KI Bladet 3/2015 som pdf
KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2015 Vidgar vyerna Sidorna 4–5 Jennifer Valcke lägger mer i begreppet internationalisering Piggare höst! Kurserna som motverkar stress & stillasittande Sidan 22 SPECIAL Så gick det sen för KI-projekten I början av höst terminen hälsades de nya studenterna välkomna till KI. Sidorna 24–26 REKRYTERA? LÖNESAMTAL Här är fällorna du ska undvika Från 2016 gäller den nya modellen Sidorna 20–21 Sidorna 18–19 Foto: ULF SIRBORN PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Nu krävs åtgärder för att öka svensk konkurrenskraft H Anders Hamsten rektor ÖSTEN ÄR HÄR och med den en Världsledande medicinsk forskning vid svenska lärosäten är avgörande för life science- sektorns utvecklings möjligheter i Sverige. påtaglig tempoväxling i alla verksamheter vid vårt universitet. I slutet av oktober ska vi överlämna vårt inspel till den forskningsproposition som regeringen har för avsikt att presentera under hösten 2016. Arbete pågår också inom regeringens expertgrupp för life science. Det råder politisk enighet om att Sverige bör vara en internationellt ledande forskningsnation och att framgångsrik forskning är en väsentlig faktor för ekonomisk tillväxt. Därför är det mycket oroande att svenska lärosäten inte står särskilt starka i den hårdnande internationella konkurrensen, och att detta gäller även medicinsk forskning. Life science är den enskilt största sektorn inom den offentligt finansierade forskningen. Världsledande medi cinsk forskning vid svenska lärosäten är avgörande för life science-sektorns utvecklingsmöjligheter i Sverige. Det krävs därför kraftfulla åtgärder för att öka konkurrenskraften för svensk medicinsk forskning. l Ökning av antalet centralt utlysta meriteringsanställningar på lärosätesnivå för lovande juniora forskare l Finansiering av dyrbar utrustning som inte faller inom kategorin nationella teknikplattformar l Höjda ersättningar per helårsplats till lärosätenas utbildningsprogram l Satsningar på innovation, internationalisering, IT-struktur och informatik l Fullfinansiering via basanslagen till forskning och utbildning för ett adekvat dimensionerat antal anställningar som professor och lektor. KAROLINSKA INSTITUTET anser att sta- DÄRUTÖVER BEHÖVS en kraftfull ök- tens sammantagna anslag till forskning, innovation och utbildning vid universitet och högskolor måste dubbleras inom en tioårsperiod. De ökande resurserna till lärosätena bör riktas mot bland annat följande områden: ning av Vetenskapsrådets resurser för finansiering av bidrag till forskarinitierade projekt. Vi vill även se ökade beslutsbefogenheter inom akademin i enlighet med rapporten ”Ökad handlingsfrihet för statliga lärosäten”. SPANING MAN TALAR OM... … årets politiska DJ-battle H ej Barbro Westerholm, riksdagsledamot (FP) och professor emerita, du deltog i årets DJ- battle i Almedalen i somras, hur var det? varit professor vid lärosätet. Sedan 1988 är du riksdags politiker (med uppehåll mellan 1999 till 2006), vilka frågor engagerar dig mest just nu? – Både omsorgsfrågor och – Det var roligt och en åldersdiskrimineringen, hälsopositiv upplevelse för mig som Barbro aldrig har varit med om det Westerholm. och sjukvårdsfrågor samt HBTQ-frågor. Till exempel förut. Jag blev inslängd väldigt Foto: RIKSDAGEN rätten att få jobba vidare så sent av mina folkpartister. länge man vill och kan. Jag arbetar Plötsligt stod jag på scen och också för att en, helst parlamentarisk, skulle dansa. utredning ska tillsättas om vad vi Vad är vitsen med ett DJ-battle erbjuder människor i livets slutskede, för politiker, där regeringen går inte minst i den palliativa vården. upp mot Alliansen på scen inför Människor ska inte behöva vara publik och dansar loss till sina spel rädda för döendet. Den rädsla vi ser listor*? i debatten visar att vi inte fått ut infor– För att visa en annan sida av oss, mation om vad vi kan göra inom den att vi inte bara står i kammaren och palliativa vården som tyvärr är olika pratar. För mig var det också viktigt att utvecklad i olika delar av landet. visa att vi äldre kan, som ett sätt att ta Du gick även med i årets Pridedöd på den åldersdiskriminering som parad, på vilket sätt är det viktigt har funnits så länge i vårt samhälle: Så tycker du? många vill fortsätta i arbetslivet, och det gäller också attityder som möter – Jag har gått med varje år, med oss och myter, till exempel om att vi något undantag, sedan 1998. Mitt inte kan lära nytt. första embryo till Pride var 1979 när ett 30–40-tal personer ockuperade SocialDu är läkare, utbildad vid Karo styrelsens trappa (då Barbro Westerlinska Institutet och har forskat och EN GÄSTPROFESSOR vid Karolinska Institutet har anklagats för oredlighet i forskning. Kritiken avsåg totalt sju publikationer i vetenskapliga tidskrift er. Karolinska Institutet har därför genomfört en omfattande utredning och konstaterar att forskaren inte gjort sig skyldig till oredlighet. Såväl utredning som beslut har fått stor uppmärksamhet i medierna. Ärendet har också engagerat forskningsfinansiärer, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läkemedelsverket och åklagare. Jag uppmanar den som är intresserad av ärendet att läsa de handlingar som hör till Karolinska Institutets beslut på internwebben.ki.se. Där framgår att Karolinska Institutets slutsatser kring detta komplexa ärende vilar på fast grund. VÅR PROREKTOR KERSTIN THAM till- träder den 1 november uppdraget som rektor för Malmö högskola. Vi förlorar därmed en högt kompetent, engagerad och mycket uppskattad akademisk ledare som gjort storartade insatser för vårt universitet. Samtidigt gläds vi självfallet å Kerstins vägnar över den spännande utmaningen att leda ett stort multidisciplinärt lärosäte. Jag önskar er alla en händelserik, utmanande och framgångsrik hösttermin. 1 2 Arbetet med implementeringen av Strategi 2018 fortsätter med målmedvetenhet och brett engagemang inom institutionerna och universitetsförvaltningen. 2 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 KAROLINSKA INSTITUTET firmly believes that the total government appropriation for academic research, innovation and education must be doubled within a ten-year period and that such funding injections should go, amongst other things, towards: personer deltog från KI i årets Prideparad, fler än tidigare. Förutom initiativtagarna Queerolinska (MF), och många studenter gick dekanerna för utbildning och forskar utbildning med flera med arbetare under KI:s banderoll ”A university for diversity” med i paraden. 3 CITATET l increasing the number of centrally advertised qualifying posts at university level for promising junior researchers l costly equipment not classified as be- Much more money also needs to be pumped into the Swedish Research Council’s grant resources for research er-initiated projects. A VISITING PROFESSOR at Karo linska Institutet was accused of scientific misconduct concerning seven papers published in scientific journals. Karolinska Institutet duly conducted a thorough investigation and found him not guilty. I urge anyone interested in the case to read the documents relating to Karolinska Institutet’s decision on internwebben.ki.se/en. ON 1 NOVEMBER our pro-vice- chancellor Kerstin Tham becomes the vice-chancellor of Malmö University. We will be losing a highly competent, dedicated and very popular academic leader. It goes without saying, however, that we are happy for Kerstin and wish her all the best as she takes on the ex citing challenge of leading a large, multidisciplinary university. ANDERS HAMSTEN Vice-Chancellor professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, var doktorand och saknade en handbok om medicinsk forskning skrev han den första utgåvan av Att börja forska inom medicin, bio- och vårdvetenskap, Studentlitteratur. Tretton år senare har tips från doktorander som han handlett bidragit till den rejält utökade nya utgåvan. Boken tar upp tips på hur man granskar en artikel eller söker forskningspengar, men också oredlighet i forskning. 120 Parterna måste snarast möjligt enas kring det kommande regionala ALF-avtalet som reglerar samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting när det gäller klinisk forskning, utbildning och utveckling av hälso- och sjukvården. longing to a national technical platform l higher compensation per full-time place on academic study programmes l innovation, internationalisation, IT structure and informatics l the full financing, via the basic appropriation, of research and education to secure an adequately dimensioned faculty of professors and senior lecturers. är Jonas F Ludvigsson, SIFFRAN *DET HÄR VAR NÅGRA AV LÅTARNA PÅ ALLIANSENS SPELLISTA I ALMEDALEN 2015… … MEN REGERINGEN VANN SOM BÄSTA DJ:S MED BLAND ANNAT DE HÄR LÅTARNA: l ”Don’t Stop Me Now” – Queen l ”Hey Ya! Radio Mix /Club Mix” – OutKast l ”Stay The Night” – Alcazar l ”Take Me To The Clouds Above - Radio Edit” – Micha Moor l ”Baby I’m Burnin’” – Dolly Parton l ”Wake Me Up” – Avicii l ”Shut Up and Dance” – Walk the Moon l ”Waiting For Love (Original Mix)” – Avicii l ”Ramlar” – Håkan Hellström Foto: ISTOCK and with it comes a real change of pace at our university. At the end of October, we are due to hand in our comments on the researchbill that the government intends to table next autumn. We are also busy in the government’s life science expert group. Our politicians all agree that Sweden should be a world-leading scientific nation and that successful research is essential to economic growth. It is there fore very worrying to see that Swedish higher education institutions are not particularly well buttressed against the stiffening global competition, and this is true also of medical research. Life science is the single largest sector in publicly financed research, and without world-leading medical research conducted at Swedish HEIs, the nation’s life science sector cannot grow and develop. We therefore need to pull out all the stops to make our medical research more competitive. N MADELEINE SVÄRD HUSS We need to act to boost Swedish competitiveness AUTUMN IS HERE Forskarhandbok för doktorander nu ännu matigare holm var ny generaldirektör, reds anm) för att demonstrera mot att homosexualitet betraktades som en sjukdom. Det ändrade vi på. Nu att få gå med 40 000 till 50 000 i Prideparaden tycker jag är helt otroligt. Men det är viktigt att vi politiker visar att vi inte är nöjda, utan att det finns mer att göra. Ett exempel är könskorrigering, som inte ska vara upp till politiker att bestämma om, utan det ska personen själv, läkare och psykologer ta ställning till. Både politikerveckan i Almedalen och Pridefestivalen innebär ju en del festande – har du fler fester på gång? – Nej, nu sitter jag och skriver på artiklar och motionerar i riksdagen, under sommaren har jag harvat igenom de motioner jag ska väcka. Till sist, har du någon favoritlåt från DJ-battlen? – Jag är egentligen mer för klassisk musik. När det gäller den typen av dansmusik får vi nog gå tillbaka ganska långt i tiden. TRE VIKTIGA FRÅGOR I HÖST Karolinska Institutet bör ta ledningen, såväl nationellt som internationellt, i arbetet med att utveckla gränssnittet mellan grundvetenskaplig forskning och tidig klinisk användning av experimentell behandling. Detta arbete engagerar både universitetet och universitetssjukvården. BOKEN Foto: GUNNAR ASK LEDARE l ”You Can’t Stop The Beat” (“Hairspray”) – Nikki Blonsky, Zac Efron, med flera KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Västerås 2015. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet ”Intresset för att lära sig svenska varierar och att man ska göra det på sin fritid är ett för högt krav att ställa.” Jeanette Lindberg, ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF, vill ställa högre krav på lärosätena att språkmässigt inkludera den utländska personalen, bland annat genom att alla beslut och webbsidor ska finnas på engelska. I Universitetsläraren. Nästa nummer av KI Bladet kommer den 27 november 2015. KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 3 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL Att kunna undervisa på engelska är inte det enda en lärare behöver tänka på. I det internationella klassrummet handlar det också om kultur och värderingar. Nu har Jennifer Valcke rekryterats för att öppna dörrarna till en större värld. OPENING THE DOOR TO A BIGGER WORLD Being able to teach in English is not the only thing a teacher has to think about, because the international classroom is also about culture and values. On 7 September, Jennifer Valcke stepped into a brand new role at KI, created at the initiative of the Board of Higher Education, in which for the next three years she will be helping Karolinska Institutet’s teachers and supervisors adapt their teaching methods to the multicultural classroom. Dr Valcke has over ten years’ experience as a pedagogical developer at the Université Libre de Bruxelles in Belgium, where neither the teachers nor the students had English as their first language. ”It was in many ways like the situation here at KI,” she says. NOTERAT JENNIFER VALCKE l Gör: Pedagogisk utvecklare vid KI med fokus på internationalisering. l Född: 1974 i Bryssel, Belgien. l Familj: Maken David Grynberg och två barn, 11 och 7 år gamla, samt hunden Muff. l Bor: Lidingö och Bryssel. l Karriär i korthet: Kandidatexamen i moderna språk och litteratur 1999, doktorsexamen i filmstudier 2009. Content and Integrated Learning Advisor vid Université Libre de Bruxelles 2002–2014. Sitter i styrelsen för European Association for International Education (EAIE). Från september i år anställd på enheten för medicinsk pedagogik (UME) vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) för att arbeta med internationalisering av utbildningen. l Utanför arbetet: ”Som mamma har jag mycket att göra, men försöker hinna med att träna en del. Jag är en utåtriktad och nyfiken person som tycker om att upptäcka nya kulturer. Jag har både belgiskt och brittiskt medborgarskap och har även bott i Nigeria. Jag har en doktorsexamen i filmstudier, så jag ägnar mycket tid åt att titta på film. Jag älskar också att läsa och gå på teater.” Att kunna undervisa på engelska är inte det enda en lärare behöver tänka på. I det internationella klass rummet handlar det också om kultur och värderingar. Nu har Jennifer Valcke rekryterats för att öppna dörrarna till en större värld. TEXT: Karin Söderlund Leifler FOTO: Daniel Roos Talar på Lärardagen n Temat för Lärardagen 2015 på KI är internationalisering av utbildningen. Målet är att globala hälsofrågor ska integreras i obligatoriska moment på alla grundutbildningar och att alla utbildningar ska innehålla minst en kurs som ges på engelska. Jennifer Valcke kommer att presentera aktivitetsplanen för hur det ska gå till tillsammans med professor Anna Mia Ekström och läkaren Helena Nordenstedt. Det blir fler presentationer, av bland andra