter, ki.se. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se THAM PROPOSED AS NEW VICE-CHANCELLOR OF MALMÖ UNIVERSITY KI’s pro-vice-chancellor, Kerstin Tham, has been put forward as the new vice-chancellor of Malmö University, the only candidate to be considered by the university board following recommendation by its selection committee. Malmö University will be holding an extraordinary board meeting to decide the matter on 22 May, after KI Bladet goes to press. It is then up to the government to consider the university’s proposal. KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 5 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Deras konstpengar ska lyfta pedagogiken De fick stora rubriker i febru ari i år när deras konstsamling såldes för 130 miljoner kro nor. Nu berättar KI-alumn erna Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg varför de skänker en del av pengarna till sin KI-stiftelse och varför det är så viktigt att forska om just pedagogik. Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund konstaterar att den pedagogiska utvecklingen tagit stora kliv framåt sedan de själva utbildade sig till läkare vid KI, men säger att mer forskning inom om rådet behövs. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Moderna museet och Karolin ska Institutet får stora belopp av makarna efter att den värdefulla samlingen gått under klubban på Sotheby’s i London. För KI:s del blir det Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs stiftelse, som finansierar Karolinska Insti tutets pris för forskning i medi cinsk pedagogik, som ökar på sitt kapital. – Vi gör det för att vi tycker att utbildningen är viktig. Tanken är att rikta uppmärksamhet mot forskning på det här området, sä ger Gunnar Höglund. KONSTEN HAR ALLTID varit ett stort intresse, och dyrgriparna har de samlat på sedan 1960-ta let. Men nu har de gjort sitt i deras ägo anser paret som vill använda pengarna till något annat. Att deras KI-stiftelse får ett till skott på 12 miljoner kronor ska säkra att KI även i fortsättningen kan dela ut ett pris som är så pass stort att det väcker internationell uppmärksamhet. Prissumman på 50 000 euro, nästan en halv mil jon kronor, går till forskare som bedriver högkvalitativ forskning inom det medicinsk-pedagogiska området. – Utbildning är fundamental när det gäller alltifrån grundläg gande ämneskunskaper till fär digheter och attityder, inklusive patientbemötande. Den formar oss – och dessutom är den forsk ningsbar, säger Gunnar Höglund. SEDAN DE SJÄLVA utbildade sig till läkare vid Karolinska Institutet konstaterar paret att den pedago giska utvecklingen tagit stora kliv framåt. Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund var med under 68-vågen när all undervis ning skulle ifrågasättas, inte minst de själva var kritiska eftersom de även pluggade pedagogik. Men exempel på god didaktik fanns förstås redan då. – Jag hade en överläkare som till skillnad från många andra visade KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar på ny portal n Nu finns portalen Forskningsfinansiering på in ternwebben.ki.se som publicerar aktuella utlysningar från KI Grants Office. Tipsen riktar sig till Karolinska Institutets forska 6 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 re och publiceras en gång i veckan. Här finns även samlad information om EU-finansiering, forsk internwebben.ki.se/forskningsfinansiering ningsbidrag från USA, KI-interna utlysningar, Karolinska Institutets stiftelser och fonder, KIDmedel, Clinical Scientist Training Programme (CSTP) samt Forskar-AT. KI-alumnerna berättar om satsningen på sin stiftelse tydliga bilder när han undervisa de, det var han väldigt noga med. Dessutom lärde han oss som job bade i laboratorium att gå ut på ronden och diskutera provsvaren med klinikens personal, säger Anna-Stina Malmborg. UNDER HELA SIN yrkesaktiva tid undervisade de inom sina områ den, Anna-Stina som lärare och forskare inom bakteriologi, och Gunnar som lektor i fysiologi och senare professor vid Arbetslivs institutet. Samtidigt var Gunnar engagerad i olika uppdrag inom pedagogisk utveckling vid KI. – Utbildning är en av universi tetets huvuduppgifter, men kom mer ofta långt ner i prioritering en, forskningen är lite sexigare, säger Gunnar Höglund. En förklaring kan vara att de som utnämns till professorer är högt vetenskapligt meriterade forskare – men de behöver inte ha kvalificerad pedagogisk kompe tens. Kanske bidrar att forskning ger ny kunskap medan utbildning gäller något som redan finns, re sonerar de. Patienter och admi nistration måste dessutom ofta tas först. – Vi använder väldigt lite re Tanken är att rikta uppmärksamhet mot forskning på det här området surser till att utveckla utbildning en. Det finns inget annat område inom medicinen som inte är evi densbaserat. DÄR SPELAR STIFTELSENS pris roll. Den bildades år 2001 för att uppmärksamma forskning som kan leda till långsiktiga förbätt ringar av utbildning till alla häl sovetenskapliga yrken. Hittills har sju pristagare fått KI:s pris för sin medicinsk-pedagogiska forsk ning. Förra året hette pristagaren John Norcini vars forskning bland annat handlar om bedömning av studenter som ett pedagogiskt MER OM STIFTELSEGRUNDARNA l Anna-Stina Malmborg, 86, docent, tidigare bland annat överläkare och klinikchef vid avdelningen för klinisk bakterio logi, Huddinge, och ordförande för Moderna museets vänner. l Gunnar Höglund, 84, professor emeritus vid LIME, institutionen för lärande, informatik, managagement och etik, KI. Tidigare lektor i fysiologi vid KI och professor vid Arbetsmiljöinstitutet. Under större delen av sin yrkestid dessutom verksam inom pedagogisk utveckling vid KI. l Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs stiftelse grundades 2001 och finansierar KI:s pris för forskning i medicinsk pedagogik. Alla kan nominera pristagare. En priskommitté vid KI utser sedan pristagaren (vart annat år) som godkänns formellt av stiftelsen. TURNING THE SPOTLIGHT ON EDUCATION They created headlines last February when their art collection fetched 130 million kronor. Now KI alumni Gunnar Höglund and Anna-Stina Malmborg explain why they are donating some of the money to their KI foundation, which funds Karolinska Institutet’s prize for medical education research. “Our intention is to direct attention onto research in this field,” says Dr Höglund. verktyg, så kallad formativ be dömning. Den går ut på att testa studenterna under pågående kurs och se vad de faktiskt har förstått. Sedan anpassar man undervis ningen efter det. En effektiv, men underutnyttjad metod, visar det sig, till skillnad från den summa tiva bedömningen som bedömer studenten efter avslutad kurs, ofta med tentamina. – Man till och med vet att all utbildning inte är optimal, men fortsätter ändå på samma sätt som tidigare, säger Gunnar Höglund. DET FINNS NATURLIGTVIS ett fler tal exempel på utbildningsme toder som används i allt högre utsträckning jämfört med de tra ditionella föreläsningarna och tentorna – exem pelvis gruppunder visning, problem baserat lärande, kliniska trä ningscentrum, Utbildning är en av projektarbeten universitetets huvud och interpro uppgifter, men kommer fessionell un ofta långt ner i priorite dervisning. ringen, forskningen Men så var det det där med är lite sexigare validering, att fak tiskt forska om de olika metoderna och vetenskapligt bevisa vad som fungerar. I slutändan handlar det om att få ännu bättre yrkesfolk och att förbättra sjukvården. – Få stöder detta med peng ar – därför vill vi göra det, säger Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg, som nu inte bara hängt upp andra tavlor hemma i lägenheten på Kungsholmen, utan också fortsätter att nyfiket enga gera sig i sitt gamla lärosätes fokus på utbildningen. – KI har varit skickligt på att bygga en organisation som har till uppgift att bevaka utbildningen. Men man måste också veta i vil ken riktning utbildningen ska gå med hjälp av vetenskapliga data, på samma sätt som gäller för all annan medicinsk verksamhet, sä ger Gunnar Höglund. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se http://korta.nu/KIpedagogikpris Läs mer om Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik. Läs om KI:s ekonomi i årsredovisningen för 2014 n Årets resultat visar att KI:s ekonomi är fortsatt stark. Universitetets omsättning ökade med 6,2 procent till närmare 6,2 miljarder kronor förra året och det är forskningsverksamheten som står för cir ka 83 procent av KI:s totala omsättning. Utöver den finansiella redovisningen i årsredovisningen finns aktuell information om KI:s forskning och utbild ning samt om medarbetare, studenter, infrastruktur satsningar och hållbar utveckling. Årsredovisningen finns både på engelska och svenska och går att ladda ner i pdf-format eller kan beställas i tryckt form på ki.se. KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 7 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Grupparbeten sätter tryck på undervisningen ACTIVE TEACHING IN PREPARATION FOR A CAREER Team-based learning (TBL) is a teaching method based on active learning and group work. The primary tool is discussion, which prepares the students for solving problems in their future careers. Teachers Eva Hagel and Mesfin Tessma developed an interest in TBL when they went to extend the course in medical statistics for doctoral students. It is only two weeks long and very intensive. Team-based learning (TBL) är en undervisningsmetod som baseras på aktivt lärande och grupparbeten. Diskussionen är det främsta verktyget och ska förbereda studenterna för att kunna lösa problem i den framtida yrkesrollen. Engagemanget för TBL starta de för lärarna Eva Hagels och Mesfin Tessmas del när de ville utvidga kursen Medicinsk statis tik för doktorander. De ville ta in fler studenter, men behålla samma kvalitet. − Vi började leta efter alterna tiva undervisningsmetoder när tanken slog mig att man kanske kunde flytta fokus från passiva föreläsningsmodeller till mer ak tiv problemlösning. Det viktigaste vi vill att studenterna ska ta med sig härifrån är att kunna lösa pro blem, inte att lyssna på föreläsare, säger Eva Hagel. HÖSTEN 2014 INFÖRDES metoden vid Centrum för lärande och kun skap (CLK) vid KI där kursen ges. Inom TBL jobbar man i team om fem till sex personer och lek sensus där alla känner att de varit med i diskussionen och samtidigt fått fram ett svar, säger Eva Hagel. Dagen börjar med ett kortare individuellt test kring inläsnings ämnet, exempelvis statistiska me toder, följt av samma test i grupp. Förmiddagen avslutas med en mi niföreläsning som reder ut begrep pen i helklass. I kursen Medicinsk statistik används samma mall un der en hel dags undervisning. GRUNDKURSEN I MEDICINSK sta Eva Hagel berättar att det varit en utmaning för henne som lärare att låta studentgrupperna hitta svaren på egen hand. Foto: GUNNAR ASK tionerna grundar sig på den inläs ning som studenterna fått förbe reda hemma. Under lektionerna diskuterar studenterna i grupper och resonerar sig fram till en lösning på ett specifikt problem. Gruppdynamiken är en ganska stor del av TBL. Personerna som bildar en grupp representerar olika egenskaper och bakgrunder vilket ska gynna samarbetet och främja diskussionen. Läraren är synlig i klassrummet men ska för söka låta grupperna komma fram till svaren på egen hand. – Det har varit en utmaning för oss lärare eftersom man är van vid att vara den som styr konversatio nen, ställer frågorna och ofta även besvarar frågorna. Nu när jag får en fråga från en grupp så försö ker jag bolla den vidare till nästa grupp. Sen försöker vi tillsam mans komma till någon sorts kon tistik är den första kursen på KI som följer TBL-principerna fullt ut och enligt kursutvärderingen är den uppskattad. − Många studenter verkar bli mer motiverade av detta aktiva lärande. De får direkt feedback vilket ökar självförtroendet – och kunskapen inte minst. TBL ska vara roligt och som lärare får man hela tiden något tillbaka från stu denterna vilket gör att man själv känner sig energisk och motive rad, säger Mesfin Tessma, som är huvudansvarig för kursen. FRIDA WENNERHOLM kibladet@ki.se TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ MED TBL … … FÖR DIG SOM ÄR STUDENT … FÖR DIG SOM ÄR LÄRARE l Eftersom man måste läsa på l Att skapa kursen första gången innan lektionen tar TBL en del extra tid, men samtidigt försvinner pluggandet i slutet av kursen eftersom det inte är någon sluttenta. l TBL-kurser kan vem som helst ta, speciellt bra är det om du gillar att diskutera och inte bara att läsa in kursmaterial. l Du behöver ingen speciell kunskap inför en TBL-kurs. Läraren berättar vad du ska läsa på och man går igenom alla svar i slutet av lektionen. kan ta tid, men när metoden väl sitter går det åt samma tid som vid mer traditionell undervisning. l Vem som helst kan undervisa med TBL som metod, oavsett pedagogiska egenskaper hos dig som lärare. Den gemensamma nämnaren är den teambaserade undervisningsformen. l Man behöver inte alls vara expert till en början, om man kan få studenterna att diskutera sig fram till ett svar har man kommit en god bit på väg. 8 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Studenterna: Både för- och nackdelar PROS AND CONS OF TBL I TBL arbetar studenterna i team om fem till sex personer och grupp dynamiken är en stor del av metoden. I mitten Jenny Mullen. Första TBL-piloten gjordes för två år sedan n År 2013 gjordes en TBL-pilot vid Karolin ska Institutet. Man insåg då att det behövdes en större insats för att kunna införa metoden i större skala. Nu ska ett nytt TBL-initiativ sättas ihop. Greger Lindberg, professor i medicinsk Harisha Ramachandraiah, Nigus Telele, David Larsson, Petter Holmberg och Jacob Forrester har resonerat sig fram till ett svar tillsammans. Foto: GUNNAR ASK gastroenterologi och hepatologi vid institutio nen för medicin, Huddinge, har fått i uppdrag att ta reda på om denna typ av pedagogik kan användas på läkarprogrammet. Han går nu en TBL-utbildning vid Duke- NUS Graduate Medical School i Singapore där den här typen av utbildning ofta an vänds. − I längden kan TBL kraftigt minska bör dan för lärarna och jag tror man måste förstå detta för att våga lägga den energi som krävs på förberedelserna, säger han. Opinions differ, however, as to whether doctoral students would choose TBL for their other courses. “I like the set-up and would definitely choose TBL or PBL over regular teaching,” says David Forsberg, while Sandra Petrus-Reurer says that the course takes up a lot of her time. I Strix-salen på campus Solna sitter studenterna djupt försjunkna i diskussion. Det de kommer fram till ska leda till en lösning på dagens problem. De går grundkurs en i medicinsk statistik för doktorander som genomförs enligt konceptet team-based learning (TBL). Grupp nummer fyra löser proble met först och får längre rast innan genomgången i helklass börjar. Kursen är den första på KI som utförs i sin helhet med TBL. På andra universitet i Sverige finns liknande metoder men för studen terna på just denna kurs är det en ny erfarenhet. − I Spanien har vi inte TBL så vitt jag vet men jag tycker absolut att den här sortens undervisning har sina fördelar. Det är ju en väl digt intensiv metod, säger Sandra Petrus-Reurer, en av utbytesstu denterna. − Det här är min första TBLkurs, men jag har tidigare haft problem-based learning (PBL), som liknar TBL, säger David Forsberg, en annan doktorand på kursen. Det märks att det finns en tanke Studenterna Sandra Petrus-Reurer, Angelina Schwarz och David Forsberg har lite olika syn på TBL som undervisningsmetod. med hur grupperna delats in, de är blandade med hänsyn till ålder, ursprung och bakgrund. Samtliga håller med om att det är viktigt att få en bra grupp, där alla är på samma nivå och ingen behöver bli den som alltid förklarar eller kän ner att den inte förstår. − Vi har fått en jämställd grupp som ofta tacklar problemet med liknande tankar och jag kan alltid få stöd från gruppen om det är nå got jag inte förstår, säger Angeli na Schwarz, utbytesstudent från Tyskland. SALEN ÄR FULLSATT och studen terna energiska, trots att klockan närmar sig fyra på eftermiddagen. “My head is boiling”, utbrister nå gon. − Gruppsystemet triggar mig att läsa på innan så att jag kan medverka i diskussionen, om du inte läst kan du ju aldrig riktigt bli en del av gruppen den dagen, säger David Forsberg. Kursen i medicinsk statistik är bara två veckor lång och håller högt tempo. På frågan om fors karstudenterna skulle välja TBL för sina övriga kurser råder delade meningar. − Jag föredrar att läsa ensam för då kan jag göra det i min egen takt. Jag behöver inte bry mig om någon annan och ingen behöver bry sig om mig, säger Angelina Schwarz. −Jag gillar upplägget och skulle absolut välja TBL eller PBL fram för vanlig undervisning, säger David Forsberg. MEN ALLA ÄR ÖVERENS om att TBL inte passar alla områden av deras utbildning. Sandra Pet rus-Reurer menar att det även be ror på hur mycket tid man har. − Om du går på alla lektioner så är det kanske just lektionstiden du lägger på kursen, inte mer. Med TBL går det åt ganska mycket av din fritid till inläsning, tid som du kanske vill lägga på annat, säger hon. FRIDA WENNERHOLM kibladet@ki.