NYHETSBREV 3, 2015 INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA Ungas psykiska hälsa Vad är psykisk hälsa och hur kan den mätas vid epidemiologisk bevakning? Det skrivs och debatteras en hel del om ungas psykiska hälsa. Eller egentligen är det inte psykisk hälsa utan snarare psykisk ohälsa som ofta upptar vårt fokus. Det kan röra sig om allt från lättare symtom till tyngre psykiatrisk problematik. Även i en del rapporter används psykisk hälsa mer eller mindre synonymt med psykisk ohälsa och det har gjort att det råder osäkerhet kring vad som egentligen menas med begreppet psykisk hälsa. Psykisk ohälsa och psykisk hälsa Många experter menar att psykisk hälsa handlar om närvaro av något positivt och inte främst frånvaro av något negativt. Detta bekräftas också av studier som visat att tecken på psykisk hälsa och symptom på psykisk ohälsa eller sjukdom inte utgör två ytterligheter på ett och samma kontinuum. De är visserligen associerade med varandra men bör förstås utifrån olika dimensioner, olika skalor. Utmaningen för oss som arbetar med psykisk hälsa, vare sig vi gör det på strategisk/taktisk nivå eller på operativ nivå, är att få med båda perspektiven i det vi gör. Det finns nämligen ett växande stöd i forskning för att höga nivåer av välbefinnande har gynnsamma effekter för såväl individen som för samhället och att de är kopplade till en rad positiva utfall. Att mäta psykisk hälsa Hur mäter man då psykisk hälsa? Vanligen innefattas psykisk hälsa av flera dimensioner av välbefinnande som till exempel emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande. Dessa tre dimensioner finns representerade i frågeinstrumentet Mental Health Continuum – Short form (MHC-SF) som användes i Liv och Hälsa Ung 2014. MHC-SF innehåller 14 frågor, av vilka tre berör emotionellt välbefinnande och övriga 11 handlar om tecken på positiv funktion (se Appendix). MHC-SF är särskilt framtaget för att användas i befolkningsstudier på vuxna men håller nu på att valideras även på ungdomar. Preliminära analyser som gjorts utifrån svar från drygt två tusen Västeråsungdomar i läsår 9 samt år 2 på gymnasiet visar att frågebatteriets psykometriska egenskaper är goda och att frågorna fungerar även för unga personer. Emotionellt välbefinnande och positiv funktion MHC-SF är ett instrument som tilltalar av framför allt två skäl. Det första är att det ger information både om känslor och funktion, något som speglar instrumentets teoretiska grund i två traditioner. Den ena av dessa traditioner är den hedoniska (emotionellt välbefinnande) som betonar vikten av positiva känslor och att vara nöjd med livet. Den andra traditionen är den eudaimoniska, som lyfter fram betydelsen av positiv funktion genom att relatera psykiskt välbefinnande till bland annat upplevelse av mening, social integration, självacceptans, personlig utveckling och autonomi. Litteraturen inom området betecknar god hedonisk och eudaimonisk hälsa som blomstrande psykisk hälsa (på engelska ”flourishing”). Det andra skälet till varför MHC-SF är relevant är att instrumentets tre dimensioner speglar samtliga av de tre huvudkomponenterna i WHO:s definition av vad psykisk hälsa är: ”Ett tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i”. Psykisk hälsa i den här positiva bemärkelsen utgör grunden för välbefinnande och positiv funktion för individen och för samhället. Kategorisering av psykisk hälsa utifrån MHC-SF För att ha en blomstrande psykisk hälsa måste en individ ‘varje dag’ eller ‘nästan varje dag’ under den senaste månaden ange åtminstone ett av tre tecken på emotionellt välbefinnande, men dessutom, åtminstone sex av elva tecken på positiv funktion (se Appendix). Individer som rapporterar en låg nivå (‘aldrig’ eller ‘en eller två gånger’ under den senaste månaden) på åtminstone ett mått på hedonistiskt välbefinnande och låg nivå på åtminstone sex mått på positiv funktion har en tynande psykisk hälsa (”languishing mental health”). Individer som varken har en blomstrande eller tynande psykisk hälsa tillskrivs en måttlig psykiska hälsa. Killar Tjejer Kategorisering av psykisk hälsa (MHC-SF) Tynande Måttlig Blomstrande 6,3% 42,2% 51,5% 7,4% 51,3% 41,3% Källa: Liv och hälsa Ung, läsår 9 och år 2 på gymnasiet. I tabellen ovan redovisas resultat ur Liv och Hälsa Ung 2014 och som baseras på MHC-SF. Här ser vi att 6,3 procent av killarna och 7,4 procent av tjejerna i Västmanland har en tynande psykisk hälsa. Det är detsamma som stagnation och tomhet, eller att livet saknar intresse och inte engagerar. Den här gruppen har både ett nedsatt emotionellt välbefinnande och saknar www.ltv.se NYHETSBREV 3 INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA tecken på positiv funktion. Vi kan också notera att i gruppen med tynande psykisk hälsa är skillnaden mellan könen att betrakta som liten jämfört med den vi ser för vissa psykiska besvär. Könskillnader framträder tydligare i de två andra kategorierna; det är klart vanligare med blomstrande psykisk hälsa bland killar än tjejer. Hälsorelaterad livskvalitet Hur den psykiska hälsan förhåller sig till hela individens livssituation är också en viktig aspekt. I Liv och Hälsa Ung 2014 mättes de ungas hälsorelaterade livskvalitet med ett validerat frågebatteri (Minneapolis-Manchester Quality of Life Scale – Adolescent Form). Individens livskvalitet skattas här med 45 frågor som berör fysisk-, kognitiv- psykisk-, social- och kroppslig livskvalitet samt vad man har för livssyn. Som förväntat ser vi att den hälsorelaterade livskvaliten i gruppen med tynande psykisk hälsa är betydligt lägre än i de övriga två. Det är värt att notera att det även finns en betydande skillnad mellan de med måttlig respektive blomstrande psykisk hälsa. Skillnaden är statistiskt säkerställd och det med god marginal. Det här betyder att även de med måttlig psykisk hälsa har en relativt låg livskvalitet och därför bör vara en grupp vi ska arbete preventivt med. Denna uppfattning förstärks ytterligare när vi även ser till förekomsten av olika psykiska besvär i den här gruppPsykisk hälsa utifrån tre dimensioner Emotionellt välbefinnande Positiv Funktion Gäller de med måttlig psykisk hälsa (MHC-SF) Killar Ofta/Alltid stressad 20,3% Ofta psykosomatiska symtom* 14,4% Måttlig till svår ångest 13,0% Tjejer 53,3% 42,2% 27,2% *Innefattar huvudvärk, ont i magen, irriterad, nervös och svårt att sova. Sammanfattning Det här nyhetsbrevet visar hur psykisk hälsa som närvaro av något positivt kan mätas på unga. Psykisk hälsa handlar här om såväl ett emotionellt välbefinnande som olika tecken på positiv funktion. Vidare för att förstå hur den psykiska hälsan förhåller sig till individens hela livssituation tar vi hjälp av hälsorelaterad livskvalitet. Som väntat ser vi då att de med lägst psykisk hälsa har en betydligt lägre livskvalitet än övriga. Vi ser även att de med måttlig psykisk hälsa har en klart lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med de som har en blomstrande psykisk hälsa. Det betyder att det preventiva arbete även bör omfatta gruppen med måttlig psykisk hälsa. Mera om hälsorelaterad livskvalitet och psykisk hälsa bland unga i Västmanland kommer du att kunna läsa i kommande länsrapport. Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog Kompetenscentrum för hälsa E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Hälsorelaterad livskvalitet en. Här är stress och stressrelaterade besvär så som psykosomatiska symtom och ångest vanliga, se tabell. Den relativt höga besvärsförekomsten är sannolikt anledningen till att en mindre andel av gruppen (4,2 % killar och 9,0 % tjejer) på frågan Hur mår du? svarat att de mår dåligt eller mycket dåligt, trots att de inte har en tynande psykisk hälsa. En stor del av den stressrelaterade ohälsan går att koppla till kognitiv och social funktion: hur skolarbetet går, om man har koncentrationssvårigheter; hur man fungerar ihop med andra, om man har nära vänner i klassen eller i ens egen ålder, till exempel. www.ltv.se NYHETSBREV 3 INFORMATION FRÅN KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA Appendix Mental Health Continuum – Short Form Instrumentet är framtaget av den Amerikanske sociologen Corey Keyes och har använts i ett hundratal studier runt om i världen. De senaste åren har det också kommit att användas på ungdomar. Mera information om instrumentet och dess bakgrund finner du här: https://www.aacu.org/sites/default/files/MHC-SFEnglish.pdf Frågor om din psykiska hälsa 1. Under den senaste månaden, hur ofta har du känt… (Sätt ett kryss på varje rad) Aldrig En eller två gånger Ungefär en gång i veckan Ungefär 2-3 gånger i veckan Nästan alla dagar Alla dagar lycka, glädje ett intresse för livet dig nöjd/tillfredställd att du har något viktigt att bidra med till samhället att du tillhör en gemenskap (t.ex. en grupp människor eller en förening) att vårt samhälle håller på att bli en bättre plats, för alla människor att människor i grunden är goda att det sätt som samhället fungerar på är logiskt att du gillar det mesta av din personlighet att du tar ansvar för ditt dagliga liv att du är på väg någonstans i livet och livet har en mening att du har varma och tillitsfulla relationer med andra att du upplever saker som fått dig att växa som människa att du har självförtroende att ha dina egna tankar och åsikter och att du vågar uttrycka dem www.ltv.se