professor Hans Rosling, vicerektor för internationella frågor Maria Masucci, och Karen Lauridsen, Århus universitet, som har arbetat med det internationella samarbetsprojektet IntlUni. ”Utmaningen blir att hjälpa lärare att utvidga sin bild av vad det innebär att undervisa på engels ka”, säger Jennifer Valcke, som just rekryterats till KI för att utgöra ett stöd till lärare för att undervisa i det internationella klassrummet. l När? Klockan 9–16 den 30 september på Berzelius väg 3, campus Solna. l Anmäl dig på ki.se: Lärardagen 2015. ”Det handlar inte bara om orden” D en sjunde september började hon arbeta för att stötta Karolinska Institutets lärare i deras undervisning. Det är en helt ny roll på KI som har skapats på initiativ av styrelsen för utbildning. Under tre år ska Jennifer Valcke hjälpa lärare och handledare att utveckla undervisningen i det multikulturella klassrummet. Med sig har hon mer än tio års erfarenhet som pedagogisk utvecklare vid Université Libre de Bruxelles i Belgien där varken lärarna eller studenterna hade engelska som modersmål. – På många sätt liknade sammanhanget det vid KI. Den stora skillnaden blir att jag här enbart kommer att arbeta med personer inom hälsa och sjukvård. Lärarna som jag arbetade med tidigare undervisade i bland annat ekonomi, flerspråkskommunikation, juridik och medicin. Jag tror att det finns en tydligare läraridentitet här, säger Jennifer Valcke. HON SER FRAM EMOT att arbeta med lärarna som undervisar på KI:s olika utbildningsprogram, där människors hälsa står i fokus och 4 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 fungerande kommunikation är en grundförutsättning. – När du lär ut genom ett främmande språk handlar det inte bara om orden, utan också om kulturell medvetenhet. Jag tror att i sina framtida yrken behöver studenterna en förhöjd kulturell förståelse, eftersom de behöver kommunicera med sina patienter om mycket känslig medicinsk information. NYREKRYTERINGEN ÄR ETT STEG i arbetet med att göra undervisningen mer internationell och att stärka KI:s konkurrenskraft. Ett av målen i universitetets handlingsplan för internationalisering av utbildningen är att alla utbildningsprogram redan nästan år ska ha minst en kurs som ges på engelska. En annan viktig fråga är att få in interkulturell medvetenhet och globala hälsofrågor på utbildningarna i större utsträckning än vad som sker i dag. Men det handlar inte bara om att det engelska språket är nödvändigt för att kunna kommunicera i det akademiska arbetet. Lärare har också uttryckt ett intresse för att lära sig mer om undervisning i multikulturella sammanhang. – Genom en inventering bland lärare och handledare framkom att det finns ett behov av att förstå interkulturella möten och vad de har för betydelse i ett utbildningssammanhang, säger Cormac McGrath, chef på enheten för medicinsk pedagogik vid Centrum för lärande och kunskap (CLK). Inför rekryteringen till den nya tjänsten sökte universitetet någon som direkt kunde börja arbeta med att genomföra handlingsplanen och med erfarenhet av liknande uppgifter. – Vi tyckte att det passar väldigt bra för den här tjänsten att ta in det internationella perspektivet genom att söka sig utanför KI:s gränser. Därför ville vi gärna ha någon som inte är van vid den svenska kontexten och på så sätt få in nya erfarenheter, säger Cormac McGrath. I SIN ROLL SOM PEDAGOGISK utvecklare kom- mer Jennifer Valcke att ha mycket kontakt med lärare och handledare, men också arbeta med strategier för internationalisering på lednings- nivå. De ansvariga för de olika utbildningarna kan få hennes hjälp med att väva in internationella och interkulturella perspektiv i lärandemålen och utbilningarna. Hon kommer även att hålla workshops och erbjuda individuell rådgivning för pedagogiska ledare, lärare och handledare. Ett onlineverktyg för lärare kommer att utvecklas. – Jag tror att vi kommer att nå många lärare genom en interaktiv webbplats där lärare kan se intervjuer med kollegor som har gjort något intressant, hitta information, nätverka och upprätta förbindelser. Det kanske även blir ett diskussionsforum där de kan utbyta idéer och erfarenheter, säger Jennifer Valcke. – UTMANINGEN BLIR ATT hjälpa lärare att ut- vidga sin bild av vad det innebär att undervisa på engelska. Det är inte samma sak som att ha undervisning på sitt modersmål, utan det handlar också om att försäkra sig om att studenterna blir medvetna om varandras kultur och hur det påverkar kommunikation och värderingar. För Jennifer Valcke handlar undervisning på ett annat språk mycket om att skapa förutsättningarna för att studenterna ska kunna ta emot budskapet som läraren vill få fram. Det kan handla om till synes små saker, som att det är tröttande att lyssna på någon som talar ett främmande språk. Även om intresset för det som sägs är stort kan koncentrationen dala efter en stund. Jennifer Valcke kan hjälpa lärare att tackla även den här aspekten av undervisning på engelska och ge tips på hur lärare kan hjälpa studenterna att behålla uppmärksamheten på det som de ska lära sig. Själv använder hon gärna olika gruppaktiviteter. – Jag inspireras av den lekfulla aspekten av undervisning. Jag tycker om att aktivera deltagarna med sådant som gör att de lär sig saker utan att vara medvetna om att det pågår ett lärande, säger hon. ÄVEN DEN LÄRARE SOM ÄR VAN vid att använ- da engelska på internationella konferenser och i vetenskapliga artiklar kan upptäcka att undervisningssituationen ställer andra krav på uttrycksförmågan. I lärarrollen behöver man kunna det akademiska språket, men också klara av att förklara nya termer med enklare ord. Man behöver kunna ge många exempel och ha en bred vokabulär för att kunna uttrycka sig så exakt och tydligt som möjligt. Jennifer Valcke kan identifiera sig med lärare som undervisar på ett annat språk och vad de går genom. Själv kan hon franska, engelska, italienska, en del spanska och ger sig nu i kast med att lära sig svenska. – Jag vet av egen erfarenhet hur frustrerande och ansträngande det kan vara att inte kunna uttrycka exakt det som man vill säga. För hennes egen del är svenska språket en av höstens största utmaningar. Hon menar att det skriftliga språket ligger nära flamländskan, ett av de officiella språken i Belgien, och därför är relativt enkelt för henne att läsa. – Det är uttalet som kommer att bli svårast för mig, men jag vill verkligen lära mig svenska och upptäcka alla de där sakerna som gör svenskarna till svenskar. kibladet@ki.se KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 5 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT Skaffa koll på KI-hösten 2015 13 The government’s decision to make Kerstin Tham the vice-chancellor of Malmö University has occasioned the search for a new pro-vice- chancellor for KI. From now until 24 September, teachers, students and staff at KI may nominate who they would like to see assuming the office after the new year. See internwebben.ki.se for more information. SÖKES: R O T K E R O PR Regeringens beslut om att anställa Kerstin Tham som rektor för Malmö högskola, satte fart på rekryteringen av en ny prorektor till KI. Fram till den 24 september kan lärare, studerande och övriga anställda vid KI nominera kandidater. riet ett förslag på kandidat att ta ställning till. Vägen dit går via en sökkommitté, som utöver nomineringarna letar efter, bedömer och föreslår möjliga kandidater. En hörandeförsamling som representerar lärare, övrig personal och studenter ska också ge sin syn på förslagen. Redan i juni beslutade konsistoriet om nya anvisningar för rekrytering av prorektor. Eftersom Malmö högskola förordat KI:s prorektor, professorn i arbetsterapi Kerstin Tham, var det bara regeringens beslut som fattades. Den 10 september togs beslutet att anställa henne från den 1 november 2015 då hon efterträder Staffan Bengtsson som sedan augusti är ny vd och rektor för Chalmers i Göteborg. KI:S KONSISTORIUM har slagit fast NOMINERINGARNA till ny prorektor vid KI kommer att behandlas av konsistoriets styrgrupp, en sökprocess tar vid och till slut får konsisto- att prorektor, det vill säga rektors ställföreträdare, ska vara en person som är väl etablerad vid lärosätet, som är aktiv och är väl bevandrad inom någon av kärnverksamheterna, forskning och utbildning. Det är också tydligt uttalat att KI strävar efter en jämn könsfördelning i den verkställande ledningen, som består av rektor, prorektor och universitetsdirektör. Enligt högskoleförordningen ska en prorektor uppfylla behörighetskraven för professor eller lektor, men det blir också styrgruppens uppgift att i detalj ställa upp en kravprofil för den nya prorektorn. EN NY PROREKTOR vid KI kan tillträda tidigast vid årsskiftet 2015/2016 och prorektorsperiod en sträcker sig fram till den 31 december 2018. MADELEINE SVÄRD HUSS internwebben.ki.se Kerstin Tham slutar. Foto: STEFAN ZIMMERMAN Den 17 augusti tillträdde Karl Ekwall som prefekt på institutionen för biovetenskaper och näringslära. Karl Ekwall är professor i medicinsk genetik med inriktning mot epigenetik och han efterträder Karin Dahlman- Wright som sedan 2015 har ett nytt ledningsuppdrag – som vicedekan för infrastruktur. Musklinik ny service för forskare I Wallenberglaboratoriets lokaler på campus Solna startas nu KIMM, Karolinska Institutet Mouse Models, som är en ny serviceverksamhet för forskare som gör försök på genetiskt förändrade möss. Där kan man bland annat undersöka möss som har förändrad arvsmassa för att utveckla till exempel diabetes, cancer eller depression. På KIMM erbjuds KI:s forskare för första gången en musklinik, en verksamhet som redan finns i till exempel England, Tyskland, Spanien och Italien. På muskliniken kan hälsan hos genetiskt förändrade möss dokumenteras. Forskarna kan köpa hematologiska, fysiologiska och patologiska hälsokontroller av djuren, som också kan bli beteendeundersökta. Alla kontroller görs efter beställning från forskarna och utförs vid vissa åldrar och på vissa sätt enligt en internationell standard. Därmed kan djuren jämföras via en internationell databas, vilket ökar möjligheten att upptäcka nya samband mellan sjukdomar och gener. – Gener verkar globalt i kroppen. Det är väldigt smalt att undersöka hur en specifik gen påverkar endast en specifik funktion. Om man i stället följer djurets hälsa med en bredare ansats kan vi upptäcka nya sjukdomar och sjukdomssamband och förstå den undersökta genen bättre, säger Brun Ulfhake, verksamhetschef för Komparativ medicin och initiativtagare till KIMM. ANNIKA LUND ki.se/kimm Läs mer. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON … professor Karin Dahlman-Wright, som nominerade förra årets vinnare av KI:s arbetsmiljöpris, Dan Segerbäck, vid institutionen för biovetenskap och näringslära. I år ska priset delas ut för andra gången – har du spanat in några favoriter? – Inte specifikt, men jag tycker man ska titta på personer som verkligen brinner för arbetsmiljö frågorna och tar egna initiativ, gärna med fokus på den psyko sociala arbetsmiljön. Vad fick dig att nominera Dan Segerbäck? 6 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 MOUSE CLINIC OPENS Läs mer om hur du nominerar. HALLÅ DÄR … Karl Ekwall ny prefekt på BioNut november sätts strålkastarljuset på Karolinska Institutets nyblivna doktorer, som disputerade under våren 2015, med en högtidlig ceremoni och bankett i Stockholms stadshus. Det är också kvällen då årets jubeldoktorer upp märksammas, doktorer som promoverades för 50 år sedan. Speciell inbjudan krävs. Foto: ULF SIRBORN Sökes: En ny prorektor till KI NEW PRO-VICECHANCELLOR WANTED – Som toxikolog var Dan Segerbäck, som har gått i pension nu, mycket kunnig om frågor kring den fysiska arbetsmiljön på laboratoriet, men han jobbade också mycket med psykosociala frågor. Arbetsmiljöfrågorna är några av de allra viktigaste frågorna för en institution och att ha en person som både är engagerad, kompetent inom området och som tar egna initiativ var ett stort stöd för mig när jag var prefekt. Vad har institutionen gjort med arbetsmiljöpriset på 30 000 kronor? – Vi har diskuterat en mer avancerad vidareutbildning av arbetsmiljögruppen. Dels för att de som arbetar med de här frågorna behöver vara uppdaterade i sin kunskap, dels för att det är stimulerande att träffa andra som är engagerade i arbetsmiljöfrågor. En annan idé är utbildning i hjärt- och lung räddning för medarbetarna på institutionen. Det tredje för slaget handlar om att satsa mer på friskvårdsföreläsningar med engelsktalande föreläsare för att bättre fånga upp vårt stora antal engelsktalande medarbetare. KARIN SÖDERLUND LEIFLER 15 oktober är det dags för Karolinska Institutets installationshögtid 2015, då de nyblivna professorerna tillsammans med adjungerade professorer och gästprofessor installeras. Under högtiden uppmärksammas också mottagarna av årets akademiska priser. Speciell inbjudan krävs. Jämnare fördelning – men olika löner n Könsfördelningen bland högskoleanställda med forskande och undervisande uppgifter jämnas ut. Det visar årsrapporten från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Men löneskillnaderna mellan kvinnor och män finns kvar. Personalen vid svenska lärosäten blir allt mer välutbildad i takt med att antalet anställningar som normalt kräver doktorsexamen har ökat. Lektorerna är den grupp som har ökat mest och var också den största kategorin anställda år 2014. De senaste tio åren har andelen kvinnliga lektorer ökat från 34 till 46 procent. Bland professorerna går utvecklingen långsammare. När det gäller medellönen bland forskande och undervisande personal på landets lärosäten har män högre lön än kvinnor. Det gäller inom alla anställningskategorier. På totalnivå tjänar männen i genomsnitt 4–5 procent mer än kvinnorna. Skillnaden kan inte förklaras av åldersskillnader, eller av att kvinnor och män arbetar inom olika ämnesområden. A new centre has opened in the Wallenberg laboratory building on the Solna campus. It’s named the KIMM (Karolinska Institutet Mouse Models) and provides services for scientists conducting research on genetically modified mice. See ki.se/kimm for more information. HALLÅ DÄR … … Predrag Petrovic, forsk are vid institutionen för klinisk neurovetenskap, din nya bok om Känslostormar, vad handlar den om? – Boken slår ett slag för personer med det som kallas borderline personlighetsstörning. Tillståndet har inte tagits på allvar av den medicinska forskningen, trots att de skadar sig själva och var tionde tar sitt liv. Jag vill visa att det finns biologiska förklaringar till varför de mår så dåligt. Vad får vi veta som vi inte visste förut? – Boken försöker visa att tillståndet har många likheter med adhd. Det är samma typ av Jag vill visa att det reglermekafinns biologiska nismer som förklaringar till är satta ur funktion, men varför de mår för den här så dåligt gruppen handlar det om svårigheter att reglera känslor. Tillståndet kanske inte ska ses som en