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 9 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Uppdrag: världen Illustration: Map of World - Single Color by FreeVectorMaps.com Regeringssatsningen på strategisk forskning (SFO) har nu utvärderats – och betyget blir högt. Karolinska Institutet får högsta betyg för SFO-om rådena cancer, diabetes, epidemiologi och stamceller och rekommenderas att få ett tillskott på 11,8 miljoner kronor. Hon är ny vicerektor för internationella frågor DEPUTY VICE- CHANCELLOR FOR INTERNATIONAL AFFAIRS APPOINTED Maria Masucci, professor of virology at Karolinska Institutet, has been appointed Deputy Vice-Chancellor for International Affairs. “Karolinska Institutet is already engaged in important international partnerships, but we need to create more long-term alliances with leading international universities and research institutes,” she says. – Globaliseringen innebär en spännande utveckling på alla områden, då är det klart att universiteten har en viktig roll, säger Maria Masucci, professor i virologi vid Karolinska Institutet, som sedan 1 maj också är universi tetets vicerektor för interna tionella frågor. Hennes mentor, Georg Klein, har en liten inramad text på väggen i sitt arbetsrum som hon gjort till sitt motto. Där står: ”Vart sjätte år ska du göra något annat”. – För att orka vara den man blivit ska man byta perspektiv. Det har blivit min livsfilosofi. Det har hjälpt mig både som forskare och som människa, säger Maria Masucci. Framför allt vill hon medver ka i det arbete som ledningen satt igång med Strategi 2018 där internationaliseringen står i fo kus. Sverige är ett litet land, men forskningen har inga nationella gränser. Samarbeten är möjliga tack vare ny teknik och kommu nikation, säger Maria Masucci. Därtill kommer studentutbytet, som måste bli både lättare och effektivare. – Det finns redan många oli ka initiativ på KI och jag ska inte uppfinna hjulet, men det går att göra satsningarna mer struktu rerade. Det ska vara tydligt var KI finns i världen och att världen finns på KI. Och hon vet var hon vill lägga sitt fokus. – Vi behöver få ett mer konkret innehåll i våra strategiska allian ser. Vi är mycket starka inom bio medicin men har vissa svagheter Jan Carlstedt-Duke. 10 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Forskarna har haft höga ambitio ner och tagit stora risker vilket är en förutsättning för vetenskap liga genombrott. Det menar den expertpanel ledd av Tuula Teeri, rektor vid Aalto universitet, som genomfört utvärderingen av re geringens strategiska satsning ar, som har sin grund i 2008 års forskningsproposition. inom till exempel medicinsk tek nologi och bioinformatik. I dag krävs interdisciplinär kunskap och genom strategiska allianser med olika universitet kan vi få till gång till andra kompetenser, säger Maria Masucci. HON NÄMNER flera goda exempel: Samarbetet mellan KI och Makerere universitet i Uganda, ett lärande- och forskningsutbyte inom vilket KI kan beforska in fektionssjukdomar, och samarbe tet med Toronto universitet, där KI samarbetar inom neurobiologi och stamcellsbiologi. Att förstärka allianser genom gemensam fundraising är en vik tig del. Det nya centrumet för regenerativ medicin i Stockholm och Hongkong är ett lyckat exem pel på när en donation möjliggör en strategisk allians mellan KI och forskare i andra länder, anser hon. EXAMEN I ITALIEN SAMTIDIGT FINNS det områden som KI behöver vässa. Det gäller bland annat stödfunktioner för att KI-forskarna i högre grad ska kunna vara framgångsrika inter nationellt och för att kunna att rahera de bästa forskarna från an dra länder. Ett annat område som borde stärkas är alumnerna, KI:s ambassadörer ute i världen. – Det finns många utmaning ar, den kanske största är att se till att alla våra medarbetare förstår och vill medverka i det vi behö ver göra. En annan är att identi fiera och utveckla nya områden för samarbeten, säger Maria Masucci. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se Högsta betyg för flera av KI:s SFO-områden Maria Masucci ser fram emot det arbete som ledningen satt igång i och med Strategi 2018 där internationaliseringen står i fokus. ”Det ska vara tydligt var KI finns i världen och att världen finns på KI”, säger hon. Foto: ULF SIRBORN l Maria Masucci tog läkar examen vid Universitetet i Ferrara, Italien 1977. Strax därefter kom hon till Karolinska Institutet där hon studerat och arbetat sedan dess. l I sin forskning har hon inriktat sig på olika aspekter av tumörbiologi med särskilt fokus på infektion och cancer och sambandet mellan virus Vi behöver få ett infektion mer konkret innehåll och upp i våra strategiska komsten allianser av cancertumörer. l Förutom forskning på KI har Maria Masucci haft en professur vid universitetet i Lund och varit gästforskare vid MIT och Harvard i Boston, USA, University of Birmingham, England och The Netherland Cancer Institute i Amsterdam. l I sin forskning har hon också kontakter i Italien, Tyskland, och Kina. TOTALT 9 500 FORSKARE har varit inblandade inom medicin, hu maniora och samhällsvetenskap, klimat och miljö, säkerhet och teknik, och nu rekommenderas regeringen att fortsätta satsning en på programmet som inleddes 2010, och som till och med år 2014 har omfattat 5,3 miljarder kronor. KI beviljades åtta ansökningar (två som medsökande), en för stärkning på cirka 630 miljoner. Det gällde områdena cancer, dia betes, epidemiologi, stamceller, neurovetenskap, vårdvetenskap, e-vetenskap (medsökande) och molekylär biovetenskap, det vill säga Science for Life Laboratory (medsökande). DE FYRA FORSKNINGSMILJÖER vid KI som får högsta betyg “excel lent” på prestation och “excellent/ good” till “excellent” vad gäller lärosätets strategiska styrning – cancer, diabetes, epidemiologi samt stamceller – rekommenderas att få ett tillskott på 11,8 miljoner kronor under fem år. Forskningsfinansiärerna Veten skapsrådet, Formas, Vinnova och Energimyndigheten med Forte som samarbetsmyndighet, som utvärderat satsningen på reger ingens uppdrag, rekommenderar att: l SFO-stödet som helhet fortsätter och redovisas som en särskild post i basanslaget. l Nuvarande fördelning av SFO-medel mellan värd- och medsökande universitet bibehålls. l En omfördelning av medel mellan lärosätena genomförs. l Regeringen uppdrar till lärosätena att inkomma med åtgärdsprogram baserade på utvärderingens resultat. www.vr.se Läs mer på VR:s webbplats. SFO GETS HIGH RATING The government’s SFO (strategic research areas) initiative has now been evaluated – with glowing results. Karolinska Institutet earned the highest rating for the SFO fields of cancer, diabetes, epidemiology and stem cells, and is recommended an additional grant of SEK 11,8 million. Godkänt för tandvårdsutbildningar n Karolinska Institutet får betyget hög kvalitet på sina utbildningar som leder till tandläkar-och tand hygienistexamen efter att ha in kommit med en lista på åtgärder inom programmen. Förra året beslutade Universitetskanslersäm betet, UKÄ, att ge KI det samlade omdö met bristande kvalitet för båda utbildningarna. I och med beslutet riskerade KI att förlora examenstillstånden för programmen. Nu har KI redogjort för de åtgärder som ska genom föras och inkommit med en ana lys av orsaken till bristerna. UKÄ bedömer därmed att utbildning arna uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och ifrågasätter inte längre KI:s rätt att utfärda ex amen. www.uka.se Läs mer på UKÄ:s webbplats. Alla nya ledningsuppdrag tillsatta KI:s tillstånd att utfärda tandläkar- och tandhygienistexamen ifrågasätts inte längre. I april blev det klart att Maria Masucci fått uppdraget som KI:s vicerektor för interna tionella frågor. Från 1 maj 2015 har även Jan Carlstedt-Duke ett nytt uppdrag som rektorsråd. och har sedan 2010 varit ord förande i programnämnden för läkarprogrammet. Han har flera internationella uppdrag, är ordförande för Karo linska Institutets internationella strategigrupp och styrelseledamot i Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Utredning om ny läkarutbildning på remiss Det innebär att alla nya lednings uppdrag vid KI nu är tillsatta: Alexander von Gabain som vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet, Martin Ingvar som vicerektor för samordning av frågor av seende framtidens hälso- och sjukvård, Birgitta Henriques Normark som vicedekan för re k rytering och Karin Dahlman-Wright som vice dekan för infrastruktur. Jan Carlstedt-Duke ska som rektorsråd bistå universitetsled ningen i övergripande frågor av strategisk bety delse utifrån sin erfarenhet av ledningsuppdrag inom forskning, utbildning, in frastruktur och in ternationella frågor. Han var mellan åren 2001 och 2007 dekan för forskning vid KI n Nu har regeringen skickat ut utredningen om en förnyad läkarutbildning på remiss. Stefan Lindgren, regeringens särskilde utredare, lämnade i mars 2013 över betänkandet ”För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning” (SOU 2013:15) till den tidigare regeringen. Men först nu går den alltså på remiss. Förslaget innebär bland annat en sammanhållen väg fram till lä karlegitimation. Ansvaret delas i dag mellan staten och landstingen. Foto: ISTOCK PHOTO I utredningen föreslås även att kra ven för läkarexamen skärps och att utbildningstiden förlängs, men att tiden till legitimation minskar. ki.se/kibladet Läs om utredningen i KI Bladet 1/2014. KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 11 NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT CNS-handledare ska granskas för grönt ljus Den behövs som en markering gentemot studenter och doktor ander för att visa att vi är seriösa CODE SET TO IMPROVE CONDUCT AT KI In February, KI decided to introduce a code of conduct to be signed by all employees. There are those who are sceptical about whether a code will make any improvement on the working climate. However, the management and staff representatives are in agreement. “You’d think it would stand to reason that we all have to treat our colleagues with respect, but if the latest staff survey is anything to go by and four per cent of KI’s employees feel that they’re bullied or victimised, it clearly doesn’t for some people,” says main safety delegate Anna-Lee Cöster Jansén. KODEN I KORTHET Det här skriver medarbetaren under på i korthet, att: Följa lagar, förordningar, interna regler och riktlinjer för arbetet. Föregå med gott exempel. Visa respekt, hänsyn och professionalitet. Inte diskriminera eller trakassera på grund av olikheter. Meddela chefen eller annan (chef, HR-personal, skyddsombud) om någon annan diskriminerar kollega. Meddela chefen om det uppstår en jävsituation. Bidra till ett gott arbets klimat. Vara medveten om att brott mot lagar och regler i yttersta fall kan leda till uppsägning. 1 2 3 4 5 6 7 Uppförandekoden kan ses som ett förtydligande av vad som gäller för arbetsmiljön på KI, säger personaldirektör Mats Engelbrektson. Foto: ISTOCK PHOTO Många åsikter om ny KI-kod I februari beslutade KI att införa en egen ”Code of conduct”, en uppförandekod, som medarbetarna ska skriva under. Ledningen och personal representanter är överens om att en sådan behövs, men det finns också de som ifrågasätter om en kod kan förändra arbetsklima tet till det bättre. Punkterna i uppfö randekoden hand lar bland annat om Viktigt för alla att visa hänsyn och respekt, att varken men i synnerhet för orsaka eller bidra medarbetare i arbets till diskriminering ledande funktion eller trakasserier och att meddela sin chef, annan chef eller skyddsombud, om man uppfattar att det förekommer kränkningar bland kollegorna. TOTALT ÄR DET sju punkter som sammanfattar lagar och förord ningar på arbetsmiljöområdet, samt interna regler som KI redan har. Dokumentet kan ses som ett pedagogiskt verktyg för ett gott arbetsklimat och ett förtydligan de av vad som gäller enligt perso naldirektör Mats Engelbrektson. – Jag tror inte att alla läser alla lagar och riktlinjer, men de här 12 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Uppmärksammar och skapar diskussion om arbetsklimatet siffra var drygt sjutton procent. Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildningen, är en av dem som drivit på för en upp förandekod: – Den behövs som en markering gentemot studenter och doktoran der för att visa att vi är seriösa i arbetet mot trakasserier och dis kriminering, säger han. ALLA SKA SKRIVA UNDER l Uppförandekoden blir en del av det anställningsavtal/anknytningsavtal som undertecknas inför verksamhet vid KI. Även redan verksamma medarbetare ska underteckna reglerna, till exempel i samband med medarbetarsamtal. l Ingen kan tvingas att skriva på. ”Men då rekommenderas en dialog kring vilka delar av koden som medarbetaren inte tycker är förenligt med ett gott medarbetarskap och därför inte kan/vill medverka till”. Källa: Frågor och svar om KI:s uppförandekod (Code of Conduct), internwebben.ki.se punkterna ska man skriva under och visa att man ställer upp på, säger han. huvudskyddsombud tycker att uppförandekoden är bra. – Det kan tyckas självklart att man beter sig respektfullt mot sina kollegor, men att fyra procent av KI:s medarbetare (188 perso ner) känner sig utsatta för mobb ning eller kränkningar enligt se naste medarbetarundersökningen visar på att det inte är så självklart för alla, säger huvudskyddsombu det Anna-Lee Cöster Jansén. Hon tror att uppförandekoden kommer att leda till en del diskus sioner på arbetsställen och i fika KI:S BÅDA rummen om hur man beter sig, och på sikt till ett bättre arbetskli mat på KI. – Jag tror att den manar till ef tertanke och hjälper till att belysa de regelverk alla medarbetare bör ha kännedom om och förhålla sig till. Viktigt för alla men i synner het för medarbetare i arbetsledan de funktion, säger Bo Nilsson, huvudskyddsombud. MEN ALLA HÅLLER inte med. Medarbetare som inte vill stå med namn i KI Bladet vänder sig bland annat mot att det åläggs alla att meddela när det förekommer kränkningar i omgivningen. – Om det är jag som blir mob bad av min chef, vem ska jag då gå Personaldirektör Mats Engelbrektson. Foto: GUNNAR ASK Huvudskydds ombudet Anna-Lee Cöster Jansén. Foto: ERIK CRONBERG till? Och om det inte händer något på en institution efter medarbe tarundersökningar där trakasse rier rapporterats, hur ska jag då kunna tro att en uppförandekod kommer att förändra något? Jag har inte bestämt mig för om jag ska skriva under än, säger en an ställd. ATT KAROLINSKA INSTITUTET tog beslutet om en uppförandekod har sin grund i den medarbetar undersökning som genomfördes 2011, som visade att förekomsten av mobbning och trakasserier var hög. I 2014 års medarbetarenkät hade andelen som uppger att de har blivit utsatta för mobbning Doktorandombudsmannen John Steen. Foto: GUNNAR ASK Anders Gustafsson, dekan för forsk arutbildning. Foto: CAMILLA SVENSK och trakasserier sjunkit, från sju till knappt fyra procent. Men det räcker inte anser Mats Engelbrekt son. – Det behöver fortfarande bli bättre, säger han. ÄVEN DOKTORANDERNAS ”Exit poll”, enkäten som disputerade svarat på efter avslutad forskar utbildning, har varit en anledning till att uppförandekoden tagits fram. Sexton procent av dokto randerna har upplevt ojämlik be handling, diskriminering, kränk ningar eller trakasserier på grund av kön, etnicitet eller av andra anledningar, enligt 2014 års en kät. En mycket knapp förändring jämfört med 2013 då motsvarande FLER ÅTGÄRDER ÄN KODEN har satts in sedan tidigare och förvän tas ge bättre resultat på sikt. Dessutom planeras att genom förhandsgranskning besluta om att ge handledare grönt ljus för att rekrytera nya doktorander (läs artikel intill) och i höst startar en ny kurs för forskargruppledare där bland annat konflikthantering ingår. Doktorandombudsmannen, John Steen, poängterar att det nu blir extra viktigt att fortsätta med det systematiska arbetet för en bättre arbetsmiljö, att inte nöja sig bara för att det finns en Code of conduct som medarbetarna har skrivit un der. – De lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet ska chefer och handledare redan känna till, en uppförandekod kommer inte att revolutionera någonting, säger han. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se CNS SUPERVISORS AUDITED Supervisors judged unsuitable can be denied approval by their heads of department to take on new doctoral students. With its new auditing system, the Department of Clinical Neuroscience (CNS) hopes to make supervisors reflect upon what is required of them. Approved supervisors are given the “green light” to recruit. Handledare som bedöms avslag. Under de tre första måna vara olämpliga kan hindras derna med den här modellen har att få prefektens alla tre utfall beslutats för godkännande på de handledare som sökt. ansökningar som – Men det är inte många behövs för att ta in som har stoppats. För de nya doktorander. Med flesta av våra handledare ett nytt system vill in är det inget som helst pro stitutionen för klinisk blem att få grönt ljus. Det neurovetenskap (CNS) är bra att få den återkopp få handledare att lingen också, att man är reflektera över vad bra, säger Bob Harris. som krävs av dem. Villkor för godkänt Bob Harris. kan vara att någon av Foto: GUSTAV Systemet för förhands MÅRTENSSON handledarens befintliga granskning innebär att doktorander ska dispute alla som är intresserade ra först, eller att personen av att vara handledare ska ansöka behöver gå en fortsatt ledarskaps om att få vara det en gång per år. utbildning. De som inte blir godkända kan inte söka KI-medel för delfinan KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se siering av doktorander eller utan nonsera en doktorandplats. Bob Harris, studierektor vid CNS och central studierektor för forskarutbildningen, menar att systemet är ett nytt sätt för institutionen att kont rollera att både institutio nen och handledarna tar sitt ansvar. – PROBLEMET ÄR att vi har personer som är, eller blir, mindre lämpliga som hand ledare, men det har varit svårt att göra något åt det. Tanken är att göra en granskning av handledares förutsättningar och forskningsmiljön inn an de kan söka medel. Mål sättningen är inte att hindra människor, utan att väcka tanken: ’Hur lämplig är jag som handledare just nu och uppfyller jag de krav som finns?’, säger Bob Harris. PERSONER bedömer handledarens möjligheter att erbjuda en god arbets miljö, handledning av god kvalitet, de ekonomiska möjligheterna och forsk ningskvaliteten. Slutligen granskar prefekten allt och gör ett utlåtande: godkänt, villkorligt godkänt eller FYRA Testar utvärderingen av forskarutbildningen n Universitetskanslerämbetets utvärdering av forskarutbildningen planeras att starta hösten 2016. Men redan nu har en pilotomgång dragit igång för att testa själva me toden. Tidigare har lärosäten och andra remissinstanser fått ge syn punkter på hur utvärderingen ska genomföras. En fråga som lyftes från flera håll under remissrundan hand lade om utvärderingarnas omfatt ning och risken att de blir alltför resurs k rävande. Likaså menade många att rollerna i bedömar grupperna, som består av ämnes experter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter, be höver vara tydliga. Utvärderingen baseras på själv värderingar, allmänna och indivi duella studieplaner samt intervjuer med doktorander och företrädare för utbildningen. Utbildningarna kan få betygen ”hög kvalitet” eller ”ifrågasatt kvalitet”. KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 13 Foto: ISTOCK PHOTO LEDARE LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Här trivs doktoranderna I den senaste medarbetar undersökningen hamnade institutionen för kliniska vet enskaper, Danderyds sjukhus (KIDS) i topp. Här trivs även doktoranderna med stödet från ledningen, handledare och administrationen. Doktoranderna på KIDS har oftast en anställning inom vården att gå tillbaka till efter disputatio nen. – Det ger mindre stress och osäkerhet för både doktorand och handledare än om man har en tillfällig anställning. På det sättet finns goda förutsättningar för oss som jobbar med dessa frågor, sä ger Håkan Wallén. A NICE PLACE FOR KI’S DOCTORAL STUDENTS Studierektor Håkan Wallén men ar att en del av förklaringen är att förutsättningarna för ett bra sam arbetsklimat är goda. Institutio CHARLOTTE IACOBAEUS, som är nen är en av Karolinska Institutets en av de drivande i doktorandför minsta, med ungefär 70 eningen, upplever att in doktorander. stitutionen verkar för bra – Vi har en liten, platt relationer mellan handle organisation, vilket gör dare och doktorander på det lättare att ha över flera sätt. blick och vi känner var – När doktorandfören andra. Forskningsadmi ingen har träffar kommer nistratören känner alla alltid någon från KIDS doktorander och har en ledning och svarar på öppen dörr. Vår prefekt frågor, ger information är lätt att nå och som om senaste nytt och ger studierektor försöker jag Håkan Wallén. stöd. Ledningen är ock också vara tillgänglig, sä Foto: JOHAN ADELGREN så noga med att berätta ger han. för handledarna vad som förväntas av dem, exempelvis vad SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka är som är en lämplig nivå för möten institutionens doktorandförening mellan handledare och dokto och handledarforumet perma rand. Det är extra viktigt att ak nenta former för möten. tivt se till att träffas, eftersom vi – I handledarforumet träffar vi alla har kliniskt arbete också och handledare för diskussioner och inte har kontor intill varandra, sä utbildning. Och våra doktorander ger Charlotte Iacobaeus. har en egen doktorandförening, som träffar oss på institutionen KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se regelbundet, säger Håkan Wallén. Exit poll 2014: Doktorander på KI är nöjda Den senaste mätningen bland doktorander som slutfört sin forskarutbildning visar för bättrat resultat på flera områden. Aldrig har så många uttryckt att de varit nöjda med sin utbildning. Undantaget är trakasserierna (läs mer på sidorna 12–13). MER OM RESULTATET FRÅN EXIT POLL l Oförändrat sedan många år är demografiska data som ålder, kön, antal doktorander och fördelning mellan institutioner. l Antal som fick Exit Poll 2014 var 354 personer, 303 svarade. En svarsfrekvens på 85,6 procent. l Läs hela rapporten på internwebben.ki.se. 93% 93 procent är nöjda med forskar utbildningen på KI (2013: 89 procent) och 94 procent kan rekommendera KI till blivande doktorander, en ökning jämfört med föregående år (2013: 91 procent). 83% 83 procent anser att de allmän vetenskapliga och de projektspecifika kurserna har hög kvalitet, allt färre är missnöjda jämfört med tidigare år (2013: 79 procent). MINISTERIAL VISITS TO KI Charlotte Iacobaeus från doktorandföreningen vid KIDS uppskattar att institutionens ledning är noga med att informera både handledare och doktorander. In the latest employee survey, the Department of Clinical Sciences at Danderyd Hospital (KIDS) came top and doctoral students appreciate their department. Director of Studies Håkan Wallén believes that part of the reason is that it is so conducive to collaboration. With roughly 70 doctoral students, the department is one of Karolinska Institutet’s smallest; its organisation is also very flat. Minister for Higher Education and Research Helene Hellmark Knutsson paid a visit to Karo linska Institutet on 30 March. The next day, it was the turn of Minister for Enterprise and Innovation Mikael Damberg. Both ministers stressed how important it is for KI to contribute both labour and innovations to the healthcare sector. ”Vi behöver både bredda rekryteringen och se över jämställdheten med fler kvinnliga professorer och hur forskningsanslagen fördelas”, sa Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, vid sitt besök på Karolinska Institutet. Foto: ERIK CRONBERG Dubbelt upp med ministerbesök på KI Foto: ERIK CRONBERG Ministern för högre utbild ning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), besökte Karolinska Institutet den 30 mars. Dagen efter kom närings- och Utan Karolinska Insti innovations tutet hade vi aldrig haft minister Mikael Damberg (S). den ställningen i Sverige 79% bilder 79 procent kan tänka sig att rekommendera sin huvudhand ledare till blivande doktorander, vilket är en positiv tendens jämfört med tidigare (2013: 78 procent). när det gäller Life science-industrin Sedan Helene Hellmark Knutsson blev minister har hon talat om behovet av fler platser i högskolan mot bakgrund av ökade krav på utbildning på arbetsmarknaden. Regeringen har även beslutat att analysera lärosätenas arbe te med breddad rekrytering till högskolan och att titta på hur den svenska högskolan kan kom ma att påverkas av nätbaserade kursinitiativ som Mooc, Massive Open Online Courses. 16,7 procent har upplevt ojämlik behandling, diskriminering, kränkande behandling och trakasserier på grund av kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning med mera. (2013: 17,8 procent.) UNDER MÖTET med KI:s ledning 16,7% Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister. 14 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Foto: ERIK CRONBERG och studentrepresentanter togs dessa frågor upp, men också be hovet av att ständigt jobba för att bli ännu vassare. Det är många olika frågor, vil ka är de viktigaste frågorna för dig som forskningsminister? – Att vi kan producera forsk ning med den allra högsta kva liteten. Det är därför alla de här sakerna som vi har börjat sätta igång med är viktiga. Vi behöver både bredda rekryteringen och se över jämställdheten med fler kvinnliga professorer och hur forskningsanslagen fördelas. Men vi behöver också utveckla peda gogiken och göra oss ännu mer konkurrenskraftiga. Och där ser ju jag att digitaliseringen är en möjlighet, både för att förbere da för arbetslivet men också för att kunna erbjuda utbildning på distans, säger Helene Hellmark Knutsson. Forskningsministerns förvänt ningar på KI är fortsatt hög forsk ningskvalitet men också att KI bidrar till de Life science-samar beten som behövs för sjukvården och industrin. Hon betonade att KI står för en stor del av arbetskraften till sjukvården och att både hon och KI vill ha fler grundutbildnings platser. INFRASTRUKTURER som SciLife Lab, liksom klinisk behandlings forskning, är några av de saker som även den nya regeringen vill satsa på i den kommande forskningspropositionen (hösten 2016) där utbildningsdepartemen tet samarbetar med närings- och innovationsminister Mikael Dam bergs departement. – För att vi ska stå oss i interna tionell konkurrens måste vi hitta nya tekniska lösningar och tjäns telösningar som gör att vi kan säl ja varor och tjänster på en global marknad, det gäller inte minst inom hälso- och sjukvårdsområ det, säger Mikael Damberg. Måste all forskning leda till affärsnytta? – Nej, så är det inte. En del forskning är ju grundforskning till sin karaktär, man vet inte ens vilka lösningar det kan skapa möj ligheter för. Men däremot så kan man se att stark forskning i Sveri ge har skapat mycket affärsnytta. Utan Karolinska Institutet hade vi aldrig haft den ställningen i Sveri ge när det gäller Life science-indu strin, tror jag. ENLIGT MIKAEL DAMBERG måste satsningarna på universiteten be tala sig. Det gör de inte fullt ut i dag. – Forskningspolitiken och innovationspolitiken måste också hand la om hur vi ser till att all ny kun skap kommer människor till del, säger han. