5 frågor om teknik

L ju sk ult ur
019
5 frågor
om TEKNIK
Här svarar Belysningsbranschens Tekniska kommitté med sin expert,
Leif Berggren i spetsen, på aktuella frågor om teknik.
Välkommen att mejla din fråga till info@belysningsbranschen.se.
Förutom att vi publicerar frågan här, får du svar direkt via mejlen.
I l l u s t r a t i o n Gustaf Öhrnell
1
4
Tidningarna har skrivit en del om en
ersättare till LED som heter LEC. Börjar vi
redan se slutet för LED-lampor?
Lönar det sig att släcka armaturer korta
stunder eller förkortas livslängden på
LED och lysrör så att energibesparingsvinsten äts upp?
LED-tekniken kommer med all sannolikhet
att dominera under överskådlig framtid, och
också utvecklas ytterligare. Att man forskar
och försöker hitta nya och bättre tekniker
och produkter är givetvis bra. LEC, Lightemitting Electrochemical Cells är ett exempel på detta. En fördel med LEC sägs vara
att man använder enklare teknik som ska
göra dem enklare att tillverka. Man är ännu
så länge långt från kommersiella produkter
och livslängden är idag begränsad till 2500
timmar. Ett annat problem som återstår att
lösa är möjligheten att skapa vitt ljus.
2
Ibland talar man om ”rätt belysning när och
där den behövs”, och behöver man ingen
belysning släcker man, eller dimrar ner till
ett minimum. Om man har LED-armaturer
eller lysrörsarmaturer med HF-don påverkas livslängden i princip inte alls. Frågan
om förkortade livslängder är relaterad till
gamla lysrörsarmaturer med elektromagnetiska driftdon och tändare. I sådana
armaturer tänds lysrören ganska ”brutalt”
och lysrörslivslängden påverkas av antalet
tändningar. Dessa anläggningar är idag
ganska gamla och ett byte till moderna armaturer och ljusstyrning rekommenderas.
Vad finns det för lagar som styr hur belysning ska utföras?
Lagen som finns hittar man i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning. Lagen är generellt
skriven och § 10 säger: ”Belysningen ska
planeras, utföras och underhållas samt
undersökas och bedömas i den omfattning
som behövs för att förebygga ohälsa och
olycksfall.”
I sina råd för tillämpning av lagtexten blir
man tydligare och skriver: ”En detaljerad
vägledning vid planering av arbetsplatsens
belysning ges i publikationen: ”Ljus & Rum.
Planeringsguide för belysning inomhus.
Skriften innehåller förutom mer allmänna
belysningsrekommendationer ett omfattande tabellverk (utdrag ur standarden
SS-EN 12464-1, utgåva 1) med bl.a. rekommenderade belysningsstyrkor för olika typer
av arbetsplatser.” Det finns alltså inga lagstadgade krav på belysningsstyrkor men Ljus
& Rum ger riktlinjer för god belysning.
3
Är ett trasigt LED-chip en reklamation?
Generellt kan sägas att tillverkarens
uppgifter om en LED-armaturs prestanda bestämmer vad som är en reklamation eller inte. Armaturdokumentationen
innehåller ofta information om förväntat
bortfall under livslängden och om bortfallet
är större än det angivna kan det betraktas
som en reklamation om driftbetingelserna
är de riktiga. Bortfall av enstaka LED-chip
i moduler betraktas som en del av den
gradvisa ljusnedgången, och om den håller
sig inom vad som specificeras ska det inte
betraktas som en reklamation.
5
Vi har hört talats om något som kallas
Human Centric Lighting. Hur ska man
förhålla sig till detta vid belysningsplanering?
Vi blir mer och mer medvetna om att belysningen även har så kallade icke-visuella
effekter som man bör beakta vid belysningsplanering. Det är detta man avser med begreppet Human Centric Lighting. Ett exempel är så kallat dynamiskt ljus där man kan
variera både belysningsstyrka och ljusfärg
över dagen för att göra användarna lite mer
alerta. Begreppet finns inte med i dagens
belysningsstandarder men man bör ändå så
klart försöka sätta människan i centrum vid
belysningsplaneringen. 
 Frågor som tidigare publicerats på denna spalt finns
att läsa på www.ljuskultur.se under ”Lär dig om ljus”.