personlighetsstörning, utan som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. GENDER PAY GAP The gender distFörutom många läsare, vad ribution between önskar du dig mest av allt university staff just nu? with research and – Mycket mer resurser till teaching responsiforskning för att förstå de bilities is levelling biologiska mekanismerna. Vi out – according skulle kunna ge den här grupto the Swedish pen otroligt mycket bättre Higher Education hjälp om vi började se borderAuthority’s annual line personlighetsstörning som report. Despite en kroppslig sjukdom. this, however, the pay gap between KARIN SÖDERLUND LEIFLER men and women persists. Foto: PIXABAY KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 7 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT BAKGRUND/DETTA HAR HÄNT l Anmälningarna mot gästprofessorn och kirurgen Paolo Macchiarini lämnades till Karolinska Institutet i juni, augusti och september 2014 av fyra läkare anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset som ingick i samma forskningsmiljö som Macchiarini. l En väsentlig del av anmälarnas kritik handlade om sex vetenskapliga artiklar, som Paolo Macchiarini var huvudansvarig för, gällande tidigare utförda luftstrupsoperationer. l Misstänkt oredlighet i forskning ska enligt bestämmelserna i högskoleförordningen utredas av det lärosäte där oredligheten misstänks ha begåtts. l Efter drygt ett års utredande beslutade Karolinska Institutet att fria Paolo Macchiarini från misstankar om oredlighet i forskning. KI konstaterar däremot att Macchiarinis forskning inte i alla avseenden uppfyller högt ställda krav på kvalitet. l Anmälarna menade att det borde funnits tillstånd från regionala etikprövningsnämnden. KI konstaterade att operationerna var sjukvård och inte forskning och att besluten om operation hade fattats inom Karolinska Universitets sjukhuset. l Vid sidan av KI:s utredning om oredlighet i forskning har Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort polisanmälningar om misstänkt brott mot etikprövningslagen och läkemedelslagen. Åklagare har också inlett förundersökning om operationerna kan misstänkas utgöra vållande till annans död eller vållande till kroppsskada. De misstankarna riktar sig mot Karolinska Universitetssjukhuset. l Ärendet har visat på uppenbara gränsdragningsproblem mellan experimentell forskning och klinisk behandling av svårt sjuka patienter. l Beslut och rektors kommentarer till beslutet publicerades på internwebben.ki.se när det kom den 28 augusti. Där finns också ärendet beskrivet i detalj. “RESEARCH IS INCREDIBLY COMPETITIVE” Forskningen är oerhört kompetitiv i dag och involverar allt fler medarbetare. Då finns en risk att inte alla delar dokumenteras tillräckligt noggrant, konstaterar Anders Hamsten. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Rektor Anders Hamsten på väg till presskonferensen där han meddelade beslutet i det uppmärksammade fallet om misstänkt forskningsfusk. Foto: STEFAN ZIMMERMAN Finally the decision came, one year after the allegations of scientific misconduct against Paolo Macchiarini were originally made: not guilty, announced KI’s vice-chancellor in this very high profile case. However, the examination process did not always meet high quality standards. “The case raises several issues that KI has to deal with,” says Vice-Chancellor Anders Hamsten. “Research these days involves all the more contributors with different skills working at different units, often at more than one university. So there’s a risk that some parts won’t be documented with the necessary care. Research is also incredibly competitive, and as the race goes on, there’s a danger that time-pressed groups will care less about proper documentation and precision when processing and reporting their results as they compete with each other to attain a certain objective.” ”Regelverket måste bli tydligare” Rektor Anders Hamsten om hur KI går vidare efter Ett år efter anmälan, mer än 1000 utredningssidor senare och efter många yttranden, kom beslutet i det uppmärksammade KI-ärendet om misstänkt oredlighet i forskning som riktades mot gästprofessorn och kirurgen Paolo Macchiarini. I beslutet konstaterar KI:s rektor att Paolo Macchiarini inte har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Däremot har den granskade verksamheten inte i alla avseenden uppf yllt högt Utredningen har ställda krav på kvalitet. därför tagit lång tid, men den måste få göra det Ärendet väcker flera frågor om hur KI säkerställer högsta forskningskvalitet, tydliggör gränslandet mellan forskning och sjukvård, och förebygger misstankar om ored- 8 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 lighet i framtiden, menar rektor Anders Hamsten i en intervju några veckor efter beslutet. Vilka generella slutsatser har du dragit utifrån det här ärendet? – För det första att ett ärende med många inblandade medarbetare och verksamheter, och som engagerar både universitetet och universitetssjukvård, är mycket komplext. Utredningen har därför tagit lång tid, men den måste få göra det. Det viktigaste är att den blir noggrant genomförd och att beslutet blir korrekt. Det andra är att det har påverkat den forskningsmiljö där verksamheten har bedrivits, både på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det är svårt för de anmälda, men också för anmälarna. Sedan väcker det tankar om hur vi kan förebygga blotta misstanken om att oredlighet har förekommit eftersom det inte bara skadar vårt universitet utan också förtroendet för hela forskarsam- hället. Men att det också är viktigt att värna om en kultur där man kan ifrågasätta. Det är en del av forskningens kvalitetskontroll. Vad kan KI göra för att före bygga forskningsfusk? – Jag tror att det är viktigt att värna om och medvetandegöra vår gemensamma värdegrund – att säkerställa att alla medarbetare har god kunskap om de riktlinjer och det regelverk som omger experimentell och klinisk forskning. KI:s Code of Conduct gäller för samtliga medarbetare. Bland de förebyggande insatserna finns forskarutbildningen, där doktoranderna får verktygen för forskningsprocessen och för hur man dokumenterar, bearbetar och rapporterar sin forskning. I höst startar också en kurs för forskargruppledare som gör det tydligare vad som är forskargruppledarens ansvar inom forskningsmiljön. Viktigt här är att se betydelsen av en god dokumentation av forskningen, att så långt som det är möjligt använda sig av elektronisk loggbok, KIELN. Det ska inte bara motverka oredlighet utan säkerställer också möjligheten till extern kontroll av att forskningen är av god kvalitet. Ändå förekommer brister, hur kommer det sig? – Forskningen av i dag involverar allt fler medarbetare med olika kompetenser som är verksamma vid olika enheter, ofta vid mer än ett universitet. Då finns en risk för att inte alla delar dokumenteras med den noggrannhet som krävs. Forskningen är också oerhört kompetitiv. Den kapplöpning som pågår innebär en risk för att noggrann dokumentation och precision i bearbetningen av resultat och rapportering, av tidsskäl, inte prioriteras tillräckligt högt när forskargrupper tävlar mot varandra att uppnå ett visst mål. Men har man uppnått målet då? – Nej, det har man ju inte då. uppmärksammat ärende om misstänkt fusk Jag skulle vilja ha en fristående nationell myndighet som hanterar misstanke om oredlighet Sedan är det alltid så att nya upptäckter, inte minst de stora genombrotten, kommer att nagelfaras noga. De aktuella experimenten eller kliniska studierna kommer att göras om i ett stort antal forsk argrupper över hela världen i samband med att nästa steg ska tas – finns där tveksamheter så kommer det fram. Det lönar sig aldrig att runda några hörn. På vilket sätt belyser det aktuella ärendet svårigheterna med att befinna sig i skärnings punkten mellan forskning och sjukvård? – Det finns särskilt stora utmaningar i forskning som ligger i gränssnittet mellan grundvetenskaplig forskning och tidig klinisk applikation, och där projekten engagerar både universitetet och universitetssjukvården. Det här ärendet visar att gränssnittet mellan vad som är forskning och vad som är experimentell behandling måste definieras ännu bättre. Regelverket måste bli tydligare när det gäller vem som ska fatta beslut om att använda tidig experimentell terapi och vi måste ge klinikerna och forskarna ett bättre stöd i det. Alla viktiga beslut om varför man gör ett givet ingrepp med ny teknik på mycket svårt sjuka patienter måste dokumenteras utomordentligt noga, ibland görs det inte tillräckligt tydligt och på ett standardiserat sätt i dag. Den här utredningen visar att det finns ett behov av att tydliggöra och vidareutveckla riktlinjer och regelverk tillsammans med representanter från olika universitet, andra myndigheter och universitetssjukvården, nationellt och internationellt – så att vi i fortsättningen kan stimulera snarare än att motverka utvecklingen av experimentell terapi till klinisk rutin. Vad får det för konsekvenser att ett lärosäte måste utreda sina forskare vid anmälan om misstänkt oredlighet? – Jag skulle vilja ha en fristående nationell myndighet som hanterar misstanke om oredlighet. Som systemet ser ut nu kommer det alltid finnas misstankar om partiskhet och om att lärosätet försöker dölja problem. Vi välkomnar regeringens initiativ att utreda frågan, också när det gäller själva begreppet ”oredlighet” som inte är tillräckligt tydligt definierat i dag. Det finns en glidande skala mellan vad som är otillfredsställande kvalitet och vad som är oredlighet, och variationer mellan hur olika lärosäten handlägger ärenden om misstänkt fusk. Det är också en fråga om rättssäkerhet, det är olyckligt att ett beslut inte går att överklaga. Hur påverkar det här ärendet KI? – På längre sikt avgörs det av vad vi gör för att förbättra systemet för en säker ”överföring” av ny kunskap från grundforskning till experimentell terapi och hur vi kan få den bästa samordningen mellan forskare och kliniker. Hur vi agerar och tar ansvar för det kommer att få stor betydelse när det gäller hur omvärlden kommer att se på KI efter det här ärendet. MADELEINE SVÄRD HUSS madeleine.svard@ki.se KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 9 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Jubileum för somrig forskarskola AWARDED THE PEDAGOGICAL PRIZE Rune Brautaset, director of KI’s study programme in optometry, is to receive this year’s Pedagogical Prize. One of the reasons is the training laboratory at St Erik’s Eye Hospital, where eleven fully equipped industry-funded optometry stations have been installed. Here, students can examine each other’s eyes. “I’ve tried to explain to people in the industry that if they want skilled opticians, they’ll have to help pay for them,” says Dr Brautaset. I stället för träningsglas får studenterna använda avlagda glasögon som därefter skänks till behövande i ett biståndsprojekt. Rune Brautaset i utbildningslaboratoriet. Här finns elva fullt utrustade optikerstationer där studenterna kan träna på att utföra ögon undersökningar på varandra. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Optikerstudenten Mirza Karamovic utnyttjar möjligheten att öva på egen hand. En pedagog med skärpa En bananlåda full med gamla glasögon och ett omgjort vilorum. Det är två av skälen till varför Rune Brautaset, ansvarig för KI:s optiker program, får årets peda gogiska pris. Men det finns fler skäl. Till de viktigaste hör det så kallade utbildningslaboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus, där elva fullt utrustade optikerstationer står uppställda. Där kan studenterna undersöka varandras ögon – och det gör de. I ett lunchrum möter vi optikerstudenten Mirza Karamovic, som känner sig Jag har försökt göra rustad inför komtydligt för branschen att mande möten med om de vill ha skickliga kunder och patienoptiker, då får de ter. – Utbildningslabobidra till det ratoriet är öppet till tio på kvällarna och även på 10 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 helger. Vi går dit på egen hand för att träna på olika undersökningsmoment. Jag känner mig trygg med det nu, säger han. RUMMET HAR varit kostsamt att utrusta, men flera aktörer inom optikbranschen har bidragit. – Jag har försökt göra tydligt för branschen att om de vill ha skickliga optiker, då får de bidra till det, säger Rune Brautaset. Själv läste han till optiker i sitt födelseland Norge och i England. Dessa länder var tidigt ute med att modernisera utbildningen för att matcha yrkets utveckling från hantverksyrke med fokus på att slipa och montera glasögonglas till ett legitimerat hälso- och sjukvårdsyrke inriktat mot synen och ögats hälsa. ÅR 2000 FLYTTADE Rune Brauta- set till Sverige och började jobba som adjunkt på KI:s optikerprogram. – Då hade vi fullt av slipmaski- ANSVARIG FÖR OPTIKERPROGRAMMET l Namn: Rune Brautaset. l Aktuell: Årets mottagare av KI:s pedagogiska pris. l Gör: Sveriges första disputerade optiker, ansvarig för optikerprogrammet och chef för enheten för optometri på KI. Har jobbat för att höja både klinisk och vetenskaplig kompetens inom utbildningen. ner i våra nuvarande föreläsningssalar. Jag ville ge utrymme åt det jag hade lärt mig i Norge och England, säger han. Parallellt med KI-jobbet gick Rune Brautaset en doktorandutbildning i England och 2003 blev han den första disputerade optikern i Sverige. Två år därefter blev han pro- l Bästa minne från jobbet: ”Att få det här priset.” l Värsta minne från jobbet: ”När jag kom hit en måndag och möttes av ett väldigt bankande och hojtande. Jag följde ljudet och hittade min rumskompis inlåst på en toalett – och där hade hon suttit hela helgen. Sedan dess har jag alltid med mig mobilen när jag går på toaletten.” gramdirektör för optikerutbildningen på KI och började bygga upp enheten för optometri, som erbjuder även en magisterutbildning för optiker och möjligheter att forska. UNDER 2012 riktade Högskole verket (nu Universitetskanslers ämbetet) kritik mot KI:s optiker- program. Studenternas examensarbeten ansågs för dåliga. Men magisterutbildningen ansågs bra. – Det stämde, men vi hade redan då påbörjat förbättringsarbete. Numera diskuterar vi vad som utmärker ett vetenskapligt tänkande redan från första terminen och studenterna får mer träning i att skriva arbeten, säger Rune Brautaset. OCH NUMERA är hälften av lä- rarna disputerade. Även här har näringslivet fått vara med och finansiera. – Det var avgörande för att komma igång. Med finansiering från branschen har vi kunnat avsätta forskningstid så vi kunde få igenom våra första doktorander. Nu har vi forskningsresultat och pågående projekt och kan vara med och söka vanliga medel, säger Rune Brautaset. Den 15 oktober tar han emot KI:s pedagogiska pris i Aula Medica. Prismotiveringen lyfter fram stärkta kliniska och vetenskapliga inslag, men också hållbar utveckling och mångfaldsperspektiv. ANNIVERSARY FOR SUMMERY RESEARCH SCHOOL For 30 years, upper secondary school