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 15 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Plagiat är vanligaste fusket Förra året (2014) var det totalt 19 ärenden i disciplinnämnd en som resulterade i beslut om varningar och avstängningar av studenter vid Karolinska Institutet. Flest ärenden handlade om plagiat. Metod för fusk. Foto: ISTOCK PHOTO Antalet disciplinärenden sjönk därmed jämfört med året innan, 2013, då det var en toppnotering på 29 studenter som varnades eller stängdes av på KI. Antalet ärenden som handlade om plagiat det året var totalt 23 stycken. Då fanns även enstaka fall som handlade om fusklapp/ otillåtna hjälpmedel, otillåtet sam arbete, förfalskning av dokument och störande av undervisning, vil ka resulterade i avstängning eller varning. – Det är en relativt liten andel studenter och få ärenden i förhål lande till totalpopulationen, säger Silja Marit Zetterqvist, handlägga re i disciplinnämnden. – En ökning i antalet disci plinärenden kan också betyda att fler examinatorer kontrollerar fler examinationsuppgifter i Urkund och vid misstänkt fusk anmäler till rektor. Ju fler uppgifter som kontrolleras desto större sannolik het att hitta fler plagiat, säger Silja Marit Zetterqvist. DO stämmer staten i KI-fall Öppet hus för folkhälsa n Institutionen för folkhälso vetenskap, KI, tillsammans med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL, och Folk hälsomyndigheten, hade gemen samt öppet hus i Widerströmska huset den 7 maj. Under dagen på gick parallella presentationer i fö reläsningssalarna samt workshops och posterutställningar. Eftermid dagen avslutades med en panel diskussion under rubriken ”Hur uppstår ojämlikhet i hälsa?” där bland andra generaldirektör Johan Carlson vid Folkhälsomyndig heten, prefekt LucieLaflamme och landstingsråd Anna Starbrink (FP) deltog.Foto: JOHANNA SJÖBLOM n Diskrimineringsombudsman nen (DO) stämmer staten i ett fall där Karolinska Institutet nekat en tandläkarstudent att använda en gångsärmar på kliniken. Tandläkarstudenterna ska bära kortärmade arbetskläder i arbe tet med patienter, enligt den fö reskrift om basala hygienrutiner och klädregler som institutionen för odontologi ska tillämpa. Studenten menar att det strider mot hennes tro att arbeta med bara armar. I stället har hon före slagit engångsrock eller lösärmar. KI har sagt nej till undantag från reglerna, med hänvisning till patientsäkerhet och smittskydd. DO menar att det är indirekt diskriminering och kräver staten på ett skadestånd på 60 000 kro nor till studenten. KI har fått i uppdrag av justitie kanslern att företräda staten i må let och ska nu lämna in ett yttran de till Stockholms tingsrätt. Karriärmingel i Aula Medica. Foto: MADELEINE SVÄRD HUSS Företag visade upp praktikprojekt för postdocs och forskare n Den 11 maj kom företag och organisationer som medverkar i ett praktikprogram till Aula Med ica för att presentera sina projekt. Praktikprogrammet riktar sig till postdoktorer och forskare med visstidsanställning vid KI och ger företagen möjlighet att erbjuda praktikplats under två månader. Forskarens lön betalas av KI un der praktikperioden. Programmet är nu inne på sitt fjärde år och har i år 15 olika prak tikprojekt. Några av företagen som fanns representerade var Omega Pharma Nordic, Radio science, regeringskansliet, Single Technologies, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Vetenskapsrådet. Eventet arrangerades av Karriär service vid KI och var också öppet för övriga studenter och doktoran der. Ordning och reda i frysen! Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme. Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys. Your product deserves worldwide white glove. Experience the end-to-end, consultative care that comes with World Courier’s unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution. Because advancing medicine means the kind of high-touch service that only comes from an unwavering commitment to improving global health. Choose confdently. Choose World Courier. Learn more at worldcourier.com. LabRum 16 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 - Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 17 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Svåra tankenötter och lagarbete. Sådant gillar Catarina Almqvist Malmros, som forskar om risker för och konsekvenser av barns ohälsa. Hon gillar också när kliniker och forskare lyfter blicken från det egna expertområdet och diskuterar gemensamma angelägenheter. RAISE THE GAZE Catarina Almqvist Malmros blev generalsekreterare för Medicinska riksstämman 2013 med uppgiften att vända minus till plus. TEXT: Anders Nilsson FOTO: Gustav Mårtensson Vi kliniker har en tendens att bli bra på just det vi gör. Jättejätte bra. Men vi behöver också ta till oss och kritiskt granska det som händer runt omkring oss. Vill skapa utrymme för samtal på tvären D et är en onsdag i mars och gott om folk i bänkarna på Nobel Forum. I ta larstolen: Catarina Almqvist Malm ros, professor i klinisk epidemiologi, som presenterar forskningen bakom en upp märksammad artikel i British Medical Journal. Det rör sig om en registerstudie som visar att antibiotikaanvändning under graviditeten el ler tidigt i livet inte verkar öka risken för astma hos barn. Resultaten är anmärkningsvärda, ef tersom flera tidigare studier visat ett samband, vilket tolkats som orsakssamband. STUDIEN INGÅR I doktoranden Anne Örtqvists avhandling. Den har nyligen kommit från tryckeriet och ligger i en trave på Catarina Almqvist Malmros skrivbord på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik när vi ses för intervju några dagar senare. Det var när Catarina Almqvist Malmros själv var doktorand som hon fick upp ögonen för biostatistikens skönhet, vilket kraftfullt forskningsverktyg den kan vara, men också dess begränsningar och fallgropar, säger hon. Som i fallet med antibiotika och barnastma, där andra forskare trott sig se ett samband. 18 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Tricky problems and teamwork with a common goal: this is music to the ears of Catarina Almqvist Malmros, professor of clinical epidemiology, who is researching into the risks and consequences of ill-health in children. She also likes it when clinicians and researchers raise their gaze from their field of expertise and discuss common concerns. This she has done not least in her capacity as secretary general of the Annual General Meeting for Physicians since 2013. The organisation had been wrestling with serious financial problems and it was her job to turn its fortunes around. RÖSTER OM CATARINA: ”Har alltid en långsiktig plan” Paul Lichtenstein, prefekt på MEB, Catarinas chef och forskarkollega: ”Det är väldig ordning och reda på Catarina. Hon gör saker rätt, när hon tagit på sig en uppgift vet man att det kommer att bli bra. En av hennes talanger som forskare är förmågan att knyta ihop – att sätta sig in i nya områden och inkludera dem i sin forskning på ett smart sätt. Hon är också en duktig strateg – i allt hon gör finns det en långsiktig plan. Undantaget från det välorganiserade är hennes svårighet att hålla reda på sin telefon och sina nycklar, men på något mystiskt vis kommer de alltid tillbaka till henne!” Lena Hjelte, sektionschef vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Catarinas chef: ”Catarina är strukturerad, vilket är en viktig egenskap när man har en kombinationstjänst. Hon är mån om att både klinik och forskning får sitt, och hjälper oss att få in forskningen i kliniken. Hon vill veta, vågar fråga om råd och är bra på att ta till sig vad andra säger. Catarina är målmedveten också, och kan både välja och välja bort – det sista är ju nödvändigt, men ofta svårare. När hon hörs och syns i medier missar hon aldrig att nämna att hon inte bara är KI-professor utan hör till oss också.” Hanna Malmros, 19 år, Catarinas dotter: ”Mamma har alltid varit bra på att hitta på lekar och göra något kul av situationen. Att gå en vandringsled med henne brukar därför kännas mer som äventyr än vandring. Hon är duktig på att driva saker – oavsett om det gäller att ordna pengar till forskargruppen eller att måla och renovera i stugan så jobbar hon hårt, och ser till att fixa det. Hon är en väldigt snäll och omtänksam person, och nästan alltid lugn. Och hon kan vifta på öronen.” – Det är ofta klurigt att få fram data som verkligen speglar det du vill studera, säger Catarina Almqvist Malmros. Hur säkerställer vi att det blir rätt – att vi inte luras av omvän da orsakssamband eller störfaktorer? Jag gillar det klurandet. HENNES FORSKNING RÖR risk för, och konsek venser av, barns ohälsa, och spänner från kli nik till både grundforskning och epidemiologi. – Oftast kombinerar vi registerdata, kliniska data och labbdata för att få svar på våra frågor, säger hon. Jag har forskat mycket om barn allergi, astma och typ 1-diabetes, men också tittat på samsjuklighet med andra typer av diagnoser, till exempel ADHD. Flera av våra studier är familjebaserade och många utgår från tvillingar, vilket gör att vi även kan ta hänsyn till riskfaktorer i arv och miljö. CATARINA ALMQVIST MALMROS är också överläkare, med torsdagen som veckans fasta kliniska dag. Då arbetar hon på lung- och al lergimottagningen på Astrid Lindgrens Barn sjukhus i Solna. Hon trivs med att vara klini ker, men att behålla kontakten med kliniken är också viktigt för forskningen. Det är i patient mötet som många forskningsfrågor väcks, och det är tillbaka till kliniken hon tar med sig nya resultat. Så har det varit sedan hon först ham nade i forskningen. – En fråga som diskuterades väldigt mycket när jag började forska, i mitten av 1990-talet, var hur kopplingen såg ut mellan husdjur och astma. Jag bestämde mig för att undersöka det. Råden till föräldrar hade länge varit att ett städat hem utan pälsdjur innebar lägre ris ker för att utveckla allergi och astma. Men sambanden hade börjat ifrågasättas. Med ut gångspunkt i BAMSE-studien – en då nystar tad födelsekohort – kunde Catarina Almqvist Malmros visa att de gamla råden om pälsdjur saknade täckning. Inget tydde på att katt eller hund i hemmet ökar risken för att utveckla astma och allergi. Den slutsatsen står sig fort farande. – Jag hade förmånen att komma in i den här forskningen i en tid då mycket omprövades. Jag fick vara med och formulera nya riktlinjer och BVC-råd – det var väldigt lärorikt. Känslan av att tillföra något och lagarbetet mot ett gemensamt mål är sådant som hon går igång på i sitt arbete, säger Catarina Almqvist Malmros. Och fnulandet med tankenötter och problemlösning. Både läkar- och forskarrollen ger god utdelning på samtliga punkter, konsta terar hon. NÅGOT ANNAT SOM engagerar henne är sam tal och kunskapsöverföring över gränser: fortbildningen som ger klinikerna chansen att hänga med i forskningsutvecklingen; det tvärsektionella utbytet som låter olika medi cinska specialiteteter lära av varandra, och den breda diskussionen, med forskare, kliniker, beslutsfattare och patientorganisationer, om vilken vård vi ska ha i framtiden. – Vi kliniker har en tendens att bli bra på just det vi gör. Jättejättebra. Men vi behöver också ta till oss och kritiskt granska det som händer runt omkring oss. SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA är Catarina Alm qvist Malmros själv aktiv när det gäller att ska pa utrymme för sådana samtal. 2013 blev hon generalsekreterare för Medicinska riksstäm man, som arrangeras av Svenska Läkaresäll skapet, SLS. Stämman hade då under lång tid brottats med stora ekonomiska problem och det blev hennes jobb att vända utvecklingen. Alternativet hade varit att lägga ner. Under hennes ledning har stämman stöpts om radi kalt, och hittat en ny fungerande form. – Det arrangeras många fler nischade konfe renser idag – de flesta medicinska specialiteter har sina egna möten. Det gjorde Riksstäm mans roll mer oklar. Men det behövs ett forum där vi kan diskutera de stora frågorna för häl sovården – allt från medicinsk forskning till sådant som etik, IT och verksamhetsstyrning. Där tycker jag att Medicinska riksstämman har en väldigt viktig roll att fylla. Vid Riksstämman 2014 invigningstalade den brittiske professorn Sir Michael Marmot, ledande internationell auktoritet på jämlik hälsa. Catarina Almqvist Malmros bjöd in sjukvårdsminister Gabriel Wikström att lyssna och delta i debatt efteråt. – Det blev en intressant diskussion, och ett par månader senare deklarerade regeringen att den tillsätter en kommission för jämlik hälsa. Sådant är väldigt roligt – att se tankar spridas, som ringar på vattnet. kibladet@ki.se CATARINA ALMQVIST MALMROS Född: 1966 i Uppsala. Familj: Maken Johan samt barnen, Hanna, 19, Jakob, 16, och David, 11 år. Bor: I Saltsjö-Duvnäs. Karriär i korthet: Läkarexamen vid KI 1993, disputerade 2002, postdok i Sydney 2005–2007, barnläkare 2008, docent 2009 och professor 2013. Tidigare kliniker vid S:t Görans och Astrid Lindgrens Barnsjukhus; i dag kombinationstjänst som professor vid KI och överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Utanför arbetet: ”Fritiden präglas av att vi har tre barn som sysslar med idrott och musik. Vi anpassar tiderna efter dem, och gör mycket ihop i familjen. Mitt stora intresse hemma är trädgården. Semestern tillbringas i stor utsträckning i Bohuslän där jag ofta bara sitter på bryggan eller paddlar i närmaste skärgård. En vecka om året vandrar vi, hela familjen. Eller cyklar. Vi har gått i svenska fjällen, men också utomlands, i bland annat Skottland, Spanien och Australien.” KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 19 LEDARE NYHETER SPECIAL PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT Energiboosta och nå fram till publiken Trött, stel och lite vilsen? Fyll på med inspiration och energi! Här är körledarens, förbundskaptenens och KI-föreläsarnas bästa knep när de står inför tusentals åhörare eller leder möten med bara några få. TEXT: Madeleine Svärd Huss Nå ut till tusen Caroline af Ugglas, artist, konstnär och körledare för tusen personer åt gången, backar inte när hon står framför en stor publik – hon går framåt och fokuserar på entusiasterna. Sätt fart på kroppen Pausgympa! rekommenderar Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, KI, när hon får frågan om hur man skapar energi i en slokande föreläsningssal. – Jag var nyligen på en hjärt-kärlkongress i Glasgow där man sitter, sitter och sitter. Jag var den enda av talarna som körde rörelsegympa. Men det blev succé, säger hon. Kongresser med tungt innehåll och trytande koncentration, sömniga ögonlock och temposänkande sittande kräver sina rörelsepauser, det är Mai-Lis Hellénius övertygad om. – Vi vet så mycket rent medicinskt vad som händer av den här lilla pausen som bryter effekten av stillasittandet. Rörelsen är avgörande, och minsta lilla är bra. Själv kör hon en minuts pausgympa till musik – gärna Whitney Houston – med ben- och armrörelser, sträcka på nacken och axlar. Miia Kivipelto. Foto: STEFAN ZIMMERMAN FIXA MÖTESENERGIN 1 2 3 4 5 Mai-Lis Hellénius. Rörelsegympa minst en gång i halvtimmen. Promenadmöten när det går. Ståbord att samlas kring. Inte för långa möten eller föreläsningar. Om det ska ätas – ät lätt. Inga tunga måltider eller fikor. Foto: ULF SIRBORN – Jag planerar in pausgympa efter ungefär 20, max 30 minuter. Ibland kan den komma lite abrupt. Auditoriet blir mycket livligare efteråt, vågar ställa frågor och vaknar till. Någon enstaka kan bli besvärad av det, men det är allt färre som blir. De mindre mötena kan också varieras. Mai-Lis Hellénius gillar promenadmöten på tu man hand, eller stå-upp-möten när man är fler. För den som har fysiska