students have been able to spend a summer researching through Karolinska Institutet’s summer school in biomedical science. The anniversary was celebrated in June with a special symposium for and with the school’s former students. I 30 år har gymnasieelever kunnat ägna en sommar åt forskning, genom Karolinska Institutets biomedicinska sommarforskarskola. Det firades med ett jubileums symposium för och med skolans tidigare studenter. lig gemenskap i gruppen på KI att jag blev kvar. Jag började läkarutbildningen med forskningsinriktning och sommarprojektet blev till min avhandling, säger hon. Därefter har hennes forskning hela tiden haft koppling till astma och luftvägsfarmakologi. – Sommarforskarskolan har haft stor betydelse för Karolinska Institutets verksamhet. Den har hjälpt oss att attrahera kreativa och begåvade studenter till våra grund- och forskarutbildningar, säger rektor Anders Hamsten. Skolan vänder sig till elever som går andra eller tredje året på gymnasieskolans naturvetenskapliga eller tekniska program. Under sju sommarveckor får studenterna aktivt delta i ett pågående forskningsprojekt vid någon av KI:s institutioner. Skolan anordnar även föreläsningar, studiebesök och sociala kvällsaktiviteter. De senaste omgångarna har närmare 100 elever sökt de 20 årliga platserna. Vid jubileumssymposiet i Nobel Forum i juni presenterade inbjudna talare och tidigare studenter sitt nuvarande arbete och vägen dit. JUBILEUMSSYMPOSIET lockade ungefär 90 tidigare sommarstudenter, däribland Amanda Demir som gick skolan 2013. – Den är ett jättebra sätt för ungdomar att komma in i forskningsvärlden, speciellt för dem som inte har kontakter där. Jag blev inspirerad att forska, men också medveten om att forskare är ett osäkert yrke. Nu läser jag till läkare på KI, säger hon. Syftet med sommarforskarskolan är att främja intresset för biomedicinsk högskoleutbildning och forskning, och nyligen genomfördes en utvärdering för att se om skolan har bidragit till fortsatta studier på grund- och forskarutbildning vid KI. EN AV HUVUDTALARNA var Eva Wikström Jonsson, överläkare och docent vid institutionen för medicin i Solna, som gick skolan startåret 1985. Hennes sommarforskningsprojekt om astma blev oplanerat starten på hennes framtida karriär. – Jag hade tänkt läsa partikelfysik, men det var så roligt och trev- RESULTATEN VISAR att 39 procent av sommarforskarskolans studenter tog en grundexamen vid KI. 42 procent av sommarforskarstudenterna som påbörjade en grundutbildning på KI började doktorera här, och av sommarforskarstudenterna som började läkarprogrammet antogs 47 procent till forskningsintroducerande kurs eller läkarutbildning med forskningsinriktning. SARA NILSSON kibladet@ki.se OCH HÄR KOMMER bananlådorna och vilorummet in i bilden. Lådorna innehåller gamla glasögon, vars glasstyrka mäts och antecknas av studenterna i samband med att de lär sig mätutrustningen. De skänks sedan till ett biståndsprojekt, där behövande i andra länder får hjälp att prova ut bästa möjliga alternativ bland de avlagda glasögonen. När det gäller vilorummet är det omgjort till ett möjligt bönerum som ofta används. – Vi har många studenter med utländsk bakgrund. Jag tror det beror på att ryktet går att vi anstränger oss för att alla ska känna sig välkomna, säger Rune Brautaset. ANNIKA LUND kibladet@ki.se Runt 90 tidigare sommarstudenter besökte jubileumssymposiet och lyssnade till de inbjudna talarna. Foto: ERIK CRONBERG KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 11 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Farligt gods på rätt väg FREE MINIBUS FOR DANGEROUS GOODS The announcement that dangerous goods were no longer allowed on the SolnaHuddinge shuttle bus drew howls of protest from KI’s labs. Now, however, researchers can transport their material on the “slingbilen” (the Scientific Sample Shuttle) instead – completely free. The scheme will be up for evaluation in November. More on intern webben.ki.se. Välkomstdagen i Aula Medica den 31 augusti. Nya studenter välkomnades med pluggtips och mingel n ”Kommer det här på tentan?”. Taktik och strategi för pluggandet var bara en del av alla programpunkter när de nya studenterna hälsades välkomna till KI i början av terminen. Rektor Anders Hamsten och dekan för utbild- Prick klockan tio stannar den vita minibussen, även kallad slingbilen, utanför Centrum för molekylärmedicin, CMM, i Solna. Chauffören Peter Lundevall väntar i tio minuter och under tiden dyker det upp en forskare som behöver frakta blodprov och biopsier från två gastroskopier. Proverna är tagna under morgonen och ska till Huddinge. – JAG FICK HELT nyligen höra om slingbilen och det är första gången jag använder den. Det är lite besvärligt att bilen går redan klockan tio. Om den gick senare på dagen skulle vi få med fler provtagningar gjorda på morgon och förmiddag, säger Takami Ichiya, forskaren som arbetar vid Centrum för infektionsmedicin, CIM. 12 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 SÅ HÄR ANVÄNDER DU SLINGBILEN l Se exakta tider och hållplatser samt utförliga instruktioner på internwebben.ki.se, sök på ”slingbilen”. l Kontrollera att ditt prov finns med på listan över tillåtna varianter farligt gods. l Följ instruktionerna för hur proverna ska packas. l Se till att mottagaren har Anna-Lee Cöster Jansén, huvudskyddsombud vid Karolinska Institutet och en av dem som arbetat för att få slingbilen (som egentligen heter ”the scientific sample shuttle”) på plats, står bredvid och lyssnar med stora öron. – Det här är jättebra för mig att höra. Om det behövs ska vi försöka göra ändringar i tidtabellen. Slingbilen ska vara användbar för forskarna, säger hon. FÖR DRYGT ETT ÅR sedan gjordes en ny upphandling av pendelbussen som kör KI-personal mellan Solna och Huddinge. Den nya leverantören gjorde klart att det inte möjlighet att hämta paketet på utsatt tid. l Möt slingbilen på utsatt tid och plats med korrekt förpackat och uppmärkt prov. Glöm inte KI-ID eller annat identifikations dokument. l Avgångar och upphämtningstider mellan 10.00 och 12.50 i både Solna och Huddinge. får fraktas farligt gods på dessa bussar – och vetenskapliga prover är i många fall farligt gods, liksom torris och flytande kväve. – Det blev något av ett ramaskri från laboratoriesidan. Vi såg en risk för att prover trots allt skulle fraktas med pendelbussen. Ett alternativ är budbil, som då måste bekostas med forskarens forskningsmedel, säger Anna-Lee Cöster Jansén. Sedan i maj rullar nu slingbilen i en rutt mellan Solna och Huddinge. Det är en kostnadsfri service för forskarna, på försök fram till november. Då görs en utvärdering. ning Annika Östman Wernerson inledde och sedan fick nybörjarna sig en bit av KI:s historia till livs. Efter information från studentkåren, med exempel på farhågor och förväntningar, blev det lunchmingel, följt av föredrag om vägen från student till forskare, och om Friskvården vid KI. Med ordinationen ”Upp och hoppa” fick studenterna en inblick i det nya livet på ett medicinskt universitet. Ordning och reda i frysen! Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme. Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys. Takami Ichiya vid Centrum för infektionsmedicin, CIM, lämnar in prover från två gastroskopier som ska från Solna till Huddinge. Chauffören Peter Lundevall kör “slingbilen”, the scientific sample shuttle, som är gratis för forskarna. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Det blev ramaskri på laboratoriesidan när det inte längre var tillåtet att ta med sig farligt gods på pendelbussen mellan Solna och Huddinge. Men forskare som betalar en budbil för frakten gör av med sina pengar i onödan. Nu finns ”slingbilen” som transporterar proverna – helt gratis. Foto: ULF SIRBORN – Vi kan inte ha slingbilen kvar om den inte används. Samtidigt tror jag behovet finns, så vi hoppas att fler ska upptäcka den, säger Anna-Lee Cöster Jansén. I PRINCIP alla prover får fraktas med slingbilen, samt torr is och flytande kväve. Undantaget är mycket farliga och smittsamma prover, som måste gå med särskild budbil. En del prover får också gå med den vanliga Det här är ett sätt att pendelbussen, försöka förenkla för prover där det är minimal forskare att följa den sannolikhet att lagstiftning som gäller det förekommer för transporter smittämnen. – Forskarna måste själva hålla reda på hur deras prover klassificeras och vilka regler som gäller och det ligger en lathund på internwebben. Det här är ett sätt att försöka förenkla för forskare att följa den lagstiftning som gäller för transporter, säger Anna-Lee Cöster-Jansén. ANNIKA LUND kibladet@ki.se LabRum - Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Nya ansikten på KI Introduktions dagen för nyanställda välkomnar varje år nya medarbetare vid Karolinska Institutet. KI Bladet passade på att fråga vad som lockat några av dem till KI och hur de upplevt de första dagarna på sin nya arbetsplats. TEXT: Jenny Ryltenius FOTO: Erik Cronberg Melody Almroth, 26 år, doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap: – Jag är från USA och har bott i Sverige i tre år. Innan jag kom till KI gjorde jag min master i folkhälsa vid Umeå universitet. Att jag hamnade i Sverige beror på att jag har svenskt medborgarskap genom min pappa. Jag fortsatte som forskarassistent i Umeå men där fanns inga doktorandtjänster så jag sökte mig till KI eftersom det har bäst rykte av alla svenska universitet. Jag flyttade ner till Stockholm förra helgen så nu är det många nya intryck. Alla kollegor har gjort sitt bästa för att jag ska känna mig välkommen. Gizella Bengtsson, 54, avdelningsadministratör vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik: – Jag har lärt mig mycket om KI och knutit nya kontakter under introduktionsdagen, både med de som presenterat KI och andra nyanställda. Det var väldigt trevligt att få träffa rektor och universitetsdirektören och få höra vad de tänker och vad de står för. Jag sökte mig till KI för att jag ville byta bransch. Jag kommer från entreprenadbranschen där jag var chefsekreterare på Svevia, före detta Vägverket produktion. Jag har jobbat i sex veckor och det känns fantastiskt kul att vara i en internationell forskningsmiljö. Kjell-Ove Lindgren, 55, Travel Manager på löneenheten vid universitetsförvaltningen: – Det som har överraskat mig mest, de åtta dagar jag har jobbat här, är den positiva attityd som alla har, det driv och nytänkande som finns i organisationen. KI är en spännande verksamhet precis som min tidigare arbetsplats, polismyndigheten, där jag också var travel manager. Drivkraften att söka mig hit var att jag ville starta och bygga upp något nytt eftersom ingen på KI tidigare har jobbat strategiskt med resebokningar här på heltid. Inger Kron Sikl, 61, utbildnings administratör vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik: – Jag har lärt mig mycket på den här introduktionsdagen och det är otroligt intressant att få vara med när KI utvecklas de kommande åren. Jag tycker att det är mycket spännande och då har jag ändå varit med ett tag. Nu ska jag arbeta med utbildningsadministration och ta hand om studenter. I mitt tidigare yrkesliv har jag arbetat med utbildningar, både i Sverige och utomlands, dock inte med medicinska utbildningar utan inom resebranschen och närings livet. Pernilla Henstam, 26, ekonomihandläggare vid institutionen för medicin, Solna: – Jag har jobbat på KI sedan maj och jag trivs fantastiskt bra. Innan jag kom hit pluggade jag på ekonomiprogrammet med inriktning mot redovisning. Jag visste inte så mycket om KI mer än att man kan utbilda sig till läkare och sjuksköterska här. Nobelpriset kände jag ju till också. Den här dagen har jag fått ett helhetsperspektiv på hela organisationen. Eftersom jag jobbar mycket mot forskarna var det extra intressant att höra forskaren som berättade om sin komplexa vardag. Jag fick även inspiration att utnyttja friskvården mer och det lät roligt att man kan boka en danskurs för hela institutionen. Tommy Bruhn, 56, chef för HR-enheten vid universitets förvaltningen: – Innan jag kom till KI jobbade jag som personalchef på Folktandvården Stockholm. Jag ville jobba på KI för att det är en organisation som tillför mervärde i samhället. Det är viktigt för mig, och så tror jag att det är för många som arbetar här. Det finns både likheter och olikheter mellan Folktandvården och KI. För mig är det viktigt att ta åt mig kulturen och de värderingar som finns i en så stor organisation som denna. Värderingar som till exempel påverkas av att organisationen är så stor, att många är högutbildade och att naturveten skap och medicin står i fokus. Då kan det vara lätt att missa de mjuka värdena. Kristian Lindström, 35, system utvecklare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa: – Som anställd här känner jag mig som en människa som är anställd, inte som en kugge i ett maskineri som är utbytbar. Arbetsmiljön är mycket bättre än i privat sektor som jag kommer från. Jag ångrar inte en sekund att jag bytte från jobbet som spelutvecklare på ett privat litet företag. Här ska jag främst jobba med kvalitetsregister men även andra register inom barncancerforskningen. Det har varit en jättebra introduktionsdag och jag har lärt mig en hel del. Eftersom jag jobbar i ett forskningsteam var det extra intressant att höra hur arbetscyklerna ser ut för en forskare. Peter Ambroson, 49, chef för internrevisionen: – Min uppgift är att granska hela KI:s organisation, även ledningen. Jag ska greppa av hela KI och det är en stor utmaning. Nu ska jag ut på institutionerna och lära mig hur de fungerar. Jag hamnade här för att jag blev rekryterad. Jag jobbade som internrevisor på Skolverket och hade inga planer på att sluta. Men jag gick hit och lyssnade och de sålde in det så bra så nu sitter jag här. Jag blir överraskad hela tiden av KI, jag har varit på många myndigheter. Det som fick mig att haja till i dag på introduktionsdagen var att KI får så lite statliga anslag, att KI är mer likt ett privat företag i den bemärkelsen. 10% rabatt på Max Torsplan! Your product deserves worldwide white glove. Du som arbetar på Karolinska Institutet eller Karolinska Universitetssjukhuset får 10% rabatt hos oss på Max Torsplan mot uppvisande av ditt personalkort.* Välkommen och smaklig måltid! Experience the end-to-end, consultative care that comes with World Courier’s unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution. Because advancing medicine means the kind of high-touch service that only comes from an unwavering commitment to improving global health. Choose confdently. Choose World Courier. Learn more at worldcourier.com. *Gäller ej köp av Maxbox, Minimål eller köp via Delivery. Torsplan Öppet alla dagar 10-22. För hemkörning, max.se/delivery. LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL MER OM ANATOMI I KI:S UTBILDNINGAR A SUBJECT UNDER DEVELOPMENT Anatomy is included in most BSc programmes at KI, and the subject is constantly under development to make it easier for students to learn. The Department of Neuroscience installed a new visualisation table as a teaching aid last spring, and practising doctors take part in the lectures. There is also a well-developed tutor system, but a pre-study also shows that more clinically active teachers are needed. NOTERAT REPETITION VIKTIGT FÖR ATT MINNAS l En undersökning vid KI för några år sedan visade att läkarstudenter på sista terminen mindes väldigt lite av det de lärt sig under sina första år, däribland anatomi. Då infördes repetitionstillfällen för studenter på termin nio och tio, som under lärarledning får repetera hjärnans respektive bäckenets anatomi. ANATOMI KOMBINERAT MED FYSIOLOGI l Studenter som utbildar sig till Dissektionssalen vid institutionen för neurovetenskap har ett generöst ljusinsläpp via fönstren och välventil erade stålbord. sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och arbetsterapeuter får sin utbildning i anatomi vid institutionen för laboratoriemedicin i Huddinge. Deras tid för ämnet är betydligt kortare än läkarstudenternas och här har man valt att integrera anatomi och fysiologi för att underlätta inlärningen och få studenterna att minnas kunskaperna bättre. l Undervisning i anatomi bedrivs även vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik i Huddinge. EN LÅNG HISTORIA l Sverige har en lång historia av anatomisk forskning och viktiga grundupptäckter har gjorts här. Men det finns också kritiserade inslag, som Anders och Gustaf Retzius samling och mätning av kranier. Den delen av forskningen är förbi i dag, konstaterar Staffan Cullheim, professor och ämnesföreträdare i anatomi vid institutionen för neurovetenskap. Det kan vara svårt att minnas allt inom anatomin. Studenterna Jonathan Halvardson (till vänster) och Victoria Thörnqvist (mitten) kan alltid fråga sin lärare Hugo Zeberg. Olika läromedel kompletterar varandra, konstaterar Hugo Zeberg, lärare i anatomi, framför det nya visualiseringsbordet. I bakgrunden syns ett äldre ljusbord med traditionella röntgenbilder. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Teknik väcker liv i benhårt ämne Anatomi ingår i de flesta av KI:s grundutbildningar och ämnet utvecklas ständigt för att göra det enklare för studenterna att ta det till sig. Vid institutionen för neurovetenskap finns sedan i våras ett nytt visualiseringsbord som underlättar Det är mycket att undervisning lära sig men lärarna en, här deltar är bra på att lyfta yrkesverkfram det som är samma läkare i viktigast föreläsningarna och det finns ett utvecklat tutorsystem. Men en förstudie pekar också på behovet av fler kliniskt verksamma lärare. Studenterna som strömmar in i föreläsningssalen går tredje ter16 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 minen på läkarprogrammet och dagen ska handla om bröstkorgens anatomi. – Linea axillaris media. Linje till axilla, armhålan. Den är viktig att kunna när man ska sätta dränage på en vätskefylld lungsäck – den visar var det är säkert att sticka, säger Hugo Zeberg, läkare och universitetsadjunkt i anatomi vid institutionen för neurovetenskap (Neuro) i Solna. MED ETT DATORPROGRAM visar han en tredimensionell modell av bröstkorgen. Roterar och markerar. Anatomiska termer varvas med exempel ur den kliniska vardagen och historiska återblickar – som tumultet som utbröt när anatomen Andreas Vesalius år 1543 konstaterade att både män och kvinnor faktiskt har 24 revben. Anatomiundervisning finns på tretton av femton grundutbildningsprogram och på fem fortsättningsprogram vid KI. Totalt antar programmen drygt 1 800 studenter per år. – Anatomi är grundläggande för alla utbildningar som har med sjukvård att göra, med olika inriktning och djup för olika yrkesgrupper, säger Staffan Cullheim, professor och ämnesföreträdare i anatomi vid institutionen för neurovetenskap där merparten av undervisningen i anatomi sker. BJÖRN MEISTER, som är grund- utbildningsansvarig för anatomi vid institutionen understryker att anatomiundervisningen vid KI följer den tekniska utvecklingen. Nu senast med visualiseringsbordet som gör det möjligt att virtuellt undersöka tredimensionella patientkroppar. – Och vi förstärker den kliniska relevansen genom att ta hit verksamma läkare som deltar i föreläsningar och dissektioner inom sina specialistområden, säger han. Läkarstudenten Victoria Thörnqvist är nöjd med anatomiundervisningen. – Den är jättebra. Det är mycket att lära sig men lärarna är bra på att lyfta fram det som är viktigast, säger hon. Att studenterna är nöjda med anatomiundervisningen bekräftas av universitetets studentkårer. MEN DET FINNS också de som pekar på brister. Förra året genomfördes en förstudie om möjligheten att koppla samman anatomiutbildningen vid KI med operationsträning för landstingsanställda läkare och sjuksköterskor i ett kliniskt anatomicentrum placerat på sjukhusområdet. I rapporten anges brist på lärare med bakgrund inom utbildningarnas vårdprofessioner som ett problem med KI:s anatomiundervisning, och ett anatomicentrum som ett sätt att lättare få tillgång till kliniskt verksamma lärare. – Undervisningen ska vara relevant för yrkesgärningen, men nu är lärarna i högre grad forskare utan medicinsk bakgrund. Det åtgärdas med tillfälliga lösningar men är långsiktigt ett problem, säger Jörgen Nordenström, professor i kirurgi och ordförande i förstudiegruppen. DEN UPPFATTNINGEN delas inte av Björn Meister. – Det är bra om lärarna har läkarbakgrund och de flesta här har det. Men om någon är en riktigt bra pedagog kan man göra undan- tag och lösa det med kompetenshöjande kurser om det behövs. Dessutom är vår tutorverksamhet en enorm potential för att hitta framtida lärare, säger han och syftar på de läkarstudenter som har gått anatomiutbildningen, och som sedan blir tutorer för studenter på terminen under. I förstudien om ett anatomicentrum anges också att undervisningen vid KI bör utvecklas med fler pedagogiska hjälpmedel för att levandegöra anatomin för studenterna, till exempel ultraljud, datortomografi och andra radiologiska metoder. Men sådana verktyg används redan och fler är på väg in, konstaterar Björn Meister. Som exempel nämner han datorprogram med 3D-modeller, att datortomografibilder numera används och att man genom ett nystartat samar- bete med en radiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset ska introducera ultraljudsundersökningar i undervisningen. FÖR LÄKARSTUDENTERNA på ter- min tre har det nu blivit dags för dissektioner. De samlas i grupper runt donerade kroppar för att identifiera olika strukturer i bröstkorgen. Några passar på att använda visualiseringsbordet. Det ser ut som en stor pekskärm där användaren kan vrida kroppen, zooma, göra snitt och ta bort lager av muskler eller nerver. Bildmaterialet kommer från magnetresonans- och datortomografi-undersökningar av verkliga kroppar och bordet är ett utmärkt komplement till institutionens andra läromedel konstaterar läraren Hugo Zeberg. Han poängterar att det krävs gedigen ämneskunskap hos läraren för att använda tekniken i undervisningen. Visualiseringsbordet är nytt och ännu inte helt integrerat i undervisningen, men ska kunna användas vid alla utbildningsprogram. – För de som i dag lär sig anatomi främst via böcker och plastmodeller blir det här ytterligare en möjlighet, ett sätt att komma närmare den riktiga kroppen, säger Björn Meister. Men bordet ska inte ska ersätta läkarstudenternas viktiga och uppskattade dissektioner. – Hur mycket man än har läst innan blir man alltid överraskad av hur det ser ut i verkligheten, säger läkarstudenten Jonathan Halvardson. SARA NILSSON kibladet@ki.se KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 17 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT Utmattning orsak till färre publikationer LÖNSEÄTTANDE SAMTAL – STEG FÖR STEG 1 Lönesättande samtal innebär en dialog mellan chef och med arbetare, där parterna ska komma överens om ny lön. Under samtalet har medarbetaren möjlighet att redo göra för sina arbetsuppgifter och sin arbetsinsats. Chefen får möjlighet att redogöra för sina bedömningar av med arbetarens prestationer i förhållande till gällande lönekriterier. 2 Samtalet ska handla om med arbetarens arbetsuppgifter, resultat och skicklighet kopplat till verksamhetens mål och behov, KI:s lönesättningskriterier och medarbetarens lön. 3 Det finns möjlighet till två samtal. Förbered dig inför lönesamtalet 4 För att den nya lönen ska gälla ska chef och medarbetare underteckna en skriftlig överenskommelse om ny lön. Kommer chef och medarbetare inte överens skjuts frågan till förhand lingar mellan arbetsgivaren och fackförbundet (Saco-S, för deras medlemmar på KI. OFR och SEKO använder den så kallade traditionella modellen). För oorganiserade medarbetare beslutar arbets givaren om ny lön om man inte kommer överens under samtalen. Förberedelse är viktigt för ett bra lönesättande samtal. Bo Seving, förhandlingschef på fackförbundet Naturvetarna, tipsar om vad du som medarbetare bör tänka igenom innan samtalet. Så fixar du nya lönesamtalet 4 Vad har du gjort sedan sista lönerevisionen? Gör en lista över utförda arbetsuppgifter. Utgå från de mål och arbetsuppgifter du och chefen har kommit överens om i utvecklingssamtalet. 4 4 Hur bra har du genomfört dina arbetsuppgifter? Värdera dina insatser. Hade du rätt verktyg och förutsättningar för att genomföra uppgifterna? 4 Vad är det värt? Ha ett konkret mål för vilken lön du vill nå i denna revision och ett långsiktigt mål för några år framåt. Den som har konkreta mål når högre lön, visar statistiken. Här är modellen som gäller från 2016 Lönesättande samtal är en modell för lönerevision som innebär att chef och medarbetare i dialog kommer överens om medarbetarens nya lön. Modellen har hittills införts vid elva institutioner och ska nästa år användas över hela KI. Den ersätter då den så kallade traditionella modellen, där arbetsgivaren och det lokala facket förhandlar om nya löner. UNGEFÄR 60 PROCENT av medar- betarna tycker att det lönesättande samtalet var bra eller mycket bra, enligt en enkät från personalavdelningen, riktad till de medarbetare som testat modellen. 84 procent av de drygt 800 svarande anser att lönesättande samtal bör användas även i fortsättningen. – Det är en stor andel som är nöjda, speciellt med tanke på att det är första gången samtalen genomförs, säger Mats Engelbrektson, personaldirektör. Inför samtalet ska Men enkätsvachefen ha en tydlig ren rymmer också uppfattning om vad missnöje. Ungefär 15 procent ansom är rätt lön ser att samtalet var dåligt eller mycket dåligt. Flera kommen18 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 tarer handlar om att samtalet inte var lönesättande; att chefen redan hade bestämt sig för en lön som inte gick att påverka. Den åsikten bygger på felaktiga förväntningar om hur fri chefen är att sätta lönen, konstaterar Mats Engelbrektson. – Inför samtalet ska chefen ha en tydlig uppfattning om vad som är rätt lön, men kan i vissa fall ändra sig efter att ha hört medarbetarens argument. Men utrymmet för löneökningar är begränsat och chefen är ganska låst. Det är viktigt att vi förklarar det, säger han. LÖNESAMTALET SKA handla om medarbetarens arbetsresultat. Men enligt flera enkätsvar har det saknats koppling mellan utvecklingssamtalet – där mål och arbetsuppgifter bestäms – och det lönesättande samtalet. Att säkerställa kvaliteten i den processen är en av utmaningarna framöver, konstaterar Mats Engelbrektson. – Under hösten går vi ut med tydligare riktlinjer som alla chefer ska följa: att det ska vara ett utvecklingssamtal i början av året och att det sedan utvärderas i lönesamtalet. Vi lämnar en tydlig guide för samtalen och då tror jag att det ska fungera bra, säger han. SOM FÖRDELAR med lönesättande samtal poängterar Mats Engelbrektson att medarbetaren får en tydligare dialog med chefen om sin lön. Även Bo Seving, förhandlingschef på fackförbundet Naturvetarna, lyfter fram medarbetarnas möjlighet att påverka sin egen lön som en av de stora fördelarna. – I den traditionella förhandlingen företräds du av någon och det egna inflytandet är inte särskilt stort. Med lönesättande samtal kan medarbetaren prata direkt med sin chef om vad man har gjort, på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka den, säger han. MEN ALLA är inte övertygade om fördelarna. Fackförbundet SEKO:s medlemmar på KI, ungefär 70 personer, kommer även fortsättningsvis att använda den traditionella modellen. – Lönesättande samtal kan slå mot svagare individer och grupper som inte kan argumentera för sig själva lika bra eller ta vara på sina rättigheter lika bra som andra. Därför värnar vi den traditionella, kollektiva modellen, säger Gunnar Stenberg, ordförande för SEKO vid KI. sättande samtal innebär en försämring av medlemmarnas möjligheter att påverka sin löne utveckling. Man får veta sin lön men samtalet är ingen förhandling och det blir mycket upp till individens förmåga att prata för sig. Vi tar upp frågan även på vårt kommande årsmöte, säger hon. 4 Använd lönestatistiken för att se att du i stora drag ligger rätt till lönemässigt. Men i huvudsak är det din prestation som ska avgöra att lönen är rättvis. 4 4 Exhaustion and a lack of control at work have an adverse effect on the amount women publish. A new study shows that differences at work are one of the factors that cause female doctors to publish fewer articles than their male counterparts. Det finns ungefär lika många kvinnor som män i läkarkåren i dag. Men på de högre positionerna inom den medicinska forskningen är andelen kvinnor låg. En bidragande anledning till skillnaden är att kvinnorna inte publicerar vetenskapliga artiklar i samma takt som sina manliga kollegor. Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet ville ta reda på varför det är så. I DEN AKTUELLA studien, som publicerats i BMC Medical Education, undersökte forskarna vilka arbetsrelaterade faktorer som påverkar hur många forskningsartiklar disputerade läkare i Sverige publicerar. Fynden bekräftade att männen i studien publicerade fler artiklar än sina kvinnliga kollegor. Hög publikationsfrekvens hängde ihop med att personen tyckte sig ha frihet att själv reglera sitt arbete i form av flexibilitet kring arbetstider och arbetstempo. Männen upplevde den sortens kontroll i större utsträckning än kvinnorna. STUDIEN PEKADE också på att kvinnliga läkare upplevde utmattning i större utsträckning än männen, något som även setts i tidigare undersökningar. Studien är den första som pekar på att utmattning är en riskfaktor som gör det svårare för kvinnor att publicera vetenskapliga artiklar. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se PUBLIKATION Possible reasons why female physicians publish fewer scientific articles than male physicians – a cross-sectional study, Ann Fridner, med flera, BMC Medical Education 2015. internwebben.ki.se Här finns mer information, sök på ”lönesättande samtal”. Chefen får inte sätta lägre lön bara för att någon inte pratar för sig MATS ENGELBREKTSON håller inte med om den risken. – Chefen får inte sätta lägre lön bara för att någon inte pratar för sig, eller gå med på högre lön bara för att någon är duktig på att argumentera. Lönen ska grunda sig på kriterierna i våra riktlinjer, säger han. Även fackförbundet ST:s medlemmar, cirka 600 personer på KI, har hittills valt att behålla den traditionella modellen för lönerevision, berättar Anne Edgren, ordförande för ST vid KI. – ST anser att löne Läs igenom lönekriterierna så att du känner till vad lönesättningen bygger på. Ta hjälp av den lokala fackföreningens och arbetsgivarens manuskript för samtalet – där står vilka frågor som ska tas upp och i vilken ordning. SARA NILSSON kibladet@ki.se MAJORITY POSITIVE TOWARDS SALARY REVIEW Foto: ISTOCK Mats Engelbrektson. Lönesättande samtal har nu införts vid hälften av KI:s institutioner och hösten 2016 ska modellen tillämpas över hela universitetet. Medarbetare som testat är övervägande nöjda, visar en ny enkät. Men det finns också kritiska röster. Har du gjort andra saker, kanske fått ändrade arbetsuppgifter – ta chansen och förklara det. EXHAUSTION LEADS TO FEWER ARTICLES Upplevd utmattning och mindre kontroll över sitt arbete påverkar kvinnors publikationsfrekvens negativt. En ny svensk studie pekar på att skillnader i faktorer på arbetet bidrar till att kvinnliga läkare publicerar färre artiklar än männen. Salary reviews have now been introduced at half of KI’s departments, with full implementation throughout the university in effect by the autumn of 2016. According to a recent survey, roughly 60 per cent of employees thought that their review was good or very good, and 84 per cent of the 800-plus respondents agreed that the salary review concept should remain. However, the survey also revealed a degree of discontent: some 15 per cent found their salary review poor or very poor. KI-studenten Abhishek Anand vann KI Flag Contest 2015 som pågick under sommaren – över hela världen. Bilderna som tävlade public erades på KI:s Instagram-konto under hashtaggen #kiflagcontest och vinnarbilden valdes ut av avdelningen för utbildnings- och forskarut bildningsstöd. Abhishek Anands bild togs på Kretas nordvästra kust under ett dyk med hjälp av dykinstruktören. Priset bestod av två lådor ekologisk frukt och grönsaker. Foto: ABHISHEK ANAND KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 19 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Enkät: KARIN SÖDERLUND LEIFLER Foto: ULF SIRBORN VAD ÄR DET SVÅRASTE MED ATT REKRYTERA RÄTT PERSON? AVOID THE RECRUITMENT TRAPS Christina Johansson, personalansvarig på institutionen för laboratorie medicin (Labmed): – Att hitta någon som utför jobbet med ett genuint intresse och driv. Vi vill gärna ha dedi kerade medarbetare och då måste vi leta efter någon som verkligen förstår vad det innebär att arbeta på just KI. Det tycker jag kan vara svårt. Det är väldigt viktigt att KI som organisa tion kommunicerar ut en tydlig bild av vad vi har för värderingar, vad vi står för och vad syftet med verksamheten Personer som funderar är. Personer som funderar på att söka en tjänst på att söka en tjänst ska kunna få en tydlig bild av KI som arbetsplats ska kunna få en och om de passar för tjänsten såväl som KI. Det märks så tydligt när en medarbetare både är tydlig bild av KI skicklig inom sin yrkesspecialitet och känner igen som arbetsplats sig själv i vad verksamheten står för. The most common mistake made by recruiters is to rely more on gut feeling than reason – according to recruitment consultant Malin Lindelöw, who has a background in experimental psychology at Ka rolinska Institutet and King’s College, London. Her advice for a suc cessful recruitment process? Draw up a requirements specification, con duct a structured interview and consider work or analytical tests. “Många felrekryteringar handlar helt enkelt om fel person på fel plats”, säger rekryteringskonsulten Malin Lindelöw. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Undvik fällorna vid rekryteringen Konsulten Malin Lindelöw: Låt inte magkänslan ta över Det vanligaste misstaget vid rekryteringar är att känna efter för mycket och tänka för lite. Det menar rekryterings konsulten Malin Lindelöw. Här är tipsen som hjälper dig att rekrytera rätt person för jobbet. Malin Lindelöw menar att man i sökarbetet ofta funderar för lite på vilka krav tjänsten ställer på personen som nyrekryteras. Det gäller att titta på förutsättningarna med nya ögon, för de har med stor sannolikhet förändrats sedan den förra rekryteringen. Med en bakgrund som forskare i psykologi vid Karolinska Insti tutet och King’s College i London är Malin Lindelöw i dag konsult med inriktning mot rekrytering, personbedömning och chefsut veckling. Hon har nyligen kommit ut med boken Vald på en tiondels sekund, som går på djupet med hur magkänslan påverkar vårt omdö me, något som kan få stora kon sekvenser vid rekrytering av nya medarbetare. NÄR KANDIDATERNA sållats fram 20 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 kommer nästa utmaning: person bedömningen. I det här steget är det lätt att magkänslan tar över och att man lägger de kritiska frågorna åt sidan. En klassisk fall grop är att ersätta en svår fråga med en lätt. Ofta sker det omed vetet. I stället för att fråga sig själv ”I vilken utsträckning lever perso nen upp till kraven?” svarar man på frågan ”Vad känner jag för den här personen?”. – Det är förenklade frågor som vi kan besvara känslomässigt. Risken är att vi gör det då, säger Malin Lindelöw. Andra vanliga fällor är att man väljer en person som är lik en själv, trots att det som egentligen be hövs är någon som kompletterar gruppen. Det kan också hända att rekryteringen blir en motreaktion genom att negativa erfarenheter av en tidigare medarbetare påverkar nästa rekrytering i för hög grad. Även här är kravspecifikationen ett viktigt verktyg för att ringa in för väntningarna och behoven. – Många felrekryteringar hand lar ju inte om att det är en person som är märklig eller dysfunktio nell, utan många felrekryteringar handlar helt enkelt om fel person på fel plats. En person som är otålig som har hamnat i en organisation där man måste vara långsiktig, eller att ömsesidiga förväntningar inte stämmer överens, säger Malin Lindelöw. EN SÅDAN FELREKRYTERING kan få stora konsekvenser. För juniora forskargruppledare kan felrekryte ringar i uppstarten leda till att de inte kan leverera bra forskning och därför får svårt att få in nya pengar. – Rekryteringen av de första doktoranderna kan vara en ”deal breaker” för unga forskargrupp ledare som ska starta upp sin fors kargrupp. Det kan vara helt av görande för personens karriär och för forskargruppen, säger Malin Lindelöw. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se FÖLJ RÅDEN OCH UNDVIK MISSTAGEN GÖR EN KRAVSPECIFIKATION l Ställ dig frågor om hur det ser ut i organisa Skaffa en tionen, vad verksamheten behöver bli bättre tydlig bild på, vilken sorts person som behövs och vilka av kraven krav uppdraget kommer att ställa på personen. Det ger dig en tydligare bild av dina förväntning ar och krav. – Det är svåra frågor, som man lätt hoppar över. Man gör på samma sätt som man gjort tidigare, trots att förut sättningarna hela tiden förändras, säger Malin Lindelöw. VÄSSA INTERVJUN l Forskning pekar på att intuitiva, ostrukturerade intervjuer fungerar väldigt dåligt och bidrar till otydlighet kring vilka krav som ställs. Gör en strukturerad intervju och ställ samma frågor till alla sökande. Se till att intervjustrukturen speglar kravspecifikationen så att du täcker in allt som du behöver veta om personen för att kunna fatta rätt beslut. Ställ samma frågor till alla ÖVERVÄG ARBETSPROV ELLER ANALYTISKA TESTER l Nöj dig inte med en intervju, utan låt de sökande göra ett arbets prov. Om du ska rekrytera en doktorand, låt dem sammanfatta en vetenskaplig artikel eller skriva en uppsats på plats. Låt en lärare ge en provföreläsning. Ge alla sökande samma förutsätt ningar och gör en så objektiv bedömning som möjligt av deras prestationer. Hitta – En väsentlig fråga vid bedömning av vetenskaplig personens produktion är att skilja ut vad personen själv har bidragit styrkor med och vad som är gjort i samarbete med andra. Vilka är den här personens styrkor? säger Malin Lindelöw. Tina Melander, personal handläggare på institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS): – Det svåraste tycker jag är att vid intervjuerna inför rekrytering få in de ”mjuka” frågorna som handlar om de personliga delarna. Till exempel kan handledare som ska rekrytera en doktorand fokusera mycket på de ”hårda” Det svåraste tycker jag bitarna, som den är att vid intervjuerna sökandes ämnes inför rekrytering kunskaper och få in de ”mjuka” utbildning. Det frågorna är viktigt att fånga upp de andra delarna också. Jag upplever att det har blivit större utrymme för frågor om vilket ledarskap personen trivs bäst med och andra frågor som är viktiga för att undersöka möjligheterna för ett bra samarbete och hur personen kan passa i gruppen. Ulla Cronfalk-Hernlund, administrativ chef på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS): – En svårighet är att man kan få in cv och ansökningar som inte är riktigt sanna. Det är svårt att upptäcka om ett cv är förskönat och inte helt ärligt. Då kan det bli Det är svårt att så att man kallar upptäcka om ett cv in en person är förskönat och inte till intervju som helt ärligt inte motsvarar den kravprofil som finns. Det kan hända i rekryteringen till alla sorters tjänster. För att underlät ta både för oss som söker en ny medarbetare och för den som söker arbete hos oss är det viktigt att kravspecifikationen för tjänsten är tydlig. KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 21 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT SMYGTRÄNA PÅ NYA GYMMET I HUDDINGE STRONG: Lyftzon med fria vikter, kettlebells med mera. SPACE: Främst avsett för gruppträning. FREE: Gymträning med tradi tionella och en ny typ av funk tionella maskiner. MIND: Ett lugnt rum för yoga, qigong och dans. GREEN ZONE: Social yta som bland annat har pingisbord. ORANGE ZONE: För kon ditionsträning med roddmaskiner, cyklar med mera. Let our team of experts help deliver your promises! Foto: ISTOCK Foto: GUNNAR ASK l Den 6 oktober är preliminärt invigningsdatum för det nya gymmet på Alfred Nobels allé 23 i Huddinge, som dock smygöppnar för träningssugna medarbetare och studenter redan i september. – På helgerna planerar vi att ibland ha familjedagar, då man kan ta med sina barn. ”Sunday funday” är arbetsnamnet, säger Patrik Emanuelsson på Friskvården på KI. l Gymmet har stora ytor för träning indelade i dessa olika zoner: För de träningssugna på KI finns ett brett utbud att välja bland i höst – allt från yoga och mindfulness till utomhuspass och cirkelträning. Friskvårdens recept för en piggare höst Från semester och ledigt till jobb och höstvardag. Kontrasten kan kännas stor – men på KI finns gott om gratis resurser för den som vill fylla på med ny energi, träna sig piggare och försöka sänka stressnivåerna. Friskvården erbjuder hjälp mot sömnproblem, yoga, mindfulnesskurser och mycket mer. Stress och psykiska påfrestningar är sedan två år tillbaka de vanli gaste arbetsorsakade besvären i Sverige. Även Karolinska Insti tutets senaste medarbetarunder sökning visade att det finns an ledning att vara uppmärksam på saker som stress, spänningar och sömnbesvär. – TILLSAMMANS med de andra på personalavdelningen kom vi fram till att vi behöver jobba ännu mer främjande och förebyggande, inn an någon hamnar i de här sjuk domstillstånden, och vi tog där 22 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 för fram en serie workshops och kurser, säger Patrik Emanuelsson, enhetschef på Friskvården, och fortsätter: – Vi rådfrågade våra forskare, som bland annat tyckte att vi skul le jobba med sömnfrågan. Stress blir ett allvarligt problem när tröttheten i kroppen slår till, om man har problem att sova och inte får den återhämtning som behövs. Det är angeläget att vi använder oss av de metoder som finns och som ger resultat. Alla som leder våra kurser är högt utbildade. I utbudet, som är gratis för KI-anställda, finns bland annat en populär, åtta veckor lång mindful nesskurs, samt ”Sovhjälpen” – ett webbaserat behandlingsprogram mot sömnbesvär utvecklat av psy kologen och sömnforskaren Marie Söderström, och ”ACT” – accep tance committment theraphy, där deltagarna bland annat får träna sig i att hitta förhållningssätt och verktyg för att lättare hantera stress. – ACT är en ganska ny modell som visat bra resultat i utvärde GRATIS KURSER I HÖSTMÖRKRET l Reset and recover. Kursen bygger på kognitiv beteende terapi och syftar till att ge ökad kunskap om sömn och orsaker till sömnbesvär, samt att förmedla användbara verktyg för att främja återhämtning. Kursen hålls på engelska. l Tidiga signaler. En workshop som bland annat tar upp strategi er för att uppmärksamma tidiga tecken på stress. internwebben.ki.se Sök på ”Friskvården” för mer informa tion, öppettider och bokning av pass. ringar. Det är en KBT-baserad gruppaktivitet där deltagarna jobbar med helheten, både med tankesätt och med kroppen. I alla våra kurser finns fysisk aktivitet med, säger Patrik Emanuelsson. OCH långvarigt stilla sittande är andra faktorer bakom ohälsa och Friskvården er bjuder också goda träningsmöjlig heter i Solna och på det nya gymmet i Huddinge. I utbudet finns bland annat styrketräning med maskiner, fria vikter och redskap som kettlebells och TRX-band, yoga, cirkelträ ning och utomhuspass – en lekfull och varierad träningsform, där naturen och den egna kroppen står för motstånd och utmaning. – Fysisk träning är en del av stresshanteringen, men starkast evidens har fysisk aktivitet för att främja god hälsa generellt, säger Patrik Emanuelsson. DATORARBETE SOFIA STRIDSMAN kibladet@ki.se GO HEALTH MAD THIS AUTUMN! From summer holiday to autumn routine. The contrast can seem harsh – but at KI there are lots of free resources to help you recharge your batteries, lift your spirits and reduce your stress. KI’s Health Promotion Unit offers help with sleeping problems, yoga, mindfulness courses and much more besides. More on intern webben.ki.se: ”health promo tion”. Biopharm/Clinical Trial Logistics • Worldwide coverage 24 hours a day, 365 days a year • Qualified packaging & temperature monitoring for all ranges: < – 150 o – 80 to – 60o o o o • Replenishment of dry ice & storage in required temperature during transit • Consultation of rules, customs documentation and dangerous goods • Our experienced staff will closely monitor each shipment from collection to delivery in order to ensure that packages arrive in perfect condition CONTACT: Head office Stockholm-Arlanda, Sweden: +46 (0)8 594 501 10 ops@optimizecourier.se / www.optimizecourier.com