funktionshinder gäller muskulär ansträngning på det sätt som är möjligt. – Det börjar faktiskt bli gammaldags det här med att bara sitta still på möten, säger hon. GET MOVING ”A time-out workout!” recommends Mai-Lis Hellénius, professor of cardiovascular prevention at KI, when asked about how to revive a flagging auditorium. ”I schedule a break for a little exercise after about 20, max 30 minutes. Sometimes it can be a spur of the moment thing. It makes the auditorium much livelier. People feel more alert and inspired to ask questions.” – Jag måste ha ett eget intresse av vad jag säger och jag måste ha funderat över vad jag kan erbjuda just den här publiken. Miia Kivipelto har talat inför många olika sorters publik, inför forskare och läkare, patienter och anhöriga, politiker och studenter. Både för dem som vill ha detaljerna och för dem som vill ha analysen. I situationer med en helt ny publik är just den egna nyfikenheten den bästa kraften. – Jag vill vara nära min publik och jag gillar interaktion så jag ställer gärna frågor – vad vill ni veta? Det som ger energi, menar Miia Kivipelto, är att ta reda på vad som SÅ FÅR DU EN ENGAGERAD PUBLIK 1 2 3 4 5 Förbered dig väl så att du slipper läsa innantill. Tala ur publikens perspektiv, vad vill just de veta? Se till att det finns ”luft i systemet” för publikens frågor. Våga ta chansen att tala i olika sammanhang – så blir du en van föreläsare. Prova dig fram, hitta det sätt att föreläsa som passar dig. är hennes och publikens gemensamma intresse. – Ju äldre jag blir desto mer springer jag från det ena mötet till det andra. Då är det extra viktigt att ta en liten paus precis innan nästa möte och fråga sig just det – vad är målet med det här mötet? OCH SÅ HAR HON knep för att få med sig de andra, de som inte visar någonting. Caroline af Ugglas använder humor och hot. – Jag brukar säga att om någon inte gör som jag säger så får de komma upp på scenen, det får gärna vara lite skämtsamt, inte mobbing, men fnissigt och kul – det funkar. Enda felet man kan göra som ledare är att inte bjuda på sig själv, anser hon. – Man får inte vara lat och låta klockan gå. Jag är ganska stor i gesterna, man ska våga röra på sig för det smittar av sig på andra. Knäpp upp, sänk axlarna och jobba framåt. 25 tips som gör dig till en bättre föreläsare & mötesledare Nyfiken på andra Föreläsa för hundratals personer eller hålla i mötet med forskargruppen. Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi, KI, har samma utgångspunkt för båda. 20 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Caroline af Ugglas letar alltid upp stödpersonerna – entusiasterna i publiken som nickar och svarar på vad hon gör och säger. – Det är egentligen lättare med tusen personer i publiken än med fem, du får lättare ögonkontakt, men man går inte in och prickar ögonen, då flackar blicken. DE MINDRE MÖTENA då man inte står inför massor av åhörare utan bara ett fåtal personer kan innebära mer arbete. Caroline af Ugglas minns ett som det roligaste mötet hon haft, kanske för FÖRELÄS FÖR MÅNGA – TÄNK PÅ DET HÄR 1 2 3 4 5 Fokus – sätt blicken i pannan på din publik. Hitta stödpersoner – entusiasterna bland åhörarna som svarar och hänger på. Jobba – använd kroppen, sänk axlarna, gå framåt och möt din publik. Visa hur mycket du brinner själv – då kommer gensvaret gratis! Var dig själv och bjud på ditt riktiga jag – då blir det spännande. att deltagarna var en utmaning i sig. Tolv ”otroligt stela” direktörer och hon själv. – Jag är så pass ”på” att det nästan vore en förolämpning om jag inte skulle få något gensvar – när mötesledaren ger allt är det ren kutym att som mötesdeltagare ge något tillbaka. När de där direktörerna till slut släppte loss så fick de ett enormt endorfinrus. – EGENTLIGEN HANDLAR det om att inte vara rädd för att göra bort sig. Att vara sig själv helt enkelt, och visst är det svårt, men man ska inte vara rädd för att visa sina svagheter. Om man har en insikt om att man är lite torr – då kanske man kan bjuda på det ”oj, nu är jag lite tråkig igen”. När du är dig själv så blir du intressant. THE LEADING OF THE ONE THOUSAND Caroline af Ugglas, singer, artist and choir leader for a thousand people at a time doesn’t baulk at a large audience – she steps forwards and focuses on the enthusiasts. ” It’s actually easier to have a thousand people in the audience than with five,” she says. “It’s easier to make eye contact. But you don’t go in a stare them in the eye, because they’ll drop their gaze.” The only mistake you can make as a leader is to take yourself too seriously, she adds. Fler tips på nästa uppslag! CURIOUS ABOUT OTHERS Lecturing to hundreds or holding a meeting for her research group: Miia Kivipelto, professor of clinical geriatric epidemiology at KI, takes the same approach to both. ”I have to have a personal interest in what I’m saying and to have thought about what I can offer the people in front of me. When I’m faced with a totally new audience, one’s own curiosity is the best source of energy.” Caroline af Ugglas på scenen i tv-programmet ”Körslaget”. Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT Merparten blir inte engagerade av powerpoints med femton bullet points och tredimensionella stapel diagram. Men visa inte dem då! Gör inte grupparbeten som ingen vill sitta på. Gör det intressant. Gör det oväntade. Se till att ha skoj! Göran Adlén, möteskonsult, i en krönika på Mötesbranschen.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 21 LEDARE NYHETER SPECIAL PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT Laget före jaget Fortsättning Energiboosta! Hur coachar man sina med arbetare – och får dem att utvecklas? Se laget före jaget, tipsar förbundskapten Pia Sundhage. Var närvarande, lyssna på vad som sägs och lyft fram det som är bra. Med två OS-guld och ett VM-silver från tränarkarriären i USA leder hon det svenska damlandslaget i fotboll sedan 2012. Varje match är resultatet av lagets framsteg, eller misstag. Det kräver noggrann coachning. – Om jag har ett möte vill jag att deltagarna ska bli inspirerade. Mitt jobb som ledare är att följa upp. All coachning går ut på att göra spelarna medvetna om vad de gör och hur de är, säger Pia Sundhage. HON DELAR IN sina möten i tre ka- I arbetet med att leda det svenska damlands laget är lyhördhet och uppföljning viktigt för Pia Sundhage. Foto: ANDERS HENRIKSON / TT tegorier: Hela laget, mindre grupper och individuella möten. – När vi träffas hela laget tittar vi på vad som fungerar och hur vi kan göra mer av det. I ett möte med tre till fyra personer, är vi också positiva men tittar även på varandras insatser i en situation som kanske inte är så bra, för att tillsammans analysera och försöka hitta rätt. I ett möte med en spelare handlar det enkom om hennes utveckling i ett lagsammanhang, säger Pia Sundhage. Lyhördhet och uppföljning alltså. Hon försöker att inte vara dömande utan lyssnar på vad som sägs. Vissa bidrar väldigt mycket själva, medan andra snålar med sitt deltagande. – De snåla kan vara väldigt motiverade och vara bäst. Mitt jobb är att få dem att förstå att individerna kan göra varandra bra. Jag OM ATT LEDA EN MINDRE GRUPP WE GO, NOT EGO 1 2 3 4 5 Lyssna – var närvarande och hör vad som sägs. Bekräfta och förstärk positiv utveckling hos varandra. Respekt! Undvik härskar tekniker som att ignorera eller förlöjliga. Laget före jaget – alla vinner på att dela med sig. Jag för laget! Gör – handling är allt, det blir ofta mycket snack och lite verkstad. ställer frågan: vad kan jag göra för dig? Om du delar med dig kan du också få något tillbaka. How do you coach your employees and help them develop? Think we go! not ego, advises Pia Sundhage, captain of the women’s national football squad. Be present, listen to people and make a point of the positive. “If I have a meeting, I want everyone at it to be inspired,” she says. “My job as a leader is to follow up. All coaching is about making the players aware of what they do and what they’re like.” Oliver Rindestig, fysioterapiprogrammet: – Aktiv undervisning, när inte allt är powerpoints, utan när man får frågor, diskuterar, och när ordet tenta nämns. Jag brukar dricka vatten i pausen, och ibland ställer jag mig upp en stund under lektionen. Hallå student! Vad ger dig energi? TEXT: Madeleine Svärd Huss FOTO: Erik Cronberg OM NÅGON EXEMPELVIS kan bli mer generös, är det ledarens uppgift att se när det händer, menar Pia Sundhage. – När den snåla börjar ge – eller försöker hitta sätt för det – är jag där och förstärker och ser till att ge en go känsla. Därför är det en utmaning att förbereda ett möte i detalj. Man vet inte exakt vad som ska hända. Det går att lära sig – Det går att lära att bli en bra ledare sig att bli en bra men man måste ha ledare men man viljan och modet måste ha viljan och modet. Det som gör det lättare är om gruppen vill bli ledd. Be dem leta efter positiva egenskaper hos dig – och uppmärksamma allt som är positivt med dem. Shafi Ismael, röntgensjuksköterskeprogrammet: – Föreläsarens energi. Alla är olika som undervisar och alla kan inte lära ut. Många läser innantill medan andra läser av publiken och ställer frågor. Jag skriver när jag blir trött, då vet jag att jag tänker. Rockstjärna för en dag Kör Bono-tricket på din publik: Ägna publiken till höger en bra stund och skifta sedan till dem som sitter till vänster. Det viktigaste är att inkludera dem som ska lyssna på dig, säger stamcellsforskaren Ola Hermanson vid institutionen för neurovetenskap, KI, som ofta föreläser för studenterna deras allra första dag på KI. hands för många svenskar som en sorts blygsam artighetsgest. – Men att be om ursäkt för sig själv är direkt oartigt i till exempel USA, säger Ola Hermanson. Efter fem år där blev framträdanden lika självklara för honom. Och rockstjärnetrick är till för att användas. – När man spelar på scenen vill man känna att det stämmer, först för en själv, sedan med publiken. Har man inte Börja med att tänka efter tentakler och känselspröt Ola – varför är du här? ut mot dem kan man inte – Det är ett ganska Hermanson. heller få kontakt. BARNCANCERenkelt knep som många Foto: Saknas den instinktiva FONDEN missar. Om jag ska tala förmågan kan man lära inför de nya studenterna sig av de bästa – Bono – på välkomstdagen måste jag fråga eller retorikexperten Göran Hägg. mig varför de ska lyssna på mig. – Inled genom att visa en bild Jag har själv varit student på lä- som berättar något om vem du är. karlinjen som sedan börjat forska, Det får folk att le. Sedan ska du vad hade jag velat höra? försvara varför du är där genom Det andra är att inte be om ur- att visa en bild som leder publiken säkt, något som ligger nära till in på dina expertkunskaper. 22 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 SÅ FÅR DU KONTAKT MED PUBLIKEN 1 2 3 4 5 Motivera – här är jag med mina kunskaper. Inkludera – det är er jag är här för. Öva på början och slutet – det som folk minns efteråt. Berätta lite om dig själv – det skapar kontakt. Känn av publiken – utan EQ spelar det ingen roll om du har IQ. Jonas Holmér, fysioterapiprogrammet: – Det måste vara tillräckligt intressant för att man inte ska tappa koncentrationen. Om föreläsaren nämner något om en tenta piggnar man alltid till. Kaffe eller te i pausen hjälper också. Alexandra Pålsson, sjuksköterskeprogrammet: – Kompisarna är en stor del för mig, de ger mig energi. Om jag blir extremt trött under en föreläsning försöker jag fokusera så mycket jag kan, antecknar intensivt eller försöker hitta sätt att memorera det jag hör. ROCK STAR FOR A DAY Do the Bono-trick on your audience: devote a good long moment to the people on your right, then shift your attention to those sitting on the left. The most important thing is to include everyone listening to you, says stem cell researcher Ola Hermanson at KI, who often holds a lecture for students on their very first day at KI. “When you’re on stage, you want to feel that it’s right, first for you yourself and then for your audience. If you don’t have your tentacles and feelers out, you’ll never connect with them.” Bono. Foto: ROBERT E. KLEIN/TT Lorena Papalardo, sjuksköterskeprogrammet: – Kreativa lärare ger energi, vi hade en som visade en video från youtube som jag blev väldigt rörd av. Sådant ger mycket. Sedan dricker jag te eller kaffe i en paus. Gabriel Rosenberg, läkarprogrammet: – Engagerade lärare och härliga medstudenter. En bra lärare är den som vill vara där och som inte bara gör sitt jobb, som svarar på alla frågor och försöker hitta lösningar på studenternas problem. Jag har inga egna knep för att pigga upp mig, egentligen borde man bara gå hem (om det inte är obligatoriska lektioner). KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 23 LEDARE NYHETER SPECIAL PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT HÅLL DIG UPPDATERAD! Ny professur inrättas efter donation i bland annat Healon, som används Endre Balazs donationsprofessur vid linsbyten i samband med grå ska nu utlysas. starr. Healon licensierades till – Den kommande innehavaren Pharmacia i början av 1970-talet, av tjänsten kan vara en forskare och blev företagets största proeller forskarutbildad innovatör och dukt under 1980- och 1990-talet. företagsledare från Life science- Uppemot 300 miljoner patienområdet. Men innehavaren kan ter över hela världen beräknas också ha en annan profil. Vi är väl- ha genomgått gråstarrsoperationer digt öppna för olika typer av kandi- där Healon och liknande hyaludater med för området intressanta ronsyrebaserade preparat använts. profiler, säger Hans-Gustaf Ljung- Senare startade paret Balazs-Dengren, dekan för forskning. linger företaget Biomatrix och lanserade en produkt baserad på hyREKRYTERINGEN SKA ske i inter- aluronsyra som använts mot artros nationell konkurrens och förvänt- och andra ledbesvär hos miljontals ningarna är att den nya profes- patienter. sorn ska ägna sig åt både forskning ANNIKA LUND kibladet@ki.se och utbildning inom området Foto: ISTOCK PHOTO innovation och entreprenörskap. Endre Balazs var gästforskare på KI under åren 1947–1950 och har haft en framgångsrik karriär som forskare och entreprenör. Hans förmåga att omsätta sin forskning i kommersiella produkter gjorde honom förmögen. På 1940-talet lyckades han utvinna hyaluronsyra i större mängder ur tuppkammar. ÄMNET ÄR grundsubstansen Den 5 juni firar vi n Det är examenstider på Karolinska Janet L. Denlinger, Endre A. Balazs och rektor Anders Hamsten när gåvoavtalet signerades i maj. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Annonsera i KI Bladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING 20 000 kr 10 000 kr 5 000 kr 2 500 kr 220x330 mm 220x165 mm 108x165 mm 108x82 mm Samtliga priser är inklusive reklamskatt (8 procent). KI Bladet är en momsbefriad personaltidning, moms tillkommer inte. Nr 3 Nr 4 Materialdag Utgivningsdag 7 september 16 november E-post till kibladet@ki.se eller ring 08-524 838 94 ANNONSMATERIAL SAVE THE DATE: 10–11 September, 2015 21st Annual Mayo Clinic and Karolinska Institutet joint meeting Karolinska Institutet, Campus Solna, Stockholm Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade bilder, typsnitt och med färginställning i CMYK (gäller både foton och illustrationer), upplösning 170–200 dpi i skala 1:1. Skickas till kibladet@ki.se n I mars tog rektor beslut om reviderade etiska riktlinjer för internationellt samarbete. Riktlinjerna gäller vid samarbete mellan Karolinska Institutet och utländska partner, på såväl institutionsnivå som individuell nivå. Det handlar bland annat om att Institutet! Den 5 juni firas nyblivna optiker, psykologer, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, tandhygienister, tandläkare, arbetsterapeuter, audionomer, biomedicinare, biomedicinska analytiker, fysiotera peuter, logopeder och läkare. Det blir en ceremoni med fanborg och procession med rektor, utbildningsdekan och studenter på plats. Welcome to the 21st Annual Mayo Clinic and Karolinska Institutet Conference! Learn from the successful exchanges and collaborative excellence between the two institutions. The conference is part of the strategic collaboration platform between Mayo Clinic and Karolinska Institutet on education, administration, research and innovation. The conference is organised in cooperation with Karolinska University Hospital. More information about the breakout sessions, contact details and collaboration on ki.se/mayo KI ska motverka diskriminering, att projekt måste godkännas av etikprövningsnämnd eller mot svarande lokalt organ, om att korruption inte får förekomma och att riskbedömningar ska göras vid all form av inter nationellt samarbete. NOMINERA SAMMANSTÄLLT Vem får etikpriset? Hitta allt om Biomedicum Tomson, professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet, som fick etikpriset för att ”konsekvent ha omsatt tillämpad etik i undervisning, forskning och skapande av akademiska nätverk”. Vem som får det i år kan medarbetare vid KI vara med och föreslå. Nominera en person eller grupp verksam vid eller med anknytning till KI, som har gjort en särskild insats för att främja etiken vid universitetet, senast den 28 maj. Läs mer på internwebben.ki.se. n Internwebben erbjuder nu en plats för samlad information och senaste nytt om forskningslaboratoriet Biomedicum. Här finns fakta om projektet för såväl de fem institutioner som ska flytta in som för andra intresserade. internwebben.ki.se/ en/biomedicum VETENSKAP Vatten på liv och död i senaste MV n Vi är sällan undervätskade och det är poänglöst att dricka vatten i tid och otid. Läs om det livsnödvändiga men fortfarande ofta överdoserade vattnet i nummer 2/2015 av Medicinsk Vetenskap, Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning. Läs även intervjun med nya sekreteraren för Nobelförsamlingen om vad som kännetecknar bra forsk ning. Dessutom: Allergier genom tiderna. Det och mycket annat. WELCOME TO THE EIGHTH JOINT ROCKEFELLER UNIVERSITY AND KAROLINSKA INSTITUTET NICHOLSON LECTURE Lecture by Dr. Charles M. Rice, Rockefeller University. An introduction will be given by Dr. Hans Rosling, Karolinska Institutet. Please register at ki.se/rockefeller by the latest May 20 May 25, 2015 | 4–5.30 p.m. | Karolinska Institutet, Aula Medica, Nobels väg 6, Solna 18 september 27 november KONTAKTA OSS Etiska riktlinjer för samarbete reviderade Hepatitis C: 26 Years Later ANNONSFORMAT OCH PRISER Helsida Halvsida Kvartssida Åttondelssida INTERNATIONELLT n Förra året var det Göran EXAMENSDAGS Photo: Courtesy of Mayo Clinic Karolinska Institutet har mottagit en donation på 4 miljoner dollar, motsvarande cirka 35 miljoner kronor, till att inrätta en professur med inriktning mot innovation och entreprenörskap. Det är en helt ny professur som finansieras av den 95-årige läkaren, forskaren och företagsledaren professor Endre Balazs och hans hustru doktor Janet Denlinger. Du har väl upptäckt KI Nyheter? Här finns senaste nytt om KI:s forskning, utbildning och organisation varje vecka, året om. Gå in på ki.se/nyheter och läs mer. Dr. Charles M. Rice, Maurice R. and Corinne P. Greenberg Professor in Virology, Rockefeller University, New York, USA. Globally, an estimated 130 million people are infected with hepatitis C virus (HCV), a major cause of acute hepatitis and chronic liver disease, including cirrhosis and liver cancer. There is currently no HCV vaccine, and although new antiviral drugs were recently approved and are clinically available, more will be needed to combat resistance and target all genotypes. Dr. Rice’s lab focuses on understanding virus replication, host responses to infection and developing new therapies to treat HCV and other viral pathogens. .......... Join the competition and on win a photo sessi r he rap og ot ph with Emilia BergmarkJiménez! .......... Photo competition EQ Network at Karolinska Institutet invites all students and staff to participate in the photo competition: THE BEST PHOTO OF DIVERSITY & EQUALITY AT K A R O L I N S K A I N ST I T U T E T What’s your view on diversity and equality? Send us your photos illustrating diversity and/or equality at our university. Entries will be posted at eqnetwork.ki.se and eventually at KI Facebook, facebook.com/ karolinskainstitutet where you will be able to vote for your favorites by liking. Deadline for entries is 31st October 2015. Voting will start by mid-November. An especially appointed jury will also have their say in choosing the winning photo. FB likes represent 50 per cent of the votes and jury votes the remaining 50 per cent. Photos must be in jpeg-format, high-resolution (300 dpi). Enter the competition by e-mailing your photo/photos to info@ki.se. Please write “Photo Competition” in the subject line. eqnetwork.ki.se The EQ network is an organization for all students, researchers and employees at Karolinska Institutet with an interest for equality & diversity. The aims are to discuss and suggest alternative career ways and assessments of competence for multiplying the background of researchers, students and staff. 24 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 25 NYHETER SPECIAL PORTRÄTTET AKTUELLT NOTERAT SÅ SATSAR KI PÅ LIKA VILLKOR l Rekryteringsmålet för KI är 47 procent kvinnor bland nyanställda professorer under perioden 2012–2015. l I dag är cirka 29 procent av de nyanställda professorerna kvinnor. l Nytt för i år är att Rekryteringsutskottet ska utbildas i lika villkorfrågor, särskilt kön. l Forskningsstyrelsen ger en halv miljon kronor i bidrag till institutioner som anställer kvinnliga professorer. Satsningen pågår året ut. Bidrag utgår även till anställning av kvinnor som gästprofessorer. Vice ordförandena i Junior Faculty, Jens Hjerling-Leffler och Emma Andersson, är nöjda med att de ansvariga för ”karriärtrappan” haft en god dialog med dem. Den som vill vara kvar inom den akademiska forskningen måste klara sig förbi flera flaskhalsar längs vägen. Otyd lighet kring vad som krävs för att få en tjänst, och stora skillnader mellan institutionerna stressar yngre som satsar på en forskarkarriär. Det finns runt 2 000 doktorander på KI, men antalet forskar assistenter är strax under 200. Vad händer i glappet mellan disputation och etablering som forskare? Jenny Svärd, som fram till nyligen var ordförande för Postdoc Association på KI, menar att övergången från doktorand till postdoktor generellt inte är så svår. Men sedan blir det mycket tuffare och hon upplever att många är omedvetna om vad som väntar efter den relativt trygga tillvaron som doktorand. – Postdoktortiden blir ett väg skäl för många. I nästa steg är det betydligt högre konkurrens och färre tillgängliga tjänster. Det blir en kraftigare sållning, säger hon. YNGRE FORSKARE menar att det är svårt för dem att planera sin karriär. Att karriärsystemen ser olika ut på KI:s 22 institutioner spelar in. Det är mycket hög kon26 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 FLER SÖKTE I ANDRA UTLYSNINGEN AV KARRIÄRTRAPPAN Anställningarna utlystes den 20 februari och sista ansökningsdag var 20 mars. Så här många sökte de olika typerna av anställning (siffrorna inom parentes gäller 2014 års utlysning): l Forskarassistent: 262 (162) l Forskare 2 år (forskarassistentförlängning): 28 (44) l Forskare: 216 (116) I siffrorna ingår både behöriga och icke-behöriga sökanden. En person kan ha sökt flera anställningar. kurrens om de tjänster som finns och många upplever att det finns oklarheter kring vad som krävs för att få en viss typ av tjänst. KI:s centrala utlysningar av tjänster för juniora forskare, även kallad ”karriärtrappan”, beskrivs som ett viktigt första steg. Juni- or Faculty (JF), som organiserar unga forskare som ännu inte har fast tjänst, är positiva till att de ansvariga på KI har fört en god dialog med JF:s styrgrupp. – Vi är väldigt glada över att det finns en tydlig vilja på KI att ta tag i frågan. Vi tror att utformningen av en tydlig karriärstege kan vara en nyckelfaktor i KI:s konkurrenskraft för att attrahera yngre forskare, säger Jens Hjerling-Leffler, vice ordförande i JF. av anställningar som forskarassistent, förlängning av forskarassistent (två år) och senior forskare (fem år) följdes av viss kritik. En av de saker som kritiserades var att sökande till femårig forskartjänst inte fick ha fast anställning. Enligt kritikerna ledde kravet till att en del personer som hade goda vetenskapliga meriter sållades bort enbart på grund av att de hade en fast tjänst. Kravet togs bort inför årets utlysning, så att fler hade möjlighet att söka de tjänsterna. Det återspeglas i det ökade söktrycket. I år sökte 216 personer de femåriga forskartjänsterna, vilket FJOLÅRETS UTLYSNING https://internwebben.ki.se/en/junior-faculty-ki Läs mer om Junior Faculty. är 100 fler än förra året. Totalt kom det in 506 ansökningar till de tre utlysningarna, jämfört med 322 förra året. ANDRA FRÅGOR efter förra årets ut- lysning har handlat om sättet som det första urvalet bland de sökande gjordes på och att många har haft svårt att förstå karriärsystemet. – Vi har lyssnat på synpunkterna och därför har vi ändrat så att sökanden kan ha en fast tjänst. Processen för det första urvalet har vi också ändrat. Den kommer inte bara baseras på bibliometri, utan en grupp kommer att titta på alla ansökningarna som kommer in, säger Birgitta Henriques Normark, vicedekan för rekrytering. – Junior Faculty ser positivt på utvecklingen av karriärtrappan vid KI, och fortsätter föra diskussioner med ledningen. Målet är att alla forskarassistent- och forskarpositioner ska annonseras och granskas på samma sätt som de centralt utlysta tjänsterna, samt att införa ”tenure track” och ”ryggsäckar” med resurser för unga forskare som etablerar egna grupper, säger Emma Andersson, vice ordförande i JF. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se RETIRING PROFESSORS POSE CHALLENGE TO KI HARD FOR JUNIORS TO PLAN A CAREER Junior researchers at KI say that it’s hard for them to plan a career. Part of this is because of how varied the career systems at KI’s 22 departments are. The competition for available positions is tough, and many think that it’s un clear exactly what is required in order to obtain a certain kind of post. The central system for advertising such positions – the “career ladder” – is described as an important first step. DET KRÄVS FÖR ATT BLI PROFESSOR l Fler av professorerna ska rekryteras utifrån. l Vassare professorer, som har goda möjligheter att nå större forskningsgenombrott. l Majoriteten av professorerna ska ha sin lön betald genom statsanslag till institutionen. I dag finansieras merparten med externa forskningsanslag. l En professor ska ha veten skaplig och pedagogisk skicklighet. l Meritkraven viktas olika beroende på om anställningen är inriktad mot forskning eller utbildning. l En professor ska också ha erfarenhet av ledarskap och av att ha arbetat med utvecklings- och samverkansfrågor. l För en så kallad kombi nationsanställning krävs även klinisk skicklighet. Professorsavgångarna – här är frågorna KI måste hantera Foto: ERIK CRONBERG Svårt för yngre att planera karriären DE HÄR MÅLEN STRÄVAR KI EFTER A third of Karolinska Institutet’s professors are due to retire within the next six years, providing an opportunity for KI to realize its ambition of having fewer but better paid professors. However, it also means that KI will be losing a great deal of expertise. It could also be a blow to career opportunities and equality at KI. En tredjedel av Karolinska Institutets professorer går i pension under de kommande sex åren. Det bäddar för ambitionen att minska antalet professorer och ge mer pengar till ett färre antal. Men det innebär samtidigt att många med stor kunskap försvinner. Mellan åren 2015 och 2020 kommer 131 av KI:s 387 professorer att fylla 67 år, med andra ord var tredje professor. Även om många fortsätter att vara verksamma efter pensioneringen så är det då som anställningen avslutas. Om många försvinner samtidigt kommer det förstås att få konsekvenser. – Det här är en mycket viktig fråga, både för KI i stort och institutionerna. Pensionsavgångarna kan ge en brist på kompetens. Därför är det viktigt att vi gör en inventering för att titta på vilka pensionsavgångar vi har att vänta och om några områden behöver stärkas i samband med det, säger Birgitta Henriques Normark, vicedekan för rekrytering. INSTITUTIONERNA HAR ansvar för att se över vilken kompetens de har behov av att rekrytera. Men centralt finns en vilja att ha en övergripande strategi i samband med de stora pensionsavgångarna. Nu har två arbetsgrupper tillsatts för att titta på hur samordningen kan förbättras, hur behovet av rekryteringar ser ut, på karriärstrukturer för forskare, och på anställningsordningen. Även finansieringen av anställningar är en het fråga. – I dag är inte professorerna fullfinansierade med statsanslag. Vi vill gärna öka antalet sökanden utifrån, så vi behöver fundera på hur vi kan göra KI attraktivt. Ska den som blir anställd som profes- 4 Rekryteringen 4 Karriärvägarna 4 Jämställdheten men för att det ska fungera måste frågorna finnas med i kärnverksamheten på ett annat sätt än de gör i dag. En svensk studie visade för något år sedan att sannolikheten för en kvinna att bli professor är 37 procent lägre än för en man. Att det finns något fler kvinnliga professorer nu kan förklaras av att det är fler kvinnor i akademin, men möjligheterna för en enskild kvinna att göra en sådan karriär har inte ökat. – Det handlar mycket om att informella strukturer gör det svårare för kvinnor. Det kan till exempel handla om processerna som föregår en utlysning. Vi vet att transparens är A och O för att kvinnor ska kunna gå vidare i karriären, säger Frida Nilsson. EN ÖKAD INTERNATIONELL rekry- Birgitta Henriques Normark. Peter Gustafsson. Foto: CAMILLA SVENSK Frida Nilsson. Foto: ULF SIRBORN Sylvie Garnbeck. Foto: CAMILLA SVENSK Foto: GUSTAV MÅRTENSSON sor få en ”ryggsäck” med resurser? säger Birgitta Henriques Normark är en fråga som diskuteras. DET ÄR INTE HELLER självklart att varje professor som går i pension ska ersättas av en ny. I Strategi 2018 uttalas en ambition att minska antalet professorer och de stora pensionsavgångarna ger en möjlighet att göra det. – Pensionsavgångarna kan vara både hot och möjlighet för olika forskningsområden. Det kan frigöra medel för institutionerna att satsa på nya forskningsområden eller juniora forskare. Men det kan också vara ett hot om viktig nyckelkompetens försvinner, säger Peter Gustafsson, enhetschef för rekryteringsenheten. Det finns fler laddade frågor: KI rekryterar många internt och det kan finnas en motsättning mellan möjligheterna att göra karriär på KI och det uttalade målet i Strategi 2018, att öka andelen professorer som rekryteras utifrån. Även jämställdhetsmålet, att 47 procent av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor, blir svårt att uppnå. – Det är problematiskt att få in kvinnliga professorer och det kommer att bli en ännu större utmaning om antalet professurer minskar, säger Frida Nilsson, projektsamordnare inom breddad rekrytering och lika villkor. Hon pekar på att lika villkor i karriären är en förutsättning för att lyckas rekrytera de allra bästa, tering kan också påverka könsfördelningen. – Internationellt sett är könsfördelningen inom forskning mer ojämn, vilket kan påverka fördelningen mellan män och kvinnor när vi anställer professorer utifrån, säger Sylvie Garnbeck, personalkonsult på universitetsförvaltningen. Birgitta Henriques Normark håller med om att jämnare könsfördelning bland professorer är en mycket viktig och inte helt lätt fråga. – Det är en fråga vi jobbar med, men det Möt två kanske inte professorer enbart handlar på nästa uppslag! om professorsnivån, utan jag tror att vi behöver fundera på om det finns något som vi kan hjälpa till med även tidigare i karriären. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 27 Foto: ISTOCK PHOTO LEDARE LEDARE NYHETER PORTRÄTTET En har varit professor i 35 år. Den andra blev det för 3,5 år sedan. KI Bladet har träffat veteranen Anita Aperia och Pernilla Lagergren, KI:s yngsta professor, och pratat om professorsrollen. I SciLifeLab på campus Solna ligger laboratorierna vägg i vägg med kontoren. Det är inte många steg mellan den vita labbrocken och skrivbordet för medlemmarna i Anita Aperias forskargrupp. Pernilla Lagergren och hennes forskargrupp däremot använder inga laboratorier utan bedriver all sin forskning i datorer. På ytan finns det flera skillnader mellan de båda KI-professorerna, men det visar sig snart att deras tankar kring professorsrollen är lika på flera plan. SOM PROFESSORER har de som uppgift att bedriva forskning och ha det övergripande ansvaret för den högre utbildningen. Professorer är också sakkunniga i olika sammanhang, deltar i grundutbildningen och arbetar i kommittéer och nämnder. Utöver det ska de leda sin forskargrupp och söka finansiering. – I den aktiva delen av min karriär kände jag mig ibland splittrad. Nu kan jag lägga större delen av min tid på forskning och handledning, men splittringen som kan uppstå är en fara, säger Anita Aperia. – Man måste välja och tänka sig för innan man säger ja till allt. Det blir forskningen som får stå åt sidan när man har andra uppdrag, säger Pernilla Lagergren. FÖR DET VAR I FÖRSTA hand det genuina intresset för forskning som ledde dem till professurerna. Möjligheten att driva egna forskningsprojekt för att försöka besvara relevanta frågeställningar och förbättra för patienterna gjorde att de hamnade här. Titeln som sådan har inte spelat roll. – När jag började forska hade jag ingen karriärplan. Jag drevs in i forskarkarriären genom ett brinnande intresse att förbättra för de patienter jag håller varmt om hjärtat. Det är batteriet bakom min forskning. Drivet och nyfi- kenheten måste finnas inom en själv, säger Pernilla Lagergren. De är överens om att tålamod är en nödvändig egenskap hos en professor. Motgångarna är ständigt närvarande och det är viktigt att inte tappa glöden när det inte blir som man trott. Att upprätthålla internationellt ledande forskning, men framför allt ovissheten kring ekonomin, är en utmaning enligt de båda. – Det är tufft att försörja en forskargrupp. Anslagen är ofta på ett par år och jag måste söka allt som finns. Det skulle behöva finnas en viss grundtrygghet, kanske i form av en ryggsäck med resurser för de som anställs som professorer, säger Pernilla Lagergren. AKTUELLT NOTERAT Professorerna: Det krävs driv och tålamod Namn: Anita Aperia. Titel: Senior professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI. Har varit professor i: 35 år. Forskar om: Hur man kan förklara den energieffektivitet som präglar kroppens och de enskilda cellernas arbete med fokus på saltpumpen (Na,K-ATPas), kroppens mest energikrävande protein. Namn: Pernilla Lagergren. Titel: Professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI. Har varit professor i: 3,5 år. Forskar om: Hur återhämtningen efter operation för matstrups cancer kan förbättras baserat på patienternas själv rapporterade uppgifter. ANITA APERIA, som har varit fors- kare under ett helt yrkesliv, kan jämföra med en tid då professorsrollen var annorlunda. Bland annat fanns det färre professorer förr. – Det intressanta är att det då var ett större utbyte mellan lärosätena. Alla de bästa inom ett område sökte utlysta tjänster och jag tror att det var bra med den mobiliteten och konkurrensen, säger hon. Anita Aperia är numera anställd som senior professor och arbetar heltid. Hon jobbar tillsammans med en yngre professor och när hon en dag själv slutar med forskningen kan projekten fortsätta utan henne. Hon ser det som en stor fördel att de som kan dra in anslag till sin forskning behandlas som forskningsledare även efter den formella pensionsåldern. – Det är ett kreativt yrke och svårt att sluta. Man kan jämföra det med att vara författare eller konstnär. Man måste inte sluta för att man har uppnått en viss ålder, men man måste bevisa att man gör nytta. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se BEING A PROFESSOR KI Bladet has met professors Anita Aperia and Pernilla Lagergren, one a veteran and the other KI’s youngest professor, to discuss the nature of the position. As professors their job is to pursue research and have overall responsibility for the higher education in which they are engaged. They also appear as experts in a variety of contexts, take part in undergraduate education and sit on committees and boards. On top of all this, they have to lead their research groups and secure funding. 28 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 SPECIAL Foto: GUSTAV MÅRTENSSON PERNILLA LAGERGREN OM ... ANITA APERIA OM ... KI:s läge inför pensionsavgångarna: Det vore bra om det blev större rotation av personer mellan lärosätena. Kanske även ’tenure track’ för disputerade med ambition att gå vidare inom akademin. Regelbunden utvärdering och samtidigt karriärrådgivning skulle kunna hjälpa yngre forskare att veta om vägen är den rätta för dem, det skulle såväl KI och individen vinna på.” Det bästa med att vara professor: Att alltid lära sig något nytt varje dag. Det är ett fantastiskt jobb utan gränser och med hela världen som arbetsplats. Fort- farande efter alla dessa år är det roligt att gå till jobbet varje dag.” Vilka råd hon skulle ge till den som vill bli professor: Våga göra en postdok och byt miljö.” KI:s läge inför pensionsavgångarna: KI har ett bra läge för att satsa strategiskt på färre professorer där behovet finns. Använd en del av pengarna för att satsa mer på yngre forskare som passar för rollen.” Vilka råd hon skulle ge till den som vill bli professor: Att bli professor ska inte vara själva målet. Om man är driven inom sitt forskningsämne och forskar av genuint intresse och nyfikenhet, då kommer man framåt. Vill du satsa på forskningen, gör en postdok i en bra forskargrupp utomlands.” Det bästa med att vara professor: Att man har förtroende från KI och ansvar för sitt forsknings område på flera plan. Att vara professor är något av en kvalitetsstämpel.” KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 29 NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT KI’S PUBLISHER GETS FACELIFT Karolinska Institutet University Press (KIUP) is to be reorganised and is currently discussing a new publication policy. Just what form the new KIUP is to take will be known this summer. What has been decided is that KIUP will no longer be a publishing company under KI Holding AB, as has been the case since 2005; instead, it will fall under the university’s own organisation as part of the Communications and Public Relations Office. Sofie Göransson, marknadschef på KIUP, tror på mer målgruppsinriktade titlar i utgivningen än tidigare. Klart är att KIUP från att ha varit ett bokförlag inom KI Holding AB sedan 2005 istället kommer att rymmas inom universitetets egen organisation som en del av kommunikationsavdelningen. Det återstår fortfarande arbete kring avtal och upphandling av externa leverantörer, och därför har nystarten skjutits fram från april till sommaren. ÄVEN OM KIUP har varit KI:s bok- förlag hela tiden har den interna tillhörigheten inte riktigt funnits där, säger marknadschef Sofie Göransson. När allt blir klart finns flera fördelar med att befinna sig där forskarna – tillika författarna – är, förklarar hon. – Är man ett stort universitet och finns på en internationell marknad är det är bra med egen förlagsverksamhet för kontakten med samhället. Men också för att andra bokförlag i Sverige 30 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 HÄR ÄR NÅGRA AV TITLARNA FRÅN KIUP Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården Gunilla Jacobson Ekman, Bertil Lindahl, Annika Nordin Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes spår Jörgen Nordenström Mår barnen bra i förskolan? Ulla Waldenström Hjärnan Anna Josephson, Lars Olson Noter om musik och hälsa Töres Theorell Värdebaserad vård Jörgen Nordenström Hjärtat Per Tornvall, Mårten Rosenqvist Den ekonomiska människans fall Johan Frostegård Kompendium i barnkirurgi och barnortopedi Björn Frenckner, Georg Hirsch, Tomas Wester, Per Åstrand har skurit ner på utgivningen av medicinsk litteratur, både när det gäller tyngre och mer populärvetenskapliga böcker, säger Sofie Göransson. KI:s bokförlag har en plats att fylla, men inte som en helt ny spelare i en bransch som blöder. Det handlar i stället om att samarbeta med externa förlag som står för produktion och marknadsföring, medan KI står för idéerna, förfat- tarna och de färdiga bokmanusen. Sofie Göransson är inne på att det blir mer målgruppsinriktade titlar än tidigare. Några av de större försäljningsframgångarna i KIUP:s tioåriga historia har hittat läsarna genom patientföreningar, i konferenssammanhang och genom forskarnas egna nätverk, ofta inom ganska smala ämnesområden med titlar som ”Värdebaserad vård” och ”Nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården”. MEN ANDRA FRAMGÅNGAR har varit bredare titlar som ”Hjärnan”, som används som grundläggande litteratur i både skolor och av allmänhet. – Som boken ”Diabetes”. Det är klart att vi måste göra en bok om en av de största folksjukdomarna, säger Sofie Göransson, och garanterar att nya manusidéer inte saknas. Även tidigare utgivna böcker kan komma att revideras. Av dem som gått bra inom ”gamla” KIUP, kan några få uppföljare. Bland annat blir det mer om både magen – och barnen. TIME FOR RESEARCH Katarina Göransson is a “University Nurse” at Karolinska University Hospital’s accident and emergency clinic in Solna. This position is the most senior step of the hospital’s competence ladder for clinical nurses and is held by ten people, who can devote 30 per cent of their working week to research, financed by KI. n Den 25 maj invigs KIB:s norm- kritiska boksamling på biblioteket i Solna med bland annat en lunchföreläsning som reder ut och problematiserar begreppet normkritik. Frågor som diskuteras är vad som skulle hända om KI tillförde ett sådant perspektiv i utbildningen, hur fler personer på KI, både studenter och personal, kan få känna sig inkluderade och hur studenter och personal kan bli bättre på att bemöta olika människor i vården. Medverkar gör bland andra KIB:s grupp för lika villkor, studentrepresentanter och KI:s råd för lika villkor. Foto: ERIK CRONBERG KIUP stakar ut sin nya riktning Karolinska Institutets bok förlag, KI University Press (KIUP), får ny organisation och diskuterar nu litterär inriktning för utgivningen. I sommar väntas formerna för den fortsatta verksamheten vara klar. Normkritisk samling invigs Arkivbild: ERIK CRONBERG LEDARE Katarina Göransson får använda 30 procent av sin arbetstid till att forska. Sjuksköterska med tid för forskning Hallå där... MER OM MODELLEN … Katarina Göransson, docent och universitetssjuksköterska vid akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Vad är en universitetssjuksköterska? Skrivande på kvällstid. Sent plugg på bibblan n Den 6 maj ordnade Karolinska Institutets universitetsbibliotek (KIB) en uppesittarkväll för alla studenter som en kick och inspiration i deras arbete med olika skrivuppgifter. På plats under hela kvällen fanns personal från Språkverkstaden och KIB-labb som erbjöd handledning och flera miniföreläsningar. Foto: ULF SIRBORN – Universitetssjuksköterska är det översta steget i Karolinska universitetssjukhusets kompetens trappa för sjuksköterskor som arbetar i klinisk vård. Den högsta nivån kräver doktorsexamen och vi är nu knappt tio personer som har fått den befattningen. Vad innebär tjänsten? – Att vi under tre år får använda 30 procent av vår arbetstid för forskning. Den tiden finansieras av Karolinska Institutet. Jag är knuten till institutionen för medi cin, Solna, och forskar om akutsjukvård, både vården i ambulans KICANCER Retreat The Fourteenth KICancer Retreat, September 28–29, 2015, Djurönäset This is open for all KI-students, post docs and supervisors with an interest in cancer research and in the KICancer-network program, its current and future activities. Among the invited key note speakers: Matthew G van der Heiden, MIT and Olli Kallioniemi, FIMM and SciLifeLab. Presentations of exciting research projects at KI in cancer biology, clinical cancer research, cancer care research and cancer epidemiology, poster sessions etc. Deadline for registration: Monday June 30, 2015. Registration form will soon be sent to the KICancer network members and will also be available at the KICancer home page: http://ki.se/en/research/kicancer-network l Universitetssjuksköterska, avancerad nivå 4, är det översta trappsteget i Karolinska Universitetssjukhusets kompetens utvecklingsmodell för sjuksköterskor i klinisk vård. Kräver doktorsexamen. l Steget under, universitets sjuksköterska på avancerad nivå 3, kräver master eller licentiat examen. l Utöver de akademiska meri terna krävs för båda nivåerna även minst åtta års klinisk erfarenhet, ett definierat ansvarsområde, kliniska expertkunskaper och utbildnings/handledar meriter. och på akutmottagning. För mig betyder tjänsten att jag kan starta ett nytt forskningsprojekt som undersöker om det finns en koppling mellan mortalitet och sjukskötersketäthet på akutmottagningar. Jag har också initierat ett forskningsnätverk för läkare och sjuksköterskor på akutdivisionen här i Solna för att underlätta studier som följer patienten genom hela det akuta vårdförloppet. Vad är nyttan med universitets sjuksköterskor? – På strategisk nivå kan vi bidra till att överföra kunskap mellan universitetet och sjukhuset. Vi bildar också ett nätverk av forskare inom olika fält, vilket kan ha positiva effekter för forskningen. Personligen betyder det oerhört mycket att få sammanhållen, finansierad forskningstid och därigenom möjlighet att utöka min forskning. SARA NILSSON kibladet@ki.se SOMMARERBJUDANDE till Karolinska Institutet Tre skäl till varför du bör köpa Kongospår: • Kanonuppföljare till Turkanarapporten som hittills lästs av 24 000 • Super-rabatt för KI-anställda: 119 kr • Allt överskott går till Läkare utan gränser Beställ böcker på: www.christianunge.com Rabattkod: MSF MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 31 PORTRÄTTET SPECIAL AKTUELLT NOTERAT Här är de nya hedersdoktorerna Styrelsen för forskning vid Karolinska Institutet har utsett fyra nya hedersdoktorer som promoveras i Stockholms stadshus den 22 maj 2015. De utses för viktiga vetenskapliga insatser, särskilda insatser för universitetet eller betydelsefulla insatser för mänskligheten. n TAK W MAK, professor vid University of Toronto och Director för The Campbell Family Institute for Breast Cancer Research vid Princess Margaret Cancer Centre i Toronto, Kanada. Tak W Mak har gjort fundamentala upptäckter inom så väl immunologin som inom cancerforskningen. 