Copenhagen, Denmark: +45 325 272 92, ops@optimizecourier.dk LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT Nya möten gav klirr i kassan Projektet knep storvinst från EU SOCIETAL BENEFITS GAVE JACKPOT Clear benefits to society, a highly topical field of inquiry, and new interactions between research ers with different specialities. With this winning combination, the EDC-MixRisk won the jackpot in their application for a grant from the EU’s Horizon 2020 programme. One reason for their success, say the coordinators, is that their field of hormone- disruptors is a matter of urgent concern for the European Commission. En högaktuell forsknings fråga, möten mellan forskare med olika specialkompetenser – och en tydlig samhällsnytta. Den vinnande kombinationen gav full pott i en ansökan om EU-medel från Horizon 2020. Idén till forskningsprojektet om hormonstörande blandningar av kemikalier föddes på en workshop. Många av forskarna som möttes var nya för varandra. KI-forska ren Joëlle Rüegg vid det nationel la forsknings centrumet för toxi kologiska ve tenskaper, Swetox, är vice-koordinator för projektet EDC-MixRisk. Hon beskriver att det klickade mellan forskarna och att det gav en gnista till något helt nytt. – Den processen tror jag var en viktig del av framgången. I stället för att samla ihop sina gamla kom pisar kom det här från en ny sam ling människor och man undvek att halka in på gamla banor, säger Åke Bergman, som är koordinator för projektet och chef för Swetox. EN PERIOD av intensivt arbete följ de. På två månader samlade de ihop ett konsortium med forskare från fem europeiska lärosäten och ett amerikanskt. De gick vidare från första ansökningsomgången och hade tre månader på sig att skriva en mer omfattande ansökan. – Vi jobbade mer eller mindre hela juli och augusti med ansökan. Medan vi sedan väntade på beske det sa jag till mig själv att jag hade lärt mig så mycket under proces sen att det var värt det hårda arbe tet även om vi inte fick pengarna. Men självklart blev jag väldigt glad över det positiva beskedet, säger Joëlle Rüegg. Så gick det sen TOUGH COMPETITION FOR EU FUNDING Judging by the applications submitted in 2014, competition for funding from the EU’s Horizon 2020 framework pro gramme is fierce. A large proportion of KI research ers who ranked highest in the application assess ments were still left empty-handed. But the fact that many researchers received no grant despite such top results has inspired other research financiers to dis cuss funding them instead. KI Bladet följer upp KI Bladet nr 2/2014. ki.se/kibladet FORSKARE FRÅN SEX svenska läro säten, däribland KI, som ingår i Swetox, deltar som en partner i konsortiet. Åke Bergman menar att det konceptet inte har testats tidigare i EU-finansierade projekt. – Min första tanke var: ”Wow, det här visar att fler kan delta som en partner även när forskarna sit ter på olika lärosäten”. Därför blev jag extremt glad för Swetox skull, säger han. DE LYFTER FRAM att en viktig framgångsfaktor för deras ansö kan är att hormonstörande ämnen är ett brinnande aktuellt område för EU-kommissionen. Åke Berg man tror att många ansökningar faller på att forskarna har svårt att visa hur forskningen ska användas på samhällsnivå. – I beskedet från EU-kommis sionen lyftes att vårt projekt har betydelse för samhället och som kunskapsunderlag för beslutsfat tare, säger Joëlle Rüegg. KARIN SÖDERLUND LEIFLER kibladet@ki.se Bäst i klassen – men flera Konkurrensen om pengar na från EU:s ramprogram Horizon 2020 är stenhård. Det står klart efter 2014 års ansökningsomgång. En stor andel KI-forska re som fick toppbetyg i bedömningarna blev ändå utan pengar. Ansökningsomgången för det för sta året med EU:s nya rampro gram för forskningsfinansiering, Horizon 2020, är klar. Även om den totala budgeten för Horizon 2020 ökat till 80 miljarder euro har 24 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 EU-kommissionen valt att utanför FP7 ingår nu i starta lugnt. Horizon 2020. Samtidigt – Budgeten för det första har helt nya program året, 2014, var något min tillkommit. För KI är dre än 8 miljarder euro. programmen ”Hälsa, de mografiska förändring Även i förra ramprogram met, FP7, började kom ar och välbefinnande”, missionen försiktigt, säger Europeiska forsknings rådets (ERC) anslag till Tatjana Nilsson, specialist banbrytande forskning på europeisk forsknings Tatjana finansiering vid Grants Nilsson. och Marie Sklodowska Office på avdelningen för Foto: LISA REIMEGÅRD Curie de största pro grammen. KI är delak forskningsstöd vid KI. Hon menar att det är svårt att tig, som koordinator eller partner, jämföra Horizon 2020 med FP7. i 212 ansökningar inom dessa. – Beviljandegraden för KI-an En del program som tidigare låg sökningar är 12,7 procent, vilket är aningen högre än den genom snittliga europeiska beviljande graden, säger Tatjana Nilsson. MEN FÖR ANDRA delar märks det tydligt att det var svårare att få pengar den här gången. Ned gången är särskilt märkbar för ERC-programmet. KI hade åtta kandidater som fick högsta resul tat i bedömningarna. Av dem fick endast två anslag. – KI har aldrig tidigare haft så många kandidater som fått högsta betyg men som trots det inte fått KI-forskaren Joëlle Rüegg och Åke Bergman vid Swetox menar att deras framgång i Horizon 2020 bland annat berodde på att de kunde visa hur forskningen ska användas på samhällsnivå. Foto: GUNNAR ASK blev ändå utan pengar anslag. Det visar på mycket större konkurrens om pengarna, säger Tatjana Nilsson. HÖGA BETYG i ERC-bedömningar kan ses som en indikation på ett universitets prestationer. Det fak tum att flera forskare inte fått an slag trots toppresultat har fått andra forskningsfinansiärer, som Veten skapsrådet och Ragnar Söderbergs stiftelse, att börja diskutera om de ska ge medel till forskare i den kategorin. Jämfört med tidigare rampro gram var utlysningen inom ”Häl sa, demografiska förändringar och välbefinnande” bredare vilket gav forskarna större frihet att föreslå hur de vill tackla de utmaningar som samhället står inför. Men det gjorde det svårare att veta vad som krävs för full poäng på alla delar. – Vi har lärt oss väldigt mycket av 2014 års ansökningsomgång. Nu vet vi mer om hur kommis sionen tolkar ansökningarna och vad som krävs för att en ansökan ska vara konkurrenskraftig, säger Tatjana Nilsson. DET HÄR ÄR HORIZON 2020 l EU:s ramprogram Horizon 2020 pågår under en sjuårsperiod, 2014–2020. l Efter första året är beviljandegraden 12,5 pro cent, vilket är lägre än i förra ramprogrammet FP7 som hade en genomsnittlig beviljandegrad på 20 procent. l Av dem som fick pengar var 38 procent av organisationerna nya och en stor andel är små och medelstora företag. Det visar på vikten av innovation och att forskningsresultaten ska komma till nytta. Nu vet vi mer om hur kommissionen tolkar ansökningarna och vad som krävs för att en ansökan ska vara konkurrenskraftig Källa: Tatjana Nilsson, specialist på europeisk forskningsfinansiering vid KI:s Grants Office KARIN SÖDERLUND LEIFLER KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 25 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT VI HAMNADE PÅ ... DEPARTMENTS AWAIT REORGANISATION The dentistry and dental hygiene programmes have been reorganised, and now work has to start on actually achieving the original aim: to raise the quality of the education they provide. The new year will see more departments meeting a similar fate: Clintec, CNS and LabMed. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON På bettet efter ny organisation Institutionen för odontologi redo att ta itu med pedagogiken Vid årsskiftet 2015/2016 kommer utbildningsprogrammen vid fyra KI-institutioner att omorganise ras. Bakgrunden är den så kallade UKF-rapportens förslag för att höja kvaliteten i KI:s utbildningar. INSTITUTIONEN FÖR odontologi ligger ett år före – där är om organisationen redan genomförd. Formellt började förändringarna gälla från 1 januari i år, och vår terminen har i stor utsträckning handlat om att trimma in den nya organisationen, att få rutiner och processer att fungera, berättar bi trädande prefekt Margareta Hul tin, grundutbildningsansvarig vid institutionen och ordförande för den nya utbildningsnämnden. – Nu är organisationen på plats på riktigt. Vissa justeringar behövs fortfarande, men vi har kommit så långt att vi kan ta itu med det som ändringen syftade till: frågor om pedagogiken. Nu arbetar vi med att höja kvaliteten i utbildningen och att införa mer studentcentre rat lärande, säger hon. 26 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 PROGRAMMEN SOM STÅR PÅ TUR Utbildningsprogrammen som organiseras om från årsskiftet: l Audionomprogrammet l Logopedprogrammet l Röntgensjuksköterske programmet (Institutionen för klinisk neurovetenskap, CNS) l Optikerprogrammet l Psykologprogrammet l Psykoterapeutprogrammet l Magisterprogrammet i klinisk optometri (Institutionen för klinisk neurovetenskap, CNS) l Biomedicinska analytiker programmet (Institutionen för laboratorie medicin, Labmed) l Arbetsterapeutprogrammet l Fysioterapeutprogrammet l Sjuksköterskeprogrammet (Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS) stitutionen hållit ett pedagogiskt internat för alla sina utbildnings ansvariga, ett 50-tal personer. Det kommer att följas upp med bland annat workshops och en gemen sam pedagogisk strategi. – Lärarnas engagemang för utvecklingsfrågor är stort, säger Margareta Hultin. Ansvarstagan det och medvetenheten har ökat markant. Omstruktureringen vid odon ki.se/kibladet TVÅ PROGRAM UNDANTAS De två nybörjarprogram där ansvaret inte överförs till en programansvarig institution är läkarprogrammet och kandi datprogrammet i biomedicin. Anledningen är att dessa program involverar ett stort antal insti tutioner, och att det saknas en institution som ger merparten av programmens kurser och därmed kan utses till programansvarig institution. Källa: Lena Atterwall, samordnare för UKF-implementeringen vid universitetsförvaltningen INFÖR HÖSTTERMINEN har in KI Bladet nr 4/2014. tologiska institutionen innebär kortfattat att programnämnden försvunnit, och att en ny utbild ningsorganisation istället skapats inom ramarna för institutionen. Institutionsledningen blir ansvarig för utbildningsprogrammen inför utbildningsstyrelsen. Förändringen innebär att ett tiotal administrativa tjänster flyt tas mellan programkansliet och institutionen. – Alla har erbjudits fortsatt an En dag om vad det innebär att vara människa DET ÄR FINT, LOGISKT, ja det är till och med vetenskapligt bevisat att en god relation Eldsjälar, det är ett löftesrikt ord som för mellan vårdare och patient ökar compli tankarna till Dalai lama, Moder Teresa och ance och tillfrisknande. Men hur, från vad Nelson Mandela. Efter den här dagen läg och vem ska tiden tas, undrar jag samtidigt ger jag även till njurläkaren och författaren som psykiatrikern Johan Cullberg Astrid Seeberger som oförtrutet välkomnas upp på scenen. ”Vill kämpar på för att sjukvården man samtala, inte bara tala, ska bli mer humanistisk. behöver man vara skamlöst Hon är initiativtagare till nyfiken, ” säger han. Ny återkommande symposier fikenheten odlas genom där KI- och sjukvårds människokunskap och personal får möta lan Vill man samtala, bildning. dets ledande konstnärer inte bara tala, Den här förmiddagen och samhällsdebattörer. handlar därför även om behöver man vara vad skönlitteraturen har ELDSJÄLARNAS DAG är skamlöst nyfiken för betydelse för sjukvår ett sådant arrangemang. den – så mycket fint sägs om Astrid Seeberger beskriver det att jag vill lova mig själv att eldsjälen som en person som läsa minst en bok i veckan resten håller något livsviktigt brinnan av mitt liv, om jag bara får tid. de, även när det blåser hårda vindar och åsiktsströmmar åt olika håll. Och det NÄR FÖRFATTAREN Agneta Pleijel berättar livsviktiga i den kvalitetssäkrade, mätba om sin relation till litteraturen med ord ra och strukturerade sjukvården med sina en ”Genom skönlitteraturen strövar man riktlinjer, system och vårdprocesser är ju fritt genom alla tider och tankar”, låter det patienten: ”Människan, med sin livsbe poetiskt. rättelse, sina drömmar och rädslor.” Om Och visst är det bra att alla läkarstuden patienten inte bara ska bli en konsument i terna vid KI får en skönlitterär bok varje en vårdindustri måste hon bemötas som en termin. När de tar examen har de ett litet människa. Margareta Hultin, grundutbildningsansvarig vid institutionen för odontologi, med prefekten Mats Trulsson. Omorganisationen av tand läkar- och tandhygienist programmen är genomförd. Nu börjar arbetet med det som förändringen syftade till: att höja kvaliteten i utbild ningen. Vid årsskiftet stöps fler institutioner om på samma sätt. Är du en eldsjäl? Inte ens de inbjud na föreläsarna på seminariet ”Hur man blir eller förblir en eldsjäl inom sjukvården” i början av höstterminen vill kalla sig eldsjälar. KI Bladets reporter Jenny Ryltenius gick till Birkeaulan och lyssnade på ett livsviktigt samtal mellan KI- och sjukvårdspersonal, konstnärer och samhällsdebattörer. skönlitterärt bibliotek, konstaterar Astrid Seeberger. Perspektivet den här dagen är ändock läkarens. Inbjudna skådespelare ger en före ställning som handlar om läkarens möte med patienten. Återkommande är hur vik tigt det är att läkarstudenter får möjlighet att, tillsammans med äldre kolleger, reflek tera över vad det innebär att vara läkare och möta patienters lidande och död. Men ytterst handlar dagen om vad det innebär att vara människa, om att ha, eller inte ha, empatisk förmåga. Enligt inbjudan var symposiet öppet för alla med möjlighet att smita ifrån jobbet – det vill säga i praktiken kunde ingen som tjänstgjorde kliniskt den här dagen kom ma. Det är synd. För samtalen från scenen i Birkeaulan i Huddinge, borde varit obli gatoriska för alla anställda vid KI och vid sjukhuset, för tjänstemän och för politiker i Stockholms läns landsting. INTE MINST UNDER den halvtimme som professor Abbe Schulman kommer in och påminner om den bistra verkligheten. Att vården är ett riskyrke. Att själar behöver förutsättningar i arbetsmiljön för att kunna brinna. Han ordinerar fikapauser, medarbe tarsamtal, reflektionsgrupper, handledning och handlingsplan för extrema händelser. Dessutom måste alla anställda ha accep tabla krav på sig i relation till kunskap och ges möjlighet att påverka sin arbetssitua tion. När jag lämnar Birkeaulan tänker jag att det är hög tid att följa den ordinationen. SPARKLING FIREBRANDS Are you a fire brand? Not even the speakers invi ted to the seminar “How to become or remain a health care firebrand” earlier this autumn semester wanted to refer to them selves as such. KI Bladet went to the Birke auditorium in Huddinge to listen to a vitally impor tant, impassioned conversation between health care workers, artists and social commentators about infusing more humanism into healthcare. JENNY RYLTENIUS kibladet@ki.se Så gick det sen