1984 upptäckte han T-cellreceptorn, en av de viktigaste upptäckterna inom immunologin i modern tid. Han var också en av pionjärerna i framtagandet av genetiskt modifierade möss, så kallade knockoutmöss, vilket haft mycket stor betydelse för den immunologi ska och tumörbiologiska forskning ens utveckling över hela världen. Tak Mak har på ett väsentligt sätt bidragit till att stärka KI:s forsknings portfölj genom en exempellös generositet i att dela med sig av sina modellsystem. Bertil Hållsten. Foto: GUNNAR ASK n BERTIL HÅLLSTEN, ekonomie Tak W Mak. Foto: UNIVERSITY HEALTH NETWORK COMMUNICATION OFFICE doktor i finansteori vid Handels högskolan i Stockholm och senare professor i ekonomi vid Skogs högskolan. Efter en karriär som akademiker och ledande befattningar i offentlig och privat verksamhet har Bertil Hållsten arbetat som rådgivare och portföljförvaltare med investeringar i forskningsintensiva företag inom Life science-området. År 2003 bildade han Hållstens Forskningsstiftelse som sedan dess lämnat stora bidrag till svensk medicinsk forskning, främst genom Hjärnfondens verksamhet. År 2014 donerade Bertil Hållsten ytterligare medel som möjligg jorde inrättandet av fyra stycken Hållsten Academy Fellows vid KI, där unga särskilt lovande forskare erhöll generösa forskningsanslag fyra år framåt. Surgical techniques in rat and mouse, 2.0 ECTS C Register online! More info at https://internwebben.ki.se/en/ surgical-techniques-rat-and-mouse 32 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 Bhutan och Etiopien. Efter en kortare period i Sverige som global hälsoexpert rekryterades hon till Världshälso organisationen WHO där hon stannade i sex år. Därefter har hon under 18 år haft positioner som medicinsk expert på olika ledande befattningar inom Världsbanken, och har nu en ledande position inom Bill och Melinda Gates stiftelse. Barry John Everitt. Foto: BRUCE HEAD PHOTOGRAPHY N SK T TE Photo: Science Photo 2015 A IN STITU Emerging Methods and Technologies for Medical Research – A Conference where Technology Meets Biology 1-2 September 2015, Nobel Forum, Karolinska Institutet Join us for an exciting two-day symposia where technology meets medical and biological research at the Karolinska Institute in Stockholm. Basic research on biotechnology, nanotechnology, synthetic biology, materials and microscopy and how novel methods from these felds are applied to biological and medical research questions. Please visit emergmed-conf.org for registration. For more information, please contact Björn Högberg, emergmed-conf@ki.se Riksförbundet HjärtLung delar varje år ut bidrag till forskning som berör personer med hjärtsjukdom eller lungsjukdom. CO Vi prioriterar forskning om rehabilitering och prevention för våra medlemsgrupper. Stor vikt läggs på patientnytta. NF ERE N 2015 S Dude Gigliotti, Director of Studies Comparative Medicine, KI E-mail: las-edu@km.ki.se Maternal, Newborn and Child Health vid Bill och Melinda Gates stiftelse i Seattle, USA. Mariam Claeson har under hela sitt yrkesliv arbetat med att föra ut nya medicinska forskningsresultat till dem som behövt dessa mest – kvinnor och barn i låginkomstländer. Efter läkarexamen från KI 1979 arbetade hon med hälso- och sjukvård i Bangladesh, CE Contact n MARIAM CLAESON, Director för psykolog och professor i neuro logisk beteendevetenskap vid University of Cambridge, England. Barry Everitt visade tidigt hur hormoner påverkar signalsubstanser i hjärnan genom vilka de kontrollerar sexualdriften. På ett liknande sätt har han sedan identifierat de system som är styrande för drogberoende. Hans studier har förändrat synen på neurobiologiska och psykologiska mekanismer vid drogberoende och hans fynd är även betydelsefulla för utvecklingen av behandling av vissa psykiatriska sjukdomar och tillstånd, till exempel det posttraumatiska stressyndromet. Barry Everitt introducerade beteendevetenskapen vid KI och har inspirerat många forskare inom detta område. Han har haft flera förtroendeuppdrag vid KI, erhållit ett stort antal vetenskap liga utmärkelser och suttit i flera internationella vetenskapliga kommittéer och rådgivande organ. K A R O LIN Professor René Remie, The Netherlands and Professor Michael Axelsson, Gothenburg University Foto: BILL OCH MELINDA GATES FOUNDATION S Lecturers K A R O LIN • ON F E RE CE The course is on the doctoral level but also open for post docs, researchers and animal care takers. PhD students free of charge! vein and artery catheterization; anastomosis; explorative laparotomy etc Instruction on requested techniques for your own research. n BARRY JOHN EVERITT, zoolog, Mariam Claeson. SÖK BIDRAG TILL DIN FORSKNING! Course dates: Sept 21-25, 2015 Course fee: 15 000 SEK incl. INDI Key topics: • Pre, per and post-operative care • Basic and advanced surgical techniques • Laboratory practice in microsurgery techniques; vid Karolinska Institutet T NYHETER Praktisk information hittar du på: hjart-lung.se/forskning. SK Symposium in honour of Eva and George U A I NKlein’s STIT ”180th anniversary” 2015: Ansökan om forskningsbidrag ska vara Riksförbundet HjärtLung tillhanda senast 30 september 2015. “The Future of Tumor Biology” Välkommen med din ansökan. e-postadress info@hjart-lung.se Tel: 08–55 606 202 www.hjart-lung.se TE LEDARE Date: 17-18 June 2015 at Wallenbergsalen, Nobel Forum, Solna Campus This symposium in honour of Georg and Eva Klein (who both celebrate their 90th birthdays during 2015) will start with a concert and welcome gathering in Aula Medica on the late afternoon of June 16. This part of the event will be open to all at KI. The scientifc program takes place during the whole days June 17 and 18. The scientifc sessions will be broadcasted live to those unable to attend the meeting. Registration - by invitation only, but a limited number of seats will be made available around May 10 2015, on a frst-come-frst-save basis (registration fee 2000 SEK). These will be advertised on conference.ki.se/gekanniversary Organized by: The Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 33 SPECIAL AKTUELLT Nitiska medarbetare hedrades i ceremoni n Karolinska Institutets mottagare NF ERE N CO T TE A IN STITU Regulatory RNAs and Chromatin sor i cancerepigenetik vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi från den 1 mars 2015. Ralph Knöll har anställts som adjungerad professor i genetisk kardiologi vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 mars 2015. Stig Linder har anställts som professor i molekylär cancerfarmakologi vid institutionen för onkologi- patologi från den 1 januari 2015. Jonas Mattsson har anställts som adjungerad professor i cellterapi vid institutionen för onkologipatologi från den 1 maj 2015. Ali Mirazimi har anställts som adjungerad professor i klinisk virologi vid institutionen för laboratoriemedicin från den 1 mars 2015. Claes Norring har anställts som adjungerad professor i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 mars 2015. n De professorer vid Karolinska Institutet som nått pensionsålder firas varje år traditionsenligt med en middag i Nobel Forum. Trots att de sällan lämnar sin vetenskapliga verksamhet tackas de för sina insatser hittills. Årets högtid firades den 26 februari av rektor Anders Hamsten, prorektor Kerstin Tham och fler i KI:s ledning. Professorer emeriti 2015 som deltog vid middagen var Anders Ahlbom, Staffan Ahnve, Anders Björkman, Vinod Diwan, Anders Ekbom, Marta Granström, Jan Henriksson, Jörgen Nordenström, Klas Nordlind, Christer Sandahl, Göran Tomson, Ulla Waldenström, Boris Zhivotovsky, Peter Århem och John Öhrvik. Foto: ERIK CRONBERG Ninolab är er ramavtalsleverantör! Trygghet genom hela karriären I ramavtalet ingår bland mycket annat centrifuger från Thermo Sorvall! Med centrifuger från Sorvall uppnår man ett fantastiskt resultat i laboratoriet! Från mikro- och bänkcentrifuger till avancerade golvmodeller. Tillsammans med karbonfberrotorer utgör de en vinnande kombination! Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder och coachar dig genom din karriär. Dessutom ingår vår förmånliga inkomstförsäkring. Uppnå en oslagbar produktivitet, smidighet och användarvänlighet med Sorvalls centrifuger, rotorer och tillbehör! mien, KVA, har valt in fem nya svenska ledamöter. I klassen för medicinska vetenskaper valdes Katarina Le Blanc, professor i klinisk stamcellsforskning vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet. Läs mer på KVA:s Foto: ULF SIRBORN webbplats. KALLIONIEMI BLIR NY DIREKTÖR FÖR SCILIFELAB n Olli Kallioniemi efterträder Mathias Uhlén som direktör för Science for Life Laboratory (SciLifeLab) från och med 1 juli 2015. SciLifeLab får med Olli Kallioniemi sin andra direktör sedan starten 2010. Centrumet är ett samarbete mellan de fyra universiteten Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet och utsågs 2013 till nationellt center av regeringen. Olli Kallioniemi kommer att ansluta till SciLifeLab som professor vid Karolinska Institutet och kommer även att fortsätta som forskningsdirektör på deltid vid Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet där han varit verksam sedan Foto: VEIKKO SOMERPURO 2007. CO NF ERE N 2015 SK A IN STITU The Developing Brain How can a single cell give rise the most complex organ known –the brain? This is the overarching question in neural development; knowing how such a intricate structure is assembled gives not only crucial knowledge about the brain itself but also important insight to the etiology of some our most common diseases. This one day conference gathers some of the greatest minds working on critical questions ranging from cell-specifcation to the creation of mature circuits in the brain. Intense research during the last decade has revealed unanticipated regulatory roles for non-coding RNAs. This conference will bring together some of the most infuential researchers investigating the role of non-coding RNAs in the regulation of transcription, at a chromatin level and during development and cancer. Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet. www.naturvetarna.se Ly f T e r N aT u r v e Ta r e llation t, insta r. k a r f r a e kluder teknik olab in av utbildad in N n förd g frå tällnin genom En bes utbildning och 08-590 962 00 34 | KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 n Kungl. Vetenskapsakade- Thursday September 3, 2015 Nobel Forum, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Friday 16th October 2015, Nobel Forum, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden Please visit ki.se/en/about/calendar/ regulatory-rnas-and-chromatin for registration. For more information, please contact Goncalo.Castelo-Branco@ki.se LE BLANC NY LEDAMOT I KVA S S SK Jiri Bartek har anställts som professor i cancerbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1 april. Karin Broberg har anställts som professor i miljömedicin med inriktning mot genetik och epigenetik vid Institutet för miljömedicin från den 1 maj 2015. Solvig Ekblad har anställts som adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 februari 2015. Tobias Huber har kallats att från den 15 augusti 2015 vara professor i medicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Lisa Juntti-Berggren har anställts som professor i experimentell medicin vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 januari 2015. Terumi Kohwi-Shigematsu har anställts som gästprofes- CE CE K A R O LIN 2015 Professorer emeriti firades med middag NYA PROFESSORER K A R O LIN Photo: Leoni Ringrose and Frank Ruge, IMBA, Vienna av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” 2014, firades vid en ceremoni på Svenska Läkaresällskapet den 18 februari 2015. Mottagare var Jacek Andrzejewski, Dusanka Balaz, Tomas Bergman, Barbara Canlon, Sven Cnattingius, Ruth Detlofsson, Anders Ekbom, Alex Sándor Feldőtő, Jan-Ingmar Flock, Kerstin Frändin, Hans Gyllenhammar, Catharina Hagberg, Lennart Hammarström, Ulla Ch Hanson, Lars Helin, Viveca Holmberg, Martin Ingvar, Ann-Christin Johnson, Hans-Åke Jonsson, Britt-Marie Leijonhufvud, Agneta Lindahl, Karin Lundströmer, Eva Mellström, Charlotte Ovesen, Joanna Petterson, Marianne Schultzberg, Ann-Gerd Thorsell, Göran Tomson, Mats Wahlgren och Håkan Westerblad. Mottagare som inte närvarade: Katalin Benedek, Helene Blomqvist, Johnny Carlsson, Tina Dalianis, Monica Pace Sjöberg, Juni Palmgren, Monica Rundgren, Blanca Silva Lopez, Birgitta Tibäck, Mats Ulfendahl och Eva Westberg. Foto: ANDERS NORDERMAN NOTERAT T PORTRÄTTET TE NYHETER Photo: Jens Hjerling-Leffer/Hugo Castelo-Branco LEDARE Please visit ki.se/en/about/calendar/thedeveloping-brain-0 for registration and program. For more information please contact jens.hjerling-leffer@ki.se or goncalo.castelo-branco@ki.se. www.ninolab.se KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 35 Med fokus på läkemedel, från forskning till användning. Välkommen du också! 2015 apotekarsocieteten.se 9-10 november Quality Hotel Globe, Stockholm Den självklara kongressen för dig som arbetar med läkemedelsfrågor! Läkemedelskongressen är Apotekarsocietetens årligen återkommande kongress för alla i läkemedelsbranschen. Syftet är att stödja kompetensutveckling, professionellt nätverkande och att förmedla de senaste rönen inom forskning och utveckling; tillverkning och handel; användning och patientsäkerhet. Lägre avgift vid registrering senast 1 september. Anmälan och mer information på lakemedelskongressen.se Partners
© Copyright 2024