ställning. Två medarbetare har dock valt att säga upp sig, säger Margareta Hultin. KI Bladet följer upp PROGRAMHANDLÄGGAREN Paula Karlsson är en av dem som fått flyt ta till institutionen för odontologi. – Förutsättningarna i vårt fall var extra goda, med utbildnings program som helt ryms inom institutionen. Jag kan förstå att handläggare och studievägled are vid andra program känner en större osäkerhet, men för mig har övergången varit enbart po sitiv. Jag har fått bättre insyn i programmen, kommit närmare studenterna och kan lättare kom municera med programledning och lärare, säger hon. ANDERS NILSSON kibladet@ki.se Fotnot: UKF-rapporten innehåller förslag och åtgärder för KI:s ut bildningars kvalitet och forsknings anknytning, och ingår som en del i arbetet med Strategi 2018. Skådespelarna Davood Tafvizian och Daniel Goldmann var några av alla de som medverkade under Eldsjälarnas dag tillsammans med arrangören Astrid Seeberger (längst till vänster). Foto: ERIK CRONBERG KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 27 LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT Paret Klein firades på 180-årsdagen Forskare från hela världen kom för att fira cancer forskarna Georg och Eva Kleins 90-årsdagar tidigare i somras. Programmet bestod av föreläsningar av världens främsta cancerforskare och inleddes med en födelsedags konsert. Eva och Georg Klein har belönats med otaliga priser och utmärkel ser genom åren för sina upptäck ter inom cancerforskningen. I år fyller de båda 90 år och de är fortfarande verksamma forskare inom tumörbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, MTC, vid Karolinska Institutet. Den 17–18 juni arrangerade deras studenter och personal ett symposium om ”The Future of Tumor Biology” på Nobel Forum. Repertoaren hölls hemlig för pa ret in i det längsta. – Det här var en underbar över raskning med ett fantastiskt pro gram. Alla är här med nya fynd, det är enormt intressant, sa Georg Klein under symposiedagen. Rektor Anders Hamsten inled de symposiet med att tacka paret Klein för deras betydelse för KI och generationer av forskare. Han beskrev Georg och Eva Klein som två av KI:s genom ti derna viktigaste forskare. De var pionjärer inom immunoterapin, som i dag räknas till de mest lo vande genombrotten för framtida cancerbehandling. Föredragshållarna tillhörde alla eliten inom dagens cancer forskning. Förutom vetenskapliga före drag fanns även utrymme för personliga betraktelser ur parets långa karriär. Ett avslutande anförande hölls av Hans Wigzell, professor eme ritus i immunologi, och en av många forskare som disputerat under Kleins handledning. Han gav en målande bild av institutio nen för tumörbiologi som bygg des upp av makarna och under 1960- och 1970-talen kom att ut vecklas till ett världsledande nav för tumörbiologi. JENNY RYLTENIUS kibladet@ki.se Hon får Dimitris N. Chorafas pris n Miriam Elfström, tidigare dokto rand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik får Dimitris N. Chorafas pris 2015 för sin avhandling “Optimizing cervical cancer prevention through screening and HPV vaccination”. Efter sin forskarutbildning arbetar Miriam Elfström som postdoktoral forskare på institutionen för labora toriemedicin vid Karolinska Institutet och processledare för cancerprevention på Regionalt cancercentrum Stockholm- Gotland. Priset består av 5 000 US dollar och ett diplom och delas ut vid Karolinska Insti tutets installa tionshögtid den 15 oktober. Miriam Elfström. Foto: GUNILLA SONNEBRING Jubilarerna Eva och Georg Klein (i mitten) under firandet på Nobel Forum. ........lite smartare lösningar för forskning & diagnostik.... Noggrannare och snabbare QPCR!! Mic från skaparna av Rotor-Gene NYHET!! Foto: GUNNAR ASK Hälsa & välbefnnande I samarbete med KI Friskvården ger KIB under hösten 2015 en rad föreläsningar kring temat Hälsa och välbefnnande. Motivation - hur hittar och behåller jag den? / Liselotte Kuehn Krylborn 28 september kl 12 i Huddinge QPCR & PCR UTAN EXTRAKTION. Kapa Probe Force Testa själv! - fråga oss om ett prov! RainDrop VERKLIG Digital PCR för “liquid biopsy” och MRD mm Boka in en presentation! Träning för hälsa - vad krävs? / Daniel Berglind 19 oktober kl 12 i Huddinge Lena Marions får etikpriset 2015 n Karolinska Institutets etikpris Emma Andersson. Foto: LINDA LINDELL Robert Månsson. Foto: LISA HAGSTEN DE FÅR SVEN OCH EBBA- CHRISTINA HAGBERGS PRIS n Emma Andersson och Robert Månsson får Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris 2014. Emma Andersson vid institutionen för bioveten skaper och näringslära, får priset för sin forskning om hur signalvägarna Wnt och Notch kontrollerar celldif ferentiering och morfogenes under den embryonala utvecklingen. Robert Månsson vid institutionen för medicin, Huddinge, får priset för sin forskning om tidiga steg av hematopoies och genomets tredimensionella struktur, och om hur denna genstruktur påverkar transkriptions reglering. Utdelning ur Sven och Ebba-Christina Hagbergs stif telse sker i form av pris och forskningsanslag till yngre, disputerade forskare vid Karolinska Institutet. I år delas två pris på 150 000 kronor ut. Pristagarna får också varsitt forskningsanslag om 175 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installations högtid den 15 oktober. Ninolab är er ramavtalsleverantör! 2015 går till Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi och universitetslektor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). Karolinska Institutets etikpris delas ut varje år till en person eller grupp som är verksam vid KI och som har gjort en särskild insats för att främja etiken vid universitetet. Pristagare utses av Karolinska Insti tutets etikråd. Lena Marions forskning rör främst sexuell och reproduktiv hälsa vilket omfattar bland annat metoder för familjeplanering och abort samt gynekologisk cancer och sexuellt överförbara infektioner. Hennes forskningsprojekt har även bedrivits i Bangladesh, Iran, Laos och Ukraina. Ett konkret resultat av ett Lena Marions doktorandprojekt i Laos har medfört att kvinnor nu erbjuds undersökning för före komsten av cellförändringar i allt större omfattning. Hon har tidigare arbetat för Världshälsoorganisa tionen, WHO, med utveckling av säkra abortmetoder och är i dag också medlem av WHO:s expert panel för rekommendation av säkra och effektiva preventivmetoder. Lena Marions. Foto: MATTS JONSSON – Lena Marions står upp för kvin nan, framförallt i frågan om abort rätt, säger Niels Lynöe, ordförande i etikrådet vid Karolinska Institutet. Hon har också lyft fram flera etiskt viktiga frågor i den offentliga debatten, till exempel frågan om preventivmedelsförskrivning till unga kvinnor. Dessutom har hon ar betat mycket aktivt för att integrera etikundervisningen i läkarprogram met med gynekologi, pediatrik och klinisk genetik. Syftet med priset är att öka det etiska medvetandet och att upp märksamma goda förebilder. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i Aula Medica den 15 oktober. Trygghet genom hela karriären I ramavtalet ingår bland mycket annat centrifuger från Thermo Sorvall! Med centrifuger från Sorvall uppnår man ett fantastiskt resultat i laboratoriet! Från mikro- och bänkcentrifuger till avancerade golvmodeller. Tillsammans med karbonfberrotorer utgör de en vinnande kombination! Uppnå en oslagbar produktivitet, smidighet och användarvänlighet med Sorvalls centrifuger, rotorer och tillbehör! Naturvetarnas disputerade ombudsmän och karriärrådgivare vägleder och coachar dig genom din karriär. Dessutom ingår vår förmånliga inkomstförsäkring. Se hela människan! - framtiden ligger i helheten / Hans Sandberg 9 november kl 12 i Solna Kemikalierna i vardagen – hur farliga är de? / Annika Hanberg 7 december kl 12 i Solna Vi bjuder på lunchsmörgås till anställda, studenter och alumner vid KI. Först till kvarn! Ingen anmälan! Varmt välkomna! För mer information kib.ki.se Research Diagnostics Biobanking www.techtum.se info@techtum.se Universitetsbiblioteket llation , insta . t k a r f r r ludera eknike lab ink v utbildad t o in N a g från nomförd tällnin ge En bes utbildning och 08-590 962 00 www.ninolab.se Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet. www.naturvetarna.se Ly f T e r N aT u r v e Ta r e LEDARE PORTRÄTTET NYHETER NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT SPECIAL NOTERAT De får Stora silvermedaljen 2015 Stora silvermedaljen 2015 vid Karolinska Institutet tilldelas Gunnel Biberfeld, Britta Wahren och S Gunnar O Johansson. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och delas ut vid installationshögtiden den 15 oktober. S GUNNAR O JOHANSSON, professor emeritus i klinisk immunologi, särskilt allergologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskningsom rådet allergi. Han identi fierade 1967, tillsammans med Hans Bennich, en ny klass av immu noglobuliner, IgE, och visade att dessa är associ erade med aller giska reaktioner. Han har byggt upp forskningsområdet allergi vid KI och hans framgångsrika forskning har bidragit till universite tets världsledande roll på området. Genom sin banbrytande upptäckt av IgE och utvecklandet av allergitester, har S Gunnar O Johansson skapat bättre förutsättningar för god hälsa och livskvalitet hos en stor del av befolk ningen i världen. Foto: PRIVAT professor emerita i smittskydd, särskilt klinisk immunologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskning och forskarutbildning inom området HIV vid KI. Hon är en av pionjärerna inom HIV-forskning en vid KI och i världen och har fostrat genera tioner av unga HIV-forskare vid KI. Gunnel Biberfelds forskning är inriktad på studier av HIV i ett globalt perspektiv, inte minst genom kliniska vaccinstudier i Tanzania. Forskningssamarbetet med Tanzania inkluderar även ett omfattande doktorandutbildningsprogram. Resultaten av hennes studier har legat till grund för nationella riktlinjer i Tanzania när det gäller pre vention av mor-barn-smitta av HIV och de har även bidragit till WHO:s rekommendationer på området. professor emerita i klinisk virologi, tilldelas Stora silvermedaljen för sina insatser inom forskning och forskarutbildning inom området HIV och cancer vid KI. Hon är en av pionjärerna inom HIV-forskning en vid KI och i världen. Britta Wahren var först med att designa DNA-baserade HIV-vacciner som uttrycker tidiga gener/antigener och inducerar nya cellmedierade svar mot HIV hos HIV-infekterade individer. Hon har därefter initierat och designat profy laktiska subtyps-orienterade vacciner mot varianter av HIV som förekommer i olika delar av världen. Forskningsarbetet tillsammans med National Institutes of Health och US Army har varit be tydelsefullt för att skapa ett världsomspännande HIV-vaccin. Foto: FREDRIK PERSSON BRITTA WAHREN, Foto: JOHN SENNETT GUNNEL BIBERFELD, NYA PROFESSORER Lauri Aaltonen har anställts som gästprofessor i cancergenetik vid institutionen för biovetenskaper och näringslära från den 1 juni 2015. Lars Fugger har anställts som gäst professor i neuroimmunologi vid institutionen för klinisk neuroveten skap från den 1 september 2015. Gert Helgesson har anställts som pro fessor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 maj 2015. Bertrand Joseph har anställts som professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid institu tionen för onkologi-patologi från den 1 maj 2015. Anu Kantele har anställts som gäst professor i infektionsmedicin, särskilt resemedicin vid institutionen för medicin, Solna från den 1 maj 2015. Olli Kallioniemi har kallats att från den 1 juli 2015 vara professor i mole kylär precisionsmedicin. Eva Kosek har anställts som professor i klinisk smärtforskning med inriktning mot muskuloskeletal smärta vid insti tutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 april 2015. Janne Lehtiö har anställts som professor i medicinsk proteomik vid institutionen för onkologi-patologi från och med den 1 juni 2015. Sten Linnarsson har anställts som professor i molekylär systembiologi HAGST RÖM ER BIBLIOTEKET STIFTELSEN SAMARITEN DELAR I ÅR UT TOTALT 1 500 000 KRONOR Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård. Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier. Ansökningar skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda senast fredagen den 30 oktober 2015 kl 24.00. Ansökningsperiod 150901-151030 då webbformulär och detaljerad instruktion finns tillgänglig på hemsidan: www.stiftelsensamariten.se Stiftelsen Samariten Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset, 118 83 STOCKHOLM med inriktning mot transkriptomik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik från den 1 juli 2015. Knut Lönnroth har anställts som professor i socialmedicin vid institu tionen för folkhälsovetenskap från och med den 1 september 2015. Karl-Johan Malmberg har anställts som gästprofessor i cellulär immun terapi vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 juni 2015. Lena Nilsson Wikmar har anställts som professor i fysioterapi med inriktning mot utbildning vid institu tionen för neurobiologi, vårdveten skap och samhälle från den 15 juni 2015. Ann Nordgren har anställts som adjungerad professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 juni 2015. Per Tornvall har anställts som pro fessor i kardiologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 juni 2015. Yvonne Wengström har anställts som professor i omvårdnad vid institu tionen för neurobiologi, vårdveten skap och samhälle från och med den 1 juli 2015. Agneta Åkesson har anställts som professor i epidemiologi med inrikt ning mot nutrition och toxikologi vid Institutet för miljömedicin från den 1 juli 2015. bok Vesalius, Anatomins mästare Andreas Vesalius (1514–1564) revolutionerade den anatomiska vetenskapen. Han ifrågasatte de gamla lärorna – och ersatte dem med sina. Boken presenterar Vesalius och hans bildvärld i fyra essäer och en katalogdel. VESA LIUS Anatomins mästare Redaktörer: Anna Lantz & Krister Östlund utställning Välkommen på offciell invigning av Centrum för innovativ medicin – CIMED Andreas Vesalius och den anatomiska renässansen Carolina Rediviva, Uppsala Universitetsbibliotek Utställnigen pågår 22 maj 2015–30 april 2016. fri tanke 7 Oktober 2015 | kl. 13.00–17.00 | Novum, KI Huddinge Anmälan och mer information på ki.se/en/cimed Ett samarbete mellan Hagströmerbiblioteket på Karolinska Institutet, Uppsala Universitetsbibliotek och Fri Tanke. KI Alumni & Friends KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet. Gå med idag! mni ki.se/alu Nominera till Karolinska Institutets Arbetsmiljöoch hälsopris senast den 21 oktober 2015 Möt vinnaren på Arbetsmiljödagen den 3 december. Läs mer på internwebben.ki.se/sv/arbetsmiljodagen Utbildning i medicinsk statistik Pedagogiska kurser i SPSS och Statistica. STOCKHOLM 19–22 oktober 10–11 november 8–11 december Statistica SPSS Statistica MEDICINSK STATISTIK TM SPSS software www.statistikakademin.se / Telefon 018-410 82 82
© Copyright 2024